diabetes - nya nationella riktlinjer - vad betyder det ...–rebro läns landsting/vård... ·...

e-post:

[email protected]

Läkemedelskommitténshemsida:

www.orebroll.se/lakemedel

Layout

Tomas Müller Tel. 0581-884 47

Tryck och distribution:

Strands Grafiska i Norden AB Box 145, 711 23 LindesbergTel. 0581-838 80 (vx)[email protected]

341 321Trycksak

Nr 166 SepTeMBer – 2009

25 SepTeMBer – 2009rApporT oM LäkeMedeL

Arbetsutskott förläkemedelskommittén:

ÖverläkareMaria ekbäck

ÖverläkareMårten prag

ApotekareLeif kronberg

InformationsläkareGunnar Carlsson

professorpeter engfeldt

ApotekareMagnus olsson

redaktör:

ApotekareBirgitta Lernhage

Adress:Apoteket FarmaciUniversitetssjukhuset701 85 ÖreBroTel. 019-602 23 10Fax 019-602 35 10

I N N e H Å L L25–26 diabetes - nya nationella riktlinjer - vad betyder det för oss? referat från Läkemedelsinforma- tion på våra villkor

27 Läkemedelskommitténs och Stramas antibiotikamål

28 SBU-rapport – äldres läkemedels- användning – hur kan den förbättras?

29 Läsarundersökning – stort tack för era svar!

29 Läkemedelsinformation på våra villkor – Invasiva svampinfektioner

30 Mellansvenskt läkemedelsforum 3-4 februari 2010 i Västerås

30 Notiser

LäkeMedeLSkoMMITTÉN VId ÖreBro LäNS LANdSTING

Diabetes - nya nationella riktlinjer - vad betyder det för oss?

Text: Maria ekbäck och Birgitta Lernhage, Läkemedelskommittén ÖLL

Diabetes var temat på den 30:e LIVV-dagen. Social-styrelsen har nyligen kommit ut med nya nationella riktlinjer inom diabetesområdet i en preliminär version. Den slutgiltiga versionen kommer i december. De gamla och välbeprövade läkemedlen står sig. Evidensen för dessa läkemedel har ytterligare förtydligats. Läkemedels-kommitténs rekommendationer inom diabetes ligger redan idag väl i linje med dessa riktlinjer. Riktlinjerna tillsammans med föreläsarnas egna kliniska erfarenheter utgör grunden för denna sammanfattning.

Multifaktoriell riskfaktorbehandlingDet finns ett starkt vetenskapligt stöd för att diabetes-komplikationer kan fördröjas eller förhindras. Det gör man bäst genom att brett angripa de riskfaktorer som har starkast samband med uppkomsten av små- och storkärlsskador på ögon, njurar, nerver, ökad risk för hjärtkärlsjukdom och en förkortad livslängd. Därför bör man satsa på en effektiv behandling av blodtryck, kolesterol och intensiv blodsockerkontroll tidigt i diabetessjukdomen. Vidare är livsstilsråd hörnstenen i all behandling och det är viktigt att stödja patienter med diabetes att sluta röka och öka sin fysiska aktivitet.En patient med nydebuterad diabetes, med livsstilsbe-handling som enda terapi, ska följas upp inom en inte alltför lång tid. Risken är annars att blodsockervärdena hunnit bli för höga och behandlingen blir mer svårin-ställd vid nästa kontakt. Patienten kan till och med ha hunnit utveckla komplikationer.

Blodsockerkontroll – hur aggressivt?Att bedöma hela patientens risk för framtida ohälsa avgör insatsen. I den kliniska situationen måste man alltid göra en individuell bedömning av patientens för-väntade livslängd och livskvalitet.Vid nydebuterad typ 2-diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom ska man ha som målsättning att nå bästa möjliga blodglukosnivå genom intensivbehandling. Detta har högsta prioritet.Målvärden för HbA1c är < 6 % vid typ 1- och typ 2-diabetes. Äldre patienter med långvarig typ 2-diabetes och känd hjärt-kärlsjukdom ska inte pressas lika lågt i blodsocker. För äldre måste målet för HbA1c bedömas gentemot möjliga vinster som bättre överlevnad och prevention av komplikationer och vägas mot risken för hypoglykemi.

Metformin är förstahandsval vid typ 2-diabetesVid läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes ska Met-formin ordineras som förstahandsval om inte intolerans eller kontraindikationer (dålig njurfunktion, hjärtsviktm fl) föreligger. Vid insättning av Metformin är det vik-tigt att titrera upp dosen för att minimera gastrointesti-

Referat från Läkemedelsinformation på våra villkor (LIVV 2009-09-08 resp 2009-09-10)

>>fort sid 26

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Foto: My Jansson


nala besvär. Lämplig startdos är 500 mg x 1 eller 2 vid måltid. Om inga biverkningar uppträder kan dosen ökas till 850 mg x 2 eller 1000 mg x 2 efter cirka en vecka. Vid gastrointestinala besvär min skas dosen och ett nytt försök till upptrappning görs. Maximal effektiv dos är 2500 mg. Högre doser ger inte bättre effekt men ökar biverkningarna.

Sulfonylureapreparat eller insulin är andrahandsval vid typ 2-diabetesSU-preparat eller insulin (NPH-insulin – t ex In su l a tard eller mixinsulin – t ex NovoMix) är andra handsval vid typ 2-diabetes. Maximalt effek-tiva dosen uppnås vanligtvis redan vid drygt halva maxdosen, dvs glipizid 10 mg, glimepirid 4 mg och glibenklamid 7 mg. Eftersom det inte finns någon avgörande skillnad avseende glukossänkande ef-fekt eller pris mellan de tre SU-preparaten bör gli-pizid (Mindiab) eller glimepirid (Amaryl) väljas på grund av deras lägre frekvens av hypoglykemier.

Vid insulinbehandling av typ 2-diabetes ska NPH-insulin eller mixinsulin väljasVid insulinbehandling gäller samma helhetsbe-dömning av patienten som vid tablettbehandling, dvs intensiv behandling vid nyupptäckt insulin-krävande sjukdom. Efter 10 års sjukdomsduration kräver cirka hälften av patienterna insulin. Detta är inte ett behandlingsmisslyckande, utan ett utryck för sjukdomens progress.Kombination av Metformin och NPH-insulin (Insulatard) till natten är en säker behandling med liten risk för hypoglykemi. Detta får hög prioritet i riktlinjerna. HbA1c-sänkningen är lika stor som med de betydligt mer kostsamma långverkande insulinerna (Lantus, Levemir). Insulatard i kombi-nation med Metformin är den vanligaste behand-lingskombinationen, vilket dessutom leder till ytterligare säkerhet genom att den är väletablerad. Hos äldre patienter med sviktande njurfunktion, där tablettbehandling kan vara kontraindicerad är mixinsulin i två-dos en bra behandlingsstrategi. Hos patienter där tablettbehandling är kontraindi-cerad och där stora krav på god metabol kontroll föreligger är måltidsinsulin i 4-dos alternativt i kombination med NPH-insulin ett alternativ. Detta gäller under förutsättning att patienten kan kontrollera sitt blodsocker och justera dosen.

Långverkande insulinanaloger är inget förstahandsval Diabetesvården skulle kunna frigöra ungefär 49 miljoner kronor i Sverige genom att långverkande insulinanaloger (Lantus, Levemir) förskrevs enligt Läkemedelskommittéernas rekommendationer. Långverkande insulinanaloger är endast ett alter-nativ om NPH-insulin (Insulatard) provats och patienten fått upprepade nattliga hypoglykemier. I Örebro län förskrevs Lantus och Levemir för cirka 5 miljoner kronor första halvåret 2009.

Övriga preparatgrupperNya och dyrare läkemedel som inkretiner (t ex

Byetta, Januvia, Galvus), glitazoner (t ex Avandia, Actos), metiglinider (t ex NovoNorm, Starlix) och akarbos (t ex Glucobay) får mycket låg prioritet. De ska endast användas som tredjehandsmedel.

Egen mätning av blodglukosDaglig regelbunden egenmätning av blodglukos bör ej göras vid kost- och tablettbehandlad typ 2-diabetes. Hos dessa patienter har regelbunden testning inte inneburit några större förbättringar av HbA1c. Egenmätning är endast motiverad vid speciella situationer t ex vid byte av läkemedel, vid infektioner, kortisonbehandling samt i pedagogiskt syfte t ex om patienten börjat motionera. Vid insu-linbehandlad diabetes bör systematisk egenmätning erbjudas.I Örebro län kostade teststickorna 18 miljoner kronor, exkl moms, 2008.Möjliga besparingar för vårt län är cirka 7 miljoner kronor per år genom att förskriva de teststickor som sedan september 2009 är upphandlade. Ytterligare besparingar kan göras genom att följa ovanstående riktlinjer för egentestning.

Den äldre patientenFör den gamla patienten gäller det att som alltid fundera över njurfunktion i förhållande till läke- medelsbehandling och behandlingsmål utifrån livskvalitet och förväntad överlevnad. Ett observandum är att typ 1-diabetes förekommer även bland de äldre patienterna. Dessa patien-ters blodsocker ska kontrolleras regelbundet och insulindoserna får inte helt hoppas över vid låga blodsockervärden. I stället kan man minska dosen för att undvika den kraftiga rekyleffekt som annars uppstår.

Medverkande under LIVV dagen var: Stefan Jansson, Erik Schvarcz, Anna Hedlén, Mariann Larsson, Peter Engfeldt, Gunnar Carlsson och Maria Ekbäck.Föreläsarnas presentationsmaterial finns på Läke-medelskommitténs hemsida, www.orebroll.se/lakemedel

Budskap från dagen

• Läkemedelskommitténs rekommendationer inom diabetesområdet ligger redan idag väl i linje med Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

• Livsstilsråd är hörnstenen i all behandling.

• Behandla alla riskfaktorer – t ex blodsocker, blodtryck, kolesterol, rökning.

• Blodsockret ska behandlas intensivt i initialskedet av typ 2-diabetes.

• Metformin är förstahandsval vid läkemedels- behandling av typ 2-diabetes – om ej kontraindikation finns (dålig njurfunktion, hjärt- svikt).

• SU-preparat eller insulin (NPH-insulin – t ex Insulatard eller mixinsulin – t ex Novo- Mix) är andrahandsval vid typ 2-diabetes.

• Långverkande insulinanaloger (Lantus, Leve- mir) rekommenderas inte som förstahands- val. De ska endast användas om NPH-insulin eller mixinsulin har prövats och patienten då drabbats av upprepade nattliga hypoglykemier.

• Övriga preparatgrupper endast i tredje hand.

• Daglig regelbunden egenmätning av blodglukos vid kost- och tablettbehandlad typ 2-diabetes bör ej göras. Egenmätning kan vara motiverad i vissa situationer t ex vid byte av läkemedel, vid infektioner eller i pedagogiskt syfte.

• Alla med insulinbehandlad diabetes bör erbjudas systematisk egenmätning av blodglukos.

Budskap från dagen

Läkemedelskommitténs rekommendationer inom diabetesområdet ligger redan idag väl i linje med Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Livsstilsråd är hörnstenen i all behandling

Behandla alla riskfaktorer – t ex blodsocker, blodtryck, kolesterol, rökning

Blodsockret ska behandlas intensivt i initialskedet av typ 2-diabetes

Metformin är förstahandsval vid läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes – om ej kontraindikation finns (dålig njurfunktion, hjärtsvikt)

SU-preparat eller insulin (NPH-insulin – t ex Insulatard eller mixinsulin - tex NovoMix) är andrahandsval vid typ 2-diabetes

Långverkande insulinanaloger (Lantus, Levemir) rekommenderas inte som förstahandsval. De ska endast användas om NPH-insulin eller mixinsulin har prövats och patienten då drabbats av upprepade allvarliga hypoglykemier

Övriga preparatgrupper endast i tredje hand

Daglig regelbunden egenmätning av blodglukos vid kost- och tablettbehandlad typ 2-diabetes bör ej göras. Egenmätning kan vara motiverad i vissa situationer t ex vid byte av läkemedel, vid infektioner eller i pedagogiskt syfte

Alla med insulinbehandlad diabetes bör erbjudas systematisk egenmätning av blodglukos

Lantus och Levermir tar alltmer av insulinkostnaden i Örebro län, trots att det inte är ett förstahandval.

Lantus och Levermir tar alltmer av insulinkostnaden i Örebro län, trots att de inte är ett förstahandval.

>> från sid 25


Text: Mårten prag, Läkemedelskommittén ÖLL

Förutom cefalosporiner ligger fokus på kino-loner. Orsaken är en ökande resistens samt att man nu i andra länder har epidemisk spridning av en ny Clostridium difficile-stam, PCR ribotyp 027. Användning av kinoloner selekterar fram denna bakterie, den producerar stora mängder toxin, och medför större risk för pseudomembranös colit och död. Strama har under flera år propagerat mot överanvändningen av kinoloner, framförallt när det gäller nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor.Förskrivningen har minskat och Örebro län närmar sig nu riksgenomsnittet. Använd-ningen kan dock begränsas ytterligare.Se figur 2.

Antibiotikaförskrivningen inom öppen vård är lägre i Örebro län jämfört med riket. I SKL’s och Socialstyrelsens öppna jämförelser redovisas andelen i befolkningen som fått re-cept på antibiotika. 2007 var siffran 25,3 % i riket och 22,3 % i Örebro län. Västerbot-ten låg lägst med 20,1 %. Läkemedelskom-mittén har tillsammans med Strama definie-rat målet att länet innan 2010 års utgång har kommit under 20 %. Se figur 3.

28,2

27,4

26,7

26,5

26,1

25,5

25,3

25

24,2

24,1

23,8

23,6

23,3

23,2

22,9

22,7

22,3

22,2

21,8

20,9

20,7

20,1

0 5 10 15 20 25 30

Stockholms läns landsting Landstinget Halland

Region Skåne Västra Götalandsregionen

Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg

Sverige Landstinget Västmanland Landstinget i Uppsala län Landstinget i Kalmar län

Landstinget Sörmland Gotlands kommun

Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland

Landstinget Västernorrland Norrbottens läns landsting

Örebro läns landsting Landstinget i Värmland Landstinget Gävleborg

Jämtlands läns landsting Landstinget Dalarna

Västerbottens läns landsting

Under 2010 bör mindre än en femtedel av befolkningen i Örebro län hämta ut antibiotika på recept

Läkemedelskommitténs och Stramas antibiotikamål

Fig 2. Förskrivningen av kinoloner i öppen vård, DDD per tusen invånare och dag. Källa: Apoteket AB

Fig 1. Antibiotika (J01 exkl metenamin) i Norden 1994 – 2008, total förbrukning, DDD/1000 invånare och dag. Källa: Nordiska läkemedelsnämnden

Fig 3. Andel i befolkningen som antibiotikabehandlats, 2007. Åldersstandardiserade värden. Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Målet kan för närvarande endast följas årsvis i länet och ej nedbrutet på kommun eller vårdcentralsnivå.

Läkemedelskommittén och Strama har formulerat ett mål för antibiotikaför-skrivningen i länet. Mindre än en femte-del av befolkningen bör under ett år få antibiotikarecept.Alla känner till problemet med bakte-riers tilltagande resistens mot antibiotika. MRSA, ESBL-producerande bakterier etc är tilltagande problem framför allt på sjukhusen. Strama har nationellt genom-fört kampanjer i syfte att minska onödig användning av antibiotika inom sluten vård och en uppryckning kan ses när det gäller minskad användning av bredspek-trumantibiotika vid pneumoni. Detta är glädjande med hänsyn till att cefalosporiner är en riskfaktor för utbredningen av ESBL-producerande bakteriestammar (Se Rapport om läkemedel nr 165, juni 09). Sverige har den lägsta antibiotikaförbrukningen per capita jämfört med övriga länder i Norden. Dessutom hade Sverige den största procentuella minskningen 2008 jämfört med 2007. Eftersom ca 90 % av antibioti-kaförskrivningen sker i öppen vård är detta i första hand distriktsläkarkårens förtjänst.Se figur 1.

-

5

10

15

20

25

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

DDD/

1000

inv/

d

IslandFinlandSverigeNorgeDanmark

Fig 1. Antibiotika (J01 exkl metenamin) i Norden 1994 – 2008, total förbrukning, DDD/1000 invånare och dag. Källa: Nordiska läkemedelsnämnden

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

2004 2005 2006 2007 2008

DD

D/1

000

inv/

d

Örebro länRiket

2004 2005 2006 2007 2008

DD

D/1

000

inv/

dD

DD

/100

0 in

v/d

DD

D/1

000

inv/

d

%

1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2


Helhetsgrepp och långsiktighet krävs när sköra äldre medicineras En av rapportens huvudpoänger är att det inte går att göra några enskilda insatser för att förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre, multisjuka per-soner. I stället måste sjukvården för varje enskild patient bli bättre på att titta på helheten och tänka långsiktigt redan i det akuta skedet.

Insatser som behövs är bland annat:• Förbättradkommunikationmellanolikavårdgivare. Vårdens organisation för läkemedelsbehand ling bör ses över och klargöras, lik- som ansvarsfördelningen.

• Grundligaremedicinskutredningochbättrediagnostik av sköra, multisjuka äldre är en förutsättning för att kunna minska olika läkeme- delsrelaterade problem. Alltför ofta behandlas dessa patienters symtom kortsiktigt i det akuta skedet, utan att man tar ett helhetsgrepp.

•Individuelltanpassaddoseringochåterkommandeomprövning av läkemedelsordinationer till sköra, äldre multisjuka kan minska deras läkemedelsrelaterade problem. Situationen skulle förbättras om det vid konsultationen fanns rutiner för regelbunden avstämning av behandlingens effekt i vaje enskilt fall och i samråd med patienten.

•Undvikandeav”riskläkemedel” i möjligaste mån som NSAID, läke- medel med antikolinerga effekter och bensodiazepiner.

ÄLDRE OCH LÄKEMEDELEn liten hjälp för alla inom vården för att minska ogynnsamma effekter av läkemedel hos äldre.

Preparat som bör förskrivas restriktivtAnvändningen av dessa läkemedel leder i hög grad till biverkningar. Nyttan av behandlingen skallvägas mot riskerna och medicineringen bör fortlöpande omprövas.

Substans Preparatexempel KommentarLångverkande bensodiazepinerdiazepam Stesolid Risk för dagtrötthet, kognitivanitrazepam Nitrazepam, Mogadon störningar, muskelsvaghet ochflunitrazepam Flunitrazepam, Fluscand balansstörningar.

Läkemedel med antikolinerg effektdisopyramid Durbistolterodin Detrusitoldarifenacin Emselexoxybutynin Oxybutynin, Ditropan, Kenterasolifenacin Vesicare Risk för kognitiv påverkan,levomepromazin Nozinan (kan fungera i låg dos) konfusion, urinretentionklomipramin Anafranil, Klomipramin muntorrhet och obstipation.amitriptylin Tryptizolhydroxizin Ataraxprometazin Lergigan

Preparat som bör förskrivas restriktivt

SBU-rapport – Äldres läkemedelsanvändning – hur kan den förbättras?

Individuellt anpassad dosering och återkommande omprövningMånga organsystem, framför allt njurarna, har en mer eller mindre nedsatt funktion. Verkningar och biverkningar av läkemedel ändras med stigande ålder och därför måste läkemedelsbehandlingen kontinuerligt dosanpassas och omprövas.

Följsamhet till ordinationDet finns inte en enkel lösning för att öka följsamheten, utan flera åtgärder måste kombineras, såsom patientutbildning med upprepad information, förenklade läkemedelslistor och uppföljning av patientens möjlighet att kon-trollera sin läkemedelsbehandling. Det saknas studier som stödjer att en enskild metod på ett avgörande sätt påverkar följsamhet. Det saknas även studier som gör det möjligt att avgöra om dosdispensering/ApoDos förbättrar följsamhet till ordination eller ger ökad patientsäkerhet.

SBU-rapportenDen fullständiga SBU-rapporten ”Äldres läkemedelsanvänding – hur kan den förbättras? En systematisk litteraturöversikt” med slutsatser och sammanfatt-ning finns på SBU:s hemsida www.sbu.se

För ytterligare information kring”riskläkemedel”, se Läkemedelskommitténs kort ”Äldre och läkemedel” på hemsidan www.orebroll.se/lakemedel under publikationer och dokument/kort och lathundar.

Läkemedel som medför särskilda risker för äldreÄldre personer har inte nödvändigtvis för många läke-medel – men alltför många ordineras olämpliga läke-medel, antingen var för sig eller tillsammans. Det finns vetenskapligt stöd för att flera läkemedel medför ökade risker. Mellan 30 och 50 procent av negativa läkeme-delseffekter bedöms som möjliga att undvika.

• Läkemedelmedantikolinergaeffekter/bieffekter T ex medel mot inkontinens och vissa psykofarmaka, kan ge kognitiva störningar hos äldre.

• Bensodiazepiner ökar risken för fall/höftfrakturer hos äldre.

• Antiinflammatoriskaochsmärtstillandeläkeme- deltillhörandeNSAID-gruppen kan orsaka mag- sår/magblödningar hos äldre.

•NSAID ökar risken för insjuknande i hjärtsvikt hos äldre eller/och kan ytterligare försämra hjärtats funktion hos äldre med hjärtsvikt.

ÄLDRE OCH LÄKEMEDELEn liten hjälp för alla inom vården för att minska ogynnsamma effekter av läkemedel hos äldre.

Preparat som bör förskrivas restriktivtAnvändningen av dessa läkemedel leder i hög grad till biverkningar. Nyttan av behandlingen skallvägas mot riskerna och medicineringen bör fortlöpande omprövas.

Substans Preparatexempel KommentarLångverkande bensodiazepinerdiazepam Stesolid Risk för dagtrötthet, kognitivanitrazepam Nitrazepam, Mogadon störningar, muskelsvaghet ochflunitrazepam Flunitrazepam, Fluscand balansstörningar.

Läkemedel med antikolinerg effektdisopyramid Durbistolterodin Detrusitoldarifenacin Emselexoxybutynin Oxybutynin, Ditropan, Kenterasolifenacin Vesicare Risk för kognitiv påverkan,levomepromazin Nozinan (kan fungera i låg dos) konfusion, urinretentionklomipramin Anafranil, Klomipramin muntorrhet och obstipation.amitriptylin Tryptizolhydroxizin Ataraxprometazin Lergigan

Preparat som bör förskrivas restriktivt


>> Läkemedelsinformation på våra villkor - LIVV <<

LäsarundersökningStort tack för era svar!

En enkätundersökning har genomförts för att få vägledning kring den skrifliga information som Läkemedelskommittén ger ut. De synpunkter vi fått från er kan sammanfattas på följande sätt.

• Tidningen Rapport om läkemedel är mycket välläst och anses vara aktuell, relevant, lätt- läst samt ha en tilltalande layout.

• Tidningen i pappersform står sig - majoriteten önskar det även i fortsättningen.

• Majoriteten tycker det är positivt med att ett elektroniskt nyhetsbrev kan skickas ut som komplement till Rapport om läkemedel. Viktigt är dock att denna kanal används med eftertänksamhet och endast för viktiga nyheter som behöver komma ut snabbt.

• Allt material som ges ut av Läkemedelskommittén såsom boken Rekommenderade läkemedel, tidningen Rapport om läkemedel, hanteringsrutiner, kort och lathundar, STRAMA-riktlinjer, men också powerpointbilder från föreläsningar finns på kommitténs hemsida, www.orebroll.se/lakemedel Läkemedelskommitténs hemsida visade sig vara lite okänd för ca hälften av de svarande, men de som besökt hemsidan tyckte överlag att den var bra. Kommittén kommer att marknadsföra hemsidan ytterligare.

Maria EkbäckOrdförande Läkemedelskommittén

Maj 2009

Vi behöver din hjälp med att utvärdera Läkemedelskommitténs skriftliga

information – Rapport om läkemedel och hemsidan

I vår strävan att bli ännu bättre är det viktigt för oss att veta vad du tycker. Vi hoppas därför att du vill

fylla i denna enkät angående skriftlig information från Läkemedelskommittén.

Syftet med tidningen ”Rapport om läkemedel” är att ge kontinuerlig läkemedelsinformation som ett

komplement till våra rekommendationer i ”Rekommenderade läkemedel”. Tidningen ska kunna följa

nytillkomna läkemedel och nya rön om gamla läkemedel, föra fram frågor till debatt, motivera

kommitténs läkemedelsval.

Läkemedelskommitténs hemsida www.orebroll.se/lakemedel är också en kanal för kommitténs skriftliga

information.

Maria Ekbäck Ordförande i Läkemedelskommittén vid Örebro läns landsting

A. Vem är Du? Läkare i primärvården

Läkare på sjukhus: specialitet: ……………………………………………..

Läkare under utbildning (AT/ST)

Sjuksköterska i primärvården

Sjuksköterska på sjukhus

Sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård

Apotekare/Farmaceut

Annan profession: …………………………………………………………..

B. Rapport om läkemedel utges med ca 6 nummer/år.

Brukar Du läsa Rapport om läkemedel?

Aldrig

Enstaka nummer (1-2 nr/år)

Flera nummer (3-4 nr/år)

Alla nummer (5-6 nr/år)

C. Är innehållet i Rapport om läkemedel sådant som Du har nytta av?

Nästan aldrig

Sällan Ibland Ofta Nästan alltid

D. Ytterligare synpunkter på Rapport om läkemedel kan Du lämna här:

………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………

Sid 1/2

LäkemedelskommitténiÖrebroinbjuderisamverkanmedövrigaläkemedelskommittéeriUppsala-Örebroregionentill en eftermiddag med svamp som tema. Systemiska svampinfektioner kan vara livshotande trots diffusa och måttliga symtom. Diagnostiken kan vara svår. Många kollegor känner sig inte uppdaterade när det gäller taxonomin. De senaste åren har ett antal nya svampmedel lanserats.

Tema: Invasivasvampinfektioner

Tid: Onsdagen den 2 december 2009 kl 13.15–16.30 i Wilandersalen, M-huset, USÖ Vi bjuder på lunch från kl 12.30 i personalrestaurangen

Målgrupp: Intensivvårdsläkare, infektionsläkare, bakeriologer, hematologer, kirurger, onkologer och andra läkare med intresse av området.

Program: kl 13.15 Laboratoriediagnostik Med dr ErjaChryssanthou av svampinfektioner Karolinska Universitetslabo- ratoriet

kl 14.00 Klinik, diagnostik, Prof Jan Sjölin behandling Inf klin, Akademiska sjukhuset, Uppsala kl 15.00 Kaffe

kl 15.25 Forts Klinik, diagnostik, behandling

kl 16.10 Frågestund Panel

kl 16.30 Slut

Anmälan senast den 25 november till: [email protected] Glöm inte ange om lunch önskas. Bekräftelse på anmälan skickas ej ut.Mer information om utbildningen kan fås av [email protected]

Välkomna!


Notiser

Zanidip ingår inte i högkostnadsskyddetTandvårds- och Läkemedelsförmånsverket belutade i februari 2008 vid sin genomgång av läkemedel mot högt blodtryck att utesluta Zanidip ur högkostnadsskyddet eftersom det var för dyrt i relation till dess medicinska effekt. Läkemedelsföretaget Meda överklagade TLV:s beslut.

Efter turer i länsrätten och kammarrätten har nu högsta instans, Regeringsrätten, slutligen beslutat att blodtrycksläkemedlet Zanidip inte ska ingå i högkostnadsskyddet. Sedan den 10 juli kan därför inte Zanidip förskrivas eller hämtas ut från tidigare utskrivna recept med läkemedelsförmån. Uppskattningsvis har ca 700 patienter i Örebro län hämtat ut Zanidip under 2009.

Dextropropoxifen (Doloxene, Dexofen) dras successivt in i samtliga EU-länderDextropropoxifen kommer under 15 månader successivt att dras in i samtliga EU-länder på rekommendation av den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMEA:s vetenskapliga kommitté, CHMP. Deras bedömning är att riskerna vid behandling med läkemedlet överstiger nyttan, dvs dextropropoxifen har en begränsad effekt vid behandling av smärta och problemet att även måttliga överdoser kan vara dödliga.

Kombinationspreparat innehållande dextropropoxifen och andra smärtstillande substanser, exempelvis paracetamol, slutade säljas i Sverige hösten 2005. Kvar på marknaden finns idag preparaten Doloxene och Dexofen som innehåller enbart dextropropoxifen.

Läkemedelsverket uppmanar nu förskrivande läkare att successivt föra över patienter som behandlas med Doloxene eller Dexofen till andra behandlingsalternativ. Nyinsättning av preparaten rekommenderas inte. Av Socialstyrelsens receptregister framgår att ca 4 500 patienter i Örebro län under förra året hämtade ut Dexofen eller Doloxene.

Indomee avregistrerasPå grund av låg försäljningsvolym avregistreras den 30 september 2009 Indomee i samtliga beredningsformer (kapslar 25 och 50 mg samt supp 50 och 100 mg).

Ett alternativ kan vara Confortid som också innehåller den verk-samma substansen indometacin. Idag finns Confortid supp 75 mg resp 100 mg i 50-förpackning. Företaget har planer på att under 2010 även introducera Confortid som suppositorier i styr-kan 50 mg. Indometacin i kapselform finns endast tillgängligt som licenspre-parat, Indomet, Rathiopharm eller Indo-CT, CT-Pharma. Båda preparaten finns i styrkorna 25 resp 50 mg.

Mellansvenskt läkemedelsforum3-4 februari 2010 i Västerås

Läkemedelskommittéerna i Uppsala/Örebroregionen anordnar förandra gången ”Mellansvenskt läkemedelsforum” - gemensammautbildningsdagar för läkare i regionen.

Läkemedelsforum ger möjliget att träffa kollegor och lyssna till föredrag som besvarar kritiska frågor av praktiskt värde för vården med aktuell evidensbaserad kunskap Läkemedelsforum riktar sig till så väl specialister som läkare under utbildning Läkemedelsforum är ej företagssponsrat

Programmets huvudrubriker är:• Smärta• Den cancersjuke - ska alla ha tillgång till den senaste behandlingen?• Behandling av depression och ångestsyndrom• Säker läkemedelsbehandling - barn, nedsatt njurfunktion, äldre• Antitrombotiska läkemedel• Infektioner och antibiotika - resistens, sår, infektioner hos barn

Anmäl dig på www.orebroll.se/lakemedelsforum före den 18 december! Där hittar du även ytterligare information om utbildningsdagarna.

Tid: Onsdagen den 3 februari 2010 kl 9.00 till torsdag kl 15.00Plats: Västerås, Aros Congress Center Pris: 1 500 kronor. I avgiften ingår kaffe, luncher samt middag

Detaljerat program bifogas till länets läkare med dettanummer av Rapport om läkemedel.

Välkommen!

•

•

•

••

••••

diabetes - nya nationella riktlinjer - vad betyder det ...–rebro läns landsting/vård... ·...

Documents