digitalisering i småföretag - diva...

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige

013-28 10 00, www.liu.se

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Examensarbete i Företagsekonomi, 30 hp | Civilekonomprogrammet

Vårterminen 2018 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--18/02812--SE

Digitalisering i småföretag

Ökad lönsamhet med hjälp av digitalisering i

svenska småföretag?

Edvin Andersson

Anton Karlsson

Handledare: Ramsin Yakob

I

FörordFörstskulleviviljariktaetttacktillvårastudiekamrater,nihargjortdettaarbetemöjligtmed

eraåsikterochskämtunderallalångadagariekosystemet.Vivillävenriktaettstorttacktillvår

handledareRamsinYakob,somhjälptossmedkritikochfeedbackförattfåarbetetframåt.Vi

villäven tackavåraopponentersomgett feedbacksomhjälptosshitta förbättringspunkter i

uppsatsen.

Tack till Robert Wallin från Företagarna och Dennis Krook från Företagarförbundet Fria

Företagaresomhjälptossspridavårenkätochtacktilldeföretagsomvaltattbesvaraden,utan

Erhadestudienintevaritmöjlig.

Linköping,28Maj2018

_________________________________________ _________________________________________

EdvinAndersson AntonKarlsson

III

SammanfattningTitel: Digitaliseringismåföretag–Ökadlönsamhetmedhjälpavdigitalisering

isvenskasmåföretag?

Författare: EdvinAnderssonochAntonKarlsson

Handledare: RamsinYakob

Nyckelord: Digitalisering,betalningsprocesser,inköp,administration,småföretag,

lönsamhet

Bakgrund: Alltflerföretagharinsettattdigitaliseringärenmöjlighet,ominteett

krav,föratttastegetiniframtiden.Digitalisering,vilketbeskrivssom

vårtidsindustriellarevolution,ärencentraldelivårtsamhälleförbåde

privata och statliga organisationer. Till småföretagare erbjuder

leverantörer lösningar som lovar att både förenkla och effektivisera

olikaprocesserochfunktioner,menhurdessadigitalaverktygfaktiskt

påverkarlönsamhetenharhittillsvaritoklart.

Syfte: Studienssyfteärattundersökahurdigitaliseradesvenskasmåföretag

ärsamtvilkenlönsamhetdessaföretaguppnår.

Metod: Studien är av kvantitativ art och har utgått från en deduktiv ansats,

dettainnebäralltsåatthypotesernautformatsmedstödavexisterande

litteraturochteorier.Designenavstudienärtvärsnittochstudienvisar

variationidigitaliseringochlönsamhethosdeolikaföretageniengiven

tidpunkt.Förattundersökadigitaliseringsgradenharenenkätskickats

ut till företagare runt om i landet.Resultatet från enkätenhar sedan

jämförtsmedfinansielladatafrånföretagen.

Slutsats: Resultatet av studien visar att företagens digitalisering av

betalningsprocesser,administrationsamtinköpsprocesserinteharett

signifikant samband med lönsamheten. Däremot har ett signifikant

sambandhittatsmotföretagetsgenerellainställningtilldigitalisering,

vilken främst bedöms av förekomsten av en digitaliseringsstrategi.

Såledesharföretagsomharenbättreinställningtilldigitaliseringäven

ennågothögrelönsamhetänföretagmednegativinställning.

V

AbstractTitle: Digitalizationinsmall-sizedcompanies–Higherprofitabilitywiththe

helpofdigitalizationinSwedishsmall-sizedcompanies?

Authors: EdvinAnderssonochAntonKarlsson

Supervisor: RamsinYakob

KeyWords: Digitalization, Swedish small-sized companies, purchasing,

administration,paymentprocesses,profitability

Introduction: More and more businesses have realized that digitalization is a

possibility, if not a requirement, to take a step into the future.

Digitalization,havingbeendescribedastheindustrialrevolutionofour

times, is a central part of our community for private and public

organizationsalike.Smallbusinessesareoffereddigitalsolutionsfrom

providers promising to both simplify and streamline different

processes and functions, but how these digital tools actually have

affectedprofitabilityhasuntilnowremainedunclear.

Purpose The purpose of the study is to investigate how digitalized Swedish

small-sized companies are and what profitability these companies

achieve.

Method The study is of quantitative nature and has been performed using a

deductive approach, meaning that the hypotheses have been

formulated with the support of existing literature and theories. The

studyisofacross-sectionaldesign,showingvariationindigitalization

andprofitabilityatagiventime.Toinvestigateadegreeofdigitalization

asurveyhasbeensenttocompaniesacrossthecountry.Theresponses

fromthesurveyhasbeencomparedtofinancialdata.

Conclusion Theresultofthestudydoesnotshowasignificantcorrelationbetween

the degree of digitalization and profitability. However, a significant

correlationcouldbeseenwithgeneralattitudetowardsdigitalization,

primarilymeasuredbythepresenceofastrategyfordigitalization.The

companies with positive attitudes towards digitalization have a

somewhathigherprofitabilitythancompanieswithnegativeattitudes.

VII

Innehållsförteckning1.Inledning.........................................................................................................................................................................1

1.1Bakgrund.................................................................................................................................................................11.2Problematisering.................................................................................................................................................21.3Syfte...........................................................................................................................................................................41.4Avgränsning...........................................................................................................................................................5

2.Referensram..................................................................................................................................................................7

2.1Digitalisering.........................................................................................................................................................72.2Interneffektivitet,ExternamöjligheterochDisruption..................................................................112.3Verksamhetsdelarsomkandigitaliseras...............................................................................................13

3.Metod............................................................................................................................................................................19

3.1Undersökningensansatsochdesign........................................................................................................193.2Forskningsstrategi...........................................................................................................................................203.3Datainsamling....................................................................................................................................................213.4Urval.......................................................................................................................................................................263.5Databearbetningochanalysmetod...........................................................................................................28

3.6Reliabilitet...........................................................................................................................................................353.7Validitet................................................................................................................................................................363.8Etik..........................................................................................................................................................................373.9Metodkritik.........................................................................................................................................................38

4.Resultat.........................................................................................................................................................................41

4.1Univariatanalys................................................................................................................................................414.2Bivariatanalys...................................................................................................................................................444.3Multivariatanalys............................................................................................................................................46

5.AnalysochDiskussion...........................................................................................................................................49

6.Slutsats.........................................................................................................................................................................55

6.1Förslagtillvidareforskning.........................................................................................................................567.Referenslista..............................................................................................................................................................59

1

1.InledningI detta kapitel kommer studiens bakgrund beskrivas vilken sedan leder oss in på ämnet

digitalisering.Detkommerföljasavenproblematiseringdärviförklararvarförvårundersökning

ärrelevantochintressant.Därefterbeskrivsstudienssyftesamtavgränsningarförtydligas.

1.1Bakgrund

År 2010 digitaliserade ett företag i Kungsbacka sina inköp genom att gå med i en digital

inköpsportal. Idennaportal fannsdiverse inköpsavtal somredanvar förhandlademedolika

leverantörer.År2017sparadedegenomanvändandetavportaleninkostnadermotsvarande

överhalvasintotalavinstföråret.Därmedökadeföretagetsvinstmarginalmed100%jämfört

medomdetintehadedigitaliseratsinainköp.Attdigitaliserakanmedföraenstorpåverkanpå

företagetsverksamhetochkangeförutsättningarattförbättralönsamheten(Alström,Gander,

Haraldsson,ochLind,2013;Frohlich,2002;JanssonochAndervin,2016;Parviainen,Tihinen,

Kääriäinen,ochTeppola,2017;SandströmochKarlson,2016).

Digitaliseringäretthettämneochdetskrivsflitigtomdigitaliseringibådelitteraturochmedia.

Det är viktigt för företag att följa med i den digitala utvecklingen för att behålla sin

konkurrenskraftsamtattbehållasinamarginaler.Inompolitiskaochoffentligaorganisationer,

storakoncernermenocksåismåföretagsåverkardetrådakonsensusomhurdigitaliseringär

avstorbetydelseförvårtsamhälle(CösterochWestelius,2016).Vidaresåjämförsenökadgrad

avdigitaliseringavParviainen,Tihinen,Kääriäinen,ochTeppola(2017)meddenindustriella

revolutionensettihurstorpåverkandetkommerhapåsamhället.Omföretagintehängermed

idigitaliseringenkommerdetblienstorutmaningattförsökakommaikapp,dåutvecklingen

gårsnabbtframåtochdigitaliseringenkommerändraförutsättningarnaförmångaföretagoch

branscher(ArstadDjurberg,2016;Leichsenring,2016;Parviainenetal.,2017).

Utifrånettföretagsperspektivinnebärdigitaliseringattanvändadigitalateknikerförattskapa

ett värde i form av exempelvis ökad försäljning och produktivitet eller administrativa

besparingar (Matt, Hess, och Benlian, 2015). Det är inte bara företag som sermöjligheter i

digitaliseringen. Statliga myndigheter ser möjligheter i att använda informations- och

kommunikationsteknologiochinternetförattökaeffektivitetenidenoffentligasektorn.Genom

dettakanpengar sparasochbättre tjänsterkan förmedlas tillmedborgarna (H. Larssonoch

Grönlund,2014).EnligtenstudieutfördavFitzgerald,Kruschwitz,Bonnet,ochWelch(2013)så

anserdeanställdapåföretagattdetärenstrategisknödvändighetattorganisationerantarny

teknik framgångsrikt. Studien tillfrågade också 1559 chefer och styrelsemedlemmar i olika

organisationer och branscher och där ansåg hela 78 % att en lyckad digitalisering är helt

2

avgörande för attderasorganisation ska lyckas (Fitzgeraldet al., 2013).Vidare såbeskriver

Schwartz(2002)hurendastdeföretagsomanpassarsigochanammardigitaliseringenkommer

överlevaoch lyckas i ett konkurrenskraftigt klimat.Dockhar företags teknologiska framsteg

historisktsettmöttsavmotgångardåfokusharlagtspåjustteknologinmenintesåmycketpå

strateginmed att implementera denna teknologi. (Kane, Palmer, Philips Nguyen, Kiron, och

Buckley,2015)

Menvadärdåegentligendigitalisering?Detfinnsmångaolikadefinitionerattväljamellan.Vi

harvaltattsedigitaliseringsomnärnågontinginomföretaget,somtidigareskettutanhjälpav

digitalteknik,nuändrastillattskötasmedhjälpavjustdensenare.Någraexempelpåvadsom

kan digitaliseras ges i Vismas (2017b) rapport Vismas Digitaliseringsindex. Dessa exempel

inkluderarfakturahanteringi formavattbådeankommandeochskickadefakturorskermed

hjälpavaffärssystem,ävenrapporteringaravexempelvistidochutgifterkanrapporterasdirekt

avdeanställdadirekt tillaffärssystemet(Visma,2017b).Genomatt integrerasinvärdekedja

med leverantörer och kunder genom digitalisering kan data flöda genom hela värdekedjan.

Dettagörattmanenklarekanbalanserabehovochkravhossigsjälv,leverantörerochkunder

(Frohlich,2002).AttminskakostnaderfrånITochadministration,förenklaochströmlinjeforma

arbetsprocessersamtförenklatillväxtärandrapositivaeffekterdigitaliseringenkanföramed

sig(MarkusochTanis,2000).

1.2Problematisering

Attdigitaliseringverkarhaövervägandepositivaeffektervisarflertaletundersökningar,bland

annat Parviainen et al. (2017), Frohlich (2002), BarNir, Gallaugher och Auger (2003) och

Kuusisto (2017). Nationellt visar rapporter från företag och organisationer, så som

Handelsrådet (2017), Visma (2017b), LRF Konsult (2016) och Vinnova (Bossen och

Ingemansson,2016)attSverigesföretagareharmöjlighetattförbättrasinlönsamhetgenomatt

digitaliseramer.Attökalönsamhetenbörvaraettmålföriprincipallaföretag,dåförbättrad

lönsamhet ger möjlighet att öka företagets vinst. Karlson och Sandström (2016) menar att

digitaliseringenmöjliggjort tilltagande skalavkastning på bred front i samhället. Information

och kunskap kan tas tillvara på enklare samt utan väsentlig kostnad. Även nätverkseffekter

tillkommer, vilket innebär att värdet som digitaliseringen ger ökar ju fler som digitaliserar

(SandströmochKarlson,2016).EnligtVisma(2017a)jobbarenbartdrygthälftenavSveriges

små ochmedelstora företag proaktivtmed att digitalisera sin verksamhet och för att ligga i

teknikens framkant. Detta resulterar alltså i missade chanser för småföretagare att minska

kostnader,dranyttaavnyamöjligheterochatt genomdettaöka företagens lönsamhet (LRF

Konsult,2016;Parviainenetal.,2017).Ävenviktigaeffektersåsomdjuparekontakterochbättre

3

integreringmellan leverantörerochkunderhadekunnatuppnåsmeddigitaliseringenshjälp

(Frohlich,2002;Visma,2017b).

Attdigitaliseringenärviktigharmångaforskareochakademikerredaninsett,digitaliseringhar

redanförändratvårtsamhälleochkommerattfortsättagöradetlångtframöver(Parviainenet

al.,2017).Detråderingatvivelattdigitaliseringkanförbättraettföretagsutsiktertillattöka

lönsamheten,iallafalliteorin.Mendetfinnsocksåriskermedattdigitalisera.Attköpaettnytt

IT-systeminnebärenkostnad,ochattmanköperettsystembetyderinteattdetlyckasmeddet

manhoppats(Kaneetal.,2015).Detfinnsalltsåenriskattlönsamhetenpåverkasnegativtom

implementeringenavdigitaliseringslösningarmisslyckas.Exempelpåproblemmedattinföra

ettnyttaffärssystemkanvaraattföretagetsanställdamåsteläraomsinaarbetsuppgifteroch

tillenbörjanfårproblemattutförasinajobb,menävenkompetensenvadgällerhurföretaget

kanskapavärdemedhjälpavdigitaliseringärettproblem(SandströmochKarlson,2016).Det

kanocksåfinnasmotviljaellerbristpåmotivationhosanställda,vilketkanäventyrachanserna

attprojektetlyckas(BoonstraochGovers,2009).Deanställdakanvararäddaattförlorasina

jobb,dådigitaliseringoftaledertillattgamlajobbförsvinner.Gamlajobbkanocksåbytasutmot

nyajobb,mendessanyajobbharoftanyakravprofilerochinnebärattandrasortersuppgifter

måste lösas (SandströmochKarlson, 2016). Implementeringen av digitaliseringsprojekt kan

förutomattkostamycketpengarävendrautkraftigtpåtiden.Underimplementeringenmåste

intebaraimplementeringspersonalocheventuellakonsulterslönerbetalas,äveneffektiviteten

hos övriga anställda kan bli kraftigt lidande. Ett extremt exempel på detta är BT Industries

försöktillattimplementeraettnyttaffärssystem,enprocesssompågickiövertioår(Westelius,

2006).

Attdigitaliseraverksamhetenkräverattföretagetsprocesserändras,detärintesåenkeltsom

att bara installera ett nytt IT-system (Markovitch och Willmott, 2014). Många företag har

misslyckatsmedattdigitaliseraförattdeendastfokuseratpåteknologinochintelagttillräckligt

fokuspåstrategin(Kaneetal.,2015).Företagsstorlekochålderharbådadirektapåverkanpå

hurföretagetkanutnyttjadigitalisering,ochävenhurtroligtdetärattdigitaliseringenlyckas

(MarkusochTanis,2000;Sanders,2005;Webster,1995).Ålderochstorlekpåverkartillstordel

företagens interna resurser, inte bara finansiellamen även ledning, kunskap, inställning till

förändringochliknande(MarkusochTanis,2000).Genomgåendeärtidigareforskningöverens

om att det är svårare för småföretag att digitalisera än vad det är för stora, trots tidigare

hypoteser om det motsatta (BarNir et al., 2003; Markus och Tanis, 2000; Sanders, 2005;

Webster, 1995). Flera företag har dock börjat erbjuda lösningar speciellt framtagna för

småföretagen, som kan användas som hjälp att digitalisera utan stora investeringar i dyra

datorsystem, oftast betalas endast en prenumerationskostnad eller licens för att få använda

4

programmet(FortnoxAB,2017a;VismaAdvantage,2018;VismaSPCSAB,2017a).Genomatt

användadessatredjepartslösningarharmindreföretagmöjlighetattdranyttaavfördelarsom

annars endast var åtkomligt stora företag (Visma Advantage, 2018) och därigenom få

möjligheterattsparainkostnaderellerpåandrasättökalönsamheten.

För att sammanfatta finns det tidigare undersökningar som visar till vilken grad svenska

småföretag är digitaliserade (Alström et al., 2013; Handelsrådet, 2017; LRF Konsult, 2016;

Visma,2017b).Andrastudiervisarpåmöjligheterattökalönsamhetenviddigitalisering,ochde

möjligheter som företagarna kan få om de digitaliserar verksamheten (BarNir et al., 2003;

Frohlich,2002;MarkovitchochWillmott,2014;MarkusochTanis,2000;Parviainenetal.,2017).

SamtidigtbeskriverBarNiretal(2003)attsmåföretaghardetsvårareattdigitaliseraänstora,

dådesaknarderesursersomstoraföretaghartillgångtill.Detsomsaknasärundersökningar

somvisarhurdigitaliseringenfaktisktpåverkarlönsamhetenismåföretag,ochdetäralltsådetta

vivillundersöka.Detärav intresse, speciellt för företagarnasjälva,att tydliggöraeventuella

möjligheterattfåökadlönsamhetgenomökaddigitalisering,trotsatttidigareforskningvisar

påsvårigheter.

Vårstudieämnarbidramedkunskapomtillvilkengradsvenskasmåföretagärdigitaliserade

och huruvida en ökad grad av digitalisering av svenska småföretags verksamhet påverkar

företagens lönsamhet. Detta blir studiens akademiska forskningsbidrag. Genom att använda

insamlad empiri från svenska företag i olika branscher och deras uppnådda resultat,

digitaliseringochsatsningarpådetta,avserstudienattundersökadigitaliseringspåverkanpå

företagens lönsamhet. Studiens praktiska forskningsbidrag ämnar ge svenska företag och

företagaremerkunskapomhurenökadgradavdigitaliseringpåverkarföretagenslönsamhet.

Dettaärintressantsombeslutsunderlagförföretagaresomfunderarpåhuruvidadeskasatsa

påattdigitaliserasinverksamhetellerinte.

1.3Syfte

Syftetmedstudienärattundersökahurdigitaliseradesvenskasmåföretagärsamtvilken

lönsamhetdessaföretaguppnår.Förattmätadettaharvitagitframföljandehypoteser:

H0:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringsgraden

H1:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringsgraden

Dennanollhypotesochalternativahypotesharävendelatsupp,förattnoggrannareundersöka

specifiktvilkadelaravverksamhetensomkanpåverkalönsamhetenviddigitalisering.Dessa

5

delarärföretagensinställningtilldigitaliseringsamtderasdigitaliseringav

betalningsprocesser,administrationochinköpsprocesser.Uppdelningenillustrerasifigur1.

Figur1.Uppdelningavhypoteser.1.4Avgränsning

Dennastudieharavgränsatstillattbehandlaendastsmåsvenskaföretag.Förattklargöravad

som är ett småföretag har FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) akademis (2015)

definitionanvänts.EnligtFARsåharsmåföretagfärreän50anställda,enårsomsättningmindre

än80miljonerkronorochenbalansomslutningmindreän40miljonerkronor.Företagenärinte

hellerbörsnoteradeellernoteradevidenauktoriseradellerannanregleradmarknad.Denna

avgränsningärgjorddådenövervägandemajoritetenavSverigesföretagliggeridennakategori

(SCB,2017).Detharävengenomtidigarelitteratursamtundersökningarframkommitattjust

småföretag inte är lika digitaliserade som större och därmed har större möjligheter för

utveckling. Vidare avgränsas denna studie till att behandla företagens inställning till

digitalisering och deras faktiska digitalisering av administration, inköp samt

betalningsprocesser.Företagensallmänna inställning tilldigitaliseringharundersökts föratt

skaffa en överblick över hur företaget ser pådigitaliseringenochdess användbarhet.De tre

funktionernaharvaltspågrundavattdeansesvaradesommestkanpåverkasavdigitalisering

(Visma,2017a)samtattdetäckerinhelaföretagetsdistributionskedja.Somberoendevariabel,

lönsamhet,harrörelsemarginalanväntsdådettamåttärenkeltattjämföraolikaföretagemellan

trotsskillnaderibransch,finansieringsstrukturellerstorlek.

7

2.Referensram

Ireferensramenkommerviattredogöraförtidigarelitteratursombehandlatdigitaliseringoch

desseffekter.Dettamedavseendeattskapaengrundföranalysenavinsamladempiri.Dennateori

harsedananväntsförattskapaenenkätattskickauttillsvenskasmåföretag.

2.1Digitalisering

Förattundersökaochförståhurdigitaliseringärkopplattillett företagslönsamhetkrävsen

förståelseförvaddetinnebärattdigitaliseraverksamhetensamtvilkaföljderdetkanledatill.

Även eventuella hinder, svårigheter och fallgropar med digitalisering kommer här att

presenteras, samthur förutsättningarna för småföretagkan skilja sigmot större. Cöster och

Westelius (2016)menar att hela världen blir alltmer digitaliserad.Detta innebär främst ny

tekniksomhanterarolikatyperavinformationsamtattväldigtmångasakerbliruppkopplade

mot internet, där även komponenter kan vara uppkopplade med varandra (Cöster och

Westelius,2016).

SandströmochKarlson(2016)beskriverhurdigitaliseringidagärmöjligtävenförsmåföretag

och kan hjälpa dessa att snabbt nå ut tillmarknader. Organisationer som inte satsar på att

digitalisera kan enligt Earley (2014) och Fitzgerald et al. (2013) riskera att förlora sitt

marknadsvärde till sina konkurrenter. Olika hinder och barriärer minskar tack vare

digitaliseringen och att olika mellanled försvinner. På så vis förenklar digitaliseringen för

småföretagare att konkurrera även med större aktörer. Tidigare forskning visar att

digitaliseringen kraftigt har påverkat företags sätt att arbeta, kommunicera och samarbeta.

(Earley, 2014; Larjovuori, Bordi, Makiniemi, och Heikkila-Tammi, 2016). Exempelvis inom

branschen handel så är personalen ofta en stor kostnadspost, idag inför flertalet

dagligvarubutikersjälvscanningförattkunnadranerpåpersonalkostnader.Restaurangerinför

systemförattkundenskakunnabeställasjälvonlineimobiltelefonenellerpåskärmarpåplats

i restaurangen och på så sätt får restaurangen kortare ledtider, får ner tiden från order till

leveransochspararinpåpersonalkostnader(Karlsson,2017).

BarNir et al. (2003) menar att digitalisering av affärsprocesser hjälper företag att minska

kostnaderna och öka innovationen i företaget. Detta sker genom att procedurer ändras och

kapacitetenhosföretagetökarnärprocesserdigitaliseras(BarNiretal.,2003).Karlsson(2017)

skriver om hur lönsamhet är nyckeln till ett företags överlevnad och Jansson och Andervin

(2016)menarattdigitalmognadgerökadkonkurrenskraftförföretagdärkonkurrenskraftär

ett företags förmåga att skapa långsiktig lönsamhet på öppna marknader. Digital mognad

8

beskriver enligt JanssonochAndervin (2016)hur långt ett företaghar kommit i sindigitala

transformationjämförtmedsinomvärld.

Digitaliseringkansänkatransaktionskostnader,exempelvisiformavattdetblirsnabbareoch

enklareattfyllaisinorderiettaffärssystemelleronline.Kostnaderkanävenminskasgenom

attriskenförolikaproblemmedblandannatmissförståndochfelikommunikationenminskas

(AugerochGallaugher,1997).AttanvändainternetbaseradteknikkanenligtBarNiretal.(2003)

förbättra de administrativa uppgifterna i ett företag men kan också öka flexibiliteten i

tillverkningenochminskakostnaderna.BarNiretal.(2003)menarocksåattdessaförbättringar

kanökaden interna effektivitetenoch ge en övergripandekontroll över kostnaderna. Enligt

Parviainenetal.(2017)kandigitaliseringhjälpaettföretagattutvecklaverksamheteniformav

möjligheterattutökaorganisationenskundkrets,desstjänsterochdessmarknad.

DenstorautmaningenmeddigitaliseringenärenligtEarley(2014)attanpassadenbefintliga

verksamhetentillnyteknologi.DennautmaninginnebärenligtLarjovuorietal.(2016)attett

företags ledning, ledarskap, strukturer och verksamhetsprocesser måste anpassas. Earley

(2014)menar att hur väl ett företag lyckasmed en digitalisering harmer att göramed hur

människornaochverksamhetsprocesserna inomföretaget fungeraränmedsjälva teknologin

som ska implementeras. Jansson och Andervin (2016) menar att en framgångsrik digital

transformation inte kommer genom den nya tekniken som implementeras utan genom att

organisationen transformeras till attha förmåganattdra fördel avdenna förändring.Vidare

skriverEarley(2014)omhurdet föratt lyckasmeddigitaliseringkrävsatt företagets ledare

förstårsinorganisationsproblemochutmaningar.Samtidigtmåstedehaenförståelseförhur

ny teknik och nya arbetssätt kan hjälpa till att lösa dessa problem och förbättra nuvarande

arbetssätt. Enligt Rintala och Suolanen (2005) krävs det att företaget anpassas till den nya

tekniken samtidigt som tekniken anpassas till företaget för att lyckasmed en digitalisering.

Vidaresåmenar JanssonochAndervin (2016)att ledningenochstyrelsen i företagmåste ta

kontroll över hela verksamhetsutvecklingen och våga satsa på digitalisering. Enligt Andriole

(2017) är ett problem att företagsledare inte är tillräckligt motiverade att satsa på att

digitaliserasinverksamhetdärbaraenrelativtlitendelvillförändraverksamhetenmedhjälp

avteknologi.Trycketpåfinansiellaprestationergördetocksåsvårtattfokuserapånyteknologi

(SandströmochKarlson,2016).

Kane et al. (2015)menar att det inte räcker för ett företag att implementera eller använda

digitalaverktyg.Författarnamenarattdethandlarmindreomattskaffaochimplementerarätt

teknologi, fokusska istället liggapåattändrasitt företagförattkunnadramaximalnyttaav

informationensomdennateknologiskapar.Förattfåkonkurrensfördelarskaföretagenenligt

9

Kaneetal.(2015)användafleradigitalaverktygochintegreradessaverktygmellanmänniskor,

processerochfunktioner.

Barua,Konana,Whinston,ochYin(2004)menarattföretagserolikautochallaföretagintehar

samma förutsättningar för att lyckasmed en digitalisering. Inställningen till förändring och

därigenomtilldigitaliseringkansittadjuptienorganisationochdärmedkanendigitalisering

mötasavmotstånd.ÄvenomITiformavmjukvaraochhårdvarakanfinnaslättillgängligtför

företagsåkrävsandraresurser i formav tillexempelkunskapochexternarelationer föratt

kunnadranyttaaveffekternasomdigitaliseringenbärmedsig(Baruaetal.,2004).BarNiretal.

(2003)menarattdeeffektersomuppkommerfråndigitaliseringheltkanskiljasigåtmellan

olika företag. Detta menar författarna beror på att ett företag kanske inte har de unika

kunskaperochförmågorsomkrävsförattdranyttaavdigitalisering.

Bossen och Ingemansson (2016) menar att i Sverige håller digitalisering på att drastiskt

förändra vår tillverkningsindustri och alla dess delar. Författarna menar också att Svenska

företagharflerastyrkorkoppladetilldigitalisering,exempelvisenhögsamarbetsförmåga,hög

utbildningsnivåsamtensamverkanmellannäringsliv,offentligsektorochakademi(Bossenoch

Ingemansson,2016).IenrapportfrånVinnovauppskattasattdrygt50%avallanuvarandejobb

iSverigekommerattersättasavteknologi inomdenärmsta20åren.Dettakommerintehelt

nödvändigtvisledatilletttotaltantalfärrejobbutankanledatillannorlundaarbetenmedstörre

fokuspåkreativitetochproblemlösning(Larsson,2015).DigitaliseringiSverigekankommaatt

skapa ett helt nytt set med kompetenser och förmågor hos både företagsledare och dess

anställda. I dagsläget har Sverige en styrka i sin digitalamognad och landets invånare som

uppfattas som bra på att samarbeta med en positiv inställning till ny teknologi. En ökad

automatisering anses också få en stor effekt i Sverige på grund av de relativt höga lönerna.

(BossenochIngemansson,2016).

SmåochmedelstoraföretagutgerenväldigtstordelavSverigesnäringsliv.99,9%avSveriges

företagärsmåochmedelstoraföretagdärendast0,1%ärstoraföretag,detvillsägaföretag

medflerän250anställda.Avallaföretagärdessutom99,4%företagmed1-49anställda(SCB,

2017). De företag som representerar det svenska näringslivet är privat ägda företag samt

utländsktägdaföretag,offentligaföretagäralltsåborträknade.Dejuridiskaformerpåbolagsom

inkluderas är aktiebolag, handels- och kommanditbolag, enkelt bolag samt fysiska personer.

Offentliga organisationer som till exempel försvaret, kommuner och offentlig förvaltning är

alltså intemed.Det finns styrkorhos småochmedelstora företag, till exempelmenar Jones-

EvansochCarter(2006)attdesessommerflexiblaänstörreföretag.Julien(1993)skriverom

hur flexibilitetärenavgränsningmellan tidochkostnadermenattdetävenkansessomett

10

företags möjligheter att göra snabba och effektiva förändringar. Oskarsson, Aronsson, och

Ekdahl (2013)menarattenviss flexibilitetärväldigtviktigt iett företag förattkunnamöta

kundenochanpassasigefterdennagenomatttillexempelerbjudasnabbaretransportereller

kanskeenannantypavemballagevidleverans.Julien(1993)beskriverhursmåochmedelstora

företagoftastharettcentraliseratbeslutstagandevilketgermöjlighetertillsnabbaförändringar.

Ghobadian och Gallear (1997) beskriver hur små och medelstora företag ofta har plattare

organisationervilketledertillenminskadbyråkratiochenkortarebeslutskedja,vilketisintur

gerresultatorienteradeorganisationersomäröppnaförförändringar.

Detfinnsävensvagheterhossmåföretagdärenärbegränsaderesurser(Jones-EvansochCarter,

2006). De begränsade resurserna kan leda till att större investeringar och projekt inte

genomförsdådeenligtGhobadianochGallear(1997)kansessomalltförriskfylldaochdärenligt

Jones-EvansochCarter(2006)ettkortsiktigttänkharentendensattanvändastillföljdaven

instabilkonkurrensmiljö.Småföretagharoftaenmindremarknadochenmindrekundbasdär

företagenärberoendeavfåkunder,därdetkanblistoranegativakonsekvenseravattendast

förloraenendakund(GhobadianochGallear,1997;Jones-EvansochCarter,2006).

Att förutsättningarna för digitalisering ser annorlunda ut för olika företag är flera tidigare

forskareöverensom.BarNiretal.(2003)harundersöktsambandetmellanettföretagsålder,

storlekochdigitaliseringavföretagetsolikaprocesser.Resultatetavundersökningenvisadeatt

större och äldre företag är mer troliga att lyckas digitalisera än sina yngre och mindre

motsvarigheter. Redan på 80-talet undersöktes det att små och unga företag har mindre

organisatorisk tröghet än större, och är även troligare att ändra processer och strukturer

(HannanochFreeman,1984).

Trotsattstörreföretagoftarelideravorganisatorisktröghetärdemertroligaattdigitaliseraän

mindre.Dettakanhafleraorsaker,blandannatattföretagetredanharetableraderutinerföratt

hanteraförändringellerattledningenärmererfaren.Attledningentillföretagetärinvolverad

ärmycketviktigt(BoonstraochGovers,2009).Detärävenviktigtattövrigaintressentersbehov

och förväntningar tilldigitaliseringentas ibeaktande,misslyckasdetta finnsdetstorriskatt

implementeringenintegårsomföretagethoppats(BoonstraochGovers,2009).Storaföretag

kan också ha mer att tjäna på digitalisering än små, i form av att strömlinjeforma och

effektiviseraprocesserochformaliserarutiner.Destoraföretagenharalltsåoftameratttjäna

påattökadeninreeffektiviteten,vilketkanhöjaderasmotivationattdigitalisera(BarNiretal.,

2003).Men småföretag ses ofta sommer flexibla än stora företag och denna flexibilitet kan

diskuterasifleradimensioneriettföretag,tillexempelkostnad,hastighetochförändring(Jones-

EvansochCarter,2006).

11

Två faktorer somkanha storpåverkanpåhurett företaghanterar enökaddigitaliseringär

enligtBarNiretal.(2003)storlekochålderpåföretaget.Demenarattsmåochnyareföretag

kansaknadeinternaresurser,kunskap,internkontrollochorganiseringsomäldreochstörre

företagoftahar.Desmåochnyareföretagenkanocksåhaensvagarefinansiellpositionochde

harsällanalliansermedsyfteattetableraderasmarknadsposition.BarNiretal.(2003)menar

ocksåattålderochstorlekintebehövervarapositivtdådessastörreochäldreföretagoftahar

etableradestrategieromhursakeroch tinggenomförsochdärför inteär likamottagliga för

externa förändringar. Fördelarna anses dock vara större än nackdelarna när det gäller

digitaliseringistoraochäldreföretagdåerfarenhetochledningärviktigtiarbetetmedökad

digitalisering(BarNiretal.,2003).IenrapportfrånBostonConsultingGroupfrån2013visas

sambandet mellan digital mognad och tillväxt i små och medelstora företag. I rapporten

undersöktesrelationenmellankundochleverantörgenomatttittapåomförsäljningellerköp

skettonline,samthurdigitaliseratdetinternaarbetetvar.Rapportenvisadeattde25%mest

digitalabolagenhadeentillväxtpånärmaretregångerstörreände25%minstdigitaltmogna

bolagen(Alströmetal.,2013).Författarnaskriverocksåomhurdesmåföretagen,demedunder

50anställdaärbetydligtmindredigitaliseradeändestörre.Dettasambandärännumertydligt

för företagmedunder tioanställdadärnästanhelaverksamhetenskerutandigitalaverktyg

(Alströmetal.,2013).

2.2Interneffektivitet,ExternamöjligheterochDisruption

Som tidigare sagts innebär digitalisering att någon aktivitet som tidigare skett utan digitala

hjälpmedelellersystem,ochutförtsmedhjälpavexempelvistelefonellerpåpapper,nuistället

använder ett digitalt system och utförs med hjälp av detta (Parviainen et al., 2017).

Digitaliseringenspåverkanpåföretaggårattdelainitreolikaperspektiv.Dessatreärintern

effektivitet,externamöjligheterochdisruption(Parviainenetal.,2017).

Interneffektivitetharattgöramedresursutnyttjande.Meddettamenashurmycketsomkrävs

iinsatsförattgenomföraenuppgiftellerproduceraenproduktellertjänst.Insatsenkanvara

tid,pengarellernågonannanresurs.Urettdigitaliseringsperspektivinnebärinterneffektivitet

hur företagetkanändrasinaprocesserochdärigenomkanminskasitt resursutnyttjande.På

detta sätt kan man därmed få ner sina kostnader samtidigt som man exempelvis kan öka

mängden arbete som utförs (Parviainen et al., 2017). I arbetsuppgifter som är

informationsintensiva kan så mycket som 90 % av kostnaderna sparas in. Samtidigt som

kostnadernaminskaskraftigtkankapacitetenökasmediblandtusentalsgångervaddentidigare

var(MarkovitchochWillmott,2014).Andraförbättringarsominterneffektivitetkanledatillär

12

bland annat högre effektivitet, kvalitet och trivsel på jobbet tack vare en automatisering av

tidigarerutinmässigaarbetsuppgifter.(Parviainenetal.,2017)

Parviainen et al. (2017) beskriver hur exempel på denna ökning i effektivitet kan vara

automatiseringavfakturahanteringellerbokföring.Detkanskepåsåsättattfakturanskickas

övernätetdirekttillkundensamtidigtsomalltbokförsiaffärssystemet,utanattvaresigsäljaren

eller ekonomenbehöver göranågot alls.Att kunna sammanställa data ochhitta information

direktfråndigitaladatabaseriställetförattletaruntblandpärmarochpapperkanävendetta

sparaotroligtmyckettidföradministratören.Närarbetsuppgifteravmonotonkaraktär,som

tidigare tagit lång tid och krävt mycket arbete kan automatiseras, skapas möjligheter för

företagetattläggadessaresurserpåandraarbetsuppgifterellerpåattexempelvisutvecklanya

färdigheterochaffärsmöjligheter(Parviainenetal.,2017).

Deexternamöjligheternainnebärhurföretagkanökasineffektiviteturettexterntperspektiv

istället förett internt(Parviainenetal.,2017).Dennaexternaeffektivitetser intetillhur lite

resursersomgåråtförattproduceraentjänstellervara.Iställetbehandlardenhurvälföretaget

fokuserar på att producera produkter eller tjänster som har efterfrågan på marknaden, att

uppfylla behovet hos den som ska köpa varan eller tjänsten (Jacobsen och Thorsvik, 2014).

Genomattdigitaliserakanföretagettatillvarapåinformationdetidigareintekundedranytta

av.Informationenkansedananvändasförattundersökaochupptäckanyamöjligheter.Dessa

möjligheterinnefattarblandannatolikasorterskonkurrensfaktorersåsomolikasättattkunna

förkortaresponstidgentemotkundersamtökaservicen.Datafrånföretagetsvärdekedjakan

analyserasföratthittakostnadsdrivareochvärdeskapare.Företagetkanalltsåutvinnadataför

attseexaktvilkaprocesserellerinsatsvarorsomkostarföretagetmycketpengarförattseom

mankansparainpådessa.Samtidigtsommankanundersökaexaktvadellervilkaegenskaper

som ger värde för kunden för att förstärka dessa (Markovitch och Willmott, 2014).

Digitaliseringenkandå användas för att ta tillvarapådessadata för att sedan förbättraoch

vidareutveckla företagets produkter och tjänster. På så vis kan företaget erbjuda ett högre

kundvärdegenomantingenettlägreprisellerförbättraterbjudande(BossenochIngemansson,

2016). Parviainen et al. (2017)menar att externamöjligheter innefattarmöjligheter för att

utökaföretagetskundkrets,tjänsterochmarknad.

Disruptionärnärföretagetsrollpåmarknadenändrasheltochhålletiochmeddigitalisering

(Parviainenetal.,2017).Detkaninnebäraattföretagetstjänstintelängrebehövsochföretaget

därmedinte längrekanfortsättamedsinaffärsidé.Ävenheltnyaaffärsmöjligheter i formav

tjänster som inte behövdes innan digitaliseringen innefattas av disruption. Det är alltså en

omskakningavutgångslägetdärförutsättningarnakanändrasheltochhållet(Sandströmoch

13

Karlson,2016).EttvälkäntexempelpånärdisruptionslagitutettföretagärhurKodak,somi

principhademonopolpåfilmtillkameroröverhelavärlden,plötsligtbefannsigiensituation

därdigitalkamerortagitöverochefterfråganpåfilmblevidetnärmstaobefintlig(Sandström

ochKarlson,2016).Disruptionkanalltsåberopåhurtidigarerollerettföretagharhaftblivit

överflödigaellerföråldradeochdåiställetersattsavteknik(Parviainenetal.,2017).Weilloch

Woerner(2016)beskriverhurföretagsdigitaliseringgårfort,vilketledertillnyamöjligheter

mensamtidigttillattredanetableradeochframgångsrikaaffärsmodellerintefungerarlängre.

BossenochIngemansson(2016)beskriverhurtidendettarförenimplementeringocheffekten

denkommeratthaberorpåettantalsaker;omdetärmöjligtattdessadisruptivainnovationer

ärmöjliga,omdegårattimplementeraöverenhelsektorellerbaraiettsnävtsegmentochom

det finns juridiskaellerekonomiskahinder.En teknologisk implementeringmenarWeilloch

Woerner(2016)oftatarlängretidänväntatmenattpåverkansomdennaimplementeringhar

sedanocksåkanblistörreänväntat.

2.3Verksamhetsdelarsomkandigitaliseras

Detfinnsmångadelariettföretagsomkandigitaliseras.Visma(2017b)gerexempelpåvadsom

kandigitaliseras iett företag i formav fakturahantering förbådeutgåendeoch inkommande

fakturor,vidarekanävenrapporteringavtiddigitaliseras.VidarebeskriverFrohlich(2002)hur

ett företag genom att integrera sin värdekedja med sina leverantörer och kunder kan man

genom digitalisering få ett dataflöde genom hela värdekedjan. Dettamenar Frohlich (2002)

ledertillattföretagetenklarekanbalanserasinabehovochkravhossigsjälvt,leverantöreroch

kunder.MarkusochTanis (2000)menar att administrationoch ITkan förenklasoch fåmer

strömlinjeformade arbetsprocesser genom digitalisering vilket i sin tur leder till minskade

kostnaderochkanförenklatillväxt.

2.3.1Administration

EnligtenundersökningutfördavVisma(2017a)äradministrationdenarbetsprocesssomde

svenska småföretagarna tycker är viktigast att digitalisera. 26% av de tillfrågade anser att

bokföring, fakturering samt löne- och tidsrapportering är saker som bör skötasmed digital

tekniktillstörreutsträckningänidag.Larjovuorietal.(2016)menarattkomplexiteteniarbetet

ökar för de anställda i och med införandet av ny teknik och att jobbet kan kännas mer

utmanande. En digitalisering på processnivå innebär att befintliga processer påverkas och

användningenavnyadigitalaverktygförattautomatiseraverksamhetengenomattersättaett

tidigare manuellt utfört arbete vilket kan vara aktuellt vid digitalisering av administrativa

uppgifter(Parviainenetal.,2017).

14

Allasvenskaföretagärbokföringsskyldiga.Dettainnebärattallalöpandeaffärshändelserska

bokföras, det ska finnas verifikationer för alla bokföringsposter och företag ska upprätta

årsbokslutellerårsredovisning.Varjehändelseavekonomiskart,detsompåverkarekonomini

ettföretagskabokföras(Skatteverket,2018).Meddatorsystemflyttadesbokföringeniniden

digitalavärlden(HoffmanochMoraRodríguez,2013).Syftetmedattdigitaliserasinbokföring

är att göra processerna automatiska så långt det går och därigenom öka effektiviteten och

minskaledtider(Ghasemi,Shafeiepour,Aslani,ochBarvayeh,2011).Nufinnsävenwebbaserad

bokföring,vilketgörattföretaginteblirbundnatillenenskilddator(FortnoxAB,2017a;Visma

SPCSAB,2017a).

Dessa webbaserade program erbjuder bokföringstjänster som kan användas från datorer,

surfplattorochsmartatelefoner,detendasomkrävsärenuppkopplingtill internet(Fortnox

AB, 2017a; Visma SPCS AB, 2017a). Dessa webbaserade bokföringsprogram kan även

kombinerasmedexempelvisutskickellermottagandeavfakturor,ochtillstordelautomatisera

det praktiska bokföringsarbetet.Detta kanpåverka företagets lönsamhet positivt, genomatt

sparainmycketkostnader,främstiformavarbetadtidochminimeringavmisstag(FortnoxAB,

2017a;SpeedledgerAB,2018;VismaSPCSAB,2017a).Dådewebbaseradebokföringssystemen

inteärkoppladetillenspecifikdatorkandeanvändasiprincipöverallt(SpeedledgerAB,2018).

Dettalederdärmedtillattföretagarekanbokförautgifterochliknandedirektnärdeuppstår,

detkanvarasåenkeltsomatttakortpåettkvittoförattbokföringenskakunnaskedirekti

programmet(VismaSPCSAB,2017a).

På sammasätt sombokföringkan skeonlinekanävenarbetad tid rapporterad indirekt via

exempelvis smarta telefoner eller datorer (Visma SPCS AB, 2017b). Denna sorts

tidsrapportering låter anställda rapportera in direkt till ekonomiansvarige istället för att

pappers-ellerExcel-arkmanuellt ska fyllas ioch lämnas in.Närdennarapporteringkanske

direktpåplatsblirdenoftamerexaktochriskenattarbetadtidglömsbortförsvinner(Visma

SPCS AB, 2017b). Tidsrapporteringen kan användas som underlag till fakturor, men även

löneprogramkandranyttaavrapporteringen(FortnoxAB,2017c;VismaSPCSAB,2017c).

Löneprogram kan förenkla administratörens arbete genom att låta anställda själva fylla i

informationdirekttillprogrammet,varesigdetärattrapporteratid,övertid,sjukdom,semester

ellerföräldraledighet(FortnoxAB,2017b).Deanställdafylleriinformationenochprogrammet

kanautomatiskträknauthurmycketlönsomskabetalasuttilldeanställda,hurmycketsom

skabetalasiskattochsocialaavgiftersamthurmycketintjänadsemesterdeanställdaharsparat

ihop(VismaSPCSAB,2017c).Intebarauträkningarochifyllningavinformationkanskeutan

hjälp av administratören, även utskick av exempelvis lönespecifikationer samt faktisk

15

utbetalningavlönkanskötasavprogrammetefterattadministratörenkontrolleratuppgifterna

(FortnoxAB,2017b;VismaSPCSAB,2017c).Denanställdakanenkelt fåenöverblickavsin

lönesituation i programmet. För löneadministratören kan användandet av ett webbaserat

löneprograminnebäraattbetydligtmindretidbehöverläggaspåinmatningar,uträkningaroch

liknande.Iställetkrävstillstörstadelenkontrollochavvikelseanalys,påsåsättkanföretaget

ävenhärsparainkostnaderiformavtid(VismaSPCSAB,2017c).

Affärsanalyssystemärdatasystemsomhjälperföretagareattfattasnabbareochbättrebeslut

(Chaudhuri, Dayal, och Narasayya, 2011). Wixom och Watson (2010) beskriver

affärsanalyssystemsomenbredarekategoriavteknologi,applikationerochprocesservarssyfte

ärattsamla, lagra,getillgångtillochanalyseradataföratthjälpadennadatasägareattgöra

bättre beslut. Tidigare fall har visat att stora investeringar och implementeringar av

affärsanalyssystem över långa tidsperioder senare har visat sig resultera i små eller inga

fördelarförorganisationernasomimplementeratdemävenomvissaharlyckatsväl(Yeohoch

Popovič,2016).YeohochPopovič(2016)haridentifierat”kritiskaframgångsfaktorer”föratt

företagskalyckasmedsinaaffärsanalyssystem.Författarnahardelatuppdessafaktoreritre

olika dimensioner; organisation, process och teknologi. Under organisation är de kritiska

faktorernaattenengageradledningmedenklarbildavvadföretagetvilluppnå.Underprocess

är de kritiska faktorerna att man har affärsmässiga mål, en affärsdriven och iterativ

utvecklingsmetodochenanvändarorienteradförändringshantering.Underteknologiställskrav

påettsystemsomärskalbartochflexibeltförattpassaföretaget.Författarnamenarocksåatt

enhållbarkvalitetochintegritetavdataärviktigt(YeohochPopovič,2016).

2.3.2Inköpochdessegenskaper

Attföretagsinköpskötsbraärviktigt,dåinköpomfattarca50%avkostnadsåldavaror,som

ettgenomsnittöverbranscher.Genomattminskainköpskostnadernaärdetdärförmöjligtatt

ökalönsamheten(LaiosochMoschuris,2001;VanWeele,2014).Företagsinköpbeskrivsbäst

somprocesser vilka har inflytande frånmånga olika egenskaper, både hos det köpande och

säljandeföretaget.Egenskapernagårattdelainimiljömässigaochorganisatoriska(Johnston

och Lewin, 1996). Miljömässiga, exempelvis politiskt- och ekonomiskt läge men även

konkurrenter, är egenskaper somalltså intehör till företaget i sig, de är externaochkräver

anpassning.Deorganisatoriskaärmerspecifikaochdirektkoppladetillföretaget,exempelvis

företagetsstorlekochstruktur,målochriktning,menäventeknologi.Egenskaperkoppladetill

detspecifikaköpetspelarävendemroll,exempelvishurdyr,viktigellerkomplexprodukten

är(JohnstonochLewin,1996).

16

Dessa olika typer av egenskaper, tillsammans med köparens och säljarens relation och

kommunikationsnät,mynnarut ieninköpsrelateradrisk(JohnstonochLewin,1996).Risken

kanisinturgraderas.Juhögreriskköpetinnebär,destomerkomplexblirprocessenochvice

versa. Vid högriskinköp används mer komplexa nätverk, information söks mer aktivt och

förhandlingarskermerintensivt.Dettaförattreducerariskensåmycketsommöjligtochpåså

sättgöraensåbraaffärmankan(JohnstonochLewin,1996).

Strategiskt inköpärnär företagetbestämmervilka leverantörerde skahandla av, och är en

processsomoftakantatid,dådenäravstorviktförföretagetochdesslönsamhet(VanWeele,

2014). Till den strategiska inköpsprocessen hör förutom själva valet av leverantör även

kravspecificering samt slutande av avtal. Denna del av processen kan vara enkel eller svår,

beroendepåvaranskomplexitet.Videnklare,standardiseradeprodukterärdetbaraattvälja

blandettstorturvalavleverantörer(VanWeele,2014).

Operationelltinköpkommerefterdetstrategiska,ochinnebärattmaninhandlarredantidigare

bestämdavarorellerproduktersomkrävsfördenegnaverksamheten(VanWeele,2014).Några

exempelpåvarorkan förutomföretagsspecifika insatsvarorvaradrivmedel,kontorsmaterial

eller arbetskläder.Vidoperationella inköpär alltså specifikationernaavdet somköpsoftast

förutbestämd.Inköparenvetvilkaleverantörersomföretagetharavtalmedochoftasthandlar

detbaraomattfyllapåvarorsomhartagitslut.Tilldetoperationellainköpethörocksåattfölja

uppleveranserochutvärderahurvälinköpenfungerar(VanWeele,2014).

Inköp kan digitaliseras på flera olika sätt, bland annat genom extern integrering, där

leverantörenintegrerasisammadatorsystemsomföretagetochinköpendärigenomtillvissdel

kanautomatiserasocheffektiviseras.Dettaäreffektivtommanharviktiga leverantörersom

manhandlarmycketmed,mendetkräverigengäldhögainvesteringskostnaderiformavbåde

nyteknikocharbetadtid(VanWeele,2014).Ettannatalternativärattanslutasigtillettexternt

inköpsnät,ävenkallateninköpsportal(EFFSO,2016;FortnoxAB,2016;Logitall,2018;Visma

Advantage,2018).

En inköpsportal samlar information om flera företag och deras erbjudande i ett organiserat

nätverk.Idettanätverkkanföretagensökaefterdeprodukterellertjänstersomefterfrågas,och

deolika leverantörernaserbjudande filtrerasochanpassasenligt företagets tidigareangivna

preferenserochinköpsrutiner(EFFSO,2016).Förutomenkelhetensomkommermedattsamla

fleraleverantöreriettnätverkkanävenettlägreprisuppnåsförföretagen.Dettakanskegenom

enhögreförhandlingskrafthosdesamladeföretagensomäranslutnatillinköpsportalen(Visma

Advantage,2018).Inköpsportalenhanterasaventredjepart,ochföretagenkananslutasigför

17

en licensavgift eller liknande. Exempel på företag som erbjuder inköpsportaler är Visma

Advantage,EFFSO,FortnoxochLogitall(EFFSO,2016;FortnoxAB,2016;Logitall,2018;Visma

Advantage,2018).

2.3.3Betalningsprocesser

EnligtVisma(2017a)ärinkommandeochutgåendefakturordendelsomflestsvenskaföretag

kommerattdigitaliseraunderdenärmastetreåren.Måletmeddettaärattsänkakostnaderoch

höjavinsten,vilketkanuppnåsgenomattbetalningarkommerinsnabbare,råkarintelikaofta

utförfelellerförseningarsamtattföretagetkansparainpengardådeintebehöverskrivaut

ochskickafysiskafakturor(Spanic,Ristic,ochVrdoljak,2011).

E-fakturorärettsättattdigitaliserabetalningsprocessenochBoyesochStone(2003)förklarade

de möjliga fördelarna med e-fakturor redan i början av 2000-talet. Genom e-fakturor får

köparen direkt tillgång till fakturan, och när den direkt skickas till affärssystem försvinner

riskenförattfakturanslarvasbort.Fakturankanprogrammerassådenanländertillrättperson

direkt,utanattbehövaskickasruntochförsenas.Vidarekankundendirektcheckaavfakturan

ochmeddela säljarenomnågonting skulle vara fel. Säljarenkandåoftast åtgärda fakturan i

realtid.Dennasnabbakontrolloch responskan leda till förbättrade relationermellande två

parterna.Enannanfördelsomuppkommerförsäljarenärävenattkundfordringarnabetalasin

snabbaregenomdeteffektivaresystemet,vilketledertillfärregäldenärsdagarochdärmeden

effektivare hantering av likvida medel (Boyes och Stone, 2003). Att e-fakturor har många

fördelarövervanliga,klassiskapappersfakturorharalltsåvaritkäntganska länge,mentrots

dettavardetår2017endast37%avutgåendefakturorsomskickadesdigitalt(Visma,2017b).

TenhunenochPenttinen(2010)harbeskrivitattmedhjälpave-faktureringskulleenfakturas

koldioxidavtryckkunnaminskasmed63%gentemotvanligafakturor.Attbytatille-fakturorär

intebarabraförmiljön,detkanävenminskakostnadernadrastisktochdärmedökaföretagets

lönsamhet.IhelaEuropaskulleupptill243miljarderEurokunnasparasinhosföretagenomde

allabyttetillattanvändae-fakturor(PenttinenochHyytiäinen,2008).

PenttinenochHyytiäinen(2008)beskriverattdet finns femolika faktorersomspelar invid

beslutetomettföretagskaadopterae-faktureringellerinte.Dessafaktorerbeskrivssomrelativ

fördel, kompabilitet, komplexitet, testmöjlighet och observerbarhet. Vidare beskrivs de olika

faktorerna enligt följande. Relativ fördel innebär den upplevda fördelenmed att byta till e-

faktureringfrånvanligpappersfakturering.Detseralltså intetilldeabsolutafördelarnautan

endasttillvadsomblirbättreiförhållandetilldetnuvarandesystemet.Kompabilitetärhurväl

detnyasystemetpassarinmedrådandevärderingar,behovochtidigareerfarenheter,ävenhur

18

brateknologinpassarinmednuvarandesystem.Komplexitetavserhursvårtdetärattförstå

dennyaprocessensamtdennyateknikensomanvänds,detfinnsettnegativtsambandmellan

komplexitet och implementering.Med testmöjlighetermenas omdet går att prova systemet

innan implementering, för att säkerställa att allt fungerar som det ska och minimera

osäkerheter.Tillsistinnebärobserverbarhethurvälresultatenave-faktureringärsynligaoch

märkbara,generelltinnebärhögreobserverbarhetattföretagärtroligaattimplementera.

IPenttinenochHyytiäinens(2008)studieharävenolikafalliformavföretagfråndetFinska

näringslivet beskrivit de olika faktorerna utifrån faktiska exempel från respektive företag.

Genomolikacitatsomgesavföretagenbeskriverdeanledningartillvarfördeimplementerat

ellervillimplementerae-fakturering.Tillrelativafördelarhörinformationrelateratfrämsttill

företagens lönsamhet. Kostnadsbesparing, kraftigtminskad tidsåtgång ochmycket snabbare

inbetalningavfakturorärrelativafördelardeolikaföretagenbeskrivit.Ävenminskademisstag

ochfelhörtillderelativafördelarnaochanställdaharrapporteratattdekännersigmernöjda

med sina jobb, då de kan arbeta snabbt och effektivt vid en dator istället för traditionellt

pappersarbete. Observerbarheten är också väldigt viktig, då hög observerbarhet av positiva

effekterochanvändandetave-faktureringvisarförkunderochkonkurrenteratt företagetär

moderntocheffektivt.Tillobserverbarhetenhörävenattföretagetsanställdasnabbtkanavläsa

informationochkanpågrundavdettainteragerameraktivtmedsinakunderochleverantörer

näre-fakturoranvänds.Tilldeövrigafaktorernahörblandannatattbrae-fakturorärenklaoch

logiskaattavläsasamtattdeharettgränssnittsomlikarvidklassiskapappersfakturor.Detär

ävenviktigtattteknologinärenkelattförståochhantera,såattövergångentille-fakturering

blirenkel.Atttestae-faktureringenienpilotstudiesågsocksåsomnyttigt,dåföretagenkunde

testasåattalltfungeradesomdetskulleinnanimplementeringpåstörreskala.

Ytterligareenfinskstudie,utfördavLumiahoochRämänen(2011)beskriverävendenhure-

faktureringharpåverkanpåföretagslönsamhet,ävenhäriformavkostnadsbesparingarsamt

attdebådespararinpåtidsamtattdetsällanblirfel.Omdetändåskulleblirfelärdessalättare

attåtgärdaänvidpappersfakturor.Deendanackdelarstudienvisarmede-fakturorharsina

grunderiattanvändareantingenäroroligaförattgåövertillettnyttsystemellerharsvårtatt

förståhursystemetfungerar.Studienvisarattstörreföretag,somskickarochtaremotmånga

fakturor,harmeratt tjänapåe-faktureringänmindre.Studienvisadeävenattöver90%av

undersökta företag implementerat e-fakturor efter att deras kunder mer och mer börjat

efterfrågajustdetta.

19

3.MetodIdettakapitelkommerstudiensmetodvalattbeskrivasochmotiverassamthurdebidrartillatt

besvarastudienssyfte.Kapitletdiskuterarävenstudienskvalitet,etiskaaspekterochmetodkritik.

3.1Undersökningensansatsochdesign

Syftetmedvår studieärattundersökahurdigitaliseradesvenskasmåföretagär samtvilken

lönsamhetdeuppnår.Förattkunnauppfyllasyftetharflertaletvariablervaltsutföratttesta

företagens digitaliseringsgrad, indelat i underkategorierna inköp, administration och

betalningsprocesserdärävenföretagensgenerellainställningtilldigitaliseringharundersökts.

Vi har också använt en variabel för att undersöka företagens finansiella lönsamhet, denna

variabelmättelönsamhetiformavrörelsemarginal.Variablernaharvaltsutefterengenomgång

avteoriochstudierinomdetvaldaämnet.Deduktivansatsinnebärattforskarenutgårifråndet

som redan är känt om ett ämne och därefter härleder hypoteser. Med hjälp av empirisk

undersökningförkastasellerbekräftassedanhypoteserna(BrymanochBell,2011).Deduktiv

ansatsbeskrivsavJacobsen(2002)somforskningdärstudienutgårfråntidigareforskningoch

befintligateorier.Dågenomgångavteoriharskettinnaninsamlingenavempirisktmaterialhar

dennastudiengenomförtsmedendeduktivansats.

Vi valde att arbeta med en deduktiv ansats, därför att vi innan undersökningen inte hade

tillräckligtmedkunskapinomvaddigitaliseringinnebär,ochhurdetkanpåverkaföretagoch

organisationer.Vibeslutadealltsåattförststuderaämnetförattskapaenkunskapsbasattutgå

ifrån.Detvar förstefterdessa studier somvivaldeochdefinieradehypoteserochvariabler.

Dessahypoteserochvariableranvändessedanförattutformaenenkät.Dettaförattkunnaöka

relevansenavochhållasåhögkvalitetsommöjligtpåenkätenochdärmediförlängningenpå

helaundersökningen.

BrymanochBell(2011)förklararattdetfinnsriskermedattanvändaendeduktivansats.När

tidigaregjordforskningochlitteraturstuderasinnandenegnaundersökningenutförsfinnsdet

en risk för påverkan av vad tidigare forskning visat. Detta kan göra att resultaten av

undersökningendärförkantolkaspåsättsomstämmeröverensmedvadsomsagtstidigareoch

somuppfyllerdeförväntningarforskarenharskapatsigunderteorigenomgången(Brymanoch

Bell,2011).Detfinnsalltsåriskförenkonfirmeringsbias,vilketbetyderattmanärmertroligatt

sedetsommanvillse(Goldstein,2011).Dåviärmedvetnaomdennariskharvigenomgående

tagitdennariskförbiasibeaktandeföratttolkadatasåobjektivtsommöjligt,vilkethjälpttill

attmotverkakonfirmeringsbias.

20

Förattmätaskillnadenmellanolikaföretagharstudiedesignentvärsnittvalts,vilkenavBryman

ochBell(2011)beskrivssomattanalyseravariationenitvåellerflervariablervidenspecifik

tidpunkt. Vidare beskrivs tvärsnittsdesign som den typiska designen vid användningen av

enkäter.Datasominsamlatskansenareundersökasochmankanurskiljasambandsmönster,

mendetblirsvårtattupptäckaorsaksriktningellerkausal relation(BrymanochBell,2011).

Tvärsnittsdesignavsereninsamlingavdatamedavseendepåettantalolikavariablerviden

specifiktidpunkt(BrymanochBell,2011).Författarnamenarocksåattentvärsnittsdesignofta

kopplas samman med enkäter och att forskare, när denna design väljs, är intresserade av

variationdärdetoftakrävsmångafallattstudera.Ivårundersökningvarviintresseradeavatt

seomdetfannsnågrasambandmellandeberoendeochdeoberoendevariablerna,vilketgjorde

attvaletavtvärsnittblevnaturligt.AttdrakausalasambandkanenligtBrymanochBell(2011)

vara svårtattgörameden tvärsnittsstudie,mendetär intenödvändigt idetta fall. Jacobsen

(2002) menar att det krävs tidsseriedata för att kunna se kausala samband. I denna

undersökningvarviinteintresseradeavattseenförändringavsambandutanjustseomdet

fannsnågotsambandalls.DettamotiverarvaletavtvärsnittsdesigndåBrymanochBell(2011)

menar att insamling av data vid tvärsnittsdesign endast sker vid ett tillfälle, jämfört med

longitudinelldesigndärforskareförsökerseförändringövertidsnarareänsamband.

3.2Forskningsstrategi

Forskningsstudier delas oftast upp i två olika metodologiska kategorier, kvalitativa- och

kvantitativa. En kvalitativ studie lägger vikten vid ord vid insamling och analys av data. En

kvantitativstudiebetonarkvantifieringnärdetgällerinsamlingochanalysavdata(Brymanoch

Bell,2011).Författarnamenarocksåatttyngdenikvantitativforskningliggeriteoriprövning

och att kvantitativ forskning anses vara den dominerande när det gäller forskning inom

företagsekonomi(BrymanochBell,2011).

OlssonochSörensen(2011)menarattkvantitativforskningärkännetecknadavenstrukturerad

metoddär frågeställningar formuleras i förväg till ett antal respondenter som forskarenhar

ingen eller en liten personlig kontakt med. De menar också att kvantitativ forskning

kännetecknasavattettstortantalindividerundersöksmedettmindreantalvariabler.Bryman

ochBell(2011)skriveromhypoteserinomkvantitativforskningdärhypotesenärenvariantav

enforskningsfrågaellerenspekulationsomtestasellerprövasistudien.BrymanochBell(2011)

menarocksåattdessahypoteserbörgrundasiteorininnandeprövas.

Denna studie är baserad på en kvantitativ forskningsmetod då vi har samlat in data samt

analyserat denna för att hitta samband. Det är naturligt att använda en kvantitativ

forskningsansatsidennastudiedåsyftetärattundersökaetteventuelltsambandmellangraden

21

av digitalisering och ett företags lönsamhet. Genom att ha samlat empiri genom att skicka

webbenkätertillsmåföretagaresamladevispecifikinformationinomvårtämne,digitalisering

inom småföretag. Enkäterna som skickades utgick från vårt teoretiska ramverk som också

använtsföranalysenavempirin.Enkvantitativutgångspunktärocksålämpligdådenutgårfrån

ett deduktivt synsätt där man behandlar förhållandet mellan praktiskt forskning och teori

(BrymanochBell,2011).Fördelarmedkvantitativforskningärattdetgårattanalyseraettstort

materialmedrelativtsmåresursermedenökadmöjlighetattgeneraliseraresultatettillenhel

population(Jacobsen,2002).EnpotentiellnackdelmedkvantitativforskningärenligtJacobsen

(2002)hurmangenomanalysenavettmaterialendastlyckasfåenytliguppfattningochdär

manmisslyckasmedattförstådetgrundläggandeproblemet.Dåvårundersökningendastser

tillettmöjligt sambandmellan lönsamhetochdigitalisering,och inteundersökerorsaksamt

verkan,bedömsdennapotentiellanackdelintevaraettproblemförstudien.

3.3Datainsamling

3.3.1Primärochsekundärdata

Insamladedatakandelasuppiprimärdataochsekundärdata(HalvorsenochAndersson,1992).

HoxochBoeije(2005)beskriverprimärdatasomsådandatasomärinsamladfördetspecifika

ändamåletkringattförsökalösaettforskningsproblem.Sekundärdataärdendatasomnågon

annan publicerat i till exempel tidigare forskning, i artiklar eller i litteratur. I denna studie

användsbådeprimärdataochsekundärdata.

Primärdataärdendatasomsamlasinpåegenhand,idettafallmedhjälpavenkätersomhar

skickats till svenska småföretag i olika branscher. Primärdata används sedan för att stärka

antaganden och för att analysera eventuella samband i den population som valts ut för att

studera.PatelochDavidson(2003)beskriverprimärdatasomenförstahandsrapportelleren

ögonvittnesskildring.Primärdatakanansessommertidskrävandeattsamlainänsekundärdata

menharenfördeliattdenärinsamladförettspecifiktändamål,forskarensstudie(Brymanoch

Bell,2011).

HoxochBoeije(2005)beskriversekundärdatasomdetdatasomsamlatsinavandraforskare

förettspecifiktsyftemensomsedananvändsigenförettannatsyfte,exempelvisförattförklara,

jämföra eller för att lära ut. Sekundärdata kan vara litteratur, artiklar eller information från

internet.Idennastudiebestårsekundärdataavårsredovisningarochfinansiellarapporterfrån

destuderade företagenvilkaharhämtats från främst tvåsidorpå internet;allabolag.sesamt

ratsit.se.Deårsredovisningarsomhämtatsärdesomärdesenasttillgängligaförvarjespecifikt

bolag.Deallraflestafrånverksamhetsåret2017menävenvissafrånverksamhetsåret2016.

22

3.3.2Enkätundersökning

PatelochDavidson(2003)beskriverenkätundersökningarsomenundersökningpåenstörre

menavgränsadgruppmedhjälpavfrågeformulär.EnligtPatelochDavidson(2003)gerdenna

metodmöjlighetertillattsamlainformationomflertalvariablerellermycketinformationom

ettfåtalvariabler.Detärjustenenkätundersökningsomharlegattillgrundfördatainsamlingen

för denna studie. Dahmström (2011) beskriver hur det finns fyra olika typer av enkäter;

postenkät,webbenkät,gruppenkätochbesöksenkät.Dessaolikatyperavenkäterharsinaför-

och nackdelar,men vi valde att användawebbenkät. Bryman ochBell (2011) beskriver hur

webbenkäterharfördeliattdeärbilligaochsnabbaattdistribueravilketocksåvaranledningen

förossattväljajustwebbenkät.

Valetattgöraenenkätundersökningberorpå fleraanledningar.Några fördelarmedenkäter

jämförtmedexempelvisstruktureradeintervjuerärenligtBrymanochBell(2011)attenkäter

ärmerkostnadseffektivaochsnabbareattadministrera.BrymanochBell(2011)menarockså

att enkäter inte heller medför någon intervjuareffekt, vilket är vanligt vid kvalitativa

forskningsmetoder. Intervjuareffekten förklaras som att det kan uppkomma en skevhet i

respondenternas svar. Att det finns en intervjuare närvarande som lyssnar kan påverka

respondententillattförsökageenpositivbildavsigsjälv,mendetkanävenfårespondenten

att inte beskriva saker somhandrar sig för att prata om. Enkätermedför heller inte någon

variationvidformuleringavfrågor,vilketannarskanskapaoklarhetifrågansfaktiskainnebörd

närolikapersonerutförintervjuer(BrymanochBell,2011).Ytterligarefördelarmedenkäterär

enligtBrymanochBell(2011)attdegårsnabbtattbesvara,harenlågkostnad,ärbekvämaatt

utföra,attdekanutformasiettattraktivtformatochinteharnågrageografiskahinder.

Det finns också nackdelar med enkätundersökningar, då skaparen av enkäten inte är

närvarandedårespondentenskasvarakandettaledatilltolkningsproblemomhurfrågornaska

besvaras.FörattförhindratolkningsproblemrekommenderarBrymanochBell(2011)attvara

tydligifrågornavilketisinturgördemenklaattbesvara.Mankanävenhaiåtankeärsättet

somfrågornaställspå,BrymanochBell(2011)menarattförmångaöppnafrågorbörundvikas

samtfrågormedförkompliceradkaraktär.YtterligarenackdelarmedenkäterärenligtBryman

ochBell (2011)attdeoftageren lågsvarsfrekvens,degeren litenkontrollöversvaren,det

krävsoftanågonslagsmotivationsfaktorförattnågonskaviljasvaraochdetkanrådaosäkerhet

omhuruvidaenkätenäranonymellerinte.Föratthanteradessanackdelarharviformulerat

frågorna i enkäten på ett så tydligt sätt som möjligt, för att undvika tolkningsproblem. En

pilotstudie har även genomförts för att tydliggöra behov av eventuella omformuleringar

(behandlas vidare i avsnitt 3.3.4 Pilotstudie). Frågorna har utformats som stängda, och så

23

okomplicerade som möjligt, detta för att förminska risken för feltolkningar. Vad gäller låg

svarsfrekvens har vi hanterat detta genom att skicka ut enkäten till ett stort antal möjliga

respondenter.

3.3.3Utformningavenkät

Enviktigbegränsningmedenkäterärattdeoftamedförganskastortbortfall(BrymanochBell,

2011;Ejlertsson,2014).Ejlertsson(2014)beskrivermotivationhosrespondenternasomnågot

av det viktigaste för att öka svarsfrekvensen. För att ge respondenterna någon form av

incitamentförattblimotiveradetillattbesvaravårenkätsålovadevividenkätensutskickatt

delamedossutavresultatetnärundersökningenvarklar.Resultatetavvårundersökningkunde

företagarnasedananvändaförattjämförasigmotsinakonkurrenterochsehurderasdigitala

mognadmäter sigmot andra småföretag påmarknaden. Vidare räknas incitament till yttre

motivation, vilket inte ger lika stark drivkraft som inre motivation (Ejlertsson, 2014). Vi

utformadeävenett introduktionsbrevtillenkätendärvibeskrevenkätenssyfteochvadden

gickutpå,därdetävenförklaradesattrespondenternafårtadelavundersökningensresultat

(introduktionsbrevet finns i bilaga 3). Ett introduktionsbrev anses viktigt till enkäter för att

skapaettförtroendeochförattfårespondenternaattviljasvarapåenkäten(BrymanochBell,

2011).Genomattförsökaskapaettintresseförämnetochenegenviljaattbidratillresultaten

ökarrespondenternasinremotivation,vilkenalltsåärstarkareändenyttre(Ejlertsson,2014).

Idettaintroduktionsbrevbeskrivsocksåattenkätenärheltfrivillig.Viharävenbeskrivithur

respondenternaharvaltsutsamtförklarathurderassvarkommerhanterasanonymtochinte

kopplastilljustdem,vilketminskarriskenförhögtbortfall(BrymanochBell,2011;Ejlertsson,

2014).

BrymanochBell(2011)samtEjlertsson(2014)beskriverattvidutformningochanvändningav

enkäterkanmedstorsannolikhetettbortfalltasmediberäkningen.Desomväljerattbesvara

enenkätstårförsvarsfrekvensenochmedbortfallmenasavsaknadavsvarellerrespondentsvar

som av någon anledning inte kan användas. Bortfall delas in i externt och internt bortfall

(Ejlertsson,2014).Externtbortfallärnärdemöjligarespondenternaheltstruntarienkäten,de

kanske inte har tid eller tycker att ämnet är ointressant (Ejlertsson, 2014). Internt bortfall

menasnärenskildafrågorhoppatsöver,inteifylltskorrektellerkanskeinteharblivitförstådda

avrespondenterna.BrymanochBell(2011)förklararävenattvissarespondenterintevillsvara

påalla frågorvilket ledertillofullständigt ifylldaenkäterochett interntbortfallpågrundav

detta.Medtankepådettaproblemsåärdettillfördelattdelautflerenkäteränvadmanbehöver

ellerönskarfåsvarpå.Detärocksåvärtattövervägaomdeenkätermanfårsvarpåärseriöst

ifylldaochomsvarenkansessomanvändbara(BrymanochBell,2011).Förattskapaettså

korrektresultatsommöjligtskaenligtBrymanochBell(2011)enenkätbetraktassombortfall

24

vidminstatveksamhetomhuruvidaenkätenärordentligtifylldellerinte.Dettaharävenviföljt,

ochettantalenkäterhardärmedförbisettspågrundavinterntbortfall.

BrymanochBell(2011)beskriverattförattfåettstortantalrespondenterärdetfördelaktigt

atthållaenkätenkort.Genomatthållavårenkätkortmed fåmenbra frågorharviminskat

ytterligarebortfall,viharlagtstortfokuspåattintehanågraonödigaelleröverflödigafrågor

medienkäten.Fokusharocksålagtspådesignochlayoutförattenkätenskageettinbjudande

intryckochgöradetmerlockandeattgenomföraden.EnligtBrymanochBell(2011)ärdetav

stor betydelse att enkätens layout ser professionell ut ochdet är viktigt att använda ett bra

typsnittförattskapaenlättlästenkät.Författarnarekommenderarocksåattundvikaenenkät

med förmycket textdådettagerettansträngande intryck förrespondenterna.Viutformade

enkäteniettnätbaseratenkätprogram,MicrosoftForms.Dettaprogramvaldesefteratthaletat

runtochprovatettflertalalternativ,blandannatSurveyMonkeyochGoogleFormulär.Attvalet

hamnadepåjustMicrosoftFormshadeattgöramedattdesignenvartilltalandesamtattsvaren

direktkundeexporterastillExcel,vilketunderlättadebehandlingenavdata.

Enkätensfrågor(vilkakansesibilaga1)ärbaseradepådenlitteratursomstuderatsunderden

teoretiskareferensramen.Frågornaärutformadeförattundersökaämnetsåfullständigtsom

möjligt,medandesamtidigtärrelativtenklaattbesvaraförrespondenten.Enkätenärindeladi

fyra block. De första två frågorna är av generell typ, för att skapa en övergripande bild om

företagets inställning till digitalisering i stort. De senare tre blocken representerar de

undersöktafunktionernasomkandigitaliseras.

Förattminskariskenförtolkningsproblemharviienkätenvaltattformulerafrågornasåklart

ochtydligtsommöjligt.Frågornaharenhögkonkretion,deäralltsåväldigtspecifika.Deäräven

utformadesåattsvarsalternativenärdistinktafrånvarandraochsåenklasommöjligtattförstå,

vilket enligt Ejlertsson (2014) är mycket viktigt för att minimera tveksamheter för

respondenten.Viharävenvaltatt inkluderaenkortareförklaringmedexempeltilldefrågor

somkanansessvåraattförståellerdärdetfinnsenmöjlighetatttolkafråganpåolikasätt.Vi

harexempelvisdefinieratvadvimenarmeddigitaliseringienkäten.

Tillstordelanvändsdikotomavariablerienkäten,vilkaenligtBrymanochBell(2011)hardata

somendastgårattdelainitvåkategorier.Ivårenkäthardessafrågoroftastsvarsalternativen

jaellernej.Attdikotomatiserasvarsalternativenärlämpligtnärdetendastärrenafaktafrågor

somsöks,menintenärmanundersökerattityderelleråsikter(Ejlertsson,2014).Dåvårenkät

ser till rena fakta anses det därför lämpligt med dikotoma variabler. Även kvotskalor har

använts,vilkainnehållerdatavarskategorierkanrangordnas,avståndenmellankategorierna

25

är lika stora sinsemellan, samt att det finns en absolut nollpunkt (Ejlertsson, 2014).

Kvotskalorna har använts genom att respondenterna skall uppskatta sin användning av

digitaliseradefunktioneriformavprocent.Förattytterligareförenklaförrespondenternasamt

undvikakomplikationerhardessa frågor i så storutsträckningsommöjligtutformats till att

användalättförståddabegreppsamttydligabeskrivningar.

Enkäten använder slutna frågor, vilket enligt Bryman och Bell (2011) har flertalet fördelar

jämfört med öppna frågor. Dessa fördelar innefattar bland annat att det blir enklare för

respondenternaattförståfråganutanmisstolkningarochdekansvarasnabbareochenklareän

vidöppnafrågor,vilketbörledatillenminskadupplevdansträngning.Detblirävenenklareatt

bearbeta de olika respondenternas svar samt ökar jämförbarheten mellan de olika

respondenternassvar(BrymanochBell,2011).

3.3.4Pilotstudie

Dahmström(2011)menarattdetinnanenenkätdistribuerasbörentestenkätellerpilotenkät

skickasutföratthittaeventuellaoklarheterellerfelienkäten.DettaskriverDahmström(2011)

skagöraspåolikapersoner,ochintepådesomtänkts inkluderasistudien.Vidarebeskriver

Eliasson(2013)hurinnanenhuvudsakligdatainsamlingbörjarsåbörenenkättestas.Innanvår

enkät skickades ut till företagen så testade vi den genom en pilotstudie för att klargöra

eventuella otydligheter och problem i formuleringar. I vår pilotstudie användes ett

bekvämlighetsurvaldärvifrämstskickadeenkätentillbekantaprivatpersonerochföretag.Vi

ansågattdennatypavurvalvarlämpligtdåsyftetmedpilotundersökningenfrämstvarattse

tillattfrågornavarförståeligaförrespondenterna.Efteratthaskickatenkätetentillettantal

bekanta och även några småföretagare så kunde vi förfina vår enkät. Förutom att förbättra

meningsuppbyggnader och åtgärda några stavfel tydliggjordes även frågorna. En av

ändringarna var att respondenten i sina svar endast ska uppskatta hur stor del som sker

digitaliserat. Den tidigare formuleringen kunde tolkas som att vi ville att respondenten

exempelvisskullesetillallaföretagetsskickadefakturorochräknauthurstordelavdessasom

var digitala. Detta skulle ta alldeles för lång tid och vara väldigt krävande av respondenten,

genomatttydliggöraattdethandlaromattuppskattahoppasviminskabortfallpågrundavatt

respondenternauppfattarenkätensomförtidskrävande.

3.3.5Operationalisering

OperationaliseringbeskrivsavBrymanochBell(2011)somdenprocessdärutformningavde

begreppsomforskarenärintresseradavsker.Ordetoperationaliseringkommerursprungligen

från fysiken där det använts för att beskriva de tillvägagångssätt eller ”operationer” som

användsvidmätningavettbegrepp,exempelvistemperaturellerhastighetellersomidethär

26

fallet,lönsamhet.VidarebeskriverEliasson(2013)huroperationaliseringärettsättatttafram

begreppurdenteorisomäraktuelliundersökningen.PatelochDavidson(2003)skriveroch

diskuterarbetydelsenavattskapaoperationaliseringinnanenenkätutformas.EnligtEliasson

(2013)skapasoperationaliseringgenomattteorisättsiförhållandetillproblemformulering.På

såsättförtydligaroperationaliseringdebegreppsomäraktuellaistudiensamtgördemmätbara

ochmöjligaattundersökaienkvantitativmetod.EnligtEliasson(2013)finnsdettvådelarav

operationalisering,teoretiskdefinitionochoperationelldefinition.Denteoretiskadefinitionen

innebär att man ska klargöra de begrepp som används i förhållande till teorin, i denna

undersökninggörsdettaiteorikapitlet.Denoperationelladefinitionenbeskrivermätbarheteni

begreppen. Det som gjorts i vår undersökning vad gäller mätbarheten är att den beroende

variabelnlönsamhetiformavrörelsemarginal,samtdenaggregeradevariabelndigitalisering,

har logaritmerats.Detta gör att normalfördelningen förbättrasoch resultatet enklare går att

användavidregressionsanalys,dådekanansesapproximativtnormalfördelade(Djurfeldtoch

Barmark,2009).

3.4Urval

Enpopulationbeståroftaavettväldigtstortantal,därantalkansyftapåexempelvispersoner

ellerföretag.EnligtBrymanochBell(2011)ärdetdärförfördelaktigtattutföraetturvaleller

stickprovurdentotalapopulationen,dåenhelpopulationkanvaraväldigtsvårattnå.Demenar

ocksåattienkvantitativstudieärdetiprincipettkravattanvändasigutavurval.Urvaletför

dennaundersökningbeståravsvenskasmåföretag.Christensen,Engdahl,Grääs,ochHaglund

(2016)menarattgenomattutföraetturvalurenmålpopulationsparasbådetidochpengar

jämförtmedommanhadegenomförtentotalundersökning.

BrymanochBell(2011)menarattdetfinnsfleraolikateknikerattanvändavidutformningav

urval och de beskriver hur det är viktigt att använda rätt teknik om resultatet ska gå att

generaliseraförallaipopulationen.PatelochDavidson(2003)beskriverhurdetärviktigtatt

förståsvårigheteniatthittaettperfekturvalochhurdetskaifrågasättashuruvidadetärmöjligt

attgeneraliseraettresultatpådesomintedeltogiundersökningen.VidareskriverBrymanoch

Bell(2011)attettrepresentativturvalfråndenpopulationsomvaltsattundersökasäravstor

betydelse för studiens kvalitet. För att kunna generalisera kvantifierbar data krävs enligt

Jacobsen(2002)etttillräckligtstorturvalförattdetskakunnarepresenterahelagruppen.

Christensen et al. (2016) beskriver två olika typer av urval; sannolikhetsurval och icke-

sannolikhetsurval.Demenarattettsannolikhetsurvalbetyderattvarjeenhetharlikastorchans

27

attväljasuttillurvaletochväljsutheltslumpmässigt.Deurvalsominteuppfyllerdessakrav

klassassomicke-sannolikhetsurval.

För urvalet till denna studie tog vi först kontakt med företaget Visma Advantage som

tillhandahållerendigital inköpsportalförsvenskasmåochmedelstoraföretag.GenomVisma

gickvårenkätuttillföretagetskundkrets,vilkenbestårav15000småochmedelstoraföretag

över hela Sverige. Detta utskick av vår enkät har skett i samband med Visma Advantage

månatliganyhetsbrevdärettmeddelandeochenlänktillvårenkätbifogades,iettförstaskede

gavdettaendastfemsvarpåvårenkätvilketvaralldelesför lite,vilket leddetillattenkäten

ocksåspredspåföretagetssocialakanaler,vilketökadeantaletrespondentertillåttasvar.Detta

resulteradeiensvarsfrekvenspåendast0,05%,vilketvarväldigtmycketlägreänförväntatoch

tyderpåattväldigtfåavföretagetskunderläsernyhetsbrevet.

Antalet respondenter var inte tillräckligt stort vilket gjorde att vi sökte kontakt med

Företagarna,enföreningförföretagaredärnärmare70000företagfinnsmed.Vimailadetill

allaregioncheferförFöretagarnamedinformationomvårundersökning,vaddesvarandeskulle

kunna lärasiggenomattdeltasamten länk tillhurvårenkätsågut.Dettagavett intresse i

regionerna Östergötland, Jönköping, Borås och Kalmar/Kronoberg vilket resulterade i att

enkäten gick ut till uppskattningsvis 5000 företag. Detta gav oss ungefär 100 svar vilket

motsvararensvarsfrekvenspå2%.

FörattfåytterligaresvartillvårenkättogvikontaktmedFöretagarförbundetFriaFöretagare

somärenintresseorganisationförSverigessmåföretagare.Efterlitediskussionkomviöverens

omettutskickdärvårenkätgickutiettmailsomspredstill14000företag,varav2965öppnade

mailet.Dettautskickgavoss142svarvilketmotsvararensvarsfrekvenspå1%.Genomdessa

utskickinnebärdetattdennastudieutgårfrånetticke-sannolikhetsurvaleftersomurvaletskett

inomföretagetVismaskundkrets,samtFöretagarnasochFöretagarförbundetFriaFöretagares

medlemmar.Ävenomstudiengjortsmedetticke-sannolikhetsurvalansesgeneraliserbarheten

vara hög. Detta då företagen är spridda över branscher, har olika storlek samt har stor

geografiskspridning.

3.4.1Bortfall

Studienharhaftrelativtstoraproblemmedbortfall,främstexterntbortfall,menäveninternt.

Svarsfrekvensenharvaritganskalåg,uppskattattillunder1%.Dettabortfallkanberopåatt

företagöverlagharblivitalltmindrebenägnaattsvarapåenkäterpåsenaretid,någotsomenligt

BrymanochBell(2011)gåratttyda.Vibedömerattenstordelavbortfalletkommerfrånatt

företagarna enkelt kan strunta i att göra enkäten utan någon form av konsekvens. Externt

28

bortfallkanenligtPeytchev (2011)minimerasgenomstudiensdesign,men trotsatt rådoch

metoderfrånblandannatBrymanochBell(2011),Ejlertsson(2014),ochPeytchev(2011)följts

(vilketbehandlatsistycket3.3.3Utformningavenkät)hardetexternabortfalletalltsåvarithögt.

Någondirektbortfallsanalyspådetexternabortfalletkanintegenomföras,dåviintekansevilka

företagsomvaltattintesvara.

Detinternabortfalletharuppgåtttill42%avdesvarsominkommit.Tillstörstadelkommer

bortfallet frånatt företagen intevelat skriva insitt företagsnamn,ochantingen lämnat fältet

blanktellerexempelvisiställetskrivitinvilkenbranschellertypavföretagdeär.Viharbedömt

attdettabortfallintekommerfrånproblemattförståfråganellermissförstånd,utansnarareen

oviljahosrespondenternaattdelgesittföretag.Dennatypavbortfallvarväntad,dåEjlertsson

(2014)beskrivitattavsaknadavanonymitetkanpåverkasvarsfrekvensennegativt.Andratyper

avbortfallkomifrånattviinteharkunnathittafinansiellinformationombolagen,antingenpå

grundavattdetärexempelvisettsåpassnystartatföretagattdetintefinnstillgängligtfinansiell

information från ett helt verksamhetsår,men också att företagen har haft bolagsformer där

finansiell information inte finnstillgängligtoffentligt. Iövrigtärdet internabortfalletväldigt

lågt,ochantaletfeltolkningaravfrågornaharendastskettienstakafall.

3.4.2Valavteoriochkällkritik

Denteorisomliggertillgrundförstudienharvaltsgenomhurväldenrelaterartilldigitalisering

samtlönsamhet.Deartiklarsomanvändsistudiensreferensramärpubliceradeiakademiska

tidskrifter eller liknande. Primärt har Linköpings universitets bibliotek och Google Scholar

använtsföratthittalitteratur.

Någraavderapportersomanväntsharvaritutfördaavolikaföretaginomsvensktnäringsliv.

Vidanvändningavdessarapporterkrävsettextrakritisktförhållningssätt,dådeföretagsom

utfört rapporterna tjänar pengar på att sälja sina produktermed hjälp av just rapporterna.

Rapporternaharalltsåettsyfte,attanvändassomunderlagellerhjälpvidförsäljning.Föratt

säkerställaattvi intepåverkatsav företagensmöjligabaktankemedrapporternaharvihela

tidensetttillsiffrorochstatistikpåettobjektivtsätt.Samtidigtharvifunderatövervadföretaget

villuppnåmedattpresenteradennainformation.

3.5Databearbetningochanalysmetod

EnligtJacobsen(2002)gåranalysenavempirisktmaterialattdelainitredelar;beskrivning,

systematiseringochkategorisering.Ävenenkombinationavdessatreanvänds.Dåvårstudieär

avkvantitativansatsäranalysentillstordelutfördmedhjälpavstatistiksanalys.Förattutföra

29

denstatistiskaanalysenanvändesprogrammetIBMSPSSversion25.Programmetvaldesdärför

attdet är ett välkänt statistisktprogrammedhögkvalitet (BrymanochBell, 2011) samtatt

programmetärtillgängligtgenomLinköpingsuniversitet.

VariablernahartestatsienregressionsanalysiprogrammetIBMSPSSmenfrågornaharockså

varit indeladeiolikablocksomrepresenterarenaggregeradvariabel.Svarenpåenkätenhar

sedan slagits samman för att skapa digitaliseringspoäng som hör till just den aggregerade

variabelnsomblockettillhör.Dennapoängvisaralltsåtillhurstordelföretagetärdigitaliserat

inomjustdettaområde.Denaggregeradedigitaliseringsvariabeln,samtdeolikavariablernaför

digitaliseradefunktionerochinställningtilldigitalisering,harsedantestatsmotvariabelnför

lönsamhet,rörelsemarginal.SvarenpåenkätenharkodatssåattJa=1,Nej=0,ochidefalldär

respondenternasjälvaskauppskattaiprocentformkodasdettaheltenkeltomfrån0.00-1.Om

en respondent alltså på tre frågor svarar ja, nej, 75%, blir variabelns sammanslagna värde

(1+0+0.75)/3=58,3%ochföretagetsdigitaliseringsgradinomämnetäralltsådetta.Dockhar

deolikafrågornaienkätenvägtsolika,dånågrabedömtsvarastarkareindikatoreränandra,

baserat på genomgången teori. Vikten som lagts till de olika indikatorerna framgår av

nedanståendetabell.

Tabell1.Sammanställningavvariabler.

Fråga Vikt

Variabel:GenerellDigitalisering

Uttaladplan 66%

Digitalförsäljning 34%

Variabel:Betalningsprocesser

Betalningslösningarfråntredjepart 20%

Väljabetalningssätt 20%

Digitalakundfakturor 40%

Ekonomi-ellerfakturaprogram 20%

Variabel:Administration

Digitaltidsrapportering 20%

Utgiftsrapportering 20%

Webbaseradbokföring 40%

Automatiskanyckeltal 20%

Variabel:Inköp

Digitalainköp 66%

Fakturadirekttillsystem 34%

30

Variabel:AggregeradDigitalisering

Generell 25%

Betalning 25%

Administration 25%

Inköp 25%

Viktenäruppdeladefterhurstorpåverkandespecifikadelarnaförväntatshapåett företags

lönsamhet, baserat i teorin som behandlats i referensramen. De som ansetts viktigast att

digitalisera har fått högre procentuell viktning gentemot de som inte anses lika viktiga. I

variabeln generell digitalisering ligger två tredjedelar av vikten i att ha en plan för sin

digitaliseringeftersomflertalettidigareforskareharansettdetviktigtatthaenstrategiförsin

digitaliseringförattlyckas(Earley,2014;Kaneetal.,2015;RintalaochSuolanen,2005).Därför

hardennafrågaentyngreviktänfråganomhurstordelavföretagensförsäljningsomskervia

endigitalkanal.

Under variabeln betalningsprocesser har tre frågor viktats lika medan en fråga har getts

viktningen40%dådetattdigitaliserasinakundfakturoranseshaenstörrepåverkanpåett

företagseffektivitetochdärigenomlönsamhet.Dettabaserasiattdeandrafrågornabarafångar

upp delar av de positiva effekter digitala kundfakturor genererar. Tredjepartslösningar ger

företagetmotsvarandeeffektersomattskickautegnae-fakturor,fastdetkrävsenlicensavgift

till leverantörer (Visma SPCS AB, 2017a). Att låta kunderna välja egna betalningssätt kan

resulteraiattkundenfortfarandeväljerpappersfakturorellerliknandealternativiställetförde

digitala. Ett ekonomi- eller fakturaprogram ger endast en del av de fördelar som digitala

kundfakturorlevererar,dådekansparaintidochkostnaderpådenadministrativadelenavatt

skickafakturan,mendetintegaranterarattfakturanfaktisktskickasdigitalt.

Variabelnadministrationhartrefrågorviktatslikadärdenfjärdefrågan,omföretagetanvänder

sigutavwebbaseradbokföringgettsendubbelviktningjämförtmeddeandratre.Dettaärpå

grund av att en webbaserad bokföring ofta ger tillgång till de funktioner som de andra tre

frågorna under Administration vill mäta. Samtidigt erbjuder webbaserad bokföring extra

funktioneriformavattbokföringsamtrapporteringochuträkningkanskeiprincipvarsom

helst,medendastinternetuppkopplingsomkrav(FortnoxAB,2017a;VismaSPCSAB,2017a).

Undervariabelninköpharfråganomhurstordelavföretagetsinköpsomskerviaendigital

kanalviktatstilltvåtredjedelar.Dettahargjortsdådigitalainköp,främstviainköpsportaler,har

sagts sänka inköpskostnader och därigenom öka lönsamheten (Fortnox AB, 2016; Visma

Advantage, 2018). Fråganomhur stordel av företagets inkommande fakturor somkommer

31

direkttillbankensome-fakturaellerraktiniettekonomisystemharviktatstillentredjedeldå

dettainteansessparalikamycketpengarsomdigitalainköpgör.Dettabaserasiattinköputgör

ensåstordelavföretagenskostnadsposter(VanWeele,2014).

Variabeln för lönsamhetharvimätt i formavrörelsemarginal,dådettagerossmöjlighetatt

jämföra olika företags lönsamhet trots skillnader i deras finansieringsstruktur, bransch och

storlek.Rörelsemarginalenhämtasfrånrörelseresultatetdäravdraggjortsföradministrativa

kostnader vilket är viktigt då vi vill mäta effekter på denna kostnadspost. Vi har räknat ut

rörelsemarginalengenomattdivideraföretagetsrörelseresultatmedderasomsättning,enligt

följande.𝑅ö𝑟𝑒𝑙𝑠𝑒𝑚𝑎𝑟𝑔𝑖𝑛𝑎𝑙 = 𝑅ö𝑟𝑒𝑙𝑠𝑒𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 𝑂𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔

3.5.1Analysmetod

EnligtWahlin(2015)innebärhypotesprövningattmanjämförtvåhypoteserochundersöker

vilkensomärmestsannolikattvararätt.Dettagörsgenomattförstformuleraennollhypotes,

H0,ochenalternativhypotes,H1.Iparenavhypoteserärdetalltiddenförstahypotesensomär

nollhypotes, vilket innebar att i vår studie är H0, H2, H4, H6 samt H8 nollhypoteser.

Nollhypotesernabestridsavsinaalternativahypoteser,somivårstudieärH1,H3,H5,H7samt

H9.Nollhypotesernaantasgällasålängemotsatsenintebevisasochdedärförkanförkastas.Då

syftetmedvårundersökningäratt testaomdigitaliseringoch lönsamhetharvårahypoteser

utformatsenligtföljandetabell.

Tabell2.Hypotespar.

H0:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringsgraden(β=0)

H1:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringsgraden(β≠0)

H2:Lönsamhetenpåverkasinteavinställningtilldigitalisering(β=0)

H3:Lönsamhetenpåverkasavinställningtilldigitalisering(β≠0)

H4:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavbetalningsprocesser(β=0)

H5:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavbetalningsprocesser(β≠0)

H6:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavadministration(β=0)

H7:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavadministration(β≠0)

H8:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavinköpsprocesser(β=0)

H9:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavinköpsprocesser(β≠0)

Efter testet undersöks om nollhypoteserna kan förkastas, alltså om de inte gäller. Om

nollhypotesenförkastasantasiställetattdenalternativahypotesengäller.Dettahartestatsför

allahypotespar.Förattgöradettamåstemanävenväljaensignifikansnivå,α,vilkenärrisken

för att nollhypotesen förkastas trots att den är sann. För vår undersökning har vi valt

32

signifikansnivån10%.Wahlin(2015)rekommenderarensignifikansnivåpå5-eller10%.5%

signifikansnivåärsäkraremenviharändåvalt10%pågrundavattdetgörpotentiellasamband

tydligare.Dettabetyderalltsåattdetfinnsenstörreriskförattförkastaenhypotestrotsattden

ärsann,mendetblirenklareatt semöjligasamband.Dennaökademöjlighethargjortattvi

ansettriskenmotiverad.Samtligahypotespartestaspåsammavis.

Enunivaritatanalysgenomfördesförattskaffaenöverblickavdeolikavariablernasspridning,

bådeinnandeaggregeratsochefter.Dennaanalysvisadedeolikavariablernavarochenförsig,

ochhur respondenternasvaratpådem.Dettahjälpteatt sevilkavariabler somvarviktigast

genomattvisualiserasvarenochderasspridning.

Enbivariatanalyshargenomförtsdåensådananalyskananvändasförattmätavariablernas

korrelation (Djurfeldt och Barmark, 2009). Genom att mäta varje variabel för sig gentemot

lönsamhet kan vi se vilka som har korrelation. I den bivariata analysen undersöks även

multikollinearitet.Multikollinearitet innebärattdeoberoendevariablernakorrelerarmycket

medvarandra.Dettaärnågotsomkanhändanärmanharenanalysmodelldärmananvänder

fleravariabler(Sundell,2010).Multikollinearitetärproblematiskt,dådetgördetsvårtattskilja

de oberoende variablernas effekt på den beroende variabeln (Sundell, 2010). Att de olika

variablerna korrelerar till viss del är vanligt, och det är oftast inte något problem.

Multikollinearitetuppstårnärvariablernaärsåpasskorrelerandeattresultatetintelängreär

trovärdigt.De tvåolikasorternasmultikollinearitetärnäraochperfekt,därnärabetyderatt

korrelationen är så pass hög att studiens resultat kan påverkas och perfekt betyder perfekt

korrelation.Viddessatvåfallmåstemangöraenjusteringförattkunnaanvändavariablerna

(Brooks,2008).IdenbivariataanalysenharetttestenligtPearsonskorrelationsmatrisutförts.

Videttsignifikantsambandochettvärdeöver0,7ansesvariablernaförkorrelerandeochdet

finnsriskförmultikollinearitet,baseratpåDjurfeldtochBarmark(2009).ÄvenettVIFtesthar

genomförtsföratttestamultikollineariteten.DettatestgårattutföradirektiIBMSPSSochär

såledesbådeenkelt samt snabbtatt genomföra.DjurfeldtochBarmark (2009) förklararden

generellaregelnattVIFintefårvarahögreän2,5,ochdennaregelharävenvianväntossutav.

Då vi undersöker hur lönsamhet påverkas av digitalisering utförs alltså regressionsanalys.

Regressionsanalys innebär att en beroende variabel, i vårt fall lönsamhet i form av

rörelsemarginal, förklaras med hjälp av oberoende variabler, i vårt fall de som behandlar

digitalisering,förattförsökatydasambandetmellanvariablerna(Keith,2015;Wahlin,2015).

En regressionsanalys med fler än en oberoende variabel kallas multipel regressionsanalys

(Keith,2015),ochdetäralltsådettavåranalysär.

33

Multivariat statistisk analys behandlar data som innehåller tre eller fler variabler hos flera

analysobjekt(Anderson,2003).EnligtKeith(2015)kananalysmedfleravariablerhjälpatillatt

djupareförståvarvariationiberoendevariabelnkommerifrån.Dåvårundersökningbehandlar

totalt femvariabler;Lönsamhet, inställningtilldigitalisering,digitaliseringavadministration,

digitaliseringavinköpochdigitaliseringavbetalningsprocesser,ärvåranalysmultivariat.De

fyravariablernasombehandlarolikafunktionersdigitaliseringsgradaggregeradesäventillen

enstakavariabel,digitalisering.Efterdettautfördesännuenanalys,vilket innebarattendast

dessatvåvariableranalyseradestillsammansmedkontrollvariabler.

Analysen utfördes genom att data insamlad från respondenternas svar i enkäterna först

behandlades iExcel.Förattskapaochfylla ienkäternaanvändesverktygetMicrosoftForms,

vilkettillåterexportavsvardirekttillenExcel-fil,vilkenvarenavanledningarnatillatt just

enkätverktyget valdes. I Excel kunde enkätens svar snabbt och enkelts kodas om för att

förberedasföranalysochpassabättreinistatistikprogrammetIBMSPSS.NärMicrosoftForms

exporterardataärsiffrorformateradesombokstäver,vilketbehöveråtgärdas.Senarebehövde

ävensvarsomvaruttrycktaiprocentformaterasomochjusterastillattvarauttrycktai just

procent.Genomattanvändafunktionen”SökochErsätt”kodadesenkätens”Ja”-svaromtill”1”

och”Nej”-svartill”0”.Efterattomkodningenavsvarvarfärdigtinfogadesnyakolumnerdärde

aggregeradevariablernasammanställdesgenomattformelnförrespektivevariabelskrevsin

(beskrivenitabell1).Variablernaaggregeradessedantillenendadigitaliseringspoäng.Sedan

har variabler för lönsamhet lagts till hos de olika företagen. Dessa siffror hämtades från

Allabolag.se samtRatsit.se, vilka båda har bolagsinformation att tillgå fritt. Det är även från

dessadatabaserinformationomföretagetsbranschtillhörighet,skuldsättningsgradsamtantal

anställdaharinhämtats.NärallavariablervarklaraimporterasalldatatillIBMSPSS.

I IBM SPSS valdes linjär regression,med extra tester förmultikollinearitet. Att utföra själva

testetvarrelativtenkeltisig,dåprogrammetsköterallatungauträkningar.Förattdettaska

fungera krävdes dock att all data var korrekt behandlad innan testet genomfördes. Efter att

testetkördestolkadesresultatengenomattstuderaR2justerad,Beta-koefficient,T-koefficientsamt

signifikans.

R2justeradvisarförklaringskraftenhosdenoberoendevariabeln.Detgeralltsåenindikationpå

hur bramodellen förklarar variationen. Med dettamenas hur stor del av variationen i den

beroendevariabelnsomkanförklarasavdeoberoendevariablernavarsR2justeradviundersöker,

dettaäralltsåettväldigt intressantmått.SkillnadenmellanR2ochR2Justeradärattdensenare

visar variationen som är förklarad endast av oberoende variabler som faktiskt påverkar

modellen,R2förutsätterattallavariablerpåverkarochkandärförskiljasignågot.

34

FormelnförR2ärföljande: 𝑅2 = 3343356

= 1 − 3393356

Där 𝑆𝑆𝑅 = 𝑦 − 𝑦 2<=>? ,Sumofsquaresresiduals

och 𝑆𝑆𝐸 = 𝑦A − 𝑦B 2<=>? ,Sumofsquarespredictionerrors

och 𝑆𝑆𝑇𝑂 = 𝑦A − 𝑦 2<=>? ,Totalsumofsquares

FormelnförR2justeradär: 𝑅DEFGHIJK2 = 1 − (?M4N)(PM?)

PMQM?

Ett annat viktigt mått är Beta koefficienten, vilken visar hur mycket ett stegs ökning i den

oberoendevariabelnpåverkardenberoendevariabeln.Positivbetakoefficientbetyderalltsåatt

enökningidenoberoendevariabelnocksåökardenberoendevariabeln(Sundell,2009).Föratt

dettaskagällakrävsdockattsignifikansenärtillfredställande,ochprecissomtidigareanvändes

attα=0.1,detvillsäga10%signifikansnivå.

3.5.2Kontrollvariabler

Förattsäkerställaattanalysenpåvisareffekterfråndevaldavariablerna,ochintefrånandra

orsaker, har kontrollvariabler tillförts. Kontrollvariabler behandlas i statistiska program

likadantsomoberoendevariablerochanvändsförattforskareninteskadrafelaktigaslutsatser

omhuvudsambandet.Skullekontrollvariableruteslutasskulleetteventuelltsambandkunnase

mernegativt ellerpositivtut änvaddet faktiskt är.Dahmström (2011)beskriver såkallade

skensamband och nonsenssamband vilka uppkommer om huvudsambandet skulle se mer

positivtutänvaddetegentligenär.SambandetmellanvariablernaXochYberordåegentligen

påentredjevariabel.Idennaundersökningharkontrollvariablervaltssomkanhaenpåverkan

på lönsamhet. Dessa kontrollvariabler är företagens skuldsättningsgrad, branschtillhörighet

samtföretagensstorlekmättiantaletanställda.Dessavariablerharvaltsdådevartillgängliga

samtansågstroligaattpåverkalönsamheten.

Skuldsättningsgradsomnyckeltalvaldessomkontrollvariabel.Skuldsättningsgradbeskriverett

företagsfinansiellariskochförattserelationenmellanegetkapitalochskulder.Detkananses

troligtattett företagsomärhögtskuldsattaockså fårenpåverkanavdettapå lönsamheten,

varför detta nyckeltal är valt som en kontrollvariabel. Detta samband prövades sedan i den

statistiskaundersökningendärdetvisadesigsignifikant,skuldsättningsgradharalltsåsamband

medlönsamhet.

35

Bransch har valts som kontrollvariabel då det är troligt att lönsamhet skiljer sig åt mellan

exempelvistjänsteföretagochtillverkandeföretag,dådeäruppbyggdaocharbetarpåskilda

sätt.SNIärenstandardförsvensknäringsindelning.Dennastandardharanväntssedan2007

förattdelauppföretagsverksamhettillenellerfleranäringsgrenar(SCB,2017).Allaföretagi

SverigemåstefyllaisinSNI-kodisambandmedföretagetsregistreringtillSkatteverket.Med

hjälpavtillgängligaSNI-koderförallaföretagsombesvaratvårenkätharvikunnatdelaupp

respondenternaisinaolikabranscher.SNI-koderbeståravfemsiffordärfrämstdetvåförsta

haranvänts idennaundersökning.Dessatvåsifforanvändsförattdelaupppåövergripande

bransch, använderman sedan fler siffror blir detmer ochmer detaljerat, vilket inte stödjer

studienssyfte.Främstärbranschtillhörighetintressantsåattinteexempelvistjänsteföretagoch

tillverkandeverksamheterjämförspålikavillkordålönsamhetkanseväldigtolikautmellan

dessa typer av bolag. Rent praktiskt har respondenterna och deras företag delats upp i tre

kategorierbaseratpåderasSNI-koder.DessaharvaltsattbliKategori1:tillverkandeföretag,

Kategori2:handelsföretagochKategori3:tjänsteföretag.

Genomatthaantaletanställdasomkontrollvariabelkanvisehurdetpåverkarattexempelvis

varaettföretagmedendastenellertvåanställdajämförtmedettföretagsomexempelvishar

etttvåsiffrigtantalanställda.Dettaanservivaraenbrakontrollvariabeldåävenomallaföretag

somundersöktsärattkategoriserasomsmåföretagsåärdetändåtroligtattskillnaderfinns

mellanensamma företagareoch företagmed fleraanställda.Alltsåärdennakontrollvariabel

vald för att kontrollera om det finns skillnader i lönsamhet beroende på antalet anställda i

företaget.VidarebeskriverAlströmetal.(2013)hurföretagmedunder50anställdaärbetydligt

mindredigitaliseradeänstörre,därdettasambandärextratydligt för företagmedunder10

anställdavilketvisersomenanledningtillattanvändaantalanställdasomenkontrollvariabel.

3.6Reliabilitet

Reliabilitethandlarompålitlighetenavettmåttpåettbegrepp(BrymanochBell,2011).Vidare

menar Patel och Davidson (2003) att reliabilitet är tillförlitligheten av en mätning. Denna

tillförlitlighetinnebärattsammaresultatskullefåsommätningengjordesompånyttellerom

mätningen påverkats av slumpen eller andra tillfälligheter (Bryman och Bell, 2011). Hög

reliabilitetinnebäralltsåattolikamätningarskullegesammaresultat(Yin,2009).Reliabilitet

kandelas in i treunderkategorier; stabilitet, intern reliabilitet samt interbedömarreliabilitet

(BrymanochBell,2011).

Stabilitetsertillhurrespondenternassvarhållersigstabilaövertiden,ochinnebäralltsåatt

resultatet inte fluktueraromenrespondentexempelvissvararpåsammaenkätvid tvåolika

36

tidpunkter(BrymanochBell,2011).Vårenkätmäterföretagetsdigitaliseringochlönsamhet,

vilkabådakankommaattändrasövertiden.Dennaovisshetöverföretagetssituationgöratt

stabilitetenskullekunnasessomrelativtlåg.Dentidigaregenomgångenavteorihargjortsför

attväljautfrågorsomärrelevanta,enklaattförståochsominteskapåverkasavrespondentens

känslor,attitydellerliknande.Dettabidrartillatthöjastabilitetenavstudien.

Deninternareliabilitetenärviktigförflerindikatorsmått,därfleraindikatorerärrelateradetill

samma variabel (Bryman och Bell, 2011). Låg intern reliabilitet skulle alltså innebära att

indikatorernasommäts inteär relaterade till sammavariabel i tillräckligt storutsträckning.

Efterteorigenomgångenvaldevivariablersomärallarelaterartillsammaämne,ochindikatorer

baseradepådeolikavariablerna.Dettagörattindikatorernaäravgränsadetillrelativtsmala

områden,vilketstärkerdeninternareliabilitetendåindikatorernarelaterarmertillvarandra.

Interbedömarreliabilitetenhandlaromhursubjektivitethosolikaobservatörerkanledatillatt

data tolkas eller översätts på olika sätt (Bryman och Bell, 2011). Vi anser

internbedömarreliabilitetenmyckethög,dåvikonstantarbetatinärasamarbetemedvarandra.

Både insamlingen av empiri samt analysen av resultatet har genomförts av båda författare

tillsammans,vilketharletttillenmyckethöggradavsamstämmighet.

För att testa reliabiliteten har testet Guttmans Lambda 2 utförts. Detta test visar hur

respondenterskiljersigfrånvarandraisinasvar,ochvisaralltsåomvariansenitestetberorpå

de faktiska svaren (Statisticshowto, 2017). För gruppstudier rekommenderas ett lambda-2

värdepåminst0,7,ivårttestfickvivärdet0,78.Dåresultatetavtestetärhögreängränsvärdet

ärstudiensreliabilitettillräckligthög.

3.7ValiditetValiditethandlaromivilkenutsträckningettmåttpåettbegreppverkligengerenbildavjust

det begreppet. Vidare kan validitet delas in i begreppsvaliditet, intern validitet och extern

validitet(BrymanochBell,2011).PatelochDavidson(2003)beskrivervaliditetsomettmått

förattseomdetsomavsettsundersökasstämmeröverensmeddetsomfaktisktharundersökts.

Begreppsvaliditeteninnebärattmåttförettbegreppverkligenspeglarbegreppet(Brymanoch

Bell, 2011) och innebär för denna undersökning att de variabler som valts för att mäta

digitaliseringfaktisktåterspeglarjustdigitaliseringochintenågotannat.Begreppsvaliditeten

bedöms somhög för vår studie, då en grundlig studie av teori och litteratur utfördes innan

variablerochmåttvaldes.Dennastudiehjälpteossattskaffaenförståelseförämnetochdärför

väljarelevantamåtttillstudien.FörattstärkavaliditetenharviienlighetmedBrymanochBell

(2011)samtDahmström(2011)utförtetttestavenkätendärviförstskickadeutenpilotstudie

37

innanviskickadeenkätentillvåraurvalsföretag.Pilotstudienhjälptetillattstärkavaliditeten

dådenklargjordeatt respondenterna tolkar frågorpådet sättvi ämnar.Dahmström(2011)

menarattdettastegienenkätundersökningärviktigförattidentifieraoklarheterochförattde

slutgiltigasvarenskabliavhögrekvalité.

Deninternavaliditetenförenstudiebeskriverkausalitetochomdetråderettkausaltsamband

mellandevariablersomundersökt(BrymanochBell,2011).Meddettamenasomdeoberoende

variablerna i undersökningen faktiskt påverkar den beroende variabeln (Bryman och Bell,

2011). Den beroende variabeln var lönsamhet och de oberoende variablerna de olika

funktionernasomdigitaliserassamt företagens inställningtilldigitalisering.BrymanochBell

(2011)beskriverattdeninternavaliditetenoftablirlidandeitvärsnittsstudier,vilkavisarpå

korrelationmenintekausalitet.Ävenidennastudieärdeninternavaliditeteninitialtrelativt

låg,menstudienavtidigarelitteraturharpåverkatvaliditetenpositivt.

Externvaliditetbehandlarhurvälstudiensresultatgårattgeneraliseraochgårattapplicera

under andra förutsättningar (Saunders, Lewis, och Thornhill, 2008). För att den externa

validiteten ska vara hög är det väldigt viktigt att urvalet av studiens respondenter är

representativt(BrymanochBell,2011).Saundersetal(2008)beskriverattgeneraliserbarhet

främstblirettproblemvidundersökningarsombehandlarenstakaellerettfåtalorganisationer.

Dådennaundersökningharettrelativtstorturvalavrespondenterstärksdärmeddenexterna

validiteten.

3.8Etik

Flera författare är överens om att det är viktigt att ta hänsyn till etiska frågeställningar vid

forskning (Bryman och Bell, 2011; Dahmström, 2011). Vid en enkätundersökning beskriver

Bryman ochBell (2011) att det finns fem olika forskningsetiska krav att tänka på.Dessa är

informationskravet,samtyckeskravet,konfidentialitetskravet,ochnyttjandekravetsamtfalska

förespeglingar.Informationskravetinnebärattrespondenternaskainformerasomenkätenoch

desssyfte.Samtyckeskravetinnebärheltenkeltattenkätenärfrivilligochattdeltagarnasjälva

väljeromdevilldeltaellerinte.

Konfidentialitetskravet beskrivs i Bryman och Bell (2011) som ett skydd för respondentens

identitet.Dettaberörävenpersonuppgifterochhurobehörigainteskakunnakommaåtdessa.

Vidarebeskrivsattnyttjandekravetinnebärhurdeninsamladedataendastskaanvändasfördet

menadesyftetochändamålet.Samtyckeskravet innebärattdesomdeltar i studiengördetta

frivilligt,samtattdevetvaddetinnebärattdelta(Jacobsen,2002).Föratthanteradettaharvii

vår enkät informerat om hur vi behöver veta namnet på företaget som respondenterna

38

representerar förattkunnamatchasvarenmedsammaföretags finansiellarapporter.Vihar

dock informerat om hur det endast är vi som kommer se vilket företag respondenterna

representerar och hur i den slutgiltiga rapporten kommer alla företag och svar vara helt

anonyma.

Informationskravet och samtyckeskravet har uppfyllts med hjälp av att det i det inledande

brevettillundersökningenbeskrivsvadstudiensyftartillochattdeltagandetistudienärhelt

frivilligt.Detharävenförklaratshurinformationensomsamlasingenomenkätenkommeratt

användas.Detbliralltsåförståttförrespondenternaattdeintepånågotsättärtvingadetillatt

deltaistudien.Dettagörattsamtyckeskravetuppfyllsochattdesomdeltaristudienfaktiskt

hargjortdetavegenvilja.

Nyttjandekravet innebär att informationen som samlats in inte får användas till något icke-

vetenskapligtsyfteutanendastförattuppfylladetsyftestudienhar(BrymanochBell,2011).

Deninsamladeinformationenharinteanväntspånågotannatsättänattbesvarasyftetvilketvi

ocksåinformeraderespondenternaom.

Falska förespeglingar handlar omhurman inte ska lura respondenterna. Detta innebär helt

enkeltattinformationensomåtergesskavaratrovärdigsamtattdenskaspeglastudiessyfte.

Dessa punkter har varit självklara för oss vilket har visat sig i introduktionsbrevet samt

utformningenavenkäten.

3.9Metodkritik

Detfinnskritikmotkvantitativaforskningsmetoderriktadmotsubjektivitet.BrymanochBell

(2011)beskriverhurfrågornaienenkätkantolkasolikaavolikamänniskorvilketledertillatt

information kan missas. De menar även att det föreligger en risk att de som utför en

undersökningstyrresultatetmotsinaintresseområdengenomattutformafrågorochbedöma

vadsomansesrelevant.Detärocksåenriskattderespondentersombesvaratenenkätintehar

denkunskapsomvaritförväntad.Dettaharbehandlatsgenomattfrågornavaltsmedomsorg,

samtmedhjälpavdenutfördapilotstudien.

Bryman och Bell (2011) diskuterar hur i kvantitativa undersökningar är det svårt att styra

urvalet. De menar att en kvantitativ forskning kan ha svårt att uppfylla kraven för ett

randomiserat urval vilket leder till ett bekvämlighetsurval som kanske inte alltid är

representativtförhelapopulationenochriskerarattgöraresultatetsnedvridet.Idennastudie

ärdeutvalda företagenspriddaöverbransch, storlekochgeografisktområde.Dettabedöms

stärkaurvalet,trotsattdetinteärettsannolikhetsurval.

39

Detfinnskritikmotenkätundersökningardådetinteärmöjligtattställauppföljningsfrågoroch

mankanaldrigvetaomrespondenternaheltochhålletharförståttfrågorna.Alltföravancerade

frågorbörocksåundvikasdåmanintekangerespondenternanågondirekthjälpundertiden

enkätengenomförsochdårespondenterheltenkeltinteorkarsvarapåföravanceradefrågor

(BrymanochBell,2011).Förattminskadessaproblemharenpilotstudiegenomförts,vilken

leddetillförändringariformuleringaravfrågorochförklaringar.

VidbehandlingavdatamenarChristensenetal.,(2016)attdenstörstafelkällanbeståravden

mänskligafaktorn.Detärmisstagvidhanteringavdata,misstolkningavenkätfrågorelleratt

materialet helt enkelt slarvas bort som står för den största felkällan. För att undvika detta

skriverChristensenetal.,(2016)attnoggrannakontrollerärendasättet.Dessakontrollerhar

utförtsnärallinsamladedataharbehandlats.Viharhelatidenhaftettnoggrantförhållningssätt

samtalltidkontrolleratvariabler,uträkningarochresultat.

41

4.ResultatIdettakapitalpresenterasresultatetavundersökningeniformavinsamladedatasamtstatistiska

körningar.Kapitletäruppdelatitredelarefterdeolikaanalysmetoderna;univariat,bivariatoch

multivariatanalys.

För att analysera de empiriska data har den statistiska programvaran IBM SPSS använts. I

studien har univariat, bivariat, och multivariat analys använts, vilket rekommenderas av

DjurfeldtochBarmark(2009).Denunivariataanalyseninleddesmedenbeskrivningavvarje

variabelsamtendiskussionkringextremvärden.Idenbivariataanalysenvisadshurvariablerna

korrelerarmedvarandraienkorrelationsmatrisdärkorrelationenmellantvåvariableritaget

kan utläsas. I den multivariata analysen utfördes multipel regressionsanalys med minsta

kvadratmetoden,ävenkalladOLS(OrdinaryLeastSquare)regression.OLS-regressionanvänds

närdenberoendevariabelnärkontinuerlig,alltsånärdenkanantavilketvärdesomhelst,ivårt

fallettföretagsdigitaliseringsgrad.OLS-regressionenanvändsföratttestasamtligahypoteser.

4.1Univariatanalys

I den univariata analysen undersöktes variablerna var och en för sig. För att identifiera

extremvärden analyserades variablerna i olika scatter plots, där det är möjligt att visuellt

identifieraoutliersochdärefterundersökaomdebörexkluderasurmodellen.BrymanochBell

(2011)förklararattdenunivariataanalysengenomförsförattundersökaommaterialetvisar

rättvisanderesultat,vilketbetyderattdetkangeneraliserastillettstörreperspektiv.Medökade

generaliseringsmöjlighetersomargumenthardärförettantalextremvärdentagitsbort.Dessa

värden valdes bort för att de inte ansågs representativa för hela populationen. Det var

exempelvisföretagsomgåttmedextremtmycketiförlustsomexkluderades,detmestextrema

företagetsomuteslötshadeenrörelsemarginalpå-982%.

Deextremvärdensomexkluderadesvar främsturvariabelnrörelsemarginal.De företagsom

hadeväldigtnegativtrörelsemarginalochdesomhadeväldigthögmarginalrensadesdärför

bort så att fördelningenmellan kvarvarande observationer varmer jämn. Efter att demest

extremavärdentagitsbortfanns131observationerkvar.Vitestadeävenatttabortytterligare

någravärdensomlågideytterstadelarnaavspektrumet,mensomfortfarandehadeenrimlig

nivå. Detta resulterade dock i attmodellens förklaringsgrad, R2justerad,minskade kraftigt. Att

förklaringsgradenminskadebidrog,tillsammansmedattvärdenaifrågaintevarlikaextrema,

attviansågattdetfannsmotivationnogatthakvardessaobservationerimodellen.

Itabell3visasbeskrivandestatistikförde131observationerna.

42

Tabell3.Beskrivandestatistikförvariabler.

BeskrivandeStatistik Totaltantal(n) 131st. Beroendevariabel 1.Rörelsemarginal Medelvärde 8,53% Standardavvikelse 9,60% Oberoendevariabler Digitaliseringsgrader: 2.Generellinställning Medelvärde 4,44% Standardavvikelse 8,43% 3.Betalning Medelvärde 37,20% Standardavvikelse 22,19% 4.Administration Medelvärde 37,96% Standardavvikelse 27,74% 5.Inköp Medelvärde 29,35% Standardavvikelse 26,58% 6.Totaldigitalisering Medelvärde 30,89% Standardavvikelse 17,57% Kontrollvariabler AntalAnställda Medelvärde 6,2 Standardavvikelse 7,8 Skuldsättningsgrad Medelvärde 2,7 Standardavvikelse 5,03 Antal Andel(%)Företagskategori Tillverkandeföretag 31 24% Handelsföretag 34 26% Tjänsteföretag 66 50%

43

SomframgåravTabell3:beskrivandestatistik,ärspridningenblandsvarenhosrespondenterna

hög.Medelvärdetavföretagensrörelsemarginalvar8,53%,menmedenstandardavvikelsepå

9,6%.Högrespridninggårävenattavläsafördeolikauträknadedigitaliseringsgraderna.Den

första oberoende variabeln, företagens generella inställning till digitalisering, hade ett

medelvärdepå4,44%medenstandardavvikelsepå8,43%.Dettavardenlägstadigitalisgraden

fördeolikavariablerna,somiövrigtlågrunt30till40%.Digitaliseringavbetalningsprocesser

hadeettmedelvärdepå37,2%ochenstandardavvikelsepå22,19%.Föradministration,den

funktionsomvarmestdigitaliserad,uppgickmedelvärdettill37,96%,standardavvikelsenvar

27,74%. Inköpsprocesserhade29,35%sommedelvärde fördigitaliseringsgraden,meden

standardavvikelse på 26,58%. Den aggregerade variabeln, digitalisering, visade att svenska

företaghardigitaliserattillettmedelvärdeav30,89%medenstandardavvikelsepå17,57%

Hög spridning kan vara en indikation på ett snedfördelat urval, men efter att fördelningen

undersöktsiscatterplotdiagramkonstateradesattspridningenvarväldigtjämnöverdeolika

variablerna. Vi drar helt enkelt slutsatsen att småföretagare har väldigt olika grad av

digitalisering. Denna spridning har undersökts samtidigt som extremvärdena, och urvalet

bedöms alltså inte vara för snedfördelat. Variablerna rörelsemarginal samt aggregerad

digitaliseringharävenoperationaliseratsmedhjälpavdennaturligalogaritmen,vilketenligt

Djurfeldt och Barmark (2009) gör att variablerna kan antas vara approximativt

normalfördelare.

Förkontrollvariablernakansesattskuldsättningsgradenävenärrelativtspridd.Fördelningen

mellan de olika företagskategorierna var att 24 % av företagen som svarat på enkäten är

tillverkande företag, 26% var handelsföretag och 50% var tjänsteföretag. Trots att denna

fördelning var något skev användes de tre olika kategorierna då var och en hade över 30

respondenter. Enligt Wahlin (2015) är 30 ett tillräckligt stort stickprov för att vara

approximativtnormalfördelatoavsettfördelningenipopulationen.

Normalfördelningen undersöktes även med hjälp av histogram, som visar fördelningen hos

respondenternassvar.Dånormalfördelningenintevarriktigttillfredställandelogaritmerades

vissa variabler med den naturliga logaritmen för att förbättra normalfördelningen

(normalfördelningen för de logaritmerade variablerna lönsamhet och digitalisering visas i

bilaga 3, i tabellerna Simple histogram of ln_EbitM samt Simple histogram of ln_Digi). Som

tabellerna visar är normalfördelningenhos de båda variablerna tämligenbra, dock intehelt

perfekta för någon av dem. Vi har bedömt normalfördelningen sommer än god nog för att

fortsättamedOLSregressionen.

44

4.2Bivariatanalys

DjurfeldtochBarmark(2009)förklararattenbivariatanalysbörgenomförasförattundersöka

huruvidavariablernaistudienkorrelerarmedvarandra.Dådemultivariatatestersomutförts

ärOLS-regressionermedkontinuerligavariablerärdetettPearsontestsomärmestpassande

föratttestakorrelation,vilketförklarasavDjurfeldtochBarmark(2009).Pågrundavdettahar

ett Pearson test valts istället för exempelvis Spearman’s Rho-test, som enligt Djurfeldt och

Barmark(2009)hadepassatbättrevidenlogistiskregression.

Ifigur2,somfinnspånästasida,visasenkorrelationsmatrisförsamtligavariablersomanvänts

vidOLS-regressionerna.

Ifigurennedangårattutläsaattdenaggregeradedigitaliseringsvariabeln(ln_Digiifiguren)är

signifikant korrelerande med samtliga enskilda digitaliseringsgrader, tre av de fyra är

korrelerandemedettPearson-värdepåöver0,6.Dettaärdockheltväntat, iochmedattden

aggregeradevariabelnärsammansattavjustdeövriga.Dådigitaliseringsvariabelnävenkörtsi

enseparatOLS-regressionpåverkar intevariablernaellerderaskorrelationvarandra isjälva

regressionsmodellerna.

Fördeövrigavariablernakanävenflertaletsignifikantakorrelationertydas,blandannatärden

beroende variabeln rörelsemarginal (ln_EbitM) korrelerande med kontrollvariabeln

skuldsättningsgrad.Dennakorrelationhadeettvärdepå-0,319ochärsåledesintetillräckligt

högtförattriskeramultikollinearitet.Samtidigtärdetbraattdetfinnssignifikantkorrelation,

vilketärettteckenpåattkontrollvariabelnfaktisktpåverkardenberoendevariabeln(Sundell,

2012).

För de olika digitaliseringsvariablerna för generell inställning till digitalisering (GENE),

betalning(BETAL),administration(ADMIN)samtinköp(INKÖP),finnsfleraolikakorrelationer.

Variabelnbetalninghar signifikant korrelationmedalla de övrigadigitaliseringsvariablerna;

0,176 för generell inställning, 0,307 för administration samt 0,409 för inköp. Variabeln

administrationkorrelerarävensignifikantmed inköp, till ettvärdeav0,284.Då ingenavde

signifikantkorrelerandevariablernaharettPearson-värdeöver0,7hartestetalltsåenlågrisk

attlidaavmultikollinearitet(DjurfeldtochBarmark,2009).

AttmodellenintelideravmultikollinearitetstärksävenavVIF-testetsomutförssamtidigtsom

regressionsanalyserna,vilkakansesitabell4ochtabell5.VIFtestetfårinteöverstiga2,5föratt

det inte ska finnas risk förmultikollinearitet (Djurfeldt ochBarmark, 2009). Somutläses ur

tabellenfinnsingenriskfördetta,dådetenskilthögstaVIF-värdetär1,566(förvariabelninköp).

45

Figur2:Korrelationmatris;Pearson-test.

46

4.3Multivariatanalys

DenmultivariataanalysenbeståravtvåOLS-regressionerdärvitestatdestatistiskasambanden

förstudiensvariabler.DenförstaOLS-regressionen,modell1,gjordesmeddeolikavariablerna

uppdelade var och en för sig. Den andra regressionskörningen, modell 2, gjordes med den

aggregerade variabeln för digitalisering. I båda modeller inkluderades kontrollvariabler för

skuldsättningsgrad,antalanställdasamtbranschtillhörighet.

Här nedan presenteras resultatet för studiens OLS-regressioner där Hypotes 1 testas. OLS-

regressionenbeståravhelaurvaletdärextremvärdenexkluderats(n=131).

Tabell4.OLS-Regression1.BeroendeVariabel:Lönsamhet(Rörelsemarginal)

Modell1n=131

Variabler T-Värde S.E. VIF SigKonstant 0,184 0,000Generellinställning 1,937 0,009 1,123 0,056Betalning -0,148 0,004 1,472 0,882Administration -0,139 0,003 1,179 0,169Inköp 0,567 0,003 1,566 0,572Skuldsättningsgrad -3,277 0,023 1,041 0,001AntalAnställda -0,688 0,011 1,178 0,493DUM_k1 1,192 0,188 1,193 0,197DUM_k2 -3,646 0,095 1,177 0,000 JustR2 0,174

Somtabellenvisarharmodell1enjusteradförklaringsgradpå17,4%.Dettabetyderattmed

hjälp av de oberoende variablerna generell inställning, inköp, betal och administration samt

kontrollvariablerna bransch, antal anställda och skuldsättningsgrad så förklaras 17,4 % av

variationenilönsamhet.

Imodell 1 ärdet bara en av variablerna somvisar signifikant sambandpå10%nivå (även

kontrollvariablerna skuldsättning och bransch är signifikanta). Den signifikanta variabeln är

generellinställningtilldigitalisering,ochharensignifikansnivåpå0,056eller5,6%.Variabeln

visar ett positivt samband, och Beta-koefficienten för variabeln är 0,018. Då den beroende

variabelnlönsamhetärlogaritmeradbehöverresultatettolkasnågotannorlundaänomsåinte

varfallet(UCLA:StatisticalConsultingGroup,2017).Dettainnebärattenökningpåettstegi

variabelngenerellinställningtilldigitaliseringresulterarienökningavlönsamhetenpå1,8%.

47

Fördeandravariablernafinnsingetsignifikantsambandattse.Dettainnebäralltsåattenligt

undersökningen finns inget sambandmellan lönsamhet och digitalisering av administration,

betalningsprocesserellerinköp.

Tabell5.OLSregression2.

BeroendeVariabel:Lönsamhet(Rörelsemarginal)

Modell2n=131

Variabler T-Värde S.E. VIF SigKonstant 0,400 0,000Digitaliseringsgrad 0,133 0,120 1,076 0,895Skuldsättningsgrad -3,656 0,023 1,018 0,000AntalAnställda -0,737 0,011 1,111 0,463DUM_k1 1,448 0,185 1,137 0,151DUM_k2 -3,219 0,092 1,080 0,002 JustR2 0,156

I modell 2 förklaras lönsamhet till 15,6 % av vårt hopslagna digitaliseringsindex och

kontrollvariablernaantalanställda,skuldsättningsgradsamtbransch.

Imodell tvåtestasdensammanslagnavariabelnavhurtotaltdigitaliseradeföretagenärmot

denberoendevariabelnlönsamhet.Dettatestgerettickesignifikantsamband,vilketinnebär

attdetärandravariablerochfaktoreränjustdigitaliseringsomstyrhurlönsammaföretagen

är.Förmodell2ärdenjusteradeförklaringsgraden(JustR2)0,156,vilketinnebäratt15,6%av

variationeni lönsamhetförklarasavett företagsdigitalisering,medkontrollvariablernaantal

anställda,branschochskuldsättningsgrad.

Sammanfattningsvis påvisar de båda OLS-regressionerna att det inte finns något samband

mellan företagensdigitaliseringsgradochderas lönsamhet.Det enda signifikanta sambandet

sompåvisasärmellanföretagsgenerellainställningtilldigitalisering,faktiskdigitaliseringav

de undersökta funktionerna betalning, administration samt inköp visar inget signifikant

sambandpå10%signifikansnivå.

49

5.AnalysochDiskussionHäranalyserasstudiensresultatmedhjälpavdentidigarepresenteradeteoretiskareferensramen.

Försttestasdeolikahypotesparenvarochenförsig.Sedanpresenterasensammanställningav

hypotestesternaochresultatetavdessaanalyserasochdiskuteras.

Syftetmeddennastudieärattundersökahurdigitaliseradesvenskasmåföretagärsamtvilken

lönsamhetdessaföretaguppnår.Föratttestadettafastställdesföljandetvåhypoteser:

H0:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringsgraden(β=0)

H1:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringsgraden(β≠0)

Förattnollhypotesenskakunnaförkastassåmåstebeta-värdetfördigitaliseringsgradenvara

skiljt från noll på vår valda signifikansnivå, 10%. Då regressionsanalysen visar på ett icke

signifikant samband kan nollhypotesen inte förkastas. Detta betyder alltså att vi inte kan

fastställaettsignifikantsambandmellansvenskasmåföretagslönsamhetochhurdigitaliserade

företagenär.DettakanvisasmerutförligtgenomattmananvändervariabelnsT-värde,vilket

ärBeta-koefficientöverstandardavvikelsen(𝑇 = RS),förattseomdettaärhögreändetkritiska

värdet 1,645 (vilket är hämtat ur en tabell för T-test). För variabeln digitalisering är T=

0,0012 0,12 = 0,01.Då0,01ärmindreändetkritiskavärdet1,645kannollhypotesendärmed

inteförkastas.

Föratttestadeolikadelarnaavettföretagsverksamhetsomkandigitaliserasutformadesäven

fyraparavhypoteser.Dessahypotesparkommernedanpresenterasvarförsig.

H2:Lönsamhetenpåverkasinteavinställningtilldigitalisering(β=0)

H3:Lönsamhetenpåverkasavinställningtilldigitalisering(β≠0)

Efter regressionsanalysen kan vi se ett samband mellan företags generella inställning till

digitaliseringochderaslönsamhet.Dettasambandvisarattföretagsomärmerpositivtinställda

till digitalisering också har något högre lönsamhet. Förhållandet visar att ett stegs ökning i

företagensinställningtilldigitaliseringledertill1,8%ökningavföretagetslönsamhet.Tvärdet

för variabeln är 𝑇 = 0,018 0,009 = 1,94. Detta är högre än det kritiska värdet 1,645 och

därmed kan Hypotes 2 förkastas till förmån för Hypotes 3. Variabeln visar alltså på ett

signifikant samband, en förbättring av lönsamheten om företagets generella inställning till

digitaliseringärpositiv.

50

Ävenomdetråderettsambandmellaninställningtilldigitaliseringochlönsamhetkanviintese

omdetfinnsettorsakssamband,detärsvårtattsägavilkenavvariablernasomärorsakoch

vilkensomärverkan.Vikanalltsåintesägaomföretagenharhögrelönsamhetpågrundavatt

deras inställning till digitalisering eller omde har en positiv inställning till digitalisering på

grundavattdeharenhögrelönsamhet.Denenkätfrågasomvägdehögstvidsammanställningen

avvariabelnvaromföretagethadeenplanförsindigitalisering.Medgrundihurlitteraturen

förklaratviktenavenstrategiförhurdigitaliseringenskagåtillväga(Earley,2014;Kaneetal.,

2015;RintalaochSuolanen,2005)anserviattdetärhögsttroligtattföretagensinställningtill

digitaliseringharkausalpåverkanpålönsamheten.Vianseralltså,ienlighetmedvadtidigare

litteratur visar, att om företagen har en strategi för hur de ska digitalisera sin verksamhet

hjälperdettademattlyckasökalönsamhetenförföretaget.

H4:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavbetalningsprocesser(β=0)

H5:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavbetalningsprocesser(β≠0)

Betalningsprocesser och lönsamhet visade inte på ett signifikant samband i

regressionsanalysen.Signifikansnivånvarväldigthög,0,882,vilketgördettydligtattsambandet

uteblir.Medenbetakoefficientpå-0,01ochenstandardavvikelsepå0,004fåsettT-värdepå-

0,148,alltsåintehögreändetkritiskavärdet,1,645ochdärmedkanHypotes4inteförkastas.

Att betalningsprocesserna går att göra billigare, snabbare och effektivare med hjälp av

digitalisering framgår tydligt av genomgången teori (Boyes och Stone, 2003; Penttinen och

Hyytiäinen,2008;TenhunenochPenttinen,2010).Detvinoterarärdockattförattkunnadra

nyttaave-fakturorochandradigitalabetalningssättkrävsattföretagetfaktisktskickarettstort

antalfakturor.Viharintekunnattestaföromföretagsomfakturerarettstortantalkunderhar

mer att tjäna på digitalisering än företag som fakturerar färre antal kunder. Detta menar

LumiahoochRämänen(2011)stämmer,vilketalltsåkanpåverkastudiensresultat.Detärfullt

möjligtattettföretagsomfakturerarstorabelopptillfåkunderharhögrelönsamhetänmotsatt

fall,vilketgivetviskanpåverkaresultatetavOLS-regressionen.Dettakangöraattettresultat

inte går att visa i OLS-regressionen även om båda företag relativt sett hade tjänat på att

digitalisera betalningsprocesser. Digitalisering av betalningsprocesser bedöms därför

fortfarande föramedsigmöjligheteratt spara inkostnader, få inbetalningar snabbare samt

hantera själva betalningsprocessen effektivare. Men vi har inte kunnat hitta ett signifikant

samband,vilketviansertillstordelberorpåtidigarenämndaanledningar.

51

H6:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavadministration(β=0)

H7:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavadministration(β≠0)

Föradministrationärsambandetickesignifikant,medettvärdeav0,165isignifikansnivå.För

variabelnvarBetakoefficienten-0,004ochstandardavvikelse0,003,vilketgerettT-värdepå-

1,385vilketärlägreändetkritiskavärdet,1,645.DärmedkanHypotesH6inteförkastas.

Markus och Tanis (2000)menar att administration kan förenklas och företaget kan få mer

strömlinjeformade arbetsprocesser med hjälp av digitalisering, vilket leder till minskade

kostnaderochökadlönsamhet.Vismas(2017a)undersökningvisadeattadministrationvarden

arbetsprocess som svenska småföretagare tyckte var viktigast att digitalisera. I vår

undersökning var administration den del som var mest digitaliserad av de tre olika

funktionerna. Digitalisering av ett företags administration visade i vår undersökning inget

signifikantsambandmedlönsamhet.Larjovuorietal.(2016)menarattinförandetavnyteknik

ökarkomplexiteten fördeanställdavilket leder tillattarbetetkankännasutmanande.Detta

skullekunnavaraenanledningtillattdeföretagsomvaltattimplementeradigitalaverktyginte

harhunnitfånyttaavdessa.Eftersomdeanställdainteärbekvämaattarbetameddessanya

verktygochfördelarnadärmedförsummas.Viantarocksåattdeadministrativauppgifternai

småföretagoftaskötsavägarnasjälvaochattuppgifternamåsteskötashurlångtiddeäntar.

Det ärmöjligt att ägarna i småföretag sköteruppgifternautan att ta ut någon lön fördessa,

exempelvis på tid som egentligen är fritid, utanför kärnverksamheten. Med hjälp av

digitaliseringavadministrationkantidsparas(Ghasemietal.,2011)menomdennatidändå

intetasbetaltförmärksingenskillnadpåföretagenslönsamhet.Meddentidsomsparasavatt

digitaliseraskulleföretagarekunnaläggamertidpåsinkärnverksamhetochpåsåsättutveckla

denna och eventuellt öka sin lönsamhet, men detta är inget vi kan se bevis på i dagsläget.

Digitalisering av administration kan leda till intern effektivitet som enligt Parviainen et al.

(2017)kangehögreeffektivitet,kvalitetochtrivselpåjobbettackvareenautomatiseringav

tidigarerutinmässigaarbetsuppgifter.Dettakanmycketvälstämma,mendåviintemättdessa

faktorerkanviintebekräftadetta.

H8:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavinköpsprocesser(β=0)

H9:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavinköpsprocesser(β≠0)

Digitalisering av inköpsprocesser visar inget signifikant samband med lönsamhet.

Betakoefficienten var 0,002 och standardavvikelsen 0,003. T-värdet blir då 0,567, vilket är

mindreändetkritiskavärdet1,645.H8kandärmedinteförkastas.

52

Inköpomfattarca50%avkostnadenförsåldavarorsomettgenomsnittöverbranscherochdet

är därför viktigt att om möjligt sänka inköpskostnader för att öka lönsamheten (Laios och

Moschuris,2001;VanWeele,2014).Digitalainköpviaexempelviseninköpsportalsägskunna

minska ett företags inköpskostnader (EFFSO, 2016) vilket i sin tur borde innebära en ökad

lönsamhet, ett samband som vi dock inte kan se. Användandet av en portal med redan

förhandladeavtalgörattdenstrategiskainköpsprocessenkraftigtförenklasförföretagaren,det

blir alltså enklare att välja vilken leverantörde skabeställa ifrånoch inköpsriskenminskar.

Detta borde förbättra lönsamheten genom att minska kostnaderna som läggs på inköp. De

operationellainköpenkanocksåpåverkasgenomattportalenhjälpertillattsparatiddåalla

inköpskerpåsammaställe(FortnoxAB,2016;VismaAdvantage,2018).Förhållandetmellan

säljareochköpareförändrasgentemotvanligainköp,dåsäljarenförhandlarmedportalenistort

ochintedeenskildaköparna.Detärsvårtattsägavilkeneffektdettaharpåinköpsprocessen,

men leverantörerna av inköpsportaler hävdar att det resulterar i en kraftigt ökad

förhandlingskraft,ochdärmedlägrepriser(FortnoxAB,2016;VismaAdvantage,2018).Ivår

insamladeempirifinnsingetsignifikantsambandmellanlönsamhetochdigitaliseringavinköp.

Attdetintefinnsnågotsambandbetyderinteattföretagintekansparapengarpåattdigitalisera

sina inköp,menattdigitaliseringav inköpgenerelltsettskullehaensignifikantpåverkanpå

helaföretagetstotalalönsamhetkanviintebevisa.

Förattsammanställaresultatenavhypotesprövningarnavisartabell6samtligautfall.

Tabell6.Utfallfrånhypotesprövningar.

#Hypotes Utfall

H0Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringsgraden

H1Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringsgraden

H0kanej

förkastas

H2Lönsamhetenpåverkasinteavinställningtilldigitalisering

H3Lönsamhetenpåverkasavinställningtilldigitalisering

H2

förkastas

H4Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavbetalningsprocesser

H5Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavbetalningsprocesser

H4kanej

förkastas

H6Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavadministration

H7Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavadministration

H6kanej

förkastas

H8Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavinköpsprocesser

H9Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavinköpsprocesser

H8kanej

förkastas

Resultatet i denna studie visar alltså på att det inte finns statistiskt samband mellan

digitaliseringochlönsamhet.Detfinnsflertaletmöjligaanledningartillattdigitaliseringeninte

53

harletttillökadlönsamhet,trotsattdengenomgångnateorinpekarmotattdigitaliseringger

tydligamöjligheterförökadlönsamhet.

Attdigitaliserasinverksamhetochdessolikafunktionergörinteautomatisktattlönsamheten

blir bättre, somKane et al. (2015) beskrivit är det strategi snarare än teknologi somdriver

företagenframåt.Ettföretagkanimplementerademestavanceradeteknologiskalösningarför

företagetsolikafunktioner,menomintedessaärintegreradeilinjemedföretagetsstrategiska

riktningbehöverdigitaliseringeninteallsgeönskadeffektpålönsamheten.Detsombehövsär

att människor, processer och funktioner är väl integrerade med digitaliseringen och de

konkurrensfördelar som de nya programmen och systemen tillför (Kane et al., 2015). Detta

stödsocksåavRintalaochSuolanen(2005)sommenarattbådeföretagenochteknikenmåste

anpassasförvarandra.

Vidare förklarar Earley (2014) att företagsledare måste förstå företagens problem och hur

digitala verktyg kan förbättra hur arbetet görs, för att ha möjlighet att dra nytta av

digitaliseringen.DettastärksävenavYeohochPopovič(2016)sommenarattenkritiskfaktor

förattlyckasmeddigitaliseringärenengageradledningmedenklarbildavvadföretagetvill

uppnå.Dessaolikateorierärentroligförklaringtillvarförföretagensomärdigitaliseradeinte

harhögrelönsamhetänicke-digitaliseradeföretag,digitaliseringenkanheltenkelthaskettutan

enriktigplanelleranpassning.Detärävenmöjligtattdettaletttillattövrigaintressenterinte

tagits i beaktande av företagen, vilket enligt Boonstra och Govers (2009) kan leda till att

digitaliseringeninteuppnårönskvärdaresultat.Attföretagdigitaliserarutanattanpassavare

sigstrategintilldenyasystemenellerviseversakanförklarasmedattmjukvarafinnsväldigt

lättillgängligt och lovar snabba effekter och höga kostnadsbesparingar (Fortnox AB, 2017b;

VismaAdvantage,2018;VismaSPCSAB,2017b).Vianserdettroligtattsmåföretaggenerellt

sett även saknar vissa resurser, erfarenheter och förmågor som krävs för att dra nytta av

digitaliseringpåettsättsommärkspå lönsamheten.DettastödsavBarNiretal. (2003)som

beskriverattstörreföretagoftareänsmåärmererfarnaochbesitterflerförmågorsommed

fördelkananvändasviddigitalisering.DettastyrksävenavBaruaetal.(2004)sommenaratt

ävenommjukvaraochhårdvarafinnslättillgängligtkrävsandraresurserförattdranyttaav

digitalisering.

Vianserdetmyckettroligtattdetärjustplaneringochintegrationavdigitaliseringsomfattas.

Detta baseras på att vi i vår empiri kan tyda att de flesta företag endast valt att digitalisera

enstaka delar eller funktioner och därmed saknar just integrationmellan olika verktyg och

funktioner. Vidare var det enda signifikanta sambandet som hittades företagens generella

inställningtilldigitalisering,därdenenskiltstörstaindikationenvaromföretagenhadeenplan

54

försindigitalisering.Dettagöralltsåattvi tyderattdet finnsenstorviktavattplaneraoch

anpassa företagets strategi utefter de digitala förutsättningarna som erbjuds i form av olika

system eller mjukvaror. Denna planering och genomgång av hur arbetet påverkas av

digitaliseringochhurkonkurrensfördelarkanuppnåsäralltsådetsomgörattlönsamhetenkan

ökas.Givetviskankostnadersparasinochlönsamhetökasävenutanplan,menvårinsamlade

empirivisaralltsåattsambandetinteärsignifikantochdärmedkandetintesägassäkert.

BarNir et al. (2003) förklarade hur stora och äldre företag ärmer troliga att lyckasmed en

digitaliseringänsmåochungaföretag.Dettaförklarasmedattvissasmåföretagkansaknade

internaresurser,denkunskap,internakontrollochorganiseringsomäldreochstörreföretag

oftahar.Dettaanserviärenbidragandefaktortillresultatetavvårundersökningdärsvenska

småföretag trots en relativt hög grad av digitalisering inte visar någon signifikant högre

lönsamhetänsinamindredigitaliseradekonkurrenter.VidaremenarBarNiretal.(2003)hur

stora och äldre företag oftare lyckas med digitalisering tack vare hur viktigt det är med

erfarenhet och ledning i arbetetmed att öka ett företags digitalisering. BarNir et al. (2003)

menarattvissaföretagintehardeunikakunskaperochförmågorsomkrävsförattdranyttaav

digitalisering. Baserat på detta anser vi det troligt att småföretag generellt saknar vissa

förmågorförattfåenmärkbarpåverkanpålönsamhetenmedhjälpavdigitalisering.

Dejusteradeförklaringsgradernaförmodellernasomtestardigitaliseringärrelativtlåga,15,6

%respektive17,4%.Dettainnebärattvariansenavlönsamhethosföretagenkanförklarastill

motsvarandeprocentavdigitaliseringochattandravariablerstårförrestenavvariansen.Detta

äralltsåundersöktmedkontrollvariablerförbransch,skuldsättningsgradsamtantalanställda.

Avdettaförstårviattenmycketstordelavföretagetslönsamhetberorpåandrafaktoreränhur

digitaliseratföretagetär,trotsatthänsyntagitstillnämndakontrollvariabler.

Attandravariablerpåverkargörävenattdigitaliseringenochdesspåverkanpåföretagetblir

relativt svårtatundersöka. Idenkvantitativa tvärsnittsundersökningenkanvi intesevilken

effekt digitaliseringen har haft på det enskilda företaget över tiden. Det är alltsåmöjligt att

företagsomharenhögdigitaliseringsgradmenenlåg lönsamhetvarpågränsentillkonkurs

innandigitaliseringen.Digitaliseringenskullealltsåkunnathaökatlönsamhetenförföretaget,

menpågrundavandrafaktorerharföretagetöverlaglåglönsamhetjämförtmedandraföretag.

Påsammasättkanettföretagsomharhöglönsamhetochlågdigitaliseringsgradhaväntatmed

digitalisering för att det helt enkelt inte behövt öka lönsamheten. Då är det möjligt att

digitalisering kunnat hjälpa företaget att ytterliga förbättra lönsamheten, men det har helt

enkeltförbisettsförattprioriteraannat.Ävendetfaktumattföretagensårsredovisningarvisar

resultatetförentidigaretidpunktgörattnyligengenomförddigitaliseringintehunnitfåeffekt.

55

6.SlutsatsHärpresenterasstudiensslutsatser,somhardragitsmedhjälputavanalysenavstudiensresultat.

Ävenförslagtillvidareforskningpresenteras.

Syftetmeddennastudievarattundersökahurdigitaliseradesvenskasmåföretagärsamtvilken

lönsamhetdessaföretaguppnår.Förattuppnådettasyfteutformadesenenkätsomskickades

tillsmåföretagiSverige.Förattutformafrågornaienkätenstuderadeslitteraturochrapporter

tillsammansmed information kring digitaliseringsprodukter och tjänster. Efter att enkätens

svar sammanställts genomfördes en OLS-regressionsanalys för att undersöka hur variabeln

digitaliseringkundepåverkavariabelnlönsamhet.DetgenomfördesävenenOLS-regressiondär

digitaliseringsvariabelnvaruppdeladifyragrupper;generellinställning,betalningsprocesser,

administration och inköp. Generell inställning till digitalisering visade på ett signifikant

sambandmedlönsamhet.Övrigavariablervisadepåicke-signifikantasamband.Teoriernaom

hurdigitaliseringkan förbättra lönsamhethos företagkandärför intebestyrkas ivårstudie.

Dennaavsaknadavsambandtersigtillstörstadelenkommafrånavsaknadenavenstrategiför

hurföretagenskadigitaliserasinverksamhet,vilketstärksavblandannatEarley(2014),Kane

etal.(2015),samtRintalaochSuolanen(2005).

Efter undersökningen kan vi se att svenska företag till stor del är digitaliserade, men

spridningenmellanföretagsdigitaliseringsgradärhög.Företagensinställningtilldigitalisering

är relativt låg, och majoriteten av företagen har inte en digitaliseringsplan. Vi kan dock

konstateraattmångaföretaghardigitaliseratvissadelaravsinverksamhet.Denmestpopulära

delen att digitalisera är administration, och 78 % av de undersökta svenska småföretagen

använderettdigitaltekonomi-ellerfakturahanteringssystem.

Bedömningen efter att ha genomfört undersökningen och analyserat resultatet är att

digitaliseringharpotentialattförbättraföretagenslönsamhet.Dettaärbaseratpåtidigareteori

samtattföretagmedengenerelltpositivinställningtilldigitaliseringharhögrelönsamhetän

övriga. För att säkerställa att enökning av lönsamheten ska varamöjligt krävs attminst ett

kriterium är uppfyllt. Detta kriterium är att företagetmåste ha en plan och strategi för hur

digitaliseringenskautförasochhurdedigitalaverktygenskaanvändas.Meddettamenarviatt

företagenmåstevetavaddeskagöraförattpåbästasättkunnaskapakonkurrensfördelaroch

lösadeeventuellaproblemsomföretagenkanha.Deträckerinteattköpainexempelvisettnytt

bokföringssystemochefterdetförväntasigattkostnadernakommerminskaochlönsamheten

att öka. Flertalet företag med låg inställning till digitalisering har digitaliserat enstaka

funktioner,utanatthahögrelönsamhetänföretagsomintedigitaliseratdessafunktioner.Detta

56

förstärkervåruppfattningattenplankrävs,ochförstdåkanmanfåettsignifikantsamband

medlönsamhet.

Avstudienkanviocksådraslutsatsenatt lönsamhetärettsvårtämneattundersökaochför

komplicerat förattkunna förklarasendastmedhjälpavdigitalisering.DettavisasmedOLS-

regressionsmodellernasrelativtlågaförklaringsgraderpå15,6%respektive17,4%.Dettersig

alltså möjligt att förbättra lönsamheten med hjälp av digitalisering, men ur ett

lönsamhetsperspektivärandravariablerrelativtsettviktigare.Studiensdesign,enkvantitativ

tvärsnittsstudie, gör det också svårt att undersöka djupare hur digitalisering påverkat de

enskilda företagen,vilkethadevarit intressantattundersöka föratt jämföradigitaliseringen

utefter vart företags egna förutsättningar. Vi kan alltså inte se hur de enskilda företagen

påverkatsavattdigitalisera.Dettahadevaritmycketintressantattundersöka,menkräveren

studieavannandesign.Möjligheternafinnsfortfarandeattföretagenökatsinegenlönsamhet

genomdigitalisering,menrelativtsettandraföretagärlönsamhetenfortfarandepåsammanivå

pågrundavandrafaktorer.

Studien har alltså bidragit till en djupare förståelse för hur småföretag påverkas av

digitaliseringensetttilllönsamhet.Dettaspecifiktiensvenskkontext,dåtidigarestudierhar

behandlatantingenföretagutanförSverigeellerstörreföretag.Studienharvisatattföretagare

somvilldigitaliserasinverksamhetbörupprättaenplanochstrategiförattlyckaspåbästasätt.

Dettainnebärattstudienbidrartillattstärkatidigareforskning,specifiktEarley(2014),Kane

etal.(2015)ochRintalaochSuolanen(2005).Studienharävenökatförståelsenförattföretags

lönsamhet kopplat till digitalisering är ett väldigt komplicerat ämne, vilket gör det svårt att

undersökaiformaventvärsnittsstudiemedkvantitativamått.

6.1Förslagtillvidareforskning

DigitaliseringsomämneärhögstaktuelltochattundersökahurSverigessmåföretagiframtiden

ska förhålla sig till justdigitaliseringkananses viktigt. Eftersomenabsolutmajoritet avdet

svenskanäringslivetbeståravsmåföretagärdetintressantförheladensvenskaekonominatt

öka lönsamheten fördessa företag.Kan lönsamhetenökasmedhjälp avdigitalisering ärdet

alltsåintressantattundersökaförettstortantalintressenter.Attämnetärsåpassaktuelltoch

attdetfråntidigareforskningframgåratttydligafördelarkandrasurdigitaliseringfinnsdet

utrymmeförfortsattforskninginomämnet.

Förvidareforskninghadedetvaritintressantattjämföraföretagslönsamhetinnanochefteratt

endigitaltransformationharskettochdärmedseeffekternafråndigitaliseringpåettellerflera

specifikafall.Vibedömerattdettydligareskullekunnapåvisassambandommankanjämföra

57

ettföretagsfinansiellaprestationbådeföreochefterdigitalaverktygharimplementerats.Detta

skulle ge endjupare förståelse fördigitaliseringens effektpå lönsamhetenutanpåverkanav

andra faktorer. Denna sortens undersökning skulle visamer specifikt hur just digitalisering

påverkatföretagetutefterföretagetsegnaförutsättningar.Enannandesignpådennaeventuella

studieskullekunnavaraenkvalitativstudiesomutförsmedhjälpavintervjuersamtkontroll

avfinansiellinformation.Härhademankunnatseexakthurdigitaliseradeettföretagärutan

risk förmissförstånd samt att slippa lita påuppskattningar i en enkät.Dettahade även gett

möjlighettilluppföljningiformavförtydligandesamtattkunnaställaflerfrågortillföretaget.

En kvalitativ studie hade inte haft sammamöjligheter att generalisera resultatet till en hel

population,menstudienhadeiställetgenomförtsmerdjupgående.Dåhademöjlighetenfunnits

attresultatethadekunnatvaratydligareochdärförvisatmerexaktvilkendelavverksamheten

sombörprioriterasattdigitaliseras,omänunderdetföretagetsspecifikaförutsättningar.

Attgenomföraen liknandeundersökningmedkvantitativmetodhadeocksåvarit intressant.

Genomattexempelvisändraavgränsningentillmedelstorabolagskullemanfåmedbolagsom

börhaenrelativtmererfarenochfokuseradstyrningochpåsåsättfåmedperspektivetomhur

enplanochstrategiärviktigtviddigitalisering.Vidareforskningskulleocksåvaraintressant

inomspecifikabranscher.Exempelvisskullemankunnaundersökadigitaliseringochlönsamhet

iindustribranschenellerienspecifiktjänstesektordärdigitaliseringärextraaktuellt.

Förattgenomföraundersökningenskulleävenandramåttellerbegreppkunnaanvändasoch

ävenandraaspekteränlönsamhetskullekunnastuderas.Möjligheternasomdigitaliseringför

med sig skulle exempelvis kunna resultera i att företaget kan öka sin omsättning, att antal

kunderförändrasellerattföretagetkanförbättrasinarelationermedkunderochleverantörer.

Detfinnsmångaaspekterhosföretagsomkanförändrasavdigitaliseringenochiställetföratt

undersökaenskildadelarskulledetävenvaraintressantattsespecifiktvaddetfaktisktärsom

ändrasurettstörreperspektiv.

Ommanändåvillmätajustdigitaliseringspåverkanpålönsamhetskulleandralönsamhetsmått

änjuströrelsemarginalkunnaanvändas.Attanvändaexempelvisräntabilitetpåeget,sysselsatt

eller totalt kapital hade kunnat visa hur företagets lönsamhet sett till investeringar ändrats.

Detta till skillnad för lönsamhet i förhållande till omsättning, som rörelsemarginalen visar. I

övriga kvantitativa undersökningar bör också kontrollvariabler för bransch och

skuldsättningsgrad användas, då dessa påvisat signifikanta samband. Även företagets

inställningtilldigitalisering,samtdeneventuellaförekomstenavendigitaliseringsstrategi,bör

innefattasblandkontrollvariableromendastdenfaktiskadigitaliseringenskaundersökas.

59

7.ReferenslistaAlström,A.,Gander,S.,Haraldsson,A.,ochLind,F.(2013).DigitalSweden.TheBostonConsulting

Group,1–12.

Anderson,T.W.(2003).Anintroductiontomultivariatestatisticalanalyses.NewYork:JohnWiley.

Andriole,S.J.(2017).FiveMythsAboutDigitalTransformation.MITSloanManagementReview,58(3),20–22.https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1108/17506200710779521

ArstadDjurberg,J.(2016).Sverigebästpådigitalisering?Nej,sanningenärsnararedetmotsatta.HämtadJanuari31,2018,frånhttps://computersweden.idg.se/2.2683/1.670187/sverige-efter-digitalisering

Auger,P.,ochGallaugher,J.M.(1997).Factorsaffectingtheadoptionofaninternet-basedsalespresenceforsmallbusinesses.InformationSociety,13(1),55–74.https://doi.org/10.1080/019722497129287

BarNir,A.,Gallaugher,J.M.,ochAuger,P.(2003).Businessprocessdigitization,strategy,andtheimpactoffirmageandsize:thecaseofthemagazinepublishingindustry.JournalofBusinessVenturing,18(6),789–814.https://doi.org/10.1016/S0883-9026(03)00030-2

Barua,A.,Konana,P.,Whinston,A.,ochYin,F.(2004).AnEmpiricalInvestigationofNet-EnabledBusinessValue.MisQuarterly,28(4),585–620.https://doi.org/10.1017/CBO9781107415324.004

Boonstra,A.,ochGovers,M.J.G.(2009).UnderstandingERPsystemimplementationinahospitalbyanalysingstakeholders.NewTechnology,WorkandEmployment,24(2),177–193.https://doi.org/10.1111/j.1468-005X.2009.00227.x

Bossen,H.,ochIngemansson,J.(2016).Digitaliseringavsvenskindustri:Kartläggningavsvenskastyrkorochutmaningar.Hämtadfrånhttps://www.vinnova.se/contentassets/74b4b3181824438585898a378b2bc726/digitalisering-av-svensk-industri.pdf

Boyes,G.,ochStone,M.(2003).E-businessopportunitiesinfinancialservices.JournalofFinancialServicesMarketing,8(2),176–189.https://doi.org/10.1057/palgrave.fsm.4770117

Brooks,C.(2008).IntroductoryEconometricsforFinance(2nded.).Cambridge:UniversityPress.

Bryman,A.,ochBell,E.(2011).Företagsekonomiskaforskningsmetoder(3rded.).Liber.

Chaudhuri,S.,Dayal,U.,ochNarasayya,V.(2011).Anoverviewofbusinessintelligencetechnology.CommunicationsoftheACM,54(8),88.https://doi.org/10.1145/1978542.1978562

Christensen,L.,Engdahl,N.,Grääs,C.,ochHaglund,L.(2016).Marknadsundersökning:enhandbok(4thed.).Studentlitteratur.

Cöster,M.,ochWestelius,A.(2016).Digitalisering.Liber.

Dahmström,K.(2011).Fråndatainsamlingtillrapport-attgöraenstatistiskundersökning(5thed.).Studentlitteratur.

Djurfeldt,G.,ochBarmark,M.(2009).Statistiskverktygslåda2-multivariatanalys(1sted.).Lund:Studentlitteratur.

60

Earley,S.(2014).TheDigitalTransformation:StayingCompetitive.ITProfessional,16(2),58–60.https://doi.org/10.1109/MITP.2014.24

EFFSO.(2016).Externtinköpsnät,inköpsportal.HämtadApril10,2018,frånhttps://tools.effso.se/artiklar/extranat-for-inkop-inkopsportal/

Ejlertsson,G.(2014).Enkätenipraktiken(3rded.).Lund:Studentlitteratur.

Eliasson,A.(2013).Kvantitativmetodfrånbörjan(3rded.).Lund:Studentlitteratur.

FARAkademi.(2015).FARsSamlingsvolymRedovisning.

Fitzgerald,M.,Kruschwitz,N.,Bonnet,D.,ochWelch,M.(2013).EmbracingDigitalTechnology:ANewStrategicImperative.MITSloanManagementReview,1–12.Hämtadfrånhttp://sloanreview.mit.edu/projects/embracing-digital-technology?switch_view=PDF

FortnoxAB.(2016).FortnoxlanserarsmartareinköpförSverigessmåföretagare.HämtadApril10,2018,frånhttps://www.fortnox.se/nyhetsrum/fortnox-lanserar-smartare-inkop-for-sveriges-smaforetagare-2/

FortnoxAB.(2017a).FortnoxBokföring.HämtadApril10,2018,frånhttps://www.fortnox.se/program/fortnox-bokforing/

FortnoxAB.(2017b).FortnoxLön.HämtadApril10,2018,frånhttps://www.fortnox.se/program/fortnox-lon/

FortnoxAB.(2017c).TimeApp.HämtadApril10,2018,frånhttps://www.fortnox.se/koppling/timeapp/

Frohlich,M.T.(2002).e-IntegrationintheSupplyChain:BarriersandPerformance.DecisionSciences,33(4),537–556.https://doi.org/10.1111/j.1540-5915.2002.tb01655.x

Ghasemi,M.,Shafeiepour,V.,Aslani,M.,ochBarvayeh,E.(2011).Theimpactofinformationtechnology(it)onmodernaccountingsystems.InProcedia-SocialandBehavioralSciences(Vol.28,pp.112–116).https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2011.11.023

Ghobadian,A.,ochGallear,D.(1997).TQMandorganizationsize.InternationalJournalofOperationsochProductionManagement,17(2),121–163.https://doi.org/10.1108/01443579710158023

Goldstein,E.B.(2011).CognitivePsychology(3rded.).CengageLearning.

Halvorsen,K.,ochAndersson,S.(1992).Samhällsvetenskapligmetod.Lund:Studentlitteratur.

Handelsrådet.(2017).Handelnsdigitaliseringochförändradeaffärer.

Hannan,M.T.,ochFreeman,J.(1984).StructuralInertiaandOrganizationalChangeAuthor(s):MichaelT.HannanandJohnFreemanSource :AmericanSociologicalReview,Vol.49,No.2(Apr.,1984),pp.149-164Publishedby :AmericanSociologicalAssociationStableURL :http://www,49(2),149–164.

Hoffman,C.,ochMoraRodríguez,M.(2013).CloudComputing:HowdoesitdifferfrånIToutsourcingandwhataretheimplicationsforpracticeandresearch?DigitizingFinancialReports–IssuesandInsights:AViewpoint,99–121.https://doi.org/10.4192/1577-8517-v13

Hox,J.J.,ochBoeije,H.R.(2005).DataCollection,Primaryvs.Secondary.InEncyclopediaofSocialMeasurement(pp.593–599).https://doi.org/10.1016/B0-12-369398-5/00041-4

61

Jacobsen,D.I.(2002).Vad,hurochvarför:ommetodvaliföretagsekonomiochandrasamhällsvetenskapligaämnen.Lund:Studentlitteratur.

Jacobsen,D.I.,ochThorsvik,J.(2014).Hurmodernaorganisationerfungerar(4thed.).Lund:Studentlitteratur.

Jansson,J.,ochAndervin,M.(2016).AttLedaDigitalTransformation.HoiFörlagAB.

Johnston,W.J.,ochLewin,J.E.(1996).Organizationalbuyingbehaviour:towardsanintegrativeframework.JournalofBusinessResearch,1,1–15.

Jones-Evans,D.,ochCarter,S.(2006).Enterpriseandsmallbusiness:principles,practiceandpolicy.Enterpriseandsmallbusiness:principles,practiceandpolicy.Hämtadfrånhttp://strathprints.strath.ac.uk/16138/

Julien,P.A.(1993).Smallbusinessesasaresearchsubject:Somereflectionsonknowledgeofsmallbusinessesanditseffectsoneconomictheory.SmallBusinessEconomics,5(2),157–166.https://doi.org/10.1007/BF01531912

Kane,G.C.,Palmer,D.,PhilipsNguyen,A.,Kiron,D.,ochBuckley,N.(2015).Strategy,NotTechnology,DrivesDigitalTransformation.MITSloanManagementReviewochDeloitte,(57181),27.https://doi.org/http://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/cn/Documents/technology-media-telecommunications/deloitte-cn-tmt-strategy-not-technology-drive-digital-transformation-en-150930.pdf

Karlsson,C.(2017).5vägartillbättrelönsamhetfördittföretag.HämtadApril27,2018,frånhttps://blogg.pwc.se/foretagarbloggen/5-vagar-till-battre-lonsamhet-for-ditt-foretag

Keith,T.Z.(2015).MultipleRegressionandBeyondAnIntroductiontoMultipleRegressionandStructuralEquationModeling2ndEdition.Routledge(2nded.).Routledge.https://doi.org/2014956124

Kuusisto,M.(2017).BarriersandFacilitatorsofDigitalizationin,11–13.

Laios,L.G.,ochMoschuris,S.J.(2001).Theinfluenceofenterprisetypeonthepurchasingdecisionprocess.InternationalJournalofOperationsochProductionManagement,21(3),351–372.https://doi.org/10.1108/01443570110364687

Larjovuori,R.-L.,Bordi,L.,Makiniemi,J.-P.,ochHeikkila-Tammi,K.(2016).theRoleofLeadershipandEmployeeWell-BeinginOrganizationalDigitalization.What’SAheadinServiceResearch?:NewPerspectivesforBusinessandSociety,1159–1172.

Larsson,H.,ochGrönlund,Å.(2014).Future-orientedeGovernance:ThesustainabilityconceptineGovresearch,andwaysforward.GovernmentInformationQuarterly,31(1),137–149.https://doi.org/10.1016/j.giq.2013.07.004

Larsson,Ö.(2015).FutureSmartIndustry-Perspektivpåindustriomvandling.

Leichsenring,O.(2016).Sverigebehövermerdigitalisering.HämtadJanuari31,2018,frånhttps://www.nyteknik.se/automation/sverige-behover-mer-digitalisering-6811082

Logitall.(2018).Inköpssystem-allainköpskategorier.HämtadApril10,2018,frånhttps://www.logitall.com/sv/youportal

LRFKonsult.(2016).LÖNSAMHETSBAROMETERSvenskasmåföretagserutattbibehållalönsamheten2016.

62

Lumiaho,L.,ochRämänen,J.(2011).ElectronicInvoicinginSMEs.InFirstInternationalConference,DUXU2011HeldasPartofHCIInternational2011Orlando,FL,USA,July9-14,2011Proceedings,PartI(p.718).Springer.https://doi.org/10.1007/3-540-68339-9_34

Markovitch,S.,ochWillmott,P.(2014).Acceleratingthedigitizationofbusinessprocesses.

Markus,M.L.,ochTanis,C.(2000).TheEnterpriseSystemExperience—FrånAdoptiontoSuccess.FramingtheDomainsofITManagement:ProjectingtheFutureThroughthePast,173–207.https://doi.org/10.1145/332051.332068

Matt,C.,Hess,T.,ochBenlian,A.(2015).DigitalTransformationStrategies.BusinessandInformationSystemsEngineering.https://doi.org/10.1007/s12599-015-0401-5

Olsson,H.,ochSörensen,S.(2011).Forskningsprocessen:kvalitativaochkvantitativaperspektiv(3rded.).Liber.

Oskarsson,B.,Aronsson,H.,ochEkdahl,B.(2013).Modernlogistik:förökadlönsamhet(4thed.).Stockholm:Liber.

Parviainen,P.,Tihinen,M.,Kääriäinen,J.,ochTeppola,S.(2017).Tacklingthedigitalizationchallenge:howtobenefitfråndigitalizationinpractice.InternationalJournalofInformationSystemsandProjectManagement,5(1),63–77.https://doi.org/10.12821/ijispm050104

Patel,R.,ochDavidson,B.(2003).Forskningsmetodikensgrunder(3rded.).Studentlitteratur.

Penttinen,E.,ochHyytiäinen,M.(2008).Theadoptionofelectronicinvoicinginfinnishprivateandpublicorganizations.Ecis,(2008),1–12.

Peytchev,A.(2011).Breakoffandunitnonresponseacrosswebsurveys.JournalofOfficialStatistics,27(1),33–47.

Rintala,N.,ochSuolanen,S.(2005).TheImplicationsofDigitalizationforJobDescriptions,CompetencesandtheQualityofWorkingLife.NordicomReview,26,53–68.https://doi.org/10.1515/nor-2017-0258

Sanders,N.R.(2005).ITalignmentinsupplychainrelationships:Astudyofsupplierbenefits.JournalofSupplyChainManagement,41(2),4–13.https://doi.org/10.1111/j.1055-6001.2005.04102001.x

Sandström,C.,ochKarlson,N.(2016).DigitalDisruption–Konsekvenserförföretagande,individerochsamhälle.Ratio.

Saunders,M.,Lewis,P.,ochThornhill,A.(2008).ResearchMethodsforBusinessStudents.Researchmethodsforbusinessstudents.https://doi.org/10.1007/s13398-014-0173-7.2

SCB.(2017).StatistiskaCentralbyrånsföretagsdatabas.HämtadMars9,2018,frånhttp://www.scb.se/nv0101

Schwartz,E.I.(2002).DigitalDarwinism:7BreakthroughBusinessStrategiesforSurvivingintheCutthroatWebEconomy.CrownBusiness.

Skatteverket.(2018).Bokföring-vadkräverlagen?HämtadFebruari28,2018,frånhttps://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/foretagare/bokforingochbokslut/bokforingvadkraverlagen.4.18e1b10334ebe8bc80005195.html

Spanic,D.,Ristic,D.,ochVrdoljak,B.(2011).Anelectronicinvoicingsystem.Proceedingsofthe11thInternationalConferenceonTelecommunications,149–156.

63

SpeedledgerAB.(2018).Varförwebbaseratbokföringsprogram?HämtadApril10,2018,frånhttps://www.speedledger.se/om-bokforing/om-bokforingsprogram/varfor-webbaserat-bokforingsprogram/

Statisticshowto.(2017).Guttmans’slambda-2:Definition,Examples.Hämtadfrånhttp://www.statisticshowto.com/guttmans-lambda-2/

Sundell,A.(2009).Guide:Regressionsanalys.HämtadApril11,2018,fromhttps://spssakuten.com/2009/12/21/regressionsanalys-1/

Sundell,A.(2010).Regressionsdiagnostik-multikollinearitet.HämtadMars15,2018,frånhttps://spssakuten.com/2010/10/16/guide-regressionsdiagnostik-–-multikollinearitet/0

Sundell,A.(2012).Guide:Kontrollvariableriregressionsanalys.HämtadApril25,2018,frånhttps://spssakuten.com/2012/05/11/guide-kontrollvariabler-i-regressionsanalys/

Tenhunen,M.,ochPenttinen,E.(2010).Assessingthecarbonfootprintofpapervs.electronicinvoicing.ACIS2010Proceedings,1–10.Hämtadfrånhttp://biz.aalto.fi/en/research/projects/rte/publications/tenhunen-penttinen__2010.pdf

UCLA:StatisticalConsultingGroup.(2017).FAQHowdoiinterpretaregressionmedelwhensomevariablesarelogtransformed?HämtadApril25,2018,frånhttps://stats.idre.ucla.edu/other/mult-pkg/faq/general/faqhow-do-i-interpret-a-regression-model-when-some-variables-are-log-transformed/

VanWeele,A.(2014).PurchasingandSupplyChainManagement(6thed.).CangageLEarningEMEA.

Visma.(2017a).DetDigitalaSamhället.,1–45.Hämtadfrånhttp://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFileochrecordOId=3563700ochfileOId=3563879

Visma.(2017b).VismasDigitaliseringsindex.

VismaAdvantage.(2018).OmVismaAdvantage.HämtadApril10,2018,frånhttps://www.visma.se/rabatter-for-foretag/om-visma-advantage/

VismaSPCSAB.(2017a).Bokföringochfaktureringförsmåföretagaren.HämtadApril10,2018,frånhttps://vismaspcs.se/produkter/bokforingsprogram/visma-eekonomi

VismaSPCSAB.(2017b).Klockrentidrapporteringförbättrelönsamhet.HämtadApril10,2018,frånhttps://vismaspcs.se/produkter/loneprogram/visma-tid

VismaSPCSAB.(2017c).Löneprogrammetmedsmartaretidregistrering.HämtadApril10,2018,frånhttps://vismaspcs.se/produkter/loneprogram/lon

Wahlin,K.(2015).Tillämpadstatistik-engrundkurs.Studentlitteratur.

Webster,J.(1995).Networksofcollaborationorconflict?Electronicdatainterchangeandpowerinthesupplychain.JournalofStrategicInformationSystems,4(1),31–42.https://doi.org/10.1016/0963-8687(95)80013-G

Weill,B.P.,ochWoerner,S.L.(2016).BecomingBetterPreparedforDigitalDisruption.ResearchandDevelopment,(April),64–66.

Westelius,A.(2006).Muddlingthrough:Thelifeofamultinational,strategicenterprisesystemsventureatBTIndustries.LinköpingElectronicArticlesinComputerandInformationScience,10(1),1–46.

64

Wixom,B.,ochWatson,H.(2010).TheBI-BasedOrganization.InternationalJournalofBusinessIntelligenceResearch,1(1),13–28.https://doi.org/10.4018/jbir.2010071702

Yeoh,W.,ochPopovič,A.(2016).Extendingtheunderstandingofcriticalsuccessfactorsforimplementingbusinessintelligencesystems.JournaloftheAssociationforInformationScienceandTechnology,67(1),134–147.https://doi.org/10.1002/asi.23366

Yin,R.K.(2009).CaseStudyResearch:DesignandMethods(4thed.).SAGEPublications,Inc.

65

BilagorBilaga1:Enkätfrågorsamtkommentarer

Fråga1 Harertföretagenuttaladplanförerdigitalisering?Ja=1,Nej=0

Dennafrågaärtänktattundersökaföretagetsgenerellainställningtilldigitalisering.Om

företagetanserattdigitaliseringärviktigtbördehaenplanellerstrategi.

Fråga2 Hurstordelavertföretagsförsäljningskerviaendigitalkanal?0-100%

Genomattfrågadettavillviundersökahurvälmanharanammate-handeljämförtmedandra

företagisammabransch.Dettabehandlarocksåföretagsgenerellainställning.

Digitaliseringavbetalningsprocesser

Fråga3 Använderertföretagenbetalningslösningsomärförseddavtredjepart?Ja=

1,Nej=0

Dennafrågaundersökerdigitaliseringsgradenavbetalningsprocesser,dåtredjepartslösningar

istortärväldigtdigitaliserade,medvalsome-faktura,direktbetalningetc.

Fråga4 Fårerakundersjälvaväljamellanolikabetalningssätt?Ja=1,Nej=0

Fråga5 Hurstordelaverhanteringavkundfakturorskerdigitalt?0-100%

Dettaärenavdeviktigastebetalningsfrågorna,dådenfångaruppiprincipalldigitaliseringav

betalning.

Fråga6 Använderertföretagettekonomiellerfakturahanteringssystem?Ja=1,Nej=0

Dennafrågaundersökerhurdigitaliseratföretagetärvadgällersinaegnaprocesservid

inbetalningar.

Digitaliseringavadministration

Fråga7 Skötsertföretagstidsrapporteringdigitalt?Ja=1,Nej=0

Härundersöksomföretagetanammatettdigitalttidsrapporteringsverktygiställetförattfyllai

rapporterhörhandellermedhjälpavexempelvisExcel.

Fråga8 Tillhurstordelskötsertföretagsutgiftsrapporteringdigitalt?0-100%

Liktfråga7behandlardennafrågarapporteringsverktyg,fastangåendeutgifteroch

betalningar.

66

Fråga9 Harertföretagwebbaseradbokföring?Ja=1,Nej=0

Webbaseradbokföringinnebärhögredigitaliseringänklassiskbokföringiettdatorprogram.

Fråga10 Harertföretagettprogramsomautomatiskträknarutochvisarnyckeltal?Ja

=1,Nej=0

Dennafrågaundersökeromföretagetanvänderdigitalabeslutshjälpmedelförsinverksamhet.

Digitaliseringavinköp

Fråga11 Hurstordelavertföretagsinköpskerdigitalt?0-100%

Meddennafrågavillvisetillhurstordelföretagenanvändersigavexempelvisinköpsportaler

ochsesomdesomtillstordelanvändersigutavdessatackvaredetspararpengarochökar

sinlönsamhet.

Fråga12 Hurstordelavinkommandefakturorskickasdirekttillekonomi/faktura-

system?0-100%

Genomattställadennafrågavillvisehurstordelavföretagensfakturorsombehandlas

digitalt

Information

Fråga13 Vilketföretagrepresenterardu?

Dennafrågaställdesisyfteavattmedhjälpattföretagetsnamnkunnasökauppfinansiell

informationsamtföretagensSNI-koderförattkunnajämföradessamedgradenav

digitalisering.

67

Bilaga2:EnkätsvarBeskrivandestatistik Totaltantal(n) 131 st.Enkätsvar Justeratföroutliers Fråga1 Antal ProcentDigitaliseringsplan Ja 29 22% Nej 102 78%Fråga2 Andelonlineförsäljning Medelvärde 13% Standardavvikelse 25% Fråga3 Antal ProcentBetalningslösning3epart Ja 20 15% Nej 111 85%Fråga4 Antal ProcentVäljabetalningssätt? Ja 54 41% Nej 77 59%Fråga5 Andeldigitalafakturor Medelvärde 26% Standardavvikelse 35% Fråga6 Antal ProcentEkonomi/fakturasystem? Ja 102 78% Nej 29 22%Fråga7 Antal ProcentDigitaltidsrapportering? Ja 33 25% Nej 98 75%Fråga8 Andeldigitalutgifts- Medelvärde 18% ochkostnadsrapportering Standardavvikelse 35% Fråga9 Antal ProcentWeb-baseradbokföring? Ja 62 47% Nej 69 53%Fråga10 Antal ProcentAutomatiskanyckeltal Ja 68 52%ochstatistik? Nej 63 48%Fråga11 Andeldigitalainköp Medelvärde 35% Standardavvikelse 34% Fråga12 inkommandefaktura Medelvärde 17% direkttillsystem/e-faktura Standardavvikelse 31%

68

Bilaga3:IntroduktionsbrevtillenkätDetförstabrevetskickadestillföreningarnavilkashjälpvivillehaattspridaenkäten:

Vi heter Anton och Edvin och vi är två ekonomistudenter vid Linköpings universitet. Vi ska

utföraenundersökningomdigitaliseringisvenskaföretagsomettsistastegivårutbildning.Vi

harhamnatiliteknipa,dåviinteharfåttsåmångasvarpåvårautskicksomvihadehoppats,

därförundrarvinuomniskullekunnahjälpaossattnåuttillföretagare.

Medenkätenvillviundersökasvenskasmåochmedelstoraföretagsdigitalamognad.Dettaska

sedanjämförasmedsammaföretagsfinansiellarapporterförattseomdetfinnsettsamband

mellanblandannatlönsamhetochvadföretagkantjänapåattdigitaliserasinverksamhet.Vi

villheltenkeltsehurmycketpengarföretagenkantjänapåattdigitalisera.

Denna enkät är helt frivillig att genomföra och all insamladedata kommerbehandlas under

sekretess.Alla företagkommeratt varahelt anonyma iden slutgiltiga rapportenoch svaren

kommer inte att användas till något annat än just dennaundersökning.Det tar ungefär fem

minuterattfyllaienkäten.

Närresultatenär insamladeochrapportenär framställd får företagenmöjlighetatt tadelav

resultatetsomtackförhjälpen.Dettakanföretagenanvändaförattutvärderasigsjälvaochse

hurdigitaliseradedeärjämförtmedkonkurrenterochandraaktörerpåmarknaden.Måletär

attföretagenskakunnaanvändarapportenförattsevilkadelarochfunktioneravverksamheten

somkandigitaliserashärnästochvaddeskullekunnatjänapådet.

Tillrespondenternagavsföljandeintroduktion:

Meddigitaliseringmenasnärnågontinginomföretaget,somtidigareskettutanhjälpavdigital

teknik,nuändrastillattskötasmedhjälpavdenna.Exempelpådigitaliseringäre-fakturan,som

skickasdirekttillkundensbankiställetföriettbrevellere-mail.Ävene-handel,webbaserad

bokföringochdigitallöneadministrationärexempelpådigitalisering.

Enkätentarungefär5minuterattgenomföra.Denärheltfrivilligochsvarenkommerendastatt

användastilldenhärundersökningen.Idenslutgiltigarapportenkommerertföretagattvara

anonymt,vibehöverendastvetanamnetpåertföretagförattfastställabransch,storlek,samt

finansiellinformation.

69

Bilaga4:Normalfördelningstabeller

Normalfördelningskurvahosdenlogaritmeradevariabelnlönsamhetiformavrörelsemarginal

Normalfördelningskurvahosdenlogaritmeradevariabelndigitalisering.

70

Bilaga5:OLS-regressionmodell1ochmodell2NedanservidenförstaOLS-regressionenmedicke-aggregeradevariabler.Noteraattdenendasignifikantavariabeln(förutomkontrollvariabler)ärgenerellinställningtilldigitalisering(GENE)därSig.=0,056.

NedanservidenandraOLS-regressionenmeddenaggregeradesamtoperationaliseradevariabelnfördigitalisering(ln_DIGI).Noteraattsambandetäricke-signifikant.

71

Bilaga6:ReliabilitetstestGuttmansLambda2NedanvisaskörningenavreliabilitetstestetGuttmansLambda2,vilkenalltsåvisar0,78.Manbrukarsägaattdetskavara0,7,vårtvärdeäralltsåöverdettaochdärmedtillräckligtbra.