1

Tema: gemenskap

Nr 1 Februari 2013

Direkt

Under och förföljelse möter Indiens kristna

LÄS MER PÅ S.11

Fyra pastorer omsmågrupper ochgudstjänsten

LÄS MER PÅ S.8

2

DIREKT från Evangeliska Frikyrkan utges av Evangeliska

Frikyrkan och utkommer med sex nummer per år. ADRESS

Evangeliska Frikyrkan, Box 1624, 701 16 Örebro Tel. 019-16

76 00, E-post info@efk.se Webbplats www.efk.se. Face-

book: http://www.facebook.com/evangeliskafrikyrkan Twit-

ter: twitter.com/EFKsamfund

GÅVOR Bankgiro

900-4037, Plusgiro 90 04

03–7. REDAKTION

Elisabet Carleson (redaktör), David Gelinder (formgivning)

och Johanna Lundin. ANSVARIG UTGIVARE Anders

Blåberg TRYCK Tabergs tryckeri. Omslagsillustration:

Jerker Gunnarsmo TIDNINGEN SKICKAS TILL

de som anmält att de vill ha den, är registrerade för alla

utskick från EFK, adresser genom insända församlingslistor,

sänt in gåva till EFK eller är fadder genom Barnhjälpen.

NOTISTIPS mottages tacksamt. Mejla till notistips@

efk.se.

EVANGELISKA FRIKYRKAN (EFK)

är en församlings- och missionsrörelse med

298 församlingar i Sverige och drygt 32

000 medlemmar. EFKs församlingar har ett stort internatio-

nellt engagemang med mission i drygt 40 länder. I Sverige

omfattar det gemensamma arbetet församlingsplantering,

församlingsutveckling och utbildning. EFK UNG finns med

som självständig organisation i rörelsen. EFK har 90-konto

då vi uppfyller Svensk Insamlings-

kontrolls kriterier och granskning.

DIREKT ÄR TRYCKT på Svanenmärkt papper.

INNEHÅLL

Se Skaparen i varje skapat ansikte 3

En gemenskap som berör 4–5

Roland Spjuth om gemensam efterföljelse 6–7

Fyra pastorer och tre frågor 8-9

Nytt om namn och notiser 10

Under sker oavbrutet i Indien 11–13

Notiser, kalender och Vi som reser 14–15

JAG SITTER PÅ FÖRSTA BÄNKEN i kyrkan och tittar på folket som ström-mar fram till nattvardsbordet. Det är en fascinerande syn. Under de tjugo minuter som det tar innan alla fått del av brödet och vinet ser jag en bro-kig skara av olika nationaliteter. Församlingen består till 60 procent av utlandsfödda, en grupp som inte på något sätt är homogen. Jag ser den afrikanska kvinnan med täckt huvud som jag anar kommer från en kristen bakgrund och med erfarenhet av hur man bör uppträda vid Herrens mål-tid. För andra, med muslimsk bakgrund, är just denna kyrkas sätt att fira gudstjänst deras enda bild av tro och församlingsliv. Jag är omskakad och upprymd. Detta är Guds församling och hur är det möjligt att leva med en så blandad församlingskompott?

UTMANINGEN I DEN HÄR FÖRSAMLINGEN är att kunna forma en ny gemenskap där människor med helt olika bakgrunder känner sig hemma och förstår vad det är som förenar dem. Det är inte språket, inte kulturen eller de kristet färgade traditionerna. En kristen församling måste formas av en gemensam läsning av Bibeln – det gäller både de mångkulturella och de mer homogena. Men det blir extra tydligt när människor med olika bakgrund möts.

TA EXEMPLET NATTVARDEN. Bakgrunden är evangeliernas enkla berät-telse om Jesus och lärjungarnas påskmåltid. Utifrån den texten och några avsnitt i NT:s brev har sedan kyrkorna utvecklat praxis i hur man firar denna måltid. Vem får leda? Vilka får delta? Hur ofta? Sitta, stå eller gå? Symbol eller verklighet?

DET ÄR NÄR VI LÄSER BIBELN TILLSAMMANS som det är möjligt att bygga upp en ny gemensam förståelse

för hur vi ska ha det. En överenskommelse som inte helt kopplar bort oss från tradition och historia, men som grundar sig på det vi upptäcker i Ordet. Vi kan kalla det för att läsa ihop sig. När det sliter i gemen-skapen omkring musik och gudstjänstuttryck behö-ver vi läsa ihop oss för att se vad församling och gudstjänst är. När kyrkan tenderar att bli isolerad från samhället behöver vi läsa ihop oss om kyrkans förhållande till världen. Och när missionsglöden falnar kan en gemensam läsning av de texter som handlar om uppdraget ge nytt oss bränsle. Läs-ningen kan ske i en gudstjänst kopplat till predikan, men framför allt i mindre grupper där samtalet för oss fram till nya – eller rättare sagt nygamla – upp-täckter.

FOTO: SIMON GELINDER

ANDERS BLÅBERG Missionsdirektor

anders.blaberg@efk.se

Läs ihop er!MISSIONSDIREKTORN HAR ORDET

3

Gemenskap. Ett koseligt ord som signalerar harmoni och vänners varma leenden. Vem söker inte det? Men ordet har också något statiskt över sig. En gemenskap kan utvecklas

till en stillastående pöl, efter hand ganska ohälsosam. En gemenskap kan också vända taggarna ut. Lyckos den som är inne. Tji fick den som blev utanför. Att hamna utanför gemenskapen kan vara ett helvete. Särskilt när innanförfolket ser ner på utanförfolket - de som tänker fel, gör fel och är fel. Vi mot dom.

LEVER I TVÄRDRAGET

Så lever vi kristuslärjungar, församlingar och samfund ständigt i tvär-draget mellan vår längtan efter gemenskap och bekräftelse och vår kallelse att innesluta också de ovärdiga och de avskydda. Vår kallelse att göra som Gud: lämna den himmelska gemenskapen.

Anden blåser vart den vill. Just när lärjungarna kommit i stämning vid lägerelden driver Anden dem in i knarkarkvartar och sjukrum, ge-nom krogdörrar och fängelseportar. Likt sin Mästare gör lärjungarna oväntade besök på förment gudsförgätna platser. De är oberoende av omvärldens bekräftelse, eftersom de vilar i att de är älskade av Gud. Deras vänskap är trofast och beständig, det är viktigt i en rotlös och flyktig tid. Men vänskapen fastnar för den skull inte i kotterier. Och om den gör det, så har den inte lyssnat till sin Herres ständiga lock-rop om att gå vidare, att se Skaparen i varje skapat ansikte.

Vår kallelse att göra som Gud: lämna den himmelska gemenskapen. Anden blåser vart den vill. Just när lärjung-arna kommit i stämning vid lägerelden driver Anden dem in i knarkarkvartar och sjukrum, genom krogdörrar och fängelseportar. Det skriver Håkan Arenius i en reflektion över församlingsgemenskapen. TEXT: HÅKAN ARENIUS

GÅ DEN ANDRA MILEN

En kristen gemenskap är beredd att gå den andra milen, ja, att likt vetekornet dö för att andra ska växa. Kort sagt: att leva efter den gyllene regeln. Kristusliv och församlingsliv är inte svårare än så. Men just så svårt. Det tar ett ögonblick att lära, men en livstid att behärska, som det brukar heta på spelkartongerna. Just så. För den

lärjunge, den försam-ling och det samfund finns inte som inte har sorgliga stråk av räddhågad slutenhet, sniken egoism och högfärdig självgodhet. Varje dag, varje sam-ling och varje styrel-

semöte är en kamp mot inkrökthetens demoner. Men om lärjungen aldrig får kritik för att vara på fel plats och i fel sällskap, följer han verkligen sin Mästare då? Vilka obskyra platser och föraktade männ-iskor är du och jag, vår församling, vårt samfund på väg att innesluta i gemenskapen i dag?

Se Skaparen i varje skapat ansikte

FOTO: ISTOCKPHOTO

HÅKAN ARENIUS Håkan Arenius, ledarskribent

på Dagen, medlem iEFKs styrelse och i

Immanuelskyrkan, Örebro

LÄS MER: På följande sidor kan du läsa mer om gemenskap i församlingen. Hur formar gemenskapen oss och hur formar vi våra gemenskaper? Hur följer vi Jesus tillsammans?

KRISTUSLIV OCH FÖRSAMLINGSLIV ÄR INTE SVÅRARE ÄN SÅ. MEN JUST SÅ SVÅRT.

HÅKAN ARENIUS

Läs ihop er!MISSIONSDIREKTORN HAR ORDET

4

De fikar och pratar, läser Bibeln och ber ihop. –Vi har roligt tillsammans och jag upplever det

som att alla i gruppen vågar vara personliga och dela livet med oss andra i gruppen, säger Helen.

Hemgruppen utgår från Fristadskyrkan, en församling med cirka 85 medlemmar, vars ledord är tillbedjan, gemenskap och mission.

– Församlingen är ganska liten, men vi växer och det finns en gedigenhet och en vilja att följa Jesus, förklarar Ulla.

Hon är tillsammans med en av försam-lingens pastorer, Cahtrine Nygren, ledare för gruppen som i dagsläget består av elva vuxna i åldrarna 35-57 år och fem barn i åldrarna 2-16 år. De ses en gång i veckan hemma hos någon i gruppen och turas om att ta ansvar för träffarna. På programmet i vår står bland annat fördjupning i Jakobs brev, samtal om

fastan, andlig läsning och samtal om veckans predikan. Allt för att uppmuntra och utmana varandra till att bli mer lika Jesus.

NATURLIG PLATS ATT DELA LIVET PÅ

Helen, hennes man Fredrik och sonen Edwin, 3 år, gick med i gruppen i höstas. Hon hade då precis avslutat en pastorstjänst i en annan församling och arbetar idag som begravnings-entreprenör.

– För mig personligen har det ge-nom åren varit väldigt viktigt och betydelsefullt att tillhöra olika små-grupper. Det är en naturlig plats att dela livet på där jag har möjlighet att vara personlig i en trygg miljö. Det är också en självklar plats att bära varandra i förbön. Hemgrup-pen har haft stor betydelse för mig i att få tron och gudsrelationen att

bli en naturlig del av min vardag, säger hon.

DEN VARDAGLIGA EFTERFÖLJELSEN

Fristadskyrkan är en av många församlingar där hemgruppstanken är en central del av hur man lever församling i vardagen. Men vad innebär gemenskap och vad menas med att dela livet

Bönegrupp, hemgrupp, husgrupp, cellgrupp – visst kallar vi det lite olika men tanken på en mindre gemenskap i den stora är i grunden densamma. Ulla Garde, Helen Ahlberg, Daniel Lund-qvist och resten av gänget ses med sin hemgrupp i Eskilstuna varje torsdagskväll. TEXT: FRIDA VINGREN FOTO: CAHTRINE NYGREN

En gemenskap ivardagen som berör

HEMGRUPPEN HAR HAFT STOR BETYDELSE FÖR MIG I ATT FÅ TRON OCH GUDSRELA-TIONEN ATT BLI EN NATUR-LIG DEL AV MIN VARDAG.HELEN AHLBERG

med varandra på riktigt? – Jag reflekterar inte jättemycket över det,

eftersom det är så naturligt att vara en del av en hemgrupp, säger Daniel som till vardags arbetar på Energimyndigheten. Tillsammans med sin fru Britta och deras tre barn,10, 13 och 16 år gamla, gick han med i församlingen och gruppen i somras.

Han beskriver hemgruppen som en växtplats och menar att den lilla gruppen behövs som ett komplement till den stora församlingsgemenskapen:

– Jag har nog bara svårt att se hur jag och mina "syskon" i församlingen annars skulle kunna ha en naturlig plats för att växa i tron och som människa. Det är helt nödvändigt med en plats där jag får påminnas om att jag är en del av samma kropp, där vi får dela längtan och kanske tvivel, där jag utmanas i mitt personliga liv med Gud och får del av andras perspektiv.

TIDEN ÄR PROBLEMATISK

För att bygga en gemenskap behövs ofta tid och just bristen på tid är ett välkänt dilemma för de allra flesta, så hur får man tiden att räcka till?

– Som ledare får jag hålla reda på klockan och det är alltid ett litet dilemma när det

5

bara är 20 minuter kvar och man ska börja be. Men egentligen ingår allt i varandra, det är vi har en tendens till att vilja dela upp det. Likadant får man också ibland lägga ner det planerade och ta itu med det som är nu, säger Ulla och fortsätter:

– Gruppen kommer troget och vi har en längtan och en önskan om att ses mer utöver torsdagarna, kanske hjälpas åt med mer prak-tiska saker, äta middag ihop på helgen och lära känna varandra djupare, men det tar tid.

Den konstellation människor som de är nu, har träffats sedan i höstas. Att välja att dela vardagens glädje- och orosmoment med männ-iskor i helt andra livssituationer än den som man själv står i, kan vara främmande för en del. Men det har ännu inte varit något problem.

– Vi är nog en relativt homogen grupp, men naturligtvis märks en del olikheter i våra olika samtal, men det berikar mer än ställer till problem, säger Helen.

Ulla är inne på samma spår.– Än så länge är vi ganska nya med var-

andra och jag har inte upplevt annat än att våra olika livssituationer och erfarenheter berikar. Vi har ett gemensamt intresse för varandra och vi vill att det ska vara en öppen och inbjudande gemenskap.

Nära smågrupp är ett nytt koncept för smågrupper i församlingen. Under vintern är några EFK-för-samlingar testpiloter. Nu erbjuds materialet till alla församlingar.

– De av våra ledare som provat på ma-terialet är positiva. Det är pedagogiskt, fördjupande i Bibeln och med relevanta ämnen, säger Magnus Davidsson pastor i nya Lugnetkyrkan Falun, en av de församlingar som låtit några smågrupper testa.

Idén är enkel. I en serie samlingar finns tillfälle att fördjupa sig i en bibel-bok. Det sker med hjälp av ett undervi-sande filmavsnitt på cirka 15-20 minuter, som finns tillgängligt via webben. Till varje avsnitt finns också ett samtalsma-terial med frågor och praktiska tips.

Uppmuntra varandra till steg i troEn viktig poäng är att uppmuntra varandra till steg i tro. Mattias Eveborn, bibellärare på Hyllie Parks Folkhögskola

och Susanne Olofsson, församlingsutvecklare på Församlingsprogrammet inom EFK har varit med och tagit fram materialet.

–Nära smågrupp är en god hjälp till ett närmare möte med Bibeln för smågrupper, menar Susanne Olofsson. Det är spännande att ta med våra vardagliga situationer och utmaningar in i mötet med Bibeln.

Fler bibelböcker på gångNära smågrupp har startat på initiativ från Församlingsprogrammet inom EFK, Hyllie Park Folkhögskola och Studieförbundet Bilda. Just nu erbjuds bibelsamlingar utifrån Johannese-vangeliet och Jakobs brev. Mikael Hallenius, pastor och lärare på Örebro Missionsskola undervisar i Johannesevangeliet och Mattias Eveborn i Jakobs brev. Material kring fler bibelböcker håller på att tas fram. För den som vill fördjupa sig ännu mer finns sedan några år tillbaka även en webb-bibelskola med i Nära-konceptet: bibelskola Nära på Hyllie Parks Folkhögskola.

www.narabibel.se

Ny resurs för smågrupper – bibelundervisning på webben

6

Om att få dela de erfarenheter som verk-ligen berör oss. Om trohet. Om den goda tvåtusenåriga vanan att fira gudstjänst. När teologen Roland Spjuth tecknar bil-den av gemenskap i efterföljelse lyfter han upp det vackra i det enkla. TEXT: ELISABET CARLESON

Jag möter Roland i ett samtal om hur församlingen kan få vara en gemenskap som hjälper oss att följa Jesus, som hjälper oss att växa i tro. Han börjar med det grundläggande:

– Om Gud ska ha betydelse för hela våra liv, då är enda sättet att följa Jesus tillsammans med andra. Det finns inget annat sätt, såvida man inte är ökenfader. Vi är inte skapade till att klara oss själva, utan behöver

kärlek, uppmuntran och korrigering. Jag kan se på mitt liv, på de som har format mig och min tro, hur skulle livet vara utan andra kristna?

VAD SER DU SOM DEN STÖRSTA UTMANINGARNA FÖR EN SÅDAN GEMENSKAP IDAG?

– Individualism är ett slitet ord, men det är det största hotet som jag ser det. Det slår igenom på två fronter. Den första är att religion är så privatiserat så vi har en begränsad förståelse för vad kristen tro är. Den andra är att vi lever så splittrade liv så det är svårt att få kvalitativa relationer över tid, särskilt i städerna.

OM DU FICK DRÖMMA, HUR SKULLE DU VILJA ATT EN FÖRSAMLINGSGEMENSKAP SÅG UT?

– När jag var yngre var jag säker på hur en församling ska gestaltas. Idag frågar jag mig vem som egentligen kan veta det. Men att hitta former för att dela livet med varandra och att återerövra söndagsguds-tjänsterna som en naturlig referenspunkt för veckans sju dagar är två grundbultar. Att samlas kring trons centrum: Ordet och tillbedjan, det har vi kristna gjort i 2 000 år. Det finns ingen anledning att tro

”VI ÄR INTE SKAPADE TILL ATT KLARA OSS SJÄLVA”

ROLAND SPJUTH är lärare

i systematisk teologi på Örebro

Missionsskola och Akademi för

Ledarskap och Teologi.

FOTO: LISA LJUNGREN

NÄR JAG BLIVIT ÄLDRE SER JAG ALLTMER DET VACKRA I DET SOM ÄR HÄR OCH NU.ROLAND SPJUTH

7

att det inte är en god vana. Kanske är det något typiskt modernistiskt att vi tror att vi vet bättre än så.

OM GEMENSKAPEN INTE KÄNNS RELEVANT, HAR DU NÅGRA RÅD?

–Det är en svår fråga. För det första behöver vi alla utmanas att försöka älska de människor vi relaterar till och inte leta efter något ideal. Men det är lika viktigt att be och söka människor som bär på samma längtan efter en annan slags gemenskap och försöka gestalta något som spiller över på den stora gemenskapen. Jag tror inte på att försöka övertyga

alla. Livet innehåller också olika faser. Ibland behöver man dra sig undan och få distans för att se vad man har, särskilt när man har vuxit upp i frikyrkan. Men längtan efter gemenskap drabbar dig – förr eller senare – om du tar din tro på allvar. Jag vet att många är frustrerade över sin församling. Enda sättet att ta sig ur den kris vi befinner oss i är att erkänna den, men det innebär inte att det också finns mycket gott.

IBLAND GER KROCKAR MELLAN OLIKA VÄRDERINGAR GEMENSKAPEN TÖRNAR, TILL EXEMPEL SAMLEV-NADSFRÅGOR. VARFÖR SKA VI PRATA OM VAD VI GÖR I SÄNGKAMMAREN, ÄR INTE DET PRIVAT?

– Ja, därför att det ju inte är en privatsak! Våra val på det sexuella om-rådet påverkar fantastiskt mycket; vårt samhälle vi lever i, vilka ideal vi har osv. Det som vi uppfattar som privat skapar i själva verket en gemensam kultur. Till exempel så skapar det en trygghet i den stora gemenskapen om de sexuella relationerna finns i överlåtna äktenskap.

Att tala om dessa frågor handlar ju om att vi bryr oss om varandras liv och väl. Då är det naturligt att man i samtal till slut kommer till frågor om till exempel trohet. Jag tror inte på att ha en tydlig gräns med regler som utestänger människor från vår gemenskap. Däremot är det viktigt att vi uppehåller en kultur där vi hjälper varandra att röra oss åt rätt håll.

PÅVERKAR VÅR SYN PÅ ÄKTENSKAP OCH FAMILJ GEMENSKAPEN OCH I SÅ FALL HUR?

–Ja. Äktenskapet idealiseras – vi tänker att när man är gift har man vad man behöver. Det är inte sant. Det andra är att familjen privatiseras: man drar tydliga gränser mellan familj och församlingen. Ska vi dela livet med varandra i församlingen fungerar inte det. Varje familj är viktig i och för gemenskapen, och som familj behöver vi också fler relationer och tränas som lärjungar. Meningen med äktenskapet är inte lycka, utan äktenskapet har samma syfte som församlingen; vara kanal för och gestalta Guds kärlek. Paulus talar om Jesu och församlingen som Kristi brud i samma andetag som han nämner äktenskapet.

JAG HÖRDE EN GÅNG ATT I ETT SUNT ÄKTENSKAP FINNS DET MINST FEM OLÖSTA KONFLIKTER. HUR ÄR DET I EN FÖRSAMLING, SKA VI LÖSA ALLA KONFLIKTER?

–Det är inget problem att vi har konflikter, utan frågan är hur vi han-terar dem. När det blir oförsonlighet, bitterhet och annan synd så är det inte sunt. Vi kan inte acceptera att vi pratar illa om varandra eller motarbetar varandra. Precis som i ett äktenskap behöver vi lära oss älska de vi lever med och hitta de saker som vi måste vara överens om för att det ska fungera. Det är samma sak med en församling, annars blir det ingen gemenskap. Trohet är centralt även här.

VAD ÄR VIKTIGAST I VÅR GEMENSKAP FÖR ATT FLER SKA UPPTÄCKA ATT DET FINNS EN GUD SOM ÄLSKAR DEM?

–En vän till mig som kom till tro berättade att ”det var först när jag kom hem till er och åt som jag förstod vad kristen tro är”. Vi behöver hitta mellanstegen mellan individuellt vittnande och gudstjänster. Al-phakurser kan ha den funktionen eller smågrupper. Kristen gemenskap är inget självändamål utan har ett större syfte, precis som familjen har ett större syfte än sin egen lycka. Ibland är vi hemmablinda för det storslagna i att vi faktiskt tillber universums Skapare, men kommer någon utifrån så är det lättare att se det. Bjud in personer i din små-grupp som inte är kristna och se vad som händer. När jag har blivit äldre så ser jag alltmer det vackra i det som är här och nu; till exempel så tänker vi kanske att det inte är så märkvärdigt att vi ber för varandra i vår lilla grupp varje vecka. Men det är något stort!

PRECIS SOM FAMILJENÄR KRISTEN GEMENSKAP ING-ET SJÄLVÄNDAMÅL, UTAN HAR ETT STÖRRE SYFTE ÄNSIN EGEN LYCKA.ROLAND SPJUTH

STÄLL FRÅGORNA I ARTKELN TILL DIG SJÄLV!Diskutera gärna artikelns innehåll med andra i din för-

samling. Vad längtar ni efter och hur ser ni på konflikter?

”När vi delar det bröd som Han oss ger, då förnyas vårt liv av den kärlek som aldrig dör”. Bilden är från nattvardsfirande på festivalen Frizon 2012.

FOTO: OSCAR MOLLMYR

8

1 Kustkyrkan är en församling på 220 medlemmar som har sina rötter i både EFK och EFS. Medelåldern ligger på cirka 40 år. Hela församlingen har en tydlig satsning på att ungdomar ska få redskap att leva ett liv i lärjungaskap och efterföljelse. Vi har växt med 38 % sedan starten 2003.

2 Gudstjänsten är ett tillfälle för hela församlingen att komma tillsammans och tjänstgöra inför Gud med de gåvor han har gett oss. När vi brukar våra gåvor rätt så leder det också till att hela kroppen blir uppbyggd. Och trots att vi ständigt lever i en strid, är det nödvändigt för varje efterföljare att då och då få stanna upp inför tronen och ge Gud äran för den seger han har vunnit och kommer att vinna.

3 Det fantastiska med smågruppen är att den utgörs av en mindre del av församlingen, samtidigt som den bär på samma fullhet som den stora församlingen gör. En liten kropp är likväl en hel kropp. När den lilla kroppen möts finns det plats för mina frågor och jag kan på ett helt annat sätt bli mött där jag är. När det behovet fylls får jag lättare att sätta allt fokus på att ära Gud när den stora krop-pen samlas.

Liten eller storgemenskap?Så tycker fyra pastorer

SIMON JONSSON

Kustkyrkan i JävreVad betyder egentligen församlingens två centrala mötes-platser, gudstjänsten och smågruppen, för vår relation till Je-sus - för att vi ska växa och fördjupa vår tro? Direkt frågade fyra pastorer från norr till söder hur de ser på gudstjänstens och smågruppens betydelse.

1 Berätta lite om vad som utmärker er. församlingsgemenskap.

2 Vilken betydelse vill du att gudstjänsten ska ha för den individuella efterföljelsen?

3 Vilken betydelse vill du att smågrupperna ska ha för den stora gemenskapen?

9

1 Vi är en ganska traditionell försam-ling på drygt 200 medlemmar, med en stor grupp äldre och många barnfamiljer. Många varma människor.

2 Gudstjänsten är en plats där vi som församling möts kring en gemensam in-riktning, men i gudstjänsten ska det också finnas ett moment av personligt tilltal som du har möjlighet att respondera på. Det kan till exempel vara att du utmanas till ett beslut eller får förbön.

3 En bristvara och en stor utmaning idag är gemenskaper där man kan vara personlig och kan ge omsorg, men också vara sårbar och ofullkomlig. Här är små-gruppen viktig. De står inte i motsats till varandra, vi behöver både det lilla och det stora sammanhanget.

MATTIAS CARLESON

Fylstakyrkan i Kumla

1 Vi är inte en homogen gudstjänstfirande gemenskap, snarare en heterogen med olika nationaliteter, olika åldrar, framför allt många unga vuxna och ständigt många nya som kommer till våra gudstjänster. Jag tror att man upplever att det är en öppen och välkomnande atmosfär.

2 Regelbundna gudstjänster är otroligt viktigt för vår andliga hälsa, för att korrigera vår riktning mot Gud i en tid när mycket vill dra oss bort från Gud. Inte minst för barnen är regelbundenheten viktig. Men gudstjänsten är inte bara viktig för vår egen skull, utan det är också ett vittnesbörd i sig i vår sekulariserade tid att vi samlas för att ge av oss själva och tillbe Gud. Gudstjänsten är en motkultur, ett vittnesbörd för ande-världen och har betydelse för hela orten. Vi blir påminda om att vi är en del av en större berättelse.

3 Vi skulle vilja se många fler smågrupper i vår församling och vi arbetar för det. En fungerande smågrupp är en plats där du får sätta ord på dina frågor, tro och tvivel. Att själv få formulera sin tro är jätteviktigt för att kunna växa.

1 De som kommer till oss, bl.a. genom våra Alphakurser, brukar säga att de möter kärlek, värme och öppenhet. Deras erfaren-het gör mig tacksam. Jag är även glad över att församlingens gemenskap präglas av stor längtan efter Gud och av glädje.

2 Gudstjänsten är väldigt viktig. Genom bibelläsningen, bönen, predikan, sången och musiken påminns varje individ om det som är viktigast i livet. Gudstjänsten och mötet med Jesus ger nytt perspektiv, ny kraft, nytt hopp och förnyad vilja i överlåtelsen. Att möta andra som går i samma riktning är också en tröst och en påminnelse om att jag inte är ensam utan vi står tillsammans.

3 I den lilla gruppen är det lättare för alla att dela det lite mer personliga. Jag vill gärna att den lilla gruppen är en plats där vi övar oss i de gåvor Gud gett oss för varandra. Att vara med i en liten grupp ger trygghet när man kommer till de större samlingarna, när man kommer till gudstjänsten känner man igen personer ifrån sin Alphagrupp eller husgrupp.

KALLE SPETZ

Skillinge Missionshus, Österlen

INGA-MÄRTHA ISACSSON

Korskyrkan Norrköping

FOTO

: KORSK

YRKA

N.SE

I Kustkyrkan i Jävre i Norrbotten har man samlats till gudstjänst en vintersöndag.

10

MARITHA VILHELMSSON visstidsanställdes (40 %) som projektledare, 121201–140531.

ANNA-CARIN EDEFORS vikarierar (100 %) som löneadministratör under Evelina Bjurlids föräld-raledighet 130101–130831.

IDA ERIKSSON tillsvidareanställdes (30 %) som samordnare för StepOut med start 2013-01-01.

ELIN HENRIKSSON visstidsanställdes (100 %) som personalekonom på Sverigekontoret 130101–130831.

LARS-INGE LARSSON har tackat ja till kal-lelsen från Askers Baptistförsamling att bli dess pastor. Tjänsten tillträdes 1 mars.

DAVID LINDÉ kommer att vikariera på deltid i Östan-åskyrkan i Köping under ordinarie pastors barnledighet.

SUSANNE OLOFSSON ökade sin deltid (60 % till 80 %) 130101 på Församlingsprogrammet för att arbeta med barn- och familjefrågor på 20 %.

ELIN fick förlängd sverigeplacerad utlandstjänst-göring (25 %) för att följa upp och slutföra arbetet i Laos, 130101–131231.

MAGNUS SANDBERG fortsätter som vakans-pastor i Korskyrkan i Vimmerby under våren.

FRIDA ÖBERG har tillträtt som barn- och famil-jepastor på deltid i Fylstakyrkan i Kumla. Tjänsten tillträddes vid årsskiftet.

KARIN ÖBERG är tillsvidareanställd (100 %) som diakon i Livsglädje Landskrona.

SOLEVI JOHN går i pension. Sista januari avtackades

Solevi på Sverigekontoret i Örebro efter 38 år inom EFK.

NYTT OM NAMN

Efter 38 år går du nu i pension, hur känns det?

– Det känns lite overkligt och lite vemodigt. Men jag känner mig ändå klar med mitt arbete här nu.

Vad har du arbetat med under dessa 38 år?

– Den största delen av tiden har jag varit

missionär i Indien och i olika perioder ar-betat med evangelisation och insatser för barn, ungdomar och kvinnor. Sedan 1994 har jag ju också jobbat med organisationen ASSI som jag och Victor startade i Indien. År 2000 kom vi till Sverige och sedan dess har jag haft olika arbetsuppgifter vid EFKs Sverigekontor, de senaste åren har jag arbetat med Barnhjälpen.

Vad har du för planer för den närmsta tiden?

– Jag åker till Indien nu ett par månader och hjälper till i ASSIs arbete där, för att bland annat finnas till i arbetet med järn-vägsbarnen. Sedan ska jag guida en grupp resenärer som kommer till Indien för att besöka missionen.

Längtar du efter mer? Ansök nu!

www.gotabro.se

Helgelseförbundet (HF), ett av EFKs modersamfund, hyllades på Pingströrelsens pastorskonferens i januari. Missionsdirek-tor Anders Blåberg och Rolf Nordström, HF:s siste missionsföreståndare, tog emot 20 000 kronor till EFKs arbete för försam-lingsplantering av Pelle Hörnmark, före-ståndare i Pingst (bilden). HF:s evangelister under slutet av 1800-talet bidrog starkt till pingströrelsens framväxt, eftersom HF av princip i början inte bildade egna församlingar. Många av de som kom till tro fick därför sin församlingstillhörighet i pingströrelsen.

PINGST TACKADE HELGELSEFÖRBUNDET

FOTO: JOHANNA LUNDIN

FOTO: MAGNUS WAHLSTRÖM

BOKA CAMPINGI MARSCAMPINGBOKNINGEN FÖR TORPKONFERENSEN I MIDSOMMAR ÖPPNAR DEN 1 MARS

www.torpkonferensen.nu

K O N F E R E N S E N

11

FOTO

: PETER WA

HLSTRÖ

M

Victor John om församlingarna i Indien

”Under skeroavbrutet”De största glädjeämnena och de största svårigheterna går hand i hand bland kristna i Indien. Victor John, initiativtagare till organisationen ASSI, en av EFKs partner i Indien, berät-tar om hur överlåtna kristna bildar församlingar som ständigt multipliceras. Men också hur de drabbas av omgivningens fientlighet på ett sätt som kan vara svårt att föreställa sig. TEXT: SANDRA SPORRENSTRAND FOTO: RUSTIN KLAFKA

CAMPINGBOKNINGEN FÖR TORPKONFERENSEN I MIDSOMMAR ÖPPNAR DEN 1 MARS

www.torpkonferensen.nu

12

HUR SER DE KRISTNA FÖRSAMLINGAR UT SOM UPPSTÅR NÄR MÄNNISKOR KOMMER TILL TRO?

– Situationen i Indien är komplex. Det är inte alla som förstår vilka svåra konsekvenser det kan få att bygga en ny kyrka. Därför är det vanligaste att grupper bildas som består av 20-40 personer, istället för större församlingar, som oftare drabbas av förföljelse. En liten grupp kan också enkelt dela upp sig i ännu mindre grupper om man möter motstånd. Grupperna uppstår naturligt, utan organisation, genom att kristna lyder Jesu befallningar och under sker. Man börjar samlas där man bor, och skulle någon i gruppen bo längre bort uppmanas han eller hon att starta en ny lokal församling. Antalet troende växer ständigt, men grupperna hålls fortsatt små.

PÅ VILKET SÄTT PÅVERKAS MAN AV FÖRFÖLJELSEN?

– Förföljelsen är examinationsprovet som tar lärjungen till nästa nivå. Tron stärks av att prövas. I den fientliga miljön hålls kyrkan livaktig, växande och nära evangeliet.

ÄR BÖNESAMLINGAR VANLIGA?

–Bönen är mycket central, det är den som utmärker församlingarna som startats genom vårt arbete. De flesta troende ber två till tre timmar om dagen utöver de regelbundna, ibland dagliga, bönesamlingarna. Grup-perna träffas också och ber när särskilda behov eller förföljelse uppstår. Då kan bönen pågå hela dagar eller nätter.

VILKA UTMANINGAR FINNS PÅ OMRÅDET BÖN?

– Ibland är det svårt att kunna samlas till bön - och ibland klagar gran-narna över oväsendet när man samlas i hemmen. Men den individuella bönen kan ske var som helst, som ute på fälten eller på väg till jobbet. Problem som utmattning eller brist på böneämnen finns inte bland de

nya kristna. Man ber för människor som ännu inte känner Jesus, om tillfällen att sprida evangeliet och om mognad i tron.

UPPLEVER MAN NÅGRA SÄRSKILDA BÖNESVAR JUST NU?

– Gud svarar på bön på alla områden: fler kommer till tro, församlingar uppstår, människor blir helade, bönder ber för jordbruket och får goda skördar, de ber för sin boskap och djur blir helade. Det har inträffat att döda människor återuppväckts. Personer som blivit bitna av giftor-mar och inte kunnat få vård har blivit omedelbart helade. Under sker oavbrutet.

HUR GÖR MAN NÄR VÄNNER I GRUPPEN FALLER I SYND?

– Vi följer Bibelns undervisning och hjälper den som fått ett problem att komma ifrån det, med barmhärtighet och förlåtelse. På det sättet har vi fått se människor bli återupprättade genom Guds nåd. Målet är att bygga upp den som gjort fel, inte bryta ner.

FINNS DET SÄRSKILDA OMRÅDEN DÄR TRON KOLLIDERAR MED SAMHÄLLET?

– Evangeliet och dess värderingar har alltid stått i konflikt med världen. Den som blir kristen får sina värderingar förvandlade. Det leder till svåra problem om ens arbete till exempel tvingar en att delta i korruption. Men tack och lov har de kristna kunnat stå upp för sin övertygelse i den situationen, och det har i sin tur lett till att andra ifrågasatt sin inställning och så småningom till att de tagit emot Jesus.

BÖNEN ÄR CENTRAL, DET ÄR DEN SOM UTMÄRKER VÅRA NYA FÖRSAMLINGAR.VICTOR JOHN

VICTOR HÄLSAR ATT VI GÄRNA FÅR BE FÖR

• Ett pågående kyrkbygge som hotas av sabotage.• De kristna över hela landet som lever i en fientlig miljö, där människor

varje vecka utsätts för misshandel, kastas ut ur sina hus eller får sina hus nedbrända.

• De 90 % av landets befolkning som inte känner Jesus eller ens hört talas om honom.

Glädje och svårigheter går hand i handVictor John (bilden t.v) är EFKs utsände missionär i Indien. I beskrivning-arna av de kristnas gemenskap utgår Victor John från de församlingar som uppstått genom EFKs samarbetspartner ASSI och dess växande arbete.

13

FOTO

: AN

DERS H

ÄLLZO

N

14

Familjeläger 22-26 juli 2013 på Hjälmargården!

Ett läger för hela familjen som utrustar och hjälper familjer att forma hemmet till kyrka och kyrkan till sitt hem.

Föräldrarna får undervisning om föräldraskap, äktenskap och att vara andliga förebilder för sina barn. Barnen får åldersanpassad undervisning och roliga aktiviteter. Kom gärna tillsammans med fl era familjer från din församling för att sedan kunna fördjupa familjearbe-tet i just er församling! Under lägret

får föräldrar eller ledare från den lokala församlingen ideér och verk-tyg för att kunna genomföra fyra familjedagar i sin församling under det kommande året.

För mer info: www.efk. se eller www.hjalmargarden.se

25 maj | 10:00-17:00Saronkyrkan, Göteborg

EFKs församlingar möts för samtal och överläggningar

2013

EFKs församlingar får utse tre ombud vardera till Representantskapsmötet. Dessutom inbjuds EFKs styrelse, EFK UNGs styrelse, programstyrelser samt anställda inom EFK och EFK UNG. Förkonferensen är öppen för alla intres-serade. Föranmälan krävs för båda samlingarna.

Läs mer och anmäl dig på www.efk.se.

Förkonferens 24 maj | 18.00-21.30 | Matteuskyrkan Majorna, GöteborgTema för förkonferensen: Församling för en ny generationEn angelägen kväll om det vi tror ligger på Guds hjärta för vår tid – att ta barn och unga på allvar. Låter självklart. Men samtidigt en enorm utmaning i både praktik och teologi.

Representantskapsmöte

Information

Aktuella frågor• EFK mot 2020 – hur arbetar vi bäst tillsammans i ett samfund? • EFK UNG iförändring – nytt program inom EFK • Missionsdirektorsval 2014 • Euro-Vision EFK 2013

Step out to a new worldStepOut är ett praktikantprogram som hjälper

unga att komma ut i världen och upptäcka vad

mission handlar om. Sök du också! Sista ansökningsdatum är 1 mars.

Läs mer på www.stepout.nu

Annons_Direkt _2013.indd 1 1/31/2013 12:20:37 PM

15

Anders Blåberg, Missionsdirektor

2-3/3 Elim Gammelstad (Luleå) 8-10/3 Korskyrkan Vimmerby 17-24/3 Mellanöstern, bl.a. besök hos SAT-7 13-14/4 Nässjö Allians & Baptistförsamling

Roland Lövgren, internationella arbetet

2/3-18/3 Upptäck mission – församlingsresa, Sydafrika 7/4 Skogakyrkan, Kungsängen 14/4 Söderportkyrkan, Tingsryd

Knut Bertil Nyström, församlingsutvecklingsfrågor

23/2 Frikyrkoförsamlingen i Kisa 9/3 EFS i Karlstad 4/4 Rydängskyrkan, Rydsnäs

Joakim Samuelsson, insamlingsrådgivning och mission

24/3 Korskyrkan, Umeå 26/4-4/5 Upptäck mission – församlingsresa, Turkiet

Øyvind Tholvsen, Ledare Församlingsprogrammet

25/2 Råslätts församlingsgemenskap 2/3 Filadelfiakyrkan Örebro 24/3 Östansjö Frikyrkoförsamling14/4/ 21/4 Matteuskyrkan Göteborg

KALENDERfebruari 22-24 Lovsångskonferens, Elimkyrkan Örnsköldsvik 23-27 Sportlovsläger, Dalagården 23 Konferensen Heart for Muslims, Forserud 27-3/3 VinterSmajl, barnläger Hjälmargården 27-3/3 Sportlovsläger, Dalagården

mars 9 En dag om lovsång, Salemkyrkan, Vargön 9 Öppet hus på ALT:s olika studiecentrum 19-21 New Wine ledarkonferens, Citykyrkan, Stockholm 15 Öppet Hus på Örebro Missionsskola (ÖMS) och 30-årsfirande av lokalerna 21 Samtalsdag på ÖMS ”Business as Mission och Mission i förändring” 28-31 Påskkonferens, Kungsporten Huskvarna

april 4-7 Ungdomskonferens, Lugnetkyrkan, Falun 9-12 Retreat, Kåfalla Herrgård

maj 7-9 Gemenskapsdagar för pensionerade förkunnare, Götabro

VI SOM RESER

Tillbaka till Framtiden?

Dit får du åka om du deltar i festivalen Frizon den 7-11 augusti 2013 som har just det temat i år. Biljetter och info på: www.frizon.nu

SKÄNK DIN AKTIEUTDELNING TILL EFKDå behöver du inte betala någon kapitalskatt, vilket innebär att gåvans värde direkt stiger med 40 %. Privat-personer, fåmansbolag och icke börsnoterade bolag kan skattefritt skänka en aktiegåva till ideella organisationer. Kontakta Anders Holmefur på tfn 019-16 76 88 eller anders.holmefur@efk.se för mer information.

GE GÅVOR TILL MOÇAMBIQUE

Skriv GFL100 och sms:a till nr 72980 (GLF står för Ge för Livet) så hjälper du till att rädda fler undan över-svämningskatastrofen.

10-11/4 Pastorssamling i Kungsportskyrkan 16-17/4 Korskyrkan Aneby 28/4 Fristadskyrkan Eskilstuna

Maritha Vilhelmsson, bön, undervisning, ledarskap

24/2 Västerås, Korskyrkan 26/2 KSSB, Korskyrkan Jönköping 28/2 Korskyrkan Älvsbyn 2/3 Elimkyrkan Gammelstad 3/3 Djupvikskyrkan Piteå 3/3 Korskyrkan Luleå 4/3 Betelförsamlingen, Rosvik 9-10/3 Betaniaförsamlingen Åbytorp 29/3 Smyrnaförsamlingen Södra Fågelås 31/3 Tallstigskyrka Finnerödja 6/4 Korskyrkan Karlstad

Vill du och din församling ha besök? Många personer på Sverigekontoret och ÖMS finns tillgängliga för undervis-ning, bönedagar, predikan, rådgivning och för att berätta om församlingarnas gemensamma arbete. Kontakta Maritha Vilhelmsson på tfn 070-494 84 93 eller maritha.vilhelmsson@efk.se som samordnar resorna och berätta om vilka behov just din församling har.

SÅ BLEV EKONOMIN 2012

När vi ser tillbaka på insamlingsåret 2012 konstaterar vi att offrandet generellt sett varit bra. Vi når inte riktigt upp till de ni-våer som vi hade räknat med vad gäller våra insamlingskanaler. Men testamentesgåvorna har överraskat och det ger totalt sett ett impo-nerande utfall. På kostnadssidan har vi inte bilden riktigt klar ännu – bokslut sker i slutet av februari. Men en försiktig prognos är att vi sammantaget ligger några hundra tusen över den målsättning vi tog för året som gick. Som alltid känner man en stor ödmjukhet inför de stora summorna som omsätts i missions-arbetet, framförallt när vi vet att det mesta av arbetet bärs upp av många enskilda givare. Anders Blåberg, Missionsdirektor.

På januarimötet fattade EFKs styrelse ett beslut om förnyat ledarskap efter kongres-sen 2014. Då når Anders Blåbergs andra mandatperiod sitt slut.

– När vi nu ser framåt är styrelsens bedöm-ning att ett ledarskifte bidrar till att vi på ett ännu bättre sätt kan arbeta med frågan om hur vi är församlings- och missionsrö-relse i det nya Sverige som växer fram, säger Claes-Göran Åberg, styrelsens ordförande. Eftersom bitr. missionsdirektor ska rekryteras snart ser vi dessutom möjligheter att få en bred förnyelse i ledarskapet.

–Vi känner stor tacksamhet över Anders

insats, säger Claes-Göran Åberg. Han har lett organisationen genom en viktig och nödvändig konsolideringsfas som vi som ungt samfund har haft. Vi har fullt förtroende för honom och ser fram mot det år som är kvar av hans ledarperiod.

– Jag kommer att sakna arbetsmiljön och utmaningarna kopplade till uppdraget som missionsdirektor, men framför allt alla goda medarbetare och möten med församlingar, säger Anders Blåberg. Allt har sin tid, nu är jag nyfiken på vad som väntar framöver, när de åtta åren har passerat.

NY MISSIONSDIREKTOR 2014

16

POSTTIDNING B