�

När församlingoch samhälle möts

Nr 4 September 20�0

Direkt

Det viktigaste valet s. 4-5

Brasilien förändrasi väckelsens spår s. 11-13

2

Direkt från Evangeliska Frikyrkan utges av Evangeliska

Frikyrkan. DIREKT från Evangeliska Frikyrkan utkommer med

sex nummer per år. ADress Evangeliska Frikyrkan, Box

1624, 701 16 Örebro Tel. 019-16 76 00, Fax 019-16 76 11

E-post info@efk.se Webbplats www.evangeliskafrikyrkan.

se. Gåvor Bankgiro 900-4037, Plusgiro 90 04 03–7.

reDAktion

Karina Claesson,

Elisabet Carleson,

David Gelinder, Jo-

hanna Lundin. GrAfisk iDé Ulrika Arenius AnsvA-riG utGivAre Karina Claesson tryck Tabergs

tryckeri. Omslagsfoto: Ruben Agnarsson. tiDninGen skickAs till de som anmält att de vill ha den, är re-

gistrerade för alla utskick från EFK, adresser genom insända

församlingslistor, sänt in gåva till EFK eller är fadder genom

Barnhjälpen. Om ni inte önskar tidningen kan ni avbeställa

den på tel. 019-16 76 00.

evAnGeliskA frikyrkAn (EFK)

är en församlings- och missionsrörelse med

309 församlingar i Sverige och cirka 30 000

medlemmar. EFKs församlingar har ett stort internationellt

engagemang med mission i drygt 40 länder. I Sverige omfat-

tar det gemensamma arbetet församlingsutveckling och

utbildning. EFK UNG finns med som självständig organisa-

tion i rörelsen.

innehåll

En annorlunda gemenskap 3

Ditt viktigaste val 4–5

Kristen i samhället 6–7

Berättelsens makt är stor 8–9

Notiser och Nytt om namn �0

Brasilien förändras i väckelsens spår ��–�3

Notiser, kalender och Vi som reser �4–�5

Krönikör: Hans Augustsson �5

i morse sAtt jAG i restAurAnGvAGnen på tåget och åt frukost. I vagnen satt också en man som var annorlunda. En familj kommer in och han känner igen dem och börjar prata. Högt. Väldigt högt. Jag ser hur mamman och några av barnen blir mycket besvärade och vänder sig bort. Så ser jag hur mannen i familjen vänligt och lågmält börjar samtala med mannen. Och jag log, jag tänkte på Jesus. Samtidigt fick jag anledning att fundera på vad jag själv skulle ha gjort.

ser vi på vårA meDmänniskor som Guds mest älskade? Och har vi vågat se på oss själva med Guds kärleksfulla ögon? Lärjungaskapet är en vandring som börjar och fortsätter med en impregnering i Guds kärlek. Jag behöver förstå vem jag är, mina fel och brister och att jag ändå är högt älskad. Först då kan jag se på andra med Guds kärlek. När Guds kärlek får konsekvenser i våra liv, då kan världen förändras!

Det är lätt Att se sinA eGnA brister och diskvalificera sig från ett engagemang för andra människor. Och det är lätt att överlåta ansvaret på någon annan: staten, pastorn, diakonirådet eller grannen. Det har va-rit, och är, är självklart, för oss som missionsrörelse att uppmuntra våra systerkyrkor i världen att ta ansvar för att ge sjuka vård, ge föräldralösa barn ett bättre liv, ge unga utbildning och att värna mänskliga rättigheter. Men i Sverige har vi, samma människor som uppmanat våra systerkyrkor att hjälpa, ibland lagt ansvaret på andra och friköpt oss från medmänsklig omsorg. Jesus sa inte till oss att ”om någon av er lider nöd och staten inte tar hand om den nödställde så ska ni göra en insats. Och bara om ni har rätt kvalifikationer för att hjälpa till. Annars är jag nöjd om ni värnar tanken

att hjälpa de som behöver”.

nej, jesus sA Att så som han har älskat oss, ska vi också älska varandra.

evAnGeliskA frikyrkAns försAmlinGAr har beslutat att tillsammans ta större ansvar för lokal och global rättvisa, fred, fattigdomsbekämpning och en håll-bar utveckling. Det här numret handlar om mötet mellan församling och samhälle, ett möte som utgår från vårt eget möte med Guds kärlek. Vi lyfter frågan om kyrkans roll i samhället och visar på människor i vår rörelse som strålar ut Guds kärlek med en sådan underbar tillförsikt och som

är i rörelse – för andra människor.

såDAn vill jAG vArA – för Guds skull!

När Guds kärlek får konsekvenser

bitr. missionsDirektorn

hAr orDet

Foto: simon gelinder

Omslagsbilen visar Astrid Ekelund som bor på Han-

nahuset. Församlingen Josua i Gamleby driver Han-

nahuset som är ett servicehus för äldre. I Hannahuset

finns det 33 lägenheter, en dagcentral och restaurang.

Församlingen driver även Josua Rehab, Josuaskolan och

förskolan Hanna. Läs mer på www.josua.se.

Omslagsbilden

GuDrun boström biträdande missionsdirektor

gudrun.bostrom@efk.se

3

När det gäller kyrkans roll i samhället finns det många perspektiv. Jag skulle säga att en av de vikti-gaste infallsvinklarna är kallelsen att vara en annorlunda gemenskap. En följd av uppståndelsen och den tomma graven är att Jesus för fram en ny mänsklighet (Ef. 2:15) En av församlingens främsta uppgifter är att visa detta. TexT: JOachim elsaNDer. fOTO: elsbOrGskyrkaN, faluN.

Min erfarenhet är att människor längtar efter en gemenskap där de inte bedöms efter inkomst, utseende, eller ekonomisk status. Där de kan slappna av och vara sig själva och i den gemenskapen möta den uppståndne. När vi välkomnar nya medlemmar så får de en pusselbit som en påminnelse om att utan dem så saknas något omistligt.

Jag tror det är viktigt att vi är konkreta. Grubbla inte på hu-ruvida du fått bönesvar eller inte, var ett bönesvar istället. Vi behöver be, både som enskilda och som församlingar men vi behöver också inse att vi är kallade att vara svaret, vi kan gestalta något annorlunda. Visst är det spännande? Mer spännande än utgången på höstens val om du frågar mig!

en annorlunda gemenskap

joAchim elsAnDer

Pastor i Korskyrkan, Borlänge

Paulus skriver en massa radikala saker på det här temat. Han skriver att ingen längre är jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. (Gal. 3:26–29) Det här var och är oerhört radikala och

omtumlande nyheter. Det är fortfarande sprängstoff. I församlings-gemenskapen är nationella, etniska, sociala, köns och ekonomiska skillnader helt oviktiga. Även om vi som församlingar kan tycka att vi lyckats mer eller mindre bra med det här, så förblir det en av våra främsta kallelser och utmaningar.

Hur sätter vi kött och blod på det här? Vi behöver ständigt utvärdera oss själv utifrån det. Frågor som behöver ställas är: Känner alla sig välkomna i vår gemenskap? Har vi byggt murar av normer och värde-ringar som vi sätter vår lojalitet till före den till Kristus och hans rike? Praktiska exempel: Har vi klädkoder som stänger folk ute? Pratar vi för mycket om saker som kan skapa distans och främlingskap? De-lar vi varandras liv på ett inbjudande sätt där även “den andre” kan känna delaktighet? Jag tror att det här blir konkret i både i det stora och i det lilla. Kyrkkaffet är i det här avseendet lika viktigt som guds-tjänsten och hemgruppen är platsen att verkligen praktisera detta.

läs mer: Joachim skriver regelbundet på sin blogg Kol-portören, http://www.kolportoren.com

”kyrkkAffet är i Det här AvseenDet likA viktiGt som GuDstjänsten”

...

En församlingsgemenskap i Elsborgskyrkan, Falun.

4

Kampanjen ”Ditt viktigaste val” är inte en kampanj för valet till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige. Kampanjen menar att det viktigaste valet människor står inför är större än riksdagsvalet, annorlunda än valet till kommunerna och har ett annat mål än valet till landstingen.

– Politikerna talar ofta om att de jobbar för välfärden, säger Niklas Piensoho, förestån-dare i Filadelfia Stockholm och initiativ-tagare till ”Ditt viktigaste val”. Men är det inte så att det är just det som kyrkan står för – välfärd på riktigt? Om man ska tala om välfärd på riktigt och om att människor ska uppleva att de är med på en färd som går väl, så måste frågor om livets mening finnas med, fortsätter Piensoho.

utGår från människors behov

Med en valstuga utanför kyrkbyggnaden och med traktat kommer församlingen att

möta förbipasserande människor. – Vi i Filadelfiaförsamlingen vill ta oss ut i vårt närområde, säger Niklas. I slutet av valrörelsen är det faktiskt legitimt att agi-tera och dela ut traktat. Vi ska använda oss av uppmärksamheten på valet som sköljer över Sverige och surfa med den vågen, men med ett annat alternativ, poängterar Niklas. Vi vill inte heller bara kommentera andras agendor. Låt oss rakt upp och ner säga vad vi själva står för och tro att det är ett genuint viktigt bidrag in i samhället och i van-liga svensk-ars liv.

Valma-nifestet utgår från fyra ”välfärdsområden”: Vård för själen, kunskap för livet, omsorg på

riktigt och arbete med mening. Tanken är att utgå från de behov som varje människa, oavsett livsåskådning, har. Varje område innehåller också ett erbjudande, till exempel att gå med i en samtalsgrupp för att få upp-leva omsorg på riktigt eller gå på gudstjänst för att få kunskap för livet.

bjuDA in människor till GemenskApen

– När vi i kam-panjen möter människor är vi måna om att bjuda in män-niskor till kyrkan för fortsatta sam-tal, säger Niklas. Människor på väg till jobbet är inte beredda på att ta

emot Jesus i sina liv, men frågor kan väckas och processer kan på-börjas i människor. Samtalen kan fortsätta i

Foto: Karina Claesson

Ditt viktigaste val– men inte till riksdagen

Tillsammans med fem andra samfund står Evangeliska Fri-kyrkan bakom kampanjen "Ditt viktigaste val". I anslutning till riksdagsvalet kommer församlingar över hela Sverige enga-gera sig för annorlunda och viktiga valfrågor. Kampanjen är nationell men varje församling kan själv välja på vilket sätt man vill använda de möjligheter som finns. TexT: DaviD GeliNDer.

jesus for presiDent heter ungdomssatsningen i samband med "Ditt viktigaste val". Det är ett evangelisationsverktyg för församlingar, skolgrupper eller ungdomsarbeten. Läs mer på webbplatsen www.jesusforpresident.se.

5

till exempel Alpha-grupper, i vår gemenskap eller genom andlig rådgivning. Försam-lingen är den bästa miljön som finns för att processa livets frågor.

finns Det en risk Att Det upplevs politisk?

– Visst är det politiskt, säger Niklas. Men inte partipolitiskt. Jag tror att vi som kristna inte kan och inte vill lagstifta kristen tro. Vi är inte ett alternativ till politiken, vi är det goda komplementet. Jesus är kanske den starkaste förändringskraft vi känner. När människor kommer till tro så påverkar det till exempel vår ekonomi, vår tid och våra värderingar, fortsätter Piensoho.

Din försAmlinG kAn vArA meD

Idén till kampanjen grundlades i försam-lingen Filadelfia Stockholm. I dagsläget står fem samfund bakom, Svenska Missionskyr-kan, Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsar-mén, Pingst fria församlingar i samverkan, Svenska Alliansmissionen och Svenska Baptistsamfundet. Lokala församlingar kan ansluta sig på kampanjens webbplats www.dittviktigasteval.se och därmed ta del av material. Tröjor, traktat, valmanifest, af-fischer, predikomaterial och boken ”Ditt viktigaste val” är exempel på material för-

fristadskyrkan i eskilstuna har valt att använda kampanjen "Ditt vikti-gaste val". hur har ni resonerat?

– I Eskilstuna gör vi det utifrån ett ekume-niskt perspektiv. Vi är fem församlingar som gör det tillsammans. Sedan tidigare samarbe-tar vi fyra församlingar med att ha en café-vagn på stan och nu tar vi den idén och det samarbetet ett steg till.

Marcus Tönnäng är medlem i Fristadskyrkan i Eskilstuna. I Eskilstuna samarbetar fem kyrkor kring kampanjen. vad kommer ni göra praktiskt?

– Vi har tidigare använt cafévagnen nattetid och bjudit på kaffe och samtalat med män-niskor. Nu kommer vi använda oss av den även på dagtid och ha den ståendes i anslut-ning till övriga valstugor som står uppställda. Vi kommer även på dagtid bjuda människor på fika och vi använder oss av det mate-rial som finns att ta del av på kampanjens webbplats, till exempel traktat, affischer och roll-ups.

vad tror ni detta får för effekter?

– Genom att på detta sätt vara synlig och tillgänglig på stan hoppas vi få möta männis-kor som annars inte kommer i kontakt med några kristna. Förhoppningen är att några av dessa möten leder till en fortsättning av något slag, som vänskap, gemenskap, Alpha-kurs, smågrupper med mera. Men man ska inte glömma bort heller att just denna kam-panj är bara en del i vårt långsiktiga arbete, både som församling och i vårt ekumeniska nätverk. Vi vill alltid finnas till för männis-kor och möta de frågor och behov som finns.

hallå där...... marcus Tönnäng, fristadskyrkan i eskilstuna

samlingar kan beställa. – Det är enkelt och smidigt eftersom församlingar kan anpassa kampanjen till just sina behov på den lokala nivån, säger Niklas. Allt material trycks i samband med beställning, vilket innebär att för-samlingens egna kontaktuppgifter kom-mer på materialet.

ett AnnAt buDskAp

Niklas Piensoho har stora förhoppningar på kampanjen. – Jag tror, hoppas och ber om att fler än

två, trehundratusen svenskar uppfattar ett annat budskap i valbruset. En liten annan signal. Tänk om lika många människor som idag är aktiva i frikyrkan startar en process om livets frågor. Och min erfarenhet är att det mest vitaliserande som kan hända i våra kyrkor är när det kommer in män-niskor utifrån!

Niklas Piensoho är pastor i Filadelfia, Stockholm och initiativtagare till kampanjen "Ditt viktigaste val"

Foto:david gelinder

läs mer: På kampanjens sida www.dittviktigasteval.se finns mer informa-tion och anmälan.

5

6

Direkt har kontaktat fem personer i Sverige inom EFK som engagerar sig på ett särskilt sätt för andra människor i samhället. Vi ställde två frågor till dem.

1 Jag tror att kyrkans viktigaste uppgift är att låta människor få komma precis som de är och bli respekterade. Att människor ska känna att de får vara dem de är och förstå att det som de är och har är viktigt och vär-defullt för andra. Vi kristna som redan finns i kyrkan behöver visa oss svaga. Vi behöver visa att vi har behov och inte är kompletta så att nya som kommer ser att det finns en plats att fylla. Jag tycker att kyrkan ska få vara både en laddningsstation och en plats att lära sig betjäna andra med sina förmågor. Där alla får gemenskap, kunskap och redskap för att kunna hantera livet.

2 Jag försöker att ha ett öppet sinne, öppet hem för de som behöver någon som lyssnar eller bara en bäddad säng och fåtölj med till-hörande kopp te/kaffe.

Jag arbetar med en träningsform som heter Tikva som jag och Kungsporten utvecklat. Tikva är ett redskap för diakoni i försam-lingen och vi arbetar mycket med långtids-sjukskrivna personer, nysvenskar, överviktiga barn och ungdomar. Projektet sker i nära och förtroligt samarbete med kommun och landsting. Jag försöker att se människor och hjälpa dem att göra och vara det de är tänkta att vara och göra.

”så vill jag påverka”– kristen i samhället

mimmi eDiNgrundare av träningsformen Tikva, arbetar i Kungsportskyrkan, Huskvarna

6

1 Det finns flera fina och tydliga bilder i bibeln på vad kyrkans roll i samhället kan vara. Jesu sista ord i Matteusevangeliet att "gå ut i hela världen och gör alla folk till sina lärjungar," är ord med en stark uppmaning att vara aktiv i att ge vidare evangeliet, hjälpa dem som är utsatta och inget har. Jag tror att kristen tro är att aktivt förmedlande av Guds välsignelser, både materiellt och andligt.

2 För mig tar det sig uttryck i att arbeta som fängelsepastor på Norrtäljeanstalten och Beatebergsanstalten i Stockholm. Ett mycket välsignat arbete där min tro blir konkret. De intagna har en mycket positiv erfarenhet av kyrkan, "Ni är ju de enda som inte dömer oss!". I det uppdrag jag har ingår bland annat att ha gudstjänster och själavård. På Norrtälje finns Sveriges största avdelning för sexbrotts-dömda män. Här finns människor som ingen tycker om, deras brott är avskyvärda och för många oförlåtliga. Tillsammans med dem har vi haft en Alphakurs som öppnat upp för sam-tal jag inte skulle kunna ha haft någon annan-stans. Här är skammen, skulden som störst och samtidigt lyser korset som starkast. Detta möte mellan himmel och helvete är en omtumlande plats att vara på. Guds nästan provocerande kärlek till människor som ärligt söker honom oavsett bakgrund är större och mer omfattande än jag någonsin förstått. Gud är Störst!

Pehr hellberG fängelsepastor Norrtäljeanstalten och Beatebergsanstalten, Stockholm

1 vad är kyrkans roll i sam- hället tycker du?

2 hur uttrycker det sig konkret i ditt liv?

7

1 Jag är från Chile och har under större delar av mitt liv levt i tron att man kan för-ändra samhällets orättvisor genom en aktiv politisk kamp. Men efter att jag bestämde mig för att tro på Jesus har min syn föränd-rats. Jag tycker att kyrkan har ett större an-svar än att bara hjälpa de svaga och fattiga i samhället. Kyrkans uppgift är att lära oss om att det finns något större än oss själva, som vi kallar Gud. Vi lever idag med värderingar som rättvisa, solidaritet, respekt, vänlighet som i grunden är kristna värderingar. De värde-ringarna är inte nya, men om vi vill förändra samhället till det bättre, måste kyrkan fortsätta med sitt arbete att förändra människan till det bättre genom att lära människan om kärlek och att tro på Gud.

2 Jag är engagerad i politiken för att jag tycker att allt som händer i samhället angår mig och är viktigt. Som kristen politiker kan jag påverka samhället till det bättre med mina värderingar och driva politiska frågor som mänskliga rättigheter, religionsfriheten, jämlikhet och yttrandefrihet. Jag vill inte be-visa att jag är en god människa men jag vill gärna öppet bekänna min tro på Jesus och försvara de kristna värderingarna. Utifrån min kristna grund kan jag bidra till ett de-mokratiskt och öppet samhälle där männis-kor kan förverkliga sina drömmar och idéer.

JuaN PONze Politiker och medlem iÖstanåskyrkan, Köping

1 Kyrkan är gemenskap, given av och fylld av Anden, som förkroppsligar evangeliet, eller till och med är evangeliet. Därför är kyrkan goda nyheter för det sammanhang, det samhälle eller den stad som hon befin-ner sig i. Kyrkan är kanske inte goda nyheter för alla, särskilt inte för oss som vill fortsätta vara rika och bekväma. Men för de fattiga, hungriga, utstötta och icke önskvärda så är kyrkan goda nyheter på ett konkret sätt. När kyrkan inte är goda nyheter för de, i samhäl-lets ögon, svaga så är hon inte längre någon kyrka, och när kyrkan slutat vara kyrka har hon inte längre något existensberättigande.

2 Det får du fråga Malmös hemlösa om, för det är inte jag rätt man att svara på. Män-niskorna i Matt. 25:31-46 vet inte när de gjort de goda gärningar som de belönas för, och jag tror att det är en viktig poäng. Att vara en efterföljare till Kristus är inget man kan koppla på i vissa lägen när det passar en själv, och sen skita i. Antingen lämnar man sitt liv till Kristus, eller så låter man bli. Allt eller inget.

1 Jag tycker det är att göra Jesus synlig på alla områden i vårt samhälle. Att fylla människors olika behov, både andliga och mänskliga behov.

2 Jag arbetar på Hannahuset som är ett servicehus för äldre, med egen restaurang, som drivs på kristen grund. Jag tycker att det är härligt att få arbeta här med både troende och icke troende (Hannahuset är öppet för alla som vill bo eller äta här). Vi lägger stor vikt vid att alla ska känna sig välkomna och trivas. Varje dag möter jag många av pensio-närerna i vår "by" då de trivs i vår restaurang. Fler och fler äldre från vårt samhälle hör av sig och vill bo här – för lugnet och den härliga atmosfären. Det är härligt att konkret få använda min tro i vardagslivet bland alla dessa människor.

max WeTTerluNDMedlem i Hyllie Park Kyrkan med stort hjärta för hemlösa, Malmö

birGiTTa bJörkmaNföreståndare för äldreboendetHannahuset, Gamleby

Foto: istoCKphoto

7

Det finns många hemlösa i Sverige. Max Wetterlund är en av dem som hjälper hemlösa i Malmö.

8

Lars Johansson är lärare i filosofi och religionskunskap vid Örebro Missions-skola sedan 1983 och ledare för Forum för tro, kultur och samhälle, ett resurs-centrum för församlingar i nutidsfrågor. Över en kopp kaffe ger han sin syn på vad som händer när tv-budskapen krockar med de kristna budskapen.

”Du skA inte vArA nöjD”

– Om vi börjar med reklamen så lovar den ofta att vi får svar på våra viktigaste behov som gemenskap, glädje, kärlek osv. Löftena är faktiskt större än de som evangeliet ger. Reklamen talar till våra begär: ”Du ska inte vara nöjd, du behöver våra produkter eller tjänster.” Det är klart att vi påverkas och tycker att vi bör unna oss mer. När vi fyller våra begär på detta vis blir vi garanterat missnöjda och behöver högre doser, för de riktas mot sådant som egentligen inte kan fylla våra djupare behov. Flera tv-serier försöker också höja tittarsiffrorna genom att gradvisa öka inslagen av sexualitet.

inDiviDens frihet

– ”Den individuella friheten kommer först” är ett annat budskap. Kan du ge något exempel?– I svensk finkultur finns en tradition att skildra familjen som ett ”helvete”. Även populärkulturen levererar liknande bilder. Budska-pet är att äktenskap är brist på liv och frihet är att bryta sig loss. Den individuella friheten blir gudomliggjord och nästan en religion i sig. De konfliktlösningar som erbjuds i tv skapar en ökad sanno-likhet för att kristna handlar likadant. Trohet leder till bundenhet,

”berättelsens maktär stor i våra liv”– om mediernas bild av världen

Det är snart val och vi överöses i medierna av politiska budskap. Men hur är det med det dagliga artilleriet av budskap som vi nås av? Vilka budskap möts vi av en vanlig tv-kväll med dess tv-serier och reklam? Direkt talade med Lars Johansson om budskapen i rutan – och vad de gör med oss. TexT: elisabeT carlesON.

Anmäl DiG till NOD-akademins distanskurser! Kur-serna ges av Örebro Missionsskola i samarbete medHyllie Park Folkhögskola. Aktuella kurser::: RELIGIONENS KRITIKER OCH TRONS RIMLIGHET, ht 20�0:: ANDLIGHETENS ÅTERKOMST OCH TRONS FRAMTID, ht 20�0:: GUD OCH KULTUREN, vt 20�0:: MEDIA, MARKNAD OCH MORAL, vt 20�0 Kontakta lars.johansson@efk.se, tel. 0�9-30 77 50 för in-formation och anmälan. Läs mer på www.orebromissions-skola.se under Publikationer/Tidskriften NOD

Lars Johansson leder Forum för tro, kultur och samhälle.

Foto: eFK FotoarKiv

Foto: david gelinder

9

otrohet kan leda till ökad spänning och äventyr och får en ökad rimlighet. Det gäller inte bara äktenskap utan synen på alla rela-tioner, och det är extra känsligt bland yngre där medierna har stort inflytande. Berättelsens makt är stor.

– Men är inte individens frihet något i grunden positivt som vi som kristna ska stödja?– Jovisst. Men betoningen av individens frihet är idag så stark i samhället att vi ser det som naturligt att först tänka på oss själva inom alla områden. I våra relationer, till exempel, vill vi prioritera våra omedelbara behov, frågar oss hela tiden vad vi får ut och får svårt att binda oss. Dessutom får vi skeva förväntningar på rela-tioner, tvärs emot Jesu budskap om att ge snarare än att få. Vi blir konsumenter inte bara av medier och saker, utan även av relationer och gemenskaper. ”Den här för-samlingsgemenskapen ger mig ing-enting.”. Att ha så lite förpliktelser som möjligt kan vara lockande, men konsekvenserna kan vara allt annat än goda.

GuD blir ofArliG

– Vad betyder budskapen om jaget i centrum för vår gudsrelation? – Vi får svårt att se Gud som en utmanande auktoritet utan känner oss lätt lite kränkta. ”Med vilken rätt säger Gud detta?”. Gud blir en ofarlig leverantör av goda känslor och kärlek. Församlings- och samhällsengagemanget påverkas naturligtvis också om tron i första hand handlar om vad jag får ut av den eller om jag kan ge ett bidrag

till andra. För äldre generationer är det sistnämnda ofta självklart. Att ge sig själv i bön och tjänande har varit naturligt.

– Men hur fria är vi egentligen? Tv svämmar ju över av program där olika auktoriteter uttalar sig om alltifrån inredning till sexliv.

– Nej, det stämmer. Vi vågar knapp inreda våra hus själva längre! Vi är i lika stort behov av auktoriteter som förut. De gamla auktorite-terna och Gud har bara ersatts av nya. Tron att var och en är sin egen auktoritet och fullständigt fri är i praktiken en lögn.

livet meD GuD är ett äventyr

När jag frågar om hur man då ska förhålla sig till mediernas bud-skap har Lars många konkreta råd.– Det handlar om vad du fyller dig med. Formateras du inte av

Gud, så går du också miste om även-tyret att följa honom. Läser du Bibeln? Ber du? En hemgrupp och andra nära relationer där vi får höra andra livsberät-telser, andra sätt att lösa konflikter, andra budskap än de i tv-rutan, är viktiga. För-kunnelsen behöver avslöja vår mentalitet och utmana våra begär. Pastorer behöver måla upp Guds budskap om hur världen fungerar. De budskapen handlar om att allt är en gåva, att ingenting är självklart, att vi

ingenting äger som en rättighet och att Gud upprätthåller oss varje sekund. Då lyfts vi upp ur vår lilla låda och ser världen med Guds ögon. Som teologen Stanley Hauerwas har sagt: ”Kristendomen är ett äventyr vi inte visste att vi ville vara med om”.

Redan från tidig ålder nås vi av budskapen i tv, budskap som påverkar vår syn på världen och oss själva. Bilden är från SAT-7:s arbete i Mel-lanöstern. SAT-7 är en kristen tv-producent i Mellanöstern som EFK samarbetar med. Deras arbete har lett till att många kommit till tro.

”vi blir konsumenter inte bArA Av meDier och sA-ker, utAn även Av relAtio-ner och GemenskAper” ...

Foto: sat7

�0

börjar arbeta 50 % som vaktmästare vid Örebro Folkhögskola den �/9.

elin Gert vikarierar 50 % som t.f ungdomsdirektor på EFK UNG tom 3�/� och ska även arbeta 50 % på Bidragsspåret.

pAul GrönberG börjar som pastor i Gagnefs baptistförsamling i september.

emelie GunnArsson ska efter avslutade studier vid SALT börja som ungdomspastor i Rå-slätts församlingsgemenskap i början av hösten.

peter hovlunD slutar som evenemangsansvarig vid Sverige-kontoret och börjar som förestån-dare för Götabro kurs- och konfe-rensgård från och med den �/9.

eDwArD härGestAm tillträder efter avslu-tade studier vid Örebro Missionsskola som ung-domspastor i Immanuelskyrkan Örebro.

johAnnA lAntz har börjat arbeta som pi-onjärpastor i Orkarshamns baptistförsamling efter avslutade studier vid Örebro Missionsskola.

jonAs leDstAm tillträder under hösten som ungdomspastor i Tabernaklet och Allianskyrkan i Nässjö.

cArl linDAhl avslutade sin pastorstjänst i Gagnefs baptistförsamling i början av sommaren och tillträder som vakanspastor i Nordmalings baptistförsamling i början av hösten.

knut-bertil nyström avslutade sin chefstjänst inom Församlingsprogrammet från och med den �/8 och arbetar fortsättningsvis som församlingskonsult.

rickArD pAlmér har efter avslutade studier vid Örebro Missionsskola tillträtt som ung-domspastor i Elsborgskyrkan, Falun i augusti.

håkAn steDt avslutade sin tjänst som bu-tiksföreståndare på Bra & Begagnat i Norrköping den 3�/7.

christiAn svAhn är tjänstledig från tjänsten som ungdomsdirektor på EFK UNG till 3� jan 20��.

knut bertil slutar men är ändå kvar, berätta? hur ser era nya roller ut?

Jag är väldigt glad för att Knut Bertil vill fin-nas kvar ytterligare två år och fortsätta arbeta med pastors- och församlingsfrågor. Han har en unik kunskap om EFK och goda relatio-ner med församlingsledare. Vi trivs mycket bra tillsammans. Han har lärt mig oerhört mycket och varit en förebild i sin generösa hållning med tydligt fokus på missionsupp-

Øyvind Tholvsen tog �/8 över programledarska-pet för Församlingsprogrammet efter Knut Bertil Nyström som fyller 65 år i höst.

nytt om nAmn

evA Albertsson, Rumskulla tillträdde som pastor i Bodafors frikyrkoförsamling i augusti 20��.

christiAn AlDerblAD tillträdde i augusti som verksam-hetsledare för Teen Challenge Sverige vid Örebro Folkhögskola.

thorine Arenius slutar sin deltidstjänst, 35 %, på Församlingsprogrammet för att från och med den �/7 arbeta 85 % på den Interna-tionella staben, Sverigekontoret.

jo AnnA Axell, Finspång vikarierar som pastor i Sköllersta frikyrkoförsamling under or-dinarie pastors föräldraledighet.

AnnA cArlsson, ny ekonom vid Sverige-kontoret from �5/6.

AnGelA collin börjar som studentpastor på 50 % i Örebro i augusti. Övriga 50 % är hon pastor i Vintrosa Missionsförsamling.

lisette DAGefors som avslutat sina studier vid Kortebo tillträder i början av hösten som barn- och ungdomspastor i Elimkyrkan i Skene.

rikArD eDefors började arbeta 75 % som pastor i Korskyrkan, Adolfsberg fr.o.m �6/8. Han fortsätter att arbeta 25 % med ledarutveckling på EFK UNG.

märtA ekström kommer att börja arbeta som ungdomspastor i Korskyrkan, Västerås i början av hösten efter avslutade studier vid Örebro Mis-sionsskola.

jimmy forsberG slutar den 3�/8 som tf före-ståndare för Götabro kurs- och konferensgård och

draget. Nu får jag möjlighet att fasas in i min uppgift som ledare medan han finns kvar. – Jag är jätteglad för att det är Øyvind som tar över programledarskapet, säger Knut Ber-til Nyström. Vi har arbetat gott tillsammans i ett antal år och jag är övertygad om att vi kommer att kunna fortsätta att göra det.

vad har du gjort fram tills nu?

I mer än åtta år har jag arbetat med försam-lingsutvecklingsfrågor på deltid samtidigt som jag har varit pastor. Främst har jag mött församlingsledningar och hjälpt dessa med framtidsfrågorna. Senaste åren har jag också arbetat mycket med pastorsfrågor.

vad ser du fram emot i din nya roll?

Jag brinner för den lokala församlingen, att vi ska nå ut till många nya människor med Jesus. Jag ser också ett stort behov av många nya församlingar för att detta ska kunna för-verkligas. Om vi som team i Församlingspro-grammet kan vara med att ingjuta mod och hopp och initiera goda processer i försam-lingsrörelsen utifrån vår nya Sverigestrategi, är det en bra början.

lediga tjänster

Vill du jobba inom Evangeliska Frikyrkan? På www.efk.se/ledigatjanster hittar du an-nonser för lediga tjänser i en församling, på någon av skolorna, på Sverigekontoret eller i något projekt i utlandet. Välkom-men att ta en titt, kanske finns det något som passar dig!

I höst kommer fyra StepOutare åka till barnhemmet i Mu-hange, Tanzania för första gången. Två av dem är Frida och Jonas

Hermansson, ett ungt nygift par. De börjar sitt gemensamma liv med att lämna Norrköping för att bo i Muhange i fem månader. Där får föräldralösa barn upp till två år ett tillfälligt hem

medan man försöker hitta fosterfamiljer åt dem. De båda ska arbeta på barnhemmet men Jonas ska även hjälpa till med renove-ring av missionsstationen som finns där. – Barnhemmet i Muhange är ett nytt al-ternativ till Place of Restoration i Sydafrika, för de som vill arbeta med utsatta barn i Afrika genom StepOut, förklarar Johanna Rudolfsson, ansvarig för StepOut på EFK UNG. Läs mer på www.stepout.nu

börjar sitt gemensamma liv i Tanzania

�0

��

brasilien förändrasi väckelsens spår

brAsilien är ett Av världens mest ojämlika länder vad gäller inkomst och medellivslängd och med en stor andel barn och tonåringar. EFK har verkat i Brasilien sedan �9�2. Idag stödjer EFKs försam-lingar de lokala församlingarnas arbete, främst för barn och ungdomar. Fritidshem, sommarläger, läxläsning, stipendier, yrkes-förberedande utbildning och fotbollsskola är exempel på insatser som hjälper dem att undvika ett liv på gatan och få kraft att förändra sina liv. Församlingarna på plats driver arbetet och får stöd och utbildning i nära samarbete med EFK. Även teologisk utbildning är en viktig del i EFK-församling-arnas mission i Brasilien.

Foto: eFK FotoarKiv

��

�2

levande kyrkapåverkar sin

omgivning

efk i en AnnAn Del Av värlDen

bertil ekström och hans fru Alzira har fått se många komma till tro i Brasilien. Bertil är ny chef för

Missionsinstitutet fr.o.m. den � september på halvtid efter Gunnel Borg, som arbetar kvar ytterligare ett år. Bertil fortsätter sitt halvtids-uppdrag på för missionskommittén i Evangeliska Världsalliansen (WEA), där han leder ett nätverk med cirka 600 missionsledare. WEA är en paraplyorganisation

med totalt cirka 425 miljoner medlemmar i �40 länder. Läs mer på www.worldevangelicals.org.

Foto: eFK FotoarKiv

�3

Bertil Ekström har tillsammans med sin fru Alzira varit EFK-mis-sionärer i Brasilien under trettio år. Bertil fick som missionärsbarn i Brasilien uppleva väckelsen på plats. Tillväxten var som starkast på femtio- och sextiotalen, något som betytt mycket för hans framtida val och i hans kallelse som missionär. På femtiotalet började också den evangelikala kyrkan att synas i samhället genom ett socialt en-gagemang, inte minst genom att grunda skolor. Första generationen kristna var ofta fattiga, men missionens arbete ledde till att deras barn fick utbilda sig. Idag har de det bättre ställt än sina föräldrar.

politiskt uppvAknAnDe

Det politiska engagemanget är ännu nyare. – Från 1960-talet och framåt skedde även ett politiskt uppvaknande i den evangelikala kyrkan, menar Bertil. Då förstod man att inte bara barmhärtighetsgärningar var viktiga, utan man ville även påverka ge-nom politiskt engagemang. Befrielseteologin väckte många frågor om kristen tro i dåtida diktaturer. Det samtalet bidrog till den evangeli-kala helhetssynen på mission där evangelisation och socialt arbete inte skiljs åt. Idag finns det därför många kristna politiker i Brasilien.

helhetssyn leDer till enGAGemAnG

Bertil menar att de flesta evangelikala församlingarna är engagerade i samhället på något sätt, även om det är stor skillnad mellan dem.

– Fattiga församlingar i fattiga områden är mest solidariska, berättar Bertil. De som har det bättre ställt gör ungefär som vi svenskar, ger av sitt överflöd. EFKs medarbetare arbetar mycket med att göra samar-betskyrkorna mer medvetna om sin roll i samhället, då evangelisationsi-vern är större än ivern att utveckla samhället. Vi förstärker och stödjer satsningar som arbetar utifrån en helhetssyn på mission och utbildar pastorer och ledare i detta.

Samtidigt har Bertil fått se många exempel på enskilda människors samhällsengagemang.

– En kvinna i vår församling bodde i slummen i Campinas i St. Paolo, säger Bertil. Utifrån sina begränsade resurser började hon själv ordna matbespisning för barn. Då det blev känt i församlingen, började fler engagera sig och dela med sig av det lilla de hade. Nu har arbetet utvecklats till ett organiserat hjälparbete där barnen får mat.

I Sverige är vi vana att de flesta inte ens känner till grunderna i kristen tro. i Brasilien däremot är det svårt att undgå att höra evangeliet. Man räknar med att en femtedel av befolkningen tillhör en evangeli-kal församling, och nya människor döps varje dag. Direkt frågade Missionsinstitutets nye chef Bertil Ekström om vad som händer i väckelsens spår. TexT: elisabeT carlesON.

75 ungdomar och pastorer från sex städer i Brasilien vid en konferens i år om hur samhällsengagemanget ska utvecklas.

FoTo: ANNA-MArIA JoNSSoN

Barnen får höra om Jesus och får förbön.Är det det vi saknar i Sverige, övertygelsen att alla behöver Jesus?– Ja, ibland tänker vi att vi inte ska störa någon med vår tro, säger

Bertil. De ser däremot vittnesbörd som en del av sin tjänst inför Gud likaväl som att dela ut mat. Även om församlingarna evangeliserar in-tensivt i radio och tv, är det genom personliga relationer de flesta kom-mer till tro i Brasilien. Församlingarna har även en stark tro på att det är möjligt att växa, vilket till exempel gör det självklart att plantera nya församlingar. En annan skillnad är att det kanske är lättare att se behov och möjligheter att påverka samhället i frågor som rättvisa och jämlik-het. I Sverige så tror vi ibland att vårt samhälle är färdigt.

Den 1 september blev du chef för Missionsinstitutet (MI) i Örebro. Hur känns det?

– Det känns inspirerande att få arbeta med deltagarna i missionärs-utbildningen som vill ut i tjänst. Jag har en stark tro på att de goda nyheterna gäller alla och att vi har ett unikt budskap. Jesus Kristus är verkligen den enda vägen. Jag vill även verka för att MI genom utbildningstillfällen och forskning fortsätter att vara en resursplats för EFK-församlingarna. De ska känna att de kan komma och få hjälp i missionsfrågor, till exempel i mötet med personer med an-nan religion eller kultur.

leDArutbilDninG en hjärtefråGA

När jag frågar Bertil vilket resultat av EFKs mission som gör honom gladast, kommer svaret snabbt:

– Det allra roligaste var när jag såg de pastorer och missionärer vi ut-bildade på pastorsskolan där i Brasilien komma ut i tjänst! Tänk dig en ledare med en klar vision om vad evangeliet innebär. En sådan ledare som startar eller stöttar en församling har ett mycket starkt inflytande. Han eller hon kan få andra att förstå sina rättigheter och själva börja ta tag i sina liv. Vi ska inte ta ansvar för människor på ett sätt som inte hjälper dem. Mission är så mycket bredare än fattigdomsbekämpning. Mission är även när EFK bidrar till att gatubarn i Campinas skaffar sig ett självförtroende, en utbildning, ja ett framtidshopp!

läs mer: Prenumerera på Missionsinstitutets nyhetsbrev, www.orebromissionsskola.se under fliken utbildningar.

�4

efk 2020 som folder

Nu finns måldokumentet EFK 2020 som en folder! Ladda ner den via www.efk.se eller e-posta info@efk.se så skickar vi den. EFK 2020 som antogs på Kongress 20�0 är ett verktyg för församling-arna att arbeta utifrån de kommande åren.

Låt dina pengar växa samtidigt som de verkar för en god sak. Spara i Banco Samaritfonden så bidrar du årligen med 2 procent av din fondförmögenhet till Evangeliska Frikyrkans viktiga arbete. Läs mer på swedbankrobur.se/efk

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Swapon Bose är ledare för en växande försam-lingsrörelse i Bangla-desh och samarbetar med EFK. När han ny-ligen var ute och reste

mötte han flera pastorer och evangelister, bland annat en medarbetare som fått bygga upp sin kyrka tre gånger. Han berättade att första gången brändes den ned av motstån-dare, andra gången byggdes den av tegel, men revs av antagonisterna. Tredje gången

försökte mobben bränna ned hans familjs bostad. De hann rädda sig ut och försökte släcka elden med hjälp av en pump och hinkar. Men plötsligt vräkte regnet ner enbart över tomten som de bodde på och elden släcktes. Efter denna händelse upphörde motståndet. Nu finns det 200 tro-ende i området. När Swapon nu träffade en av EFKs medarbetare tog han upp en lista med ytterligare 485 namn ur fickan. – De här vill döpas i år och tillhöra en församling, berättade han.

församlingrörelsen växer i asien

Arr: Team med Uppdrag & David Media AB isamarbete med KLOT, Bilda och Kungsportskyrkan

15-16 oktoberKUNGSPORTEN, HUSKVARNA

ANMÄLAN OCH INFO:www.lovsang.se/lovsang2010

NÄSTA DAG SÅG HAN JESUS KOMMA, OCH HAN SADE ”SE GUDS

LAMM, SOM TAR BORT VÄRLDENS SYND.”

Årets tema

JOH 1:29

Pionjär 1015-17 oktober 2010

Pionjär �0 är en ekumenisk konferens om församlingsplantering som detta år hålls i Fiskebäckskyrkan i Göteborg �5-�7/�0. Talar gör bland annat Dietrich Schindler, Rickard Cruz, Anders Nordström, Sara Eliasson och Pelle Hörnmark. Läs mer på www.pionjär.nu

Ge visionen vidareGenom att testamentera till Evangeliska Frikyrkan för du visionen vidare om Guds rike även för kommande generationer. Att upprätta ett testamente behöver inte vara svårt. Praktiska råd finns i en ny folder, hämta den via www.efk.se eller ring Sverigekontoret 0�9-�6 76 00.

vet du inte vilkenfilm du ska välja?

Behöver du tips på filmer ur ett kristet per-spektiv? Carl-Johan R Freed är pastor i Skarpnäckskyrkan, Stockholm och har sam-manställt filmtips som finns på församlingens hemsida, www.skarpnackskyrkan.se. – Det är en gratis filmdatabas som gärna får nyttjas av ledare och medlemmar i församling-arna, säger Carl-Johan.

SVENSKA BAPTISTSAMFUNDET E VA N G E L I S K A F R I K Y R K A N

SVENSKA BAPTISTSAMFUNDET E VA N G E L I S K A F R I K Y R K A N

Akutinsamling till PakistanDin hjälp behövs för de nödlidande. Översvämningarna i Pakistan har drabbat 20 miljoner människor. Många har förlorat allt. Akut hjälp är livsnödvändig; mat, vatten, hygienartiklar. Ge Din gåva till Ge för livet – Evangeliska Frikyrkan bg 900-5588, insamlings-nummer 68040.

Läs mer på www.efk.se/akutinsamling

EF

K 2

02

0

�5

september �-30 Diakonins månad

oktober �-30 Offer Direkt �5-�7 Pionjärkonferens, Fiske- bäcks missionskyrka �5-�6 Sång- och musikkonferens i Kungsportskyrkan, Huskvarna. �5-�6 Diakonidagar om skam, skuld och befrielse, Liljehol- mens folkhögskola

��-�5 Retreat med personlig vägled- ning på Bjärka Säby

november �5-�6 Örebro Teologiska Högskola medverkar under dagarna för nationella mänsliga rättigheter på Conventum i Örebro. 22–23 SKRs diakonikonferens 20�0 "Påverka och förändra" i Im- manuelskyrkan i Stockholm.

kalender

vi som reserroland lövgren

5/9 Tabernaklet, Nässjö 5/�0 Korskyrkan, Ludvika 3�/�0 Falkagårdskyrkan, Vinninga

öyvind tholvsen

5/9 Råslätts församlings- gemenskap �2/9 Elsborgskyrkan, Falun �8/9 Hyllie Parkkyrkan, Malmö �9/9 Elimkyrkan, Skene 2�/9 Askers Baptistförsamling, Odensbacken 9-�0/�0 Saronförsamlingen,Gnosjö

knut bertil nyström

5/9 Immanuelskyrkan, Örebro �8/9 Frikyrkoförsamlingen, Korsberga 29/9 Betel, Mörlunda 3/�0 Tvistens frikyrkoförsamling, Ulvasjömåla Baptistför -

samling, Lyckeby Frikyrko- församling, Karlskrona 6/�0 Tranås, Brunnsparkskyrkan �6/�0 Sävsjö, Höglandskyrkan 23/�0 Vimmerby, Korskyrkan

Anders blåberg

5/9 Pingstkyrkan, Rydaholm (församlingsbildande) �8-�9/9 Klippan �9/9 Markuskyrkan, Helsingborg �0/�0 Enakyrkan, Enköping �5-�6/�0 Pionjärkonferens Fiske- bäck, Göteborg �7/�0 Ramlösakyrkan, Helsingborg 23/�0 Kummelby kyrka,Sollentuna

Anna- maria jonsson

26/9 Östanåskyrkan,Köping

kjell bonerfält

2-3/�0 Baptistkyrkan, Hudiksvall 23-24/�0 Betania, Östra Ryd

”ut i alla världar””Gå ut i hela världen och att göra alla folk till lärjung-ar” (Matt. 28, Mark. 16) brukar kallas för missions-befallningen. Det handlar om att nå ut till människor i alla geografiska delar av världen. Men i varje stad eller samhälle finns det också en massa olika värl-dar, skolvärld, vårdvärld, politisk värld, undre värld, ungdomsvärld, kulturvärld, idrottsvärld osv. Varje värld har ofta ett eget språk och en egen kultur.

Jesus berörde många olika världar när han vand-rade på jorden. Han lät Guds rike bryta in i nöj-esvärlden när han förvandlade vatten till vin, han berörde området för storkök när han bespisade 5 000 personer (utan tillstånd från miljö och hälsos-kydd), han var fiskerikonsulent när han uppmanade lärjungarna att kasta ut på djupet, han rörde sig ofta inom sjukvården och botade ständigt sjuka. Han berörde också ekonomiområdet när han uppmanade lärjungarna att hämta ett silvermynt i munnen på en fisk. Vid dessa tillfällen och många, många fler lät Jesus Guds obegränsade rike göra skillnad mitt i vardagslivet, mitt i ett specifikt samhällsområde. Jesus bröt det möjligas gränser och gjorde gång på gång det som inte går att göra.

Vi är även idag som församlingar kallade att göra mer än det möjliga – det omöjliga. Vi är även idag som församlingar och enskilda kallade att i Kristus göra skillnad i de olika samhällsområden vi befinner oss. Historiskt har frikyrkan ofta valt att begränsa sitt verksamhetsområde till gudstjänster, möten, ungdomsarbete m.m., under tiden stora områden i tillvaron som till exempel vård, kultur, utbildning och omsorg lämnats till kommun och landsting. Vår kal-lelse som Guds folk är inte begränsad till en smal del av tillvaron utan gäller hela skapelsen.

Ut i alla världar!

hAns AuGustsson Pastor i församlingen Josua, Gamleby

krönikAn

Diakonins månadunder september

Diakonins månad i september är en ekumenisk satsning bland kyrkorn och Sveriges kristna råd, SKR, i Sverige. Evangeliska Frikyrkans församlingar manas att uppmärksamma sam-bandet mellan fattigdom och social utestäng-ning. – Vi gör det för att vi tror på ett samhälle som är inkluderande med plats för solidaritet, rättvisa och humanitet. Kyrkorna har ett viktigt bidrag att ge till skapandet av ett sådant samhälle, säger Lennart Molin, bitr. generalsekreterare vid SKR.

Utsatthet– en brist på möjligheterDiakonins månad 2010 lyfter fram fattigdom och social utestängning

Diakonins månad 2010 är ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsarmén,

Hela Människan, Metodistkyrkan, Pingst fria församlingar i samverkan, Svenska Alliansmissionen, Svenska

Baptistsamfundet, Svenska Missionskyrkan och Sveriges Kristna Råd.

”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”Sinnesrobönen, Reinhold Niebuhr, amerikansk präst/teolog

�6

Götabro

POSTTIDNING B

Gör skillnad. Börja ge idag!

Är du medlem i eller på något sätt aktiv inom Evangeliska Frikyrkan? I så fall är du del av

ett världsvitt arbete som börjar hos dig och når ända till andra sidan jorden. För att regel-

bundet stödja missionen kan du ansluta dig till EFKs Kyrkoavgift. Då går

1% av din årsinkomst till både din församling och Evangeliska Frikyrkan automatiskt och

enkelt. För mer information, se www.efk.se/kyrkoavgift.