direktflyg från stockholm · 2019-09-19 · 2 direktflyg frÅn stockholm tillväxt- och...

Direktflyg från StockholmNya destinationer – behov och förutsättningar

Rapport 2019:07

2 DIREKTFLYG FRÅN STOCKHOLM

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, arbetar med regional utveckling i Stockholms län. TRF är en del av Region Stockholm, och arbetar på uppdrag av tillväxt- och regionplanenämnden, TRN. Vi möjliggör en hållbar utveckling i Stockholmsregionen genom ett regionalt utvecklingsarbete som grundas på kvalificerat underlag och analys. Genom samverkan och kommunikation bidrar vi till att regionens aktörer når en samsyn gällande regionens utveckling. Vi tar initiativ till, skapar förutsättningar och bidrar till att visioner, mål, strategier och åtaganden i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS, kan förverkligas.

Vi bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I vår rapportserie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarion, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De flesta rapporterna har tagits fram av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av TRF.

Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet, förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Att återge bilder, foto, figurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande.

TRF är miljöcertifierade enligt ISO 14001 i likhet med Region Stockholms samtliga förvaltningar. Region Stockholms upphandlade konsulter möter särskilt ställda miljökrav. Denna trycksak är tryckt enligt Region Stockholms miljökrav.

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550, 104 22 Stockholm Besök: Norra stationsgatan 69 Telefon växel: 08-123 130 00 E-post: [email protected] www.sll.se www.rufs.se Ansvarig handläggare: Jonas Ivarsson Konsult: Sweco Society TRN 2015-0130 Rapport 2019:07

DIREKTFLYG FRÅN STOCKHOLM 3

Innehåll

Förord ........................................................................................................ 4

Exekutiv sammanfattning .......................................................................... 5

Inledning ................................................................................................... 7

Metod ......................................................................................................... 8

Nuläget för flyget till och från Sverige ..................................................... 10

Trender och tendenser som påverkar resandet ........................................ 12 Den globala ekonomin ............................................................................... 12

Behovet av direktlinjer ............................................................................. 21 Direktlinjer är viktiga för affärsresenärerna .................................................. 21

Analys - direktlinjer att prioritera ............................................................ 25 Slutsatser i sammanfattning ...................................................................... 25 Europa .................................................................................................... 26 USA och Kanada ....................................................................................... 28 Kina ....................................................................................................... 30 Indien ..................................................................................................... 32 Japan och Sydkorea .................................................................................. 33 Övriga Asien och Oceanien ........................................................................ 34 Latinamerika ........................................................................................... 35 Afrika ..................................................................................................... 36

Bilagor ..................................................................................................... 37 Bilaga 1: Nya linjer från Arlanda ................................................................. 38 Bilaga 2: Största destinationer från Arlanda ................................................. 39 Bilaga 3: Sveriges exportmönster ............................................................... 46 Bilaga 4: Sveriges import .......................................................................... 48 Bilaga 5: Företagsklimat i olika länder ......................................................... 50 Bilaga 6: Omvärldsindikatorer för olika destinationer ..................................... 51 Bilaga 7: Litteraturförteckning .................................................................... 65 Bilaga 8: Intervjuade personer ................................................................... 67


Förord

Ökad internationell tillgänglighet är en nödvändighet för att behålla och utveckla såväl Stockholmsregionens som hela Sveriges konkurrenskraft och attraktivitet. Genom att stärka Stockholms internationella tillgänglighet kan näringslivets behov av och tillgång till viktiga internationella export- och samarbetsmarknader mötas, tillväxten i inter-nationell turism främjas och möjligheterna att attrahera internationell arbetskraft samt viktiga utländska investeringar förbättras. Att stärka den hållbara internationella tillgängligheten är även en central strategi i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2050.

Föreliggande rapport fokuserar på Arlandas linjeutbud och syftar till att utifrån Stockholmsregionens relationer med omvärlden fånga regionens behov av tillgänglig-het till internationella destinationer samt att redovisa destinationer som är angelägna och har realistiska förutsättningar att etableras. Stockholmsregionens betydelse för Sveriges näringsliv och internationellt handelsutbyte är central, rapporten betonar följande skäl till detta:

• En hög befolkningstäthet och en befolkning på 2,3 miljoner. • Sveriges största arbetsmarknadsregion med tillgång till kvalificerad arbetskraft. • Stor andel kunskapsintensiva branscher. • Ett varierat utbud av universitet och högskolor av hög internationell klass. • Stockholm är Sveriges huvudstad och landets centrum för politik, kultur och

näringsliv • Över 40 procent av de största exportföretagen har sina huvudkontor i Stockholm. • Arlanda är Sveriges största flygplats. • Stockholm har stor betydelse även för våra grannländers näringsliv.

Vår förhoppning är att genom föreliggande rapport bidra till att stärka Connect Swedens arbete och på så vis ta ytterligare steg mot en stärkt hållbar internationell tillgänglighet för Stockholmsregionen och Sverige.

Hanna Wiik Förvaltningschef

I syfte att stärka arbetet med att förbättra Stockholms internationella tillgänglighet bildades Connect Sweden år 2013. Connect Sweden är ett samverkansprojekt mellan näringslivet och offentliga organisationer med fokus på att etablera nya interkontinentala flygförbindelser och stärka den internationella tillgängligheten. Region Stockholm är tillsammans med Swedavia, Stockholm Business Region, Visit Sweden exempel på medfinansiärer och aktörer i Connect Sweden.


Exekutiv sammanfattning

Det totala flygresandet till och från Sverige är större än någonsin och ökar. Den kund-kategori som växer snabbast är privatresenärer, framför allt inkommande resenärer från utrikesdestinationer. Arlanda befinner sig i stark utveckling och om den nuva-rande tillväxten håller i sig kan flygplatsen om ett par år ta över Kastrups placering som Nordens största flygplats. Tillväxten ligger i hög grad i direktflyg och interkontinentala lågprisflyg. Utbudet av resmål har blivit större. Flygresandet bedöms fortsätta att öka och IATA förutspår att antalet resenärer globalt kommer att fördubblas under de kom-mande tjugo åren.

Goda flygförbindelser är inte bara viktiga för företagens produktion och arbetsförut-sättningar eller för privatresandet. De är också avgörande för att attrahera och behålla investeringar och inkomster från utländska företag och privatpersoner.

Utgifterna för affärsresande i världen väntas under de kommande fem åren öka med cirka 7 procent per år. Globalt är Kina det land som har det största affärsresandet, följt av USA. Sveriges och Stockholmsregionens handelsrelationer är starkt inriktade på Europa och trenden är att handelsutbytet med Europa ökar i betydelse. Samtidigt har Sveriges handelsutbyte med Kina och andra tillväxtländer ökat under de senaste åren.

Stockholmsregionens utrikeshandel är sammansatt på ett delvis annat sätt än de natio-nella siffrorna visar. Storbritannien är den största exportmarknaden, och således vikti-gare för Stockholm än för Sverige som helhet. Även USA och Kina har större betydelse för Stockholmsregionen. Varuexporten till USA har emellertid minskat kraftigt under de senaste tio åren, medan exporten till Storbritannien har ökat starkt. Hur Brexit kommer att påverka utvecklingen är oklart.

Privatresandet är betydligt större än företagens resande, och det ökar. Inte minst gäller det inkommande turism till Sverige. Tyskland är den största marknaden men ökningen från länder utanför Europa är procentuellt störst. När det gäller svenskarnas privatre-sande utomlands är Europas dominans närmast total och Spanien kommer på en över-lägsen första plats. Långväga resor sker i första hand till USA och till Thailand.

Europa dominerar även inom det svenska affärsresandet. Utanför Europa är USA störst, följt av Indien och Kina. Resandet utanför Europa sker till stor del via de stora europeiska naven som London, Amsterdam och Frankfurt, men också via övriga nordiska huvudstäder.

Förutsättningarna för nya destinationer förbättras på grund av att resandet fortsätter öka. Även flygets utveckling med lågprisbolagens framväxt och bränsleeffektivare plan med lång räckvidd pekar i den riktningen.

Möjligheterna att få till stånd direktflyg från Arlanda till olika destinationer hänger samman med förhållanden som dagens antal resande, tillväxttrenden i resandet, eko-nomisk tillväxt och förutsättningarna för att kombinera affärsresande, privatresande och frakt. Men för de enskilda destinationerna avgör också interna förhållanden i


flygbolagen och deras allianser, t.ex. vilka flygplan som finns tillgängliga och var de används, tillgången på flygande personal, kopplingen med egna och alliansbolagens hubbar m.m. Generellt är det enklare att utveckla linjeutbudet med operatörer som redan är etablerade på en flygplats än att få nya bolag att etablera sig.

Till många av företagens interkontinentala destinationer saknas förutsättningar för direktlinjer från Stockholm. Tillgång till bra förbindelser till hubbar med ett stort linje-utbud är därför viktigt för näringslivet. En del företag betonar detta mer än behovet av direktdestinationer. Det behövs bra transfertider och att bytena är smidiga vad gäller säkerhetskontroller med mera. Flygbolagens allianser och deras samverkan kring tid-tabeller med mera spelar en viktig roll.

Sweco bedömer att Europa, Nordamerika och östra Asien bör prioriteras i arbetet för att utveckla direktförbindelser från Arlanda. Denna bedömning stämmer med det behov av utvecklade förbindelser som pekas ut i den nyligen antagna utvecklingsplanen för Stockholmsregionen.1 Kombinationen av långa avstånd från Sverige och relativt sett små resandevolymer gör att det svårare att få till stånd direktlinjer på kort sikt till övriga världsdelar och huvudinriktningen fortsätter att vara bra resmöjligheter via stora utländska hubbar.

Den sammanvägda bedömningen av resandemängder, tillväxt och signaler från analy-serade omvärldsindikatorer för destinationer i dessa världsdelar ger följande utfall:

• I Europa är Aalborg, Bergen, Genève, Trondheim, Stavanger och Dublin destinationer som bör få hög prioritet.

• I Nordamerika är Washington D.C., Boston, San Francisco och Seattle desti-nationer som saknar direktförbindelse, men som har stort resande och övervägande positiva utsikter. Destinationer med outvecklat linjeutbud som bör prioriteras är New York, Los Angeles, Miami och Chicago.

• I Asien är Mumbai och Delhi destinationer som i denna analys får den högsta prioriteten, men Swecos bedömning pekar även på stor potential för direktlinjer till Hong Kong och Chengdu.

1 Stockholms läns landsting, RUFS 2050 (2018).


Inledning

Flygresandet i världen bedöms fortsätta att öka. IATA förutspår att antalet resenärer globalt kommer att fördubblas och uppgå till 8,2 miljarder resenärer per år 2037.2 Arlanda flygplats befinner sig i stark utveckling och tävlar med Kastrup och Garder-moen om titeln som Nordens största flygplats. Privatresandet ökar snabbast, framför allt genom inkommande resenärer från utrikes destinationer. Tillväxten ligger i direkt-flyg och interkontinentala lågprisflyg. Destinationsutbudet har ökat betydligt under det senaste dryga decenniet.

Den största anledningen till att resandet i världen ökar är utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologin och en ökad specialisering i globala värdekedjor. Det leder till att utbytet mellan länder och framför allt de stora städerna ökar. 600 av världens storstadsregioner svarar idag för 60 procent av den globala BNP. Successivt bedöms kinesiska storstäder ta över den ekonomiska ledarpositionen från storstäder i USA och Europa.3

Tillgången på goda flygförbindelser är en viktig faktor för utvecklingen av den svenska ekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. När utrikeshandelns fokus allt mer förskjuts mot tjänster så ökar också de svenska företagens behov av att resa till och från andra länder. Högvärdigt gods som behöver levereras snabbt till platser runt om i världen är helt beroende av transporter med flyg. Goda flygförbindelser spelar en viktig roll för att attrahera utländska direktinvesteringar och de är en viktig faktor för lokalisering av de globala storbolagens huvudkontor i Europa. Direkta flyglinjer är också av stor betydelse för besöksnäringen, och Stockholm är det mest attraktiva res-målet i Sverige.

Arlanda spelar en mycket viktig roll för den internationella tillgängligheten för norra Sverige, Stockholmsregionen och de omgivande länen i Östra Mellansverige. Stockholmsregionens betydelse som nav för Sveriges internationella affärer är större än regionens andel av Sveriges befolkning. För att Stockholmsregionen även fortsatt ska kunna spela en ledande roll i Sveriges ekonomi så är utvecklingen för Arlanda flygplats och ett bra linjeutbud från flygplatsen centrala faktorer.

Samtidigt som resande och frakt med flyg bedöms fortsätta att öka kraftigt så förändras förutsättningarna för flyget snabbt. För en dämpning av ökningstakten av flygresande och flygfrakt på Arlanda under de närmaste fem till tio åren talar framför allt en ökad hänsyn till klimatet och förbättrade möjligheter till digital kommunikation. Flygplat-sens förmåga att hävda sig i konkurrensen med Kastrup, Vanta och Gardermoen kom-mer också att spela in.4

2 IATA, ”20 year forecast” (2017). 3 McKinsey Global Institute, ”Urban world: Mapping the economic power of cities” (2011). 4 Med en eventuell utbyggnad av snabbtåg i Sverige så pekar erfarenheter från Centraleuropa på att denna konkurrens,

framför allt med Kastrup, kommer att öka. Med denna rapports tidshorisont har dock sådana effekter inte räknats in.


Metod

Syftet med denna rapport är att utifrån en beskrivning av Stockholmsregionens relat-ioner med omvärlden bedöma regionens behov av tillgänglighet till internationella destinationer, samt att redovisa de destinationer som är mest angelägna och som kan ha realistiska förutsättningar för att etableras. Rapporten har ett tidsperspektiv på cirka fem år. Resmönstren under denna relativt korta period bedöms inte förändras nämn-värt. Sweco har därför valt att ge Swedavias resvaneundersökningar på Arlanda en central betydelse för att beskriva såväl näringslivets behov av en flyglinje till en viss destination som de nödvändiga marknadsförutsättningarna för att realisera en sådan förbindelse.

Resvaneundersökningarna visar vilka destinationer Arlandas utrikespassagerare reser till samt förändringen de senaste fem åren. De 30 första destinationerna på listorna över ”unserved routes” respektive ”underserved routes” har tagits med. Uppgifterna ger en tydlig indikation om vilka destinationer som kan vara intressanta och möjliga att utveckla under de kommande fem åren.

För att ytterligare beskriva de behov som Stockholmsregionen och Sverige har av inter-nationella förbindelser används därutöver primärt tre typer av källor:

• Intervjuer med representanter för regionens näringsliv. • Rapporter och annan dokumentation från aktörer som exempelvis Stockholms läns

landsting och Stockholms handelskammare. • Statistik över Sveriges och Stockholms (när sådan varit tillgänglig) internationella

relationer inom handel, ägande och akademi.

Som underlag för rapporten har Sweco gjort en litteraturstudie (se källförteckning i Bilaga 7) kring utvecklingstendenser som berör regionens utveckling och förutsättning-arna för det internationella flyget. Intervjuade nyckelpersoner har generöst delat med sig av sin kunskap under arbetet med rapporten. (Förteckning i Bilaga 8).

De destinationer som identifierats i de inledande stegen av analysen har bedömts med hjälp av tio omvärldsindikatorer som syftar till att ge en bild av förutsättningarna för ett ökat utbyte och därmed resande till och från Arlanda. Följande omvärldsindikatorer bedöms ha en viktig relation till Stockholmsregionen och Arlandas utveckling (se Bilaga 6 för en mer detaljerad beskrivning):

1. Prognos för den ekonomiska tillväxten i olika länder. 2. Prognos över affärsresandet med flyg. 3. Sveriges utrikeshandel med varor. 4. Sveriges utrikeshandel med tjänster. 5. Länder som är utpekade i Regeringens exportstrategi och karaktären på

Stockholmsregionens och Sveriges utbyten med dessa länder. 6. Svensk besöksnäring, där Stockholmsregionen har en framträdande roll. 7. Utländskt ägande av företag i Sverige, där en stor del av utländska direkt-

investeringar kanaliserar via Stockholmsregionen. 8. Svenska koncerners ägande i utlandet, där många av dessa koncerners huvud-

kontor ligger i Stockholmsregionen.


9. Utländska studenter i Sverige, där Stockholmsregionens rika utbud av universitet och annan högre utbildning är landets viktigaste målpunkt.

10. Svenska studenter i utlandet.

Nyckeltalen speglar marknaders och destinationers utvecklingspotential ur olika perspektiv. Indikatorerna för ekonomisk tillväxt och prognos över affärsresandet ger en bild av hur efterfrågan på flyg bedöms utvecklas. Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster visar vilka länder som svenskt näringsliv har stora och växande utbyten med. Det gör även beskrivningarna av svenska företags ägande i andra länder, samt utländska företags närvaro i Sverige. Regeringens exportstrategi pekar på vilka länder som bedöms ha störst potential för svensk export. Utvecklingen av antalet gästnätter visar vilka länder som har stor och växande betydelse för svensk besöksnäring. Inter-nationellt studentutbyte ger en indikation om länder med hög attraktionskraft för personer på väg in på arbetsmarknaden.

I hög grad används nationella data och indikatorer för att spegla framtidsutsikter och utvecklingspotential för de olika destinationerna. En viktig anledning är att tillgången till regionala data ofta saknas, såväl i Sverige som i andra länder. Det beror också på det faktum att Stockholmsregionen spelar en så central roll i den svenska ekonomin. Där-med blir utbyten på nationell nivå i hög grad synonyma med motsvarande mönster för Stockholm. Likaså utgör Arlanda det naturliga navet för en stor del av internationella flygresor oavsett om start- och målpunkt är i Stockholm. Även om exempelvis den svenska basindustrin är lokaliserad utanför huvudstadsregionen så ger den upphov till ett internationellt resande som kan antas passera Arlanda.

I analysen har tonvikten lagts på flygresandets betydelse för tillväxten, och därmed på näringslivets behov av resande. Det är dock viktigt att betona att privatresandet är betydligt större än affärsresandet. Besöksnäringen har en stor betydelse för Sveriges ekonomi och attraktivitet. En kombination av affärsresande, privatresande och flyg-frakt är ofta en förutsättning för att en flyglinje ska ha tillräcklig ekonomisk bärkraft över tid. Detta gäller särskilt interkontinentala linjer.

Avslutningsvis har informationen från de olika delarna av analysen vägts samman för att ge en samlad bild av vilka destinationer som bedöms ha potential att bidra till tillväxten i Stockholm och därmed i Sverige, samt har de marknadsmässiga förutsätt-ningarna för att realiseras inom några år. Möjliga destinationer har kategoriserats enligt följande matris.

Internationella utbyten och flöden Övervägande

negativa utsikter Oförändrad/stabil Övervägande positiva utsikter

Nuvarande resande

och tillväxt 2013–2017

Bland 15 största och tillväxt Prioritet 4 Prioritet 2 Prioritet 1

Bland 15 största eller tillväxt - Prioritet 3 Prioritet 2

Med bland 30 största - - Prioritet 4


Nuläget för flyget till och från Sverige

DettotalaflygresandettillochfrånSverigeärstörreännågonsinochbedömsfort-sättaattöka.FrånSwedaviasflygplatserrestecirka42miljonerpassageraretillochfrånSverigeunder2017.PåArlandaflygplatsresteår2017totaltflerän26miljonerresenärer,enökningmed8procentjämförtmedföregåendeår.Statisti-kenfrånår2018(nov)pekarpåattflerän20miljonerutrikesresor(75procentavallaiSverige)kommerattskefrånArlanda.5

Figur 1. Resenärsutveckling vid Swedavias flygplatser.

Källa: Swedavia (2018). Års- och hållbarhetsredovisning 2017.

Antalet passagerare på inrikesflyget har varit i stort sett konstant under de senaste tio åren och minskar sannolikt något år 2018. Utrikesflyget på Arlanda har däremot ökat kraftigt. Tillväxten är koncentrerad till direktflyg och interkontinentala lågprisflyg.

Privatresandet ökar snabbast, framför allt genom inkommande från utrikesdestina-tioner. År 2017 ökade antalet resande från USA kraftigt, som en följd av SAS och Norwegians nya direktlinjer. Även antalet inkommande resenärer från Kina ökar, om än från relativt låga tal. En kraftigt försvagad kronkurs (>-20 procent under de senaste tre åren mot euron och dollarn) som en följd av Riksbankens penningpolitik har säker-ligen bidragit till att göra Sverige mer intressant för privatresenärer. Orsakerna till det ökade privatresandet från Sverige är bland annat ekonomisk tillväxt, billigare flygresor och att privatpersoner i högre grad intresserar sig mer för att resa än att lägga pengar på inköp av konsumentvaror. Privatresandet till länder som är ursprungsländer för större invandrargrupper växer också.6

5 Källa: Swedavia (2018). 6 Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (2016) .


Även utbudet av resmål har blivit större. Från Arlanda har fler än 50 nya direktlinjer startats under perioden 2016–2018. På den interkontinentala trafiken kan nämnas Singapore Airlines nya linje till Singapore och Air Indias till Delhi. Qatar och Emirates har ökat sin trafik till Stockholm. China Eastern öppnade i juni 2018 en linje till Shanghai. 7

7 I bilagorna till denna rapport finns statistik från Swedavia om största destinationer för affärs- och privatresor,

Unserved routes, Underserved routes och de nya linjer som tillkommit under de senaste åren.


Trender och tendenser som påverkar resandet

Den globala ekonomin Det finns ett starkt samband mellan ekonomisk tillväxt och resande. Den globala hög-konjunkturen under de senaste fem åren har varit en stark drivkraft bakom det ökande affärs- och privatresandet. Den globala tillväxten väntas nå 3,9 procent under 2018 enligt Internationella Valutafondens (IMF) World Economic Outlook.8 Trots ”krusningar på ytan” som ett potentiellt handelskrig mellan USA och Kina, Brexit eller nationalpopul-istiska uttryck så bedömer Sweco att krafterna bakom en fortsatt globalisering med ökande handel och internationella investeringar är starka och klart övervägande fakto-rer som stöder en fortsatt ökning av flygresandet.

De höga tillväxttalen i de utvecklade ekonomierna bedöms dock mattas av under de kommande åren. Denna bedömning företräds bland annat av IMF, som förutser att den globala tillväxten kommer att avta bortom de närmaste åren.9

I Asien och då inte minst i Kina så bedöms den ekonomiska tillväxten fortsätta att öka med relativt höga tal under de kommande 3–5 åren. Här drivs ekonomin såväl av en kraftigt växande medelklass som av en fortsatt positiv handelsbalans och den påbörjade omställningen till en mer utvecklad tjänstebaserad ekonomi. Kina bedöms under de närmaste åren ha en tillväxt på 6–7 procent. På medellång sikt är prognosen att ekono-min fortsätter balanseras om från investeringar till privat konsumtion och från industri till tjänster. Medan Japans utsikter på medellång sikt fortsätter att vara svaga, så fram-träder Indien alltmer som en asiatisk tiger med en tillväxt kring 7 procent som dessu-tom efterhand bedöms öka ytterligare som en följd av strukturella reformer, ökad pro-duktivitet och förbättrade incitament till privata investeringar. Indien passerar snart Kina som världens folkrikaste nation.

Ekonomierna i Latinamerika, Mellanöstern och Afrika söder om Sahara står enligt IMF inför fortsatta utmaningar. Latinamerika kommer troligen att ha låg tillväxt på grund av en åldrande befolkning och stagnerande produktivitet. Tillväxten i Mellanöstern, Nordafrika och Afrika söder om Sahara bedöms visserligen öka under de närmaste åren, men man räknar med att den kommer att ligga på mellan 1,5 och 3,5 procent på årsbasis.

I sin uppdatering av World Economic Outlook i juli 2018 skriver IMF att ett utvecklat handelskrig kan stoppa återhämtningen och skada tillväxten på medellång sikt, både genom direkt påverkan och genom att skapa osäkerhet på marknaderna. Om de hot som finns blir verklighet och tilltron till marknaden faller som ett resultat av detta kan den globala tillväxten bli lägre under de kommande åren.

8 International Monetary Fund (IMF) (2018a) och (2018b). 9 Ibid.


Avståndens betydelse minskar Skiftet från varor till tjänster och det växande globala utbytet hänger samman med att avståndens betydelse har minskat.10 Ett exempel på ökad interaktion, som har stor be-tydelse för Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft, är nätverken inom högre utbildning och forskning. Universiteten har alltid varit internationellt oriente-rade. Men dagens allt mer integrerade värld – politiskt, ekonomiskt, kommunikativt och idémässigt – har stärkt universitetssektorns internationella samverkan. Cirka 10 procent av alla studenter i Sverige och nära 40 procent av alla nya forskarstudenter kommer från andra länder.11 Samarbetet mellan svenska och utländska universitetsmil-jöer har tyngdpunkt på Europa, men även samarbetet med nordamerikanska universi-tet är sedan länge omfattande. Samarbetet med universitet i Kina, Indien och Japan har fått ökad betydelse under senare år. Samverkan på utbildnings- och forskningsområdet ger upphov till en hel del resande, men också till stark interaktion via elektroniska me-dier.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige och Stockholmsregionen Sveriges ekonomi är öppen och starkt exportberoende. Exporten uppgår till cirka 45 procent av BNP, vilket är betydligt över genomsnittet för OECD-länderna. Andelen har dock minskat något under senare år – för tio år sedan var exporten hälften av BNP.12 Sverige förväntas under år 2018, för femte året i rad, ha en av de högsta tillväxt-takterna bland jämförbara ekonomier. Stockholmsregionen har den femte högsta brut-toregionalprodukten per capita i en jämförelse med tio jämförbara städer i Europa.13 Stockholmsregionen är en motor i svensk ekonomi och återfinns på åttonde plats i Europa när det gäller bruttoregionalprodukt (BRP) per invånare med en BRP som är 73 procent högre än genomsnittet i EU.14

Länders handelsförbindelser är normalt starkast med grannländerna. Stockholmsregio-nens handelsrelationer är också starkt inriktade på närområdet.15 Tre fjärdedelar av Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster sker med Europa och cirka 45 procent med länderna i Östersjöområdet, inklusive de nordiska grannländerna. Trenden är att handelsutbytet med Europa ökar i betydelse. Sveriges största handelspartner är Tyskland, följt av de nordiska grannländerna och USA.

Sverige har totalt sett en låg andel export till utomeuropeiska tillväxtländer. I Sveriges exportstrategi nämner dock regeringen 26 länder som särskilt prioriterade: Algeriet, Angola, Brasilien, Colombia, Egypten, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Indien, Indonesien, Israel, Japan, Kazakstan, Kina, Malaysia, Mexiko, Nigeria, Qatar, Saudia-rabien, Storbritannien, Sydafrika, Sydkorea, Thailand, Tyskland, Turkiet, Ukraina och USA.16

10 Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (2016). 11 Universitetskanslerämbetet och Statistiska centralbyrån (2017). 12 Källa: Världsbanken (World Development Indicators, WDI). 13Stockholms läns landsting, Läget i Stockholmsregionen 2018 – uppföljningen av RUFS 2050 (2018). I jämförelsen an-

vänds PPS (power purchasing standard) som är en artificiell ”valuta” för att jämföra regionernas BNP. 14 Eurostat (EU:s statistikkontor), refererad i Fakta om företagandet i Stockholm 2017, Stockholm Business Alliance. 15 Stockholms läns landsting (2018). 16 Regeringen, Sveriges exportstrategi (2015).


Stockholmsregionens handelsutbyte är sammansatt på ett delvis annat sätt än de natio-nella siffrorna för Sverige visar. Stockholms Handelskammare har gjort beräkningar som visar att för företag i Stockholmsregionen är Storbritannien den största export-marknaden och således viktigare för Stockholm än för Sverige som helhet. Även USA och Kina har större betydelse för Stockholmsregionen. Kinas handelsutbyte med Sverige har ökat under de senaste åren och under första halvåret år 2018 var Sverige det land i Europa där kinesiska intressen gjorde störst investeringar. Varuexporten till USA har emellertid minskat kraftigt under de senaste tio åren, medan exporten till Storbritannien har ökat.17

Som destination för utländska direktinvesteringar spelar Stockholm en central roll i Sverige. Samtidigt framgår av en nyligen publicerad studie att Stockholm inte i alla avseenden är attraktivt för sådana utländska investeringar,18 trots att Stockholmsreg-ionens höga kunskapsintensitet i näringslivet borde göra regionen internationellt attraktiv för investeringar och affärsutbyte. 19 Stockholmsregionen har till exempel rankats som världens näst mest produktiva tech-nav efter Silicon Valley, räknat som antal högvärdiga start-ups per invånare. Högvärdiga innebär i detta fall ett värde över 1 miljard dollar.20. Jämfört med andra svenska regioner har Stockholmsregionen en större tyngd på tjänster som vilar på en hög utbildnings- och specialiseringsnivå, till exempel finans, forskning och utveckling.21

Tabell 1. Stockholms viktigaste handelspartner för export och import.

Källa: Stockholms handelskammare (2016). Stockholm stad i världen.

17 Stockholms Handelskammare (2016). 18 Financial Times Intelligence Unit, fDi Global cities of the future (2018/2019). 19 European Centre for Policy Reform and Entrepreneurship, The Geography of Europe’s Brain Business Jobs (2018). 20 Invest in Stockholm (2015) citerar Atomico & Slush (2015) 21 Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (2016). Stockholmsregionens internationella

relationer och utbyte. Rapporten är framtagen inom ramen för samarbetet i Connect Sweden. Rapport 2016:4. Författare: Sweco.


Cirka 3 000 svenska företag har dotterbolag utomlands.22 Dessa har ungefär en halv miljon anställda i Sverige och 1,25 miljoner anställda utomlands. De flesta finns i Europa, särskilt i Tyskland. En stor del finns också i USA. Stockholm är hemvist för merparten av de multinationella svenska företagen.

En fjärdedel av de som arbetar i Stockholmsregionens näringsliv är anställda av utland-sägda företag. Tyngdpunkten för de utländska investeringarna i regionen ligger inom IT-sektorn. Flest utlandsägda företag ägs från Norge och Danmark, men flest personer är anställda i tysk- och amerikanskägda bolag.

Tabell 2. De största företagen med huvudkontor i Stockholms län.

Efter omsättning Efter antal anställda

1 Ericsson Securitas

2 H&M H&M 3 Skanska Ericsson 4 Vattenfall Electrolux

5 Electrolux Assa Abloy 6 Scania Autoliv 7 ICA Gruppen Sandvik

8 Atlas Copco Skanska 9 Essity Scania 10 Nordea Essity

Källa: largestcompanies.se

Tjänsterna ökar i utrikeshandeln Utrikeshandeln med tjänster har ökat stadigt under flera decennier och uppgår nu till ungefär en femtedel av exporten i världen. Utvecklingen mot en ökad andel tjänster i handeln ger Stockholmsregionen en ökad vikt inom Sverige. Detta beror främst på att regionen har en stor betoning på tjänster i näringslivet och en dominerande ställning inom svensk tjänsteexport och -import. Exporten av tjänster ökade med 1,2 procent och importen med 11 procent under 2017. Värdet av exporten är fortfarande större än im-porten, men klyftan minskar. De viktigaste exportmarknaderna för tjänster var Norge, Storbritannien och USA. Störst var tjänsteimporten från Storbritannien, USA och Tyskland.23

Teknikutveckling och globala värdekedjor Globaliseringen har lett till att företagens produktionsprocesser blir allt mer fragmen-terade där olika moment av företagens verksamhet utförs i olika länder över hela värl-den. Det sker delvis inom företagen, och delvis genom samverkan, underleverantörer m.m. Detta är viktigt, inte minst för Sverige, eftersom det bidrar till effektivare produk-tion och högre förädlingsvärde, vilket ökar företagens konkurrenskraft.

22 Tillväxtanalys (2018). 23 Kommerskollegium, Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar (2018).


Den digitala utvecklingen påverkar resandet på olika sätt. Det har blivit lättare för företag att hitta kunder och underleverantörer, och för kunder att hitta företag. Det ger globalisering och ökat resande. Å andra sidan blir mjukvaruutveckling viktigare, jäm-fört med hårdvaran. Och mjukvaruutveckling kräver inte lika mycket resande. En vär-dekedja kan involvera många länder och ha stor betydelse för hur ländernas tillväxt för-ändras. Ett exempel är tillverkningen av en Iphone som sätts ihop i Kina: bara två procent av värdet vid försäljningen genereras i Kina, medan den övervägande delen av intäkten hamnar i USA.

Företagsklimat I Världsbankens senaste ranking av företagsklimatet i 190 länder ligger Sverige på tionde plats (nionde plats 2017).24 Sweco bedömer att resandet till de högst rankade länderna sannolikt påverkas positivt då ett gott företagsklimat ger förutsättningar för tillväxt och dessa länder därför har potential att generera fler affärer med Sverige och svenska företag. Bland Sveriges främsta handelspartner ligger de nordiska grannlän-derna inklusive Estland högt på listan. Andra högt rankade är Singapore, Sydkorea, Hongkong, Nya Zeeland, USA, Storbritannien, Georgien och Makedonien.

Värderingsförändringar Insikten om klimatförändringarna kan i ökad grad komma att påverka inställningen till tjänsteresor med flyg. På grund av politiska ställningstaganden och anställdas krav så bedöms näringslivet i ökad grad komma att behöva beakta klimataspekten när det gäller tjänsteresor. Policybeslut kring dessa frågor fattas allt oftare i företagen och påverkar redan inhemska resmönster. Samma förändringar kommer successivt att ske för resor i Europa, där vissa effekter kan komma att ses för närliggande destinationer redan under kommande femårsperiod. För de längre arbetsresorna (utanför Nord-europa) så bedöms inga stora förändringar ske under den aktuella perioden.

För privatresandet med flyg så har debatten kring klimatpåverkan ökat – framför allt avseende de långväga fritidsresorna. Några förändringar av resmönster kan dock inte skönjas som ett resultat av denna debatt. Några större förändringar av privatresandet på grund av ändrade värderingar bedöms inte uppstå under de närmaste tre till fem åren.

Företagens resande Många företag har en stram policy för resande oberoende av ekonomiskt läge. Vissa företag vittnar om att man reser mindre än tidigare, och framför allt på ett mer effektivt sätt.25 Aspekter som hållbarhet, kostnader och tillgång till digitala plattformar betonas särskilt. Affärsresor och möten är en stor kostnadspost i många företag och kostnads-medvetenheten kring de kostnader som en resa medför ökar. Samtidigt framhåller före-tagen att resande är nödvändigt – man måste finnas på sina marknader. Därför är det än så länge det interna resandet inom företagen som när så är möjligt begränsas.

24 World Bank Group, Doing Business 2018 – Reforming to Create Jobs. Comparing Business Regulation for Domestic

Firms in 190 Economies (2018). Hela listan redovisas i Bilaga 5. 25 Källor till detta avsnitt är i huvudsak intervjuer som utförts under uppdragets genomförande. En förteckning över

intervjuade personer finns i Bilaga 8.


Enligt Global Business Travel Associations (GBTA) senaste årliga rapport kring fram-tidsutsikterna för globalt affärsresande (2017–2021) så har reseaktiviteterna mätta som kostnader ökat med i snitt 4,4 procent per år under senare år.26 Trots vad organi-sationen beskriver som en ”Era of Uncertainty” på grund av osäkerhet om politik, inflation, växelkurser och ekonomisk tillväxt så förutspår GBTA att de samlade utgif--terna för affärsresandet kommer att öka med 6,4–7,4 procent per år under perioden 2017–2021. Dock ser GBTA risker, till exempel politiska förhållanden i USA och andra länder eller förändrade energipriser som kan ha potentialen att drastiskt förändra förutsättningarna för globalt affärsresande.

Figur 2. Affärsresandets fördelning på världsdelar 2016.

Källa: GBTA

GBTA bedömer att Indien, Indonesien och Storbritannien kommer att ha en tvåsiffrig ökning av affärsresandet under de kommande fem åren, de två förstnämnda för att de har haft en stark tillväxt under flera år, medan skälet för Storbritanniens förväntade resandetillväxt är att man bland annat tror att osäkerheten kring Brexit kommer att avta. Också andra europeiska länder väntas få en stark tillväxt inom affärsresandet, bland dem Sverige. Däremot förutses det att Kina hamnar först på sjunde plats när det gäller tillväxt av affärsresande. Japan väntas fortsätta att stagnera och får den svagaste tillväxten av affärsresandet bland de större marknaderna.

Konferensresande År 2017 var ännu ett framgångsrikt år för den internationella mötes- och konferensin-dustrin. Enligt the International Congress and Convention Association (ICCA) så upp-mättes år 2017 den högsta siffran för internationella möten hittills. Stockholm har etablerat sig som en destination för möten och konferenser och kom i ICCA:s årliga mätning på en 19:e plats med sina 97 registrerade event. USA är det land som hade flest möten totalt (Sverige kommer här på 15:e plats i världen) medan Barcelona är den stad

26 The Global Business Travel Association (GBTA) (2017).

Nordamerika VästeuropaÖsteuropa LatinamerikaMellanöstern och Afrika Asien och Oceanien


som hade flest möten.27 Stockholms kapacitet att arrangera stora möten och konferen-ser har ökat under senare år och här finns bland annat Stockholmsmässan (norra Euro-pas största mässhall), Stockholm Conference Centre, Kistamässan, München-brygge-riet och Stockholm Waterfront Congress Centre.

Privatresande För Stockholm var 2017 ett nytt rekordår för besöksnäringen med totalt 14 miljoner kommersiella gästnätter och regionen är en av Europas största besöksdestinationer.28 Var fjärde gästnatt i Sverige tillbringas nu i Stockholm. Tyskland är det land som flest av Stockholms besökare kommer från, följt av Storbritannien, USA och Norge. Europa dominerar som ursprungsland. Den största tillväxten skedde år 2017 från utomeurope-iska länder som USA, Indien och Kina, men även besöken från Nederländerna och Ita-lien växte kraftigt. Att Sverige har blivit ett relativt billigt land på grund av den kraftigt försvagade kronkursen har säkert bidragit till att även europeiska länder ökar.

År 2017 gjorde svenskarna 11,7 miljoner semesterresor och 2,3 arbetsresor utomlands.29 Det överlägset största resmålet för svenska turister är Spanien, vilket framgår av tabel-len till vänster. Som framgår av tabellen till höger så är Europas dominans som resmål närmast total.

Tabell 3. De länder som svenskarna oftast reste till.

Världsdel Andel Europa 76% Nordamerika 8%

Asien 7% Afrika 3% Centralamerika 2,5%

Oceanien 1,5% Sydamerika 1%

Källa: Resebarometern 2018, Resemagasinet Vagabond, ERV Europeiska och Utrikesdepartementet (UD).

USA är det populäraste utomeuropeiska resmålet, även om landet fallit från plats 7 till 10 på listan. Semesterresandet till Thailand har halverats på åtta år.

27 Källa: International Congress and Convention Association (ICCA), 2017 ICCA Statistics Report Country & City

Rankings (2018). 28 Källa: Visit Stockholm, SCB och Tillväxtverket (2018). 29 Resemagasinet Vagabond, ERV Europeiska och Utrikesdepartementet (UD) (2018). Avser resor med minst en

övernattning, resenärer från 18 år och uppåt.


Flygfrakt stöder linjeutvecklingen Flygfrakten blir allt viktigare i och med de ökande kraven på snabbhet i leverans såväl av konsumentvaror som av produkter och komponenter i företagens verksamhet. För Stockholmsregionen och Sverige är en väl fungerande flygfrakt också viktig för att utländska företag ska tycka att det är värt att etablera eller utöka en verksamhet här.

Flygfrakten svarar för 35 procent av den globala handeln räknat i värde, men bara 1 procent i volym. Flygfrakten är betydligt mer konjunkturkänslig än passagerartrafiken. Den är också intimt kopplad till passagerartrafiken och globala godsflöden. För norsk lax finns det till exempel en överkapacitet jämfört med vad som kan tas emot i flygfrakt. Oslo skulle behöva mer flygkapacitet för detta, men då går flygplanen tomma i den andra riktningen, eftersom Norge inte har lika stor import. Sverige har en bra balans mellan export och import med flygfrakt och det kan skapa intresse för att flyga lax från en svensk flygplats.

Boeing räknar med att flygfrakten globalt kommer att öka med 4,2 procent per år under de kommande 20 åren.30 Flera trender stöder detta antagande. För det första så ökar den globala e-handeln snabbt när fler försändelser går B2C istället för B2B. Boeing antar att Kinas e-handelsmarknad år 2020 kommer att vara större än marknaderna i USA, Storbritannien, Japan, Tyskland och Frankrike tillsammans. För det andra blir livscykeln för produkter allt kortare och då ökar kraven på snabba frakter. För det tredje så minskar antalet rena fraktflyg i vår del av världen. De behövs inte i samma omfattning som tidigare, eftersom det finns fler passagerarlinjer som tar frakt och pro-dukterna som fraktas ofta är mindre än tidigare. För det fjärde så förändrar de globala storföretagen branschlogiken/logistiken. Amazon, ett av världens största detaljhandels-företag på internet, hyr in flygplan och tar över hela sin logistikkedja. Det kommer att påverka branschen, behovet av terminaler m.m.

Flygfrakt är en viktig del i ett flygbolags affärsmodell för flyglinjer i passagerartrafik, och ofta en förutsättning för lönsamheten i interkontinental trafik.31 Vissa flygbolag säl-jer inte de sista passagerarbiljetterna för att ge mer vikt till flygfrakt, eftersom frakten ofta kan ge en större intäkt än de billigaste ekonomiklassbiljetterna. Direktflyg har stor potential när det gäller flygfrakt särskilt om godset är känsligt för omlastning eller om transporttiden förlängs.

Via Swedavias flygplatser fraktas årligen cirka 300 000 ton gods. Nära hälften av god-set går på lastbil till och från flygplatser i Europa där godset lastas på eller av flyg. Flera flygbolag har bilar som hämtar och lämnar på svenska flygplatser, där frakten också export-/importdeklareras. En utmaning är att speditörer av gammal vana transporterar kundernas gods på landsväg till exempelvis Amsterdam för vidare transport med flyg. Även stora flygbolag har en del i detta, genom sina rutiner med att transportera gods på lastbil till europeiska hubbar. För flygfrakt till och från Sverige är Kina och USA störst medan det mesta godset i Europa går med bil eller flygs av expressbolag, t.ex. DHL

30 Boeing, World Air Cargo Forecast 2016–2037 (2018). 31 Källor: Intervjuer för denna rapport, samt www.swedavia.se/om-swedavia/fraktflyg/.


Express.32 Tabellen nedan ger en bild av hur exportvolymen på Arlanda flygplats är uppdelad på mottagardestinationer:

Tabell 4. Arlandas exportvolym per mottagardestinationer. Tabellen inkluderar inte alla flygbolags exportvolymer, t.ex. ingår inte Norwegian.

Källor: IATA CASS

32 Källa: Intervjuer för denna rapport.


Behovet av direktlinjer

Direktlinjer är viktiga för affärsresenärerna DirektlinjerfrånArlandatilldestinationersomärviktigaförnäringslivetharenavgörandebetydelseförtillväxteniStockholmsregionenochstoradelaravövrigaSverige.Avsaknadavdirektaflygförbindelserkanavsevärtpåverkaettföretagsviljaattetablerasigellerinvestera.ViktenavflerdirektlinjerbetonasiSverigesexportstrategi:33”Tillgänglighetiformavflygplatsermeddirektaflyglinjerbliralltviktigareidagensglobali-seradevärld.Detärenavdefaktorersomharstörstbetydelseförutländskaföretagnärdeväljermellanolikaalternativföretableringochnyinvesteringar.Svenskaflygplatserharjämförelsevisfådirektaflyglinjertillviktigastäder,inteminstitillväxtländerna,vilketocksågörattvårastädertappariglobaltillgänglighet.”Resenärerförlorarmyckettidochdettillförsenosäkerhetomettellerflerabytenavflygbehövs.Detkanmöjligentolererasvidenstakaresor,menförettföretagärdetenstornackdelomviktigadestinationerkräverettellerflerabyten.Detärdyrtiförloradearbetstimmaratthaanställdaväntandepåflygplatserochdenextrarestideninklusiveoplaneradestop-oversärbådetröttandeochopraktiskföranställdaochderasfamiljer.KonkurrenskraftenförStockholmsregionensföretaggynnasdärföromdetnödvändigaresandetkanskesnabbtochbekvämt.Företagenbetonarocksåbehovetavfrekvensiförbindelserna.Endirektlinjenågonellerettpargångeriveckanblirinteattraktivföraffärsresande.Medarbetarnavärderarkomfort,mat,servicem.m.närmanreseroftaochpålångadistanser.Detspelarocksårollvilketflygbolagsomöppnarenlinjeutifrånbolagensnätverkochmedhänsyntillmiljöprestanda.34

Om direktlinjer saknas krävs smidiga byten MångaavStockholmsregionensföretagsaknarfortfarandedirektlinjerfrånStockholmtillvissainterkontinentaladestinationer.Tillgångtillförbindelsermedbrahubbarmedstortlinjeutbudärdärförenstorangelägenhetfördessaföretagochnågraföretagbetonardettameränbehovetavdirektdestinationer.Detbehövskortatransfertiderochsmidigabytenvadgällert.ex.säkerhetskontrollerellerför-flyttningarinomflygplatsen.Flygbolagensallianserochderassamverkankringbl.a.tidtabellerharhärenviktigroll.Fråganompriserochtotalareskostnader,inklusivebl.a.bortfallenarbetstidochhotellkostnad,betonassärskiltavdesmåochmedelstoraföretagen.Konkurrensenpåenförbindelsespelarstorrollochomendirektlinjetrafikerasbaraavettflygbolagsåminskarkonkurrensen.Ettsmidigtbytevidnågonhubbkandåblivalet,ävenomen(dyrare)direktförbindelsefinns.

33 Regeringen, Sveriges exportstrategi (2015). 34 Källa: Intervjuer för denna rapport.


Linjer och destinationer är beroende av både privat- och affärsresandet och frakt För att en flyglinje ska fungera kommersiellt behöver affärs- och fritidsresande samt flygfrakt tas med i kalkylen för att få ekonomi i en flyglinje. Detta gäller särskilt för interkontinentala resor. Dubbelriktade trafikbehov ger större kommersiella förutsätt-ningar än enkelriktade. Inrättande av flyglinjer som i första hand grundas på behoven för affärsresande skapar ofta dessutom ett ökat fritidsresande, då många är nyfikna på nya resmål. Till detta ska läggas att frakten ofta är den faktor som får en linje att väga över till att bli lönsam. Cirka två tredjedelar av inkommande resenärer till Arlanda reser privat.35 Det betyder att fokus när det gäller destinationer inte kan inriktas enbart på näringslivets behov av flyglinjer för arbetsresande.

Resandeutveckling på olika destinationer När det gäller totalt antal resande är London den största destinationen, följd av de nordiska huvudstäderna. De har också de största resandeökningarna under åren 2013–2017 i absoluta tal. Därefter följer några europeiska storstäder som är stora nav för flygbolagen. Längre ner på listan kommer ett antal stora turistmål. Först på tolfte plats kommer New York som är den största destinationen utanför Europa. Los Angeles utmärker sig genom en mycket hög procentuell resandeökningen (384 procent). Los Angeles stora ökning hänger sannolikt samman med förbättrade flygförbindelser. Som jämförelse ökade New York under samma period med 35 procent.36

Om man ser på antalet resande som stannar på destinationen, d.v.s. inte byter plan och flyger vidare, så ser bilden något annorlunda ut. Istanbul har en särskilt låg andel som inte reser vidare (39 procent). Reykjavik (56 procent), Frankfurt (53 procent), München (60 procent) och Amsterdam (66 procent) har också låga siffror. Ser man istället på vilka flygplatser som har det största antalet resenärer som flyger vidare så är Köpenhamn störst följt av Oslo, Frankfurt, Amsterdam, Istanbul, London, Doha och Helsingfors. Dessa flygplatser är således de största hubbarna för resenärer från Arlanda. I Bilaga 2 till denna rapport presenteras ett antal tabeller ur Swedavias resvaneunder-sökningar som visar antal resenärer per destination och utvecklingen genom åren.

Affärsresandet Tabellerna över affärsresandet ger ytterligare en delvis annan bild. I Bilaga 2, Tabell 20 redovisas de 30 största destinationerna för affärsresande från Arlanda. Det framgår inte av tabellen om detta är det slutliga resmålet, eller om byte sker till annat flyg eller till något annat färdmedel. Av de 30 städerna är New York den enda utomeuropeiska som har tillräckligt många avresande från Arlanda för att komma med på listan (14:e plats). Resandet utom Europa sker till stor del via de stora europeiska naven som London, Amsterdam och Frankfurt, men också via övriga nordiska huvudstäder.

Om man tittar på affärsresandet till olika länder ser det ut på ett liknande sätt. Europe-iska länder har de största resandemängderna för affärsresande (Bilaga 2, tabell 19). Bland de 20 främsta hittar vi USA (6:e plats), Indien (18:e plats) och Kina (19:e plats). Den starkaste ökningen av antalet affärsresenärer 2013–2017 uppvisar Finland, USA,

35 Stockholmslänslandsting,Tillväxt-ochregionplaneförvaltningen(2016).36 Swedavia,resvaneundersökningar(2017,2018).


Danmark, Norge och Storbritannien. I de båda förstnämnda fallen har det troligen att göra med ändrade flygförbindelser. I Finlands fall spelar säkerligen Finnairs fram-gångsrika satsning på resor till Asien in. I procent räknat har affärsresandet ökat mest till Ukraina, Estland, USA, Spanien och Litauen.

Världsdelar, länder och destinationer med potential Swedavia har utifrån sina resvaneundersökningar gjort listor över så kallade ”Unserved routes” och ”Underserved routes”. Dessa redovisas närmare i tabellerna 22 och 23 i Bilaga 2. Unserved routes omfattar de städer som inte har direktdestinationer från Stockholm och som har flest passagerare från Arlanda. Här återfinns Tokyo, Washing-ton D.C., Boston och San Francisco (dock har Norwegian startat en linje till Oakland). Därefter följer Toronto, Shanghai (som sedan listan gjordes har fått en linje med China Eastern från juni 2018), Sydney och Mumbai. De städer på denna lista som fått största ökningen av resenärer åren 2013–2017 är Washington D.C., Toronto och Boston.

Lista över Underserved routes med antal avresande transfererande passagerare från/till Arlanda till toppas av New York, Bangkok, Bergen, Milano, Los Angeles och Delhi. Därefter kommer Genève, Trondheim och Miami. De städer på listan som ökat mest i passagerarantal från Arlanda 2013–2017 är New York, Miami, Bangkok, Dublin och Genève. De som ökat mest i procent är Dublin, Miami och Berlin.

I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050) redovisas framtida behov av utvecklade förbindelser på en karta som i övrigt visar nuläget 2017 när det gäller internationella flygförbindelser. De världsdelar som prioriteras är Europa, Nordamerika och östra Asien, samt på sikt Afrika.


Figur 3. Internationella flygförbindelser i nuläget och framtida behov av utvecklade förbindelser.

Källa: RUFS 2050, karta 2, Stockholms läns landsting.


Analys - direktlinjer att prioritera

Slutsatser i sammanfattning I arbetet med att etablera nya flyglinjer till destinationer som kan bidra till tillväxten i Stockholmsregionen och öka Arlanda flygplats internationella konkurrenskraft så bedömer Sweco att Europa, Nordamerika samt Ostasien bör prioriteras. Vid den sammanvägda bedömningen av resandemängder, tillväxt och en samlad avvägning av analyserade omvärldsfaktorer för destinationer i dessa tre områden bör följande direktdestinationer i tabellen nedan ges högsta prioritet.

Tabell 5. Sammanvägd bedömning för prioritering av destinationer.

EUROPA NORDAMERIKA OSTASIEN Nya direktlinjer bör kunna etableras för dessa destinationer:

Aalborg Washington D.C. Mumbai

Boston Hong Kong

San Francisco Chengdu

Seattle

Utbudet på dessa destinationer bör kunna utökas: Bergen New York Delhi Genève Los Angeles

Trondheim Miami Stavanger Chicago Dublin

De delar av världen som har stort resande från Sverige i utgångsläget och dessutom en stark utveckling av tillväxt och resande är Europa, Nordamerika och Ostasien. Dessa tre framstår som prioriterade i arbetet med att utveckla direktförbindelser från Arlanda. Bedömningen stämmer med det behov av utvecklade förbindelser som pekas ut i den nyligen antagna utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050). Kombinat-ionen av långa avstånd från Sverige och relativt sett små resandevolymer gör att direkt-linjer till andra områden är svårare att få till stånd på kort sikt och här bör huvudinriktningen vara att säkra bra resmöjligheter via stora utländska hubbar.


Europa De europeiska destinationer som saknar direktflyg och har flest avresande från Arlanda är Aalborg, Kristiansand, Ålesund, Århus, Haugesund och Florens. Bland de första på listan över underserved routes återfinns Bergen, Milano, Genève, Trondheim, Stavanger, Stuttgart, Dublin, Madrid, Rom, Bologna, Paris, München, London, Lissabon, Barcelona, Venedig, Amsterdam och Barcelona. Bland dessa har Dublin och Genève haft stora resandeökningar 2013–2017, såväl i antal som i procent. Dessutom har både Amsterdam och Berlin ökat kraftigt under perioden. Brister som har nämnts i intervjuerna till denna rapport gäller Budapest, Bukarest och Madrid, där direktlinjer finns men inte i önskad omfattning.

Resultaten av värderingen av dessa destinationer utifrån olika omvärldsfaktorer fram-går av tabellerna 25 och 26 i Bilaga 6. Städer som utifrån omvärldsindikatorerna ligger närmast för helt nya förbindelser är Aalborg och Århus i Danmark, Kristiansand, Ålesund, Haugesund i Norge samt Florens i Italien. Den kommande tillväxten i utbytet med de nordiska destinationerna ser generellt ut att drivas av en kombination av väx-ande tjänstehandel och en konsolidering av näringslivet med ökat gränsöverskridande ägande. För Florens finns en potential för ökande varuhandel samt ett inflöde av stu-denter, men en dyster ekonomisk prognos drar ner potentialen något för de närmaste åren.

Bland destinationer med potential att öka det befintliga linjeutbudet har Bergen, Trondheim, Stavanger och Tromsö samma drivkrafter som de norska städerna ovan. Utsikterna för Milano, Rom, Bologna och Venedig liknar på samma sätt Florens.

Genèves potential drivs av en kombination av växande turism och ökad integration mellan det svenska och schweiziska näringslivet. Just kombinationen av privat och affärsdrivet resande gör att en förväntat svag tillväxt av affärsresandet i Schweiz inte behöver väga så tungt.

NärdetgällerDublinfinnsdetfleragynnsammautvecklingar.Ävenomvaruhan-delnhaftensvagutvecklingsåärprognosenförIrlandsBNPmycketgod,samtidigtsomtjänstehandelnharvuxitkraftigttillsammansmeddetirländskaägandetavföretagiSverige.DessutomharantaletirländskaturisteriSverigeökatkraftigt.Den tydligaste drivkraften för ett ökat utbyte med Stuttgart, München och Berlin är den fortsatt växande varuhandeln. Tyskland utgör en del av regeringens exportstrategi. För München och Berlin är privatresandet stort.

Madrid och Barcelona visar ett liknande mönster som Dublin, men med bättre utveck-ling av varuhandeln än tjänsteutbytet.

Amsterdam visar en hög tillväxt och tillhör Sveriges viktigaste ekonomiska partner med goda framtidsutsikter, bland annat i form av växande tjänstehandel och ökande turism.

Antalyavisargodaframtidsutsikterenligtindikatorerna,mendetärsvårtattund-vikaenmerpessimistisksynpågrundavdenpolitiskautvecklingenilandet.


London utgör på många sätt en närmast unik destination och indikatorerna för de senaste åren visar på en fortsatt potential, som dock riskeras av Brexit.

Budapest och Bukarest drivs av en god ekonomisk tillväxt samt en kombination av växande turistströmmar och en ökad närvaro av svenska företag i Ungern och Rumänien.

Den sammanvägda bedömningen framgår av matrisen nedan.

Tabell 6. Sammanvägd bedömning för prioritering av destinationer i Europa. Prioriteten är högre ju blåare rutan är. (S) innebär att destinationen saknar förbindelse i dag, (U) innebär att Swedavia anser att linjeutbudet är outvecklat.



Nuvarande resande


Bland 15 största och tillväxt

Prioritet 4 Milano (U) Rom (U)

Aalborg (S) Bergen (U) Genève (U)

Trondheim (U) Stavanger (U)

Dublin (U) Bland 15 största eller tillväxt

-

Bologna (U) Paris (U)

Lissabon (U) Venedig (U)

Kristiansand (S) Ålesund (S)

Haugesund (S) Stuttgart (U) Madrid (U)

München (U) Barcelona (U)

Amsterdam (U) Tromsö (U) Berlin (U)

Antalya (U) Med bland 30 största - Florens (S) London (U)


USA och Kanada USA-resorna går till stor del via de stora europeiska hubbarna till olika amerikanska destinationer. För närvarande har Arlanda få direktlinjer till USA. SAS flyger till New York, Chicago och Los Angeles och dessutom en gång per vecka till Miami. Norwegian har en linje till Fort Lauderdale/Miami. Under en period har Norwegian också flugit direkt till Las Vegas och Oakland, men dessa linjer upphörde under hösten 2018. Tidigare har också amerikanska flygbolag haft trafik till Stockholm.

Washington D.C., Boston, San Francisco och Toronto är de fyra städer som efter Tokyo ligger högst på listan över avresande från Arlanda till otrafikerade destinationer – det vill säga destinationer där byten vid någon europeisk eller amerikansk hubb krävs idag. De fyra har 22 000–25 000 avresande per år och har haft en snabb ökning under senare år. Seattle har plats 11, Minneapolis plats 20, Vancouver plats 22 och Montreal plats 26. Till samtliga, med undantag av San Francisco (som också hade kraftig ökning), blev resandet mer än fördubblat år 2013–2017.

På listan över underserved routes intar New York förstaplatsen. Los Angeles finns på plats 5, Miami på plats 9 och Chicago på plats 15. Till Miami ökade resandet med 266 procent.

Resultaten av värderingen av dessa destinationer utifrån olika omvärldsfaktorer fram-går av tabellerna 27 och 28 i Bilaga 6. För de nordamerikanska destinationerna är pro-gnosen för BNP-utvecklingen bättre för USA än för Kanada, medan det omvända gäller för bedömningar av affärsresandets utveckling. Handeln med både varor och tjänster är omfattande med USA, men tillväxten något svagare än den totala svenska utrikes-handeln. USA pekas ut i regeringens exportstrategi. Antalet amerikanska turister i Sverige stiger kraftigt och antalet inresande studenter till Sverige från både USA och Kanada ökar. Antalet svenska studenter i Kanada går emot trenden att färre svenskar studerar utomlands och antalet ökar under perioden.

Förutsättningarna kan komma att ändras genom införande av US preclearance, som innebär att den inresekontroll som amerikanska myndigheter genomför vid ankomsten till USA istället kan ske på svensk mark. Det skulle förenkla avsevärt vid ankomsten till USA. För flygbolagen kan den kostnad som tillkommer för dem vid preclearance på Arlanda balanseras mot minskade kostnader vid destinationen. Dessutom blir det fler flygplatser i USA som kan trafikeras och det finns ofta bättre tillgång på gater som kan användas där passkontroll och tull inte behövs. Preclearance kan på detta sätt praktiskt påverka vilka destinationer som blir tillräckligt intressanta för direktlinjer från Arlanda och det förstärker flygplatsens konkurrenskraft.

År 2015 meddelades det att Arlanda valts ut för att få införa preclearance och ett avtal med USA träffades år 2016. Ett år senare överlämnades en utredning om hur avtalet ska genomföras i svensk rätt men ambitionerna har stött på svårigheter. Införandet av svensk flygskatt, högre investeringskostnader för preclearance än man tidigare räknat med samt oklar finansiering av extra säkerhetskontroll är bidragande faktorer till att


det för närvarande saknas förutsättningar att införa tjänsten. Swedavia arbetar fortsatt för att med bibehållen säkerhet underlätta resandet till USA.37

Få städer i Nordamerika utöver de som redan har direktförbindelser med Stockholm har tillräckligt stort resandeunderlag som har staden som slutpunkt för sitt resande. Vid val av möjliga framtida direktdestinationer är det därför strategiskt att fokusera på de största hubbarna för vidare resor i USA och Kanada. Om preclearance blir verk-lighet så kommer, utifrån resonemanget i avsnittet ovan, de stora hubbarna att bli ännu intressantare.

OAG Aviation Worldwide Limited listar årligen världens bäst anslutna flygplatser. 38 Av de tio flygplatserna överst på listan år 2018 är tre amerikanska och en kanadensisk. Dessa flygplatser erbjuder det största antalet möjligheter att resa vidare i Nordamerika.

Tabell 7. Världens bäst anslutna flygplatser.

Rank Flygplats Land 1 Heathrow Storbritannien

2 Chicago USA 3 Frankfurt Tyskland 4 Amsterdam Holland

5 Toronto Kanada 6 Los Angeles USA 7 Atlanta USA

8 Singapore Singapore 9 Paris CDG Frankrike 10 Jakarta Indonesien

Källa: OAG Megahubs International Index 2018

De olika flygalliansernas nav i Nordamerika spelar också en roll eftersom de genom så kallad code share kan förenkla resandet och bidra till kortare restider.

• Star Alliance är den allians där SAS ingår, liksom det amerikanska bolaget United. United har stora nav i Denver och Houston.

• OneWorld har bl.a. British Airways och Finnair som medlemmar. American Airlines tillhör denna allians och har stora hubbar i Dallas-Fort Worth, Miami och Chicago.

• SkyTeam har flygbolag som KLM, Air France, China Eastern och Air Mexico. Det stora amerikanska flygbolag som ingår i alliansen är Delta, vars största nav är Atlanta, men som också har stor verksamhet i Minneapolis.

Alliansernas hubbar gör Minneapolis, Denver och Dallas-Fort Worth intressanta. Minneapolis i Minnesota med de gamla svenskbygderna kan ha ett intresse för

37 Swedavia, Årsredovisning för 2017 (2018). 38 OAG Aviation Worldwide Limited, Megahubs International Index 2018 (2018).


privatresande. Ericsson har sitt amerikanska huvudkontor i Dallas. Den sammanvägda bedömningen framgår av matrisen nedan.

Tabell 8. Sammanvägd bedömning för prioritering av destinationer i USA och Kanada. Ju blåare ruta, desto högre prioritet. (S) innebär att destinationen saknar förbindelse, (U) innebär att Swedavia anser att linjeutbudet är outvecklat.



Nuvarande resande


Bland 15 största och tillväxt

Prioritet 4 Toronto (S)

Washington (S) Boston (S)

San Francisco (S)

Seattle (S) New York (U)

Los Angeles (U) Miami (U)

Chicago (U) Bland 15 största eller tillväxt -

Vancouver (S) Montreal (S)

Minneapolis (S)

Med bland 30 största - - -

Kina Resor till Kina från Arlanda går till stor del via europeiska hubbar och direktlinjer finns bara till Peking och Shanghai. På listan över Underserved routes ligger Hongkong på 26:e plats. Kina är i fokus när företagen intervjuas om affärsresande.

Avseende möjliga direktdestinationer i Kina kan viss vägledning fås av hur andra har prioriterat. San Francisco och Vancouver är städer som har stor befolkning med kine-siskt ursprung och mycket handels- och affärsförbindelser med Kina. Frankfurt är, som redovisades ovan, Europas mest anslutna flygplats. I tabellen på nästa sida jäm-förs direktförbindelser till Kina, Hongkong och Taiwan för Stockholm, Helsingfors, Frankfurt, San Francisco och Vancouver. Samtliga städer/flygplatser har direktlinjer till Peking och Shanghai, men tre av städerna har dessutom direktförbindelse med Guangzhou och Chengdu, vilka framträder som potentiella destinationer även för Stockholm.

Efter utbyggnaden av snabbtågen så nås Shenzhen och Guangzhou på 15 respektive 47 minuter från Hong Kong. Det innebär att en återetablerad direktlinje till Hong Kong skulle knyta samman Stockholm med tre av Kinas just nu mest dynamiska stadsreg-ioner. Eftersom Shenzhen nu växer fram som ett nav för den globala IKT-industrin och betecknas som ett nytt Silicon Valley, så framstår Hong Kong som en mycket viktig direktdestination. Huvuddelen av de kinesiska direktinvesteringar som görs i Stock-holmsregionen sker via Hong Kong. Hong Kongs snabba tågförbindelse med Guangz-hou talar ytterligare för Hong Kong. Sweco gör därför bedömningen att behovet av en


direktförbindelse med Guangzhou minskar något. För Chengdu talar i första hand dess storlek (>14 miljoner invånare) och stärkta roll som ett av Kinas viktigaste high-tech och ekonomiska nav men också dess snabbt växande roll som turistdestination. Volvo personvagnar har sedan år 2013 en stor verksamhet i Chengdu. Finnair har heller ingen direktförbindelse med Chengdu.

Tabell 9. Direktförbindelser till kinesiska destinationer samt Taiwan.

Stockholm Helsingfors Frankfurt San Francisco Vancouver Peking Peking Peking Peking Peking Shanghai Shanghai Shanghai Shanghai Shanghai Guangzhou Guangzhou Guangzhou

Chengdu Chengdu Chengdu Xi’an Xi’an (ej helår) Nanjing Nanjing

Chongqing Wuhan Shenyang Shenyang Taoxian

Hongkong Hongkong Hongkong Hongkong Taipei Taipei Taipei

Källa: Flygplatsernas hemsidor (2018)

Resultaten av värderingen av dessa destinationer utifrån olika omvärldsfaktorer fram-går av tabell 29 i Bilaga 6. Drivkrafterna för ett utvecklat direkt resande mellan Kina och Sverige är flera och starka. Varu- och tjänstehandeln har en hög tillväxt. Kina pekas ut i regeringens exportstrategi och det gränsöverskridande ägandet av företag har en kraftig tillväxt i båda riktningarna. Antalet inresande studenter till Sverige är stort och växande. Svenska studenter är dock mindre benägna att studera i Kina och dessutom i avtagande omfattning. Den sammanvägda bedömningen redovisas i matrisen nedan.

Tabell 10. Sammanvägd bedömning för prioritering av destinationer i Kina. Prioriteten är högre ju blåare rutan är. (S) innebär att destinationen saknar förbindelse i dag, (U) innebär att Swedavia anser att linjeutbudet är outvecklat.



Nuvarande resande


Bland 15 största och tillväxt - - Hong Kong (S)

Bland 15 största eller tillväxt - - Chengdu (S)



Indien Resor från Sverige till Indien går till övervägande delen via utländska nav. Den enda direktlinjen från Arlanda är Air Indias linje till Delhi. Delhi är emellertid inte det självklara slutmålet för svenskt affärsresande, och byten till indiskt inrikesflyg upplevs inte alltid som attraktivt. Delhi finns med på Swedavias lista över destinationer med outvecklat linjeutbud.

På listan över avresande från Arlanda till de största otrafikerade destinationerna finns Mumbai med på plats 8 och Bangalore på plats 28. Resandet till Mumbai ökade med 222 procent på fyra år och Bangalore med hela 334 procent under samma period, dock från en låg nivå.

Resultaten av värderingen av dessa destinationer utifrån olika omvärldsfaktorer fram-går av tabell 30 i Bilaga 6. Indien uppvisar tydliga drivkrafter för ett ökat resande. Utbytet är dock mindre i omfattning än till Kina och tillväxten något svagare. Svenska företag har ökat sin närvaro i Indien kraftigt och antalet turister från Indien har för-dubblats. Antalet inresande studenter har en mycket hög tillväxt.

Teknik- och verkstadsföretag har stort resande till Indien. Eftersom IT-sektorn är stark i Indien och en sektor där Stockholmsregionen är stark så är det intressant att se på de indiska städer som har störst verksamhet inom informations- och kommunikations-teknologi (IKT). Ericsson har funnits på plats i Indien i 110 år och har över 20 000 anställda där. De största IKT-städerna är: 39

• Bangalore kallas ofta Indiens Silicon Valley och är ett globalt nav för informations-teknologi. I Bangalore finns cirka 5 000 IKT-företag som Ericsson, Intel, Texas Instruments med flera.

• Hyderabad har cirka 2 000 IKT-företag. Microsoft har här sitt största mjukvaru- utvecklingscenter utanför Redwood i USA. Facebook, Apple, Google m.fl. har också verksamhet här.

• Chennai är den tredje största exportören av IKT-tjänster i Indien och Ericsson har forsknings- och utvecklingsverksamhet där.

• Mumbai är Indiens finanscentrum och centrum för Tata Consultancy Services som är Indiens största IKT-företag.

• Delhi har viktiga kluster för mjukvaruutveckling.

Den sammanvägda bedömningen redovisas i matrisen nedan.

39 Källa: Infogalactic.com, Information technology in India.


Tabell 11. Sammanvägd bedömning för prioritering av destinationer i Indien. Prioriteten är högre ju blåare rutan är. (S) innebär att destinationen saknar förbindelse i dag, (U) innebär att Swedavia anser att linjeutbudet är outvecklat.



Nuvarande resande


Bland 15 största och tillväxt - -

Mumbai (S) Delhi (U)

Bland 15 största eller tillväxt - - -

Med bland 30 största - - Bangalore (S)

Japan och Sydkorea Idag saknas direktlinjer från Stockholm till Japan och Sydkorea. Tokyo ligger på första plats med närmare 29 000 passagerare år 2017 i Swedavias lista över avresande från Arlanda till de största otrafikerade destinationerna. Antalet resenärer har ökat med 36 procent sedan 2013. Seoul ligger på 23:e plats med knappt 10 000 passagerare – en ökning med 87 procent på fyra år.

Resultaten av värderingen av dessa destinationer utifrån olika omvärldsfaktorer fram-går av tabell 31 i Bilaga 6. Jämförelsen mellan Japan och Sydkorea visar tydligt att driv-krafterna för ökat resande till Japan är små. Det nuvarande utbytet är relativt omfattande, men tillväxten är svag. I motsats till andra viktiga handelspartner så ut-vecklas inte tjänstehandeln med Japan och antalet japanska turister i Sverige minskar.

För Sydkorea är signalerna motsatta. Inte minst tjänstehandeln växer kraftigt och svenska företag ökar sin närvaro på plats i landet. Antalet sydkoreanska turister ökar och landet har börjat attrahera svenska studenter. Båda länderna finns med i regering-ens exportstrategi, men det är bara i Sydkorea som det kan motiveras av en positiv eko-nomisk dynamik. I tabellen nedan finns en jämförelse med Helsingfors, Frankfurt, San Francisco och Vancouver. Den sammanvägda bedömningen framgår av matrisen på nästa sida.

Tabell 12. Direktförbindelser till destinationer i Japan och Sydkorea.

Stockholm Helsingfors Frankfurt San Francisco Vancouver Tokyo Narita Tokyo Narita Tokyo Narita Tokyo Narita Tokyo Haneda Tokyo Haneda Tokyo Haneda

Osaka Osaka Osaka Fukuoka Seoul Seoul Seoul Seoul

Källa: Flygplatsernas hemsidor.


Tabell 13. Sammanvägd bedömning för prioritering av destinationer i Japan och Sydkorea. Prioriteten är högre ju blåare rutan är. (S) innebär att destinationen sak-nar förbindelse, (U) att Swedavia anser att linjeutbudet är outvecklat.



Nuvarande resande


Bland 15 största och tillväxt Tokyo (S) - -

Bland 15 största eller tillväxt - - Seoul (S)


Övriga Asien och Oceanien Bangkok i Thailand ligger på 17:e plats när det gäller antal avresande från Arlanda som stannar på destinationen. Dubai i Förenade Arabemiraten återfinns på plats 22 och Doha i Quatar på plats 24. Dessa tre destinationer har en stark ökning av antal resande 2013–2017. Singapore Airlines öppnade en ny direktlinje till Singapore under år 2017.

Filippinernas huvudstad Manila ligger på 12:e plats på listan över antal passagerare till otrafikerade destinationer. Colombo på Sri Lanka (13), Denpasar på Bali (14), Melbourne (15) och Erbil i irakiska Kurdistan (16) ligger också högt på listan. Ho Chi Minh City återfinns på plats 30. Bland underserved routes är Bangkok på andra plats, Singapore på 16:e och Teheran på 18:e plats.

Indonesien är ett land med en stor befolkning och har samtidigt en kraftig ökning av affärsresande. Jakarta är därför en kandidat för framtida direktflyg. Filippinernas huvudstad Manila är också en kandidat för framtiden. Staden har en hög placering på listan över otrafikerade destinationer med många avresande från Arlanda.

Resultaten av värderingen av dessa destinationer utifrån olika omvärldsfaktorer fram-går av tabellerna 32 och 33 i Bilaga 6. Den samlade bilden av övriga destinationer i Asien och Oceanien är att drivkrafterna fortfarande är för svaga för att resandet ska öka nämnvärt. Flera av destinationerna är intressanta för svenska turister, men dessa desti-nationer har fortfarande ingen större betydelse för sysselsättningen och tillväxten i Sve-rige (som är utgångspunkten för studien).

Den sammanvägda bedömningen framgår av matrisen nedan.


Tabell 14. Sammanvägd bedömning för prioritering av destinationer i övriga Asien och Oceanien. Prioriteten är högre ju blåare rutan är. (S) innebär att destinationen saknar förbindelse, (U) att Swedavia anser att linjeutbudet är outvecklat.



Nuvarande resande


Bland 15 största och tillväxt Bangkok (U)

Singapore (U

Manilla (S) Colombo (S) Denpasar (S) Melbourne (S)

-

Bland 15 största eller tillväxt

Erbil (S) Singapore (U)

Phuket (U)

Teheran (U) Ho Chi Minh City (S)

-


Latinamerika Det saknas direktlinje från Stockholm och det finns heller inte någon stad i Latiname-rika bland de 30 största otrafikerade destinationerna från Arlanda. Två latinameri-kanska flygplatser, Sao Paulo och Mexico City, är enligt OAG bland de 40 mest anslutna städerna i världen.40 Förutom att städerna i sig själva är stora resmål fungerar de också som hubbar för resor till olika delar av Latinamerika. Andra intressanta nav för resor till latinamerikanska destinationer är, förutom de stora europeiska hubbarna, Miami och Panama City. Resultaten av värderingen av dessa destinationer utifrån olika om-världsfaktorer framgår av tabell 34 i Bilaga 6. Generellt bedöms drivkrafterna något bättre för resande mellan Sverige och Mexiko än mellan Sverige och Brasilien. Båda länderna ingår i regeringens exportstrategi och det svenska ägandet av företag i Mexiko har under senare år vuxit kraftigt. Sannolikt är de båda destinationernas roll som knut-punkter i Latinamerika minst lika viktig som det direkta, bilaterala utbytet. Den sam-manvägda bedömningen framgår av matrisen nedan.

Tabell 15. Sammanvägd bedömning för prioritering av destinationer i Latinamerika. Prioriteten är högre ju blåare rutan är. (S) innebär att destinationen saknar förbindelse, (U) att Swedavia anser att linjeutbudet är outvecklat.



Nuvarande resande


Bland 15 största och tillväxt - - -

Bland 15 största eller tillväxt - - -

Med bland 30 största -

Sao Paulo (S) Mexico City (S)

-

40 OAG Aviation Worldwide Limited, Megahubs International Index 2018 (2018)


Afrika Kapstaden ligger på 10:e plats på listan över avresande från Arlanda till otrafikerade destinationer. Resandet dit har ökat med 334 procent på fyra år. Johannesburg finns på plats 19, Kairo på plats 24 och Nairobi på plats 25. Även Kairo har tredubblat sitt resande 2013–2017. Resultaten av värderingen av dessa destinationer utifrån olika omvärldsfaktorer redovisas i tabell 35 i Bilaga 6. Genomgången visar att drivkrafterna för ett ökat resande till de nämnda destinationerna bedöms som relativt svaga. Såväl Egypten som Sydafrika pekas ut i regeringens exportstrategi. Den sammanvägda bedömningen framgår av matrisen nedan.

Tabell 16. Sammanvägd bedömning för prioritering av destinationer i övriga Asien och Oceanien. Prioriteten är högre ju blåare rutan är. (S) innebär att destinationen saknar förbindelse, (U) att Swedavia anser att linjeutbudet är outvecklat.



Nuvarande resande


Bland 15 största och tillväxt Kapstaden (S) - -

Bland 15 största eller tillväxt

Johannesburg (S)

Nairobi (S) Kairo (S) -



Bilagor

Bilaga 1: Nya linjer från Arlanda

Bilaga 2: Största destinationer från Arlanda

Bilaga 3: Sveriges exportmönster

Bilaga 4: Sveriges import

Bilaga 5: Företagsklimat i olika länder

Bilaga 6: Omvärldsindikatorer för olika destinationer

Bilaga 7: Litteraturförteckning

Bilaga 8: Intervjuade personer


Bilaga 1: Nya linjer från Arlanda Figur 4

Källa: Swedavia

Figur 5

Källa: Swedavia


Bilaga 2: Största destinationer från Arlanda Tabell 17

Totalt antal avresande passagerare från Arlanda till respektive destinationKälla: Swedavias resvaneundersökning Röd markering: Bearbetning av författarenUtrikes destination 2013 2014 2015 2016 2017

2013-2017 Ökning

2013-2017 Ökning %

London 552 323 740 627 754 942 773 962 801 566 249 243 45%Copenhagen 514 343 719 786 720 748 765 965 754 370 240 027 47%Oslo 462 164 668 926 664 879 698 898 710 799 248 635 54%Helsinki 381 212 520 379 541 432 579 969 612 373 231 161 61%Amsterdam 263 948 354 669 377 952 401 498 443 032 179 084 68%Frankfurt 235 357 320 474 332 997 354 413 354 749 119 392 51%Paris 236 661 304 483 311 081 307 238 320 159 83 498 35%Munich 167 539 233 096 254 603 256 163 276 656 109 117 65%Berlin 211 163 274 938 288 531 291 563 270 902 59 739 28%Malaga 87 797 128 790 158 283 186 207 253 466 165 669 189%Istanbul 153 449 212 846 220 293 232 715 239 428 85 979 56%New York NY 186 186 265 235 248 786 260 311 251 722 65 536 35%Barcelona 130 501 163 126 176 512 181 307 210 155 79 654 61%Palma de Mallorca 109 023 125 032 139 566 190 779 208 559 99 536 91%Zurich 145 887 197 491 202 256 200 715 207 737 61 850 42%Gran Canaria 109 046 124 628 139 356 190 217 207 378 98 332 90%Bangkok 116 171 180 341 173 285 169 464 172 876 56 705 49%Duesseldorf 70 106 93 127 93 329 177 535 162 939 92 833 132%Rome 89 963 107 062 126 266 140 099 152 422 62 459 69%Los Angeles CA 39 083 81 532 90 669 131 289 150 056 110 973 284%Alicante 46 960 78 958 90 498 119 674 150 233 103 273 220%Dubai 49 056 120 972 130 042 136 749 146 412 97 356 198%Milan 64 244 81 178 95 681 101 357 138 228 73 984 115%Doha 48 689 66 183 93 471 113 975 136 487 87 798 180%Madrid 52 073 93 034 115 854 123 781 135 407 83 334 160%Reykjavik 59 447 78 116 86 838 98 020 130 664 71 217 120%Vienna 123 090 129 247 140 911 139 944 129 658 6 568 5%Nice 93 373 112 245 115 407 122 691 128 491 35 118 38%Prague 90 549 102 333 115 249 116 274 133 704 43 155 48%Riga 63 345 86 122 103 919 114 365 123 508 60 163 95%Manchester 64 635 83 096 83 648 96 542 112 530 47 895 74%Tallinn 38 115 57 404 58 817 83 693 108 867 70 752 186%Hamburg 41 829 78 957 94 162 95 758 101 142 59 313 142%


Tabell 18

Totalt antal avresande passagerare från Arlanda som stannar på destinationenKälla: Swedavias resvaneundersökning Röd markering: Bearbetning av författaren

Utrikes destination 2013 2014 2015 2016 20172013-2017 Ökning

2013-2017 Ökning %



Tabell 19

Totalt antal avresande affärsresenärer per land från Arlanda Källa: Swedavias resvaneundersökning Röd markering: Bearbetning av författaren

2013 2014 2015 2016 20172013-2017 Ökning

2013-2017 Ökning %

Norway 329 544 377 195 361 803 373 429 376 906 47 362 14%Denmark 279 926 314 802 300 254 349 199 333 664 53 738 19%Finland 256 929 280 064 288 400 310 078 331 759 74 830 29%Germany 271 391 286 501 296 220 323 225 308 766 37 375 14%United Kingdom 249 256 252 310 244 182 263 987 291 329 42 073 17%USA 89 202 134 901 133 895 164 998 149 942 60 740 68%France 88 543 97 387 93 968 90 059 101 226 12 683 14%Netherlands 89 273 96 297 89 797 99 015 93 650 4 377 5%Spain 53 345 68 636 74 000 82 510 87 337 33 992 64%Italy 61 924 68 367 60 161 68 257 71 403 9 479 15%Switzerland 64 168 67 387 64 422 78 571 61 936 -2 232 -3%Poland 34 690 42 249 34 560 45 231 51 554 16 864 49%Estonia 26 779 29 252 30 884 44 910 51 196 24 417 91%Latvia 29 720 23 518 40 103 47 186 42 818 13 098 44%Lithuania 22 054 24 010 23 149 35 862 35 368 13 314 60%Austria 38 636 37 445 33 849 37 976 34 497 -4 139 -11%Belgium 39 343 38 504 39 356 33 157 31 397 -7 946 -20%India 21 459 29 593 33 265 36 346 31 166 9 707 45%China 34 715 32 736 36 828 31 500 28 824 -5 891 -17%Ireland 18 428 20 932 22 723 20 846 27 772 9 344 51%Russia 40 890 39 578 28 628 28 775 25 710 -15 180 -37%Czech Republic 21 622 20 452 24 732 26 117 24 839 3 217 15%Portugal 12 163 13 156 15 287 16 829 17 463 5 300 44%Ukraine 4 864 5 165 8 139 9 530 15 653 10 789 222%Turkey 24 584 27 839 24 406 20 359 14 559 -10 025 -41%Canada 9 405 15 896 14 381 15 994 14 500 5 095 54%Iceland 11 138 12 603 11 883 13 682 13 324 2 186 20%United Arab Emirates 8 650 11 541 12 096 11 903 13 252 4 602 53%Hungary 9 335 11 413 13 430 10 839 13 187 3 852 41%Greece 9 952 13 746 12 931 13 120 13 134 3 182 32%


Tabell 20

Totalt antal avresande affärsresenärer per stad från Arlanda Källa: Swedavias resvaneundersökning Röd markering: Bearbetning av författaren

2013 2014 2015 2016 20172013-2017 Ökning

2013-2017 Ökning %

Copenhagen 253 525 276 649 265 583 301 719 287 582 34 057 13%Oslo 233 612 265 540 265 228 278 468 276 524 42 912 18%Helsinki 180 827 196 494 203 276 223 676 244 828 64 001 35%London 192 585 195 859 191 500 207 969 226 219 33 634 17%Amsterdam 89 195 95 942 89 498 98 677 90 457 1 262 1%Frankfurt 66 649 67 600 73 235 78 064 75 461 8 812 13%Paris 65 859 72 504 70 565 67 348 71 943 6 084 9%Berlin 57 774 62 243 62 627 64 813 65 703 7 929 14%Munich 44 282 45 777 52 640 58 568 57 378 13 096 30%Tallinn 26 727 29 155 30 244 44 271 51 091 24 364 91%Duesseldorf 40 801 45 159 41 881 54 121 45 713 4 912 12%Riga 29 720 23 432 40 103 47 186 42 818 13 098 44%Zurich 42 216 44 977 46 168 54 020 41 495 -721 -2%New York NY 24 766 33 556 31 631 34 591 33 227 8 461 34%Manchester 28 926 27 105 26 580 26 858 33 177 4 251 15%Vilnius 20 563 22 675 21 779 34 762 32 622 12 059 59%Hamburg 28 004 31 194 31 676 34 550 32 376 4 372 16%Brussels 39 343 38 468 38 883 32 934 31 153 -8 190 -21%Milan 23 769 26 079 24 087 25 644 29 153 5 384 23%Barcelona 21 232 25 605 28 726 30 185 27 908 6 676 31%Vienna 32 410 29 556 25 598 30 942 27 857 -4 553 -14%Billund 10 453 19 939 19 093 22 413 27 331 16 878 161%Dublin 17 899 19 264 20 915 19 360 26 481 8 582 48%Turku 22 563 25 546 28 382 30 396 26 442 3 879 17%Vaasa 16 806 20 838 20 485 20 205 24 624 7 818 47%Prague 21 456 20 344 24 557 25 339 24 553 3 097 14%Trondheim 12 137 15 556 15 197 20 485 24 478 12 341 102%Bergen 30 563 30 942 25 016 27 741 23 758 -6 805 -22%Madrid 11 619 18 421 19 203 21 896 22 277 10 658 92%Warsaw 16 765 20 320 18 811 21 347 22 191 5 426 32%


Tabell 21

Antal avresande privatresenärer till nedanstående destination

Antal avresande privatresenärer till nedan destinationKälla: Swedavias resvaneundersökning Röd markering: Bearbetning av författaren

Utrikes destination 2013 2014 2015 2016 20172013-2017 Ökning

2013-2017 Ökning %



Tabell 22

Antal avresande till de 30 största otrafikerade destinationerna 2017 från Arlanda. Källa: Swedavias resvaneundersökning Röd markering: Bearbetning av författaren

2013 2014 2015 2016 20172013-2017 Ökning

2013-2017 Ökning %

Tokyo 21 079 27 906 21 936 23 283 28 770 7 691 36%Washington DC 11 019 17 874 20 092 21 326 24 926 13 907 126%Boston MA 12 068 19 058 19 875 21 532 24 453 12 385 103%San Francisco CA 16 829 26 168 26 847 26 410 23 498 6 669 40%Toronto 8 583 16 484 18 827 24 395 22 380 13 797 161%Shanghai 18 202 19 475 17 640 17 382 17 730 -472 -3%Sydney 11 530 20 014 15 012 15 268 16 797 5 267 46%Mumbai 6 835 13 504 13 330 14 398 15 231 8 396 123%Aalborg 6 677 9 643 10 417 10 423 15 151 8 474 127%Cape Town 4 209 10 492 9 689 9 393 14 068 9 859 234%Seattle WA 5 925 7 221 8 477 10 234 13 260 7 335 124%Manila 6 890 13 267 12 857 16 020 12 884 5 994 87%Colombo 3 112 6 802 10 000 10 708 12 873 9 761 314%Denpasar-Bali 2 867 6 015 6 956 6 828 12 464 9 597 335%Melbourne 5 524 11 815 10 169 13 232 12 165 6 641 120%Erbil 3 097 3 530 3 531 6 872 12 153 9 056 292%Kristiansand 11 451 13 508 14 625 11 173 11 554 103 1%Alesund 5 462 7 293 5 929 7 265 11 478 6 016 110%Johannesburg 7 188 11 589 12 349 14 006 11 013 3 825 53%Minneapolis MN 5 157 7 222 6 277 9 716 10 763 5 606 109%Aarhus 7 850 12 234 8 568 9 438 10 566 2 716 35%Vancouver 4 538 6 444 7 992 8 235 10 025 5 487 121%Seoul 5 185 11 451 10 822 12 297 9 737 4 552 88%Cairo 3 136 6 380 7 321 7 095 9 710 6 574 210%Nairobi 5 379 7 155 9 856 10 840 9 465 4 086 76%Montreal 3 752 9 013 5 874 8 327 9 425 5 673 151%Haugesund 4 255 7 281 8 178 6 636 9 163 4 908 115%Bengaluru 2 655 6 550 9 706 8 603 8 877 6 222 234%Florence 6 184 7 872 7 209 8 911 8 841 2 657 43%Ho Chi Minh City 3 765 6 204 5 883 5 533 8 779 5 014 133%


Tabell 23

Antal avresande transfererande passagerare från Arlanda till de 30 största "underserved" destinationerna.Källa: Swedavias resvaneundersökning Röd markering: Bearbetning av författaren

2013 2014 2015 2016 20172013-2017 Ökning

2013-2017 Ökning %

New York NY 29 250 46 106 43 083 52 782 47 732 18 482 63%Bangkok 20 908 36 566 35 226 37 327 35 851 14 943 71%Bergen 14 070 21 038 21 091 21 384 23 073 9 003 64%Milan 16 123 20 656 24 742 26 329 22 917 6 794 42%Los Angeles CA 18 393 27 661 33 177 19 941 22 719 4 326 24%Delhi 15 312 20 887 21 824 21 730 22 449 7 137 47%Geneva 9 388 11 777 13 530 15 087 21 986 12 598 134%Trondheim 13 446 19 555 21 738 20 577 21 284 7 838 58%Miami FL 5 702 9 684 16 888 19 284 20 882 15 180 266%Stavanger 11 874 23 310 24 191 21 121 20 850 8 976 76%Stuttgart 19 951 21 641 25 456 21 657 19 484 -467 -2%Dublin 5 140 13 768 24 047 14 110 19 264 14 124 275%Madrid 19 570 17 048 21 843 16 361 19 095 -475 -2%Rome 10 784 14 022 21 273 20 214 17 466 6 682 62%Chicago IL 6 575 7 278 8 076 7 841 15 894 9 319 142%Singapore 11 923 15 454 14 375 15 484 15 604 3 681 31%Bologna 6 626 8 224 10 891 14 171 15 472 8 846 134%Tehran 12 241 14 267 14 382 15 215 15 431 3 190 26%Paris 10 932 14 934 21 121 20 322 15 038 4 106 38%Munich 12 238 17 264 17 479 16 690 13 754 1 516 12%London 14 367 23 046 15 906 21 559 13 677 -690 -5%Phuket 10 427 15 226 17 035 14 575 13 625 3 198 31%Lisbon 6 584 10 142 14 384 17 778 13 524 6 940 105%Barcelona 6 841 13 203 14 612 19 962 13 260 6 419 94%Venice 7 994 10 594 12 889 14 313 13 239 5 245 66%Hong Kong 14 183 18 898 17 606 12 558 13 148 -1 035 -7%Amsterdam 4 518 9 153 9 822 13 565 12 813 8 295 184%Tromso 7 913 14 990 13 671 11 587 12 599 4 686 59%Berlin 3 655 7 149 7 997 6 706 12 234 8 579 235%Antalya 8 847 14 648 11 432 9 346 11 525 2 678 30%


Bilaga 3: Sveriges exportmönster

Figur 6. Sveriges export fördelad på mottagarländer (Löpande priser, Mkr).


0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

NorgeTysklandStorbritannienDanmarkUSA

Källa: SCB Data t.o.m april 2018

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

BelgienFinlandFrankrikeItalienNederländerna




0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

JapanKinaPolenRysslandSpanien


Bilaga 4: Sveriges import

Figur 9. Sveriges import fördelad på avsändarländer (Löpande priser, Mkr).


0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

NorgeTysklandStorbritannienDanmarkNederländerna


0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

BelgienFinlandFrankrikeItalienSpanien



0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

JapanKinaPolenRysslandUSA



Bilaga 5: Företagsklimat i olika länder Tabell 24. Företagsklimatet i världen. Källa: World Bank Group (2018) Doing Business 2018 – Reforming to Create Jobs. Comparing Business Regulation for Domestic Firms in 190 Economies.


Bilaga 6: Omvärldsindikatorer för olika destinationer

Prognos för den ekonomiska tillväxten under 2018 och 2019. Flygresandet har ett starkt samband med den ekonomiska tillväxten. Orsakssambanden är ömsesidiga: flygresor stimulerar tillväxt, och ju rikare vi är desto mer reser vi.41 Ekonomiska pro-gnoser har en hög grad av osäkerhet, men IMF World Outlook ger samtidigt en kvalifi-cerad indikation om de olika ländernas styrkor, svagheter och utvecklingsperspektiv. Som indikator används nationens genomsnittliga prognostiserade BNP-tillväxt 2018–2019 i jämförelse med den bedömda tillväxten i en relevant jämförelsegrupp.42

Prognos över affärsresandet under perioden 2017–2021. Affärsresandet är dels en direkt viktig faktor för denna studie, dels speglar det den generella ekonomiska utveckl-ingen. Som indikator används den förväntade genomsnittliga, årliga tillväxten av om-sättningen på affärsresemarknaden i olika länder. Referenstalet för Sverige är 10,0 pro-cent per år.43

Sveriges utrikeshandel med varor. Internationellt affärsresande har ett nära sam-band med utrikeshandel. Som indikator används dels rangordningen bland Sveriges viktigaste handelspartner, dels tillväxten under perioden 2013–2017. Export och import läggs samman till totalt handelsutbyte.44

Sveriges utrikeshandel med tjänster. Internationellt affärsresande har ett ännu starkare samband med utrikeshandel med tjänster. Som indikator används dels rang-ordningen bland Sveriges viktigaste handelspartner, dels tillväxten under perioden 2013–2017. Export och import läggs samman till totalt handelsutbyte.45

Regeringens exportstrategi identifierar 26 prioriterade länder för svensk export. Urvalet speglar en sammanvägd marknadspotential för svensk industri och ger samti-digt en signal om vilka marknader som kan förväntas främjas på olika sätt. Som indika-tor används helt enkelt om det aktuella landet finns med bland de prioriterade länder-na.46

Svensk besöksnäring fokuserar på turister i Sverige, vilka har en direkt koppling till sysselsättning och tillväxt. Som indikator används dels rangordningen av vilka länder som tillbringar flest gästnätter i Sverige, dels utvecklingen under perioden 2012–2017. Den senare jämförs med den totala tillväxten i gästnätter om 20,0 procent.47

Utländskt ägande av företag i Sverige. Det är inte säkert att gränsöverskridande ägande driver resande i högre utsträckning än exempelvis handel, men det speglar hur integrerat näringslivet är och ger dessutom en indikation om det allmänna utbytet

41 Klaesson, Mellander och Rickardsson (2017). 42 IMF (2018a och 2018b). 43 GBTA (2017). 44 Statistiska centralbyrån (2018a). 45 Statistiska centralbyrån (2018b). 46 Regeringen (2015). 47 Tillväxtverket och Statistiska centralbyrån (2018).


mellan länder. Som indikator används dels rangordning av länder med det största anta-let anställda i Sverige, dels utvecklingen under perioden 2013–2017. Utvecklingen jäm-förs med den totala tillväxten av anställda i utlandsägda företag, vilken var 6,6 pro-cent.48

Svenska koncerners ägande i utlandet. Som indikator används dels rangordning av länder med det största antalet anställda i svenska koncerners dotterbolag, dels ut-vecklingen under perioden 2012–2016. Utvecklingen jämförs med den totala tillväxten av anställda i svenska dotterbolag, vilken var 11,8 procent.49

Internationellt studentutbyte – utländska studenter i Sverige. Studentutbytet kan spegla både Sveriges anseende i det aktuella landet och ett generellt ökat resande under kommande år. Studenterna i sig reser förmodligen i ganska liten grad, men den kunskap om Sverige och de kontakter de skapar kan nyttjas i deras framtida karriärer. Indikatorn är antalet personer som tar sin första, svenska akademiska examen samt ut-vecklingen under perioden 2012/2013 till 2016/2017. Utvecklingen för det aktuella lan-det jämförs med den totala utvecklingen som var negativ, –22,2 procent.50

Internationellt studentutbyte – svenska studenter i utlandet. Indikatorn är antalet svenskar som studerar utomlands och utvecklingen under perioden 2012/2013 till 2016/2017. Utvecklingen för det aktuella landet jämförs med den totala utveckl-ingen som var negativ, - 15,0 procent.51

Övrigt är en rubrik som innehåller olika aspekter, exempelvis om den aktuella desti-nationen tillhör världens bäst uppkopplade flygplatser (”Most connected airports” från OAG) eller om målpunkten lyfts fram i intervjuer för denna studie.

För att göra värderingen illustrativ och sammanfatta resultaten visas ett gynnsamt ut-fall med en grön ruta och ett icke gynnsamt utfall med en röd ruta i tabellerna i bilagan. Grön färg används baserat på en kombination av storlek och utveckling relativt den benchmark som är aktuell. Röd färg används primärt när prognosen eller utvecklings-takten är svag relativt jämförelsetalet.

Generellt läggs större fokus på tillväxttakten än på dagens storlek, eftersom dagens storlek per definition inte har resulterat i någon direktlinje alternativt för få

förbindelser.

48 Tillväxtanalys (2018b), Tillväxtanalys (2014b). 49 Tillväxtanalys (2018a), Tillväxtanalys (2014a). 50 Universitetskanslerämbetet och Statistiska centralbyrån (2018). 51 Universitetskanslerämbetet och Statistiska centralbyrån (2017).


Tabell 25. Destinationer inom Europa utan direktförbindelse. Grön färg används baserat på en kombination av storlek och utveckling relativt den benchmark som är aktuell. Röd färg används primärt när prognosen eller utvecklingstakten är svag relativt jämförelsetalet.

Avr

esan

de

från

Arl

and

a, a

nta

l 2

01

7,

till

växt

2

01

3–2

01

7

Pro

gn

os

för

den

eko

no

mis

ka t

illv

äxte

n 2

01

8–

20

19

(”

Ad

van

ced

Eu

rop

e”2

,1 %

)

Pro

gn

os

öve

r af

färs

resa

nd

et,

årli

g t

illv

äxt

20

17–

20

21

(S

veri

ge

10

,0 %

)

Utr

ikes

han

del

var

or,

ran

k o

ch t

illvä

xt 2

01

2–

20

17

(g

lob

alt

14

,8 %

)

Utr

ikes

han

del

tjä

nst

er,

ran

k o

ch t

illvä

xt 2

01

2–

20

17

(g

lob

alt

44

,7 %

)

Reg

erin

gen

s ex

po

rtst

rate

gi

Sve

nsk

bes

öks

när

ing

, ra

nk

och

till

växt

20

12–

20

17

(to

talt

20

,0 %

)

Utl

änd

skt

ägan

de

av f

öre

tag

i S

veri

ge,

ran

k o

ch

till

växt

20

13–2

01

7,

tota

lt 6

,6 %

Sve

nsk

t äg

and

e i u

tlan

det

, ra

nk

och

till

växt

2

01

2–2

01

6 (

tota

lt 1

1,8

%)

Inre

san

de

stu

den

ter,

an

tal

exam

ina

20

16

/2

01

7

och

utv

eckl

ing

frå

n 2

01

2/

20

13

(to

talt

-2

2,2

%)

Utr

esan

de

stu

den

ter,

an

tal 2

01

6/

20

17

och

u

tvec

klin

g f

rån

20

12

/2

01

3 (

tota

lt

-15

,0 %

)

Övr

igt

(mo

st c

on

nec

ted

air

po

rts

m.m

.)

Aalborg (Dk) 15 200 127 %

2,0 % 7,2 % Rank 4, 8,8 %

Rank 5, 65 %

Nej Rank 3, - 4,5 %

Rank 4, 35,7 %

Rank 9, 14,1 %

57, 3,6 %

1 245, 19,9 %

Kristiansand (No)

11 600 1 %

2,1 % 9,6 % Rank 2, 8,3 %

Rank 1, 67,9 %

Nej Rank 1, 1,7 %

Rank 3, 25,6 %

Rank 7, 16,1 %

196 -26,3 %

827 -4,2 %

Ålesund (No) 11 500 110 %

2,1 % 9,6 % Rank 2, 8,3 %

Rank 1, 67,9 %

Nej Rank 1, 1,7 %

Rank 3, 25,6 %

Rank 7, 16,1 %

196 -26,3 %

827 -4,2 %

Århus (Dk) 10 600 35 %

2,0 % 7,2 % Rank 4, 8,8 %

Rank 5, 65 %

Nej Rank 3, - 4,5 %

Rank 4, 35,7 %

Rank 9, 14,1 %

57, 3,6 %

1 245, 19,9 %

Haugesund (No)

9 200 115 %

2,1 % 9,6 % Rank 2, 8,3 %

Rank 1, 67,9 %

Nej Rank 1, 1,7 %

Rank 3, 25,6 %

Rank 7, 16,1 %

196 -26,3 %

827 -4,2 %

Florens (It) 8 800 43 %

1,3 % 7,7 % Rank 12, 35,8 %

Rank 15, 30,6 %

Nej Rank 11, 15,7 %

Rank 16 2,7 %

Rank 13 11,6 %

759 4,5 %

438 -27,8 %


Tabell 26. Destinationer inom Europa med outvecklat linjeutbud. Grön färg används baserat på en kombination av storlek och utveckling relativt den benchmark som är aktuell. Röd färg används primärt när prognosen eller utvecklingstakten är svag relativt jämförelsetalet.

Tran

sfer

pas

sag

erar

e, a

nta

l 20

17

, ti

llvä

xt 2

01

3–2

01

7

Pro

gn

os

för

den

eko

no

mis

ka t

illv

äxte

n

20

18–2

01

9,

(”A

dva

nce

d E

uro

pe”

re

spek

tive

”Em

erg

ing

& d

evel

op

ing

Eu

rop

e")

Pro

gn

os

öve

r af

färs

resa

nd

et,

årli

g

till

växt

20

17–2

02

1 (

Sve

rig

e 1

0,0

%)

Utr

ikes

han

del

var

or,

ran

k o

ch t

illvä

xt

20

12–2

01

7 (

glo

bal

t 1

4,8

%)

Utr

ikes

han

del

tjä

nst

er,

ran

k o

ch t

illvä

xt

20

12–2

01

7 (

glo

bal

t 4

4,7

%)

Reg

erin

gen

s ex

po

rtst

rate

gi

Sve

nsk

bes

öks

när

ing

, ra

nk

och

till

växt

2

01

2–2

01

7 (

tota

lt 2

0,0

%)

Utl

änd

skt

ägan

de

av f

öre

tag

i S

veri

ge,

ra

nk

och

til

lväx

t 2

01

3–2

01

7,

tota

lt 6

,6

%

Sve

nsk

t äg

and

e i u

tlan

det

, ra

nk

och

ti

llvä

xt 2

01

2–2

01

6 (

tot a

lt 1

1,8

%)

Inre

san

de

stu

den

ter,

an

tal

exam

ina

20

16

/2

01

7 o

ch u

tvec

klin

g f

rån

2

01

2/

20

13

(to

talt

-2

2,2

%)

Utr

esan

de

stu

den

ter,

an

tal 2

01

6/

20

17

o

ch u

tvec

klin

g f

rån

20

12

/2

01

3 (

tota

lt

- 15

,0 %

)

Övr

igt

(mo

st c

on

nec

ted

air

po

rts

m.m

.)

Bergen (No) 23 100 64 %

2,1 % jfr 2,1 %

9,6 % Rank 2 8,3 %

Rank 1 67,9 %

Nej Rank 1, 1,7 %

Rank 3 25,6 %

Rank 7 16,1 %

196 -26,3 %

827 -4,2 %

Milano (It) 22 900 42 %

1,3 % jfr 2,1 %

7,7 % Rank 12 35,8 %

Rank 15 30,6 %

Nej Rank 11, 15,7 %

Rank 16 2,7 %

Rank 13 11,6 %

759 4,5 %

438 -27,8 %

Genève (Sch) 22 000 134 %

2,1 % jfr 2,1 %

5,4 % Rank 20 7,6 %

Rank 9 11,4 %

Nej Rank 8, 48,3 %

Rank 10 21,7 %

Rank 28 13,3 %

315 14,5 %

369 -18,5 %

Trondheim (No)

21 300 58 %

2,1 % jfr 2,1 %

9,6 % Rank 2 8,3 %

Rank 1, 67,9 %

Nej Rank 1 1,7 %

Rank 3, 25,6 %

Rank 7 16,1 %

196 -26,3 %

827 -4,2 %

Stavanger (No)

20 900 + 76 %

2,1 % jfr 2,1 %

9,6 % Rank 2 8,3 %

Rank 1 67,9 %

Nej Rank 1 1,7 %

Rank 3 25,6 %

Rank 7 16,1 %

196 -26,3 %

827 -4,2 %

Stuttgart (Ty) 19 500 - 2 %

2,2 % jfr 2,1 %

9,3 % Rank 1 26,9 %

Rank 4, 43,6 %

Ja Rank 2, 18,8 %

Rank 1 11,3 %

Rank 3 -5,8 %

2 753 -8,6 %

770 -26,3 %

Dublin (Ir) 19 300 275 %

4,1 % jfr 2,1 %

11,2 % (UK)

Rank 24 -1,1 %

Rank 10 153,5 %

Nej Rank 25 52,8 %

Rank 17 43,6 %

- ?

129 -4,4 %

177 -19,9 %

Madrid (Sp) 19 100 -2 %

2,5 % jfr 2,1 %

9,0 % Rank 14 35,9 %

Rank 13 4,1 %

Nej Rank 15 44,1 %

Rank 20 12,4 %

Rank 11 5,5 %

930 -19,8 %

695 -41,7 %

Lyfts i intervjuer

Rom (It) 17 500 62 %

1,3 % jfr +2,1 %

7,7 % Rank 12 35,8 %

Rank 15, 30,6 %

Nej Rank 11, 15,7 %

Rank 16 2,7 %

Rank 13 11,6 %

759 4,5 %

438 -27,8 %

Bologna (It) 15 500 31 %

1,3 % jfr 2,1 %

7,7 % Rank 12 35,8 %

Rank 15 30,6 %

Nej Rank 11, 15,7 %

Rank 16 2,7 %

Rank 13 11,6 %

759 4,5 %

438 -27,8 %

Paris (Fr) 15 000 38 %

2,1 % jfr 2,1 %

8,7 % Rank 10 6,3 %

Rank 7 8,1 %

Nej Rank 10 10,8 %

Rank 7 15,2 %

Rank 8 -4,9 %

1 684 -14,6 %

694 -44,7 %


München (Ty) 13 800 12 %

2,2 % jfr 2,1 %

9,3 % Rank 1 26,9 %

Rank 4, 43,6 %

Ja Rank 2, 18,8 %

Rank 1 11,3 %

Rank 3 -5,8 %

2 753 -8,6 %

770 -26,3 %

Tran

sfer

pass

ager

are,

ant

al 2

017,

til

lväx

t 20

13–2

017

Prog

nos

för

den

ekon

omis

ka

tillv

äxte

n 20

18–2

019,

(”

Adv

ance

d Eu

rope

” r

espe

ktiv

e ”

Emer

ging

&

deve

lopi

ng E

urop

e")

Prog

nos

över

aff

ärsr

esan

det,

årl

ig

tillv

äxt

2017

–202

1 (S

veri

ge 1

0,0

%)

Utr

ikes

hand

el v

aror

, ra

nk o

ch t

illvä

xt

2012

–201

7 (g

loba

lt 14

,8 %

)

Utr

ikes

hand

el t

jäns

ter,

ran

k oc

h til

lväx

t 20

12–2

017

(glo

balt

44,7

%)

Reg

erin

gens

exp

orts

trat

egi

Sve

nsk

besö

ksnä

ring

, ra

nk o

ch

tillv

äxt

2012

–201

7 (t

otal

t 20

,0 %

)

Utlä

ndsk

t äg

ande

av

före

tag

i Sve

rige

, ra

nk o

ch t

illvä

xt 2

013–

2017

, to

talt

6,6

%

Sve

nskt

äga

nde

i utla

ndet

, ra

nk o

ch

tillv

äxt

2012

–201

6 (t

otal

t 11

,8 %

)

Inre

sand

e st

uden

ter,

ant

al e

xam

ina

2016

/201

7 oc

h ut

veck

ling

från

20

12/2

013

(tot

alt

-22,

2 %

)

Utr

esan

de s

tude

nter

, an

tal

2016

/201

7 oc

h ut

veck

ling

från

20

12/2

013

(tot

alt

-15,

0 %

)

Övr

igt

(mos

t co

nnec

ted

airp

orts

, m

.m.)

London (Eng) 13 700 -5 %

1,6 % jfr 2,1 %

11,2 % Rank 6 -8,5 %

Rank 2 101,6 %

Ja Rank 4 48,5 %

Rank 8 0,8 %

Rank 4 7,9 %

609 25,3 %

4 178 -18,8 %

Lissabon (Po) 13 500 105 %

2,1 % jfr 2,1 %

8,1 % Rank 33 21,0 %

?52 Nej Rank 34 42,5 %

?53 Rank 37 3,6 %

103 -29,2 %

115 16,2 %

Barcelona (Sp)

13 300 94 %

2,5 % jfr 2,1 %

9,0 % Rank 14 35,9 %

Rank 13 4,1 %

Nej Rank 15 44,1 %

Rank 20 12,4 %

Rank 11 5,5 %

930 -19,8 %

695 -41,7 %

Venedig (It) 13 200 66 %

1,3 % jfr 2,1 %

7,7 % Rank 12 35,8 %

Rank 15 30,6 %

Nej Rank 11, 15,7 %

Rank 16 2,7 %

Rank 13 11,6 %

759 4,5 %

438 -27,8 %

Amsterdam (Nl)

12 800 184 %

2,8 % jfr 2,1 %

6,8 % Rank 3 34,4 %

Rank 8 77,8 %

Nej Rank 6 31,4 %

Rank 9 -2,0 %

Rank 14 6,5 %

873 25,6 %

752 13,9 %

Tromsö (No) 12 600 59 %

2,1 % jfr 2,1 %

9,6 % Rank 2 8,3 %

Rank 1 67,9 %

Nej Rank 1, 1,7 %

Rank 3 25,6 %

Rank 7 16,1 %

196 -26,3 %

827 -4,2 %

Berlin (Ty) 12 200 235 %

2,2 % jfr 2,1 %

9,3 % Rank 1 26,9 %

Rank 4, 43,6 %

Ja Rank 2, 18,8 %

Rank 1 11,3 %

Rank 3 -5,8 %

2 753 -8,6 %

770 -26,3 %

Antalya (Tu) 11 500 30 %

4,2 % jfr 4,0 %

3,8 % Rank 19 19,1 %

? Ja Rank 30 63,6 %

Rank 27 ?

Rank 19 55,2 %

244 -42,2 %

49 -60,2 %

Budapest (Un) ? 3,4 % jfr 4,0 %

7,5 % Rank 23, 51,2 %

? Nej Rank 31 51,3 %

- ?

Rank 31 35,9 %

73 -15,1 %

234 -44,8 %

Lyfts i intervjuer

Bukarest (Ru) ? 4,3 % jfr 4,0 %

8,4 % Rank 41, +39,5 %

? Nej Rank 26 +72,9 %

- ?

Rank 29 20,2 %

57 -51,3 %

321 -36,7 %

Lyfts i intervjuer

52 ”?” anger att landet ej finns med bland de 24 största tjänstehandelsnationerna. 53 ”?” anger att data saknas för något av årtalen eller båda.


Tabell 27. Destinationer i USA och Kanada utan direktförbindelse. Grön färg används baserat på en kombination av storlek och utveckling relativt den benchmark som är aktuell. Röd färg används primärt när prognosen eller utvecklingstakten är svag relativt jämförelsetalet.

Avr

esan

de

från

Arl

and

a, a

nta

l 20

17

, ti

llväx

t 2

01

3–2

01

7

Pro

gn

os

för

den

eko

no

mis

ka t

illv

äxte

n 2

01

8–

20

19

(”

No

rth

Am

eric

a” 2

,7 %

)

Pro

gn

os

öve

r af

färs

resa

nd

et,

årli

g t

illv

äxt

20

17–

20

21

(S

veri

ge

10

,0 %

)

Utr

ikes

han

del

var

or,

ran

k o

ch t

illv

äxt

20

12–

20

17

(g

lob

alt

14

,8 %

)

Utr

ikes

han

del

tjä

nst

er,

ran

k o

ch t

illv

äxt

20

12–

20

17

(g

lob

alt

44

,7 %

)

Reg

erin

gen

s ex

po

rtst

rate

gi

Sve

nsk

bes

öks

när

ing

, ra

nk

och

till

växt

20

12–

20

17

(to

talt

20

,0 %

)

Utl

änd

skt

ägan

de

av f

öre

tag

i S

veri

ge,

ran

k o

ch

till

växt

20

13–2

01

7,

tota

lt 6

,6 %

Sve

nsk

t äg

and

e i u

tlan

det

, ra

nk

och

til

lväx

t 2

01

2–2

01

6 (

tota

lt 1

1,8

%)

Inre

san

de

stu

den

ter,

an

tal

exam

ina

20

16

/2

01

7

och

utv

eckl

ing

frå

n 2

01

2/

20

13

(to

talt

-2

2,2

%)

Utr

esan

de

stu

den

ter,

an

tal 2

01

6/

20

17

och

u

tvec

klin

g f

rån

20

12

/2

01

3 (

tota

lt

-15

,0 %

)

Övr

igt

(mo

st c

on

nec

ted

air

po

rts,

m.m

.)

Washington D.C. (USA)

24 900 126 %

2,8 % 3,7 % Rank 8 9,3 %

Rank 3 42,4 %

Ja Rank 5 75,9 %

Rank 2 -2,2 %

Rank 1 11,7 %

944 20,7 %

4706 -15,9 %

Boston (USA) 24 500 103 %

2,8 % 3,7 % Rank 8 9,3 %

Rank 3 42,4 %

Ja Rank 5 75,9 %

Rank 2 -2,2 %

Rank 1 11,7 %

944 20,7 %

4706 -15,9 %

San Fransisco (USA)

23 500 40 %

2,8 % 3,7 % Rank 8 9,3 %

Rank 3 42,4 %

Ja Rank 5 75,9 %

Rank 2 -2,2 %

Rank 1 11,7 %

944 20,7 %

4706 -15,9 %

Toronto (Ka) 22 400 161 %

2,0 % 6,3 % Rank 27 10,7 %

Rank 21 -3,8 %

Nej Rank 24 27,0 %

Rank 25 ?

Rank 18 19,2 %

465 23,7 %

577 4,9 %

Seattle (USA) 13 300 124 %

2,8 % 3,7 % Rank 8 9,3 %

Rank 3 42,4 %

Ja Rank 5 75,9 %

Rank 2 -2,2 %

Rank 1 11,7 %

944 20,7 %

4706 -15,9 %

Minneapolis (USA)

10 800 109 %

2,8 % 3,7 % Rank 8 9,3 %

Rank 3 42,4 %

Ja Rank 5 75,9 %

Rank 2 -2,2 %

Rank 1 11,7 %

944 20,7 %

4706 -15,9 %

Vancouver (Ka)

10 000 121 %

2,0 % 6,3 % Rank 27 10,7 %

Rank 21 -3,8 %

Nej Rank 24 27,0 %

Rank 25 ?

Rank 18 19,2 %

465 23,7 %

577 4,9 %

Montreal (Ka) 9 400 151 %

2,0 % 6,3 % Rank 27 10,7 %

Rank 21 -3,8 %

Nej Rank 24 27,0 %

Rank 25 ?

Rank 18 19,2 %

465 23,7 %

577 4,9 %


Tabell 28. Destinationer i USA och Kanada med outvecklat linjeutbud. Grön färg används baserat på en kombination av storlek och utveckling relativt den benchmark som är aktuell. Röd färg används primärt när prognosen eller utvecklingstakten är svag relativt jämförelsetalet.

Tran

sfer

pas

sag

erar

e, a

nta

l 20

17

, ti

llväx

t 2

01

3–

20

17

Pro

gn

os

för

den

eko

no

mis

ka t

illv

äxte

n 2

01

8–

20

19

(”

No

rth

Am

eric

a” 2

,7 %

)

Pro

gn

os

öve

r af

färs

resa

nd

et,

årlig

till

växt

20

17–

20

21

(S

veri

ge

10

,0 %

)

Utr

ikes

han

del

var

or,

ran

k o

ch t

illv

äxt

20

12–

20

17

(g

lob

alt

14

,8 %

)

Utr

ikes

han

del

tjä

nst

er,

ran

k o

ch t

illvä

xt 2

01

2–

20

17

(g

lob

alt

44

,7 %

)

Reg

erin

gen

s ex

po

rtst

rate

gi

Sve

nsk

bes

öks

när

ing

, ra

nk

och

til

lväx

t 2

01

2–

20

17

(to

talt

20

,0 %

)

Utl

änd

skt

ägan

de

av f

öre

tag

i S

veri

ge,

ran

k o

ch

till

växt

20

13–2

01

7,

tota

lt 6

,6 %

Sve

nsk

t äg

and

e i u

tlan

det

, ra

nk

och

till

växt

2

01

2–2

01

6 (

tota

lt 1

1,8

%)

Inre

san

de

stu

den

ter,

an

tal

exam

ina

20

16

/2

01

7

och

utv

eckl

ing

frå

n 2

01

2/

20

13

(to

talt

-2

2,2

%)

Utr

esan

de

stu

den

ter,

an

tal 2

01

6/

20

17

och

u

tvec

klin

g f

rån

20

12

/2

01

3 (

tota

lt

-15

,0 %

)

Övr

igt

(mo

st c

on

nec

ted

air

po

rts,

m.m

.)

New York (USA)

47 700 63 %

2,8 % 3,7 % Rank 8 9,3 %

Rank 3 42,4 %

Ja Rank 5 75,9 %

Rank 2 -2,2 %

Rank 1 11,7 %

944 20,7 %

4706 -15,9 %

Los Angeles (USA)

22 700 24 %

2,8 % 3,7 % Rank 8 9,3 %

Rank 3 42,4 %

Ja Rank 5 75,9 %

Rank 2 -2,2 %

Rank 1 11,7 %

944 20,7 %

4706 -15,9 %

Miami (USA) 20 900 266 %

2,8 % 3,7 % Rank 8 9,3 %

Rank 3 42,4 %

Ja Rank 5 75,9 %

Rank 2 -2,2 %

Rank 1 11,7 %

944 20,7 %

4706 -15,9 %

Chicago (USA) 15 900 142 %

2,8 % 3,7 % Rank 8 9,3 %

Rank 3 42,4 %

Ja Rank 5 75,9 %

Rank 2 -2,2 %

Rank 1 11,7 %

944 20,7 %

4706 -15,9 %


Tabell 29. Destinationer i Kina utan direktförbindelse respektive med outvecklat linjeutbud. När det finns specifika data för Hong Kong används dessa. Grön färg används baserat på en kombination av storlek och utveckling relativt den benchmark som är aktuell. Röd färg används primärt när prognosen eller utvecklingstakten är svag relativt jämförelsetalet.

Avr

esan

de

Arl

and

a sa

mt

tran

sfer

-pas

sag

erar

e, a

nta

l 2

01

7,

till

växt

20

13–2

01

7

Pro

gn

os

för

den

eko

no

mis

ka t

illv

äxte

n 2

01

8–2

01

9

(”A

dva

nce

d e

con

om

ies

2,4

%;

Emer

gin

g a

nd

d

evel

op

ing

Asi

a6,6

%)

Pro

gn

os

öve

r af

färs

resa

nd

et,

årli

g t

illv

äxt

20

17–

20

21

(S

veri

ge

10

,0 %

)

Utr

ikes

han

del

var

or,

ran

k o

ch t

illvä

xt 2

01

2–2

01

7

(glo

bal

t 1

4,8

%)

Utr

ikes

han

del

tjä

nst

er,

ran

k o

ch t

illvä

xt 2

01

2–2

01

7

(glo

bal

t 4

4,7

%)

Reg

erin

gen

s ex

po

rtst

rate

gi

Sve

nsk

bes

öks

när

ing

, ra

nk

och

till

växt

20

12–2

01

7

(to

talt

20

,0 %

)

Utl

änd

skt

ägan

de

av f

öre

tag

i S

veri

ge,

ran

k o

ch

till

växt

20

13–2

01

7,

tota

lt 6

,6 %

Sve

nsk

t äg

and

e i u

tlan

det

, ra

nk

och

till

växt

20

12–

20

16

(to

talt

11

,8 %

)

Inre

san

de

stu

den

ter,

an

tal

exam

ina

20

16

/2

01

7 o

ch

utv

eckl

ing

frå

n 2

01

2/

20

13

(to

talt

-2

2,2

%)

Utr

esan

de

stu

den

ter,

an

tal

20

16

/2

01

7 o

ch

utv

eckl

ing

frå

n 2

01

2/

20

13

(to

talt

-1

5,0

%)

Övr

igt

(mo

st c

on

nec

ted

air

po

rts,

m.m

.)

Guangzhou ? 6,5 % 8,3 % Rank 9 43,0 %

Rank 11 39,6 %

Ja Rank 9 123,4 %

Rank 11 25,7 %

Rank 2 25,6 %

1 592 45,7 %

549 -26,4 %

Trafikeras från Helsingfors, Frankfurt, San Fransisco, Vancouver

Hongkong 13 100 -7 %

3,4 % 3,6 % Rank 29 -3,9 %

Rank 11 39,6 %

Ja (Kina)

Rank 9 123,4 %

Rank 14 74,6 %

Rank 2 25,6 %

1 592 45,7 %

549 -26,4 %

Trafikeras från Köpenhamn, Helsingfors, Frankfurt, San Fransisco, Vancouver

Chengdu ? >8 % 8,3 % Rank 9 43,0 %

Rank 11 39,6 %

Ja Rank 9 123,4 %

Rank 11 25,7 %

Rank 2 25,6 %

1 592 45,7 %

549 -26,4 %

Trafikeras från Frankfurt, San Fransisco, Vancouver


Tabell 30. Destinationer i Indien utan direktförbindelse respektive med outvecklat linjeutbud (Delhi). Grön färg används baserat på en kombination av storlek och utveckling relativt den benchmark som är aktuell. Röd färg används primärt när prognosen eller utvecklingstakten är svag relativt jämförelsetalet.

Avr

esan

de

Arl

and

a (f

ör

Del

hi

tran

sfer

pas

sag

erar

e),

anta

l 2

01

7,

till

växt

20

13–

20

17

Pro

gn

os

för

den

eko

no

mis

ka t

illv

äxte

n 2

01

8–

20

19

(”

Emer

gin

g a

nd

dev

elo

pin

g A

sia”

, 6

,6 %

)

Pro

gn

os

öve

r af

färs

resa

nd

et,

årli

g t

illv

äxt

20

17–

20

21

(S

veri

ge

10

,0 %

)

Utr

ikes

han

del

var

or,

ran

k o

ch t

illvä

xt 2

01

2–

20

17

(g

lob

alt

14

,8 %

)

Utr

ikes

han

del

tjä

nst

er,

ran

k o

ch t

illvä

xt 2

01

2–

20

17

(g

lob

alt

44

,7 %

)

Reg

erin

gen

s ex

po

rtst

rate

gi

Sve

nsk

bes

öks

när

ing

, ra

nk

och

till

växt

20

12–

20

17

(to

talt

20

,0 %

)

Utl

änd

skt

ägan

de

av f

öre

tag

i S

veri

ge,

ran

k o

ch

till

växt

20

13–2

01

7,

tota

lt 6

,6 %

Sve

nsk

t äg

and

e i u

tlan

det

, ra

nk

och

till

växt

2

01

2–2

01

6 (

tota

lt 1

1,8

%)

Inre

san

de

stu

den

ter,

an

tal

exam

ina

20

16

/2

01

7

och

utv

eckl

ing

frå

n 2

01

2/

20

13

(to

talt

-2

2,2

%)

Utr

esan

de

stu

den

ter,

an

tal 2

01

6/

20

17

och

u

tvec

klin

g f

rån

20

12

/2

01

3 (

tota

lt

-15

,0 %

)

Övr

igt

(mo

st c

on

nec

ted

air

po

rts,

m.m

.)

Mumbai 15 200 123 %

7,6 % 12,7 % Rank 25 8,1 %

Rank 19 27,2 %

Ja Rank 14 100,4 %

Rank 18 77,4 %

Rank 10 14,3 %

841 207 %

55 3,8 %

Bangalore 8 900 234 %

Delhi 22 400 47 %


Tabell 31. Destinationer i Japan respektive Sydkorea utan direktförbindelse. Grön färg används baserat på en kombination av storlek och utveckling relativt den benchmark som är aktuell. Röd färg används primärt när prognosen eller utvecklingstakten är svag relativt jämförelsetalet.

Avr

esan

de

Arl

and

a, a

nta

l 2

01

7,

till

växt

20

13–

20

17

Pro

gn

os

för

den

eko

no

mis

ka t

illv

äxte

n 2

01

8–

20

19

(”

Ad

van

ced

Asi

a”,

2,0

%)

Pro

gn

os

öve

r af

färs

resa

nd

et,

årli

g t

illv

äxt

20

17–

20

21

(S

veri

ge

10

,0 %

)

Utr

ikes

han

del

var

or,

ran

k o

ch t

illvä

xt 2

01

2–

20

17

(g

lob

alt

14

,8 %

)

Utr

ikes

han

del

tjä

nst

er,

ran

k o

ch t

illv

äxt

20

12–

20

17

(g

lob

alt

44

,7 %

)

Reg

erin

gen

s ex

po

rtst

rate

gi

Sve

nsk

bes

öks

när

ing

, ra

nk

och

till

växt

20

12–

20

17

(to

talt

20

,0 %

)

Utl

änd

skt

ägan

de

av f

öre

tag

i S

veri

ge,

ran

k o

ch

till

växt

20

13–2

01

7,

tota

lt 6

,6 %

Sve

nsk

t äg

and

e i u

tlan

det

, ra

nk

och

til

lväx

t 2

01

2–2

01

6 (

tota

lt 1

1,8

%)

Inre

san

de

stu

den

ter,

an

tal

exam

ina

20

16

/2

01

7

och

utv

eckl

ing

frå

n 2

01

2/

20

13

(to

talt

-2

2,2

%)

Utr

esan

de

stu

den

ter,

an

tal 2

01

6/

20

17

och

u

tvec

klin

g f

rån

20

12

/2

01

3 (

tota

lt

-15

,0 %

)

Övr

igt

(mo

st c

on

nec

ted

air

po

rts,

m.m

.)

Tokyo (Ja) 28 800 36 %

1,0 % 0,9 % Rank 15 1,9 %

Rank 22 -28,6 %

Ja Rank 19 -8,6 %

Rank 13 6,8 %

Rank 26 -5,3 %

234 21,9 %

437 -41,8 %

Seoul (Ko) 9 700 88 %

3,0 % 3,6 % Rank 21 15,3 %

Rank 23 101,8 %

Ja Rank 27 86,6 %

Rank 30 -4,4 %

Rank 39 50,3 %

279 10,7 %

352 27,1 %


Tabell 32. Destinationer i övriga Asien och Oceanien utan direktförbindelse. Grön färg används baserat på en kombination av storlek och utveckling relativt den benchmark som är aktuell. Röd färg används primärt när prognosen eller utvecklingstakten är svag relativt jämförelsetalet.

Avr

esan

de

Arl

and

a, a

nta

l 2

01

7,

till

växt

2

01

3–2

01

7

Pro

gn

os

för

den

eko

no

mis

ka t

illv

äxte

n

20

18–2

01

9 (

”A

dva

nce

d A

sia”

, ”

AS

EAN

-5”

Oil

exp

ort

ers”

)

Pro

gn

os

öve

r af

färs

resa

nd

et,

årli

g

till

växt

20

17–2

02

1 (

Sve

rig

e 1

0,0

%)

Utr

ikes

han

del

var

or,

ran

k o

ch t

illvä

xt

20

12–2

01

7 (

glo

bal

t 1

4,8

%)

Utr

ikes

han

del

tjä

nst

er,

ran

k o

ch t

illvä

xt

20

12–2

01

7 (

glo

bal

t 4

4,7

%)

Reg

eri n

gen

s ex

po

rtst

rate

gi

Sve

nsk

bes

öks

när

ing

, ra

nk

och

till

växt

2

01

2–2

01

7 (

tota

lt 2

0,0

%)

Utl

änd

skt

ägan

de

av f

öre

tag

i S

veri

ge,

ra

nk

och

til

lväx

t 2

01

3–2

01

7,

tota

lt 6

,6

%

Sve

nsk

t äg

and

e i u

tlan

det

, ra

nk

och

ti

llvä

xt 2

01

2–2

01

6 (

tota

lt 1

1,8

%)

Inre

san

de

stu

den

ter,

an

tal

exam

ina

20

16

/2

01

7 o

ch u

tvec

klin

g f

rån

2

01

2/

20

13

(to

talt

-2

2,2

%)

Utr

esan

de

stu

den

ter,

an

tal 2

01

6/

20

17

o

ch u

tvec

klin

g f

rån

20

12

/2

01

3 (

tota

lt

- 15

,0 %

)

Övr

igt

(mo

st c

on

nec

ted

air

po

rts,

m.m

.)

Manilla (Ph) 12 900 87 %

6,8 % jfr 5,4 %

8,7 % Rank 68 -19,7 %

?54 Ja ?55 ?48 ? 7 0 %

13 0 %

Colombo (SL) 12 900 314 %

? 7,3 % Rank 79 8,5 %

? Nej ? ? Rank 42 -1,9 %

39 388 %

?56

Denpasar (Bali/ Indonesien)

12 500 335 %

5,4 % jfr 5,4 %

10,4 % Rank 45 -8,8 %

? Ja ? ? Rank 46 ?57

91 185 %

36 63,6 %

Melbourne (Aus)

12 200 165 %

3,0 % jfr 2,0 %

4,8 % Rank 26 3,8 %

? Nej Rank 20 52,3 %

Rank 25 -16,4 %

Rank 33 -7,5 %

495 17,0 %

1 645 8,4 %

Erbil (Irak) 12 200 292 %

4,8 % jfr 3,1 %

? Rank 67 -23,6 %

? Nej ? ? ? 17 183 %

12 -7,7 %

Ho Chi Minh City (Vi)

8 800 133%

6,6 % jfr 5,4 %

7,5 % Rank 31 186,0 %

? Nej ? ? ? 14 27,3 %

14 -57,6 %

54 Inget land finns med bland de 24 största tjänstehandelsnationerna. 55 Länder markerade med frågetecken redovisas ej separat av Tillväxtverket och Statistiska centralbyrån. 56 Data saknas. 57 Data för 2012 saknas.


Tabell 33. Destinationer i övriga Asien och Oceanien med outvecklat linjeutbud. Grön färg används baserat på en kombination av storlek och utveckling relativt den benchmark som är aktuell. Röd färg används primärt när prognosen eller utvecklingstakten är svag relativt jämförelsetalet.

Tran

sfer

pas

sag

erar

e, a

nta

l 20

17

, ti

llväx

t 2

01

3–

20

17

Pro

gn

os

för

den

eko

no

mis

ka t

illv

äxte

n 2

01

8–

20

19

(”

Emer

gin

g a

nd

dev

elo

pin

g A

sia6

,6 %

)

Pro

gn

os

öve

r af

färs

resa

nd

et,

årli

g t

illv

äxt

20

17–

20

21

(S

veri

ge

10

,0 %

)

Utr

ikes

han

del

var

or,

ran

k o

ch t

illvä

xt 2

01

2–

20

17

(g

lob

alt

14

,8 %

)

Utr

ikes

han

del

tjä

nst

er,

ran

k o

ch t

illvä

xt 2

01

2–

20

17

(g

lob

alt

44

,7 %

)

Reg

erin

gen

s ex

po

rtst

rate

gi

Sve

nsk

bes

öks

när

ing

, ra

nk

och

til

lväx

t 2

01

2–

20

17

(to

talt

20

,0 %

)

Utl

änd

skt

ägan

de

av f

öre

tag

i S

veri

ge,

ran

k o

ch

till

växt

20

13–2

01

7,

tota

lt 6

,6 %

Sve

nsk

t äg

and

e i u

tlan

det

, ra

nk

och

till

växt

2

01

2–2

01

6 (

tota

lt 1

1,8

%)

Inre

san

de

stu

den

ter,

an

tal

exam

ina

20

16

/2

01

7

och

utv

eckl

ing

frå

n 2

01

2/

20

13

(to

talt

-2

2,2

%)

Utr

esan

de

stu

den

ter,

an

tal 2

01

6/

20

17

och

u

tvec

klin

g f

rån

20

12

/2

01

3 (

tota

lt

-15

,0 %

)

Övr

igt

(mo

st c

on

nec

ted

air

po

rts,

m.m

.)

Bangkok (Th) 35 900 71 %

3,8 % jfr 5,3 %

4,4 % Rank 37 -4,8 %

Rank 24 -4,1 %

Ja ?58 ?59 Rank 35 33,7 %

70 4,5 %

118 -47,7 %

Singapore 15 600 31 %

2,8 % jfr 2,0 %

5,6 % Rank 39 -12,5 %

?60 Nej ? Rank ~30 -23,4 %

Rank 45 ?61

429 8,6 %

430 28,0 %

Teheran (Iran)

15 400 26 %

4,0 % jfr 3,1 %

9,5 % Rank 51 311 %

? Nej ? ? ?62 167 14,4 %

10 100 %

Phuket (Th) 13 600 31 %

3,8 % jfr 5,3 %

4,4 % Rank 37 -4,8 %

Rank 24 -4,1 %

Ja ? ? Rank 35 33,7 %

70 4,5 %

118 -47,7 %

58 Länderna redovisas inte separat av Tillväxtverket och Statistiska centralbyrån. 59 Thailand och Iran redovisas inte separat av Tillväxtanalys. 60 Singapore och Iran redovisas inte separat av Statistiska centralbyrån. 61 Data för 2012 saknas. 62 Iran redovisas inte separat av Tillväxtanalys.


Tabell 34. Destinationer i Brasilien och Mexiko utan direktförbindelse. Grön färg används baserat på en kombination av storlek och utveckling relativt den benchmark som är aktuell. Röd färg används primärt när prognosen eller utvecklingstakten är svag relativt jämförelsetalet.

Avr

esan

de

Arl

and

a, a

nta

l 2

01

7,

till

växt

20

13–

20

17

Pro

gn

os

för

den

eko

no

mis

ka t

illv

äxte

n 2

01

8–

20

19

(”

So

uth

Am

eric

a”,

2,1

%)

Pro

gn

os

öve

r af

färs

resa

nd

et,

årli

g t

illv

äxt

20

17–

20

21

(S

veri

ge

10

,0 %

)

Utr

ikes

han

del

var

or,

ran

k o

ch t

illvä

xt 2

01

2–

20

17

(g

lob

alt

14

,8 %

)

Utr

ikes

han

del

tjä

nst

er,

ran

k o

ch t

illvä

xt 2

01

2–

20

17

(g

lob

alt

44

,7 %

)

Reg

erin

gen

s ex

po

rtst

rate

gi

Sve

nsk

bes

öks

när

ing

, ra

nk

och

till

växt

20

12–

20

17

(to

talt

20

,0 %

)

Utl

änd

skt

ägan

de

av f

öre

tag

i S

veri

ge,

ran

k o

ch

till

växt

20

13–2

01

7,

tota

lt 6

,6 %

Sve

nsk

t äg

and

e i u

tlan

det

, ra

nk

och

till

växt

2

01

2–2

01

6 (

tota

lt 1

1,8

%)

Inre

san

de

stu

den

ter,

an

tal

exam

ina

20

16

/2

01

7

och

utv

eckl

ing

frå

n 2

01

2/

20

13

(to

talt

-2

2,2

%)

Utr

esan

de

stu

den

ter,

an

tal 2

01

6/

20

17

och

u

tvec

klin

g f

rån

20

12

/2

01

3 (

tota

lt

-15

,0 %

)

Övr

igt

(mo

st c

on

nec

ted

air

po

rts,

m.m

.)

Sao Paulo (Br)

Ej bland 30 största

2,4 % 2,9 % Rank 30 -25,3 %

Redovisas ej

Ja Redovisas ej

Redovisas ej

Rank 15 -29,1 %

120 46,3 %

65 41,3 %

Mexico City (Mex)

2,7 % 8,6 % Rank 40 4,4 %

Ja Rank 12 32,9 %

172 14,7 %

111 48 %


Tabell 35. Destinationer i Afrika utan direktförbindelse. Grön färg används baserat på en kombination av storlek och utveckling relativt den benchmark som är aktuell. Röd färg används primärt när prognosen eller utvecklingstakten är svag relativt jämförelsetalet.

Avr

esan

de

Arl

and

a, a

nta

l 2

01

7,

till

växt

20

13–

20

17

Pro

gn

os

för

den

eko

no

mis

ka t

illv

äxte

n 2

01

8–

20

19

(”

Mid

dle

Eas

t an

d N

ort

h A

fric

a 3

,5 %

, ”

Su

b-S

ahar

a” 3

,6 %

)

Pro

gn

os

öve

r af

färs

resa

nd

et,

årli

g t

illv

äxt

20

17–

20

21

(S

veri

ge

10

,0 %

)

Utr

ikes

han

del

var

or,

ran

k o

ch t

illv

äxt

20

12–

20

17

(g

lob

alt

14

,8 %

)

Utr

ikes

han

del

tjä

nst

er,

ran

k o

ch t

illvä

xt 2

01

2–

20

17

(g

lob

alt

44

,7 %

)

Reg

erin

gen

s ex

po

rtst

rate

gi

Sve

nsk

bes

öks

när

ing

, ra

nk

och

till

växt

20

12–

20

17

(to

talt

20

,0 %

)

Utl

änd

skt

ägan

de

av f

öre

tag

i S

veri

ge,

ran

k o

ch

till

växt

20

13–2

01

7,

tota

lt 6

,6 %

Sve

nsk

t äg

and

e i u

tlan

det

, ra

nk

och

till

växt

2

01

2–2

01

6 (

tota

lt 1

1,8

%)

Inre

san

de

stu

den

ter,

an

tal

exam

ina

20

16

/2

01

7

och

utv

eckl

ing

frå

n 2

01

2/

20

13

(to

talt

-2

2,2

%)

Utr

esan

de

stu

den

ter,

an

tal 2

01

6/

20

17

och

u

tvec

klin

g f

rån

20

12

/2

01

3 (

tota

lt

-15

,0 %

)

Övr

igt

(mo

st c

on

nec

ted

air

po

rts,

m.m

.)

Kapstaden (Sydafrika)

14 100 234 %

1,6 % jfr 3,5 %

3,2 % Rank 38 -31,1 %

Redovisas ej

Ja Redovisas ej

Redovisas ej

Rank 36 -16,9 %

70 84 %

30 -33,3 %

Johannesburg (Sydafrika)

11 000 53 %

1,6 % jfr 3,5 %

3,2 % Rank 38 -31,1 %

Ja Rank 36 -16,9 %

70 84 %

30 -33,3 %

Kairo (Egypten) 9 700 88 %

5,3 % jfr 3,5 %

11,4 % Rank 43 -2,6 %

Ja ?63 49 177 %

23 -77,2 %

Nairobi (Kenya) 9 500 76 %

5,8 % jfr 3,6 %

4,2 % Rank 86 -13,6 %

Nej ?64 48 60,0 %

16 -48,4 %

63 Data redovisas ej för 2016. 64 Data för Kenya redovisas ej separat.


Bilaga 7: Litteraturförteckning

Atomico & Slush, The State of European Tech 2015 [2015] respektive Invest in Stockholm, Stockholm – Europe’s No.2 FinTech city [2015]

Boeing, World Air Cargo Forecast 2016–2037 (2018)

Financial Times fDi Intelligence, Global Cities of the Future 2018/19 (2018)

Ferguson S. och Forslid R., Flyget och företagen, SNS Förlag (2016)

ICCA, ICCA Statistics Report Country & City Rankings 2017 (2018)

International Monetary Fund (IMF), World Economic Outlook (2018a)

International Monetary Fund (IMF), World Economic Outlook Update (2018b)

Klaesson, Mellander & Rickardsson, Karlstad Airport och den regionala ekonomin, Internationella handelshögskolan i Jönköping (2017)

Kommerskollegium, Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar (2018)

Länsstyrelsen i Stockholms län/Copenhagen Economics, Stockholms internationella tillgänglighet (2012)

Länsstyrelsen i Stockholms län/Sweco, Stockholmsregionens internationella tillgänglighet – Trender och tendenser (2013)

OAG, Megahubs International Index 2018 (2018)

Regeringen, Sveriges exportstrategi (2015)

Regeringen, En svensk flygstrategi – för flygets roll i framtidens transportsystem (2017).

Resemagasinet Vagabond, ERV Europeiska och Utrikesdepartementet, Resebarometern 2018 (2018)

Sanandaj N., Fölster S., The Geography of Europe’s Brain Business Jobs, European Centre for Policy Reform and Entrepreneurship (2017)

Statistiska centralbyrån, Varuimport och varuexport totala värden, bortfallsjusterat efter handelspartner, tabellinnehåll och år (2018a)

Statistiska centralbyrån, Tjänstehandel i miljoner kronor efter export och import, land och år (2018b)


Stockholms Handelskammare, Huvudstad för huvudkontor (2015)

Stockholms Handelskammare, Stockholm Stockholm stad i världen – Det behövs en strategi för internationella affärer (2016)

Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Stockholm- sregionens ekonomiska struktur – en översiktlig kartläggning. (Arbetsmaterial 2015:5)

Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen/Sweco, Stockholms-regionens internationella relationer och utbyte (Rapport 2016:4)

Stockholms läns landsting RUFS 2050 – Regional utvecklingsplan för Stockholms-regionen (2018)

Sundström Anders, Statlig samordnare av flygkapacitet och bostäder i Stockholms- området Mer flyg och bostäder (2018)

Swedavia, Års- och hållbarhetsredovisning 2017 (2017)

Swedavia, Resvaneundersökningar Arlanda 2013–2017 (2018)

The Global Business Travel Association (GBTA) GBTA Foundation / Rockport Analytics, GBTA BTI Outlook Annual Global Report & Forecast –Prospects for Global Business Travel 2017-2021 (2017)

Tillväxtanalys, Svenska koncerner med dotterbolag i utlandet 2012 (2014a)

Tillväxtanalys, Utländska företag 2013 (2014b)

Tillväxtanalys, Svenska koncerner med dotterbolag i utlandet 2016 (2018a)

Tillväxtanalys, Utländska företag 2017 (2018b)

Tillväxtverket och Statistiska centralbyrån, Antal gästnätter efter hemland, anlägg-ningstyp och år (2018)

Universitetskanslerämbetet och Statistiska centralbyrån, Inresande studenter för första gången i svensk högskoleutbildning läsåren 2012/13–2016/17 efter geografiskt område, land och kön (2018)

Visit Stockholm, Stockholms besöksnäring 2017 (2018)

World Bank Group, Doing Business 2018 – Reforming to Create Jobs. Comparing Business Regulation for Domestic Firms in 190 Economies (2018)

World Economic Forum, The Global Competitiveness Report 2017–2018 (2017)


Bilaga 8: Intervjuade personer

Ylva Arvidsson Director Key Accounts, Passenger and Cargo, Swedavia

Mårten Bergman Ansvarig infrastruktur, Svenskt Näringsliv

Thomas Byström Regionchef, Företagarna i Stockholms län/Mälardalen/Gotland

Sebastian Carlsson Kommunikationsdirektör, SAAB

Peter Emilson, VD Swedish Lorry Parts

Lotten Fowler General Manager, Swedish Business Travel Association (SBTA)

Patricia Kempff Chef för Public Affairs, ABB

Christian Riebne Global Travel Manager, Ericsson

Monica Wahlberg Travel Manager, Skanska

Klas Wåhlberg VD, Teknikföretagen

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Box 22550, 104 22 Stockholm

Besök: Norra stationsgatan 69

Tfn växel: 08-123 130 00

Epost: [email protected]

www.sll.se

direktflyg från stockholm · 2019-09-19 · 2 direktflyg frÅn stockholm tillväxt- och...

Documents