docent i pedagogik christian lundahl - uppdrag ab lundahl.pdf · klasskamraterna ska ocksåsäga...

Christian LundahlDocent i pedagogik Uppsala universitet

Föreläsningens argument0 Ingenting kan vara så negativt för lärandet som dåliga bedömningar

0 Bedömning använt på rätt sätt är däremot det bästa didaktiska redskapet för att främja lärandet

0 Skolans personal behöver återerövra en förlorad bedömarkompetens

0 Skolan behöver en policy för bedömning

Copyright Christian Lundahl

Utvärdering och bedömning

Central Lokal

Utvärdering

BeteendeKunskaper

Bedömning

Summativa syften

Formativa syften


Visible learning0 Hattie 2009 har analyserat resultaten av 50000 effektstudier:

”[T]he biggest effects on students learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers” (2009:23)

Bedömning för lärande hjälper lärare att se hur de kan förändra sin undervisning och det hjälper eleverna att se vad de kan, vad de förväntas kunna och hur de ska lära sig det.


Att synliggöra, men vad och hur


Symboliskt och ytligt lärande0 ”Jag kan lära in 60 siffror i rad om jag får dom på papper i en timme.”

0 ”Tänk dig att på mitt svagaste ämne, engelska, fick jag 101,5 av 120. 7:e i klassen, och vi är ca 25 i klassen. På de andra proven har jag varit 2:a och 3:a i klassen.”

0 ”Något annat som är kul är när jag slår en i min klass som heter Mats Hansson, för han och jag är ganska lika i många ämnen.”

0 ”Jag tänker nog mycket på att bli färdig fort. Har någon av mina kompisar blivit färdiga före mig känner jag mig jättestressad. Och då kan jag inte koncentrera mig.”


Från industriekonomi till kunskaps‐tjänsteekonomi = från vänster hjärnhalva till höger hjärnhalva

Autor, Levy & Murnane 2003Copyright Christian Lundahl

Bedömning och motivation för den högra hjärnhalvan


De yttre incitamentens effekt påinre motivation

0 Hämmar självständigt tänkande0 Skapar stress0 Leder till beroende av bekräftelse0 Kortsiktigt och snävt tänkande0 Kan hämma kreativitet0 Kan hämma problemlösning0 Uppmuntrar till fusk eller genvägar0 Tvingar lärare att undervisa mer effektivt men mindre ändamålsenligt


Yttre krav har också effekter pålärares undervisning

0 Lärare blir mer kontrollerande än stödjande0 Vågar inte stanna upp och säkerställa förståelse0 Blir mer föreläsande, kritiserande, berömmande, styrande (lotsning)

0 Ger inte eleverna tid att hitta sina inre motivElliot & Dweck 2005 s. 362


1990 ‐ Från kunskap till ”kunskapande”. Ny kunskapssyn påverkar bedömningarna

Läroplanerna Lpo/Lpf94 signalerar tydligt en övergång från en syn på kunskap som substantiv till en syn på kunskap som verb, som något performativt. Det påverkar bedömandet


Kursplanerna 2011, Svenska åk 9. Samma kunskapsformer som lpo/lpf 94 men mer detaljstyrt

Kunskapskrav Betyget A:

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.

Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. (Svenska kunskapskrav 2011)


Fokus på kvantitet eller kvalitet i kunnandet 2011?

0 Det ska löna sig att plugga men kommer det löna sig att tänka?

0 Vi har en läroplan för högra hjärnhalvan men ett betygssystem som följer den vänstra hjärnhalvans logik och motivationsstruktur

0 Det gör arbetet med formativ bedömning ännu viktigare


C och A Svenska skrivning


Klassrumsbedömningens aspekter i lärandet

1. Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång

2. Skapa effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som skapar bevis/tecken på elevernas lärande

3. Ge feedback som för lärandet framåt4. Aktivera eleverna som resurser för varandra5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget

lärandeCopyright Christian Lundahl

1. Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans kriterier för framgång

Att inte veta hur ”man ligger till” är inte ett argument för betyg utan att symptom på att ämnets syfte och undervisningen är otydlig!


Från prestationsmål till inlärningsmål

0 Jag vill ha A i franska0 Jag vill lära mig tillräckligt mycket franska för att klara av de flesta vardagliga situationerna som kan uppstå när jag reser till Frankrike

Elever som arbetar mot prestationsmål har svårare att använda sina kunskaper i andra sammanhang än de som prövas och eleverna får svårare att ta motgångar (Dweck 1999)


Koppla syfte till undervisning till bedömning = Alignment

Syfte Läraktivitet/undervisning

Bedömning

Undervisningen i ämnet vård och omsorg ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso‐ och sjukvård samt socialtjänst.

Texter, samtalsövningar, omvårdnadsövningar, praktik

Rollspel där eleverna försätts i vårdsituationer, teoretiskt prov över begrepp eller får beskriva dilemman. Samtal med vårdhandledare

Undervisningen ska utveckla elevernas kunskaper om arbetsmiljö, säkerhet och ergonomi för att minska skaderisken för patienter ochbrukare samt personal. Användning av medicinteknisk och annan teknisk utrustning samt

Texter/instruktionsböcker, laborationer med apparatur

Skriftligt prov med fakta och reflektionsuppgifter och/eller demonstration av teknisk färdighet.


Använd elevexempel0 Använd bedömningsexempel från de Nationella provens bedömningsanvisningar, eller anonymiserade uppgifter från tidigare elever.

0 Se till att eleverna förstår vad som värderas och inte minst VARFÖR


Teachers are truely heroes!You may not believe it, but teachers are truely heroes.You often complain on teachers and say that they angry and throws homework at you. But have you ever think what would have happend if they wouldn’t? The first days will probably be like heaven, but later then? When you have no aducation and when you are going into collage? Then yoy will have so bad grades that youre not gonna make it

But maybe some of you who's reading article are good at sports and don’t need any schoolwork.

Okay, lets think that you’re playing basketball i NBA which is the greatest league.

Imagine one day you will get hurt real bad, and you have to quitbasket basketball. Now, you have no good grades no collage aducation and have never had a work before. You will never get ajob! And when you don’t have a job, you won’t get any money, and if you don't have any money you can’t leave. /…/

(Skolverket, Ämnesprov English grade 9. Bedömning och exempel 2006, s. 27f)


BedömningsanvisningMed direkt tilltal (You may not believe it, but), entusiasm och många frågor anslår skribenten en personlig och intresseväckande ton som skulle passa t.ex. på en webbsida eller i en insändare. Eleven kommunicerar och resonerar med läsaren, exemplifierar och ger ett genomtänkt intryck. Inledningen är emellertid starkare än avslutningen, som hade kunnat fokusera mer på att förklara den egna rubriken Teachers are truely heroes! Texten stannar vid ett slags anrop som skulle ha vunnit på fler beskrivningar och större tydlighet. Den ger ett något obearbetat och talspråkligt intryck med vissa överhoppade ord (say that they angry; you who is reading article). Stavning och meningsbyggnad fungerar, men verbbehandlingen är genomgående osäker och ibland störande (have you ever think; may had been; shall had listen). Eleven visar flera exempel på ett relativt varierat förråd av ord och fraser (throws homework at you; will probably be like heaven; Imagine one day; So finaly), vilket stärker framställningen och ger flyt i läsningen. Förväxlingarna leave/live; curses/courses och not now kan möjligen missförstås. /…/Sammantaget bedöms texten motsvarar målen för skriftlig färdighet.

Bedömning: GodkändCopyright Christian Lundahl

2. Skapa klassrumsaktiviteter som ger bevis/tecken på elevernas lärande

Får eleverna visa vad de kan? ‐ Välj redovisningsmetod som passa ämnet och eleverna ‐ Ställ ”rika frågor”

Är du säker på att du vet vad eleverna kan? ‐ Diagnostiska frågor


Twittra om skolböcker ger signifikant högre betyg

0 "The Effect of Twitter on College Student Engagement and Grades," Journal of Computer Assisted Learning, November 12, 2010, R. Junco, G. Heiberger, E. Loken


No hands up! Fördela frågor till ALLA elever utan att använda handuppräckning – ”fy vad elakt!”

Ge dem frågor och uppgifter som utmanar mer än kontrollerar. Från förhörsledare till ”talkshow host”. Frågorna ska vara ett ”Fönster in i elevernas tänkande”

Ge eleverna mer tid

Bedöm inte svaren som rätt eller fel utan fråga vidare: hur tänker du nu…, vad betyder det…, varför blir det så…

Få eleverna att gå från ”jag kan inte” till ”jag förstår inte”


Konvergensfrågor och divergensfrågor

0 Konvergensfrågor får eleven att söka sig fram genom många svar till det rätta svaret

0 Divergensfrågor uppmuntrar eleven att komma på såmånga alternativa svar som möjligt

0 Kombinera: Vad kan du göra med en filt och en sten? (divergens) Sätt om möjligt dina användningar i relation till fysikaliska principer (konvergens)


3. Ge feedback som för lärandet framåt


Poäng och betyg tar bort fokus från läromomentet i bedömningen


Återkopplingens fyra moment1) Tydliggöra målet och/eller de specifika kunskapskvaliteterna som skulle mötas

2) Utvärdera till vilken grad mål/kvaliteter mötts3) Diagnostisera skillnaden mellan mål och resultat, eller andras problem (felanalys)

4) Ge en lämplig lösning, förslag på åtgärd

“The issue with providing assessment for learning feedback is related to working out how to move forward (Black&Wiliam, 1998) along a progression (Harlen, 1998) after noticing a ‘gap’ (Sadler, 1989)” (Parr & Timperley 2010, s. 80)


Ju mer lärare gör den här typen av återkoppling desto bättre blir elevernas

resultat (r=0.675)“Keri have a look at my recount – see how it is talking about what has already happened. A recount is about something – an event or experience – that has happened. Yours is not all about something that has happened. Can you change yours so you are writing about what has happened instead of what you are going to do?”

“. . . I would suggest that you read this account out loud to a partner. This would help you to see where you need to put in punctuation to break it up so the reader can understand it better.” (Parr & Timperley 2010, s. 80)


4. Aktivera eleverna som resurser för varandra

Nästan alla mer omfattande uppgifter i de nationella proven kan utsättas för kamratbedömningar. Poängen med kamratbedömningar är att eleverna blir resurser för varandra i varandras lärande. De lär av varandras lärstrategier och av varandras kommentarer.

Forskningen har dessutom visat att den som ger kommentaren lär sig väldigt mycket själv. Det har ocksåvisat sig att eleverna ibland kan vara viktigare resurser för varandra än vad lärare kan vara för dem.


Diskutera resultaten offentligt. Lärande är kollektiva processer!

Rättandet av skripta ’De Emendatione Scriptorum’

Det är:

”välbetänkt att genomgå rättelserna icke tyst eller mumlande utan med hög röst, så att alla få del av vars och ens såväl fel som förtjänster, varigenom de lära sig att under ädel tävlan [’honesta aemulatione’] för framtiden undvika de förra och efterlikna de senare”(1649, s. 80)


Kamratbedömning med yngre barn

En elev, vi kallar honom Kalle, läser upp en bit ur ”Kattis och den magiska kristallen” som är en del av en bokserie han skriver (han skriver mycket och det blir till små böcker). Innan Kalle läser upp har en kamrat läst och gett gensvar. Kamraten har tillsammans med Kalle tittat på stavfel och strukit under dem. De är ännu inte rättade.

När Kalle läst upp får eleverna som sitter nära och runt om för att höra bra kommentera det som de hört utifrån frågeställningen: hur man kan skriva en berättelse som är intressant och beskrivande. Kamraterna ger följande återkoppling:

0 Du skriver berättande text och vi ser bilder.0 Du beskriver detaljer.0 Du beskriver miljö och ljud.0 Du har med känslor.0 Det är spännande att lyssna på dina berättelser och det är spännande att läsa dem.0 När man läser vill man höra fortsättningen.0 Du läser med inlevelse.


Klasskamraterna ska också säga vad de tycker att Kalle behöver utveckla och lyfter då fram att han behöver se över sin stavning bättre: ”Det är svårt att läsa din text med många stavfel”, säger en elev.

Efter elevernas återkoppling kompletterar Ulrika (läraren) med sina kommentarer. Hon säger att texten innehåller mycket dialoger och att Kalle därför bör tänka på:

0 Att använda talstreck i början av dialogen.0 Att du börjar på ny rad när någon talar och när du byter talare.0 Att du kan försöka varva dialoger med att berätta om det som händer.Ulrika frågar sedan hur Kalle tänker arbeta vidare med sin text. Kalle säger att han ska renskriva Magiska kristallen på dator. (Andra elever tipsar om att det finns stavningsprogram och då få man tips på hur ordet ska stavas. Att om ett ord är felstavat syns det med en röd linje under ordet). Kalle säger också att han ska renskriva sina böcker som han skrev i 1:an, 2:an och 3:an. ”De kan bli böcker att läsa för yngre barn”, säger han. Ulrika kommenterar och säger ”Du har många bilder i dina första böcker. Hur gör vi med dem? Jag kan scanna in dina bilder så att de kommer med i första böckerna”. Magiska kristallen som Kalle skrivit i fyran innehåller dock inga bilder, bara en karta. Kalle kommenterar: ”den boken är för äldre elever, den behöver inte bilder. Jag skriver så att det skapas bilder.”


5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande

Skolan blir lätt en plats dit eleverna går för att se lärare arbeta. Bara den som är aktiv i sitt lärande lär sig. En viktig förutsättning är att lära eleverna att smart är inget du är utan något du kan bli.

Det gäller att skapa ett utgångsläge där elever känner att den kan bli i princip vad som helst om man anstränger sig och lär sig att arbeta på rätt sätt.


Smart eller studiesmart?


Betyg och bedömning Lgr2011

MålSkolans mål är att varje elev• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.


Halva rättningar0 Ingen poäng ”comment only” kan användas här. Tre uppgifter har du inte löst på rätt sätt. Fundera över vilka det kan vara, vilka du kände dig osäker över, och förklara vad du tror gick fel.

0 I en uppsats kan man sätta G (grammatik), S (stavning), P (punkt/komma) vid det stycke där något har blivit fel (raden för yngre barn). Eleven ska sedan själv upptäcka felet och åtgärda det.


Pre‐flight checklist0 Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför?0 Skriver du det viktigast först?0 Innehåller din text bara den information läsaren behöver?0 Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor?

0 Använder du nyckelord och verb i rubriker?0 Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse?0 Har du skrivit ut alla förkortningar?0 Använder du många engelska ord?0 Har du slagit upp alla ord du är osäker på?0 Har du gjort en stavningskontroll?0 Har du korrekturläst med papper och penna?0 Har du låtit någon annan läsa din text?

Forsberg (2008): Tydliga texterCopyright Christian Lundahl

Det är inte en till sak som ska göras – det ligger redan i uppdraget


Skolans syfte4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. /…/

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (SFS 2010:800)


Vad är då skolans resultat?0 Kunskaper0 Utveckla aktivitet, kreativitet och individuellt ansvar0 Livslång lust att lära0 Respekt för människors lika värden0 Demokratiska värderingar0 Se de egna behoven0 God kommunikation med hemmen


Bedömning för lärande – ”the missing link”


Kommunikation och organisation för lärande

0 Utmaningen är att åstadkomma en sund balans mellan skolans olika intressenternas olika behov av kunskap om resultat. Kommunikationen om elevers lärande ska flyta smidigt men också gagna lärandet i skolsystemets olika delar.


Bedömningspolicyns innehåll 0 Befintlig bedömningskultur/självanalys0 Önskad bedömningskultur/värdegrund0 Policyn är tydlig och känd0 Med policyn följer en budget0 Policyn bygger på ett gemensamt utvecklingsarbete0 Policyn utvärderas löpande och revideras vid behov0 Det finns en ledning/planeringsgrupp för bedömningsarbetet0 Det finns i policyn en tydlig idé om relationen styrdokument, undervisning och bedömning.

0 Det finns en plan över nationella prov och andra större kunskapsbedömningar. Den rymmer riktlinjer för genomförande och användning.

0 Det finns en tydlig idé om vilka resultat som ska kommuniceras till vilka (kommun, föräldrar, elev), på vilket sätt och med vilket syfte. Kommunikationen följs upp och utvärderas.


Att ge policyn ett innehåll0 Varför bedömer vi?0 Hur bedömer vi?0 När bedömer vi?0 Hur använder vi resultaten om bedömning?0 Hur kommunicerar vi resultaten?0 Hur planerar vi våra bedömningar?0 Hur utvärderar vi våra bedömningar?0 Hur stämmer våra bedömningsmetoder överens med vår syn på kunskap, lärande och elever (vad har vi för bedömningsvärdegrund)?

0 Hur utvärderar vi effekten av våra bedömningar?0 Var ligger tiden i bedömningsarbetet?0 Hur dokumenteras bedömningsarbetet?0 Vad har vi för bedömningskompetens och hur ser fortbildningsbehoven ut?0 Hinder och möjligheter med de nya kursplanerna och betygen…


Bedömning för lärande ‐konklusion

SYNLIGHET – DELAKTIGHET – ANSVAR


Mot en policy för bedömningSyftet med en policy är att markera:0 Vilken värdegrund (syn på elever, lärande, kunskap) skolans bedömningar vilar på

0 Att all bedömning ytterst syftar till att främja lärande0 Att bedömning och undervisning hör ihop0 Att eleverna har möjlighet till inflytande över hur de ska visa sitt kunnande

0 Att formativ och summativ bedömning sker i balans och att det tas fram ett schema för årets viktigaste prov

0 Att det sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete kring bedömning 0 Att pedagogerna får det stöd som behövs från ledningen för att utveckla bedömningen tillsammans, att samsyn råder

0 Att bedömningsarbetet utvärderas och följs upp 0 Att det finns en plan för hur skolans mål och resultat kommuniceras, där lärandemålen står i centrum


Diskussionsfrågor0 Hur kan vi som lärare återta initiativet över skolans bedömningar?

0 Hur ser vi på relationen mellan bedömning och motivation?0 Hur ser vi på relationen bedömning och undervisning(splanering)?

0 Vilken eller vilka formativa bedömningsstrategier lämpar sig i mina klasser/ämnen och vilka kan vara svårare att tillämpa?

0 Hur kan vi kommunicera elevernas resultat till dem själva och till deras föräldrar och till kommunledningen så att lärandet hamnar i fokus och inte statistik?

0 Hinder och möjligheter med de nya kursplanerna och betygen…


Tid för självbedömning – lärare och rektorer (skala 1 till 5)

1. Jag förstår och kan artikulera målen för undervisningen innan undervisningen påbörjas

2. Mina studenter blir regelbundet informerade om mål och betygskriterier på ett sätt så att alla förstår dem

3. Mina elever kan beskriva vilka mål de ska nå, var där nu är och hur de ska nå målen. De vet vad som följer i deras lärande

4. Jag kan omvandla mål och kriterier till bedömningsformer som ger korrekt information om hur det går för eleverna

5. Jag använder löpande klassrumsbedömningar när jag hjälper eleverna och/eller planerar (om) min undervisning


Forts.6. Den feedback jag ger till eleverna är beskrivande, konstruktiv, frekvent, omedelbar och hjälper eleverna i deras planering av sitt fortsatta lärande

7. Mina elever är involverade och aktiva i bedömningen av sig själva och sina klasskamrater och använder feedback för sitt fortsatta lärande

8. Mina elever är aktiva i klassrumsdialogen om sitt och de andras lärande och tar därmed ansvar förr det egna och klasskamraternas lärande

9. Jag förstår relationen mellan bedömning, motivation, framsteg och självkänsla (Fritt från Rick Stiggins 2009:135)


Självskattning skolledareBedömningspolicy0 Skolan har antagit en vägledande bedömningsfilosofi eller

värdegrund för bedömningar.0 Vår bedömningspolicy är till för att skapa lust och möjligheter och

bygger inte på krav och regleringar.0 Bedömningspolicyn är också synlig i personalpolicy och

personalutvärderingar.0 Bedömningspolicyn genomsyrar utvecklingspolicyn0 Budgetfördelningen bygger på att tillgodose behoven både av

bedömning för lärande och av lärande.0 Vi har identifierat vilken bedömningspolicy som på ledningsnivå

skapar bäst förutsättningar för praktiken.0 Vårt arbete med att utveckla bedömningspolicy är systematiskt.0 Vi utvärderar vår bedömningspolicy rutinmässigt.0 Vår vision definierar hur bedömning hör ihop med undervisning och

lärande.0 Vi definierar framgång som framgång för alla elever.


Resultatproduktion och resultatkommunikation

0 Det finns en tydlig plan över årets alla summativa, eller större, bedömningar, där såväl mål framgår som hur resultaten ska användas.

0 Det finns ett schema som koordinerar nationella prov/utvärderingar och olika typer av lokala bedömningar/utvärderingar.

0 Kommunikationen med föräldrarna fokuserar på elevens prestationer i förhållande till mål och kriterier.

0 Mål och kriterier har anpassats till att bli elev- och föräldravänliga.0 Skolan använder ett webbaserat system för att kommunicera resultat.0 Skolan försäkrar sig om att informationen når fram.0 Skolan rapporterar resultaten till föräldrarna på fler sätt än via

statistik.0 Eleverna har möjlighet att vara med och påverka formen för att

redovisa/presentera sina arbeten.



Lästips

Följ även min blogg: www.skoloverstyrelsen.se

docent i pedagogik christian lundahl - uppdrag ab lundahl.pdf · klasskamraterna ska ocksåsäga...

Documents