Vår Framtid – I Våra Händer Dokumentation från seminarium 21 nov 2012

Företagsringen i södra Hälsingland & Resurs X

2

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G - s i d a S a m m a n f a t t n i n g 3 B a k g r u n d 4 F ö r e l ä s a r e 5 D i a l o g m ö t e 1 6 - 7 R U S ; e n 8 - 9 D i a l o g m ö t e 2 1 0 - 1 1 D e l t a g a r e 1 2

Om vi lyckas marknadsföra länets vackra, estetiska miljöer och samtidigt påvisa att vi kan utveckla och leverera den senaste tekniken kan vi bli ett mycket attraktivt län. Och dessa förutsättningar har vi ju redan! Så var det bara ”tolerans” kvar att jobba med – och då är det upp till mig själv att bli mer öppen, nyfiken och inkluderande. Och aktivt leta och se flera möjligheter. Då är jag en god ambassadör för min ort och länet.

Teknologi, talang och tolerans

3

SAMMANFATTNING Seminariet ”Vår Framtid – I Våra Händer” lockade ca 200 deltagare, fullsatt i Peter Stormare salen i Bollnäs! Könsfördelningen var exakt jämn och deltagarna var representerade från en rad yrkeskategorier samt gymnasieelever. Dagen uppskattades och den visade även att det finns ett sort engagemang i frågan och på behovet av en mötesplats för vår region med syfte att:

• Stärka medvetenheten vad som krävs för att bli en attraktiv region, kommun, arbetsgivare • Lyfta fram positiva exempel kring entreprenörskap • Påvisa att samarbete ofta är en förutsättning för utveckling • Resultat av dialogmötena till Region Gävleborg - remissvar på RUS;en

Efter tre uppskattade föreläsningar arbetade deltagarna i dialogmöten där både problemställningar och olika lösningar diskuterades. Ett arbete som nu ska följas upp av Företagsringens styrelse. Föreläsare Charlotta Mellander, professor vid Handelshögskolan i Jönköping och medarbetare till Richard Florida som grundat The Creative Class Group, inledde. Hon tog upp frågan; om det är arbetsmöjligheter som lockar människor, eller om det egentligen är arbetskraften som lockar till sig jobben. Hon lyfte fram tre nyckelfaktorer för ekonomisk tillväxt: teknologi, talang och tolerans som tillsammans med mångfald och ett kreativt utbud tar regioner framåt. Den estetiska miljön är också viktig när vi väljer var vi bosätter oss. Mer än traditionella faktorer som vård o skola. Under deltagarnas första dialogmöte kom följande synpunkter fram: Attityd, inställning och bemötande * Öppenhet, tolerans och mångfald, välkomnande bemötande, tillåtande, vänlighet * Ett mer välkomnande beteende, ta in de nyligen inflyttade som en del av samhället * Ett öppet mycket tillåtande samhälle. Idéer tas emot, alla känner sig hemma * Få till en kreativ, tillåtande, nyfiken attityd * Våga se möjligheter - Var inte rädd att ha avvikande åsikter. Våga ta lite mer risker * Positiv grundinställning, vi måste alla vara ambassadörer för bygden som säljer in sina hemorter Fin miljö och attraktivt boende * Ska vara estetiskt, omgivningen ska vara vacker. Samhället ge trevligt intryck genom ex parker, hamnar. * Bra boendemiljö och en vacker bygd. Efterfrågat boende i vacker miljö. * Rent och ett attraktivt utseende, städa upp staden/järnvägen, få staden att se levande ut * Vackert - Tilltalande miljö/stadsbild. Att det ser snyggt ut. Välkomnande miljö. Attraktiva bostäder. RUS – Den regionala utvecklingsstrategin Efter middagen presenterade Gävleborgs regiondirektör Mats Törnquist den regionala utvecklingsstrategin RUS. Nio företagare från regionen fick därefter lämna sina synpunkter. De konstaterade: ”Företagarperspektivet i RUS är inte tillräckligt tydligt. Glöm inte att det är företagen och entreprenörerna som är grunden för arbete och tillväxt. Främjande av nya och fler företag behövs, men glöm inte de befintliga företagen! Region Gävleborg måste föra en nära dialog med näringslivet i dessa frågor och i övrigt när det gäller utvecklingen av Gävleborg. RUS måste tillföras en tydlig strategi för innovationer och kluster. Det kan också adderas till vid utformande av genomförandeprogram.” Under deltagarnas andra dialogmöte diskuterades hur visionen i RUS ska uppfyllas. Synpunkterna blev: * Ta tillvara på ungdomarna, t ex i arbetet med RUS:en * Gynna uppfinningsrikedomen och entreprenörskapen så den kommer till sin rätt * Hitta och utnyttja resurserna som finns i länet * Inför kreativa möten med "verkstad" / nya metoder * Ta emot medborgarnas positiva vilja Seminariet ”Vår Framtid – I Våra Händer” fyllde ett behov. Det fick i utvärderingen från deltagarna det höga betygen (5 gradig skala): 4,2 om helhetsintrycket, 4,1 kring insikter och kunskaper som kan vara till nytta i vardagen och 4,4 för att rekommendera seminariet till andra under nästa år. Läs mer om denna spännande dags resultat på följande sidor. Mer material och presentationer finns att ladda ner på www.foretagsringen.se / Vår Framtid I Våra Händer.

4

BAKGRUND Några fakta om vårt län: •Utbildningsnivån är LÄGST i Sverige •Befolkningsutvecklingen negativ •Ohälsotalet bland de SÄMSTA i Sverige •Kostnader för hyrläkare näst HÖGST i Sverige •HÖGSTA landstingsskatten i Sverige - har nyss beslutats •Arbetslösheten 11,7 % HÖGST i Sverige och Gävle har högst i länet •MEST bidrag i Sverige – 18,4 % lever på bidrag •Medellivslängden KORTAST i Sverige för kvinnor 82,2 år näst-näst kortast för män 78,2 år Vem ska då förändra denna föga uppmuntrande rankinglista? Om vi har en övertro på att centralt organisera fram utveckling kan man tappa bort de som ska utföra fotarbetet. Individerna och medborgarna i civilsamhället, företagen och företagsledarna. De hamnar lätt under den traditionella maktpyramiden och upplever låg grad av inflytande. Förväntan kan bli att det är de på toppen av maktpyramiden som ska leda utvecklingsarbetet och vi andra fogas oss – liksom man för inte så länge sen gjorde i brukssamhället. Och Gävleborg har ju en lång historia med bruk och storbönder och senare offentlig sektor där beslut fattas av ledningen i toppen. Vårt kära landsting tycks fungera utifrån detta ”mindset” i dag. Se ovan vad det leder till. Men industrisamhället har nu övergått i ett tjänste- och kunskapssamhälle! Även i vårt län. 2010 sysselsätta följande sektorer i Gävleborgs län: Industri 18,6 % Privata tjänster 25 %, Offentliga tjänster 28 % Handel 10 %, Bygg 8,1 %, Jord & skogsbruk 2,8 % Ur ett systemteoretiskt perspektiv är det helt andra framgångsfaktorer som gäller i det nya samhället. Alla har tillgång till en mängd information, bl a via internet. Därmed har flera ett mycket större beslutsunderlag än under industrialismen då chefen och ledningen var de enda som erhöll adekvat information. Vi har också klättrat i behovstrappan och vill nu förverkliga oss på fritiden men gärna också på arbetet. Jobbet ska vara kul! Kunden är nu chef. Och kunden är individualist som ofta önskar varor och tjänster som ska vara skräddarsydda. Därför behöver organisationens medarbetare nära kunden snabbt fånga upp nya idéer och behov som ska tas omhand av ”utvecklingsavdelningen”. De flesta innovationer uppstår nu alltså i samspel mellan kund och medarbetare. Inte på forskningsanstalter. Att leda denna typ av lyhörd, flexibel, snabbfotad organisation innebär helt andra kompetenser än i 1900-talets maktpyramider. För att hänga med i utvecklingen bör omvärldsbevakningen och de ständiga förbättringarna vara en del i varje medarbetares vardag. Förslagslådan är död! Men nätverkandet är viktigare än någonsin. I dessa får du ny information och idéer som kan var avgörande för företaget överlevnad.

KUNDEN ÄR CHEF

ENTREPRENÖRSKAP – UPPFINNINGSRIKEDOM - INNOVATIVA MILJÖER - CIVILSAMHÄLLET

5

FÖRELÄSARE

Charlotta Mellander, professor vid Handelshögskolan i Jönköping och medarbetare till Richard Florida som grundat The Creative Class Group, höll en föreläsning om hur viktig platsen blivit för den ekonomiska utvecklingen. Charlotta pratade om huruvida det verkligen är arbetsmöjligheter som lockar människor eller om det egentligen inte är så att det är arbetskraften som lockar till sig jobben. Hon lyfte fram tre nyckelfaktorer för ekonomisk tillväxt: teknologi, talang och tolerans som tillsammans med mångfald och ett kreativt utbud tar regioner framåt. Britta Jonsson Lindvall från Treehotel, entreprenören som berättade hur man på kort tid byggt ett annorlunda hotell som nu lockar kunder från hela världen. Länsstyrelse, Norrlandsfonden, kommun och andra möjliggörare visade stort engagemang och bidrog starkt till framgången. Hennes exempel visar på att det går att samverka och skapa en ny framgångsrik verksamhet utifrån en idé som först kan tyckas ”crazy”. Nyckeln till deras framgång tycks vara design. Arkitekter från Stockholm tog sig an uppdraget med stor entusiasm och det visade sig att deras nätverk var de bästa marknadsförarna. Inom kort var nyheten ute på nätet och folk stod på kö för att se och höra om detta udda byggnadsprojekt.

Nyfikenhet är nyckeln till utveckling, oavsett det handlar om människor, företag, organisationer eller kommuner. Tove Lifvendahl, författare, samhällsdebattör och vice ordförande i Ung Företagsamhet arbetar nu inom FORES - Forum för reformer och entreprenörskap – en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sitt liv. Hennes föredrag handlade om hur vi kan utmana oss själva och de olika platser vi verkar ifrån i att använda nyfikenheten som en framgångsfaktor. Hennes föreläsning pekade på att vi allt för sällan är nyfikna på de som arbetat utomlands. Vi tar inte vara på deras erfarenhet och kompetens. Det verkar nästan som att vi känner oss rädda för allt vad de har att berätta. I stället vill vi att de snabbt smälter in i den svenska vardagen och den gemenskap som vi känner oss trygga med. Toves bok om ämnet delades ut till deltagarna Alla dessa föreläsare var mycket uppskattade. Med nya intryck och inspiration inleddes en stunds reflektion som sen övergick till dialog i 16 grupper med max 9 deltagare. De förslag som kom fram prioriterades.

6

DIALOGMÖTE 1 Sammanställning av de tre viktigaste förslagen

Vad gör att en ort/kommun blir riktigt ATTRAKTIV att besöka och flytta till? 9 förslag gäller människors sätt att vara. Ibland handlar det om kommunala tjänstemän, men oftast om oss alla, vi medborgare som redan lever och verkar på platsen. Attityd, inställning och bemötande * Öppenhet, tolerans och mångfald * Öppenhet - Välkomnande bemötande, tillåtande, vänlighet * Ett mer välkomnande beteende, ta in de nya inflyttade som en del av samhället * Ett öppet mycket tillåtande samhälle. Idéer tas emot, alla känner sig hemma * Få till en kreativ, tillåtande, nyfiken attityd * Våga se möjligheter - Var inte rädd att ha avvikande åsikter. Våga ta lite mer risker * Alla kommuninnevånare ska vara goda ambassadörer som säljer in sina hemorter * Positivt fokus i ambassadörskap för bygden * Positiv grundinställning, vi måste alla vara ambassadörer Det estetiska är inte oviktigt. 8 förslag handlar om vår omedelbara omgivning; bostaden, platsen, orten. Fin miljö och attraktivt boende * Ska vara estetiskt, omgivningen ska vara vacker, Samhället ska ge ett trevligt intryck genom ex parker, hamnar. * Bra boendemiljö och en vacker bygd * Efterfrågat boende i vacker miljö * Rent och ett attraktivt utseende, städa upp staden/järnvägen, få staden att se levande ut * Vackert - Tilltalande miljö/stadsbild. Att det ser snyggt ut. * Välkomnande miljö * Attraktiva bostäder * Att det ser välkomnande ut 9 grupper tycker att det är väldigt viktigt för en orts attraktivitet att infrastrukturen fungerar. Bra infrastruktur * Bra kollektivtrafik * Bra kommunikationer * Snabb och bra kommunikation * Infrastruktur * Infrastruktur - Digital och fysisk kommunikation * Bra kommunikationer, transport och IT * Skapa bästa infrastrukturen * Brett utbud inom infrastruktur och bredband * Att kommunikation, resor och bredband funkar

Mötesplatser är ett komplext område. 7 förslag gäller vikten av olika sorters mötesplatser. Ibland gäller det mellan politier och medborgare, ibland mellan alla människor. Några av förslagen gränsar till rubriken "Utbud på fritiden" nedan.

7

Mötesplatser * Dialogarenor för och med politiker, företag och medborgare * Samverkan mellan politiker och kommuninnevånare * Många mötesplatser, kyrkor, kulturcenter, idrottsanläggningar, för olika mixade åldrar. Rikt föreningsliv, nätverkande * Aktiviteter och mötesplatser * Mötesplatser * Skapa fler mötesplatser för människor - Ute- och innemiljöer, föreningsliv, nätverksbyggande, affärer, nattliv * Fritid & aktiviteter för alla (en mötesplats där alla generationer kan delta samtidigt) 5 förslag handlar om olika aktiviteter och upplevelser på fritiden, men ett och annat förslag under rubriken "Mötesplatser" ovanför, skulle lika gärna ha kunnat placerats här. Utbud på fritiden * Intensifierad centrumbildning med många aktiviteter och bra utbud av varor och service, uppmuntra nya aktiviteter. * Brett utbud, ex. gällande butiker, restauranger * Tillgång till upplevelser (caféer, restauranger, mötesplatser mm ) * Samhandling med föreningar o organisationer skola, fritidsaktiviteter för stora o små för ständig utveckling. Närhet till naturen. * Varierade aktiviteter i hela kommunen Bra skola och utbildning pekas särskilt ut i 6 förslag, men det göms också i den allmänna samhällsservicen i nästkommande grupp. Där tillkommer ytterligare 4 st. Bra skola och utbildning * Bra skola och bra lärare * Förbättra skolorna - Bra skolor med bra kvalitet (fråga Ovanåker hur de har gjort). * Attraktiva skolor * Väl fungerande skolor med tydlig profil. Funktionella kommunikationer kopplat till dessa utbildningsplatser. * Skapa Sveriges bästa skola * Brett utbud inom utbildning Bra samhällsservice * Full service inom omsorg och skola, dvs att alla mår/har det så bra som mjöligt * Bra basservice för och inom skola, barnomsorg, ålderdom * Bra samhällsservice * Tillgång till allmän service Under de 2 nästföljande rubrikerna finns 2 förslag vardera: Marknadsföring, besöksnäring * Ta vara på historien och kulturarvet, informera och lyft fram dessa * Nischade resmål, kultur, sport.....unika attraktioner Sysselsättning * "Framtidslagen", förbättra företagsklimatet i kommunen för att locka mer nytänkande (Trosa kommun från 219:e -2:a plats på 3 år) * Arbetslivet - Bra företagsklimat, nätverkan, visa och ta emot goda exempel. Övriga förslag * Alla kommuninnevånares behov måste stöttas * Social trygghet - Förebyggande åtgärder, ungdomsmiljöer, trygga bra mötesplatser * Ta in fler ungdomar i utvecklingsarbetet med att öka ortens attraktionskraft

8

REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGIN Regionstyrelsens Vision 2020

• Människor ser möjligheter • Nytänkande ger möjligheter • Ledarskap och samverkan skapar möjligheter

I Gävleborg har människor möjligheter att leva och bo på sina egna och naturens villkor. Här kan man lära och växa, kunskapen finns runt hörnet. Kultur, mångfald och öppenhet vidgar våra vyer. I Gävleborg finns innovativa miljöer, där uppfinningsrikedom och entreprenörskap kan frodas. Det ger oss försprång i både företag och offentlig sektor och skapar nya möjligheter att ligga i framkant. I Gävleborg gör vi det möjligt. Vi hittar kreativa lösningar och löser problem i samverkan. Ett resultatinriktat och prestigelöst ledarskap förenar Gävleborg och formar ett hållbart samhälle. Under eftermiddagen genomfördes ett samtal om utveckling och tillväxt i Gävleborg mellan företagsledare, styrelsemedlemmar i större företag från hela Hälsingland tillsammans med regiondirektören. Utgångspunkten för samtalet var att Regional Utvecklingsstrategi (RUS) 2013 - 2020 är på remiss. Diskussionen skedde både med synpunkter och förslag om såväl RUS, som tillväxt och utveckling generellt i Gävleborg. Deltagare: Mats Törnquist Region Gävleborg Gävle Heléne Åkerström-Hartman Orbaden Konferens o Spa Orbaden Jan Carlsson CrossControll Alfta Katarina Svender Ljusdals Invest/ Edsbyverken Ljusdal Göran Nyström Diverse företag i Söderhamn Söderhamn Torbjörn Jonsson Företagare, fd Delsbo Candel Hudiksvall Inger Ångström Järvsöbaden AB Järvsö Gunnar Genander Svenska Fönster AB Edsbyn Per Lundman Pepab, fd Arizona Cemical Söderhamn Jan Thoren LRF Gävleborg/bonde Korskrogen Samtalsledare: Björn Mårtensson Konsult/Björn Mårtensson AB Edsbyn Sammanfattning av samtalet: Mats Törnqvist inledde med att redogöra för bakgrunden till att den regionala utvecklingsstrategin nu är ute för omarbetning till en ny strategi 2013-2020. Den nuvarande strategin är utformad så att den är mycket svår att följa upp vilket i stor utsträckning beror på att konsensus beslut var regel med utgångspunkten "vi har lyssnat på alla". Målsättningen är att den kommande strategin ska bli tydligare och fokusera på "infrastruktur" och "kompetensförsörjning". Strategin kommer att följas upp med ett genomförandeprogram med olika delområden. Mats Törnqvist framförde också att det är positivt att på detta sätt möta företagsledare och styrelseledamöter från företag för diskussioner. I normalfallet begränsas diskussionerna med näringslivet i praktiken till dess företrädare, dvs regionchefer och ordföranden i branschorganisationerna. Företagargruppen är positiv till den Regionala Utvecklingsstrategins (RUS) övergripande prioriteringar, nämligen kompetensförsörjning och infrastruktur. Företagargruppen framför också att strategin är mycket generell och otydlig. Efter diskussion blir gruppen överens om att det inte är lämpligt att detta dokument blir för detaljerad. Detta med anledning av de genomförandeprogram inom olika verksamhetsområden som strategin ska kompletteras med. Dessa program ska vara levande dokument. Företagarna framför önskemål om att få vara delaktiga i processen med utarbetandet av genomförandeprogrammen.

9

Remissversionen av RUS är dock alltför bred och fylld med många ord. Mycket av det som beskrivs är självklarheter men den är tyvärr föga nydanande. RUS:en skulle med beaktande av ovanstående, kunna vara betydligt vassare. Goda exempel från andra håll i landet, exempelvis Region Örebro lyftes fram där det bl.a. finns mätbara övergripande mål och i övrigt en tydligare strategi. Några mätbara mål finns över huvudtaget inte i förslaget. Det upplevs som en brist. Den slutliga upplagan av RUS skulle med fördel kunna omdisponeras så att analysdelen får utgöra en egen bilaga till själva strategin. Företagarperspektivet i RUS är inte tillräckligt tydligt. Glöm inte att det är företagen och entreprenörerna som är grunden för arbete och tillväxt. Främjande av nya och fler företag behövs, men glöm inte de befintliga företagen! Region Gävleborg måste föra en nära dialog med näringslivet i dessa frågor och i övrigt när det gäller utvecklingen av Gävleborg. RUS:en måste tillföras en tydlig strategi för innovationer och kluster. Det kan också adderas till vid utformande av genomförandeprogram. Företagarsynpunkter som behöver behandlas och bearbetas i genomförandeprogrammen: - Kompetens och attityder har stor betydelse! - Många negativa nyckeltal i Gävleborg, nu senast, Sveriges högsta landstingsskatt - här behövs strategiska överväganden för att bryta eller motverka de negativa nyckeltalen. Positiva trender är viktiga att uppnå! - Gävleborg är idag ett "energilän" med ex vindkraft under utveckling som inte alla finns omnämnd i RUS. Viktigt att lyfta fram vindkraften i Gävleborg! - De gröna näringarnas betydelse för utveckling och arbetstillfällen bör lyftas. - Attraktiva miljöer krävs för att människor ska bo kvar och för att företag och organisationer ska kunna rekrytera personal. Tänk på att vi jobbar bara 9 procent under en livstid! - Tydligare färdriktning om vad som behövs för tillväxt i länet. - Viktigt att ange vilka åtgärder som behövs, för att regionen ska lyfta! - Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi är ett bra exempel där det anges tydliga och mätbara övergripande mål - lär av goda exempel. En kort sammanfattning av ovanstående redovisades på scen under konferensen med frågor från moderatorn.

Samarbete är viktigt säger många och ofta.

Men hur ska 10 kommuner lyckas enas om vad som är viktigast för länet? Att RUS;en är diffus kan bero på att ingen ska känna sig förfördelad…

10

DIALOGMÖTE 2

VAD behöver göras för att vi ska nå visionen i RUS:en?

HUR - På vilket sätt ska detta utföras?

VEM är ansvarig för att det sker?

Tankesätt

Skrota kommungränsen och se regionen

Förändrat "mindset" och utbildning "Jag" (Var och en)

Våga tänka annorlunda Lära sig att våga Regionen

Ta emot medborgarnas positiva vilja Visa mod Tjänstemän och politiker

Lär oss se möjligheter i stället för svårigheter

Skapa förutsättningar för exempelvis kreativitetsfora lokalt i form av ”en dörr in”

Vi alla

Arbetssätt

Ändra radikalt på arbetssätt Ta tillvara på ungdomarna, t ex i arbetet med RUS:en

Region Gävleborg

Gynna uppfinningsrikedomen och entreprenörskapen (som tydligen finns enligt RUS:en) så den kommer till sin rätt

Bättre samverkan mellan kommuner genom att träffas ibland.

Anställda inom kommunen.

Hjälpas åt, medverka Tydlighet Alla medverkande som omfattas av RUS:en

Inventera och ta tillvara på alla projekt

Följa upp, ta tillvara på Region Gävleborg

Hitta och utnyttja resurserna som finns i länet.

Göra så att RUS:en efterlevs bättre.

Regionen är ansvarig för att möjliggöra detta. Branschorganisationerna och företagarna är ansvariga för att utöva detta.

Nå bättre resultat. Lära av andras framgångar.

Regionen är ansvarig för att möjliggöra detta. Branschorganisationerna och företagarna är ansvariga för att utöva detta.

Upphandlingsarbetet borde styras till lokala aktörer

Omorganisera inköpsorganisationen

Politiskt beslut

Implementera kunskap från genomförda projekt

Minska krångelfaktorer Tillämpa regler som finns Tjänstemän och politiker

Möten

Inför kreativa möten med "verkstad" / nya metoder

Skapa fokusgrupper och kluster Anställa kulturkommunikatörer!

Använda nätverkande som pedagogisk metod på många ställen

Anlita personer som "kan" leda så, för att lära.

Alla

Mötesplatser behövs för att få nya tankar och idéer

Att man är nyfikna på varandra och vill lära nytt. Viktigt med prestigelöst ledarskap

En ledning som går före och visar att det är viktigt med nytänkande, Region Gävleborg

Öka samverkan och erfarenhetsutbyte

Skapa mötesplatser och nätverk, samla nätverk vidmakthålla dem.

Företagen och det offentliga

11

Skapa mötesplats på nätet för jobbmatchning

Forum på nätet AF eller branschorganisation

Skapa förutsättningar för samarbete och nätverk

Offentligt ansvar att ta initiativ Tjänstemän och politiker

Utbildning och kompetens

Ge elever i skolan större förutsättningar att utveckla kreativitet, inre ledarskap och hälsa

Styrning / ledning av skolan / skapa piloter Kommuner / privata skolor

Arbeta för att leda utveckling av högre utbildning för personer med funktionsnedsättning / ta till vara på möjligheter

Lobbying / politik / arbetsliv / utbildning

Offentliga aktörer / arbetsliv

Ta till vara kvinnors och invandrares kompetens

Validering (mäta kunskap) och kompetensutveckling

Folkskolan och komvux

Skolan fostrar entreprenörskap Samverkan skola - arbetsliv Kommunerna

Hitta och få nytta av formell kompetens vid rekryteringar

Validering Utbildningsväsendet

Lyfta fram positiva förebilder till unga

Skolan Skolvärlden

Företagande

Riskkapitalförsörjning Genom nätverkande De individer som finner en idé lönsam och värd att satsa i/på (även banken)

Samverkan mellan företag

UF-företag Mentorskap Näringslivet + Näringslivskontor

Genomföra Utvecklingsarbete Näringslivet

Utveckla platsen

Göra platser attraktiva genom unika satsningar eller mer

Genom nätverkande , frukostmöten, Behovsanalys

Vi tillsammans, lokalt, regionalt,

Samverka i de anläggningar som redan finns, alla platser behöver inte ha allt

Infrastruktur Dubbelspår järnväg Regionalt, nationellt

Innehållet i RUS:en

RUS måste matcha EU 2020!

Innehållet i texterna i EU 2020 är inte tillräckligt medtagna i RUS:en. RUS-arbetsgruppen på Regionen lyssnar inte tillräckligt på feedback från "specialister" och sakkunskap "Vi hör vad ni säger men kommer inte att skriva in det", är besked man har fått från tjänstemän/kvinnor

Region Gävleborg

Bli djupare och smalare istället för att vara bredare och grundare.

Prioritera och fokusera.

Regionen är ansvarig för att möjliggöra detta. Branschorganisationerna och företagarna är ansvariga för att utöva detta.

Ha en mer konkret RUS Jobba med nyckelord RUS-ansvariga

12

DELTAGARE

Tre elever från UF företaget eStream filmade seminariet. UF elever från Torsberg dokumenterade i Wikispace.

o 70 elever från Torsbergs-, Woxnadalens och Hälsinge- gymnasiet hade anmält sig liksom o 48 företagare o 10 föreningsrepresentanter o 16 politiker från Bollnäs kommun, 1 från Ovanåker o 15 tjänstemän från Region Gävleborg, Movexum, Winnet och ALMI o 10 lärare, SYV, projektledare från skolan o 6 representanter från Leader Gästrike- och Hälsingebygden o 14 tjänstemän från Ljusdal, Hudiksvall, Söderhamn, Sandviken, Ovanåkers och Bollnäs kommun –

bl a alla näringslivscheferna från OBS kommunerna o 6 privatpersoner o 10 i staben med föreläsare och arrangörer

Sammantaget blir det ca 200 deltagare när vi räknar bort de som av olika anledningar inte kom. Om vi räknar bort Hälsingegymnasiet, som vi inte har namn på, var det 84 kvinnor och 86 män anmälda. Alltså en mycket jämn könsfördelning! Det gladde oss arrangörer då Resurs X jobbar för jämställd tillväxt. Ett stort tack till dagens moderator Charlotte Signahl som ledde oss med säker hand och sprudlande energi genom dagen. Hennes raka frågor fick oss att verkligen tänka efter och anstränga oss lite extra.

Arrangörerna Lena Åkerlind, Lena Husén, Ewa Nordlund - Resurs X och Per-Åke Svensson - Företagsringen firar det lyckade seminariet med ett glas rosa skumpa och ser fram emot nästa års evenemang

Företagsringens styrelse har beslutat att genomföra evenemanget årligen vilket innebär att processen inte kommer att klinga av. Tvärt om så har vi nu anledning att samla ny energi och mobilisera civilsamhället inför nästa steg mot Vår Framtid. Vi är nu övertygade att den ligger i Våra Händer. Om du har frågor, tips eller idéer ber vi dig kontakta oss på

0278-124 35 info@foretagsringen.se www.foretagsringen.se