Pengarna

och livet

Förvaltarskap och offrande

i Värnamo Missionskyrka

Uppmuntran, utmaning och utrustning

Detta material vill vara en hjälp för Dig som läser det i förvaltarskap och

offrande. Det är framsprunget i samtal mellan olika människor och andra

församlingars processer kring pengarna och livet, förvaltarskapet och

offrandet. Vi som skrivit det har gjort det på eget initiativ därför att vi tror

på samtalet kring dessa frågor. Vi tror att det är viktigt att varje människa

funderar över hur vi förvaltar vår tid på jorden, vår talang och de pengar

som vi har fått att förfoga över.

Vi tror att tid, talang och pengar hör ihop. Vi ser dessa tre områden som

arenor för beslut kring var gränsen går för det som vi var och en gör för

egen vinnings skull och det som vi gör för det gemensamma bästa.

Den lokala församlingen är ett sammanhang som bygger på frivillighet och

som beror av att vi som medlemmar och vänner ställer vår tid, vår talang

och våra pengar till förfogande. Under vissa skeden av livet är det tiden vi

erbjuder vår församling. Under andra skeden vår talang. Våra pengar

behövs alltid. Dessa pengar skapar den lokala församlingens

förutsättningar och gör att vi kan ge till sammanhang som är mer

behövande än vi själva, äga fastigheter, anställa medarbetare och utöva

verksamhet.

Vi tror att vi i den lokala församlingen behöver samtala med oss själva och

varandra kring offrandet, de pengar som vi väljer att avstå till vår

församling därför att vi tillhör den och gemensamt vill bära den

ekonomiskt. Det finns olika tankar kring varför vi offrar. Det finns olika sätt

på hur vi offrar. Det finns olika mycket vi som människor ger till vår lokala

församling utifrån hur vi läser Bibeln och själva tänker.

Är det budgeten och församlingens behov som är rättesnöret för vårt

offrande och vår generositet?

Finns det karaktärsdanande frågor i Bibelns undervisning om pengarna och

livet?

Vad är det vi som människor vinner genom att ställa våra liv i ett

regelbundet offrande?

Hur ser kopplingen mellan offrande och vårt förvaltarskap ut?

Vi vill genom detta material uppmuntra till ett generöst givande på det att

vi ska bli mer osjälviska och rika som människor.

Vi vill genom detta material utmana till att tänka bibliskt och fritt genom

att hänvisa resonemang till bibliska tankegångar och principer och

samtidigt skapa ett utrymme till fria ställningstaganden efter eget förstånd

och egen satsning. Ingen behöver tänka och göra som den andre.

Vi vill genom detta material utrusta varje läsare till ett rikare och mer

generöst liv genom att ta ansvar utifrån Bibeln och denna tankesmedja så

att dessa frågor aktualiseras och inte bara finns som en tyst bakgrund i vår

församling.

Vi överlämnar vårt material i tacksamhet över Värnamo

Missionsförsamling, för vad den gjort i och med våra liv och för vad den

ska betyda för alltfler människor i vår stad.

Värnamo den 25 september 2012

Runar Eldebo, föreståndare Johan Rapp, kassör

Värnamo Missionsförsamling

Att leda en lokal församling som Värnamo Missionsförsamling till att svara

på Guds tilltal till oss med generositet sker inte av sig själv, för att detta ska

ske behövs planering och tid. Den centrala uppgiften för en styrelse och

ett ledarskap i en lokal församling är att utveckla förmågan hos människor

till att ge, till att tjäna och till att leva i omsorg. Det är detta som i Bibeln

kallas lärjungaskap.

Det handlar både om att tilltala individer i dessa frågor men också om att

tilltala hela församlingen i gudstjänst.

Att predika generositet. I Guds ord uppmuntras vi, Guds ord motiverar oss

med kraft och syfte att frivilligt leva ett liv som är givande, tjänande och i

omsorg.

Att lära och utöva generositet. Det är inte naturligt att leva generöst för

alla människor. Det krävs att vi medvetet väljer ett sådant liv och inbjuder

Gud själv att ändra oss från insidan och ut.

Det handlar om att ge proportionellt och regelbundet.

Dagen efter sabbaten skall var och en regelbundet lägga undan vad

han har råd med, så att inte insamlingen börjar först när jag kommer 1 Kor 16:2

Det handlar om att besluta sig.

Det handlar om att för varandra modellera ett givande.

Det handlar om att ge exempel på bibliskt givande, som tionde.

Att fira generositet. Det gäller i en församling att se hur Gud arbetar med

oss och genom oss och att vår generositet gör en skillnad i samhället

omkring oss.

En berättande budget. En traditionell budget innehåller de poster som är

inkomster och utgifter i en lokal församling. En berättande budget utvidgar

perspektivet på pengar genom att ge berättelser om hur pengarna

används och tydligt illustrera vad vi vill och vad vi gör som församling.

Det kan handla om att först tydliggöra församlingens målsättning.

Sedan klargöra vilka områden församlingen arbetar inom, som mission,

evangelisation, gudstjänst och musik, utbildning, ungdomsarbete, omsorg

och samhällsengagemang.

Sedan utveckla exakt hur detta konkret tar sig uttryck.

Därefter identifiera frivilliginsatser inom varje område.

Sedan kanske fira vad vi gör inom församlingen genom att presentera varje

område var för sig under en månad och låta alla se vad gott våra pengar

verkar.

Varför vi ger.

Givandet handlar både om oss själva och om resultatet av vårt givande.

Vi ger för att bli mer lika Gud.

Ta alltså Gud till föredöme, som hans älskade barn. Lev i kärlek, så som Kristus har älskat oss och utlämnat sig själv för vår skull som en offergåva, ett välluktande offer åt Gud. Ef 5:1–2

Vi ger för att växa i beroende av Gud.

Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje gott ändamål. 2 Kor 9:8.

Vi ger för att dela Jesu närvaro i världen genom den lokala församlingen.

De skall göra de heliga mera fullkomliga och därigenom utföra sin tjänst och bygga upp Kristi kropp Ef 4:12

Vi ger för att tillsammans med vår församling visa kärlek till vår

gemensamma sak.

Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek.

Jh 13:35

Vi ger för att påminna oss själva att vi förvaltar och inte äger de pengar vi

får ta emot.

Tro inte att du av egen kraft och förmåga har skaffat dig denna rikedom, utan tänk på att det är Herren, din Gud, som ger dig kraft att skaffa rikedom, därför att han då liksom i dag kommer att upprätthålla det förbund han ingick med dina fäder och bekräftade med ed. 5 Mos 8:17–18.

Hur vi ger.

Vi ger glada över att vi får vara med.

Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare. 2 Kor 9:7

Vi ger regelbundet för att befordra vår egen hälsa.

Dagen efter sabbaten skall var och en regelbundet lägga undan vad han har råd med, så att inte insamlingen börjar först när jag kommer. 1 Kor 16:2

Vi ger i proportion till vad vi får ta emot och hur Gud själv visar oss

givandets konst.

Var och en skall ge vad han kan, allt efter den välsignelse som Herren, din Gud, har gett dig.5 Mos 16:17

Vi ger obekvämt.

Sannerligen, den där fattiga änkan gav mer än alla de andra. De tog av sitt överflöd och lade det bland gåvorna, men hon gav i sin fattigdom allt vad hon hade att leva på. Lk 21:3–4.

Vad vi ger.

Vi ger av vår tid.

Lär oss hur få våra dagar är, då vinner vårt hjärta vishet. Ps 90:12

Vi ger av vår talang.

Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds nåd i dess många former. 1 Petr 4:10

Vi ger vår egen trosberättelse.

Men Herren, Kristus, skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som kräver besked om ert hopp.

1 Petr 3:15

Vi ger av våra pengar.

Ty där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara. Lk 12:34

Förvaltarskap och offrande

Det är viktigt för en lokal församling att samla, tydliggöra och varmt

kommunicera frågorna om förvaltarskap och offrande så att alla inom

hörhåll anar och förstår vikten av ett givande, tjänande liv i omsorg.

Egentligen borde en församling samla några människor till att

o Studera och växa i Bibelns ord om förvaltarskap och offrande.

o Hjälpa församlingen att se kopplingen mellan målsättning och

en berättande budget.

o Fundera över kommunikationen av dessa frågor till

församlingen.

o Vara rådgivare till nya medlemmar i frågor om förvalatarskap

och offrande.

o Utifrån dessa funktioner vara redskap för styrelse, team och

andra utskott i församlingen.

Allt kommer till oss från Gud, att känna, älska och äga

Jag lyfter ögat mot himmelen och knäpper hop mina händer. Du käre Gud som är barnens vän, till dig min tanke jag vänder.

Jag är så glad att få tacka dig, och gärna vill jag det göra. Jag vet det visst att du ser på mig och vad jag ber vill du höra. Tack för allt gott du mig ständigt ger att känna, älska och äga. Tack, gode Fader, för mycket mer än jag kan tänka och säga. Så skydda mig med din starka hand, du Fader god utan like, och låt mig växa för livets land, som är ditt himmelska rike.

Psalmer och Sånger nr 210, J.L.Runeberg/O.Lindberg

Att vara människa och kristen handlar om att leva, njuta, tacka och ställa

sitt liv till Guds förfogande, han som har gett det åt oss.

Därför ber jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det skall vara er andliga gudstjänst. Rom 12:1

Och de gav inte bara det jag hade hoppats — efter Guds vilja gav de först och främst sig själva, åt Herren och åt mig. 2 Kor 8:5

Ära Herren med allt du äger och med det första av din skörd. Ords 3:9

Pengar

Pengar är ett av det mest förekommande ämnena i undervisningen i

Bibeln. Det står mycket mer om pengar än det står om sexualitet. Det står

mycket mer om pengar än det står om alkohol. Det står mycket mer om

pengar än det står om bibelläsning. Det står mycket mer om pengar än det

står om allt annat.

Vad är det vi värdesätter högst? är frågan i Bibeln.

Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara. Matt 6:19–21

Det har aldrig varit en enkel fråga vad vi som människor värderar högst och

är det inte heller i dag och här.

Pengar är en stark, tvingande kraft i våra liv. Därför är det omöjligt för den

som bara är ekonomiskt rik att öppna sitt liv för himmelriket.

Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon. Matt 6:24

Så säger Jesus. Det är inte ens förhandlingsbart för denna människa, enligt

Bibeln, därför att, för att se och ana himmelriket på jorden, måste man

riva sin mur till sina pengar.

Hur obekvämt det än låter så vet vi att det är sant. Risken med pengar är

överväldigande. Ju mer vi får ju mer fokuserar vi. Ju mer vi fokuserar ju

mer tjänar vi. Ju mer vi tjänar ju mer räknar vi. Ju mer av pengar, ju mer

vinner pengarna vårt hjärta.

Pengar den näst bäste Guden

Pengar ger allt det som Gud ger ännu mer. Pengar är bättre än Allah och

Buddha och alla de andra religionerna tillsammans. Pengar är den näst

bästa guden. Det är det som är pengarnas problem.

Pengarna är Guds främste konkurrent när det gäller vårt hjärta. Det är

pengar som Bibeln varnar mest för. Det är pengar som kan vaccinera oss

mot Gud själv och vårt eget hjärtas bästa.

Pengar ger kontroll. Pengar gör oss värdefulla. Pengar svarar mot behov.

Pengar ger harmoni. Pengar ger vänner. Pengar skapar sammanhang.

Pengar ger nöje. Pengar ger fritid. Pengar hjälper oss att resa.

Och ändå: det är bara pengar.

Samtidigt skapar dessa pengar stress. Pengar stjäl vår frid. Pengar äter vår

fritid. Pengar spräcker vårt äktenskap. Pengar förstör relationer. Pengar

splittrar vänner. Pengar ruinerar släkter. Pengar amputerar företag.

Och ändå: det är bara pengar.

Samtidigt reser sig hela samhällen och ropar: jag tror på pengar. Vi hotas

alla att tro på en mindre gud än Gud, nämligen pengar. En gud som inte

räddar oss till sist, utan stjälper oss.

Det handlar om vem eller vad som äger själen i våra liv. Vad som styr oss!

Vad som färgar oss! Vad som bländar oss!

Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus, men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din kropp. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret.

Matt 6:22–23

Hur tämjer vi det pengamonster som hotar vår själ, som riskerar att styra

och blända vårt liv? Det pengamonster som vill bli vårt livs herre men som

egentligen inte vill oss alls något väl?

Tänk med oss.

Hur glad blir Du, och vi menar glad, glad i den munterhet som kommer av

kontakten med den som du djupast sett är, hur glad blir Du, när Du

funderar över hur mycket Du hade kunnat köpa och äga i förhållande till

hur ofta och mycket som Du har gett till Värnamo Missionskyrka genom

åren?

Hur glad och tacksam blir Du och känner Du Dig av insikten – allt detta har

jag gett bort istället för att konsumera för mig själv och de mina?

Att ge

Det handlar om att ge av sig själv. Det rika livet är ett liv när man ger

pengar därför att man hela tiden vill ge av sig själv. Man vill ge av sin

generositet. Man vill ge av sin gästfrihet. Man vill ge mer än saker. Man vill

ge av sitt liv. Man vill ge så att man blir mindre ensam. Man vill sätta in sitt

liv i ett givande sammanhang. Man vill ha mindre leda i sitt liv. Man vill ha

mer av givandets lust. Man vill så mycket av sin stund på jorden.

Givande smittar. Att ge bort av vårt eget ger liv. Att ge bort av vårt eget

förtar vår bekvämlighet och befriar oss från onödigt dåligt samvete. Att ge

bort av vårt eget gör att vi äts mindre upp av våra pengar och lösgör dem

bort från oss själva. Att ge bort av vårt eget för oss in i det himmelrike som

Jesus dog och uppstod för att breda ut. Givande i alla former – smittar.

Det avgörande är inte hur mycket pengar utan vad du gör med dina

pengar.

Detta innebär en frihet från pengarnas makt över våra liv.

Och visst ger religionen god lön om man nöjer sig med det nödvändiga, för tomhänta kom vi till världen och tomhänta skall vi gå ur den. Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda. De som vill bli rika låter sig snärjas av frestelsen och faller offer för alla de dåraktiga och skadliga begär som störtar människorna i fördärv och undergång. Kärleken till pengar är roten till allt ont; genom den har många förts bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.

1 Tim 6:6–10

Att leva i ett generöst givande när det gäller pengar är att ställa in sitt liv så

att vi inte bara lever för oss själva och vårt eget när det gäller tiden vi har,

talangen vi fått och utvecklat och pengarna vi får ta emot och förtjänar.

I Gamla Testamentet finns en tanke att tionde, en tiondel av allt, ska ges

till helgedomen för prästernas försörjning.

Tiondet av jorden, både jordens gröda och trädens frukt, tillhör Herren, det är helgat åt Herren. Om någon vill köpa tillbaka något av sitt tionde, skall han lägga till en femtedel av värdet. Gäller det tionde av nötboskap eller får, allt som vallas av herdar, skall vart tionde djur vara helgat åt Herren. 3 Mos 27:30–32

Åt leviterna ger jag som egendom allt tionde från Israel som ersättning för det arbete de utför, deras arbete vid uppenbarelse-tältet.

...det tionde som israeliterna ger Herren som offergåva är den egendom som jag ger åt dem. Det är därför jag säger att leviterna inte skall tilldelas någon egendom som de andra israeliterna. Herren talade till Mose: Till leviterna skall du säga: När ni tar emot israeliternas tionde, det som jag har bestämt att ni skall få av dem som er egendom, skall ni ge Herren en tiondel av tiondet som offergåva. Denna gåva skall räknas er till godo som om det vore säden från en tröskplats eller flödet från ett presskar. På så sätt ger också ni er offergåva åt Herren. Ni skall ge den från alla tionden som ni tar emot från israeliterna. Av dem skall ni ge en offergåva åt Herren, och den skall ni lämna till prästen Aron. 4 Mos 18:21, 24–28

Att ge detta tionde var ett sätt att visa att allt vad man hade egentligen

tillhör Gud och att vi som människor är och förblir förvaltare. ”Du kan

ingenting ta med dig, dit du går. Detta tionde skulle i Gamla Testamentet

överlämnas i en stämning av glädje och fest.

Men om vägen är för lång, så att du inte orkar bära med dig det som Herren, din Gud, har välsignat dig med, därför att du bor för långt från den plats som Herren, din Gud, väljer ut till hemvist för sitt namn, skall du sälja allt och bära pengarna i en pung till den plats som Herren, din Gud, väljer ut. Där kan du köpa vad du önskar — kor och får, vin och öl, allt du vill ha. Håll sedan måltid där inför Herren, din Gud, och gläd dig tillsammans med din familj. Och leviterna i dina städer får du inte försumma, eftersom de till skillnad från dig inte har fått någon andel eller egendom. Vart tredje år skall du ta allt tionde av årets skörd till städerna och lägga upp det där. Leviterna, som till skillnad från dig inte har fått någon andel eller egendom, liksom invandrarna, de faderlösa och änkorna som bor i dina städer, skall då få komma och äta sig mätta. Då skall Herren, din Gud, välsigna dig i allt vad du företar dig. 5 Mos 14:22–29

Att ge och vara glad

Därför står det i Nya Testamentet att Gud älskar en glad givare. Givandet

och glädjen ses samman.

Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare. 2 Kor 9:7

Givandet är ett uttryck för våra prioriteringar. Vart vi ger säger något om

vad vårt hjärta uppskattar.

Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara. Matt 6:21

Om vi ger, kommer det vi ger åt att finnas i vår uppmärksamhet och

uppskattning. Givandet lär oss också att känna Gud.

Kom med hela tiondet till förrådshuset, så att det finns mat i mitt hus. Sätt mig på ett sådant prov, säger Herren Sebaot, då kommer jag att öppna himlens fönster och låta ymnig välsignelse strömma ner över er. Mal 3:10

Givandet utber Guds omsorg om oss.

Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Matt 6:33

Det handlar om att ställa sig in i Guds vilja med vårt givande och

utbedjandet om hans goda omsorg.

Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje gott ändamål. 2 Kor 9:8 Ge, så skall ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall ni få i er mantel. Med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er.

Luk 6:38

Den ene är rundhänt men får bara mer, den andre snålar och har ändå

inget.

En givmild människa får rikt igen, den som mättar andra blir själv mättad. Ords 11:24–25

Gud välsignar oss med sin omsorg till ett givande liv. Det handlar aldrig för

oss om att bli oss själva nog.

Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje gott ändamål. 2 Kor 9:8

Om man ser djupt på frågan handlar vårt givande om att vinna människor

för Jesus.

”Det var en rik man som hade en förvaltare, och denne beskylldes för att förskingra hans förmögenhet. Mannen kallade till sig honom och sade: ’Vad är det jag hör om dig? Lämna in dina räkenskaper, du kan inte vara kvar som förvaltare.’ Förvaltaren tänkte: ’Vad skall jag göra nu när min herre avskedar mig? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. Jo, jag vet vad jag skall göra så att folk tar emot mig i sina hus när jag mister min tjänst.’ Han skickade efter dem som var skuldsatta hos hans herre, en i sänder, och frågade den förste hur mycket han var skyldig. ’Hundra krus olja’, svarade mannen. Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev, sätt dig genast ner och skriv femtio. Sedan frågade han näste man: ’Och du, hur mycket är du skyldig?’

– ’Hundra tunnor vete.’ Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev. Skriv åttio.’”

Och Herren berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt. ”Denna världens människor beter sig klokare mot sina egna än ljusets människor gör. Ja, jag säger er: använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket. Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den som är ohederlig i smått är ohederlig också i stort. Om ni inte har varit

trogna i fråga om den ohederliga mammon, vem vill då anförtro er det som har verkligt värde? Och om ni inte har varit trogna i fråga om andras egendom, vem vill då ge er det som skall tillhöra er? Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.”

Luk 16:1–13

Att ge i församlingen

Församlingens undervisning och gemenskap uppmuntrar ett givande och

omsorgsfullt liv.

Alla de många som hade kommit till tro var ett hjärta och en själ, och ingen betraktade något av det han ägde som sitt; de hade allt gemensamt. Med stor kraft frambar apostlarna vittnesbördet om att herren Jesus hade uppstått, och de fick alla riklig del av Guds nåd. Ingen av dem led någon nöd. De som ägde jord eller hus sålde sin egendom och kom med köpesumman och lade ner den vid apostlarnas fötter, och man delade ut åt var och en efter hans behov.

Apg 4:32–35

Att ge gör en människa ödmjuk. Andra beteenden i en församling kan

härmas men inte givandet. Ett generöst givande handlar om Guds kärlek.

Det här är ingen befallning. Men jag vill pröva äktheten i er kärlek genom att ställa den mot andras hängivenhet. 2 Kor 8:8

Givandet är insatt i trohetens grammatik.

Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den som är ohederlig i smått är ohederlig också i stort. Om ni inte har varit trogna i fråga om den ohederliga mammon, vem vill då anförtro er det som har verkligt värde? Luk 16:10–11

Oavsett hur mycket eller lite vi har

Givandet är viktigt oavsett måttet av fattigdom eller rikedom.

Under många svåra prövningar har deras översvallande glädje och deras djupa fattigdom överflödat i den rikaste givmildhet. Jag kan försäkra: efter sin förmåga, ja, över sin förmåga har de gett. De kom självmant till mig och tiggde och bad om att få vara med och hjälpa de heliga. 2 Kor 8:2–4

Har någon bara den goda viljan, så är han välkommen med vad han har och bedöms inte efter vad han inte har. 2 Kor 8:12

Det handlar om att utmana vår kärlek till pengar.

Kärleken till pengar är roten till allt ont; genom den har många förts bort från tron och vållat sig själva mycket lidande. 1 Tim 6:10

Att sätta vår kärlek till pengar på rätt plats

Poängen är att ett generöst givande sätter vår kärlek till pengar på rätt

plats.

I allt har jag visat er att ni, genom att arbeta på ett sådant sätt, skall ta er an de svaga med herren Jesu egna ord i minne: Det är saligare att ge än att få. Apg 20:35

Kärleken till pengar är oändlig för alla.

Den som älskar pengar blir aldrig mätt på pengar, och den som älskar rikedom får aldrig nog. Även detta är tomhet. Ju större förmögenhet, desto fler som tär på den. Vilken glädje ger den ägaren annat än ögats glädje? Pred 5:9–10

Givande ger rikedom tillbaka.

En givmild människa får rikt igen, den som mättar andra blir själv mättad. Ords 11:25

Det handlar genom givandet att hitta ett liv som är gott nog att tacka Gud

för.

… håll falskhet och lögn ifrån mig, och gör mig varken fattig eller rik. Ge mig bara mitt beskärda bröd, gör mig varken så mätt att jag förnekar dig och säger: ”Vem är Herren?” eller så utblottad att jag stjäl och kränker min Guds namn. Ords 30:8–9

Ett hälsosamt mellan oss och våra pengar

Sammanfattningsvist handlar det om att vinna ett hälsosamt mellanrum

mellan oss och våra pengar. Ett mellanrum där Gud själv bor. Gud hjälper

oss att tacka för det goda vi fått. Gud kan skapa ett mellanrum mellan

pengarna och oss. Gud vill hjälpa oss att ge bort en del av det goda som är

vårt.

En gång till:

Hur offrar vi?

Reflektion om kollektens form:

Det behövs egentligen ingen kollekt i gudstjänsten – pengarna borde ju

bara finnas! Det finns viktigare saker att göra i gudstjänsten än att

spendera tid på att samla in pengar för lön till våra anställda, fastigheter

etc. Pengar är som oljan i en maskin – de krävs för att det skall fungera

men har egentligen ingenting att göra med det vi håller på med. Varför då

behöva ge dem utrymme i gudstjänsten? Är det inte bara en del av en

gammaltestamentlig tradition där offrandet till Gud var centralt?

eller

Offrandet skall ske med mer ceremoni, t.ex. samla in offrandet under

förspelet till en psalm snarare än att vi utför två aktiviteter samtidigt. Eller

skall vi kanske ha tävlingskollekt som sker i Kongo – kvinnor mot män, 50+

mot 50- eller hur vi vill organisera det. Offergång har vi bara en gång om

året, varför inte fler? Det måste finnas fler insamlingsmål som kan få

samma uppmärksamhet som Mission i andra länder.

Vad kräver liturgin? Hur hör offrandet ihop med våra gudstjänster? För

många är det en viktig del av gudstjänsten och en tradition som är viktig

att hålla fast vid.

Kanske är det så att vi borde lyfta fram detta konkreta bevis på vår tro, vårt

förtroende för vår Herres förmåga att förvalta våra medel bättre än vi

någonsin kan. Visst kan vi visa på många sätt vad vi tror på och vad vi står

för men detta är ju ett oerhört konkret sätt som dessutom går att sätta en

”mätare” på, ett sätt där vi efter förmåga kan visa prov på kärleken till Gud

och dessutom anonymt så att vi slipper på något sätt känna oss som

fariséer.

Hur offrar vi över tiden?

Förändringar över tiden gör att vi har olika förutsättningar att ge. Studietid

övergår i yrkesarbete och senare familjebildning med utökat boende – det

kan vara tuffa tider och ger knappt med ekonomiskt utrymme för offrande

i rätt proportioner. Istället kanske givandet sker i form av tid och talang.

Men hur påverkar förändringar senare i livet vårt offrande? När vi ändrar

boende då familjen krympt, låter vi t.ex. ev. reavinst på villa då slå igenom

på vårt offrande?

Vad händer när vi ärver våra gamla föräldrar, låter vi detta påverka vårt

offrande? Kommer vi ihåg att justera efter löneförhöjningen och ge lite

extra när vi fått tillbaka på skatten? Det finns ju alltid hål i den privata

ekonomin att stoppa pengar i.

Självdeklarationen som kommer till oss i början av året är på sätt och vis

ett slags bokslut över vår personliga ekonomi, där finns chans att få en

slags resultaträkning såväl som en balanskräkning. Kopplar vi det här till en

reflektion över vår personliga förmåga att ge till Guds verk? En reflektion

som för någon kanske kan vara skrämmande när man funderar på vart

pengarna tar vägen, vad blev det av detta, likväl som den för någon kan

vara en tanke av tacksamhet över att man har förmåga att ge med glädje

trots en liten inkomst och ändå leva ett gott liv.

När vi tänker igenom vårt givande och justerar det – vilka förväntningar

har vi? En justering kan ju vara både upp och ned, t.ex. kan ju pension

betyda en kännbar förändring av inkomsten, arbetslöshet eller längre

sjukskrivning likaså, men vi lämnar det därhän här. Men om vi justerar

offrandet uppåt, vilka förväntningar har vi då? Normalt vill man ju ha en

avkastning på en investering eller man förväntar sig någon form av

tillfredsställelse av konsumtion – vad gäller i det här fallet? Blir jag en

godare människa av att offra mer? Bidrar offrandet till tillväxt i

församlingen, lokalt och globalt - det är vår förväntan, vårt

”avkastningskrav”, och att vi på detta sätt bidrar till en godare värld. Att vi

skulle bli välsignad som givare ser vi som en bonus.

Ibland måste vi erkänna att vi kan tycka att orden ”Gud älskar en glad

givare” kan kännas som ett hån – när den månatliga överföringen är gjord

så fattas det kanske lika mycket pengar till ett trasigt kylskåp eller någon

annan nödvändig utgift som vi just gett till kyrkan. Har vi då en ”fnurra” på

tråden i vår relation till Gud bara för att vi inte alltid kan se glädjen över att

ge? Vi tror att fler än vi själva kan känna att offrandet mer blir en plikt än

kärlek när räkningarna är många och offrandet slåss om utrymmet i den

personliga ekonomin. Det är väl då givandets välsignelse blir tydlig – på

något sätt räcker ju pengarna ändå även om det inte alls blev som vi först

hade tänkt. Lättare och till mer tröst är det då att tänka på liljorna på

marken och fåglarna under himlen i Matt 6 – den sunda distansen mellan

mig och mina pengar.

Hur offrar vi praktiskt?

Vi församlingsmedlemmar har ett gemensamt ansvar för församlingens

ekonomi som i vilken annan förening som helst med tanke på att vi har

sagt ja till budgeten vid ett årsmöte. Det som är mer intressant är hur vi

ser på oss själva som församlingsmedlemmar, inte föreningsmedlemmar.

De medel vi har – våra tillgångar, vår tid, våra förmågor – alla gåvor från

Gud, hur vi förvaltar dem och på bästa sätt visar vår tacksamhet och vår

vilja till växt i Guds rike, gör oss till församlingsmedlemmar och inte

föreningsmedlemmar.

Vi har olika förutsättningar och förmågor och bara vi själva kan besluta i

vårt hjärta hur vi vill förhålla oss till givandet i församlingen.

För att göra det möjligt och enkelt för alla att ge efter sin förmåga och vilja

så finns det en hel del vägar att offra på. Vi tänker bara kort nämna några

(fler vägar finns säkert, använd fantasi och kreativitet!).

Kontant offer i gudstjänst – offerkuvert f församlingen resp. mission i

andra länder.

Kollektomat – för diverse offer likväl som betalningar. Underlättar i ett

kontantlöst samhälle.

Bg/Pg – Autogiro – enkelt o smidigt. Glöm dock inte att uppdatera.

Missionskonto – enkelt sätt att ge till andra behov såsom Mission i andra

länder, THS, Equmenia etc. Fungerar även för överföring till församlingen.

Kyrkoavgift – 1 % av inkomsten, 0,7 % till församlingen.

Aktieutdelning – till Svenska Missionskyrkan, skattefritt.

Gåva av aktier, fonder, fastighet el likn. till församlingen – församlingen

betalar ingen reavinstskatt.

Fondsparande, t.ex. tidigare Eldsjäl nu GodFond ger procent av

avkastningen t församling el Svenska Missionskyrkan.

Minnesgåvor och testamente – men varför vänta så länge?