School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI

E-handel i småföretag

Marlene Svensson

Jan 2005

MSI Report 05002 Växjö University ISSN 1650-2647 SE-351 95 VÄXJÖ ISRN VXU/MSI/IV/E/--05002/--SE

2

� � � � � Examensarbete magisternivå Matematiska och systemtekniska institutionen Rapport 00002 IVD731 Examensarbete magisternivå 20 poäng Våren 2004

E-handel i småföretag

Författare: Marlene Svensson Handledare: Per Flensburg Examinator: Per Flensburg

3

Authors: Marlene Svensson

Title: E-commerce in small business

Project: Degree report, 20 points. Bachelor of Science in System Analysis, Växjö University.

Content: E-commerce is a conception who many are taking about nowadays. E-commerce is associate with

computer based business and it’s a new way to do business on. Users and system connect up to each other for

effective mediate and transfer information. Within e-commerce there’s a lot of ways to do business on and it can

for example be between a business and a another business (B2B) or between business and consumer (B2C).

In this degree report have I reached if small business will invest on e-commerce and if they will, how. I have

used theory testing research and as research method have I used surveys. As data acquisition method have I used

interviews. Except the interviews there also is some chapter in the report to get a background and look in e-

commerce and Internet.

Keyword: E-commerce, Small business, Internet, Standards

4

Författare: Marlene Svensson

Titel: E-handel i småföretag

Projekt: Examensarbete magisternivå 20 poäng, Systemvetarprogrammet, Växjö universitet

Sammanfattning: E-handel är ett begrepp som många pratar om i nuläget. E-handel förknippas med datorstödd

handel och det är ett nytt sätt att bedriva affärsverksamhet på. Användare och system kopplas upp mot varandra

för att sedan effektivt förmedla och överföra information. Inom e-handel finns det många sätt att göra affärer på

och det kan vara till exempel mellan ett företag och ett annat företag (B2B) eller mellan företag och konsument

(B2C).

I denna magisteruppsats har jag undersökt ifall småföretag vill satsa på e-handel och i så fall på vilket sätt.

Tillvägagångssättet jag har använt mig av har varit teoritestande. Som undersökningsmetod har jag använt

surveys. Datainsamlingsmetoden har varit intervjuer där jag har intervjuat tretton olika företag i södra Småland.

Förutom intervjuerna finns det ett antal kapitel i uppsatsen för att få en bakgrund och inblick i e-handel, dess

begrepp, Internet med mera.

Sökord: E-handel, Småföretag, Internet, Standarder

5

Här vill jag tacka alla som har haft en anknytning till mitt examensarbete och i första hand vill jag säga tack till min handledare Per Flensburg. Tack för tips och idéer. Jag vill också tacka alla småföretag som ville ställa upp på mina intervjuer och tack för att ni var så positiva. Sedan vill jag faktiskt tacka mig själv för att jag verkligen har tagit mig igenom detta och skrivit en magisteruppsats, nu har jag äntligen uppnått målet jag satte. Jag vill även tacka min sambo Robert Stenberg för att du har funnits vid min sida och stöttat mig när jag har behövt det. Tack till alla berörda! Älmhult 2004-09-30 Marlene Svensson

6

................................................................................................... 9

........................... 11

..................................................................... 14

Avgränsning .................................................................................................................14

Problemformulering .............................................................................................15

Tillvägagångssätt.....................................................................................................15

.......................................................................................................... 16

Undersökningsmetoder......................................................................................16

......... 18

............. 19

E-handel bland småföretag ökar kraftigt..........................................19

Småföretag väntar med e-handel men det sker en ökning.19

Internetanvändningen ökar bland småföretag.............................20

Den lilla e-handelsjätten, ett exempel som fungerar................21

BCA Gjuteri & Verkstad AB, ett småföretag med elektroniska affärer ...............................................................................................21

....................................... 23

......................... 24

Kundens fördelar med att handla på Internet..............................25

Kundens nackdelar med att handla på Internet..........................25

Fördelar med elektroniska affärer ..........................................................25

Nackdelar med elektroniska affärer......................................................27

............................................................................................ 28

Webblösningar och EDI....................................................................................28

Andra lösningar ........................................................................................................30

.................... 31

7

Varför standarder? ................................................................................................31

Edifact ................................................................................................................................31

XML ....................................................................................................................................33

Web Services................................................................................................................36

................................................... 36

........................................................................................ 38

........................................................ 40

Sammanställning av intervjuerna............................................................40

Diskussion.......................................................................................................................41

Validitet och reliabilitet .....................................................................................43

........................................................................................... 44

Reflektioner ..................................................................................................................44

Vidareforskning ........................................................................................................44

............................................................. 46

Skriven källa ................................................................................................................46

Internet .............................................................................................................................46

Muntlig ..............................................................................................................................46

..................................................................................................... 47

Intervjufrågor till småföretag ......................................................................47

..................................................................................................... 48

Intervjuer med småföretag.............................................................................48

8

Figur1, Olika begreppsberoenden (Källa: Egen illustration)..................................................13 Figur2, E-handel bland småföretag ökar kraftigt (Källa: Computer Sweden och Svea).........19 Figur3, Användning av Internet i småföretagen (Källa: Småföretagsbarometern).................20 Figur4, Utan EDI och med EDI (Källa: NEA).........................................................................30 Figur5, Exempel på ett Edifact-meddelande (Källa: Fredholm (2002))..................................32 Figur6, Exempel på en inköpsorder och ett XML-dokument (Källa: Fredholm (2002)).........35

9

E-handel, Elektroniska affärer eller eAffärer är några begrepp som används alltmer i dagsläget. Det är begrepp som några förknippar med datorstödd handel. E-handel eller elektroniska affärer är ett sätt att göra affärer på. I ett nätverk kopplas användare och system upp mot varandra för att effektivt förmedla och överföra information. E-handel innebär alltså ett nytt sätt att bedriva affärsverksamhet på och orsaken till att man bedriver e-handel är bland annat att konsumenter får större utbud, bättre priser och förhöjd service. I den elektroniska världen suddas gränserna ut mellan stor och liten. E-handel används också för att ge företag en möjlighet att bygga helt nya affärsmodeller och utforma nya organisationsstrukturer. Det är ett sätt för att möta kundernas ökade krav på service, kostnader, ledtider och kvalitet. E-handel är en fördel som har vuxit fram för många företag både för stora och små. Den nya utvecklingen kan medföra nya affärsmöjligheter och kostnadsminimeringar. För småföretagen som är belägna på landsbygden, för dem öppnas en helt ny affärsmöjlighet, genom e-handel får de en bredare marknad och kan skaffa kunder runt om i hela landet och även utomlands. Företagarna behöver inte längre bo i storstaden för att hitta en marknad och för många slutar det med att man endast har en butik på Internet. Ett exempel på detta i Älmhult är Hotstuff. Tidigare hade Hotstuff en butik i Älmhult där företaget sålde skivor, t-shirts med mera men nu sker endast försäljning via Internet. Nya metoder växer fram för att det ska bli lättare att göra affärer med sin omvärld. Vid starten kommer företaget få lägga ner lite pengar om man inte bara nöjer sig med en enkel hemsida utan vill ha en webbshop. Sedan är det andra faktorer som avgör hur mycket det kommer att kosta, säkerheten och hur kunderna ska kunna betala sina varor är några aspekter att ta hänsyn till. Men efterhand kommer företaget att märka att det blir lägre kostnader och detta nås genom att manuellt arbete med registrering och kontroll kommer att minska. Informationen behövs nämligen bara registreras en gång för att sedan återanvändas många gånger av ett antal parter, både internt och externt. Enligt Fredholm (2002) har de första formerna av elektroniska affärer funnits lika länge som datorer har använts för användning till administrativa tillämpningar. I slutet av 60-talet var det filöverföring som gällde, en del arbete gjordes för att komma överens hur filernas layout skulle byggas upp. Man gjorde upp inom en bransch eller ett land. Föregångslandet var USA. Fast i Sverige var vi också tidigt ute inom handel, transport och betalningar. I Sverige har exportföretagen Sandvik och Atlas Copco har använt sig länge av filöverföring för att överföra beställningar direkt från säljbolagens informationssystem till systemen på produktbolagen i Sverige. I slutet av 60-talet hade post- och bankgirot och de stora affärsbankerna elektroniska betalningstjänster. Då transporterades filerna på magnetband. Nästa steg togs under 80-talet då det togs fram internationella standarder för EDI, Electronic Data Interchange som är en teknik som består av standardiserade elektroniska dokument för att koppla samman företag och deras affärssystem istället för regionala och branschvisa tillämpningar. I mitten av 70-talet utvecklades de första standarderna för EDI i USA, England och Tyskland. Det första EDI-projektet i Sverige rörde hanteringen av exportgods. På 80-talet dök det också upp andra tekniska lösningar, dessa lösningar var till exempel att ett köpande företag kunde logga in i sin leverantörs system. Internet och ”webben” med hjälp av dessa skapades nya möjligheter. Koncepten som funnits tidigare fortsatte att utvecklas men nu var det bara ett av flera sätt att göra elektroniska affärer på. Internet började också bli alltmer moget för affärstillämpningar. I mitten av 90-talet skedde en viktig milstolpe och det var introduktionen av HTML (Hyper Text Markup Language) och webbläsaren. Nu kunde publika tillämpningar byggas som inte bara passade för stora företag. Introduktionen för att sälja via nätet till både konsumenter och små företag kom. Fredholm (2002) säger att det var

10

amerikanarna som kom först med en nätbutik och det var CD Now, www.cdnow.com. Tätt därefter kom legendariska Amazon, www.amazon.com. De första åren av näthandel var omfattningen blygsam, men under 1996 dök flera av de svenska näthandlarna upp. Då kom NK som sålde livsmedel, Bokus hade böcker och Interflora blommor. Men det var under 1998 som man kan säga att näthandeln fick en viss omfattning och betydelse. Nästa stora milstolpe var när det nya märkspråket XML (eXtensible Markup Language) blev en standard. XML är ett kraftfullt verktyg för att bygga webbtillämpningar, dessutom så är det en teknik som kan användas för att koppla samman system, databaser och nästan alla former av IT-tillämpningar. 1999 började XML användas, men tyvärr saknas det ännu en del på standardiseringsområdet innan XML kan utnyttjas i full skala. Enligt Fredholm (2002) var det under 1999 som den första vågen av mobila tillämpningar kom och det året kom en WAP-hysteri. WAP är nästa steg i utvecklingen av elektroniska affärer. Där går vi från stationära tillämpningar till att även kunna göra affärer från mobila terminaler av olika slag. Men den här uppsatsen kommer endast att innehålla resultat och diskussioner kring e-handel och e-handel i småföretag.

11

När man talar om elektroniska affärer så berättar Fredholm (2002) att man brukar tala om vissa typfall och till vissa delar kan de skilja sig avsevärt från varandra och dessa är: B2B, Business to Business och det innebär att det sker elektroniska affärer mellan företag. Förutom vanliga företag kan det också vara kommuner, landsting och myndigheter när de gör sina inköp från privata leverantörer. B2C, Business to Consumer är som det låter elektroniska affärer som sker mellan företag och konsumenter. Ett företag som beställer någon slags vara av en vanlig konsument. C2B, Consumer to Business och det är elektroniska affärer mellan konsument och företag. Skillnaden mellan B2C och C2B är att vid C2B så är det konsumenterna som tar initiativet det kan vara till exempel genom att gå samman på nätet för att få bättre priser. Ett annat exempel på C2B är att en elektronisk affär sker mellan en privatperson och ett klädföretag, affären sker genom att privatpersonen sitter hemma och beställer exempelvis en tröja på Internet. C2C, Consumer to Consumer denna handel sker mellan konsumenter eller privatpersoner. Oftast är det ett företag som ordnar en marknadsplats för handel mellan konsumenter, det kan vara som en tilläggstjänst för att locka besökare till sin webbplats. Många dagstidningar använder sig av den här tjänsten. B2G, Business to Government detta innebär att företag lämnar uppgifter och det kan vara till exempel skatte- och tulldeklarationer på nätet. C2G, Citizen to Government istället för företag så är det här medborgaren som lämnar information till myndigheter, till exempel anmälan av vård av sjukt barn till försäkringskassan. B2A, Business to Adminstration, är dialogen mellan företag och andra offentliga förvaltningar. C2A, Citizen to Adminstration, är när medborgare lämnar information till andra offentliga förvaltningar. B2E, Business to Employee, det sättet används mellan företag och dess anställda. Via Intranät förmedlar företag information och tar in uppgifter via formulär från sina anställda. P2P, Peer to Peer, icke-hierarkiska system för att dela filer mellan datorer via nätet utan en server. M2M, Machine to Machine, det är när maskiner kommunicerar med varandra. Till exempel en lastbil som talar om för ett underhållssystem att det är dags att byta bromsbelägg. E2E, Exchange to Exchange, är när det utbyts information mellan samverkande marknadsplatser. Till exempel en marknadsplats för handel med varor som förmedlar en transportförfrågan till en marknadsplats för godstransporter. Det finns flera andra olika begrepp än de som nämns ovan och ett av dem är Filöverföring som många känner till och ett av användningsområdena är filer som innehåller affärstransaktioner som överförs mellan olika företag och system. EDI, Electronic Data Interchange, är en slags filöverföring och det är en teknik som bland annat består av standardiserade elektroniska dokument för att koppla samman företag och deras affärssystem. Enligt Bernardi och Larsson (1995) består en EDI-lösning av tre delar. Först en applikation det vill säga en mottagare och sändarens interna datasystem. Sedan finns där en översättare som omvandlar data från det interna formatet till den överenskomna standarden. Till sist finns där ett kommunikationsprogram via telenätet där ett elektroniskt brevlådesystem kan användas som mellanstation. Genom att företagen använder sig av EDI uppnår de en rad besparingar och andra fördelar som till exempel att kostnader för papper, porto och telefon minskar. Faktureringen förenklas och genomloppstiden för fakturan förkortas och betalorder går snabbare och innehåller färre felaktigheter. Dessutom minskar tiden för de manuella

12

kontrollerna. Men det lönar sig bara att använda EDI mellan företag och organisationer som har regelbundet återkommande kommunikation av strukturerad information, till exempel beställningar mellan ett varuhus och dess leverantörer. EDI kan bli kostsamt att införa men det kan variera. Så om man inte har en viss volym av affärstransaktioner och om man endast ska köpa artiklar vid enstaka fall eller för tillfälliga behov då är sökning och handel på Internet bättre. Fredholm (2002) nämner att med EDI kom det till standarder för filernas struktur och innehåll, det vill säga deras syntaktiska uppbyggnad och semantik. Några tyckte att detta lät alldeles för tekniskt och därför började man tala om electronic trading. Men det tog inte lång tid tills begreppet byttes till electronic commerce eller bara eCommerce. 1994 gav Bill Clinton begreppet en rejäl skjuts genom att ge sina federala förvaltningar i uppdrag att använda electronic commerce för varuinköp och andra kontakter i näringslivet. Nästa begrepp som kom var eBusiness och det var IBM som lanserade det i en stor reklamkampanj. HP som är ett annat stort IT-företag lanserade begreppet eServices eller eTjänster som det heter på svenska. I detta begrepp läggs det oftast in mer än att ”bara” göra affärer. Det finns många företag som utvecklar webbaserade tjänster för allehanda ändamål. Det kan vara till exempel kundtjänstfrågor eller val mellan olika modeller av en produkt. Ett begrepp som är närbesläktat med eServices är webbtjänster eller web services. Det är ett samlingsnamn för en serie standarder som bland annat används för att förmedla affärsinformation mellan system och webblösningar. Näthandel är ett annat vanligt begrepp som ofta är synonymt med handel av tjänster och varor på Internet, mestadels finns det en koppling till att företag säljer till konsumenter. On-linehandel där kan en användare eller en konsument koppla upp sig mot en affärstillämpning på nätet. När en marknadsplats tillhandahåller en katalog där en köpare kan söka mellan olika leverantörers varor och tjänster kallas för katalogköp, när jämförelsen har gjorts kan en beställning göras. Där en interaktiv upphandling av varor och tjänster görs kallas för On-line quoting, OLQ. M-commerce eller m-business står för mobil verksamhet. C-commerce som betyder collaborative commerce med det menas att det finns ett nära samarbete mellan olika aktörer i värdekedjan. Elektronisk handel eller e-handel och elektroniska affärer eller eAffärer de begreppen använder vi här i Sverige och med detta kan man säga att det finns en massa begrepp som används för olika delområden av elektroniska affärer. På nästa sida finns en figur (figur 1) som visar begreppens beroende av varandra om sådant finns. Förutom alla begrepp som man pratar om i samband om elektroniska affärer kan man också skilja mellan direkt och indirekt elektronisk handel. Enligt Lundén (2000) är direkt elektronisk handel när kunden beställer och betalar varan via Internet och att varan även levereras via Internet. Det kan vara till exempel köp av datorprogram, spel, musik, filmer och tjänster som levereras via Internet det vill säga produkter som går att digitalisera. Om det är indirekt elektroniskt handel beställer kunden varan via Internet men betalningen sker på ett traditionellt sätt via postförskott eller faktura.

13

De olika begreppens beroende av varandra: Byttes till Samma sak IBM lanserade HP lanserade Samma sak Är närbesläktat med Handel av varor och tjänster Affärstillämpning

Sökning via katalog Interaktiv upphandling av varor och tjänster Mobil verksamhet Samma sak Samarbete mellan olika aktörer i värdekedjan Samma sak Svenska begrepp Samma sak

Figur1, Olika begreppsberoenden (Källa: Egen illustration)

Electronic trading Electronic commerce eCommerce

E-business

Web services Webbtjänster

eTjänster eServices

Näthandel On-linehandel

OLQ, On-line quoting Katalogköp

M-commerce M-business

C-commerce Collaborative commerce

Elektronisk handel e-handel

Elektroniska affärer eAffärer

14

Elektroniska affärer vad är det egentligen? Man kan säga att det handlar om att skapa nya möjligheter att bedriva affärsverksamhet på. Fredholm (2002) nämner att ibland hörs det argument att det är svårt för de små företagen att komma igång med elektronisk handel. Visserligen saknar småföretagen de storas resurser och ofta har de varken IT-avdelningar eller experter. Men kanske är en anledning den lilla organisationen som gör att e-handel passar så bra för småföretagen. Exempel på detta är att en ny IT-strategi kan läggas upp under en fikarast och kan genomföras direkt eller att det finns så enkla och billiga system så att det inte krävs en massa intern IT-teknisk kunskap. Många småföretag inser inte detta och känner sig främmande och tveksamma inför den nya tekniken, några skyller också på bristande tid. Men det är just tiden man behöver för att införa en ny teknik och räkna på hur man tjänar bäst på den. Men hur ligger det egentligen till? Hur känner sig småföretagen inför e-handel, vill de satsa på det? Om de väljer att inte satsa på e-handel, är det verkligen bristande tid och att de känner sig främmande inför den nya tekniken, är det dessa argument som är orsaken? Eller vilka orsaker är det? Om småföretagen vill och tänker satsa på e-handel hur tänker de bära sig åt? I min uppsats tänker jag göra en undersökning med ett antal småföretag (fåmannaföretag) som är belägna i södra Småland och genom intervjuer komma fram till hur det ligger till i denna fråga. I intervjuerna kommer jag att ta reda på hur det ligger till inom vissa områden i företagen. Först och främst ska jag ta reda på ifall företaget använder sig av e-handel eller om de tänker använda sig av det. Om företaget använder sig av e-handel, vilken standard använder de. Har de funderat på e-handel i större utsträckning, hur säkerheten ser ut i deras företag, hur tycker de att marknaden ser ut i deras bransch. Genom den här undersökningen hoppas jag att jag får fram en klar bild ifall företagen vill och ifall de tänker satsa på e-handel. Ifall de inte vill det, i så fall varför, vad beror det på? Anledningen till att jag valde detta ämne är att jag under det senaste året har blivit intresserad av just e-handel och jag ville lära mig mer om detta ämne. Det pratas överallt om e-handel och företag och ifall det fungerar. Jag har hört och läst olika åsikter i tv och i tidningar. Så därför beslöt jag mig för att själv ta reda på mer om e-handel och då tyckte jag att småföretag var en bra kategori att undersöka. Ifall småföretag vill och ifall de tänker satsa på e-handel och i så fall på vilket sätt, hur har de tänkt. Med min undersökning hoppas jag komma fram till hur det verkligen ligger till inom ämnet e-handel i småföretag. Förhoppningsvis kommer jag komma fram till vilket som är sant inom detta ämne. Stämmer det att småföretag börjar bli mer intresserade av e-handel och vill de satsa på e-handel eller vill de inte. Vilken är orsaken i så fall till att de inte vill satsa på e-handel. Småföretagen som jag har valt att intervjua finns belägna i södra Småland.

Avgränsning Jag har bestämt mig för att göra ett antal intervjuer med småföretag i södra Småland. Anledningen till att jag just har valt småföretag i södra Småland är att jag blev nyfiken på att ta reda på om företagen i min hembygd vill satsa på e-handel och ifall småföretagen häromkring är intresserade av den nya sorts handeln. Den här undersökningen skulle man också kunna använda som en förstudie för att ta reda på om småföretag runt om i hela Sverige har samma åsikter eller ej. Man brukar ofta höra om företag i Småland och deras flitighet och att det går så bra för dem, ett exempel är IKEA som ligger i Älmhult där jag bor. Oftast pratas det mest om de större företagen, därför ville jag koncentrera mig på småföretagen och uppmärksamma dem. Intervjuerna som jag ställde handlar om e-handel och om företagen vill och ifall de tänker

15

satsa på e-handel eller ifall de redan har gjort det. Ifall de inte tänker satsa på e-handel vilken är orsaken till att de inte tänker göra det. Intervjuerna kommer att sammanställas och diskuteras under resultat och diskussion. Förutom intervjustudierna har jag också tagit upp ett antal kapitel kring e-handel för att sätta mig in i ämnet och få en bakgrund.

Problemformulering Utifrån min avgränsning, problemdiskussion och mitt syfte har jag utformat problemformuleringen: Vill och tänker småföretag i södra Småland satsa på e-handel och i så fall på vilket sätt och ifall de inte vill satsa, vilken eller vilka är orsakerna?

Tillvägagångssätt Med hjälp av litteraturstudier ska jag skapa en teoretisk bakgrund som ska ligga som en grund för min undersökning och visa vilka faktorer jag avser att undersöka. Resultatdelen kommer att göras genom intervjuer med ett antal småföretag (fåmannaföretag) i södra Småland. Intervjuerna kommer att ske med hjälp av telefon på grund av att många företag har ont om tid för besök. Avslutningsvis kommer jag att diskutera och dra slutsatser kring mitt resultat. Eftersom att jag kommer att använda mig av litteraturstudier och av intervjuer så kommer jag att använda mig av både kvalitativa och kvantitativa studier.

16

Här beskriver jag olika undersöknings- och insamlingsmetoder som jag har använt till forskningsprocessen.

Undersökningsmetoder I mitt val av undersökningsmetod har jag blivit rekommenderad att använda mig av boken On Research Methods skriven av Pertti Järvinen (2001). Järvinen tar upp olika sätt för att lösa ett forskningsproblem. Dessa är: Mathematical approaches, Conceptual analytical approaches, Innovation building approaches, Innovation evaluating approaches, Theory testing approaches and Theory creating approaches. I mitt val av undersökningsmetoder har jag uteslutit matematiska undersökningar på grund av att min problemformulering är baserade på studier av verkliga fenomen. Jag har också uteslutit konstruktiv forskning på grund av att denna forskning faller under praktisk forskning och där är målet att forskningen ska tillämpas på ett specifikt objekt så att detta objekt kan nå ett sluttillstånd som är definierat. De metoder som berör studier av verkliga fenomen är konceptuell/analytisk forskning, teoritestande forskning och teoriskapande forskning därför har jag bestämt mig för att titta vidare på dessa. Utifrån diskussioner kring de olika metoderna som har skett i en specifik metodrapport har mitt val av metod blivit en kombination av enkät (surveys) och fallstudie. Surveys innebär att man samlar information till forskning från en utvald population genom att använda strukturerade enkäter eller genom intervjuer. Vid användning av den här undersökningsmetoden krävs det inte att forskaren har kontroll av de faktorer som tillhör det som man avser att studera men däremot krävs det att forskaren har kontroll av faktorerna som studeras när kontrollerade experiment används. Något som också krävs vid användning av denna metod är att det finns en väl utbyggd teori. Surveys är en lämplig metod på grund av att jag måste göra intervjuer med småföretagen. Småföretagen tillhör verkligheten och teoritestande innebär att man ska ta reda på ifall en teori stämmer med verkligheten. Dessutom finns det en utbyggd teori om e-handel. I Järvinen (2001, sidan 67) beskrivs åtta steg enligt Eisenhardt (1989) hur man bygger teorier från fallstudier. Dessa är:

1. Att starta. Att skapa en initial definition av forskningsfrågan är viktigt. Om inte detta sker och ifall det inte finns någon fokus för sin forskning är det lätt att drunkna i data.

2. Välja fall. Det är viktigt här att välja rätt ”population” för att de ska vara ett representativt urval.

3. Skapa verktyg och protokoll. I teoritestande och teoriskapande forskning är det tillåtet att kombinera flera olika datainsamlingstekniker detta ger då mer substans för konstruktioner och hypoteser.

4. Äntra området. Här beskrivs bland annat hur analys av data ofta överlappar datainsamlingen.

5. Analys av data. Detta steg är hjärtat i att skapa teorier från fallstudier men ändå det svåraste enligt Järvinen (2001). Här gäller det att förstå och skapa sammanhang och ordning.

6. Skapa hypoteser. Att systematiskt jämföra den framträdande ramen från bevisen i varje fall för att se hur denna står sig mot falldatan. Forskaren ska konstant jämföra datan med teorin och i en iterativ process närmar han/hon sig en teori som stämmer överens med datan.

7. Omfamna litteraturen.

17

8. Att nå avslut. Här säger Järvinen (2001) följande: ”forskare ska sluta lägga till fall när teoretisk mättnad har uppnåtts” Teoretisk mättnad är den punkt då inlärningen är minimal på grund av att forskaren observerar fenomen som han/hon redan har sett.

Vald metod Efter att jag ha gått igenom konceptuell/analytisk forskning, teoritestande forskning och teoriskapande forskning har jag kommit fram till att en kombination av surveys (enkäter) och fallstudier kommer passa bäst för min undersökning. Anledningen till att jag just valde dessa metoder är att jag måste intervjua ett antal småföretag för att få deras åsikt om e-handel, ifall de vill och tänker satsa på den tekniken och i så fall på vilket sätt och då är denna metod bäst avsedd för detta ändamål.

18

Thurén säger att när man gör kvantitativa, induktiva undersökningar så ska man tänka på två saker och det är validitet och reliabilitet. Reliabilitet, tillförlitlighet innebär att mätningarna som görs är korrekt gjorda. Som till exempel vid en opinionsundersökning måste den bygga på att representativt urval av personer så att inte tillfälligheter påverkar resultatet. Validitet innebär att man verkligen har undersökt det man ville undersöka och inget annat. Det finns två regler som man bör komma ihåg om validitet och reliabilitet och det är: Hög reliabilitet garanterar inte hög validitet. Hög validitet förutsätter hög reliabilitet. I arbetet med min uppsats är det viktigt att jag hela tiden har validitet och reliabilitet i bakhuvudet så att mina undersökningar blir korrekt gjorda och att jag verkligen undersöker det som jag avser att undersöka och inget annat. En diskussion om validitet och reliabilitet i uppsatsen kommer i ett senare kapitel.

19

Nedan följer några undersökningar och exempel om e-handel i småföretag som jag har med för att bilda en teori om ämnet.

E-handel bland småföretag ökar kraftigt Enligt Computer Sweden (2004) och Svea var det två av tre företag (69 procent) som e-handlade förra året, företagen som undersöktes har under 200 anställda. (Se figur 2 för att se ökningen.) Året därinnan var det 57 procent av företagen som sålde och köpte via nätet så det visar en klar ökning. Siffrorna har kommit fram från en undersökning som Centrum för Marknadsanalys har gjort på uppdrag av Svea. Svea är det nationella utbildningsprojektet för elektroniska affärer. Roland Ekström är projektledare för Svea, han säger att det går framåt för e-handeln och att alla siffror pekar uppåt. Han har också märkt att företagen ser positivt på elektroniska affärer och att det görs investeringar. Dessutom är inte de mindre företagen så konjunkturkänsliga. 2003 så investerade 79 procent av 300 företag som deltog i undersökningen. 2002 var det endast 69 procent. Förutom investering i hårdvara har företagen också börjat investera i program, utbildning och tjänster. Småföretagen använder mest e-handel till att göra inköp och det är 60 procent som handlar varor och tjänster via nätet och 30 procent av de totala inköpen sker elektroniskt. Försäljning över nätet är lägre, 2003 använde 32 procent Internet till försäljning. I undersökningen som de gjorde fick de också reda på att de företag som visar störst intresse för elektronisk handel är företag med tjänsterelaterad verksamhet.

0

20

40

60

80

Procent

Årtal

E-handel ökar kraftigt bland småföretag

2001 2002 2003

Figur2, E-handel bland småföretag ökar kraftigt (Källa: Computer Sweden och Svea)

Småföretag väntar med e-handel men det sker en ökning Enligt Computer Sweden (2001) och en undersökning som har gjorts av IDC så berättar de att småföretag är intresserade av att sälja via nätet men än så länge ligger de lågt på grund av nedgången i den globala ekonomin. Många företags sätt att göra affärer på har ändrats på grund av Internet. Småföretagen har varit snabba på att göra en närvaro på webben men som det nämndes tidigare i texten så ligger de lågt med att bedriva e-handel. Enligt IDC som har

20

gjort undersökningarna ökade småföretagens satsningar inom e-handel med 34,6 procent år 2000 jämfört med år 1999. Detta innebär att 725 000 småföretag satsade på e-handel 2001. Undersökningen som gjordes visade också att många företag är intresserade av att sälja sina produkter online. Raymond Boggs som är analytiker på IDC säger att småföretagen är mer intresserade av att sälja via Internet än att köpa. Han säger att det är uppemot två tredjedelar av alla småföretag som köper varor via Internet men det är betydligt färre som säljer. Enligt IDC och Boggs är en förklaring till detta att många småföretag har lagt sina tidigare planer på försäljning online på is. Många småföretag har också svårigheter med att själva etablera sig på nätet. Förutom den globala nedgången som bidrog till uppskjutna investeringar är det många företag som har produkter som inte lämpar sig för onlineförsäljning, några andra orsaker är också att de mindre saknar resurser och att de är mindre organiserade än större företag. År 2000 var fem miljoner småföretag anslutna till Internet och det är en ökning med 13,7 procent jämfört med 1999. År 2000 hade också 2 miljoner småföretag egna webbsidor och det är en ökning med 33,8 procent jämfört med 1999.

Internetanvändningen ökar bland småföretag Under våren 2004 har Småföretagsbarometern för femte året i rad gjort en undersökning där drygt 4000 småföretag (1-49 anställda) blev tillfrågade om sin Internetanvändning och elektronisk handel. Enligt Småföretagsbarometern är Internet ett betydelsefullt verktyg för småföretagen, Internet öppnar både dörrar för fler affärsmöjligheter och effektiviserar verksamheten. Småföretagsbarometern kom fram till att Internetanvändandet ökar på bred front, sedan våren 2000 har andelen Internetanvändande småföretag ökat från 71 % till 89 % våren 2004. Se figur 3. De företag som har högst Internetanvändning är exportberoende företag. Tidigare hade bygg- och detaljhandelsföretag den lägsta användningen men det har skett en ökning även där de senaste åren.

0102030405060708090

Procent

Årtal

Internetanvändningen ökar bland småföretag

2000

2001

2002

2003

2004

Figur3, Användning av Internet i småföretagen (Källa: Småföretagsbarometern)

Småföretagsbarometern har också undersökt hur Internet har bidragit till ökad försäljning och minskade inköpspriser bland småföretag. Försäljning bland småföretagen har ökat en del från år 2000 till våren 2004. År 2000 var det 22 % som tyckte att Internet hade bidragit med försäljning och våren 2004 var det 35 %. Företag med exportverksamhet anser mest att försäljningen via Internet har ökat. De företag som har lägst är de inom byggnadsindustrin och transportmedelssektorn. Även bland småföretag som tycker att Internet har bidragit med minskade inköpspriser har ökat, år 2000 var det endast 13 % som höll med och nu år 2004 är det 26 %. Småföretag inom elektronikindustrin och uppdragsverksamheter är den största

21

procentsatsen av de som tycker att inköpspriserna har minskat. Fast att den kommersiella användningen av Internet har ökat under de senaste åren är det fortfarande en liten andel av de tillfrågade småföretagen som bedriver e-handel. Av småföretagen är det endast 6 % som anser att elektroniska affärsavslut med andra företag (B2B) är det som är främst vid Internetanvändning. I den här undersökningen visar detta att e-handel inte har slagit igenom bland svenska småföretag. Förutom detaljhandel och hotell och restaurang är det endast 3 % av småföretagen som anser att e-handel med konsumenter (B2B) har en stor betydelse för företaget och dess verksamhet. Däremot tycker tre av fyra småföretag att Internets största betydelse för företaget är kommunikationen med kunder och leverantörer. Detta gäller i alla branscher och i alla olika storlekar av företag.

Den lilla e-handelsjätten, ett exempel som fungerar Enligt Computer Sweden (2002) berättar att många småföretag är skeptiska mot e-affärer. Men PLS Produkter/Support i Skövde är ett av få småföretag som har gått från ett analogt till ett elektroniskt företag på tre år. Företaget har 25 anställda och man säljer rengöringsprodukter. I september 2002 var det runt 70 procent av orderna som lagdes via EDI eller webb och det var 30 procent av inköpen som gjordes elektroniskt. Vice vd:n Marcus Dyberg på PLS tycker att det är fullständigt obegripligt att så få småföretag inte ser de uppenbara vinsterna med att göra affärsprocesserna elektroniska. Han säger att det är enkelt, billigt och att besparingarna är enorma. Under PLS tre första år som elektroniskt företag har omsättningen fördubblats. Dyberg berättar också att företaget har nästan helt integrerat och automatiserat affärsprocesserna, från order till betalning, från beställning hos en leverantör till färdig produkt. Själva hjärtat är ett affärssystem. Man har skapat ett i webbmiljö istället för ett kostsamt säljstöd. Dyberg säger också att mindre företag har stora fördelar vid en sådan här förändring. Hans råd är att ha en plan men att börja med det lilla. Det är också bra att fokusera arbetet på de ställen företaget kan göra besparingar. Det är lättast att börja på kundsidan och testa på någon som efterfrågar EDI-handel. Han berättar också att han har hört om dem som stoppar EDI-projekt för att de anser att de inte har tillräckligt med leverantörer, de är rädda för kostnaden. Dyberg säger att PLS började med 395 kronor för en EDI-uppkoppling och de fick en ny kommun som kund. Det är inte så dåligt säger Dyberg.

BCA Gjuteri & Verkstad AB, ett småföretag med elektroniska affärer Fredholm och Teldok (1996) berättar om BCA Gjuteri & Verkstad AB som är ett småföretag som ligger i Eskilstuna och de är specialiserade på att gjuta aluminiumdetaljer. År 1919 startade verksamheten och fortfarande befinner man sig i samma lokaler men mycket har hänt sedan dess. Deras kärnverksamhet som är baserad på gjutning och bearbetning är densamma men metoderna och arbetssätten har blivit förändrade på grund av att deras största kunder är stora företag. Det har kommit krav på produkternas och leveransernas kvalité och säkerhet, för att kunna överleva har elektronisk handel och att vara ISO 9000-certifierad blivit ett krav. År 1995 hade BCA 24 anställda och företaget har sedan dess sett sin personal som en nyckelresurs, företaget anser att det gäller att ha personal som är lagom intresserad av informationstekniken. Att kunna överföra affärsinformationen elektroniskt kom som ett krav 1990 från Scania. Året därpå började BCA installera ett system för att klara kommunikation enligt Odette som är den europeiska fordonsindustrins standard för EDI och godsmärkning. Strax därefter var det just godsmärkning Scania ville införa och inte så lång tid därefter fick BCA ta emot elektroniska leveransplaner enligt Odette-format. I nuläget utbyter även BCA elektroniska handelsdokument med Saab och Volvo. År 1991 så var det inte många företag som kommunicerade med varandra med hjälp av EDI-meddelanden. Så med tanke på

22

företagets storlek är BCA lite av en pionjär på området. Om man ska prata om nyttoeffekter och räkna på vinsten med att använda ny teknik och nya arbetssätt tycker BCA att det är svårt, man anser att det är lättare att räkna på kostnaderna. Anders Lindroth en av tjänstemännen på BCA sammanfattar fördelarna följande: ”Vi finns fortfarande med som leverantör och vi håller oss hela tiden i framkanten av utvecklingen, vilket gör att vi är fortsatt attraktiva som leverantörer.” Företaget tror att genom kravet på Odette-kommunikation är ett tecken på att man även är önskvärd som leverantör i framtiden. Ett positivt tecken som har visats är en studie av antalet anställda, omsättning och resultat som har gjorts. Då visades en ökad omsättning med 8 % och vinst har personalen reducerats med 18 %. Om man ska sammanfatta vinsterna BCA har fått med hjälp av elektronisk handel är dessa som följer; ingen registrering, färre fel att ordna upp och bättre planering i samband med automatisk leveransplan med kunder. Vid automatisk hantering av aviseringar har det blivit mest fördelar för kunderna, vid elektronisk fakturering har det inneburit minskad administration, räntevinst och betalning i rätt tid. När löner ska betalas ut på sista betalningsdagen har det gett en räntevinst som även bevakning på senaste betalningsdag har gett. Omsättningen för BCA har ökat men det är knappt lönsamt, affärerna går i alla fall ihop sig. Av 1994 års omsättning om 14,7 miljoner var överskottet efter skatt 200 000 kronor. För år 1995 var det budgeterat en höjning av omsättningen till 19,5 miljoner men lönsamheten var fortfarande låg. Med tanke på sin storlek har BCA kommit långt när det gäller att utnyttja informationsteknik men företaget har inga planer på att slå sig till ro. BCA har idéer för vidareutveckling men det grundläggande är att de hela tiden ska vara baserade på signaler från kunderna. Slutsatserna som man kan dra av dessa undersökningar och exempel är att det syns tydligt att e-handel är på god väg framåt i småföretag. Vid varje undersökning som har gjorts kring e-handel i småföretag har en ökning visat sig. Att även Internetanvändandet har ökat är något som kan bidra till en ökning av användandet av elektroniska affärer. Att det finns exempel på småföretag som redan har kommit igång med användandet av elektroniska affärer bevisar ju också att småföretagen är intresserade av den nya tekniken. Vill man finnas med i framkanten och följa med utvecklingen är det bara att följa med vågen framåt.

23

Fredholm (2002) säger att kraven på effektivisering driver hela tiden företag att förbättra sättet man arbetar på. Det är ledtider som ska kortas, lager ska minskas eller helt enkelt elimineras. Kapital ska inte ligga bundet i lager som inte behövs utan det ska användas till produktutveckling eller marknadsföring och dessutom ska servicen till kunderna ökas. Något som möjliggör detta är effektiva informationssystem som hänger samman med alla leverantörer och kunder i elektroniska nätverk. När en ny teknik eller tekniker ska införas gör dessa det möjligt för företaget att göra en omorganisation av arbetet som bidrar till en förändring. När elektroniska affärer ska etableras så måste tekniken kunna tillföra nytta och ge mervärde i en verksamhet. Detta måste dessutom komma kunderna till godo genom bland annat lägre kostnader eller bättre kundservice. Elektroniska affärer kan användas på två sätt, det första är för att rationalisera en verksamhet det vill säga ett produktionsorienterat synsätt som ger direkta fördelar. Det andra sättet är att vara ett stöd för att göra affärer på ett annat och smartare sätt det vill säga ett mer strategiskt synsätt. I praktiken har det kommit fram många exempel på direkta fördelar genom en övergång till elektroniska affärer. Bland annat kan lägre kostnader nås genom att manuellt arbete med registrering och kontroll blir mindre. En gång behövs bara informationen registreras och därefter kan den återanvändas många gånger av många parter, både internt och externt. En förutsättning för detta är att man kan flytta över informationen rent fysiskt, att man vet vad man menar med den, det vill säga logisk och fysisk mappning. Större säkerhet uppnås i form av färre fel genom att manuellt arbete minskas. Vid en del införanden av elektroniska affärer har kortare ledtider uppnåtts och geografiska skillnader försvunnit. Lagret kan minskas för att säljare och köpare kommer närmare varandra och leveranssäkerheten förbättras. Genom att det blir snabbare, säkrare och mer komplett information blir också planeringen förbättrad och uppföljningen förfinas. Det ges ett mervärde till kunderna på grund av att informationen finns sammanställd och är tillgänglig på ett enklare sätt. Dessutom blir det lättare att nå ut till en internationell marknad och samtidigt är man öppen för kunderna dygnet runt.

24

Följande kapitel valde jag att ta med för att e-handel sker via Internet och därför ansåg jag att det var intressant att få veta lite mer om Internet och dess möjligheter. Internet som är ett nytt verktyg där företagen får tillgång till en ny marknad och ett internationellt perspektiv. Företagens målgrupp har blivit global genom att de kan sälja sina varor och tjänster på nätet. Nya möjligheter ges, speciellt för småföretag. Men glöm inte bort att alla konkurrenter som finns världen över har samma möjligheter. En av de största fördelarna med Internet sägs vara hård konkurrens. Enligt Fredholm (2002) är utvecklingen av elektronisk handel det mest konsumentvänliga som hänt under 1900-talet. Internet har en styrka och det är det breda användningsområdet. Ett av de många användningsområden är handel men den första och största var elektronisk post. En användning som har utökas är att söka och ladda ned dokument. Det som revolutionerade Internet var world wide web, eller www, en webbteknik som snabbt, enkelt och effektivt länkar samman datorer, system och dokument. Chatta är ett annat användningsområde som många unga skaffar sig en virtuell bekantskapskrets på. Telefoni började användas via nätet under slutet av 90-talet och i spåren av detta kom videokonferenser över nätet, en teknik som det har talats länge om men som inte ännu har fått riktigt stort genomslag. Företag och organisationer har börjat använda Intranät i samband med Internet. Intranät innebär att Internettekniken används men att nätet är avgränsat till företaget eller organisationen, där kan det läggas ut all slags information till de anställda. Nästa användningsområde var avgränsade nät, Extranät, där viktiga kunder och återförsäljare får tillgång till viss information. Nu under slutet av 1990-talet har Internet börjat användas för handel, för vissa företag står Internet för en begränsad del av försäljningen men för en del andra är det en oumbärlig del av försäljningen. Genom att Internet har blivit en ny öppen kanal så har det gett en mängd fördelar, bland annat så har den elektroniska handeln öppnats för konsumenter och småföretag. Innan så har den traditionella elektroniska handeln drivits inom slutna grupper där alla har tillhört samma bransch, då har det uppstått att nationella standarder och lösningar har försvårat öppen elektronisk handel mellan aktörer i olika branscher. En stor fördel som Internet har bidragit till är att man kan flytta information från ett ställe till ett annat för nästan noll kronor, detta tar bort många transaktionskostnader som många av dagens företag har med sig. Fredholm (2002) har liknat den elektroniska marknaden vid olika sällskap eller isolerade öar. När näthandeln har ökats har många av de gamla barriärerna vid traditionell elektronisk handel försvunnit och nätet har då i många fall blivit synonymt med marknaden. En annan öppen möjlighet med Internetbaserad näthandel är att nu kan handeln ske mellan okända deltagare. Tidigare skedde traditionell elektronisk handel via privata nätverk, de har varit effektiva och säkra men dyra. Men den nya elektroniska handeln sker nu på ett öppet och globalt nätverk. Fast även här finns det både fördelar och nackdelar. Risker skapas genom öppenheten så nu har det blivit vanligare med privata nätlösningar VPN, (Virtuella Privata Nätverk) igen. En fördel med ett öppet globalt nätverk är lägre kostnader, i alla fall för kunderna. Något som också är en fördel är att i stort sett alla både nuvarande och potentiella kunder sitter med anslutning till Internet och tillgängligheten är ju väldigt stor om man jämför med annan handel. En nackdel är att det fortfarande behövs ett behov för att komma överens för hur trafiken ska ske över nätet. När man väljer att använda Internet som en marknadsplats måste man själv se till att bygga in säkerhet, förut var säkerheten en naturlig del av nätet. Något viktigt är att man blir accepterad bland kunderna för den säkerhetslösning man har valt. Identifiering måste ske av köpare och säljare och information och system måste skyddas från intrång och förvanskning. Vid val av en marknadsplats via Internet bör fördelar och nackdelar tänkas igenom och även överbrygga

25

de risker som finns. Det kan vara bra att välja en partner med erfarenhet av elektroniska affärer vid utformning av lösningar för näthandel.

Kundens fördelar med att handla på Internet Varför ska man välja att handla varor och tjänster via Internet när det finns vanliga butiker. Enligt Hermundstad & Östlund (1999) finns det ett antal fördelar. Jag kommer endast att ta upp fördelar för de som handlar på Internet ej de som säljer. Ingen stress, en av de största fördelarna är att man kan sitta i lugn och ro hemma framför datorn och beställa varor och tjänster. Man slipper trängsel i butiker och man slipper att anpassa sig efter butikernas öppettider. Dessutom slipper man känna sig stressad av försäljarna. Service, det är lätt att besöka butik efter butik på Internet och det är lätt att överge en butik för en annan, bara genom några klick kan man förflytta sig. Nätbutikerna måste därför erbjuda god service till sina nätkunder, de butiker som inte gör det kommer att ha svårt att överleva. Service är A och O för konsumenter. Priskoll, i nätbutiker som är välsorterade är det oftast lättare att titta igenom sortimentet och jämföra priser än vad det är i vanliga butiker. Ofta brukar priserna på Internet också vara lägre. Orsaken till detta är att mellanhänderna försvinner och då behöver man inte ha så mycket personal. En nackdel är dock att fraktkostnader tillkommer vid beställning. Något som har börjat dyka upp alltmer är fler tjänster där man kan söka efter en vara med det billigaste priset. Leverans, när man handlar över Internet slipper man bära tunga matkassar och paket oftast finns där nämligen hemleverans. Internet gör det bland annat lättare för dem som bor på landsbygden. Genom Internet får man tillgång till nätbutiker var man än bor. Självklart kan man också hämta ut sina paket på posten. I dagsläget finns det också många varor som går att betala och ladda ner direkt från Internet till sin dator, till exempel spel eller mjukvaruprogram. Men för att det ska gå snabbt och smidigt är det en fördel om man har bredband.

Kundens nackdelar med att handla på Internet I detta kapitel tas endast nackdelar upp för de som handlar på Internet ej de som säljer. Nackdelarna med att handla på Internet är:

1. Kvalité, via Internet är det inte lätt att kontrollera kvalitén och man kan lätt råka ut för varor som man inte är nöjd med. Det är bra att ta reda på vilka regler om bytesrätt som gäller.

2. Betalning, många människor kan känna sig osäkra vid betalning på Internet, tyvärr finns det inte något standardiserat betalningssystem ännu på Internet.

3. Är det verkligen billigt? Ibland kan varan vara dyrare att köpa på Internet än från en vanlig butik, detta beror på att leverans- och expeditionsavgifter läggs på.

4. Datorvana, det finns många människor som använder datorn på sina arbeten och i sina hem. Men fortfarande finns det många som aldrig har suttit framför en dator och de känner sig ofta osäkra på datorns funktioner. De här människorna kommer inte att handla på nätet.

Som kund får man sedan jämföra och överväga fördelarna med nackdelarna och bilda sin egen uppfattning om e-handel. Tycker man bäst om vanliga traditionella butiker eller föredrar man handel på Internet.

Fördelar med elektroniska affärer För småföretag och för andra företag som börjar med användning av elektroniska affärer kan den nya utvecklingen medföra nya affärsmöjligheter och kostnadsminimeringar och ge ett antal fördelar. Enligt en undersökning som Berg och Fransson gjorde 2001 kom de fram till

26

olika fördelar som småföretag och medelstora företag hade med elektroniska affärer. Den största fördelen småföretagen hade med EDI var att man kan återanvända informationen som man har fått av affärspartners och använda den i sina egna interna system och även använda den vidare till andra affärspartners. Därigenom blir systemen mer integrerade med varandra. Den största delen av informationen som används behövs bara matas in en gång. Företagen ansåg att en fördel var att EDI gav minskade manuella rutiner och detta ledde till tidsbesparingar och därefter även kostnadsbesparingar. Kostnadsbesparingar är också en fördel som Fredholm (2002) nämner. Kostnadsbesparingar är en fördel som företagen får vid användning av elektroniska affärer. I företagen finns det en mängd med dokument och speciellt i de företagen som bedriver internationella affärer. När pappersflödet blir mindre kan det innebära en betydande rationalisering. Med hjälp av elektroniska affärer registreras informationen i systemen automatiskt istället för manuellt arbete. Registreringen sker en gång och därefter kan informationen återanvändas flera gånger utan att det behövs göras någon ny registrering. Det kan dock bli en kostnad vid de manuella kontrollerna som sker vid varje registrering. Fredholm (2002) berättar att vid hantering av en faktura tar det ungefär 10-12 minuter och multiplicerar man det med det totala antalet av fakturor som ett företag har så blir besparingstiden stor. Något som är bra med detta är att både köpare och säljare eller avsändare och mottagare har samma möjlighet till kostnadsbesparingarna. Berg och Fransson säger också i sin undersökning att småföretagen trodde att pappershanteringen skulle minska med hjälp av elektroniska affärer och genom detta minskar även frankeringskostnaderna. Två av åtta småföretag trodde att informationshanteringen skulle bli lättare och effektivare och att felhanteringskostnaderna skulle bli mindre eftersom informationen går direkt in i företagets affärssystem utan människors inblandning. Företagen pekade ut den mänskliga faktorn som orsak till felen som gjordes. Fredholm (2002) tar upp fördelen kvalitet som innebär detsamma. Kvalitet, genom elektroniska affärer minskas det manuella arbetet och då blir även felfrekvensen mindre. Många fel är ofta svåra att spåra och dessa undviks på detta sätt och då sker besparingar. Det är många användare som anser att kvalitetshöjningen är den största fördelen med elektroniska affärer. Genom kvalitetshöjningen bildas lägre kostnader och nöjdare kunder. När e-handel har kombinerats med nya rutiner har det i många fall införts ”nollfelstänkande”. Enligt Berg och Fransson (2001) menar tre av åtta företag att EDI skulle leda till minskade lagerkostnader och detta var speciellt möjligt där företaget hade ett etablerat förhållande med leverantören. Samma företag trodde också att leveranssäkerhet skulle vara en fördel genom användning av EDI. Det finns också några fler fördelar när företag använder sig av elektroniska affärer och de är enligt Fredholm (2002): tid, oftare, utförligare, ledtider, kapitalrationalisering, kundservice och distribution. Tid, för effektiv distribution och förkortade ledtider är snabb informationshantering en förutsättning. Vid användning av elektroniska affärer och för att uppnå full effekt så ska man inte bara ta emot ett elektroniskt meddelande, utan det gäller att också se till att det blir automatiskt processat vidare i det mottagande systemet till exempel ett order- eller produktionssystem. Från en webbplats så är kanske inte ett EDI-meddelande eller ett formulär snabbare än ett fax. Det bra med det är att det elektroniska meddelandet kan registreras och bearbetas direkt i det mottagande administrativa systemet. Genom detta tjänas tid på grund av att man slipper vänta på att en handläggare ska hantera ärendet. Ledtiden för informationsöverföringen förkortas oerhört. När en kund har lagt en order är den direkt registrerad, kontrollerad, bekräftad och vidareförmedlad som en plockorder till lagerpersonalens handdator. Oftare, här handlar allt om automatiska förlopp och då kan informationen uppdateras kontinuerligt istället för att vänta tills informationen blivit komplett. Beställningar som görs

27

kan skickas så fort en orderrad är aktuell eller kan man skicka den så ofta man anser det vara passande och då slipper man samla ihop allt en gång per dag eller vecka. Nu behövs inga kompletta uppgifter utan en transportbeställning eller en prognos kan skickas så fort behovet finns. Uppgifterna kompletteras automatiskt senare när de har inkommit. En transportör eller en producent kan planera sin verksamhet bättre nu och då ha bättre framförhållning och detta skapar ett mervärde för kunderna. Utförligare, något annat som är bra med elektroniska meddelanden är att det finns mycket plats för information och den kan lätt adderas, detta kan vara viktigt vid uppföljning och planering. När en kund har uppgifter i sina informationssystem som är viktiga för leverantören får oftast inte all information plats på ett pappersdokument men i ett elektroniskt meddelande finns, men tyvärr blir dessa väldigt stora och mycket onödigt brukar skickas med. Men kostnaden för att skicka lite extra information är inte så stor. Ledtider, med hjälp av elektroniska affärer knyts företagen närmare varandra och ledtiderna kortas på det viset, även administrativa processer kan minskas och ibland uteslutas. För att genomföra till exempel Just-in-time i tillverkningsindustrin och Quick Response i detaljhandeln har EDI tillsammans med godsmärkning varit en ingrediens. På kollinivå kan godset avläsas och informationen uppdateras kontinuerligt och då kan materialflödet styras mer effektivt. Minskas gör då ledtiden för både order-, leverans-, faktura-, och betalprocessen. Kapitalrationalisering, när det blir minskade ledtider så blir lagernivåerna mindre hos både säljare och köpare. Det blir också mindre vanligt att hålla buffertlager. Genom detta kan bundet kapital och lageromsättningshastighet förbättras. Värdekedjan blir också effektivare genom att mellanlager kan elimineras. Kundservice, när kundservicen finns på nätet kan kunderna hjälpa sig själva och det blir en besparing för företaget och för kunden. Mot hela världen är systemet öppet dygnet runt och har en kunds historik tillgänglig när kunden har loggat in sig. Distribution, via nätet kan vissa produkter distribueras till lägre kostnader, programvaror behövs inte längre förpackas på CD-skivor och det behövs ingen snygg förpackning eller en manual. Om man vill ha uppdateringar skickas de ut automatiskt. Kunderna har hela tiden tillgång till prislistor och de uppdateras vid förändringar.

Nackdelar med elektroniska affärer Alla företag som var med i Bergs och Franssons undersökning (2001) tyckte att den största nackdelen med elektroniska affärer var den höga investeringskostnaden. Kunskapen kostar pengar och konsulter är dyra. Fredholm (2002) tar upp en nackdel som han kallar för hög entrébiljett och det har att göra med investeringskostnaden, tyvärr så är det fortfarande en ganska hög kostnad för att sätta igång med affärskommunikation. Att ansluta sig till en marknadsplats eller handla i en nätbutik krävs inte någon speciell teknik. Men det kostar en del när sitt affärssystem ska integreras och då spelar det ingen roll ifall det är mot en nätbutik, en marknadsplats eller direkt mot ett annat företags affärssystem.

28

I mina samtal med fallföretagen kom det på tal om olika lösningar i samband med elektroniska affärer som till exempel EDI, olika webblösningar, elektronisk post med mera. Därför valde jag att ta upp ett kapitel i teoridelen om olika lösningar för få bättre kännedom om dessa. När elektroniska affärer sker mellan småföretag eller mellan större företag, Business to Business (B2B) finns det enligt Fredholm (2002) fyra lösningar att välja mellan:

1. En öppen näthandel det vill säga parterna har inte avtal med varandra utan transaktionerna sker ungefär på samma sätt som när konsumenter köper varor på Internet.

2. Webblösningar där en av parterna har en koppling till sitt affärssystem och genom detta har ett automatiserat flöde. Den andra parten använder sin webbläsare för att hämta och lämna information. De båda parterna har ett affärsavtal, men de kopplar inte ihop sina affärssystem, för utbytet av informationen är inte tillräckligt stor. Det är inte ett automatiserat flöde men det ger en stor besparing jämfört med traditionell handel eller med nivå 1.

3. Företagen integrerar sina system med varandra och de har affärsavtal och regelbundna affärer. Kontinuerligt skickas transaktioner för att uppdatera vid olika händelser till exempel att lagret börjar ta slut.

4. Ett nära samarbete inleds här och det byggs ofta på individualiserade tjänster på varandras Intranät. Deras system är sammankopplade även on-line och personalen kan därför ha tillgång till den information de behöver.

Med de här metoderna kan man sedan realisera med olika slags tekniklösningar som till exempel, EDI (Electronic Data Interchange), EDA (Electronic Data Access), XML (eXtensible Markup Language), Extranät och web services. Om man väljer att använda sig av en tekniklösning så gäller det att tänka igenom och välja det koncept som passar det egna företagets omvärld bäst. Något som man också bör tänka på är kunderna och att de erbjuds en lösning som får acceptans. Det gäller att skapa mervärde i de befintliga tjänsterna för att locka in kunderna i den elektroniska handeln. Valet styrs bland annat av hur mycket pengar företaget är beredda att satsa och vilka krav kunder och leverantörer ställer.

Webblösningar och EDI Det finns många företag som har en stor spridning av kunder och leverantörer och det är viktigt att kunna arbeta elektroniskt med så många som möjligt. Enligt Fredholm (2002) är de små köpen lika administrativt betungande som de stora köpen. För att kunna nå upp till en sådan ambition krävs det för företaget att de arbetar med olika tekniska lösningar för de elektroniska affärerna. Det är många som väljer EDI med de stora kunderna och leverantörerna. En sådan typ av lösning är mest lönsam mellan företag, leverantörer och organisationer som har regelbundet återkommande kommunikation av strukturerad information. EDI innebär att affärssystem som till exempel order-, lager-, fakturerings- och ekonomisystem kan utbyta information direkt och den mänskliga inblandningen behöver inte vara någon alls eller vara begränsad, se figur 4. Fundamentet för EDI är elektroniska meddelanden som har byggts upp enligt en överenskommen struktur. Meddelanden kan tolkas

29

i mottagarens system eftersom datafilen som skickades följer standarden som man kom överens om. Det finns också en särskild EDI-programvara som kallas för konverterare som sköter översättningen mellan standardformatet och det formatet som används av det interna administrativa systemet. Den vanligaste standarden för EDI brukar Edifact vara, men XML får också större betydelse. Dessa två standarder kan man jämföra med ett språk som gör att datorsystemen förstår varandra och det har ingen betydelse att de två datorsystemen som utbyter information finns i olika datormiljöer. Det finns ingen formell definition av EDI men det finns vissa kriterier som bör vara uppfyllda för att en överföring ska kallas för EDI-kommunikation. Dessa är:

• Direkt kommunikation mellan informationssystem, internt eller externt, via telekommunikationer eller lokala nätverk alltså utan manuella arbetsinslag och inte heller via diskett eller band.

• Standardiserat format, till exempel Edifact. Inget egendefinierat filformat. • Strukturerad information, sådant man tidigare har använt blanketter till inga

personliga meddelanden och annan ostrukturerad information. • Processbart hos mottagaren. Det ska inte behövas manuella registreringar eller

mellansteg för att få in data i det mottagande administrativa systemet utan data ska kunna länkas direkt in och omedelbart bearbetas.

• Oberoende av hårdvaruplattform, operativsystem, datatyp, typ av informationssystem, tid och kommunikationsmetod hos de olika parterna.

• Tillförlitlighet är ett kriterie. Genom EDI utbyter system data automatiskt utan mänskliga kontroller och det gör att eventuella fel kan orsaka stor skada. Därför blir inbyggda kontroller i systemen och säkerhet i överföringen mycket viktiga.

• Baserat på avtal, det vill säga mellan företag och andra organisationer som har formaliserat sitt samarbete i ett avtal.

Med företagen eller leverantörerna som man har mindre affärer och kommunikation med är det bäst att använda olika typfall av näthandel. Om man gör en jämförelse mellan EDI och webbhandel för affärer mellan två företag så finns det en del skillnader. Att införa EDI har en högre kostnad men det kan variera. EDI-lösningarna kan bli mer lönsamma på sikt eftersom att de är mer automatiserade, men det krävs att man har en viss volym av affärstransaktioner. För att webblösningar ska bli rationella krävs en integration med affärssystem. Vid webbhandel är säkerhetslösningen en faktor som brukar bli dyr. Men webbhandel är billigare och enklare när man ska koppla in nya parter i en befintlig lösning. Med webbhandel är möjligheterna till ett bredare och djupare samarbete med kunderna genom den interaktion som kan byggas upp en fördel. Till skillnad mot EDI som är helt baserad på förutbestämda transaktioner. En nackdel med webben är att risken med att elektroniska formulär inte fylls i korrekt. Till viss del går formulärets fält att valideras däremot med EDI hämtas de flesta uppgifter från en databas i ett affärssystem och därför är riskerna för fel små.

30

Utan EDI

Med EDI

Figur4, Utan EDI och med EDI (Källa: NEA)

Andra lösningar Förutom webbhandel och EDI finns det givetvis andra lösningar. EDA är ett enkelt sätt att etablera affärskommunikation och ibland benämns det också online-kommunikation och delade databaser. Det här innebär att ett företag som levererar produkter eller tjänster gör delar av innehållet i sitt datorsystem tillgängligt för sina kunder. En kund kan gå in och söka information med EDA, exempel på det kan vara för att se om en vara finns i lager. I början av 80-talet fanns den här typen av kommunikation mellan järnhandlarna och deras leverantörer. Servicenivån är hög och kostnaderna är låga på grund av att den som använder den här typen av tjänst inte behöver göra några investeringar för att komma igång. Till skillnad mot EDI är att det fortfarande finns en del manuellt arbete. I jämförelse med EDI är kvalitén på den överförda informationen med EDA-metoden lägre, kostnaderna är högre och servicenivån är lägre. Men den som är EDA-uppkopplad kan snabbt få en översikt av till exempel lagersaldo jämfört med EDI. En annan fördel med EDA är att det är så enkelt och billigt att komma igång och därför är det en teknik som passar för småkunder. En nackdel är att det är kommunikation i bara en riktning och därmed inte samma nytta för kunderna. Mer och mer anpassas traditionella EDA-lösningar till Internetteknik och då kallas det för Extranät. Elektronisk post är en metod som många ser som överföring av ostrukturerad information mellan två personer men den går också att använda för affärskommunikation till ett informationssystem. Det fungerar genom formaterade elektroniska blanketter i ett system för elektronisk post. Att bifoga filer är ett annat sätt för affärskommunikation. Vid affärskommunikationen mellan personer via e-post är det ordbehandlingsdokument och kalkylark som man växlar. Fördelarna med elektronisk post är att det är enkelt och det finns nästan på alla företag och igångsättnings- och löpande driftskostnader är låga. Många småföretag har börjat använda elektronisk post för att skicka order, orderbekräftelser med mera.

31

När företag både stora och små ska utbyta information med varandra så är det mest effektiva sättet att göra detta genom att koppla samman sina system. Detta gäller också internt inom ett och samma företag. För att koppla samman systemen finns ett antal standarder som man kan använda sig av. I intervjuerna med småföretagen frågade jag lite om standarder och de som kom på tal var Edifact (EDI for Administration, Commerce and Transport), XML (eXtensible Markup Language) och Web services. Därför har jag tagit upp lite fakta om dessa standarder för att få en inblick i dem.

Varför standarder? Fredholm (2002) berättar att alla program talar sitt eget språk de har alla byggts upp med en egen intern struktur och ett eget innehåll. Något som också är väldigt komplext är att den semantiska betydelsen av den information som ska utbytas tolkas olika. Till och med internt på ett och samma företag kan betydelsen för en term variera på företagets olika system. Är till exempel listpris och bruttopris samma sak. När man ska utväxla data måste man vara överens om vilka data som ska utväxlas och ibland stöds inte allt av det ena systemet som det andra behöver. Något som också kan skilja är datatyper och fältlängder. Ett värde kan i det ena systemet uttryckas alfabetiskt utan decimaler och i ett annat numeriskt med decimaler. På grund av alla dessa oklarheter och de olika betydelserna som finns i de olika systemen finns standarder. Med hjälp av standarder talar systemen samma språk och har samma termer och utväxling av data blir lättare och kommunikationen blir bättre.

Edifact Enligt Fredholm (2002) består Edifact av ett antal standarder och man kan dela upp dem i två grupper; regelverk och kataloger. FN-organet UN/ECE ger ut Edifact standarden. Edifact är en global EDI-standard som har utarbetats inom FN:s ram. Med hjälp av Edifact möjliggörs kommunikationen mellan olika datorer och program. Edifact: s beståndsdelar är en rad standardiserade byggstenar och de delar som är viktigast är syntaxregler och dataelementkatalogen. Syntaxreglerna kan man säga är Edifact- språkets grammatik och de innehåller strukturen för uppbyggnad av meddelanden och dess segment och dataelement.

32

Exempel på ett Edifact-meddelande:

Figur5, Exempel på ett Edifact-meddelande (Källa: Fredholm (2002))

Vid uppbyggandet av ett Edifact-meddelande säger Fredholm (2002) att det blir mer lättläst om man dokumenterar ett segment per rad. Nedan följer en genomgång av de första segmenten i exemplet och de dataelement och koder som de innehåller. Först i varje segment finns en identifierare som ofta kallas för tagg, den består av tre bokstäver som identifierar segmentet. Genomgång av exemplet: UNB+UNOC:3+Köparen AB+Säljaren AB+970404:1000+ABCD1234’ Överföringsindelning: UNOC är syntaxklassen och 3 är syntaxversionen. Sedan följer avsändare/mottagare, datum/tid och överföringens referensnummer. UNH+REF002+ORDERS:D:93A:UN:EAN005´ UNH – Meddelandeindelning: Meddelandets referensnummer, meddelandetyp, status, katalog, utfärdare och subset. BGM+224+PO567412´ BGM – Meddelandets inledning. Beställningstyp kod 224 indikerar snabborder, ordernummer. DTM+137:199304011005:203´ DTM – Datum och tid: Kod 137 betyder dokumentdatum, följt av datum och kvalificerare för datumformat. DTM+2:1990402:102´ DTM – Datum och tid: Kod 2 betyder önskat leveranstillfälle, följt av datum och kvalificerare för datumformat. RFF+CT+888444´ RFF – Referens: CT är en kod för ramavtal, följt av avtalets nummer. NAD+SU+++FIRMAN’ NAD – Namn och adress. SU står för leverantör. Här finns endast namn på leverantören. NAD+BY+7312345123456::9´ NAD – Namn och adress. BY står för köpare, som här är identifierad med EAN:s lokaliseringskod. Delelementet 9 identifierar att det är ett EAN-nummer. CTA+OC+PD:STINA’

UNB+UNOC:3+XAB+YAB+970404:1000+ABCD1234’UNH+REF002+OR DERS: D:93A:UN:EDIT30`BGM+224+PO567412’DTM+137:199304011

005:203´DTM+2:19930402:102´RFF+CT+888444’`NAD+SU+++FIR- MAN’NAD+BY+7312345123456::9`CTA+OC+PD:STINA’COM+0420505 050:TE’TAX+7+VAT+++:::25+S’MOA+124:X,XX’TDT+20++30+31´TOD +3+DF+CIF’LIN+1++7354321654321:EN’QTY+21:100´PRI+AAA:96:CT’ UNS+S’MOA+86:9600’MOA+176:XXX’CNT+1:100’CNT+2:1’UNT+23+

REF002´UNZ+1+1+ABCD1234’

33

CTA – Kontakt: OC är koden för orderkontakt, PD står för purchasing department och Stina är kontaktpersonen. COM+0420505050:TE’ COM – Kommunikationsnummer: Telefonnumret är till Stina. Meddelandet fortsätter sedan med uppgifter som moms (TAX), belopp (MOA), transportsätt (TDT), leveransvillkor (TOD), orderrad med artikelnummer (LIN), kvantitet (QTY), pris (PRI), sektionsindelning (UNS), belopp (MOA), kontrolltal (CNT), meddelandeavslutning (UNT) och överföringsavslutning (UNZ).

XML Både individer och system använder Internet öppet och enkelt till att utbyta information och enligt Fredholm (2002) är då en förutsättning plattformsoberoende teknik. Exempel på en sådan teknik är HTML (Hyper Text Markup Language) och den tekniken har varit en stor del av webbens genomslag. Syftet med HTML är att presentera information på en skärm så att den blir tillgänglig för de med tillgång till Internet och en webbläsare. En annan teknik som är plattformsoberoende är Java och det är ett språk som kan processa data och användas för att bygga enkla och omfattande programvarutillämpningar. En tredje teknik som används alltmer är XML, syftet med XML är att strukturera data, (se figur6 för ett exempel på XML-dokument). XML gör att det finns ett språk som är baserat på Internetteknik och kan användas för att utväxla data mellan olika tillämpningar. XML, Java och HTML kompletterar varandra och tillsammans bildar de en plattform för att bygga öppna tillämpningar. XML (eXtensible Markup Language) är ett uttänjbart märkspråk och det kallas också för ett metaspråk och det betyder ett språk för att beskriva ett språk. Exempel på detta är att det går att skicka med både själva informationen och en definition av vad det är för information. Huvudsyftet med XML är att strukturera data, sedan kan man visualisera datan med HTML och då blir det läsbart i en webbläsare. XML kan också användas för att skicka data direkt från ett system till ett annat system eller till en databas. XML brukar ibland kallas för databasspråket på Internet. Eftersom XML används för att strukturera data kan det även användas för att integrera system. Styrkan med XML är att det kan användas för både utbyte av information mellan två system (server till server) och mellan människa och system (klient till server) och tvärtom. Något som både är styrka och svaghet med XML är det går att skapa sina egna märkord och därifrån namnet extensible. Genom detta blir XML väldigt flexibelt och det kan anpassas till det mesta men det kan uppstå komplikationer när många ska kommunicera med många och det är just det man gör vid öppen handel. Vid de olika definitionerna av märkorden gör det att olika företag inte talar samma språk. XML är ett språk med klara regler för struktur och det innehåller många funktioner och det är värdefullt. En nackdel med det är att själva innehållet i språket, själva semantiken inte ingår i standarden. En arbetsgrupp fick i uppdrag 1996 att definiera en ny standard som skulle komplettera HTML och några egenskaper som standarden skulle ha var att den skulle vara. Kompatibel med SGML (Standard Generalized Markup Language), lätt att använda på Internet, enkel att läsa för en människa och lätt att tillämpa med program som skulle vara enkla att skriva. 1998 godkändes standarden av World Wide Web Consortium (W3C) och 1-2 år därefter började XML implementeras i olika produkter. Nästan hela IT-industrin stödjer XML, exempel är webbläsare, editorer för att bygga XML-dokument, databaser, transaktionssystem och flera affärssystem. Huvudsyftet med XML var att publicera information på webbplatser och i andra sammanhang. Ett annat användningsområde var att integrera system och databaser. XML har blivit populärt att använda för att integrera interna system i en organisation. Ett annat

34

användningsområde för XML är att skapa interaktiva dialoger mellan en användare av en webbtjänst som till exempel en nätbutik och ett system. Det finns ingen avsikt att XML ska ersätta HTML som används fortfarande för att presentera data. Vid presentation av data i XML kommer den förpackat i en XML-fil som kan läggas till i en mall eller som det också kallas för en template eller style sheet. Företagen kan genom detta skicka data, till exempel i form av en order till många olika företag och alla kan få det individuellt presenterat exempelvis på sina Intranät genom att använda egna style sheet. Det finns en sådan standard som heter Cascading Style Sheets (CSS) från W3C.

35

Exempel på en Inköpsorder och ett XML-dokument: <InköpsOrder> <Ordernr>12345</Ordernr> <Kund> <Namn>Fransson</Namn> <Adress>Kungsgatan 10</Adress> </Kund> <Leveransdatum>2000-02-02</Leveransdatum> <OrderRad> <Artikel>1234</Artikel> <Kvantitet>10</Kvantitet> <Pris>10</Pris> <Artikel>3214</Artikel> <Kvantitet>1</Kvantitet> <Pris>100</Pris> </OrderRad> </InköpsOrder> Figur6, Exempel på en inköpsorder och ett XML-dokument (Källa: Fredholm (2002))

Inköpsorder Ordernr 12345 Kund Fransson Adress Kungsgatan 10 Leverans 2000-02-02 Artikel Kvantitet Pris 1234 10 10 3214 1 100

36

Web Services Enligt Fredholm (2002) är web services eller webbtjänster som det också kallas för är ett sätt att koppla samman system över Internet och att utbyta information i realtid. En serie standarder finns bakom web services och syftet med web services är att först hitta tjänster på nätet och därefter förenkla utbyte av data mellan webbapplikationer. Tekniken går också att använda mellan ett företags webbapplikation och de interna systemen som finns. Man kan säga att web services är en ny metod för systemintegration, ett område som kan vara kostnadskrävande och besvärligt. Men det blir mer aktuellt när företag vill samarbeta i samband med tjänster on-line och då behövs systemen kopplas samman över Internet. Standarderna som ingår i Web services är: XML och det är den övergripande standarden och den används för att strukturera data. SOAP som används för att transportera information på ett säkert sätt på Internet och för att anropa webbtjänster. UDDI, används för att göra webbtjänster sökbara och tillgängliga i en katalog. WSDL, det är språket som används för att presentera webbtjänsterna. Hittills har många tillämpningar för web services byggt på XML och SOAP på grund av de har kommit längst i utvecklingen. De andra standarderna är under uppbyggnad. En tillämpning av web services är till exempel när en kund i en butik som finns på Internet ska lägga en order och då behöver han/hon fraktuppgifter då som pris och leveranstider. Uppgifterna som ska lämnas beror självklart på vad kunden beställer, vart varorna ska skickas och om det ska vara express- eller normalleverans. Den här informationen är inte lätt att ta fram direkt i nätbutiken utan svaren måste komma från transportföretagets system. Nästan alla stora transportföretag har lösningarna på sina Extranät. Systemet för nätbutiken kan via hyperlänkar få tillgång till uppgifterna och i nästa steg presentera dessa on-line för kunden. Företaget som har hand om nätbutiken och transportföretaget har redan en affärsrelation och det räcker med att använda XML eller till exempel SOAP. En svårighet som finns med web services är att det bygger på öppna standarder och de kan tolkas på olika sätt. Därför blir det svårt att integrera webbtjänster från olika IT-leverantörer. För att underlätta detta har Web Services Interoperability Organization (WS-I) skapats och de ska se till att olika lösningar kan fungera tillsammans. Något som också finns frågetecken kring är om vad som händer när de bakomliggande systemen ändras eller uppgraderas. Det finns en stor risk för omfattande underhåll av tillämpningen för web services. Något annat inom web services som man måste utveckla och tänka på är säkerheten. När de olika systemen ska utbyta data mellan varandra så gäller det att systemet vet vem det är som vill har informationen och vilka rättigheter den har. Web services är en teknik som är intressant och lovande och har en potential att tillföra affärsnytta. Men tyvärr är det största problemet att för ett företag som vill använda tekniken är att det är långt i ifrån alla i världen omkring som har stöd för tekniken.

Vid handel mellan företag och konsument (B2C) och handel mellan konsument och konsument (C2C) måste betalning ske av en vara eller en tjänst. För att göra detta finns det ett antal olika sätt. Genom att den elektroniska handeln har blivit öppen för privatpersoner och företag både stora och små så har betalningen uppfattats som om den inte har hanterats på ett säkert sätt. Många tycker att det är riskabelt att skicka ett kontokortsnummer över Internet i samband med köp. I USA är det mycket vanligt men i Sverige är vi mycket mer försiktiga och tveksamma. Enligt Fredholm (2002) är en av anledningarna till detta att de svenska bankerna tidigare hade en mycket restriktiv inställning. De flesta anser också att kortnummer endast ska lämnas krypterat, men trots detta sker det ändå en del osäkra kortbetalningar över nätet. En onödig

37

risk som både privatpersoner och företag bör undvika är att betala med kontokort över nätet utan att kontokortsnumret är krypterat. I de moderna webbläsarna finns det stöd för SSL (Secure Socket Layer) och det är den vanligaste krypteringsmetoden på nätet. I de flesta fall är detta en acceptabel säkerhet. En metod som var tänkt att den skulle slå igenom för betalning vid näthandel är SET (Secure Electronic Transaction). Bakom denna betalningsmetod finns VISA och Mastercard som ägs av bankerna och på grund av att det är banksystemet som står bakom denna metod har SET fått en annan trovärdighet än flera andra metoder för elektroniska betalningar. Men trots fördelarna har det inte blivit någon succé, konsumenterna har nämligen inte varit intresserade av att betala de extra avgifter SET för med sig. SETs programvaror är också dyra speciellt för de mindre företagen. Ett problem SET har fört med sig är att programvarorna från de olika programleverantörerna haft svårt att kommunicera med varandra eftersom den komplexa specifikationen för SET har tolkats på olika sätt. Men en fördel med SET är att det trots allt är en standard och den är öppen och kan laddas ner från Internet av de intresserade. Det viktigaste i SET är att kreditkortsnumret är skyddat genom kryptering. Inte ens säljaren på Internet kan läsa kortnumret och inte någon annan heller. Det krypterade numret skickar säljaren istället till sin bank för kontroll av köparen och ibland krävs det att säljarens bank frågar köparens bank för att betalningen ska ske säkert. Därefter meddelas detta till säljaren och kan då skicka de beställda varorna till köparen. Trots att det finns fördelar för SET så säger Fredholm (2002) att framtiden för SET är oviss och något märkbart är att bankerna inte gör så mycket reklam längre. Både Visa och Mastercard har arbetat fram nya koncept, Visas heter Secure och Mastercards heter Secure Payment Application (SPA). Förutom SET har det utvecklats andra lösningar för elektroniska betalningar och en metod som fungerar bra i vissa typer av näthandel är direktbetalningar. En direktbetalning innebär att när köpet sker dras pengarna från köparens konto genom köparens Internetbank. Det finns ett antal handelsplatser där det finns ett samarbete med en eller flera banker. Det går till på det viset att nätshopparen klickar på logotypen för sin bank när hon/han har bestämt sig för ett köp och då kommer hon/han in i sin nätbank och loggar in via det ordinära inloggningsutseendet. Där godkänner köparen en överföring av varans värde till nätbutikens konto, därefter kan butiken skicka ut varorna. Nackdelen med det här är att kunden kan känna sig osäker om det är ett företag man inte kan lita på, för banken går nämligen inte i godo för säljaren. Över Internet har det också dykt upp lösningar för att betala med elektroniska pengar men det har inte slagit igenom ordentligt. Företag som har försökt men tyvärr har gått i konkurs är First Virtual, DigiCash och CyberCash. Det kan vara så att framgång har hållit sig bort för att det känns främmande för många att ”riktiga” pengar ska bytas mot elektronisk information. Cash on delivery är en gammal tjänst och det innebär att varorna tas betalt för vid leveransen. Men kontanter vill ingen hantera utan istället har chauffören med sig en mobil kortläsare för att kunna verifiera betalningen på samma sätt som detaljhandeln gör men här sker det via en mobil förbindelse. Något annat traditionellt är att skicka en faktura på papper med varorna och då får köparen betala på ett valfritt sätt. Ett annat traditionellt sätt är också postförskott, men det är inte så bekvämt. Om man är ett litet företag och ska sälja på nätet så är det bra att fundera över vad som är enklast för en själv och för ens kunder. Två alternativ bör ges till konsumenten. Något som kan vara bra för näthandlaren är att ansluta sig till en tjänst som stöder olika betalningssätt. Då slipper man att skaffa egna dyra och komplexa lösningar. Posten och deras betalväxel är ett exempel på en sådan tjänst.

38

Här beskriver jag lite kort om fallföretagen, bland annat deras affärsidé och utbud. E-secure är ett företag som tillhandahåller tjänster inom IT-säkerhet, systemutveckling, webbapplikationer, Internet, Intranät och databaser. Företagets affärsidé är att vara en resurs inom IT-säkerhet. Företaget drivs av Mattias Sjögren som även är systemvetare. Baroness Design AB är ett import och grossistföretag inom presentbranschen med en inriktning mot återförsäljare. Deras största kunder är present-, blomster-, lamp-, och möbelaffärer. Deras affärsidé är att de vill ligga först inom sitt affärsområde. Baroness styrka ligger i hög kvalité, snabba leveranser och god service. Företaget startade 1988 och består idag av femton stycken personer som arbetar i Älmhult och runt omkring i landet. De har en huvudmarknad i Sverige men har även samarbetspartners i Danmark, Finland och Norge. De har dessutom en e-handelsbutik, men i september 2004 är den stängd på grund av uppdatering. Backemarks Grafiska AB säljer julkort, glitter, rit- och skrivsortiment, papper, pennor, suddgummi och kollegieblock. Alltså artiklar som hör hemma i säsongen. Företaget tillgodoser bland annat daglig varuhandeln och privatpersoner. Deras affärsidé är att de tillhandahåller tryckta kort/säsongsartiklar för Norden. Backemarks Grafiska AB befinner sig i Älmhult och har idag 85 anställda. Backemarks har tillverkat kort och andra trycksaker under ett halvt sekel. Idag är Backemarks en av norra Europas ledande korttillverkare. Dessutom är de godkända för att producera miljömärkta trycksaker. I dagsläget har Backemarks ingen e-handelsbutik. Hot Stuff är ett postorder företag där man säljer grammofonskivor, t-shirts, videos med mera. Affärsidén är att man tillhandahåller skivor, t-shirts, videos som man inte hittar i vanliga skivaffärer. Hotstuff säger själva att de är ett av de postorderföretag som har den bästa samlingen av vinylskivor i Sverige. Dessutom har de kunder i ungefär 70 länder. Hotstuff är beläget i Älmhult och startade 1986. Idag sker all försäljning endast via Internet. I dagsläget finns en webshop där man kan söka efter skivor, t-shirts med mera och köpa dem. Print it är en webbutik där man säljer skrivartillbehör, bläckpatroner och laserpatroner. Deras affärsidé är att sälja skrivartillbehör till företag och privatpersoner till bäst pris. Print it startades 1998 och var under åren 1998 och 1999 ett skolprojekt i företagsekonomi. Året 1999 fick företaget utmärkelsen Sveriges miljöföretag och Kronobergs bästa ungdomsföretag. År 2000 bildades Print it om till ett aktiebolag och Print it övertogs av den nuvarande ägaren som även var med och grundade företaget med två andra. Print it är beläget i Växjö. I dagsläget sker all försäljning via Internet via en e-handelsshop. Flugfiske i Norden, Förlags AB är ett företag vars inriktning är att sälja tidningar, böcker och samlingspärmar om flugfiske. Förutom detta säljs också t-shirts. Att sprida flugfisket och kunskaper om det är affärsidén. År 1979 startade Flugfiske i Norden då femtio ”flugfiskare” gick samman för att starta tidskriften. Medarbetarna i Flugfiske i Norden befinner sig på olika platser i Sverige. Kvinnan som har hand om prenumerationerna befinner sig i Älmhult. I dagsläget kan man handla via Internet, detta gör man via ett beställningsformulär. Egma AB är ett grossistföretag där man lagerför olika ljuskällor och det är allt ifrån vanliga glödlampor, halogenlampor till ljusrör. Deras affärsidé är att förmedla ljuskällor till bra kvalité och bra priser och även kunna skaffa fram ljuskällor som är ovanliga. Egma har 25 års erfarenhet i belysningsbranschen. Egmas kunder är idag elfackhandeln i Sverige men de säljer också en hel del till järn-, bygg-, och möbelvaruhus. De har dessutom agenter i Norge,

39

Danmark och Finland. I september 2004 finns ingen e-handelsbutik men förhoppningvis år 2005-2006. NYVAB, Nybergs Verkstad AB säljer fyrhjulingar, EU-mopeder och lantbrukstillbehör. Affärsidén är att man vill sälja så mycket som möjligt. NYVAB grundades som smedja 1942 av Eric Nyberg som byggde den första lokalen. NYVAB ombildades och utvecklades 1971 till ett aktiebolag. Idag finns elva anställda och omsättningen uppgår till 17 miljoner kronor. NYVAB är beläget i Möllekulla utanför Älmhult. Man kan se vilka produkter NYVAB säljer men där finns ingen e-handelsbutik. IoB Butiken HB är en e-handelsbutik där man säljer kläder till hela familjen. Kläder av hög kvalitet till låga priser är deras affärsidé. IoB butiken minimerar sina priser på grund av att kunden slipper att betala expeditionsavgifter och postförskottsavgifter. Företaget har idag två anställda. Solbacka Champinjoner är ett företag som tillhandahåller färska champinjoner och man har precis börjat med e-handel med andra företag. Att odla champinjoner och leverera direkt till kund är deras affärsidé. Varje vecka producerar Solbacka Champinjoner ett ton obesprutade champinjoner, de levereras fem dagar i veckan direkt till butiker i Småland, Skåne och Blekinge. Solbacka Champinjoner är ett familjeföretag och finns beläget i Hallaryd utanför Älmhult. Agetorps Ord och Jordbruk har ett företag där man kombinerar ”ord och jordbruk”, man säljer bland annat böcker, broschyrer och tjänster. Man har även visningar. Man riktar sig mot privatpersoner och företag. Dessutom har man också börjat med något som heter trädgårdsturism. Affärsidén är att arbeta både med ord och jordbruk, arbeta både med inre och yttre tillväxt. Idag finns ingen e-handelsbutik. Delta Data Finess AB har försäljning av allt inom PC och förutom det har man också support och konsult. Att hjälpa små och stora företag och privatpersoner med allt inom PC är deras affärsidé. I dagsläget kan man titta på deras produkter på Internet men det finns ingen e-handelsbutik. Företaget är beläget i Älmhult. Pia Eldin- Lindstén Text och Design/Galleri mm säljer unik design, böcker, siden, silversmycken, lin, handdukar, förkläden och fest kläder. Företaget kunde tyvärr inte ge någon affärsidé. I oktober 2004 finns ingen e-handelsbutik. Galleri mm finns i Älmhult.

40

Sammanställning av intervjuerna Här kommer jag att ta upp varje fråga som jag har ställt till fallföretagen. Jag kommer först att diskutera hur jag kom fram till frågan och vad jag förväntade mig för svar. Därefter kommer jag att ta upp svaren jag fick.

• På frågan, vill ert företag satsa på e-handel, eller har ni redan gjort det. Svaren på den frågan kommer att bli det huvudsakliga svaret på min problemformulering. Anledningen till att jag ställde den frågan var att jag ville veta hur småföretag ställer sig till e-handel, vill de satsa på e-handel eller har de redan gjort det. Vid den här frågan kan jag också få veta ifall företagen inte vill satsa på e-handel. Om företagen inte vill satsa på e-handel vilken är den egentliga orsaken. Svaren som jag förväntade mig av frågan var att jag trodde att småföretagen inte har satsat så mycket på e-handel ännu och att det fortfarande är nytt för dem. Men jag trodde att de var nyfikna på det. Av de tretton småföretag i södra Småland som jag undersökte var tolv positiva till e-handel. Därav har nio redan börjat med e-handel och två kan tänka sig att börja med det. Av de två resterade företagen var det endast en som inte tänkte göra någon satsning inom e-handel. Det andra företaget hade i alla fall börjat med EDI.

• I min undersökning ville jag också få veta hur småföretagen som tänker satsa på e-handel hur detta kommer att ske. Tänker de bedriva affärer mellan kunder/privatpersoner eller tänker de bedriva affärer med företag. Tänker de satsa på en webbutik eller finns det något annat intresse. Hur tänker de? Jag var också nyfiken på företagen som redan hade börjat med e-handel hur hade de satsat. På denna fråga trodde jag att webbutiker skulle vara vanligast bland småföretag. Att det vanligaste sättet att bedriva affärer skulle vara mellan företag och kund. Företagen som svarade att de tänker satsa på e-handel av dem var det fem stycken som redan hade en webbutik och där skedde affärerna mellan företag och kund. Ett av företagen bedrev handel mellan sitt företag och andra företag. Fyra av företagen som ville satsa på e-handel hade för tillfället en hemsida där kunder kunde göra beställningar. Ett annat av företagen som var positivt till e-handel berättade att ifall han skulle satsa på e-handel skulle han köpa en färdig webbutik.

• Jag hade också med en fråga som jag ställde till företagen där man inte ville satsa på e-handel, på denna fråga ville jag veta varför de inte ville. Här funderade jag inte så mycket på vad jag skulle få för svar. Men jag misstänkte att de skulle säga tidsbrist. Det var ett av företagen som hade börjat med EDI, men de tänkte inte göra några satsningar på e-handel för tillfället. Anledningen till detta sa han var att företaget inte hade någon kundkategori för det ändamålet. Det andra företaget där man svarade nej berättade han att orsaken till att man inte tänkte göra några satsningar på e-handel för tillfället var att man hade fullt upp med andra saker, de hade nämligen en vanlig butik.

• Jag ville också veta ifall företagen hade funderat på e-handel i större utsträckning. Anledningen till att jag tog med den frågan var för att få veta hur stor verksamhet småföretagen är intresserade av. Innan jag gjorde undersökningen trodde jag att de flesta av företagen inte hade funderat på e-handel i större utsträckning på grund av att de inte hade börjat med e-handel. I undersökningen svarade två av företagen att de hade funderat på e-handel i större utsträckning och två ansåg att det inte kunde bli större än vad det är, de hade nämligen ökat sin försäljning. Nio av företagen hade inte funderat på e-handel i större utsträckning.

41

• När företag gör affärer med andra företag använder man sig av olika standarder som till exempel Edifact, XML och web services. Så jag hade med en fråga om standarder för att få veta ifall de kände till XML, Web services och Edifact och ifall det var några företag som använde sig av dessa. Jag trodde att det skulle vara en del av företagen som hade börjat med XML. Svaren blev att det var ett av företagen som var på gång med XML och det var ett annat som använde HTML. Ett tredje företag som svarade på standard frågan hade precis börjat med e-handel så han visste inte ännu vilken standard de skulle använda, företaget hade bara gjort en affär hittills. Resten av företagen använde ingen standard eller hade inget behov av det. Jag uppfattade också att det verkade som om några av företagen inte kände till XML, Edifact och web services. En anledning till detta är att det är IT-begrepp som användarna inte behöver känna till.

• Det pratas ju allt mer om säkerhet och om säkerhetslösningar speciellt vid betalning vid e-handel. Jag tog med den här frågan för att få veta ifall företagens säkerhetstänkande var stort, litet eller ifall det inte existerade alls. Vid införande av elektroniska affärer finns det ju ett antal säkerhetsaspekter som man bör ta hänsyn till och tänka på. Jag trodde att säkerhetstänkandet skulle vara stort på grund av att det finns så mycket risker, till exempel intrång och olika slags virusattacker. Det var sex av företagen som hade anlitat en webb byrå för att sköta hemsidan så de litade på dem och att de har koll på säkerheten. Två svarade att de inte tänker på säkerhet vid betalning, anledningen till detta är att SET är för dyrt. Däremot använder de faktura och postförskott. Två företag svarade att de tänker på säkerheten men att de inte hade gjort något åt det ännu. Ett företag tänkte inte på säkerheten.

• Hur man ser på framtiden och hur man tycker att marknaden ser ut för sin bransch tycker jag är en viktig åsikt att ta upp. Därför frågade jag en fråga om det, om de inte tror på sin bransch är de kanske inte så intresserade av att införa elektroniska affärer. Svaren som jag skulle få på frågan trodde jag skulle vara blandad. Att de både skulle se positivt och negativt på framtiden. Hur företagen tyckte att marknaden såg ut för deras bransch var spridd, åsikterna var både positiva och negativa. Fem stycken såg positivt på framtiden och fem tyckte att marknaden var tuff för deras bransch.

Diskussion Ifrån undersökningen jag gjorde blev svaret att småföretag i södra Småland är positiva till e-handel och de vill satsa på den nya tekniken. Detta svar kan man också se i min teori där ett antal undersökningar visar att e-handel bland småföretag ökar varje år. Det går sakta framåt men ökningen finns där och även användningen av Internet ökar. I intervjuerna med småföretagen i Småland kom jag också fram till att det redan fanns småföretag som hade börjat med e-handel och var väldigt positiva till att fortsätta. Några av företagen hade kommit så långt att de hade startat en webbutik och några andra hade börjat med handel via sin hemsida där man kunde göra beställningar på produkter. Några av företagen som bedrev handel på sin hemsida ville gärna ha en riktig webbutik men de fick vänta för att de inte hade bredband ännu. Det var endast två företag som inte ville satsa på e-handel för tillfället och orsaken till detta var tidsbrist och att de ansåg att det inte fanns någon kundkategori. I undersökningen som jag gjorde kom jag fram till att e-handel är något som är på väg in i många mindre företag och att det är relativt nytt för många. Detta visas även i min teori där det finns ett antal småföretag som redan har börjat med elektroniska affärer och några hade redan märkt fördelar som till exempel att försäljningen hade ökat och att kunder nådde dem bättre.

42

Det var många av företagen där man precis hade börjat med e-handel, man hade endast hållit på några månader. Det var endast några få av företagen som hade varit igång med e-handel ett längre tag. Något som jag fick veta av företagen var varför man är intresserad av e-handel och anledningen till detta är platsen man befinner sig på. Oftast är de mindre företagen belägna på mindre orter och några befinner sig även på landsbygden. Småföretagen är intresserade av e-handel för att kunna visa sig för kunderna, för att kunna få en större kundkategori. I den mindre orten och på landsbygden är kunderna få. Jag märkte att många av småföretagen inte hade funderat på e-handel i större utsträckning och en orsak till detta var att man precis hade börjat med e-handel och man hade inte hunnit fundera på det. En annan orsak är att man ansåg att man inte kunde bli större med e-handeln, det hade nämligen skett en ökning. I undersökningen kom jag fram till att småföretagen inte är så insatta i de tekniska bitarna, majoriteten av företagen hade anlitat en webbyrå som förvaltade deras hemsida. Det var många av företagen som inte kände till web services och Edifact. Dessa begrepp behöver inte användarna känna till så det kan vara en orsak till detta. Någon hade hört talas om XML, men det fanns också några få som var mer insatta. På grund av att småföretagen hade anlitat en webbyrå litade de på att de hade hand om säkerheten och att den fungerade galant. Det var till och med någon som inte tänkte på säkerhet alls, det blev jag faktiskt lite snopen över. Jag trodde att säkerhetstänkandet hade ökat i dagsläget på grund av alla virusattacker och intrång som sker ständigt. Säkerhetstänkandet vid betalning fanns men småföretagen hade inte gjort något åt det ännu och en anledning till detta är att SET är väldigt dyrt. Hade det varit större företag med mer pengar hade man kunnat göra en investering lättare. Postförskott och faktura är de vanligaste sätten småföretagen använder sig av för att få betalt av sina kunder. När kunderna börjar ställa krav på att betalning ska kunna göras direkt över Internet då kommer småföretagen få det svårt om de inte har pengar som de kan investera i nya tekniker. Men om kunderna nöjer sig med de traditionella sätten kan de lägga pengarna på annat. Småföretagen tycker ungefär likadant vid bedömning av marknaden i sin bransch, ungefär hälften tycker att den ser positiv och ljus ut medan den andra hälften uppfattar marknaden som tuff och med hård konkurrens. Så det spelar ingen roll vilken bransch man tillhör eller vilka produkter man säljer, konkurrensen finns för alla. Som en slutsats av undersökningen kan man se tydligt att de vill satsa på e-handel. Majoriteten kommer att satsa på e-handel genom att skaffa en webbutik och bedriva handel mellan företag och kund. Endast några få av företagen bedrev handel mellan sitt företag och ett annat företag. Men den biten tror jag kommer att bli större i framtiden när fler småföretag berörs av den nya tekniken och när företagen kommer att behöva utbyta tjänster med andra företag. Då kommer de att inse att elektroniska affärer är ett bra och smidigt sätt att göra det på. Om småföretagen satsar mer på utbildning och blir mer insatta i teknikens bruk kommer även de bli specialister på området och kunna slåss mot de stora företagen om kunderna på Internet. En faktor som jag också tycker är viktig i detta sammanhang är att bankerna och utbildningsföretag kommer med erbjudanden till småföretagen så att de blir introducerade i ämnet och kommer igång med e-handel. Undersökningen med småföretagen i Småland styrks också genom teoridelen där undersökningar som har gjorts med olika småföretag visar att e-handeln ökar bland småföretag varje år. Alla undersökningarna som finns med visar en ökning. På grund av att Internetanvändandet har ökat kan det också kan bidra till en ökning av elektroniska affärer. Att det finns exempel på småföretag som redan har kommit igång med användandet av elektroniska affärer bevisar ju också att småföretagen är intresserade av den nya tekniken. Och i vissa fall även bli tvingade att investera i ny teknik på grund av stora kunder.

43

Validitet och reliabilitet Reliabilitet, tillförlitlighet det innebär att mätningarna som man gör är korrekt gjorda. Att man använder sig av tillförlitliga mätmetoder. Vid en undersökning ska den bygga på ett representativt urval av personer så att inga tillförlitligheter påverkar resultatet. Min undersökning baseras på intervjuer med tretton småföretag i Småland och undersökningar och exempel om e-handel i småföretag som har gjorts över hela Sverige. Genom olika sökmotorer på Internet har jag hittat olika artiklar och undersökningar som handlar om e-handel i småföretag och därefter har jag valt ut de undersökningarna som passar med min problemformulering. Undersökningen med småföretagen i Småland gjorde jag genom telefonintervjuer och anledningen till att jag just valde telefonintervjuer var att jag skulle få svaren ifrån företagen direkt och att de inte skulle kunna skylla på att de inte har tid att svara på frågor. Genom detta har jag även kunnat ställa följdfrågor om jag skulle ha behövt göra det. Jag valde ut de tretton småföretagen genom ett företagsregister som finns på Älmhults hemsida. Jag valde ut småföretag ifrån olika branscher för att kunna se i undersökningen om det var någon skillnad mellan de olika branscherna. Ett krav på företagen som valdes ut var att de hade ett fåtal anställda så att de kan räknas som ett småföretag. Jag anser att mina intervjuer är tillförlitliga för dem bygger på en majoritet som jag har uppfattat har talat sanning. Så resultatet av min undersökning är inte något som bara är tagit ur luften. Men däremot vet jag inte vad småföretag i till exempel Växjö eller i Ljungby anser om e-handel, orsaken till detta är att jag valde småföretag i Älmhultsområdet. Validitet innebär att man verkligen har undersökt det man ville undersöka och ingenting annat. Resultatet från intervjuerna pekar dessutom åt samma håll. Jag anser att jag har undersökt det som jag verkligen skulle undersöka och inget annat. Dessutom anser jag att jag har följt min metod, som har bestått av surveys och fallstudier. Jag har hela tiden tänkt på min problemformulering för att undersökningen och min teoridel skulle bli korrekt gjord.

44

Reflektioner Den här magisteruppsatsen har varit intressant att skriva och den har varit lärorik, jag har lärt mig mycket nytt om e-handel som jag inte kunde innan. Det tog ett tag innan jag kom igång ordentligt med min magisteruppsats och orsaken till detta var att jag inte riktigt visste hur jag skulle utforma min problemformulering. Jag visste att jag ville skriva om e-handel det bestämde jag mig för redan när min kandidatuppsats var klar. Men efter några samtal med min handledare som inspirerade mig kom jag fram till en problemdiskussion och en problemformulering som jag tyckte var intressant. Metoddelen tog lång tid att bearbeta igenom, först svävade jag in på fel metod men efter lite eftertanke och handledning kom jag in på rätt väg. Något som jag också halkade på och som nästan försvann var den teoretiska bakgrunden, som jag tog tag i efter kommentarer och råd av handledaren. Därefter var det bara att sätta sig ner och tänka efter vad jag ville komma fram till och vilka frågor jag skulle ställa till småföretagen för att få svar på min problemformulering. När frågorna var nerskrivna började jag sätta igång med mina intervjuer. Jag valde telefonintervjuer på grund av tidigare erfarenhet av ointresserade företag, dessutom fick jag svaren direkt och alla företagen som jag ringde till ville ställa upp på intervjuerna och de var mycket positiva. Så intervjuerna flöt på och gick snabbt att genomföra. Den mesta litteraturen som jag har hittat om e-handel i småföretag har funnits på Internet. Men däremot vanlig skriven litteratur som handlar direkt om e-handel i småföretag har jag inte hittat någon. Men det finns böcker om elektroniska affärer som jag har använt mig av. Den här gången valde jag att skriva uppsatsen ensam, min kandidatuppsats skrev jag ihop med en annan tjej och men nu ville jag pröva på en annan variant. Det har både varit fördelar och nackdelar med att skriva själv. En nackdel är att man inte har någon att diskutera med hela tiden och få en annan persons åsikt direkt. Fördelar som jag har känt med att skriva ensam är jag har kunnat lägga upp min planering precis så att den har passat mig jag har inte behövt ta hänsyn till någon annan. Jag har kunnat skriva på uppsatsen precis vilka tider jag har velat, tidigt på morgonen, sent på kvällen och till och med på natten. En annan fördel jag har haft är att jag har kunnat sitta hemma och skriva. Jag bor nämligen i Älmhult så om jag hade skrivit med någon annan hade jag behövt ta mig till Växjö så nu har jag sparat tid för att jag har sluppit att pendla. Dessutom har jag sluppit konflikter som det lätt kan uppstå när man arbetar tillsammans med någon annan. Men ibland har jag ändå saknat någon att prata med. Överlag tycker jag att mitt arbete har flutit på bra förutom att det drog ut på tiden på grund av en del privata saker som inträffade i våras. Resultatet som jag har kommit fram till är jag nöjd med. Jag fick ett svar på min problemformulering och även på andra intressanta områden. Svaret jag fick på min undersökning är ju inte något världsrevolutionerande men det är ändå en liten bit på väg för den som är intresserad av e-handel i småföretag.

Vidareforskning Undersökningen som jag har gjort skulle man kunna vidareutveckla genom att göra den större och intervjua småföretag runt om i hela Sverige och få fram om företagen tänker likadant i södra, mellersta och i norra Sverige. Man skulle också kunna göra en jämförelse mellan småföretag och stora företag och se vilka skillnader det finns. Ta reda på hur stora företag tänker satsa på e-handel och ifall de vill satsa på e-handel eller ifall de redan har gjort det. Något som också hade varit intressant att undersöka skulle vara att ta reda på ifall utbildningsföretag är intresserade att hjälpa småföretag så att de kommer snabbare in i e-

45

handelsvärlden. Dessutom hade det varit intressant att ta reda på ifall bankerna skulle vilja ge småföretagen erbjudanden där de kunde få pröva på SET billigare. SET är ju fortfarande mycket dyrt för mindre företag.

46

Skriven källa Berg Brian och Fransson Caroline, Små/medelstora företag & elektronisk handel – vad hände?, Magisteruppsats, 2001, Växjö universitet De Bernardi j. Mario och Larsson Folke, Elektronisk handel med ECR och Quick Response, 1995, Stockholm Fredholm Peter, Elektroniska affärer, 2002, Femte upplagan, Studentlitteratur, Lund Hermundstad Helen och Östlund Anna, Shoppa på nätet, 1999, Bonnier Icon, Angered Järvinen Pertti, On Research Methods, 2001, Tampereen Yliopistopaino Oy, Tampere Lundén Björn, Internethandel, 2000, Andra upplagan, Uddevalla Thurén Torsten, Vetenskapsteori för nybörjare, 1999, Första upplagan, Malmö ComputerSweden, nummer 37, sidan 6, 31 mars, 2004

Internet IDG.se - Småföretag väntar med e-handel. http://nyheter.idg.se/display.asp?ID=010814-CS1 2004-07-14 IDG.se – Den lilla e-handelsjätten. http://www.idg.se/ArticlePages/200209/25/20020925091502_CS/ 2004-09-29 Småföretagsbarometern. http://www.smebox.com/smehome/eu_internet.pdf 2004-09-28 Teldok rapport 107, 1996, Peter Fredholm, http://www.teldok.org/rapport/rapp107.htm 2004-09-28 Nätverket för elektroniska affärer, Nea. http://www.nea.nu 2004-10-19 De intervjuade företagens hemsidor: Backemarks Grafiska AB, http://www.backemarks.com/, 2004-09-27 Baroness Design AB, http://www.baroness.se/, 2004-09-27 Delta Data Finess AB, http://www.delta.nu/, 2004-09-27 Egma AB, http://www.egma.se/, 2004-09-27 e-secure, http://www.e-secure.se/, 2004-09-27 Flugfiske i Norden, Förlags AB, http://www.flugfiskeinorden.se/, 2004-09-27 Pia Eldin-Lindstén AB Text och Design, http://www.galleri-mm.se/, 2004-09-27 Solbacka champinjoner, http://www.hallaryd.com/, 2004-09-27 Hotstuff, http://www.hotstuff.se/, 2004-09-27 IoB Butiken HB, http://www.iob-butiken.se/shop/, 2004-09-27 NYVAB, Nybergs Verkstad AB, http://www.nyvab.se/, 2004-09-27 Print it, http://www.print-it.nu/, 2004-09-27 Agetorps Ord och Jordbruk, http://www.agetorp.net/, 2004-09-27

Muntlig Telefonintervju med Anne-Marie Skarp, Flugfiske i Norden, Förlags AB, 2004-05-07 Telefonintervju med Bengt Johnsson, IoB Butiken HB, 2004-05-07 Telefonintervju med GullMarie Petersson, Egma AB, 2004-05-07 Telefonintervju med Jonas Isholt, Baroness Design AB, 2004-04-15 Telefonintervju med Marianna Agetorp, Agetorps Ord och Jordbruk, 2004-05-07 Telefonintervju med Markus Edvinsson, Print it, 2004-04-15 Telefonintervju med Mattias Sjögren, e-secure, 2004-04-15 Telefonintervju med Mikael Nyberg, NYVAB, Nybergs Verkstad AB, 2004-05-07 Telefonintervju med Patrik Johansson, Backemarks Grafiska AB, 2004-04-15 Telefonintervju med Pelle Björkman, Delta Data Finess AB, 2004-05-07 Telefonintervju med Per Faeltenborg, Hot Stuff, 2004-04-15 Telefonintervju med Pia Eldin-Lindstén, Pia Eldin-Lindstén Text och Design, 2004-05-07 Telefonintervju med Torbjörn Lund, Solbacka Champinjoner, 2004-05-07

47

Intervjufrågor till småföretag

1. Vill och tänker ert företag satsa på e-handel, eller har ni redan gjort det? 2. Om ja, i så fall på vilket sätt kommer ni att satsa på e-handel? 3. Om nej, varför vill ni inte satsa på e-handel, finns det någon speciell orsak? 4. Har ni funderat på e-handel i större utsträckning? 5. Om ni använder utbyte av information mellan ert företag och ett annat företag,

använder ni någon speciell standard? (Edifact, XML, Web services) 6. Tänker ni på säkerhet och använder ni er av någon slags säkerhetslösning? 7. Hur tycker ni marknaden ser ut för er i er bransch?

48

Intervjuer med småföretag Intervju med Mattias Sjögren, e-secure.

1. Kan tänka sig det. 2. Skulle köpa en färdig webbutik. 3. – 4. Om han skulle börja med e-handel skulle han ha begränsat, lite mindre utsträckning.

Tycker det är upp till folk att hitta. 5. Vid standardvalet skulle han köpa färdig programvara. 6. – 7. Det finns stort intresse och stort behov men det är mycket arbete att övertyga företag.

Det handlar om tiden, företag är ej mogna ännu.

Intervju med Jonas Isholt, Baroness Design AB

1. Ja, har redan 2. B2B. Jobbar mot kunder. Säljer till butiker. Man ska kunna gå in i butiken på nätet och

handla. 3. – 4. Inte större än vad det är men har haft tanken. 5. HTML 6. Ett webbhotell har hand om säkerheten. 7. Ser god och positiv ut.

49

Intervju med Patrik Johansson, Backemarks

1. Både ja och nej. En liten del av företaget använder EDI. 2. Tänker inte göra några större satsningar. 3. Har ingen kundkategori för tillfället. 4. Inte för tillfället. Skulle kunna tänka sig att utveckla EDI. 5. – 6. Webbhotellet har hand om säkerheten. 7. Märker av konkurrens, främst ifrån Asien.

Intervju med Per Faeltenborg, Hot Stuff

1. Har gjort det. 2. Postorderföretag. Säljer grammofonskivor på Internet. Billigt och prisvärt. Basen via

hemsida och Internetbutik. 3. – 4. Har redan 90% av ordnarna via hemsidan. 5. – 6. Ja, använder brandväggar. Använder inte SET betalning har istället postförskott. 7. Det är en krisbransch så det gäller att anpassa sig.

50

Intervju med Markus Edvinsson, Print it

1. Ja har redan. 2. Webbutik kopplat till ett nytt affärssystem, fått hjälp med det. Återförsäljare via webb.

Säljer mot privatpersoner (90%). 3. – 4. Utsträckningen sker konstant, har växt med 200%. 5. Använder en accessdatabas som grund och ASP som teknik. Är på gång med XML. 6. Ej vid betalning, det är väldigt dyrt. Har faktura. Har brandvägg, virusprogram.

Internetleverantören har skydd. 7. Positiv, vuxit med 200%, växer varje år.

Intervju med Anne-Marie Skarp, Flugfiske i Norden, Förlags AB

1. Ja, har gjort det. 2. Har en hemsida och därifrån kan man göra beställningar. Affären sker mellan företag

till kund. 3. – 4. Nej, inga planer. 5. – 6. Tänker på det. Har brandväggar, Norton alarm med mera. En webb byrå har hand om

säkerheten. 7. Ser ljus ut. Tv:n lyfter fram branschen mer.

51

Intervju med GullMarie Petersson, Egma AB

1. Har börjat precis. Har hjälp av en konsult. 2. Ska någon slags shop. Sälja från företag till kund. 3. – 4. Vet inte 5. – 6. Tänker på det. Just nu väntar de på bredband. 7. För tillfället lite dämpad, det följer konjunkturen.

Intervju med Mikael Nyberg, NYVAB, Nybergs Verkstad AB

1. Har börjat fundera på det. Har en hemsida just nu, kan göra beställningar därifrån. 2. ? 3. – 4. ? 5. – 6. Nej 7. Ser bra ut.

52

Intervju med Bengt Johnsson, IoB butiken HB

1. Har gjort det 2. Har en e-handelsbutik. Företag till kund. 3. – 4. Nej, har precis börjat. 5. – 6. Hyr en butik. En webb byrå har hand om säkerheten. 7. Tuff, hård konkurrens.

Intervju med Torbjörn Lund, Solbacka Champinjoner

1. Ja, har precis börjat och kommer att fortsätta. 2. Kommer att handla med EU land. Företag till företag. 3. – 4. Nej 5. Har precis börjat, vet inte ännu. 6. ? 7. Tuff konkurrens från Polen och Holland.

53

Intervju med Marianna Agetorp, Agetorps Ord och Jordbruk

1. Har börjat så smått, kommer att satsa mer. 2. Har en hemsida och säljer via den till kunder. 3. – 4. Ja, väntar på bredband. 5. – 6. Tänker på säkerheten. Kommer att behöva någon lösning så småningom. 7. Ser positivt på det.

Intervju med Pelle Björkman, Delta Data Finess AB

1. Inte gjort, kanske i framtiden. 2. – 3. Fullt upp med andra grejer. Har både butik och förvaltar hemsidor. 4. – 5. – 6. – 7. Tuff konkurrens.

54

Intervju med Pia Eldin-Lindstén, Pia Eldin-Lindstén Text och Design

1. Ja 2. Har en hemsida som man kan beställa ifrån. Företag till kund. 3. – 4. Ja, måste bara få fler kunder först. 5. – 6. Webbyrån har hand om säkerheten. 7. Skulle vara bra om butiken fanns i en större stad.

55

Matematiska och systemtekniska institutionen SE-351 95 Växjö

tel 0470-70 80 00, fax 0470-840 04

www.msi.vxu.se