elander: erfarenheter från några genomförda saneringar av fibersediment
TRANSCRIPT
Erfarenheter från några genomförda saneringar av fibersediment
Uppsala 2016-10-06
1
Uppsala 2016-10-06
Muddringsprojekt
• Järnsjön 1993-1994(PCB, utsläpp från ett returpappersbruk)
• Örserumsviken 2001-2004(PCB, PAH, Hg, utsläpp från ett returpappersbruk)
2
(PCB, PAH, Hg, utsläpp från ett returpappersbruk)
• Svartsjöarna 2006-2007(Hg, utsläpp från ett pappersbruk)
Pilotprojektet – muddring av Järnsjön 1993 - 1994
Siltskärm
3
Pumpledning
Muddringshuvudet
4
Anläggningen för behandling av muddermassor
5
Järnsjön 1993-1994
Grumling inom det avskärmade området
6
PCB i vatten inom det avskärmade området
7
PCB uppströms sjön under genomförandet: 1-4 ng/l
PCB nedströms sjön under genomförandet: 10-15 ng/l
Spridning under muddringsperioderna
30,0
35,0
40,0
45,0
50,0P
CB
co
nce
ntr
atio
n (
ng
L-1
), w
ater
tem
per
atu
re (
C)
and
wat
er f
low
(m
3s-1
)
60,00
70,00
80,00
90,00
100,00
Dre
dg
ed a
mo
un
t (k
g P
CB
)
Dredged amount of PCB
Temperature
Water flow
PCB concentration
Skärmen tas bortMuddring av ”låg-kontaminerade”sediment utan skärm
8
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
13 17 21 25 29 33 37 41 45 49 1 5 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49
Weeks 1993 and 1994
PC
B c
on
cen
trat
ion
(n
gL
-1),
wat
er t
emp
erat
ure
(C
) an
d w
ater
flo
w (
m3s
-1)
0,00
10,00
20,00
30,00
40,00
50,00
Dre
dg
ed a
mo
un
t (k
g P
CB
)
Omhändertagande av muddrade massor
• En deponibotten skapades genom partiell urgrävning i ett sanddelta. Ingen bottentätning anlades.
• Avvattnade sediment deponerades och täcktes med urgrävt sandmaterial. Täckningens mäktighet är 1 m.
• Ingen bottentätning eller lakvattenuppsamling.
• Inget tätskikt ingår i täckningen.
• Lakvattenbildningen begränsas i viss utsträckning av
9
• Lakvattenbildningen begränsas i viss utsträckning av muddermassornas låga permeabilitet.
• Den enkla konstruktionen motiverades av att föroreningen är partikelbunden.
• Deponin används idag som betesmark.
Resultat - Järnsjön
•Genom muddringen flyttades ca 150 000 m3 sediment med ca 400 kg PCB från sjöns botten till deponin.
•Efter saneringen har halterna i fisk sjunkit under åtgärdsmålet som var 0,4 mg/kg. Tre år efter saneringen var medelhalten i fångade gäddor kring 0,2 mg/kg. Före saneringen uppmättes 2,7
10
fångade gäddor kring 0,2 mg/kg. Före saneringen uppmättes 2,7 mg/kg i gäddmuskel och 0,8 mg/kg i abborre 1+.
•Lakvatten från deponin infiltrerar i grundvattenmagasinet som avvattnas till sjön. Läckaget från deponin har inte varit mätbart i grundvattnet under deponin.
Örserumsviken
• Muddring av fiberrika sediment förorenade med PCB, Hg och PAH.
• Samma muddringsteknik som i Järnsjön användes.
• Muddring innan för en siltskärm (hela viken avskärmades från utanförliggande kustområde).
• Muddermassorna lades upp bakom en invallning i den innersta delen av viken, på en f.d. sedimentationsbassäng fylld med
11
delen av viken, på en f.d. sedimentationsbassäng fylld med fiberslam och på en deponi med fibersediment från en tidigare muddring.
• Ingen bottentätning anlades.
• Deponin täcktes däremot med en kvalificerad täckning motsvarande krav på deponier för farligt avfall.
Avvattning och vattenrening i Örserumsviken
12
Örserumsviken
Inblandning av cement med gallerskopa
Efter inblandning av stabiliseringsmedelläggs massorna ut och härdar i deponin
Viss stabilisering av muddermassorna krävdes
13
Täckning av deponin
14
Resultat - Örserumsviken
• Genom muddringen avlägsnades ca 160 000 m3 sediment med ca 125 kg PCB och ca 100 kg kvicksilver. Muddermassorna placerades på en befintlig deponi som innehöll stora mängder PCB och kvicksilver, vilken tätades och täcktes med hög ambitionsnivå.
• Halter av Hg i abborre har minskat med 60 % och är numera i nivå med bakgrundshalter och klarar krav för kostrekommendationer.
15
kostrekommendationer.
• Halter av PCB har minskat med 50 % men är fortfarande högre än i referenslokalerna.
• Fisk fångad i Örserumsviken kan numera ätas i samma utsträckning som fisk från övriga Östersjön. Allmänna kostrekommendationer gäller dock för hela Östersjön (dioxiner).
• Läckaget från deponin är inte mätbart.
Svartsjöarna
• Kvicksilverproblematik – låga totalhalter men hög metyleringsgrad
• Muddring av 260 000 m3 fibersediment förorenade med kvicksilver.
• Ny avvattnings- och deponeringsteknik i geotuber.
• Höga halter av BOD7 i returvatten som leddes tillbaka till sjön innebar krav på biologisk rening.
16
7innebar krav på biologisk rening.
• Deponin är försedd med bottentätning (inget krav på deponin men en konsekvens av avvattningssystemet).
• Täckning med 0,5 m jord (morän och krossmaterial), inga krav på tätskikt (låga föroreningshalter).
• Dispens från förbudet att deponera organiskt avfall.
Svartsjöarna - avvattning och deponering i geotuber
17
Biologisk behandling av returvatten (aktivt slamanläggning)
Täckning av deponin
18
Området efter återställning
19
Resultat - Svartsjöarna
• Genom muddringen avlägsnades ca 260 000 m3 sediment med ca 10 kg kvicksilver.
• Halterna av metylkvicksilver i Pauliströmsån nerströms Svartsjöarna har halverats.
• Halterna av kvicksilver i zooplankton har minskat med 80 % och i fisk (aborre 1+ och enkilosgädda) med 30 %.
• Inget läckage av kvicksilver från deponin har konstaterats.
20
• Inget läckage av kvicksilver från deponin har konstaterats. Halterna i den bäck/dike till vilken deponin avvattnas var snarare lägre nerströms deponin än halterna uppströms deponin några år efter avslutade åtgärder.
Sammanfattningsvis
• Muddring med rätt teknik fungerar men kostnaderna är höga.
• Höga kostnader är främst en följd av att volymerna förorenade sediment tenderar att vara stora.
• Externt omhändertagande av muddermassor skulle öka kostnaderna ytterligare.
• Sen finns det ju andra utmaningar också…
21