ELEV

BLAD

ET 6

/201

2 _

DECE

MBE

R

ELEVBLADET 6/20122

”Nu är det jul igen och julen varar än till påska!” Eller egentligen inte. Den varar till tjugondedag Knut. Det är då som julen sopas ut. På bilden här ovanför ser ni en bild av en åttaårig Heidi på just tjugondedag Knut. När jag var li-ten var den här dagen en av mina favorithögtider. På Åland är traditionen att alla barn på denna dag klär ut sig, tar första bästa kvast i hand och traskar runt i grannskapet för att sopa bort julen. Man drog några symboliska drag med den ofta improviserade borsten (som i mitt fall detta år var en indianflöjt med några grankvistar på) i folks farstun och så fick man godis. Jag kommer ihåg spänningen när man i en stor hög av grannungar tassade från hus till och hus och jämförde godisfångster och gnabbades om sötsakso-rättvisor. Tjugondedag Knut var nästan lika kul som jul. (Men bara nästan)

Jag har förstått att tjugondedag Knut inte är en vanligt firad högtid på fasta Finland. Därför tänkte jag förklara den här lite. Tjugondedag Knut infaller den 13:e januari, 20 dagar efter jul. Dagen instiftades som minnesdagen av helgon-förklarade Knut Lavard, som var en dansk prins och hertig. Därför har också alla ”Knutar” namnsdag på tjugondedag Knut. Den här dagen markerar julens slut och då får man kasta ut granen och packa ner juldekorationerna. Talesät-tet (och den ramsa som julutsoparna skanderar i hallen) lyder ”på tjugonda Knut sopas julen ut!” Julens avslutande

firades tidigare under trettondedag jul, den 6:e januari. Knutsdagen inföll också tidigare, nämligen dagen därpå, 7:e januari. Detta var på grund av att helgonet Knut fick en egen dag, såsom helgon på den tiden brukade få. Den här dagen råkade vara dagen efter trettondedagen. Båda dagarna flyttades under slutet av 1600-talet fram med un-gefär en vecka till samma dag, den trettonde. I flera länder firas dock fortfarande julens avslutande på trettondedag jul.

Tjugondedag Knut är en fantastisk dag som jag tycker bor-de införas överallt. Tänk vad trevligt att ha en högtid som gör att ingen unge är ledsen över att julen är över, snarare hoppar jämfota över att få hjälpa folk att sopa ut de sista granbarren från hallen. Men sen är det ju också ett bevis på att julen faktiskt inte tar slut efter midnatt på juldagen. Den håller ju på ända till 13:e januari! Så passa på att njuta! Ta tillvara på julens magi och lev i julandan ända tills mitten av januari. Och du vet ju vad du har att se fram emot då...? Jo, då får du plundra granen på allt gott som hängts upp och du får äta upp allt julgodis som lämnat kvar i skåpen (vilket i mitt fall är en ynklig polkagris, om ens det).

Julens Ebl nummer är precis som min kolumn och den här årstiden, väldigt julig. Vi har fyllt den med julpyssel, alter-

nativa julklappar, julgodis och en intressant intervju med meste julpysslaren och bloggaren Hanna Enlund. Vi har också gett dig lite tips på hur du kan spendera jullovets lata dagar, kanske med att gå på loppisrunda, lära dig att vika origami eller läsa en bok eller se en film som vi recense-rat? Vi har också som vanligt försökt erbjuda information, intressanta texter och annat matnyttigt som vi hoppas ska fånga ditt intresse! Du kan läsa om Palestina-konflikten, om USA-valet eller en reflekterande kolumn om pengar och dess egentliga värde. Vi har också pratat med några utbyteselever och såklart uppmärksammat Kulturkarne-valens tionde år! Vi har även kartlagt några av de stora händelserna 2012, så att du har något att briljera med över nyårsmiddagen.

Hoppas du har glädje av numret och hoppas ni alla har en riktigt god jul, så syns vi nästa år!

God Jul och Gott nytt år!TEXT: Heidi Hendersson

CHEFREDAKTÖR

3ELEVBLADET 6/2012

Innehåll Redaktion

Finlands Svenska Skolungdomsförbund är skolungdomarnas egen intresseorganisation och riktar sig till elever i grundskolans övre årskurser (åk 7-9) samt studerande på andra stadiet, d.v.s. folkhögskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter.

Förbundsordförande: Anna Ingman, 044 2778 669, anna.ingman@skolungdom.fiGeneralsekreterare: Paula Palin, paula.palin@skolungdom.fiOrganisationssekreterare: Jessica Sinclair, 09 644 881, jessica.sinclair@skolungdom.fiKaserngatan 1 D 65-66, 00140 Helsingforskansliet@skolungdom.fiwww.skolungdom.fi

Elevbladet är Finlands Svenska Skolungdomsförbunds medlemstidning. FSS har gett ut Elevbladet sedan 1920 under namnet Nordan, Svensk Ungdom, Ung Makt och Elevbladet.

December 6/2012 TEMA: JUL

PÄRM: Matilda Ekman

MEDVERKANDE: Heidi Hendersson, Matilda Ekman, Jennifer Granqvist, Kajsa Lind, Anna Ingman, Frej Vuori, Paula Palin, Isabella Knopman, Sara Karén, Jessica Sinclair, Nikolina Sahlin, Bruno Ekman, Nicholas Kujala, Kaneli Johansson, Felicé Hendersson, Taika Mannila, samt FSS styrelse 2012-2013

CHEFREDAKTÖR: Heidi Hendersson, heidi.hendersson@skolungdom.fi, www.heidiskaos.blogspot.com

ART DIRECTOR: Matilda Ekman, matilda.ekman@skolungdom.fi, www.matildamachine.ratata.fi

ANSVARIG UTGIVARE: Anna Ingman, anna.ingman@skolungdom.fi

Hey Medverkande / 4Finn fem fel /4Ordförande /5Nio bilder / 6Generalsekreterare / 7Recension: Breaking Dawn / 7Gallup: Ska du göra ett nyårslöfte? / 8Kansliets jullovstips / 9Ett decennium med Kulturkarnevalskänsla / 9En kulturkarnevalsberättelse / 10Bilder från Kulturkarnevalen / 11Kolumn: Pengavärde / 12En inblick i Palestina konflikten / 13Hey Medlem / 13Ett år på utbyte? / 14Fixa dina egna julklappar! /16Månadens inspiratör: Hanna Enlund / 17Recension: Fallen ängel /19Loppisshoppa på jullovet! / 20Recept: knäck / 21Årsresumé / 22Kolumn: Presidentvalet i USA / 23Vem är Heidi? / 24Origami / 26

ELEVBLADET 6/20124

ILLU

STRA

TIO

N: K

ajsa

Lin

dFinn fem fel!!!

Hey medverkande!

FOTO: Rebecka Söderström

Namn: Jennifer Granqvist Ålder: 21 Gör: Studerar sista året Media vid Yrkestinstitutet Prakticum och frilansar vid sidan om som fotograf och skribent

Varför ville du skriva en kolumn om pengar? – Pengar är ett ämne som alltid berör; alla kan på något vis relatera till det.Nu under julruschen är det dessutom extra aktuellt...

Vad gillar du med Ebl? – Att det finns ett ställe för unga att bli hörda, sedda och kunna påverka. Samt att kunna ta del av andra människors tankar och erfarenheter.

Var ser du sig själv om tio år? – Arbetar inom fotokonst/mediabranschen och planerar att skriva en bok. Föreläser om panikångest och tacklar varda-gen tillsammans med de som ligger mig närmast hjärtat.

Det bästa med julen? – Julmyset! Att våga stanna upp och njuta av såväl sällskap som de där fantastiska små julpralinerna.

Favorit julsång? – Himlen i min famn med Carola

Pepparkaka eller julstjärna? – Pepparkaka!

En hälsning till Ebl:s läsare? “ Det är både vackert och starkt att våga vara sårbar. Vi är alla bara mänskor” - Ord som jag önskar att någon sagt till mig när jag var yngre.

5ELEVBLADET 6/2012

För ett år sedan på julafton var det min tur i familjen att lura alla syskonbarn. Min syster klädde på mig en fake-mage och klistrade fast en massa skägg i mitt ansikte. Röda byxor och en röd jacka tvingade hon också på mig. Först lurade vi alla barnen upp på vinden för att de skulle lyssna om paket föll igenom skorstenen, själv hoppade jag runt på nedre våningen och gjorde så mycket ljud som möj-ligt. Jag (a.k.a tomten) kastade runt en massa paket bredvid spisen och satt in mina ben vid öppningen så att det såg ut som om jag bokstavligen hade kommit in genom skor-stenen. När barnen kom ner för trappan trodde alla att det var den riktiga jultomten, till och med tioåringen trodde att tomten (a.k.a jag) var äkta eftersom hon såg att både hennes far och farfar satt på varsin soffa i vardagsrummet. Dock kunde jag inte prata så mycket som en jultomte ef-tersom min gubbröst är lite rostig.

Alla vet hur tomten ser ut, tjock gubbe i röd klädsel och vitt skägg. Många barn tror på honom och har stor res-

pekt för denna gubbe. I Finland är alla överens om att han helt klart kommer från Korvatunturi, vilket ligger helt ute i Lapplands ödemark, men i många länder så påstås det annat. Visste ni att det amerikanska namnet ”Santa Claus” kommer från nederländska ”Sinterklaas”? Sinterklaas nam-net leds i sin tur till Sankt Nikolaus som var en biskop på 300-talet i mindre Asien alltså dagens Turkiet. Sägner lyder att Nikolaus kunde hjälpa människor och rädda dem från fattigdom, ja de ryktades att han även kunde väcka män-niskor från de döda. Efter hans död den 6 december hel-gonförklarades han och i många katolska länder firar man hans dödsdag som vi i Finland firar julafton. Men knasigt skulle det ju vara om vi också firade vår julafton den 6 de-cember. Vi har ju fullt upp att se på självständighetsbalen denna dag.

Själv har jag inget minne från den tid som liten när jag slu-tade tro på tomten. Växer man bara ut ur tron på tomten, eller skall det komma som en chock när äldre barn säger

till sina småsyskon ”tomten finns ju inte på riktigt”? Det är ju helt klar osannolikt att en gammal tjock gubbe, med dålig kondition skall kunna färdas genom hela världen på en dag. Ännu mera osannolikt att han färdas med flygande renar som har röda näsor och att alla paket skall rymmas i några få slädar.

Tomten räddar ju ändå många jular, inte bara barnens utan även föräldrarnas. Föräldrar utnyttjar till och med jultom-ten mycket med orden ”om du inte är snäll i år så ger inte tomten dig några julklappar” för att få snälla och lugna barn, vilket lyckligtvis nog brukar fungera. Även fast det bara (nästan) är barn som tror på tomten så ha det blivit en stor tradition med en tomte på julafton. Utan tomte har vi ingen riktig jul. Tänk att en gammal tjock gubbe kan bety-da så mycket för att få den riktiga jul andan. HO-HO-HO

Alla har vi trottTEXT: Anna Ingman

ORDFÖRANDE

ELEVBLADET 6/20126

Nio bilder / Frej Vuori

7ELEVBLADET 6/2012

År 2012 börjar närma sig sitt slut. För en del av oss innebär december julfirande, och för ännu fler av oss för den sista månaden också med sig det nya året. Jag erkänner direkt att jag inte är något stort fan av nyårsafton som festlig-het eller helgdag. Jag gillar inte riktigt fyrverkerier och det känns som om nyårsaftonen bara är ännu en fest som det väntas så innerligt på, runt vilken man bygger upp stora förväntningar och stressmoment och som sedan i slutän-dan egentligen inte lever upp till önskningarna. Men tan-ken om att ha en utsatt tid för när något slutar och något annat i sin tur börjar, i detta fall ett kalenderår, känns na-turligt och tryggt.

Jag ser tiden som en stor helhet, uppdelad i större och min-dre delar, av olika längd och vikt. Vissa delar är helt åtskil-da från de övriga delarna medan andra är ihopkopplade och sammanfaller. Några tidsperioder minns man som om de utspelade sig igår, andra ligger i en dimma av likgiltig-het. Men alla delar har ett slut och en början, i alla fall i den form i vilken de ursprungligen existerat. Det hela är dock inte alltid lika dramatiskt som det kanske verkar. En ändpunkt behöver inte betyda tårar och sorg, och en bör-jan behöver inte betyda fanfarer spelade av en komplett orkester. Slutet på ett kapitel kan smyga sig på obemärkt, och innan man ens riktigt hinner förstå det hela har man redan påbörjat ett nytt kapitel.

Man kunde se dessa slut och början som brytningsskeden, stunder då existensen rivs upp med sina rötter, slungas runt, för att sen placeras på ett nytt ställe. För andra sker dessa omvälvningar ofta och med stor kraft, för andra mera

sällan och utan större dramatik. Det är i dessa brytnings-skeden, direkt före och direkt, efter som en förändring sker. Det är dessa brytningsskeden som definierar riktningen i vilken vi går och hur vi går dit.

Det är inte så att jag går runt och sätter bäst-före-datum på allting, förstå mig rätt. Livsskeden behöver inte ha en strikt periodplan, relationer skall inte ha en slutpunkt i siktet då man är i dem och man behöver inte sevar och när de där stunderna som känns viktiga slutar be-tyda något. För mig handlar det om att förstå när man skall hålla hårt fast och när det är dags att släppa taget. Det handlar också om att låta sig själv gå vidare, att låta sig själv vilja se och uppleva andra saker än det man vant sig vid. Inte nöd-vändigtvis bättre eller mer betydelsefulla saker i sig själv, men annorlunda. Annorlunda, underliga, udda, konstiga, konfunderande saker, som ger en tuggmotstånd, utan att glömma det man känner till och kan utan och innan som rinnande vatten.

Det kan vara värdefullt och intressant att försöka redan ut var allt slutat och börjat under året som gått, och hur det format resten av det som upplevts. Det är lite som att nysta upp ett garnnystan av händelser, känslor, möten, minnen, och stunder. Framför allt stunder.

Kära 2012, jag är mycket nöjd med dig. Tack och förlåt. 2013, du har stora skor att fylla. Lycka till.

Tid är relativt, med en konkret struktur

TEXT: Paula PalinFOTO: Lina Raunio

GENERALSEKRETERARE

Den sockersöta orealistiska vampyrsagan är tillbaka på vita duken, igen. För sista gången (tack gud för det). Det var utan några som helst förväntningar jag begav mig till Ekenäs biograf för att se den omtalade sista Twilight fil-men. Jag hade ändå lite en känsla av att den bara skulle vara pinsam men chocken kom när den visade sig vara riktigt bra.Bella har nu blivit förvandlad till en vampyr men innan det, effektiv som hon är, hann hon föda sitt och Edwards oplanerade barn. Självklart visar det sig att Bella är en mycket speciell vampyr, hon är unik på alla sätt och vis vilket såklart leder till att hennes avkomma även är det. Allt är frid och fröjd ända tills en dag - då Volturi (vampy-rernas säkerhetspolis) på grund av ett misstag vänds emot familjen Cullen.

Den sista ultimata striden närmar sig. Tack vare Alices gåva att se in i framtiden förutspår de när, var och hur många från Volturi som är på väg. Cullens ger sig iväg för att samla ihop gamla vampyrvänner från jor-dens alla hörn för att ha med sig på slagfältet. Man känner spänningen i luften, man anar oråd, något enormt kommer snart att ske. Tyvärr mynnar allting ut i årets, kanske årtion-dets största anti-klimax ...

Egentligen är hela filmen bara en enda stor kliché: det goda segrar osv, men det är bara för mig att inse att jag är en hopplös romantiker och det är vad Twilight på grund och botten handlar om. Kärlek.

TEXT: Isabella Knopman

FILM/ Twilight Breaking dawn part 2

Recension

ELEVBLADET 6/20128

Joel Sundström, 17 år Kyrkslätts gymnasium.

– Jag brukar inte göra nyårslöften. Varför vet jag inte, kom-mer inte direkt på något jag skulle vilja ändra på. Jag brukar hålla det jag lovar, men jag undviker att lova saker.

GALLUPP// Ska du göra ett nyårslöfte?

Snart klingar klockorna in det nya året och med också de traditionsenliga nyårslöftena. Men gör ungdomar löften vid klockslaget och om vad i så fall? Ebl har frågat några elever runtom i landet vad de har för nyårslöftesplaner.

Sebastian Österman Tölö Specialiseringsgymnasium

– Jag skriver två ämnen nu på tvåans vår, så mitt nyårslöfte är väl att försöka få L i båda två.

Rafael Berglund Ekenäs gymnasium

– Nej, Har aldrig någonsin gjort det och kommer förmodli-gen inte heller att göra det

Amanda Andersson, 17 år Ålands Lyceum

– Jag har inte några nyårslöften, ännu i alla fall! Kanske dyker upp något just före tolvslaget... Brukar nog oftast ha något nyårslöfte som jag kanske lyckas hålla i någon vecka eller månad, men jag minns inte ens vad löftet för detta år var..

9ELEVBLADET 6/2012

På tio år har Kulturkarnevalen vuxit från 85 till närmare 500 deltagare och utökats med nya labb och nya samarbetspartners. Men en sak är och förblir oförändrad, nämligen kulturkarne-valskänslan.

– Stämningen har funnits sedan starten och jag är glad att den finns kvar, säger Kulturkarnevalens grundare och konstnärliga ledare Mikael ”Gusse” Andersson.

Året var 2003 när Gusse invigde världshistoriens första Kulturkarneval.

– Jag upplevde att det fanns ett tomrum, det fanns plats för det här, säger han.

Redan från början var förhoppningen att evene-manget skulle hålla på länge och bli en tradition. Och det är just vad det blivit. En uppskattad tradition som är inne på sitt tionde år. Födelsedagen firades med jubileumskalas i Karis.

– Jubileet var jättehärligt, lyckat och roligt.

Vill till nya ställenPå tio år har karnevalen utvecklats och vuxit. Pro-grammen och labben har blivit fler och deltagarantalet har ökat. I dag erbjuder karnevalen ett varierande och underhållande programutbud för närmare 500 elever.

Ett decennium med KulturkarnevalskänslaTEXT: Heidi Hendersson FOTO: Frej Vuori

– Jag är så glad att det finns ett forum, en plats för ungdomar att träffas i såna här former.

Men utvecklingen tar inte slut vid tio-årsdagen. Gusse hoppas på att få utöka med fler labb och att evenemanget kan anordnas på nya orter.

– Nu har vi mest cirkulerat i Nyland, Österbotten och Åbotrakten. Man skulle kunna testa en helt annan ort, såsom Tammerfors eller Åland!

Han hoppas kunna ha fler samarbeten labb emellan och att ungdomarna ska ha chans att kombinera flera intressen.

– Men det får ändå inte bli ett buffébord, för då fördjupar man sig inte. Det måste finnas substans i det man gör.

FSS-medlemFrån början har Kulturkarnevalen anordnats med FSS i spetsen och samarbetet med föreningen har för Gusse varit en av de mest givande aspekterna av arbetet.

– Det är roligt att jobba med FSS och med ungdo-mar som är driftiga och idealistiska. De är ännu inte fastkörda i normer och rutiner.

Idag är han till och med själv stödjande medlem i förbundet

– Jag var aldrig aktiv i FSS under min skoltid och det harmar mig. Men bättre sent än aldrig!

Jessica:

• Om vädret bara tillåter, gör en STOR snölykta eller snögubbe• Läs den där boken som du inte hunnit med under hösten

Paula

• Sätt dig ner och fundera på året som gått. Vad har du upplevt och lärt dig, sett, hört, smakat, känt? Vad skulle stå på din egen topp-lista för år 2012? • Var aktivt passiv, gör ingenting en stund.

Anna

• Ta långa bad med tända ljus, om du inte har ett badkar, sök ett!• Hyr en snöskoter för en dag och far ut och kör med en förälder fast på isen! Kul upplevelse!

Kansliets jullovstips! ILLUSTRATION: Sara Karén

ELEVBLADET 6/201210

I år firade kulturkarnevalen 10 år. Vilket resulterade i massvis med ungdomar, glada miner och en spelning med Redrama. Dagarna på kulturkarnevalen var hektiska, men vad gör nu det då man har kul?

Jag var med i tidningslabbet, där jobbade vi med en tidning vi skulle skriva de dagarna vi var där. Tjock blev den inte men själv blev jag väldigt nöjd med det vi hade åstadkommit.

När vi kom till Karis på torsdag kväll var det full panik när vi skulle söka rum på katarinaskolan. Alla knuffade runt varandra när man i ren panik sökte det bästa rum-met. Jag och min bästa vän hamnade i ett rum med andra Jeppis bor och Österbottningar, så det kändes tryggt. Sen senare var det samling i högstadiet där alla arrangörer presenterade sej och vi fick veta lite mer om vad vi skulle göra de dagarna vi var där.

På fredag morgon var det invigning i högstadiet där vi fick höra bland annat beatboxaren Felix Zenger. Efter det åkte alla iväg till sina labb, jag skulle till Västra Nyland folkhögskola. När vi kom till vårt labb presenterade sej våra labb ledare och berättade för oss vad vi skulle göra så länge vi var där. Vår första uppgift var att ta oss till stan och på 10 minuter ta namn och bild på en person som vi fått en beskrivning på av labb ledarna. Sen skulle vi till-baka och börja fundera på material som vi skulle samla in till vår tidning.

Under de här dagarna intervjuade vi ett flertal kultur-karnevalsdeltagare, labbledare för olika spännande labb och grundaren själv för kulturkarnevalen. Och samlade ihop tillräckligt med material för att kunna kalla det för en tidning.

Labb framträdandena ägde rum på lördag kväll då vi fick själva dansa till afrikanska rytmer och dansa till dj-labbets musik. Där emellan fick vi även cupcakes och såg ett framträdande av Redrama. På söndagen var det utställ-ning i högstadiet och de labb som inte uppträdde på lör-dagen fick visa vad de gjort på söndag. Dessa var bland annat Stand up comedy och sing-create-together-labben.

Sedan lyfte taket av applåder, för karnevalen 2012 var över. Kulturkarnevalen är verkligen en otroligt härlig till-ställning för ungdomar i Finland. Jag har fått nya vänner och massvis med roliga minnen. Jag kommer helt klart återvända nästa år!

Kulturkarnevalen är glada miner, musik, vänner och minnenTEXT: Nikolina Sahlin FOTO: Frej Vuori

Kulturkarnevalen

- Kulturkarnevalen är FSS största och populäraste evenemang som

samlar svenskspråkiga skolungdomar från hela Svenskfinland.

- I år firade Kulturkarnevalen tio års jubileum,

vilket innebar mera glädje, kulturkarnevals anda och jubileums artister.

- Kulturkarnevalen ordnas årligen på olika orter i Svenskfinland

och i år hölls den i lilla staden Karis i Raseborg

- På Kulturkarnevalen 2012 deltog ca 500 ungdomar och ca 50 volontärer.

- Skolungdomarna fick delta i olika labb under helgen

och i år ordnades 37 olika labb.

Lista på några labb: • Dragking • Beatbox • Parkour • Improv Everywhere • Bollywood dance • Lådkamera • Radio Och 30 andra roliga labb!

Du hittar mera information på www.kulturkarnevalen.fi

11ELEVBLADET 6/2012

Lista på några labb: • Dragking • Beatbox • Parkour • Improv Everywhere • Bollywood dance • Lådkamera • Radio Och 30 andra roliga labb!

ELEVBLADET 6/201212

ag lärde mig refrängen från Abbas låt ”Money Money Money” när jag var runt 8. Om dagarna gick jag runt sjungandes på denna trudelutt med kreppat 90-talis-

tiskt hår. Förutom krepptången gick även min kassett-spelare het. Vad betydelse i refrängen menade hade jag ingen aning om, förutom ett ord. ”Money”.

Som liten hade jag en klar bild av det här med pengar. Jag fick veckopeng, 10 mark i veckan - men bara om jag gjorde mina uppgifter. Att man skall arbeta och förtjäna sina pengar var grundinställningen. Desto flitigare man är - desto mera pengar i fickan. Jag anade dock oråd i mossen då jag inte kunde förstå varför familjerna i afrika; som är flitigare än alla finländare ihop, ändå inte hade råd med mat.

Vi kan skippa snacket om att pengar inte skulle påverka våra liv. ”Jag blir inte lycklig av pengar, men det skulle inte skada” har du säkert hört sjuttioelva gånger. Kanske betyder det istället såhär:”Jag vet att lyckan inte sitter i pengar men jag tror nog att mitt liv skulle få ett rejält lyft bara det klirrade till i kassan lite titt som tätt”. Jag är såklart inget undantag. Jag blir girig. Jag vill ha mer. Ibland tänker jag omedvetet på hur mycket lättare mitt liv skulle vara om jag hade oändligt med pengar. Men på vilken grund? Och på vems bekostnad? Kanske gör jag det omedvetet, kanske är jag bara som alla andra. Med en vilja att vara lite bättre, må lite bättre, leva liiiite bättre.

Mänskan har ett behov av att alltid sträva framåt - men gäller det bara bunten sedlar som stiger på kontot? Har det blivit 00-talets sätt att bevisa sitt eget värde? Jag fick en gång frågan om jag är lyckligare när jag nyss köpt en

pryl eller när jag har vetskapen om att jag KAN köpa en pryl. Till min förvåningvalde jag det senare alternativet. Jag hade tidigare fun-derat på om trygghet hade ett namn, men aldrig i mitt liv kunde jag tänka mig att ”Herr Sedelbunt” var svaret på min fråga.

Att pengar i dagens samhälle ger oändligt med möjlighe-ter är det som jag finner tyngst. Jag klarar av att leva utan champagne-middagar och dyr kaviar. Men jag klarar inte av tanken att pengar kan ge möjligheter. Möjligheter att förverkliga mina drömmar. Möjligheter att förverkliga mig själv.

Med risk att få några hatbrev slår jag fast i följande: alla mänskor har inte ens möjlighet att bli rika. Man kan jobba hur mycket som helst, vara hur duktig som helst och ändå inte ha tillräckligt med möjligheter att öka inkomsterna. Arbetslöshet, sjukdom, miljöfaktorer; allt spelar in. Men det tänker ingen på. Istället känner man sig oduglig för att man jobbar rumpan av sig och ändå bara äter nudlar. Eller så är man fattig, jobbar dag ut och dag in och har ändå inte pengar till nudlar. Och tredje alternativet; man är sjukskriven och vill inget hellre än att klara av att jobba. Du blir kallad lat och ”samhällstjuv” och får dåligt samvete när du köper dina nudlar.

För pengar är inte längre bara några papperslappar som du betalar för din föda. Det har blivit 2000-talets sätt att bevisa sitt eget värde. En källa för trygghet, social sta-tus, välmående och självkänsla. Hur ofta har saker (som saknar affektionsvärde...) fått mänskan så girig, hämndlys-ten, maktgalen snål och till och med kapabel att ta livet av varandra?Medan mänskor dör, även i Finland, slåss vi fortfarande om vem som har finare bil, större hus och flitigaste

barn. Kanske började en känsla redan gnaga då vi var små och jämförde vem som fått det finaste paketet. För även om alla små kottar på denna jord hoppeligen vet att pengar inte styr vårt egenvärde vill vi gärna tro det.

Vi är medvetna om rikedomens baksidor. Plötsligt vet man inte vem som utnyttjar en och vem som är ens vänner. Skitprat, fördomar och avundsjuka. Ekonomisk trygghet - är det värt det i längden?Att handskas med pengar är en konst som är svår att utföra. Jag tror till och med att Mia Törnblom, kvinnan med självkänslan från skyarna, skulle påverkas om hon plötsligt en dag vann en miljon euro på lotto. Så länge mänskan vet att pengar har den tendensen simmar vi i grunt vatten, det är när girigheten kommer före slantarna, som det blir problem.

I längden vet jag inte om jag skulle klara av att vara rik. Jag är tillräckligt stark för att erkänna att jag är svag.Jag beundrar, med stor avund, personer som trots stora tillgångar, lyckats behålla fötterna på jorden.Som vågar uppskatta de små sakerna i livet och inte styr sina handlingar enbart efter pengarnas makt.Och de som inte mäter sitt egenvärde i varken prestatio-ner eller pengar. Att pengar har makt är bara att inse, men att lyckas leva ett värdigt liv trots mindre tillgångar. Det är att vara rik det.

PENGAVÄRDE

”Money, money, money Must be funny In the rich man’s world Money, money, money Always sunny In the rich man’s world Aha-ahaaa All the things I could do If I had a little money It’s a rich man’s world

TEXT: Jennifer GranqvistILLUSTRATION: Matilda Ekman

J

13ELEVBLADET 6/2012

en 14.11.2012 inledde IDF(Israeli Defence Forces), en serie intensiva terrorbombningar av Gazarem-san. Konflikten som följde krävde fem israeliska

liv och ungefär 180 palestinska(säkra siffror finns inte att tillgå), av vilka över hälften var civila, och runt 30 var kvin-nor och barn. Förutom förlusterna i människoliv tjänade Israels bomb-ningar också ett annat syfte, nämligen att krossa den minimala infrastruktur som fanns kvar på området ef-ter den senaste militära operationen i området, Opera-tion Gjutet Bly, som ägde rum i december 2008 och krävde 1400 Gazabors liv. Skulden till detta är dock inte enbart Israels, det är ett välkänt faktum att Hamas, den demokratiskt valda Islamistiska rörelse som kontrol-lerar Gaza, bygger avskjutningsramper för de raketer de skjuter mot civila israeler brevid sjukhus och skolor.

Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal, och har varit det ända sedan Israel och Egyptens förra regim, under ledning av Hosni Mubarak satte området i handelsblockad år 2007. Officiellt heter det att blockaden finns på plats för att förhindra insmuggling av vapen som kan användas för att skada israeliska civila, och fast detta säkerligen är en delorsak till blockaden, så finns den nog också på plats för att undergräva moralen i Gaza. Israel vidhåller sedan 2010 att alla sorters humanitära va-ror fritt får importeras till Gaza, dock med en liten ”slut-kläm”. Så kallade ”dual-use items”, alltså saker som kan användas för att tillverka bomber eller andra vapen, är fortfarande förbjudna. Under denna förevändnig har Israel blockerat försändelser av t. ex rullstolar, konservburkar med mat och musikinstrument. Den internationella hjälp-organistaionen Mercy Corps har även rapporterat att de hindrades skicka in 90 ton makaroni och andra matvaror i Gaza. Mediciner är tillåtna, men i flera fall har medicinlas-ter stoppats vid gränsen för att något tillstånd måste utver-kas, och sedan fått stå där tills medicinerna inte längre är användbara, innan tillståndet slutligen kommit. Efter den senaste konflikten har Israel lättat lite på block-aden, men återuppbyggnaden av allt Israel bombat sönder(skolor, sjukhus, ministerier) är fortfarande omöj-lig i praktiken, eftersom Israel hindrar import av cement i rädsla för att Hamas ska börja återuppbygga avskjutnings-ramperna för sina missiler. Konflikten gällande Gaza börjar verka omöjligare och omöjligare att lösa. I och med denna senaste konflikt har Palestinas president Mahmoud Abbas, som hör till den mera moderata rörelsen Fatah, marginaliserats ännu mer i Gazafrågan, och det ser mer och mer osannolikt ut

att Gaza och Västbanken ska återförenas under samma styre(Hamas kastade ut Fatah ur Gaza 2007, i ett kort och blodigt inbördeskrig). Så på ena sidan står nu Israel, en morrande hund med USA:s hand stadigt på axeln, som i slutändan verkar arbeta mot en total utplåning av den palestinska statsmakten, och på andra sidan en splittrad palestinsk rörelse som inte verkar kunna bestämma sig för om den ska kämpa mot Israeliskt förtryck eller slita sönder sig själv inifrån.

Men när Mahmoud Abbas nu lyckats få Palestinas status i FN höjt ett steg, till observatörsstat, har hans förhandlings-fotfäste både gentemot Hamas och Israel blivit lite bre-dare, och kanske han nu kan leda förhandlingarna framåt, först gentemot en enad palestinsk befrielserörelse, och till slut mot en egen stat?

/30.11.2012

Hey medlem!

Ville Arponen 17 år. Andra årets studerande vid Ekenäs gymnasium.

Vilka ämnen skall du skriva i studentexamen? – Historia, samhällslära, matematik, finska, engelska och modersmål

Skinka eller kalkon? – Till julmiddagen skall det vara kalkon. Jag tycker inte om den där senapen som smetas på skinkan den förstör allting.

Det knasigaste som hänt dig? – Jag var hemma och skulle gå upp för trappan, plötsligt föll jag ner. Alla skrattade åt mig men inte nog med det, när jag försökte gå upp på nytt gick det precis lika tokigt och jag trillade ner igen. Brukar vanligen inte ha problem med att gå i trappor så jag vet inte riktigt vad som gick fel de där gångerna.

Sagan om ringen eller Harry Potter? – Sagan om ringen!!!

Vet du vad du skall bli ”när du blir stor”? – Jo, jag skall bli lärare

Har du någon gång haft nytta av FSS? – Javisst jag åker väldigt ofta tåg så jag har sparat många euron när jag fått rabatt med mitt FSS studiekort.

Vilket land skulle du helst av allt resa till? – Indien, det verkar spännande och kulturen är mer annor-lunda än vår så det skulle vara intressant att se hur de lever.

TEXT och FOTO: Isabella Knopman

EN INBLICK I PALESTINA-KONFLIKTENTEXT: Bruno EkmanILLUSTRATION: Matilda Ekman

D

ELEVBLADET 6/201214

Visste du att man inte behöver vänta till högskola eller universitet för att åka iväg på utbyte? Det går lika bra att brumma iväg redan i andra stadiet! Det finns många olika organisationer som erbjuder hjälp med att fixa skolor och värdfamiljer för ett spännande utbytesår. Det går lika bra att stanna bara ett halvår och i vissa skolor går det även att sticka iväg för en period. Har du en dröm om att lära dig flytande franska? Har du släkt i Kanada som du skulle vilja hälsa på under en längre period? Har du en önskan om få kolla in det rikssvenska skolsystemet? Ta då kontakt med din studiehandledare och kolla vad du har för möjligheter att testa dina vingar på en ny ort och i en ny skola. Du kan börja med att läsa Taras och Nicholas utbytesberättelser!

Tara JunkerUtbyteselev i Katharineum zu Lübeck skolan i Tysk-land i 11 månader. Studerar annars i Tölö specialise-ringsgymnasium i Helsingfors, årskurs två.

Varför Tyskland?– Min styvpappa kommer från Tyskland och jag har alltid velat lära mig tyska. Jag har varit hit mycket på loven.

När började du planera ditt utbyte?– Jag bestämde mig för att åka när jag gick slutet av nian. Men det tog länge innan jag började planera på riktigt. Jag började fixa allt ett halvår innan jag åkte.

Är du på utbyte tillsammans med en organisation?– Nej. Jag fixade allt själv. Min styvpappa har en lägenhet här och jag bor ensam.

Hur gick det till när du började planera utbytet?– Jag googlade olika skolor och skickade mail. Sedan åkte jag och besökte dem. Det var inga problem alls! Jag förstod inte att det skulle vara så enkelt. De sa bara ”du är välkommen i augusti!”.

Hur ordnades bytet från din hemskolas sida?– Jag trodde det skulle vara svårt, men jag skrev bara en ledighetsansökan. De ville inte ens veta vad min utbytes-skola hette. Det var bara ”Du är välkommen tillbaka sen!”

Får du någon kurs till godo?– Nej. Jag måste gå om det här året. Det är jobbigt, men värt det. Det kan hända att jag får engelska och tyska godkända.

Vad tycker du om studietiden hittills?– Det är jättedisciplinerat! Man får inte ha telefon över-huvudtaget i skolan. Man kommer inte försent och man gör sina läxor. På timmarna talar man inte med varan-

Ett år på utbyte?TEXT: Heidi Hendersson FOTO: Alina Huldén

15ELEVBLADET 6/2012

et finns otaligt många ställen att tillbringa ett år, eller ett halvår, borta hemifrån. I en ny miljö, med helt nya människor och oftast med ett helt

nytt språk. Utbytesår är ett roligt, spännande och unikt alternativ för många gymnasiestuderande. Det finns flera olika organisationer som erbjuder gymnasieut-byte till flera olika ställen. AFS, EF, Explorius och YFU är de största organisationerna som erbjuder utbytes-program, men det finns många fler. De flesta erbjuder ett brett utbud av länder och städer dit man kan söka. Förenta staterna hör till de mest populära av dem alla.

Mitt utbytesår började i september, då jag steg på fly-get till Chicago. Planeringen började dock mycket ti-digare. Själv har jag ingen organisation som jag skulle vara med, men är aktiv i AFS gruppen här i Wisconsin, USA. Dessa tre första månader har varit helt otroliga. Stämningen i skolan är på en helt annan nivå än i gym-nasiet i Finland, skolandan är genom bl.a. skolspor-ter mycket god, gemenskapen är väldigt enad, och alla vi som en stor familj, även lärare och övrig personal.

Skolsystemet här i USA är helt annorlunda än i Finland, och baserar sig på andra grunder än det finska. Läropla-

TEXT: Nicholas Kujala FOTO: Maja Holcomb

nen är väldigt flummig och lärarna lär vad de anser att är viktigt för oss. Vi har mycket mer praktiska experiment, och det är inte så hård disciplin i klassen. Ändå finns det en stor respekt för lärarna och eleverna. Om du vill uppleva ett fantastiskt år med nya människor på ett helt annat ställe för ett år, eller ett halvår, så re-kommenderar jag varmt att du börjar se på alternativ i god tid. Det brukar bli aktuellt med utbytesprogram redan före du börjat i gymnasie, och senast på hösten av ditt första år brukar man vilja ha in ansökan. Den traditionella tid-punkten att gå på utbyte är under det andra studieåret i gymnasiet.

Skribenten är utbyteselev i staden Plymouth i delstaten Wisconsin i USA för läsåret 2012-2013

Gymnasieutbyte- ett år av möjligheter

dra, Om man skriver i sin kalender på timmen här, så stannar hela klassen upp och lyssnar när läraren skäller ut en. Man har alla timmar med sin egen klass. Man får inte välja bort något. Här är man jättelänge i skolan och man har en massa läxor. Man kan inte träffas direkt efter skolan, för alla går hem och gör läxor.

Vad gillar du med din nya skola?– Min skola är från början av 1500-talet så den är jät-tevacker och de finns flera små gårdar med fontäner och en kyrka. Min klass har en jättebra sammanhållning och ja, sku vi inte ha sittplatser skulle jag kunna sitta bredvid vem som helst utan att det blir konstigt.

Vad saknar du med det finska skolsystemet?– Jag kommer uppskatta skolmaten så mycket mer! Här måste man ha med sig egen mat. Sedan uppskattar jag att allt är lite friare och speciellt att man får välja sina kurser.

Har du några annorlunda ämnen?– Datateknik. Vi har samhällslära, men det är inte som i Finland, vi lär oss om de olika samhällsklasserna. Första timmen var jätteobehaglig. Vi pratade om medelklass och undermedelklass och vem som köper sin mat på Lidl...

Kommer det inte kännas tråkigt och komma tillbaka och hoppa in i tvåan igen?– Som tur är det några andra som åker på utbyte, så jag är inte ensam. Men det kommer vara värt det!

Vad har du för råd till någon som funderar på att åka på utbyte?– Om man ens funderar, ska man åka! Fast man är rädd ska man göra det. Jag är så glad att jag åkte!

D

ELEVBLADET 6/201216

Enkelt badsalt (grundrecept) 1/3 dl epsomsalt 1/3 dl grovt salt 1/3 dl soda

Badsalt med honung mot torr hy ½ dl epsomsalt ½ dl havssalt ¼ dl honung ¼ dl torkade blommor eller örter 5 droppar valfri eterisk olja

Eteriska oljor ger doft till badet och kan sättas till badsal-tet. Blanda först badsaltet. Droppa i den eteriska oljan i badsaltet och blanda väl. Förvara badsaltet under lock. Räkna ca 4 - 6 droppar eterisk olja per deciliter badsalt. Torkade blommor och örter kan tillsättas badsaltet sam-tidigt som ev. eteriska oljor och färgämnen. Färska örter och blommor läggs direkt i badet. För mer effekt kan du hälla hett vatten på örterna och låta dra en stund innan badet.

För ett bad (150 l) är ca 1 dl badsalt lagom. För fotbad 1 msk.

En lyxig förpackningen att hälla badsaltet i kan du få genom att skölja ur en gammal glasburk, måla locket och knyta ett fint band runt. Du kan också lägga en liten etikett på med valfri text.

Virka, sy, sticka, snickra och pyssla Om du är flink i fingrarna, kan du göra ett hantverk åt någon. Sticka en mössa, tälj en smörkniv, måla en foto-ram eller sy ett fint förkläde! Nedan följer en guide till att göra en virkad cupcake, kräver dock vissa förkunskaper i hantverket. Tipset är inskickat av Felicé Hendersson.

fm= fast maska2 i 1: två fastmaskor i en maska2 till 1: att man tar upp 3 maskor och drar igenom tråden.Sm: smygmaskam: maskor

Behöver du några sista-minuten-julklappstips? Då har Ebl den perfekta listan för dig med både originella och billiga presenter till hela familjen! Man måste inte alltid köpa saker eller kläder att ge bort, det går lika bra med en upplevelse, en tjänst, något hembakt, ett hantverk eller en rolig stund tillsammans!

Presentkort: Plocka en rubrik från listan, klipp till ett fint presenkort, plita ner ditt presentförslag och ge bort i ett glittrande julkuvert. En personlig och upplevelsebetonad present!

• En mysig fikastundBjud din vän på hembakt fika, ett glas god saft och några timmar av skratt och prat.• Presentkort på diskning/städning/snöskottning/gräs-klippningÖverraska mamma och pappa med ett presentkort på valfri huslig syssla, som de kan använda precis när de känner för det. Kom bara ihåg att du måste ställa upp utan att grymta när de viftar med kortet!• Gå på bio!Ta med dig lillebror/lillasyster/lillkusin på en bioupple-velse. Kul för allihopa!

Gör det själv:Reserva en dag till julklappsfixande. Förslagen nedan tar bara någon timme att göra och är garanterat uppskattade julklappar.

Julgodis!Laga några satser av ditt favoritjulgodis och slå in i smör-papper eller laga en snygg pappersstrut. Mumsigt värre!

BadsaltLaga ett lyxigt badsalt för någon släkting eller vän att skämma bort sig med. Här följer några enkla recept från Marthaförbundet.

TEXT: Heidi Hendersson FOTO: Heidi och Felicé Hendersson

Virkad muffinsDu behöver: garn, virknål, pärla, sax.

Grunden (muffinsen)Varv 1: virka 6 fmVarv 2: virka 2 i 1*6 (12 m)Varv 3: virka 1 fm, 2 i 1*6 (18m)Varv 4: virka 2 fm, 2 i 1*6 (24m)Varv 5: virka 3 fm, 2 i 1*6 (30m)Varv 6-8: 3 enkla varv runt (30m)Varv 9: 3 fm, 2 till 1*6 (24m)Varv 10: 2 fm, 2 till 1*6 (18m) Varv 11: 1 fm, 2 till 1*6 (12m)Avsluta med att klippa av tråden och dra igenom maskan.

Detalj (blomman)Varv 1: virka 6 fmVarv 2: virka runt och runt och runt några varv tills du tycker att den är tillräckligt stor. Virka sedan 8 lösa mas-kor som du sedan virkar fast i blomman. Fortsätt tills du kommit ett varv runt och blomman har fått ett blomblad runt hela blomman.

Sy sedan ihop blomman och muffinsen och sätt in lite vadd. Dekorera med en pärla på toppen.

Fixa dina egna julklappar!

17ELEVBLADET 6/2012

Hanna Enlunds liv kretsar kring återanvändning, loppis och pyssel. Hon är flink i fingrarna och tillverkar det mesta utav det mesta. Inte ens toa-pappersrullarna går säkra när den här bloggande sömmerskan skrider till verket.

Inne i Hanna Enlunds syateljé i Kristinestad möts jag av ett färgglatt virrvarr. Tyger, garn, penslar, galgar och pysselböcker är prydligt placerade på hyllor, bord och stolar runtom i rummet. Väggarna pryds av retrotavlor, tidningsurklipp och vintageinspirerade klänningar i alla dess former. Det är här som inspiratören, söm-merskan, second-hand fyndaren , egenföretagaren och bloggaren Hanna får leva ut sin kreativitet.

– Jag gör olika beställningsarbeten, dragkedjor,

fållar och syr upp kläder. Jag gör också festklänningar från början, säger hon.

Men det hon skulle vilja göra mer av är egna pro-dukter av återvunnet material.

– Det här med återanvändning är det jag brinner för.Alla tyger och material som man hittar i Hannas

ateljé är antingen sånt hon fyndat på loppis eller sånt som hon fått. Även material som anses vara ”skräp”, tar hon emot med brinnande entusiasm och gör till något användbart.

– Den här här gjord av gamla ribb-band, säger hon och håller upp en liten randig sminkväska. Det tar knappt en timme att sy.

Ingenting är för litet eller obetydligt för att få plats i Hannas syrum.

– Jag slänger inte ens toapappersrullar! Allt går att använda, säger hon med ett skratt.

Hur allting börjadeSin miljövända kreativitet har hon mycket sin stu-derandebakgrund att tacka för. Hanna är utbildad sömmerska och tog examen från beklädnadslinjen på yrkesskolan Optima i Jakobstad innan hon styrde kosan till Novia i Åbo. I Novia sattes mycket fokus på hållbar utveckling och miljöfostran, något som sakteli-gen började intressera den unga sömmerskan.

– Det väckte miljötänket i mig.Hon flyttade sedan till Åbo för att studera samhäll-

spedagogik och i sann studerande-anda började hon utforska stadens loppisar.

– Det började med att jag tyckte det var kul att gå på loppis. Det är roligt, man vet aldrig vad man hittar.

Intresset växte för varje loppisrunda och Hanna bör-jade köpa hem saker som hon sedan pysslade med.

TEXT OCH FOTO: Heidi HenderssonMÅNADENS INSPIRATÖR

Med näsa för second hand och händer för återanvändning

ELEVBLADET 6/201218

– Det var först mindre grejer, som att måla ramar.Det blev sedan tyger, gamla klänningar, möbler och

allt roligt hon kunde hitta. Passionen för att göra om, sy om och pyssla nytt av gammalt blev större för varje fynd . Snart hade intresset till och med vuxit sig för stor för lägenheten.

– Det krävde utrymme. Klart att man kan göra det hemma, men man måste städa undan och plocka.

I samband med att hon flyttade till Kristinestad väcktes tanken om en ateljé och i augusti i år slog hon slag i saken och hyrde ett liten lokal nära centrum.

– Sedan dess har jag varit heltidsföretagare. Har det gått bra?– Jo, jag tror det nog, säger hon med ett skratt. Det

är mycket att hålla koll på. För att styra upp det nya arbetslivet har hon påbörjat

en företagarutbildning. Utbildningen varar i ett år och erbjuder bland annat handledning för nya företagare.

– Jag är annars yr och tankspridd, så det är bra med någon som säger ”nu ska du göra upp en plan!”, säger Hanna.

Bloggar, böcker och loppisar inspirerar

Inspiration till sina kreationer hämtar hon mycket från loppisarna.

– Det är roligt att ha något att utgå ifrån. Man kan hitta en låda med 20 olika dragkedjor och tänka ”Åh, vad kan jag göra av det här?”.

Hon läser också mycket bloggar och böcker.– Jag tycker inte om att kopiera samma, men man

kan få nya idér och använda olika färger och former.Genom sin egen blogg, hannasvirrvarr.blogspot.

com, har hon träffat många likasinnade pysselmännis-kor, som hon träffar regelbundet.

– Om man har ett tema på sin blogg så kan man träffa andra med liknande intressen.

BloggarkivBloggen, genom vilken hon dokumenterar sina hant-verk, ger pysseltips och recenserar loppisfynd, har hon haft sedan 2009.

– Det är roligt, man har någonstans att visa upp sina saker . Och så sparar man ju bilderna åt sig själv. Tidigare hade jag en textblogg, men den är borta nu!, säger hon med ett skratt.

Speciellt praktisk är bloggen som arkiv för loppis-bilder.

– Jag hittar ofta fulsnygga saker som jag fotar och lägger upp. Då kan jag samla med mig inspiration, men behöver inte köpa sakerna!

Begagnat är melodinOch loppisar. Ja, det är något som Hanna återkommer till regelbundet i samtalet. Loppisshopping är hennes passion, intresse, inspirationskälla, tidsfördriv, terapi, men också ett uttryck för hennes livsstil.

– Jag köper inte nya kläder mer sedan hösten 2009.

Jag har köpt några par skor om jag behöver, men utgångsläget är att jag inte ska köpa nytt. Inköpet ska i så fall vara motiverat.

Hanna passar på att loppisshoppa i de flesta städer hon besöker och någon gång om året far hon på större loppisresor till Sverige. Hon har också varit loppis-guide för två mindre resor.

– Loppis har blivit jättepop, säger hon.”Remake” på KulturkarnevalenHanna vill gärna introducera också yngre män-

niskor för världen av begagnade saker, något hon fick möjlighet att göra på Kulturkarnevalen. På karnevalen var hon ledare för labbet ”Remake”, där ungdomarna fick göra nytt av gammalt och också fara på loppiss-hopping.

– Först brainstormade vi. De fick en skrotlåda och papper och fick fundera på vad man kunde göra av det.

Ungdomarnas hjärnstorm och flitiga fingrar resul-terade i halsband, bälten och korgar. Inför de större projekten fick gruppen fara på loppis och köpa med sig kläder, tyger och accessoarer.

– Det var roligt att flera verkade få upp ögonen för loppisar, ”det finns ju fina grejer och det är billigt”.

De flesta valde att göra om kläder till sitt ”remake” arbete och resultatet blev en drös med snygga, origi-nella kläder.

– Flera sydde på spets på jeansjackor och en sydde shorts av gardintyg.

Hade modevisningHanna började själv loppis-shoppa först i senare tonåren och säger att det kan vara svårt att få yngre tonåringar intresserade av att köpa begagnat på egen hand.

– Jag tror det kommer i ett senare skede. I hög-stadiet har man just fått börja köpa egna kläder och skapa sin egen stil.

Nånting som hon upplever att motarbetar loppis-vågen är stämpeln som begagnat för med sig på vissa orter.

– När jag bodde i Åbo var det klart trendigt att gå på loppis, att sy om och vara originell. Här i Kristinestad finns fortfarande lite tanken om att ”man köper bara på loppis om man är fattig”.

När Hanna flyttade till Kristinestad började hon jobba på ett loppis och första sommaren anordnade hon en modevisning med begagnade kläder. Model-lerna var lokala ungdomar. Responsen lät inte vänta på sig.

– Jag fick mycket kommentarer på bloggen, typ ”Vad roligt att du lyfter upp loppis, nu vågar man kanske säga att man handlar där”.

Hanna skakar roat på huvudet, skrattar och tar en tugga av sin pepparkaka. Hon ser sig omkring i sin ateljé och jag följer hennes blick. Tar in alla begag-nade tyger, second-hand klänningar, loppisfynd och inspirationsböcker. I rummet finns ännu lådor oupp-packade från helgens Remake-labb. Jag kikar sedan på Hanna själv, en tjej som verkar ha hittat sin plats i livet.

HANNA ENLUND

ÅLDER: 26

BOR: Kristinestad

YRKE:

Egenföretagare med syateljé. Utbildad sömmerska, samhällspedagog.

INTRESSEN: Springa, omge mig med människor, tycker också det är roligt att lära mig nya praktiska grejer.

FAVORITLOPPIS:

”Mimmin Kirppis” i Åbo.

BÄSTA LOPPISFYNDET: Jag har mina kort i en liten plåsterlåda, den har jag använt i flera år.

FAVRORITJULMAT:

Lutfisk, bara för att alla tycker det är äckligt.

Vad är dina framtidsplaner?– Jag behöver tid att komma igång, att få det att

rulla. Jag har en massa grejer jag skulle tycka var roligt att göra. Sy upp mindre kollektioner och det skulle vara roligt att sy examenskläder.

Hon stannar upp, ler brett och fortsätter:– Nångång skulle det vara kul att få en klänning på

självständighetsbalen!

19ELEVBLADET 6/2012

Hanna Enlunds julpysseltips!

1.

Nedan ser du lite av Hannas eget julpyssel, ta modell och inspireras inför dan före dopparedagen (aka, julklappsinpackningsdagen)

2.

1.2.3.

Gör eget mönster på julklappspappret! Klipp till ”kud-

dar” och limma på en gammal tallrik, tryck sedan upp hur

många meter mönster du vill!

Använd tidningspapper eller brunt omslagspapper och de-

korera med vackra band, utklippta hjärtan eller garnbollar!

Gör dina egna julkort genom att klippa, klistra och låta

fantasin flöda. Använd gammalt tidningspapper och klippa

i juliga mönster, så gör du nytt av gammalt! Klistra på

julklappen eller ge bort till kompisarna!

3.

Boken Fallen ängel är en bra mix av spänning och kärlek. Becca Fitzpatrick vet verkligen hur man fångar läsare i en otroligt spännande kamp med de odödliga.

Fallen ängel handlar om Nora som hamnar bredvid den nya killen Patch på en lektion. Patch är mörk, har nästintill svarta ögon och verkar rätt stöddig och otrevlig. Nora dras oemotståndligt till honom och hans mörka ögon. Nora hamnar mitt i en kamp mellan det goda och det onda och kärleken till Patch kan få oanade konsekvenser. Snart kan Nora inte tänka på annat än vem han egentligen är, var han är, varför han är som han är, och hur det kommer sej att han vet så skumma saker om henne.

Jag hade nog orimligt höga förväntningar på Fallen ängel. Till stor del var det de übersnyg-ga omslagets fel. Men tyvärr är Fitzpatrick inte lika skicklig som Stephenie Meyer på att bygga stämning. Men jag blir ändå helt såld. Jag har läst boken 3 gånger och den fortsätter att vara lika bra varje gång!

RecensionBok/ Fallen ängel TEXT: Nikolina Sahlin

ELEVBLADET 6/201220

Emmaus, Köpmansgatan, ÅlandEmmaus Åland är en ideell förening som vill främja samförstånd och fredligt samarbete i enlighet med Emmaus Internationals och FN:s principer. De sätter mycket fokus på miljöfrågor och promotar aktivt åter-användning. 30 procent av intäkterna går direkt till bi-ståndsarbete. I sin lokal i stan, på Köpmansgatan, säljer de kläder, mindre prylar, köksgeråd, prydnadssaker, skor, väskor, smycken och bälten. Lokalen är ganska liten, men tillräcklig. Utbudet utgörs av saker som folk donerat och priserna är överkomliga. Böcker är riktigt billiga, oftast 1 euro, medan skor och snyggare läder-bälten är dyrare, kring tiolappen. Skjortor och byxor ligger kring en femma. Spana speciellt efter bälten, skjortor och festskor. Fyndfaktor: 4 av 5 FSS båtar.

Tjäna, Skrapängsvägen, ÅlandEtt privat loppis, där folk kan hyra ett bord för 30 euro i veckan. Lokalen är stor och rymmer ett 50-tal bord och stänger. Utbudet varierar från vecka till vecka och från bord till bord, men böcker, kläder och husgeråd finns ofta att fynda. Fyndfaktor: 3 av 5 FSS båtar

Adam & Ewa, Varastokatu 4, VasaEtt privat loppis, där man får hyra bord. Lokalen är gigantisk och består av två stora salar och cirka 400 bord. För att ta sig igenom hela utbudet behöver man reservera åtminstone tre timmar. Oftast blir man ving-lig, trött, hungrig och stirrig redan efter det första rum-met. Rekommenderas att man delar upp besöket till två skilda dagar eller tar med banan/alternativ energikick och tar en paus. Loppisen har också ett litet improvise-rat kafé som säljer trip och godis till den loppis-trötte. På loppisen hittar man allt mellan himmel och jord. Kläder, prydnadssaker, skor, accessoarer, husgeråd och mindre möbler.Fyndfaktor: 5 av 5 FSS båtar

Röda Korset, Mejerigatan 9, VasaRöda korset är en av de största medborgarorganisatio-nerna i Finland. Röda Korsets uppgift är att hjälpa dem som är mest behövande i hemlandet och utomlands. De tar emot donationer som sedan säljs på loppiset i förmån för organisationen. Loppiset i Vasa är en rym-lig, fräsch lokal som rymmer kläder, accessoarer, skor, porslin och möbler. Kläder är sorterade enligt ålderska-tegorier och i viss mån också enligt färgskalor och kön. Det känns väldigt mycket som en ”vanlig” klädbutik och utbudet är väldigt överskådligt. Om du är på jakt efter finskor eller ett par gamla lewi´s jeans, så ska du styra kosan hit!Fyndfaktor: 4 av 5 FSS båtar

TEXT: Heidi Hendersson och Kaneli Johansson ILLUSTRATION: Linn Henrichson

Återvinningscentralen, Lönnrotsgatan 45, HelsingforsTrots att lokalen kan verka lite undangömd och avläg-sen är den definitivt värd ett besök. Här kan man fynda allt från kläder och skor till tavlor, kärl och möbler, och dessutom till ett mycket förmånligt pris. Främst handlar det om vanlig second hand, men man kan också göra en del riktiga vintage fynd. Om man är helt pank finns det även ett rum med saker som är gratis, och som fint bonus för studeranden får man 20% rabatt om man vi-sar upp sitt studiekort. Återvinningscentralens syfte är inte att göra vinst utan att minska på avfallet och öka miljömedvetenheten bland sina kunder. Produkterna de säljer är donerade och uppsamlade runtomkring huvudstadsregionen. Förutom butiken på Lönnrots-gatan har återvinningscentralen även tre andra lokaler, en till i Helsingfors, en i Esbo och en i Vanda. Mera information finns på hemsidan: www.kierratyskeskus.fi/pa_svenskaFyndfaktor: 3,5 av 5 FSS båtar

Loppis-shoppa på jullovet!

Nu har jullovet startat och med det välförtjänt ledighet! Passa på att utnyttja dina lediga dagar till max, varför inte tillbringa några av dem med att loppis-shoppa? Ta med ett gäng kompisar och gör det till en heldag. Kolla vem som hittar snyg-gaste nya skolplagget, häftigaste accessoaren, det roligaste verktyget eller billigaste husgerå-det! Ebl har listat några loppisar i Vasa, på Åland och i Helsingfors.

21ELEVBLADET 6/2012

Det här behöver du:

• 100 g margarin

• 2 dl socker

• 2 msk kakao

• 1 del sirap

1. Rör ner alla ingredienser i en kastrull.

2. Låt koka i fem minuter, rör om hela tiden.

3. Häll upp smeten på bakplåtspapper på en bricka eller plåt.

4. Skär skåror i degen medan den ännu är mjuk.

5. Låt knäcken stelna i en frys. Bryt den i bitar, servera och njut!

Recept/ Knäck TEXT och FOTO: Matilda Ekman

Fida, Tavastvägen 31, HelsingforsFida international r.f. är grundat av pingstförsamling-en och arbetar med olika stödprogram för u-länder. Själva loppisarna är bara en väldigt liten del av deras verksamhet. Trots att de har ett flertal butiker runtom i landet är det här den lokalen jag främst skulle rekom-mendera. Till urvalet hör mest kläder men också en del böcker, kärl, cd-skivor, smycken och andra acces-soarer. Det finns ett stort utbud vintage, men man kan också hitta alldeles nya, närapå oanvända plagg. Även här är priserna mycket förmånliga. Mera information finns på hemsidan: www.fida.infoFyndfaktor: 4 av 5 FSS båtar

Ishallens loppis, Nordenskiöldsgatan 11-13 HelsingforsDet här är ett traditionellt lopptorg där folk samlas för att sälja och köpa. Hallen är öppen endast på helgerna, och för att haffa åt sig det bästa lönar det sig att komma redan tidigt på morgonen. Man vet aldrig vad man kan hitta, folk säljer allt från gamla kläder till böcker, skivor, smycken och små inredningsprylar. Prisen kan variera kraftigt, men det mesta brukar vara rätt billigt och det är alltid tillåtet att pruta. Kom dock ihåg att ta med kon-tanter! Mera information och uppehållstider finns på hemsidan: www.helsinginjaahalli.fi/ Fyndfaktor: 3 av 5 FSS båtar

Second hand bloggaren Hanna Enlund tipsar om vad som är ett bra loppisfynd:

– Tyger, de är oftast billiga ännu. Folk syr inte själv. Överlag gillar jag också 50-tals former och möbler. Och äldre saker, plåtburkar, träaskar... Det är kul med lustiga grejer. Och Made in Fin-land saker och kläder- det hittar man inte nya.

Kolla in http://www.kirpputorihaku.com/, för att se vilka loppisar och

återvinningscentraler som ligger nära just dig! (Sidan dock bara på finska)

ELEVBLADET 6/201222

Pussy RiotDen feministiska musikgruppen som fick en hel värld att engagera sig. Pussy Riot är en rysk punkgrupp som genom sin musik försöker belysa frågor om yttrandefrihet och jämställdhet. Gruppen är också öppet kritiska till president Vladimir Putin och hans politik. I februari, tidigare i år, uppträdde bandet i Frälsarkatedralen i Moskva för att visa på kopplingen mellan Putin och ledarna i rysk-ortodoxa kyrkan. Tre av medlemmarna fängslades och fallet väckte mycket internationell uppmärksamhet. Runtom i världen har demonstrationer anordnats för att visa stöd åt de fängs-lade kvinnorna.

Presidentvalet i FinlandDet var ett ganska historiskt val, där en grön öppet homo-sexuell kandidat, tog sig till andra ronden och fick 37,4 procent av rösterna. Men det var samlingspartisten Sauli Niinistö som tog över presidentmanteln efter Tarja Halo-nen, med röstprocenten 62,6.

SandystormenDen kallades ”den perfekta stormen” och ”Frankenstorm” och lamslog en av världens största metropoler, New York. Stormen, som åkte igenom Karibien innan den landade på USA:s östkust, orsakade skador för biljoner och tog över hundra människors liv. I New York stängde man ner Wall Street och hela kollektivtrafiken inför stormens ankomst.

Presidentvalet i USADet blev en riktig rysare tisdagen den 6 november, när amerikanerna gick till valurnorna för att lägga sin presi-dentröst. Valet stod mellan sittande demokratiske presi-denten Obama eller republikanske Romney. Kandidaterna hade rest land och rike runt inför valet och valet var likt föregående år en miljonindustri utan dess like. Men det var Obama som för andra gången tog hem vinsten med slagordet ”Forward!”.

Palestina blir observatörsstatI slutet på november beviljade 138 länder Palestina status som observatörsstat i FN. I generalförsamlingen röstade endast nio medlemsländer emot resolutionen, medan 41 avstod från att rösta. FN beslutet var en diplomatisk vinst för palestinierna och deras president Mahmut Abbas. Isra-el svarade på FN röstningen med att besluta om att bygga fler bosättningar på Västbanken. Läs mer om Palestinakon-flikten på sid 13.

Rio +20Den 20-22 juni ägde FN:s konferens om hållbar utveckling rum i Rio de Janeiro, Brasilien. Mötet samlade omkring 42000 representanter från regeringar, parlament, städer, vetenskapssamhället, civilsamhällsorganisationer, multila-terala organisationer och näringsliv från sammanlagt 190 länder. Länderna antog dokumentet ”The future we want” som behandlade grön ekonomi, det institutionella ramver-ket för hållbar utveckling, skydd av haven, matsäkerhet, social rättvisa, hållbart jordbruk, fattigdomsbekämpning och globala hållbarhetsmål - ”sustainable development goals” (SDGs). Mötet rapporterades vara lite av en flopp och resultatdokumentet kritiserades för att sakna konkreta mål, ambitioner och tidtabeller. Ett framgångsrikt resultat av konferensen var att begreppet ”grön ekonomi” etable-rades som ett internationellt begrepp. Grön ekonomi inne-bär optimal tillväxt inom naturens gränser.

Snart ringer vi in det nya året, men först ska vi köra en liten ”recap” på 2012. Vad allt har hänt i år? Ebl listar några av de största händelserna både utomlands och i Finland.

Årsresumé

TEXT: Heidi HenderssonILLUSTRATION: Matilda Ekman

23ELEVBLADET 6/2012

Obama får fortsätta sin kamp för förändring. Det stod klart på tisdagskvällen den 6: november när den sittande presidenten blev omvald. Själv följde jag valet från en valvaka i det stora äpplet och satt tillsammans med både republikaner och demokrater och tuggade naglar och tår. Efter några nervpirrande timmar var siffrorna klara och resultatet väckte stora jubel i salen, men också tystlåt-na suckar och uttryckslösa ansikten. När vi vandrade hem genom Times Square var skärmarna upplysta med rörliga bilder av breda leenden och viftande händer, men hjärtat av Manhattan vibrerade inte av euforisk valglädje. Trots New Yorks demokrat-majoritet, var temperaturen i publi-ken som omringade skärmarna mer åt det ljumna hållet än rykande het. Vinsten verkade tas emot med nöjda leenden och godkännande nickar, snarare än hysterisk lycka. Obama hade vunnit, men det hade varit på håret. Han fick 50,6 procent av rösterna. Det står klart att USA är kluvet och att Obamas vinst inte hade samma wow effekt som för fyra år sedan.

Efter att ha tillbringat några veckor i USA, boende hos två amerikaner, varav ena en mer konservativ Romney-före-språkare och den andra en liberal Obama-anhängare, har jag insett att det inte är så lätt. Det är inte så ensidigt och det är inte svart eller vitt. Som nordbo, van med ett väl-färdssystem som många amerikaner skulle definiera som

socialistiskt, är det enkelt att kika in i denna superbubbla av blåröd politik och skaka på huvudet, höja på ögonbry-nen och säga ”Vadå, det är väl inte ens en fråga om sa-ken?”. Om norden skulle fått rösta mellan de två kandida-terna, skulle resultatet varit kristallklart från början. Men det här är inte Norden, inte Finland, inte Svenskfinland och här finns många tänkesätt som skiljer sig från våra.

Jag har verkligen försökt sätta mig in i båda sidornas under min tid i landet och känner att jag har fått mer förståelse för den politik och samhällssyn som kännetecknar USA. Ett land där många vill vara självständiga, skapa sin egen lycka och varken vara beroende av statens välfärd eller försörja andra mindre bemedlade. Men samtidigt är också USA ett land där folk engagerar sig i välgörenhetsarbeten i stor omfattning, ungdomar är vana volontärjobbare, man ser folk som ger pengar åt hemlösa på stans gator och fundraisers och välgörenhetsgalor är ett centralt inslag i det amerikanska medel- och överklasslivet. Amerikanerna är ett motsägelsefullt folk, präglat av alla de kulturer som smält ihop i det stora landet och sammansvetsat av landets korta, men framgångsrika historia.

De sista dagarna före valet kunde en trötthet märkas av i landet. Presidentkampanjen kändes utdragen och många som jag talade med var frustrerade över kandidaternas ve-

liga ståndpunkter och många var trötta på smutskastnings-kampanjerna som utmärker amerikansk politik. Viktiga, konkreta frågor undveks och många amerikaner kände att deras frågor inte hade fått svar. Oroliga tider råder och ekonomin svackar, något som de flesta känt av. Obamas stjärnglans har mattats av i kanterna och den förändring som utlovades för fyra år sedan har inte genomförts snabbt och genomgående nog. Många kände säkert inför valet att ett ekonomiskt säkert val var ett bättre än ett idealistiskt val. På grund av den rådande osäkerheten tror jag att Oba-ma förlorade många röstare till sin konservativa motpart. För fyra år sedan ville man ha en förändring, i dag vill man ha stabilitet. För fyra år sedan ville man ha en exotisk, tidi-gare orepresenterad presidenttyp, nu ville många ha själv sinnebilden av ”Mr. President”.Men Obama får nu alltså fyra år till. Fyra år till att över-tyga sina egna anhängare och fyra år till för att skapa ett förtroende hos de tvivlande Romney anhängarna. För fyra år sedan lovade han ”Change ” och nu är slagordet ”For-ward!”. Obama fortsätter framåt, med förhoppning om att de kommande fyra åren kan skapa det allomfattande, sta-bila samhället som många amerikaner längtar efter.

(delar av texten har publicerats i Ålandstidningen den 6.11)

Fyra år tillTEXT och FOTO: Heidi Hendersson

ELEVBLADET 6/201224

Vem är Heidi?TEXT: Heidi Hendersson ILLUSTRATION: Matilda Ekman

25ELEVBLADET 6/2012

I de två tidigare tidningarna har vi presenterat både AD:n Matilda och generalsekreteraren Paula och nu har det äntligen blivit min tur! Men för att undvika att få en stämpel med ”storhets-vansinne” i pannan, tyckte jag det var bäst att jag inte gjorde en intervju med mig själv, utan istället lämnade den frågande pennan till mina kära kollegor. De fick fria händer att fråga mig allt det där de funderat över, men aldrig kommit sig för att fråga. Men innan jag lämnar över tyg-larna till dem, så vill jag ge en kort beskrivning av mig själv.

Mitt namn är Heidi Maria Isabel Hendersson. Min syster lobbade ända in i bilresan till dopet om att jag skulle få Isabel som första namn. Men mamma ville inte höra på det örat utan döpte mig efter en shweizisk alpflicka. Ända fram tills tonåren önskade jag att Isabel faktiskt skulle varit mitt första namn, men nu på senare år har jag kommit fram till att jag nog är en ”Heidi” ändå. Och det rimmar ju så bra med ”bejbi”, som är mina syskons smeknamn på mig, Heidi-bejbi.

Tre ord som beskriver mig är ”lillasyster, idealist och jour-nalist”. Jag är den yngsta av fyra fantastiska Henderssons och min plats i skaran har till stor del gjort mig till den jag är i dag. Familj är ett ledord för mig och jag trivs som bäst när alla är samlade i ett rum och skrattar, gnabbas, äter och spelar brädspel.

Jag är en liten hippie i hjärtat och brinner för miljöfrågor. Jag hoppas kunna försörja mig som miljöjournalist i fram-tiden och vill göra något av en skillnad i världen (cheesy men sant).

När jag var 13 år gammal bestämde jag mig för att jag ville bli journalist. Tio år senare är jag fortfarande lika säker, om inte mer säker till och med. Jag älskar att få informera, be-rätta och beskriva. Jag lever upp när jag får göra reportage med detaljerade miljöbeskrivningar, skriva personporträtt av intressanta individer eller gräva i något miljöjournalis-tiskt.

Jag är barnsligt förtjust i enhörningar och är beroende av choklad.

Det här var min lilla introduktion och nu lämnar jag över kommandot till mina frågvisa kollegor.

Vad ger dig nippor?– När folk går långsamt framför en i en korridor, på en trottoar eller i en trappa. Oftast går de här människorna också mitt i vägen, så att det inte finns någon chans att slippa förbi...

Bläckpenna eller blyertspenna?– Bläck definitivt. Jag måste ha en gelaktig bläckpenna när jag jobbar, för det måste flyta smort när jag klåttrar ner intervjusvar.

Var ser du dig själv om 10år?– Hoppeligen som frilansande miljöjournalist med många utmanande och givande uppdrag.

Saker som gör dig arg?– Okunskap. Om folk var mer medvetna och informerade om vad deras val har för konsekvenser, skulle världen vara en mycket bättre plats.

Vad innebär julen för dig?– Jag älskar, älskar, älskar jul. Det har alltid varit min favorithögtid. För mig är julen en tid att umgås med familjen, njuta av stunden och äta en MASSA choklad.

Vad tycker du om ditt jobb som chefredaktör för Elevbladet?– Jag är jätteglad att jag fick arbetet. Det känns inspire-rande att få nå ut till en så ung publik. Unga människor är så nyfikna och kunskapstörstande, så det känns jättekul att få bidra med information, som hoppeligen uppskattas och är till nytta!

Varför är det bra att medverka i Ebl?– Det är en chans att få sin röst hörd och att uppmärk-samma något man tycker är viktigt. Det är också ett bra steg att få arbetserfarenhet ifall man vill jobba med till ex-empel journalistik, fotografi, poesi, konst... I Ebl kan du få dina alster publicerade och jag erbjuder gärna feedback och handledning för ivriga skribenter!

Hur vill du bli ihågkommen? – Oj, vilken svår fråga. Jag vill nog bara bli ihågkommen med värme och glädje.

NAMN: Heidi ÅLDER: 23

BOR: Vasa (och nu som då på Åland)

FAVORITFÄRG: Rosa

FAVORITJULMAT: Julbordsutbudet är inget för mig, tyvärr. Mitt enda krav är att det ska finnas ärtor.

GLÖGG ELLER JULMUST? Glögg alla gånger!

MOTTO: ”Be unicorn!” Jag tolkar det som att man ska uppskatta sig själv för den unika indi-vid man är, jaga sina drömmar och aldrig tänka att något är omöjligt.

Vad gör du på en regnig onsdag kväll? – Kryper upp i soffan med en kopp grönt te med honung i, lite choklad och några bra serier. Mina favoriter just nu är New girl, Modern Family, Game of Thrones, Walking dead och True Blood.

Utan vad lämnar du inte huset? – Jag skulle helst inte lämna huset utan de viktigaste sakerna, såsom telefon, plånbok och nycklar, men oftast glömmer jag hälften eller allt. Så jag är glad om jag läm-nar huset med något alls.

Några löften för det kommande året? Åsikt om nyårslöften överlag... – Mitt förra nyårslöfte var att jag skulle undvika att köpa nya kläder. Jag satte inte köpstopp för mig, eftersom jag är en sån person, att om jag sätter förbud på mig själv, så vill ha det ännu mer. Men genom att bara tänka till en eller två gånger extra vid klädinköp har jag blivit kvitt det där ”ha-begäret” som jag tidigare kunde drabbas av i butiker. Jag har bara köpt en enda ny tröja, ett par trä-ningsbyxor, ett par skor och en ny jacka på hela året. Sen har jag till det gått bananas på loppisar. Älskar att fynda second hand!Jag tror jag kör på samma nyårslöfte i år igen! Jag tycker nyårslöften är charmiga. Det är en bra ursäkt för att verk-ligen försöka göra en förändring i sitt liv.

På nyårsafton skall jag.... ?– Inte ha så höga förväntningar, utan bara njuta, äta god mat och reflektera.

FRÅGOR: Anna Ingmanoch Paula Palin

ELEVBLADET 6/201226

Snart har skolungdomar över hela Finland en välförtjänt paus i skolgången och till ära av detta ville Ebl erbjuda ett alternativt sätt att spendera några jullovsstunder. Nämligen med att vika origami! Nedan finns fyra stycken modeller du kan vika ihop till ditt och andras nöje! Bilderna visar steg för steg hur origamifiguren ska vikas. Det är fritt fram att använda papper i roliga färger och göra origamifigurerna personliga!

Origami 101: Origami, eller konsten att vika papper, har sitt ursprung i Japan. Ursprungsåret ligger lite oklart, det är svårt att säga exakt när origami blev till men man vet att i alla fall se-dan medeltiden har papper vikts till vackra former i Japan. Ordet origami har sitt ursprung i de japanska orden ”ori” som betyder ”att vika” och ”kami” som betyder ”papper”. Till att börja med viktes papper i olika former med i cere-moniella tecken, vikningen utfördes i tempel. En annan tidig form av origami var då papper viktes i olika former som intyg på kvalité och äkthet, t.ex. för dyrbara varor som vapen eller keramik. Idag lever dock inte dessa traditioner kvar längre i sin ur-sprungliga form.

Origami i den form som de flesta förstår det idag, alltså som en konst form där målet är att vika pappret och for-ma vackra figurer och gestalter uppstod troligen senare än dessa två tidiga former. Det har hittats referenser från 1000-talet om origami, men det första säkra skriftliga käl-lorna om origami finns från 1600-talet då origami om-nämns i dikter. På 1600-talet verkar origami ha ansetts vara en uppskattad ”hobby” i Japan.

Asien är dock inte det enda stället i världen där det länge funnits en levande pappersvikningskonst, som många kan-ske felaktigt tror. Också i Europa har man sedan länge haft egna traditioner om pappersvikning, t.ex. i Spanien och Tyskland på 1800-talet.

Fastän det tillverkas speciella papper för origami, går det bra att använda vilket papper som helst, bara det är kvadratformat och hållbart och klarar av en del vikning. Det går bra att använda enfärgat papper, fastän de flesta origami figurerna i modellerna är vikta i papper som har olika färgen på de två sidorna. Det kan dock underlägga en nybörjare att ha papper med olika färgs sidor, då det på så sätt är lättare att se hur man skall vika.

Förutom de traditionella origami-figurerna kan man t.ex. på internet hitta en mängd roliga och fantasifulla model-ler för origamivikning. Det finns också en hel del guide-böcker om ämnet. Anvisningarna visar steg för steg hur man skall vika, och fastän anvisningarna på första anblick kan verka svåra och krångliga, är origami en hobby som också nybörjare genom att lugnt följa anvisningarna kan mästra. De flesta figurer baserar sig på samma basmodel-ler och när man vikt en stund börjar man hitta likheter i alla origami figurer. Då är det också lättare att själv börja utveckla sina egna konstverk. Det enda som gäller är allt-så: vik, vik, vik!

VAL

Vik, vik, vik! -Origami EBL–style!

TEXT: Paula Palin BILDER: Paula Palin och Matilda Ekman

27ELEVBLADET 6/2012

SVAN

ELEVBLADET 6/201228

GRODA

29ELEVBLADET 6/2012

PIANO

ELEVBLADET 6/201230

Sluta panta är en nationell online-tjänst på nätet där unga kan få råd och information om relationer, hälsa, framtid och övriga frågor som är aktuella i deras liv via chatt med professionella inom ungdomssektorn.

Chatten är öppen: Må-ons 19-22 Lör 19-22

Du kan även lämna dina frågor då chatten är stängd på http://www.slutapanta.fi/

Vem är vi som chattar? Kolla in här: http://www.yle.fi/extrem/x3m/sexosant/redaktion.php

Projektet är ett samarbete mellan

Finlands Svenska Skolungdomsförbund (FSS),

Folkhälsan, De Ungas Akademi, Ungdomscentralen,

Finlands Svenska Ungdomsförbund (FSU), Hem och Skola,

Ung Info, Krisjouren för unga och Radio X3M.

Vi samarbetar även med Kyrkostyrelsen 2012.

Verksamheten stöds av UKM.

ILLUSTRATION: Taika Mannila

31ELEVBLADET 6/2012

ELEVBLADET 6/201232 www.skolungdom.fi