2 • INLEDNING

Det vimlar rätt vilt kring begreppet ”kultur” vare sig man

talar om konst, folkgrupper eller bakterier.

Filosofen Friedrich Nietzsche ska ha sagt att

kultur är ett tunt äppelskal över ett glödande kaos, och det

har också konstaterats att kultur är det enskilda drag som

tydligast skiljer människan från resten av världens djur.

Detverkarfinnaslikamångadefinitioneravkultur

somdetfinnssvartaochvitamyrorimyrkrigetpåtv.Med

vad är kultur vid sidan av alla dessa utläggningar?

För några veckor sedan satt jag och avnjöt en rätt

sågodportionfiskpinnarochmosiskolansmatsalnärjag

plötsligt,utannågonsomhelstförvarning,fickettsmakprov

påenannankultur.Minabordsgrannar,tvåkineser,sattoch

diskuterade livligt och inlevelsefullt när en av dem drog till

medenrejälrapning.Medankinesernafortsattesomom

ingentinghänt,fickjagmigentankeställare.Hadejagjust

varit med om en kulturchock, eller saknar mina grannar

sinne för vett och etikett? Rapet gjorde att de resterande

fiskpinnarnablevhushållsavfall,menjagtröstademigmed

att jag nu var en kulturkrock rikare.

Kulturkrockar förekommer också inom ramen för

konstvärlden,någotsomjagficksemedegnaögonnär

jag sommarjobbade på ett museum för modern konst för

några år sedan. Ett av sommarutställningens mest vågade

verk var en videoinstallation där en rundnätt medelålders

man strippar och sedan dansar i blotta kalsongerna

till bland annat en av Tina Turners slagdängor. Det var

intressantattsehurolikafolkreageradepåverket.Medan

många stannade upp och skrattade lite smått, var andra

besvärade, ja näst intill skräckslagna. Det fanns också

människor som helt sonika gick förbi verket som om

det inte existerade. Vad är det om inte ett tecken på en

kulturchock?

Årets andra nummer av Elevbladet synar

begreppet kultur, och besöker också världen av

kulturchockar.

Vi granskar 2000-talets offentliga dagbok,

bloggen,ochsålåtervienavSvenskfinlandsmestaktiva

bloggare, magasinet Pappers redaktionssekreterare Karin

Lindroos, berätta varför hon under drygt två år skrivit långt

över 2 000 blogginlägg.

Om du bläddrar framåt kan du också lära dig vad

ett ankommande tåg och Jackass har gemensamt, låta dig

inspireras av andra länders folkdräkter och lära dig hur du

ska skriva motioner till elevriksdagen, ERIK 2009. Dessutom

har FSS-medlemmen Joni Ilkka träffat två tatuerare som

berättar hur det är att skapa konstverk på andra människors

kroppar,ochsåpresenterarSaraHovienbehändig

loppisguide. För att du inte ska tappa bort dig bland alla

kulturbegrepp, reder Alina Böling för säkerhets skull ut

exempelvis vad det är för skillnad mellan en motkultur och

en subkultur.

Vi på Elevbladet vill inte undvika kulturkrockar

genom att enkelrikta befolkningen. Därför spänner vi fast

säkerhetsbältet och krocktestar kulturen i jakt på nya

belysande kulturkollisioner.

ELEVBLADET KULTURKROCKTESTARTEXT: JENNI TUOVINEN BILD: ANTTON NUOTIO

S. 2 INLEDNING / S. 4 NäR BäST föRE-DATUmET pASSERAT / S. 5 hEy mEDLEm! / S. 5 mEDVERKANDE / S. 6 ETT GRäV AV VIKT / S. 7 RETRO EBL / S. 8 GRUNDTRyGGhET - mEN INTE föR ANDRA STADIETS STUDERANDE / S. 8 ENKVäLLSGREJ / S. 9 NIO BILDER / S. 10 UTE på RESANDE fOT / S.12 STEG föR STEG TILL EN pANG-mOTION! / S. 13 LOSTENEN - ETT fINLANDSSVENSKT UNDERVERK / S. 14 myCKET OfANTLIGT föR REDAKTIONSSEKRETERARN / S. 17 EXpEDITION I NAmNLAGENS DJUNGLER / S. 18 pENKKIS I SVENSKfINLAND / S. 20 KULTURKARNEVALEN / S. 20 DEN TREDJE DImENSIONEN / S. 21 AfRIKANSK KImBLE / S. 22 fRåN ANKOmmANDE TåG TILL JACKASS / S. 24 VAD äR KULTUR föR mIG? / S. 28 ATT SKApA KONST på ANDRAS KROppAR, hUR äR DET? / S. 29 DIN INRE STyRKA AKTIVERAD! / S. 29 ALTERNATIV SKOLpERSONAL / S. 30 BLOGG / S. 32 VäRLDSKARTAN / S. 33 wALTERS wEBTIpS / S. 33 VISSTE DU DET häR? / S. 34 ELEVBLADETS STORA LOppISGUIDE / S. 36 RECENSIONER / S. 37 KONST + mUSIK = <3

ChEfREDAKTöR: JENNI TUOVINEN, 044 3755437, JENNI.TUOVINEN@SKOLUNGDOm.fI / AD: ANTTON NUOTIO, 044 0545471, ANTTONNUOTIO@GmAIL.COm / föRBUNDSORDföRANDE: hANNA BACKmAN, 044 2778669, hANNA.BACKmAN@SKOLUNGDOm.fI / GENERALSEKRETERARE: EmmA hOVI, 044 0690098, EmmA.hOVI@SKOLUNGDOm.fI / ORGANISATIONSSEKRETERARE: TEA TENNBERG, 09 644 881, TEA.TENNBERG@SKOLUNGDOm.fI /// mEDARBETARE: JENNI TUOVINEN, ANTTON NUOTIO, hANNA BACKmAN, EmmA hOVI, TEA TENNBERG, VALTER SöDERmAN, fREJ VUORI, EmmA SUNDSTéN, SOfIA mATTJUS, SARA hOVI, JONI ILKKA, hELEN KORpAK, ALINA BöLING, fANNy fRömAN, KARIN LINDROOS, EVA-hELéN AhLBERG, mATTS BJOLIN /// fINLAND SVENSKA SKOLUNGDOmSföRBUND (fSS) R.f. hAR GETT UT ELEVBLADET SEDAN 1920 UNDER NAmNET NORDAN, SVENSK UNDOm, UNG mAKT OCh ELEVBLADET / fST@SKOLUNGDOm.fI www.SKOLUNGDOm.fI / ANSVARIG UTGIVARE: föRBUNDSORDföRANDE hANNA BACKmAN /// hBL:S TRyCKERI

ELEVBLADET 2/2009fINLANDS SVENSKA SKOLUNGDOmSföRBUNDS mEDLEmSTIDNING

hEy mEDLEm!TEXT: EmmA hOVI

NAmN:

franciska hildén

åLDER:

14 år

SKOLA:

högstadiet Svenska Normallycéum,

helsingfors

mEDLEm I fSS SEDAN:

september 2008

hey franciska! förra hey medlem Linus

från åbo vill veta vilken som är din favorit

veckodag och varför?

Fredag är nog ändå bäst. Slutet av veckan,

veckoslutet kommer och så.

hurra! Nämn tre bra saker i din skola?

Det är mycket elever, det tycker jag om. Vi är

en ganska stor skola. Och så förstås att den

är svenskspråkig! Allt funkar också bra, alla

system och sånt, med proven till exempel.

Något du vill förändra?

Om jag skulle få bestämma skulle

renoveringen redan vara klar, nu måste vi äta

i jumppasalen. Skolmaten skulle också kunna

vara bättre, faktiskt!

har du någonsin demonstrerat för eller

emot någonting?

Ja, eller det beror på vad man räknar till

att demonstrera. Jag har skrivit på en

namninsamling, det var någon elev som

skickaderuntlappariklassensåfickman

skriva på om man tyckte att skolmaten är

dålig. Och den har faktiskt blivit mycket

sämre nu jämfört med förra året.

Ett glädjetjut för namninsamlingar! har du

någonsin funderat på att tatuera dig?

Nä.

Varför då?

Jag tror aldrig jag kommer att göra det, det

ärnogintesåfint.

Senast sedda film?

Twilight. Jag håller på och läsa böckerna nu

ochdeärnogbättre,menfilmenvarockså

riktigt bra.

Bedöm på en skala från 1-5 där fem är

fenomenal.

Absolut en femma!

Vilken godissort hoppar du alltid över i

godishyllan?

Marshmallows!Deärskummigaochgörmig

allmänt illamående. Och allt med nötter, det

är jag allergisk mot.

Vad är det finaste du någonsin gett bort i

present?

Intevetjagnudetfinaste,menjagbrukar

samla alla möjliga småsaker i en skål, lite

godis och duschgel. En gång gav jag bort en

spapåse med fotcremé och sånt. Det skulle

jag bli glad av i alla fall!

LyX. Tre saker som borde vara gratis?

Spårvagnskort, att ta sig fram. Att resa

utomlands – klart att det kostar med bensin

och sånt men man lär ju känna andra kulturer.

Och leppomada.

Intressant! Vilken är den största skillnaden

mellan pojkar och flickor?

Inte den största kanske men pojkar har

lättare för att tala med vem som helst och

flickorhållersigmerigrupp.Detärinte

sådär att de går och talar om sina största

hemligheter för vem som helst, om det inte

är en vänner förstås. Pojkar är ju pojkar och

flickorärflickor.Intevetjagnu,menflickor

har kanske ett lugnare temperament.

Du kan ha rätt. Beskriv maten i din skola

med tre ord?

Vattnig, smaklös och slemmig.

Illa, illa! Gör något av dendär insamlingen,

råder hey medlem. Borde konstämnen

vara valbara i skolan?

Jag tycker att det är bra som det är nu, att

sjuorna har konstämnen i början men att man

får välja på åttan och nian. Om man ändå vet

att man inte kommer att syssla med nåt sånt

när man jobbar känns det onödigt.

När kände du dig stolt senast?

I går sa jag faktiskt att nu är jag stolt, då jag

hade läst fysik och kommit på en sak och

fattadeattaha–såhärärdet!Menprovetvar

mycket svårare så det gick inte så bra.

Bättre lycka nästa gång! hur tänker du fira

internationella kvinnodagen den 8 mars?

Det är en söndag.

Jag kommer att träna. Jag tränar

truppgymnastik. Så kommer jag att känna

mig stolt för att jag är kvinna!

Du är inte så dum du! Nå, vad vill du fråga

nästa hey medlem?

Hurskulledubeskrivadigsjälvmedettord?

Knivigt, knivigt. Vielen Schönen Dank

Franciska!

fREJ VUORIFrej Vuori är en före detta korsholmare som nu är bosatt i Helsingforsregionendär han utför sina gymnasiestudier. Frej känner sig som en till synes glad och snäll person som har svårt för att vara elak och lätt för att sväva iväg i sina egna funderingar. Frej är aktiv i FSS styrelse och frilansar som fotograf vid sidan av sina studier.

SOfIA mATTJUSSofiaärstyrelsemedlemi FSS och kommer från Purmo, Pedersöre, där går hon sista året i gymnasiet. Sofiagillarattskriva,spelaoch gå på teater. Dessutom är hon helt beroende av eurovisionen och O’boy.

mEDVERKANDE I ELEVBLADET 2/09

5 • hEy mEDLEm!

I skrivande stund pysslar tidningsredaktionerna

med att pryda morgondagens tidning med bilder

på skrattande monster, superhjältar och mumintroll

medan gymnasietvåorna förbereder kvällens dans.

Bänkskuddardagen är över och förbi och en ny

generation påbörjar sin ABI-karriär.

Och som det har satsas. Tjejerna har

låtit sy upp klänningar enligt de nyinförskaffade

stilettklackarnas längd, betalat sig solariebruna och

pungat ut med ännu mer för att få sitt hår format i

demestmakalösauppsättningar.Hårförlängning

ochfärgningochmanikyrochspecial-BHochnya

strumpbyxor och silversmycken är andra saker som

har kruxats av på inköpslistan inför den Stora Dagen.

Killarna kom antagligen lättare undan, men så behöver

de ju inte lika mycket bekräftelse för att stiga i värde på

heteroköttmarknaden.

Förheteroskalldetvara.Flicka-pojke,flicka-

pojke,flicka-pojkeochingetannatilångarader.Är

tjejerna för många får de para ihop sig med varandra.

Vad killarna som inte hittat en tjej att para ihop sig med

gör denna kväll har jag alltid funderat på. Säger att de

inte vill vara med?

Gammeldansen är en fest då allt som heter

normöverskridande hamnar i rampljuset som avvikande

och provocerande – ett traditionernas hånskratt åt allt

JONI ILKKAJoni Ilkka fyller snart 18 år och går för tillfället i gymnasiet. Jonis favorithobbyn är att läsa, lyssna på musik, simma, dyka och så dansar han gärna när han får chans till det. När Joni blir äldre har han tänkt studera till jurist. Joni anser att det är viktigt att hålla det man kommit överens om, eftersom allt går lättare om människor gör det de säger att de ska göra.

som inte är prinsessvackert, kärnfamiljärt, korrekt och

etikettsenligt.Manskallvisauppdenförmögenhet

man inte har i docklika utstyrslar hopparad med någon

av samma slag – men annat kön - och utföra identiska

danssteg i långa rader. Ja, Gammeldansen är en

metafor för bra för att vara sann för hur man i skolan

internaliserar samhällets värderingar och på så sätt

reproducerar rådande normer och värderingar.

Det är häpnadsväckande hur många

obehagliga sociala konstruktioner man lyckats trycka

in i denna storslagna fest. Det som skrämmer mig

mest är att skolungdomarna själva tycks vara de som

befäster de värderingar som traditionen påbjuder allt

starkareivårsamhällskultur.Deflestaungaställersig

kritiska till att vårt samhälle styrs av kostymgubbar

tillhörande kategorin snäppet-äldre men när man

själv har möjligheten att kliva in i rollen som skolans

äldste är det ingen som höjer rösten i protest. Iklädd

klänningsgräddtårtor och pingvinskrud återskapar

årskull efter årskull konstruktionen som förbjuder unga

från att ta mera plats och tycka till högre än de som är

lite äldre och lite klokare.

Institutionaliserat förtryck och diskriminering

som traditioner så som Gammeldansen innebär skulle

inte få förekomma om det inte handlade om att det

var just det; en tradition. Vi är beredda att förändra

på det mesta i vårt beteende efter att ha funderat på

saken och ifrågasatt, men traditionerna hänger kvar,

oavsett hur mycket de står i strid med människors

värderingar i allmänhet. Det är tragiskt att vi unga inte

lyckas genomskåda detta utan låter oss formas enligt

vuxenvärldens kakformer och dessutom ser det som

något positivt.

Det som saknas är en öppen diskussion

som tillåter att vi ifrågasätter även våra äldsta

traditioner. På samma sätt som andra sociala normer

upprätthålls de värderingar som ligger som grund för

en tradition effektivast genom att inte omtalas. På

så sätt blir det luddigt vad som egentligen tillåts och

vad som leder till social bestraffning, så för att inte

uteslutas ur gemenskapen apar man efter de exempel

man har att tillgå. Genom att hålla tyst blundar vi

för att våra grundvärderingar och traditioner står i

kontrast till varandra.

Genom att tala om våra traditioner och

(o)uppfattade föreställningar om det normativa

kan vi sätta obehagliga beteendemönster på spel.

Vissa traditioners Bäst före-datumet har för länge

sedan passerat och då är det dags att inse att

skolan blir trivsammare för alla om traditioner som

av många upplevs diskriminerande, exkluderande,

stigmatiserande förpassas till historien.

NäR BäST föRE-DATUmET pASSERAT TEXT: hANNA BACKmAN

4 • ORDföRANDES KOLUmN

RETRO-EBL: TJEJKALUfSAR I EBL 1980-1984INSAmLAT AV ANTTON NUOTIO OCh JENNI TUOVINEN

7 • RETRO EBL6 • G

ENERALSEKRETERARE hAR ORDET

ETT GRäV AV

VIKT

TEXT: EmmA hOVI

Allt du ser p

å TV är inte sant. A

llt som tid

ningarna

skriver är inte sant. In

te heller internet är n

ågon

pålitlig sanningssägare. D

et är inte sant, in

te riktigt,

inte verkligt. Ta det hela med en nypa, helst en hel

matsked, salt och akta dig för att s

välja massmedias

försök till att t

a patent på sanningen.

Ingen är chockad – visst vet vi att det är

så och har vetat det ända sedan kritis

kt tänkande

infiltre

rades

ivåram

edveta

nden,k

nappas

tiskol

an

såsom läroplanen föreskriver men genom att h

a blivit

utsatta för h

emlighetsmakeri, bluff o

ch bedrägeri i

större eller m

indre skala. Vi intalas tro

på någonting

för att, efter b

luffens avslöjande, känna oss lurade,

rentav skamsna och vi förhåller o

ss skeptiska till den

information som når o

ss i fortsättn

ingen.

Jagha

deturen

attny

ligenin

finnam

igpå

ett seminarium i g

rävande journalistik, arrangerat

av journalistföreningen (J-komm) vid Svenska

social-

ochk

ommu

nalhög

skolan

vidHe

lsingfo

rs

universitet. Grävande journalistik, eller g

ranskande

journalistik, är en benämning som beskriver ett av

fleras

ättatt

fullföl

jasittu

ppdra

gsom

journa

list;

att våga bita i fr

ågan om hur saker och tin

g ligger

till,eg

entlige

n.Enb

arnslig

defini

tionka

nske,m

en

det är just såhär som Åsa Nicander, o

rdförande för

Föreningen grävande journalister i Sverige, le

dare

förgrävn

avetvi

dHelsing

borgs

Dagblad

oche

nav

föreläsarna på J-komms seminarium, form

ulerar sig

närho

ntving

aside

ntifiera

kärna

niden

gräva

nde

journa

listiken.T

illsamm

ansme

dMagn

usBerglu

nd

ochMi

nnaKn

us-Ga

lánfrå

nYLEoc

hNilsHanso

n

från SVT:s Uppdrag granskning utgjorde Nicander

föreläsarkvartette

n under J-komms seminarium.

Det är ett faktum att m

assmedia omsluter

oss vart vi oss än i k

unskapssamhället vänder – det

också ett faktum att d

et är vi själva som skapar

kravet

påatt

detko

nstant

skafi

nnasn

äraos

s.Vivill

ha kontroll ö

ver vad som händer i vår o

mgivning, hur

det händer, vem som är in

volverad och varför d

et

händer för att k

unna ta del av samhället. Bakom varje

nyhet, varje nyhetssändning och löpsedel lig

ger alltså

människor, personer som tagit s

ig an uppdraget

att förm

edla denna kunskap till oss. Journalistik är

inget mindre än ren opinionsbildning – människorna

som arbetar med journalistik och som pumpar u

t

nyhets

flödeti

massm

ediab

esitterså

ledes

också

makt. Under seminariet i g

rävande journalistik

illustre

rades denna maktkoncentrering av följande:

Magnu

sBerg

lundä

rjourn

alisten

bakom

avslöjandet om mutskandalen kring det av den

finska

staten

ägda

försva

rsindus

triföre

tagetP

atria

och Sloveniens regering. I september 2

008 gick

YLE:s

samh

ällsgra

nsknin

gsprog

ramMO

Tutm

ed

informationen om att P

atria skulle ha betalat ut

närmare 21 miljo

ner euro i mutor, d

ärav en del till

Sloveniens regering. Sloveniens statsminister Janez

Janša och försvarsministeriets tjänstemän var d

e

somfic

kklirr

ikassa

nförat

tköpa

stridsv

agnara

v

Patria. N

är skandalen läckte avgick Patrias vd, som

inte sade sig veta något om förekomna mutor¹.

Muthä

rvanP

atriau

treds

iskriva

ndestu

ndav

finländ

skriks

polis.Rä

ttegån

garna

inleds

ihöst.

Magnu

sBerg

lundb

erättarat

thanv

aren

avdet

tjugot

alfinlä

ndska

journa

listers

omfic

ktips

om korruptionshärvan av en slovensk journalist

våren 2008. Bland dessa tju

go fanns journalister

anställ

daav

Finlan

dsabs

olutst

örstafi

nskspr

åkiga

nyhetskanaler. Reaktionerna förblev lama – den

slovenska journalisten avvisades med garantier

om att Finland är världens minst korru

pta land, det

existe

raring

enkor

ruption

här.M

agnus

Berglu

nd

var däremot in

te så säker. ”Skulle det ha varit e

tt

privat bolag – skit s

amma”, resonerade Berglund.

Hank

undek

onstatera

attnä

rdetv

erklige

nhand

lade

om ett statsägt b

olag kallar plikten som journalist

honom till att g

ranska det hela för att kunna berätta

för medborgarna vad deras regering rik

tigt sysslar

med, även om han var väl medveten om att m

insta

snedsteg eller falsk anklagelse kan betyda en känga i

baken.

Det är enkelt att s

kapa nyhetsstoff

utgående från rådande föreställningar; a

tt servera

mottagaren förhållningssätt t

ill en frå

ga som

skapats av någon annan. Att d

äremot gräva sig

under ytan och på egen hand skapa kunskap är

en helt annan klass av samhällsgranskning. E

tt

grävande, granskande arbetssätt tvingar d

en

enskilde journalisten till ett a

vgörande val: vilken

bit av sanningen förm

edlar jag och till

vilket pris?

Håller

manm

edom

attde

nnyhe

tsjourn

alistik

vi

känner i dag är o

pinionsbildande, blir den som

producerar stoffet som pumpas ut i massmedia en

samhällsformare av högsta grad. //

(¹ källa: http

://

www.hs.fi/talous/a

rtikkeli/Y

len+MOT+Patria+lahjoi+Sl

ovenian+pääministeriä/1135239106027)

NIO BILDERBILDER: hELEN KORpAK

9 • NIO BILDER

GrundtryGGhet - Men inte för andra stadiets studerande

i juni 2007 tillsatte regeringen en kommitté för att reformera socialskyddet (den så kallade sata-kommittén) med målet att säkerställa grundtryggheten för alla levnadssituationer, minska fattigdom samt att sporra till arbete.

När klyftan mellan rik och fattig i Finland

ständigt ökar och då arbetslöshet och

marginalisering blir allt vanligare är ropet

efter förändring större än på länge.

Förväntningarna var därmed stora då

Sata-kommitténs första förslag för

grundtrygghetsreformen offentliggjordes

(27.1) men inte helt oväntat rymdes inte de

förändringar som står högst på FSS:s och

de andra studerandeorganisationernas

prioriteringslistor med denna gång.

Förslaget om indexbinding av

utkomststöden liksom tillsättandet av

barnbidrag för 17-åringar välkomnas

av såväl studerande som andra

låginkomsttagare, men utöver detta är

dokumentet främst en förnedring av

studerande som samhällsgrupp.

Att en höjning av studiestödet

intefinnsmediförslagetärobegripligt,

eftersom det är allmänt känt att

de allt högre hyrorna äter upp hela

bostadstillägget och merparten av

studiepenningen. En indexbindning

förbättrar inte en redan beklaglig

situation.Änmeroförklarligtäratt

behovsprövningen av studiestödet för

självständigt boende 18-19-åringar inte

ifrågasattes av Sata-kommittén.

Den ekonomiska situationen

för många andra stadiets studerande

är särskilt bekymmersam. Resorna till

läroinrättningarna blir alltjämt längre och

antaletstuderandesomflyttarhemifrån

för att studera på andra stadiet ökar

ständigt. Dessa förändringar måste tas på

allvar. Att beviljandet av studiepenning för

självständigt boende 18-19-åriga andra

stadiets studerande behovsprövas är en

ohållbar lösning eftersom bostadsbidraget

knappt räcker till halva hyran. Därmed

borde behovsprövningen omedelbart

slopas. Om man som studerande inte kan

betala hyran och inte har föräldrar med

extrapengarstårmantomhänt.Hyrorna

beräknas dessutom stiga med 8-10

procentunderåren2009-2011(Hbl18.12),

vilket ytterligare kommer att försvåra

situationen för dem vars enda inkomst är

ett par hundralappar i månaden.

PISA-undersökningsresultaten

har fått oss att tro att vårt skolsystem

skapar jämlikhet i fråga om möjligheter

och framtidsutsikter. Att Finland tycks

vara jämlikt i fråga om barns och unga

beror snarare på de ur ett internationellt

perspektiv jämförelsevis små skillnaderna

mellan rik och fattig i elevunderlaget .

Mankansägaattutgångslägetärbättre

änideflestaandraOECD-länder.Detta

rättfärdigar dock inte att förälderns

plånbok styr barnets framtidsutsikter.

Avsaknaden av behövligt utkomststöd

är en orättvisa som bidrar till att social

ojämlikhet reproduceras och reproduceras

återigen.

Meddettaiåtankeärdet

obegripligt att utkomststödet sänks när

16-åringen börjar på andra stadiet, i och

med att barnbidraget upphör. I dagsläget

lyfter få 18 och 19-åringar utkomststöd

även om de inte bor hemma medan

de studerar. Utgifterna för läromaterial,

arbetskläder, utrustning och andra

saker som är nödvändiga i studier för

yrkesexamen eller på gymnasiet bör

beaktas i studiestödet.

I Folkpensionsanstaltens

uträkningar för utkomststödet antas det att

andra stadiets studerande lyfter studielån

för att få ekonomin att gå ihop. Steget att

ta ett lån i ett så tidigt skede av ens liv då

framtiden är osäker och framtidsplanerna

öppna är dock långt och leder eventuellt

till att man väljer ett B-alternativ som för

stunden är det enda säkra alternativet. Att

Tio procent av eleverna inte fortsätter

till andra stadiet efter avslutad

grundutbildning är ett tecken på detta.

Sata-kommittén tillsattes för att

reformera grundtryggheten och genom

att utesluta studerande i arbetsgruppen

uttrycker man att de studerande inte utgör

en målgrupp när det kommer till att skapa

bättre förutsättningar för grundtrygghet

för alla. Föga förvånande förpassas

studerandes fattigdom i Sata-kommitténs

förslag till en klass för sig, skild från övriga

samhällsmedborgares fattigdom. Denna

förnedring förklarar man med att studierna

är en investering för framtiden som betalar

tillbaka senare i livet. Vidare konstaterar

man att studerande i allmänhet är mer

positivt inställda till sin fattigdom än andra

samhällsgrupper och att fattigdom bland

studerande därmed är helt acceptabelt.

När Sata-kommittén lyfter upp

slopandet av behovsprövning gällande

arbetsmarknadsstöd och detsamma inte

föreslås i fråga om studiestödet börjar man

förstå var skon klämmer. Skiljedragning

vittnar om att en individ är mer värd när

hon är lönsam för samhället och till de

studerande signaleras att man snabbt

och utan omvägar skall göra sig lönsam

för samhället. Skeptikern i mig befarar att

Bolognaprocessen svallvågor har sköljt

över även andra stadiets utbildning.

Ett år av Sata-kommitténs

arbeteåterstårsåänfinnsdettidatt

reagera. Att vissa samhällsgrupper helt

saknade representation i arbetsgruppen,

exempelvis de studerande, är obegripligt

men ger oss desto större utrymme att

högljutt kritisera beslut som står i strid

med de studerandes rättigheter och som

motverkar jämlika möjligheter för alla.

// 1 Bernelius, Venla & Aleksi Henttonen

(2008): ”Kaikkien koulu – Peruskoulun

laadun ja mahdollisuuksien tasa-arvon

tukeminen”. Kalevi Sorsa Fonden.

TEXT: hANNA BACKmAN

fSS & hECO GOES: ENKVäLLSGREJFinlands Svenska Skolungdomsförbund kommer under våren 2009 att påbörja en

serierundabordsdiskussionerpåLuckaniHelsingforskringolikatidlösaämnen.Som

medarrangörerstårHelsingforsEleversCentralorganisationHECOsamtUngInfo.Detfinns

många saker som är nyttiga, rentav nödvändiga, att kunna om man vill förändra samhället

men som inte tas upp i skolan. Genom att samlas, lyssna på någon samhällsaktivist och

dela med sig av sina erfarenheter erbjuder vi ett forum för diskussioner som behöver föras

för att skapa förändring.

VåRENS DISKUSSIONSTILLfäLLEN KOmmER ATT BERöRA föLJANDE TEmAN:

24.2 Antirasism

31.3 Kritisk konsumtion

28.4 Djurrättsaktivism

26.5 Civilkurage

KOm mED I NäTVERKET DU OCKSå, INSpIRERAS OCh föRUNDRAS!

DiskussionsserienordnasdennavårenbartiHelsingfors.Villduattenliknandeseriestartas

därduborfårduväldigtgärnakontaktaFSSgeneralsekreterareEmmaHovi,

emma.hovi@skolungdom.fiochdiskuterasaken.

8 • GRUNDTRyGGhET

Mark twain sade en gång ”inte förrän de åker utomlands upptäcker de flesta hur fullständigt idiotiskt de kan bete sig”. för att ni inte ska behöva känna er idiotiska eller dumma ska jag nu ge er en guide över olika kulturella skillnader ute i världen.

När du reser till USA ska du komma ihåg att amerikaner i allmänhet

är väldigt öppna och pratar om detmesta.Man använder sig av

titel eller efternamn tills någon ber dig att använda förnamn. Det är

viktigt att komma i tid till affärssammanhang, men handlar det om en

informell tillställning får man gärna komma lite för sent. När man rör

sig med amerikaner ska man hålla en armslängd avstånd för att visa

respektochoftalenärmantalar.Manätermedgaffelochbyterbara

till kniven om man ska skära något. Om du är på restaurang får du

kyparens uppmärksamhet genom att titta på honom eller henne eller

genomatthöjaettfinger.Komihågattinteknäppaifingrarna!

Åker man till ett land i Sydamerika, till exempel Chile, ska man

komma ihåg att hälsa på de äldre först för att visa respekt.Män

hälsar genom en snabb kram och kvinnorna luftkysser ofta varandra

på höger kind. Var inte rädd för att stå nära någon du talar med. När

man säger hejdå använder man ofta frasen ”jag hör av mig”. Det här

betyder nödvändigtvis inte att det kommer att ske. När man äter i

Chile användermanknivochgaffel, komdessutom ihågatt hålla

händerna synliga. Blir du hembjuden eller ska på ett möte ska du

alltid komma lite för sent. Väl på mötet eller tillställningen ska du ha

en god hållning och ett inte alltför avslappnat kroppsspråk. När en

kvinna kommer in i rummet reser man sig upp för att visa respekt.

När man blir hembjuden ska man komma ihåg att ge en gåva till

värden och till barnen i huset. Kvinnor ger dock inte gåvor åt sina

manliga kollegor eftersom det kan tolkas som en invit.

När man kommer till Afrika är hälsningsproceduren den samma; man

hälsar på de äldre först genom ett fast handslag och ögonkontakt. Det

såkallade ”afrikanska handslaget”, där man tar den andre personens

tummeisinhand,användsaldrigmellantvåvitapersoner.Manföljer

etiketten noggrant och det är till exempel viktigt att ställa sig upp när

enkvinnaelleräldrepersonkommerinirummet.Deflestaafrikaner

är vänliga och pratsamma och om det uppstår en tystnad tyder det

på att något är fel. Kom ihåg att inte använda ordet stam eller Bantu,

använd i stället etnisk grupp för att visa respekt.

Det förekommer stora skillnader i matvanor – på vissa ställen i Afrika

ätermanmedfingrar,påandraställenätermanmedsked.Blirdu

hembjuden inkluderar det ofta hela din familj. Peka aldrig på någon

eftersom det tolkas som en utmaning och det är oartigt att tala med

händernaifickorna.Avtraditiongårmännenförekvinnornagenom

dörröppningar och man ska tala med låg röst. Personer av samma

kön går ofta hand i hand för att visa sin vänskap. I ett muslimskt land

somSaudiarabienärkulturenheltannorlundaänivästvärlden.Här

hälsardeflestamänpåvarandragenomattbörjameddenäldste

ocharbetasigmotsolsgenomrummet.Mantar ihandochsäger

”Assalaam Alaikum” vilket betyder ”låt freden vara med dig”.

Kvinnorskaavvaktaochväntapåattmännenhälsarpådem.Man

ska inte röra en kvinna om man inte är släkt med henne. Nära vänner

kramar ofta varandra. Generellt är saudiaraber, liksom andra araber,

mästare på kallprat och man ägnar ofta en stund till småprat före

man börjar exempelvis ett möte. Om du kommer in i mitten av en

diskussion kommer diskussionsdeltagarna att förklara samtalet så

att du kan ta del av diskussionen. Kom ihåg att vara ärlig - då vinner

du respekt. Det enda samtalsämnet man ska undvika är kvinnor; tala

aldrig om en mans fru eller hans döttrar. Om du sitter med benen i

kors ska du inte peka med tårna mot någon. Kvinnor får inte resa

ensamma eller ens köra bil. Om du ska fotografera någon skall du

alltid fråga först, och det är förbjudet att fotografera kvinnor och

regeringsbyggnader.

Ute på resande fotTEXT: EmmA SUNDSTéN BILD: ANTTON NUOTIO

12 • mOTION

hUR SKRIVER mAN EN mOTION?

Reagera!

Hurvillduattdinskolaskaseut?Vadkrävsförattdettaskabliverklighet;vilka

förändringar måste ske? Ta fasta på dessa; må det vara orättvisor, brister eller avsaknad av

något – skriv en motion!

Ta reda på...

Gräv lite i frågan; vad säger skollagen, har detta nyligen diskuterats i media, hur ser det ut

iandraländer,harnågonforskatidetta,finnsdetnågonstatistik?Atthaensåbredbasav

kunskap som möjligt gör din argumentation mer hållbar! Faktum är ändå att vissa problem

inte går att illustreras i siffror eller tabeller – det här betyder dock inte att frågan skulle vara

mindre viktig. Att något helt enkelt inte känns bra är en alldeles tillräcklig orsak till att säga

ifrån!

Skriv!

Nu är det dags att börja producera.

Börja med att presentera det problem du vill åtgärda; använd dig av alla de fakta du luskat

framochpekaocksåpåvilkaverkningarproblemethar,omsådanafinns.Engodidéäratt

föreställa sig vad en motståndare skulle använda för motargument – försök att möta dem i

din text och bevisa att du har rätt. Slutligen presenterar du din lösning på problemet.

Märkerduattduplötsligtharflerasidortextärdettyvärrnödvändigtattskäraner

rejält. En halv A4 text är ännu acceptabelt, använd det som måttstock.

Om du fastnar – lämna skriveriet för en stund, ät en bulle eller gå ut och åk pulka.

Att-klämmarna

Den allra sista meningen i din brödtext ska lyda såhär:

”Därför yrkar jag på:”

Därefter följer Att-klämmen, där du drar ihop ditt förslag på vad du vill att ska hända, vad

du vill att FSS konkret ska göra. När man röstar om motionen är det bara att-klämmen eller

–klämmarna som läses upp. Slipa dem in i det sista!

Testa!

Hittaettbollplank,vemsomhelstsomärvilligattläsagenomdinmotionochsynadigi

sömmarna.Vågaocksåbeenpersonsomtyckerpåettannatsättifråganläsa!Detfinns

ännu tid att omformulera och göra research.

Al fine

Signera det hela med alla författares namn och skola, inget du behöver göra för hand dock.

Prima,skickainmotionentillemma.hovi@skolungdom.fi,innanden22mars.Känndigstolt!

fss presenterar: steG för steG till en panG-Motion!BILDER: TAIKA mANNILA OCh ANTTON NUOTIO

eftersom du håller fss medlemstidning i dina nypor är du kallad till elevriksdagen eriK 2009, fss årsmöte – gratulis!

Finlands Svenska Skolungdomsförbunds hela existens berättigas av att du, ni, vi

– förbundets medlemmar, kräver förändring och progress i skolan. För visst vet vi

hurviskullemöbleraomutbildningssystemetiFinlandbaravifickchansen!ERIK,

FSS årsmöte, är ett steg närmare en skolvärld som är skapad av eleverna och de

studerande själva. På ERIK har alla medlemmar möjlighet att lyfta fram sina krav på

förändring–duockså.Helakalasetstavasmotion.Kollakolla!

En motion är ett ställningstagande; en uppmaning, närmare bestämt

ett dokument där du sammanställt dina tankar kring vad som är snett och hur du

vill att detta ska åtgärdas. En god idé är att författa en motion tillsammans med

likasinnade kamrater! FSS förbundsstyrelse går på förhand genom alla motioner

som medlemmarna lämnat in. Under själva ERIK behandlas alla motioner; det här

betyder att motionsförfattare läser upp sin motion, svarar på eventuella frågor och

såöppnasdebatten–hoj!Efterdebatt,diskussion,språkgrodorochfinretorik

röstar hela Elevriksdagen om motionen – bu eller bä. Om majoriteten röstar ja och

motionen godkänns, eller omfattas som det heter på fackspråk, betyder detta av FSS

förbundsstyrelse förbinder sig till att arbeta enligt motionens diktat – se till att nåt

händer. På följande ERIK får de som jobbat med motionerna presentera vad som har

gjorts för att förverkliga motionärens förslag.

Det här är tidernas chans att verkligen åstadkomma förändring – på ERIK

läggs förbundets skolpolitiska agenda upp och det är den som följs när FSS är ute

och träffar beslutfattare och politiker, planerar kampanjer, ordnar evenemang och

uttalar sig i media. FSS för din talan! Skicka in dina motioner senast den 22 mars och

du har säkrat din chans att påverka!

KALLA fAKTAEn motion är i kraft så länge som en

Elevriksdag godkänner en annan motion

som går emot den tidigare godkända

motionen.HarERIKexempelvisomfattat

en motion som säger att FSS ska jobba för

att skoluniformer införs gäller detta ända

tills en motion som säger att FSS ska jobba

för att, säg, skoluniformer ska förbjudas i

lag omfattas. Det här är motsägelsefullt, då

gäller den motion som senast godkänts!

KALLA fAKTA

En person som skriver en

motion kallas motionär! Tufft,

eller hur?

tidiGare Motionärer har föreslaGit att:

FSS ska jobba för att lärarlönen ska bli större (ERIK 2001 i Tammerfors)

FSSskajobbaförattskolanköperstudentmössoråtstudenten(ERIK2002iMariehamn)

Religionsundervisningenilågstadietskaslopas(ERIK2003iHangö)

FSSarbetarförenhögrelönförlärare(ERIK2005iHelsingfors)

FSS arbetar för att förbättra studiestödvillkoren för ungdomar (ERIK 2006 I Kristinestad)

FSS ska kämpa för att jämställdhetsplaner ska bli obligatoriska även i grundskolan (ERIK

2007 i Kimito)

ELEVRUm åT ELEVERNA!

Alla skolor tycks ha lyxiga lärarrum med ljusterapilampor och mjuka fåtöljer eller åtminstone

en kaffeautomat! Under skoldagen ska såväl lärare som elever ha rätt till rekreation och

vila.Medanlärarnamyserilärarrummenblirelevernaoftastförpassadetillkorridorerna.

Visserligen existerar det kanske soffgrupper och bänkar, men träbänkar är ett tråkigt

underlag att umgås på och de tre sofforna räcker knappast till alla elever.

Lösningen skulle vara elevrum; ett rum som är elevernas eget utrymme under rasterna.

Elevrummet kunde exempelvis i samma veva fungera som elevcafé om elevkåren bedriver

café- eller kioskverksamhet. Att tillbringa sina raster i ett trevligt utrymme är säkerligen

också roligare än att gå omkring och förstöra skolan, ett tidsfördriv som är rätt så vanligt då

rastsysselsättning lyser med sin frånvaro. Ge eleverna ansvar och utrymme i skolan!

Jag föreslår:

- att FSS under verksamhetsåret 2007-2008 arbetar för elevernas rätt till elevrum

SaraHovi

VasaÖvningsskolasHögstadium

(ERIK 2006 i Kristinestad)

Om UTNyTTJANDE AV SKOLmATEN

Alltflerungdomarflyttarietttidigtskedehemifrån.Enstordelavdessaär”fattigastude-rande” som är beroende av all tillgänglig ekonomisk hjälp. För att lätta på ungdomarnas ekonomiska börda föreslår jag:

- att FSS gör det möjligt för ensamboende studerande att inom ramen för existerande hälsoföreskrifter få tillstånd att utnyttja överbliven skolmat

SamiHorttanaTölö Gymnasium(ERIK 2004 i Vasa)

såhär Kan en Motion se ut!

eller såhär

9 • RäDDA VäRLDEN

LOSTENEN – ETT fINLANDSSVENSKT UNDERVERKTEXT OCh BILDER: SOfIA mATTJUS

Vifinländarereserkorsochtvärsmedkartanihögstahuggförattupptäcka

världens alla under, men få av oss kopplar ordet ”underverk” till vårt blåvita

tusen sjöars land. Det är synd, tycker vi på Elevbladet, och lät därför FSS-

styrelsemedlemmenSofiaMattjustipsaomettpurfinskunderverk.Etträttså

finlandssvensktsådant,dessutom.

Lostenen ligger belägen långt inne i Purmoskogarna, cirka 40-45km från

Jakobstad.Stenenärmedsina16meterFinlandsstörstaflyttblock.Namnet,

Lostenen, kommer från att stenen har använts som utsiktplats vid lojakt och enligt

uppgift sköts det sista lodjuret i början av 1900-talet.

Stenen har också använts som skydd för människor under ofärdstider.

Det berättas att ungdomar förr i tiden sökte sig till stenen för att dansa, men att

dansenupphördeefterattenflickahalkatochhenneskavaljerendasthannfåtagi

henneshårfläta.

Mytensägerocksåattdetskasynassjukyrkotornfrånstenen,men

nuförtiden syns endast några fodersilor skymta mellan träden.

UndertecknadkanrekommenderaLostenenförenutflyktenvarm

sommardag.

15 • LIKA BOTAR LIKA

när Karin lindroos var tio år ville hon klä sig som tjorven. i dag står hon bland annat bakom modeinslagen och fotografierna i tidningen Papper. och så bloggar hon. Mycket. sedan Karin den andra februari 2007 började dela med sig av sitt liv under rubriken ”redaktionssekreterarn”, har bloggen visats långt över 730 000 gånger. – Min blogg är superviktig för mig. i den får jag utlopp för min kreativitet just så som jag själv vill, förklarar Karin.

KarinhängeravsigettavsinabästaloppisfyndfrånMissionsbodeniEkenäs,ensvartochvit-rutig

jacka.ViharstämtträfficentrumavHelsingforsförattsnackabloggande,modeochpersonen

Karin Lindroos.

Menprecisinnanintervjunskabörjakommerjagpåmigsjälvmedenkallsvettigtanke.

Vadtyckermoderedaktörenegentligenomminoutfitfördagen?

– Folk säger ibland ”bedöm min stil, Karin!”. Det vill jag inte göra. Det är roligt med kläder, och

folk får klä sig som de själva vill. Det är inte min uppgift att ge tummen upp eller tummen ner för

någons stil.

fRåN pRAKTIKANT TILL STORBLOGGARE

Ibörjanavår2006satteKarinskarriärpåPapperfartnärhonfickpraktikplatspåtidningen.Idag

är hennes utbildning i mediekultur vid yrkeshögskolan Arcada fem före avklarad, och Karin trivs

med sitt självständiga alltiallo-jobb på Papperredaktionen.

Det var också tack vare Papper som Karin för drygt två år sedan började skriva blogg.

– När vi tog i bruk bloggtjänsten på Pappers webbsida kändes det naturligt för mig att

börja blogga. I dag kan jag inte tänka mig att vara utan bloggen och all den bekräftelse den ger.

Visst har bloggen blivit lite av en kelgris för mig.

Karin berättar att hon använder ungefär en timme varje dag på bloggen. Blogginläggen

kan bestå av allt från personliga iakttagelser till seriösare tankegångar blandat med inredningstips,

loppisberättelser och modetips. Sedan bloggstarten har Karin samlat ihop en imponerande skara

inlägg,närmare2000stycken.Ändåverkarhonrättförundradnärvidiskuterardetfaktumatt

hennesbloggkarin.papper.fivisatshundratalstusengånger.

– Det är väldigt svårt att få grepp om en sån siffra. Jag känner verkligen inte så många människor!

Om det skulle vara möjligt skulle jag absolut ta reda på vem som läser min blogg, och hur många

män respektive kvinnor som klickat sig in sig på sidan.

Trots att Karin brukar få en del kommentarer på sina inlägg, skulle hon gärna ta emot

mer feedback.

–Vifinländareärtråkigtnogintesåbrapåattkommenteraandrasgöranden,mende

bloggkommentarer som jag ändå får är väldigt uppskattade. Ibland när jag rör mig ute kan någon

komma fram och säga att de läst min blogg, och då blir jag naturligtvis glad.

EN pORTION SJäLVCENSUR TROTS LåG BLOGGTRöSKEL

En kväll tidigare i vår, närmare bestämt på årsdagen för redaktionssekreterarns blogg den andra

februari 2009 kl. 20:47, skrev Karin:

Just nu är min kreativitetsnivå riktigt låg, så jag gör som så många andra har gjort före

mig, och säger: FRÅGA VAD NI VILL.

Det här korta konstaterandet ledde till närmare tjugo frågor och två uttömmande

svarsinlägg.

–Meddetdärinläggetvillejagsevemsomvågarfrågamignågot.Oftaärdetjusåattman

egentligen inte vet så mycket om de personer vars bloggar man läser. Jag tänkte att jag kunde

bjuda mina läsare på den här ”tjänsten” – jag skulle absolut fråga personerna bakom de bloggar

jag läser om saker och ting ifall det var möjligt. Vanliga människors liv är ofta mycket mer

intressanta än vad man skulle kunna tro.

IsomrasgiftesigKarinmedsinpojkvänsedanfyraår,PappersADMagnusLindström.

Naturligtvisuppdateradesocksåbloggenmedbröllopsmaterial.Påkarin.papper.fikanmannu

bland annat få veta vilken låt som spelades i kyrkan under vigselakten, vad som serverades

på buffén under bröllopsfesten och dessutom kan man se slutresultatet av det nygifta parets

bröllopsfoto.

– Jag bloggar nog nästan om vad som helst. Ibland händer det att jag censurerar mina

inlägg efter att jag skrivit dem, ifall jag tycker att jag i stundens hetta har varit för elak eller för ärlig.

Den enda jag inte har bloggat så mycket om, men som jag nog tänkt mycket på, är mina föräldrars

skilsmässa.

har du någonsin ångrat att du bloggat om något?

– Faktiskt inte! När jag ser tillbaka på mina gamla inlägg tycker jag kanske att jag då lät mycket

mer som min lillasyster. Nu satsar jag på bilder och kortare inlägg medan jag då skrev mer

vardagliga texter.

myCKET OfANTLIGT föR REDAKTIONSSEKRETERARNTEXT: JENNI TUOVINEN BILDER: ANTTON NUOTIO OCh KARIN LINDROOS

BILDER: KARIN.PAPPER.FI

14 • pERSONpORTRäTT 15 • pERSONpORTRäTT

16 • pERSONpORTRäTT

TRENDSäTTARE mED NäSA föR mODE

Karin intar också själv en daglig dos av andras bloggar. För henne står fotobloggar högt i kurs.

– Det är alltid roligt att få ta del av andra människors liv genom bloggar, för att se hur de väljer att

framställa sina liv. I en bra blogg märker man att skribenten verkligen tänk genom vad han eller

hon vill säga. Jag dras ofta till fräscha bloggar med snygg layout.

Karins intresse för mode blommade ut i högstadiet – nu har modeintresset tagit steget

inihennesbloggvanor.Honläsermycketmodebloggar,ochdelarocksågärnamedsigavsina

senaste loppisfynd på sin egen blogg.

Anser du dig vara en trendsättare?

– Nej… eller kanske. Papper är ju ändå det enda magasinet på svenska i Finland som på det här

sättet är riktad till en ung målgrupp, så jag antar att det har någon slags genomslagskraft.

Intervjun börjar lida mot sitt slut när Elevbladets fotograf Antton kommer för att plåta

fotografen, moderedaktören, redaktionssekreteraren, bloggaren, äkta makan, systern och

loppisfantasten som sitter mitt emot mig.

Karin har öppenhjärtigt blottat en del av sitt liv för mig under tiden vi diskuterat, men får

man verkligen lära känna alla dessa sidor av henne genom att läsa bloggen?

– Jo, det tror jag nog. Jag är kanske lite blygare i verkligheten, men överlag är det nog jag som

kommer fram mellan bloggraderna.

NAmN: Karin Lindroos

åLDER: 23

BOR: I helsingfors, ursprungligen från Karis

BLOGGAR: på adressen karin.papper.fi

JOBBAR SOm: Redaktionssekreterare, fotograf och moderedaktör på papper

mEST STOLT öVER: Att hon är superorganiserad

öNSKAR ATT hON KUNDE GLömmA: Det våldsamma sätt som hennes kaniner gick hädan

INSpIRERAS AV: Sin familj

IRRITERAR SIG på: överdriven användning av utropstecken och smileys

DRömmER: Ofta om just kaninerna (se ovan). ”Den värsta drömmen som finns”

SKULLE ALDRIG KLä SIG I: Cowboyboots

fAVORITORD: Brukar använda ”ofantligt” flitigt

LySSNAR GäRNA på: Sublime och 90-tals hiphop

äTER hELST INTE: Japansk mat (hon fick en överdos av det när hon var i Japan i somras)

”hATAR”: När folk behandlar en som om man vore en ung ovetande flicka

äR: Kreativ, organiserad, bestämd

Så BLOGGAR KARIN:

“Det kroppsliga förfallet är totalt. Håret år sprött, glasögonen fyllda av flottfläckar och magen inte vad den borde vara efter en diger chokladavsmakningssession. Därtill har stirrandet på diverse typografiska detaljer och allsköns ord och meningar gjort mig till en trött kvinna.”

“Jag är inne i en period i mitt liv där hela min existens kretsar kring mat. Jag är ständigt på jakt efter min nästa fix - nästa måltid. Innan jag somnar tänker jag länge på vad jag skall äta till morgon-mål”

“Jag har börjat lida av olidliga kallsvettningar om morgnarna, bara så att ni vet. För att undvika att hela jag skall förvandlas till en spillra i arla morgonstund försköker jag mig på en stund av avslapp-ning innan avfärd.”

“Jag föredrar att hälsa med ett fasthandslag och tar aldrig initiativ till kramar i nyktert tillstånd, om jag inte exempelvis nyligen har gift mig eller är glad och vill kramas på grund av liknande orsak.”

“Handlade en sixpack cola, så som jag ofta gör om söndagar. Öppnar förpackningen och radar in dem i kylskåpet. Och vilken känsla, att när andan faller på, kunna öppna kylskåpet och helt enkelt plocka åt sig en burk. Helt obesvärat. Som på film.”

“Fastän jag är en hård kvinna, är jag inte så hård att jag alltid vill höra hela den råa sanningen. Speciellt inte i repriser.”

expedition i

namnlagens djUngler

för oss är det en självklarhet att vi har ett för- och efternamn, ofta flera. Ändå är det där med namn är inte så simpelt som det verkar – man får nämligen inte heta helt vad som helst.

Enligtdenfinländskanamnlagen,somhärstammarfrån1985,skavarjefinskmedborgare ha ett för- och efternamn. Då ett barn föds får hon eller han någondera förälderns efternamn, men att bestämma förnamnet är helt upp till föräldrarna. I namnlagens förnamnskapitel som trätt i kraft 1.11.1991 och senast kompletterats 1999, får ett barn ha upp till tre förnamn, som måste meddelas till magistraten eller kyrkan inom två månader efterbarnetsfödsel.Användandetavfleraförnamn är kutym idag, och numera är det endast ett par procent av barnen som får enbart ett namn. Flera förnamn ger också barnet en möjlighet att själv välja vilket namn hon eller han vill använda.

Detfinnsenheldelkravsomnamnetmåsteuppfylla och dess lagenlighet utreds av magistraten. Namnet ska vara lämpligt och får inte medföra uppenbar olägenhet för barnet.Enflickafårintehaettnamnsomgenerellt uppfattas som ett pojknamn och vice versa. Det intressanta är dock att när man söker på Befolkningsregistercentralens namntjänsthittarmanblandannattreflickorfödda under 2000-talet som fått namnet Peter,vilketjagtrordeflestauppleversomett glasklart pojknamn. Namnet får inte heller, i fråga om form eller skrivsätt, stå i strid med landets namnskick. Släktnamn får inte tas som förnamn, ifall det inte härletts från förälderns förnamn och slutar på –son eller –dotter och används vid sidan av ett annat förnamn. Det går alltså inte att ge sin son namnet Ragnarsson ifall fadern heter Johan. Inte heller namn som redan bärs av ett syskon eller halvsyskon får användas förutom vid sidan av ett annat förnamn.Justitieministeriets namnärendenämnd är

en expertmyndighet i fråga om tillämpning av namnlagen, och ger utlåtanden åt magistrater och domstolar i namnfrågor. Namn som inte försvarats av nämnden för namnärenden, alltså inte blivit tillåtna, är bland annat Kuu-Welho, Woima, Krsna, Tiikeri och Sudenkaataja för pojkar samt Jawa,Midah,AellaochEfriförflickor.Då en myndig person själv byter namn åt sig tillämpas namnlagstiftningen friare. Väldigt speciella namn, som t.ex. Melkisepek,Agofas,Shaq,Sardanah,Pompo, Spiikki, Santosh, Gez, Tuska, Tsuri, Wiri,Martzu,Celenn,ÄrräochAqwiliinaharinte godkänts på grund av att namnet inte ärienlighetmedlandetsnamnskick.Menockså ett tillsynes helt vanligt kvinnonamn somAnnSofieharblivitnekateftersomstora bokstäver mitt i ett namn inte är tillåtna.Medanvårlagstiftningserganskahårtpåde enskilda namnen verkar helheten som namnen bildar beaktas mindre noggrant. Detfinnstillexempelflickormednamnet

MiinaKenttäochävennamnkombinationenHeliKopteriskulleiprincipvaramöjlig.ÄndåanserinteJuhaniKetomäki,sekreterare i nämnden för namnärenden, att dennuvarandefinskanamnlagstiftningenärför sträng:– Jag tycker inte att namnlagen är stram. Fastän paragraferna som berör förnamn är från 1991, har den praktiska tillämpningen blivit liberalare.Den närmare 20 år gamla lagen känns i allafalldelvisföråldrad.Lagenfinnstillföratt skydda barnen, men åtminstone då det handlar om vuxna som vill ändra sitt namn kunde man eventuellt gå mindre strängt tillväga. Menommantänkerefter,hurroligtskulledetvaraatthetaMadonnaellerBono,baraför att dina föräldrar råkat vara stora fans av dem? Källor: Forskningscentralen för de inhemska språken, Befolkningsregistercentralen, Statens författningsdata Finlex, Justitieministeriets nämnd för namnärende

TEXT: fANNy fRömAN

De officiella namnlistorna toppas varje år av Maria och Juhani

eller Johannes, vilket beror på att alla tre förnamnen medförs

i namnstatistiken. den verkliga statistiken över första förnamn

varierar mycket från år till år. Över ovanliga förnamn finns ingen

egentlig statistik.

VANLIGASTE föRSTA föRNAmNEN GIVNA åR 2007:

flickor: 1. Ella // 2. Aino // 3. Emma // 4. Anni // 5. Venla

pojkar: 1. Veeti // 2. Eetu // 3. Aleksi // 4. Elias // 5. Onni

VANLIGASTE fINLANDSSVENSKA föRNAmNEN GIVNA åR 2007:

flickor: 1. Emma // 2. Emilia // 3. Ellen // 4. Ida // 5. Elin

pojkar: 1. Anton // 2. Emil // 3. William // 4. Elias // 5. Oliver

OVANLIGA NAmN GODKäNDA föR NyföDDA UNDER 2008:

flickor:Piuku,Merikaisla,Chillie,Brynolfiina,Nevis,Kantarelli,Jusmiina,Nuuna

pojkar: Ananda, Vesper, Java

OVANLIGA NAmN GODKäNDA föR myNDIGA UNDER 2008:

Kvinnor:Careetta,Tuuta,Kattis,Misaki,Mepa,Elska,Sidu,Raipe,Maxiini,Tatta,Gisselle

män:Stepi,Pihka,Huse,Appe,Nate

Källor: Almanacksbyrån, Justitieministeriets nämnd för namnärenden

Vanliga och oVanliga

förnamn

17 • NAmN

18 • pENKKIS

pENKKIS I SVENSKfINLAND

abiaden droG iGånG nyKarlebys penKKisfirandeTEXT: EmmA SUNDSTéNI Nykarleby har vi långa traditioner över hur penkkis ska

firas.Lyckligtvisärdetbratraditionersommankanforma

efteregetbehag.Firandetpågårifleradagarochkräver

lång planering som ofta går sådär – det är alltid svårt att

göra alla nöjda.

För abi09 detta år började det hela på onsdagen

med den traditionella abiaden där eleverna tävlar mot

lärare i olika grenar som ofta passar abiturienterna bättre

än lärarna. Detta år skulle det skrivas dikter, springas

i klackskor och så testades lärarna i kännedomen om

kändisar. Efter en hård kamp slog abina lärarna med

ställningen oändligt mycket poäng till abiturienterna och

åttio poäng till lärarna.

Efter abiaden slutar skolan och alla går hem

för att ställa sig för en lång kväll. Andra årets studerande

ordnar lekar och diplomutdelning till abina och efter

programmet bryter man sig in i skolan för att stöka till det

för lärarna. Kaoset i skolan städar naturligtvis de elever som

går kvar i skolan upp nästa dag. När man stökat färdigt

brukarmanfiratillsammansmedklassennågonstansi

den stora staden. Natten tillbringar man tillsammans på ett

gympasalsgolv. Efter en lång natts sömn stiger man tidigt

upp för att börja ställa sig i ordning för själva penkkisdagen.

Det börjar med ett gemensamt program i skolan där man

har samlat ihop citat av lärare och olika saker som årets

abiturienter har gjort genom åren i skolan. Dessutom visas

detbilderochfilmeravabiturienterna.Lärarnafårdiplom

och presenter av abina, som ofta är roliga och driver lite

med läraren. När programmet är över börjar en lång dag av

skrikochståhej.Manbörjarmedattskrikautanfördörren

från festsalen så att alla förstår att man slutar skolan nu.

Varjeårharmanenellerfleraramsormandrar–åretsvar

bland annat ”vem får tio, abi09” och andra i stil med den. Vi

åkersedanruntpåettlastbilsflaktillallaskoloristanföratt

skrika och dela ut godis.

Näralltäröverbrukarmångafortsättafirandet

med att åka på abi-kryssning. Inte är det lätt att sluta skolan

men det är otroligt roligt och svårt att förstå att man inte

ska sätta sin fot i skolan igen! Jag säger bara ”vem är i e´?

Abi09!!”

CyKelpuMp oCh säCKhopp under helsinGe GyMnasiuMs penKKis

TEXT: JONI ILKKAPenkkiseniHelsingegymnasiumfiradesmedroligheter

iHelsingehögstadiumsgymnastiksal.Abinagavigenför

allt de fått uppleva med lärarna och gav passande gåvor

tilldem.Gymnastiklärarenfickencykelpump–historien

berättar nämligen att abina en gång tömt hans cykelhjul–

ochbiologilärarenfickenköttätandeväxt.

Lärarna tvingades också göra olika uppdrag,

som att fylla en ballong med en pump på tumanhand utan

attanvändahänderna,ochsåfickdeanalyseraettantal

bilder utgående från sina ämnen. Det ordnades också mer

traditionella tävlingar så som som säckhopp och karaoke.

Och så kastade abina naturligtvis en otrolig

mängd karameller på oss. Allt skräp tvingades ettorna och

tvåorna städa bort, medan abiturienterna åkte iväg i sin

lastbil.

Hurraföralladefinaabiturienterna,ochettstort

lycka till i framtiden!

piraterna toG över penKKis i pGTEXT: SOfIA mATTJUSIPedersöregymnasium,PG,firadespenkkismedabina

som hade valt pirattema dagen till ära. Grupperna

delades in i lag och så var skattjakten igång. Efter många

tävlingsmoment, med bland annat ”Are you smarter then an

ABI?” vann till slut 2B, även om lärarlaget kämpade tappert

ända till slutet. Efter maten blev det sketcher som var

uppbyggdapålärarcitatochsåvisadesenreklamfilmsom

vill locka vilsna niondeklassister till PG.

BILDER: fREJ VUORI, EmmA SUNDSTéN OCh SOfIA mATTJUS

19 • pENKKIS

20 • KULTURKARNEVALEN + 3D 21 • AfRIKANSK KImBLE

det här simpla spelet lärde jag mig av en femåring. ingen vet vad spelet heter, det är inte viktigt – jag kallar det dock för afrikansk kimble. riv bort locket på en äggkartong, så att endast de två raderna med fördjupningar lämnar kvar. ät upp äggen eller ge bort dem till din granne eller spara dem till påsk. därtill behöver du leta reda på något slag av kulor; torkade kikärter eller glaspärlor, kanske polkagriskuddar. hitta dig en spelkompis och sätt er mittemot varandra. den ena raden fördjupningar är ditt område, exempelvis den till höger. på samma sätt är raden till vänster din motspelares eget område. placera ut tre glaskulor i varje fördjupning och bestäm vem av er som börjar. den som börjar tar upp tre kulor ur en fördjupning på sitt eget område (man börjar alltid från sin egen rad) och flyttar kulorna vidare, en för varje fördjupning – detta betyder att en fördjupning bli tom och de tre följande fördjupningarna har fyra kulor i sig. sen får samma spelare välja att förflytta kulorna i en annan fördjupning framåt i samma mönster; en kula per fördjupning. Spelaren får fortsätta flytta kulor ända tills den sista kulan som flyttas landar i en tom fördjupning – då går turen över till den andra spelaren. innan hela spelet inleds märker ni ut två fördjupningar som blir era respektive bon, exempelvis fördjupningarna närmast er i er egen rad. varje kula som landar i ert bo får ni ta bort från spelplanen. när du får en kula i bo får du fortsätta din tur. Målet är att samla på sig så många kulor som möjligt – när kulorna på spelplanen är slut vinner den som har flest kulor. Mer komplicerat än det här blir det inte och huj så glad jag blev då femåringen plockade fram äggkartongen och glaskulorna och krävde att vi skulle spela om och om igen – att ett så anspråkslöst spel kan roa ett barn som har tillgång till de mest utpräglade av dator- och tv-spel. tjusningen i upptäckandet av de grundläggande matematiska sanningarna är helt klart underskattad! afrikansk kimble är för trassliga tankar vad fil är för magen – lugnande och rytmgivande. Du behöver inte prestera, bara flytta kulorna enligt systemet. femåringen vann mig två av tre gånger utan att jag behövde fuska.

TEXT OCh BILDER: EmmA hOVI

AfRIKANSK KImBLEvi har glädjen att meddela att årets

Kulturkarneval går av stapeln 12-15 november i pargas!

KK är det årligen återkommande evenemanget

som vi arrangerar för dig som går i årskurs 7-9,

gymnasium, yrkesläroanstalt, folkhögskola eller i

svensk språkbadsklass. På KK samlas kring 500

ungdomar från olika delar av landet och deltar i

olika konst & kulturlabb (bl.a. inom musik, dans &

rörelse, scenkonst, ordkonst och form). Labben

leds av kunniga och pedagogiska labbledare. KK

kulminerar i en karnevalsfest med deltagarnas

suveräna labbuppvisningar och utställningar.

Kulturkarnevalens alla aktiviteter är helt fria från

alkohol och droger.

Den som tidigare varit på karnevalen vet att det

sjuder av glädje, entusiasm, kreativitet och skratt på

KK! I fjol testade vi konceptet med en fyra dagars

sommarkarneval och trots att försöket utföll väl vill

vi nu återgå till att arrangera Kulturkarnevalen under

höstterminen. Detta för att ge alla skolungdomar en

ljuspunkt i mörka november, och en guldkant under

skolåret.

Kulturkarnevalsförening har grundats

FSS har varit huvudman för de sex karnevaler

som hittills arrangerats. Vid årsskiftet grundades

Föreningen för Kulturkarnevalen, som blir ”ny”

arrangörförKK.Mensådramatisktärdetkanske

inte; Kulturkarnevalen kommer fortsättningsvis att

planeras och arrangeras i nära samarbete med FSS.

Volontär på KK

Om du har blivit för ”gammal” för KK men gärna vill

upplevadenfinfinastämningenochkännerdigredo

för att göra en arbetsinsats, kom då med i vårt staff-

team! Varje år jobbar 30-40 volontärer med olika

uppgifter under hela karnevalen.

Om du är intresserad, ta kontakt!

Anmälningen inleds i början av september. Bli

medlem i FSS så får du rabatt på din deltagaravgift!

Följmedpåkulturkarnevalen.fihurplaneringen

framskrider, blir årets nyheter kanske labb i

flamenco,step,heavymetal,körellerkrukmakeri?

Boka redan nu in fyra fantastiska dagar och tre lika

fantastiska nätter i KK:s tecken!

YtterligareinfogesavproducentenEva-Helén

Ahlberg, tfn: 050 337 0367 eller

eva-helen@kulturkarnevalen.fi.

Ha en bra vinter! // Hälsar: Eva-Helén

NyA GREJER på GåNG INOm KULTURKARNEVALEN

3D-filmerärfilmerdärentredjedimensionutöverbreddoch

djupnärvarande.Denförsta3D-filmenutkomredan1890.

Filmen spelades upp på två skärmar brevid varandra och

manvartvungenatttittapåfilmengenomenstereoskop

för att uppfatta den tredje dimensionen. Stereoskopet

hjälpte ögat att kombinera de två bilderna till en enda

bild,somfickentredimensionellutformning.Denförsta

riktiga succèn kom först 1952, då Bwana Devil kom ut i

Amerika.Stereoljudsattesmedifilmernaettårsenare,

dåVaxkabinettetgavsut.Intressetför3D-filmerbörjade

minska hösten 1953, steg för en stund i mitten av 1954 och

dog helt och hållet ut i slutet av samma år. Intresset har

ökat och minskat tidvis tills i dag då intresset igen är stort

och ser ut att hålla samma nivå för en lång tid framöver,

tack vare en modernare teknik.

Mångaavdagens3D-filmerkräverattmanhar

speciella glasögön på sig, där den ena linsen röd och

den andra blå-grön, eller cyan som det också kallas.

Tekniskt sett skapas 3D-effekten av att vardera ögat

serenannorlundabildändetandra,linsernafiltrerar

bort röd respektive blå-grön färg och hjärnan skapar en

tredimensionell bild av det hela.

IFinlandharmankunnatse3D-filmerredanen

längre tid vid till exempel Borgbackens nöjesfält i, som

visat animationer, och på senare tid har även nöjescentret

FlamingoiVandavisat3D-filmersomTilljordens

medelpunkt och Beowulf. Glasögonen som man använder

kan kännas lite obekväma till första början, men känslan

avattmansjälvärnärvarandeifilmenärotrolig;mankan

nästan känna hur T-rex kommer springade emot en eller hur

raketen skickas på sin färd. Eller så kan man uppslukas av

attstuderanågonstenellerväxtifilmenochbarainsupa

3D-effekten.

DEN TREDJE DImENSIONENTEXT: JONI ILKKA

Den rörliga bilden fyllde för inte så länge sedan 100 år. Under filmens dryga sekel har korta svartvita bildsnuttar utvecklats till 120 minuters färgspektakel med tillhörande marknadsföringsruljans. Men hur har filmen utvecklats utöver tekniken och kommersen? Attraherar filmerna tittarna på samma sätt nu som då?

Tänk dig att du lever på 1890-talet och din kompis kommer springande till dig och säger att det

visas någon form av levande bilder på den lokala ungdomsgården. Du hinner inte ens fundera ut vad

”levande bilder” kan tänkas innebära innan ni andfådda anländer till lokalen som är fullproppad med

människor.

På en av väggarna projiceras en stor bild av en stationsperrong. Du har aldrig tidigare sett

en så stor bild, och du känner dig tafatt – ja nästan mållös. Rätt som det är stiger en man upp och

inleder en intensiv presentation av vad som kommer att visas. Spänningen stiger i salen och det

mumlas och viskas om vartannat.

Då börjar något röra sig i bilden. Det är ett tåg! Tåget anländer till stationen. Det passerar

kameran med hög fart för att sedan stanna. Publiken är till sig. Det är du också. Den en minut långa

snuttenvarnämligendenförstafilmendunågonsinsett–AugusteochLouisLumièresfilmTåget

ankommertillLaCiotatsstation(L’Arrivéed’untrainàLaCiotat).

Det råder än i dag delade åsikter om hur publiken reagerade under premiärvisningen av

brödernaLumiéresfilm1895.Vissakällormenarattfolksvimmadeavrädslaeftersomdetrodde

att tåget skulle köra över dem. Nuförtiden är man trots allt rätt ense om att det i första hand var

den nya tekniken, de rörliga bilderna, som skapade reaktioner bland publiken. Den här tanken får

ocksåstödavdentidensreklamplanscher.Detvarintesjälvafilmensommarknadsfördes,utan

filmapparaturen:”Komochsedennyaochfantastiskakombineradefilmkameranochprojektorn,Le

Cinématographe!”.

GRUNKOR GER VIKA föR LOCKELSER

Närfilmkonstenutveckladespå1800-taletvardetframföralltdetekniskamaskinernaoch

upphovsmännenbakomdemsomvardestoradragplåstren.Menitaktmedattpublikenbörjade

anpassa sig till det nya mediet räckte det inte med nymodiga manicker – nu skulle innehållet också

vara saftigt.

DenamerikanskaprofessornTomGunningharforskatifilmenstidigaår.Hanharmyntat

begreppetattraktionsfilmförattillustreradentidigafilmenssärdrag.Medattraktionsfilmmenar

Gunningfilmersomtackvaresittspektakulärainnehållerbjudertittarensammanjutningsomden

som de tekniska apparaterna tidigare hade erbjudit.

Attraktionsfilmernaharingenhandling,utanbyggerheltochhålletpåfrapperande

händelser.Mångaavdetidigaattraktionsfilmernapåminnermycketomtrolleri,eftersom

tidsanvändningenochuppläggetpåminneromdenvidtrollerishower(attraktionsfilmernaharockså

kallats”deenskildastundernasfilmer”);skådespelarnatittaroftaraktinikameranochriktarsigtill

publikenpåsammasättsomentrollkarlgör.Tittarnaärständigtmedvetnaomattdeserpåenfilm,

ochdrunknaralltsåinteinienfiktivvärld.Iställetväntardepånästaspännandesaksomskahända.

Detsomvarspecifiktförfilmernasomgjordesframtillår1906varattdevisadeistället

för att berätta. Filmernas innehåll kunde antingen bestå av aktualiteter eller olika spektakulära trick.

Mankundetillexempelspännafastenkamerapåetttågochtamedpublikenpåenexotiskfärdini

en miljö som ingen tidigare besökt, eller visa hur en elefant avlivas genom elchocker efter att elefanten

sparkat en zoobesökare.

FilmpionjärenGeorgesMélièsanvändesigflitigtavspecialeffekterochkombinerade

trolleritricksmeddubbelexponeringochslowmotion.Enavhansmestkändafilmer,Resantillmånen

(LeVoyagedanslalune,1902),ärettpraktexempelpåhurviktigatrickenvarförattraktionsfilmerna.De

skulle bjuda tittarna på något extraordinärt, något utöver det vanliga.

BERäTTANDET TAR pLATS

Filmmakarna var inte rädda att prova på nya saker under 1900-talets första år, och det var verkligen

learningbydoingsomgällde.Itaktmedattfilmernablevlängreändradeocksåderasnatur.Deblevallt

mer berättande – det gick helt enkelt inte att fylla längre sekvenser av levande bilder endast med trick

ochspektakulärahändelsersåsommanhadegjortmeddekortareattraktionsfilmerna.

Detgjordesmernarrativafilmer,filmermedenhandlingellerenberättelse.Detblevtabuatt

se in i kameran, och istället för att tittaren skulle följa en rad trick ville man nu låta publiken dyka in i

en värld av händelser. Det gjorde man genom att utveckla en hel rad med tekniska aspekter på själva

filmandet,såsomkameranspositionerochljussättningen,menframföralltladesmycketviktvidfilmens

manus.

Vidövergångentill1910-talethadedenarrativaegenskapernahosfilmengåttförbide

typiskadragenförattraktionsfilmen,ochalltsedandesshardenkommersiellafilmeniförstahandvarit

berättande,iandrahandattraherande.Närvigårpåbioidagärdetfrämstförattfåtadelavfilmens

berättelseochhandling,förattfålärakännafilmensolikakaraktärerochförattkommainidenvärld

somporträtteraspådenvitaduken–inteförattsefilmensstorabilkraschellerbombnedslag.

VAD UTGöR DAGENS ANKOmmANDE TåG?

Endelfilmforskaremenarattattraktionsfilmen,densomvisartrickochspännandehändelser,

uppkom i städerna. Det var en följd av att storstädernas invånare, som var vana att det hände mycket

runtomkringdem,krävdeattfilmernabjödpånågotutöverstojetistäderna.Filmmakarnavaralltså

tvungnaattgörafilmersomvarsådramatiskaattdestackutfråndenannarsbrokigastadskulturen.

Såvardetibörjanpå1900-talet.Hurserlägetutförattraktionsfilmennärvisnartäntrar

2010-talet?

Åtminstoneharstadskulturenintegåttochblivitmindrebrokig.Tvärtom.Mängdenstimuli

som bombarderar oss när vi går på stan är hisnande, ibland nästan skrämmande. Dessutom har

mängdenfilmersomproducerasökatnästintillexplosionsartatsedanLumiéresochMélièsguldålder.

Ändåökadeintressetförfilmernasberättandeegenskaper,ochsedan1927harduktigamanusförfattare

årligen hyllats med en Oscar för sina historier.

Vadhändedåmedattraktionsbegreppet?Försvannfilmernasomvillecharmasinpublik

genom att bjuda den på resor in i det okända?

Svaretärnej.Attraktionstraditionenharlevtvidare–alltidunderlägsendennarrativafilmen.

Mångaavfilmernasomgjordesefterdetattattraktionsfilmenutbyttesmotnarrationsfilmenislutetav

1900-talets första decennium innehöll någon form av ”attraherande moment” exempelvis i form av en

medryckandedanssekvenssomkunderäckafleraminuterochegentligenintefördehandlingenframåt,

men som ändå bjöd tittare på ”det där lilla extra”.

OcksåimodernaHollywood-produktionersermanspåravviljanattöverraskatittaren,

önskanomattbjudatittarenpåenshow.Saw-ochJackass-filmerna,vilkahuvudsakligenbygger

på hemska människoöden och idiotiska trick framom någon direkt handling, är exempel på modern

attraktionsfilm.

Ocksåporrfilmernaharmycketgemensamtmedfilmernafrånslutetav1800-taletoch

börjanav1900-talet.Skådespelarnaiporrfilmernatittarexempelvisraktinikameranochskaparett

förhållandetilltittarenpåsammasättsompersonernaidetidigafilmernagjorde.

Dennyateknikenhargjortdetlättareförfilmmakareattskaparenodladeattraktionsfilmer,

och faktum är att ny teknik blivit en attraktion i sig. Ett av de färskaste exemplen på modern

attraktionsfilmär3D-filmerna.Närduförförstagångengårförattseen3Dfilmgördudetmedstor

sannolikhetförattsedetnyasteochdetmestavanceradefilmbranschenharatterbjuda,ochpåså

sätt blir handlingen underordnad tekniken. Du uppslukas alltså av tekniken på precis samma sätt som

biobesökarna för över hundra år sedan gjorde.

Attblifascineradavinnehålletienfilmärensak.Attbliattraheradavenfilmärenheltannan

sak.Vilkastegfilmensutvecklingäntar,kommerdenalltidattattrahera–påettellerannatsätt.

Vill du se tågfilmen som kan ha fått folk att svimma på 1890-talet? Kolla då den här länken: http://www.

youtube.com/watch?v=1dgLEDdFddk

Georges Méliès film Resan till månen går att se på den här adressen: http://www.youtube.com/

watch?v=vZV-t3KzTpw&feature=related

fRåN ANKOmmANDE TåG TILL JACKASSTEXT: JENNI TUOVINEN

22 • ATTRAKTIONSfILm 23 • ATTRAKTIONSfILm

Vad är kUltUr för mig?

fREJ VUORI Kultur är något som överförs från generation till generation, det är något som utvecklar vårt samhälle. Kultur visar människans egenskaper och människans fantasi. Kultur är vi och det vi lär, kultur är allt det värdefulla vi har.

hELEN KORpAK Kultur är vägen till katharsis.

ANTTON NUOTIO För mig är kultur som en väg på Kimitoön; så länge som den finns vet man att man ännu kan slippa något annat ställe.

28 • TATUERINGAR

AV-ANSVARIGTEXT: fANNy fRömAN

Inför årets andra nummer har Elevbladet stiftat

bekantskap med arbetet som AV-ansvarig. Jag

träffade Robert Jonsson, som sköter den audiovisuella

utrustningen i mattlidens gymnasium, för en liten

intervju.

Robert Jonsson arbetar huvudsakligen som

specialklasslärare i mattlidens högstadium, men på

gymnasiesidan är han verksam som AV-ansvarig. hans

arbete går ut på att se till att allt i skolan som har med

ljud att göra fungerar smärtfritt. Dessutom brukar han

hjälpa till med andra tekniska problem som

uppstår med skolans stora mängd teknisk apparatur.

för att elever och lärare ska kunna utnyttja alla fina

smartbordar och videokanoner, som ofta brukar strula,

krävs det definitivt någon stödperson.

Roberts huvudsakliga uppgift som AV-ansvarig

är att under skolans diverse uppträdanden och

tillställningar koppla ljudanläggningarna och att se till att

ljudkvaliteten är bra.

– min belöning är att allt fungerat bra under ett

uppträdande och att inga störande moment har

uppkommit.

han berättar att det som vållat honom mest problem i

arbetet är de ”ofta” förekommande elavbrotten i mattby,

där skolan ligger.

– Det har varit elavbrott redan två gånger under detta

läsår, vilket är två gånger för mycket, säger Robert. All

utrustning klarar inte av det, utan går tyvärr sönder.

ALTERNATIVSKOLpERSONAL

att sKapa Konst på andras Kroppar, hur är det?TEXT OCh BILD: JONI ILKKA

tatuerare verkar vara ett intressant yrke. för att ta reda på mer intervjuade jag två tatuerare i helsingfors, Wilma från inky Queen och thérèse från liskogalleria.

FörejagsteginiInkyQueenförattmötaWilma,ellerHanttasomhonocksåkallas,

måste jag nog säga att jag inte helt visste vad jag skulle vänta mig. Butiken var

liten och mysig med två soffor, ett bord och många tidningar om tatueringar. Två

småhundarikläddaskjortorlatadesigpåenavsofforna.Hanttasjälvbefannsig

längre in i affären och höll på att laga en henna-tatuering.

SnabbtfårjagvetaattHanttablevtatuerareför14årsedanochatthon

gjordedetutanatthaplaneratsittyrkesvaldestomer.Ihennessjälvbiografipå

nätet får man reda på att hon redan som ung var intresserad av att rita och att hon

ocksåstuderatkonst.DessutomberättarHanttaatthonskaffattvåtatueringardå

hon var 19 år, så kanske är det inte så svårt att förstå att hon började tatuera.

TATUERINGAR – EN fORm AV SmyCKE?

NärjagfrågarHanttahurudanatatueringarsomärpopuläraberättarhonatt

tatueringsvärldenföljervissatrender.Ettparårtillbakavardelfinerochkinesiska

märken trendiga, medan kunderna ofta idag vill ha stjärnor eller texter.

Wilma berättar också att människor ofta vill tatuera kända citat på

hebreiska, men eftersom det hebreiska alfabetet innehåller endast konsonanter

lämpar det sig inte för en tatuering. Istället har man utvecklat en version av det

latinska alfabetet som ser ut som hebreiska.

DenmärkvärdigastetatueringenHanttagjortvartillenreligiösmansom

ville ha Jehovas namn tatuerat med stor font på sin lår. Tatuering verkade inte

speciellt märkvärdig förrän hon frågade mannen om han trodde på Jehova och

mannensvaradeatthanintegjordedet–hanvarenmedlemipingströrelsen.Han

ville helt enkelt ha tatueringen för att väcka diskussion; när människor frågade

honom om hans relation till Jehova kunde han svara att han inte trodde på honom

och på så sätt få ett samtal.

Hanttavarnarmigomattentatueraresportfoliointelängreärettsäkert

bevis på att han eller hon är bra, eftersom det är så lätt att printa ut en bild från

nätet och säga att man själv gjort den. Till slut berättar hon att en minderårig

person måste ha sina föräldrars godkännande och att man helst ska vara helt

säker på sin sak före man tar en tatuering – den är praktiskt taget livslång.

SOm måLNING, fAST på hUD

När jag steg in i Liskogalleria såg jag att butiken var rymligare än Inky Queen

där jag hade varit tidigare. Denna gång sätter jag mig ner med Thérèse för att

diskutera.

Thérèse berättar att hon för fem år sedan bodde i Frankrike, där

hon målade och höll utställningar. Under en av dessa utställningar kom en av

besökarna, en äldre man, och berättade att han skulle ta med sin son, som var

en tatuerare, till hennes utställning. Via honom blev Thérèse sedan intresserad av

tatuering,ochhonfickenverkligaha-upplevelsenärhonmärkteatttatueringär

som målning, fastän på hud istället för en duk.

När jag frågar Thérèse hurdana tatueringar hon brukar göra svarar hon

attkundernaoftavillhakrusiduller,sådanasomävenfinnsitavlornahonmålaroch

säljeriLiskogallerian.Människorvillnästanalltidhaenpersonlig,skräddarsydd

ochuniktatuering,sägerThérèse.Honberättarocksåattdestoflertatueringarhon

gör, desto mer synlighet får hon, och attt de tatuerade är som levande reklam för

hennes stil.

Jag frågar Thérèse om hon tycker att människornas förhållande till

tatueringar ändrats under tiden hon arbetat inom tatueringsbranschen. Till detta

svarar hon att man blivit mera accepterande och mer öppensinnad gentemot

tatueringar, att man inte längre ser dem som något som bara sjömän och fångar

har.Ävenäldremänniskorharbörjatskaffatatueringar,ochdetfinnstillochmed

de som skaffar en ny tatuering varje månad.

TEXT: SARA hOVI

Depressioner bland ungdomar har ökat kraftigt i Finland

det senaste årtiondet. Folkhälsoinstitutet menar att var

femte ungdom visar depressionssymptom och att var

tionde löper risk att bli svårt depressiva. Det är främst

15-18 år fyllda ungdomar som drabbas av depression och

dåspecielltflickorna.Blandbarnyngreän12årärantalet

depressiva jämnt fördelat mellan könen men under tonåren

ärdetdubbeltflerflickoränpojkarsomvisarteckenpå

depression. Orsakerna kan ofta hämtas direkt från det

vardagliga livet. Det gäller att vara snygg, smart, smal, rolig,

bra i skolan, ha många vänner och intressanta hobbyer.

Trotsattfleraflickoruppgersighaenstorkompisgruppoch

uppför sig glatt är det många som känner sig utanför och

ensamma.

Slårmanuppentidningriktadtilltonårsflickorochunga

tjejer kan man vara säker på att någonstans mellan

skönhetssidorna och horoskopen hitta ett uppslag vars

syfte verkar vara att varje månad presentera en ny väg till

ett hälsosammare, lyckligare och mer självförverkligande

liv. Eftersom metoderna med jämna mellanrum motsäger

sigsjälvablirdetmycketrörigtihuvudetpåenflickasom

försökerföljaallatips.Menfinnsdetfaktisktenmirakelkur

mot ångest och dåligt självförtroende?

DISA-metoden står för Din inre styrka aktiverad

ellerDepressioninSwedishadolescens.Metodenär

ursprungligen utvecklad i USA men har anpassats till

Sverige(tydligenfinnsdetsåstoraskillnadermellan

amerikanskaochsvenskaungdomar).Härharden

ocksåpraktiseratsiettflertalårmendetärförstnyligen

som DISA har spridit sig till Finland. De första DISA-

utbildningskurserna i Finland hölls under arrangemang av

YrkeshögskolanNoviaår2007.

Programmetriktarsigtillflickorsomgåri

högstadiet.Måletärattfådemattinsesambandetmellan

tankar och känslor och hur de tar sig uttryck fysiskt. Efter

att ha gått DISA-programmet ska man i större mån kunna

stoppa sina negativa tankar och ta kontroll över sitt eget

välmående.Manstärkersittsjälvförtroendeochlärsigatt

hantera svårigheter och stressmoment. Viktigt att komma

ihåg är att DISA inte är en behandling för depression utan

en förebyggande metod.

Eva-MariThomasharpraktiseratDISAi

Trollbodaskolan i Sveriga sedan år 2003. Det är också

hon som har lett utbildningarna på Novia. I dag är DISA-

metoden en del av skolans läroplan. Thomas anser också

attdetdefinitivthargettresultat.Bådefrånlärareoch

elever har responsen varit positiv; medan lärarna säger

att stämningen i klassen blir bättre menar eleverna att de

klarare kan se varför de mår som de mår. Enligt Thomas

passar DISA mycket bra in i skolorna, där man har möjlighet

attnåalla.Dessutomkännerflickornavarandrafrånförut

och det blir lättare att skapa en grupp där man vågar tala ut

och känner sig trygg.

Så hur fungerar DISA? Det första steget är

att ledaren för gruppen går en utbildning om DISA-

programmet. Utbildningarna passar alla som arbetar

med tonåringars fysiska eller psykiska hälsa, t.ex.

ungdomsledare, skolkuratorer och psykologer. Sedan drar

ledarenengrupphögstadieflickorochträffardemengångi

veckan under en tioveckorsperiod. Varje träff räcker cirka en

timme och följer en viss struktur byggd på samtal, övningar,

hemuppgifterochutvärderingar.Detfinnsingettvångatt

talaundertimmarnamenflerasomdeltagitiDISA-kurser

säger att det med tiden blev lättare att öppna sig inför

andra. När man diskuterade sina problem tillsammans

med andra kom man fram till att man ofta inte är ensam

om problemet och då går det lättare att förstå varför man

känner på ett visst sätt. För många var det en stor sten som

föll från hjärtat då de upptäckte att de inte var de enda som

kände på ett visst sätt. Det är mycket viktigt att gruppen

litar på sin ledare och litar på att allt det säger förblir

konfidentiellt.

Frida Westerback från De Ungas Akademi

har deltagit i en av Novias DISA-utbildningar och drar

nu sin egen DISA-grupp i Svenska Normallyceums

högstadieskola.

– Vi har jobbat tillsammans nu i tre veckor och det känns

verkligen bra. Som DISA-handledare upplever jag att den

viktigaste förutsättningen för att DISA ska fungera, är tron

på metoden. Om du själv tror att detta är ett fungerade sätt

attförebygganedstämdhetblandtonårsflickor,kommer

detta att även förmedlas till deltagarna i din grupp. Trots

den korta erfarenhet jag har av att jobba med DISA, känns

metoden som en mycket viktigt satsning speciellt i våra

årskurser 7-9.

– Det bästa med DISA är att kursen passar alla,

dethandlardefinitivtinteomattplockaframdemsommår

sämst. DISA är till för alla unga som håller på att bygga upp

en identitet – och det kan jag lova att alla i 13-15 års åldern

ägnar sig åt, både på ett medvetet och omedvetet plan.

DISAärenevidensbaseradmetod.Britt-Marie

Treutiger, vårdlärare och psykoterapeut vid institutionen

för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet i

Stockholm utförde år 2006 en utvärdering på metoden.

Åttondeklassister från olika skolor runt Stockholm delades

in i en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Ett år

senare visade sig interventionsgruppen fortfarande vara

symptomfria medan kontrollgruppen visade symptom

för ökad risk för depression. Treutiger konstaterar att det

är viktigt för skolan och skolhälsovården att få testade

metoder som arbetsredskap.

disa:s fyra huvuddelar:

1.Kognitiva tekniker för att förändra negativa

tankemönster

2.övningar för att öka hälsofrämjande aktiviteter

3.Träning i problemlösningsstrategier

4.övningar för att stärka den sociala förmågan

DIN INRE STyRKA AKTIVERAD!

29 • DISA

30 • BLOGG

transparenta desiGnplaGG oCh GudoMliGa boots – ModebloGGarnas probleMatiKTEXT: hELEN KORpAK

Begreppet “blogg” blir mer och mer vagt. Det började ganska anspråkslöst med privata

dagboksbloggar strax efter internets popularisering men har under senaste år utmynnat i en

explosion av olika bloggenrer – en blogg innehåller inte ens nödvändigtvis text mer.

Hurdefinierarmandåenblogg?Enligtwikipediaärdetettstyckemedia

(tillgängligtpåinternet)ivilketnågonuttryckersinaåsikter.Detverkarmedandraordfinnas

ett otroligt behov att uttrycka åsikter, att dela med sig av sig själv. Exhibtionism? Eskapism?

Eller ett nytt massmedia som håller på att växa fram?

Den mest prominenta bloggenren just nu är utan tvivel modebloggsgenren.

Den har visat sig vara ett otroligt marknadsföringsredskap – genren är ganska generisk

och de nyaste trenderna sprider sig som en löpeld och blir totalt sönderhypade.

Aspirerande designers skickar produktpaket åt bloggare med många läsare och märker hur

försäljningssiffrorna stiger. Vissa bloggare kan redan leva på att sälja reklamutrymme, andra

har fått in foten i dörren på modevärlden tack vare sina bloggar.

Sommedalltannatfinnsdetbådepositivaochnegativasidormeddetta.

Positivt är först och främst möjligheterna en blogg erbjuder: ett sätt att uttrycka sig, ett

sätt att få feedback, och, om man spelar sina kort rätt, ett sätt att bli ett internet-fenomen.

MEN!Låtossstannauppetttag–vadärdetmodebloggarnaerbjuderossläsare?Mycket.

Framför allt bilder på skribenten (ofta väldigt snygga, tagna med self-timer), “konstnärliga

bilder” eller foton ur modereportage som skribenten norpat någonstans ifrån, och hyllningar

tilldesignerplaggochsupermodeller.Vadfinnsunderytan?Stil,passionfördesign,ett

intresseförmodevärlden?Absolut.Menocksåalldelesförlitekritikochomdöme.

Att hylla designers som Gareth Pugh eller Riccardo Tisci som vår tids stora

konstnärer är kanske acceptabelt, men att inte inse att modevärlden är en hård business

som främst handlar om pengar är farligt. Speciellt för unga människor. I en värld där

närmare fyra miljarder människor lever på under två dollar om dagen är perspektiv

nödvändigt. Att spendera sina dagar med att tråna efter Det-skorna för 800 euro

eller kultklänningen för 1 000 euro ger en förvrängd världsbild. Att modellerna blivit

bloggosfärens stilikoner och gudinnor är också förargligt – ytterst, ytterst få växande eller

vuxna kvinnor har en vikt på 45-50 kg.

Det kan vara väldigt destruktivt att jämnt matas med bilder på kvinnor som har

en mager kroppsbyggnad som under 5% av världens befolkning naturligt har. För att inte

enstalaomdeinternaproblemeninommodellvärlden–ätstörningarochobjektifiering,till

exempel.

Det är nästan tabu att ifrågasätta den strida strömmen av unga personer som

deklarerar att de älskar den transparenta Alexander Wang-klänningen eller att Freja Beha

ärperfektion.Detklassificerasomedelbartsombitteravundsjukaellerheltenkeltobotlig

dumhet. Kanske det bara är en vädjan till förnuftet? En vädjan till det kritiska tänkandet? En

efterlysning av vidgade vyer? Det är i alla fall den här texten.

“Säg det!! Säg: jag älskar ankelboots! Jag älskar ankelboots mer än fria

människor. Världen avgudar ankelboots och jag vill också avguda ankelboots!! Jag älskar

hattar, stora, stora hattar med många fjädrar och rosetter, och jag vill hellre ha de där

hattarna än att bekymra mig om sociala drömmar som ändå inte kommer att uppnås under

min livstid!”

(citat ur Liv Strömquists serie “Vad sa Voltairine?” om Voltairine de Cleyre)

bloGG, bloGGare, bloGGastTEXT: VALTER SöDERmAN

Bloggen har utvecklats och blivit ett fenomen värt att ta med bland samhällets maktfaktorer.

Den klassiska medieutvecklingen med tidslinjen tidning-radio-tv-internet kunde lika väl byta

ut webben mot bloggen, så pass stor betydelse har bloggandet haft på medierna. De gamla

medierna har alla börjat använda sig av bloggar på sina hemsidor och bloggen som eget

medium blir starkare för var dag.

Ordet blogg är en svensk version av engelskans blog, vars etymologiska

ursprung ligger i weblog, alltså en sammanslagning av web (sv. nät, som i internet) och log

(sv. logg, som i sjölogg, en loggbok etc. ). Ordet weblog användes en tid i engelskan, men

ersattes snabbt med blog. Att blogga är verbet för att man uppdaterar sin blogg och en

bloggare är en person som skriver på en blog.

Bloggensstyrkaliggeriattprecisvemsomhelstkanskapaenblogg.Detfinns

otaliga tjänster som erbjuder gratis bloggutrymme för varje nybörjare som är sugen på att

spillautsittlivpånätet.Detfinnsingagränserförvadenbloggkanhandlaom;hästar,

mode, mat, musik, internet, islam, bilar, skola eller varför inte bara om ens vardag.

Alltfleraktivisterochpolitikerbloggarförattföraframsinaåsiktergällande

aktuella frågor. På så sätt är de inte beroende av att de traditionella medierna nappar på

ett pressmeddelande, eller att de blir intervjuade. Bloggen har så att säga på många sätt

demokratiserat det samhälleliga skrivandet.

Källor: Oxford American Dictionary (MacBook Widget),

Språkrådet www.språkradet.se

valters bloGGtipsTEXT: VALTER SöDERmAN

hBT-BIBELN

(www.hbt-bibeln.blogspot.com)

KarlafHällströmskriverpåettinsiktsfulltochintressantsättomHBT(homo,bi&trans)och

kristendom, både gällande aktuella frågor i kyrkan, men även hbt-vänlig bibeltolkning, ett

fräscht tag efter alla arga och elaka gubbar som tagit sig an temat under de senaste åren.

STOCKhOLm BEAT CONNECTION

(www.stockholmbeatconnection.blogspot.com)

Musikblogfrån,somnamnetsäger,Stockholm.Bloggenbehandlarfrämstelectrooch

hip-hop från när och fjärran, med en viss förkärlek för de egna polarna i branschen. Bra

kontakter till många DJ’n i europa och får därför de hetaste låtarna långt före många andra

bloggar.

mULTITUNES

(www.mULTITUNES.BLOGSOmE.COm)

För att citera Emma Goldman ”If I can’t dance, I don’t want to be in your revolution”

(ordföljdendebatteras,menmeningenärklar)Multitunes,baseradiHelsingfors,ger

läsarenendosavkampenmotförtrycketvarjegångmanbesökerbloggen.Meniställetför

pamflettermedutropsteckenochekonomiskateorieritreband,bjudermanpådetbästa

från musiker som vågar kämpa för en bättre värld. Eller, tyvärr, oftast berätta om hur skit vi

har det du. Sorgligt men sant.

31 • BLOGG

VäRLDSKARTANTEXT OCh BILDER: EmmA hOVI

Klädsel är ett uttryckssätt – vare sig det handlar om att uttrycka tillhörighet, väcka uppmärksamhet eller förmedla ett budskap är kläder och tillhörande accessoarer ett användbart attribut. den här gången illustrerar världskartan traditionell klädsel och undersöker hur kulturen influerar sättet att klä sig på.

Ayt Brahim-folkets traditionella klädsel för kvinnor Norra Marocko

Kroatisk folkdräktDen kroatiska folkdräkten har använts som krigsuniformer och en del av dräkten anammades av den franska armén under 1600-talet.

Lokal klädsel från staden San Juan Atitán i provinsen Huehuetenango Nordvästra GuatemalaInom den dominerande Mayakulturen i Guatemala har varje ortsamhälle sin egen klädsel.

Kirgisk folkdräktNordöstra Afghanistan

Traditionell klädsel från SaudiarabienHuvudduken skyddar huvudet från solen och har en svalkande funktion.

VISSTE DU DET häR?TEXT: ALINA BöLING

en oCh annan

Kulturdefinition

KULTUR

Det är lättare sagt än gjort att

definiera vad kultur egentligen

är, men förenklat kan man

definiera kultur som andlig

odling eller socialt överförda

levnadsmönster. Ordet kultur

härstammar från latin och

betyder ursprungligen odling.

POPULÄRKU

LTUR

Populärkultur är den del

av kulturen som riktar sig

till den breda massan och

anses ofta massproduceras

för masskonsumption.

Populärkulturen är lika

etablerad som det vi anser

vara kultur, man kan till

expemel hitta en slags

populärkultur i religiösa skrifter

som bibeln.

SUBKULTUR

En subkultur är en grupp

individer som bildar en grupp

vilkas kultur på ett eller annat

sätt skiljer sig från majoritetens

kultur. Subkulturer kan till

exempel kretsa kring någon

slags musikgenre eller

ideologi. Exempel på en

subkultur är hippierörelsen.

MOTKULTUR

Då en subkultur eller en

kulturell grupp inte endast

skiljer sig från majoritetens

kultur utan även gör

opposition mot den bildas en

motkultur. Precis som hippiena

kunde vara ett exempel på en

subkultur kan de även vara

ett exemple på morkultur

eftersom de endast inte skilde

sig från majoritetens kultur

utan även gjorde motstånd

mot den.

KULTURLANDSKAP

Natur som människan

påverkat genom industriell

verksamhet, odling, skogsbruk

eller annan markanvändning

definieras som kulturlandskap.

INTERKULTURALITET

Medinterkultur

alitetanses

någonsalgs interraktion mellan

oilka kulturer.

Serier, enrutingar, och allt möjligt annat skoj på svenskan Nanna

Johanssons hemsida, aktuell med sin första bok ”Fulheten” med

material i samma anda som hemsidan. Johanssons verk är roliga

och lite galna, men avspeglar på ett lyckat sätt vårt vrickade liv

och samhälle med alla dess absurditeter.

www.fulheten.com

Finsk community/webzine om och av kvinnor, med

serierfrånallamöjligatänkbaragenrer.Mycketintressanta

illustrationsekniker bland de publicerade serierna. Webbtidningen

består av inskickat material och är öppen för alla

intresserade.

www.narttu.net

VadhänderdåMicrosoftsExcelmöterhip-hop?Istilmed

”Amount of obtained ass of respective parties: Nate Dogg 100%

Toilet seat 0%” som procentkakor. Kräver att man är bekant med

genren sedan tidigare för att det ska vara roligt, men för långtida

vänner av ”the rap game” handlar det om grejer värda att föreviga

på en t-skjorta. Personlig favorit ”Things to fuck with: Wu-Tang

Clan0%”

www.jamphat.com/rap

wALTERSwEBTIpS

ALLA wEBTIpS fINNS häDANEfTER äVEN på fSS hEmSIDA, SKOLUNGDOm.fI, I KATEGORIN ”LäNKAR”

33 • wEBTIpS & fAKTOR32 • VäRLDSKARTAN

35 • LOppISGUIDE

Iljusetavfinanskrisenuppmanasvifrånolikahållattköpa

nya saker. Ganska oansvarigt med tanke på miljön tycker

jag. Shoppandet expanderar och vår livsstil tycks allt mer

kretsa kring att köpa saker, en hobby som ofta bortförklaras

som en kreativ sysselsättning. Ni vet, mode är ju konst och

all konst är bra?

Snacket om ekologi och miljömedvetenhet står

många upp i halsen men allvarligt skrivet, hur ska man

få folk att inse vikten av återanvändning? Lopptorgen

svämmar också de över av skatter och skräp, men

fortfarandefinnsdettrognaskarorspenderaresomrynkar

på näsan när det kommer till loppiskläder. För dig som tror

att du kan övervinna din kirppisrädsla presenterar vi nu

Elevbladets stora loppisguide!

För oss är skillnaden mellan secondhandaffär och

loppis mycket stor. I den förstnämnda har någon redan valt

ut plaggen åt dig och kräver oftast ett högre pris för varan.

Sannolikheten att hitta något trevligt är ju naturligtvis större

men charmen i att hitta precis vad man letar efter i en låda

märkt 50 cent försvinner. På loppis vet man aldrig vad man

hittar och det är självklart det roliga. För var annars hittar

man äggformade miniväxthus, de perfekta solglasögonen,

schackrutiga kroppsstrumpor eller kombinerade

hoppstyltor-rollerblades (jag ångrar fortfarande att jag inte

köpte de sistnämnda)? Trendiga secondhandparadis i all

ära, men de verkliga fynden görs oftast på de mest oanade

platser. Det gäller att tänka som Pippi och bli en fenomenal

sakletare!

Själv blev jag sakletare för många år sedan. I början var det

sannerligen svårt att hitta något dugligt men så småningom

hittar man knep då det gäller loppis-shopping. Ofta har det

varit en kombination av den enas knivskarpa fyndaröga

och den andras kunskaper vid symaskinen som resulterat

iåtskilligalyckadekirppisrundor.Detfinnsdocknågra

universella hjälpregler man kan ta till om man helt tappar

bortsigblandväskoriplastigtläderochillaluktandefiltiga

ylletröjor:

TA GOD TID på DIGStökigheten lopptorg emellan varierar, men den allmänna

regelnärattdetkrävermertidänH&M.Grävilådorna,titta

på hatthyllorna och försök tänka kreativt. Prova allt innan

du köper, för även om det är billigt är det ju inte automatiskt

perfekt. Själv har jag åtskilliga 2-euros-trasor jag aldrig gjort

något av.

KOLLA KVALITETENAlltsomärnoppigt,ordentligturtvättatellerhargulafläckar

under armarna är otrevligt. Beroende på vad man söker kan

detnaturligtvisgåanmedfläckarellerhål,sålängeplagget

i sig är fräscht. Speciellt svarta kläder är inte roliga om de

tvättats så många gånger att varannan maska är grådassig.

Jubla om du kommer över något med mycket ull, kashmir

eller silke i! Stickade tröjor i akryl är däremot djävulens verk

och blir noppigt och ”hårt” efter första tvätten. Och kom

ihåg att 100 % polyester blir väldigt svettigt.

ThINK OUTSIDE Of ThE BOX

Ärdubegåvadisömnadkandugöraunderverkmeddet

mesta. Gardiner, dukar, stora yllekappor, skjortor, allt går

verkligen att klippa och ändra i! Alla kan dessutom sprätta

bortaxelvaddarellerklippaavbyxben.Deflestalopptorg

har också lådor med t.ex. sytråd, garnrester, dragkedjor,

knappar och liknande för den pysslige.

TäNK på DIN VäN!

Fleraavdeabsolutfinastepresenterjagnågonsingettbort

ärloppisfyndsomjagintesjälvhittatanvändningför.Hittar

du världens pang-skor men har för liten fot, kommer över

ettfintstycketeaterpjässigneratIbsenmeninteförstår

dig på manuskript, rotar fram en fjäderbeprydd burlesk

hårprydnad men själv känner dig för feg för sånt eller hittar

det perfekta spetsnattlinnet men själv sover i pappas

t-skjortor – slå då till och hurra! Du kommer garanterat att

stöta på någon som uppskattar alla dessa ting, förr eller

senare.Medriskförattlåtaäckligtinställsam,mentänkså

fintattinitieraenvänskapmedattsådärobemärktlåtaen

finsakslinkaneridinvänsjackficka!

(OBS! Kom ihåg att konsumtion alltid är konsumtion – köp

inte bara för sakens skull!)

vart sKa Man då Gå?

frälsningsarmén

Klemetsögatan vasa

Litetloppismedstorturval.Härkanmanhittaalltfrån

lampskärmar till hårprydnader. Det krävs en del grävning

för att hitta guldkornen men jag hittar alltid något mer

eller mindre roligt här. Till exempel har de ett stort urval av

sjömanskepsar,nördigaglasögonochfinagardiner.Jaghar

också köpt många av mina favoritböcker för 5 cent här. Ofta

löjligt låga priser.

sandvikens loppis

sandvikens torg, helsingfors

Öppet endast på sommaren men ett mycket trevligt

förmiddagsnöjeommanhartid.Helsingforsloppisar

tenderar att vara mycket dyrare än i andra städer men här

kan man beroende på försäljare hitta riktigt billiga och bra

saker. Urvalet och diversiteten är stor, allt från ryska damer

som säljer Donna Karan jeans till bord översållade med

saker från någons mormors vind. Kom tidigt, mitt på dan är

det stor trängsel och allmänt klaustrofobiskt.

art + design

universitetsgatan åbo

Okej, detta kan kanske inte kallas loppis eftersom det är i

en helt annan kvalitets och prisklass men måste nämnas

på grund av sin absoluta fantastiskhet. Art + design drivs

av ett par som kan precis allt om allt de säljer och som

alltid kan berätta anekdoter och bakgrundshistoria om varje

liten pryl. Övre våningen är mest möbler och konst och på

nedrevåningenfinnshattar,puderdosor,parfymer,speglar,

handskar, negligéer, uniformer, skor... Kort sagt, en massa

krafs som framkallar habegär för retrolovers.

antikvariat lafkan

Kyrkoesplanaden vasa

Om du är en sucker för dammiga gamla böcker är detta

äkta antikvariat komplett med stege till de översta hyllorna

ochbakomdiskenenäldremanmedskägg.Ägarenhar

svaret på alla dina frågor, eller åtminstone vänder upp och

ner på affären och kollar alla lexikon tills han hittar vad du

söker. Kul blandning av klassiker, nya publiceringar, gamla

serietidningar,LP-skivorochlyrik.Bästurvalavfinskaoch

svenska böcker. Lafkan hör till de ställen man önskar att

aldrig ska gå i konkurs.

+ samtliga sommar-utomhus-lopptorg! Sommaren

verkar vara loppisarnas blomstringstid så satsa på

torgloppmarknader och utomhus-kirppis!

fss-MedleMMen eMMa sundstÉn synar JAKOBSTADSLOPPISARNA

Pedersöre församlings missionsstuga, Vasavägen 54:

Härhittarmanlättsecondhandkläderförenbilligpeng.

Söker man nytt porslin eller kökstillbehör får man det också

billigt.Iblandmeninteoftafinnsdetocksålitemöbleroch

mattor att köpa. Utbudet varierar eftersom de rensar ur och

skickar kläder till behövande runt om in världen.

nada nord

skolgatan 19

Skickar mesta delen av sina kläder till behövande men har

ändå ett enormt utbud kläder på en liten yta. Det gäller

alltsåatthagodtidpåsigattgåigenomallahögar!Man

hittar allt från billiga väskor till billiga gubbkostymer.

Jakobstads Storloppis

Järnvägsgatan 24

Härhittarmanensaligblandningavkläderochprylar.

Det behövs mycket tid och ork för att gå genom allt men

här kan man göra otroliga fynd. Jakobstads Storloppis är

kanske inte Jakobstads bästa loppis men har absolut det

störstautbudet.Iblandfinnsdetmassoravsakerochibland

inga alls, beroende på hur många som hyrt sig ett bord.

Jakobstads åldringsvänner

herrholmgatan 7

Omduhartänktflyttaellerbaravillförnyadittrumeller

din lägenhet lite är det åldringsvännerna du ska besöka.

Härkanmangörariktigastorfyndnärdetgällermöbler.En

soffa får man för cirka 20 euro och möbler för ett helt rum

för ungefär 50 euro. Personalen är otroligt trevlig och prutar

ofta på priset. Söker man böcker eller LP-skivor lönar det

sig också att ta sig en sväng till åldringsvännerna.

antikvariat simona

herrholmsgatan 15

Simona är en guldgruva för dem som söker böcker, LP-

skivor eller seriealbum! Allt är väldigt organiserat, i alla fall

tycker ägaren så, och det går snabbt att se över allt. Det är

rätt trångt men doften av gamla böcker gör att man stannar

länge. Utbudet av LP-skivor är helt fenomenalt och går man

in här får man räkna med att stanna länge för ägaren gillar

verkligen att diskutera om man frågar något.

mAGASINET pAppERS VäSTNyLäNDSKA REDAKTIONSSEKRETERARE KARIN LINDROOS äR EN IVRIG LOppISBESöKARE. ELEVBLADET BAD hENNE LISTA VäSTNyLANDS BäSTA LOppISAR:

vindsloppis, Karis

Missionsboden, ekenäs

ottmanska gården, ekenäs

emmaus, ekänäs

Missiontorget, Karis

elevbladets stora

loppisGuideTEXT: SARA hOVI BILDER: mATTS BJOLIN

RE

CE

NS

ION

ER

fILmRECENSION”2 DAyS IN pARIS”ALINA BöLING

Att hitta en bra och genomtänkt romantisk komedi

är ingen lätt sak. Filmindustrin spottar i snabb takt ut

nyafilmermedavsiktenattroaoss.Deromantiska

komediernafinnsiöverflöd,menromantiskakomedier

med smart humor och ett innehåll som är mer

djuplodande än en barnbassäng är betydligt färre till

antalet.

Normalt håller jag mig på minst 3 meters

avstånd från hyllan med romantiska komedier då jag

harföravsiktatthyraenfilm,menenkvällvågadejag

ta språnget och närma mig hyllan med pastellfärgade

omslag. Då jag valde att hyra den fransk-amerikanska

komedin ”2 Days In Paris”(2007) var jag främst på

grundavfilmensklyschiganamnenaningskeptisktill

omhuruvidafilmenskullevarasevärdellerinte.Denna

gång blev jag positivt överaskad, ”2 Days In Paris”

lyckas med hjälp av teman som klassiska fördomar och

kulturkrockar.

”2 Days In Paris” som bland annat visats

påRakkauttajaAnarkiaafilmfestivalenärregisserad

av Julie Delpy, för vissa kanske tidigare bekant från

”TroisColeurs:Blanc”,Delpyspelarocksåhuvudrollen

tillsammansmedAdamGoldberg.MarionochJackär

ettfransk-amerikansktparsomboriNewYork.Efteren

ganska misslyckad semesterresa till Venedig stannar de

iParisettpardagarföratthälsapåMarionsföräldrar

som förövrigt spelas av Delpys egna föräldrar. Vistelsen

i Paris ger den något neurotiska och hypokondriska

amerikanenJackchansenattlärakännasinflickväns

familj,hemlandochförflutna,någotsomresulterar

i diverse kulturkrockar. Fransmännens frisinnade

attityder och humor såväl som den helstekta kaninen

som Virginies far bjuder till middag chockerar Paul som

normalt inte ser sig själv som en klassiskt konservativ

amerikan.

”Two Days In Paris” spelar på ett suveränt

sätt på överdrivna stereotypier om både fransmän och

amerikaner,filmengerenkängaåtallaosssomofta

anser oss själva som fördomsfriaste men ändå anser

mycketomenheldelmänniskor.Humornskapasmed

hjälp av spontanitet i såväl situationer som i dialog.

Eftersomfilmenändåärenromantiskkomediären

snuttegull-återföreningsscen i slutet oundviklig, men

vägen till den går genom en snabbmatsrestaurang som

saboteras av en aktivist och Paris förorter där Paul jagas

av ilskna republikaner han tidigare jävlats med.

”2 Days in Paris” är kanske inte århundradets

mestrevolutionerandefilmmenärändåenromantisk

komedi som lyckades spränga mina fördomar om att

romantiska komedier alltid är förutsägbara, cliché fyllda

och hjärndöda.

pOppIN pANDA(TILLVERKARE: GLU mOBILEpLATTfORm: mOBILTELEfON)VALTER SöDERmAN

Mobilspelensädlaskaraärengenreblandvideospel

som sällan får den ära genren vore värd. Alla har vi

väl bekantat oss med till exempel klassikern Snake

(Matopelipådetandrainhemska)redanivåra

barndomsmobiler,mendeflestajagkännerkannog

inte säga att de skulle räkna sig till vännerna av spel på

telefonen.

Inte jag heller, före jag bekantade mig med

PoppinPanda.SpeletföljdemediminNokiaClassic

3100 då jag köpte luren, och jag blev så att säga tagen

på från första touchen.

Poppin Panda är ett klassiskt puzzle-spel i

den bemärkelsen att grundprincipen är rätt så enkel:

olika färgade bollar kommer längs med en lina mot en

brunn och din uppgift som spelare är att skjuta in nya

bollar i loppet så att tre av samma färg är i rad och då

försvinner.Manvinnergenomattelimineraallabollar

på banan. Om bollarna hinner till brunnen är spelet

slut. Panda-aspekten får spelet genom att den som

skjuter de ovannämnda bollarna är en panda vid namnet

Paw.Hanharblivittillkalladavjordensandarföratt

rädda vår planet. Bollarna som skjuts är egentligen

elementkristaller eller dylikt, och genom att stoppa deras

färd mot det svarta hålet återfår jorden sin naturliga

balans. Detta möjliggör även att vissa bollkombinationer

ger en specialbollar med olika elementära krafter, till

exempel eld spräcker enskilda bollar och vatten ger en

regnskur som slumpmässigt spräcker ett par bollar på

banan.

Jag vet, det låter skumt, men det är ytterst

tillfredställande då man slutligen får dendär kristallen

som räddar hela spelet.

Kontrollerna fungerar mycket bra med tanke

på mobiltelefonens ickeergonomiska spelknappar och

detbegränsadefingerutrymmet,ochfunktioneraär

fördelade på ett mycket logiskt sätt bland telefonens

knappar.Grafikenärintedetbästamansättpå

mobilskärm, men charmigt och färgglatt i all sin

kitchighet med idylliska ängar som spelbanor och

solnedgångar som bakgrundsbilder i menyn.

Det roliga med hela spelet är egentligen

själva naturskyddstematiken och klarade banor belönar

spelaren med information om pandor och hur de är

utrotningshotade. Ett ytterst fräscht sätt att människor

om djurskydd.

9 • RäDDA VäRLDEN

fAVORIT I REpRISSkicka er ansökan med snigelpost till fSS, Stora Robertsgatan 3-5 B33,

00120 helsingfors eller via e-post till kansliet@skolungdom.fi innan

16.3.2009!

fSS förbundsstyrelse fungerar som jury och kommer att gå igenom

alla ansökningar med granskande blick. Den lyckliga vinnaren kommer

sedan att stormas av fSS eminenta expert-pimp-crew som omvandlar

vinnarskolans elevrum till det snyggaste någonsin. Detta är årets chans,

skicka in ansökan redan idag! Vi kanske ses?

ANSöKAN SKALL INNEhåLLA:

1. Skolans namn samt en kontaktpersons uppgifter (exempelvis

någon ur elevkårsstyrelsen!)

2. Ett eller flera fotografier på skolans elevrum

3. En fritt formulerad förklaring på varför just er skolas elevrum

skall pimpas upp

fSS generalsekreterare Emma hovi svarar på frågor! Skicka e-post

till emma.hoviskolungdom.fi eller ring 040 06 90 098.

Det står klart att såväl lärare som elever har rätt till rekreation

och vila under arbetsdagen i skolan – det kan ingen förneka! FSS

frågar sig hur detta verkställs i skolan och hur i synnerhet elevers

och studerandes miljö ser ut utanför klassrummet.

Svaret är så gott som givet – under raster och annan lös tid

förpassas eleverna till träbänkar och kalla korridorer med enstaka

soffgrupp

er.Medan

detivar

jeskolai

Svenskfin

landfinn

sett

inrett lärarrum är det långt ifrån alla elever som har ett eget rum

att umgås i, vilket tyvärr ofta är en ekonomisk fråga. Faktum

är dock att skolkorridorer inte är de mest ändamålsenliga av

umgängesplatser, varken ur ett social- eller trivselperspektiv.

Att få vistas i en trygg och inspirerande miljö, såväl i klassrummet

som utanför det, är en förutsättning för att må bra och för att

kunna lära sig olika saker. FSS anser att det i skolan måste få

finnasett

,helstfle

rautrymm

ensome

levernarå

röveroch

ärtill

endastfö

relever!

Menfinn

sdetett

rummås

tedetkun

nafylla

enfunktio

n.Iende

lskolorfi

nnsdetf

aktisktel

evrum,m

enofta

har inredningen dikterats av andra än eleverna själva och är inte

nödvändigtvis det utrymme man helst vill vara i.

Bland alla er vars elevrum känns halvskabbiga och föga

inspirerande utlyser FSS nu, för andra året i rad, den hetaste av

tävlingar.

nuförtiden snackas det mycket om plagiat, kopiering och stulna refränger. anklagelserna spottas kors och tvärs inom musikbranschen, alla måna om att just deras verk ska bli originalet, den äkta varan. Men var går gränsen mellan plagiat och inspiration?

Ettsmarttricksomfleragångeranvänts

inom konstindustrin är att inspireras av en

annans verk för att sedan göra om det med

hjälp av en annan konstform. Exempelvis

att ta en tavla man tycker om och sedan

skrivaensymfoniomden.Voilá!Mycket

möda sparas då grundidén är någon annans

mensjälvkanmananvändafinaordsom

hyllning och inspiration eller också gå hela

vägen och säga att ens arbete är tillägnat

den andra konstnären. Då ses din konst som

ett nyskapande kreativt arbete istället för en

simpel kopia.

Den ryske kompositören

Mussorgskijvarnäravänmedkonstnärenoch

arkitektenViktorHartmann.Densenaredog

dock mycket tidigt på grund av artärbrock

(aneurysm)ochsorgenfickMussorgskijattår

1874 arrangera en storslagen konstutställning

med över 400 konstverk av den avlidne.

Inspirerad av sin upplevelse på utställningen

skrev han sedan inom sex veckor ett verk

för symfoniorkester och gav det namnet

Pictures at an exhibition. Verket är strukturerat

i promenader med samma tema som

symboliserar gången mellan tavlorna, och mer

komplexa delar som vart och ett bär namn

efter en tavla.

Mankanlyssnatillexempelvis.

Två judar, Vagnen och Kycklingarnas balett.

Helhetenärettmycketvackertmusikstycke

och man kan tydligt se likheter mellan tavlan

och den tillhörande musiken. Det sägs att

promenaderna har ett långsammare tempo

eftersomMussorgskijsrundlagdaperson

hindrade honom från att gå vidare snabbt!

Ett annat exempel på samarbete

mellan konst och klassisk musik är

DisneyfilmenFantasia.FantasiaärDisneys’

tredjelångfilmochvartyvärringenstörre

succé på biograferna. Idén var att dåtidens

skickligasteanimatörerskulletecknaenfilm

till ett stort klassiskt verk. Soundtracket

innehåller spår av bl.a. Tjajkovskij, Dukas,

Bach och är framfört av Philadelphia orkestern

under ledning av Leopold Stokowski.

Animationernas tema varierar mycket,

allt från årstidernas växling till djävulens

uppvaknande. Fantasia är en explosion av

färger, kreativitet och vad min bildkonstlärare

skulle kalla skaparglädje.

Själv har jag ofta svårt för att

lyssna på remixar av låtar jag tycker om i

originalform. Jag vet inte exakt vad som får

mig att ogilla dem men låten känns alltid

mer eller mindre våldtagen då rösten har

scratchats sönder och basgången höjts

tusenfalt. Plagiat är kanske fel ord att använda

men man undrar ju nog om musikerna alltid

gillar att få sina saker obskyrt förändrade. Nä,

då föredrar jag nog helt kultursnobbigt de

förstnämnda exemplen. Eftersom det mesta

inom populärkulturen följer samma mönster

finnsdetalltidenflirtmellankonstochmusik

och parterna får litervis med cred för trendiga

samarbeten.

Och som vi vet leder många tama

försök till sällsynta snilleblixtar. Som till

exempel Pictures at an exhibition.

Konst+MusiK=<3TEXT: SARA hOVI

MUSIKKonStMUSIK MUSIKKonStMUSIK MUSIKKonStMUSIK

hEJ DU ELEVBLADETS LäSARE!BRUKAR DU KRAfSA NER KRåKföTTER? // SKRIVER DU BLOGG UNDER TäCKNAmN OCh VILL få ETT INLäGG pUBLICERAT? // äR DU EN mäSTARE på hAIKUDIKTER? // hAR DU SKRIVIT EN BRA UppSATS SOm LIGGER OCh DAmmAR BLAND RESTEN AV SKOLpAppREN? // hAR DU UppLEVT NåGOT SOm fåTT DIG ATT TAppA hAKAN? // LIGGER DU OCh RUVAR på BRA IDéER? // äR DET NåGOT DU SAKNAR I ELEVBLADET? // VILL DU få SyNLIGhET I DET UNGA SVENSKfINLAND?

DET KRyLLAR AV fRåGOR på ELEVBLADETS REDAKTION OCh NU VILL VI hA SVAR AV VåRA LäSARE. Så KAVLA Upp äRmARNA OCh SKRIV Så TANGENTBORDEN GLöDER. ELEVBLADET SUKTAR EfTER ERA TEXTER – OCh ERA åSIKTER! SKICKA DINA TANKAR, DINA IDéER OCh DINA fUNDERINGAR TILL ADRESSEN ELEVBLADET@SKOLUNGDOm.fI Så KAN VI TILLSAmmANS SE TILL ATT TIDNINGEN BLIR hELA DET UNGA SVENSKfINLAND I SmAKEN!