en tidning av och om samordningsförbundet samspelet. nr. 1 … · 2019. 10. 4. · lÄndskt...

En tidning av och om Samordningsförbundet Samspelet. Nr. 1 2017

Producerad av Mediagruppen Karlstad i samarbete med Samspelets deltagare

Sidorna 10-11VAD BET YDER SAMSIP FÖR

VERKSAMHETERNA?

Sidorna 4-5DET FINNS INGA FÖRLORARE

MED SOCIALT FÖRETAGANDE

Sidorna 14-15

SAMVERK ANSTRÄFF

FÖR SAMSPELET

2 MEDSPELAREN, Nr 1 2017

Lars Nilsson Ordförande, Samespelet

Stegarna, som Samspelet medverkat i sedan start, har varit och är projekt som är utvecklande för deltagarna. Men de har inte övergått i en ordinarie verksamhet på det sätt som skulle vara tillfredställande. Det medför att Stegarna idag tar en stor del av Samspelets ekonomiska resurser, vilket i sin tur hämmar nya sätt att förbättra integrerat arbete för våra brukare.

Styrelsens tankar är få parterna att ta ett större ansvar för de projekt/in-satser de vill starta och att det finns en implementeringstanke med från start. Samspelets nya roll blir alltså mer som stöd till projektägare och projektle-dare samt får rollen som idéutvärderare.

SAMSPELET I NY TAPPNING

MEDSPELAREN, Nr 1 2017 3

INNEHÅLLSamspelet i ny tappning 2

”Jag är inte dum i huvudet” 3

Socialt företagande 4-5

Socialt företagande i fokus 6

Besök från Belgien 7

Arbetsträning på Solareturen 8-9

Vad betyder SAMSIP för verksamheterna? 10-11

TRIS i Hammarö 12-13

Samverkansträff 14-15

Arbetsgivarkoordinator 16

Låt Porten stå öppen 17

Portens metodik 18

Samspelets deltagarinsatser 19

Medspelaren Nr. 1 2017

ChefredaktörRobert Halvarsson

HandledningLotta Tammi

Grafisk form & layoutJohan Holst

Skribenter, fotografer:Henrik Sjöberg, Robert Halvarsson, Lotta Tammi, Maria Lundby Bohlin,

Ylva Alsterlind, Marianne Jonsson

Produktion & tryckKooperativet Mediagruppen Karlstad

(www.mediagruppen-karlstad.se) för Samordningsförbundet Samspelet

(www.samspelet.se)

Jenny Nordansjö, projektledare Porten och arbets-givarkoordinator Ulrica Matthed anordnade i maj en inspirationseftermiddag på Scandic Klarälven kring framgångsrikt handledarskap med gott be-mötande.

Konferensen inleddes med Joanna Halvardssons föreläsning ”Jag är inte dum i huvudet, jag har Asperger syndrom & Bipo-lär sjukdom typ 2”.

Joanna, som nyligen fått utmärkelsen ”Årets pusselbit i Värm-land” berättade sin historia och hur hennes liv ser ut idag. Ingen åhörare lämnades oberörd och föreläsningen gav upp-hov till frågor och funderingar kring bemötande och handle-darskap.

Inbjudna arbetsgivare fick under eftermiddagen möjlighet att presentera sina verksamheter och efter fikabuffén ägnades tid åt metoder för framgångsrik kommunikation.

Text: Ylva AlsterlindFoto: Lotta Tammi

”JAG ÄR INTE DUM I HUVUDET”


DET FINNS INGA FÖRLORARE MED SOCIALT FÖRETAGANDE

Efter en stadig hotellfrukost häl-sade Samspelets förbundschef Meta Fredriksson Monfelt alla varmt välkomna. Seminariet öppnades av riksdagsledamot Berit Högman. Hon har under hela sin politiska karriär följt arbetet och ekono-min när det gäller arbetsintegre-rade social företag. Berit Högman beskriver företagsformen som en knagglig resa men att hon nu som riksdagsledamot i regeringen ser en god framtid. Berit Högman beskriver ett fint exempel från ett studiebesök på det arbetsintegre-rade sociala företaget Jallatrappan i Malmö och poängterar vikten av sociala innovationer och arbetsinte-grerade företag.

- Det finns så otroligt många vin-ster med den här företagsformen, främst för människor men också för samhället. Vi behöver både hållbara människor och ett hållbart samhälle och det finns inga förlo-rare när det gäller att utveckla den sociala ekonomin, påpekar Berit.

DUBBLA AFFÄRSIDÉERVeronica Höijer, strateg för socialt företagande i Norrköpings kom-mun, Söderköpings kommun och Valdemarsviks kommun börjar sitt föredrag med att visa en kort film. Filmen beskriver tre kvinnor som av olika anledningar hamnat långt från arbetsmarknaden och tillsam-

mans startar ett arbetsintegrerat socialt företag. Företaget Bönorna har utvecklats från ett till tre ca-féer/lunchserveringar sedan starten 2010. Filmen berör och visar ett mycket lyckat exempel hur ett socialt företag fungerar. Hur det får människor att växa och möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet efter långtidssjukskrivning och/el-ler arbetslöshet.

- Arbetsintegrerade företag har dubbla affärsidéer. En näringsgren och en rehabiliteringsdel. Man är en arbetsplats för alla slags männ-iskor, berättar Veronica

Ett viktigt begrepp inom socialt företagande är ”empowerment”. Begreppet syftar till att en individ ska känna att denne har makt över sin egen situation, sina arbetsupp-gifter och sin närmiljö.

- Jag som varit med och startat flera arbetsintegrerade företag, bland annat i Karlstad, vet att det faktiskt fungerar så i verkligheten. Det är inga floskler, betonar Veronica.

Veronica avslutar med att poängte-ra att sociala företag behöver stöd. Den offentliga sektor är en viktig part, likaså Arbetsförmedlingen, olika intresseorganisationer, studie-förbund, näringslivet med flera.

120 KOMMUNERAnnika Falk, biträdande förbunds-chef och verksamhetsutvecklare i samordningsförbundet Östra Södertörn i Stockholm, berättar att idag har 120 kommuner i Sverige registrerade sociala företag. Genom Europeiska Socialfonden har Sam-ordningsförbund i Stockholms-området beviljats 100 miljoner för att utveckla socialt företagande. Annika, som gjort ansökan för Stockholmsområdet, har sedan lång tid ett stort engagemang för socialt företagande.

- Jag dök på socialt företagande när jag studerade till socionom och såg en otrolig potential att bedriva socialt arbete genom företagande, berättar Annika.

NATIONELLA RÅDET FIN-SAMNationella rådet består av Arbets-förmedlingen, Försäkringskassan, Sveriges kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen. Syftet med rådet är bland annat att i enlighet med regeringens intention ge sam-verkan mellan parterna den förank-ring som är nödvändig. Rådet har också antagit en vägledning för hur sociala företag kan stödja personer som faller inom lagen om ”finan-siell samordning av rehabiliterings-insatser”, i dagligt tal Finsam.

Samordningsförbundet Samspelet arrangerade november i fjol ett frukostseminarium på ho-tell Plaza i Karlstad. Medspelaren var på plats för att höra hur stödjande strukturer i samhäl-let kan hjälpa arbetsintegrerade sociala företag.

Text: Ylva AlsterlindFoto: Lotta Tammi


- Inom Finsam arbetar man med både strukturövergripande och individinriktade insatser, säger An-nika.

Strukturövergripande insatser är till exempel att bjuda in till semi-narium, utbildningar men även att anställa personer för att arbeta med utvecklande av socialt företagande och främja samverkan mellan par-terna på lokal nivå. Individinrikta-de insatser är bland annat att skapa arbetsträningsplatser för deltagare på arbetsintegrerade företag samt utbilda i socialt företagande.

SAMARBETSAVTAL Inom Samordningsförbundet Östra Södertörn hade man redan 2011 en policy om hur kommunen ska stödja sociala företag. Samord-ningsförbundet såg att det inom kommunerna med flera fanns för få anpassade platser för arbetsträ-ning, samtidigt fanns det tre sociala företag, ett i vardera kommun.Förbundet tog på sig ansvaret för att öka antalet arbetsträningsplat-ser. Ansvaret innebar också att se hur de kunde stödja och utveckla arbetsintegrerade sociala företag för att skapa bättre förutsättningar för personer, inom ramen för Finsam, att få ett arbeta och möjlighet till egen försörjning. Genom att starta ett nätverk knöt förbundet

ett samarbetsavtal med de sociala företagen. Avtalet innebar att de fick en utse en avlönad handledare till företaget mot ett antal arbets-träningsplatser. I samarbetet ingick också ramar för hur plasterna skulle vara utformade och anpas-sade.

- Bönorna i Handen är ett alldeles underbart företag som vi samarbe-tar med. Det startades av tre kvin-nor och har idag 20 anställda och lika många arbetsträningsplatser, avslutar Annica.

JÖSSENAVET; ETT VÄRM-LÄNDSKT KOOPERATIVSom avslutning fick Medspelaren och övriga deltagare lyssna på ett praktiskt exempel hur ett arbetsin-tegrerat socialt kooperativ byggts upp.

Jössenavet drivs som en ekonomisk förening och finns på två platser i Värmland, Brunskog och Arvika. Kooperativet startades efter att 13 personer, som hamnat utanför arbetslivet av olika anledningar, gått en EU finansierad kurs inom Framsteget (ett gemensamt projekt inom Samordningsförbunden i Värmland) som gav kunskaper i att starta och driva ett social företag. Jössenavet började sin verksamhet

med att arrendera ett växthus med kryddodling. Med arrendet följde även kundunderlaget.

- Vi hade jättetur och kunde starta företaget med ett färdigt koncept, det var lite som att halka in på ett bananskal, berättar Gunilla Näve-hed en av kooperatörerna i Jös-senavet.

Idag är de sju kooperatörer som driver företaget. Verksamheten driver ett hunddagis, samt utför le-goarbete för ett lokalt ventilations-företag. De utför även uppdrag från ett antal andra lokala aktörer.

Kooperativet tar emot personer som ska ut på arbetspraktik, ar-betsprövning med mera. Det kan vara personer som mår fysisk eller psykiskt dåligt och behöver prova att arbeta utifrån sin förmåga. Ar-betsuppgifterna och arbetstiderna anpassas efter individen.

- I ett socialt arbetsintegrerat företag arbetar man 100% av sin förmåga och alla har lika mycket värde, avslutar och betonar Gu-nilla.

Vill man veta mer eller komma i kontakt med Jössenavet finns infor-mation på kooperativets hemsida; jossenavet.se

Veronica Höijer, Robert Halvarsson, Per-Inge Lidén, Meta Fredriksson-Monfelt, Berit Högman, Annica Falk


Veronica Höijer inleder med att fastställa att människor ska ses som resurser som kan bidra med sina egenskaper. Det handlar om att det är viktigt att se individens egna förmågor och styrkor.– Jag har alltid varit intresserad av människor och att alla ska få sin plats i världen, förklarar Veronica.

Med en gedigen bakgrund och erfarenhet av socialt företagande menar Veronica att denna form av företagande bygger på värderingar och delaktighet. Verksamheten styrs av värderingar där individens förmågor och ork bedöms indivi-duellt.

Sysselsättning är en viktig del för att man ska kunna hantera sin var-dag. Veronica förklarar att arbete väldigt förknippat med vår identi-tet. Det vi arbetar med definierar oss som människor.

Målet med ett socialt företag är att skapa ett socialt sammanhang för de personer som deltar i verksam-heten. I ett socialt företag skapas arbete för personer som har svå-righeter på den öppna arbetsmark-naden. Det handlar också om att skapa en social nytta för individen och samhället. Det gäller att skapa delaktighet genom att man är med

och äger sitt företag och att man i huvudsak återinves-terar sin vinst i verksam-heten.– Sociala företag är en möj-lig väg till arbete som ligger i era händer. Det är inget som faller likt manna från himlen, utan man får vara aktiv själv, menar Veronica Höijer

En annan viktig aspekt av det so-ciala företaget är hur besluten tas. Det revolutionerande är att företa-gets medlemmar styr verksamhe-ten. Alla har lika mycket inflytande i hur företaget drivs. Devisen en medlem en röst är grunden i styrel-searbetet.

Oavsett vem du är, är du en resurs som kan vara nyttig i det sociala företaget. Det handlar om att varje individ kan bidra med hans eller hennes förmåga. Vår livshistoria, allt det där som ligger i livets rygg-säck, kan vara ett positivt bidrag i det sociala företagandet. Det kan vara erfarenheter från livets alla skeenden eller kunskaper förvär-vade på akademisk väg.

Det är också viktigt att man gör sig synlig i relationen till näringslivet. Att delta i olika företagsevent som mässor är en väg i jakten på nya

kontakter och nätverk. Det gäller att förklara vad ett socialt företag är och visa på ett alternativ till den konventionella arbetsmarknaden.– Det är viktigt att ha ett nätverk och själv vara medveten att man måste delta i det. Det gäller också att inte tro att allting kommer till en, utan sök aktivt efter lämpliga nätverk, menar hon.

Sociala företag kan syssla med vitt skilda områden. Det kan vara kafé-verksamhet, hunddagis, ROT och RUT-tjänster, tryckeri eller med-ieprodukter. Detta visar att socialt företagande kan appliceras på en mängd olika verksamhetsområden.– Det gäller att hitta sin nisch och göra något som ingen annan gör. Det är också viktigt att välja sin verksamhet med omsorg, så att man inte får slita mer än vad som krävs, för att hålla verksamheten levande och igång, säger Veronica Höijer.

Text och bild: Henrik Sjöberg

SOCIALT FÖRETAGANDE I FOKUS

Den 6:e mars 2017 besökte Veronica Höjier Sam-spelets lokaler för att dela med sig av sina erfarenhe-ter och kunskap om socialt företagande. Det var en intressant och lärorik inblick i ett område som inte är så välkänt för de flesta.

Veronica Höjier


Gruppen bestod av fyra entusiastiska per-soner som förestår ett upplägg där personer långt ifrån arbetsmarknaden kan få möjlighet till sysselsättning. Tanken med detta trans-nationella utbyte är att utbyta tankar och kunskap.

Under tre dagar lärde den belgiska delegatio-nen känna de metoder som används i projekt Porten. Ett digert program sattes samman som gav ett gemensamt utbyte av idéer och erfarenheter. Medspelarens reportrar var på plats under förmiddagens presentatio-ner. Under presentationen framgick det att projekten har flera liknande delar, men också skiljer sig åt en del.

Porten och Samspelet var först ut med att presentera sitt projekt, för att berätta om deras arbete för den bel-giska delegationen. Det rådde en lättsam och trevlig stämning mellan kollegerna från Belgien och Sverige. Mötet utspelade sig på engelska och flöt på i god anda.

Eric Aegden, en av gästerna från Belgien, förklarade hur företaget Noord-Limburgs Open Atelier fungerar, som verkar inom trä och metallindustrin. Företaget monterar bland annat metall- och plastdetaljer och jobbar även med sömnad, borrning och svetsning i lokaler med en yta av 5 000 m. Det är ett modernt företag där personer med olika funktionsnedsättningar jobbar.

Medspelaren får också en pratstund med Koen Cools som menar att Sverige har kommit längre vad gäller strukturer och hur man arbetar. – Jag tycker att ni i Sverige är mer professionella än vi i Belgien. I de skandinaviska länderna är strukturerna mer utvecklade och stödet från myndigheterna är bättre.

En annan skillnad är hur man beviljar lönebidrag. Det är mer utbrett i Sverige än i Belgien. Koen nämner också att arbetsgivarna är avvaktande i Belgien, de är mer rädda att anställa personer med funktionsned-sättningar. Detta problem finns även i Sverige och det som behövs är att man bygger upp ett nätverk där arbetsgivarna ingår, så att de förstår problematiken.

Text: Lotta Tammi och Henrik SjöbergFoto: Lotta Tammi

BESÖK LÅNGVÄGA IFRÅNEn kall måndagsmorogon i början av mars besökte ett gäng belgare från företaget Noord-Limburgs Open Atlelier Porten och Samspelet.

SAMSPELET BESÖKTE BELGIEN

Den 28 maj reste Meta Fredriksson-Monfelt tillsam-mans med två kollegor ner för att besöka företaget Noord-Limburgs Open Atelier, som var och besökte Samspelet i Karlstad i mars. Man kommer att vara tre dagar i Belgien, syftet är att ta del av deras verk-samheter på samma sätt som de belgiska företaget tog

del av Samordningsförbundet Samspelets verksamhet tidigare. – Det är så intressant att besöka olika insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden. Förhål-landena i Flandern liknar de vi har i Sverige. Här finns mycket att ta med hem från det digra programmet som erbjuds. Intresset för finansiell samordning och för möjligheterna det innebär är mycket stort, berättar Meta Fredriksson-Monfelt för Medspelaren.


- Idén kom efter att vi länge funde-rat på hur man kan hjälpa personer som trots många försök och insat-ser ändå inte kommer vidare ut i arbetslivet, berättar Ulf Lidström, projektledare och enhetschef för Solaenheten. Projektet med förstärkt arbetsträ-ning startade hösten 2016 och syftet är att personer, som av olika anledningar har extra svårt att komma ut i arbete, ska få möjlig-het att träna på situationer och förhållanden som är kopplade till arbetslivet. I förstärkt arbetsträning ingår bland annat att skapa rutiner för att passa tider, samarbeta med andra och utföra adekvata arbets-uppgifter. Hela Solaenheten som består av Solareturen, Solacykeln samt renhållning på ön Sållaren tar emot många personer för arbetsträning. För att enklare komma igång med förstärkt arbetsträning beslutade Samspelet att projektet skulle im-plementeras i Solareturens ordina-

rie verksamhet. Som extra resurs till projektet anställdes arbetstera-peut Britt Larsson. Hon jobbar på plats i verksamheten, något som uppskattas av alla.

- Att Britt finns med i verksamhe-ten är verkligen en jättetillgång, säger Ulf och får medhåll av arbets-konsulenten Anneli Andersson.

På Solareturen finns 25 platser för förstärkt arbetsträning och en plats pågår under tre månader. Innan personen ansöker om en plats görs ett studiebesök tillsammans med handläggare/kontaktperson från kommunen, Landstinget, Arbets-förmedlingen med flera.

- Vi erbjuder arbetsuppgifter vid befintliga arbetsstationer men har även utvecklat några till så att det ska finnas en bred variation, berät-tar Ulf

Vid varje nystart görs ett be-dömningsmöte tillsammans med deltagaren, en arbetskonsulent och

arbetsterapeuten Britt kring vilka arbetsuppgifter som är lämpliga. Under den förstärkta arbetsträ-ningen får deltagaren kontinuerlig uppföljning och hjälp till stegvis utveckling med stöd av olika me-toder.

- Jag använder mig av flera be-dömningsinstrument, bland annat DOA, dialog om arbetsförmåga. Deltagaren gör en självskattning av sin arbetsförmåga som vi tillsam-mans jämför med min bedömning, berättar Britt.

Sammanlagt arbetstränar cirka 80 personer utöver de 25 platserna som är öronmärkta för förstärkt arbetsprövning på Solareturen.

- De flesta som kommer trivs. Pro-jektet med förstärkt arbetsträning upplevs som positivt och utveck-lande bland hela personalen. Det har faktiskt blivit ett lyft för hela verksamhet, berättar arbetskonsu-lent Annelie Larsson.

ARBETSTRÄNING PÅ SOLARETUREN GER POSITIV FRAMTIDSTRO.

Medspelaren har varit på studiebesök på Solareturen. Det är en variationsrik och utveck-lande arbetsplats som genom förstärkt arbetsträning har plats för var och en.


När Medspelaren är på besök är det 17 deltagare som är aktiva i projektet och några som ska komma på studiebesök. Vi blir guidade runt i de stora lokalerna och träffar på både deltagare och personal vid olika arbetsstationer. Vid en station rengörs hushållsartiklar som ska säljas i butiken, vid en annan sorteras bestick. Det finns ett fint lunchrum, gymrum, mötesrum och personalen anordnar också olika friskvårdaktiviterer. På Solareturen har man också skapat arbetsstationer för personer med behov av enskildhet.

- Vi lär av varandra under tidens gång, menar Ulf.

Efter avslutad förstärkt arbetsträning gör Britt och en till arbetskonsulent en sammanställning som deltagaren får godkänna. Dokumentet som används vid planering av individens fortsatta väg till studier eller arbete.

- Det var mycket mer förberedelsejobb än väntat med att framställa dokument innan vi startade projektet, men det är absolut värt varenda minut när vi nu ser resultatet, uttrycker Anneli.

Vårt studiebesök avslutas med en titt i den välfyllda butiken. Den sköts av deltagare med tidigare butiks-vana och de som vill lära sig. Medspelaren lämnar Solareturen med en skön känsla av gemenskap, enga-gemang och positiv framtidstro.

Text: Marianne Jonsson/ Ylva AlsterlindFoto: Marianne Jonsson

OM SOLARETUREN

På Solareturen finns cirka tjugo arbetsstationer där varorna kontrolleras och iordningställs för försälj-ning i verksamhetens second-hand butik.

Solareturen är en del av arbetsmarknadsverksam-heten och ger möjlighet till arbetsträning för cirka

70-100 personer med fokus på återvinning. Hit hör även Solacykeln.

Intäkterna från vår försäljning går tillbaka in i Sola-returens verksamhet vilket inkluderar Solacykeln på stora torget om sommaren, och underhållet på Sål-laren, som Karlstad kommun använder bland annat för kolloverksamhet.

Ulf Lidström, Anneli Andersson och Britt Larsson


VAD BET YDER SAMSIP FÖR VERKSAMHETERNA?

SAMSIP är ett sätt att samla organisationer, bland annat Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkrings-kassan och sjukvården gemensamt i möte med den person som har kontakt med dem, för att kunna ge ett bättre stöd till personen. Bakom arbetssättet står Samordningsförbundet Samspelet, i vilket Stegen ingår som projekt.

Meta Fredriksson-Monfelt, för-bundschef för samordningsförbun-dets var först ut i Medspelarens jakt på respons.

– Det gick lite trögt i början, men efter att vi gjort filmen ”Vägen till SAMSIP” i samarbete med Medi-agruppen Karlstad var det som om proppen lossnade, säger Meta.

Filmen visas för alla som kommer på studiebesök till Samspelets loka-ler i Karlstad och har även fått stor spridning i hela Sverige.

– Det är jättemånga andra samord-ningsförbund som hör av sig och vill ta efter metoden. Man förstår

nyttan med att individen hamnar i fokus, berättar Meta

Samspelets styrelse beslutade den tolvte maj enligt beredningsgrup-pens förslag att varje organisation från och med hösten 2017 ska utse ett SAMSIP-ombud. Ombudens uppgift är att vara kompetensägare internt och externt samt att ansvara och arbeta med avvikelsehantering för kvalitetssäkring av metoden.

– Vi tror att det blir ett bra sätt att utvärdera och förbättra arbetet, ingenting är så bra att det inte kan bli ännu bättre, avslutar Meta.

Text och foto: Ylva Alsterlind

Nu har metoden SAMSIP använts ute i verksamheterna en tid, tidningen Medspelaren tyckte att det var dags att höra av sig till organisationerna för att få respons på hur de arbetar med och upplever metoden.

JIMMY SALOMONSSON, FÖRSÖRJNINGSSTÖDSHANDLÄG-GARE, EKONOMISKT BISTÅND, ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN, KARLSTADS KOMMUNHur arbetar du med SAMSIP?”Jag tar initiativ till en SAMSIP för de klienter som har ett behov. Det är väldigt bra att kunna sitta ner tillsammans och göra upp vilka insatser som behövs från respektive parter. Jag har varit med om flera solskenshistorier där klienten efter många år når fram till en egen försörjning.”

Vad är det bästa med metoden enligt dig?”Det spar väldigt mycket tid och frustration, framförallt för klienten.”


SOFIE JERNSTED, ARBETSFÖRMEDLARE, ARBETSFÖRMEDLINGENHur arbetar du med SAMSIP?”Jag arbetar främst med ungdomar utanför Samspelet men använder SAMSIP som en metod för de arbetssökande som har rätt till det.”

Vad är det bästa med metoden enligt dig?”Det bästa med metoden är att individens behov sätts i fokus. Att berörda parter blir informerade och att man tillsammans gör en handlingsplan som följs upp.”

ANNA LENBERG, PERSONLIG HANDLÄGGARE, AKTIVITETS-ERSÄTTNING, FÖRSÄKRINGSKASSANHur arbetar du med SAMSIP?”När jag har en kund som är aktuell för en SAMSIP ringer jag till Samspelet. Vi hjälps åt att bjuda in berörda parter. Samverkan är något som vi på Försäk-ringskassan jobbar mycket med.”

Vad är det bästa med metoden enligt dig?”Det är jätteviktigt med SAMSIP, just att vi alla parter träffas runt en kund. Jag önskar att den möjligheten fanns för många fler eftersom vi ser hur bra det är. I min yrkesroll arbetar jag även mot andra kommuner i Värmland som inte har SAMSIP och jag märker en stor skillnad.”

ANNA PALM PERSSON, REHABILITERINGSKOORDINATOR SMÄRTCENTRUM, LANDSTINGET I VÄRMLANDHur arbetar du med SAMSIP?”Vi träffar personer med långvarig smärta och använder metoden för de patienter som är i behov av samordning. Det är ett väldigt bra verktyg för att tydliggöra vad patienten behöver ur olika perspektiv ”

Vad är det bästa med metoden enligt dig?”Att man samlar alla aktörer kring en patient så att det blir ett enklare flöde i rehabiliteringen och att personens behov sätts i centrum.”

ELISABETH BJARTELL, ARBETSTERAPEUT, PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN, LANDSTINGET I VÄRMLANDHur arbetar du med SAMSIP?”Ibland kallar jag till samverkansträffar här på öppenvården. Det kan också vara så att jag skickar en remiss till Samspelet om patienten är aktuell för något av förbundets projekt, till exempel Stegen.”

Vad är det bästa med metoden enligt dig?”Metoden är väldigt betydelsefull i vår organisation då vi kan samla alla ak-törer kring en brukare/klient och bedöma vilka insatser som är lämpliga i en rehabiliteringsplan. Det är väldigt bra att en patient som kanske varit sjukskri-ven länge kan börja i små steg och efter sin egen förmåga.”


Det nya projektet presenteras av Ulrika Vitalis, enhetschef för IFO (Individ och familjeomsorgen) i Hammarö kommun, Åsa Wahlén, enhetschef på Skoghalls vårdcentral och Malin Karlén Gustafsson, TRIS-samordnare i Hammarö kommun.

TRIS står för Tidig Rehabilitering i Samverkan. I projektet samverkar Hammarö kommun, Landstinget i Värmland, Försäkringskassan och Arbetsförmedling-en. Stegen på Hammarö som nu har avslutats kommer att efterträdas av TRIS. Efter en analys av Stegen blev slutsatsen att det vore positivt om TRIS skulle ersätta det tidigare projektet.

Frågan som ställdes var; kunde det finnas något annat som främjar samverkan för medborgarnas bästa?

Insikten finns idag att de olika parterna inte längre kan sitta i sina fack och att göra saker var för sig. Rehabiliteringen måste i ett tidigt skede samordnas för medborgarnas skull. TRIS är dock ingen rehabili-teringsinsats, utan en struktur för rehabiliteringssam-verkan, till skillnad från Stegen som var ett insatsstyrt projekt.

– Syftet med projektet består av två delar. För det första skapa ett effektivt stöd och sedan kvalitets-säkra samverkan. Detta ska leda till att individen får rätt insatser, rätt ersättning, från rätt instans vid rätt tidpunkt, förklarar Ulrika Vitalis.

Målet med TRIS är att skapa en struktur och organi-sation för rehabiliteringssamverkan i Värmland med start vid Hammarö kommun. Sedan ska en struktur formas för kvalitetssäkring av samverkan.

Ulrika berättar att det 2015 genomfördes revision av Hammarö kommuns arbete med individer som har långvarigt försörjningsstöd. Revisorerna kom fram till kommunens arbete är ändamålsenligt. Det finns bra interna samverkansrutiner men det krävs att det säker-ställs att de berörda personerna får rätt stöd.

– Vi behöver fundera över samarbetet med de andra parterna i socialförsäkringssystemet, anser Ulrika Vitalis. Hammarö vårdcentral har under flera år arbetat med MBT (medicinskt bedömningsteam). Där har man i första hand jobbat med Försäkringskassan och enheter på sjukhuset. För att underlätta arbetet har det funnits en rehabiliteringskoordinator som har samordnat och bokat möten. Det har sedan långt tid tillbaka funnits en satsning vad gäller sjukskrivningsfrågan i den så kallade sjukskrivningsmiljarden från 2006. Utifrån

TRIS GER NYA STRUKTURER

Under våren 2017 startades projektet TRIS på Hammarö, som inriktar sig på att skapa bättre strukturer vad gäller rehabiliteringssamverkan. Medspelaren är på plats när det hela skulle presenteras för de olika berörda myndigheterna.

Detta ska leda till att individen får rätt insat-ser, rätt ersättning, från rätt instans vid rätt

tidpunkt, förklarar Ulrika Vitalis


detta har man 2014 från regeringshåll sagt att det ska satsas mer på koordinatorer.

– Nu har vi en rehabiliteringskoordinator med utökat ansvar. Det här kom samtidigt som vi började prata om TRIS. Det viktiga var att det inte skulle bli två parallella satsningar mot samma målgrupp. Vi jobbar tillsammans i TRIS och använder det befintliga medi-cinska bedömningsteamet och den struktur vi har haft i flera år. Det vi gör nu är att ta arbetet till nästa nivå och att samverkan utökas, säger Åsa Wahlén.

Malin Karlén Gustafsson är TRIS-samordnare i Ham-marö kommun och kommunens representant i det här projektet. I Malins tjänst ingår samverkan mel-lan kommunen, Landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och att rapportera avvikelser när samarbetet brister.

För att samverkan ska fungera finns ett TRIS-team som består av ovannämnda parter. De träffas via Skype två gånger i månaden och är delaktiga i det medicin-ska bedömningsteamet.

– När en klient har ett behov av samordning upp-märksammas detta av en handläggare från någon av parterna. Handläggaren begär ett samtycke av klienten

och formulerar en frågeställning och överlämnar detta till en representant i TRIS-teamet, förklarar Malin.

Under det första Skype-mötet, som ska ses som en lägeskoll i för kommande MBT, behandlas klientens behov.

– Vissa frågor kan lösas på Skype-mötet men andra behöver vi gå vidare till MBT. På MBT:et kan det utkristalliseras om det är rehab som behövs eller om det är TRIS. Med rehabilitering menas personer med arbete och egen försörjning medan individer långt ifrån arbetsmarknaden hamnar i TRIS. Malin berättar att TRIS medfört en tidsvinst för de olika parternas handläggare.

– Det har underlättat för klienterna, de har inte behövts slussas runt utan snabbare hamnat på rätt instans.

När Medspelaren frågar vilka förväntningar Malin har, säger hon att hon önskar att arbetet ska flyta på och att fler ärenden ska dyka upp.

Text & Foto: Henrik Sjöberg

Ulrika Vitalis, Åsa Wahlén och Malin Karlén Gustafsson


SAMVERK ANSTRÄFF FÖR SAMSPELET

I februari anordnade Samspelet en träff för samtliga samverkande parter. Medspelaren var på plats i Arbetsförmedlingens lokaler i Karlstad och fick även en pratstund med initiativta-gare Jenny Nordansjö, projektledare för Porten, samt några deltagare.

Efter en god morgonfika hälsade Jenny alla välkomna och presen-terade avsikten med träffen, få information om olika yrkesroller och utveckla samverkan aktörer emellan.

Jenny berättade kort om Porten och presenterade de medarbetare från Arbetsförmedlingen som fanns på plats.

- Porten förutsätter lite mer av deltagaren än Stegen eftersom vi jobbar mer direkt mot arbetsmark-naden. Man kan enkelt säga att det är en fortsättning på Stegen, beskriver Jenny.

Upplägget började som ett pilot-

projekt i Karlstads kommun, men vände sig då bara till personer mellan 18-29 år.

- Vi arbetade även då med en metod som kallas ”Supported Emplyment” (individanpassat stöd) och tack vare det posi-tiva resultatet valde man att utöka åldersspannet och hade då möjlighet att söka finan-siellt stöd genom Europeiska Socialfonden, berättar Jenny.

Under förmiddagen fick deltagarna information kring hur flera samverkansaktörers verksamhet ser ut.

Under förmiddagen fick

Jenny Nordansjöprojektledare för Porten

Text: Ylva Alsterlind Foto: Lotta Tammi


deltagarna information från olika aktörer inom Samspelets arena bland andra Solareturen. De erbjuder 25 platser för förstärkt arbetsträning inom förbundet samt tar även emot många personer på arbetsträning från andra instanser. Även Försäkringskassan, kommu-nanställda med flera presenterade sina roller. Under dagen diskutera-des även vikten av att tänka ur ett helhetsperspektiv kring klienterna. Samtliga var överens om att det gör det enklare att utreda stöd-behovet och göra de insatser som behövs.

Medspelaren fick möjlighet att prata med Anna Boreby, kura-tor på vuxenhabiliteringen samt Andreas Delvert, arbetsterapeut på Af rehab.

- Jag som jobbar med patienter som är inskrivna i Samspelet men även andra tycker det är ett jät-tebra initiativ. I mitt jobb har jag mycket kontakt med myndighe-ter som rör mina klienter och att kunna ses såhär och få information ger mycket, tycker Anna.

Andreas Delvert tycker också att det är ett bra koncept.

- Även om jag jobbar med andra projekt än de inom Samspelet, bland annat Unga vuxna, så är det

bra att få kunskaper i regelverk med mera från andra aktörer, menar Andreas.

Den avslutande timmen ägnades åt diskussionsforum i två grup-per. Deltagarna fick presentera sina yrkesroller och diskutera hur arbetet med samverkan kan utvecklas.

För Jenny, som har lång erfaren-het av att leda projekt, är det nytt att leda ett ESF-finansierat upplägg. ESF-rådet kräver att allt arbete ska genomsyras av jämställdhet, tillgänglighet och bemötande. Det förväntas också att projektet ska fungera över tid.

- De flesta som arbetar på myn-digheter jobbar ju redan med detta, men rådet vill att vi ska bli ännu bättre. Det är jätteintres-sant och en stimulerande utma-ning, säger Jenny.

Jenny är mycket nöjd med sam-verkansdagen och den kommer att genomföras igen till hösten.

- Att få möjlighet att träffas och utveckla metoder för samarbete är jätteviktigt. Det förenklar att nå vårt mål inom förbundet vilket är att hitta den bästa lös-ningen för varje enskild individ, sammanfattar Jenny.

Andreas Delvert, arbetsterapeut, Af rehab

Anna Boreby, kurator på vuxenhabiliteringen

Jenny Nordansjöprojektledare för Porten

- Jag som Jobbar med patienter som är inskrivna i samspelet men även andra tycker det är ett Jättebra initiativ. i mitt Jobb

har Jag mycket kontakt med myndigheter som rör mina klienter och att kunna ses så här och få information ger mycket


- Alla kan bidra utifrån sin kompe-tens och förutsättningar. Jag vill att arbetsgivare ska se den kraft våra deltagare har, betonar Ulrica.

Som arbetsgivarkoordinator för Samspelet fungerar Ulrica lite som ”spindeln i nätet”. Arbetet innebär att marknadsföra Samspelets mål-grupp för potentiella arbetsgivare.

- Jag har saknat att jobba nära del-

tagare. När tjänsten som arbetsgi-varkoordinator blev ledig kände jag verkligen att det var något för mig, berättar Ulrica

Ulrica medverkar i flera olika bransch- och företagsnätverk och uppsöker även företag för att se hur de arbetar, samt att presentera pro-jektet och deltagarna. Det är också viktigt att se vilka anpassningar som är genomförbara för att skapa

bra förutsättningar för båda parter. Vissa branscher är mer vana att ta emot personer på praktik och arbets-prövning. För Ulrica är det stimulerande och utmanande att bygga upp ett brett kontaktnät med varia-tion, eftersom projek-tet utgår från varje deltagares individuella behov och mål.

- Det är helt enkelt att hitta ”win-win-lös-ningar” för bägge par-ter, förklarar Ulrica.Ulrica har alltid haft ett stort intresse och engagemang i att se hur människor kan växa utifrån sina förut-sättningar.

Det gjorde att hon efter sin peda-gogiska examen vidareutbildade sig till kognitionsvetare, vilket bland annat handlar om hur personer interagerar med den sociala och materiella omgivningen.

- För personer med kognitiva svå-righeter är smartphones ett extremt bra hjälpmedel. Jag gillar när tekni-ken anpassas efter människan och inte tvärtom, förklarar Ulrica.

Innan Ulrica tillträdde sin tjänst i Samspelet arbetade hon 12 år på ett privat utbildningsföretag med inriktning för personer med funk-tionsnedsättning, varav de sista tre åren som regionchef.

- Social hållbarhet är ett viktigt be-grepp inom vår arena och det dis-kuteras allt flitigare i hela samhäl-let. Att arbeta tillsammans, utifrån en helhetssyn, menar Ulrica.

Kravet för att vara med i Porten är att deltagaren ska kunna arbeta minst tio timmar per vecka över tid, men variationen är stor. De individuella målen och bra match-ningar mellan deltagare och arbets-givare är det som står i fokus.

- Med rätt förutsättningar kan alla lyckas, avslutar Ulrica.

ARBETSGIVARKOORDINATOR

Medspelaren har träffat Ulrica Matthed, som är arbetsgivarkoordinator för projekt Porten sedan december 2016. Hon är en nätverksbyggande kvinna som brinner för delaktighet och social hållbarhet.

- SPINDELN I NÄTET FÖR PORTEN OCH SAMSPELET

Ullrica Matthed

Text: Ylva Alsterlind


Nu börjar Arbetsförmedlingen redan att hämta in arbetsmetoder som man samlat på sig under projekttiden från 2016. De bästa delarna, ”russi-nen i kakan” är tänkt att implementeras in i den ordinarie verksamheten efter 2018.

Hela poängen är att man fram till dess har lärt sig Portens metodik ganska grundligt för att se där den rönt framgång, efter en utvärdering kommer det att användas i det ordinarie arbetet.– Nu gör vi en inventering, man titta över nu hur man ska kunna använda det här även fortsättningsvis, berättar Alan Donald.

Projektet använder sig av en metodik som kallas för Särskild introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) vilket innebär att man arbetar för att ge särskilt stöd till personer inför och under vägen till anställning. Det har slagit väl ut, deltagare och arbetsförmedlare jobbar tillsammans från första kartläggningen till att

personen är i jobb eller utbildning. Hela 52 % av deltagarna har blivit hjälpta av projektet.

DELTAGARNA I CENTRUMCoacherna som är engagerade i uppdraget har nära samarbete och samverkan med andra myndigheter, där kontakten med arbetsgivarna är mycket framgångsrik och god. Saker som studiebesök, eller att exempelvis få hjälp med att beställa kurator eller andra kontakter med myndigheter kommer antagligen att fungera även i framtiden.

– Deltagarna som befinner sig i slutet av projektet fångas upp för att inte behöva börja om från ruta ett, avslutar Alan.

Text och bild: Lotta Tammi

AT T L ÅTA PORTEN STÅ ÖPPEN

- IMPLEMENTERING I ARBETSFÖRMEDLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET

Projektet Porten kommer att pågå fram till 2018, efter att det är färdigt gäller det att hålla liv vid de goda arbetsmeto-der som kan berika Arbetsförmedling-ens arbete. Medspelaren har pratat med Alan Donald, sektionschef för Arbets-förmedlingen Karlstad om de erfaren-heter de hittills samlat på sig.

Alan Donald


ATT BÖRJA PÅ PORTENDå man som deltagare startar på Porten inleder man sitt arbete genom deltagande i den så kallade ”finna-fasen”. I den så kartläggs arbetslivsinriktade erfarenheter, kunskaper, styrkor och vilket stöd och anpassningar personen är i behov av.

Målet är bland annat att ta fram hur en bra arbetsmiljö kan se ut för deltagaren. Man kan även få hjälp med att göra CV och gå på olika studiebesök. De olika parterna i nätverket ger individanpassad hjälp för att hitta de rätta förutsättning-arna.

– Vi jobbar med Supported em-ployment, en metod som går ut på att jobba strukturerat mot ett

mål för personen att finna, få och behålla ett arbete, berättar Anna Eriksson.

VAD INNEBÄR METODEN FÖR ARBETSFÖRMEDLAREArbetsförmedlaren hjälper till med olika kontakter för att kunna skapa förutsättningar för en trygg resa genom hela processen. Varje arbetsförmedlare har tät kontakt med sina deltagare, och tidspressen minskas. Det får ta den tid det tar att nå slutmålet. Kontakten med arbetsgivaren är också en mycket viktigt del för att hitta anpassade arbeten.

– Metoden ger ett individanpassat stöd hela vägen. I stället för att den enskilde personen själv ska behöva kontakta olika instanser, hjälper

arbetsförmedlaren till med det.

VAD INNEBÄR METO-DEN FÖR DELTAGAREDeltagaren jobbar enskilt med arbetsförmedlaren från första kartläggning till slutgiltigt mål, som kan vara jobb eller studier. Förmed-laren hjälper till exempel genom att ta beslut om lönebidrag, se vilka möjlig-heter som finns för praktiskt stöd i vardagen, eller andra saker som underlättar för personen.

– Jag som arbetsförmedlare

kan tänka utan för boxen, berättar Anna.

Det finns också möjlighet att få stöd att gå på olika individuella studiebesök på olika företag. Man har också en och samma handle-dare med sig, vilket underlättar för deltagaren då det är enklare att skapa en förutsägbarhet i plane-ringen och vad som sker vid de olika stegen.

– Det måste få ta den tid vi behö-ver för att jobba enskilt med varje individ, vi är med deltagaren och personens väg till arbete.

VILKEN FRAMGÅNG HAR NI NÅTT UNDER PROJEKT-PERIODENPorten som projektet sträcker sig fram tills 2018. Sista året sker en implementering i Arbetsför-medlingens ordinarie arbete, det vill säga att man tittar över vilka godbitar som det arbetats med i projektform för att kunna se till att de överlever även efter att projektet genomförts. godbitarna och vad som fungerade bäst för deltagarna under projekttiden.

Resultaten verkar i varje fall vara goda, hittills har Porten kunnat se att 52 % av de som avslutat sin insats gått vidare till arbete eller studier i projektet. Så förhopp-ningarna är att arbetet ska fortsätta i Arbetsförmedlingens ordinarie arbete.

VÄRDET MED PORTENS METODIKPortens metod är värdefull för såväl arbetsförmedlare som för den som deltar i projektet. Vi har pratat med arbetsförmedlaren Anna Eriksson som har god insyn i Portens verktygslåda.

Anna Eriksson

Text och foto: Lotta Tammi


OM SAMORDNINGSFÖRBUNDET SAMSPELET Samspelet svarar för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan,Arbetsförmedlingen, Landstinget och kommunerna: Karlstad, Hammarö, Grums och Kristinehamn.

OM SAMORDNINGSFÖRBUNDET SAMSPELETSDELTAGARINSATSER

FÖRSTÄRKT ARBETSTRÄNINGUtredning av funktionsförmåga genom reella arbets-uppgifter kan ske i Solareturens befintliga verksamhet med ett trettiotal stationer. Behovsgruppen är personer som ofta ”snurrat runt” i olika åtgärder hos olika parter och som är i behov av

extra stöd för att komma vidare mot arbetsmarkna-den.

Kontaktperson: Annelie Andersson, 054- 540 50 45, [email protected]

PORTEN I KARLSTAD, HAMMARÖ, GRUMS OCH KRISTINEHAMN

Porten är ett ESF-projekt i Samspelets fyra kommuner och pågår från 2016-01-01 till 2018-12-31.

Porten innehåller två delar:1. Det är en arbetslivsinriktad rehabilitering för kvin-nor och män, 18-61 år, med dokumenterad funk-tionsnedsättning och en sammansatt problematik med arbetslöshet och/eller långtidssjukskrivning, vilka har behov av samordnade insatser för att öka sin anställ-ningsbarhet, nå arbetsmarknaden och kunna få ett

hållbart liv. Utlandsfödda är en prioriterad grupp.

2. Kompetensutvecklande insatser till arbetsgivare, deltagare och personal i syfte att kunna bidra till ökad anställningsbarhet för deltagande kvinnor och män i arbetslivsinriktad rehabilitering.

Projektledare: Jenny Nordansjö, 010-488 24 16, [email protected]

Arbetsgivarkoordinator: Ulrica Matthed, 054-540 54 42, 070-001 07 24 [email protected]

STEGEN, KARLSTAD, KRISTINEHAMN OCH GRUMSStegen är till för dig som är motiverad och behöver samordnat stöd av flera myndigheter för att komma ut i, eller återgå till, studier eller arbete.Du ska vara i arbetsför ålder, 18-61 år. Vid kö har personer under 40 år företräde.

I Stegen finns representanter från Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Försäkringskassan, Arbetsför-medlingen och Landstingets psykiatri för att arbeta effektivt med samordning, utifrån dina behov.

Projekt- och processledare (Karlstad): Jennie Holmberg 054- 540 51 31, [email protected]

Projektsamordnare (Kristinehamn):Camilla Holmberg, 010-488 16 [email protected] Projektsamordnare (Grums):Frida Johnsson, 010-112 68 51, 076-544 12 [email protected]

TRIS HAMMARÖTRIS är ingen rehabiliteringsinsats utan en struktur och organisation för rehabiliterings och samverkan mellan parterna Landstinget, Försäkringskassan, Ar-betsförmedlingen och Hammarö kommun.

Syftet är att skapa ett effektivt stöd till individen där rehabiliteringsbehovet blir utrett och aktiviteter sam-

ordnade så att individen får rätt insatser, rätt ersätt-ning, från rätt instans, vid rätt tidpunkt.

TRIS-samordnare: Malin Karlen-Gustafsson e-post: [email protected] 51 53 41, 073-035 11 43


TREBILDER

BLOMMOR INNE OCH UTE Våren är här, äntligen! Det blir allt vackrare utomhus och vi är många som gillar att försköna våra hem, kanske med hjälp av en vacker växt?

en tidning av och om samordningsförbundet samspelet. nr. 1 … · 2019. 10. 4. · lÄndskt...

Documents