ett År med visionen!

1

INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN

ETT ÅR MED VISIONEN!VISION 2025 OchföRINTElSENSuRf Och SMyckENMöT MR MalIbuGRöNa SöRSEETT kREaTIVT ÅR

2

INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN

3

Ett år har gått sedan fullmäktige enades om Varbergs vision för år 2025: Västkustens krea-tiva mittpunkt.Beslutet var startskottet för en intensiv period. Bland det första som hände var att vi skapade 2025-listan, det vill säga kommunens visions-lista med punkter som ska genomföras på vår väg mot 2025.Först ut var invigningen av Komedianten i ja-nuari, när Varbergsborna fick sitt efterlängtade kulturhus. Med facit i hand kan vi konstatera

att Komedianten blivit allt vi hoppades och lite till: en sprudlande mötesplats för alla åldrar och typer av människor, ett kreativt center mitt i staden! SEdan dESS har avbockningEn på listan fort-satt. Bland annat har vi lanserat Tyck om Var-berg, kommunens nya synpunktshantering, som har fått ett stort gensvar. En annan viktig punkt är En-till-En-satsning-en som nu är genomförd. Det betyder att alla elever från årskurs sex och upp till sista året i gymnasiet har varsin bärbar dator. Själva da-torn är bara början: nu återstår utmaningen att ta till vara på alla verktyg den innehåller och inlemma dessa i pedagogiken. Med den kom-binationen är möjligheterna till skapande, ut-veckling och lärande oändliga.

Dessutom har vi firat två strandpromenader under året som gått: en 100-åring vid kusten och en alldeles ny i Veddige!

dEt har ockSå hänt maSSor utanför 2025-lis-tan. Ett exempel på att visionsformuleringen ”Vi ska förenkla människors vardag” tas på allvar är den stora satsning på e-tjänster som påbörjats på kommunens förvaltningar under året. Detta är ett viktigt led i att öka tillgängligheten.

Vi har instiftat ett nytt årligt pris: Varbergs Kreativa Företagare, som delades ut för första gången på VarbergsGalan i oktober. Inte att förglömma är förstås det stora interna arbete som genomförts med att förankra vi-sionen hos alla de cirka 5 000 medarbetarna i kommunkoncernen. Vartenda arbetslag har tillsammans bollat idéer, diskuterat och funde-rat över hur man kan arbeta med visionen på just deras arbetsplats.

nu går vi in i år två och det är dags att förank-ra visionen externt. Redan nu har det kommit förfrågningar från olika håll där man hört talas om vårt interna visionsarbete och där man vill vara med på tåget. Vi har till allra största del bara mötts av posi-tiva reaktioner på Vision 2025. Och det märks att det händer saker. Internt syns det till exem-pel i nämndernas budgetförslag. Man vågar ta ut svängarna och komma med nya idéer på ett annat sätt än tidigare.

Utifrån kommer det inspel från många olika håll: från visionens webbplats, från Tyck om Varberg och från samtal och möten ström-mar det in goda idéer. Några av dessa kommer successivt att sättas upp som nya punkter på 2025-listan, så att den blir det levande doku-ment vi hoppades från början.

mEd viSionEn Som lEdStjärna har fullmäktige formulerat fyra tydliga mål för kommunens ut-veckling de allra närmaste åren:

1. Ökat ansvar för miljön och klimatet2. Bättre företagsklimat och fler jobb3. Fler bostäder för ett attraktivare Varberg4. Fokus på välfärdens kärna

Till dessa mål finns två strategiska inriktningar: • Kommunen som en god arbetsgivare• Valfrihet och kvalitetskonkurrens

Punkterna är resultatet av en nulägesanalys, kort sagt: detta är saker vi måste genomföra för att Varberg kunna bli en plats där kreativitet i alla dess former kan blomma.

än Så längE är vi bara i början på att förverk-liga visionen om Varberg som Västkustens kre-ativa mittpunkt. Men på ett enda år har vi tagit ett stort steg på vägen mot målet.Nu kommer vi att fortsätta arbetet med att bry-ta ner visionen till mätbara delmål. Vi ska bland annat ta fram en ny näringslivs-policy, arbeta fram en ny strategisk bostads-plan, presentera nya reviderade miljömål och mycket mer. Vi förväntar oss alltså ett minst lika kreativt år 2013.Nu vill vi välkomna er till nummer två av vår visionstidning Varberg Kreativa. Vi hoppas att den bjuder både på vision och inspiration!

Vänliga hälsningar,

JöRGEN WaRbORN kOMMuNSTyRElSENS ORDföRaNDE

aNNbRITT ulfGREN kOMMuNDIREkTöR

Vi behöver dina synpunkter och idéer! Kontakt:E-post: [email protected]: www.varberg2025.se

Projektledare: Kristina Hylander, tel. 0340-884 26

ETT ÅR MED VISIONEN

”Vi har till allra största del bara mötts av positiva reaktioner på Vision 2025. Och det märks att det händer saker.”

kREaTIVa aRbETSplaTSER – fINNS DOM?ja, dE finnS. Farida Rasulzada är doktor i psykologi vid Lunds universitet och hennes doktorsavhandling Organi-zational creativity and psychological well-being from an open system perspective handlar om just kreativa arbets-platser. Avhandlingen visar bland annat att människorna som arbetar på dessa arbetsplatser är mindre stressade och har bättre hälsa än andra.

Vad utmärker då en kreativ arbetsplats? • Man välkomnar nya idéer• Det är tillåtet för medarbetarna att misslyckas• Man bryr sig om medarbetarnas sociala situation• Humor och lekfullhet• Många mötesplatser mellan olika kompetenser• Respekt för allas lika värde på arbetsplatsen• En engagerad och vägledande chef/ledning Saker som inte främjar kreativitet på en arbetsplats är till exempel att skapa barriärer mellan olika avdelningar, att ständigt påminna/upplysa om att alla måste tänka på eko-nomin eller att stjäla varandras idéer så inte den äras som äras bör. Läs mer på www.farida.se. Där kan du också göra ett test och se om din arbetsplats är kreativ!

GalNa & GENIala?Redan på 300-talet f.Kr. konstaterade den grekiske filosofen Aristoteles: ”Inget äkta geni utan ett stråk av ga-lenskap”.Sedan dess har myten om det galna geniet frodats genom århundradena. I Sverige har vi August Strindberg, Karin Boye, Gustav Fröding och Sigrid Hjertén, bara för att nämna några personer som kombinerat stort konstnärligt skapande med psykisk ohälsa. Nu visar modern forskning att kopplingen mellan galenskap och kreativitet inte bara är en myt. Bland annat har forskare vid Karolin-ska Institutet visat att dopaminsyste-met hos friska, högkreativa männis-kor till viss del liknar det man kan se hos schizofrena.Förmodligen handlar det om att båda dessa personlighetstyper har ett färre antal så kallade dopamin D2-recep-torer vilket i sin tur ger en mindre ”filtrerad” upplevelse av omvärlden. Friska, högkreativa människor kan då se ovanliga sammanhang och nya konstellationer som kan hjälpa till i problemlösning, medan psykiskt sju-ka kan få bisarra associationer.Källa: www.ki.se

vad är krEativitEt?Kreativitet enligt Nationalencyklopedin: förmåga till ny-skapande, till frigörelse från etablerade perspektiv. Flera studier inom området visar att kreativitet inte är synonym med intelligens i vanlig bemärkelse. Kreativitet förbinds vanligen med värdefulla produkter på konstnärliga, veten-skapliga eller tekniska fält. Man kan emellertid också ge termen en mer allmän tolkning som syftar på individens sätt att uppleva sig själv och omvärlden.

dEn krEativa StadEnVad har 1980-talets Silicon Valley, antikens Aten, förra sekelskiftets Wien och renässansens Florens gemensamt?Alla är de städer där utvecklingen när det gäller teknik, ekonomi, konst med mera tagit ”kreativa språng”.Gemensam nämnare för de här platserna är att det funnits gott om mötesplatser där kreativa människor kunnat mötas över sociala, vetenskapliga och kulturella gränser. Ett exempel på att en plats kan vara kreativ är universitetsstaden Cam-bridge i England, där inte mindre än 83 (!) Nobelpristagare varit verksamma.

kREaTIVITETOch huMORDet finns de som hävdar att bakom varje ”Aha!” finns ett ”Haha!”Och kanske är det så att förmågan att kunna skratta åt saker, vara lite respektlös och lekfull hjälper till att vända på perspektiven och se saker på ett nytt sätt?Den ungerske författaren Arthur Koestler (1905-1983) tar upp sam-bandet humor och kreativitet i sin bok ”The Art of Creation”. Enligt Koestler är kreativitet och humor väldigt likt varandra. En rolig his-toria blir rolig när en referensram krockar mot något avvikande och det oväntade sker, som till exempel i ordvitsar.

Om Kreativitet...

”För att leva ett kreativt liv måste vi sluta vara rädda för att göra fel”Joseph Chilton Pearce, amerikansk författare.

Foto: Nick Keppol

Foto

: Dav

eOnF

lickr

Foto

: Kun

glig

a bi

blio

teke

t

Foto

: Pub

lic D

omai

n (H

ans

Pin

n)

4 5

INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUNINFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN

– SEn Sa dEt bara ”Pang!” berättar 19-åringen som i vintras hoppade av skolan och idag knappt hinner leverera alla smyckebeställningar till sin firma Franksay Art.

hon kitESurfar Så ofta hon kan. Flyger som ett vågskum på vattnet och det är en klyscha, men jo, det strålar om henne när hon kommer upp på stranden.–Känslan efteråt är nästan det bäs-ta, säger hon och tar av sig hjäl-men.–Att känna i hela kroppen att man gjort något bra för sig själv!En annan sann klyscha för Catha-rina (som hon oftast kallas) är att surfing handlar om frihet, ett be-grepp som är viktigt för henne på

många plan: Frihet att surfa, frihet att låta tankarna gå åt vilket håll de vill och frihet att få sin kreati-vitet förverkligad i den form som passar henne själv bäst för stun-den. Det livet har hon idag, när-mare bestämt sedan snart ett och ett halvt år tillbaka. Då tog Catha-rina beslutet att hoppa av gymna-siet.

dEt innEbar SlutEt på mer än tio år av motsatsen till den frihet hon värderar så högt.–Jag var aldrig någon skolmän-niska, eller rättare sagt: jag var en riktig strulpelle, säger hon.–Tre gånger bytte jag grundskola. Jag har alltid haft koncentrations-svårigheter och halva högstadiet

skolkade jag. När jag väl tog tag i min situation var jag var för långt efter.

i nian fick catharina diagnosen dyslexi.–Det var en extralärare i engelska som sa att vi nog borde göra en ut-redning. Men i nian? Då var det alldeles för sent.Hon läste ett år på textilgymnasiet i Göteborg, bytte till att läsa bild och form men bestämde sig till sist för att sluta.–I dag när jag ser tillbaka hade jag önskat att det fanns olika skolfor-mer, där sådana som jag kunde passa in, säger hon.–Jag klarar till exempel inte att läsa sju ämnen i veckan, för mig

hade det underlättat att få koncen-trera mig på ett ämne i taget.Idag arbetar Catharina som timan-ställd på Ringhals. Hon driver ett eget företag. Hon designar och till-verkar smycken. Målar surfbrädor. Surfar, cyklar, tränar. Och älskar sitt liv.

–jag har faktiSkt Ett lyxliv, ler hon, till hälften lyckligt, till hälf-ten generat.–Idag vet jag också att om och när jag vill studera nån dag, så finns det folkhögskolor och andra alter-nativ som kan passa mig bättre.Längst uppe i Catharinas farmors och farfars gamla hus finns ett litet rum. Här ligger företaget Franksay Arts kreativa verkstad.

i ljuSEt från fönStrEt kan tonår-ingen med koncentrationssvårig-heter sitta och pärla tolv timmar i sträck om det krävs.Catharina ler och strålar igen.–Visst är det märkligt? Men det har med lusten att göra, är det ro-ligt och stimulerande, då är det en annan sak. catharinaS SmyckEn andas surf, strand och kustliv. Franksay Art föddes när hon gjorde ett armband helt privat. Hon fotograferade det färdiga resultatet för att mejla bil-den till en kompis, men mejlen fungerade inte. Så hon la ut bilden på Facebook istället.–Sen sa det bara Pang! Samma dag ringde Surfers och frågade om jag

ville göra smycken och sälja hos dem. Efter en vecka var de slut.Idag är efterfrågan så stor att hon haft problem med att hinna med.

–jag gjordE En Stor leverans till Surfers inför Coastal Culture i maj. Satt uppe flera nätter och pärlade och pärlade och tänkte att nu, nu räcker det hela sommaren! Men efter det har jag gjort sju, åtta lika stora leveranser till…Det har hänt att hon lekt med tan-ken att köpa grundfärdiga hals-band att bygga vidare på för att få en högre effektivitet, men den tan-ken har hon helt lagt ner.–Då höjer jag hellre priset. För mig är inte lönsamheten det allra viktigaste, utan att jag får

göra något som är roligt.Pärlandet är bara en liten del av allt Catharina gör, och framför allt en liten del av allt hon vill göra. Finns tiden målar hon tav-lor, mest i olja, och hon hade sin första utställning på ”En trappa ner” samma år som hon började gymnasiet. I sovrummet står surf-brädor uppställda i väntan på att hon ska dekorera dem på uppdrag av sina ägare. –får jag En idé vill jag förverkliga den med en gång! Jag har i perio-der varit omringad av människor som har bra idéer men där idé-erna aldrig kommer utanför deras huvuden. Min egen kreativitet får utlopp när det hela tiden är rörel-

se framåt, annars blir jag uttråkad och rastlös.

–jag har ofta känt mig annor-lunda. Men min mamma brukar säga att olika människor får olika förmågor. Andra kan till exempel plugga, det kan inte jag. Men jag har mina idéer och min förmåga att göra något av dem. Att hela ti-den hitta något som tar mig vidare - det är jag!

JOhaNNa-caThaRINa EDIN SkullE MEJla EN bIlD pÅ ETT aRMbaND hON GJORT. MEN MEJlEN VaR SöNDER SÅ hON la upp SMyckET pÅ facEbOOk ISTällET.

6 7


PlötSligt Satt dEn där, den lilla lappen med texten ”MOD”. På herrtoaletten.Utanför rektorsexpeditionen satt ordet ”NYTÄNKANDE” och i taket ”KUNSKAP”. En del lap-par var pyttesmå, en del jättesto-ra. Över en natt bytte de plötsligt plats.Det är väl ingen underdrift att på-stå att ingen förstod någonting.Men när all personal samlades för uppstartsmöte i Pilhagen i augusti, blev det lite klarare.–Men först trodde vi att vi skulle få gå på stadsvandring, säger Ann-Marie Lidholm.

En vandring var dEt, men inte om Varberg förr, utan om framtiden. I grupper besökte all personal fem stationer, och fem ord. Där stod en person och tog tiden: fem mi-nuters spånande kring ordet NY-TÄNKANDE från och med nu! – Det här materialet är nu sam-manställt, och ska dels till kom-

munen centralt och dels till oss själva, berättar rektor Elisabeth Thelne.Det var när hon fick uppgiften att genomföra visionsmöten med sin personal som hon starkt kände att hon ville göra något mer.– Skulle det bli något bra, fick det inte bli något som bara hafsades förbi för att ”ha det gjort”, förkla-rar hon.Därav den finurliga smygstarten med visionens ledord utplacerade lite här och var i skolan som väck-te nyfikenhet hos både lärare och elever.

nu Står man i StartgroParna för att verkligen börja använda sig av visionen i undervisningen. Här har Påskbergsskolan kopplat sam-man arbetet med Skapande skola – ett statligt projekt som arbetar för mer kultur i skolan och där skolan varit med i flera år. – Varje år har vi ett tema, som anknyter till vårt globala enga-

gemang på skolan, berättar Ann-Marie Lidholm.Under en period förbereder sig alla, från årskurs F-9. Detta or-ganiseras sedan på olika sätt. För de äldre eleverna bryts de ”van-liga” lektionerna och under en hel vecka arbetar alla intensivt tillsammans med olika uttrycks-medel. I detta skede tar skolan in dans-lärare, scenografer, föreläsare och teatergrupper, som hjälper och stöttar eleverna. Alltihop mynnar ut i en teaterfö-reställning där alla är engagerade och där eleverna själva är dansare, musiker, koreografer, skådespe-lare med mera.

i år är tEmat förintElSEn och folkmord. Tunga, men viktiga äm-nen.–Ledorden Mod, Kunskap och Nytänkande i visionen är jätte-viktiga i det här sammanhanget. Vad var mod under Förintelsen?

Vad är mod idag? Hur kan vi med hjälp av kunskap och nytänkande förhindra att det händer igen? sä-ger Annika Werdelin.Hon fortsätter:– Jag tycker det är viktigt att visio-nen också behandlar mjuka vär-den: Hur är vi mot varandra 2025? Hur är det att bli gammal i Varberg 2025? Fokus får inte enbart ham-na på till exempel byggnader och stadens utseende.

Arbetet med visionen kommer att ske på olika sätt under hela läs-året. Någon klass i F-5 kommer att bygga upp arbetet kring ett spännande mysterium för elever-na. Och som alla vet är mysterier hemliga, så det kan vi inte skriva om …

VaD haR VISION 2025 MED föRINTElSEN Och fOlkMORD aTT GöRa?–MyckET, SpEcIEllT OM MaN TäNkER pÅ lEDORDEN MOD, kuNSkap Och NyTäNkaNDE,

SäGER aNNIka WERDElIN Och aNN-MaRIE lIDhOlM, läRaRE pÅ pÅSkbERGSSkOlaN. EN SkOla DäR MaN aRbETaR MED VISIONEN MED bÅDE allVaR Och huMOR.

högt och lågt: På Påskbergsskolan är Vision 2025 närvarande på många olika sätt.

Fr v rektor Elisabeth Thelne tillsammans med lärarna Annika Werdelin och Ann-Marie Lidholm.

8 9


VaRbERG kREaTIVa VaR MED NäR VaRbERGS Nya uNGDOMSGÅRD haDE öppET ”pÅ RIkTIGT” föR föRSTa GÅNGEN. Och bESökaRNa VaR MER äN REDO!

–vår uPPgift är att inSPirEra unga männiS-kor och vidga dEraS värld.dEt SägEr lina bruStad, ProjEktlEdarEn bak-om varbErgS nya ungdomSgård.

Ända från början har Lina Brustad haft en lapp framför näsan, i ögonhöjd ovanför skriv-bordet. Där står det TILLGÄNGLIG, och det har varit hennes ledord under hela proces-sen. Hennes uppdrag var att skapa en modern ungdomsgård, en mötesplats för olikas sorters unga människor.– Och det allra viktigaste med en mötesplats är att den är tillgänglig, på alla sätt, säger Lina Brustad.

för dEt handlar intE ”bara” om den fysiska tillgängligheten. En bra mötesplats för unga ska också locka olika sorters unga människor.–Ofta beskrivs ”ungdomar” som en enda mål-grupp men det är ett stort misstag som vuxen-världen gör. Unga människor är väldigt diffe-rentierade och tycker om och intresserar sig för olika saker. Blir en mötesplats ett ställe för

bara en sorts unga – då kommer de andra inte dit.

ungdomSgårdEn invigdES den 6 oktober. Grunden till verksamheten var då lagd, men nu är man i full gång med att utveckla verk-samheten tillsammans med besökarna.-Att locka fram kreativitet och idéer hos unga människor är viktigt – men inte alltid lätt!Frågar man tonåringar vad de skulle vilja göra blir ofta svaret: ”Spela dator och se på film”, berättar Lina Brustad.

–och viSSt Ska dEt finnas möjligheter att spela och titta på film. Men vårt främsta uppdrag är att höja livskvalitén för unga människor. Då är det också vårt ansvar att visa på alterna-tiv, man kan inte lägga allt ansvar på de unga. Som ung har man inte alltid så stora referens-ramar. En 13-årig tjej kanske inte tänker: ”Å, jag skulle vilja ha ett rockläger för tjejer, där unga tjejer får ge sig in på en traditionellt killig arena”. Men vi vuxna som arbetar med de här frågorna kan skapa den arenan. På så sätt kan

vi vidga världen, inspirera ungdomarna och ge dem förutsättningar till nya upplevelser!

och olika vErkSamhEtEr planeras för fullt på ungdomsgården. Här ska det finnas en öppen scen för teater, konserter, stand up med mera. Man planerar att göra poddradio och kanske en tidning. På dansmattan ska det ges lektio-ner i breakdance och i ett av rummen finns en välutrustad skaparateljé. Allt i en miljö där fokus lagts på ekologisk hållbarhet (all inredning är gjord av återvunnet material) och sober tidlöshet - en ungdoms-gård ska inte signalera dagis!Lina Brustads kollega, fritidskonsulent Pierre Rosén, flikar in:– På det hela taget är det fantastiskt: en helt ny-byggd kommunal ungdomsgård. Det hör inte till vanligheterna!

vilka?Emma Liljedahl, 12 år, och

Selma Waginder, 11 år.

gör?Läser tidningar och pratar.

hängEr På nya ungdomSgårdEn för att:

”Det är jättekul att vara här efter skolan, för här kan man träffas fler kompisar än om man är hemma hos nån. Om man vill

kan man plugga tillsammans”.

vilka?Linnea Nilsson, 12 år, och

Vlerta Beriigha, 12 år.

gör?Sitter vid samma bord som Emma och Selma,

bläddrar i tidningar och pratar.


”Allting här är bra! Det är nära vår skola, det är superbillig fika. Enda felet är att det inte

finns selar till klätterväggen, så man får inte klättra högst upp.”

vilka?Emma Abrahamsson, 11 år och

Elin Svenring, 11 år.

gör:Kollar runt lite.


”Här finns jättemycket att göra och så ska det kanske bli disco sen. Vi är yngst här

men det gör inget. De äldre är aldrig taskiga.”

vilka?Osama Halabi, 11 år, Kevin Ludvigsson,

11 år och Edmond Zenei, 12 år.

gör?Spelar tv-spel.


”Kompisarna! Vi är ett gäng som chillar här. Vi svär mycket men är schyssta!”

vilka?Florid Mulolli, 15 år, och

Arif Redzic, 15 år.

gör:Spelar Fifa


”Annars har vi inget att göra på fritiden, då är vi bara ute. Här kan man umgås med

kompisar, spela spel och softa. Det är bättre.”

hÅSTEN ROckaR

”Vi ska

förenkla

människors var-

dag och inspirera

dem att uppnå

sina drömmar.”

ProjEktlEdarE. Lina Brustads uppdrag var att skapa en modern ungdomsgård.

10 11


rEdan om Ett år kommer de första hyresgäs-terna att kunna flytta in i de 43 nya lägenheter som just nu byggs på Sörse.Det blir två sexvåningshus som tillsammans med ängen framför bildar Sörseäng – ett område där fokus ligger på miljö och tillgäng-lighet.

–gröna SörSE är inte bara en slogan, bakom hela projektet ligger tanken om ekologisk hållbarhet, säger Dzejna Seta.Därför blir till exempel de nya husen klimat-smarta lågenergihus som kräver minimalt med energi för att värmas upp, vilket sparar miljön och ger lägre driftskostnader. –Jag tycker husen har ett av Varbergs bästa lägen: det är grönt och vackert, nära till centrum men med hav och natur nästan inpå knuten, säger Dzejna Seta.

i PlanEringEn av områdEt har man varit mycket noga med både utseende och tillgäng-lighet. Lägenheterna har hög standard och in-omhus finns inga trösklar, dörrarna är breda, entréerna plana och självklart finns det hiss i husen. Även utomhus är innergårdar, passager och parkeringsplatser anpassade så att det ska vara lätt att ta sig fram.

–tankEn är att man ska kunna bo kvar länge, även när man kommer upp i åren, och då är hyresrätten en väldigt fördelaktig boendeform, säger Dzejna Seta.–Som hyresgäst slipper man till exempel näs-tan all skötsel – från snöskottning till att laga

läckande kranar! Framför nybygget ligger ängen som redan idag är en grön ”lunga” i området – om än rätt out-nyttjad som den ser ut nu. Här kan man säga att Varbergs Bostad och Varbergs kommun ”slagit ihop” sina visioner.–Vi har länge haft planer på två nya hus i området, och en vilja att arbeta med miljö och

hållbarhet. När kommunen klubbade Vision 2025 kände vi att det här passade ju klockrent för oss, berättar Dzejna Seta.

–vi tog kontakt med samhällsplaneringsche-fen Jan Malmgren och stadsträdgårdsmästaren Liv Sonntag, och i samarbete med dem kunde vi arbeta fram vår vision för området. –Vår förhoppning är att ängen ska bli en grön, kreativ och social mötesplats med odlingslot-ter, fruktträd, kafé på sommaren, bikupor, ute-gym, kanske till och med en beteshage med får och getter. Ängens potential är hur stor som helst! Vi har också fått in massor av idéer från de boende och innan decembers slut ska alltihop sammanställas till ett konkret förslag. Redan i vår börjar det praktiska arbetet med

ängen. Man ska bland annat preparera ytan och förbereda för odlingslotter. -idag är intrESSEt för stadsodling i alla dess former jättestort. Vi hoppas att idén med odlingslotter på Sörse också ska sprida sig till andra bostadsområden i Varberg.När Dzejna Seta själv besökte Sörse första

gången slogs hon av hur grönt och luftigt det var. Hon berättar att det sägs att man på 70-talet i efterhand tyckte att man tagit i väl rejält när det gällde utrymmet mellan hus-kropparna – man skulle ha tjänat på att pressa ihop dem mer.

–mEn rEtroSPEktivt blev det ju desto bättre för Varberg, konstaterar Dzejna och fortsätter:–Vi siktar högt och målet är att Sörse ska bli Sveriges mest ekologiska bostadsområde. Det har alla förutsättningar för att bli det!

Gröna SörSe

Bara BörjanDe två nya husen på Sörse är bara början på den plan

som Varbergs Bostad har för området mellan Sörse,

Apelvikshöjd och Söderhöjd. Totalt planeras 230 nya

lägenheter som ska byggas i etapper.

De tre bostadsområdena kommer på så sätt bilda en

ny stadsdel som blir det första man möter när man

kommer till Varberg söderifrån.

SÖRSEÄNG. Det vackra namnet omfattar både de två nya husen och grönområdet framför dem. Ängen ska bli en grön

och ekologisk mötesplats för alla hyresgäster på Sörse. Förhoppningen är att här ska finnas allt från odlingslotter och

fruktträd till sommarkafé och beteshagar.

klIMaTSMaRTa huS. De nya husen blir så kallade lågenergihus för att så mycket som möjligt

spara miljön. Tillsammans innehåller husen 43 lägenheter, alla med inglasad balkong.

”När kommunen klubbade Vision 2025 kände vi att det här passade ju klockrent för oss.”

EN VISION fRÅN VaRbERGS bOSTaD MöTTE VISION 2025. RESulTaTET:

EN GRöN Och SköN fRaMTID föR SöRSE!- VI VIll aTT SöRSE Ska blI SVERIGES MEST EkOlOGISka bOSTaDSOMRÅDE,SäGER DzEJNa SETa, Tf kOMMuNIkaTIONSchEf pÅ VaRbERGS bOSTaD.

Vänd På bladEt och läs om när sörsE Var ungt!

SIkTaR höGT. -Sörse har alla förutsättningar för att bli

Sveriges mest ekologiska bostadsområde, säger Dzejna

Seta, tf kommunikationschef på Varbergs Bostad.

HållbarHet

Vi ska tillgodose dagens behov

utan att äventyra kommande

generationers möjligheter att

tillgodose sina behov socialt,

ekonomiskt och ekologiskt.

12 13


flyttEn till SörSE gick 1970. Men Tord och Signes historia började långt tidigare, nämligen i lilla byn Näsåker i Ånger-manland, strax efter andra världskriget.Där bodde Signe och hennes fem systrar. Och just det här året låste papporna i byn dörrarna tidigt och höll vakande ögon på sina döttrar: för nu skulle kraftverksrallarna komma till byn och bygga ut älven!Men det hjälpte inte. Både Signe och hennes äldre syster lyckades träffa varsin ”rallare”. Tord och Signe skrev till Kungs, som det hette, för att få lov att gifta sig med varandra trots att bruden bara var 17 år. Idag har de varit gifta i 65 år!

mEn tillbaka till 1970. Då fick Tord jobb på nya kärnkraftsverket Ringhals i Halland och flytten gick söderut till Varberg. Sönerna var 11 och 24 år gamla och Signe tänkte att hon aldrig skulle trivas så långt söderut.–Men se det gjorde jag! Från den stund jag kom in i den här lägenheten var det som att komma hem. Sen har jag trivts här, varje dag, i 42 år.De minns båda hur det såg ut på Sörse den dag de flyttade hit. Planteringarna var färdiga, men träden som idag susar majestätiskt i vinden och grönskar upp hela området, var bara små, små pinnar som stod utplacerade lite här och där. Det dröjde inte länge innan de började känna folk i området och barnen fick kompisar.–Vi kunde faktiskt inte bo bättre. Nära till af-fären, till havet, till busshållplatsen och nära

till stan. Jag älskade att promenera runt i Påsk-bergsskogen och vid havet, jag njöt verkligen av omgivningarna, berättar Signe som än idag inte tvekar att promenera fram och tillbaka till Läjet när andan faller på.

70-talEt var byggboomEnS tid i Varberg och när nya sjukhuset var färdigt fick Signe jobb där som städerska – ett arbete hon tyckte mycket om.

–Första uppdraget, det var att städa bort efter byggjobbarna, så nytt var det, berättar hon.Att Sörse från och till under årens lopp ansetts som ett ställe som inte varit ”fint” att bo på, är något som Signe och Tord inte kan förstå. – Visst har jag hört sådana tongångar och jag har blivit lika förvånad och arg varje gång, sä-ger Signe.– Jag har bara velat svara: Men kom hem till mig så ska ni få se hur fint här är och hur det egentligen är att bo på Sörse!

tord och SignE tänker efter så det knakar, men de kan inte komma på en enda negativ hän-delse under sitt långa liv på Sörse.–Sen får man ju vara lite positiv och tolerant också. Barn måste få leka och springa runt och unga människor måste få spela lite musik nån gång ibland! Man kan inte klaga på allt, säger Signe.Idag är det många år sedan sönerna i tur och ordning flyttade hemifrån, men Tord och Signe bestämde sig för att bo kvar i sin trea. Eller rät-tare sagt: tanken på att flytta har aldrig fallit dem in.–Det här är vår lägenhet, vårt hem. Jag brukar säga att nästa gång jag flyttar, blir det till Sankt Jörgens kyrkogård, konstaterar Tord och skrat-tar gott.

42 ÅR PÅ SÖRSE42 ÅR PÅ SÖRSElyckligalyckliga

föR 42 ÅR SEDaN STOD ”GaMla” SöRSE fäRDIGT.DÅ flyTTaDE TORD Och SIGNE ERIkSSON IN I EN hElT Ny TRERuMMaRE pÅ köpSTaDSVäGEN hOS STIfTElSEN hyRESfaSTIGhETER – NuMERa VaRbERGS bOSTaD.–JaG VIll alDRIG flyTTa häRIfRÅN! SäGER DEN SpRuDlaNDE 82-ÅRIGa SIGNE.

SIGNE TORD = SaNT. Och lika sant är Signe+Tord Sörse. I år har det alerta paret varit gifta i 65 år! 42 av dessa har de bott i trerummaren på Köpstadsvägen.

RuTGER DESIGNdEt var intE bara för Tenzo som mycket stod på spel. Rutger De-sign behövde också få fart på verksamheten. Men det ville sig inte riktigt. Trots – eller tack vare – pressen kom Rutger Andersson inte in i det kreativa flöde som an-nars kännetecknar hans skapar-process som möbeldesigner.– Idéerna kommer ofta när jag minst anar det. Jag kan vara på semester och plötsligt känna: ”Just det, SÅ ska vi göra!”. Det är därför det är så viktigt att ta sig ut och låta sig inspireras. Inte bara sitta inne på kontoret. mEn 1998 gick dEt som sagt trögt.– Jag tyckte det rådande modet inom inredning var så trist. Allt var minimalistiskt med smala stål-rör och naturträ.

Som en ren protest, både mot trenden och mot sin egen idé-torka, bestämde sig Rutger för att göra precis tvärtom. –Till sist tänkte jag bara: ”Skit samma!”

och Så ritadE han SvulStigt och böljande istället för smalt och stramt. Och ”fläskade på” med färg - orange och rött och blått - istället för ängsligt träfärgat. Resultatet blev möbelserien Ma-libu med inspiration från ameri-kansk 50-talsdesign. En stil som senare blev trendig men som var helt ”fel” 1998. Men Malibu blev superrätt. Serien räddade både Tenzo och Rutger Design och la grunden till de framgångsrika fö-retag båda är idag. Malibu säljs fortfarande över hela världen och

än idag kallas Rutger Andersson – som har en diskret och lågmäld framtoning – för Mr. Malibu i de-signkretsar när han reser utanför Europa.

i tio år arbEtadE Rutger som formgivare på Ikea och designade bland annat mångmiljonsäljaren bokhyllan Niklas. 1989 sa han upp sig. Detta i en tid när den fiktiva platsannonsen ”Formgivare sökes på IKEA” skul-le fått tusentals ansökningar.– Jag var färdig med den trygga till-varon. Men det var tack vare Ikea jag fick det rykte och de kontakter jag behövde för att kunna bli min egen. Rutger berättar att en egenskap som hjälpt honom genom mer än två decennier som egen företagare

är envisheten.–Det är många kreatörer som får bra idéer men som lägger av så fort det dyker upp ett hinder. Jag ger aldrig upp!

idag drivEr rutgEr firman tillsam-mans med sonen Måns Broman och konsulten Jurij Rahimkulov. Familjen bor och arbetar i ett av de gamla charmiga husen på Prästgatan. I kontorsdelen har Rutger två egna skrivbord, med en dator på varje, som står med några meters mellanrum. Ett skrivbord är till för den kreativa verksamheten och ett för bokföring och administration.– Jag tycker det känns bäst så!

STIlfullT. I det vackra hemmet på Prästgatan har möblerna olika upphovsmän. Men en och annan är

förstås skapad av Rutger själv! Det oranga skåpet till höger är från möbelserien Malibu.

ÅRET äR 1998. MöbElföRETaGET TENzO käMpaR föR SIN ExISTENS. SOM SISTa halMSTRÅ aNlITaR MaN DESIGNERN RuTGER aNDERSSON fRÅN VaRbERG. RESTEN äR MöbElhISTORIa.

MINNEN. Ur Signes klippbok.

14


15


Visionen på Coastal CultureUnder hela året har fokus legat på att förankra visionen in-ternt inom kommunkoncernen, men i maj tog Vision 2025 plats på Coastal Culture. Kommunen bjöd på en uppskattad

föreläsning med dels kommunalråd Jörgen Warborn, dels de-signgurun tillika surfaren David Carson. Båda pratade om kreativitet i olika former.Efteråt prydde alla som ville Visionskuben med idéer, bud-skap och tankar.

Ett år På VägEn mot VästKustEns KrEatiVa mittPunKt!

VISIONENS föRSTa ÅR INlEDDES STÅNDSMäSSIGT MED aTT kulTuRhuSET kOMEDIaNTEN INVIGDES I JaNuaRI. MEN DET VaR baRa böRJaN.VI TaR EN ÅTERblIck pÅ ETT kREaTIVT 2012.

2025-listan är en lista med saker som kommunen arbetar med att förverkliga. Punkterna ska genomföras för att Varberg successivt ska närma sig visionen. Listan är ett öppet och levande dokument och ska hela tiden fyllas på med fler punkter. Alla är välkomna att höra av sig med kreativa idéer!Hela listan finns på www.varberg2025.se.

tyCk om VarbergI april lanserades kommunens nya synpunktshantering: Tyck om Varberg.

Alla som har intresse av Varberg kan numera lämna synpunkter på vad som händer och sker (eller inte händer och sker!) i kom-

munen. Antingen genom länk på www.varberg.se eller genom broschyrer som finns på biblioteket, kommunkansliet och andra kommunala platser. Svar från ansvarig handläggare kommer inom tre veckor.

strandpromenad X 2Det är inte alla kommuner som har två strandpromenader! Under året har båda firats. Först ut var den helt nya promenaden i Veddige som invigdes i maj. Under sommaren firades sedan den hundraåriga Strandpromenaden i Varberg , en gång anlagd på initiativ av doktor Johan Severin Almer, grunda-ren till Apelvikens sanatorium.

Den 14 januari 2012 slogs dörrarna upp till Varbergs nya kulturhus. På ett knappt år har Komedianten blivit en självklar mötesplats för Varbergsborna. Här bubb-

lar det av kreativa verksamheter för alla åldrar – från bebis och uppåt! Arkitekten Lars Gauffin ville att Komediantens entré skulle bli en

naturlig förlängning av Kungsgatan och genom sin svängda form bjuda in människor. Och när nu mörkret sänker sig

i i november lyser Varbergs kulturhus upp hela sin omgivning och utstrålar: ”Välkommen in!”.

en-till-enUnder hösten har En-till-En-satsningen blivit verklighet i Varberg. Idag har alla elever från årskurs sex till och med sista året på gymnasiet en egen bärbar dator.

nytt PriS till varbErgS krEativa

förEtagarE”föRETaGaRE EllER NäTVERk aV föRETaGaRE, I EllER MED aNkNyTNING TIll VaRbERGS kOMMuN, SOM pÅ ETT NyTäNkaNDE Och kREaTIVT SäTT bIDRaR TIll kOMMu-NENS uTVEcklING MOT VISION 2025 aTT VaRbERG äR VäSTkuSTENS kREaTIVa MITTpuNkT Och SOM GJORT aV-TRyck I Och uTaNföR kOMMuNEN.”

Så lyder kriterierna för att få kommunens nya pris som delades ut på VarbergsGalan för en knapp månad sedan.De allra första pristagarna var Erik Ruth och Kristjan Sigurdarson på Nordic Sur-fers – männen bakom Coastal Culture.

• Vi börjar med en klassisk sportfråga: hur kändES dEt att få PriSEt?Kristjan: Det var samma känsla som när folk vi inte kände kom fram under Coastal och berättade att de tyckte att det var en sån skön atmosfär! Det är liksom kommu-nen sätt att säga samma sak.

• på bara tVå år har Coastal Culture för många blivit StartEn På SommarSä-

SongEn i varbErg. vad är nyckEln till fram-gångEn?

Erik: Att så många olika intressenter jobbat så bra

tillsammans. Här kan man verkligen tala om ett krea-

tivt flöde, där processen haft ett eget liv. Sen är hela tan-

ken bakom Coastal att det är ett event där det råder diffusa

gränser mellan arrangörer och

deltagare. Som besökare är du själv med och skapar hela upplevelsen.

• Vad händer nu? Kristjan: Coastal Culture har varit ett två-årsprojekt inom Alexandersoninstitutet där vi har varit projektledare. Nu är det hög tid att ta tag i diskussionen och fun-dera på hur man kan gå vidare.

• så det blir ett Coastal i maj 2013?Erik: Om det hänger på oss, absolut. Vi är inte färdiga – vi har bara börjat!

pRISTaGaRE: Kristjan Sigurdarson och Erik Ruth.

Foto

: Jac

ob T

oved

al

16


Redaktion: Varbergs kommun, kommunstyrelsens förvaltning. Produktion: Stefaco GRaPe. foto: Där inget annat anges, Marie Hidvi.tryckeri: Lenanders Grafiska. Denna trycksak uppfyller kriterierna för Svanenmärkt trycksak. November 2012

Vi FRågAR MäNNiSKOR SOM JOBBAR i ButiK:

-när Var du kreatiV senast?INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN

Jag måste vara kreativ hela tiden! Varje morgon får vi hit 30 pallar med frukt och grönsaker som ska ställas upp på ett inbjudande sätt. Det gäller att tänka på färg, form, sorter och nivåskillnader. allt vi säljer ser bättre ut i dagsljus så därför är det viktigt att göra ett bra jobb ute. Sen plockas allt in på kvällen och så börjar vi om nästa morgon!

Jag var kreativ alldeles nyss när jag ar-betade med exponering i butiken. får vi in tio nya modeller och det inte finns en enda ledig hylla, då gäller det att vara påhittig! alla skor måste synas utan att det blir för trångt. Det är trixigt ibland, men näst efter försäljning och kundkontakt, det roligaste med jobbet.

daniel iVarssonFrukthandlareKungsgatans Frukt & GröntKungsgatan 16

malin sjögrenButikschefScorettDrottninggatan 17

– Det var hemma, när vi gjorde om ute-rummet. Vi hade en grundidé men sedan kom nya idéer allt eftersom och den ena tanken gav den andra. Det kändes väldigt kreativt! Nu är det äntligen ett rum att vara i, istället för att förvara i.

lars göranssonBokhandlareGöranssons Bok & PapperDrottninggatan 21

Jag var kreativ tidigare idag när jag var på loppis. När jag ser något intressant måste jag alltid tänka: ”Vad kan jag göra med det där?” I mitt jobb är jag annars omgiven av kreativa människor hela tiden! Mina kunder köper ofta saker som de gör om till något annat: kylskåpsmag-neter av gamla filmisar, tavlor av gamla tidningar och smycken av gammalt vack-ert porslin … Det är verkligen en kreativ pysseltrend med gamla saker just nu.

VISION 2025:VäSTkuSTENS kREaTIVaMITTpuNkT

ann-ChristinrylanderButiksinnehavareNostalgirundanÖstra Långgatan 45

Hemma har jag precis gått igenom massa foton och nu ska vi rama in dem och ha en hel vägg med bilder. allt från gamla bilder på min mormor och andra släktingar till bilder tagna nyligen. Det kommer bli som ett nytt konstverk på den väggen.

malin anderssonButiksförsäljareKOmiNtorggatan 11

– att reparera cyklar kräver ofta kreativi-tet! I ett baknav kan det finnas över 100 komponenter, det är ett riktigt hantverk att laga ett sådant. Sen saluför vi fem märken men får in cyklar av alla sorter. Då passar inte alla komponenter och det gäller att hitta egna problemlösningar. Det är också det roligaste med jobbet, när man får till det och kunden blir nöjd.

robert johanssonCykelhandlareCykelverkstaden NO 1Snidaregatan 6

Varberg har unika möjligheter med sitt läge,

havet och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till ”Väst-kustens kreativa mittpunkt”. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö.

VERkSaMhETSIDé:Vi ska förenkla människors vardag ochinspirera dem att uppnå sina drömmar.

förhållningSSätt:hÅllbaRhETVi ska tillgodose dagens behov utan att även-tyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

DElakTIGhETVi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt som kännetecknas av mång-fald, inflytande och omtanke.

bEsöKsadrEss: eNGeLbReKtSGataN 15. ÖStRa VaLLGataN 12. PostadrEss: 432 80 VaRbeRG.tElEfon VäxEl: 0340-880 00. E-Post: [email protected] WEbbPlats: www.VaRbeRG.Se

ett År med visionen!

Documents