1

Ett starkt Europa för Sveriges bästa

2009-02-13

2

Inledning ............................................................................................ 4 Ledarskap för Sverige......................................................................... 5

Ett starkt EU för Sveriges bästa......................................................................... 6 Vi är bäst på att ge Sverige inflytande .............................................................. 6

Tuffare miljökrav i Europa................................................................... 8 Klimat, energi och miljö .................................................................................. 8 Värna Östersjöns miljö ................................................................................... 9 Miljövänligare transporter ............................................................................. 10 En bättre politik för jordbruk och djurhushållning.............................................. 11 Bra och prisvärd mat .................................................................................... 11 Skog, jakt och fiske ...................................................................................... 12 Moderat europapolitik verkar för att: .............................................................. 13

Ett Europa i arbete ............................................................................ 14 Underlätta för den inre marknaden och företagande......................................... 15 Ökad rörlighet för tjänster ............................................................................. 16 En konkurrenskraftig Östersjöregion ............................................................... 17 Förverkliga Lissabonstrategin ......................................................................... 18 Underlätta för arbetskraftsinvandring .............................................................. 18 Ökad rörlighet för forskare............................................................................ 19 Inför euron i Sverige..................................................................................... 19 Moderat europapolitik verkar för att: .............................................................. 20

Samarbete för trygghet..................................................................... 21 Värna den enskildes integritet ........................................................................ 21 Tuffare politik mot narkotikahandel................................................................. 22 Ökat polissamarbete i EU ............................................................................. 22 Samarbete mot terrorism ............................................................................... 23 Stärk rättssäkerheten .................................................................................... 23 Särskilda åtgärder mot människohandel.......................................................... 24 Tydliga spelregler kring fildelning .................................................................. 25 Familjepolitik i EU ........................................................................................ 25 Moderat europapolitik verkar för att: .............................................................. 26

EU gör Sverige större ........................................................................ 27 Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik........................................................... 27 Fortsatt utvidgning........................................................................................ 28 Minskad fattigdom genom en global utvecklingspolitik ...................................... 28 Mer frihandel med omvärlden........................................................................ 29 Gemensamt asylsystem ................................................................................. 30 Moderat europapolitik verkar för att: .............................................................. 31

Samarbete om rätt saker på rätt sätt ................................................ 32 Värna grundtanken med samarbetet ............................................................... 32 Lissabonfördraget gör EU bättre..................................................................... 32 Valuta för skattepengarna ............................................................................. 33 Stärk kontrollen av EU: s pengar .................................................................... 33 Nej till EU-skatt ............................................................................................ 34

3

Bättre förvaltning inom EU............................................................................. 35 Ett effektivt och öppet beslutsfattande.............................................................. 35 Moderat europapolitik verkar för att: .............................................................. 36

4

Inledning Första gången svenska folket fick rösta om EU handlade det om ja eller nej. Skulle vi vara med eller inte, hör vi dit eller inte? Då kunde moderat politik förklaras i ett, möjligen tre ord. Ja. Ja till Europa. I dag har vi varit medlemmar i 14 år. EU och det svenska medlemskapet finns, fungerar och vi har för första gången en moderatledd regering som företräder Sverige i samarbetet. Europaparlamentet har större lagstiftande makt än någonsin och får ännu mer genom Lissabonfördraget. Nu är det dags att leverera resultat. När svenska väljare får frågor om EU i dag är stödet för samarbetet större än någonsin under medlemskapet, men också intresset för sakfrågor och kraven på tydliga resultat i dem. Moderaterna har varit bra på och väl bekanta för europaberättelsen från andra världskriget via Romfördraget, EG, Sovjetunionens fall och fram till ja-segern 1994. Den historien är fortfarande fantastisk. EU är världens mest framgångsrika samarbete mellan självständiga länder. Europasamarbetet har säkrat fred och demokrati i sina medlemsländer och gör det i dag för blivande medlemmar. Det ger Sverige styrka och inflytande i världen. Men väljarna förtjänar också svar på dagens och morgondagens vardagsproblem. Miljöproblem, klimathot och internationell brottslighet är exempel på problem som vi inte kan lösa själva här hemma. Dessutom river samarbetet gränser mellan en halv miljard människor och skapar enorma möjligheter för hela Europa. Vi vill använda samarbetet för att underlätta för fler jobb att skapas och för att stärka EU: s arbete för fred och demokrati i och utanför Europa. Däremot vill vi inte använda EU för att lösa problem som löses bäst hemma i länder, regioner, kommuner eller vid köksbord. EU ska vara bra på det vi behöver lösa tillsammans, men låta bli det som inte blir bättre av europanivån. Till och med om det är något man gillar. Europa står inför stora utmaningar i miljö- och klimatfrågan och omges av oro både på finansmarknader och i säkerhetspolitiken. När Sverige tar över ordförandeklubban i juli nästa år är det i en tid som är avgörande för samarbetet. Ska Europa bli ett fattigt museum, med fina slott och minnen från fornstora dagar men oförmöget att förbättra miljön och skapa nya jobb? Eller ska vi använda samarbetet till de viktigaste frågorna, förbättra spelreglerna för människor och företag och återupprätta vår konkurrenskraft? Det är en fråga om ledarskap. Med moderat ledarskap har Sverige största möjliga nytta av samarbetet, på alla nivåer. Det moderata ledarskapet står i motsats till att reglera för mycket, och även till att tveka inför medlemskapet. Vi vill använda Europasamarbetet till att göra Sverige och Europa bättre, friare och starkare för människor och företag.

5

Ledarskap för Sverige Europasamarbetet har genomgått stora förändringar på kort tid. Utvidgningen har varit den i särklass största och viktigaste händelsen. På bara några år har samarbetet gått från 15 till 27 medlemsländer. Det gör att EU idag är ett samarbete som spänner över så gott som hela den europeiska kontinenten. Närmare en halv miljard människor bor inom dess gränser. EU:s snabba utveckling och den globalisering som för länder och människor närmare varandra, öppnar upp många nya möjligheter. Sveriges medlemskap möjliggör för oss att kunna påverka utvecklingen allt längre utanför vårt lands gränser. Det som tidigare bestämdes av de större länderna är nu frågor även för oss. Sveriges möjligheter att ta ett stort internationellt ansvar är bättre än någonsin tidigare. Det är viktigt att Sveriges roll inom unionen fortsätter att stärkas. Under vårt ordförandeskap hösten 2009 kommer Sverige att leda arbetet i EU och ansvara för att utvecklingen på flera centrala områden drivs framåt. Det är ett betydelsefullt tillfälle att visa att Sverige ska tillhöra EU: s kärna. Samtidigt kommer det att ställa mycket höga krav på oss. Världens ögon kommer att riktas mot Sverige och våra insatser utvärderas efteråt. Det saknas inte utmaningar att hantera. Mer finns att göra för att möta klimathotet och förbättra miljön, inte minst i många nyblivna medlemsstater. Den globala finanskrisen riskerar att få långvariga konsekvenser på både sysselsättning och tillväxt. Bristen på ett gemensamt asylsystem leder till en mycket ojämn fördelning av asylsökanden. Byråkratin inom unionen är för omfattande och det händer fortfarande att medborgarna inte får den valuta för sina skattepengar som de har rätt att få. Kvinnor och barn lockas under falska förespeglingar till EU för att sedan utnyttjas för sexuella ändamål. Dessa frågor är högst verkliga för EU:s invånare och kräver ledarskap. Det är därför viktigt att EU inte tappar tempo utan förmår att ta sig an de utmaningar vi ställs inför. Att skjuta viktiga beslut på framtiden löser inga problem på längre sikt, tvärtom är det nu vår förmåga till samarbete prövas. Det är viktigt att europasamarbetet inte tappar fart på centrala områden. Ett tungt ansvar vilar på EU:s ledare att visa handlingskraft och föra unionens samarbete framåt. Det gör europaparlamentsvalet 2009 särskilt viktigt och förpliktigar för de politiska partierna. Den som söker väljarnas mandat måste både presentera en tydlig vision om hur det framtida europasamarbetet ska se ut och kunna ge tyngd åt Sveriges åsikter.

6

Ett starkt EU för Sveriges bästa Åsikterna om vilken väg Europa ska välja går ofta isär. Ibland återfinns de främsta skillnaderna mellan våra svenska uppfattningar och viljor i andra medlemsländer, ibland mellan politiska grupperingar i flera länder. Vid andra tillfällen är det här hemma som debattens vågor går höga om framtiden för samarbetet. Oavsett var debatten sker är det avgörande att Sverige representeras av företrädare som vågar och kan värna våra intressen på bästa sätt. Många frågor som är viktiga för Sverige är gränsöverskridande och kan endast lösas genom det europeiska samarbetet. Därför vill vi se ett starkt EU för Sveriges bästa. Vi driver frågor som en tuffare miljöpolitik, att ta krafttag mot den internationella brottsligheten, mindre byråkrati, ett gemensamt asylsystem och värnande av demokrati i vår omvärld. Våra åsikter tar sina utgångspunkter i viktiga svenska principer om öppenhet, effektivitet, jämställdhet och omsorg om naturen. Inte bara Sverige tjänar på att låta dessa värderingar slå igenom tydligare inom EU. Samtliga medlemsländer har mycket att vinna på att EU utvecklas i en riktning mot mer av transparens och samarbete kring rätt saker. Att värna Sveriges intressen i europasamarbetet är att ta ansvar för hela EU: s utveckling. Därför driver vi på för att EU:s ekonomi ska vara stark och skapa nya jobb, trots att röster höjs för ökad reglering och slutenhet. De politiska skillnaderna mellan oss moderater och socialdemokraterna handlar både om vad samarbetet ska användas till och om var gränsen går för hur mycket unionen ska ta sig för. Socialdemokraternas linje innebär att EU ska göra för lite där EU borde göra mer, till exempel för att underlätta arbete och rörlighet över nationsgränserna, och för mycket på områden som medlemsstaterna borde få bestämma över själva. Det handlar till exempel om att på EU-nivå reglera frågor om jämställdhet och vår arbetsrätt. Vi moderater anser istället att arbetsmarknadspolitiken ska vara en nationell angelägenhet som bygger på de olika traditioner och modeller som vuxit fram under årtionden. Därför arbetar vi i Europaparlamentet och övriga EU för ökad frihet. Enligt vår mening ska EU varken bestämma över våra arbetstider eller motarbeta människors möjligheter att söka sjukvård i andra EU-länder. Det nationella självbestämmandet ska värnas och EU koncentrera sig på gemensamma frågor som länderna inte kan lösa på egen hand.

Vi är bäst på att ge Sverige inflytande För ett litet land som Sverige är Europasamarbetet ett medel för att påverka även utanför våra nationsgränser. Vårt inflytande är samtidigt ingenting som kommer med automatik. Det är beroende av att vi har företrädare med en klar vision som kan tala för Sverige och få med sig andra på vår linje.

7

Den tidigare regeringen misslyckades på flera områden med att ta till vara vårt lands intressen. Under Sveriges första nästan tolv år som medlemmar lät vi våra EU-frågor skötas av byråkrater eller socialdemokrater, eller inte alls. I dag har Sverige sin första regering sedan inträdet som vill ingå i kärnan av europasamarbetet och använda inflytandet till att påverka, aktivt och politiskt. Den regeringen är moderatledd. Vi moderater har en bredd av företrädare som arbetar på flera arenor för att maximera vårt lands påverkan över de beslut som påverkar oss. I Europaparlamentet representeras vi idag av fyra moderata parlamentariker fördelade på flera viktiga utskott. I Europeiska rådet företräder statsministern Sverige och medverkar i överläggningar om Europasamarbetets viktigaste framtidsfrågor. Totalt i ministerrådet deltar elva moderata statsråd i överläggningar i olika viktiga ämnen. Även många moderata riksdagsledamöter och förtroendevalda på kommun- och landstingsnivå är mycket involverade i europasamarbetets utveckling. Vårt arbete på flera nivåer har gett resultat under alliansregeringens tid vid makten. Sverige har börjat tala och Europa har börjat lyssna. Sverige är på väg in i samarbetets innersta kärna. Att vi stannar där kommer vara avgörande för möjligheterna att göra det svenska ordförandeskapet till en framgång och påverka EU: s beslut i framtiden. Skillnaderna mot socialdemokraterna är tydliga. De uppvisar stora skillnader i synen på EU och lever till stora delar kvar i ja- och nej-debatten utan en egen idé om hur Sveriges roll i samarbetet ser ut. I avgörande frågor som till exempel euron är de så splittrade att de inte kan ge ett tydligt svar på vad de vill. Än större är splittringen inom vänsterblocket där det inte ens finns enighet kring huruvida Sverige bör kvarstå som medlem eller inte. Att inte kunna presentera en samlad uppfattning i viktiga frågor får konsekvenser för möjligheterna att kunna driva en aktiv linje i EU. Om man inte vet vad man vill åstadkomma blir man sämre på att tillvarata svenska intressen. Att vara splittrad är ingen tillgång för ett litet land som är beroende av de större ländernas beslut. Sveriges ordförandeskap utgör en viktig tid för Sverige och för hela den Europeiska unionen. Mycket står på spel och därför kommer det stundande valet till Europaparlamentet blir särskilt angeläget. Att skapa ett starkt Europa och värna Sveriges intressen handlar ytterst om ledarskap och förmåga att skapa delaktighet kring den svenska linjen. Moderaterna är det parti som bäst kan värna de frågor som skulle förbättra vardagen för människor i Sverige – och i hela Europa.

8

Tuffare miljökrav i Europa Få frågor understryker lika tydligt vikten av ett starkt EU-samarbete som miljöutmaningarna gör. Föroreningar har aldrig gjort, och kommer aldrig göra, halt vid nationsgränserna. Sverige ska därför vara en pådrivande kraft för att EU tar sig an miljö- och klimatfrågorna på allvar med bindande mål, samarbete och lagstiftning. Vi ser europasamarbetet som den naturliga basen för en effektiv och resultatinriktad miljöpolitik. Vi moderater vill bidra till en långsiktig miljöpolitik som förenar höga miljömål med ekonomisk tillväxt. Mer finns att göra för att förbättra miljön, inte minst i många nyblivna medlemsstater. I vårt eget närområde är Östersjön ett bra exempel där Sverige inte ensamt kan värna havsmiljön. Vi antar miljöutmaningen med ett marknadsekonomiskt synsätt som bland annat innebär att låta den som förorenar bära miljökostnaden för det. Det är också ett erkännande av att det enbart är en växande ekonomi som gör det möjligt för att prioritera och satsa resurser på en bättre miljö, utan att behöva välja bort något annat.

Klimat, energi och miljö Samtidigt som EU står för 13 procent av världens utsläpp av växthusgaser så släpper Sverige enbart ut 0,2 procent. Det innebär att klimatutmaningen i allra högsta grad är internationell. Vårt EU-medlemskap är därför nödvändigt för att vi ska kunna delta i och vara med och påverka när avgörande beslut fattas. Inom ramen för EU ska Sverige ta en ledande roll i pågående och framtida klimatförhandlingar. Vi ska verka för att alla bidrar till de gemensamma ansträngningarna och att systemet innebär att åtgärder vidtas där de gör störst nytta till minst kostnad. Självklart vill vi att den stora delen minskningar ska ske inom EU men vi ser också de möjligheter för miljön som finns i att göra insatser i andra länder. Så kallade flexibla mekanismer, det vill säga att ett land genomför utsläppsreduktioner direkt i andra länder och får tillgodoräkna sig dessa på det egna landets kvot, innebär stora fördelar inte minst ur ett effektivitetsperspektiv. År 2020 ska Sverige ha uppnått 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser. Målet avser den icke handlande sektorn och innebär en minskning av utsläppen av klimatgaser med 20 miljoner ton i förhållande till 1990 års nivå. Två tredjedelar av dessa minskningar sker i Sverige och en tredjedel i form av investeringar i andra EU-länder och flexibla mekanismer som CDM (Clean Development Mechanism). För att minska utsläppen av koldioxid är det av största vikt att under klimatmötet i Köpenhamn hösten 2009 förhandla fram ett globalt avtal som börjar gälla från och med 2013. Vid dessa förhandlingar bör EU-länderna vara beredda att ta på sig att minska sina koldioxidutsläpp med minst 30 procent till 2020. EU:s mål att minska

9

koldioxidutsläppen med minst 20 procent till 2020 får inte överges, oavsett resultatet av mötet i Köpenhamn. Minskningen bör ske genom handel med utsläppsrätter, lagring av koldioxid och effektivare energianvändning. Vi vill också öka användningen av flexibla mekanismer, dvs. åtgärder för att minska utsläppen i andra länder. De hjälper andra länder och minskar de totala utsläppen i världen. Energifrågan är viktig också ur säkerhetspolitiskt hänseende. Det ligger i EU:s intresse att bli mindre beroende av exempelvis rysk olja och gas. Energiberoende ska inte kunna användas som ett påtryckningsmedel av länder utanför EU. För att nå de energimål vi har satt upp måste vi få bort de hinder som idag finns för ny miljövänlig energi. Stora energioperatörer som äger distributionskanaler gör det onödigt svårt för mindre etablerade aktörer att konkurrera med sin energi. Vi har därför aktivt verkat för att liberalisera energimarknaden i syfte att uppnå en gemensam europeisk energimarknad. En välfungerande gemensam sådan innebär mindre krångel och hinder för nya och mindre energileverantörer. Det i sin tur leder till mer konkurrens och mer investeringar. Resultat blir ett högre mått av grön energi och energieffektivitet. Idag är många länder i EU beroende av kolkraft, vilket inte är ett bra alternativ ur miljöhänseende. Därför är det viktigt att öka andelen ren och förnybar energi på en öppen europeisk energimarknad. Kärnkraft är att föredra framför kolkraft i sammanhanget, inte minst av miljömässiga skäl. Därför får andelen kärnkraft på EU:s energimarknad gärna öka. EU kan göra stor nytta på området, inte minst genom att i internationella förhandlingar vara pådrivande för tuffa globala utsläppskrav. Vi kommer att fortsätta verka för att miljövänlig energiproduktion gynnas och inte stängs ute från energimarknaden samt att EU: s gemensamma miljöpolitik ska vara så effektiv som möjlig. För att skapa goda möjligheter för var och en av oss att göra miljöriktiga insatser, är det centralt att underlätta för att göra miljösmarta val. Som konsument ska det vara lätt att välja både miljövänliga varor och tjänster, till exempel genom att miljövänliga alternativ är tydligt märkta. Det är också viktigt att införa frihandel med miljövänliga varor mot EU:s omvärld och motarbeta kontraproduktiva strafftullar, som till exempel på lågenergilampor från Kina.

Värna Östersjöns miljö I vårt närområde är Östersjön ett tydligt exempel på att EU behövs och att Sverige inte ensamt kan värna havsmiljön. Östersjön är ett speciellt hav eftersom det är ett innanhav nästan helt avskärmat från världshaven men har tillrinning ifrån flera vattendrag från flera olika länder. Det ställer höga krav på samarbete mellan de länder som ligger runt Östersjön för att lösa de specifika problem som finns. Idag är alla Östersjöländer, förutom Ryssland, medlemmar i EU. Det gör att Sverige enbart inom ramen för EU har möjlighet att skydda Östersjön och hålla havet levande. En

10

viktig del i våra ansträngningar är att genom den gemensamma jordbrukspolitiken komma tillrätta med övergödningen. Östersjön bör, inom ramen för de möjligheter EU: s regelverk ger, bli ett pilotområde för en ny gemensam förvaltningsstrategi, Östersjöstrategin. Denna strategi bör inte minst ta sikte på att sjöfarten ska vara säker och inte hota havsmiljön. Vi vill dessutom att EU låter fisket i Östersjön bli pilotprojekt för ett system med individuellt överförbara fiskekvoter. Det är viktigt att den planerade gasledningen i Östersjön uppfyller de stränga miljökrav som syftar till att värna Östersjöns känsliga miljö. All fartygstrafik ska ske på ett miljömässigt säkert sätt för att inte riskera växt- och djurlivet.

Miljövänligare transporter För oss är det viktigt att varje transportslag bär sitt miljöansvar. Hur detta ska ske skiljer sig däremot åt mellan de olika transportsätten. För flyget införs från och med 2012 handel med utsläppsrätter samtidigt som sektorn inte får öka sina utsläpp. För Sveriges del är målsättningen att till år 2030 ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Från och med 2012 träder även nya krav på personbilar i kraft som innebär att de genomsnittliga utsläppen för nya bilar blir 130g CO2/km. Vi anser att utsläppen för bilar behöver sänkas ytterligare efter 2012, och vill sätta ett tak på max 95 g/CO2 redan 2020 för att kunna nå EU: s utsläppsmål. Dessutom vill vi införa frihandel på sådana bilar i syfte att gynna produktionen. Det är också viktigt att avskaffa etanoltullarna mot omvärlden. Den europeiska transportmarknaden kommer med ambitiösare miljöregler få bil-, lastbils- och flygtillverkarna att bli miljövänligare. Samtidigt som kraven skärps pågår arbetet med teknikutveckling och effektivisering. För flyget spelar bland annat projektet "Single European Sky", som syftar till att samordna det europeiska luftrummet och flygledningen, stor roll. Genom att låta flygplanen följa rakare rutter sparar vi mycket i utsläpp. Vi vill att auktioneringen av rätten till utsläpp från flyg ska vara helt genomförd år 2016. När det gäller transportsektorn kommer vi även fortsättningsvis verka för att långa lastbilar tillåts inom hela unionen, inte bara i Sverige, Finland och Nederländerna. Det skulle leda till effektivare transporter och minskade utsläpp. Tågtrafiken är miljömässigt mycket positiv och ska inte hindras av nationella regleringar. Därför ska vi fortsätta att verka för en öppen, fungerande tågmarknad. Miljövänliga transporter ska uppmuntras. Historien visar gång på gång att politiker både underskattar den tekniska utvecklingen och hindrar den genom politiska beslut. Vi vill verka för en teknikneutral lagstiftning som håller öppet för alternativa lösningar på olika teknikområden. Genom

11

gemensamma regler och klassificering av hållbara bränslen är vi övertygade om att utvecklingen av miljöbilar kan ta fart inom EU.

En bättre politik för jordbruk och djurhushållning EU:s gemensamma jordbrukspolitik står för nästan hälften av EU:s budget. Andelen har minskat något men är fortfarande är alldeles för hög. Det är positivt att EU:s jordbrukspolitik fått en allt tydligare marknadsorientering och ett tydligare miljöfokus. Det är inte minst viktigt med tanke på de ökande livsmedelspriserna och den i övrigt ambitiösa miljöagendan som finns i EU. Vi ska alltid vara en tydlig röst för marknadsvänliga reformer på området. För oss är det viktigt att EU tar ansvar för sin jordbrukspolitiska påverkan på vår omvärld. Varken dumpade priser genom överproduktion på världsmarknaden eller underproduktion till följd av inlåsningseffekter är acceptabla. Även exportstöd och tullar vid import måste avskaffas. En fortsatt reformering av jordbrukspolitiken är därför nödvändig både för EU:s och världens bönder och konsumenter. Vi är av uppfattningen att de reformer som sker ska gå snabbare och vara än mer omfattande. Vi vill avskaffa subventionerna i EU:s gemensamma jordbrukspolitik och ersätta jordbrukspolitiken med gemensamma minimikrav på matens kvalitet och säkerhet. Konsumenter ska kunna veta och förvissa sig om till exempel att djuren haft det drägligt och att maten är fri skadliga tillsatser, oavsett från vilket land den kommer. Sådana regler får dock inte hindra småskalig produktion eller fri och öppen handel, som båda är viktiga för mångfalden på tallriken. Att djurhälsan i Sverige och EU är god är viktigt både av ekonomiska, hälsomässiga och etiska skäl. Med ökande rörlighet även för livsmedel är det viktigt att man som konsument känner sig trygg med att det kött man köper i affären kommer från djur som behandlats väl och på ett sätt som inte riskerar människors eller djurs hälsa. Vi har tyvärr dåliga erfarenheter av smittsamma sjukdomar som spridits mellan djur och människor och EU spelar en viktig roll för att undvika detta i framtiden.

Bra och prisvärd mat Genom det svenska medlemskapet i EU har Sveriges medborgare fått ett ökat utbud i mataffärerna. Detta tack vare att det på den gemensamma marknaden råder fri rörlighet även för matvaror vilket ökat konkurrensen och pressat priserna. EU ska inte bestämma eller styra vilka vad vi som enskilda medborgare äter. Det berör inte EU om våra gurkorna är krokiga eller om biffen kommer från Brasilien. Däremot har EU en viktig roll att spela som lagstiftare när det gäller att garantera att det vi äter eller dricker är säkert och att konsumenten får information om innehållet.

12

Då livsmedel handlas fritt i Europa måste vi ha gemensamma och höga krav för livsmedelssäkerhet. Vi moderater arbetar därför kontinuerligt med att uppdatera och stärka EU:s normer för livsmedelssäkerhet och livsmedelsproduktion vilka redan idag är ambitiösa. Vi strävar alltid efter att EU baserar sina beslut om regler för produktion, tillsatser och innehåll i livsmedel på vetenskapliga rön. De ska inte styras av politiska uppfattningar om vad medborgarna bör och inte bör äta. Allt för att vi som konsumenter ska kunna vara trygga i att den mat vi äter inte är farlig. Det är också viktigt att de livsmedel som importeras till EU är säkra och tillförlitliga. Vi värnar därför effektiva och pålitliga livsmedelskontroller i hela unionen. Men import av mat från andra länder får inte hindras av påstådda eller grundlösa säkerhetskrav, som snarare har politisk grund. Som konsumenter har vi även en självklar rätt att veta vad det vi äter innehåller. Till största del ligger det på producenternas ansvar, och i dessas intresse, att se till att ge god och tydlig produktinformationen till konsumenterna. EU är dock en viktig garant för allt alla livsmedel, även de som importeras, har tydliga och rättvisande innehållsförteckningar. Reglerna kring EU:s livsmedelsinformation och livsmedelssäkerhet måste präglas av enkelhet och tydlighet. Överdrivet byråkratiska och dyra regler hotar inte bara små och lokala producenter utan gör även maten dyrare.

Skog, jakt och fiske En av Sveriges största naturtillgångar är vår skog som spelar en stor roll i många dimensioner av vår ekonomi och miljö. Skogarna ser olika ut i olika delar av Europa och synen på skogen kanske skiljer sig åt än mer. Därför vill vi inte att skogen ska bli en fråga på EU-nivå utan anser att det är ett politikområde som hanteras bättre av respektive medlemsland. Skogen är en näring och ska behandlas som en sådan. Att den utöver ekonomisk nytta dessutom ger andra mervärden för vår miljö motiverar inte att frågan ska bli överstatlig och hanteras på EU-nivå. Jakt är en annan fråga som inte bör detaljstyras på EU-nivå. Vi vill ha en ändring av de regelverk som idag styr jakten i EU. Dels eftersom frågan enligt vår mening inte hör hemma på EU-nivå men också för att regelverken antogs då EU fortfarande hade relativt få medlemsländer. Reglerna är därför dåligt anpassade till våra förhållanden och skulle med stor sannolikhet se väldigt annorlunda ut idag om alla medlemsländer hade haft möjligheten att påverka utformningen av dem. Bestånden av fisk har uppvisat en oroväckande utveckling. Ett tydligt exempel är tillgången på torsk i Östersjön som trots minskade fiskekvoter, är nära den biologiskt kritiska gränsen. Därför är det viktigt att ta krafttag mot det utbredda svartfiske som

13

leder till att bestånden utarmas. Den gemensamma fiskepolitiken måste upprätthålla de ambitiösa återhämtningsplaner som finns för fiskbestånden i våra hav.

Moderat europapolitik verkar för att:

1. EU ska ha en tuffare klimatpolitik. Vi vill minska EU:s koldioxidutsläpp med 30 procent till 2020.

2. Öka användningen av flexibla mekanismer. På så sätt kan vi minska hela

världens påverkan på klimatet.

3. Avskaffa alla tullar på etanol. Därigenom kan vi underlätta för klimatomställningen.

4. Vi ska få fler miljövänliga bilar i Europa. Vi vill sänka den maximala

utsläppsnivån för nya personbilar till 95 gram/km. 5. Riva hinder för en miljövänligare bilpark. Därför vill vi avskaffa alla tullar och

övriga handelshinder för bilar som når EU:s miljökrav.

6. Modernisera EU:s jordbrukspolitik. Vi vill avskaffa alla EU: s jordbrukssubventioner och lägga ökat fokus på en tuffare klimatpolitik, bättre djurhållning och bra märkning av mat.

7. Reformera EU s jaktregler. Sveriges jaktregler ska inte bestämmas i Bryssel.

14

Ett Europa i arbete Faktorer som demografi och globalisering kommer att innebära nya utmaningar för EU: s medlemsstater. Just nu är vi inne i en djup finansiell kris, läget på marknaden riskerar att bli allvarligt och vi kan förvänta oss en lång internationell ekonomisk kris. Det ställer krav på att både göra Europa mer konkurrenskraftigt och låta fler människor komma in på arbetsmarknaden. Vi vill att Europa ska vara en ekonomisk stormakt i världen, även i svåra tider och även när konkurrensen från andra regioner hårdnar. EU saknade redan tidigare miljontals jobb för att leva upp till Lissabonprocessens målsättningar om ett konkurrenskraftigt Europa. Det är en oacceptabelt hög siffra som innebär svåra påfrestningar för många människor. Därför är det nu viktigare än någonsin att både säkra finansiell stabilitet och öka den långsiktiga sysselsättningen. Sverige ska driva på för att EU har en gemensam politik för öppna marknader, ta bort handelshinder inom och utanför unionen och för att minska regelbördan för företagen. På samma sätt som vi vill driva på för att minska utanförskapet i Sverige vill vi driva på för att minska utanförskapet i hela EU. EU:s framtida konkurrenskraft kan varken bygga på gamla meriter eller låga löner. Istället ska den globala konkurrensen från länder som Kina, Indien och USA mötas med hög kunskapsnivå, fri rörlighet och välutvecklade företag i konkurrenskraftiga branscher. Vi ska göra saker bättre än vad andra länder klarar av. Vi försvarar den svenska modellen Arbetsmarknadspolitiken ska vara en nationell angelägenhet som bygger på de olika traditioner och modeller som vuxit fram under årtionden. Den inre marknaden ger goda förutsättningar för uthållig tillväxt och högt välstånd. Samtidigt är nästan alla de faktorer som bestämmer arbetslösheten föremål för nationella beslut. Ansvaret för arbetsmarknaden, skatter på arbete och företagande ligger hos de enskilda länderna. Därför vill vi inte reglera arbetsmarknaden på EU-nivå. Vi moderater värnar den svenska modell som tjänat oss väl och skapat grund för trygghet och förutsägbarhet i omställningen. Dessutom har den inneburit lägre konfliktnivåer än i andra motsvarande ekonomier. Men tryggheten måste också komma genom ett rikt utbud av anställningsmöjligheter av olika slag. Varje människa ska kunna finna något som passar hans eller hennes förutsättningar. Vi moderater ser positivt på att företag och människor rör sig över gränserna. Det ska inte behöva stå i konflikt med den svenska modellen på arbetsmarknaden. Sverige ska behålla en egen arbetsmarknadsmodell och vi vill inte ändra i det så kallade utstationeringsdirektivet. Då skulle vi riskera mer lagreglering och mindre utrymme för den svenska modellen med förhandlande parter på arbetsmarknaden.

15

Det kommer att uppstå fler situationer som det så kallade Vaxholmsmålet i framtiden. Utgångspunkten för moderat politik är att värna en stark arbetsrätt, trygghet och respekt för de nationella särarterna. För oss är det viktigt att slå vakt om vår ordning där människor som kommer till Sverige för att arbeta, gör det till trygga och goda villkor. Företag från andra EU-länder ska inte konkurrera i Sverige genom att ha undermåliga villkor för sina arbetstagare. EU ska inte heller reglera vilka arbetstider som ska gälla i Sverige. Arbetstidsdirektivet reglerar den totala tid en arbetstagare får arbeta under en bestämd period samt till exempel dygnsvila. Det nuvarande direktivet har skapat problem inom flera yrkeskategorier, då jourtid har bedömts som vanlig arbetstid. Det har medfört betydande merkostnader för många arbetsgivare, inte minst inom offentlig sektor. Men det är också en principiellt viktig fråga då det handlar om på vilken nivå arbetsrätten ska ligga.

Underlätta för den inre marknaden och företagande Den inre marknaden är en av EU:s största succéer och kärnan i det europeiska samarbetet. Den innebär att det inte ska finnas några gränser för varor, tjänster, kapital och människor att röra sig mellan länder inom unionen. Utvecklingen av den fria handeln har på ett avgörande sätt bidragit till tillväxt, välstånd och säkerhet i Europeiska unionen. Principerna om den fria rörligheten antogs för drygt ett halvt sekel sedan och är fortfarande, och kommer även i framtiden att vara, grundläggande för EU-samarbetet.

EU-medlemskapet har stärkt vår handelsposition i Europa och på den globala arenan. Sverige har blivit en del av en större marknad vilket ger fördelar i form av större utbud, fler konsumenter, lägre priser och kostnader samt högre kvalitet. Företagare kan expandera och finna nya kundkretsar genom att etablera sig i, eller sälja sina produkter till andra medlemsstater. Tillgången till en stor europeisk marknad med 500 miljoner konsumenter är också en avgörande förutsättning för att svenska företag ska kunna växa och skapa jobb i Sverige.

En stor styrka i EU-medlemskapet ligger just i de gemensamma lösningarna, den gemensamma lagstiftningen. Om vi inte inom EU lyckas nå gemensamma beslut eller inte respekterar överenskommelser blir det svårare att integrera våra ekonomier och i nästa steg att länka ihop den inre marknaden med länder utanför EU.

Men trots att den fria rörligheten är en grundpelare och det inte ska finnas några hinder så finns de kvar ibland i praktiken. Enskilda länder, branschorganisationer eller företag kan ställa upp krav som i praktiken gör det svårt för svenska leverantörer av varor eller tjänster att kunna konkurrera eller för andra att komma hit. Det finns exempel på hur yrkeschaufförer från ett annat EU-land inte kan ta körkort för tung trafik i Sverige innan de kan språket, eller på hur byggnadsarbetare från andra EU-länder som inte har svenskt yrkesbevis får lägre lön.

16

Sådana diskriminerande hinder drabbar främst små företagare och enskilda människor, som inte har tillgång till till exempel jurister. Att riva dessa hinder kräver inte bara att EG-domstolen agerar utan även att politiker på alla nivåer driver på för att få bort dem. Det borde vara lika enkelt och självklart att tjänster kan röra sig som att varor och kapital kan göra det. En tjänsteutövare som följer lagar och regler hemma hos sig ska inte behöva mötas av byråkrati i ett annat EU-nämnd. Vi moderater har under alla år som Sverige varit medlem i EU arbetat för att förenkla villkoren för företagande, göra lagarna mer begripliga och skapa ömsesidiga erkännanden av nationella regler. Genom att minska regelbördan och skära bort onödigt krångel läggs grunden för ökad konkurrens och en bättre fungerande inre marknad med nya arbetstillfällen. Vi arbetar aktivt för en effektiv inre marknad som på bästa möjliga sätt tillgodoser de behov som våra företag har för att kunna konkurrera och växa. Det handlar även om att säkerställa en mer central plats för den inre marknaden när vi skapar en övergripande politik för hållbar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i EU. Vi moderater har medverkat till att stärka den inre marknaden väsentligt. Det handlar bland annat om tjänstedirektivet och nya avregleringar av exempelvis post och telesektorn. Till exempel har vi arbetat inom Europaparlamentet för att öppna hela den europeiska telekommarknaden för konkurrens. Samtidigt återstår det många viktiga utmaningar att hantera. Det finns fortfarande problem vad gäller till exempel konkurrenshinder och monopol som snedvrider konkurrensen samt hämmar utvecklingen. Därför fortsätter ansträngningarna för att utvidga den inre marknaden till nya områden. Exempel på sådana är områdena för utbildning och sjukvård samt olika former av bank- och försäkringstjänster. Idag är det förbjudet att sälja snus i EU medan det är tillåtet i Sverige tack vare ett permanent undantag. Vår ståndpunkt har hela tiden varit att EU:s förbud mot snus är illa underbyggt och bör avskaffas. Med rätt förutsättningar kan snuset både få fler européer att sluta röka och dessutom skapa svenska jobb.

Ökad rörlighet för tjänster EU behöver en verklig inre marknad för tjänster, där både företag och konsumenter kan dra full nytta av de möjligheter som finns i tjänstesektorn. Avsikten är att göra det enklare för företag att etablera sig och tillfälligt tillhandahålla tjänster på EU:s inre marknad samtidigt som tjänsternas kvalitet stärks. Tjänstesektorn är en allt större del av ekonomin och det är viktigt att EU får bättre rörlighet för både tjänsteutövare och det de producerar. Ökad konkurrens och

17

nyetableringar skulle kunna ge betydande välfärdsvinster när det gäller utbildning, sjukvård och social service. Tjänstedirektivet är därför mycket centralt för att utveckla EU:s inre marknad. Det kommer leda till ökad tillväxt, högre sysselsättning och nya möjligheter för svenska företag. Idag finns det alltför många hinder för den som vill utöva sitt tjänsteyrke i ett annat land. Många länder har fortfarande krav för etablering eller tjänsteutövning som i praktiken utestänger konkurrens från andra länder. Vi kommer att verka för gemensamma EU-regler i syfte att möjliggöra rörlighet för tjänsteutövare, inte minst för att gynna svenska småföretagare. Ett effektivt genomförande av tjänstedirektivet skulle betyda att en mängd legala och administrativa handelshinder kan undanröjas, utan att påverka den svenska arbetsrätten. Bra sjukvård i hela EU Vi har länge arbetat för människors rätt till sjukvård i hela Europa. Det är en rättighet som redan finns men inte alltid tillämpas. Vi anser att det ska vara möjligt att söka vård i ett annat EU-land ifall en behandlingsform inte finns i hemlandet, kan tillhandahållas i tid eller om en patient bor på gränsen mellan två länder. Det är viktigt att fri rörlighet över EU: s nationsgränser gäller både för läkare och för patienter i behov av sjukvård. Genom att aktörer som erbjuder sjukvårdstjänster har goda möjligheter att etablera sig och verka över hela EU kan patienterna få bättre tillgång till sjukvård. Stärkt patientrörlighet minskar också nationella köer och tillåter specialisering medlemsstaterna emellan. Dessutom kan ett ökat samarbete skapa arbetstillfällen genom att forskning och utveckling inom sjukvårdsområdet stärker Europas konkurrenskraft. Sverige är en ledande nation inom den medicinska utvecklingen och bör ta tillvara den tillväxtpotential som sjukvården har. Dessutom kan ett ökat samarbete skapa arbetstillfällen genom att forskning och utveckling inom sjukvårdsområdet stärker Europas konkurrenskraft. Detta innebär dock inte att EU ska ha en gemensam sjukvårdspolitik. Medlemsstaterna ska även fortsatt vara ansvariga för organisering och finansiering av sin hälso- och sjukvård.

En konkurrenskraftig Östersjöregion Både Sverige och övriga EU har nytta av ett starkare östersjösamarbete. I dag omges Östersjön av åtta medlemsstater men berör många fler länder, däribland Ryssland. Sverige ska vara pådrivande för att få en gemensam EU-strategi för östersjöområdet, med fokus på att förbättra miljön, ekonomisk utveckling, fri handel tryggheten och välståndet i området

18

Östersjöområdet har alla möjligheter att bli en konkurrenskraftig och växande region som klarar globaliseringens utmaningar. En väl fungerande marknad är grunden till ekonomiskt utveckling. Länderna i Östersjöorådet ska fortsätta utveckla samarbetet och ta bort de handelshinder som fortfarande finns mellan länderna. Vi vill arbeta för att utveckla infrastrukturen och väl fungerande transporter länderna emellan. Dessutom vill vi samarbeta på alla nivåer mellan politiker och administration för att öka förståelsen, förenkla regelverken samt skapa förutsättningar för nya samarbeten.

Förverkliga Lissabonstrategin Vi moderater är positiva till den så kallade Lissabonstrategin, som ska göra EU till världens mest konkurrenskraftiga region. Dess syfte är att gemensamt verka för en hållbar tillväxt och välfärd genom att öppna marknader, investeringar i utbildning och entreprenörskap. EU-länderna har beslutat om en rad gemensamma mål till år 2010 för att stärka EU:s konkurrenskraft och tillväxt, öka sysselsättningen, stärka den sociala sammanhållningen och säkra en hållbar utveckling. Lissabonstrategin har stor uppslutning, men EU har tyvärr misslyckats med att genomföra den i praktiken. Utmaningen för unionen framöver är att leva upp till de mål som EU har satt på området. Grundreceptet för det är att villkoren för företagande måste bli bättre, skatterna och regelbördorna minskas och marknaderna öppnas. Sverige har en viktig roll att fylla genom att driva på för att kommissionens målsättning att minska regelbördan i EU med 25 procent till 2012 förverkligas. Vi moderater vill att Sverige ska driva på arbetet med att skapa ett enhetligt patent för EU, ett så kallat gemenskapspatent. Det skulle väsentligen minska kostnaderna för att skydda innovationer i Europa och är starkt efterfrågat av det näringslivet i alla medlemsländer. Vi moderater har drivit på för att öka reformtakten och efterlyst mer handlingskraft. Dessutom har vi arbetat för avregleringar på områden som telekom, infrastruktur, energi och transport. Nu ska vi vara med och ta ansvar för att arbetet fortsätter för ett mer konkurrenskraftigt Europa.

Underlätta för arbetskraftsinvandring Bättre möjligheter till arbetskraftsinvandring är en förutsättning för att de europeiska välfärdssystemen ska kunna upprätthållas. Vi européer blir färre och samtidigt allt äldre. Det behövs därför fler människor som jobbar i såväl Sverige som andra EU-länder. Den attraktionskraft som EU har på unga, kreativa och driftiga människor som vill skapa sig en bättre framtid är bra, men inte tillräckligt stark. Det finns därför ett stort

19

behov av att skapa fler vägar att komma till EU än enbart genom att söka asyl. Ett viktigt steg i detta arbete är förslaget om ett system med så kallade Blue Cards. Vi ställer oss positiva till förslagen för att underlätta legal arbetskraftsinvandring. Vi menar dessutom att Sveriges behov av arbetskraftsinvandring är bredare än den högkvalificerade arbetskraft som Blue Card-systemet riktar sig till. Inget hindrar Sverige från att gå längre i sina ambitioner att öppna upp sin arbetsmarknad för arbetskraftsinvandring. Vi anser att Sverige bör liggas i framkant och inspirera övriga medlemsstater i detta arbete.

Ökad rörlighet för forskare Vi moderater har arbetat på olika nivåer för att få en ökad rörlighet för forskare i Europa. Ökad rörlighet och hårdare satsning på de allra bästa forskarna och de allra bästa forskningsinstitutionerna är nödvändigt för att upprätthålla europeisk konkurrenskraft och välstånd i Europa. Inom ramen för arbetet med det europeiska forskningsprogrammet har vi också förordat att man i stället för att bygga nya utbildningsinstitutioner ska premiera de bästa av de institutioner som redan finns, vilket parlamentet röstat för. Genom vårt stöd till olika satsningar som till exempel European Research Area har vi också bidragit till att en mer attraktiv miljö för forskning har kunnat växa fram. För att underlätta för framtidens forskare är det viktigt att stärka kvaliteten och öka mobiliteten i den högre utbildningen. Vi ser därför mycket positivt på och vill utveckla högskolans internationalisering genom exempelvis olika former av utbyten för studenter och lärare.

Inför euron i Sverige Allt fler länder väljer att gå med i valutaunionen. I dag är 15 av 27 medlemsländer med, fler på väg in och ingen tvivlar längre på att euron är en världsvaluta. Vi moderater är övertygade om att Sverige skulle tjäna på att införa euron – både ekonomiskt och politiskt. Hösten 2008 blev det tydligt att Sverige, trots välskötta statsfinanser, är känsligare än större valutaområden som just eurozonen och därför drabbas hårdare av oro på internationella finansmarknader. När gemensamma regler utformas av eurozonens ledare får de minst samma effekter på oss som på andra medlemmar, men vi saknar formell rätt att påverka hur reglerna utformas. Vi moderater vill att euron införs i Sverige, samtidigt som vi fortfarande respekterar resultatet från folkomröstningen 2003. Därför är någon ny folkomröstning under innevarande period inte aktuell, men vi vill vara beredda att föra en diskussion om omvärld och förutsättningar förändras ytterligare. Efter det svenska ordförandeskapet

20

2009 bör regeringen därför ta initiativ till en grundlig analys av de ekonomiska och politiska effekterna av det svenska utanförskapet från euron.

Moderat europapolitik verkar för att:

8. Stärka den inre marknaden. Det är viktigt för att skapa fler jobb i hela EU.

9. Avskaffa hinder för rörlighet för tjänster. Det ska vara lätt och enkelt att erbjuda sina tjänster i hela EU.

10. Värna den svenska modellen och arbete till trygga villkor. Vi värnar vår modell

där parterna på arbetsmarknaden kommer överens med varandra och vill motverka lönedumpning.

11. Människor ska kunna söka sjukvård i hela Europa. Patienter ska precis som

läkare och sjuksköterskor kunna röra sig över gränserna. Det är också viktigt att främja rörlighet för personer med funktionsnedsättning.

12. Underlätta legal arbetskraftsinvandring. Det måste bli lättare att komma till EU

för att jobba.

13. EU ska respektera olika länders arbetsmarknadsmodeller. EU ska inte bestämma hur medlemsländerna ska lägga upp sin arbetsmarknadspolitik.

14. Införa euron. Sverige skulle tjäna på att ha euron som valuta.

21

Samarbete för trygghet Den största delen av brottsligheten är lokal eller nationell till sin karaktär och bekämpas bäst av medlemsländernas poliskårer. Det finns emellertid en grov organiserad brottslighet som ägnar sig åt en rad olika brott och som sträcker sig långt över de enskilda nationsgränserna. Det rör till exempel handel med människor, narkotika eller illegala vapen, utpressning, ekonomiska brott och penningtvätt. Ofta är det samma brottsnätverk som ägnar sig åt olika typer av brottslighet beroende på vad som är mest lönsamt för tillfället. På olika sätt försöker de kriminella nätverken tvätta vinsterna från sin kriminella verksamhet genom att investera i legala projekt. För att bekämpa den grova organiserade brottsligheten behövs ett kraftfullt och gränsöverskridande rättsligt samarbete. Inom EU finns idag ett välfungerande samarbete att bygga vidare på. Trots att unionen har kommit långt på flera viktiga områden finns det fortfarande brister som kan åtgärdas och områden där vi kan bli effektivare. Kriminalitet ska aldrig tolereras, oavsett var den förekommer. Som medborgare skall det vara enkelt att anmäla om man har blivit utsatt för ett brott, även om det har skett i ett annat medlemsland. Vi vill använda det europeiska samarbetet för att förbättra information och stöd till brottsoffer och för att göra det lättare att med hjälp av modern teknik kunna vara part i en domstolsförhandling i ett annat medlemsland. I allt brottsbekämpande arbete måste det alltid finnas en balans mellan å ena sidan en effektiv brottsbekämpning och å andra sidan den enskildes integritet och rättssäkerhet. EU behöver lägga fast tydliga regler om den enskildes processuella rättigheter, till exempel rätt till tolk, översättning och rättsligt biträde, samt stärka skyddet för den enskilde i häktningsprocessen.

Värna den enskildes integritet Respekt för den enskildes personliga integritet är ett grundläggande värde i en demokrati. När integritet måste ställas mot en effektiv brottsbekämpning, är det centralt att hänsyn alltid tas till människors privatliv. Möjligheterna att möta hot mot vårt samhälle får aldrig på ett slentrianmässigt sätt vinna terräng på bekostnad av den enskildes integritet. Utgångspunkten för oss är att skapa en god balans mellan brottsbekämpning och integritet i den gemensamma lagstiftningen. Vid exempelvis starka misstankar om terrorbrott ska informationsutbyte kunna ske mellan de brottsbekämpande myndigheterna.

22

Tuffare politik mot narkotikahandel I Sverige har det länge funnits en bred samsyn kring målet om ett narkotikafritt samhälle. Politisk enighet har också existerat kring vikten av att möta narkotikaproblemen med en kombination av förebyggande arbete, förbud mot innehav och konsumtion, samt god missbrukarvård. Vår tuffare linje har varit framgångsrik i jämförelse med de vägval som andra europeiska länder har gjort. Sverige har under lång tid haft en lägre andel narkotikamissbrukare än såväl våra nordiska grannar som övriga EU-länder. Vi moderater vill värna den svenska linjen om nolltolerans och låta den få större utrymme inom hela EU. Det kan innebära att färre människor behöver hamna i missbruk och att fler kan ta sig därifrån. Kraftfulla gemensamma åtgärder inom EU bidrar även till att narkotikasmuggling minskar, vilket i sin tur påverkar Sverige positivt. Sveriges röst behövs för att vinna striden mot de krafter som vill göra narkotikan mer rumsren i Europa. EU kan också bidra i kampen mot den internationella narkotikahandeln. Inom Europol analyseras idag beslagtagen utrustning som använts vid framställning av droger för att finna ledtrådar om narkotikahandlarna. Vi vill bygga ut den verksamheten till att också omfatta analyser av drogerna. En pilotstudie har visat att det kan ge viktig information som hjälper polisen att kartlägga nätverken och bekämpa narkotikahandeln.

Ökat polissamarbete i EU Ett effektivt informationsutbyte och en nära samverkan mellan myndigheterna i EU: s medlemsländer är nyckelfaktorer för att kunna bekämpa de kriminella nätverken. När brottslingarna kan röra sig fritt över nationsgränserna krävs att också polisen och åklagarna i olika länder kan samarbeta utan att tyngas ned av onödig byråkrati. Därför vill vi moderater förbättra utbytet av information mellan medlemsländerna. Det kan till exempel handla om att försöka identifiera ett DNA-spår som har påträffats vid en mordplats eller undersöka om en misstänkt person också förekommer i utredningar i andra medlemsländer. Respekt för den enskildes personliga integritet är ett grundläggande värde i en demokrati. När integritet måste ställas mot en effektiv brottsbekämpning, är det centralt att hänsyn alltid tas till människors privatliv. Möjligheterna att möta hot mot vårt samhälle får aldrig på ett slentrianmässigt sätt vinna terräng på bekostnad av den enskildes integritet. Därför behövs tydliga europeiska dataskyddsregler som ger ett gott skydd för den enskildes integritet i den brottsbekämpande verksamheten. Vi vill också utveckla polisens möjlighet att ta hjälp av andra länders polis, till exempel för att utreda gränsöverskridande brottslighet eller få hjälp av andra länders supporterpolis i samband med stora idrottsevenemang.

23

Ett annat viktigt arbete är jakten på intäkter från kriminell verksamhet och bekämpandet av internationell ekonomisk brottslighet. Genom ett väl utbyggt samarbete kan undangömda tillgångar spåras upp och förverkas. Fler brottslingar ska avtjäna sina straff i sina hemländer. Vi moderater vill göra det enklare att föra över medborgare i andra EU-länder till sina hemländer för att avtjäna straffet där.

Samarbete mot terrorism Terroristbrottslighet har under senare år utvecklats till ett allvarligt internationellt problem. Terrorism är ett av de allvarligaste hoten mot demokratin, mot det fria utövandet av mänskliga rättigheter och mot den ekonomiska och sociala utvecklingen. Eftersom terrorismen är internationell, är bekämpningen av den en gränsöverskridande utmaning där gemensamma lösningar är nödvändiga för att nå framgång. Sverige har två ansvarsområden i den här frågan. För det första har vi ett ansvar gentemot andra länder genom att försäkra oss om att ingen terrorist använder Sverige som bas för att planera eller assistera vid terroristdåd. För det andra ska vi vara en stark internationell röst för att aldrig acceptera terrorism eller sluta bekämpa dess utförare.

Vi moderater anser att Sveriges verkan för att förebygga terrordåd ska förstärkas ytterligare. Samarbetet med EU och FN ska intensifieras i syfte att effektivisera arbetet. Vi stödjer EU: s nya rambeslut med syfte att harmonisera medlemsstaternas nationella straffrättsliga bestämmelser så att det blir straffbart att uppmana andra att begå terroristbrott samt att rekrytera eller utbilda andra till att begå terroristbrott. Vi anser även att brottsbekämpande myndigheter ska kunna samarbeta internationellt. Inom EU och bilateralt ska en dialog med andra länder föras för att utbyta erfarenheter, finna vägar till ett bättre operativt samarbete och för att stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna. .

Trots att hotbilden i Sverige idag är svag får vi inte vara naiva och tro att det som har skett i våra grannländer inte kan ske här. Med ett starkt internationellt förebyggande arbete mot terrorism minimerar vi riskerna för terrordåd, såväl i Sverige som utomlands. Det är också viktigt att den finansiella marknaden är stabil och säker så att tilltron till det finansiella systemet upprätthålls. Flöden av svarta pengar genom betalsystemen kan skada stabiliteten och tilltron och utgöra ett hot mot den inre marknaden Stärk rättssäkerheten Mycket har gjorts på rättssäkerhetsområdet men beslutsprocessen är ofta långsam. Inte sällan beror det på att de nationella staterna har byggt upp rättssystem som av olika kulturella eller historiska skäl ser annorlunda ut. Det har gått långsamt när det gäller

24

gemensamma minimiregler för personers rättigheter i straffrättsligt förfarande. Det är minimiregler för hur man behandlar människor och ser till att det finns ett vettigt personskydd när det gäller uppgifter, till exempel datauppgifter. Det är minimiregler för hur man ska kunna behandlas i det fall man blir arresterad. Man har nu fattat beslut om dataskyddsrådsbeslutet, vilket innebär att den personliga integriteten stärks. Lissabonfördraget fastställer personers rättigheter i ett rättsligt förfarande. Det är en minimiregel som omfattar alla européer. Hela systemet inom rättsområdet bygger på att vi i Europa ska kunna ha ett ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden för att på det sättet kunna bekämpa brottsligheten. Vi vill stärka brottsoffrens rättigheter när det gäller brottsrekvisit och brottspåföljder. Det är för att vi ska kunna bekämpa särskilt allvarlig brottslighet. Det är terrorism, människohandel narkotikahandel, vapenhandel, penningtvätt, korruption, förfalskning av betalningsmedel och IT-brottslighet. I ett land som Sverige upplever att vi exempelvis skulle påverka vår egen tryck- eller yttrandefrihet på ett negativt sätt har man byggt in en mekanism som kallas för nödbroms. Det innebär att en nation som Sverige, även när det gäller minimireglerna, kan avbryta processen. Vår polis ska få en möjlighet att utvecklas i samarbete. Det handlar inte om en överstatlig polis, utan det handlar fortfarande om en svensk nationell polis, men man ska jobba mer med information med sina kolleger. Man ska träffas oftare, man ska kunna ha gemensam utrustning och man ska framför allt lära sig att arbeta tillsammans. Det är viktigt för att vara effektiv. Man ska också titta på en gemensam utredningsteknik, allt för att bli effektivare i kampen mot brottsligheten. När poliser samarbetar ska det vara inom gemensamma spelregler och under befäl av polisen i det land man arbetar.

Särskilda åtgärder mot människohandel Människohandel är vår tids slaveri och offren utsätts ofta för svåra övergrepp. Det förekommer inom och över nationella gränser, oberoende av om en stat är ett ursprungs-, transit eller destinationsland, och det anses utgöra en av de mest vinstbringande formerna av internationell organiserad brottslighet. Enligt FN utsätts upp till fyra miljoner människor, främst kvinnor och barn, årligen för människohandel. FN beräknar även att människohandel är världens tredje största form av organiserad brottslighet näst efter narkotika och vapen.

Handel med människor kan aldrig bekämpas med åtgärder som begränsar sig till den nationella nivån Arbetet mot människohandel för sexuella och andra ändamål förutsätter globalt och interregionalt samarbete men också ett sektorsövergripande samarbete mellan myndigheter, frivilligorganisationer, forskare och allmänheten för att nå framgång.

25

Samarbete och samordning kring bland annat förebyggande åtgärder och skydd och stöd till de utsatta behöver stärkas. Det är därför viktigt att det internationella samarbetet kan fortsätta att utvecklas både regionalt inom Norden och Östersjöregionen, inom EU och i ett bredare internationellt perspektiv. I det arbetet har samarbete, bland annat genom Eurojust, Europol en mycket stor betydelse.

Vi moderater välkomnar att kampen mot människohandel ska vara en prioriterad fråga för det svenska ordförandeskapet. Vi vill bland annat se att en särskild åtgärdsplan tas fram för ökat samarbete mellan transit- och ursprungsländer. Det är viktigt eftersom ingen mer sammanhållen utveckling har ägt rum under de senaste åren rörande bekämpningen av människohandel. Vi anser att målsättningen bör vara att identifiera ett antal prioriteringar för en utveckling av EU:s samarbete mot människohandel, bland annat inom ramen för EU:s så kallade Stockholmsprogram.

Tydliga spelregler kring fildelning Upphovsrätten ska respekteras även på Internet, och Internet är per definition gränsöverskridande. Vi vill därför verka inom EU för att det blir en rimlig balans mellan skyddet för upphovsmännens egendom och den personliga integriteten i frågor som rör olaglig fildelning. Lika viktigt är att skapa tydliga spelregler så att branschens olika aktörer kan ta tillvara de otroliga möjligheter som teknikutvecklingen ger. Branschen måste ta sin del av ansvaret och fortsätta utveckla attraktiva och prisvärda lagliga alternativ. Vi vill inte skydda föråldrade affärsmodeller utan värna upphovsrätten, även i den digitala miljön. Men vi är emot att stänga av fildelare från nätet. Det skulle innebära för stora inskränkningar i dessa personers liv och är därför oproportionerligt. Därför har vi sagt nej till avstängningsförslag. Vi vill heller inte att leverantörerna agerar poliser, och EU-beslut får inte kränka grundläggande fri- och rättigheter. Det kommer vi moderater fortsätta arbeta med på alla nivåer, även i europaparlamentet.

Familjepolitik i EU EU är till för människor och dess uppgift är att underlätta för människor. Tusentals människor bildar familj med någon från ett annat EU-land, då är det viktigt att familjens rättigheter följer med över gränserna och erkänns även i ett annat än hemlandet. Det måste gälla även för samkönade par som ingått partnerskap eller äktenskap. Varje land måste få bestämma själv om sin familjelagstiftning, men inget land ska ha rätt att diskriminera par från andra länder som lagligen hör ihop. Förmåner och kontrakt ska gälla samkönade par lika som för dem av olika kön. Om kärleken skulle ta slut måste rätten till skilsmässa, underhållsskyldighet och liknande följa med över gränserna. Därför ska man fortsätta ha rätt att skilja sig i Sverige, oavsett medborgarskap.

26

Moderat europapolitik verkar för att:

15. Stärka det europeiska polissamarbetet. Vi vill utveckla polisens möjligheter att ta hjälp av andra länders polis.

16. Göra Europa säkrare. Det är hög tid att intensifiera EU:s arbete mot terrorism.

17. Förbättra brottsoffrens rättigheter. Det har gått för långsamt när det gäller

gemensamma minimiregler för personers rättigheter i straffrättsligt förfarande. 18. Ta krafttag mot människohandeln. Vi vill göra arbetet mot människohandeln till

en prioriterad fråga under det svenska ordförandeskapet.

19. Förverkliga det passlösa Europa. Därför vill vi underlätta för vanliga medborgare att resa utan pass inom EU:s gränser.

20. Registrerade partnerskap och samkönade äktenskap ska erkännas i hela

unionen. Vi vill ge dem samma civilrättsliga status som gifta par, oavsett var man bosätter sig.

27

EU gör Sverige större EU grundades för att säkerställa fred och ekonomisk utveckling i ett Europa som var härjat av återkommande konflikter och krig. Det har EU lyckats med och samarbetet har dessutom utsträckt sig till att säkra demokratin i länder som inte hade någon för femtio år sedan. EU är ett demokratiskt samarbete mellan demokratiska länder. Men det får vi aldrig ta för givet. Idag är det svårt, om inte omöjligt, att dra gränsen mellan nationell politik och omvärlden. Den övriga världen påverkar oss i vår vardag och genom vårt medlemskap i EU har vi nu allt större möjligheter att påverka vår omvärld. Viktiga frågor som frihet och fred, migrationsströmmar, miljöhot, fattigdom och internationell terrorism kräver gemensamma insatser. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik innebär att vi tillsammans får en starkare röst på den internationella arenan. Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken bygger på ett samarbete mellan 27 länder med skiftande nationella intressen grundat på olika säkerhetspolitiska lösningar. När EU talar med en röst i internationella sammanhang representerar vi nästan 500 miljoner människor och den största inhemska marknaden i världen Med rätt politik kan EU bli en starkare förändringskraft för en mer rättvis och bättre fungerande demokratisk värld. EU:s utrikespolitiska instrument omfattar frågor som rör bland annat migration, handel, bistånd och militära medel. Sverige ska alltid arbeta för att stärka EU:s roll som global aktör med en tydlig agenda för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi anser inte att EU ska bli en egen militär stormakt och medlemsstaternas deltagande i EU:s fredsfrämjande insatser ska alltid ske på frivillig väg Däremot tycker vi att det är viktigt att unionen är med och tar ansvar för att främja fred och frihet. Den internationella terrorismen, massförstörelsevapen och organiserade brottsligheten avvärjs bäst genom utökat internationellt samarbete. Inom dessa frågor tror vi att EU kan spela en mer central roll. EU:s politiska styrka i dag ligger i att förebygga kriser och konflikter genom att stödja handel, marknadsekonomi, miljöåtgärder, demokrati och mänskliga rättigheter. EU ska ha möjlighet att agera i alla stadier av en konflikt med både civila och militära medel. Vi moderater vill att EU-länderna ska kunna samarbeta även militärt för att hantera och förebygga konflikter av det slag vi såg på Balkan under 1990-talet. Därför tycker vi det är bra att Sverige har medverkat i Nordic Battlegroup och på så vis tagit ett stort ansvar för fred och säkerhet och vill ta en aktiv roll även framöver. Under hösten 2008 har EU:s utrikes- och säkerhetspolitik åter hamnat i centrum när ryska stridsvagnar rullade in i Georgien. Den aktör som starkast markerade var EU. Det visade på hur mycket ledarskapet och samverkan i EU har stärkts det senaste decenniet. Ett stabilt och demokratiskt Ryssland är viktigt för EU. Ryssland är vårt grannland och vi ska därför samarbeta genom dialog och öppenhet.

28

Vi anser att Sverige även i framtiden ska delta aktivt i detta samarbete. Sverige bidrar aktivt till att öka EU: s förmåga att gemensamt skapa säkerhet och påverka utvecklingen i världen. Vi vill att EU ska vara öppet mot omvärlden och en pålitlig partner som bidrar till fred och utveckling i världen. Samarbetet inom FN är viktig för unionen och banden till USA bör stärkas. Samtidigt måste EU öka sitt engagemang för utvecklingsländerna, inte minst i närområdet som Mellersta östern och Afrika. I det nya EU-fördraget stärks EU:s möjligheter att agera mer solidariskt på den internationella arenan. Möjligheterna för unionen att använda hela bredden av instrument för att bidra till utveckling, fred och säkerhet stärks. Detta är av högsta vikt inte bara för EU och för Sverige som medlemsland, utan för hela det internationella samfundet.

Fortsatt utvidgning Utvidgningen har varit det mest framgångsrika sättet som Europasamarbetet bidragit till fred, gemensam säkerhet och utveckling. Vi har det som i dag är EU att tacka för att militärdiktaturer har ersatts av demokratier, att Berlinmuren fallit och att kommunism och planekonomi ersatts av frihet och marknadsekonomi. Genom samarbete och en gemensam marknad med fri rörlighet har reformer underlättats, samarbeten stärkts och ekonomier utvecklats. Det är naturligt att utvidgningsprocessen fortsätter med en öppenhet gentemot nya medlemmar och grannar. Europasamarbetet ska vara öppet för alla europeiska stater som respekterar unionens allmänna värdegrund och förbinder sig att gemensamt främja unionens värden. Förhandlingarna om medlemskap med Kroatien, Turkiet och Makedonien måste fortsätta och får inte tappa tempo. Samtidigt vill vi se en mer aktiv och attraktiv politik även gentemot andra länder i EU:s närområde. Det är viktigt att länderna på Västra Balkan och länder som Ukraina, Georgien, Moldavien och ett demokratiskt Vitryssland ska ha ett medlemsperspektiv för att uppmuntra till samarbete, reformer och öppenhet. Ett demokratiskt och ekonomiskt stabilt Turkiet spelar en viktig roll inom det europeiska samarbetet. Vi anser att Turkiet ska kunna bli medlem den dag då landet uppfyller EU:s krav på öppenhet och demokrati.

Minskad fattigdom genom en global utvecklingspolitik Med 60 procent av världens samlade bistånd är EU en utvecklingspolitisk stormakt. EU:s biståndspolitik ska ha sin utgångspunkt i stöd till rättstaten, jämställdhet, respekt för mänskliga rättigheter och utveckling av demokrati och marknadsekonomi. EU kan där utgöra ett föredöme för samverkan mellan nationer och stimulera till nya samarbeten och reformer.

29

EU måste på ett helt annat sätt än tidigare göra politiken mer sammanhängande. Det handlar inte minst om att väva ihop frågor inom jordbruk, klimat, energi, miljö, utrikes- och säkerhetspolitik samt handels- och migrationsfrågor. Det handlar också om kapacitetsutveckling och infrastruktur i länderna, men minst lika viktigt är att den globala marknaden för jordbruksprodukter reformeras. Slopade handelshinder, och minskade jordbrukssubventioner i den rika världen är centralt.

Sverige ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling som gör att även fattiga människor kan dra nytta av globaliseringen. Det är viktigt att omsätta de insikter som mänskligheten nåtts av när det gäller gränsöverskridande utmaningar som fattigdom, klimatförändringar och konflikter, i en ansvarstagande politik både i Sverige och internationellt.

Biståndet är ett av flera verktyg som står till Sveriges och EU:s förfogande i detta arbete. Här kan Sverige vara ett föredöme för andra rika länder genom att visa hur ett generöst bistånd som används på rätt sätt kan ge resultat. Sverige må vara ett litet land. Men som en av de främsta förebilderna i världen inom utvecklingspolitiken kan vi ändå få stor genomslagskraft för vår politik. Sverige har drivit igenom flera viktiga förändringar för att skärpa substansen och effektiviteten i EU-biståndet.

En modern utvecklingspolitik inte får stanna vid att handla om bistånd. Det är viktigt att också fokuset på de medborgerliga och politiska rättigheterna. Efterlevnaden av dessa rättigheter är nödvändiga förutsättningar för att bygga fungerande demokratier och klara kampen mot fattigdomen.

Grunden för vår syn på utvecklingssamarbete är uppgiften att värna och stödja varje individs rätt till frihet, rättvisa och valmöjligheter när det gäller att själva kunna förbättra sin levnadssituation. Respekt för och främjandet av demokrati och de mänskliga rättigheterna är både mål och medel i vår syn på utvecklingssamarbetet.

Vi moderater kommer att fortsätta arbetet för att det gemensamma biståndet används på ett sätt som stärker EU:s och Sveriges bidrag till den globala utvecklingen, inte minst för en bättre miljö. En lika viktig utmaning är att arbeta för att unionens politik på andra områden än biståndet inte motverkar eller omintetgör de ansträngningar som görs för att minska fattigdomen och öka människors frihet. Med rätt politik kan europasamarbetet bli en starkare förändringskraft för en mer rättvis och bättre fungerande demokratisk värld. Genom EU kan vi också på ett effektivare sätt påverka FN och andra internationella organ liksom andra viktiga aktörer som USA

Mer frihandel med omvärlden Som ett litet, handelsberoende land med en stark frihandelstradition ligger det i Sveriges intresse att ständigt arbeta för att uppnå en så öppen och effektiv världshandel som möjligt. Frihandel och fri företagsamhet är grunden för både

30

välstånd och demokrati och är viktigt inte bara inom Europa utan också gentemot övriga världen. Det är angeläget att EU för egen del och inom WTO driver på för en snabb avveckling av handelshindren och för global frihandel. Det har särskilt stor betydelse för många utvecklingsländer vars export idag diskrimineras. Fri rörlighet över nationsgränserna ökar inte bara vårt ekonomiska välstånd utan ger oss också utbyte av erfarenheter och utveckling. Vi moderater vill också verka för att EU ska avskaffa sina konsumentfientliga anti-dumpingtullar. För att uppnå frihandelns positiva effekter måste handeln vara just fri och inte präglas av tullar och onödiga regleringar. Därför är det viktigt att förenkla EU: s handelspolitiska skyddsinstrument. Dessa motiveras som skydd för europeisk industri men i själva verket ökas konsumenternas kostnader och skadar allvarligt utvecklingen i andra delar av världen. Ett snabbt avslutande av Doha-rundan är viktigt för att ge så många som möjligt tillgång till handelns fantastiska utvecklingsverktyg. Av samma anledning stödjer vi också ett avslut av de förhandlingar som görs inom ramen för de europeiska partnerskapsavtal som för närvarande förhandlas med utvecklingsländer. Både Sverige och övriga EU har nytta av ett starkare östersjösamarbete. I dag omges Östersjön av åtta medlemsstater men berör många fler länder, däribland Ryssland. Sverige ska vara pådrivande för att få en gemensam EU-strategi för östersjöområdet, med fokus på att förbättra miljön, ekonomisk utveckling, fri handel, trygghet och välstånd i området.

Gemensamt asylsystem Migrations- och flyktingfrågor tjänar på att hanteras genom samordning med andra EU-länder. Med öppna gränser och fri rörlighet inom Europa blir det naturligt att ta ett gemensamt ansvar för flyktingar och immigration. Det är nödvändigt för att de flyktingar och immigranter som kommer till Europa ska kunna åtnjuta samma fria rörlighet som alla andra medborgare. De får inte bli en andra klassens medborgare som inte är fria att resa utanför ett visst område eller vara föremål för särskilda regleringar. De senaste åren har vi sett en kraftig ökning av antalet asylsökande till Sverige. Samtidigt har trenden i övriga Europa i allmänhet gått åt motsatt håll. Av de irakier som flydde till Europa förra året sökte närmare hälften asyl i Sverige. Den ökade asylinströmningen är en stor utmaning för Sverige. Vi ska ansvar och utgöra en generös fristad för människor på flykt samtidigt som vi ska påverka andra länder att vara lika generösa. Det är viktigt att hela EU tar ett ansvar för det internationella flyktingskyddet. Vi moderater vill se en gemensam asyl- och migrationspolitik inom EU så snart som

31

möjligt. Gemensamma regler på asylområdet leder till att bedömningarna blir mer likvärdiga mellan medlemsstaterna. Målsättningen är att den asylsökandes ställning ska stärkas. Sverige ska driva på en gemensam europeisk flyktingpolitik i syfte att säkerställa att alla medlemsstater tar emot flyktingar och fullföljer sina åtaganden om flyktingmottaganden. Om alla medlemsstater tar sitt ansvar kan EU som helhet göra mer på asylområdet. Innehållsmässigt ska de gemensamma asylreglerna hålla en god kvalitativ standard och svara mot högt ställda humanitära krav.

Moderat europapolitik verkar för att:

21. Stärka EU: s roll som global aktör. Vi vill driva på för en tydlig agenda för demokrati och mänskliga rättigheter.

22. Förbättra EU:s möjligheter att förebygga och hantera konflikter. Vi vill se ett EU

som kan agera i alla stadier av konflikter med både civila och militära medel.

23. Utveckla en gemensam europeisk flyktingpolitik. Det är viktigt att alla länder i unionen tar sitt ansvar för flyktingströmmarna till Europa.

24. Underlätta för frihandel. Vi vill att EU för egen del och inom WTO driver på för

en snabb avveckling av handelshindren

25. EU s bistånd alltid används på ett bra sätt. Kvalitet och effektivitet ska vara honnörsord för unionens biståndsmedel.

32

Samarbete om rätt saker på rätt sätt På samma sätt som det är viktigt att lyfta fram europasamarbetets många framgångar hör det till att våga ifrågasätta saker som inte fungerar tillräckligt bra. Dit hör delar som byråkrati, onödiga kostnader för skattebetalarna och politisk klåfingrighet. Vi moderater värnar grundtanken med samarbetet. Det innebär att unionen enbart ska sköta sådant som medlemsländerna inte kan genomföra bättre på egen hand. EU ska inte ägna sig åt detaljregleringar som försvårar för företag, människor eller deras idéer att röra sig över gränserna.

Värna grundtanken med samarbetet Det är viktigt att EU koncentrerar sig på att göra rätt saker. Därför vill vi inte se en slentrianmässig utvidgning av unionens befogenheter. Det innebär också att alla saker som är bra inte nödvändigtvis måste beslutas på EU-nivå. Många gånger både kan och bör besluten istället överlämnas till de enskilda medlemsstaterna eller den lokala nivån. För oss är det viktigt att hela tiden pröva nyttan med att flytta en fråga till en ny politisk nivå, oavsett om det gäller beslut på individ-, lokal-, stat- eller EU-nivå. Inom EU:s 27 medlemsstater finns en gemensam värdegrund samtidigt som vi har olika sociala och politiska kulturer. Vi har vår svenska modell när det kommer till arbetsmarknadspolitik och den vill vi behålla. Vi har också en syn på familjepolitik som vi inte vill kompromissa med resten av Europa med. Att besluta om frågor som abort, barnomsorg och äldrevård på EU-nivå skulle inte bara flytta den värderingsmässiga grunden för besluten utan innebära att besluten fattas onödigt långt bort från människor. Den europeiska dimensionen har stor betydelse för alla delar av samhället. Kommunfullmäktige påverkas av gemensamma EU-beslut och kommunala tjänstemän och politiker tillämpar EU-regler. Vi moderater vill använda EU-samarbetet effektivt på alla nivåer, och se till att det används rätt och inte krånglar till det på alla nivåer.

Lissabonfördraget gör EU bättre Vi moderater vill att Lissabonfördraget ska träda i kraft så snart som möjligt. Fördraget ger EU effektivare beslutsvägar, ökad öppenhet, möjligheter till utvidgning samt större inflytande för nationella parlament. Lissabonfördraget förbättrar förutsättningarna för att EU ska kunna föra en effektivare och tydligare gemensam utrikespolitik. En permanent representant för utrikespolitiska frågor gör det enklare för EU att tala med en röst gentemot resten av världen. Fördraget gör det praktiskt möjligt att hantera ett EU med ett fortsatt växande antal medlemmar. Med fördraget ökar också demokratin och insynen. Dessutom kommer samarbetet kring brottsbekämpning att

33

underlättas med de nya beslutsreglerna. Med fördraget på plats kan vi fokusera på sakfrågor som miljön, jobben och brotten. EU bygger på tilldelade befogenheter, vilket innebär att det i grunden är ett samarbete mellan självständiga stater som bestämmer sig för att lösa vissa uppgifter tillsammans. EU har ingen egen vilja, vilket förtydligas i Lissabonfördraget. Vi äger EU, inte tvärtom. Även framöver måste EU: s samtliga medlemmar vara överens om eventuell utökning av befogenheter. Detta är viktigt, och kontrollen av detta kan bli bättre med Lissabonfördraget eftersom de nationella parlamenten får en starkare roll i att kontrollera att beslut fattas på rätt nivå. Då ger vi våra egna riksdagsledamöter verktyg att se till att närhetsprincipen verkligen följs. Även den lokala och regionala nivån får bättre möjligheter med Lissabonfördraget. Det förstärker den lokala nivåns betydelse, och det vill vi använda för att påverka EU-politiken även lokalt.

Valuta för skattepengarna EU:s budget används för att finansiera sådant som alla medlemsstater har kommit överens om att finansiera. Ungefär en procent av medlemsstaternas budgetar går till EU. Vi moderater har alltid varit för en budgetrestriktiv linje, med fokus på att EU ska använda pengar där det ger ett europeiskt mervärde. Den största budgetposten är den gemensamma jordbrukspolitiken. Grundläggande reformer av jordbrukspolitiken är en förutsättning för att kunna begränsa EU:s budget och minska byråkratin. Därför ska Sverige alltid vara en tydlig röst för att minska omfattningen av EU:s jordbrukspolitik. Kostnaderna för den gemensamma jordbrukspolitiken bör successivt avvecklas på ett sätt som ger välskötta jordbruksföretag goda förutsättningar och som säkerställer livsmedelssäkerhet och god kvalitet, och inte ställer till problem i resten av världen. Ett annat område där det krävs stora reformer är regionalpolitiken. Idag används många gånger våra gemensamma medel till att stödja regioner i länder som har god ekonomi. Vi vill i första hand se till att de stöd som delas ut går till regioner som verkligen behöver dem. På sikt bör denna fördelningspolitik avskaffas.

Stärk kontrollen av EU: s pengar EU har de senaste 14 åren bara fått en ren revisionsrapport, men även i denna framgår det att pengar inte alltid förvaltas effektivt eller når sina mottagare alls. De största bristerna finns hos regionalstöden i de så kallade strukturfonderna. EU: s revisorer uppskattar att runt 11 procent av alla utbetalningar där varit behäftade med felaktigheter. Det är helt oacceptabelt. En stor del av felaktigheterna beror på allt för krångliga och byråkratiska regler, som måste reformeras.

34

Huvudansvaret för felaktigheterna bär dock EU:s medlemsstater, som administrerar uppemot 80 procent av EU:s budget. Alla EU-länder måste därför ta ett större ansvar för EU:s medel och kunna garantera att de sköts på rätt sätt. Vi kräver därför alla medlemsländer lämnar ett så kallat nationellt intygande där de garanterar att de använt EU:s medel på ett ansvarsfullt sätt. Sverige är en av fyra medlemsstater som redan förbundit sig till detta. Det borde vara en självklarhet för alla EU-länder att göra det samma. 2008 var det första året som EU fick räkenskaperna godkända utan anmärkning. Att man inte fått det tidigare berodde framför allt på ett undermåligt redovisningssystem. I Europaparlamentet har vi moderater varit drivande för införandet av ett nytt redovisningssystem som ger betydligt bättre kontroll över EU: s pengar, vilket nu även bekräftats av EU: s revisorer. I dag måste förslag motiveras på rättslig grund, det vill säga varför de ska hanteras av EU alls. På liknande sätt borde det införas en ”budget-grund”, det vill säga ett tydligt krav på att motivera inte bara hur, hur mycket utan också varför man tar medborgarnas pengar i anspråk. Det skulle ge bättre ansvarstagande för budgetmedel i flera institutioner. Moderata företrädare tar ansvar på alla nivåer. Därför är det också viktigt att moderata kommunal- och landstingspolitiker inte granskar medfinansiering till EU-projekt mindre kritiskt än andra satsningar för skattepengar. EU-projekt kan underlätta, till exempel för att investera i gränsöverskridande infrastruktur. Men uppgifter som människor eller företag kan lösa själva, utan subventioner eller toppstyrning, löses bäst just där. Att det finns EU-projekt med liknande syften är inte i sig ett motiv för att använda medborgarnas resurser till dem.

Nej till EU-skatt EU har i dag ingen beskattningsrätt och ska inte ha det i framtiden heller. Istället ska EU även i fortsättningen finansieras av medlemsländerna genom en medlemsavgift. Det ger en tydlig och skarp kontroll över de gemensamma utgifterna. Dessutom understryker det vikten av att EU noggrant prioriterar vilka uppgifter som är viktigast och motverkar en växande byråkrati. Vi moderater anser att skattepolitiken ska styras nationellt. Vi vill gärna lära oss av varandra och utbyta goda exempel men vill inte tvinga på länder vare sig våra eller andra länders skattesystem. Det är både en fråga om nationellt självbestämmande och att skapa en sund konkurrens mellan medlemsstaterna.

35

Bättre förvaltning inom EU Allt för många associerar Bryssel med byråkrati. Sverige ska driva på för att målsättningen att minska regelbördan i EU med 25 procent till 2012 förverkligas. Det handlar inte bara om att förenkla regler utan också om att kunna slopa dem helt och hållet inom de områden där reglerna inte har tillämpats på länge eller där det inte finns ett tydligt mervärde av att ha gemensamma regelverk. När man på EU-nivå beslutar om regler som gör att 27 nationella regelverk kan slopas, är det bra och underlättar handel och rörelser över gränserna. På samma sätt som vi ska ha tydliga regler på nationell nivå ska vi ha tydliga regler inom EU. Villkoren för företagande och innovationer måste förbättras och regelförenklingar är en viktig del i det. Regler som inte används alls bör avskaffas genom en s.k. solnedgångsparagraf. Höga befattningshavare, ända upp till kommissionsnivå, bör inte tillsättas enligt kvoter eller politiska hänsyn utan i så professionella och öppna processer som möjligt. Vi vill också se fler kvinnor på ledande positioner inom EU.

Ett effektivt och öppet beslutsfattande Europaparlamentet har sitt säte i tre olika länder; Belgien, Frankrike och Luxemburg och dubbla uppsättningar av sammanträdeslokaler och kontor i Bryssel och Strasbourg. De årliga merkostnaderna för att hålla parlamentets sessioner i båda städer har uppskattats till närmare 200 miljoner euro. Vi vill samla all verksamhet i Bryssel och därigenom både spara pengar och minska miljöpåverkan. Efter långa förhandlingar har Europaparlamentet enats om att samtliga ledamöter ska ha samma arvode, och att ersättningen för resor till och från möten i Bryssel och Strasbourg enbart ska vara för faktiska kostnader. Vi tycker att det är bra att EU nu reformerar ersättningarna till våra Europaparlamentariker. Sedan Sverige gick med i EU har synen på öppenhet inom unionen förändrats dramatiskt. 2001 antogs en öppenhetsförordning som ger allmänheten större tillgång till EU-institutionernas handlingar. Öppenhet är viktigt för demokratin, utan öppenhet är det svårt att följa och påverka beslut. Nu pågår en översyn av öppenhetsförordningen. Vi vill öka tillgängligheten för allmänheten ytterligare och bland annat se till att fler handlingar finns på Internet. Moderaterna arbetar i Europaparlamentet för ökad insyn, och kommer att fortsätta att göra det.

36

Moderat europapolitik verkar för att:

26. Värna grundtanken i samarbetet. EU ska agera tydligt på de områden där det krävs samarbete över nationsgränserna men lämna annat åt medlemsländerna att bestämma över själva.

27. Ta krafttag mot onödig byråkrati. Därför vill vi införa en så kallad

solnedgångsparagraf för EU-regler, som innebär att regler som inte används upphör att gälla automatiskt.

28. Hålla hårt i EU:s pengar. Vi vill förbättra förvaltningen av EU:s pengar och

säga nej till svensk medfinansiering av EU-projekt som inte har uppenbart mervärde.

29. Förbättra arbetet inom EU. Rekrytering till toppositioner ska göras bland båda

könen och i professionella processer.

30. Se till att EU inte växer i onödan. Nya förslag bör alltid motiveras på budgetgrund.