EUROPASVÄGVALSTUDIEMATERIAL INFÖR EU-VALET 2019

Innehåll

Studiematerialet är framtaget av Social demokraterna. Fritt för spridning. Läs mer om vårt studie arbete och ladda ner studiematerial på socialdemokraterna.abf.se.

3 Inledning: Vad står på spel i EU-valet?

Träff 1: EU, tryggheten och demokratin 4 4 Ett samarbete som är bra för Sverige 5 Nej till högre avgift 6 EU påverkar din vardag 8 Demokratin och det öppna samhället 10 Diskussionsfrågor

Träff 2: Tillväxten, jobben och villkoren i arbetslivet 1111 Tillväxten ökar med EU – men utmaningarna är många 12 Både marknad och människa 14 Diskussionsfrågor

Träff 3: Klimat, säkerhet och migration 15 15 Klimatet och miljön17 Säkerheten 19 Migrationen och fria rörligheten 20 Diskussionsfrågor

Träff 4: Så vinner vi EU-valet 2121 Samtalet – kärnan i att vinna fler för våra idéer 25 Organisering – för val och kampanj 28 Planering – inför EU-valrörelse 28 Övningar

Fördjupning: EU – så funkar det 3131 Så fungerar EU:s institutioner 34 Så fungerar EU:s lagar 34 Golv eller tak?

Bilaga: Några jämförande ekonomiska indikatorer 35

2

Nu är det snart val igen och mycket står på spel för med-borgarna i Europas länder. Under de senaste åren har EU arbetat med frågor av central betydelse för trygg-heten, jobben, tillväxten, demokratin och miljön. De utmaningarna kommer inte bli mindre under de kom-mande åren, och mer än något annat handlar det här valet om att göra ett vägval i politiken. Det handlar om att bestämma sig för vilken framtid vi ska ha tillsammans.

• Ska de högerextrema partiernas framgångar fortsätta, eller ska de progressiva krafterna i Europa samla sig och mobilisera väljarna till en motoffensiv?

• Ska principen vara rättvisa arbetsvillkor och löner man kan leva på, eller ska EU bidra till så kallad social dumpning, där löntagarna konkurrerar med varandra genom sänkta löner och försämrade villkor?

• Ska EU vara en global röst för en ansvarsfull klimat- och miljöpolitik eller ska ländernas kortsiktiga egen-intresse styra politiken?

• Ska EU arbeta för mer samarbete, handel och utbyte mellan länderna inom EU, eller ska unionen gå mot en mer sluten politik?

• Ska EU ha ordning och reda och ett gemensamt ansvar för migrationen eller ska vissa länder kunna smita undan det ansvaret?

• Ska EU vara en garant för demokrati och mänskliga rättigheter och samtidigt arbeta gemensamt för att öka säkerheten och trygga de yttre gränserna i Europa?

Valet till Europaparlamentet hålls den 26 maj. Förra gången ett sådant val hölls, 2014, var det bara några månader kvar till det svenska valet och hela året blev som en enda stor valrörelse. Aldrig tidigare har så många varit ute på gatorna, i trapphusen, på torgen och arbetsplatserna för att argumentera för social-

Inledning: Vad står på spel i EU-valet?

demokratisk politik i ett val till Europaparlamentet. I Sverige blev valdeltagandet det högsta någonsin, 51 procent, långt över det europeiska genomsnittet på 43 procent. Socialdemokraterna behöll i princip sin position från valet 2009 och fick 24,19 procent av rösterna. Totalt sett gick det något sämre för social-demokratin i Europa. Den tydligaste trenden var att de högerextrema och samtidigt EU-skeptiska partierna gick kraftigt framåt, bland annat i Frankrike, Stor-britannien och Danmark. Samtidigt tappade den kon-servativa gruppen i Europaparlamentet mest av alla, men förblev ändå största grupp. Näst störst grupp blev S&D-gruppen (Progressiva förbundet av socialdemo-krater i Europaparlamentet).

I det här studiematerialet går vi igenom olika relevanta områden, ger fakta och argument samt ställer frågor för vidare diskussion inför valet i maj 2019. Tanken är att det ska vara ett verktyg för er som vill engagera er i valrörelsen, och en introduktion till EU och debatten om Europas framtid. I det sista kapitlet hittar du också praktisk information, tips och idéer inför valrörelsen. Om målgrupper, kampanjmetoder och hur ni lokalt kan bygga upp och genomföra en effektiv och med-ryckande valrörelse.

Studiematerialet är tänkt som en studiecirkel om fyra träffar, men det är helt upp till er hur ni väljer att lägga upp det. Vill ni bara genomföra en, två eller tre träffar och gå igenom några av kapitlen, eller gå igenom alla men på ett översiktligt sätt, är det förstås fullt möjligt. Vill ni genomföra fler träffar är det bara att gräva ned sig mer i de olika politikområdena, kanske ta in gäst-föreläsare eller kanske fokusera mer på den organisa-toriska delen. Varför inte lägga upp er kampanj mer i detalj under den sista träffen?

Det viktiga är att ni landar i en bra valrörelse. En val-rörelse som mobiliserar väljarna för våra vägval i euro-peisk politik.

3

Många svenskar har ett jobb som är beroende av Sveriges export. Klimat- och miljöområdet kräver lös-ningar som sträcker sig långt över nationsgränserna och här kan EU ta ledartröjan. Genom samarbetet kommer vi närmare varandra och tillsammans kan vi angripa problem som inget enskilt land klarar på egen hand.

Men EU är ett politiskt samarbete, och vad EU gör beror på politiska beslut. Och vilka beslut som fattas beror på vilka det är som fattar dem, precis som i kom-munen, regionen eller riksdagen. Därför är EU-valet viktigt. Vill vi se ett EU där inte högerextrema håller i taktpinnen, där fler jobbar, med rättvisa villkor och schyssta löner, där klimathotet tas på allvar och gräns-överskridande utmaningar angrips måste vi se till att få fler socialdemokrater i Europaparlamentet.

Ett samarbete som är bra för SverigeSverige gick med i EU 1995. Sedan dess har det fun-nits ett stöd för medlemskapet. Så ser det också ut runt om i Europa. Enligt Eurobarometern från i maj 2018 anser hela 60 procent av befolkningen i EU-området att medlemskapet är bra. Samtidigt ser vi tendenser till ökad nationalism och vilja till isolering och i vissa delar av Europa råder en mycket EU-kritisk stämning. Stor-britannien är det tydligaste exemplet där man i en folk-omröstning 2016 bestämde sig för att lämna unionen.

Viljan att lämna EU och återgå till en tid innan samar-bete och utbyte står ofta de högerextrema partierna för. I Sverige representeras den linjen av Sverigedemo -kra terna, som fram tills nyligen sagt sig vilja folkom -

rösta om EU-medlemskapet. Vänsterpartiet har tidi-gare också drivit utträdeskrav men har inför valet 2019 valt att lägga den frågan åt sidan. Men det finns också skäl för kritik mot den poli tik som förs i EU. Liksom vi inte är nöjda med all den politik som förs i Sverige, finns det mycket att invända mot när det kommer till den politik som inte minst konservativa och höger - extrema partier driver i EU.

Därför är det ändå viktigt att fundera på den grund-läggande frågan: Vad är EU bra för egentligen? Varför är det viktigt? På hösten 2017 höll Stefan Löfven ett linjetal om EU:s framtid vid universitetet i Uppsala. Han pekade på några av de grundläggande områden där EU gjort och gör nytta.

”Romfördraget, som skrevs under i mars 1957, stakade ut vägen. Ekonomiska och sociala framsteg skulle säker- ställas. Medborgarnas levnads- och arbetsvillkor skulle förbättras. De ekonomiska och sociala skillnaderna mellan olika regioner skulle minska, och principerna i FN-stadgan skulle följas. Från begynnelsen har EU haft männi skans välmående som mål, en gemensam marknad som medel, och resten av världen som partner.”

Det finns med andra ord en rad svar på frågan varför EU är viktigt.

FredenDet första av dessa handlar om freden. Stefan Löven sa i samma tal i Uppsala: ”Samarbetet som är större än vi, som kan garantera våra barn ett liv i fred och frihet,

Träff 1: EU, tryggheten och demokratin

4

som ger oss möjligheter vi ofta tar för givna, det är den Europeiska unionen.”

När Frankrikes utrikesminister Robert Schuman den 9 maj 1950 presenterade det första förslaget till ett steg-vis förenande av Europas stater var det som ett direkt svar på första och andra världskriget, med miljontals döda och ett Europa som låg i ruiner. Handel och ökade kontakter mellan staterna skulle minska risken för framtida krig. Det fungerade. Under de senaste 70 åren har det varit fred inom EU-området. Aldrig tidigare har det i EU-länderna varit fred under en så lång och sammanhängande period. I dag har EU:s medlemsstater istället hittat andra sätt att knyta sina länder närmare varandra. Konflikter och problem löses vid förhandlingsbordet istället för på slagfältet.

Välfärden i SverigeFör ett exportberoende land som vårt eget är sam-arbete i en allt mer globaliserad värld viktigare än någonsin innan, och inget samarbete är viktigare för Sverige än det inom EU. Genom att tullar och andra handels hinder försvunnit har vi kunnat öka vår export. Det ger jobb och resurser som vi kan lägga på en stark välfärd med god kvalité i vård, skola och omsorg. Medlem skapet gör helt enkelt Sverige rikare. Beräkningar visar att ett Sverige utanför EU skulle betyda 4 procents lägre BNP och att köpkraften skulle minska med ungefär 8 000 kronor per person. EU ger oss också en möjlighet att tillsammans med de andra medlemsländerna stärka vår yttre gräns, bekämpa organiserad brottslighet och terrorism. Med unionen som plattform blir polisiära samarbeten lättare och möjligheterna att förhindra den gränsöverskridande brottsligheten ökar.

Sverige skulle förstås inte stå helt utan dessa saker om vi stod utanför EU. Det mesta beslutar vi fortfarande på nationell nivå. Men det finns en enorm styrka i att det finns gemensamma EU-regler för hela EU-områ-det. I en värld med snabba kommunikationer, global handel och allt större rörlighet mellan länderna är det viktigt att alla länder kan lyfta sig socialt och bygga upp fungerande system för schyssta jobb och välstånd. Detta kan EU bidra med. Det betyder dock inte att EU av sig självt driver en sådan politisk linje. EU kan

vara – och är ofta – en byggsten i arbetet med att stär-ka det starka samhället i Sverige. Men det kräver att de politiker och partier som styr inom EU strävar i den riktningen. Om ”fel” politiker styr inom EU kan utvecklingen också gå åt fel håll.

Det är därför valet till EU-parlamentet är så viktigt. Om nyliberala eller högerextrema krafter får makten i EU blir det svårare för oss här hemma i Sverige att stå upp för den svenska modellen.

Nej till högre avgiftSverige ska som alla länder, vara med och betala vår del av de kostnader som EU har. Men Sverige ska för-stås inte betala någon orimligt stor del av EU:s budget. Det har Socialdemokraterna alltid varit noga med i förhandlingarna inom unionen och det kommer Socialdemokraterna fortsätta att ha som en av sina prioriterade frågor. Under 2018 och våren 2019 för-handlar EU:s medlemsländer om en ny långtidsbud-get som ska gälla för åren 2021 till 2027. De svenska Socialdemokraterna anser att EU-budgeten behöver minska. När Storbritannien lämnar försvinner en av de stora finansiärerna till EU-budgeten. Det handlar om ungefär 200 miljarder kronor per år. EU:s budget borde minska med lika mycket. EU behöver helt enkelt rätta mun efter matsäck. Den svenska avgiften ska hållas nere.

För tilltron till EU är det också helt avgörande att de pengar som medlemsstaterna bidrar med används effektivt och på ett klokt sätt. Fokus bör ligga där mervärdet med att samarbeta inom EU är störst och i de frågor som spelar störst roll för EU:s medborgare: Säkerhet, migration, konkurrenskraft och klimat-omställning är områden där vi behöver arbeta mer tillsammans för att lösa de stora gränsöverskridande utmaningar vi står inför.

Däremot ser Socialdemokraterna inte någon vinst med att den största delen av EU-budgeten, hela 40 procent, går till jordbruksstöd. Stödet fördelas efter landareal vilket gör att det som främst subventioneras är stora jordägare. En av de största mottagarna av EU:s jord-bruksstöd är det brittiska kungahuset. Dessutom har behovet av de strukturfonder som finns för att öka den

5

ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan EU:s medlemsländer och regioner minskat. Sedan de blev medlemmar har östländerna haft en betydligt högre tillväxt än västländerna och på så sätt ökat den eko-nomiska jämlikheten mellan länderna. Som exempel har Polens BNP per capita ökat med 60 procent (fyra gånger så mycket som Sveriges) sedan de gick med i EU 2004, men EU-betalningarna till landet har ändå ökat. Här finns det pengar att spara i EU:s budget.

EU påverkar din vardag Vi har inte bara utgifter till EU. Vi får även investe-ringar och satsningar till Sverige som inte minst gynnar landsbygden – med exempelvis utbyggnad av bredband. Men EU-medlemskapet bör inte betraktas som ett nollsummespel, där länderna ska få tillbaka samma belopp i stödpengar som man gett i avgift till EU. Drygt 700 000 jobb i Sverige är kopplade till ex-porten till EU:s inre marknad – det motsvarar 15 pro-cent av alla svenska jobb. EU ger oss som bor i Sverige möjlighet att resa och göra affärer i 27 länder utan krångel. Det ökar möjligheterna att arbeta och studera i andra länder. Till exempel får tusentals svenskar möj-lighet att göra utbytesstudier varje år.

Omkring 60 procent av alla politiska beslut i de svenska kommunerna och regionerna påverkas direkt eller indirekt av beslut som fattats i EU. Bland de regler vi måste följa direkt kan nämnas regler mot diskriminering, miljöregler och livsmedelstillsyn. Det betyder att vi vet att de andra EU-länderna följer samma regler, och vi kan – för att ta ett exempel – vara lika trygga i att äta en fransk ost som en svensk. Indirekt påverkas vi av olika rekommendationer och strategier som EU:s medlemmar gemensamt beslutat om med mål för sysselsättningen, utbildningen, klimatpolitiken och kampen mot fattigdom.

Från det att du går upp på morgonen till det att du går och lägger dig på kvällen blir du på ett eller annat sätt berörd av beslut som fattats i EU.

När du äter dina frukostflingor är maten antagligen kontrollerad och säkrad enligt EU:s regler för livs-medel, som tillhör de mest progressiva i världen. För att ta några exempel så reglerar EU jordbruket, hur

vi föder upp våra djur och hur djur får transporteras, vilka kemikalier och andra tillsatser som är tillåtna och hur varorna ska märkas. Till exempel uppgifter om kalorier och vitaminer och hur mycket frukt eller kakao eller kött det finns i en produkt.

När du klär på dig. All import av kläder kontrolleras av EU, bland annat genom att kemikalierester i kläderna regleras (det minst farliga alternativet ska alltid väljas). Kampen mot exempelvis hormonstörande ämnen är ett område där svenska socialdemokratiska europa-parlamentariker varit mycket drivande.

När du åker till jobbet. Det finns numera gemensamma EU-regler för hur mycket avgaser bilen får släppa ut och alla bilar som säljs i EU-området har samma regler för hur de är tillverkade och hur säkra de är. Detta är ett viktigt område där högerpolitiker ofta stretat emot.

När du är på jobbet har byggnaden du befinner dig i krav på energianvändningen, företaget du är anställd på måste följa gemensamma EU-regler för redovis-ning, bokföring och liknande och det är krav på att facket ska få ha representanter i företagets ledning. EU har också regler för föräldraledighet och arbetstider. Att lyfta sociala- och arbetsrättsfrågor till den europe-iska agendan har varit viktigt för den sittande social-demokratiskt ledda regeringen.

När du är på semester och kan surfa med mobilen och ringa till samma avgifter som hemma i Sverige. Det kan du göra för att EU på politisk väg har infört en regel om att avskaffa så kallade roamingavgifter.

Allt EU gör är inte bra. Återigen, vilka beslut EU fat-tar styrs av vilka partier som har makten i EU:s olika institutioner. Självklart skulle Sverige inte vara utan sådana regler om vi stod utanför EU, men de gemen-samma reglerna gör att vi kan känna oss säkra på vissa standarder, oberoende av vilket land vi befinner oss i eller varifrån en vara eller tjänst som vi köper kommer.

Kort sagt, det spelar stor roll vem som bestämmer i EU.

6

EU på två minuterI debatten om EU är det bra att ha koll på hur nya lagar blir till i EU-systemet. Här följer en snabb sam-manfattning av den saken. En mer utförlig beskriv-ning finns som bilaga i slutet av studiematerialet.

EU-parlamentetVart femte år röstar medborgarna i EU-länderna fram 751 ledamöter till parlamentet. ( 705 efter att britterna lämnat. ) 20 av dem har kommit från Sverige och efter Brexit blir det 21. Parlamentet beslutar om nya lagar tillsammans med ministerrådet. Det tar även beslut om EU:s budget och ska kontrollera och godkänna EU-kommissionen. På samma sätt som i riksdagen finns det olika politiska grupper i Europaparlamentet. Svenska socialdemokrater sitter i samma grupp som socialdemokrater från andra länder. Svenska moderater sitter i samma grupp som representanter från deras syskonpartier i andra länder. Den socialdemokratiska gruppen är näst störst i parlamentet.

Europeiska rådetBestår av medlemsländernas stats- och regerings-chefer. De beslutar om EU:s övergripande strategi och de politiska prioriteringarna.

MinisterrådetRådet består av ministrar från de olika medlems-länderna – olika ministrar beroende på vilken fråga som diskuteras. De fattar beslut om EU-kommis-sionens förslag på nya EU-lagar. För att en lag ska gälla måste ministerrådet vara överens med Europa-parlamentet. De ministrar som ska fatta beslut i rådet för Sveriges räkning måste först stämma av frågorna med riksdagens EU-nämnd.

KommissionenI EU-kommissionen finns en kommissionär från var-je medlemsland. Kommissionen brukar kallas EU:s motor, eftersom det är den som lägger fram alla för-slag, som parlamentet och ministerrådet beslutar om, och ser till att EU:s beslut verkställs.

7

Demokratin och det öppna samhälletPå senare år har mörka politiska krafter i Europa fått luft under vingarna. I många länder har högerextrema krafter gått framåt i de nationella valen. I vissa länder sitter de numera i regeringen. Utvecklingen har varit särskilt tydlig sedan den ekonomiska krisen för ett tio-tal år sedan, då osäkerheten ökade i Europa, fler blev fattiga och hamnade på efterkälken. Migrationskrisen för några år sedan spädde på denna utveckling ytter-ligare. De högerextrema partierna har lockat med enkla svar på svåra frågor och vill föra en politik som gör skillnad på människor, inskränker pressfrihet, försäm-rar jämställdheten, förnekar klimathotet och bryter upp internationella samarbeten.

Inför valet 2014 spådde många att de skulle nå samma framgångar, eller till och med ännu större, i Europa-parlamentet. De ökade, men inte fullt så mycket som de värsta prognoserna antytt. I Sverige fick Sverige-demokraterna 9,67 procent, mot nästan 13 procent i riksdagsvalet några månader senare. Men framåt gick de, och framåt gick deras syskonpartier ute i Europa. En av de viktigaste frågorna i det här valet till Europa-parlamentet blir därför om högerextremismen ska fortsätta stärka sitt inflytande, eller om vi ska lyckas mobili sera väljarna för att öka stödet för de krafter som vill se ett Europa som i grunden värnar samarbete och demokratiska värden.

I slutet av 1990-talet hade extremhögern ett dussintal representanter i Europaparlamentet. I dag är de över 100 ledamöter. Men det finns stora skillnader mellan de olika partierna i den högerextrema fållan. De har ofta svårt att samarbeta och har delat upp sig i tre olika partigrupper i Europaparlamentet. Några är också grupplösa. De högerextrema är en brokig familj av nationalister, nynazister, ultrakonservativa och popu-lister. Några tydliga ideologiska landmärken förenar dem dock:

Motstånd mot fri rörlighet och frihandelIsolering och stängda gränser är en av huvudpunkterna för dessa partier och politiska krafter. De förespråkar mindre av frihandel och mer av tullar och handels-hinder. De motsätter sig även den fria rörligheten för människor inom EU. Skulle deras politik bli verklig-

het skulle det bli svårare att handla mellan länderna, vilket skulle minska tillväxten och därmed hota väl färden. Det skulle också bli svårt att röra sig mellan EU:s medlemsländer, både för att arbeta och studera.

Kvinnofientlig politikMånga av dessa grupper och partier driver förslag som skulle föra jämställdhetsarbetet bakåt och kraftigt för-sämra kvinnors rättigheter. Exempelvis är inskränk-ningar i aborträtten.

KlimatförnekandeDet är inte heller ovanligt att högerextrema partier ogiltigförklarar forskning och vetenskap, och inte tror på eller tar klimathotet på allvar.

Högerpolitik De högerextrema partierna är också just högerpartier som driver politik som skapar klyftor och ökar ojäm-likheten mellan människor.

Motstånd mot EUDe ser EU som ett hot mot nationens självständighet och motsätter sig EU:s försök att upprätthålla demo-kratiska grundvärden i medlemsländerna.

RasismDe strävar efter etnisk och kulturell homogenitet i sina respektive länder och är beredda att åsidosätta grund-läggande mänskliga och demokratiska värden för att uppnå detta. De präglas i varierande grad av antisemi-tism, islamofobi och romofobi.

FrämlingsfientlighetDe tar inget ansvar för de gemensamma utmaningar EU området har att hantera flyktingfrågan och migrationen.

Konservativ nationalism De vill föra sina länder tillbaka till en historisk tid, där hemlandet var som en enda stor nationalistisk familj. En tid som de idealiserar, men som i praktiken aldrig existerat. De bortser ifrån att Europas länder alltid varit influerade av andra kulturer och traditioner. De bortser också ifrån fattigdomen, konflikterna och pro-blemen som fanns i det gamla samhället.

8

Inom EU har den här politiken fått tydligast genom-slag i länder som Ungern och Polen. I Ungern har pre-miärminister Orbán och hans parti Fidesz talat om ett ”krig” mot de demokratiska värderingar som EU repre-senterar. Han har förklarat att Ryssland under Putin är en förebild för hans eget politiska projekt och att han eftersträvar en ”illiberal” demokrati, vilket konkret betyder ett system som har allmän rösträtt men som inte respekterar yttrandefriheten, föreningsfriheten och andra värden som är nödvändiga för att demokratin ska kunna fungera.

Orbán har tagit ett allt starkare grepp om dom stolarna, kulturlivet och medierna i Ungern. Bland annat genom att sparka cheferna i ungerska public service- medier och byta ut dem mot nya chefer lojala mot Fidesz. Genom kontakter i näringslivet har han även tagit kontroll över många privatägda medier. Orbán har även ökat pressen på organisationer i det civila samhället och han motsätter sig alla försök inom EU att hitta fram till en gemensam migrationspolitik.

I Polen har utvecklingen varit på ungefär samma sätt. Där har partiet Lag och Rättvisa fört en strängt kon-servativ och nationalistisk politik, som bland annat är fientlig mot EU-samarbetet och driver på för skärpta abortlagar. Regeringen har stärkt sin kontroll över medierna och kulturlivet och velat stärka sitt grepp om domstolarna och rättsväsendet. Domstolar som står fria från regeringsmakten är en viktig grundpelare i ett demokratiskt och rättssäkert system och på hösten 2018 fälldes Polen i EU-domstolen för en av de lagar som syftar till att göra sig av med oberoende domare.I båda länderna pågår hatkampanjer mot flyktingar, romer, HBTQ-personer och kvinnors rättigheter, bland annat har regeringen i Polen föreslagit skärp-ningar av landets redan mycket hårda abortlagar. Dessutom kommer det starkaste motståndet mot en aktiv klimatpolitik från dessa regeringar, och även här har de stöd från högerextrema och högerpopulistiska partier i andra länder.

Det pågår flera processer mot Ungern och Polen inom EU. I februari 2017 beslutande EU-kommissionen att ställa Polen, Ungern och Tjeckien inför EU-domstolen eftersom de vägrat leva upp till EU:s gemensamma

beslut att omfördela flyktingar som kommer till EU- området solidariskt mellan medlemsländerna.

EU har också påbörjat en så kallad Artikel 7-process som i slutändan kan leda till att ett medlemsland kan förlora rösträtten i ministerrådet om det inte lever upp till unionens grundläggande värden. Dessa definieras som ”respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter”. Socialdemo-kraterna i Sverige liksom de svenska socialdemokratiska europaparlamentarikerna har stöttat EU:s krav på Ungern och Polen.

Många partier och medlemsstater inom EU är alltså motståndare till det som händer i länder som Ungern och Polen, men Sverigedemokraterna är mer positiva. Flera av partiets företrädare har pekat på Ungern och Polen som förebilder och har i Europaparlamentet röstat emot att driva processer mot Ungern och Po-len. När parlamentet föreslog ett tillägg om kvinnors rättigheter i Polen röstade Sverigedemokraternas leda-mot Kristina Winberg emot tillägget. Den andra SD- ledamoten, liksom även flera Moderater och Krist-demokraternas ledamot, valde att lägga ned sina rös-ter. Sverigedemokraterna har vid upprepade tillfällen i EU-nämnden uttryckt sin motvilja mot att Sverige ska stöda arbetet för att få Polen att följa unionens grundläggande värden. För Sverigedemokraterna är det uppenbarligen viktigare att hjälpa högerextrema partifränder i andra länder än att värna demokrati och mänskliga rättigheter. Sverigedemokraterna själva skulle säga att de värnar den nationella självbestäm-manderätten när de försvarar länder som Ungern och Polen mot kritik från EU, men mycket pekar på att det istället handlar om att de ser dessa länder som före-bilder på många politiska områden.

Socialdemokraterna i Sverige menar att EU behöver fler och skarpare verktyg för att hindra överträdelser av EU:s grundvärden och för att värna rättsstatens principer i hela EU. Det motsätter sig Sverigedemo-kraterna. Detta visar sammantaget att det finns enorma utmaningar mot respekten för demokratin och andra grundvärden inom EU. Men också ett hot mot en

9

politik som kan hindra klimatförändringar, öka jäm-ställdheten och förbättra livet för vanligt folk. Ska vi

stoppa de högerextremas politik kommer valen till Europaparlamentet vara väldigt viktiga.

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheternaEU:s mänskliga rättigheter finns nedtecknade i Europeiska unionens stadga om de mänskliga rättig-heterna. I dessa slår EU-länderna gemensamt fast en rad principer om vilka rättigheter och friheter med-borgarna inom EU har. Det handlar om rätten att rösta, yttrande- och föreningsfrihet, religionsfrihet och rätten till utbildning. Men även om rätten att

organisera sig fackligt och förhandla kollektivt om lön och villkor, liksom om barns rättigheter och en rad andra områden där de som är medborgare i ett EU-land ska kunna räkna med lika villkor var de än bor inom EU. Stadgan antogs första gången år 2000 och sedan 2009 är den bindande för alla medlems-länder när de tillämpar EU-lagstiftning.

Diskussionsfrågor

1. Hur tror du EU och EU-valet är relevant för människor där du bor?

Vilka frågor påverkas man av och bryr sig om?

2. Hur skulle du formulera varför det politiskt är viktigt att rösta i EU-valet?

3. Tänk dig att du imorgon ska debattera mot en sverigedemokrat om EU-politik.

Vad är dina bästa argument? Vad tror du hen kommer att säga?

10

Tillväxten ökar med EU – men utmaningarna är mångaUnder de första decennierna av samarbete inom EU handlade det mesta om att öppna gränserna för handel och öka rörligheten. Europas länder skulle komma närmare varandra och samarbeta mer, för att öka väl-ståndet och tillväxten men också för att människor skulle lära känna andra delar av Europa. Handels-frågorna och arbetet för att skapa tillväxt och jobb är fortfarande en del av EU:s kärnuppdrag. Genom fri och öppen handel växer nya jobb fram, hela 70 procent av Sveriges export går till EU:s inre marknad. Jobben i Sverige är beroende av ett fungerande samarbete och fri handel mellan EU:s medlemmar.

Sedan Sverige gick med i EU 1995 har vår varuexport till EU:s inre marknad ökat med 131 procent – mot-svarande över 500 miljarder kronor per år. I nuläget går samtidigt endast 30 procent av vår export till länder utanför EU. Beräkningar pekar på att så mycket som var sjunde jobb i Sverige är beroende av utomeuropisk export. Det visar vilken enorm potential det finns att handla mer med andra delar av världen. Alla prog noser pekar på att tillväxten kommer vara enorm i Asien, Afrika och Sydamerika under de kommande decen-nierna. För svensk del är det centralt att finnas med när ekonomierna där skjuter fart. Genom EU ökar möjligheten att teckna omfattande frihandelsavtal likt dem som socialdemokraterna drivit på för mellan Kanada och EU (CETA). Ett avtal som under det första året ledde till cirka 7 procent ökad export från EU till Kanada.

Digitaliseringen driver samhällsutvecklingen, främjar konkurrenskraften och skapar nya jobb. Sverige ligger

långt framme i utvecklingen och skulle tjäna på att resten av EU utvecklades digitalt. Samtidigt behöver EU satsa på digitalisering för att kunna behålla en ledande position globalt inom den digitala ekono-min: då behövs förutsättningar för digital utveck-ling och satsningar på infrastruktur, utbildning och kompe tensutveckling. Över 80 procent av alla nya jobb har vidare skapats inom tjänstesektorn de senaste tjugo åren. Tjänstesektorn kan utvecklas ytterligare om oproportionerliga handelshinder avlägsnas inom EU:s inre marknad.

Att EU är bra för tillväxten och jobben är nog de flesta överens om. Men EU måste hela tiden arbeta för att bli ännu bättre. Inte minst när konkurrensen från växande ekonomier som Kina och Indien ökar. Social-demokratin driver därför på för att vi ska bli bättre på innovation och konkurrenskraft i EU-länderna. Ett viktigt arbete är då att förbättra den inre marknaden och den digitala inre marknaden. Det är också viktigt att satsa mer på forskning och utveckling för att kunna ligga före i den globala konkurrensen. Europa ska konkurrera med kunskap och kompetens – inte med låga löner. Sunda offentliga finanser är en hörnsten i en fungerande välfärdsstat. Att låta statskulden växa till okontroll-erade nivåer kommer förr eller senare resultera i ned-skärningar i välfärden och de som drabbas hårdast i ekonomiska kriser alltid är de som redan innan hade ekonomiskt svagast ställning. Det lärde vi oss i Sverige under 90-talskrisen och europeiska exempel såsom Grekland finns närmare i tiden. Att ha och följa regler och ekonomiska ramverk är därför något vi social-demokrater värnar.

Träff 2: Tillväxten, jobben och villkoren i arbetslivet

11

Den snabba digitaliseringen, automatiseringen och utvecklingen av artificiell intelligens håller just nu på att omvandla våra ekonomier. Enligt vissa beräkningar kommer nästan vartannat jobb som finns idag vara bortrationaliserat om 20 år. Det betyder inte att sam-hället kommer ha hälften så många jobb, alla teknik-språng i historien har lett till att det skapas nya jobb, inom nya sektorer, där nya uppgifter behöver utföras. Det har alltid varit den svenska socialdemokratins väg att välkomna teknikutveckling och effektivisering, men samtidigt se till att samhället tar ett ansvar och bygger system som gör att människor kan och vågar följa med i utvecklingen. Här har arbetsmarknadens parter, facket och arbetsgivarna en nyckelroll.

Den svenska modellens framgångar visar att omställ-ningen både blir effektivare och socialt bättre om par-terna har en tydlig roll i processen. Människor måste lättare kunna utbilda sig, utveckla sin kompetens och få möjlighet att lära nytt genom hela livet. Det måste finnas trygghetssystem som går in när människor blir arbetslösa eller sjuka. Det krävs stora resurser till forsk-ning och utveckling för att företagen ska kunna hänga med i utvecklingen och konkurrera på en global mark-nad. I huvudsak beslutas politiken på dessa områden i vårt eget land. Socialdemokraterna anser att det bör förbli så. Men det är viktigt att EU-länderna, kommis-sionen och Europaparlamentet enas om en gemensam strategi. Alla länder bör dra åt samma håll. Då ökar styrkan i den förda politiken.

Både marknad och människaMed tiden har medlemsstaternas politiska ledare insett att det inte räcker med ekonomiskt samarbete och en globaliserad ekonomi för att möta framtidens utma-ningar. De senaste decennierna har präglats av avreg-lerade finansmarknader och en idé om att välstånd av sig självt fördelas i hela samhället, bara man låter ekonomin vara fri och de rikaste kan bli ännu rikare. Resultatet har blivit ökade klyftor och ojämlikhet. Idén om en sådan ordning tog definitivt slut i sam-band med finanskrisen 2007–2008. Allt fler upptäckte då att helt avreglerade finansmarknader inte skapade stabili tet, utan instabilitet. De såg att den fördelnings- mekanism som använts, som brukar kallas ”trickle down- ekonomi”, inte fungerar.

I dag säger alla internationella ekonomiska institu-tioner, från Världsbanken till Internationella Valuta-fonden, OECD och det ekonomiska toppmöte som varje år hålls i Davos att kampen mot ojämlikheten är en viktig fråga. Detta har präglat även EU:s arbe-te. Välfärdsfrågorna, som skatter, sjukvård, skola och omsorg, är fortfarande nationella frågor. Där ligger makten i Sverige och i Sveriges riksdag. Socialdemo-kraternas anser att det bör förbli så. Men det finns ock-så utrymme för samarbete som kan förbättra jämlik-het och hantera effekter som drabbar vanligt folk när globaliseringen breder ut sig. Genom att lyfta frågor och följa upp utvecklingen kan EU:s länder jämna ut skillnaden mellan människor och säkra att alla får ta del av det ökade välståndet. Återigen, detta är möjligt om politiker som vill föra en sådan politik får makten i EU. Inte annars.

Den sociala pelarenPå hösten 2017 bjöd Stefan Löfven in EU:s ledare till ett toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg. Det var ett viktigt steg för att sätta frågorna om män niskors arbetsvillkor högre upp på den europeiska dagordningen. Vid det mötet enades EU om en så kallad social pelare. Pelaren innehåller en rad frågor kopplade till den sociala välfärden och – inte minst – tryggheten i arbetslivet.

Pelaren handlar om att sätta dessa frågor på den poli-tiska agendan, men det är i huvudsak upp till de enskilda länderna att hitta lösningar som passar för just dem. Den slår fast att EU tillsammans med medlems- länderna ska lyfta fram och följa upp utvecklingen kring frågor som livslångt lärande, jämställdhet, trygga anställningar, dialog mellan parterna och arbetsmiljö. Pelaren bygger på 20 principer som delas in i tre olika kategorier. (Listan finns på Europeiska kommissionens hemsida, https://ec.europa.eu/commission, för den som vill fördjupa sig ytterligare.)

Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknadenHär har medlemsländerna enats om att arbeta för allas rätt till utbildning och livslångt lärande för att klara omställningarna i ett allt mer föränderligt arbetsliv. Rätt till hjälp för att söka arbete och omskola sig. Rätt till individanpassat stöd vid arbetslöshet. Det ställs krav på att män och kvinnor ska behandlas lika,

12

bland annat när det gäller lön och rätt till karriär och utveckling i arbetslivet. Här finns också krav på arbete mot diskriminering och lika behandling oberoende av etniskt ursprung, religion, övertygelse eller ålder.

Rättvisa arbetsvillkorDen sociala pelaren lyfter alla löntagares rätt till en rättvis lön som tillåter en skälig levnadsstandard. Här ställs det krav på rättvisa arbetsvillkor, tillgång till social trygghet och utbildning i jobbet. Arbetet ska vara säkert och arbetsmiljön god. Det ska finnas en balans mellan arbete och privatliv. Politiken ska främja entre-prenörskap och innovationer. Anställningsförhållan-den ska vara trygga och så kallade ”atypiska” anställ-ningsformer (väldigt korta och tillfälliga anställningar till exempel) ska motarbetas. Under den här punkten kräver den sociala pelaren även en dialog mellan arbetstagarna och arbetsgivarna och att de anställda har rätt till medinflytande.

Social trygghet och social integrationDet här området handlar om det sociala skyddet, som ska gälla alla, även egenföretagare. Rätt till arbetslös-hetsersättning, rätt till en viss minimistandard även om du inte har ett arbete, rätt att få hjälp tillbaka in på arbetsmarknaden. Det handlar också om rätten till en pension det går att leva på, sjukvård, omsorg, samt rätten till basala livsnödvändigheter som rent vatten, energi, sanitet och kommunikationer (även digitala).

Den sociala pelaren handlar alltså inte om att ge EU mer makt. Det finns några områden där besluten i EU är bindande, inte minst på arbetsmiljöområdet. Men när det kommer till politikens genomförande ligger makten i huvudsak kvar i de enskilda länderna och deras parlament. Den sociala pelaren syftar till att lyfta frågorna på den europeiska dagordningen så att länderna ska kunna ta lärdom av varandra och få stöd i det egna arbetet med dessa frågor. Utgångspunkten för den sociala pelaren är att EU ska vara till för dess medborgare och det är viktigt att alla känner att väl-ståndsökningen som den inre marknaden och fri-handelsavtal ger kommer dem till del.

Ändrat utstationeringsdirektivEn effekt av den fria rörligheten inom EU är att allt

fler medborgare i ett medlemsland arbetar i ett annat. I det läget finns en risk för så kallad social dumping, att den fria rörligheten används för att spela ut lön-tagarna i olika länder mot varandra och steg för steg sänka löner och villkor.

Tidigare har reglerna sagt att arbetskraft från andra medlemsländer bara behöver ersättas med minimi-lönen eller den lägsta lönen i kollektivavtalen, en ordning som innebär en stor risk för social dumping. Men nu blir det ändring på detta. De begräns-ningar som funnits för fackförbundens möjlighet att vidta stridsåtgärder mot utländska före tag som till-fälligt är verksamma i Sverige har rivits upp, och från och med den 1 juni 2017 kan svenska fackförbund alltid kräva ett svenskt kollektivavtal, ytterst med stöd av stridsåtgärder.

Socialdemokraterna har varit med och drivit igenom de här förändringarna som gör det möjligt att kräva samma lön för samma jobb, oavsett vilket land arbets-tagaren är ifrån. Det innebär ett rättvisare EU, både för de som arbetar men också för företagen som kan konkurrera med kompetens istället för att dumpa löner. I de här frågorna har socialdemokraternas gruppledare i Europaparlamentet, Marita Ulvskog, haft en nyckel-roll i parlamentets sysselsättningsutskott och den social demokratiska regeringen har hela tiden priorite-rade dessa frågor i sitt EU-arbete. Nu gäller det att gå vidare, och hålla i arbetet för löntagares rättigheter till schyssta och rättvisa villkor.

Det här vill Socialdemokraterna på tillväxt- och jobbområdet:

• Mer ordning och reda. Både i Sverige och på den Europeiska arbetsmarknaden. Vi tummar inte på den svenska modellen.

• Ett Europa för medborgarna. För att skapa ett mer jämlikt Europa är det viktigt att stärka de sociala rättigheterna med fortsatt arbete, utveckling och uppföljning av den sociala pelaren.

• Ökad frihandel. För att skapa fler jobb är det viktigt att fortsätta arbetet för fler frihandelsavtal, liksom utveckling av den inre marknaden. Inte minst på det digitala området.

13

Stora ideologiska skillnaderPå få andra områden är de ideologiska skiljelinjerna så tydliga som i synen på arbetsmarknadsfrågorna och behovet av att ibland begränsa den fria marknaden i Europa. Det gäller i de stora, breda frågorna som:

UtstationeringsdirektivetSocialdemokraterna var drivande för att ändra utstationeringsdirektivet för att säkra lika lön för lika arbete. Moderaterna motarbetade den förändringen.

Den sociala pelarenSocialdemokraterna var drivande i att införa den soci ala pelaren som lyfter sociala rättigheter i Europa, med 20 principer och regelbundna uppföljningar. Moderaterna och Sverigedemokraterna motsatte sig detta.

Men högerns motstånd gäller även på punkt efter punkt i liknande konkreta frågor. I omröstningarna i Europaparlamentet under den senaste mandat-perioden finns det flera exempel:

Arbetsmiljön och folkhälsanSocialdemokraterna anser att EU:s regler behöver bli enklare och mer effektiva. Kommissionen har dock föreslagit en rad sådana förenklingar som också riskerar att leda till försämringar för arbetsmiljön, folk - hälsan och arbetstagarnas rättigheter. Bland annat har det föreslagits att företag med upp till 250 an-ställda ska undantas från nationella regler på dessa områden. Socialdemokraterna har motsatt sig detta. Moderaterna tycker inte det finns något problem med förslagen, även om de leder till sådana försämringar.

Risk för fiffel och ekonomisk brottslighetSocialdemokraterna har arbetat för att begränsa före- komsten av så kallade brevlådeföretag, där bolag

kan registrera sig i ett land utan att bedriva verksam-het där för att undvika skatter och regler i de land de egentligen är verksamma. Moderaterna och Sverige demokraterna har motsatt sig sådana regler och röstat emot.

På samma sätt var det när Socialdemokraterna mot-satte sig ett förslag om att tillåta enmansbolag på EU-nivå, med bara en euro i kapitalinsats, där bola-get skulle kunna vara registrerat i ett land men driva verksamhet i ett annat. Moderaterna var för detta.De menar här att de slåss för den fria rörligheten och den inre marknaden. Men på vilket sätt skulle det gynna den inre marknaden att företag kan dumpa löner och villkor och spela ut löntagarna i olika länder mot varandra för att försämra de sociala villkoren? När det gäller frågan om enmansbolag varnade både SÄPO, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket för att det skulle leda till en ökning av ekobrotten, ökad möjlighet att finansiera terrorism och organiserad brottslighet och skatteflykt. Ändå var Moderaterna för sådana regler.

Jämställdhet i näringslivetSocialdemokraterna har verkat för att minst 40 pro-cent av styrelserna i de börsnoterade bolagen i Europa ska bestå av det underrepresenterade könet. Kon-kret ett sätt att öka antalet kvinnor där. Moderaterna och Sverigedemokraterna har motsatt sig detta.

Sammantaget ser vi hur Moderaterna och Sverige-demokraterna konsekvent verkar för att underlätta för konkurrens med lägre löner, sämre arbetsvillkor och lägre skatter. En politik som leder till en social kapplöpning mot botten snarare än att stärka välfärd och jobb i Europa.

Diskussionsfrågor

1. Socialdemokraterna har drivit på för en så kallad social pelare inom EU. Kritikerna menar att det

ger för mycket makt till EU, men poängen är att pelaren bara lyfter upp frågorna, medan det förblir

medlemsstaternas ansvar att avgöra vilka beslut som ska fattas. Vad tror ni att pelaren kan leda till när

det gäller arbetet för rättvisa och jämlikhet i EU?

2. Hur skulle du beskriva Socialdemokraternas EU-politik vad gäller jobb och konkurrenskraft för en

vanlig väljare som är nyfiken? Vad är skillnaden mot M och SD? Hur gör den skillnad för vanliga

arbetstagare i Sverige?

14

Klimatet och miljön Upprepade undersökningar visar att klimat- och miljö-området är det område där flest svenska väljare anser att EU har en tydlig och viktig funktion att fylla. Den åsikten delas av en majoritet även i andra EU-länder. Ett undantag är de partier vill lämna eller är starkt kritiska till EU-samarbetet, i Sverige företrädda av fram-förallt SD. De flesta inser dock att miljöproblemen och klimatförändringarna inte känner några gränser.Att de slår mot alla länder och lösningen på dem krä-ver ett omfattande samarbete, både globalt och inom Europa. Därför anser socialdemokratin att EU har en central roll i arbetet för att rädda planeten. Men även de partier som på ytan är eniga om att EU har denna centrala roll för miljö- och klimatfrågor har ofta väl-digt olika uppfattning om hur ambitiös EU:s politik ska vara.

Socialdemokratin har under den senaste mandat-perioden drivit på för att EU-länderna ska öka sina ansträngningar och anta skarpare klimatmål. Genom att minska utsläppen nu kan EU, och därmed även Sverige, spara pengar och undvika problem, katastrofer och mänskligt lidande på lång sikt. I klimatomställningen finns det också potential för tillväxt och jobb. Över hela världen kommer det att krävas ny klimatsmart teknik för att vi ska nå målen. Det är en möjlighet. Energiomställ-ningen är ett bra exempel. EU har beslutat att öka andelen förnybar energi. För att det ska vara möjligt kommer det krävas innovationer, investeringar, ny teknik och utbildad personal. Omställningen kommer skapa nya jobb och bidra till tillväxten, samtidigt som klimatet gynnas.

I september 2016 godkände EU-ländernas miljö-ministrar det internationella klimatavtalet från Paris ett år tidigare. Avtalet säger att den globala temperatur-ökningen ska hållas väl under 2 grader och att arbetet ska inriktas på att den ska stanna vid 1,5 grader. För att EU ska kunna nå sitt mål för att leva upp till avtalet krävs en lång rad insatser och politiska beslut som leder till energieffektivisering, investeringar i ny teknik, nya energisystem och – inte minst – en stark politisk vilja.

EU:s mål är att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020 och med 40 procent till 2030, båda siffrorna jämfört med de utsläpp som gjordes 1990. Europeiska rådet (medlemsstaternas stats- och regeringschefer) har även slagit fast att utsläppen ska minska med minst 80 procent till 2050, om de andra utvecklade ekonomierna i världen gör detsamma. I Europaparlamentet och i de andra EU-institutionerna har svensk socialdemokrati försvarat de utsläppsmål som globalt fastställdes i det så kallade Parisavtalet, och arbetat för att de minskningar EU gör i dag ska vara i linje med det långsiktiga målet för 2050.

I oktober 2018 beslutade EU:s miljöministrar om ett mål för att minska koldioxidutsläppen från bilar. Social-demokraterna och Miljöpartiet i den svenska reger-ingen ville se en minskning med 50 procent till 2030, men det förslag som först presenterades innehöll bara en minskning med 30 procent. Efter att den svenska regeringen drivit på i frågan landade ministrarnas beslut i 35 procents minskning. När Europaparlamentet behandlade frågan låg man ännu lite närmare Sveriges

Träff 3: Klimat, säkerhet och migration

15

krav. Parlamentet krävde 40 procents minskning. För lite, enligt Sverige, men det visar att den socialdemo-kratiskt ledda regeringens påtryckningar och de social-demokratiska europaparlamentarikernas arbete gjorde skillnad till förmån för klimatet. Socialdemokraterna har inom EU även försvarat den svenska skogs näringen, som med biomassa har stor potential att bidra till minskade koldioxidutsläpp.

Socialdemokraten och europaparlamentarikern Jytte Guteland har under de gångna fem åren varit leda-mot i Europaparlamentets miljöutskott. Inget an-nat svenskt parti har haft en ordinarie representant. Hon har även varit huvudförhandlare för den social-demokratiska gruppen i parlamentet när det gäller att reformera ett av EU:s viktigaste klimatverktyg, syste-met för handel med utsläppsrättigheter. Systemet bygger på att EU fördelar utsläppsrätter och den som släpper ut lite kan sälja vidare till den som släpper ut mer. Steg för steg ska antalet utsläppsrätter minska. De som blir kvar blir dyrare, vilket stimulerar före-tagen att investera i ny teknik och successivt minska sina egna utsläpp.

Socialdemokraterna har drivit igenom flera förbätt-ringar av systemet. Bland annat har den socialdemo-kratiska gruppen krävt att antalet nya utsläppsrätter på marknaden ska minska snabbare än vad som tidigare varit fallet. Samtidigt som industrin ska få verktyg att ställa om till en hållbar tillverkning utan att detta leder till negativa sociala konsekvenser för jobben och lön-tagarna.

Moderaterna och Sverigedemokraterna– walk over i klimatpolitikenI den nationella debatten om klimatet och miljö-politiken brukar Moderaterna ursäkta sin egen skrala politik med att det mesta av klimatarbetet ändå beslutas på EU-nivån. Men i praktiken har deras representanter i Europaparlamentet agerat på ett helt annat sätt. De har systematiskt agerat för att hålla klimatambitionerna nere, och ofta argu-menterat för att ansvaret istället ska läggas på länder utanför EU. Socialdemokraterna i Europa-parlamentet driver istället på för att de förslag på klimat- och miljöområdet som kommer från

Kommissionen ska skärpas och bli mer ambitiösa. Moderaterna hävdar att kommissionens förslag är bra redan från början och bidrar därmed inte till att EU flyttar fram sina positioner på miljöområdet.

Sverigedemokraterna har i de flesta avgörande klimat- och miljöfrågor röstat som Moderaterna. De verkar inte ta klimathotet på allvar och när det kommer till konkreta åtgärder är det alltid andra länder och andra delar av världen som ska ta sitt ansvar, men inte Sverige eller Europa. Socialdemokraterna menar tvärtom att Europa måste ligga i fronten samtidigt som man jobbar för att alla världens länder ska göra sitt. Dessutom måste en offensiv klimatpolitik alltid kombineras med en lika offensiv politik för omfördelning och rättvisa så att redan utsatta grupper inte drabbas när klimat-omställningen genomförs. Det är också viktigt att komma ihåg att det finns stora fördelar för den som faktiskt går före i klimatomställningen. Ligger man i framkant med ny teknik och mindre utsläpp kommer det stärka våra företags konkurrenskraft, precis som Sverige och många svenska företag gör.

Skillnaderna mellan Socialdemokraterna och partier som Moderaterna och Sverigedemokraterna är tyd-liga på punkt efter punkt även i andra miljöfrågor i parlamentet:

• Socialdemokraterna har stoppat ett undermåligt för-slag från Kommissionen om hormonstörande ämnen och därmed tvingat dem att ta fram ett nytt förslag, som på allvar skyddar människors hälsa. Mode-raterna ville gå på Kommissionens linje redan från början. Sverigedemokraterna struntade helt i frågan och avstod på varenda punkt i omröstningen.

• Socialdemokraterna vill övergå till en mer hållbar, cirkulär ekonomi som innebär att EU-området blir bättre på att återvinna avfall och förpackningar. Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade emot en sådan ambitionshöjning.

• Socialdemokraterna har drivit på för att öka takten i energiomställningen och för en mer klimatsmart energiproduktion. Moderaterna och Sverigedemo-kraterna har gjort tvärtom.

16

På alla dessa områden finns det goda skäl för EU att gå före resten av världen och visa att det är möjligt att både säkra klimatet och skapa nya jobb i den gröna sektorn. Det är en aspekt som många glömmer i den här debatten. Satsningar på energieffektivitet, klimat-smart teknik och återvinning kommer ge Europa en konkurrensfördel. Gröna jobb kommer skapas. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av att länder som USA och Brasilien nu har klimatförnekare på de högsta politiska positionerna. Här kan EU visa vägen framåt, istället för att bli en av bakåtsträvarna.

Det här vill Socialdemokraterna på miljöområdet:• Att EU utformar en ambitiös och långsiktig

klimatstrategi i linje med de långsiktiga målen i Parisavtalet och därutöver möjliggör effektiva ekonomiska styrmedel för att sänka utsläppen.

• Att EU:s lagstiftning säkerställer att målen för förnybar energi och energieffektivisering nås.

• Ett ambitiöst utfall i förhandlingarna om utsläpps-minskningar för personbilar och tunga fordon.

• Att ett nytt regelverk skapar goda förutsättningar för hållbar bioenergi, inte minst inom transport- och värmesektorerna.

• Att initiativen i kommissionens handlingsplan om en cirkulär ekonomi leder till effektivare av-fallshantering och att produkter blir mer hållbara och får en högre livslängd.

• Att plastanvändning blir mer hållbar och miljö-påverkan från plast ska minskas genom utvecklad och stärkt lagstiftning.

SäkerhetenSom vi sett tidigare har ett av EU:s viktigaste mål alltid varit att skapa ett inre område som är fritt från gränser för att människor ska kunna resa, arbeta, stu-dera och bo i hela EU. Tydligast är detta inom det så kallade Schengen-området, som utgörs av 22 av EU:s medlemsländer samt Island, Norge, Liechtenstein och Schweiz. Där har länderna enats om att avskaffa alla pass- och gränskontroller. Inom detta område ska medborgarna kunna känna sig trygga och säkra, och för att det ska vara möjligt har EU under de senaste åren ägnat mer och mer tid och arbete med att stärka den gemensamma säkerheten.

EU:s arbete för säkerheten kan delas upp i två delar. Den ena handlar om EU:s inre säkerhet, exempelvis kampen mot organiserad brottslighet, människohandel och terrorism. Den andra delen handlar om den yttre säkerheten, det vill säga att skydda EU:s gräns, men också att arbeta i andra delar av världen för att öka den gemensamma säkerheten.

Inre säkerhetUnder de senaste åren har en rad hemska, brutala terror dåd drabbat EU-området. I länder som England, Frankrike, Belgien och Spanien har terrorattacker med sprängladdningar, knivdåd, lastbilsattacker och dödsskjutningar dödat hundratals människor. Även i Sverige har vi mött terrorns ansikte. Attentatet på Drottninggatan den 7 april 2017 dödade fem personer och skadade långt fler. I en gränslös värld är inget land skyddat från hotet från terrorn.

På samma sätt har hotet från den organiserade brotts-ligheten tagit nya former och börjat verka mer över gränserna. Sammantaget innebär dessa nya hot att be-hovet av att samarbeta över gränserna för att förebygga och bekämpa brottslighet och terror ökar. Detta är och kommer vara en av EU:s viktigaste uppgifter.

Länderna inom Schengen samarbetar på en rad om-råden. Eftersom de som princip inte längre ska ha några systematiska rutinkontroller vid sina gränser har de utvecklat gemensamma regler för hur person-kontrollerna ska genomföras vid de gemensamma yttre gränserna. Ni som rest med flyg till ett annat Schengenland, och sedan rest till ett land som inte är med i Schengen kan lätt se skillnaden. Ett annat exempel på en gemensam regel är hur länge en medborgare får stanna i ett annat EU-land. Ett led i det gemensamma arbetet är också ett utvecklat informationsutbyte och samarbete mellan polisen i de olika länderna.

Socialdemokraterna har drivit på för att EU ska ha en tydligare gemensam strategi för den inre säkerheten. I en tid när ekonomi, resor och andra kommunikationer blir allt mer globala är det tyvärr ett faktum att även brottsligheten blir det. Då krävs det samarbete inom EU för att de olika länderna mer effektivt ska kunna utreda,

17

jaga efter och döma de kriminella. EU samarbetar bland annat mot:

• Organiserad brottslighet• Människohandel• Sexuell exploatering av barn• IT-brott• Terrorism• Narkotikahandel• Korruption• Skatteflykt

I ambitionen att bekämpa brottslighet och terrorism är det samtidigt viktigt att värna människors integritet, något som Socialdemokraterna i Europaparlamentet framgångsrikt gjort genom att se till att de förslag som gått igenom också tagit hänsyn till integritetsaspekten.

Det här vill Socialdemokraterna på säkerhetsområdet:

• Stärka kontrollen av de yttre gränserna för att det ska bli enklare att upptäcka och förhindra brotts-lighet och att illegala varor kommer in i EU.

• Att de myndigheter som bekämpar brott ska få bättre utbyte av information, bland annat för att möta hoten från terrorism och organiserad brottslighet.

• Att EU-samarbetet inom cybersäkerhetsområdet blir starkare.

Utrikes- och säkerhetspolitikenUnder de senaste 10–15 åren har EU fördjupat sitt samarbete kring utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, bland annat genom att EU numera har en gemensam utrikesminister, eller som det heter i EU-systemet: En hög representant för utrikes frågor och säkerhets politik. Den gemensamma politiken handlar till exempel om gemensamma uttalanden, positioner i olika inter- nationella organisationer, som FN eller OSSE. Det kan också handla om ett aktivt deltagande i civila och militära fredsfrämjande och fredsbevarande operationer i områden som drabbats av konflikt. På det utrikes- och säkerhetspolitiska området är beslutsfattandet mellanstatligt och det kräver enighet mellan alla med-lemsstater. Varje enskilt land har vetorätt.

Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken är EU som gemensam aktör långt mycket mer bety-delsefull och har därmed långt större möjligheter att påverka än de olika länderna var för sig. Därför menar socialdemokratin att EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska plattform. Frågan har blivit extra aktuell på senare år, med en allt mer osäker omvärld. I sitt utrikes- och säkerhetspolitiska arbete måste Sverige hantera ekonomiska, politiska och militära kriser i öst och syd, ett försämrat säkerhets-politiskt läge i Sveriges och EU:s närområde, inte minst den ryska aggressionen mot Ukraina och den illegala annekteringen av Krim, men även påverkans-operationer och cyberangrepp.

Ett gemensamt agerande inom EU ökar Sveriges chanser att behålla fred och säkerhet i vårt eget land och i vår egen närhet. 2017 skrev Margot Wallström och Peter Hultqvist en debattartikel där de konstaterade att: ”Den europeiska integrationen har ett omistligt värde, inte minst som ett instrument för att bevara freden på vår kontinent efter två förödande världskrig. Det är ett grundläggande svenskt intresse att EU fortsatt ska kunna lämna avgörande bidrag till fred, demokrati och försoning inom Europa.” En viktig aspekt av EU:s arbete inom området är att det omfattar en bred upp-sättning förmågor – från militär till polis, åklagare, sjukvårdare, kriminalvårdare och rådgivare i mänskliga rättigheter. Dessutom är EU-samarbete en drivkraft för många länder i EU:s närområde att genomföra reformer som leder till ökad säkerhet.

Socialdemokratin vill stärka EU:s planerings- och led-ningsstrukturer för civila och militära kris hanterings-insatser. Sverige är ledande inom EU:s civila krishante-ring. Unionens förmåga till snabba insatser vid kriser, som exempelvis naturkatastrofer, måste öka. Att kunna agera snabbt är helt avgörande för att hantera kriser och undvika att de eskalerar till större konflikter eller i värsta fall krig. Socialdemokratin verkar också för att alla insatser EU gör ska kunna samarbeta med och bistå FN. Dessutom ska EU:s insatser arbeta för att perspek-tiv om kvinnors roll och fred och säkerhet beaktas särskilt, eftersom detta länge varit en eftersatt fråga i internationell krishantering. Detta trots att all erfaren-het visar att stabiliteten blir mer hållbar och freden

18

säkrare om kvinnor engageras och kvinnors perspektiv tas till vara i alla delar av krishanteringsprocessen.

Socialdemokratin vill också vidareutveckla det gemen-samma försvarssamarbetet inom EU (Pesco – Perma-nent Structured Cooperation). Samarbetet inom Pesco, liksom det övriga utrikes- och säkerhetspolitiska sam-arbetet vilar på mellanstatlig grund. Det är fullt fören-ligt med Sveriges militära alliansfrihet eftersom beslu-tet att medverka i en insats alltid fattas av Sverige. Det handlar med andra ord inte om att inrätta en EU-armé eller ett gemensamt EU-försvar. Det handlar om att samarbeta för att öka säkerheten.

Det här vill Socialdemokraterna i utrikes- och säkerhetspolitiken:

• Att EU:s gemensamma arbete för stabilitet och säkerhet stärks, med både civila och militära insatser.

• Att EU:s dialog med Ryssland är tydlig och princip fast och att det finns ett tydligt gemen-samt stöd för Ukraina. EU:s sanktioner ska finnas kvar så länge skälen till att de infördes finns kvar.

• Att EU arbetar för konfliktförebyggande och krishantering både på vår egen kontinent samt i Afrika och i Mellanöstern.

• Att EU driver feministisk utrikes- och säkerhets-politik och genomför 1325-agendan.

• Att EU är med och förverkligar hållbarhetsmålen inom Agenda2030.

Migrationen och fria rörlighetenEn av de största frågorna på den europeiska dagord-ningen, och för väljarna, under de senaste åren har varit migrationen. Med fler människor än någonsin tidigare på flykt i världen, är det sannolikt att det kommer fortsätta vara en prioriterad fråga under kommande år. Under flyktingkrisen 2015 blev det uppenbart för de flesta att det är en gemensam utmaning som kräver gemensamma lösningar. Det kan inte bara vara upp till ett fåtal länder i Europa att ta ansvar. Socialdemo-kraterna menar att EU är en helt avgörande aktör för att hantera migrationsfrågan i framtiden och att det behöver göras på tre centrala områden.

För det första behöver mer göras för att färre ska tvingas fly för sina liv till följd av krig, konflikt eller förföljelse, eller för att söka sig bort från fattigdom och utsatthet. Det förebyggande arbetet, så att den sortens kriser och de samhällsförhållanden som driver människor på flykt inte ska uppstå, är det allra viktigaste vi kan göra. Ofta handlar det om att vi behöver bättre sam arbete med de länder och regioner där många oroshärdar finns. De allra flesta som just nu söker sig till Europa är ekonomiska migranter som söker sig till Europa i hopp om ett bättre liv, bort från fattigdom och krossat framtidshopp. Även för dem är det viktigt att EU kan utveckla sitt samarbete med andra länder och regioner genom både bistånd och handel.

För det andra måste vi stärka unionens yttre gräns. I det arbetet ingår att knäcka den hänsynslösa männi sko-smugglingen, som utnyttjar människors desperation för att tjäna pengar. Mycket kraft behöver läggas på att rädda liv. Att stärka den yttre gränsen handlar både om att ha bättre kontroll över vilka som tar sig in i EU och om att värna den fria rörligheten mellan EU-länderna. Utan kontroll över de yttre gränserna är det stor risk att gränserna istället stängs mellan flera EU-länder.

För det tredje behövs ett gemensamt och hållbart asyl-system. Sverige tog under 2015 emot 163 000 asyl-sökande. I relation till vårt befolkningsantal var det inget annat land som tog emot lika många och situa-tionen som uppstod under hösten 2015 var ohållbar med omlagd asyllagstiftning till följd. Socialdemo-kraterna menar att Sverige inte kan ha en lagstiftning som väsentligen skiljer sig från övriga länders i EU. Det är inte rimligt att asylsökande behandlas på helt olika sätt i de olika medlemsländerna, eller att bara några länder ska vara med och ta ansvar för människor på flykt. Därför behövs det ett gemensamt regelverk hur hanter ingen av asylprocessen ska gå till. Något som den socialdemokratiskt ledda regeringen drivit på för att få på plats.

På senare år har det också varit mycket debatt om migranter från andra EU-länder, främst Rumänien och Bulgarien, som tigger på gatorna i Sverige. Social-demokratins linje har hela tiden varit att deras hem-länder måste ta ett större ansvar för den sociala och

19

ekonomiska situationen för dessa grupper. Det hand-lar om utbildningsinsatser, jobbskapande och ett arbe-te för att minska rasism och utanförskap. Det arbetet måste drivas vidare via EU.

Det här vill Socialdemokraterna i migrationspolitiken:

• Att EU utvecklar samarbetet med länder utanför EU för att bekämpa orsakerna till att människor som inte vill fly behöver göra det.

• Att stärka gränserna och bekämpa män ni sko-smugglingarnas verksamhet

• Att EU antar ett gemensamt och hållbart asyl-system där asylfall prövas rättssäkert och där för-delningen av flyktingar mellan länderna blir mer rättvis. Att de flyktingar som får avslag på sin asy-lansökan snabbare ska återvända, på ett humant och rättssäkert sätt. Att länder som inte tar sitt ansvar inte får tillgång till EU-medel på samma sätt som tidigare.

Diskussionsfrågor

1. Hur spelar Socialdemokraternas EU-politik roll för klimatet? Vad är de bästa argumenten för denna,

och vad är argumenten mot våra motståndares politik?

2. Hur vill vi socialdemokrater bidra till ökad trygghet och säkerhet i EU?

3. Hur skulle du kortfattat förklara vår migrationspolitik och hur den hör ihop med EU-politiken?

20

Som vi har sett i de tidigare kapitlen är det mycket som står på spel för Europas medborgare i valet den 26 maj 2019. I det här studiematerialet har vi lyft fram viktiga frågor som står på spel. Men EU-valet spelar också en viktig roll för den politiska debatten i Sverige och våra förutsättningar att vinna val på lång sikt. Det handlar om vilka politiska krafter som ska få plats i viktiga be-slutsfattande forum och därmed om vilka värderingar som ska prägla debatt och beslut. Varje valrörelse är viktiga tillfällen för att stärka vår relation med väljarna/ medborgarna. Ett EU-val är inget undantag. Därför ska vi tillsammans ta ytterligare steg för att utveckla vårt sätt att föra samtal och uppmana potentiella väljare att gå och rösta på Socialdemokraterna.

I denna avslutande del fokuserar vi på det kommande valarbetet och hur man lokalt kan genomföra en bra val-rörelse. Hur vi bäst argumenterar, organiserar och kam-panjar tillsammans. Varför inte börja planera era insatser i er lokala kampanj redan under denna sista träff?

Det är dags att gå från ord till handling.

Samtalet – kärnan i att vinna fler för våra idéerSka vi nå fram med våra idéer om framtidens Sverige och Europa behöver vi föra många samtal med människor under de kommande månaderna. Söka upp dem aktivt, knacka på, lyssna för att förstå deras tankar och oro och ge vår bild av vad det kommande valet handlar om – och varför det är så viktigt att vi alla går och röstar. Här har vi medlemmar en viktig upp-

gift. Det är vi tillsammans som kommer nå vårt mål att genomföra en halv miljon samtal under EU-valet.

Det personliga samtalet är ett oslagbart verktyg för att nå fram. Det har en förmåga att öka tilliten och förstå-elsen mellan de som samtalar, och att göra något som många uppfattar som komplext och långt borta både enkelt och engagerande. Det är helt enkelt ett bra sätt att bygga en relation mellan väljarna och partiet. Där-för kommer samtalet alltid att vara kärnan i vårt arbete att vinna fler för våra idéer.

Vilka ska vi tala med?I all kommunikation och i alla valrörelser är det viktigt att utgå från vem man ska nå för att lyckas med kom-munikationen och för att kunna prioritera begränsade resurser. Målgruppen för samtalskampanjen i det kommande valet är socialdemokrater som brukar rösta i riksdagsval men inte i EU-val. Det betyder alltså att vi ska gå i områden som har haft stor andel s-röster men som har ett stort glapp i valdeltagande mellan riksdagsval och EU-val. Där var också vår dörrknack-ningskampanj mest effektiv i EU-valet 2014 enligt resultatet av ett stort experiment som vi genomförde då.1

Förra gången ett EU-val hölls blev valdeltagandet 51,7 procent, och vi lyckades få 24,19 procent av dessa väl-jare att rösta på oss. Det innebär att 899 074 personer la sin röst på Socialdemokraterna. Om man jämför det med riksdagsvalet 2018, där röstdeltagandet låg på 87,18 procent och 1 830 386 personer röstade på oss, skiljer det nästan en miljon röster. Här har vi en

Träff 4: Så vinner vi

EU-valet

1 Mer information om det experimentet hittar du här: https://docplayer.se/45959849-Faltexperiment-om-dorrknackning.html

21

stor potential som vi måste ta till vara. Det finns i dag också ett stort glapp i valdeltagande mellan låg- och högutbildade som också blir ett stort demokratiskt problem. Här kan vi göra en viktig insats tillsammans!

Hur når vi fram till målgruppen?Vi ska gå i de områden där vi har många väljare och där det finns en stor skillnad i valdeltagande mellan valdeltagande i riksdagsvalet och EU-valet. Genom att besöka dessa bostadsområden och genomföra dörr-knackning jobbar vi på det mest effektiva sättet. Det räcker inte med att dela ut rosor eller frukostpåsar till de som råkar passera förbi någonstans på stan. Vi måste möta målgruppen där vi vet att den finns – och därför är dörrknackning den prioriterade metoden.

Dörrknackning är den bästa metoden, därför att:• Vi kan föra kvalitativa samtal på ett systematiskt sätt

över tid – och koncentrera oss på målgruppen genom att hitta dessa utifrån lokala målgruppskartor.

• Vi kan föra fram fakta och argument, direkt till väl-jare, utan att bli för hårt filtrerade i sociala medie-bubblor som kan vara svåra att tränga igenom.

Samtal och dörrknackning är överlägset bäst då det tar 15 kontakter för att få en person att gå och rösta medan det till exempel tar 35 kontakter i ringkampanj. (Källa: Green & Gerber, Get Out the Vote)

• Vi kan bygga relationer, plocka upp stämningar och värva medlemmar.

• Vi kan kampanja i områden där vi vet att det är störst chans att träffa på väljare som ingår i målgruppen.

Forskning visar att det är mycket mer effektivt än att stå i valstuga eller att dela ut flygblad. Även när man tar hänsyn till tidsåtgång och kostnad.

Hur för man effektiva samtal?Bara genom att vi knackar på hos väljarna stärker vi relationerna med de människor som förhoppningsvis röstar på oss i valet. Benägenheten att rösta har mycket att göra med hur inkluderad man känner sig i sam-hället. Men det går också att få ännu bättre effekt genom att lägga upp samtalet på rätt sätt. Ju mer personliga och engagerade våra samtal är desto bättre fungerar de, och metod spelar roll. Det handlar om en dialog där vi är intresserade, lyhörda och aktivt ställer frågor. Där vi möter väljarna där de befinner sig. Många väljare känner i skrivande stund inte ens till att det är EU-val i maj!

22

Samtal för att få egna sympatisörer att rösta är enklare att genomföra än samtal där vi först måste övertyga någon att Socialdemokraterna faktiskt är det bästa alternativet. Men det finns några grundtips på hur man bäst för samtal i EU-valrörelsen:

• Berätta att de flesta går och röstar Ett vanligt fel är att påminna om det låga valdeltagandet. Det gör att människor får uppfattningen att det är ett mindre viktigt val. Lyft tvärtom fram den självklara förväntningen att man ska rösta som de flesta andra, hur avgörande valet är för oss som bor i kommunen, Sverige och Europa – samt att våra motståndare mobili-serar för fullt.

• Bidra till känslan att vilja vara en aktiv samhällsmedborgareUpplevd förväntan på hur man bör agera har en stor på verkan på hur man i slutänden faktiskt agerar. Genom att understryka människors goda sidor och hur man egentligen vill vara så kan man påverka folk i rätt rikt-ning – nämligen att gå och rösta. ”Du verkar vara en samhällsengagerad och medveten person som tycker det är viktigt att rösta...”

• Få till ett löfte att röstaStäll en rak fråga, som till exempel ”Visst kommer du

att rösta i valet den 26 maj?” Det är viktigt att väljaren känner att det finns en tydlig förväntan, och var noga med att vänta in väljarens svar. Det är när ”Ja” kommer som ni tillsammans skapat löftet, och det måste tydligt komma från väljaren själv.

• Gör en praktisk plan tillsammans Forskning visar att ett effektivt knep för att få människor att rösta är att få dem att göra en mental plan för hur man ska göra det. Ställ gärna frågor om var och när väljaren ska rösta. Följ upp med praktiska frågor om man vet var vallokalen ligger, etc. • Ägna inte tid åt motståndarnas anhängare Om väljaren svarar nej på en inledande fråga om Social-demokraterna är ett alternativ – tacka och gå vidare! Vi ska fokusera på våra möjliga väljare och att få dem att gå och rösta – inte låta tiden försvinna på annat.

I sidorutan här bredvid finner du en enkel modell att föra effektiva samtal. I valrörelsen kommer det att finnas enkla samtalsstöd som vi tillsammans kan an-vända i våra kontakter med väljarna. Man kommer att hitta dessa på partiets intranät Rosen och i Samtals-kampanjgruppen på Facebook: www.facebook.com/groups/samtalskampanj.

23

Checklista för samtal med osäkra väljareNågra av oss kan tycka att det kan kännas lite obe-kvämt att knacka på hos någon första gången. Ofta upptäcker vi dock att samtalen är lättare än vad vi trodde. Särskilt om man har en enkel modell för hur man ska föra samtalet.

En sådan modell bygger på fyra K: Kontakt, kontext, konfirmera och kom med Den bygger på att kunna kombinera motivation och strategi i en gemensam riktning – och ligger till grund för några av de samtalsunderlag som kommer tas fram i valrörelsen. Andra samtal, när det närmar sig valdagen, kommer att följa en annan mall och vara mer fokuserade på hur och var man går och röstar.

1 Kontakt – skapa relation och samförstånd (ca 2 min)• Presentera dig – vad du heter och att du är med-

lem i Socialdemokraterna. Fråga om S kan vara ett alternativ i det kommande valet. Om inte, tacka och gå vidare.

• Berätta om en viktig fråga i valkampanjen t.ex. jobb och bra arbetsvillkor, att slå vakt om demo-kratin mot högerextremism, etc.

• Sätt ord på dina värderingar utifrån dina egna känslor/upplevelser.

• Ställ frågor – känner personen samma sak? Be personen att berätta om sina upplevelser. Se om ni kan samlas kring en gemensam värdering eller ståndpunkt.

2 Kontext – berätta om vad som står på spel (ca 30 sek)• Berätta om vår politik och vad som står på spel

utifrån personens intresse. • Berätta att personen kan bidra till förändring

idag. Att hens röst kommer att vara viktig.

3 Konfirmera – kom överens om nästa steg (ca 15 sek)• Ställ en rak fråga är en fråga som utmynnar i ett

löfte som är personligt, tidsbundet och konkret t ex: ”Kan du tänka dig att rösta på Socialdemokraterna här nere i vallokalen på biblioteket den 26 maj?”

• Om väljaren känner osäkerhet – försök uppmana till vidare kontakt eller att skriva upp sig på e-postlista.

• Ställ frågor om hur, var och när man tänker gå och rösta. Vet man var röstningslokalen ligger? Kän-ner hen till att man kan förtidsrösta från 8 maj?

4 Kom med – för att tillsammans nå målet (ca 15 sek)• När vi står framför en person som helt uppenbart

delar våra värderingar ska vi ta tillvara på hens engagemang. Be väljaren att ta ett större ansvar för att fler ska rösta på oss t.ex. påminna sina vän-ner, komma på valmöte, delta i valarbetet, etc.

• Kom ihåg att ställa frågan om medlemskap: ”Du verkar politiskt engagerad och delar våra värde-ringar; Visst ska du bli medlem i Socialdemokra-terna?”

Diskussionsfrågor

1. Var hittar man människorna i vår målgrupp hos er? Var bor de? Hur ser deras förhoppningar och oro

ut inför framtiden? Vad är deras bild av EU-samarbetet och det kommande valet?

2. Var ligger det lokala fokuset och engagemanget i EU-valet hos er? Vilka av våra prioriterade frågor

kan öka engagemanget för att rösta i det kommande EU-valet?

3. Hur förhåller vi oss bäst i EU-valrörelsen till nationell och lokal politik?

24

Våra samtal med väljarna är grunden i att vara en stark politisk rörelse som vinner val. Det är en styrka att vara många och att ha en mångfald av lokala kontakt-ytor och nätverk – som kan fånga upp engagemang, strömningar och bilda opinion. Partiorganisationen med medlemmarnas engagemang är därför vår främsta tillgång i det kommande valarbetet. En framgångsrik valrörelse kräver dock organisatoriska förberedelser för att vi effektivt ska kunna nå ut till väljarna – med en tydlig ansvarsfördelning, planering och utbildning i metoder och verktyg.

Vår lokala valorganisationPartiet i din kommun ansvarar för valrörelsen och ar-betet inom valorganisationen lokalt. Huvudansvaret för genomförandet av vår gemensamma samtalskampanj ligger på den lokala valorganisationen, vilket innebär att rekrytera, aktivera och utbilda ledare och valarbetare i kampanjarbetet. Där det finns S-föreningar ansvarar dessa i sin tur för att bedriva valrörelsen inom ett visst område, till exempel i eller omkring ett bostadsområde.

Varje arbetarekommun utser en lokal valledare som håller ihop valrörelsen utifrån partiets valplan. Val-ledaren ansvarar för genomförandet av valrörelsen till-sammans med föreningar, medlemmar och förtroende-valda. Partistyrelsen fattar beslut om valstrategi för hela partiet med målgrupp, budskap, prioriterade frågor och metoder. Det innebär att all kraft lokalt kan läggas på aktivitetsplanering och genomförande.

I våra S-föreningar kan en valledare också utses för att samordna föreningens valarbete i samråd med den lokala valledaren. Det handlar om att planera, ordna det praktiska och se till att allt fungerar i kampanj-arbetet i föreningens område. Oftast fungerar denna person som en samtalskampanjledare (samtalsledare) – men det bör också finnas fler samtalsledare som kan genomföra aktiviteter för att vi ska lyckas föra så många samtal som möjligt.

Organisering – för val och kampanj

Att organisera för samtalskampanjSka vi föra många samtal behöver vi vara många val-arbetare. Då behöver vi göra ett gott förberedelse-arbete. Dels i att mobilisera många medlemmar och sympatisörer, dels i att lägga en tidig plan för val rörelsen med tid för rekrytering, utbildning och kampanjaktiviteter.

Olika delar av partiet har kommit olika långt i att ut-veckla arbetet med samtalskampanj och dörrknack-ning. Det finns en rad råd och tips på hur man kan göra detta på allra bästa sätt, men det viktigaste är att utvecklas där man befinner sig idag och framförallt att dörrknackningen blir av. Har man tidigare inte knackat så mycket dörr så kan det såklart vara svårt att tänka på att följa alla goda råd. Men kom ihåg, Rom byggdes inte på en dag!

Rekrytering av samtalsledareDet är viktigt att vi har många ledare i kampanjarbetet som kan planera, mobilisera, utbilda, genomföra och rapportera. Samtalsledare (knackledare, teamledare, kampanjledare – kärt barn har många namn) har en nyckel roll. Organisering handlar i hög grad just om att hitta och utveckla många duktiga ledare att bära våra metoder och vår kampanj. Dessa kan antingen knytas till S-föreningen eller finnas direkt som en del av arbetare-kommunens gemensamma kampanjverksamhet.

Rekrytering och utbildning av valarbetareFör att vi ska vara många som deltar i kampanjen be-hövs valarbetare löpande rekryteras. Det innebär ring-insatser och inbjudningar i sociala medier till medlem-mar och sympatisörer. Tänk gärna på följande för att mobiliseringen ska bli lyckad:

• Börja med de lågt hängande frukterna till exem-pel AK- eller föreningsstyrelsen, fullmäktige- eller nämndgrupper – samt alla de medlemmar som aktivt deltog i valrörelsen 2018.

25

• Bjud alltid in deltagare via telefon, och ställ en kort-fattad och rak fråga som innebär ett aktivt deltagande i en insats. Den ska vara personlig, specifik och tidsbunden. ”Kan du tänka dig att komma på dörr-knackningen på Narvavägen den 11 april kl.18.30?” Lyft fram hur viktigt det är och be aldrig om ursäkt för att du frågar.

• Många som deltar tycker att det är både givande och roligt, men ibland kan det vara en uppförsbacke att testa första gången. Därför är det viktigt att vi säger att man inte behöver gå själv.

• Se till att alla som deltar vid en dörrknackning skriver upp sig för en kommande kampanjinsats och tipsar om tre personer som de känner och som de kan ta med sig på nästa dörrknackning.

För att valarbetare ska känna sig trygga inför mötet med väljarna kan korta utbildningar vara en viktig del i organiseringen av vår kampanj. Utbildningsinsatser genomförs bäst under valrörelsens förberedelsefas men de ska också ingå som en enkel del i alla aktiviteter när nya valarbetare dyker upp, men gärna i snabbrepeti-tion även för de som är dörrknackningsveteraner – vad pratar vi om i dag? Det kan vara korta genomgångar i att leda dörrknackningar, hantera Sappen eller trimma argumentationen. Men kom ihåg att dörrknackning i grund och botten är en enkel metod där det viktigaste redskapet är du själv. Man behöver inte ha läst den här studiecirkeln eller vara expert i samtalsteknik för att kunna knacka dörr. Du kommer långt med ett samtals-manus och dina egna värderingar!

Planering och genomförande av dörrknackningarMan kan alltid snabbt och spontant dra ihop en dörr-knackning med några vänner då det är en enkel och rolig aktivitet att genomföra. Men ännu bättre är att börja göra en enkel plan för kampanjaktiviteterna under valrörelsen och sedan att förbereda dörrknack-ningarna någon vecka i förväg. Räkna med ca två tim-mar för att mobilisera medlemmar och lösa praktiska saker. Tänk på att:

• Bestämma datum, tid, samlingsplats och skriv en inbjudan. Ett tips är att skapa ett event på Facebook som är lättillgängligt för alla och kan delas i era Facebookgrupper.

• Skriva en lista med alla som ni kan tänka er skulle vilja delta. Ring sen och bjuda in alla på listan.

• Förbered praktiska saker: - Deltagarlista och kartor – skriv ut direkt från Eniro

(eller andra kartsidor på nätet) och se till att fastig-heterna syns på kartan. Ringa in kvarter åt olika knackgrupper.

- Portkoder – hur kommer vi åt lägenheter med portkoder?

- Knack-pack – små paket som innehåller allt som valarbetare behöver: En S-knapp, samtalsstöd, flyg-blad/folder, pennor och papper och gärna godis eller mackor.

• Glöm inte att påminn alla som tackat ja att komma. Att påminna via sms är snabbt och effektivt.

26

Man kan tänka sig en dörrknackningsaktivitet i åtta steg: För att få mest effekt av våra dörrknackningar spelar det också roll hur vi genomför våra kampanjaktiviteter på plats. En bra organise-ring med tydlig information och tydliga roller och steg har betydelse.

Kom ihåg! I slutänden är det viktigaste att knacken blir av, och våra medlemsundersökningar visar tydligt att om man väl testat dörr-knackning är man också positiv att göra det igen. Det ger mersmak!

1. Välkomna

Välkomna var och en som kommer och ta gärna en gruppbild till sociala medier.

2. Bygga

relationer

Om ni hinner, dela upp er två och två och berätta kort varför ni är där.

3. Strategi och mål

Lyft fram varför är det viktigt att knacka dörr ikväll. Vad har ni för mål?

4. Praktisk

information

Informera om området, kartor, material, Sappen och vilken tid det är återsamling.

5. Öva

Gå genom talmanuset. Dela upp er två och två och öva på ett samtal var. Hinner ni inte detta så går det bra att kort berätta vad vi pratar om och ”spela upp” en dörrknack för de närvarande.

6.Knack- ningen!

Nu genomför ni aktiviteten. Knacka två och två och glöm inte att fråga om medlemskap!

7. Återsamling

och uppföljning

Samla alla för att räkna ihop antal samtal och nya medlemmar. Rapportera in i Sappen. Diskutera: Vad gick bra, vad gick mindre bra och vad har ni lärt er?

8.Fira och

återmobilisera

Nådde ni ert mål? Fira tillsammans. Skriv upp alla till nästa dörrknackning.

Diskussionsfrågor

1. Vad är läget i er lokala val- och kampanjorganisation inför EU-valet? Hur fungerar samtalskampanjen?

Finns det tillräckligt med samtalsledare, valarbetare och kampanjkunskap? Vad behöver ni arbeta

vidare med inför EU-valet?

2. Hur är inställningen till dörrknackning hos er? Vad kan ni göra för att ännu fler ska kunna delta i vår

samtalskampanj i EU-valet? Hur får man fler att prova på en gång? Finns några fördomar att krossa?

3. Föreställ dig världens bästa dörrknackning. Hur känns det? Vad hände? Vad gjorde den som ledde

knackningen som gjorde att du kände dig trygg, inspirerad och peppad att komma tillbaka nästa gång?

Vad är det viktigaste att tänka på för den som leder den? Kanske har du i själva verket varit med om den

i en tidigare valrörelse eller höst/vårkampanj? (Prata i bikupor eller smågrupper under ca 5 minuter.)

27

För att genomföra en framgångsrik samtalskampanj är ett bra planeringsarbete av stor betydelse. Det handlar om att tillsammans i AK eller i S-föreningen skapa sig en gemen-sam bild av den kommande valrörelsen och att tillsammans definiera vad som ska göras i några grundläggande steg:

• Planering – bryta ner strategi lokalt, hitta mål-grupperna, fördela ansvar och planera aktiviteter för valrörelsens olika faser.

• Rekrytering av samtalsledare – hitta engagerade parti-vänner som vill ta ett större ansvar i samtalskampanjen.

• Mobilisering av valarbetare – lägga in aktiviteter för att rekrytera partivänner som vill delta mer aktivt i val-rörelsen.

Planering – inför EU-valrörelse • Utbildning – planera enkla utbildningsinsatser av

samtalsledare och valarbetare.• Aktiviteter – göra en plan för vilka dörrknackningar,

ringkvällar och utåtriktade möten som ska genomföras.

Inför valrörelsen kommer det att sättas mätbara mål för Samtalskampanjen (antal samtal och värvade medlemmar) nationellt, regionalt och lokalt. Att arbeta mot tydliga mål är viktigt för att få en effektiv kampanj där vi löpande vet vad vi behöver göra till-sammans. Börja göra en första plan för er samtals- kampanj. Fyll tillsammans i de enkla planerings-matriserna hur verksamheten och orga ni sationen ska se ut i den kommande EU-valrörelsen.

Övningar – Börja planera vår samtalskampanj

Vilka samtalsledare finns i AK eller S-föreningen – som kan leda kampanjaktiviteter?

Hur många valarbetare finns det i AK eller S-föreningen – som kan delta i kampanjaktiviteter?

Vad har er AK/S-föreningen för mätbart mål (samtal/värvning) för samtalskampanjen under valrörelsen?

Samtal:

Nya medlemmar

Antal kampanjaktiviteter som behövs för att nå samtalsmålet? (Om man är 8 valarbetare så hinner man ca 80 –100 samtal på en knack om den varar en timme.)

Antal samtalsledare och valarbetare som sammantaget behövs för att genomföra aktiviteterna under valrörelsen?

28

Förb

ered

else

r ( 1

/2–3

1/3

)

Pla

neri

ngA

nsva

rig:

Öve

rgri

pan

de

pla

neri

ng: S

amta

lska

mp

anj

Inte

rmo

bili

seri

ng (

15–3

0/4

)Fö

rkam

pan

jen

( 1–1

4/4

)K

amp

anj (

1/5

–

)Sl

utsp

urt

( 20–

26/5

)

Akt

ivite

ter/

datu

m:

Akt

ivite

ter/

datu

m:

Akt

ivite

ter/

datu

m:

Akt

ivite

ter/

datu

m:

Akt

ivite

ter/

datu

m:

Rek

ryte

ring

sam

tals

led

are

Ans

varig

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:

Mo

bili

seri

ng v

alar

bet

are

Ans

varig

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:

Utb

ildni

ngA

nsva

rig:

Akt

ivite

ter/

datu

m:

Akt

ivite

ter/

datu

m:

Akt

ivite

ter/

datu

m:

Akt

ivite

ter/

datu

m:

Akt

ivite

ter/

datu

m:

Akt

ivit

eter

: Dö

rrkn

ackn

ing

Ans

varig

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:

Akt

ivit

eter

: Rin

gin

sats

Ans

varig

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:A

ktiv

itete

r/da

tum

:

Akt

ivit

eter

: Eve

nt /m

öte

nA

nsva

rig:

Akt

ivite

ter/

datu

m:

Akt

ivite

ter/

datu

m:

Akt

ivite

ter/

datu

m:

Akt

ivite

ter/

datu

m:

Akt

ivite

ter/

datu

m:

29

Aktivitetsplanering av samtalskampanjHär finns det möjlighet att i ett senare skede planera de olika interna förberedelserna (rekrytering, mobilisering och utbildning) och utåtriktade kampanjaktiviteter (dörrknackning, ringinsatser och möten) mer i detalj.

Aktivitet Plats/tid Syfte/Mål Rekrytering Info/budskap Deadline Ansvarig

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

30

Fördjupning: EU – så funkar det Under 90-talet, när vi just blivit medlemmar i EU handlade de flesta studiematerial om hur EU funge-rar rent praktiskt. Vem eller vilka har makten och hur ser maktbalansen mellan de olika institutionerna ut? Hur är EU-parlamentet uppbyggt? Hur fungerar rela-tionen mellan EU och medlemsstaterna? Detta är inte ett sådant studiematerial. Med tiden har de flesta för-stått att det viktiga inte är exakt vilken väg ett politiskt förslag tar genom EU-systemet, innan det blir lag i de enskilda länderna, utan vilken politik som genomförs på europeisk nivå. Är det avregleringar, nedskärningar och ökade klyftor som dominerar politiken eller en politik för trygghet, jämlikhet och ett hållbart klimat?

Huvuddelen av det här materialet handlar därför om den ideologiska inriktningen och sakfrågorna. Men detär naturligtvis en fördel att också förstå hur EU fungerar. Därför följer nu några punkter som beskriver vad de olika EU-institutionerna gör och hur de förhåller sig till varandra. Det mesta i den här genomgången kommer från EU:s egna informationsmaterial och från riks-dagens EU-information, där det finns mer kunskap att söka för den som vill fördjupa sig ytterligare.

Så fungerar EU:s institutioner

EuropaparlamentetParlamentet är den enda direkt folkvalda EU-institu-tionen. Det har 751 ledamöter från 28 länder (705 från 27 när Storbritannien lämnar unionen). Det första valet hölls 1979 och mandatperioderna är fem år.

I parlamentet sitter ledamöterna efter partipolitisk färg, inte nationalitet. Socialdemokrater arbetar med socialdemokrater från andra länder, konservativa sitter i samma grupp som konservativa partier från de andra medlemsländerna och så vidare.

Parlamentets befogenheter har utökats vid flera till-fällen. Dess viktigaste roll är att tillsammans med rådet stifta lagar inom EU. Det antar också EU:s budget tillsammans med rådet.

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 är det parlamentets uppgift att föreslå vem som ska bli ord-förande för EU-kommissionen. Förslaget ska utgå från resultatet i valen till Europaparlamentet. Efter valet 2014 utsågs den konservative politikern Jean Claude Juncker från Luxemburg till kommissionens ordfö-rande eftersom den konservativa gruppen blev störst i parlamentet. Parlamentet kan dessutom avsätta kom-missionen om ledamöterna anser att den misskött sitt uppdrag. Detta sker genom en misstroendeomröst-ning. Andra exempel på vad parlamentet gör är att besluta om internationella avtal, om EU ska utvidgas med fler medlemmar och att granska att andra institu-tioner inom EU arbetar på ett demokratiskt sätt.

Sverige hade tidigare 20 mandat i Europaparlamentet men efter Brexit blir det 21 mandat, som alltså står på spel i valet i maj. Sedan 2014 fördelar sig de svenska mandaten så här:

–

31

Sveriges mandat i Europaparlamentet 2014–2019

I parlamentet som helhet blev som tidigare nämnts den konservativa gruppen störst. Socialdemokraterna blev näst största grupp.

De politiska grupperna i Europaparlamentet 2014–2019

EPP Den konservativa gruppen, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår. I gruppen ingår bland andra även Victor Orbáns parti.S&D Gruppen Progressiva förbundet av socialdemo-krater i Europaparlamentet, där de svenska socialdemo-kraterna ingår.ECR Gruppen konservativa och reformister. Här ingår Sverigedemokraterna, liksom flera andra populistiska högerpartier i Europa. ALDE Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Här ingår Liberalerna och Centerpartiet från Sverige och andra länder. Det senaste tillskottet till gruppen är

Emanuel Macrons nya franska parti En Marche, som i maj ställer upp till parlamentet för första gången.GUE/NGL Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vän-ster. Här ingår Vänsterpartiet, liksom till exempel grekiska regeringspartiet Syriza, kommunistiska partier och iriska Sinn Fein. G/EFA De gröna/Europeiska fria alliansen. Här ingår svenska Miljöpartiet och andra gröna partier i Europa.EFDD En mindre grupp för högernationalistiska partiet, bland annat brittiska UKIP.NI En grupp som består av ledamöter som inte ingår i någon av partigrupperna.

PartiSocialdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Folkpartiet

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Feministiskt initiativ

Mandat 5

4

3

2

2

1

1

1

1

Valresultat efter politisk grupp

EPP 221

S&D 191

ECR 70

ALDE 67

GUE/NGL 52

G/EFA 50

EFDD 48

NI 52

32

Europeiska rådet Europeiska rådet är högsta politiska nivån inom uni-onen och den EU-institution som har mest makt att besluta över EU:s politik. Europeiska rådet består av ländernas stats och regeringschefer. De samlas minst en gång i kvartalet till så kallade ”toppmöten” och leds av en permanent ordförande. Europeiska rådet: • Fastställer EU:s politiska riktlinjer. • Hanterar känsliga frågor som inte kan lösas på en lägre mellanstatlig nivå. • Beslutar om unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.• Kan uppmana EU-kommissionen att lägga fram

förslag, som Europeiska rådet eller Ministerrådet och ofta även parlamentet, sedan beslutar om.

Europeiska unionens råd (Ministerrådet)Europeiska unionens råd kallas ofta för minister-rådet eller bara rådet. Ibland blandas det ihop med Europe iska rådet. Men det senare består av stats- och regerings cheferna. I Ministerrådet sitter ministrar från de olika medlemsländerna. Om frågorna handlar om arbetsmarknadspolitik är det ländernas arbets-marknads ministrar, om det är miljöfrågor samlas miljö ministrarna och så vidare. Rådet sammanträder ofta flera gånger i månaden och har som uppgift att stifta lagar tillsammans med Europaparlamentet. Men Rådet har också en del verkställande uppgifter tillsam-mans med kommissionen. De flesta beslut kan numera fattas med majoritet. Det betyder att inte alla länder behöver vara med på beslutet. Men på en rad områden gäller fortfarande att ländernas ministrar måste vara helt eniga. Till exempel inom områden som EU:s finanser, skattepolitik eller utrikes- och säkerhetspolitik.

Europeiska kommissionen Kommissionen brukar beskrivas som EU:s regering. Den består av 28 personer, en från varje medlemsland. (27 efter Brexit). Efter valet till Europaparlamentet utses en ny kommission. Processen går till så att först lägger parlamentet fram ett förslag på ordförande för kommis-sionen, som sedan måste godkännas av både parlamen-tet och Europeiska rådet. Därefter föreslår ordföranden, i samråd med länderna, resten av kommissionen, som väljs efter att de frågats ut av parlamentet.

Länderna tar fram sin egen kandidat. Det innebär att det oftast blir en politiker från något parti som just då sitter vid makten i respektive land. Sverige har sedan vi blev medlemmar haft tre olika kommissionärer, som speglat den politiska majoriteten i landet vid kommis-sionens tillträde. De tre är:

1995–1999 Anita Gradin, Socialdemokraterna1999–2009 Margot Wallström, Socialdemokraterna2009–2019 Cecilia Malmström, Liberalerna

Kommissionens uttalade uppdrag är att företräda hela unionen. Det betyder att de som utses till kommis-sionärer inte sitter där för att framhäva det egna land ets intressen. Kommissionen ska:

• Föreslå ny politik eller lagstiftning. Det är bara kom-missionen som har rätt att lägga fram konkreta för-slag, dock görs det ofta på uppdrag av Europeiska rådet eller Europaparlamentet.

• Se till att EU:s grundlag och lagar följs av länderna och EU-institutionerna.

• Förvalta unionens olika politikområden och budget och se till att beslut verkställs i praktiken.

• Företräda EU internationellt. I och med Lissabon-fördraget fick EU en ny funktion, den så kallade Höga representanten för utrikes frågor och säkerhets-politik. Sedan 2009 har detta varit den italienska vänsterpolitikern Federica Mogherini. Den höga representanten samordnar unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik på mandat från Euro - peiska rådet och är samtidigt vice ordförande i Kommissionen.

Europeiska unionens domstolDomstolen har sin placering i Luxemburg. Dess upp-gift är att tolka EU:s lagstiftning och se till att den till-lämpas på samma sätt i alla länder. När det uppstår en rättslig tvist mellan ett EU-land och EU:s institutioner är det domstolen som avgör frågan. Den tar också upp fall där enskilda personer känner sig felbehandlade eller kränkta av någon av EU:s institutioner.

Europeiska domstolen ska inte förväxlas med Europa-domstolen för de mänskliga rättigheterna. Den senare är inte en del av EU-systemet och dess uppgift är att

33

avgöra oklarheter och tvister om påstådda brott mot Europeiska konventionen om de mänskliga rättig-heterna, som antogs 1950.

Så fungerar EU:s lagarEU:s institutioner använder två olika metoder för att driva politik. För det första lagstiftning, som medlems-länderna måste göra till nationella lagar. Dels rekom-mendationer och långsiktiga mål, där länderna inte är bundna att genomföra det, alternativt måste genom - föra det men exakt hur kan anpassas till det egna landets lagar och politiska traditioner. Den senare me-toden används på ett mer övergripande plan när EU antar långsiktiga strategier. Metoden kallas öppen samarbets metod och används bland annat inom klimat politiken. Ett annat exempel är strategin Euro-pa 2020. Den antogs 2010, i svallvågorna efter finans-krisen och den ekonomiska krisen 2008. Den syftar bland annat till en hållbar ekonomi, tillväxt för alla genom lägre arbetslöshet och bättre samordning mellan medlemsländerna.

Som vi redan har sett är EU:s medlemsländer med i lagstiftningsprocessen. Bilden av att det är några EU-byråkrater som sitter i Bryssel och på egen hand styr över lagarna i de olika länderna stämmer alltså inte. Lagarna brukar kallas rättsakter. Det är också vik-tigt att EU-fördraget ger EU rätt att fatta beslut i varje sådan rättsakt.

Det finns fem sorters lagar:

• Förordningar är lagar som ska gälla lika för alla länder inom unionen. Reglerna för kemikalier och inom livsmedels- och jordbruksområdet är exempel på sådana förordningar. Under våren beslutades om förbud mot en rad plastprodukter (bestick till exem-pel) och det gjordes då i form av en förordning.

• Direktiv är lagar som är bindande, men som är formu lerade som ett mål, där medlemsländerna var och en för sig avgör hur de ska uppnå målet.

• Beslut är mindre frågor som ofta handlar om enskilda företag eller organisationer. Beslut används till exempel ofta inom EU:s konkurrenslagstiftning.

• Rekommendationer och yttranden är inte bindande för medlemsstaterna. Ett vanligt exempel på en rekommendation är när Ministerrådet ger rekom-mendationer om de enskilda ländernas ekonomiska politik. Det kan länderna göra som de vill med. Ett yttrande han handla om ett rent uttalande i en aktuell fråga.

Golv eller tak?Vissa beslut i EU handlar om att lägga ett golv för alla EU-länder. En miniminivå som inget av länderna får gå under. Ett exempel på det är reglerna om för-äldraledigt. Alla som blir föräldrar inom EU har rätt till minst tre månaders föräldraledigt i samband med barnets födelse. När den regeln infördes för några år sedan innebar den en klar förbättring för föräldrarna i många länder, men i Sverige hade vi redan avsevärt längre lagstadgad rätt till föräldraledigt. EU-reglerna hindrar inte att länderna har mer ambitiösa program. Detsamma gäller inom stora delar av miljöområdet och på arbetsrättens område. Det finns även maximi-beslut, där EU:s regler är ett tak, men det är mer ovan-ligt än motsatsen.

34

Real BNP-tillväxt 2007–2017 ( % skillnad mot föregående år )

(Källa: Eurostat och OECD.)

Real BNP-tillväxt 2007–2017

(Källa: Eurostat och Världsbanken.)

Bilaga: Några jämförande ekonomiska indikatorer

35

BNP i löpande marknadspriser (2007 och 2015–2017)

Läs mer på Eurostats hemsida:https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=National_accounts_and_GDP/sv#BNP:s_utveckling_i_EU:_tillv.C3.A4xt_sedan_2013

(Källa: Eurostat och Världsbanken.)

36

Egna anteckningar

37

Egna anteckningar

38

Egna anteckningar

39