evaluation of traffic calming - muep · place to strengthen and facilitate the concept of a space...

Byggd miljö Magisternivå 15 HP Vårterminen 2014 Handledare: Per-Olof Hallin

Utvärdering av Traffic Calming

Nobeltorget, Malmö Stad

Evaluation of Traffic Calming

Nobeltorget, Malmö City

Arben Vojvoda & Mergim Hajdari

Förord

Vi vill tacka alla som medverkat i denna studie. Stort tack till vår handledare Per-Olof Hallin

för en givande och inspirerande handledning.

Även stort tack till:

Per Wisenborn (trafikplanerare) och Anders Dahlbäck (landskapsarkitekt) från

Gatukontoret, Malmö Stad,

Christina Lindkvist Scholten, universitetslektor och forskare vid K2, Malmö Högskola

Anne Eriksson, trafiksäkerhetsingenjör vid Köpenhamn kommun.

Till slut vill vi gärna tacka vänner och familj som stöttat oss genom studien.

Arben Vojvoda Mergim Hajdari

Sammanfattning

Genom projektet Malmöexpressen vill Malmö Stad uppnå en förbättring av kollektivtrafiken

och öka tillgängligheten i centrum och utkanterna av staden samt regionen i sig. Det handlar

också om att minska bilismen och säkra miljön för gång- och cykeltrafik. Denna

magisteruppsats är förankrad i litteratur och tidigare forskning om Traffic Calming som

koncept. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och undersöka effekterna av ombyggnationen

av Nobeltorget, Malmö med teorikonceptet Traffic Calming som utgångspunkt. I denna studie

görs det en kvalitativ undersökning med fokus på främst interjuver med trafikplanerare från

Gatukontoret i Malmö Stad. Vidare görs observationer för att stärka och underlätta

framtagandet av en Space syntax- analys och en SWOT- analys. Till teorin, har det valts

viktiga forskare vars verk anses vara relevanta och lämpliga för denna studie. Studien

innefattar en projektplan och syftet med denna är att ta fram ett underlag för hur Traffic

Calming kan utvärderas vid Nobeltorget i Malmö Stad. Uppsatsen avslutas med diskussion,

slutsatser och förslag till fortsatt studie.

Nyckelord: Traffic Calming, Utvärdering, Hållbar trafikplanering, Malmöexpressen

Abstract

The project Malmöexpressen is brought by City of Malmö which purpose is to achieve an

improvement of public transport, and increasing accessibility in the centre of the town and the

outskirts but also the region itself. It is also about reducing car dominance and among other

things, a safer environment for pedestrians and cyclists.

This master’s essay is anchored in literature and previous research of Traffic Calming as a

concept. The purpose of this paper is to evaluate and investigate the effects of the

redevelopment of Nobeltorget at Malmö City, regarding Traffic Calming as a theoretical

concept. In this study, a qualitative study focusing primarily on interviews with traffic

planners from the Traffic Department of the City of Malmö, furthermore, observations take

place to strengthen and facilitate the concept of a Space syntax analysis, and a SWOT

analysis. As for the theory, important writers whose works are considered to be relevant and

appropriate for this study have been chosen. The study includes a Project Plan and the

purpose of this is to develop a basis for how the Traffic Calming can be evaluated at

Nobeltorget in the City of Malmö. The paper concludes with a discussion, conclusions and

suggestions for further study.

Keywords: Traffic Calming, Evaluation, Sustainable traffic planning, Malmöexpressen

Innehållsförteckning Del A

1. Inledning ........................................................................................................................................................................... 7

1.1 Bakgrund ................................................................................................................................................................... 7

1.2 Traffic Calming i Malmö ...................................................................................................................................... 7

1.3 Syfte och frågeställning ....................................................................................................................................... 9

1.4 Studiens avgränsningar ....................................................................................................................................... 9

1.5 Disposition ................................................................................................................................................................ 9

2. Teori ................................................................................................................................................................................. 10

2.1 Traffic Calmings uppkomst ............................................................................................................................. 10

2.2 Tidigare forskning .............................................................................................................................................. 10

2.3 Traffic Calming ..................................................................................................................................................... 11

2.4 Genomförande av Traffic Calming ............................................................................................................... 12

2.5 Hållbar trafikplanering ..................................................................................................................................... 12

2.6 Underlag för projektplan ................................................................................................................................. 15

3. Metod och genomförande ....................................................................................................................................... 15

3.1 Motiv för vald teori ............................................................................................................................................ 15

3.2 Val av metod.......................................................................................................................................................... 17

3.3 Kvalitativ undersökning ................................................................................................................................... 17

3.5 Framtagandet av en space syntax-analys och SWOT-analys ............................................................ 19

3.6 Konstruktion av projektplan .......................................................................................................................... 19

4. Sammanställning av kvalitativ undersökning ................................................................................................ 20

4.1 Vägen mot hållbar trafikplanering .............................................................................................................. 20

4.2 Ombyggnation vid Nobeltorget ..................................................................................................................... 20

4.2.1 Säkerhet.......................................................................................................................................................... 20

4.2.2 Trivsel ............................................................................................................................................................. 21

4.2.3 Utvärdera ombyggnation av Nobeltorget ........................................................................................ 21

Del B

5. Nulägesbeskrivning ................................................................................................................................................... 23

5.1 Historik ................................................................................................................................................................... 23

5.2 Space syntax-analys ........................................................................................................................................... 24

5.3 Nobeltorget idag .................................................................................................................................................. 25

5.4 SWOT-analys ......................................................................................................................................................... 26

5.5 Hållbarhetsanalys ............................................................................................................................................... 26

5.5.1 Normativa principer.................................................................................................................................. 27

6. Traffic Calming vid Nobeltorget ........................................................................................................................... 28

6.1 Genomförande ...................................................................................................................................................... 28

6.2 Åtgärder för ett trafiksäkert Nobeltorget ................................................................................................. 29

6.2.1 Säkerhet.......................................................................................................................................................... 29

6.2.2 Trivsel ............................................................................................................................................................. 30

6.2.3 Luftföroreningar ......................................................................................................................................... 30

6.2.4 Trafikflöden .................................................................................................................................................. 30

6.3 Traffic Calmings påverkan på Nobeltorget .............................................................................................. 31

6.4 Förslag till projekt .............................................................................................................................................. 31

Del C

7. Projektplan .................................................................................................................................................................... 33

7.1 Projektdefinition ................................................................................................................................................. 33

7.2 Projektorganisation ........................................................................................................................................... 33

7.3 Bakgrund ................................................................................................................................................................ 34

7.4 Syfte .......................................................................................................................................................................... 34

7.5 Projektets mål och effekter ............................................................................................................................. 34

7.6 Vem påverkas av projektresultatet? ........................................................................................................... 35

7.7 Avgränsningar ...................................................................................................................................................... 35

7.8 Tidsplan .................................................................................................................................................................. 35

7.9 Intresseanalys ...................................................................................................................................................... 36

7.10 Milstopleplanering ........................................................................................................................................... 38

7.11 Ganttschema ....................................................................................................................................................... 42

7.12 Riskanalys ........................................................................................................................................................... 43

7.13 Framgångsfaktorer .......................................................................................................................................... 45

7.13.1 Trafikanters beteende ........................................................................................................................... 45

7.13.2 Resultat från utvärdering ..................................................................................................................... 45

7.14 Plan för uppföljning ......................................................................................................................................... 45

7.15 Kommunikationsplan ..................................................................................................................................... 45

7.16 Resursbehov ....................................................................................................................................................... 46

7.17 Budget ................................................................................................................................................................... 46

Del D

8. Slutsatser och diskussion ........................................................................................................................................ 48

8.1 Diskussion .............................................................................................................................................................. 48

Bilaga 1. ............................................................................................................................................................................... 50

Källhänvisning .................................................................................................................................................................. 51

7

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Trafik i städer växer allt snabbare för var dag. Trycket på den lokala kollektivtrafiken blir allt

högre genom utsläpp, antal resenärer, tidtabeller etc. Samtidigt råder det ett stort beroende av

bilism i många länder, inte minst Sverige. I en högt belastad trafik finns risker för olyckor,

höga halter av kväveoxid och koldioxid. Men hur löses dessa problem egentligen? Hållbar

trafikplanering är ett sätt som flera kommuner börjar använda sig utav. En av dessa

kommuner är Malmö Stad som gjort en storsatsning för ett hållbart kollektivtrafiksystem vid

namn Malmöexpressen. Syftet med detta är att förbättra kollektivtrafiken och öka

tillgängligheten mellan stadens centrala delar och dess utkanter. Projektet skall även råda bot

på de höga halter av kväveoxid som finns på en av Malmös största och mest trafikerade vägar,

Amiralsgatan. Överlag skall projektet främst prioritera busstrafik men även cykel- och

gångtrafik. Flera meter långa bussar som släpper ut minimalt med avgaser och som kan ta

emot betydligt fler resenärer har börjat rulla på Malmö Stads vägar (Malmö stad 2012:1ff). I

takt med detta behövs det nya anpassade hållplatser. I Malmö Stad får tre områden en

renovering eller ombyggnation. En av dessa tre platser vilket även är studiens centrala punkt

är Nobeltorget. Här görs flera åtgärder för att anpassa gaturummet efter dessa bussar. Vidare

görs det även åtgärder för att säkra miljön och anpassa den efter cyklister och fotgängare.

Dessa åtgärder liknar de förändringar som görs i ett så kallat Traffic Calmingsystem. Målet är

att säkra miljön och prioritera kollektivtrafik, cyklister och fotgängare. Ett storskaligt projekt

som detta medför alltid risker till att inte leva upp till dess syfte, en säker och behaglig plats

för samtliga trafikanter ur en rad olika perspektiv inom hållbar trafikplanering. Vägen dit är

lång men genom att planera rummet på ett vis som påminner om Traffic Calming blir vägen

dit enklare att nå. Frågor om hur en plats åtgärdas i relation till Traffic Calming samt vad för

påverkan det får på platsen blir relevanta frågor att ställa sig.

One of the key issues affecting the quality of the environment and the quality of life in our towns and

cities is road traffic. Heavy motor traffic means poor air quality, unacceptable levels of noise and a

weakened sense of neighborhood and local community. Traffic also gives rise to high costs for the

economy through delays caused by congestion. There are many traffic management techniques and

approaches to manage traffic effectively. The city of Nuremberg sets out such an example where the

road space has been reallocated for other uses (Newman & Kenworthy 1999).

1.2 Traffic Calming i Malmö

I denna magisteruppsats vill vi lyfta fram ett relativt nytt koncept i trafiken, Traffic Calming.

Detta koncept har till följd av läsningar om hållbar trafikplanering blivit en naturlig inriktning

då det under studieårets gång redogjorts för hållbara transporter och trafiksystem. Valet av

Malmöexpressen och ombyggnationen vid Nobeltorget, Malmö blev genast ett intressant fall

att studera. Detta beror främst på grund av att Malmö idag präglas av intensiv trafik inne i

stadens centrala delar och konceptet Traffic Calming handlar till största del om att minska

biltrafik och ge rum åt cyklister samt gångtrafikanter.

8

Projektet innefattar ombyggnationen av befintliga torg och att de i första hand ska anpassas

efter de nya bussar som Skånetrafiken har beställt. Projektet startade våren 2014 och

Nobeltorget skall bli en mer användbar och en attraktiv del av Malmö stad.

Torget ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken, och premisserna till cyklister samt

gångtrafikanter ska bli mycket bättre. Torgets nya design ska anpassas efter rörelsemönster

som den nya busshållplatsen ger upphov till. Eftersom de nya bussarna är något längre än de

befintliga så behövs även hållplatserna förlängas och förstärkas. Det ska vara lätt att ta sig till

och från hållplatsen, dessutom ska torget också fungera som en välkommande och trevlig

plats.

Torget ska få en större yta av spännande former som kringgärdas av sittplatser och mullig,

vacker grönska som samtidigt skall verka som ett skydd från omgivande trafik (Malmö Stad

2014:1ff).

Figur 1. Skisser över Nobeltorget & hållplats. (Källa: Malmö Stad 2012 & 2014)

9

1.3 Syfte och frågeställning

Syftet med magisteruppsatsen är att utvärdera och undersöka effekterna av ombyggnationen

av Nobeltorget, Malmö med teorikonceptet Traffic Calming som utgångspunkt.

Frågeställningarna som magisteruppsatsen ställer sig är:

Hur anpassas Nobeltorget i relation till konceptet Traffic Calming?

Vilka effekter kan komma med konceptet Traffic Calming vid Nobeltorget? Vilka

konsekvenser kan Traffic Calming orsaka? Hur kan de åtgärdas?

1.4 Studiens avgränsningar

Denna studie fördjupar sig i ombyggnationen av Nobeltorget som är en av tre platser i Malmö

Stad som anpassas efter projektet Malmöexpressen. Studien görs under vårterminen 2014 i

Malmö. Arbetet kring Malmöexpressen äger rum under samma period som denna studie.

Nobeltorget i Malmö Stad blev ett självklart fall för en fördjupning på grund av en rad olika

anledningar. De åtgärder som Malmö Stad gör vid denna ombyggnation påminner om

konceptet Traffic Calming, fastän det inte framkommer i projektbeskrivningen. Detta projekt

liknar ett flertal andra projekt som ägt rum i andra länder såsom Tyskland, Danmark,

Nederländerna m.m. Ombyggnation vid Nobeltorget är en nytt slags projekt som inte skådats

tidigare i Sverige.

1.5 Disposition

Magisteruppsatsen är indelad i fyra delar, A, B, C och D. I del A presenteras teori och

litteratur som bearbetats under rubriken Teori. Därefter kommer Metod där arbetet för

framtagandet av studien förklaras. I Del B skall en nulägesbeskrivning tas fram för att

redogöra för ombyggnationen vid Nobeltorget och besvara frågorna: Hur ser tillståndet ut

idag? Vilka är de centrala problemen? Vad krävs för att lösa dem? Vidare görs en

hållbarhetsanalys följt av ett förslag till projekt vilket blir en utvärdering av Nobeltorget i

relation till Traffic Calming. I Del C presenteras en förstudie/projektplan för hur

ombyggnationen kan utvärderas. I den sista delen, D sker en diskussion som ett försök att

besvara på arbetets syfte och frågeställningar. Till slut kommer källhänvisning för samtligt

källmaterial.

10

2. Teori

2.1 Traffic Calmings uppkomst

Traffic Calming uppstod i Europa i slutet av 1960 från holländska woonerf (levande gård).

Detta bestod av gator som hade en gemensam yta med mycket planterad vegetation i syfte att

reducera trafik och minska hastigheten. Traffic Calming fick en snabb tillväxt och acceptans i

Europa under 1980-talet genom lyckade insatser av många miljöaktivister som försökte

begränsa effekterna av bilen i europeiska städer. Det är inte känt exakt, var eller när begreppet

Traffic Calming fick sitt ursprung, men den tyska termen (Verkehrsberuhigung) tros först ha

använts i den tyska federala regeringens rapporter i början av 1970-talet. Idén om Traffic

Calming, har sina rötter i tidigare rörelser för att skydda stadsmiljöer från de värsta effekterna

från bilen. Även den brittiska strategin syftade till att skapa mer lugna stadskärnor och

skyddade bostadsområden (Newman & Kenworthy 1999:89ff).

2.2 Tidigare forskning

Trafikplanering i Sverige är i grunden baserad på medborgarnas krav på god tillgänglighet,

trygghet, trafiksäkerhet och miljökvalitet. Göteborg är den enda staden i Sverige som har

implementerat konceptet Traffic Calming i sin trafikplanering. Pavel Huzevka (2005)

presenterar i sin rapport Traffic Management in Sweden’s Neighbourhoods: Examples from

Gothenburg, effekterna av ett antal åtgärder om Traffic Calming som genomförts i Göteborg.

Målet för de lokala myndigheterna var att minska antalet dödade och svårt skadade med 60

procent till år 2005, vilket har uppnåtts för fotgängare och cyklister, men inte för andra

grupper i trafiken (Huzevka 2005:2).

Nedan följer en lista med åtgärder för Traffic Calming som genomfördes i Göteborg: 1. Säkra

fordonshastigheter på gång-och cykelpassager. 2. Lokalisera busshållplatser så att övrig trafik

ska stå stilla i en eller båda riktningar när en buss är vid hållplatsen, vilket möjliggör en säker

passage för fotgängare. 3. Säkra fordonshastigheter vid övergångsställen, korsningar och vissa

vägsträckor. 4. Säkra fordonshastigheter i korsningar, för att säkerställa en mer trygg och

säker trafik miljö för alla. Konsekvenserna av olyckor vid sådana korsningar är sällan

allvarlig (Huzevka 2005:4). Enligt rapporten har Traffic Calming ett antal effekter på

kvaliteten på den urbana miljön. Dessutom har de direkta effekter på transportsystemet,

resemönstret och ekonomin.

I Köpenhamn, som är en annan stad som tillämpat Traffic Calming säger Anne Eriksson

(Intervju 2014-05-15) att konceptet har utförts på flera platser av staden, framförallt utkanten

av centrum. Några av dessa områden är där människor bor och förväntar sig att trafiken

utanför husen håller ett lågt tempo. Flertal av dessa projekt har finansierats av kommunen.

Tekniska åtgärder som utförts är framförallt vägbulor vilket även kompletteras med

trafikhastighetsbegränsningar till 40km/h. Statistik visar att konceptet haft en god effekt på de

olyckor som drabbade området. Eriksson säger dock att detta endast gäller platser där olyckor

11

har inträffat förut. Vidare har en shoppinggata, Nørrebrogade förvandlats till en gata där

endast cykel- och busstrafik tillåts1.

Många av de stora Traffic Calmingsystemen i Europa har formellt sponsrats av nationella och

lokala myndigheter som demonstrationsprojekt. Ett av målen har varit att testa effekterna av

dessa Traffic Calmingsystem avseende viktiga miljöindikatorer och säkerhetsfaktorer. En stor

del av de tillgängliga bevisen om effekterna av Traffic Calmingsystem kommer från före- och

- efter studier av dessa projekt. Nedan följer en kort sammanfattning av de allmänna följderna

av Traffic Calming tillsammans med några konkreta exempel: Minskade olyckor är i

allmänhet betydligt mindre med Traffic Calming eftersom hastigheten är den mest kritiska

faktorn i trafikolyckor - synnerligen när det gäller risken för allvarliga skador och fara för

fotgängare och cyklister. De flesta andra Traffic Calmingsystem rapporterar liknande typer av

effekter, t.ex. i Heidelberg, som upplevde 44 procent minskning av olycksoffer efter att

30km/h införts vid bostäder tillsammans med utvalda fysiska Traffic Calmingåtgärder. I

Nederländerna har olyckor med personskador minskat med 50 procent i bostadsområden och

20 procent totalt sett (mätt per miljon fordonskilometer) och ingen ökning av olyckor har

inträffat i omgivande områden (Newman & Kenworthy 1999:100ff).

2.3 Traffic Calming

Traffic Calming syftar till att bromsa trafiken så att gatumiljön blir säkrare och mer gynnsam

för fotgängare, cyklister, shoppare och livet i ett stadsområde överlag. Traffic Calming görs

bäst genom att fysiskt förändra gaturummet, ändra geometrin av vägen genom trafiktekniska

produkter, utforma nya gatumöbler för att skapa en mer säker miljö och plantera attraktiv

växtlighet (Newman & Kenworthy 1999:89f).

Tillsammans ger dessa förändringar en effekt hos bilister och andra förare vilket får dem att

bromsa då vägen uppfattas som minder öppen, något som kallas för black-top. Detta utrymme

delas med fotgängare, cyklister och andra fordon. Traffic Calming har en potential att inte

bara minska de direkta negativa effekterna av vägtrafiken utan även att främja stadsmiljöer

som upplevs mer vänliga och interaktiva, vackrare och mer ekonomiskt framgångsrika på

grund av den större sociala vitalitet som blir möjlig i ett av stadens offentliga rum (Newman

& Kenworthy 1999:89f).

Övergripande mål med Traffic Calming är:

• Minska svårighetsgrad och antalet olyckor i tätort

• Minska lokala luftföroreningar och buller och fordons bränsleförbrukning

• Förbättra gatumiljön för icke-bilanvändare

1 E-post intervju: Anne Eriksson, Trafiksäkerhetsingenjör vid Köpenhamns Kommun. 2014-05-15.

12

• Minska bilens dominans på vägar genom att återta vägutrymme för livsrum

• Minska barriäreffekter av biltrafiken för gång-och cykelrörelse

• Förbättra den lokala ekonomin genom att skapa en bättre miljö för människor (Newman &

Kenworthy 1999:99f).

2.4 Genomförande av Traffic Calming

Traffic Calming är ursprungligen begränsat till att förbättra bostadsgator. Konceptet syftar till

att ändra väglayout och design utan att helt bygga om ett gatusystem. Detta sker genom en hel

svit av möjliga tekniker liksom planteringar av träd med starka vertikala element, rörliga

gatuytor, hastighetsbegränsande enheter och visuella barriärer som uppmuntrar till försiktig

körning. Det har konstaterats att konceptet är effektivt och inte bara flyttar trafikproblem i

staden. För att uppnå detta måste det appliceras på ett område som involverar huvudvägar.

Det finns nu många exempel på Traffic Calming på vägar och i andra hårt trafikerade

områden i hela Europa (t.ex. Frankfurt, Hamburg, Nürnberg, Berlin och Köpenhamn).

Danmark har ett rikstäckande program för Traffic Calming på huvudvägarna som kallas

Environmentally Adapted Through Roads.

Inställningen till Traffic Calming måste vara något annorlunda på huvudvägarna på grund av

de trafikvolymer som berörs, även om det finns överlappningar i de grundläggande tekniker

som används. I trafikerade områden där ett av behoven är att bättre balansera behoven av

motorfordon med behoven hos fotgängare och cyklister, är det huvudsakliga målet att kunna

återta vägutrymme för andra ändamål genom att minska hastigheten på trafiken och dess

konsekvenser (Newman & Kenworthy 1999:99ff).

I vissa fall kan de minskade vägutrymmena åtföljas av betydande förbättringar såsom nya

järnvägsförbindelser (t.ex. Nürnberg). Vägkapaciten är inte nödvändigtvis reducerad eftersom

förlusten av körfält uppvägs av lägre hastigheter som minskar fordons tidsintervall och att fler

fordon kan passera (Newman & Kenworthy 1999:99ff).

Genomförandet av Traffic Calming, är dock inte bara en teknisk process, men en omfattande

samverkansprocess där invånarna kan ge ett starkt bidrag till att identifiera problem och hjälpa

till att hitta lösningar. Det har upprepade gånger visat att samråd med medborgare har varit

avgörande för den utbredda acceptansen av Traffic Calming (Newman & Kenworthy

1999:99ff).

2.5 Hållbar trafikplanering

Staden är en plats för möten. Bilen växte fram som ett snabbt och bekvämt färdmedel, men

dess framfart har lett till problem (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:3ff). Med ökad medvetenhet

har trafik- och transportfrågor utvidgats från att handla om trafiksäkerhet till att även

13

inkludera miljöfrågor såsom utsläpp, buller, utrymmesanspråk, hälsoaspekter och upplevd

trygghet (Ekman et al. 1996:2ff). Det råder inget tvivel om att samhället och städerna måste

minska sitt beroende av motoriserade transporter. Ett sätt att komma vidare är att ändra

transportdiskursen, vi behöver gå från att planera för rörlighet till att nu planera för

tillgänglighet (Ljungberg & Smidfelt Rosqvist 2009:3ff).

Ekman et al. (1996) menar att det krävs ett nytt angreppssätt för att hantera trafik- och

stadsplaneringsfrågor, ett som handlar om mer än trafiksäkerhet och som sätter andra

trafikanter än bilister i fokus. Integrerad planering kräver nya planeringsverktyg och

planinstrument på flera olika nivåer. Dessa inkluderar ett minskat behov av transporter,

effektivisering av resor och högre kvalitet i detaljplaneringen (Ekman et al. 1996:2ff). De

åtgärder som görs bör samverka över sektorer, vilket ökar behovet av gemensamma mål.

Författarna menar att ekonomiska styrmedel (debiteringssystem) är ett sätt att få en

beteendeförändring i ny och befintlig infrastruktur, men att politiker också underskattar

medborgarnas vilja att minska biltrafiken i städerna. Ljungberg och Smidfelt Rosqvist (2009)

tar upp att det finns ett glapp mellan åtgärder och implementering. De menar att det är viktigt

att diskutera hur vi pratar om transportsystemet (diskursen). Hur vi uppfattar att saker och ting

fungerar påverkar våra val av åtgärder (Ljungberg & Smidfelt Rosqvist 2009:3ff). Därför bör

vikt läggas vid att tydligt formulera begreppsramar, mål och konsekvenser av alternativa

lösningar. Beslutsstöd behövs i alla delar av beslutsprocessen, från identifikation av problem

till införande och utvärdering. De bör hålla hög kvalitet och konsekvenserna av olika

alternativ bör vara begripliga för beslutsfattare. Trots att det råder relativ konsensus kring hur

ett mer hållbart transportsystem ska utvecklas planeras fortfarande städer så att

transportberoendet ökar. Smidfelt Rosqvist et al. (2010) menar att vi historiskt sett har

planerat för rörlighet (möjlighet att transportera oss snabbt och säkert) i stället för

tillgänglighet (möjlighet att ta del av något vi vill ha/behöver) (Smidfelt Rosqvist et al.

2010:3ff). Kostnaden för rörligheten har blivit minskad tillgänglighet i form av långa avstånd,

funktionsindelning och barriärer. De åtgärder som behövs följer fyrstegsprincipen: (1) minska

beroendet av transporter, (2) effektivisera vägnät/fordon, (3) optimal kvalitet (trafiksäkerhet

och miljö) (4) nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder (Smidfelt Rosqvist et al.

2010:3ff). För att minska beroendet av motoriserade transporter krävs att tillgängligheten till

kollektivtrafik är snabb, turtät och pålitlig (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:3ff). Författarna

menar att trafikfrågor hänger samman med hälsoproblem och påverkar inlärning och trivsel.

Genom ett ökat fokus på kollektivtrafik och på cykel och gångtrafik skulle utsläppen och

bullret minska (Smidfelt Rosqvist et al. 2010). Dessutom påverkas vardagsmotionen,

ytanvändningen och upplevelsen av en trygg stad positivt. Cykelinfrastruktursatsningar är

dessutom samhällsekonomiskt lönsamma och fler bilfria gator ökar stadens attraktivitet och

de oskyddade trafikanternas säkerhet (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:4ff).

I dagens samhälle, har Lena Rosqvist Smidfelt (2010), sett att många individer ser bilen som

en självklarhet att inneha och använda för både privat- och arbetsrelaterat bruk. Bilen har

sedan den uppfunnits mer eller mindre fungerat som ett snabbt sätt att färdas på för att

förflytta individer från punkt A till B och detta på ett relativt säkert sätt. Bilen har underlättat

14

för både kortare och längre resor och detta från allt till att köra till jobbet, besöka en annan

stad eller att transportera varor (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:1ff).

Självfallet har denna utveckling inte endast främjat samhället, utan den påverkar också miljön

och människorna runt omkring. Genom att det är så många individer som använder bil som

sitt primära transportmedel ökar det utsläppen. Ca 40 % av koldioxidutsläppen och ca 70 %

av andra utsläpp beror på det tunga bilanvändandet (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:1ff). Det är

inte endast detta som påverkas utan många gånger planeras städer utifrån hur infrastrukturen

ska fungera med bilen i fokus. Det krävs med andra ord hållbarare sätt att bygga

infrastrukturer- och transportsystem på (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:5ff).

Som ovan nämns behövs det nya innovativa sätt att utveckla infrastrukturer- och

transportsystem på. Detta inte minst för att skapa hållbarare ekologiska- och sociala miljöer

för stadens invånare att vistas i. Det beskrivs även i rapporten – Trafiksystem för bättre

stadsmiljö (1996), att transportsystem har många positiva aspekter som bör tas i beaktning i

stadsplaneringen. Men att planeringen kring dessa system måste bli effektivare för att kunna

utesluta allt fler negativa faktorer som kommer i samband med ny infrastruktur. Dessa

negativa faktorer kan vara allt från olyckor, höga utsläpp, buller, markanspråk till att det

skapas både fysiska och sociala barriärer (Ekman et al. 1996:2f).

När sedan dessa negativa faktorer ska motverkas för att det ska kunna skapas en hållbar

utveckling kan det finnas en problematik, enligt författarna Ljungberg och Smidfelt Rosqvist

(2009), att definiera vad en hållbar utveckling i detta fall innebär. När det är svårt att skapa en

enhetlig definition av begreppet blir det också svårt att på bästa sätt komma på innovativa sätt

för att skapa ett hållbart infrastruktur- och transportsystem. Genom att begreppet inte har en

tydlig definition finns det en problematik som leder till dåliga lösningar som inte alls är så

effektiva som dessa kunde ha varit (Ljungberg & Smidfelt Rosqvist 2009:3ff). Det har även

uppmärksammats att det finns olika modeller och metoder för att förbättra infrastrukturen,

men dessa har inte implementerats efter bästa förutsättningar eller överhuvudtaget. Detta, då

det enligt författarna är ganska komplext att implementera olika lösningar i befintliga system

och det behövs mer kunskap, kommunikation och fler inblandade aktörer (Ljungberg &

Smidfelt Rosqvist 2009:10ff).

Slutligen ligger också fokus, enligt Smidfelt Rosqvist (2010), på att arbeta för ett utvecklat

kollektivtrafiknät, som både ska vara ett effektivt och hållbart system. Tanken är att öka

antalet användare och skapa en attraktivare bild av kollektivtrafiken som helhet. För att

kollektivtrafiken ska kunna ”tävla” mot bilismen krävs det att den går mycket oftare, att det

går snabbare att resa kollektivt än med bilen samt att den ska vara mer pålitlig för att kunna

vinna över resenärer. Dessa tre aspekter ska fungera som riktlinjer eller nyckelord för att

utveckla en hållbar infrastruktur (Smidfelt Rosqvist 2010:15ff). En effektivisering av det

befintliga kollektivtrafiksystemet skulle absolut vara möjlig då många av de resor som görs i

dagens samhälle är korta resor, med ett avstånd på mindre än 3 km. Där av anser författarna

Ekman et al., (1996), att individer bör lämna bilen hemma allt oftare och nyttja andra

färdmedel. Detta för att både förbättra sin egen hälsa och för att främja närmiljöer och

stadsmiljön i stort (Ekman et al. 1996:6ff).

15

2.6 Underlag för projektplan

Begreppet projekt kan definieras på olika sätt men en gemensam nämnare är att ett projekt

ska frambringa en förändring (Svensson & von Otter 2009). Många institutioner arbetar idag i

projektform vilket är en metod som medför en tydlig inriktning mot resultat och har större

kontroll över alla delar av arbetet. Projektledning innebär att med hjälp av metoder och

verktyg effektivisera och underlätta arbetet mot målet (Andersen et al. 1994). Tid, kostnad

och projektmål är tre viktiga beståndsdelar att ta hänsyn till vid projektarbete. Tillsammans

bildar dessa en gyllene triangel som på ett tydligt sätt visar hur beståndsdelarna hör samman

och är beroende av varandra, men precis som att begreppet projekt kan definieras på flera

olika sätt så kan ett projekt vara uppbyggt på många olika sätt (Andersen et al. 1994).

Projektledning handlar om att leda projektet så att det lyckas. Så att intressenterna blir

nöjda och moderorganisationen kan få de eftersträvade effekterna av det resultat som

projektet skapar (Jansson & Ljung 2004:123).

Jansson & Ljung skiljer på projektmål och effektmål. Projektmålet är något konkret: det

“resultat som ska levereras från projektet”. Att projektmålet uppnås markerar det

framgångsrika slutförandet av projektet.

“Man kan mycket väl tänka sig att projektet klarar sitt mål, men att effektmålet uteblir.

Relationen mellan projektets mål och den väntade effekten kanske inte finns” (Jansson &

Ljung 2004:232). Ofta uttrycks projektmålet “som en sammanfattning av viktiga egenskaper

hos projektresultatet, med andra ord: vad ska vara uppnått, när ska det vara uppnått, och till

vilken kostnad? Projektmålet bör beskriva det färdiga projektresultatet och inte vägen dit

(Jansson & Ljung 2004:247). Det blir ”den samlande punkten i projektet för alla

projektdeltagare, dels för kommunikationen i projektgruppen och dels i kontakterna med

intressenter utanför projektets organisation” (Jansson & Ljung 2004:255).

En milstolpeplanering är en logisk plan som visar samband i projektet. Milstolparna är

kontrollstationer och beskriver ett tillstånd som projektet bör befinna sig i vid en viss

tidpunkt. En milstolpe beskriver vad som ska uppnås, inte hur och ska så långt som möjligt

vara lösningsneutralt formulerad. För att nå en milstolpe måste vissa aktiviteter vara utförda.

Då exempelvis milstolpe tre påbörjas behöver inte milstolpe två vara avslutad, men projektet

måste ha befunnit sig i tillståndet för milstolpe två (Andersen et al. 1994).

3. Metod och genomförande

3.1 Motiv för vald teori

Som en övergripande riktlinje valdes litteratur för hållbar trafikplanering. Denna litteratur

kommer från diverse artiklar vars fokus just är trafik och transporter i en hållbar utveckling.

Då ett flertal av artiklarna använts av författarna tidigare under sina studier blev de snabbt ett

förstaval och inspirationskällor för denna uppsats. Dessa artiklar användes under samma

skolår, framtagna av lärare på skolan för elever inför olika uppgifter och seminarier.

16

Litteraturen är inte spretig i sig utan författarna fokuserar väldigt bra på hållbar

trafikplanering vilket även underlättade för oss. Den information och fakta vi behöver och

använder från vår valda litteratur har vi upptäckt behandlas i andra verk och litteratur. I

uppsatsen används det inte mycket litteratur utan en hel del får vi från våra intervjuer som ett

sätt understöder våra val av litteratur. Vi tror att litteraturen som har tagits fram är tillräckligt

givande för att kunna möta upptill uppsatsens syfte och besvara dess frågeställningar.

Som motivationsteori har vi valt att använda teorin av Peter Newman och Jeffrey Kenworthy

från deras artikel Traffic Calming Sustainability and Cities: Overcoming Automobile

Dependence i boken The Sustainable Urban Development Reader (2004) redigerad av

Stephen M. Wheeler and Timothy Beatley. Denna bok har legat som huvudteori för

diskussioner och analyser om Traffic Calming och har hjälpt författarna att mer djupare förstå

konceptet Traffic Calming. Artikeln var väldigt givande för hur det har uppkommit och hur

det utvecklats med historiens gång. Den gav även en bra grund för hur Traffic Calming

utformats och de fysiska åtgärder som görs i verkligheten, något som blev ytterst viktigt för

studiens frågeställningar. Denna teori har förstärkts av bland annat en intervju (presenteras

senare i metoden) som gjordes via epost med en anställd på Köpenhamns kommun. Med

denna litteratur har arbetet förenklats för att svara på studiens syfte och frågeställningar.

Från Traffic Calming sker en övergång till hållbara transportsystem och här använder vi oss

av tre vetenskapliga artiklar; Trafik i hållbara städer (2010) skriven av Lena Roskvist

Smidfelt, publicerat av Trivector Den andra artikeln är; Bättre införande av åtgärder för ett

hållbart transportsystem (2009) skriven av Lena Roskvist Smidfelt och Christer Ljungberg,

publicerat av Transport Mistra- Lund. Den tredje artikeln heter; Trafiksystem för bättre

stadsmiljö (1996), skriven av Lars Ekman, Lena Roskvist Smidfelt och Pia Wesford,

publicerat av Lunds Tekniska Högskola Bulletin. Dessa artiklar har varit till stor hjälp

angående hur trafik- och stadsplanering påverkar stadsmiljön. De har givit bra svar för hur

bilberoende kan överkommas i städer. Slutligen har de även varit givande för att diskutera hur

hållbar trafikplanering skall utföras.

Efter själva uppsatsen presenteras projektplanen; Förstudie- utvärdering av Traffic Calming

vid Nobeltorget. Vi använder boken Projektarbete – teori och praktik med sagan om

diamanten som sprängdes (2009) av Lennart Svensson och Casten von Otter. I denna bok

definieras mycket tydligt vad begreppet projekt innebär. Därefter använder vi Målinriktad

projektstyrning (1994) av Erling S Andersen, Kristoffer V Grude och Tor Haugh för att

diskutera begreppet projektledning och olika metoder och verktyg inom projektledning.

Vidare har denna bok använts som hjälpmedel till milstolpeplanering. För att förklara

begreppet projektmål, effektmål och projektets syfte har vi använt Projektledningsmetodik

(2004) av Tomas Jansson och Lennart Ljung. Samtliga skrifter har varit väldigt givande som

förenklat arbetet med projektplanen med syfte att förankra den och få så realistiska resultat

som möjligt.

17

3.2 Val av metod

Denna studie har en kvalitativ ansats med fokus på främst interjuver. Även observationer,

fotografier, kartor och skisser har använts för att förstärka analysen. Syftet med intervjuerna

var att ta reda på hur huvudintressenterna för Malmöexpressen såg på hållbar trafikutveckling.

3.3 Kvalitativ undersökning

Det första steget för en intervju var att ta kontakt med de nyckelpersoner som ansågs vara bäst

lämpade för denna studie. De kontaktades i god tid via mail där det kort gavs en presentation

av utbildningen och studien. Det frågades ifall de kunde ställa upp på en intervju och i sin tur

vilket datum, plats samt ifall de tillät ljudinspelning. Att spela in en intervju har många

fördelar. Som intervjuare kan fokus läggas på själva intervjun utan att förlora tid för

anteckningar och i efterhand kan det inspelade materialet bearbetas.

Samtidigt finns det nackdelar med att spela in sina intervjuer: Cloke et al. (2004) skriver

följande:

Researchers need to be aware, however that the presence of a tape-recorder can

sometimes present a psychological barrier to the interviewee, whose responses might be

more guarded and `formal` than if the tape was not running.

It is also important to be well prepared for tape-recording. Prior familiarization with the

machine and regular battery checks are invaluable in avoiding the interviewer´s nightmare

of finding out, after the event, that the interview has not yielded any text to quote from

due to the tape-recorder not working properly! (Cloke et al. 2004:152).

Innan varje intervju frågade vi ifall det gick bra med ljudinspelning främst för att underlätta

bearbetningen av materialet vid senare tillfälle. Samtliga intervjupersoner godkände detta.

Beroende på vem som intervjuades kom mötets plats att variera. Två intervjuer utfördes via

epost då ett gemensamt datum för att träffas inte kunde bestämmas på grund av fulltecknade

scheman. Intervjuerna sträckte sig allt från 25 minuter till 1 timme.

Det första urvalet med mail skickades till ett flertal personer som ansågs vara bäst lämpade för

att svara på de frågor vi förberett. Dessa personer var främst projektledare, planerare och

arkitekter av olika slag från Malmö stad, Skånetrafiken och Nobina. Efter en tids väntan

svarade dessvärre majoriteten att de inte kunde träffa oss för en intervju på grund av

fulltecknade scheman. En del av dessa personer föreslog andra tider som passade dem men

som för vår del var alldeles för nära vår deadline. Vi beslöt oss därför för att gå vidare med

sökandet av nya personer. Först var vi dock tvungna att bestämma en tid med den enda

personen av samtliga som kunde träffa oss. Denne person var Per Wisenborn (vice-

projektledare, Malmöexpressen och trafikplanerare på Malmö Stad) vilket även blev

respondenten som kom att ge oss en inblick i Malmöexpressen och allt vad det innebar.

Intervjun var en bra inledning då det gavs en kort presentation om projektet i sig, något vi

uppskattade. Vid slutet av intervjun kom ett flertal personers namn på tal som potentiellt

kunde komma att bli respondenter för våra intervjuer. Nya mail skickades ut till dessa

18

personer. Anders Dahlbäck (landskapsarkitekt, Malmö Stad) gick med på att genomföra en

intervju via mail. Vi insåg snabbt därefter att två intervjuer inte var tillräckliga för vår studie,

därför fick vi tips under ett handledningstillfälle om ett antal forskare vars inriktning var

trafikfrågor. En tredje våg mail skickades ut och Christina Scholten blev den person vi

lyckades arrangera en intervju med. Efter en bit in i skrivandet togs beslutet att utesluta denna

intervju från att sammanställas på grund av att den information som presenterades inte var

relevant nog för vår studie. Slutligen lyckades vi få tag på Anne Eriksson

(trafiksäkerhetsingenjör, Köpenhamn kommun). Hon var en av de inblandade för när

Köpenhamn införde Traffic Calming i deras gaturum. Denna intervju var till stor hjälp där vi

fick en hel del bra mängd material och förslag på tidigare forskning.

Intervjuerna formulerades efter vad vi antog att respondenterna kunde svara på, utifrån deras

kompetens och inriktning. Vidare kunde ett svar leda till en diskussion för att behandla

problemformuleringen på ett effektivare sätt och skapa utrymme för fler perspektiv. Utifrån

varje fråga som ställdes kom det mestadels alltid upp en följdfråga. Totalt gjordes två

intervjuer genom personliga besök och två via mail.

Enligt Lars Christensen et al. finns det fördelar med dessa intervjuer (ansikte mot ansikte)

vilket han kallar personlig intervju. Dessa är att de går snabbt att genomföra och det kan

ställas komplicerade frågor eftersom det finns möjligheter att förklara eventuella oklarheter

(Christensen et al. 2001:142). Efter att intervjuerna genomförts var vissa svar inte helt

begripliga så därför skickades ytterligare följdfrågor till berörda intervjupersoner. Detta efter

att varje intervju avslutats fick vi möjlighet att komma med följdfrågor och liknande i

efterhand om så behövdes.

Utifrån intervjuerna som genomfördes på plats kom frågorna till respektive respondent att

ändras. Detta eftersom personerna som intervjuades hade olika poster och olika kompetenser.

Här fokuserades det mest på frågor kring projektet i sig utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv.

Frågor som till exempel berörde hållbar trafikplanering ställdes till samtliga respondenter.

Dessa frågor var i stort sett väldigt generella som även gav generella svar i slutändan. En del

av frågorna var mer riktade mot projektet Malmöexpressen. Dessa ställdes till Dahlbäck och

Wisenborn. Frågorna till intervjun med Scholten kom att ändras en aning. Detta då hon vid

första kontakten via mail gjorde klart att Malmöexpressen var utanför hennes expertisområde.

Frågorna blev här mer inriktade på hållbara transporter. Slutligen formulerades tre bredare

och generella frågor för Eriksson om hur Traffic Calming införts och använts i Köpenhamn.

Gällande de etiska aspekterna frågades alla personer som intervjuats ifall deras namn kunde

användas i uppsatsen. Detta gjordes i anslutning till intervjun eller vid ett senare tillfälle via

epost. Samtliga godkände detta. Intervjuerna sammanställdes genom att ljudinspelningen

spelades upp med hjälp av ett transkriberingsprogram vid namn Express scribe. Programmet

var väldigt användbart och underlättade bearbetningen. Vi tog samtidigt anteckningar på det

som ansågs vara mest användbart och relevant som senare blev en sammanställning av

samtliga intervjuer. Vissa intervjuer var vi tvungna att lyssna om på nytt för att försöka förstå

vissa argument eller för att vi helt enkelt inte hann anteckna fort nog. Efter att intervjuerna

sammanställts skrevs de ihop till en löpande text och rubricerades efter lämpliga teman. Här

19

hände det att vi fick gå tillbaka till ljudinspelningen då det fanns brister i anteckningarna.

Utöver intervjuerna har det även använts olika kartor och skisser för att maximera förståelsen

av projektet. En sista del av den kvalitativa undersökning var offentligt material som

innefattar bland annat kartor, skissar men även egna fotografier som tagits på plats (Creswell

2003:181). Observationerna gjordes för att stärka bilden av Nobeltorget i nuläget och detta

gjordes under tre tillfällen; På morgonen mellan klockan 08.30-09.30, lunchtid mellan

klockan 11.30–13.00 och på kvällen mellan klockan 16.30–17.30 har gett oss underlag till

Axialkartan. Under dessa tillfällen gav det oss underlag för framtagandet av en space syntax-

analys vilket redovisas härnäst.

3.5 Framtagandet av en space syntax- och SWOT-analys

Space syntax-analyser kan användas för att visa människors och fordons densitet och flöden

genom städers gator och stråk. Grundarna bakom begreppet och analystekniken är Julienne

Hanson & Bill Hillier. Inom Space syntax görs olika analysformer/kartläggningar och den

som valts för denna observation är en så kallad axialkarta (Hanson & Hillier 2005:95f).

En traditionell Space syntax-analys är i grund och botten en analys av tillgängligheten från ett

visst stadsrum till alla andra stadsrum i det område man analyserar. I axialkartan representeras

varje enskilt stadsrum av en linje och den rumsliga tillgängligheten beräknas genom att minsta

antalet siktlinjer skrivs in i gatu- och gångvägssystemet.

SWOT-analysen har tagits fram av oss för att göra arbetet till Nulägesbeskrivningen av

Nobeltorget enklare. Med hjälp av styrkor, svagheter, möjligheter och hot kan detta uppnås

betydligt effektivare då det görs en slags karta där nyckelord identifieras.

3.6 Konstruktion av projektplan

En projektplan är ett måste för att lyckats med varje projekt. För att underlätta arbetet i ett

tidigt skede har projektplanens struktur bestämts, syfte och mål tydliggjorts samt

intressentanalys genomförts. Här blev det givet att blanda in Malmöexpressens huvudaktörer

som skulle få en primär roll i själva utvärderingen. Övriga intressenter som togs med var

trafikanter, massmedia och högskolor/universitet.

Litteratur om hur milstolpeplanering (relevanta och realistiska milstolpar), projekt- och

effektmål (verkliga mål som kan uppnås) har använts i arbetet för att slutprodukten skall vara

så verkligt förankrad som möjligt. Denna litteratur hjälpte oss mycket tillsammans med Per

Wisenborn (trafikplanerare Malmö Stad) som varit till stor hjälp och haft rollen som en slags

kontaktperson. Vi kunde höra av oss till honom för frågor och idéer om hur Malmö Stad utför

utvärderingar i likartade projekt.

20

4. Sammanställning av kvalitativ undersökning

I detta avsnitt presenteras material insamlat från samtliga intervjuer som har bedömts

relevanta för studiens syfte. Först nedan sammanfattar Per Wisenborn Malmöexpressen och

ombyggnationen vid Nobeltorget. Åtgärder som skall genomföras:

Inga fartdämpningar för bussar, endast för biltrafik runt torget

System i bussen som påminner busschauffören om att reducera farten ifall det går för

fort

Vissa övergångställen (valda platser) där endast 30km/h tillåtet för bussar

Röda busskörfält, speciella trafiksignaler för bussar – prioriteras enklare2.

4.1 Vägen mot hållbar trafikplanering

En första fråga som ställdes till Per Wisenborn (Trafikplanerare och Vice-projektledare

Malmöexpressen, Gatukontoret Malmö Stad) var hur trafikplaneringen kan ta steget mot att

bli hållbart. Svaret var att biltrafiken behöver minskas rejält för att bland annat ge utrymme åt

kollektivtrafik, cykeltrafik och gångtrafik. Bilismen måste alltså tonas ner. Vidare berättar han

att vägen mot en hållbar planering måste inriktas mot att åtgärda miljöproblem. I Malmö finns

till exempel höga halter av kväveoxider på Amiralsgatan. Malmöexpressen blir här ett projekt

som skall sätta igång och öka viljan att ta bussen istället för bilen. I frågan hur planerarna kan

påverka allmänheten till att välja hållbara transporter (cykel och kollektivtrafik) menar

Wisenborn att infrastrukturen för framförallt cyklister måste underlättas. Vidare skall även

olika typer av kampanjer för att bekämpa ”negativa” attityder mot kollektivtrafik äga rum3.

4.2 Ombyggnation vid Nobeltorget

Tekniska frågor som rörde Nobeltorgets ombyggnations ställdes till Per Wisenborn och

Anders Dahlbäck (Landskapsarkitekt och projektledare för ombyggnation Nobeltorget,

Gatukontoret).

4.2.1 Säkerhet

De bägge tjänstemännen förklarar att Nobeltorget kommer att få en ordentlig upprustning

gällande säkerhetsaspekten. Först och främst skall hållplatsplattformarna höjas en grad för de

nya superbussarna. Bredvid plattformarna skall biltrafik köra där det uppförts en upphöjning

för att minska hastigheten. Vid denna plats finns inga hastighetsbegränsningar men på grund

av dessa upphöjningar blir det svårt att köra fortare än 30km/h. Miljön konstrueras så att

2 Intervju: Per Wisenborn, Trafikplanerare och Vice-projektledare Malmöexpressen, Gatukontoret Malmö Stad, 2014-04-09


21

bilister inte skall kunna köra fortare än 30km/h 4. Vidare skall cykeltrafiken separeras från

bilister i en större grad än vad det är i dagsläget. Fler cykelvägar kommer att byggas längs

Olof Palmes plats och Nobeltorget5.

4.2.2 Trivsel

Hur kan trivseln hos allmänheten öka vid Nobeltorget? Dahlbäck menar att bil, gång- och

cykeltrafik inte påverkar denna fråga. Däremot krävs det ytor för vegetation, mötesplatser och

konst. Det är dock en fördel för upplevelsen på torget ifall biltrafiken runt omkring

minimeras6. Wisenborn menar att biltrafiken måste bort för att göra platsen mer trivsam och

attraktiv. Minskad biltrafik ger även en minskning av bullernivå7.

4.2.3 Utvärdera ombyggnation av Nobeltorget

Anders Dahlbäck undrar varför ett projekt som detta skall utvärderas, vad skulle staden få ut

av det? Det finns ett flertal aspekter på stadsbyggnad och det offentliga rummet som kan låta

sig mätas och kvantifieras i en utvärdering. Dahlbäck menar att det finns en fara med att

utvärdera projekt som har som grundtanke att förbättra närmiljön och livsvillkoren för de

närboende. Utvärderingen bör hur som helst göras genom räkning av besökare, enkäter och

intervjuer med medborgare, framtagning av olycksstatistik8. Wisenborn fortsätter med att

hastighetsmätningar (medelhastighet) kan göras på bilar under en längre period gällande

säkerhetsaspekten. Vidare kan det undersökas för hur ofta bilister väjer för gående vid

trafiksignaler. Miljöförvaltningen placerar ut mätvagnar som mäter halter av olika slag. Ett

liknande verktyg är mätslangar som räknar antal bilar och utsläpp9.


5 E-post intervju: Anders Dahlbäck, Landskapsarkitekt och projektledare för ombyggnation Nobeltorget, Gatukontoret.

2014-04-23


2014-04-23 7 Intervju: Per Wisenborn, Trafikplanerare och Vice-projektledare Malmöexpressen, Gatukontoret Malmö Stad, 2014-04-09


2014-04-23 9 Intervju: Per Wisenborn, Trafikplanerare och Vice-projektledare Malmöexpressen, Gatukontoret Malmö Stad, 2014-04-09

23

5. Nulägesbeskrivning

5.1 Historik

Nobeltorget ligger i korsningen av Nobelvägen och Amiralsgatan.

Figur 2. Nobeltorgets läge i Malmö. Källa: Eniro.se (http://kartor.eniro.se/?q=Nobeltorget%2C%20Malm%C3%B6)

Torget var designat av Erik Bülow-Hübe 1932 i samband med stadsplanen som gjordes då.

Vid detta tillfälle ändrades även namnet från Nobelplan till Södervärnsplan, medan en del av

torget, en liten del framför Folkets hus, fick år 1987 namnet Olof Palmes plats1.

Nobeltorget byggdes utifrån helt andra behov än de som finns idag, säger Anders Dahlbäck

Landskapsarkitekt i Malmö Stad. På torgets centrala plan var en stor plaskdamm placerad, där

områdets barn badade på somrarna och åkte skridskor på vintrarna. Den underjordiska

toaletten var bemannad och upplevdes som trygg och säker.

Då stadens kostnader för drift och underhåll ökade fanns inte längre möjlighet för att driva

plaskdammen och toalettens bemanning togs bort vilket gjorde att toaletten snabbt blev

nedgången och otrygg. Människors behov av det offentliga rummet har också förändrats

under åren. Folk har mindre behov av att använda sin närmiljö och många av de ärenden man

gjorde nära hemmet förr gör man antingen i köpcentrum eller på internet. Därför har man idag

helt andra krav på sin stad för att man ska komma ut och använda den2.

1 E-post intervju: Anders Dahlbäck, Landskapsarkitekt och projektledare för ombyggnation, Nobeltorget, Gatukontoret.

2014-04-23 2 E-post intervju: Anders Dahlbäck, Landskapsarkitekt och projektledare för ombyggnation, Nobeltorget, Gatukontoret.

2014-04-23

24

5.2 Space syntax-analys

Space Syntax analys innefattar en rad olika metoder för att förstå kopplingen mellan sociala

levnadsmönster och stadsrummen som de utspelar sig i. Upphovsmännen bakom begreppet

och analystekniken är Julienne Hanson & Bill Hillier. Det var de som publicerade de första

studierna inom ämnet samt boken The Social Logic of Space (1984). Inom Space Syntax kan

man göra tre olika analysformer/ kartläggningar och dessa är: Axialkartor, Konvexa kartor

och Isovistkartor. En traditionell Space Syntax analys är i grund och botten en analys av

tillgängligheten från ett visst stadsrum till alla andra stadsrum i det område man analyserar. I

Axialkartan representeras varje enskilt stadsrum av en linje och den rumsliga tillgängligheten

beräknas genom att minsta antalet siktlinjer skrivs in i gatu-och gångvägssystemet3 .

Nobeltorget är en viktig allmän plats för Malmös invånare. Det skapar ett centralt stadsrum

för fordonstrafik, gångtrafik och cyklister. Med hjälp av våra observationer över besökares

rörelsemönster under tre olika tillfällen har vi kunnat framställa en Space Syntax-analys.

Observationer på morgonen mellan klockan 08.30-09.30, lunchtid mellan klockan 11.30–

13.00 och på kvällen mellan klockan 16.30–17.30 har gett oss underlag till Axialkartan (se

figur 3).

3 www.spacescape.se/pdf/Om_space_syntax.Spacescape_AB.pdf

Figur 3. Axialkarta. Kartan visar trafikflöden runt Nobeltorget. Nobelvägen och Amiralgatan är mest belastat. Källa: Eniro, egen bearbetning.

25

De viktigaste slutsatserna från Space Syntax analys var att:

Amiralsgatan och Nobelvägen är de mest trafikerade vägarna runt Nobeltorget under

dygnets alla timmar.

Vidare under observationerna noterades det att Nobeltorget saknade vägar anpassade

för cykeltrafik. Det blev då ont om plats, främst för gångtrafikanter och cyklister vilket

i flera fall tvingade dem ut på vägarna för fordonstrafik, och.

Intill Nobeltorget på gatan Glädjen finns idag en mängd bilparkering.

5.3 Nobeltorget idag

Nobeltorget en av de mest trafikerade platserna i Malmö. Via Nobeltorget går busslinjerna 3,

5 och 32 och vid detta torg börjar även genomfartsleden Lantmannagatan. Enligt senaste

mätningarna så har Nobelvägen mer en 20 000 fordon/dygn. Det sker ganska många olyckor

och det är mest cyklister och fotgängare som skadas allvarligt men det saknas inte även

trafikolyckor mellan motorfordon.

Nobeltorget har brist på parken och gröna områden. Detta är en av dem grundläggande

önskemål även from de boende på Nobeltorget. Under åren har de grönområden reducerats

avsevärt och detta har led till att bullren från trafiken har ökat och även den stora mängden av

avgaserna som trafiken släpper är oroande. Detta bekräftas även från Per Wisenborn

trafikplanerare i Malmö Stad som säger att Amiralsgatan förbi Nobeltorget idag är utsatt av

höga halter av kväveoxider4.

Figur 4. Nulägesbild av Nobeltorget. Källa: Google Maps


26

Nobeltorget beskrivs som trivsam plats från båda de intervjuade, mångfalden är den positiva

aspekten av stadsdelen och serviceutbudet gör stadsdelen ganska attraktiv, men att det finns

ganska många åtgärder som måste tas för att öka trivseln i stadsdelen är båda intervjuade

överens om.

5.4 SWOT-analys

Det mest användbara verktyget när det gäller ett sätt att fatta strategiska beslut är en SWOT-

analys; Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats (Eriksson-Zetterquist et al.

2008:206). Ansoff (1965) hävdar att strategi är den röda tråden som organisationer använder

sig för att fatta beslut som berör hela organisationen samt deras omvärld.

Med denna SWOT-analys vill vi visa de styrkor och svagheter Nobeltorget har idag. Vidare

identifieras olika möjligheter och hot mot området.

Styrkor:

Centralt läge i Malmö Stad

God anknytning till kollektivtrafik

Liv och rörelse

Svagheter:

Överflöd av trafik (fordonsdominerat)

Icke inbjudande torgyta (dåliga förutsättningar etc.)

Dåligt med cykel- och gångvägar

Trång yta, mycket trafik

Möjligheter:

Attraktiv mötesplats (social interaktion)

Bra gång- och cykelförbindelser

Bra bussförbindelser

Säkrare miljö för trafikanter

Hot:

Fel målgrupp som vistas där (hemlösa etc.)

Biltrafikanters beteende och attityd gentemot cyklister/fotgängare/kollektivresenärer

Trafikstockning

5.5 Hållbarhetsanalys

En hållbarhetsanalys är ett tvärvetenskapligt verktyg som för samman sociala, ekonomiska,

ekologiska aspekter. Dessa kan kopplas till olika teorier inom diverse metodiska riktlinje

(Hedenfelt 2012:2). I vårt fall syftar verktyget att sammanföra alla dessa i en hållbar

trafikplanering.

27

5.5.1 Normativa principer

Normativa principer innebär normer som ska råda i ett hållbart samhälle. Vilka normativa

principer som gäller kan bero på vilken geografisk plats det handlar om, vilken kultur som

råder och vilka människor som uppehåller sig där (Hedenfelt 2012:48).

Ekologiska principer

God luftkvalitet och gröna transporter

Hållbara transporter innebär att godstransporterna optimeras, personbilarna på våra gator

begränsas samt att kollektivtrafik som innefattar gång- och cykelled skall utökas (Hedenfelt

2012:51). Trafiken är idag en väldigt viktig fråga när det kommer till ekologisk hållbarhet.

Varje dag kör tusentals bilar igenom Amiralsgatan och Nobelvägen och spyr ut avgaser.

Dagens transporter är idag är kraftigt beroende av fossila bränslen så som olja. Det är därför

viktigt att nya metoder och tekniker växer fram som så småningom kan ersätta detta. För att

till exempel lyckas övertyga allmänheten att välja kollektivtrafik bör den effektiviseras. Den

måste bli snabbare, mer pålitlig samt gå oftare (Smidfelt Rosqvist et al. 2010:17). Det är här

Malmöexpressen gör sitt avtryck. När det kommer till gång- och cykeltrafik visar en studie att

de åtgärder som görs i planeringen och som leder till en ökning cyklandet handlar om

lokaliseringar, tätare bebyggelse samt utökade cykelvägar Smidfelt Rosqvist et al. 2010:24).

Sociala principer inom Nobeltorgets gaturum

Ökad säkerhet och trivsel

En viktig faktor i samhället är säkerhet och trivsel hos allmänheten. Trafikanter som bilister,

cyklister och fotgängare måste känna sig trygga när de rör sig kring Nobeltorgets gaturum.

Det är en grundlig förutsättning för områdets funktion.

28

6. Traffic Calming vid Nobeltorget

6.1 Genomförande

Genom ombyggnationen kommer säkerheten att trappas upp vid Nobeltorget genom bland

annat upphöjningar för fordonstrafik. Bilister kommer ”uppfatta” att gaturummet vid

Nobeltorget i första hand är planerat för kollektivresenärer, cyklister och fotgängare. Detta

gör att bilisterna kommer att anpassa sig allt efter deras rörelsemönster5. Genom axialkartan

(figur 2) kan vi med hjälp av de röda feta linjerna se hur belastat Nobeltorget idag är av trafik

av olika slag. För att lösa detta problem gör Malmö Stad en åtgärd som till stor del speglar det

Traffic Calming handlar om. Från bägge sidorna där den nya hållplatsen skall placeras har två

hastighetsbegränsande upphöjningar gjorts i syfte att trafikanter skall sänka hastigheten och

köra försiktigt (se figur 5) (jfr Newman & Kenworthy 1999:99ff).

Vidare görs åtgärder för att bättra luftkvaliteten i området. Detta genom att till exempel införa

nya superbussar (se figur 5) och öka utrymmet för gång- och cykeltrafik. Vår SWOT-analys

tillåter oss att se problem med Nobeltorget idag. Några av de problem är den tungt belastade

trafiken vilket har behandlats ovan och den svagt utvecklade infrastrukturen för gång- och

cykeltrafik. För att öka användningen av kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik krävs det att

den är snabb och pålitlig. Det krävs även investeringar och större åtgärdsprogram för att

uppnå en grönare trafik (jfr Smidfelt Rosqvist et al. 2010:3ff). Figur 6 nedan visar det ökade

utrymmet för gång- och cykeltrafikanter som samspelar med bilar och bussar i det nya

gaturummet.


Figur 5. Upphöjning (Fysisk åtgärd) Källa: Egen bild

29

6.2. Åtgärder för ett trafiksäkert Nobeltorget

6.2.1 Säkerhet

Säkerhet är den första aspekten i en åtgärd för ett bättre Nobeltorg. Malmö Stads åtgärder här

är att höja plattformen vid busshållplatsen för att markera fotgängares territorium. Detta

förstärks med vägbulor för biltrafik vid sidan om plattformarna. Dessa åtgärder skall främja

säkerhet för samtliga trafikanter inom området6. Syftet med konceptet Traffic Calming är att

göra gatumiljön säkrare för cyklister, fotgängare och livet i ett område, exempelvis ett

bostadsområde. Enligt den litteratur som behandlats i uppsatsens tidigare avsnitt presenteras

olika tekniska åtgärder för att realisera Traffic Calming. Dessa kan till exempel vara en fysisk

förändring av gaturummet genom att smala av vägar och banor för diverse trafikanter. Andra

verktyg, vilket även är de vanligaste är att placera ut olika fysiska element för att försvåra en

passering med framförallt bil. För effektivast resultat bör denna metod appliceras på

huvudvägar (Newman & Kenworthy 1999:89f). Det krävs ett nytt angreppssätt för att sätta

trafikanter, exklusive bilister i centrum. Detta är ytterst viktigt för trafikplaneringsfrågor

(Ekman et al 1996).

Även fast Malmö Stad inte använder detta koncept som utgångspunkt kan flera likheter dras

emellan dem utifrån åtgärderna som görs och dess förutsättningar som formar projektet.

Vidare kan en likhet dras utifrån var dessa fysiska åtgärder görs. Nobelvägen och

Amiralsgatan är båda två huvudvägar i Malmö Stad som varje dag trafikeras av tusentals

fordon och övriga trafikanter.

6 Intervju: Per Wisenborn, Trafikplanerare och Vice-projektledare Malmöexpressen, Gatukontoret, Malmö Stad, 2014-04-09

Figur 6. Utvecklat gaturum. Källa: Egen bild

30

6.2.2 Trivsel

Den andra aspekten för ombyggnationen av Nobeltorget i relation till Traffic Calming är

trivseln. För en ökad trivsel vid torget krävs det en markant minskning av biltrafik och

bullernivå. Malmö Stad gör en rad olika åtgärder för detta problem, som kan bidra med vissa

positiva effekter efter en tid framåt. För att specificera detta planeras miljön just för att bilister

inte skall kunna köra snabbare än 30km/h7. Detta kan ses som en slags störning för bilister

vilket kan tvinga dem att välja en annan väg för att nå sin destination.

6.2.3 Luftföroreningar

En tredje aspekt som berör projektet och som är viktigt för området och hälsan är

luftföroreningar. Idag finns höga halter av kväveoxid i Malmös centrala delar, däribland

Amiralsgatan vilket är en huvudled genom Nobeltorget8. Att minska utsläppen är delvis syftet

med Malmöexpressen och ombyggnationen vid Nobeltorget. Genom att införa nya bussar som

drivs av elgashybrid leder till att mängden farliga halter minskas (Malmö Stad 2012:1ff).

Luftföroreningar orsakar stora problem i trafiken vilket påverkar hälsan för allmänheten som i

sin tur påverka inlärning och trivsel. Ett ökat fokus på kollektivtrafik samt cykel och gång

skulle leda till att buller och farliga utsläpp minskar. Ett sätt att minska utsläppen är att fler

personer väljer buss, cykel eller gång som resemedel istället för bilen (Smidfelt Rosqvist,

2010:5ff). Malmöexpressen är ett steg i rätt riktning för att ändra folks vanor. Fler avgångar

och bättre service vid hållplatser som till exempel Nobeltorget är ett alternativ för en hållbar

trafikplanering9.

6.2.4 Trafikflöden

Denna aspekt är utifrån projektets syfte och nulägesbeskrivningen av Nobeltorget idag en

mycket viktigt sådan. Space-syntax analysen som presenterats tidigare under studien visar

trafikflöden över området. Med hjälp av denna analys som underbyggdes av observationer vid

flera tillfällen under dygnet kunde de tunga trafikflödena ritas ut.

Den tungt belastade trafiken som dagligen passerar torget via Nobelvägen, Amiralsgatan och

belades Olof Palmes Plats leder till buller, luftföroreningar, trafikstockning etc. Malmö Stads

åtgärder för att bromsa denna trafik liknar det Traffic Calming förespråkar. För att minska

bilismen prioriteras busstrafik, cykeltrafik och gångtrafik. Ombyggnationen vid Nobeltorget

tar fasta på detta genom att breda ut utrymmet för busstrafik genom att anlägga hållplatser

mitt på körfältet (Amiralsgatan) (Malmö stad 2012:1ff). Detta förstärks med upphöjningar för

fordonstrafik. På så vis prioriteras bussar, cyklar och fotgängare10

. Åtgärderna Malmö Stad

gör liknar mycket dem som görs inom konceptet Traffic Calming.

7 Intervju: Per Wisenborn (2014-04-09) & Anders Dahlbäck (2014-04-23), Gatukontoret, Malmö Stad




2014-04-23

31

6.3 Traffic Calmings påverkan på Nobeltorget

Ombyggnationen av Nobeltorget medför en stor förändring av områdets karaktär. Efter att

projektet slutförts kan situationen för området komma att ändras drastiskt. Detta kan medföra

att bilister får anpassa sig efter det nya gaturummet. Buss-, cykel- och gångtrafik får högsta

prioritet och det blir därför viktigt för bilister att hänsyn visas och att de håller en låg

hastighet. En konsekvens som kan komma med denna ombyggnation är ifall upphöjningarna

inte är höga nog för att bromsa hastigheten tillräckligt. Malmö Stad skulle då behöva ingripa

och åtgärda detta genom till exempel införa hastighetsbegränsningar eller utöka antalet

fysiska åtgärder (vägbulor, smala gator etc.).

Per Wisenborn hävdar att de valt bort att införa en hastighetsbegränsning vid detta område av

en anledning;

Principiellt brukar vi bara göra det vid skolor till 30km/h. Den begräsningen är så viktig och skall

därför vara skarp, inte finnas på flera ställen. Skolor och barn skall peka ut att här är det extra viktigt

att hålla hastigheten… Istället för att införa hastighetsbegränsningar skall miljön därför justeras så

att bilister inte skall kunna göra mer än 30km/h11

.

6.4 Förslag till projekt

Traffic Calming har flera fördelar för att bromsa och säkra gaturummet i ett område.

Införandet av detta koncept och fysiska åtgärder i form av vägbulor etc. syftar till att lösa de

problem som idag finns vid Nobeltorget. Det är viktigt att de åtgärdernas som säkerhet,

luftföreningar och trafikmängd ska utvärderas eftersom detta projekt kan vara som förebild

för kommande liknade projekt.

Fortsättningsvis bör detta projekt även uppföljas av en utvärdering. Denna utvärdering bör

innefatta olika undersökningar och mätningar såsom;

- Enkätundersökningar

- Observationer

- Mätning av trafik med hjälp av slangar

- Mätning av luftkvalitet med hjälp av mätvagnar

Olika indikatorer som kan användas i denna utvärdering är; trivsel, luftkvalitet och

trafikflöde. Utvärderingen är ett bra verktyg för att se ifall ett projekt har lyckats. Till detta

moment kan flera representanter engageras från nyckelaktörerna Malmö Stad (Gatukontoret,

Miljöförvaltningen) Skånetrafiken, Nobina och allmänheten etc.

11

Intervju: Per Wisenborn, Trafikplanerare och Vice-projektledare Malmöexpressen, Gatukontoret, Malmö Stad, 2014-04-

09

33

7. Projektplan 7.1 Projektdefinition

Denna förstudie har bedrivits genom ett samarbete med Malmö stads Gatukontor och

författarna Arben Vojvoda samt Mergim Hajdari. Studien görs inom programmet ”Hållbar

stadsutveckling: ledning och organisering” som hålls vid Malmö högskola och SLU Alnarp.

Genom denna förstudie görs en projektplan för hur Malmös storsatsade infrastrukturprojekt,

Malmöexpressen kan utvärderas i relation till konceptet Traffic Calming.

Traffic Calming är processen att bromsa trafiken för att säkra gatumiljön och göra den mer

gynnsam för fotgängare, cyklister, shoppare och livet i ett bostadsområde överlag. Traffic

Calming görs bäst genom att fysiskt förändra gaturummet, ändra geometrin av vägen genom

trafiktekniska produkter, nya gatumöbler utformade för att skapa en mer hygglig och säker

miljö och plantera attraktiv växtlighet

7.2 Projektorganisation

Roll Namn/Organisation/Företag Telefon E-postadress

Projektbeställare Gatukontoret, Malmö Stad 020 34 45 00 [email protected]

Projektledare Tillsätts av Gatukontoret,

Malmö Stad

020 34 45 00 [email protected]

Projektdeltagare Representant av

Gatukontoret, Malmö Stad

020 34 45 00

[email protected]

Representant av

Miljöförvaltningen, Malmö

Stad


Representant av

Skånetrafiken


Representant av Nobina +46 8 4106

5000

[email protected]

34

7.3 Bakgrund

Malmö stad växer snabbare än någonsin och i takt med att det flyttar in flera tusen nya invånare till

staden ökar trafiken, inte minst kollektivtrafiken då nya trafikflöden skapas, gamla ökas. Malmö stad,

Skånetrafiken och Nobina blir här satta i en position där de måste utveckla och effektivisera

trafiksystem för morgondagens infrastruktur och morgondagens inflyttare. Runt Nobeltorget, vilket är

det område denna studie riktar sig in på, är trafiken idag högt belastad vare sig det gäller fordonstrafik

av olika slag, gång- samt cykeltrafik. Hög mängd trafik innebär att gaturummet blir trångt och graden

av olyckor kan öka etc. Konceptet Traffic Calming är ett relativt nytt begrepp inom trafikplanering.

Malmö stads storsatsning kring Malmöexpressen berör inte direkt Traffic Calming men genom de

åtgärder som görs av Malmö stad, Skånetrafiken och Nobina går det att se ett flertal paralleller med

detta planeringskoncept.

Antalet olyckor runt Nobeltorget (Amiralgatan, Nobelvägen, Olof Palmes plats) kan genom detta

projekt komma att minska med hjälp av de åtgärder som idag har planerats. Malmöexpressen är ett

nytt trafikinslag i Malmö med ett enkelt tänkespråk, ”tänk spårvagn, kör buss”. Flera meter långa

bussar har sina egna körfält som snabbt och enkelt via Stenkällan och Västra Hamnen skall

transportera tusentals resenärer varje dag. Detta är dock inte det enda problemet som Malmöexpressen

skall lösa. Förutom det ökade resebehovet med buss skall dessa nya bussar med nya anpassade

busskörfält åtgärda de höga halter kväveoxid som idag präglar Amiralsgatan. Genom detta kan

jämförelser mellan åtgärderna för Malmöexpressens syfte och Traffic Calming redovisas.

7.4 Syfte

Projektet skall analysera och utvärdera effekterna av Traffic Calming kopplat till

ombyggnationen av Nobeltorget utifrån aspekterna säkerhet, luftföroreningar och

trafikmängd.

7.5 Projektets mål och effekter

Studiens huvudmål är att göra en utvärdering av ombyggnationsprojektet Nobeltorget i

Malmö, med utgångspunkt Traffic Calming som planeringskoncept.

Huvudmålet har delats upp i delmål, som inte behöver vara tidsbestämda och uppnås i en

speciell ordning;

- Ökad kunskap om Traffic Calmingkonceptet hos projektets beställare

- Undersöka huruvida Malmö stad har uppfyllt projektets mål

- Minskad bilism

- Ökad trafiksäkerhet runt Nobeltorget

- Antalet trafikolyckor vid Nobeltorget har minskat

35

Projektets effektmål;

- En mer tydlig bild om konceptet Traffic Calming

- Konceptet Traffic Calming blir en förebild för kommande likartade projekt

- Visa fördelar med Traffic Calming utifrån aspekterna; säkerhet, luftföroreningar och

trafikmängd

7.6 Vem påverkas av projektresultatet?

De som i första hand påverkas av projektets utfall är trafikanter. I Malmö stad,

kollektivtrafiken, bilismen, cyklister, fotgängare och inte minst de som bor och verkar runt

omkring Nobeltorget.

7.7 Avgränsningar

Projektet ”Utvärdering av Traffic Calming vid Nobeltorget” ska bara utvärdera Nobeltorget

och inte hela stråket. Studien skall inte heller komma att utvärdera hela Malmöexpressen och

alla dess nya hållplatser. Utvärderingen är i första hand till för Gatukontoret i Malmö stad och

i andra hand övriga trafikanter och berörda boende i området. Projektet har ett väl avgränsat

syfte, mål och tid. Likt de flesta utvärderingar kring trafikprojekt pågår de oftast under en

längre tid, cirka 5-10 år. Denna utvärdering skall inte vara en långgående sådan utan sträcka

sig över 11 månader. Detta förklaras och redovisas längre fram i projektplanen.

7.8 Tidsplan

Startdatum: 2014-09-01

Slutdatum: 2015-09-01

7.9 Intressentanalys

Intressenter Krav på projekt Projektets påverkan på intressenten Intressentens påverkan på projektet

Gatukontoret, Malmö

Stad

Malmö stad har som högsta prioritet

att detta projekt skall bidra till att fler

invånare i Malmö stad väljer att åka

kollektivt.

Gatukontoret har höga krav för att

uppnå en hållbar trafikplanering.

Detta bedrivs genom flera kampanjer

för att sprida information.

Projektet påverkar Malmös synsätt för

hållbar trafikplanering och bidrar med ett

koncept som kan vara vägledande för

kommande likartade projekt.

Gatukontoret har en stor inverkan på detta

projekt eftersom de har ansvar för all fysisk

planering som berör infrastruktur inom stadens

gränser.

Vidare skall Gatukontoret förse utvärderingen

med slangar till trafikmätning för att kunna

utföra utvärderingen.

Miljöförvaltningen,

Malmö Stad

Att värna om gröna ytor som finns i

området samt bra luftkvalitet är

miljöförvaltningens främsta

prioritering.

Efter att utvärderingen har nått sitt slut kan

resultatet visa att luftkvaliteten runt

Nobeltorget kan ha försämrats eller

förbättrats. Beroende på resultatet kan

Miljöförvaltningen tvingas åtgärda detta.

Här skall Miljöförvaltningen bidra genom

mätvagnar som ställs ute under utvärderingens

tidslopp.

Bidra med kunskap kring hur luftkvalitet kan

förbättras genom mindre utsläpp etc.

Skånetrafiken Skånetrafikens krav på detta projekt

är att efter att det slutförts skall det

bidra till att fler invånare väljer att

åka deras bussar.

Efter utvärderingens slut skall detta projekt

ställa krav till Skånetrafiken, bl.a. ett mer

vattentätt trafikslag (Hålla tider, minder

förseningar). Vidare kan projektet komma att

leda till förändringar av tidtabeller för bussar.

Skånetrafiken kan bidra med kunskapskällor

från tidigare utvärderingar kring tidtabeller och

kollektivt resande i staden.

Nobina Ombyggnationen på Nobeltorget

kräver att det anpassas efter Nobinas

Projektet kan påverka Nobina först efter

utvärderingens slut och ett resultat är

vh

Maskinskriven text

36

bussar, vilket det gör. insamlat. Här kan till exempel

hastighetsbegränsningar komma att ändras

beroende på vad resultat visar i relation till

olyckor etc.

Trafikanter (bilister,

cyklister & fotgängare)

Cyklister och fotgängare har som

krav att Miljöförvaltningens

mätvagnar inte tränger sig på deras

utrymme i gaturummet. Bilister har

som krav att slangarna som

Gatukontoret förser inte försämrar

bilarnas skick eller resan.

Utvärderingen påverkar samtliga trafikanter

genom förmågan att på lång sikt förbättra

deras situationer i gaturummet, till exempel;

förmågan för bilister att köra lugnt och sansat

i samspel med övriga trafikanter.

Väntetider kan skapas för att köra genom valda

mätningsområden (slangar och trafikljus).

Massmedia Detta är en intressent som inte har

större krav på projektet, förutom att

den ska vara öppen för att resultat

kan presenteras för allmänheten.

Media kan påverka projektets syn hos invånarna

på området men även utanför. De kan lyfta fram

positiva och negativa aspekter som kan påverka

allmänheten vilket innebär att projektet också

berörs. Vidare kan de göra ”reklam” för Traffic

Calming (förutsatt att det har gått bra) som andra

kan ta lärdom av.

Universitet/Högskola Studenter från närliggande universitet/högskolor

kan bidra med nya tankesätt och innovativa

lösningar på olika problem som kan uppkomma.

vh

Maskinskriven text

37

7.10. Milstolpeplanering

Den milstolpeplan som satts upp för detta projekt är följande;

1. Projektorganisation etablerad.

2. Enkät konstruerad – Skall beröra frågor inom; säkerhet, trivsel, trafikflöden.

3. Bestämma tid och plats för var slangar för trafikmätning och mätvagnar för luftföroreningar

skall placeras. Påbörja insamling av statistik för olyckor (polis, trafikverket etc.)

4. Placera ut slangar för trafikmätning och mätvagnar för luftföroreningar. Observation 1

(Hur trafikanter beter sig i relation till varandra) runt Nobeltorget

5. Enkätundersökning 1.

6. Enkätundersökning 2 och observation 2 av fotgängare (beteende, möte med trafik)

2014-11-30 – Flera omgångar av enkätundersökningar och observationer görs för att

samla in så mycket material som möjligt, under de fyra årstiderna.

7. Enkätundersökning 3 och observation 3.



10. Första bearbetning av insamlad data (observationer, enkätundersökningar, polis och

trafikverket) slutförd.

11. Andra bearbetning av insamlad data (mätvagnar och slangar) slutförd.

12. Presentera resultat i form av skrifter.

vh

Maskinskriven text

vh

Maskinskriven text

38

Milstolpar Tidsplan Ansvarskort

# Beskrivning Startdatum Slutdatum Projektledare Styrgrupp Övriga

1 Etablering av

projektorganisationen

2014-09-01

2014-09-01

Kallar till möte vilket

hen håller och styr.

Delar ut uppgifter till

övriga personal.

Projektledaren

tillsammans med

styrgrupp beslutar vad

som skall undersökas

genom enkäter.

2 Konstruera en enkät inför

undersökningarna

2014-09-02 2014-09-08 Styrgruppen ansvarar för att

ta fram enkäter till samtliga

enkätundersökningar. De

ansvarar även för vad som

skall frågas.

3 Bestämma tid och plats

för placering av:

– Slangar för

trafikmätning

– Mätvagnar för mätning

av luftkvalitet

Påbörja insamling av

statistik (Polis,

trafikverket etc.)

2014-09-15

2014-09-15 Projektledaren tar beslut

genom vad styrgruppen

har kommit fram med.

Bidrar med kompetens

inom relevanta fält.

vh

Maskinskriven text

39

4 Placera ut mätvagnar och

slangar för att beräkna:

- Trafikanter

- Utsläpp

Observation 1 på

Nobeltorget

2014-09-22

2014-09-22

Personer med viss

kompetens genomför

observationer.

Gatukontoret och

Miljöförvaltningen ger

kommunpersonal i uppgift

att placera ut mätvagnar och

slangar.

5 Enkätundersökning 1 vid

Nobeltorget

2014-09-23

2014-09-23 Personer med viss

kompetens genomför

enkätundersökningar.

6 Enkätundersökning 2 och

observation 2 vid

Nobeltorget

2014-10-30

2014-10-30

Personer med viss

kompetens genomför

enkätundersökningar och

observationer.


observation 3 vid

Nobeltorget

2015-02-02

2015-02-02

Personer med viss

kompetens genomför


observationer.


observation 5 vid

Nobeltorget

2015-04-15 2015-04-15 Personer med viss

kompetens genomför


observationer.


observation 5 vid

Nobeltorget

2015-06-02 2015-06-02 Personer med viss

kompetens genomför


observationer.

10 Första bearbetning av

insamlad data

(observationer och

enkätundersökningar,

2015-06-03 2015-06-10 Viktigt att

projektledaren har koll

på läget gällande

datahantering,

Styrgruppen väljer personer

till att bearbeta insamlad

data från

enkätundersökningar,

vh

Maskinskriven text

40

samt statistik från Polis

och Trafikverket

(olyckor).

Detta sker skriftligt i form

av rapporter.

observationer samt

olycksstatistik från

Polismyndigheten och

Trafikverket.

11 Andra bearbetningen av

insamlad data (mätvagnar

och slangar).

Detta sker skriftligt i form

av rapporter.

2015-06-10 2015-06-18

Efter att Gatukontoret och

Miljöförvaltning bearbetat

materialet samlar

styrgruppen och verkställer

en rapport.

Kommunpersonalen som

tidigare kallats in för att

placera ut mätvagnar och

slangar går nu ut och samlar

in. Gatukontoret och

Miljöförvaltningen sköter

bearbetning av data.

11 Presentera slutresultat 2015-07-06 2015-07-06 Projektledaren

presenterar resultatet av

utvärderingen genom en

redovisning för berörda

intressenter.

Rapporterna publiceras

offentligt på internet och

i tryckta former.

Styrgruppen verkar under

hela presentationen av

resultatet. Detta för att

deras kompetens kan

komma att vara användbar

när det presenteras (Frågor

etc.).

Media är här på plats.

vh

Maskinskriven text

41

7.11 Ganttschema

GANTT-schema

Totalt

Startdatum: 2014-09-01 Arbetsdagar 307

Arbetstimmar 357

Aktivitet Ansvarig Startdat. Slutdat. Dagar Tim

mån-fre

Projektorganisation etablerat Styrgrupp 2014-09-01 2014-09-08 6 48

Enkät konstruerad Styrgrupp 2014-09-02 2014-09-08 5 40

Insamling av statistik Styrgrupp 2014-09-01 2014-09-20 15 120

Placera ut verktyg Gatukontoret 2014-09-22 2014-09-22 1 8

Enkätundersökning Konsult 2014-09-23 2014-09-23 1 8

Enkätundersökning och observat. Konsult 2014-11-30 2014-11-30 1 8




Produktion 1 Styrgrupp 2015-08-04 2015-08-10 5 40

Produktion 2 Styrgrupp & Gatukontoret 2015-08-10 2015-08-18 7 56

Presentera resultat Styrgrupp 2015-09-01 2015-09-01 1 5

Projektplan

vh

Maskinskriven text

42

7.12 Riskanalys

ID Händelse som an påverka

projektet negativt

Bedömning av

sannolikhet

(1-5)

Bedömning

av konsekvenser

(1-5)

Hur hanteras risken i projektet? Ansvarig för bevakning/åtgärd

1 Milstolpe 1 – 3 Intressenterna

kan vara oeniga om hur

enkäterna skall vara

utformade, vad skall frågas

om? Vidare kan de vara

oeniga om vart mätvagnar och

slangar skall placeras ut.

4 3 Det är projektledarens ansvar att projektgruppen

tillsammans når ett enigt beslut genom god

kommunikation och samarbete, tydlig plan,

information samt kompetens.

Projektledaren

2 När mätvagnar och slangar

väl placerats ut kan de råka ut

för vandalism och

skadegörelse.

3 5

Kameraövervakning över specifika platser där

dessa redskap placerats ut. Vidare skall även

område vara skyltat för att uppmärksamma

trafikanter.

Gatukontoret & Miljöförvaltningen

3 Milstolpe 4-8

När enkätundersökningarna

och observationerna görs blir

utvärderingen starkt beroende

av respondenterna och deras

rörelse runt torget. Även

vädret kan bli en faktor som

kan störa detta moment.

4 4 I god tid kan det vara bra att se ifall vädret

kommer att bli någorlunda stabilt under de valda

dagarna för insamlingen av data.

Ifall det blir brist på respondenter kan

projektledaren tillsammans med styrgrupp besluta

att skicka enkäterna via brevlåda till boende nära

Nobeltorget och andra berörda målgrupper.

Valda personer som skall

genomföra enkätundersökning &

observationer.

Projektledaren & styrgruppen

4 Milstolpe 9-10

Genom en bearbetning av

insamlat material som sker

digitalt kan fel förekomma i

bearbetningen.

2 3 Det första som skall göras när efter att fått in datan

på datorn är att leta reda på kodningsfel. Fel

uppstår t.ex. när man har missat att koda någon

fråga så att svaren förskjutits ett eller flera steg.

T.ex. svarskoden på fråga sju har man kanske

skrivit där koden för fråga åtta skulle varit osv..

Gatukontoret & Miljöförvaltningen

5 Konflikter mellan intressenter 4 4 Det blir här projektledarens och styrgruppens

roll att se till att projektgruppen och

intressenterna håller samman. Under hela

Projektledaren & Styrgruppen

vh

Maskinskriven text

43

processens gång ska hen se till att de förblir

lojala mot projektet och varandra. 6 Brist på ömsesidigt förtroende

mellan intressenter

2 3 Projektledaren ska vara spindeln i nätet, vilket

innebär att denne ska förbereda samtliga

intressenter med information.

Projektledaren

7 Brist på kommunikation

mellan intressenter

4 4 Det är projektledarens ansvar att förmedla och

samverka. För att underlätta detta kan

projektledaren anordna möten regelbundet. Under

varje möte skall samtliga intressenter stämma av

med varandra om var de befinner sig i processen.

Efter varje möte skall allt dokumenteras för att

underlätta kommande möten och ifall problem

skulle uppstå.

Projektledaren

8 Stora förändringar inom

projektpersonal

Under processens gång kan en eller flera från

styrgruppen komma att bromsa arbetet vilket kan

leda till att denne person utesluts från

utvärderingen och tillsätts av en ny. Det är ytterst

viktigt att denne nye personen får en mycket bra

ingång i vilket skede processen är i, dess

arbetsuppgifter och historik om föregångna möten

etc.

Projektledare & Styrgruppen

vh

Maskinskriven text

44

7.13 Framgångsfaktorer

7.13.1 Trafikanters beteende

En faktor som är ytterst viktig för hur projektet i framtiden kan betraktas som en framgång är

trafikanternas beteende. Hur de i trafiken beter sig gentemot andra trafikanter såsom bilister,

cyklister, fotgängare etc. Då det sker en fysisk förändring i gaturummet kan det ta en viss tid

för trafikanter att anpassa sig efter nya regler, vanor och hinder av olika slag. Syftet med

Traffic Calming är att lugna gatutrafiken men huruvida resultaten blir hänger i slutändan på

människorna som rör sig kring det berörda området.

Malmöexpressens viktigaste verktyg är just de nya superbussarna och därför krävs det på så

vis en positiv respons från resenärerna. Detta kan komma att påverka projektet i framtiden.

7.13.2 Resultat från utvärdering Ett annat viktigt tillstånd inom projektets gång är insamlade data. Resultat från

enkätundersökningar, observationer, mätvagnar och mätslangar är viktiga för att slutföra

utvärderingen. Utan någon som helst data från samtliga undersökningar och mätningar kan

inte detta projekt genomföras. Det är därför ytterst viktigt att ha mätvagnar och mätslangar ute

på fält under hela projektets gång samt att observationer och enkäter sker under fler tillfällen.

7.14 Plan för uppföljning

Under projektets gång kommer kommunikationen att vara en viktig kugge i processen. Att

flertal möten kommer att hållas för att ständigt låta styrgruppen vara en del av nuläget om

problem som uppstår skall ett möte äga rum för att projektgruppen snarast skall kunna hitta en

lösning. Efter att projektet avslutats görs en utvärdering inom projektgruppen vilket även

förstärks med utvärderingen av Nobeltorget.

7.15 Kommunikationsplan

Syftet med en kommunikationsplan är att säkerställa att rätt personer får tillgång till rätt

information under projektets gång. Detta kräver engagemang och lyhördhet av samtliga inom

projektgruppen. Genom en bra tillgång till information kan medarbetarna snabbt reagera på

förändringar, arbetsuppgifter och att hålla projektets styrning i rätt riktning.

Projektledaren har som uppgift att hålla samman projektgruppen. Detta kan göras på olika vis,

bland annat genom möten, skapa en elektronisk plattform i form av ett forum etc. Det är

samtidigt viktigt att hen engagerar medarbetarna och att dess moral hålls hög.

Förutom moral skall projektledaren även uppmuntra och skapa en öppenhet mellan

medarbetarna som på så vis leder till ett tryggt kommunikationsklimat. Inom styrgruppen kan

vh

Maskinskriven text

45

en person väljas ut för att hålla en kontakt med media för att hålla allmänheten informerad om

vad som sker i projektet.

7.16 Resursbehov

För att projektet skall kunna verkställas behövs följande resurser;

Kontorslokaler med utrustning (datorer, skrivare, telefon, kök, toalett etc.)

Projektgruppen bör ha en relevant kompetens (projektledare, miljövetare,

trafikplanerare, ingenjörer etc.)

Statistik av olyckor (Polis, Trafikverket)

Mätvagnar för mätning av luftkvalitet (förses av Miljöförvaltningen)

Mätslangar för mätning av trafik (förses av Gatukontoret)

Respondenter till enkätundersökningarna

7.17 Budget

Den största arbetsinsatsen sker i samband med observationer, enkäter och mätningar av olika

slag. Observationer görs under två tillfällen medan enkätundersökningarna görs under tre

tillfällen. Gällande mätvagnar och mätslangar har Malmö Stad sina egna och som placeras ut.

Dessa mätvagnar och slangar kan komma att behöva underhållas. Personerna som utför detta

arbete är personal inhyrd från Malmö Stad (Gatukontoret och Miljöförvaltningen). Vidare

redovisas kostnader för personal (Projektledare och Styrgrupp). Inom Styrgruppen ingår 1

person från varje huvudaktör (Gatukontoret, Miljöförvaltningen, Skånetrafiken och Nobina)

Samtliga siffror är beräknade för en 11 månaders period.

Lönekostnader

Projektledare 100 % under 12 månader (bruttolön 30 000/månad) 360 000 SEK

Styrgrupp (4 personer) 100 % under 12 år (bruttolön 25 000/månad) 1 200 000 SEK

Kostnader för mätning

Observationer (räkna, mäta, intervjua mm) Antal timmar 20 (1h 500 SEK) 10 000 SEK

Enkätundersökningar (räkna, mäta mm) Antal timmar 15 (1h 500 SEK) 7500 SEK

Mätvagnar för luftkvalitet (räkna, mäta mm) Förses av Malmö Stad

Mätslangar för trafikräkning (räkna, mäta mm) Förses av Malmö Stad

Övriga verksamhetskostnader

Informationsmaterial 20 000

Möten, fika, etc. 10 000

Total kostnad

1 607 500 SEK

vh

Maskinskriven text

46

8. Slutsatser och diskussion

I detta avsnitt skall studiens syfte och frågor besvaras.

Huvudsyftet med arbetet är att utvärdera och undersöka effekterna av ombyggnationen av Nobeltorget, Malmö med teorikonceptet Traffic Calming som utgångspunkt.

Frågeställningarna som arbetet ställer sig är:

- Hur anpassas Nobeltorget i relation till konceptet Traffic Calming?

- Vilka effekter kan komma med konceptet Traffic Calming vid Nobeltorget? Vilka konsekvenser kan Traffic Calming orsaka? Hur kan de åtgärdas?

Som utgångspunkt för studiens slutsatser bör det klargöras att Malmö Stad inte direkt utgått från planeringskonceptet Traffic Calming. Alla de åtgärder som Malmö Stad dock gör har tydliga kopplingar till det. Detta i form av fysiska åtgärder såsom upphöjningar av trottoarkanter och vägar. Detta kan tydliggöras med sex övergripande mål med Traffic Calming som redovisats under Teori. Minska svårighetsgrad och antalet olyckor, minska lokala luftföroreningar, förbättra gatumiljön för icke-bilister, minska bilens dominans, minska barriäreffekter av biltrafiken på gång- och cykel rörelse samt förbättra den lokala ekonomin genom att skapa en bättre miljö för människor. Malmö stad gör åtgärder i form av vägbulor, delade vägbanor i gaturummet, upphöjda hållplatser för att förtydliga bussarnas territorium. Som nämnts tidigare skall dessa förändringar uppmana bilister till att hålla en lägre hastighet. Efter att ha gått igenom annan litteratur som berör Traffic Calming anser vi att vårt resultat kring studien kan jämföras med dem. De olikheter som kan lyftas fram är syftet som huvudaktören har innan projektets början. I den litteratur vi tidigare behandlat har syftet varit att gå efter Traffic Calming och dess principer, regleringar etc. medan Malmö Stad inte gjort det vid ombyggnationen av Nobeltorget.

Vidare kommer ombyggnationen vid Nobeltorget att förändra områdets karaktär. Ur ett hållbart perspektiv och de förändringar som görs, som påminner om Traffic Calming kan denna förändring Malmö Stad gör, komma att öppna nya vägar för en hållbar utveckling i andra områden i staden samt städer runt om i Sverige. Även fast denna ombyggnation går lite i skuggan av de nya superbussarna blir det därför viktigt att lyfta fram tyngden av det positiva det medför som exempelvis; sänkt hastighet, säkrare miljö, bättre luftkvalitet etc. Trots detta kan konsekvenser förekomma med projektet. Bilister blir den målgrupp som berörs mest eftersom biltrafiken måste anpassa sig efter de nya förutsättningarna för buss-, cykel-, och gångtrafikanter. Detta kan leda till konsekvenser i form av olyckor etc. Detta blir dock en tillfällig konsekvens som senare kan åtgärdas genom legitima regleringar eller ytterligare fysiska åtgärder i form av vägbulor, något som kan vara en lösning för detta problem. En förändring likt denna kräver en del tid hos allmänheten för att den skall få sjunka in.

vh

Maskinskriven text

48

8.1 Diskussion

Beslutet om Malmöexpressen och därmed ombyggandet av Nobeltorget togs på grund av fleraanledningar, bl.a. minskad biltrafik och ökad kollektivtrafik (Malmö Stad 2012:1ff). Ombyggnationen vid Nobeltorget är en av tre renoverade hållplatser för Malmöexpressens ”superbussar”. Det har vidtagits ett flertal åtgärder för att uppfylla projektets syfte och mål. Projektets huvudmål som tidigare presenterats (minskad biltrafik och ökad kollektivtrafik) harsom så åtgärdats genom att ge dessa ”superbussar” egna körfält för busslinje 5 genom Malmös centrala delar och ut till Västra Hamnen. Bussarna har fått högsta prioritet i trafiken tillsammans med gång- och cykeltrafik. Detta för att försöka minska bilberoendet i staden ochändra folks vanor till att ta bussen som resesätt1.

Traffic Calming kan bidra till att göra gatumiljön säkrare för cyklister och fotgängare genom att minska fordonshastigheter och trafik som passerar genom stadsdelen. Genom införandet avTraffic Calming kan säkerheten för samtliga trafikanter inom området öka. Luftföroreningar orsakar stora problem i trafiken vilket påverkar hälsan för allmänheten. Ett ökat fokus på kollektivtrafik (buss, cykel och gång) leder till att buller och farliga utsläpp minskar. Införande av nya bussar som i Nobeltorgets fall, vilket drivs av elgashybrid, hjälper att minska mängden av farliga halter som direkt påverkar allmänhets hälsa. Precis som Ekmanet al. påpekar att hållbar trafikplanering har utvidgats från att enbart handla om trafiksäkerhet och transporter till utsläpp och hälsa. Trafikfrågor som dessa skall även ta hänsyn till andra trafikanter än bilister. Detta kan till exempel jämföras med Traffic Calming som sätter andra trafikanter före bilisterna. Vidare krävs det en tillgänglighet för att minska ovanstående problem. Ekman et al. menar här att ökning av kollektivtrafik i en stad minskar bilberoendet och på så sätt även problem som följer med på köpet; buller, utsläpp och säkerhet. Malmö Stads satsning som inkluderar moderna, hållbara superbussar blir en lösning och ett nytt tankesätt som andra kan ta efter.

Ur ett hållbart perspektiv inom trafikplanering är detta ett steg mot rätt riktning i vägen mot ett hållbart samhälle och hållbar trafikplanering.


vh

Maskinskriven text

49

Bilaga 1

1. Kön

Man.

Kvinna.

2. Ålder

18 – 30 år.

31 – 45 år.

46 – 65 år.

över 65 år.

3. Känner du till konceptet Traffic Calming?

Ja.

Nej.

4. En del av ombyggnationen syftar till att göra torget till en säkrare plats för trafikanter. Detta kan

till exempel vara att korsa ett övergångställe. Till vilken grad uppfylls detta bäst hos dig?

Mycket stor

Stor

Liten.

Mycket liten.

Ingen betydelse.

5. Torget har som delsyfte även att bli attraktivt och öka trivseln hos besökare på torget. Till vilken

grad uppfylls detta bäst hos dig? Mycket stor

Stor

Liten.

Mycket liten.

Ingen betydelse.

6. Ombyggnationen vid Nobeltorget skulle ge mer utrymme till cyklister och fotgängare. Känner du

att det målet har uppfyllts? Tillräckligt bra

Tillräckligt

Ej tillräckligt

.

Undersökning om ombyggnation vid Nobeltorget, Malmö.

Denna undersökning görs av Malmö Stad för att se huruvida trafikanter runt Nobeltorget känner att ombyggnationen har påverkat dem

utifrån olika aspekter i relation till konceptet Traffic Calming. Vi är tacksamma för ert deltagande i vår enkätundersökning.

Kryssa för det alternativ som stämmer bäst överens med din åsikt. Endast ett svar per fråga.

Tack för hjälpen!

vh

Maskinskriven text

50

Källhänvisning

Litteratur

Andersen, E. S., Grude, K. V., & Haug, T. (1994). Målinriktad projektstyrning. Lund:

Studentlitteratur.

Brundtland Commission of the UN. Report of the World Commission on Environment and

Development (1987) Our Common Future. UN Documents.

Cloke, P, Crang, P, Goodwin, M, Painter, J, Philo, C (red.) (2004) Practising Human

Geography.Sage.Studentlitteratur

Creswell, W J (2009) Research Design. SAGE publications, California, USA

Ekman, L., Rosqvist, S. L., Westford, P. (1996) Trafiksystem för bättre stadsmiljö; En studie

över hur trafik- och stadsplaneringen påverkar trafiksäkerheten, miljökonsekvenserna och

stadsmiljön. Lunds Tekniska Högskola. Institutionen för Teknik och samhälle. Trafik och väg.

Eriksson-Zetterquist, U., Kalling, T., & Styhre, A. (2008) Organisation och Organisering.

Malmö: Liber.

Hanson, J & Hillier, B (2005) The Social Logic of Space. Cambridge University Press

Hedenfelt, E (2012) Hållbarhetsanalys av städer och stadsutveckling: Ett integrerat

perspektiv på staden som ett socioekologiskt, komplext system. Malmö Högskola - Urbana

studier.

Huzevka, Pavel (2005) Traffic Management in Sweden’s Neighbourhoods: Examples from

Gothenburg. City of Stockholm. Department of Strategic Traffic Planning

Jansson, T., & Ljung, L. (2004). Projektledningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Ljungberg, C, Smidfelt Rosqvist, L (2009) Bättre införande av åtgärder för ett hållbart

transportsystem, Lund: TransportMistra

Malmö Stad (2012) MalmöExpressen. Malmö Stad

Malmö Stad (2014) Utskick till boende. Gatukontoret, Malmö Stad

Newman, P. och Kenworthy, J."Traffic Calming" from Sustainability and Cities: Overcoming

Automobile Dependence (1999) i boken The Sustainable Urban Development Reader (2004)

redigerat av Stephen M. Wheeler and Timothy Beatley. Routledge. Taylor & Francis Group.

London and New York, 2004.

vh

Maskinskriven text

51

Rosqvist, S.L., Adell, E., Bösch, S., Indebetou, L., Neergaard, K., Nilsson, A,. Linderholm, L.

(2010:56) Trafik i hållbara städer. Trivector. Trafik AB. Lund.

Svensson, L., & von Otter, C. (2009). Projektarbete – teori och praktik med sagan om

diamanten som sprängdes. Stockholm: Santérus Förlag.

Thurén, Torsten (2000) Vetenskap för nybörjare, Liber, Malmö

Intervjuer

Dahlbäck, Anders; Landskapsarkitekt och projektledare för ombyggnation Nobeltorget.

Gatukontoret. 2014-04-23 (intervju via epost) < [email protected]>

Eriksson, Anne; Trafiksäkerhetsingenjör. Köpenhamn Kommun. 2014-05-15 (intervju via

epost) < [email protected]>

Scholten, Lindkvist, Kristina; universitetslektor och forskare. K2, Malmö Högskola. 2014-04-

28. (intervju via epost) < [email protected]>

Wisenborn, Per; Trafikplanerare och Vice-projektledare Malmöexpressen. Gatukontoret

Malmö Stad. 2014-04-09

Bildmaterial

Figur 1 Skisser över Nobeltorget och hållplats.

Malmö Stad (2014) Utskick till boende. Gatukontoret, Malmö Stad

Malmö Stad (2012) MalmöExpressen. Malmö Stad

Figur 2 Nulägesbild av Nobeltorget. http://kartor.eniro.se/?q=Nobeltorget%2C%20Malm%C3%B6

Figur 3

Axialkarta.

http://kartor.eniro.se/?q=Nobeltorget (Egen bearbetning)

Figur 4

Nulägesbild av Nobeltorget.

https://www.google.se/maps/@55.5920037,13.0203376,3a,75y,179.96h,73.64t/data=!3m4!1e

1!3m2!1srlH_tAHGiNSudu2p2pZ1bA!2e0 Hämtad 2014-05-15

Figur 5

Upphöjning (Fysisk åtgärd).

Egen bild

Figur 6

Utvecklat gaturum.

Egen bild

http://kartor.eniro.se/?q=Nobeltorget%2C%20Malm%C3%B6

http://kartor.eniro.se/?q=Nobeltorget

https://www.google.se/maps/@55.5920037,13.0203376,3a,75y,179.96h,73.64t/data=!3m4!1e1!3m2!1srlH_tAHGiNSudu2p2pZ1bA!2e0

https://www.google.se/maps/@55.5920037,13.0203376,3a,75y,179.96h,73.64t/data=!3m4!1e1!3m2!1srlH_tAHGiNSudu2p2pZ1bA!2e0

vh

Maskinskriven text

52