extra.lansstyrelsen.seextra.lansstyrelsen.se/.../gavleborg-rapport-mknvatten.docx · web viewaga...

Rapport

Helhetstillsyn Gavleåns avrinningsområdeEtt projekt med syftet att komma igång med åtgärdsarbetet för

att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten – Fas 1, identifiering och prioritering av vattenförekomster samt identifiering och

beskrivning av åtgärder

- Ett sammarbete mellan Miljöskyddsenheten och Miljöanalysenheten

Länsstyrelsen i Gävleborg

2012-10-02

Foto: Bro Frörenseri (F2181-0157) i Vallbyån i höjd med Storvik. Tidigare betning av utsäde på platsen har efterlämnat rester av kvicksilver i byggnaden

InnehållBakgrund................................................................................................................................................1

Syfte.......................................................................................................................................................2

Metod.....................................................................................................................................................2

1. Ta fram prioriteringsunderlag – Breddning av kunskapen om det som påverkar vattenförekomsterna.........................................................................................................................2

2. Prioritering av vattenförekomster..............................................................................................3

3. Beskrivning av prioriterade vattenförekomster – Inklusive orsak till varför dessa prioriterades.3

4. Identifiering och beskrivning av åtgärder...................................................................................4

Resultat..................................................................................................................................................4

Diskussion..............................................................................................................................................4

Bilaga 1, påverkansbeskrivningar – Tillståndspliktiga verksamheter......................................................6

Bilaga 1, påverkansbeskrivningar – C och U-verksamheter..................................................................15

Bilaga 1, påverkansbeskrivningar – Enskilda avlopp.............................................................................19

Bilaga 1, påverkansbeskrivningar – Dagvatten.....................................................................................28

Bilaga 1, påverkansbeskrivningar – Jord & Skogsbruk..........................................................................33

Bilaga 1, påverkansbeskrivningar – Förorenade områden...................................................................34

Bilaga 1, påverkansbeskrivningar – Vattenverksamheter.....................................................................40

Bilaga 2, beskrivning prioriterade vattenförekomster – Övergödning..................................................42

Bilaga 2, beskrivning prioriterade vattenförekomster – Miljögifter.....................................................45

Bilaga 2, beskrivning prioriterade vattenförekomster – Vatten verksamheter....................................48

Bilaga 3, förslag till åtgärder.................................................................................................................49

BilagorBilaga 1: Påverkansbeskrivningar (tillståndspliktig verksamhet, förorenade områden, dagvatten, C- och U- anläggningar, enskilda avlopp, vattenverksamheter, jordbruk & skogsbruk)Bilaga 2: Beskrivning av valda/prioriterade vattenförekomster (övergödning, miljögifter, morfologiska hinder)Bilaga 3: Åtgärdsförslag (Excell-ark)

BakgrundVattenmyndigheten har tagit fram ett åtgärdsprogram för arbete med miljökvalitetsnormerna för vatten. Syftet med åtgärdsprogrammet är att se till att de miljökvalitetsnormer som har föreskrivits för vattendistriktets vattenförekomster uppfylls senast den 22 december 2015, eller vid den senare tidpunkt som Vattenmyndigheten beslutat.

Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna har statusklassificerat alla vattenförekomster ochangett vilka miljöproblem som är orsaken till att vattenförekomsterna riskerar att inte klaramiljökvalitetsnormerna. Åtgärdsprogrammet är i huvudsak inriktat mot dessavattenförekomster, och det åligger myndigheter och kommuner att genomföra åtgärder för attklara miljökvalitetsnormerna. För många vattenförekomster behöver myndigheter ochkommuner genomföra kompletterande undersökningar för att klarlägga åtgärdsbehovet.

Länsstyrelsen är huvudansvarig för 4 åtgärder enligt åtgärdsprogrammet:

28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status.

På länsstyrelsen i Gävleborg har miljöskyddsenheten huvudansvaret för åtgärd 28,29 och 31 och miljöanalysenheten huvudansvaret för åtgärd 30. I sitt arbete med åtgärd 30 har miljöanalysenheten bestämt att till att börja med att prioritera arbete gällande Gavleåns avrinningsområde, med motiveringen att bedömningen är att det här finns flest antal vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk eller kemisk status.

1

Under år 2011 har det inom miljöskyddsenheten tagits fram ett verktyg för prioritering av arbetsuppgifter/åtgärder utifrån miljönytta kopplat till miljömålen. Resultatet av detta arbete utmynnade i att enheten beslutade att inom ramen för den tid som är prioriterbar, ska arbete med miljökvalitetsnormerna för vatten prioriteras. För att göra arbetet hanterbart, samt för att prioritera ett område där det bedöms att det finns vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk eller kemisk status, valde enheten att till en början avgränsa arbetet till Gavleåns avrinningsområde.

Enheterna fann att det var naturligt att gemensamt börja arbeta med åtgärderna i projektform. Det bestämdes att projekt skulle delas in i två faser. Fas 1, kartläggning och prioritering av vattenförekomster och identifiering och beskrivning av åtgärder, och fas 2, prioritering och utförande av åtgärder. En arbetsgrupp med representanter från de båda enheterna bildades för arbete med projektets fas 1. Denna projektrapport som arbetsgruppen tagit fram avser projektets fas 1.

När fas 1 är färdigställd är det tänkt att fas 2 skall ta vid. Fas 2 består av att prioritera och genomföra identifierade åtgärder. I fas 2 ska arbetet bedrivas brett via tillsyn och tillsynsvägledning, inbegripet även andra enheter på länsstyrelsen samt engagerande av externa aktörer, exempelvis länets kommuner.

SyfteAtt inom avrinningsområdet identifiera och prioritera vattenförekomster för vilka åtgärder är mest angelägna för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås.

Att för de prioriterade vattenförekomsterna identifiera åtgärder och översiktligt beskriva åtgärder som bidrar till att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten.

MetodVattenmyndigheterna och länsstyrelserna har statusklassificerat alla vattenförekomster ochangett vilka miljöproblem som är orsaken till att vattenförekomsterna riskerar att inte klaramiljökvalitetsnormerna. Statusklassificeringarna finns inlagda i databasen VISS (vatteninformationssystem Sverige). Det material och den miljöövervakning som ligger till grund för statusklassningarna i VISS är dock i många fall bristfälligt. Detta medför att arbetsgruppen bedömt att enbart VISS inte kan användas som underlag för att prioritera vattenförekomster och identifiera åtgärder. Underlaget måste breddas med kunskap om det som påverkar vattenförekomsterna.

Nedan följer den arbetsmetod som arbetsgruppen valt för att prioritera vattenförekomster och identifiera åtgärder:

2

1. Ta fram prioriteringsunderlag – Breddning av kunskapen om det som påverkar vattenförekomsterna.

Det prioriteringsunderlag som arbetsgruppen ansett nödvändigt för att kunna prioritera vattenförekomster och identifiera lämpliga åtgärder utgörs av en kartläggning och beskrivning av den påverkan som sker på vattenförekomsterna inom avrinningsområdet. De påverkansområden som arbetsgruppen ansett relevanta att kartlägga och beskriva utförligare utgörs av:

Förorenad mark Vattenverksamheter Tillståndspliktiga verksamheter C+U verksamheter Enskilda avlopp Jordbruk Skogsbruk Dagvatten

Det underlagsmaterial som använts är t.ex. nuvarande kunskap eller uppgifter hämtade från SMP, VISS, miljöreda, dammdatabasen, kontakt med kommuner o.s.v. Till beskrivningarna har sedan de viktigaste påverkande verksamheterna/områdena samt de viktigaste ämnena som dessa verksamheter/områden släpper ut/läcker angetts. Om uppgifter eller kunskap finns om storlek på utsläpp/läckage har även dessa angetts.

Beskrivningarna återfinns i bilaga 1. Målet med beskrivningarna är att ta fram ett tillräckligt underlag för prioritering av vattenförekomster och identifiering av åtgärder, d.v.s. inte ett heltäckande underlag. Det bifogade underlaget kan säkerligen av vissa uppfattas vara bristfälligt, arbetsgruppen har dock bedömt underlaget som tillräckligt för det fortsatta arbetet

2. Prioritering av vattenförekomster

Det finns olika orsaker till att vattenförekomster inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god kemisk och eller ekologisk status. Detta gjorde att arbetsgruppen valde att indela prioriterade vattenförekomster i följande 3 områden:

Miljögifter Övergödning Vattenverksamheter

Prioritering av vattenförekomster gjordes sedan utifrån underlaget enligt punkt 1 samt utifrån nuvarande kunskap eller brist på kunskap om vattenförekomsternas status.

3

3. Beskrivning av prioriterade vattenförekomster – Inklusive orsak till varför dessa prioriterades.

För att kunna återge resultatet från arbetsmötet enligt punkt 2, samt för att få ett ännu bättre underlag inför identifiering och beskrivning av åtgärder gjordes en utförligare beskrivning av prioriterade vattenförekomster. Beskrivningarna följer indelningen enligt punkt 2, d.v.s. miljögifter, övergödning och vattenverksamheter.

Beskrivningarna återfinns i bilaga 2.

4. Identifiering och beskrivning av åtgärder

Utifrån det underlag som tagits fram i punkterna 1 och 3 samt kunskap om miljöövervakning, tillsyn och tillsynsvägledning har lämpliga åtgärder, för att åtgärda de prioriterade vattenförekomsterna enligt punkt 2, identifierats. Åtgärderna har därefter översiktligt beskrivits.

Åtgärderna återfinns i bilaga 3.

ResultatVattenförekomster:Miljögifter: Lillgösken, Storgösken, Storsjön och Gavleån (mellan Forsbacka och Hagaström)Övergödning: Storsjön, Hoån-Ottnaren-Ältebosjön, TökilsbäckenVattenverksamheter: Jädraån, Borrsjöån och Gavelhytteån

Åtgärder:De identifierade åtgärderna återfinns översiktligt beskrivna i bilaga 3.

DiskussionDen arbetsmetod som använts för att ta fram prioriterade vattenförekomster och åtgärder kan antas fungera även på andra avrinningsområden. Metoden är enkel men relativt tidskrävande. Arbetsgruppen bedömer metoden så heltäckande som rimligtvis kan begäras. Vidare och djupare studier av påverkan torde inte ge ett signifikant bättre resultat.

I aktuellt avrinningsområde kan det givetvis vara så att arbetsgruppen missat någon angelägen vattenförekomst och/eller åtgärd på grund av bristande kunskap och bristande underlag. Arbetsgruppen är dock övertygad om att de vattenförekomster och åtgärder som redovisas i resultatet tillhör de viktigaste att arbeta vidare med.

Vad gäller åtgärder så omfattar de förbättrad kunskap om vattenförekomsterna genom utvecklad miljöövervakning, tillsynsaktiviteter som länsstyrelsen ansvarar för och

4

tillsynsaktiviteter som kommunerna ansvarar för. Det viktigt att påpeka att ingen prioritering eller viktning av åtgärder än så länge har gjorts.

Miljöskyddsenheten på länsstyrelsen kommer som ett första steg i fas 2 av projektet, den 10:e oktober hålla ett arbetsmöte för att diskutera de förslag till åtgärder som nu tagits fram. Målet för mötet kommer att vara att prioritera bland åtgärderna och sen komma med förslag hur arbetet i fas 2 skall bedrivas. Arbetsgruppens förhoppning är att detta arbetsmöte blir startskottet för åtgärdarbetet i länet. Detta i första hand för de prioriterade vattenförekomsterna men även generellt i länet och inte bara gällande arbete som länsstyrelsen kan bedriva, utan även arbete som kan bedrivas av andra aktörer och då framförallt kommunalt tillsynsarbete.

5

Bilaga 1, påverkansbeskrivningar – Tillståndspliktiga verksamheter

Inom Gavleåns avrinningsområde återfinns 35 tillståndspliktiga verksamheter exklusive täkter. Den större andelen av dessa anläggningar är vad som typiskt kan antas förväntas återfinnas inom ett område som hyser denna typ av landskap och tätorter, d.v.s. en mängd avloppsreningsverk, verksamheter som hanterar avfall, värmeverk, och diverse andra tillståndspliktiga verksamheter. Det finns dock 2 anläggningar inom avrinningsområdet som sticker ut från mängden. Dessa är stålverken Sandvik AB i Sandviken kommun och Ovako Steel i Hofors kommun.

Sandvik AB:s industriområde är beläget i Sandvikens tätort vid norra stranden av den del av Storsjön som kallas Östra fjärden och sydost om den egentliga bostadsbebyggelsen. Området är cirka 300 hektar stort och den totala byggnadsytan är drygt 500 000 m2. Området kan delas in i tre områden, "Västra verken" med enheter för tillverkning av specialmetallrör,vidareförädling av breda band m.m., "Södra verken" med enheter för tillverkning av tråd och specialverktyg m.m. samt "Centrala verken" med stålverk, valsverk och enheter för tillverkning av bl.a. rör, kallvalsade band, bergborrprodukter och hårdmetallverktyg. Verksamheten har två större utsläppspunkter till Storsjön. En för renat sanitärt och processavloppsvatten och en där avblödning av dagvatten, kylvatten och processvatten sker.

Ovako Steel AB:s verksamhet i Hofors producerar stålämnen som vidareförädlas till produkter i form av stänger, ringar, rör och kapade rör. Stångtillverkningen sker i företagets enhet i Hällefors medan övriga produkter tillverkas i Hoforsverksamheten. För produktionen finns dessutom ett antal hjälpenheter som laboratorium, transportavdelning, underhållsverkstäder m.m. Industriområdet är beläget på norra sidan av Riksväg 80 beläget i början av Hofors samhälle. Verksamheten har en större utsläppspunkt för renat processavloppsvatten.

Vad gäller täkter finns det inom avrinningsområdet 21 stycken tillståndspliktiga täkter, varav 13 berg- och moräntäkter, 6 naturgrustäkter, 2 torvtäkter, 1 sandtäkt och 1 matjordstäkt. För berg- och moräntäkter finns det två miljöpåverkansfaktorer som skulle kunna vara intressanta för projektet, kväveläckage p.g.a. sprängning och utsläpp av suspenderat material från ytavrinning. Kväveläckaget motiverar dock ingen uppföljning eftersom det är mycket begränsat och i nivå med eller lägre än utlakning från jordbruksmark och atmosfärisk deposition. Risken för utsläpp av suspenderat material motiverar inte heller att någon uppföljning. Detta eftersom att det i de fall det är motiverat finns ett villkor om att ytavrinningen från täktområdet ska ledas till en sedimentationsbassäng med oljefälla.

De två torvtäkterna inom avrinningsområdet är Norrbomuren (352 ha) och Sjulsmuren (77 ha) båda belägna i Gävle kommun cirka 12 km söder om Valbo. Från torvtäkterna avgår suspenderat material och näringsämnen. Samtliga täkter förutom torvtäkterna bortprioriteras.

6

Vid prioritering av övriga tillståndspliktiga verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka vattenförekomsters status har 20 av 35 bortprioriterats. Dessa är:

Samtliga återvinningscentralen (6 st) på grund av att de har villkor som ställer krav på hantering av farligt avfall under tak samt att endast dagvatten avgår från anläggningarna.

Alla övriga tillståndspliktiga verksamheter inom Ovakos industriområde förutom HEAB:s Ångcentral, d.v.s. Scan Arc Plasma Technologies AB, Arc Metal, Val éas, SKF Couplings och Lustgasfabrik Ovako Hofors AB. Dessa verksamheter saknar utsläpp till vatten, alternativt så är deras utsläpp obetydliga i jämförelse med Ovakos utsläpp.

AGA Gas Sandviken AB, ABB Storvik, Sandvikens krematorium och Bulten Stainless inom Sandvikens kommun har antigen inga eller obetydliga utsläpp till vatten.

Skogsljus krematorium i Gävle kommun, Setra trävaror och Carlsborgs hetvattencentral inom Gävle kommun har antigen inga eller obetydliga utsläpp till vatten.

I 14 övnings- och skjutfält är ett militärt övnings- och skjutfält med låg aktivitet. Generalläkaren är tillsynsmyndighet.

Jädraås Vindkraftpark

De 17 prioriterade verksamheterna (15 miljöfarliga verksamheter och 2 torvtäkter) beskrivs nedan inkluderat betydande utsläppta ämnen, utsläppta mängder, utsläppspunkter och koppling till vattenförekomster:

Sandvik ABHar två större utsläppspunkter till Storsjön. Det första via den s.k. AN-kanalen är utsläppspunkt för surt processavloppsvatten och sanitärt avloppsvatten. Lakvatten från 2 deponier, 1 pågående FA och 1 avslutad FA går även via reningsverk och via denna utsläppspunkt. Den andra utsläppspunkten, via ”Damm A” är en samlad utsläppspunkt för dagvatten, kylvatten och lättare besmutsat processvatten.

Vattenförekomst: Storsjön (SE672215-156026) (Båda utsläppspunkterna)

Utsläpp 2010 via AN-kanalen

Utsläppspunkt: X: 1554530 Y:6721626

Flöde: 971926 m3 Susp: 8457 kgTOC: 10882 kgCODCr 50089 kgN-tot 167 167 kgP-tot 51,7 kgCr 22 kg

7

http://www.viss.lst.se/Waters.aspx?waterEUID=SE672215-156026

Cr 6+ <27,1 kgNi 67,1 kgMo 927 kg

Utsläpp 2010 via Damm A

Utsläppspunkt: X: 1553707 Y: 6721626

Flöde: 1231520 m3

Susp: 8633 kgTOC: 13844 kgCODCr: 37213 kgN-tot: 1083 kgP-tot 79,3 kgCr 11 kgNi 67,7 kgMo 594 kg

Förutom dessa kända utsläpp är verksamhetens omfattande användning av klorparaffiner intressant med tanke på prioriterade vattendirektivsämnen. Användningen kan motivera tillsynsåtgärder i form av krav på karakterisering av utsläppt vatten, eventuella krav på utökad egenkontroll m.m. Förorenad mark inom industriområdet är även intressant (innehåll, läckage, o.s.v).

Koppling mellan objektet och vattenförekomsten (VISS):Påverkan bidrar till miljöproblemen övergödning och miljögifter. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Storsjön är klassad som måttlig. Det kan finnas risk att god kemisk status ej uppnås i Storsjön p.g.a. Sandviks utsläpp av miljögifter.

Ovako Hofors ABVatten från deponin går till företagets lakvattenrening i norra delen av verksområdet. I denna reduceras sexvärt krom till trevärt med hjälp av järnsulfat. En flockningspolymer tillsätts vilket medför att ett metallslam fälls ut. Vatten från slaggkylningen går till en damm för justering av pH och leds därefter till lakvattenreningen vid deponin. Vatten från mellanlagringsytorna för icke farligt avfall och biprodukter samlas upp i en damm. Vid behov kan vattnet renas enligt samma princip som vid deponin innan vattnet avleds till recipienten. Recipient för dessa vattenutsläpp är Lissjöbäcken.

Oljeförande avlopp samt nedsmutsat vatten från verksamheten leds till vattenreningsanläggningen i verksområdets södra del (OA-systemet). Denna består i stora drag av sedimentationsbassänger, ytoljeavskiljare samt sandfilter. Den största delen av det renade vattnet återförs till verksamheten och endast överskottsvattnet bräddas till recipienten. Processavloppsvatten från betningsanläggningen går till företagets neutraliseringsanläggning.

8

Efter neutralisering och avskiljning återtas vattnet till betningsprocessen och överskottet bräddas till recipienten. Recipient för dessa två utsläpp är Hoån.

Lissjöbäcken går in i en kulvert under verksområdet och rinner sedan ut i Hoån vid södra porten (verksområdets sydligaste punkt).

Vattenförekomst: Gavelhytteån ( SE671417-152723 ) (Båda utsläppspunkterna)

Utsläpp 2010 till Hoån (OA och neutraliseringen)


Flöde?Susp: 292 kg (OA)Oljeindex: 30 kg (OA)P-tot? (OA)N-tot? (OA)Cr: 3,9 kg (Neutraliseringen)P-tot 2 kg (Neutraliseringen)N-tot? (Neutraliseringen)

Utsläpp 2010 till Lissjöbäcken (deponin och mellanlagringsytor)

X: 6714138 Y: 151605

Deponin:Flöde?Cr 6+? Deponin: 0,005 mg/l (månadsmedelvärde)Cr-tot? 0,18 mg/l (månadsmedelvärde)

Mellanlagringsytor:Flöde?Cr 6+? 0,03 mg/l (månadsmedelvärde)Susp? 5 mg/l (månadsmedelvärde)

Som synes saknas mycket data för att kunna visa på årsutsläppen till de båda recipienterna. Noteras vidare bör att deponin håller på att avslutas. I övrigt är förorenad mark inom industriområdet intressant ( innehåll, läckage, o.s.v).

Koppling mellan objektet och vattenförekomsten (VISS)Påverkan bidrar till miljöproblemen övergödning och miljögifter, framförallt miljögifter. Det kan finnas risk att god kemisk status ej uppnås i framförallt Hoån och Lill-gösken p.g.a. Ovakos utsläpp av miljögifter.

9


Forsbacka avfallsanläggning , Forsbacka metallhydroxidlimpa och Forsbacka komposteringsanläggningForsbacka avfallsanläggning är en större avfallshanteringsanläggning inom Gävle kommun. Bl.a. återfinns deponeringsverksamhet samt avvattning av slam från enskilda avlopp inom anläggningen. Verksamhetsutövare är Gästrike avfallshantering AB och länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Forsbacka Metallhydroxidlimpa som är omsluten av avfallsanläggningens har annan verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet är Gävle kommun. Det är lämpligt att slå ihop objekten eftersom eventuella utsläpp till vatten från metallhydroxidlimpan går via avfallsanläggningen. Även ej användbart processavloppsvatten (mycket kraftigt vatten, BOD, P och N) från Forsbacka komposteringsanläggning går ut via Forsbacka avfallsanläggnings lakvattensystem. Det är därför lämpligt att även slå ihop detta objekt med Forsbacka avfallsanläggning

Lakvatten behandlas i luftad damm, markfilter och våtmark. Huvudutsläppspunkten för lakvatten är till ett dike som sedan leder till Tökilsbäcken som ligger norr om anläggningen. Det sker även läckage från anläggningen via grundvattnet till ett ytvattendike som mynnar i Björkebäcken som ligger söder om anläggningen. Under de senaste åren har det förekommit omfattande riktvärdesöverskridanden för främst fosfor, men även för kväve och TOC. Kemisk fällning av fosfor efter utsläppspunkten håller för närvarande att installeras. Övriga reningsanläggningar gås även igenom och åtgärder efter avvattningsanläggningen för slam från enskilda avlopp, i den luftade dammen och våtmarken planeras.

Vattenförekomst: Tökilsbäcken (SE672604-156000)

Utsläppspunkt: X: 6724487 Y: 602048 (dike som leder till Tökilsbäcken)

Utsläpp 2010 (till Tökilsbäcken)Flöde 160 m3P-tot 370 kgN-tot 14651 kgCOD 52486 kgBOD 4830 kgTOC 15778 kgKrom 1,9 kg

Utifrån problematiken med riktvärdesöverskridandena befaras utsläppsvärdena för P-tot och N-tot varit ännu högre under 2011. Anmärkningsvärt höga halter av kväve har även uppmätts i grundvattnet söder om anläggning (upp till 300 ggr normalt). Bolaget förklarar detta med en lakvattendamm som tagits ur drift och återställts saknar bottentätning. Hur mycket kväve och fosfor läcker från anläggningen denna väg?

10


Förutom de utsläpp till vatten som är kända kan även andra ämnen tänkas gå ut, eventuellt prioriterade vattendirektivsämnen. Detta med tanke på den verksamhet som bedrivits samt bedrivs inom området.

Koppling mellan objektet och vattenförekomsten (VISS)Påverkan bidrar till miljöproblemen övergödning och miljögifter. Det kan finnas risk att god kemisk status ej uppnås i Tökilsbäcken p.g.a. utsläpp av miljögifter.

HEAB Ångcentral och värmepumparUtsläpp av kondensatvatten till Hoån. Uppgifter om flöde och utsläppta ämnen saknas. Utsläppta ämnen: N, P, organiskt material, metaller. Förmodligen små mängder.

Vattenförekomst: Gavelhytteån (SE671417-152723)

Anläggningen:X: 6714660 Y:1527140

Koppling mellan objektet och vattenförekomsten (VISS)Påverkan bidrar till miljöproblemen övergödning och miljögifter.

Hofors avloppsreningsverkKommunalt avloppsreningsverk, hur många anslutna?, 4000?

Vattenförekomst: Lill-Gösken (SE671235-152899)


Utsläpp 2010:Tot-P: 260 kg (stor utsläppt mängd i relation till belastningen)Tot-N: 15100 kgBOD7: 6800 kgNH4-N 13500 kgTOC: 12000 kgCOD: 530000 kg

Koppling mellan objektet och vattenförekomsten (VISS)Påverkan bidrar till miljöproblemen övergödning och miljögifter. Miljögifter bl.a. p.g.a.. läkemedelsrester. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Lill-Gösken är klassad som måttlig.

Kungsgårdens avloppsreningsverkKommunalt avloppsreningsverk med 1154 personer anslutna.

Vattenförekomst: Storsjön (SE672215-156026)

11





Utsläpp 2010:Tot-P: 79 kg (riktvärdesöverskridanden har förekommit under året)Tot-N: 7500 kgBOD7: 4000 kgCOD: 17400 kg

Koppling mellan objektet och vattenförekomsten (VISS)Påverkan bidrar till miljöproblemen övergödning och miljögifter. Miljögifter bl.a. p.g.a.. läkemedelsrester. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Storsjön är klassad som måttlig.

Storviks avloppsreningsverkKommunalt avloppsreningsverk med 2580 personer anslutna.

Vattenförekomst: Näsbysjön (SE671665-154266)


Utsläpp 2010Tot-P: 50,4 kgTot-N: 8660 kg BOD7: 2600 kgCOD: 17400 kg

Koppling mellan objektet och vattenförekomsten (VISS)Påverkan bidrar till miljöproblemen övergödning och miljögifter. Miljögifter bl.a. p.g.a.. läkemedelsrester. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Storsjön är klassad som god, frågan är om denna klassning är riktig, ny mätpunkt finns från och med 2011.

Sandvikens avloppsreningsverkKommunalt avloppsreningsverk med 24 000 personer anslutna.



Utsläpp 2010Tot-P: 482 kgTot-N: 81 000 kgBOD7: 53000 kgCOD: 163000 kg

12



Koppling mellan objektet och vattenförekomsten (VISS)Påverkan bidrar till miljöproblemen övergödning och miljögifter. Miljögifter bl.a. p.g.a.. läkemedelsrester. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Storsjön är klassad som måttlig

Björksätra KraftvärmeverkKraftvärmeverk för produktion av fjärrvärme och el. Utsläpp av kondensatvatten till Storsjön. Utsläppta ämnen förutom nedan P och metaller. Förmodligen små mängder.


Anläggningen: X: 6721900 Y: 1551680

Utsläpp 2010Flöde: 27311 m3Susp: 22 kgTot-N 1700 kg (enligt tillståndsansökan)

Koppling mellan objektet och vattenförekomsten (VISS)Påverkan bidrar till miljöproblemen övergödning och miljögifter. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Storsjön är klassad som måttlig

Jordfabrik Lomshed Tillverkning av jordsubstrat, bl.a. genom kompostering av gödsel. Har slamsedimentering där slam återförs till gödselplattan. Utsläpp av N?

Vattenförekomst: Valsjön (SE671893-156484)

Anläggningen X:6713200 Y:1562950

Koppling mellan objektet och vattenförekomsten (VISS)Påverkan bidrar till miljöproblemet övergödning.

Gävle flygfältHantering av Urea för avisning. Begränsade utsläpp av N från denna verksamhet. I övrigt begränsade utsläpp av tot-P, COD.

Vattenförekomst: Spikåsbäcken (SE671912-156300)

Anläggningen: X:6719181 Y: 606865


Lindberg & Sons Återvinning

13


http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE671893-156484


Förbehandling av smutsigt skrot. Utsläpp av förorenat dagvatten, oljor och metaller. Verksamheten bedrivs dock på ett kraftigt förorenat område och historiskt förorenad mark är förmodligen intressantare än pågående verksamhet.

Vattenförekomst: Nedersäljet (SE672414-156053)


Koppling mellan objektet och vattenförekomsten (VISS)Påverkan bidrar till miljöproblemet miljögifter.

Valbo Trävaru ABImpregneringsverksamhet m.m. Höga halter av CU i dräneringsvatten har noterats, vart går detta vatten?

Vattenförekomst: Gavleån (SE672928-157021)


Koppling mellan objektet och vattenförekomsten (VISS)Påverkan bidrar till miljöproblemet miljögifter

Norrbomuren och SjulsmurenTorvtäkter med gemensam avrinning och egenkontroll. Utsläpp sker av susp samt näringsämnen. Avrinning sker till både Lomsjön och Valsjön, båda med måttlig ekologisk status (bl.a. p.g.a. övergödning) vilket är en anledning till att objekten prioriteras.

Vattenförekomst: Valsjön (SE671893-156484)

Utsläppspunkt: X: 6712248 Y: 607096 (huvudutsläppspunkt mot Valsjön)

Utsläpp baserat på tillståndsansökan (huvuddelen till Valsjön):

Susp: 6000 kg/år?Tot-P: 20-40 kg/år?Tot-N: 1000-2000 kg/år?


14




Bilaga 1, påverkansbeskrivningar – C och U-verksamheter

Inledningsvis skall det poängteras att flertalet C- och U-anläggningar ligger i tätorter och därmed förmodligen nästintill uteslutande är kopplade till kommunala avloppsreningsverk (dessa utsläpp fångas upp i beskrivningen av de tillståndspliktiga kommunala avloppsreningsverken). De anläggningar som är av intresse här är således sådana som förekommer utanför tätorter och har enskilt avlopp. Givetvis kan sådana anläggningar potentiellt släppa ut både giftiga ämnen och/eller näringsämnen som kan bidra till att vattenförekomster ej uppnår eller riskerar att ej uppnå god kemisk eller ekologisk status. Det är dock rimligt att i detta underlagsmaterial endast beakta utsläpp av näringsämnen, dels för att eventuella utsläpp av giftiga ämnen förmodligen är mycket begränsade samt på grund av svårigheten att spåra och kvantifiera eventuella utsläpp.

Enligt SMED:S (Svenska miljöemissionsdata som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU) och SMHI:s rapport nr 17 2003, slutrapport, beräkningsmetodik för mindre punktkällor, är de viktigaste branscherna som bedöms ha icke-negligerbara direkta utsläpp av fosfor eller kväve till vatten följande:

Fiskodlingar Slakterier Anläggningar för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur Hotell, Vandrarhem Marinor och Småhamnar Campingar och stugbyar Mindre avloppsanläggningar Golfbanor Jordbruksverksamheter

Vid en genomgång av de olika kommunernas tillsynsregister samt studier av hur övervägande delen av latrinen hanteras i Storsjön framkommer det att det endast är de mindre avloppsanläggningarna, golfbanorna och jordbruksverksamhet som är intressanta i detta projekt. Övriga anläggningar får kopplas ihop med beskrivningen av dagvatten från tätorter, utsläpp från tillståndspliktiga avloppsreningsverk eller avrinning från övrig mark. Vad gäller jordbruksverksamheterna, både verksamheter med och verksamheter utan djur så finns det en många verksamhetsutövare, främst i de centralare delarna i avrinningsområdet, d.v.s. runt Storsjön och Näsbysjön och i Torsåkersbygden runt Hoån. Enligt kommunernas tillsynsutredningar fanns det år 2009:

Hofors kommun: 217 djurhållare, varar bl.a. 150 hästgårdar, 8 gårdar med över 30 djurenheter och 2 grisuppfödare. Kommunen beräknar att antalet lantbruk utan djur utgör 50 stycken.

Sandvikens kommun: 443 djurhållare, varav 287 hästhållare (hela kommunen vilket bör medföra något lägre antal i avrinningsområdet)

15

Gävle och Ockelbo kommuner har givetvis även en mängd jordbruksverksamheter från vilka påverkan sker på vattenförekomsterna. Det har dock inte funnits tid inom ramen för projektet att ta fram mer detaljerade uppgifter om dessa.

Jordbruksverksamheter är mycket viktiga vad gäller påverkan på vattenförekomsterna inom avrinningsområdet, främst gällande näringsämnen. Det anses dock inte vara möjligt att beskriva dessa som enskilda punktkällor. Belastningen av kväve och fosfor från verksamhetsutövarna fångas dock upp i beskrivningen av jordbruk.

Vad gäller de båda golfbanorna inom avrinningsområdet (Hofors och Högbo) har en tidigare studie (modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs, länsstyrelsen Gävleborg rapport 1998:13) beräknat utsläppen från dessa till 502 kg fosfor per år. D.v.s. mycket stora utsläpp. Inom ramen för detta projekt har det inte funnits tid att genomföra jämförelser med dagens förutsättningar.

Vad gäller mindre avloppsanläggningar följer nedan en beskrivning av de viktigaste C- och U-klassade avloppsanläggningarna inkluderat utsläppta mängder, utsläppspunkter och koppling till vattenförekomster. För vissa avloppsreningsverk finns inte utsläppsdata, där är mängderna uppskattade.

Jädraås avloppsreningsverkVattenförekomst: Gavleån (SE674521-153690)

Personer anslutna: 240

Utsläpp (2010): Fosfor: 32,3 kg Kväve: 420 kg

Kommentarer: Endast 40%ig fosforreduktion under 2010, från 50 kg till 32,3 kg.

Kungsbergets avloppsreningsverkVattenförekomst: Gavleån (SE672995-154602)

X:6 737 808 Y: 1 537 765

Kommentarer: Under ombyggnad? Belastas mestadels under vintertid under skidsäsongen. Antalet anslutna personer och utsläppen är svåra att uppskatta.

Järbo avloppsreningsverkVattenförekomst: Gavleån (SE672995-154602)


16




Utsläpp (2010): Fosfor: 11,5 kg Kväve: 5083 kg BOD: 1895 kg

Jäderfors avloppsreningsverkVattenförekomst: Gavleån (SE672995-154602)

X:6728033 Y: 1549817


Utsläpp (2010): Fosfor: 74 kg Kväve: 582 kg

Kommentar: Anmärkningsvärt höga fosforutsläpp, beror förmodligen på anläggningstypen (biologisk rening utan kemfällning).

Årsunda avloppsreningsverkVattenförekomst: Storsjön (SE671912-156300)


Utsläpp (2010): Fosfor: 11,5 kg Kväve: 3301 kg

Torsåkers avloppsreningsverkVattenförekomst: Gavelhytteån (SE671042-153916)

X:6710684 Y:1537485

Personer anslutna: ?

Utsläpp (2010): Fosfor 22 kg Kväve: 2899 kg

Bodås avloppsreningsverkVattenförekomst: Getån (SE670679-153637)

X: 6713145 Y: 1527663


Utsläpp (2010): Fosfor 5,1 kg Kväve: 200-300 kg

17





Kratte Masugn avloppsreningsverkVattenförekomst: Getån (SE670460-153202)

X:6 703 750 Y:1 531 780

Kommentar: Avloppsreningsverk kopplad till lägerverksamheten. Dimensionerad för 75 personer. Utsläppen är svåruppskattade men troligen relativt begränsade.

Dalgränsens avloppsreningsverkVattenförekomst: Getån (SE670679-153637)

X: 669709 Y:153566

Uppskattade utsläpp: Fosfor: 4 kg Kväve: 80 kg

Kommentar: Privat VA-förening med cirka 20 personer anslutna. Slamavskiljare och infiltration.

Hammarby avloppsreningsverkVattenförekomst: Gavelhytteån (SE671462-154336)


Utsläpp: Fosfor: 43 kg Kväve: 1739 kg

18




Bilaga 1, påverkansbeskrivningar – Enskilda avlopp

Utsläpp från enskilda avlopp har en stark koppling till miljömålet ingen övergödning. Vad gäller miljökvalitetsnormerna för vatten finns det för vissa vattenförekomster en stark koppling mellan utsläpp från enskilda avlopp och att vattenförekomsterna ej uppnår eller riskerar att ej uppnå god ekologisk status.

Det material som här presenteras om enskilda avlopp inom Gavleåns avrinningsområde baseras på uppgifter som länsstyrelsen fått de kommunala miljöförvaltningarna. Inom avrinningsområdet återfinns cirka 6000 enskilda avlopp, varav cirka 5700 i Gävleborgs län. I länet återfinns cirka 420 i Gävle kommun, 3079 i Sandvikens kommun, cirka 70 i Ockelbo kommun och 2100 i Hofors kommun. Inom avrinningsområdet finns fler enskilda avlopp inom Faluns kommun, bl.a. återfinns de relativt stora Sjöarna Logärden och Hinsen med tillhörande bebyggelse här. Någon kontakt med Faluns kommun har inte hållits i detta projekt, antalet enskilda avlopp inom området uppskattas dock till cirka 300 stycken.

Kommunerna i länet har kommit olika långt vad gäller inventering samt vad gäller att ställa krav så att utformningen av avloppen uppfyller miljöbalkens krav. Nedan följer en redogörelse om de olika kommunernas arbete:

Gävle kommunEnligt Gävle kommuns underlagsmaterial återfinns cirka 415 enskilda avlopp inom avrinningsområdet. Det kan dock vara fler eftersom det är osäkert hur många enskilda avlopp som finns i närheten av Främlingshem.

Majoriteten av avloppen utgör infiltrationer före markbäddar men vissa områden domineras av slutna tankar. Sådana områden är t.ex. Sälgsjön och Heliga landet vid Storsjön, vilket innebär att dessa avlopp är BDT-avlopp. I vissa områden finns det även kvar enklare standard med torrtoa och BDT-avlopp. Ett sådant område är vid Öjaren, men det finns även ett visst inslag av detta vid Storsjön.

Kommunens plan är att utöka den inventering som gjorts inom ramen för projekt Gavleån, vilken lett till att vissa avlopp med utsläpp i Gavleån har fått förbud som träder i kraft 2012-2014. Kommunen kommer även utföra en vidare inventering av avlopp, förutom de som direkt påverkar Gavleån, detta för att säkerställa skyddet av Valboåsen som dricksvattentäkt. När vattenskyddsföreskrifter fastställts för Öjaren kommer även inventering att ske där. Påträffas avlopp som saknar rening efter slamavskiljning ges en relativt kort genomförandetid för åtgärder, max 1 år.

Utöver inventering med uppföljande krav på bristfälliga avlopp förs även en dialog med fastighetsägare i Heliga Landet om ett utökat verksamhetsområde med kommunalt avlopp.

19

Viss utvidgning av det kommunala verksamhetsområdet diskuteras även runt Sälgsjön, i Rörberg och i Mackmyra men eventuell utvidgning är dock än så länge oklar.

Sandvikens kommunEnligt Sandviken kommuns underlagsmaterial återfinns det 3079 enskilda avlopp inom kommunens del av Gavleåns avrinningsområde. Detta är dock ingen exakt siffra på grund av att det kan finnas avlopp som kommunen inte känner till. Kommunen uppskattar att cirka 700 av de kända avloppen endast är BDT-avlopp och att dessa avlopp mestadels återfinns i närheten av sjöar, större vattendrag och på öar.

Kommunen bedömer att cirka 2/3 av alla avlopp är ok och att de som uppfyller kraven enligt miljöbalken mestadels har antigen markbäddar eller infiltrationer efter slamavskiljning. Det finns avlopp som saknar rening utspridda över kommunen. Detta beror på att kommunen inte känner till dem, att fastighetsägare inte svarat på tidigare brevinventeringar eller på grund av missar i tidigare utskick. Kommunen planerar att inventera dessa men det blir nog tidigast nästa år. När kommunen bedömer att ett avlopp är bristfälligt föreläggs fastighetsägaren att åtgärda bristerna.

Hofors kommunEnligt Hofors kommun finns inom avrinningsområdet ca 2100 enskilda avlopp varav ca 1000 är WC-avlopp. Kommunen har bra kontroll på enskilda avlopp med WC där inventeringen bedöms som färdig. Det finns brister om kunskaperna om BDT-avloppen. Det saknas saknar uppgifter om ca 700 BDT-avlopp och kompletterande inventering behövs för dessa.

Inom Hoåns avrinningsområde återfinns nästan samtliga avlopp inom kommunen, 1870 stycken. WC-avloppens rening fördelas enligt följande: Infiltrationer 50 %, Markbäddar 35 % och minireningsverk eller slutna tankar 15 %.

Inom avrinningsområden närmast Ottnaren, Ältebosjön och Övre Dammen vid Gammelstilla finns ca 100 BDT-avlopp och ca 130 WC-avlopp. Inom detta område fördelas WC-avloppens rening enligt följande: Infiltrationer 70 %, markbäddar 25 % och Slutna tankar 5 %.

Enskilda avlopp med WC som saknar rening är 50 st. Av dessa återfinns 25 stycken i Hoåns närhet, 1 stycken med avrinning mot Ottnaren och övriga 24 spridda i resterande delar av kommunen. Avlopp utan rening i Hoåns närhet kommer åtgärdas i närtid alternativt övergå till kommunalt avlopp. Beträffande övriga 24 har kommunen nyligen skickat ut förelägganden om åtgärder. Vad gäller BDT-avlopp överväger kommunen att i närtid starta utökad inventering samt därefter gå vidare och kräva åtgärder.

Ockelbo kommunOckelbo kommun har inte inventerat alla enskilda avlopp inom kommunen. Den inventering som gjorts har hittills fokuserat på enskilda avlopp som har utsläpp till Testeboån. Det område inom kommunen som tillhör Gavleåns avrinningsområde (Jädraås Närområde) har inte

20

inventerats. Av det underlag som kommunen dock har finns det 70 fastigheter med WC inom området, majoriteten har slamavskiljare (cirka 50 st) och resterande har sluten tank och BDT-avlopp. Hur många torrtoaletter med BDT-avlopp som återfinns inom området vet inte kommunen.

I andra områden som inventerats är det cirka 50 % av anläggningarna som har dålig rening och behöver åtgärdas. Kommunen antar att det är liknande inom detta område. Det är mycket troligt att det finns anläggningar med tvåkammarbrunn utan efterföljande rening vilket i princip innebär att avloppsvattnet är helt orenat. Vid tillsynen får de som har bristfälliga anläggningar information om detta och sedan föreläggande med beslut om utsläppsförbud där de har två år på sig att åtgärda avloppsanläggningen.

Övergripande beskrivning av påverkan på vattenförekomsterUtifrån kommunernas översiktliga beskrivning om till vilka sjöar och vattendrag utsläppen från de enskilda avloppen avgår görs nedan övergripande bedömning av påverkan på vattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Detta inkluderat en bedömning av utsläppta mängder och koppling till viktiga vattenförekomster.

Vid bedömning av utsläppta mängder har SMED:S (Svenska miljöemissionsdata som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI) rapport nr 17 2003, slutrapport, beräkningsmetodik för mindre punktkällor utgjort en del av underlaget.

Enligt rapporten är schablonvärdet av kväve och fosforproduktion 5050 g kväve/person och år, och 738 g fosfor/person och år. I rapporten har vidare följande antaganden gjorts:

Reduktionen av totalfosfor vid slamavskiljning är 5-10% (studier och mätningar). Reduktionen av totalkväve vid slamavskiljning är 10-15% (studier och mätningar). Reduktionen av totalfosfor för markbäddar är 65% (studier och mätningar). Reduktionen av totalkväve för markbäddar är 44% (studier och mätningar). Reduktionen av totalfosfor för infiltrationsanläggningar är 88% (studier och

mätningar). Reduktionen av totalkväve för infiltrationsanläggningar 76% (studier och mätningar). En permanentbostad nyttjas 365 dagar om året, i snitt 60 - 70% av dygnet

(Naturvårdsverket,1995). Nyttjandegraden för fritidshus motsvarar en person 270 dagar om året, 100% av

dygnet.

Vidare behöver man avgöra hur mycket retention (fastläggning i mark, sediment eller växter) som sker av innan avloppsvattnet når vattenförekomsten. För att kunna bestämma retentionsgraden är avståndet till recipienten huvudsakligen avgörande. Vissa studier hänvisar till en snittretention på 25% för kväve och 40% för fosfor.

För att kunna göra en korrekt beräkning av kväve och fosforbelastningen från enskilda avlopp inom avrinningsområdet behövs därmed:

21

Data om anläggningstyper (infiltrationsanläggningar, markbäddar, slamavskiljare etc.). för enskilda avlopp inom respektive delavrinningsområde.

Data om antal boende på fastigheter med permanentbostad utan kommunalt avlopp, samt antal fritidshus med enskilt avlopp inom respektive delavrinningsområde.

Data om nyttjandegrad för fritidshus och permanenthus. Schablonvärden för N- och P produktion per person Data om medelavstånd från enskilda avlopp till vattendrag per delavrinningsområde. Skattad andel täckdikning.

Som synes behövs ett mycket gediget underlag om anläggningstyper, andel fastboende, andel fritidsboende, medelavstånd till vattendrag o.s.v. för att korrekt kunna avgöra kväve och fosforbelastningen från enskilda avlopp. I detta projekt har det inte bedömts finnas tid för att så noggrant som möjligt fastställa nödvändiga parametrar. För att få en grov bild av belastningen har utgångspunkten varit att istället göra en ungefärlig belastning per fastighet och sedan koppla denna belastning till vattenförekomster.

För att göra detta har följande antaganden och beräkningar gjorts baserat på SMED:s ovanstående rapport, andra arbeten och studier utförda inom området, statistikjämförelser om befolkning samt de uppgifter som kommunerna levererat till länsstyrelsen:

Fosfor Antalet boende per snitt: 1,9 personer per fastighet och år (permanent och fritidshus

sammanvägda till permanent). Avskiljning innan utsläppen når vattenförekomsterna: 65 % (utifrån nyttjandegrad och

efter rening och retention).

Detta ger 1,9x0,738x0,35=0,49 kg/fastighet

Kväve Antalet boende per snitt: 1,9 personer per fastighet och år (permanent och fritidshus

sammanvägda till permanent) Avskiljning innan utsläppen når vattenförekomsterna: 50 % (utifrån nyttjandegrad och

efter rening och retention)

Detta ger1,9x5,05x0,5= 4,8 kg/fastighet

Än en gång bör det påpekas att ovanstående är mycket grova uppskattningar gällande utsläppen per fastighet. Variationerna mellan olika fastigheter är givetvis mycket stora där den ena extremen är en permanentboende flerbarnsfamilj nära vatten och den andra extremen ett fritidshus med torrtoa som utnyttjas ett fåtal dagar per år.

Vattenförekomster och belastning Noteras skall att alla vattenförekomster som vatten från enskilda avlopp avgår till, ej redovisas nedan. Sammanslagningar har gjorts till vattenförekomster som bedöms som viktiga.

22

Storsjön:Vattenförekomst: Storsjön (SE671912-156300)

Antal fastigheter: 160 (Gävle) + 1039 (Sandviken) + 31 (Alsjöbäcken, Sandviken) + 64 (Syltbäcken, Sandviken) + 10 (Gavelhytteån, Sandviken) = 1304

Utsläpp: Fosfor: 639 kg Kväve: 6259 kg

Kommentarerer: Många BDT-avlopp runt sjön talar för att siffrorna kan vara höga. Detta motverkas dock av begränsad retention på grund av många sjönära fastigheter. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Storsjön är klassad som måttlig enligt VISS.

Öjaren:Vattenförekomst: Öjaren (SE672883-155647)

Antal fastigheter: 50 (Gävle) + 170 (Sandviken) = 220 st

Utsläpp: Fosfor:107,8 kg Kväve: 1056 kg

Kommentarerer: Många BDT-avlopp runt sjön talar för att siffrorna kan vara höga. Detta motverkas dock av begränsad retention på grund av många sjönära fastigheter. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Öjaren är klassad som hög enligt VISS.

Fänjaån/KyndelsbäckenVattenförekomst: Fänjaån (SE671224-155209)

Antal fastigheter: 72 (Sandviken)

Utsläpp: Fosfor:35,28 kg Kväve: 345,6 kg

Kommentarer: Fänjaån mynnar i Storsjöns östra bassäng vid Årsunda. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Fänjaån är klassad som måttlig enligt VISS.

Jädraån:Vattenförekomst: Gavleån (SE672455-155483)

Antal fastigheter: 753 (Sandviken) + 70 (Ockelbo, WC) = 823

Utsläpp: Fosfor: 403,27 kg Kväve: 3950,3 kg

23





Kommentarer: Vattenförekomsten är avsnittet vid utloppet till Storsjön. Det är ej inventerat inom Ockelbo kommun vilket gör att det kan tillkomma många BDT-avlopp inom Ockelbo kommun. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Jädraån är klassad som god enligt VISS.

BorrsjöånVattenförekomst: Borrsjöån (SE672373-154216)

Antal fastigheter: 381 (Sandviken)

Utsläpp: Fosfor:186,7 kg Kväve: 1834,9 kg

Kommentarer: Borrsjöån mynnar i Storsjön i Kungsgården. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Borrsjöån är klassad som hög enligt VISS.

VallbyånVattenförekomst: Vallbyån (SE672062-153774)

Antal fastigheter: 97 (Vallbyån, Sandviken) + 72 (Fädbodsjön Sandviken) = 169

Utsläpp: Fosfor: 82,81 kg Kväve: 811,2 kg

Kommentarer: Vallbyån rinner ut i Näsbysjön i Storvik. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Borrsjöån är klassad som god enligt VISS.

NäsbysjönVattenförekomst: Näsbysjön (SE671665-154266)

Antal fastigheter: 67 (Näsbysjön, Sandviken) = 77

Utsläpp: Fosfor: Kväve:

Kommentar: Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Borrsjöån är klassad som god enligt VISS. Är denna klassning riktig?

HoånVattenförekomst: Gavelhytteån (SE671042-153916)

Antal fastigheter: 1325 (Hofors, 800 BDT)) + 300 (Falun) = 1625

Utsläpp: Fosfor: 796,25 Kväve: 7800 kg

24





Kommentarer: Hoån mynnar i Ottnaren, från vilket vattnet rinner in i Ältebosjön. Från Ätlebosjön rinner Gavelhytteån ner mot Storsjön. Vattenförekomsten är sträckan där Hoån rinner ut i Ottnaren. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i denna del av ån är klassad som god enligt VISS. Uppströms finns dock flera vattenförekomster av Gavelhytteån som har måttlig ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) enligt VISS.

Många BDT-avlopp runt ån talar för att uppskattade utsläppssiffror kan vara höga.

GetånVattenförekomst: Getån (SE670679-153637)

Antal fastigheter: 275

Utsläpp: Fosfor: 134,75 kg Kväve: 1320 kg

Kommentarer: Getån mynnar i Hoån väster om Torsåker och avvattnar de södra delarna av kommunen, bl.a. runt Bodås och Bagghyttan. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Borrsjöån är klassad som god enligt VISS.

HyttbäckenVattenförekomst: Hyttbäcken (SE671321-153655)



Kommentarer: Hyttbäcken mynnar i Hoån öster om Torsåker och avvattnar Sälgsjön och området runt Barkhyttan. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Hyttbäcken är klassad som god enligt VISS.

Ältebosjön och OttnarenVattenförekomst: Ältebosjön (SE671367-154163)

Antal fastigheter: 230 (Hofors) + 149 (Ottnaren, Sandviken) + 112 (Ältebosjön, Sandviken) = 491


25




Kommentarer: Ottnaren återfinns ”uppströms” i kontakt med Ältebosjön. På Hoforssidan är fastigheter runt övre och nedre dammen vid Gammelstilla inräknade. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Ältebosjön är klassad som god enligt VISS.

SälgsjönVattenförekomst: Sälgsjön (SE672274-157041)



Kommentarer: Sälgsjön finns med som prioriterat område för vilket Gävle kommun avser upprätta verksamhetsområde för kommunalt avlopp. Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Sälgsjön är klassad som god enligt VISS.

GavleånVattenförekomst: Gavleån (SE672928-157021)

Antal fastigheter: 20 (Ytterhärde/Brattsbo, Gävle) + 10 (Valbo/Hagaström, Gävle + 20 (Mackmyra, Gävle) = 50


Kommentar: Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Gavleån är klassad som hög enligt VISS.

SågfäbodarnaVattenförekomst: Valsjön (SE671893-156484)

Antal fastigheter: 15 fastigheter


Kommentar: Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Valsjön är klassad som hög enligt VISS.

Rörberg: Vattenförekomst: Spikåsbäcken (SE671912-156300)


26






Kommentar: Ekologisk status (p.g.a. näringsämnen) i Spikåsbäcken är klassad som hög enligt VISS.

DiskussionNoteras skall att näringsämnen från nästan samtliga enskilda avlopp inom avrinningsområdet (cirka 95%) hamnar i Storsjön vilken vars ekologiska status är klassad som måttlig p.g.a. näringsämnen. I övrigt återfinns en vattenförekomst i Hoån (Gavelhytteån) vars ekologiska status är klassad som måttlig p.g.a. näringsämnen. I avrinningsområdet till Hoån finns relativt många enskilda avlopp (cirka 2000 st), som belastar detta vattendrag som är relativt sett litet sett till storlek och vattenflöde.

27

Bilaga 1, påverkansbeskrivningar – Dagvatten

Dagvatten är regnvatten eller smältvatten som rinner av från tätorters och vägars ytor. Det har alltid funnits ett behov av att hantera dagvatten inom tätorter för att skydda bostäder mot fukt. Förr rann dagvatten längs gatorna mot närmaste recipient, men på 1800-talet började avloppsledningar att anläggas för transport av dagvatten. Dessa system var kombinerade, dvs. både spillvatten och dagvatten samlades upp i samma system. På 1950-talet utvecklades ett nytt system där spillvatten och dagvatten leddes i separata system, s.k. duplikatsystem.

Vägtrafik är en föroreningskälla som påverkar dagvattenkvaliteten negativt. Vägnätets påverkan på vatten styrs av ett antal faktorer som t. ex. trafikmängd, befintlig dikesutformning och dess effektivitet beträffande vattenreningen, men också av omgivande topografi och markförhållanden, dagvattendammar samt recipientens närhet och känslighet. Den totala belastningen inom ett avrinningsområde från dagvatten blir summan av belastningen inom tätort och belastningen från vägdagvattnet. I detta projekt kommer inte dagvatten från vägtrafik beröras ytterligare. Detta på grund av att belastningen anses svårbedömd samt svår att påverka.

Dagvattnet från tätorterna innehåller allt det vatten som kommer från samtliga verksamheter, bebyggelse och den urbana miljön i övrigt som återfinns inom tätorterna. Dagvattnet utgör allt det vatten i tätorterna som inte rinner via spillvattensystem till avloppsreningsverken. Hit räknas alltså det dagvatten som rinner från B, C och U anläggningar, från vilkas beskrivningar det finns hänvisningar till denna beskrivning.

Markanvändning och mänsklig aktivitet påverkar dagvattnets sammansättning. I dagvatten från tätorter återfinns alla typer av ämnen, allt från metaller till näringsämnen. Vad gäller metaller och andra föroreningar kommer inte några uppskattningar av utsläpp göras i detta underlagsmaterial. Gällande Gävle och Sandvikens städer kan det tänkas finnas uppgifter och mätningar som ger indikationer om halter och utsläppta mängder av föroreningar.

Gällande näringsämnen kommer dock uppskattningar av utsläppta mängder att göras från tätorterna inom avrinningsområdet, detta eftersom utsläppen bedöms som viktiga för att göra en totalbedömning samt att det bedöms som möjligt att göra uppskattningar av utsläppen.

Underlag för bedömning av utsläpp av näringsämnenVid bedömning av utsläppta mängder har SMED:S (Svenska miljöemissionsdata som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI) rapport nr 17 2003, slutrapport, beräkningsmetodik för mindre punktkällor utgjort en del av underlaget.

Av denna rapport framgår det att omfattande studier över schablonhalter i dagvatten från olika markanvändningsklasser har utförts i två större undersökningar i Stockholmsområdet under

28

början av 2000-talet. Båda studierna som är baserade på mätningar har tagit fram schabloner för olika markanvändningsklasser. Markanvändningsklasserna är bl.a. olika typer av vägar, parkeringsytor, miljöfarlig verksamhet, arbetsplats/service, flerfamiljsfastigheter, enfamiljsfastigheter, fritidsfastigheter, skog/park o.s.v.

Baserat på dessa schabloner har det sedan i rapporten gjorts beräkningar av kväve- och fosforutsläpp via dagvattnet i ett antal städer av olika storlek. Schablonerna har anpassats till lokala och regionala förhållanden. Material i form av markanvändningskartor, uppgifter om täckningsområde för dagvattennätet och hur stor andel av dagvattnet som går till reningsverk respektive till recipient. De städer som studerats är allt ifrån mindre städer som Sala, mellanstora som Gävle och Borås och större som Stockholm och Göteborg.

I detta projekt finns det ingen tid att detaljstudera markanvändningen i tätorterna inom avrinningsområdet för att på det sättet med hjälp av schablonerna bedöma utsläppen av näringsämnen. Den grova uppskattning som istället kommer att göras är baserad på jämförelser med studerade städer i SMED:s slutrapport. Av rapporten framgår att utsläppen av fosfor varierar från cirka 0,25-1 kg fosfor/ha och 3-10 kg kväve/ha i de olika studerade städerna.

Vid en jämförelse mellan studerade städer i rapporten med tätorter inom avrinningsområdet framgår det att städerna i rapporten överlag är mer tätbefolkade och urbana än tätorterna inom avrinningsområdet. Detta medför att det är rimligt att utsläppen från tätorterna inom avrinningsområdet bör sättas i det lägre intervallet. Vidare finns ingen tid att ta undersöka andelen dagvatten som går till reningsverk.

Baserat på ovanstående sätts utsläppen inom avrinningsområdet till 0,25 kg fosfor/ha och 4 kg kväve/ha. Återigen skall det påpekas att detta enbart är en grov uppskattning. Uppskattat värde kan tänkas vara lite för högt för de mindre tätorterna och lite för lågt för de större tätorterna.

Tätorter och belastning Nedan listas tätorter inom avrinningsområdet, inklusive uppskattad belastning av näringsämnen. Noteras skall att endast tätorter med fler än 500 fastboende listas. Uppgifter om yta och antal boende är hämtad från SCB och avser året 2010.

Sandviken:Vattenförekomst: Storsjön (SE671912-156300)

Yta: 1565 ha Folkmängd: 22965

Utsläpp: Fosfor: 150 kg (faktiska) (391 kg, uppskattade) Kväve: 6260 (uppskattade) kg

Kommentarer: Fosforutsläppen är faktiska mängder, baserat på uppgifter från Sandviken Energi (SEAB). 75% av dagvattnet från Sandvikens tätort till Fiskängstjärnen. Enligt SEAB

29


renar denna våtmark 75% av fosforn (190 kg/år) och 45% av kvävet. Varje månad tas det prover på inkommande och utgående vatten till våtmarken för att kontrollera funktionen. Våtmarken fungerar bäst på metaller med en reduktion på upp till ca 80 procent gällande bly, koppar och zink.

Järbo:Vattenförekomst: Gavleån (SE672995-154602)



Kungsgården:Vattenförekomst: Storsjön (SE671912-156300)



Årsunda:Vattenförekomst: Storsjön (SE671912-156300)



StorvikVattenförekomst: Näsbysjön (SE671665-154266)



ÅshammarVattenförekomst: Borrsjöån (SE672373-154216)



30






HammarbyVattenförekomst: Gavelhytteån (SE671462-154336)



TorsåkerVattenförekomst: Gavelhytteån (SE671042-153916)



HoforsVattenförekomst: Gavelhytteån (SE671417-152723)



ForsbackaVattenförekomst: Nedersäljet (SE672414-156053)



ValboVattenförekomst: Gavleån (SE672928-157021)



GävleVattenförekomst: Gavleån (SE672928-157021)

31









Utsläpp enligt Smed (hela Gävle stad, 4200 ha): Fosfor 2700 kg Kväve: 18100 kg

Kommentarer: Enligt Smeds rapport är hela ytan cirka 4200 ha och fosforutsläppen 2700 kg, d.v.s. långt över den uppskattning som här gjorts. Hur Gävle uppdelats i denna rapport är dock oklart, klart är dock att det då rör sig om hela Gävle stad, även de delar som återfinns utanför avrinningsområdet (enligt Smed:s rapport är fosforutsläppen i Gävle cirka 0,64 kg/ha, vilket visar att antagandet om högre utsläpp i större tätorter stämmer).

ÖvrigtGävle kommun har en dagvattenpolicy, något som Hofors, och Sandvikens kommun saknar. Uppgifter om eventuella dagvattenreningsanläggningar förutom gällande Fiskängstjärnen i Sandvikens kommun har det inte funnits tid att ta fram i projektet. Det är troligt att det inom Gävle kommun (Valbo köpcentrum) finns exempelvis dagvattendammar som minskar utsläppen.

32

Bilaga 1, påverkansbeskrivningar – Jord & Skogsbruk

I detta arbete har det inte funnits någon tid till att utföra en närmare analys av dagens förhållanden vad gäller påverkan från jord och skogsbruk inom avrinningsområdet. Den påverkan som bedöms som intressant är dock tillförsel av näringsämnen som härrör från ”intensivt aktivt brukande” inom dessa påverkansområden. En tidigare studie (modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs, länsstyrelsen Gävleborg rapport 1998:13) har studerat tillförsel av näringsämnen från dessa näringar till Storsjön. Den korta beskrivning som följer är densamma som denna studie (det skall dock noteras att beskrivningen exkluderar den brukade mark som återfinns nedströms Storsjön).

Åker och betesmark utgör cirka 2,5 % av tillrinningsområdets areal. Dessa marktyper återfinns huvudsakligen i de mer centrala delarna av avrinningsområdet, d.v.s. i och runt Storsjön, runt Näsbysjön och runt Hoån.

Fosfortillförseln till Storsjön från åker- och betesmark och djurhållning beräknas bli cirka 1,4 ton/år efter retention (åkermark 0,7 ton, vall 0,5 ton och djurhållning 0,2 ton).

Kvävetillförseln till Storsjön från åker- och betesmark och djurhållning beräknas bli cirka 30,6/år ton efter retention (åker 22,2 ton, vall, 7,6 ton och djurhållning 0,6 ton)

Skogsmark inklusive hyggen och myrmarker utgör hela 80 % av totalarealen inom Storsjöns avrinningsområde. I en grov förenkling räknas bara den påverkan som sker ifrån trakthyggesskogsbrukets hyggen in som ”intensivt aktivt brukande” från skogsbruket.

Fosfortillförseln från hyggen till Storsjön beräknas till cirka 1,2 ton/år. Kvävetillförseln från hyggen till Storsjön beräknas till cirka 23,9 ton/år.

Anpassning till hela avrinningsområdet: Vid en anpassning till hela avrinningsområdets areal, d.v.s. även tillrinningen inom avrinningsområdet nedströms Gavleåns utlopp ur Storsjön bedöms det vara rimligt att utsläppta mängder från jordbruket revideras upp med 20 % och från skogsbruket med 5 %. Detta medför att utsläppen från mänsklig aktivitet från dessa näringar uppskattas till 1,7 ton fosfor/år och 37 ton kväve/år från jordbruket och 1,25 ton fosfor/år och 28 ton kväve/år från skogsbruket.

Diskussion: Det kan givetvis vara så att dagens förutsättningar vad gäller påverkan från jordbruket och skogsbruket skiljer sig från de som förelåg för 15 år sedan. Det kan bl.a. tänkas att jordbruksmarken brukas annorlunda. Det vore därför värdefullt med ett bättre underlag än ovanstående gällande främst påverkan från jordbruket, för att få ett bättre prioriteringsunderlag inför eventuellt åtgärdsarbete.

33

Bilaga 1, påverkansbeskrivningar – Förorenade områden

Gavleåns avrinningsområde är och har under en lång tid varit påverkat av mänsklig aktivitet. På en del platser har den mänskliga aktiviteten lämnat efter sig ett förorenat område på vilket det kan finnas tungmetaller och/eller andra ämnen i sådana halter eller mängder att de innebär en risk för människors hälsa och eller miljön. Det kan vara mark, vatten, sediment eller byggnader som har förorenats av olika typer av mänsklig aktivitet.

I vissa fall har, eller riskerar dessa förorenade områden att påverka vattenförekomster så att dessa inte uppnår eller riskerar att inte uppnå en god kemisk och/ eller ekologisk status.

Bland de verksamheter som visat sig efterlämna förorenade områden som kan utgöra en risk för människan och miljön i Gavleåns avrinningsområden är det framförallt tillverkning av sågade trävaror, massa, papper, järn och stål som stått för ett betydande bidrag till dagens föroreningssituation.

Föroreningar från sågverk förknippas i första hand med olika medel för behandling av trä i syfte att skydda det mot mögelangrepp och liknande. Medel som använts är bl.a. klorfenolpreparat, kreosot och metallsalter. Halterna av tungmetaller, PAH och klororganiska föreningar (däribland också dioxin) är ofta förhöjda i anslutning till dessa områden.

Järn och stålverk har ofta gett upphov till föroreningar av tungmetaller, arsenik, PAH, kvicksilver och dioxin. Legering med bl.a. krom och nickel samt vidareförädling av malm till tackjärn(masugnar) och stångjärn(hammare) har visat sig ge upphov till föroreningar med metaller och arsenik. Medan den skrotbaserad ståltillverkning har visat sig medföra föroreningar i form av kvicksilver och dioxin. En förutsättning för järn och stålindustrin har varit tillgången på stora mängder energi, vilken ofta har kommit från eldning med träkol, stenkol och eldningsolja. Detta har medfört att halterna av PAH ofta är förhöjda i anslutning till järn och stålverken.

Massa och Pappersbruken har genom användning av stora mängder processvatten medfört stora utsläpp till recipienten. Föroreningarna har då inlagrats i sedimenten som idag kan utgöra en källa för föroreningsspridning till vattenförekomster.

Fabriker som använt kemiska preparat för att förhindra algtillväxt i vatten och avloppsnätet har visat sig kunna ge upphov till föroreningar med kvicksilver. Klorgasblekning har gett upphov till förhöjda halter av klororganiska ämnen (däribland också dioxin).

Framställning av massa med sulfitmetoden gav upphov till stora mängder av kisaska som en restprodukt i processen. Kisaska har ofta används som bl.a. fyllnadmassor och ogräsbekämpning eller lagrats på en tipp. Kisaskan innehåll kan skifta en del men innehåller ofta tungmetaller och arsenik som kan sprida sig till omgivningen.

35

Områden med påtaglig föroreningsriskBedömningen av nedanstående områden baseras på de uppgifter som fanns i databasen över förorenade områden i mars 2012. Databasen är under uppbyggnad och man bör betänka att den inte fullständigt beskriver situationen i Gavleåns avrinningsområde. Uppgifterna i databasen grundar sig till största del på arkivmaterial och intervjuer med berörda personer. Provtagningar av områden och analysresultat finns bara på ett fåtal objekt och endast i begränsad omfattning. Nedanstående bedömning tar bara hänsyn till objekt som tilldelats riskklass 1 och 2. Utöver dessa objekt finns även objekt med lägre riskklass och objekt som ännu inte har inventerats.

I bifogad lista finns objekt som har:

Riskklass 1 och 2 Utvalda branscher

o Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyro Impregnering av sliprar och stolpar, samt lagring av impregnerade

sliprar/stolparo Massa och pappersindustrio Sågverk med doppningo Textilindustrio Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfallo Industrideponiero Järn-, stål- och manufakturo Plantskolor

Inom Gavleåns avrinningsområde (kustzonen undantaget)

JädraåsVi järnvägen i Jädraås har en omfattande verksamhet med tillverkning, reparationer och underhåll av järnvägen gett upphov till föroreningar så som petroleumprodukter, PAH, tungmetaller och metaller. Nere vid Jädraån pågick en stor tackjärnsproduktion och smide under ca 50 år. Detta har troligtvis gett upphov till föroreningar med höga halter av arsenik, bly och PAH. Spridningsrisken från båda dessa områden är troligen stor då de är belägna på en ås med isälvssediment som troligen har en stor genomsläpplighet.

JärboI Järbo återfinns främst två områden som kan utgöra en risk för vattnet i Gavleåns avrinningsområde. Dels AB Järbo karosserifabrik som under ca 60 år bedrivit verkstadsindustri i Järbo. Verksamheten omfattade förutom lackering troligen även tillverkning av acetylengas. Det senare kan ha efterlämnat kromhaltigt kalkslam.

36

På det andra området har en bensinstation legat för ca 60 år sedan. Spridningsrisken från dessa båda verksamheter är troligen stor då de är belägna på en ås med isälvssediment som troligen har en stor genomsläpplighet.

Järbotippen som ligger strax väster om tätorten är inte belägen direkt på isälvssediment utan på komprimerad torv och moränlager. Spridningsrisken till den närliggande grundvattenförekomsten i isälvssedimentet är troligen måttlig. Men risken för spridning till ytvatten är troligen större då det står ytligt vatten i massorna och i dräneringsdiken. Deponin riskerar att sprida flertalet ämnen och metaller.

HoforsNorr om Hofors utanför Robertsholm har Robersholmssågen och dess barkdeponi efterlämnat förorenade områden. Dessa områden riskerar att sprida arsenik-, krom- och koppar-föroreningar vilka troligen kan komma från verksamheten där man har impregneringen virke. Från Ovakos område i Hofors tätort finns det risk att det kan läcka föroreningar från marken på området. Det är konstaterat att det finns PAH och Arsenik men det är troligt att det även finns andra föroreningar. Eventuella läckage från Byggvaruförsäljning Hofors skulle troligen utgöras av klorfenoler och dioxin från träimpregneringen som skett på platsen.

Strax väster om Hofors tätort ligger Edskevallsvägens avfallsupplag som riskerar att sprida föroreningar avskilda slag. Morän är den dominerande jordarten i området och överlagras på stora delar av ler och siltlager. Genomsläppligheten är troligen måttlig. Förutsättningen för spridning till ytvatten och grundvatten är förmodligen ganska god då grundvattnet riskera att stå i fyllnadsmassorna

Fagersta bruk och sågverk som är beläget alldeles vis Hoån mellan Lill- och Storgösken har tillverkat och bearbetat järn vilket troligtvis har förorenat området med metaller och trä- och stenkolsrester troligen innehållande bl.a. kadmium, arsenik och PAH.

Långnäs bergmullsdeponi alldeles intill Storgösken består mestadels av anrikningssand med ett stort innehåll av metaller, däribland arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, koppar, nickel och krom. Det föreligger troligen en stor spridningsrisk till omgivande mark och vatten eftersom materialet är relativt poröst.

Edske bruk intill sjön Edsken riskerar att sprida tungmetaller och arsenik till omgivningen bl.a. via flera små vattendrag

TorsåkerStrax väster om Torsåkers tätort finns Robert Petterssons bleckslageri i Berg och Torsåker avfallsupplag som riskerar att sprida föroreningar till mark och vatten.

Deponin som är från 1950 och 1960- talen innehåller och riskerar troligen att läcka ämnen och metaller med hög farlighet för människa och miljö. Föroreningarna riskerar att spridas till yt-

37

och grundvatten och den bäck/dike som går genom området är en potentiell spridningsväg till närliggande Hoån.

Bleckslageriet riskerar att läcka tenn, bly, zink och eventuellt andra ämnen som kan ha använts i processerna. Ämnena riskerar att nå grundvattnet i området.

Öster om Torsåker finns Hoo Såg vars verksamhet har lämnat efter sig mark och sediment som kan innehålla bl.a. klorfenoler, dioxiner och slaggvarp med tungmetaller. Risken för spridning till den närliggande Malmjärnsbäcken och vidare till Hoån är troligen stor.

HammarbyI och längs med Gavelhytteån har Hammarby sulfit lämnat efter sig förorenad mark vid fabriken men även på andra ställen i form av deponier och upplag av muddermassor. Den främsta föroreningen är kisaska som troligen innehåller tungmetaller och arsenik vilka riskerar att spridas till omgivningen. Gavelhytteån till viss del muddrats på förorenade sediment men det finns troligen kvar föroreningar i sedimenten. Det förekommer troligen en stor spridningsrisk till ytvattnet i området eftersom föroreningarna ligger i direkt anslutning till Gavelhytteån och troligen även i sedimenten i ån.

StorvikDet svavelhaltiga gruvafallet från Bunsås koppargruva är ställvis mycket vittrat vilket bidragit till spridning av finkornigt avfall, förorenat med svavelföreningar och metaller, till recipienter i närområdet. Förutsättningarna för fortsatt spridning till vattenområden är troligen mycket stora.

Kungsgården - ÅshammarÅshammar tätort rymmer både Norrlanda hjulfabrik och Åshammars sågverk vilka är belägna på en ås med isälvssediment som troligen har en stor genomsläpplighet. Hjulfabriken som bl. a. har tillverkat gödselspridare riskerar bl. a. att sprida, kvicksilver, kobolt och petroleumprodukter till det underliggande grundvattnet och den närliggande ån. Åshammars sågverk riskerar att på samma sätt sprida klorfenoler och dioxiner till omgivningen.

Strax väster om Kungsgården riskerar Skrotupplag, Kungsgården att sprida föroreningar till närliggande grund och ytvattenförekomster. På skrotupplaget finns troligen föroreningar i form av metaller, tungmetaller och petroleumprodukter.

Sandviken EPES kemiska tvätt på Barrsätravägen i Sandviken har hanterat både petroleum produkter och perkloretylen. Spridningsrisken till närliggande grundvattenförekomst är troligen stora.

Spridningsförutsättningar vid Norrsätratippen strax nordväst om tätorten är troligen något sämre men viss risk föreligger att diverse ämnen sprids fån deponin. Framförallt finns det en risk att det kuverterade dagvattnet i västra och norra kanten medger en ökad spridningsförutsättning.

38

Wikmans bil i norra Sandviken grundlades på Sandvikens gamla soptipp 1966. Området riskerar att sprida petroleumprodukter, bly och trikloretylen från verkstadsindustrin men troligen även diverse ämnen från deponin.

Längs med Storsjöns strand har Sandvik AB verkar under lång tid. Området är beläget ovanpå en grundvattenförekomst och i anslutning till ytvattnet i Storsjön. Marken består till mesta dels av fyllnadsmassor av skiftande slag. I väster gå ett stråk med isälvsmaterial genom området. Spridningsförutsättningar för spridning av föroreningar till omgivningen är troligen mycket stora. Ämnen som riskerar att spridas är bland annat arsenik, bly, PAH, Trikloretylen, PCB, petroleumprodukter, metaller mm.

Forsbacka – Övervärde - MackmyraForsbacka bruks placering alldeles intill Gavleån medför goda spridningsförutsättningar för de föroreningar som finns på området. Området är utfyllt med slagg intill ån och processvatten har letts direkt ut i ån varför det är troligt att även sedimenten i ån är förorenade. Området riskerar att sprida föroreningar i form av bl.a. metaller, arsenik, PAH och dioxiner

Omfattande kabelbränning på Överhärde skrot AB har lämnat efter sig föroreningar i form av bly, PAH, dioxin m.fl. som via täckdikessystem i området riskerar att sprida sig till grund och ytvatten i närområdet.

Vid Mackmyra sulfit har långvarig svavelkisrostning genererat stora mängder kiaska. Denna kisaska återfinns förutom på Mackmyra sulfits område även på Sofiedals sågens område söder om Lillån. Områdenas belägenhet på båda sidor om och intill Lillån/Gavleån medför goda spridningsförutsättningar för föroreningar i form av tungmetaller, arsenik, kvicksilver mm. Kisaskan från Mackmyra sulfit återfinns även vid Hådetippen och Hådevägen en bit norr om Gavleån. Även här riskerar föroreningar att spridas till omgivande mark och vattenområden i form av tungmetaller, arsenik och kvicksilver

Valbo - HagaströmI Valbo tätort söder om Gavleån har skiftande typer av industrier varit verksamma. På Sveden 1:14 har verkstadsindustri bedrivits under många år vilket troligen har förorenat marken med framförallt metaller men även ämnen av olika slag. Området kan troligen läcka föroreningar i form av Bly, PAH, arsenik och kvicksilver till den närliggande Gavleån.

Valbo Galvans varmförsinkning samt annan industriverksamhet på fastigheterna Åby 1:182 och Nybo 5:4 har troligen förorenat marken på området med bl.a. zink, Bly och petroleumprodukter som riskerar att spridas till yt- och grundvatten i området.

39

På friluftsområde Åbyfors har det påträffats kisaska. Det är troligen en begränsad mängd kisaska som finns på detta område och risken för påverkan på grundvatten i området är troligen liten.

En bit söderut i Allmänninge har Valbo Bilskrot lagrat skrotbilar i stor omfattning och det kan inte uteslutas att oljor, batterisyra mm har läckt ut och förorenat området. Marken i området bedöms som genomsläppligt och det är troligt att föroreningar så som bly och kvicksilver kan sprida sig till yt- och grundvatten.

Norr om Gavleån på banområde Valbo har det påträffats höga halter av arsenik, bly och kadmium. Eftersom marken till större delen troligen utgörs av sand med en god genomsläpplighet så finns det en risk att föroreningar kan spridas till närliggande yt- och grundvatten.

Behandling av timmer vid Åsbyggeby såg har förorenat området med bl.a. bekämpningsmedelsrester och klorfenoler. Det finns troligen en risk att bl.a. klorfenoler och dioxiner sprids från området.

40

Bilaga 1, påverkansbeskrivningar – Vattenverksamheter

Som vattenverksamhet räknas dammar för tex vattenkraft. Men även mindre anläggningar och verksamheter som broar, väg- och järnvägstrummor, bryggor och pirar, muddringar, vattenuttag och diken innebär vattenverksamhet. Förenklat kan man säga att dammar och byggande av broar mm kräver tillstånd enligt miljöbalken och de mindre vattenverksamheterna är anmälningspliktiga. Av de anmälningspliktiga vattenverksamheterna är muddringar och pirar vanliga och de ligger längs sjöstränderna.

Denna beskrivning görs med fokus på dammar eftersom de påverkar vattendragen mest.

Dammanläggningar innebär att det som varit ett naturligt vattendrag däms upp och vi har dels ett magasin/ sjö och dels en dammbyggnad som är ett vandringshinder i vattendraget. Vid flertalet dammar leds vatten i en kanal/ tunnel till kraftstationen innan det leds tillbaka till vattendraget igen. Den naturliga strömfåran blir en s.k. torrfåra eller en fåra där endast en mycket lite del av vattnet rinner. Det innebär en stor morfologisk påverkan av vattendraget. Beroende på dammens villkor om dämnings- och sänkningsgränser och tappningar kan påverkan vara mer eller mindre stor. För att förbättra situationen har vissa dammar en s.k. fiskväg eller fisktrappa där vandringsfisk kan passera för att kunna nå lekområden längre upp i vattendraget. Ett flertal dammanläggningar har gamla tillstånd enligt vattenlagen eller är så gamla att tillståndsplikten inte fanns när de byggdes och har viss rättskraft p.g.a. ”gammal hävd”.

Dammanläggningar i Gavleåns avrinningsområdeI Gävleborgs läns dammdatabas finns över 90 dammar inom Gavleåns avrinningsområde.Gavleån har ett flertal biflöden som det finns mindre dammar i.

Gavleån (inklusive Jädraån) 32 dammarDe första kraftstationerna från havet sett ligger i centrala Gävle, vid konserthuset och det ligger ett flertal stora dammar som innebär vandringshinder upp till Storsjöns utlopp vid Forsbacka. Gävle Kraftvärme AB är dammägare till flertalet.

Gavleån uppströms Storsjön benämns ofta för Jädraån. Den är 4-5 mil lång och stäcker sig en bit norr om Jädraås. Här finns ett flertal dammar bla i Järbo Kungsfors och Jädraås. Här är det Sandviken Energi som äger de flesta dammar.

Högboån 3 st dammarI Högboån mellan Öjaren och Storsjön ligger tre gamla dammar i närheten av Högbo bruk. Dessa saknar tillstånd.

Borrsjöån 5 st dammar

41

Borrsjöån rinner ut i Storsjön vid Kungsgården. Sandviken Energi är troligen ägare till ett par av dessa, andra har oklara ägarförhållanden.Vallbyån 6 st dammarVallbyån rinner ut i Näsbysjön vid Storvik. Ägarna av dessa dammar är oklart.

Gavelhytteån ( Hoån) 17 st dammarGavelhytteån kallas även för Hoån och rinner genom Hofors och Torsåker mot Ottnaren och vidare ut i Storsjön (Gavelhytteviken) vid Hammarby. Både Getån, Malmjärnsbäcken och Hyttbäcken är biflöden till Gavelhytteån och har flera dammar. Getån 8 st dammarMalmjärnsbäcken 3 st dammarHyttbäcken 6 st dammar

Dalkarlsjöbäcken 4 st dammarRinner norrut från Dalgränsen mot Torsåker

Gammelstillaån 2 st dammarGammelstillaån har sitt utlopp i södra änden av Ottnaren.

Förutom ovanstående dammar finns det några mindre vattendrag med någon enstaka damm i Gavleåns avrinningsområde.

42

Bilaga 2, beskrivning prioriterade vattenförekomster – Övergödning

StorsjönStorsjön uppnår i dagsläget ej god ekologisk status på grund av näringsämnen. Storsjön är därmed en självklar prioriterad vattenförekomst i projektet.

Storsjön är Gästriklands största sjö, belägen inom Sandvikens kommun, förutom den östligaste delen som ligger inom Gävle kommun. Över 90% av allt vatten inom Gavleåns avrinningsområde passerar Storsjön innan det rinner via Gavleån till Gävles inre fjärd. Fem åar mynnar i Storsjön: Gavelhytteån, Vallbyån, Borrsjöån, Fänjaån och Jädraån. Gavelhytteån och Jädraån är de största biflödena. Gavelhytteån som längre uppströms byter namn till Hoån avvattnar bl.a. huvuddelen av Hofors kommun och de östligaste delarna av Falu kommun. Jädraån avvattnar stora delar av Sandvikens kommuns norra delar samt de södra delarna av Ockelbo kommun.

Näringsämnen i form av kväve och fosfor som når sjön härstammar både från mänsklig aktivitet och från atmosfäriskt nedfall och naturliga processer i omgivande mark. Den mänskliga påverkan av betydelse omfattar utsläpp från tillståndspliktiga verksamheter, utsläpp från enskilda avlopp, utsläpp från anmälningspliktiga anläggningar (huvudsakligen mindre avloppsanläggningar), dagvatten från tätorter och vägar, läckage/utsläpp på grund av jordbruk och ökat läckage på grund av skogsbruk.

För fosfor som är det avgörande ämnet när det gäller övergödning i Storsjön anger en tidigare studie (modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs, länsstyrelsen Gävleborg rapport 1998:13) att det i Storsjöns tillrinningsområde frigörs drygt 23 ton fosfor per år. Totalt fastläggs cirka 7 ton på sin väg till sjön vilket innebär att cirka 16 ton hamnar i Storsjön. Av dessa kommer 40% fosfor från mänsklig aktivitet fördelat på:

Punktutsläpp (reningsverk, industri, och djurhållning) 28% eller 1,8 ton Dagvatten 15% eller 0,95 ton Enskilda avlopp 23% eller 1,47 ton (baserat på 3480 enskilda avlopp) Hyggen 17% eller 1,09 ton Vall 10% eller 0,64 ton Åker 7% eller 0,45 ton

Detta kan med fördel jämföras med den kartläggning av påverkan som gjorts i detta projekt. Sammanställer man den påverkan som når Storsjön inom avrinningsområdet sker följande tillförsel av fosfor till Storsjön (siffrorna måste dock justeras ned något på grund av viss retention i vattendragen och sjöarna på vägen till sjön):

Tillståndspliktiga verksamheter: 0,92 ton (mestadels från tillståndspliktiga kommunala avloppsreningsverk)

43

C+U verksamheter: 0,71 ton (0,21 ton från mindre avloppsanläggningar och 0,5 ton från golfbanorna (samma som den äldre studien)

Enskilda avlopp: 2,8 ton (baserat på 5700 avlopp) Jordbruk 1,4 ton (C+U-verksamheter, brukad mark och djurhållning, siffrorna är

samma som den äldre studien) Dagvatten 0,88 ton Skogsbruk 1,1 ton (samma som den äldre studien).

En annan jämförelse som kan göras är den mellan belastningen på Storsjön och den inom hela avrinningsområdet till närmsta vattenförekomst. Följande tillförsel av fosfor sker till närmaste vattenförekomst enligt kartläggningen i detta projekt:

Tillståndspliktiga verksamheter: 1,33 ton (mestadels från tillståndspliktiga kommunala avloppsreningsverk och Forsbacka avfallsanläggning)

C+U verksamheter: 0,71 ton (0,21 ton från mindre avloppsanläggningar och 0,5 ton från golfbanorna (samma som den äldre studien)

Enskilda avlopp: 2,94 ton (baserat på 6000 avlopp) Jordbruk 1,7 ton (C+U-verksamheter, brukad mark och djurhållning) (samma som den

äldre studien inklusive anpassning till hela avrinningsområdet) Dagvatten 1,54 ton Skogsbruk 1,25 ton (samma som den äldre studien inklusive anpassning till hela

avrinningsområdet)

Noteras bör att i den äldre studien (1998) baserades utsläppen från enskilda avlopp på 3480 fastigheter. Vi vet idag i enlighet med kommunernas inventeringar att antalet minst är 5700 stycken. Det är dock troligt att många av de tillkommande enskilda avloppen utgörs av BDT-avlopp.

Den sammantagna bilden, när den äldre studien vägs samman med den nyare kartläggningen, visar på en sjö som är starkt påverkad av näringsämnen som härstammar från mänsklig aktivitet. Det framgår tydligt att avgörande påverkan härstammar från enskilda avlopp och jordbruksverksamhet varför åtgärder för att minska påverkan från dessa bör prioriteras högt. Studerade tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter samt dagvatten står också för icke obetydande utsläpp varför särskilda tillsynsåtgärder riktat mot dessa även bör övervägas.

Alla åtgärder inom Storsjöns hela avrinningsområde med målet att minska tillförseln av näringsämnen till sjöar och vattendrag bedöms som värdefulla för möjligheterna att påverka statusen i Storsjön. Projektgruppen har dock pekat ut 2 områden inom avrinningsområdet där åtgärder bedöms som extra viktiga, Hoån-Ottnaren-Ältebosjön samt Näsbysjön. Dels på grund av frågetecken kring statusen i aktuella vattenförekomster men även för att påverkan i närheten av vattenförekomsterna är intensiv och transportvägarna här bedöms som relativt snabba innan näringsämnena når sjöarna, samt att retentionen bedöms som begränsad innan näringsämnena når Storsjön. Åtgärder i dessa områden är uppenbart värdefulla även för Storsjöns status.

44

Något som bör tilläggas att är att åtgärda Storsjöns status inte är en quickfix, och detta trots om kraftfulla åtgärder genomförs snabbt. Detta beror på att det i sjöns sediment finns stora fosforförråd från vilka det sker utbyte med vattenmassan. Utbytet sker i ett balansförhållande, vilket medför att om fosfortillförseln minskas till sjön sker ett utökat utbyte med sedimenten. Det är dock otvetydigt att ett minskat tillflöde av näringsämnen till sjön är den enda möjliga vägen att göra det möjligt för att Storsjön på sikt ska uppnå god ekologisk status med avseende på näringsämnen.

Hoån-Ottnaren-ÄltebosjönProjektgruppen misstänker att delar av Hoån ej uppnår god ekologisk status på grund av tillförsel av näringsämnen. Påverkan runt Hoån-Ottnaren-Ältebosjön är intensiv. Runt Ältebosjön och i Torsåkersbygden återfinns mycket åkermark. Vad gäller enskilda avlopp är antalet enskilda avlopp vars utsläpp rinner till de nämnda vattenförekomsterna väldigt många. Till Hoån innan utloppet i Ottnaren har det uppströms i avrinningsområdet skett utsläpp från cirka 2150 enskilda avlopp. Runt Ottnaren och Ältebosjön återfinns 491 enskilda avlopp.

NäsbysjönProjektgruppen misstänker att Näsbysjön ej uppnår god ekologisk status på grund av tillförsel av näringsämnen. Påverkan runt sjön är relativt intensiv på grund av omgivande jordbruksmark men även till viss del på grund av enskilda avlopp.

TökilsbäckenDet kan konstateras efter recipientkontroll i Tökilsbäcken att den inte uppnår god ekologisk status på grund av näringsämnen varvid vattenförekomsten prioriteras. Den ej tillfredställande statusen beror på en punktkälla. Länsstyrelsen bör inom ramen för tillsynen kunna se till att vattenförekomsten uppnår god ekologisk status.

45

Bilaga 2, beskrivning prioriterade vattenförekomster – Miljögifter

Lill-Gösken och Stor-Gösken

Området uppströms sjöarna samt området runt sjöarna är starkt påverkat av tidigare och

pågående industriell verksamhet. Uppströms sjöarna finns rester från bl. a. tidigare järn- och

stålverk, kemtvättar och impregnering av trä samt ett antal industri- och avfallsdeponier.

Den pågående verksamheten i området domineras av Ovakos verksamhet i Hofors tätort.

Men även andra verksamheter och den samla påverkan från mindre verksamheter utgör en

belastning på omgivningen. Avloppsverk i anslutning till tätorten kan troligen bidra med

utsläpp av miljögifter till sjön i form av metaller och organiska föreningar så som

läkemedelsrester och olika typer av klorhaltiga föreningar.

Norr och söder om sjöarna har tidigare gruvverksamhet efterlämnat ett stort antal mindre och

större områden med rester av järnmalmsbrytning, några områden med rester från

sulfidmalmsbrytning samt fyllnadsdeponier med rester från bl.a. gruvindustrin.

Avfallsdeponier och rester av/deponier från järn och stålindustrin samt verkstadsindustrin

återfinns också kring sjöarna.

Storsjön

Området kring Storsjön är bitvis starkt påverkat av industriell verksamhet,

tätortsbebyggelsens dagvatten och avloppsvatten samt av läckage av

bekämpningsmedelsrester från jord- och skogsbruk.

Längs med Gavelhytteån vid Hammarby finns stora mängder kisaska från tidigare

sulfittillverkning på platsen. Kisaskan som är en restprodukt finns över ett stort område i och

kring ån.

Kring Näsbysjön som rinner ut i Storsjön finns rester från verkstadsindustrier, gruvor och järn

och stålverk

Kungsgården och Åshammar belastas av föroreningar från tidigare verkstadsindustrier, järn

och stålindustrier samt sågverk med impregneringsverksamheter, men även av avfallsdeponier

46

och f.d. skrothantering. Tätorterna, de förorenade områdena och den pågående industrin är här

lokaliserade i anslutning till Borrsjöån som rinner ut i Storsjön

Även Sandviken är starkt påverkat av verksamheter så som verkstadsindustri, järn och

stålindustri, kemtvättar och bilverkstäder. Sandvik AB s pågående verksamhet strax intill

Storsjön bidrar till spridning av miljögifter via deras industriavlopp och utlopp av lakvatten

från deponier till storsjön.

Jädraån som rinner ut i Storsjön vid Sandviken är påverkad av tidigare och pågående

verksamheter så som verkstadsindustri, järn och stålindustri, textilindustri och metallgjuteri.

Ett antal avloppsverk runt storsjön bidra troligen också med miljögifter till sjön i form av

metaller och organiska föreningar så som läkemedelsrester och olika typer av klorhaltiga

föreningar

Områdena med jordbruksmark söder om sjön och kring Storvik läcker troligen

bekämpningsmedelsrester till storsjön.

Forsbacka – Hagaström

Gavleåns strömmande vatten har flitigt utnyttjats till kraftförsörjning och lockat till sig

industriell verksamhet och tätortsbebyggelse till området. Industrierna har även använt ån som

ett ”enkelt” sätt att bli av med sitt avlopp. Fortsatt finns det mycket industriell verksamhet

som påverkar omgivningen genom utsläpp av föroreningar via avlopp och dagvatten.

Vid Forsbacka riskerar miljögifter att spridas från f.d. Forsbacka bruks område samt från

avfallsanläggningen och komposteringsanläggningen.

På och omkring området vid f.d. Mackmyra sulfit finns stora mängder kisaska som riskerar

att sprida miljögifter till Gavleån.

Kring Valbo har en mängd olika verkstadsindustrier lämnat efter sig vitt skilda föroreningar.

Än idag är området bitvis präglat av pågående industriell verksamhet. Många av dessa är

belägna söder om ån och direkt på Valboåsen och dess vattentäkt. Historiskt industriella

föroreningar inom området härrör bl.a. från textilindustrier, betong och cementindustrier,

bilverkstäder, sågverk med impregnering, drivmedelhantering, verkstäder, järn och

stålindustri, avfallsdeponier, kemtvättar, plantskolor, skrothantering m.m.

47

Längs Gavleåns norra sida mellan Valbo och Lexe har det funnit många större och mindre

handelsträdgårdar vilka kan ha förorenat omgivningen med bekämpningsmedelsrester.

48

Bilaga 2, beskrivning prioriterade vattenförekomster – Vatten verksamheter

Vid en analys av vilka vattendrag som inte uppfyller god ekologisk status på grund av vattenverksamheter har arbetsgruppen prioriterat följande vattendrag.

GavelhytteånVattendraget har idag måttlig ekologisk status enligt vattenförvaltningsförordningen. Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist 2021 bland annat med avseende på kontinuitet.

Kontinuiteten i Gavelhytteån påverkas av att det finns en damm mellan Storsjön och Ältebosjön. Det är den enda dammen på sträckan och inga ytterligare kända vandringshinder finns förrän långt uppströms i vattendraget. En fiskväg förbi dammen skulle av den anledningen öppna upp ett större område uppströms vilket skulle vara mycket värdefullt ur fiskreproduktionssynpunkt.

BorrsjöånVattendraget har idag otillfredsställande ekologisk status. Miljökvalitetsnormen är god ekologisk status med tidsfrist 2012 med avseende på flödesförändringar, kontinuitet och morfologiska förändringar. Borrsjöån har valts ut på grund av att det uppströms de 5 dammar som finns närmast Storsjön finns längre vattensträckor som jämförelsevis bedöms som mindre påverkade av mänsklig aktivitet. Åtgärder av de nedre delarna av vattendraget bedöms som värdefullt för hela vattensystemet.

VallbyånVallbyån mellan Näsbysjön och Hosjön har idag dålig ekologisk status. Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist 2021 med avseende på kontinuitet. I vattendraget finns ett flertal dammar och kraftverk som saknar tillstånd. Tillsynsåtgärder skulle kunna leda till förbättrad miljöhänsyn. Flera av dammarna kan vara värdefulla ur kulturmiljösynpunkt, vilket dock inte utesluter miljö/fiskeåtgärder.

JärdraånJädraån har valts ut på grund av att det är ett lite större vattendrag där naturvärdena bitvis bedöms som betydande. Det finns många kraftverk i ån som har aktuellt tillstånd till verksamheten. För flertalet kraftverk finns dock äldre fiskevillkor med krav på till exempel utsättning av ål och gädda m.m. En uppföljning av villkoren bör genomföras.

49

Bilaga 3, förslag till åtgärder

Problemområde Åtgärd/genomförare Beskrivning av åtgärd Anmärkning

1. ÖvergödningFörbättrad miljöövervakning.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen bör verka för att i vattenförekomster, där påverkan av näringsämnen är mer intensiv (främst på grund av jordbruksmark och enskilda avlopp), förbättra miljöövervakningen och recipientkontrollen.

2. ÖvergödningInventering om var inom avrinningsområdet allmänna vattentjänster bör införas.

Länsstyrelsen & kommunerna

Länsstyrelsen bör tillsammans med kommunerna inom avrinningsområdet (i första hand Sandvikens och Hofors kommuner) göra en inventering om var i avrinningsområdet allmänna vattentjänster (kommunalt avlopp) bör införas.

3. ÖvergödningUppföljning ovanstående inventering.


Länsstyrelsen bör i samråd med kommunerna och ansvariga verksamhetsutövare för allmänna vattentjänster föra en dialog om hur allmänna vattentjänster skall införas på de ställen där behovet finns enligt lagstiftningen.

Om verksamhetsutövarna motsätter sig upprättanden av verksamhetsområden trots att det finns ett behov enligt lagen, bör föreläggande övervägas.

4. Övergödning

**

Diskussionsmöten med kommunerna om enskilda avlopp inom avrinningsområdet.

Diskussionerna bör även omfatta vilken plan kommunerna har att upprätta/utvidga verksamhetsområden för allmänna vattentjänster

Länsstyrelsen &

Vid diskussionsmötet presenterar kommunerna hur arbetet bedrivs idag och länsstyrelsen presenterar det arbete som bedrivits inom projektet.

Kommunerna inom avrinningsområdet har kommit relativt långt med inventering och tillsyn av enskilda avlopp inom avrinningsområdet.

Utsläppens storlek (största fosforkällan i avrinningsområdet) belyser vikten av ett fortsatt intensivt tillsynsarbete är mycket motiverat.

Störst potential att minska

50

kommunerna utsläppen finns dock vid anslutning av fastigheter till kommunala avloppsreningsverk. Vilken plan har kommunerna att upprätta/utvidga verksamhetsområden för allmänna vattentjänster?

5. Övergödning Tillsyn enskilda avlopp

Kommunerna

Eventuell förändring eller intensifiering av tillsynsarbetet i kommunerna utifrån ovanstående åtgärd och det som presenterats i denna rapport.

6. Övergödning Kartläggning av påverkan från jordbruksverksamheter.


Kartläggning av belastningen av näringsämnen på vattenförekomsterna inom avrinningsområdet på grund av jordbruksverksamheter. Syfte med kartläggningen är att ge stöd för prioriteringar vid framtida tillsyns- och tillsynsvägledningsinsatser.

Hittills i detta projekt har inte tid funnits till att noggrant kartlägga påverkan från jordbruks. Det är rimligt att anta att påverkan ser annorlunda ut idag jämfört med det historiska underlaget som presenterats.

7. Övergödning

**

Tillsynsvägledning angående vad som kan göras för att minska läckage av näringsämnen från jordbruket.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen bör stödja kommunal tillsyn inom området via tillsynsvägledning.

Frågan är om länsstyrelsen för närvarande har den kompetens som krävs för att utföra tillsynsvägledningsaktiviteter inom detta område.

8. Övergödning Tillsyn jordbruksföretagens egenkontroll.

Kommunerna

Tillsyn riktat mot jordbruksföretagens egenkontroll i syfte att minska förlusterna av växtnäring från jordbruket.

Jordbruksverket har ett tillsynsprojekt inom växtnäringsområdet under 2012 som heter effektiv näring. Effektiv näring riktar sig till de kommuner som arbetar med lantbrukstillsyn inom växtnäringsområdet.

Belastningen av näringsämnen på vattenförekomsterna på grund av jordbruksverksamhet är med all sannolikhet stor.

Åtgärder är motiverade

51

Projektet har tagit fram vägledningsmaterial till kommunerna. Gävle och Sandvikens kommuner inom avrinningsområdet har varit anmälda till projektet. (vad har gjorts?)

Kommunerna inom avrinningsområdet bör utföra tillsyn i enlighet med projektet eller liknande.

9. Övergödning

**

Tillsynsprojekt, tillståndspliktiga- och anmälningspliktiga avloppsreningsverk.

Kommunerna och Länsstyrelsen för Ockelbo avloppsreningsverk

Genomgång av avloppsreningsverkens egenkontroll för att främja optimal drift ur miljösynpunkt.

Projektet riktas framförallt in mot tillsyn i syfte att förbättra egenkontrollen för att undvika bräddningar samt att ovidkommande vatten når avloppsreningsverken.

Även egenkontrollen/driften på själva avloppsreningsverken bör gås igenom på verk som uppenbart fungerar dåligt (anmärkningsvärts höga utsläppsvärden)

Länsstyrelsen tror att de finns en potential att minska tillförsel av näringsämnen till vattenförekomsterna genom att bedriva tillsyn avseende bräddning samt ovidkommande vatten på avloppsreningsverken.

Det bedöms även finnas en viss potential genom förbättrad drift och underhåll på själva avloppsreningsverken. Utifrån kartläggningen där utsläppsdata av bl.a. fosfor har gåtts igenom anser länsstyrelsen att tillsyn är extra motiverad på följande verk:

Hofors avloppsreningsverk (stora fosforutsläpp i förhållande till belastning), Jädraås avloppsreningsverk, Kungsgårdens avloppsreningsverk (relativt höga utsläpp och noterade riktvärdesöverskridanden) samt Hammarby avloppsreningsverk.

10. Övergödning

**

Tillsyn, Golfbanor

Kommunerna

Analys av påverkan från de båda golfbanorna (Högbo och Hofors golfbana) följt av eventuell tillsynsinsats med målet att minska fosforläckage.

Tidigare studier har visat på anmärkningsvärda höga utsläpp av fosfor från Golfbanornas verksamhet vilket motiverar aktiviteten.

11. Övergödning Diskussionsmöte med Skogsstyrelsen angående tillsynen av skogsbruket.

Vid diskussionsmötet presenteras det kartläggningsarbete som gjorts

Läckage av näringsämnen som sker på grund av skogsbruket till sjöar och vattendrag är

52

Länsstyrelsen

i denna rapport angående tillförsel av näringsämnen.Skogsstyrelsen presenterar vilket tillsyns/informationsarbete som bedrivs för att minska läckaget av näringsämnen från skogsbruket.

förmodligen betydande.

Länsstyrelsen saknar idag täckande kunskap om vilket tillsyns/informationsarbete som bedrivs gentemot skogsbruket i syfte att minska läckage av näringsämnen.

Lämnas skyddszoner kring sjöar och vattendrag i samband med avverkning och markberedning?, Vad styr skyddszonernas storlek?

I vilken omfattning sker skogsgödsling? Och vad görs för att undvika näringsläckage?

12. Övergödning/Miljögifter

**

Upprättande av dagvattenstrategier/dagvattenpolicys

Kommunerna

Framtagande av strategier för hur dagvatten skall hanteras, gärna även inom de mindre tätorterna.

Dagvatten belastar vattenförekomsterna genom tillförsel av näringsämnen och miljögifter.

Strategier kan ge vägledning om hur dagvattnet lämpligast hanteras.

Ytterligare rening i t.ex. dagvattendammar kan visa sig vara rimligt och motiverat.

13. Miljögifter Vägledning av kommunalt inventeringsarbete av förorenade områden.

Länsstyrelsen

Motivera och vägleda kommunerna i deras arbete med att riskbedöma potentiellt förorenade områden.

Inom de utvalda områdena finns ett antal deponier och andra områden på vilka kommunen är tillsynsmyndighet

14. Miljögifter Samla in inventeringar från andra aktörer

Länsstyrelsen

Samla in inventeringar och riskklassningar från andra aktörer, t.ex. kommuner och Spimfab och lägg upp dessa i EBH-stödet

Inom de utvalda områdena finns ett antal deponier där tillsynsmyndighet oftast är kommunen. Men även andra mindre verksamheter på vilka kommunerna kan har mer kunskap. Tips: kolla NV:s deponiundersökning från 70-80-talet och Söderhamns samlade inventering av kommunala deponier.

15. Miljögifter Rikta undersökningar till Försöka att styra Går det att få en samlad bild av

53

prioriterade* objekt

Länsstyrelsen

undersökningar och medel till prioriterade objekt

problemen inom ett område? Scanningsundersökning för att kunna jobba vidare med föroreningsansvarig

16. Övergödning/Miljögifter

I yttranden beakta miljökvalitetsnormerna vid prövningar.


Säkerställa att god kemisk och ekologisk status uppnås.

17. Miljögifter

**

Föreläggande om karakterisering av lakvatten/processavloppsvatten (framförallt från Ovako/Sandvik/Forsbacka)

Länsstyrelsen

Föreläggande om karakterisering av lakvatten/processavloppsvatten (framförallt från Ovako/Sandvik/Forsbacka). Med avseende på prioriterade ämnen som misstänks släppas ut från verksamheterna och ej omfattas av ordinarie utsläppskontroll.

18. Miljögifter Eventuell uppföljning av ovanstående föreläggande

Länsstyrelsen

T.ex. krav på utökad utsläppskontroll, anpassad recipientkontroll, krav på rening, omprövning o.s.v.

19. Miljögifter Screening utsläpp av läkemedelsrester från avloppsreningsverk.


På ett eller några utvalda avloppsreningsverk utföra en screening av läkemedelsrester i utgående vatten.

20. Miljögifter Översyn av riskanalyser på prioriterade tillsynsobjekt

Länsstyrelsen

Översyn av riskanalyser kopplat till risker för utsläpp till vatten (ex. vid reningsverk, avloppsledningsnät, bräddpunkter o.s.v.) (särskilt inom Ovakos och Sandviks industriområden).

21. Vatten-verksamhet

Utreda dammägare

Länsstyrelsen

Ta reda på dammägare och föra in aktuella kontaktuppgifter i dammdatabasen

Viss information finns i dammdatabasen och i årsrapporter för dammsäkerhet. Fastighetsägare kan vara

54

dammägare.


Kontrollera om dammägaren har tillstånd för aktuell verksamhet

Länsstyrelsen

Kontrollera domar i pärm och i dammdatabasen. Nya uppgifter ska föras in i dammdatabasen.

Se även meddelande till VU som Jämtlands län skickade ut enligt uppdrag 57.


Kontrollera om villkor om fiskebestämmelser, minimitappning dämning- och sänkningsgräns efterlevs.

Länsstyrelsen

Tillsyn av egenkontroll T.ex. genom att fråga eller med ett föreläggande till dammägaren


Ev. förelägga om utredning av möjliga åtgärder, t.ex. omlöp, nedströms låglutande fiskegaller etc.

Länsstyrelsen

Förelägga om åtgärder enligt utredningen. Troligen är anläggande av åtgärderna tillståndspliktigt.

Observera att kulturmiljöintressen kan vara stora. Alltid interna samråd innan eventuellt föreläggande.


Eventuellt förelägga om att söka tillstånd för aktuell verksamhet

Länsstyrelsen

Enligt nya domar kan vi förelägga verksamhetsutövaren om att söka tillstånd.

Detta om verksamhet bedrivs utan tillstånd


Kontrollera verksamhetsutövarnas egenkontroll

Länsstyrelsen

MSS har material att utgå ifrån vad gäller egenkontroll som " projektgruppen" tagit fram

Är någon dammägare med i recipient kontroll programmet?


Förelägganden om att åtgärda mindre vandringshinder.

Länsstyrelsen

Finns vandringshinder i vattendraget tex i form av felaktiga trummor? Förelägganden om åtgärder.

Finns galler i Borrsjöån för sk put ande take fiske?

55


**

Utökad tillsyn av vatten-verksamheter utifrån prioriterade anläggningar.

Länsstyrelsen

Utgångspunkten är att välja ut sådana vattenanläggningar där man skulle kunna nå stor miljönytta genom tillsyns-insatser. Man anpassar tillsynsåtgärder efter vilken typ av anläggning som berörs. Arbetsmetoden följer förslagsvis punkterna 21-27.

Arbetssättet liknar det i Uppdrag 57.

* Prioritering Vid prioritering av förorenade områden måste hänsyn tas till samtliga förorenade områden i hela länet. Förutom vattenkvaliteten måste också hänsyn tas till andra aspekter så som risken för människor som vistas på det förorenade området.

** Vid prioriteringsmöte 2012-10-12 bestämde miljöskyddsenheten att i första hand prioritera gulmarkerade åtgärder, och i andra hand prioritera grönmarkerade åtgärder.

56

extra.lansstyrelsen.seextra.lansstyrelsen.se/.../gavleborg-rapport-mknvatten.docx · web viewaga...

Documents