extra.lansstyrelsen.seextra.lansstyrelsen.se/lifeiprichwaters/sv/documents/... · web viewutkastet...

1

Synpunktsversion Handbok för kommunal

strategisk vattenplanering

Förslag på nytt namn: Processtöd för kommunal strategisk vattenplanering – en handbok från projektet LIFE IP Rich Waters

Handbok för kommunal strategisk vattenplaneringViktigt att veta om detta utkast för synpunkter– datum 2018--10-02.

Utkastet är framtaget med stöd av anteckningar från workshop med olika aktörer i Norra Östersjöns vattendistrikt den 13 april, 18 maj och 28 augusti samt workshop med kommuner i Västerhavets vattendistrikt den 21 maj, 2018, och möte med kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt 7 december, 2017. Arbetet med handboken påbörjades i mars 2018. Vidare har material inhämtats från en stor andel kommunala vattenplaner samt i dialog med tjänstemän från kommuner som gjort inspel till innehållet mellan workshops. Tack för alla bidrag!

Handboken sänds på synpunktsrunda till alla som deltagit vid någon av våra workshopar samt till kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Utkastet för synpunkter går också att ladda ned på www.richwaters.se. Vi önskar dina synpunkter senast 31 oktober. Synpunkterna skickas till [email protected]

Följande ska utvecklas/läggas till inför slutlig version:

- Infoga fotografier för att lätta upp texterna.- Referenslistan är inte komplett.- Ordlista saknas.- Sammanfattning saknas.

Den 6 december presenteras handboken vid ett seminarium i Stockholm, anmälan är öppen. Handboken ska också publiceras på www.richwaters.se.

http://www.richwaters.se/

https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/kalenderhandelser---stockholm/2018-09-12-handbok-som-stod-i-kommunal-strategisk-vattenplanering.html

mailto:[email protected]


2



Under 2019 får kommunerna möjlighet att använda handboken och lämna synpunkter. Vi reviderar handboken under 2020.

Kontakt för handboken: [email protected], projektledare vattenplanering, LIFE IP Rich Waters-projektet, Länsstyrelsen i Stockholm.

mailto:[email protected]

3



Innehållsförteckning

Sammanfattning.................................................................................................4

Om strategisk vattenplanering.........................................................................4

Guide till handboken..........................................................................................4

Syfte och bakgrund.............................................................................................4

Målgrupp............................................................................................................5

Hur ska handboken användas?...........................................................................5

Läshänvisningar - olika steg i vattenplaneringsprocessen.................................6

Steg 1: Motivera – att hitta argument.............................................................8Vem ska motiveras och varför?..........................................................................8

Andra argument................................................................................................10

Ökad kunskap om vattenfrågor........................................................................12

Steg 2: Organisera – att fördela ansvar och uppdrag..................................14

Vem bestämmer?..............................................................................................14

Vad ska organiseras?........................................................................................14

Förslag på intern samordning..........................................................................15

Extern samverkan.............................................................................................18

Steg 3: Kartlägga– att identifiera och analysera..........................................21

Förberedelser för kartläggning........................................................................21

En modell för att strukturera datainsamlingen................................................22

Kommunala lärdomar att dra nytta av..............................................................23

Steg 4: Prioritera – att besluta om vad som ska göras................................25

Arbeta metodiskt med prioriteringar...............................................................25

Kommunala lärdomar och exempel på prioriteringar......................................26

Verktyg till hjälp för att prioritera....................................................................28

Finansiering för vattenarbetet.........................................................................34

Steg 5: Genomföra– att planera och genomföra åtgärder..........................36

Administrativa och förberedande åtgärder......................................................37

4



Fysiska åtgärder...............................................................................................38

Steg 6: Följa upp – att utveckla arbetet........................................................40

Skillnaden mellan uppföljning och utvärdering................................................40

Uppföljning av vattenarbetet............................................................................40

Utvärdering av vattenarbetet...........................................................................41

Referenser..........................................................................................................43

Dokument.........................................................................................................43

Hemsidor..........................................................................................................44

Bilagor................................................................................................................45

5



Sammanfattning

Kompletteras till slutlig version

Om strategisk vattenplanering

Vad är strategisk vattenplanering? Strategisk vattenplanering ger en helhetsbild med vilka förutsättningar det finns för planering av vattenanvändningen tillsammans med kommunens markanvändning. Det ger beslutsunderlag för inriktning av nyttjande och skydd av kommunens vatten, där både potential och begränsningar värderas. Vattnet har många värden, både ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Planeringen bör därför vara framtidsinriktad men ändå adressera de utmaningar som kommunen står inför på kort sikt samt klara de lagkrav som åligger kommunen enligt till exempel miljöbalken, plan- och bygglaget eller lagen om allmänna vattentjänster.

Vattenplaneringen bör också adressera hur arbetet ska bedrivas inom kommunen genom att skapa en robust organisation för arbetet och fastställa ansvarsförhållanden, fastställa hur samverkan ska ske med externa aktörer samt besluta om val av metoder för prioriteringar och processer för genomförande av åtgärder.

Vad har kommunen att vinna på att planera strategiskt för hur vattenresurserna ska nyttjas?Det blir viktigt att hitta sina egna argument för vilka fördelar som finns att arbete med strategisk vattenplanering vid en kommun. Botkyrka kommun beskriver exempelvis vinsterna i sitt vattenprogram på följande sätt: ”En samsyn kring vattenvärdena är en viktig byggsten i en hållbar ekologisk, social och ekonomisk utveckling i kommunen”.

Guide till handbokenSyfte och bakgrund Handboken är ett processtöd som kommuner kan använda för att strukturera sitt vattenarbete.

Handboken har samlat bästa tillgängliga kunskap om arbete med vattenplanering hos kommuner och är baserad på erfarenheter från olika

6



kommuners vattenarbete. Handboken ger därför en generell beskrivning med förslag hur en kommun kan arbeta med vattenfrågor. Arbetssättet beskrivs ur ett processperspektiv, vad som är viktigt att tänka på under processen, och vilka fallgropar man om möjligt ska försöka undvika. Arbetssätt och inriktning behöver anpassas till varje kommuns förutsättningar och därför ska handboken användas som inspiration och stöd för att skapa en egen kommunal modell för vattenarbetet.

Denna handbok tas fram inom projektet LIFE IP Rich Waters genom Länsstyrelsen i Stockholm. Inom Rich Waters-projektet finns ett delprojekt om stöd till kommuner i vattenplaneringsfrågor. Idén om handboken föddes ur en workshop med kommunerna i slutet av 2017, då behov av stöd i kommunernas vattenarbete diskuterades. Då efterfrågades goda exempel på hur olika kommuner arbetat för erfarenhetsutbyte och kunskapsutbyte, behov av mallar och behov av argument för att motivera kommuner till att arbeta med vatten som en resurs.

Handboken är en produkt av samverkan mellan bland annat länsstyrelserna, kommuner, konsulter, vattenvårdsförbund och andra aktörer i framförallt Norra Östersjöns vattendistrikt.

Mer om projektet finns att läsa här: www.richwaters.se .

MålgruppHandboken är framtagen som stöd för tjänstemän, samordnare eller chefer inom en kommun som arbetar eller kommer att arbeta med vattenfrågor, exempelvis för dig som:

har ett samordningsuppdrag inom en kommun att driva eller utveckla tvärvetenskapliga eller förvaltningsövergripande arbetssätt,

har ett samordningsuppdrag inom miljö, vatten, samhällsplanering, har en ledande befattning och ansvarar för frågor som handlar om vatten, är intresserad av processorienterat arbetssätt eller intresserad av arbete

med vattenfrågor.

Hur ska handboken användas? Handboken är ingen vägledning utan ett stödjande verktyg för

kommunerna att använda där kommunen har nytta av det. Handboken kan användas som inspiration till att hitta en egen modell för

vattenplanering vid en kommun.


7



Handboken utgår från en arbetsmodell och i huvudsak bör man arbeta i den ordning som anges. Det är möjligt att arbeta parallellt med flera steg eller att slå ihop steg om det passar bättre, eller hoppas in i processbeskrivningen beroende på hur långt man kommit med vattenarbetet inom kommunen. Vattenarbetet är ofta en iterativ förbättringsprocess vilket innebär att du som använder handboken kan vara hjälpt av att också återkomma till olika steg under arbetet. Varje kapitel ska vara möjligt att läsas fristående.

Bilagorna används för att fördjupa sig eller hämta stöd för delar av processen. Flera bilagor kan användas i flera olika steg i vattenarbetet.

AvgränsningarEftersom handboken fokuserar på processen för vattenplanering ur ett övergripande perspektiv saknas fördjupade tematiska beskrivningar. Handboken redogör inte heller för hur åtgärder ska genomföras praktiskt eller hur de ska finansieras. Delprojektet ”Stöd i kommunal vattenplanering” inom LIFE IP Rich Waters arrangerar särskilda seminarier under projekttiden för erfarenhetsutbyte kring sådana frågor. Välkommen att lämna uppslag på framtida seminarier för detta.

Versionshantering Handbok för kommunal strategisk vattenplanering, version 1 publicerads 6 december, 2018. Under 2019 har kommunerna möjlighet att använda handboken och lämna återkoppling inför revidering senare i projektet. Projektet pågår till juni 2024.

Alla synpunkter och förslag på förbättringar är välkomna så att vi kan komplettera handboken med delar som saknas. Handboken kommer från juni 2019 att finnas tillgänglig som webbverktyg också. Mer information kommer att finnas på www.richwaters.se

Läshänvisningar - olika steg i vattenplaneringsprocessen Handboken är strukturerad utifrån en arbetsmodell där varje kapitel motsvarar ett steg i vattenplaneringsprocessen. Kapitlet inleds med en övergripande beskrivning om innehåll samt en beskrivning av vilka bilagor som kan


8



användas som stöd. Vidare följer exempel på olika kommunala erfarenheter samt exempel på metoder och annat som kan vara användbart.

Processen kan användas både i en övergripande strategisk vattenplanering men kan också användas vid framtagande av exempelvis en vattenplan.

Steg 1: Motivera – att hitta argument Erfarenheter från andra kommuner visar att politisk förankring för vattenarbetet är en framgångsfaktor. Det är också viktigt att hitta sitt ”varför” – varför ska vi arbeta med vattenplanering. Vilka är vinsterna för oss?

I detta kapitel finns argument och beskrivningar av nyttor med en sammanhållen vattenplanering. Dessa kan användas för att motivera beslutsfattare att avsätta resurser för vattenarbetet samt motivera chefer eller kollegor internt. Argumenten kan också användas för att göra beställningar för utveckling av arbetet med vattenfrågor, och visa vilka synergieffekter som kan uppstå vid en smartare planering.

Steg 2: Organisera – att fördela ansvar och uppdragEn viktig faktor för att lyckas med vattenarbetet i en kommun är att etablera en robust organisation där varje aktörs ansvar definieras. Den politiska förankringen är central tillsammans med att skapa en kommunintern förvaltningsövergripande organisation för vattenarbetet. Eftersom vatten inte följer administrativa gränser är det också viktigt att utveckla samverkan med externa aktörer ur ett avrinningsområdesperspektiv. I det här kapitlet hittar du stöd för att organisera med olika exempel hur andra kommuner gjort.

Steg 3: Kartlägga – att identifiera och analyseraI det här kapitlet ges exempel på underlag som kan behövas för att skapa en god bild över miljötillståndet och vilka utmaningar kommunen står inför. Utifrån underlaget bedöms vilka insatser som är mest prioriterade. Kapitlet ger också exempel på en kartläggningsmodell som kan vara användbar, DPSIR-modellen. Resultatet från kartläggningen kan också användas i senare skede som underlag vid genomförande av åtgärder eller i upphandling av tjänster.

9



Steg 4: Prioritera – att besluta om vad som ska görasNär det finns en gemensam förankrad nulägesbild i kommunen efter kartläggningen är det dags att prioritera bland insatserna eftersom behovet av insatser ofta överskrider budget. Dessutom finns det olika tidskrav att förhålla sig till, år 2021/2027 ska våra vatten uppnå god vattenstatus och vi kan vänta effekter på samhälle och miljö i ett förändrat klimat. I detta kapitel ges exempel på kommunala erfarenheter samt exempel på metoder till stöd att värdera och prioritera frågor.

Steg 5: Genomföra – att planera och genomföra åtgärderNär kommunen prioriterat bland insatserna är det tid att genomföra dem. Det kan vara svårt att gå från ord till handling och det finns många olika vägval och frågor att tänka på även i detta skede. Genomförandedelen i vattenarbetet är ofta en stor utmaning. Genom ett gediget förarbete förenklas genomförandeskedet. Genomförandet är en process i sig, och även denna ska planeras och dokumenteras. Här ges några goda råd kring åtgärdsgenomförande baserad på kommunala erfarenheter.

Steg 6: Följa upp – att utveckla arbetetVattenarbetet kräver regelbunden uppföljning och utvärdering för att stämma av så att rätt insatser prioriteras utifrån både kortsiktiga och långsiktiga behov. Uppföljning och utvärdering är också viktiga för att möjliggöra lärande och utveckling av arbetsrutiner och undvika fallgropar i arbetet. Här följer tips för uppföljning och utvärdering för arbetsprocessen för vattenplanering.

Steg 1: Motivera – att hitta argument

10



Erfarenheter från andra kommuner visar att politisk förankring för vattenarbetet är en framgångsfaktor. Det är också viktigt att hitta sitt ”varför” – varför ska vi arbeta med vattenplanering. Vilka är vinsterna för oss?

I detta kapitel finns argument och beskrivningar av nyttor med en sammanhållen vattenplanering. Dessa kan användas för att motivera beslutsfattare att avsätta resurser för vattenarbetet samt motivera chefer eller kollegor internt.

Argumenten kan också användas för att göra beställningar för utveckling av arbetet med vattenfrågor, och visa vilka synergieffekter som kan uppstå vid en smartare planering.

Bilagor att använda till steg 1 Bilaga 1 – Checklista Bilaga 5a – Projektdirektiv - mall Bilaga 5b – Projektplan - mall

Vem ska motiveras och varför?De argument som presenteras utgår från att kommunens tjänstemän aktivt motiverar beslutsfattare, chefer och förtroendevalda, eller andra tjänstemän inom kommunens förvaltningar, för att avsätta resurser till att arbeta med en sammanhållen och strategisk vattenplanering.

Argumenten kan förstås också användas till att motivera en förvaltningsövergripande organisation för vattenarbetet och för att motivera kollegor till ett mer holistiskt arbetssätt.

Tänk på! Varje kommun behöver hitta sitt ”varför” – varför vattenfrågorna är viktiga och vilka vinster det finns för kommunen att arbeta med en sammanhållen vattenplanering.

Motivera

Organisera

Kartlägga

Prioritera

Genomföra

Följa upp

11



Arbeta effektivt med vatten i olika kommunala processer och uppdragKommunen med bolag har ansvar för olika vattenfrågor som tillsyns- och tillståndsmyndighet, samhällsplanerare, VA-huvudman, dricksvattenproducent samt som markägare och verksamhetsutövare. Detta ställer förstås särskilda krav på kommunerna men ger också möjligheter att samordna och effektivisera vattenarbetet som utförs. En strategisk vattenplanering är proaktiv istället för reaktiv. Det innebär att kommunen skapar en god bild av de utmaningar som finns, och sedan fattar faktabaserade motiverade beslut om hur vattenfrågorna ska behandlas och drivas. Genom att arbeta strategiskt med vattenfrågor skapas bättre förutsättningar för en effektiv resurshantering eftersom kommunen kan fatta beslut på ett heltäckande underlag. En strategisk planering ökar också möjligheterna att skapa positiva synergieffekter.

Generellt behöver kommunerna skapa en vattenplanering som kan klara riskerna med ett förändrat klimat likväl som för att klara de olika kraven som finns inom plan- och bygglagen, lagen om allmänna vattentjänster och miljöbalken. Detta i kombination med att de flesta av landets vatten inte klarar kraven enligt vattenförvaltningen gör utmaningarna extra stora. Miljökvalitetsnormerna för vatten är rättsligt styrande.

Vattenplaneringen handlar sammanfattningsvis om att skapa rätt

förutsättningar för en hållbar mark- och vattenanvändning.

12



Figur 1: Vatten i landskapet. Illustration av Tobias Flygare.

Genom att samla vattenfrågorna och arbeta med dem i en sammanhållen process kan olika typer av handläggarstöd utvecklas, exempelvis för prioritering av vattenvårdande insatser, stöd i handläggning av olika ärenden som berör vattenfrågor exempelvis strandskydd, vattenverksamhetsärenden eller i planärenden eller i tillsynsplaneringen. En bra sammanställning av möjligheter, utmaningar och förutsättningar ger också bättre kunskapsunderlag i olika upphandlingsprocesser vilket spar såväl tid som pengar.

13



Tips om film med avrinningsområdesperspektiv på vattenfrågor. Obs! På engelska. A short animation film on river management (GEMAPI) by the Rhone Mediterranean Corsica water Agency. A new type of river management is coming! https://www.youtube.com/watch?v=21YAP8RF_sw

En bättre samordning internt kring vattenfrågorna ger också bättre underlag till kommunens verksamhetsplaneringsprocesser, ettåriga eller fleråriga. I förlängningen ger ett bra planeringsunderlag ett mer kostnadseffektivt användande av kommunens resurser och förutsättningarna att följa miljömål eller miljökvalitetsnormer för vatten förenklas. I den fleråriga verksamhetsplaneringen kan kommunen planera för hur de ska gå från förstudie till planering, genomförande och uppföljning av såväl administrativa som fysiska åtgärder i vattenmiljöerna. Det ger också organisationen möjlighet att långsiktigt förbereda planering av resurser till arbetet.

Andra argumentDet råder ingen brist på argument för att arbeta med vattenplanering men varje kommun behöver fundera över vilka vinster vattenplaneringen ger. Frågor varje kommun behöver ställa sig:

Vilka argument kan vi använda för att skapa förståelse för vatten som resurs i kommunen för våra beslutsfattare och för våra medborgare?

Vilka värden kan vi lyfta fram som skapar argument att utveckla vår vattenplanering?

Lagkrav som argumentDe beslutade miljökvalitetsnormerna för vatten är bindande normer vilket innebär att kommunerna ska tillse att normerna kan följas. Om Sverige inte följer vattendirektivets krav kan Sverige bli belagda med böter till EU. Använd miljökvalitetsnormer som argument för att motivera ett samlat grepp om vattenfrågorna. Miljökvalitetsnormerna är något som påverkar kommunens hantering av vatten. Exempelvis i kommuner med en offensiv samhällsplaneringsprocess är rätt hantering av miljökvalitetsnormerna särskilt prioriterat eftersom länsstyrelsen har möjlighet att avslå föreslagna detaljplaner om inte kommunen påvisat hur miljökvalitetsnormerna för vatten följs. I bilaga

https://www.youtube.com/watch?v=21YAP8RF_sw

14



3a om lagkrav och riktlinjer, finns fler exempel på lagstiftning som ska följas i olika typer av vattenfrågor.

MultifunktionalitetFör att optimera resurser är det ett bra argument att visa på att olika åtgärder har flera effekter, s.k. synergieffekter. Det gör att kostnaden för varje effekt blir mindre, men också att kostnaden av att inte genomföra åtgärden blir större. Använd enkla argument, så som reakreationslokaler, kultur, friluftsvärden och ekosystemtjänster, för att påvisa breda effekter för hela kommunen, inklusive medborgare. Regeringen har också beslutat att senast 2018 ska ekosystemtjänster integreras i alla relevanta beslutsunderlag. Även andra områden som infrastruktur kan involveras, t.ex. att anlägga öppna dagvattenlösningar för att skapa grön infrastruktur i städer. Rålambshovsparken i Stockholm är ett exempel på detta. Bidrag för gröna städer kan sökas hos Boverket. Läs mer här: https://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/stod-for-gronare-stader/

Genom att samordna vattenarbetet och skapa bättre vattenmiljöer kan kommunens attraktionskraft öka och skapa rätt förutsättningar för att trygga dricksvattenförsörjningen. För många kommuner är besöksnäringen viktig och med tillgång till rent vatten kan denna utvecklas. Vackra omgivningar är också högt värderat av många medborgare. Stockholm och Göteborg (bland andra) har gjort värderingsstudier för att undersöka hur mycket deras medborgare är villiga att betala för bra vatten, se referenser.

Flera kommuner har upprättat vattenplaneringsprojekt och kartläggningar med ekosystemtjänstperspektiv. Ett exempel på detta är Upplands-Väsby kommun som tagit fram flera kartläggningar samt en utvecklingsplan för ekosystemtjänster, se referenser.

Jämföra med andra kommunerDet finns olika nationella rankingar som visar jämförelser mellan olika kommuners miljöarbete. Uppmärksamma kommunens beslutsfattare om sådana rankingar. Ett exempel är Boverkets miljömålsenkät (nyckeltal 2017: Antikvarisk kompetens, planering energi, planering grönstruktur och vattenområden, planering kulturmiljö, planering transporter, rivningsförbud). En annan är Miljöaktuellts kommunranking (nyckeltal 2017: nöjdhet med miljöarbete, antal

https://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/stod-for-gronare-stader/

https://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/stod-for-gronare-stader/

15



gång och cykelvägar, giftfria förskolor, ekologiska livsmedel, kommunens fordonsflotta samt kommunala naturreservat). Detta kan skapa motivation att sträva mot högre rankning.

Framtidens vatten Vatten är en naturresurs som

1. är ändlig2. kommer påverkas av klimatförändringar3. är en av de viktigaste förutsättningarna för ett hållbart samhälle.

Många kommuner har redan sett konsekvenserna av klimatpåverkan både i samhället men också i naturmiljöerna. Det är viktigt att ha en planering där flera möjliga scenarion och effekter av klimatförändringar tas i åtanke.

Utan en god vattenplanering kan inte framtidens vattenresurser säkras, vilket också är kopplat till de nationella miljömålen. Klimatpåverkan på vattenresurserna kan också vara en säkerhetsrisk. Ökade flöden av dagvatten kan ge både översvämningar samt förorena vid överbelastning av reningsverk. Det kan också påverka dricksvattenkvaliteten och då äventyra hälsan hos medborgarna. Riskfaktorn går även att koppla till ekonomi och det generella syftet med handboken; det är fördelaktigt att vara proaktiv än reaktiv. Även om vattenplanering kräver resurser som kan vara svåra att hitta idag, riskerar arbetet att bli mer omfattande och mer kostnadskrävande än om man senare ska utföra en planeringsprocess samtidigt som problem som skapats under tiden ska lösas.

Lästips!Rapporter om negativa konsekvenser av skyfall och översvämningar i både urbana och rurala miljöer, på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (www.msb.se, välj Förebyggande, Naturolyckor).

Rapporter om effekter av störningar i dricksvatten, kostnader i samband med sådana händelser, exempelvis Chryptosporidiumutbrott, på Folkhälsomyndigheten. T.ex. Rapport FOI-R--3831—SE (https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/)

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/

http://www.msb.se/

16



Ökad kunskap om vattenfrågorI många fall behöver vi öka kunskapen om vattenfrågorna i samhället. Eftersom kommunens ansvar för vattenfrågor är brett och frågorna komplexa blir det nödvändigt med målgruppsanpassad information för att öka kunskapen internt.

Exempel:

bjuda in förtroendevalda och chefer till utbildningstillfälle (mer teoretiskt men ändå visa på goda exempel),

ta fram målgruppsanpassade faktasammanställningar med efterföljande informationsträffar (för att skapa forum där förvaltningar kan träffas och utbyta kunskap över förvaltningsgränser),

studiebesök (exempelvis vid något lyckat projekt inom kommunen eller en studieresa utanför kommunen),

bjuda in någon som kan inspirera – från en annan kommun eller en eldsjäl. Kanske finns det någon inom kommunen som brinner särskilt för vattenfrågor?

Beroende på vilka kommunikationsinsatser som kommunen väljer kan även andra aktörer uppmärksamma vattenfrågorna. Det är därför värt att tänka på vilka andra målgrupper som bör prioriteras.

Olika informationskampanjer kan utbilda medborgare i vattenfrågor, t.ex. var det är mest lämpligt att tvätta sin bil, hur bekämpningsmedel i trädgården påverkar våra vatten och organismer i det, hur man väljer miljömässigt bättre alternativ till att bottenmåla sin båt. Det är också viktigt att skapa förståelse för att vatten är en ändlig resurs. Genomför gärna kampanjer med samtidigt som eller med andra aktörer för att växla upp kommunens tid och pengar.

Forskning och att involvera medborgareForskningen angående vatten och dess roll i ekosystemet har ökat under de senaste åren, och får idag allt mer plats både i media, politik och vardagliga samtal. Kunskapen om vatten har generellt ökat, och är idag inget som tas som en outtömlig resurs av många. Använd ny forskning och trender inom hållbar utveckling som argument för att öka kunskapen ytterligare i kommunen. Vid provtagning av t.ex. mikroplaster kan även annan data samlas in och bidra till ökad kunskap och mer effektivt resursnyttjande. Forskning som ”trendar” är ofta lättare att motivera och att få resursstöd för att undersöka.

17



Även s.k. ”citizen science”-relaterade projekt kan öka motivationen inom kommunens medborgare att utöka arbetet kring vattenfrågor. Lyft också gärna goda exempel på medborgare som gjort något gott för våra gemensamma vatten. Använd lokala resurser som universitet och högskolor för att erbjuda möjlighet till att t.ex. skriva examensarbeten för kommunen, men även gymnasieskolor och yngre skolklasser kan utföra enklare uppdrag eller lära sig om vattenfrågor. Detta återkopplar även till målet om att vattnet ska vara brukbart för framtida generationer, då dessa generationer bör lära sig om resursen och dess förutsättningar tidigt. Om medborgare uppskattar vattenresurserna mer kan de efterfråga ökat engagemang från sin kommun. Det går också att skapa medborgarstöd för vattenarbetet genom att använda sociala medier. Hitta något som engagerar medborgare och starta vattenarbetet från den utgångspunkten.

Här finns ett exempel på examensarbete för Sollentuna kommun: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:902347/FULLTEXT01.pdf

”Brunt vatten” http://www.teknat.uu.se/samverkan/skola/brunt-vatten/

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:902347/FULLTEXT01.pdf

18



Steg 2: Organisera – att fördela ansvar och uppdrag

En viktig faktor för att lyckas med vattenarbetet i en kommun är att etablera en robust organisation där varje aktörs ansvar definieras. Den politiska förankringen är central tillsammans med att skapa en kommunintern förvaltningsövergripande organisation för vattenarbetet. Eftersom vatten inte följer administrativa gränser är det också viktigt att utveckla samverkan med externa aktörer ur ett avrinningsområdesperspektiv.

I det här kapitlet hittar du stöd för att organisera vattenarbetet inom kommunen och med externa parter med olika exempel hur andra kommuner gjort.

Bilagor att använda till steg 2Bilaga 1 – Checklista

Vem bestämmer?Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för kommunens strategiska vattenarbete. Vanligtvis beslutar kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen om olika strategiska inriktningar och det bör inte vara annorlunda för vattenplaneringen. Kommunens ledning ska fördela ansvar för olika arbetsinsatser och därmed möjliggöra för kommunen att följa de krav som ställs inom exempelvis plan- och bygglagen, miljöbalken eller lagen om allmänna vattentjänster. Läs mer i bilagan om lagkrav och riktlinjer för vattenarbetet.

Vad ska organiseras?En intern samordning är en förutsättning för att lyckas i vattenarbetet, särskilt eftersom vattenfrågan är en förvaltningsövergripande fråga. Kommunen

Motivera

Organisera

Kartlägga

Prioritera

Genomföra

Följa upp

19



behöver därför skapa en robust intern förvaltningsövergripande organisation för att hantera vattenfrågorna och möjliggöra för en tydlig och sammanhållen struktur för vattenarbetet. Med interna aktörer avses kommunens förvaltningar och de kommunala bolagen som berörs av vattenfrågor.

En viktig erfarenhet är att tidigt inkludera de olika funktionerna som ska ingå i vattenarbetet i diskussionerna om organisation. Tidigt deltagande ökar engagemanget i arbetet och det resultat som genereras löper mindre risk att bli en ”hyllvärmare”. Arbetet med ansvarsfördelning innebär också att förvaltningarna identifierar vilka frågor man äger och ansvarar för. Det är viktigt att tydliggöra vad som är tillsynsmyndighetens roll och vad som är kommunens övriga roller, exempelvis som verksamhetsutövare. Det besparar många diskussioner i senare skede.

Om ansvarsfördelningen inom kommunen är tydlig kommer planering och genomförande av det praktiska vattenarbetet att underlättas avsevärt i senare skede, oavsett om det handlar om att ta fram en vattenplan, prioritera tillsyn eller att genomföra fysiska åtgärder. Det ger också bättre förutsättningar för ett mer effektivt vattenarbete genom att väga samman åtgärdsförslag ur olika perspektiv och som fungerar på flera miljöproblem.

Flera kommuner berättar om att de fastnat i vattenarbetet eller att förvaltningar upphandlat likvärdiga beställningar som en konsekvens av att bristfällig intern samordning.

Tips!

Se även Checklista (bilaga 1) för olika frågeställningar kring att organisera sitt arbete. Checklistan innehåller kontrollfrågor som du kan ställa dig oavsett hur långt du kommit i ditt vattenarbete.

Förslag på intern samordningNedan följer ett exempel på hur en organisation för vattenfrågor kan se ut. Exemplet baseras på kommunala erfarenheter. Varje kommun behöver diskutera igenom vilken organisationsform som passar och vilka som bör ingå i vilka grupper.

20



Strategisk vattengrupp – en styrgrupp som beslutarI en strategisk vattengrupp kan till exempel besluta om vision, målbild, årliga insatser/godkänna verksamhetsplanering och budget, besluta om ansvarsfördelning och aktivitetsplan. Resurs- och ansvarsfrågan blir centrala frågor för den strategiska vattengruppen, som också blir en viktig kugge för att sätta kulturen för arbetet i organisationen.

I den strategiska vattengruppen kan exempelvis förtroendevalda och förvaltningschefer ingå eller funktioner med mandat att fatta beslut. Gruppen samordnas med fördel av en tjänsteman, exempelvis en vattensamordnare, vars funktion är att ha överblick av kommunens utmaningar och möjligheter och samordna det praktiska arbetet för kommunen. Resultatet av kommunens praktiska vattenarbete förankras sedan åter i styrgruppen och styrgruppen för att sprida vidare resultatet inom sina respektive förvaltningar/organisationer/grupper.

En eller flera tjänstemannagrupper för vattenfrågor Flera kommuner har inrättat en eller flera förvaltningsövergripande vattengrupper med tjänstemän från de olika förvaltningar och bolag som berörs eller påverkar vatten. Exempel på förvaltningar/frågor som bör ingå i arbetet: miljö (tillsynprövning, planering, genomförande av åtgärder enligt både vattenförvaltning och havsmiljöförvaltning, vattensamordning, grön infrastruktur och ekosystemtjänster), samhällsplanering och exploatering (översiktsplanering, detaljplanering, dagvattenplanering, följa MKN vatten, havsplanering, klimatanpassning), fastighet och trafik (dagvattenhantering, snöröjning), kulturmiljö, idrott (båtar, konstgräsplaner ex.), kommunala bolag (VA. Dricksvatten, dagvatten) m.fl.

Vattengruppen skapar förståelse för och ökar kunskapen om varandras arbetsområden och utmaningar kring vattenplaneringen samt ökar förutsättningarna för samsyn genom dialog internt. Arbetet blir också mindre sårbart eftersom ansvaret för vattenfrågorna fördelas ut på fler funktioner.

Den förvaltningsövergripande arbetsgruppen kan:

Bereda förvaltningsövergripande underlag inför beslut. Samordna kommunen kring planering av vattenarbetet (tex. underlag)

och praktiskt genomförande av vattenarbetet. Utgöra kompetenshöjande forum.

21



Öka möjlighet att hjälpa varandra med omvärldsbevakning, exempelvis vid utlysningar av medel till åtgärder.

Arbetsgruppens form, funktion och bemanning kan variera över tid beroende på var kommunen befinner sig i processen. Gruppens syfte, mål och mandat bör diskuteras initialt och det ska finnas godkännande från respektive chefer för deltagande. Utan dessa delar riskerar gruppen att bli ett tidsineffektivt diskussionsforum där deltagarnas egna ambitionsnivåer styr arbetet i gruppen.

Gruppens mötesfrekvens anpassas efter behov men kontinuerliga avstämningar, om än korta, bör ske för att hålla ihop arbetet och främja delaktighet. Om kommunen väljer en organisationsform där flera olika grupper som hanterar olika delar av vattenarbetet anpassas mötesforum därefter: exempelvis ett forum för att diskutera omvärldsbevakning och/eller erfarenhetsutbyte/kunskapsutbyte medan i andra forum avhandlas mer detaljerade frågor om genomförande.

Tips! Glöm inte heller att inkludera kommunikationsenheten för att få hjälp med att synliggöra och skapa acceptans för vattenarbetet.

En vattensamordnare som håller samman arbetetSamordnaren har ett särskilt uppdrag att samordna kommunens arbete med vattenfrågor, både internt och externt. Uppdraget ska beslutas av styrgruppen. Vissa kommuner har valt att placera funktionen på endera miljöförvaltningen, på övergripande styrning (stadsledning) eller på samhällsbyggnad. Det finns fördelar och nackdelar med var i organisationen som denna funktion placeras. Oavsett menar många kommuner att det är en betydande framgångsfaktor att utse en särskild resurs för att driva vattenarbetet i kommunen.

Exempel på samordnarens uppgifter:

Planera, genomföra och följa upp kommunens strategi för vattenarbetet. Samordna tjänstemannagrupp för vattenfrågor. Sammankallande till

möten, ansvarar för verksamhetsplanering och uppföljning. Rapportera till styrgrupp. Kontaktperson för kommunens övergripande vattenarbete både internt

och externt.

Några kommunala exempel på interna organisationsformer

22



Startat en intern grupp för dagvattenfrågor och lokala åtgärdsprogram (läs mer om lokala åtgärdsprogram i bilaga 4d-Vattendokument - orientering). Samarbetet började med en utbildning inom kommunen för att enas om en utgångspunkt i samarbetet och förtydliga ansvarsfrågan inför genomförandeskede. Ett processchema för arbete med detaljplaner utvecklades också. På så vis blir det enklare att se om någon part inom kommunen behöver inkluderas i arbetet vid ett tidigare skede.

Skapat förvaltningsövergripande arbetsgrupp för att skapa förståelse för varandras arbetsområden och möjliggöra en bristanalys för vilka områden som behövde stärkas. Gruppen skapade förutsättningar för att ta fram styrande dokument för vattenarbetet. Arbetet initierades när Länsstyrelsen ställde hårdare krav på hur vattenfrågorna beskrevs i detaljplaner.

Skapat en informell diskussionsgrupp för att dela kunskap kring vattenfrågor, ex. från kurser, seminarier. Parallellt hålls även arbetsmöte med fokus på genomförande av vattenarbetet.

Skapat en organisationsform med fyra temagrupper som träffas för att stämma av hur arbetet fortskrider. Det både stärker den interna kompetensen och grupperna får hjälp att omvärldsbevaka.

23



Extern samverkan Eftersom vatten inte följer administrativa gränser är extern samverkan en nyckelfaktor för att lyckas med vattenarbetet. Med extern samverkan menas i detta sammanhang aktörer som inte ingår i den kommunala förvaltningen och som har påverkan på vattenmiljöerna eller påverkas av kommunens vattenarbete. Varje kommun behöver kartlägga vilka aktörer som kommunen behöver samverka med.

En god extern samverkan ger möjligheter att göra avvägningar och prioriteringar på avrinningsområdesnivå. Det skapar också förutsättningar för att kunna dela på resurser och effektivisera arbetet, till exempel genom gemensamma beställningar eller gemensamma planer (ex. tillsynsplan för ett helt avrinningsområde eller gemensamt kontrollprogram), genomförande av fysiska åtgärder i naturmiljöerna, insamling av kunskap eller underlag i arbetet, budget för genomförande av åtgärder eller möjlighet att starta kompletterande projekt med extern finansiering.

Sammanfattning av fördelar med extern samverkan (exempel hämtat från Samverkan Stockholmsregionen/modell för regional samverkan/bilaga avsiktsförklaring):

Tydliga roller och en tydlig struktur för det gemensamma arbetet. Tydliga besluts- och kontaktvägar samt bättre förutsättningar att

formulera gemensamma budskap. Enklare beslutsfattande i komplexa frågor som rör flera aktörer i

regionen. Etablerade och kända rutiner för snabb hantering och uppföljning av

regionala frågor. Samordnad kommunikation och bättre informationsdelning tack vare

gemensamma rutiner, vilket underlättar ett proaktivt agerande. Färre samtidiga kontaktytor, vilket ger mer effektiva processer.

Framgångar och utmaningar med extern samverkanSamverkan tar tid – gör en plan för vilka målgrupper du behöver nå i avrinningsområdet, vilka frågor som behöver lyftas och vilket mervärde det kan ge, samt ta kontakt med berörda. Börja med att göra en analys över vilka aktörer som har eller kan ha påverkan på vattenarbetet. Ta också reda på vilka samarbeten som redan finns. Det är bra om de olika parterna kan komma in

24



tidigt i arbetet för att bidra så mycket som möjligt med sin kompetens. De olika aktörerna kommer att ha olika förutsättningar för samarbete och samverkan vilket ska diskuteras när samarbetet inleds.

Hitta samverkanspartners Använd befintliga vattensamarbete, t.ex. vattenvårdsförbund, vattenråd

eller miljösamverkan där det finns, till hjälp för vilka som behöver ingå och erfarenheter från sådana som fungerat bra. Det finns flera bra exempel på framgångsrika vattenvårdsförbund: Nyköpingsåarna vattenvårdsförbund, Tyresåns vattenvårdsförbund, Edsviken vattensamverkan och Höje å vattenråd. Läs mer på www.vattenorganisationer.se för fler exempel.

Hitta nyckelaktörer med nätverk för att nå fler och med ”rätt kontakter”. Bredda samverkan så att många olika aktörer får vara med. Ge bra motiv till varför externa aktörer ska vilja engagera sig.

Externa samarbetspartners kan i sin nå ut till samarbetspartners som kommunen inte har någon direkt kontakt med. Bredda samverkan på detta vis.

Ta vara på lokala inspiratörer och/eller eldsjälar. De har lokal kunskap som är användbar och de kan ibland inspirera till olika åtgärder.

Verksamhetsutövare (företag och privatpersoner), LRF, stora markägare, för att enas om problembild och dela kunskapsunderlag.

Fiskevårdsorganisationer eller andra sammanslutningar som genomför åtgärder,

Ideella organisationer och föreningar har en bred medlemsbas vars kunskap kan vara till nytta i arbetet, de kan också vara opinionsbildande.

Viktiga samverkanspartners

Kommuner i avrinningsområdet.

Vattenvårdsförbund och vattenråd, älvgrupper.

Ideella föreningar (naturvård, sportfiske mfl).

Rådgivningsinsatser ex Greppa Näringen m.fl.

Branschorganisationer ex. LRF och enskilda företag.

Länsstyrelse, Skogsstyrelse eller andra regionala myndigheter.

Universitet och forskningsinstitut.

Andra projekt, ex. LOVA, Gröna städer,

http://www.vattenorganisationer.se/

25



Beroende på frågeställning kan universitet vara en bra samarbetspartner, exempelvis för att testa metoder eller forskningsresultat. Konsulter kan också ha en viktig roll som expert och för att visa på goda exempel.

Lokala Älvgrupper är också ett bra forum eftersom de har ett annat perspektiv på vattenfrågorna.

Formalisera samverkan –kommunala exempel Beskriv en gemensam bild av områdets utmaningar är viktig för att

underlätta det senare arbetet med åtgärdsarbete. Beskriv också vad som behöver göras så att ni är överens. När en ny part blir medlem i samverkan behöver den sedan tidigare gemensamma bilden förankras på nytt. Alla parter behöver ha samma bild för att samarbetet ska få framåtdrift. Alla behöver inte var med på allt men alla behöver få tillgång samma information.

Lägg upp en kommunikationsplan för att försäkra om att ny information når alla.

Det är en framgångsfaktor att utse en person som samordnar den externa samverkan för ett specifikt område. Det underlättar i alla skeden från planering till genomförande. Samordningsfunktionen kan finnas på en kommun eller på ett vattenvårdsförbund, se samordningsfunktion under avsnittet för intern samordning. Uppdraget och ansvaret ska definieras. Samordningsfunktionen kan också driva på arbetet med finansiering för arbetet, om medel ska tilldelas från de samverkande partnerna eller sökas från externa källor.

Skapat en mellankommunal samverkan för att skapa bättre förutsättningar att klara tillsynsansvaret genom att dela på resurserna. Följdeffekter är att kunskapsnivån i den egna organisationen ökar, avståndet mellan tjänstemännen och kunder/brukare är kortare, vilket upplevs som positivt.

Förankring är viktigt, både inom samarbetet och inom den egna organisationen. Exempelvis kan en svag politisk förankring för vattenarbetet antingen i den egna organisationen eller i grannkommuner

26



skapa svårigheter senare i arbetet. Samverkan ger också ökad insikt i varandras organisationer, uppdrag och arbetssätt.

Tips! I Bottenvikens vattendistrikt har majoriteten av kommuner utsedda vattenpolitiker. Syftet med vattenpolitiker är att de ska lyfta vattenfrågor till den politiska agendan samt utveckla samverkan inom och mellan kommuner. Vill du veta mer: http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/vattendistrikt-sverige/bottenviken/kommunala-vattenpolitiker/Sidor/default.aspx

Rapport om metodstöd för lokal samverkan– Handledning om lokal samverkan för vatten från Stockholm stad - http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/handledning_lokal_samverkan.pdf

Rapport om modell för regional samverkan från Samverkan i Stockholmsregionen: http://www.samverkanstockholmsregionen.se/sites/default/files/pfs_modell_for_regional_samverkan_bilaga_avsiktsforklaring_131122_v1.0_slutlig_3.pdf

http://www.samverkanstockholmsregionen.se/sites/default/files/pfs_modell_for_regional_samverkan_bilaga_avsiktsforklaring_131122_v1.0_slutlig_3.pdf

http://www.samverkanstockholmsregionen.se/sites/default/files/pfs_modell_for_regional_samverkan_bilaga_avsiktsforklaring_131122_v1.0_slutlig_3.pdf

http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/handledning_lokal_samverkan.pdf

http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/handledning_lokal_samverkan.pdf

http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/vattendistrikt-sverige/bottenviken/kommunala-vattenpolitiker/Sidor/default.aspx


27



Steg 3: Kartlägga– att identifiera och analysera

I det här kapitlet ges exempel på underlag som kan behövas för att skapa en god bild över miljötillståndet och vilka utmaningar kommunen står inför. Utifrån underlaget bedöms vilka insatser som är mest prioriterade. Kapitlet ger också exempel på en kartläggningsmodell som kan vara användbar, DPSIR-modellen. Resultatet från kartläggningen kan också användas i senare skede som underlag vid genomförande av åtgärder eller i upphandling av tjänster.

Bilagor att använda till steg 3 Bilaga 1 - Checklista Bilaga 3b – Dataförsörjning Bilaga 5a – Projektdirektiv – mall Bilaga 5b – Projektplan - mall

Förberedelser för kartläggningUnder kartläggningsfasen behöver olika typer av underlag och information inhämtas både internt och externt. Kontrollfrågor att ställa sig innan kartläggningen påbörjas:

Vad ska resultatet från kartläggningen användas till? Hur ska kartläggningen gå till? Vilka underlag har vi själva? Vilka underlag behöver vi men som finns hos andra aktörer? Är det

underlag som innebär en kostnad? Vem ska göra kartläggningen? Vilka resurser, t.ex. ekonomiska,

kompetens, personal, etc., finns tillgängliga hos oss själva? Ska externa uppdras att göra kartläggningen?

Motivera

Organisera

Kartlägga

Prioritera

Genomföra

Följa upp

28



Hur ska resultatet av kartläggningen förvaltas när det är klart? Att resultat från övervakning inte sänds in till nationell datavärd och därför inte går med som underlag för nästa generations miljökvalitetsnormer för vatten.

29



Kartläggningen kan delas in i olika delar, se bilaga 3b – Dataförsörjning, för exempel på data som kan vara intressanta att inkludera i kartläggningen.

En modell för att strukturera datainsamlingenKartläggningen ska resultera i ett så bra och heltäckande underlag som möjligt för att kunna prioritera i olika insatser för att klara de krav som åligger kommunen.

DPSIR-modellen används bland annat inom miljömålsarbetet och delar av länsstyrelsernas arbete med vattenförvaltning och kan med fördel användas som stöd för att strukturera datainsamlingen, Modellen hjälper till att sätta olika typer av underlag i sitt sammanhang och kan bidra till att underlag från angränsande ämnesområden integreras.

Modellen kopplar samman olika problem och speglar samband mellan samhälle och miljö. Det är inte en modell likt riskanalyser eller matrismodeller där inputen rangordnas eller modifieras, utan endast ett hjälpmedel för att strukturera och förenkla insamlingen

Figur 2: DPSIR-modellen med exempel på frågor och underlag.

Drivkrafter (D – driving forces) anger vilka aktiviteter och aktörer, t.ex. energianvändning, transporter, privat konsumtion eller industriell verksamhet, som ligger bakom ett miljöproblem.

30



Påverkan (P - pressure) beskriver den fysiska eller kemiska påverkan som orsakar problemet, t.ex. surt nedfall, utsläpp av miljöfarliga ämnen, skogsavverkning, vägbyggnad, exploatering av mark och vatten.

Status (S - state) anger det biologiska, kemiska och fysiska tillstånd i miljön som uppstått på grund av olika slags påverkan. Exempel: halter av miljöfarliga ämnen, klimatförändringar, pH i sjöar, andel reglerade vattendrag, areal igenväxande åkrar och areal kvarvarande naturskogar, fiskstatus, bottenfauna etc.

Inverkan (I - impact) visar vilka konsekvenser för hälsa (t.ex. antal drabbade vid problem med vattenförsörjning), kulturmiljö (t.ex. förlorade eller påverkade objekt), biologisk mångfald (t.ex. antal hotade arter), samhällsekonomi (t.ex. samhällskostnader förorsakade av försämrad vattenkvalitet eller kvantitet) och rekreation (t.ex. andel dåliga fiskevatten) det rådande miljötillståndet har. Inverkan kan ingå i steg 3 Kartlägga men också i steg 4 – Prioritera.

Respons (R - response) anger åtgärder som görs för att minska eller lösa miljöproblemet t.ex. skydd av skogar, myrar och vattenmiljöer, införande av tillståndsprövning för olika verksamhetsutövare, fastställande av gränsvärden för vattenkvalitet, kalkning av sjöar och vattendrag. Traditionellt används begreppet respons för att beskriva en miljöpolitisk respons men det kan med fördel beskriva åtgärder för att minska eller eliminera negativ miljöpåverkan. Respons kan även användas i handbokens Steg 4 – Prioritera, Steg 5 – genomföra och Steg 6 – Följa upp.

Kommunala lärdomar att dra nytta av Skapa en tidplan för datainsamlingen. Finns det någon data ni kan finna

internt för att komma igång? Finns det någon data som måste väntas med att samla in? Tänk på att tänka på säsongsvariation i vattenflöden och näringshalter tidigt i processen för att tidsplaneringen ska bli realistisk.

Grundligt förarbete gör resten av processen mycket enklare. Avsätt tid och resurser inventering av befintliga data och för datainsamling för att undvika att viktiga komponenter glöms och man får göra om arbetet senare.

Det är en fördel att skapa en databas för sina data eftersom det ger en bra struktur, förenklar kommunikationen internt om tillgängliga data. Data som har en nationell datavärd ska skickas in dit. Om det inte finns en

31



nationell datavärd så ska det finnas en plan för hur data ska förvaltas på kommunen. Det ger en långsiktighet i datahanteringen som är användbar långt efter kartläggningen.

Om en databas inte kommer användas, ha tydliga riktlinjer för hanteringen av data; hur och var den sparas, hur den namnges och hur strukturen i dokumenten ska se ut.

Var källkritisk! Om tredje part ska anlitas, tänk igenom beställningen innan så att

relevanta datalager och information finns med i beställningen. Datainsamling bör kommuniceras internt innan upphandling genomförs – det ger kollegor och andra förvaltningar möjlighet att lämna in kompletterande förfrågningar som kan kombineras i samband med datainsamlingen. OBS! Skriv in i avtalet att om det finns en nationell datavärd så ska data levereras dit. Specificera också vem som levererar datat.

Det finns en fördel att samordna datainhämtning med närliggande kommuner eller att inhämta data från exempelvis vattenvårdsförbund eller liknande, exempelvis miljöövervakningsdata. Det är därför en fördel att det finns en etablerad samverkan både internt inom kommunen och med externa inför kartläggningen, se föregående steg.

Använd GIS-verktyg för den spatiala kopplingen, eller som underlagskälla. VISS och HaV:s GIS-verktyg kan med fördel användas, se referenser.

Vissa kommuner har involverat medborgare för att bidra med provtagning i vatten. Detta är ett exempel på att involvera medborgare och skapa dialog kring lokala vattenfrågor. Det ger också bra spridning i media. Läs mer på https://freshwaterwatch.thewaterhub.org/ eller http://www.teknat.uu.se/samverkan/skola/brunt-vatten

http://www.teknat.uu.se/samverkan/skola/brunt-vatten

https://freshwaterwatch.thewaterhub.org/

32



Steg 4: Prioritera – att besluta om vad som ska göras

När det finns en gemensam förankrad nulägesbild i kommunen efter kartläggningen är det dags att prioritera bland insatserna eftersom behovet av insatser ofta överskrider budget. Dessutom finns det olika tidskrav att förhålla sig till, år 2021/2027 ska våra vatten uppnå god vattenstatus och vi kan vänta effekter på samhälle och miljö i ett förändrat klimat. I detta kapitel ges exempel på kommunala erfarenheter samt exempel på metoder till stöd att värdera och prioritera frågor.

Bilagor att använda till steg 4 Bilaga 1-Checklista Bilaga 3 a – Lagkrav och riktlinjer Bilaga 4 a – Prioriteringsmatris - metodexempel Bilaga 4 b – Riskanalys– metodexempel Bilaga 4 c – Processkartläggning - metodexempel Bilaga 4 d - Vattendokument – en orientering Bilaga 4 e - Förslag disposition vattenplan Bilaga 4 f – Ta fram en vattenplan Bilaga 4 g – Förslag disposition lokalt åtgärdsprogram

Arbeta metodiskt med prioriteringarDet finns sällan ekonomiska eller personella resurser för att genomföra samtliga åtgärdsförslag som blivit resultatet av kartläggningen. Kommunen behöver därför prioritera internt, och ibland i extern samverkan inom avrinningsområdet.

Motivera

Organisera

Kartlägga

Prioritera

Genomföra

Följa upp

33



Genom att strukturera vattenarbetet ökar möjligheterna att genomföra rätt åtgärder i rätt tid, vilket kan spara resurser och ge ett bättre slutresultat. Det är ingen motsats att genomföra åtgärder medan prioriteringsarbetet pågår om det finns medel och möjlighet. Ibland är det till och med nödvändigt, särskilt i kommuner med stort markexploateringstryck.

Kommunala lärdomar och exempel på prioriteringarDe exempel som beskrivs är resultat från erfarenhetsutbyte vid workshops om vattenplanering.

Förutsättningar

Strategisk planering mellan nämnder, förvaltningar och kommunala bolagEn strategisk plan för hur vattenarbetet ska genomföras och utvecklas ger stora planeringsvinster för prioriteringar, i budgetarbetet samt i verksamhetsplaneringsprocessen. Genom att koppla en långsiktig budgetplanering till den strategiska planen, ökar också flexibiliteten i vattenarbetet vilket borde resultera i en mer effektiv vattenplanering. Om det är möjligt att skapa en långsiktig planering för resursfördelning där en vattengrupp har rådighet över resurserna, finns flexibilitet att styra åtgärdsgenomförandet både för kortsiktiga akuta behov men också för åtgärder som tar tid att genomföra. Läs mer under steg Organisera – intern samordning.

Långsiktig planering i bred samverkan med externa aktörerEn långsiktig plan för vattenarbetet skapas också i samverkan med externa aktörer. En god metodik för samverkan hjälper kommuner som delar vatten med andra kommuner att prioritera kring gemensamma vattenförekomster. Genom samverkan skapas samsyn mellan kommuner för exempelvis betingsfördelning eller ambitionsnivå kring de gemensamma utmaningarna. Ett exempel är att en samverkansgrupp tillsammans analyserar och prioriterar vilka åtgärder som ska genomföras, både utifrån nuläge och hur de fungerar eller vad som behövs i framtiden. Varje aktör kan poängsätta åtgärdsbehovet utifrån sitt perspektiv och därefter kommer gruppen fram till ett förslag. Förslaget vägs samman med den egna organisationens prioriteringar (vilka åtgärder som behöver göras) och presenteras för beslutsfattare i respektive organisation för budgetdiskussioner och beslut. Åtgärdslistan ses över årligen. Poängsystemet ersätter dock inte behovet av samtal inom och mellan organisationer. Läs mer under Steg Organisera – extern samverkan.

34



Prioriteringsgrunder

Lagkrav och tillsynSkapa en prioritering med utgångspunkt i lagkrav (läs mer i bilaga 3 om lagkrav och riktlinjer), exempelvis börja med vatten som inte följer MKN vatten. Om denna prioriteringsgrund väljs, glöm inte bort de vattenförekomster som också har god (eller till och med hög) status. De kan löpa risk att påverkas negativt i framtiden om det är därför viktigt att skydda dem för framtida försämring.

Det kan också vara en god idé att utgå från tillsynsplanen. Det är viktigt att tillsyn omfattar rätt saker, undersök vad som är mest kostnadseffektivt. Vilken typ av tillsyn som behöver prioriteras varierar mycket mellan kommuner.

Genomförbarhet, kostnadseffektivitet och synergieffekter Det kan vara fördelaktigt att genomföra en mix av åtgärder med hög genomförbarhet och åtgärder som känns utom räckhåll. Detta för att skapa ett bra flöde i arbetet.

Vissa kommuner väljer att prioritera åtgärder med multifunktionalitet, det vill säga åtgärder som har fler funktioner eller fler värden än bara vattenkvalitet. Exempelvis höga sociala värden och/eller rekreation. Det har i vissa fall varit lättare att få medfinansiering från andra interna eller externa aktörer för sådana åtgärder.

Geografisk prioritering, uppströmsarbete och samarbete med aktörer uppströmsPrioritera där krav på exploatering (områdesprioritering, exempelvis detaljplaner) finns. Vattenfrågan måste in i ett tidigt skede i ett exploateringsområde för att inte försena eller fördyra byggen om det inte blir rätt från början.

Prioritera uppströms där nytta kan skapas. Uppströmsåtgärder är viktiga exempelvis när det gäller spridning av miljögifter eller näringsämnen. Några kommuner har samarbetsformer som möjliggör finansiering av åtgärder uppströms i andra kommuner men där åtgärden ger effekt i den egna kommunen. Ofta sker sådan samverkan genom vattensamverkansgrupper.

Medborgerligt intresseHitta ”folkliga” åtgärder för att skapa intresse och engagemang för vattenfrågorna. Sådana åtgärder är kanske inte de mest effektiva men de ger ofta medialt utrymme. Genom att hitta ”folkliga” åtgärder kan en positiv medial uppmärksamhet skapa större acceptans för andra vattenförbättrande åtgärder.

35



Tänk på att kommunicera enkelt – dvs lämna våra svårförståeliga vattenbegrepp.

Övertyga inom med mång olika argument. Välj färre argument för det är enklare att ta till sig.

Visuella medel kan vara till hjälp för att skapa intresse, exempelvis att visa fotografier före/efter, spela in korta filmer (vloggar) eller visa med hjälp av modeller (Ex. översvämningsmodell).

Prioritera där tillfälle ges: där det finns vilja, rådighet, eller kunskap Ibland är det tillfället som gör åtgärden. Exempel på det kan vara en eldsjäl som driver på, att det finns medel att söka för åtgärder genom olika finansieringsformer/stödformer eller att kommunen har rådighet över ett genomförande. Använd dessa tillfällen för att hålla vattenarbetet igång.

Använd också de statliga bidragsformerna för att söka finansiering för åtgärder: LOVA, LONA, Gröna städer m.fl.

Sämre utgångspunkter i prioriteringar:

Arbeta reaktivt med att ”släcka bränder” och lösa akuta frågor. Symptomlindring istället för att lösa de faktiska problemen. Lyssna på den som skriker högst (om de inte skriker något bra). Utgå ifrån endast ett perspektiv, t.ex. en fiskart. Isolera åtgärder utan samverkan. Bristande deltagande eller bemanning i arbetsgrupp vilket skapar oklart

ansvar och dålig kommunikation. Plocka åtgärder som ser bra ut vid första anblicken eller haka på större

projekt utan att tänka efter innan, det vill säga att genomföra åtgärder utan konsekvensanalys.

Risker i prioriteringsarbetet

Att inte definiera risker. Riskanalys saknas helt. Att prioritera utan stöd av underlagen i kartläggningen. Att sakna eller ha en svag politisk förankring för arbetet Att inte ta stöd i varken lagstiftning eller intern organisation för att

genomföra åtgärder.

36



Att arbetsprocessen inte förankras hos berörda parter eller att besluten inte förankras i organisationen.

Att arbetet med att prioritera, planera och genomföra inte återfinns i en verksamhetsplanering. Att resurser inte avsätts i den formella planeringen.

Att inte ha en god projektplanering och missbedöma hur lång process tidsmässigt det tar att genomföra vissa åtgärder.

Att inte ha tillräcklig, eller långsiktig, plan för finansiering för arbetet. Till exempel att glömma bort att ta höjd för drift och underhåll i prioriteringsunderlaget.

Verktyg till hjälp för att prioriteraDet finns många olika typer av verktyg till hjälp för att prioritera. Dessa kan också vara användbara för att bedöma kostnaden av att inte genomföra åtgärder. Här ges några exempel på värderingsmatriser, processverktyg och samhällsekonomiska analysmetoder. Detta är endast ett urval av olika verktyg. Hitta det verktyg som passar bäst för din organisation, behov och förutsättningar.

Värderingsmatriser Ofta ska många olika värden eller frågeställningar viktas mot varandra. Vilket värde eller frågeställning är egentligen mest viktigt att börja arbeta med? Oavsett vilket slutresultatet blir är det ofta en kompromiss om kostnadseffektivitet.

Det finns ett antal värderingsmatriser till hjälp för att vikta olika frågor. Det är en fördel att enas om en metodik för prioriteringar internt för att kunna skapa rutiner och jämföra resultat. Det underlättar också uppföljningen. Tänk på att metoder har olika fördelar, nackdelar och att resultatet påverkas i högsta grad av vilken indata/kunskap som du sätter in i modellen.

Exempel: Prioriteringsmatris Prioriteringsmatrisen används för att välja ut de mest verkningsfulla insatserna för att nå ett mål. Metoden går ut på att först besluta vilket mål som ska nås och sedan ta fram förslag till olika insatser/åtgärder som alla kan bidra till att nå målet. Genom att sedan bedöma åtgärdsförslagen med stöd av olika kriterier ges möjlighet att hitta de mest verkningsfulla åtgärderna, en slags prioritering av

37



bruttolistan. Den här typen av metod hjälper till att övergripande prioritera uppgifter och kan ge ett underlag för argumentation för att förklara eller motivera åtgärdsförslag. En fördel med denna metod är att den kan ta hänsyn till synergieffekter, så som kunskap om man sätter det som ett kriterium. Läs mer om metoden i bilaga 4a – Prioriteringsmatris - metodexempel.

Exempel: Pick-metodenInom förbättringsarbete, metoder som LEAN och Sex Sigma, använder man ibland en metod som heter ”Pick-chart” (står för Possible/ Implement/ Challenge/ Kill), där man sorterar in olika aktiviteter beroende på hur lätta de är att göra och vilken effekt de får. Resultatet används sedan som prioriteringsgrund. Metoden fungerar bäst för att prioritera större insatser. Se figur 3 för svensk översättning av begreppen. För mer information om modellen, googla pick-chart.

Figur 3: Pick-metodens matris.

38



Exempel: Prioriteringsmetod Brådskande/Viktigt Denna prioriteringsmetod fokuserar på hur viktigt och brådskande en åtgärd är. Här utgår användaren också från en frågeställning, listar åtgärdsförslag som sedan fördelas ut i skalan beroende på hur brådskande/inte brådskande eller viktiga/inte viktiga de är. Se figur 4.

BrådskandeInte brådskande

Viktigt Inte viktigt

Figur 4: Prioriteringsmatris där olika frågor viktas utifrån hur viktiga eller brådskande de är.

Prioriterade åtgärder finns i rutan brådskande/viktigt. Minst prioriterade är åtgärder i grön ruta (inte brådskande/inte viktigt). Resultatet noteras i en åtgärdsplan och följs upp. Metoden kan vara särskild bra för att snabbt prioritera bland mindre insatser eller för att skapa en översiktlig bild, exempelvis i verksamhetsplaneringssammanhang.

Se figur 5 för en annan modell av samma princip.

Figur 5: Prioriteringsmatris – förenklad.

Exempel: Riskanalys Syftet med en riskanalys är att identifiera och värdera risker i tex. ett projekt eller för genomförande av en åtgärd. Resultatet visar också sambandet mellan sannolikhet och konsekvens om risken inträffar. Riskanalyser är användbara för att delvis förbereda sig på möjliga hinder i arbetet men också för att motivera kostnader för åtgärder. Se även bilaga 4 b för en riskanalysmetod. Generella steg för en riskanalys:

Bestäm hur riskanalysen ska gå till (välja metod). Identifiera risker. Bedöma sannolikhet och konsekvens. Identifiera orsaker till att risken kan uppstå. Utarbeta och besluta om åtgärdsförslag, ansvarig för hantering av risk och

metod för uppföljning. Notera resultat, exempelvis i en projektplan eller en uppdragsbeskrivning

39



Konsekvens - STOR

Hantera/bevaka Eliminera/hantera Eliminera

Konsekvens - MEDEL

Bevaka Eliminera/hantera Eliminera/hantera

Konsekvens - LITEN

Bevakas Bevakas Hanteras/bevakas

Sannolikhet - LÅG

Sannolikhet - MEDEL

Sannolikhet - HÖG

Figur 6: Riskanalystabell där de identifierade riskerna sorteras in beroende på vilken konsekvens de får och vilken sannolikhet det är att de inträffar.

ProcessverktygExempel: ProcesskartläggningProcesskartläggning används för att identifiera olika stegvisa aktiviteter som ingår i ett flöde, en process. Processen i sig skapar ett värde. Det finns olika typer av processer och de flesta är bekanta med budgetprocess och verksamhetsplaneringsprocess. Det går även att arbeta med processer i linjeverksamhet, till exempel med vattenfrågor. Processkartläggningen kan användas för att

kommunicera hur arbetsprocesser ser ut, exempelvis förtroendevalda eller mellan förvaltningarna,

synliggöra vad som fungerar och inte fungerar i arbetsprocesserna, identifiera aktörer som borde ingå i arbetet eller sådana som kan uteslutas, se delar i verksamheteten som är beroende av andra förvaltningars

leveranser, hitta synergier med andra sakområden, få koll på viktiga tidpunkter/deadlines, ge stöd i prioriteringar och stöd i uppföljning.

Exempelvis kan processkartläggning användas för att kunna förstå hur vi arbetar med detaljplaner från idé till färdigt bygge eller hur dagvattenhanteringen fungerar från projektering till drift av

40



dagvattenanläggning där många olika aktörer samverkar. Läs mer om metoden i bilaga 4c Processkartläggning.

Exempel: FiskbensdiagramEn annan metod som kan användas är orsak-samband-metod som också kallas för fiskbensdiagram (eller Ishikawadiagram). Här sorteras olika frågor som kan påverka ett mål eller skapa ett problem, och sätter dem i en sammankopplad kedja. Googla metoden för mer information om dess fördelar och nackdelar samt hur metoden används.

Figur 7: Exempel på hur fiskbensdiagram används för att ta reda på vilka orsaker det finns till att en aktör sakar en strategisk vattenplanering. Illustration från Maya Miltell, Länsstyrelsen i Stockholm.

Samhällsekonomiska analysmetoder Samhällsekonomisk analys kan användas för att prioritera i ett arbete där resurserna är begränsade. Att använda någon typ av samhällsekonomisk metod som ett beslutsunderlag är ett viktigt verktyg för att säkerställa att en kommuns begränsade resurser används så effektivt som möjligt. Att göra en samhällsekonomisk analys kan vara kostnadsbesparande i längden om det leder till att den mest kostnadseffektiva åtgärden genomförs alternativt om det leder

41



till genomförande av den åtgärd som har störst samhällsekonomisk lönsamhet. Resultatet från en samhällsekonomisk analys är ett användbart underlag för även för att förankra åtgärder och för att samverka kring dessa med berörda parter. På så sätt kan en kommun ta mer välinformerade beslut gällande prioritering och genomförande av åtgärder. Dessa metoder är också användbara för att bedöma kostnaden av att inte genomföra åtgärder.

Med samhällsekonomisk analys avses här alla analyser av samhällsekonomisk karaktär som används för att utreda ekonomiska effekter som följer av olika aktiviteter eller förändringar. Det finns flera olika samhällsekonomiska metoder, se några exempel nedan.

Samhällsekonomiska metoder behöver indata. Det är inte alltid möjligt att göra en ny datainsamling för den aktuella analysen. Beräkningar och resultat får då utgå ifrån befintliga data, detta är något som medför en begränsning för den ekonomiska analysen. Det gäller ofta beskrivning av positiva samhällsekonomiska effekter, såsom miljönyttor.

Exempel: Kostnadseffektivitetsanalys (KEA)Vid en kostnadseffektivitetsanalys jämförs kostnader för olika åtgärder för att nå ett givet mål. Det kan handla om två möjliga åtgärder för att minska en given belastning av fosfor i en vattenförekomst. Den åtgärd som har lägst kostnad per reducerat kilo fosfor är mest kostnadseffektiv. Naturvårdsverket skriver om kostnadseffektivitet ”Eftersom samhällets resurser är begränsade är det viktigt att åtgärder är kostnadseffektiva. Att göra något kostnadseffektivt betyder att man når målet till lägsta möjliga kostnad.”. En kostnadseffektivitetsanalys baseras helt och hållet på det uppställda målet. En fördel med metoden är att den mest effektiva lösningen kan identifieras. Metoden säger dock inget om relaterade nyttor, dessa antas vara implicit inkluderade i det uppställda målet.

Läs mer om kostnadseffektivitetsanalys i exempelvis kapitel 6 i Brännlund R. och B. Kriström, 2012. Miljöekonomi, Studentlitteratur eller avsnitt 2.2 i Riksantikvarieämbetet, 2008. Metodhandledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys, rapport 2008:2.

42



Exempel: Multikriterieanalys, MKAEtt verktyg som kan användas för att väga ihop olika aspekter av en åtgärd är multikriterieanalys (MKA). MKA har sitt ursprung i beslutsteori och är ett strukturerat sätt som beskriver hur alternativa åtgärder uppfyller ett givet mål. Dessa mål beskrivs med ett antal kriterier som definieras i analysen. Kriterierna bedöms och vägs samman för varje åtgärd. I denna sammanvägning kan kriterierna även viktas om så är motiverat, exempelvis baserat på vad en kommun vill prioritera. Därefter kan det bedömas hur väl respektive åtgärd uppfyller en given målsättning. Kriterierna för att bedöma en åtgärd kan väljas i dialog med berörda aktörer. Även sammanvägningen kan göras i samverkan. En multikriterieansats används ofta för att bedöma hållbarheten i ett projekt eller av en åtgärd. I en sådan tillämpning väljs kriterier för att kunna bedöma ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Slutligen vägs alla kriterier samman i en total bedömning av förslagets hållbarhet.

Fördelar med en multikriterieansats är att metoden är transparent och att olika prioriteringar tydligt och strukturerat kan vägas in. Svagheter i metoden är förknippade med svårigheter i att formulera och bedöma kriterier samt att metoden kan ge olika svar beroende på hur analysen utformas.

Läs mer om multikriterieanalys exempelvis i Naturvårdsverket 2009, Multikriterieanalys för hållbar efterbehandling – metodutveckling och exempel på tillämpning, Naturvårdsverkets rapport 5859.

Exempel: Samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning (kostnads-nyttoanalys, (KNA) alt. cost benefit analysis, (CBA)I en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning identifieras alla de effekter som uppstår till följd av en given åtgärd. Dessa effekter kan vara såväl positiva (nyttor) som negativa (kostnader). I en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning tillämpas ett brett synsätt på effekter och det är relevant att inkludera såväl finansiella som hälso- och miljömässiga effekter. Syftet med en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning är att i möjligaste mån uttrycka effekterna av en given åtgärd eller ett projektförslag i monetära termer. Effekter som inte kan uttryckas i ekonomiska termer bör beskrivas kvalitativt och eller kvantitativt så långt detta är möjligt. Därefter vägs effekterna samman för att kunna bedöma om åtgärdens positiva effekter överväger de negativa effekterna av åtgärden. Om så är fallet kan åtgärden betraktas som samhällsekonomiskt lönsam. En poäng med metoden är att det går att beräkna kostnader och nyttor

43



som uppstår över olika tidshorisonter och väga samman dessa. Detta görs med hjälp av en s.k. diskonteringsränta. En s.k. fördelningsanalys är ofta en del av en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning. Då analyseras hur positiva och negativa effekter fördelar sig på berörda aktörer. Sådan information kan vara användbar för att bedöma åtgärdens genomförbarhet. En fördel med metoden är att samtliga effekter av en åtgärd identifieras och beskrivs. En nackdel med metoden är att det kan vara svårt att uppskatta och väga samman identifierade effekter.

Läs mer om samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning exempelvis i kapitel 2 i Naturvårdsverket 2014, Samhällsekonomiska analyser av miljöprojekt – en vägledning, Naturvårdsverkets rapport 6628.

Finansiering för vattenarbetet Utan finansiering, budget i kronor eller personresurser, är det svårt att genomföra något praktiskt arbete. Ett framgångsrikt arbetssätt menar vissa kommuner,

1. är att vattenarbetet får en flerårig pott pengar avsatt för arbetet. 2. Det näst bästa alternativet är att få en årlig pott pengar som ändå ger viss

trygghet i att kunna genomföra planerade åtgärder. Om kommunen kan avsätta medel för att skapa en god vattenplaneringsprocess, skapas också ett bra underlag för en långsiktig planering för genomförandet av vattenarbetet. Då blir det också enklare för en vattengrupp att lämna ifrån sig en långsiktig planering till budgetprocessen. Några kommuner föreslår att vattengruppen då kan få rådighet över de pengarna för att genomföra åtgärder enligt den beslutade prioriterade listan. På så vis kortas ledtider i beslutsprocessen vilket skapar ökad framdrift i vattenarbetet. Vattenfrågorna blir också en erkänd del av kommunens verksamhet som tilldelas årliga medel.

3. Finansiera genom vattensamverkan. Det finns också exempel på kommuner som genom vattensamverkan delfinansierar åtgärder som genomförs i andra kommuner. De har motiverat finansieringen med att de påverkas negativt om åtgärden inte genomförs. En form av kollektivt ansvar för vatten i avrinningsområdet har varit lyckosamt.

4. Delfinansiera arbetet med stödformer. Det finns en mängd olika bidrag att söka för att finansiera delar av vattenarbetet (ex. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Jordbruksverket, länsstyrelsen, forskningsinstitut, EU etc. LIFE IP Rich Waters har gjort en

44



sammanställning över olika bidragsformer. Besök www.richwaters.se och välj Stöd till nya projekt så finns sammanställningen där. Se även direktlänk här.

http://extra.lansstyrelsen.se/lifeiprichwaters/sv/Stod-till-nya-projekt/Pages/Finansieringsm%C3%B6jligheter.aspx



45



Steg 5: Genomföra– att planera och genomföra åtgärder

När kommunen prioriterat bland insatserna är det tid att genomföra dem. Det kan vara svårt att gå från ord till handling och det finns många olika vägval och frågor att tänka på även i detta skede. Genomförandedelen i vattenarbetet är ofta en stor utmaning. Genom ett gediget förarbete förenklas genomförandeskedet. Genomförandet är en process i sig, och även denna ska planeras och dokumenteras. Här ges några goda råd kring åtgärdsgenomförande baserad på kommunala erfarenheter.

Information till läsaren: Detta kapitel beskriver genomförandeskede som en del i en vattenplaneringsprocess. Beskrivningarna är mycket övergripande men redogör ändå några kommunala erfarenheter.

Det har inte funnits möjlighet att ta fram fördjupade beskrivningar om genomförande av olika typer fysiska åtgärder, något som efterfrågats. Vi inom delprojektet Stöd i kommunal vattenplanering hoppas kunna fördjupa oss i dessa åtgärdsbetonade delar längre fram i delprojektet genom exempelvis fördjupade temavisa seminarier. Resultatet kan sedan komma att integreras i handbokens Steg Genomföra.

Bilagor att använda till steg 5

Bilaga 1 - Checklista

Motivera

Organisera

Kartlägga

Prioritera

Genomföra

Följa upp

46



Bilaga 4 e – Förslag till disposition för vattenplan Bilaga 4 f – Ta fram en vattenplan Bilaga 4 g – Förslag till disposition för lokalt åtgärdsprogram

47



Administrativa och förberedande åtgärderAdministrativa åtgärder kan t.ex. vara framtagande av olika typer av vattendokument, policydokument för hur kommunen ska arbeta internt samt med externa parter, mallar för samverkansavtal, upphandlingsmallar eller processcheman. Det kan handla om att ta fram:

en övergripande vattenplan som sammanfattar det arbete som genomförts i övriga steg,

en plan för hur dricksvattenförsörjningen ska tryggas, en VA-plan som beskriver hur VA-försörjningen ska utvecklas, principer för utsläpp av halter i dagvatten, hur tillsynen ska utvecklas för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. En plan för skydd av skyddsvärda/åtgärdade vatten [förhindra ett scenario

likt detta exempel: aktör rivit vandringshinder och skapat fantastiska miljöer för att året efter dra en väg genom samma område och skapa nya vandringshinder]

Förberedande åtgärder är mer direkt kopplade till själva åtgärden. Det kan handla om att ta fram data, kartlägga eller göra beställningar på t.ex. provtagning eller miljökontroll. Exempel på förberedande åtgärder är:

förstudier, fördjupade kartläggningar eller undersökningar, beställning/genomförande av miljöövervakning exempelvis

provtagningsprogram/miljökontrollprogram för kommunen eller program som avtalas med fler aktörer i avrinningsområdet där det tillses att rätt data samlas in för att täcka de behov kommunen/aktörerna har. En bristfällig intern samordning kring datainsamling kan innebära resursslöseri både inom kommunens tillsynsuppdrag och för åtgärdsgenomförande.

Fördelar med styrande dokument för vattenDet kan tyckas vara mycket arbete med att ta fram olika typer av styrande vattendokument. Arbetet i sig är en lärandeprocess om hur frågor diskuteras, hanteras och beslutas internt och i samverkan med externa. När vattendokumenten är beslutade är de ett bra stöd både i projekteringsskede då ansvarsfrågan behöver diskuteras, och i förvaltningsskedet när de fysiska åtgärderna ska förvaltas, exempelvis dagvattendammar.

48



Dessa typer av sammanfattande och utredande dokument är också till stöd i verksamhetsplaneringsarbetet eftersom de specificerar de insatser som behöver genomföras för att uppnå kommunens mål med vattenresurserna. Dokumentens innehåll kopplas till kommunens specifika mål och de blir också politiskt förankrade. Dokumenten är också ett bra verktyg att använda vid introduktion till nyanställda så att dessa skolas in i processtänket. Det blir också enklare att med uppföljning och för budgetplanering om det finns ett dokument som samlar frågorna. Dokumenten kan peka ut vilken nämnd som är ansvarig så de kan ta upp åtgärderna i sin budget vilket bör ske årligen. Om det sker mer sällan, exempelvis vart tredje år, så hinner behovet förändras, ny teknik finns tillgänglig osv. Ansvaret är nyckeln för att komma till genomförandet.

En övergripande planering ger också förutsättningar för att se över vilka finansieringsmodeller som kommunen använder generellt för att bekosta åtgärdsarbetet. Är det någon åtgärd som kan genomföras i samverkan med andra kommuner, vattenvårdsförbund eller går det att få extern finansiering för hela/delar av arbetet. Finns det extern finansiering att söka.

Fysiska åtgärderExempel på fysiska åtgärder är anläggning av våtmarker/dagvattendammar, utrivning av vandringshinder, fosforfällning i sjöar, osv. Det som kallas ”spaden i backen”. Nedan följer en processbeskrivning från Södertälje kommun om hur de arbetar från kartläggning till åtgärdsprogram.

Figur 8: Process för att ta fram åtgärdsprogram, Södertälje kommun

49



Generella råd för åtgärdsgenomförande utifrån kommunala erfarenheterHär följer några generella råd och tips från kommuner som genomfört fysiska åtgärder:

Skapa en robust genomförandeprocess som inte är personberoende. En process kan vara kunskapsberoende (alltså att en funktion med en särskild kompetens driver arbetet) men processen bör beskrivas. På så vis är det enklare med lärande i arbetet.

Skapa ett cirkulärt system [processbeskrivning] för åtgärdsarbetet för bästa erfarenhetsåterföring. Det ska ingå planering och projektering, genomförande, uppföljning av åtgärdens effekt, förvaltning/drift samt uppföljning.

Lös ansvarsfrågan tidigt för att möjliggöra åtgärdsgenomförande. Vidtala alla aktörer som behöver vara med och gör det tidigt i processen.

Definiera vilka roller som krävs för genomförande av vattenarbetet. Ta reda på varandras förväntningar i planeringsskedet för att undvika

fallgropar som omöjliggör eller försenar genomförandet. Förankra arbetet hos förtroendevalda. Underskatta inte förankring av

arbetet inom kommunen – finns det andra än de som ingår i projektet som behöver få information om vad som är på gång?

Projektplanera! Ta fram plan för arbetet med tidsatta tillfällen för uppföljning och med resurser avsatta från beslutsfattare. Fundera igenom vilken faktor som kan påverka eller hindra projektet: tid, pengar, kompetens och gör en riskanalys.

Stäm av så att åtgärden inte krockar med annat som händer i kommunen eller går emot styrande beslutade dokument, tex att använda fel gränsvärden till dagvattenutredningar.

Följ upp arbetet för att se så rätt frågor följer med i hela processen. Det kan vara svårt för utföraren att hålla koll på alla detaljer.

Använd både teknisk kompetens och genomförandekompetens. Ut och besök de platser som ska projekteras. Fältbesök är viktiga! Våga prova ny teknik! Skapa uppmärksamhet kring genomförandet, exempelvis vattenparker

eller våtmarker. Det går att skapa uppmärksamhet för genomförandet. Tänk kommunikation och mervärde. Haka på lokaltidningarna så ofta ni kan.

Beställ delar av uppdrag från konsulter.

50



Åtgärdskostnaderna måste in både i investeringsbudgeten och i driftbudgeten. Det är svårt att motivera att driftskostnader ökar i vissa fall om man inte tar höjd för det från början.

Steg 6: Följa upp – att utveckla arbetet

Arbetet med vattenfrågor kräver regelbunden uppföljning och utvärdering för att stämma av så att rätt insatser prioriteras utifrån både kortsiktiga och långsiktiga behov.

Uppföljning och utvärdering är också viktiga för att möjliggöra lärande och utveckling av arbetsrutiner och undvika fallgropar i arbetet. Här följer tips för uppföljning och utvärdering för arbetsprocessen för vattenplanering.

Bilagor att använda till steg 6Bilaga 1 – Checklista

Skillnaden mellan uppföljning och utvärderingMånga gånger används begreppen uppföljning och utvärdering synonymt men de avser två olika saker. Uppföljning mäter vad som faktiskt har hänt och svarar på frågan ”hur gick det?”. Utvärdering värderar resultatet och svarar på frågan ”varför blev det så här”. Utvärderingen är också framåtsyftande och svarar på frågan ”hur kan vi förbättra oss/vad kan vi göra bättre?”.

Uppföljning och utvärdering är egentligen inte särskilt svårt, det gäller bara att veta varför man ska följa upp eller utvärdera (för att motivera att det blir gjort) och veta hur det ska göras. Ta stöd av interna rutiner och nyckeltal för uppföljning och utvärdering av arbetet.

Motivera

Organisera

Kartlägga

Prioritera

Genomföra

Följa upp

51



Uppföljning av vattenarbetetTa reda på hur väl vattenarbetet uppfyller de uppställda målen. Använd resultatet från uppföljningen för att rapportera till beslutsfattare och motivera resurser till arbetet. Kommuner tipsar om att följa upp vattenarbetet årligen, till exempel genom miljöbokslut. Nackdelen med att följa upp mer sällan, exempelvis en gång per mandatperiod, är att det kan bidra till minskad effektivitet. Genom att följa upp årsvis finns det större möjlighet att vara proaktiv om arbetet inte följer den plan som upprättats samt om resurser behöver omfördelas.

Finns redan en uppföljningsplan för vattenarbetet? Kan uppföljningen av olika delar av vattenarbetet sammanfogas med andra uppföljningsprocesser i kommunen? Finns mallar att använda? Stöd att få internt?

Vad är syftet med uppföljningen? Vad ska följas upp? Finns det anledning att se över vad som följs upp beroende på vad resultatet ska användas till?

Hur ofta ska arbetet följas upp? Är det olika för olika delar i processen, till exempel mellan att följa upp det strategiska arbetet och det praktiska?

Vem ska ansvara för uppföljningen? Vem rapporterar ni till? Vad händer med resultatet av uppföljningen?

Tips!SKL har lanserat ett verktyg som heter Uppföljningsguiden. Guiden är ett bra stöd för både uppföljning och analys. Guiden är egentligen framtagen som ett stöd för uppföljning av kommunala välfärdstjänster men många principer går att använda även för uppföljning i miljöarbetet. Bli inspirerad här: http://uppfoljningsguiden.se/ Välj uppföljning och analys. Här finns även en film om verktyget: https://www.youtube.com/watch?v=S6onpk9MgWk

Utvärdering av vattenarbetet Utvärderingar ger underlag för att fatta beslut och styra arbetet mot målet. Hur ska en veta om det arbete som läggs ned är tillräcklig bra? Genom utvärdering ställer du kontrollfrågor som hjälper till att följa upp effekterna av det som planerades och förbättra slutresultatet. Blev det som det var tänkt? Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Utan att utvärdera blir det svårt att veta om de åtgärder som vidtas faktiskt ger effekt på målet.

https://www.youtube.com/watch?v=S6onpk9MgWk

http://uppfoljningsguiden.se/

52



Innan utvärderingen påbörjas behöver man kommit överens om vad som ska utvärderas. Statskontoret sammanfattar olika förslag på frågeställningar:

Behov – Vilka är de behov som kommunen vill möta, hur ser de ut? Åtgärder – Vilka åtgärder vidtogs för att möta behoven? Effekter – Vad blev resultatet av dessa åtgärder? Orsakssamband – Vilka faktorer har påverkat resultatet? Genomförandeprocesser – Genomfördes åtgärderna på bästa sätt? Måluppfyllelse – På vilket sätt förhåller sig resultatet till målet? Effektivitet – Var åtgärderna ett effektivt sätt att nå resultatet?

En utvärdering behöver ske på rätt tid i ett arbete. Det går till exempel inte att utvärdera effekten av en åtgärd under själva genomförandefasen. Däremot går det att göra utvärderingar på mindre delar av arbetet, till exempel, hur fungerade upphandlingen för tjänsten, trots att slutresultatet inte är på plats. Statskontoret menar också att tillgång till information är avgörande för en utvärdering.

Tabell 1: Exempel på skillnader mellan uppföljning och utvärdering

Uppföljning – hur gick det? Utvärdering – varför blev det som det blev?

Effekterna av de planerade åtgärderna nådde förväntade mål [/eller inte].

Genomfördes åtgärderna på bästa sätt?Var åtgärderna ett effektivt sätt att nå resultatet?Vad blev resultatet av dessa åtgärder?

Målet med vattenplaneringen nåddes [/eller inte].

På vilket sätt förhåller sig resultatet till målet?Är målet i slutändan samma som från början? Vilka faktorer har påverkat resultatet?

Samverkan för vattenarbetet inom kommunen fungerar [inkludera mätetal ex. de finns representation från de förvaltningar som specificerats i samverkansgruppens beskrivning osv].

Varför finns inte x aktör med i arbetet?Hur ska vi få aktör x och x med i arbetet?

Vi saknar budget för arbetet Varför saknas det pengar för arbetet?

53



[/eller inte]. Hur ska kostnaderna fördelas för att xxx?Kommunen säkerställer inte en bibehållen god dricksvattenkvalitet och en hög drift- och leveranssäkerhet.

Varför kan vi inte säkerställa leveranssäkerhet? Brister våra interna rutiner? Vilka konsekvenser får det för kommunen om vi inte säkerställer xx.

Den strategiska inriktningen om vattenarbetet har antagits inte av beslutsfattare

Varför har den inte antagits?Hur ska vi göra för att den ska antas?

54



ReferenserMånga olika kommunala vattenplaner, lokala åtgärdsprogram, riktlinjer eller inriktningsdokument har inspirerat till handbokens innehåll. Alla dessa omnämns inte i referenslistan. Inspiration har också hämtats från Havs- och vattenmyndighetens vägledning för kommunal VA-planering (rapport 2014:1) samt dess föregångare från Länsstyrelsen i Stockholm, från SKL:s verktyg om uppföljningsguide och från SMHI:s lathund för Klimatanpassning.

Information till läsaren: utvecklas till slutlig version.

DokumentBrännlund R. och B. Kriström, 2012. Miljöekonomi. Studentlitteratur

Naturvårdsverket, 2009. Multikriterieanalys för hållbar efterbehandling – metodutveckling och exempel på tillämpning. Rapport 5859.

Naturvårdsverket, 2014. Samhällsekonomiska analyser av miljöprojekt – en vägledning. Rapport 6628.

Riksantikvarieämbetet, 2008. Metodhandledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys. rapport 2008:2.

Havs- och vattenmyndigheten, 2014. Vägledning för kommunal VA-planering. Rapport 2014:1.

Upplands Väsby kommun, 2015. Kartläggning av ekosystemtjänster i Upplands Väsby kommun: Underlag till utvecklingsplan för ekosystemtjänster. Utförd av ekologigruppen.

Upplands Väsby kommun, 2015. Kartläggning av naturnära omsorgsboenden i Upplands Väsby: Underlag till Ekologisk utvecklingsplan. Utförd av Ekologigruppen.

Upplands Väsby kommun, 2016. Utvecklingsplan för ekosystemtjänster i Upplands Väsby kommun: Översiktliga prioriteringar inför fortsatt planarbete. Utförd av Ekologigruppen.

Värderingsstudie om vatten i Stockholm; Anthesis Enveco AB, 2017. Värdering av vattenförekomster i Stockholm – del 2 . Rapport 2017:7.

Värderingsstudie om vatten i Göteborg; Anthesis Enveco AB, 2018. Värdering av vattenförekomster i Göteborg – del 2 . Rapport 2018:5.

55



Boverkets miljömålsenkät (https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/miljomalsenkaten/

Statskontoret, 2001. Utvärdera för bättre beslut! – Att beställa utvärderingar som är till nytta i beslutsfattandet. Utvärdering 2001:22.

Miljöaktuellts kommunranking. Hemsida: http://kommunrankning.miljobarometern.se/

Rapporter om negativa konsekvenser av skyfall och översvämningar i både urbana och rurala miljöer, på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (www.msb.se, välj Förebyggande, Naturolyckor).

Svenskt Vatten, 2018. Skyfallens ABC. Stadsbyggnad, nr.2 2018.

Folkhälsomyndigheten, 2014. Mikrobiologiska risker för dricksvatten: Framtida klimatpåverkan och säkerhet. Rapport FOI-R--3831—SE. ISSN 1650–1942.

Miljösamverkan Västra Götaland, 2013. Vattenförvaltningen och tillsyn enligt miljöbalken.

Miljöförvaltningen Stockholms stad & Liljeholmens stadsdelsförvaltning, 2005. Handledning för lokal samverkan kring vatten.

Samverkan Stockholmsregionen, 2013. En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan. Bilaga till avsiktsförklaring.

Hemsidor Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Uppföljningsguiden. Hemsida: http://uppfoljningsguiden.se/om-uppfoljningsguiden/

Sveriges kommuner och landsting. Såhär använder du Uppföljningsguiden.se. Youtubefilm: https://www.youtube.com/watch?v=S6onpk9MgWk

SMHI, 2018. Lathund för klimatanpassning. Hemsida: https://www.smhi.se/lathund-for-klimatanpassning

LIFE IP Rich Waters. Hemsida: www.richwaters.se .

Länsstyrelserna. EBH-Portalen. Hemsida: http://www.ebhportalen.se/Sv/Pages/default.aspx

http://www.ebhportalen.se/Sv/Pages/default.aspx


https://www.smhi.se/lathund-for-klimatanpassning

https://www.youtube.com/watch?v=S6onpk9MgWk

http://uppfoljningsguiden.se/om-uppfoljningsguiden/

http://www.msb.se/

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/miljomalsenkaten/

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/miljomalsenkaten/

56



EarthWatch Institute. Fresh Water Watch. Hemsida: https://freshwaterwatch.thewaterhub.org/

Vattenmyndigheterna. Kommunala vattenpolitiker, Bottenvikens vattendistrikt. Hemsida:http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/vattendistrikt-sverige/bottenviken/kommunala-vattenpolitiker/Sidor/default.aspx

LIFE IP Rich Waters. Finansieringsmöjligheter. Hemsida: http://extra.lansstyrelsen.se/lifeiprichwaters/sv/Stod-till-nya-projekt/Pages/Finansieringsm%c3%b6jligheter.aspx

Östersjöcentrum, Stockholms Universitet. Blue growth. Hemsida: https://www.su.se/ostersjocentrum/samverkan/blue-growth?cache=1

Länsstyrelserna. Vatteninformationssystem Sverige (VISS).http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/Pages/index.aspxhttps://www.youtube.com/user/vattenmyndigheterna

Havs- och Vattenmyndigheten. GIS-verktyg: https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/kartor--gis/karttjanster.html

Avloppsguiden. VA-guiden. Hemsida: https://vaguiden.se/va-planering/

Teknat, Uppsala Universitet. Brunt vatten. Hemsida: http://www.teknat.uu.se/samverkan/skola/brunt-vatten/

BilagorHandboken har ett antal bilagor till hjälp för att planera, genomföra och följa upp vattenarbetet.

Bilaga 1 – Checklista – frågor att ställa sig under processen. Ett stöd för att stämma av så alla delar finns med i planeringen.

Bilaga 2 – Kortversion av handboken. Information till läsaren: utvecklas till slutlig version.

Bilaga 3 a – Lagkrav och riktlinjer för vattenplanering – korta beskrivningar över vilka olika lagkrav och riktlinjer som kommunen behöver förhålla sig till både i den strategiska vattenplaneringen men även i det praktiska genomförande (ex. tillståndsansökan vattenverksamhet).

https://vaguiden.se/va-planering/

https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/kartor--gis/karttjanster.html

https://www.youtube.com/user/vattenmyndigheterna

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/Pages/index.aspx

https://www.su.se/ostersjocentrum/samverkan/blue-growth?cache=1





https://freshwaterwatch.thewaterhub.org/

57



Bilaga 3 b – Dataförsörjning – exempel på underlag för kartläggning av miljötillstånd, kommunens olika dokument som behöver ingå i som underlag i en strategisk vattenplanering.

Bilaga 4 a – Prioriteringsmatris – exempel på metod för att prioritera insatser.

Bilaga 4 b – Riskanalys – exempel på metod för att göra en riskanalys.

Bilaga 4 c – Processkartläggning – beskrivning av metod för att identifiera hur kommunen arbetar med vattenfrågor idag, vem som ansvarar för olika frågor. Metoden kan också användas i för utveckling av vattenarbetet.

Bilaga 4 d – Vattendokument – en orientering över olika typer av vattendokument, vilka de är, vad de används till och vad skillnaderna är.

Bilaga 4 e – Vattenplan – förslag till disposition. Ett förslag till vad en strategiskt inriktad vattenplan kan innehålla. Mallen kan också användas för blåplan.

Bilaga 4 f – Ta fram en vattenplan – exempel på process och några kommunala erfarenheter från att ta fram en vattenplan.

Bilaga 4 g – Lokala åtgärdsprogram – förslag till disposition

Bilaga 5 a – Projektdirektiv – mall för projektdirektiv med förklaring till varför projektdirektiv är ett bra verktyg och vad det kan innehålla.

Bilaga 5 – Projektplan – mall för projektplan med exempel på innehåll.

Bilaga 6 – Sammanställning över alla parter som deltagit i arbetet med handboken. Information till läsaren: utvecklas till slutlig version.

Bilaga x – Ordlista – sammanfattar terminologin i handboken och förklarar hur olika begrepp använts. – Information till läsaren: utvecklas till slutlig version.

extra.lansstyrelsen.seextra.lansstyrelsen.se/lifeiprichwaters/sv/documents/... · web viewutkastet...

Documents