fakta om folkbildningen 2018 · folkbildning folkbildningen är ett kitt som håller samman,...
TRANSCRIPT
5Folkbildning
9Studieförbunden
15Folkhögskolorna
21Folkbildningsrådet
30Kontakt
den organiserade folkbildningen består av tio studieförbund med verksamhet i Sveriges alla kommuner och 155 folkhögskolor med deltagare från hela landet.
»Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.«Ur regeringens proposition 2013/14:172 »Allas kunskap – allas bildning«
MÅL FÖR DEN STATLIGA FOLKBILDNINGSPOLITIKEN
Folkbildning
folkbildningen är ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin. Mer än en miljon människor deltar varje år i studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet.
Folkbildning är utbildning och bildning för vuxna. Den är fri och frivillig i bemärkelsen att människor själva väljer om och när de vill delta.
Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, och inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter.
Folkbildning handlar om att så långt som möjligt anpassa kurser och studiecirklar efter deltagarna, om att utgå från deltagarnas förutsättningar och behov. Det betyder att folkbildningens deltagare har stort inflytande över vad och hur de ska lära. Några grundtankar är att deltagarna lär av varandra, att arbetsformerna är demokratiska och engagerande och att lärandet är aktivt. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap – genom dialog, interaktion och reflektion med andra.
Folkbildningen bärs av idéer – om politik, religion, kultur och samhället. Den nära kopplingen till folkrörelser och föreningar ger studieförbunden
5
och folkhögskolorna deras olika profiler. En stor del av folkbildningsarbetet sker i samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som är samarbetsparter till eller medlemmar i studieförbunden, eller huvudmän för folkhögskolorna. Av Sveriges 155 folkhögskolor drivs 113 av idéburna organisationer. Studieförbunden har sammanlagt nästan 400 medlems eller samverkans organisationer.
Folkbildningen är rikstäckande. Studieförbunden erbjuder verksamhet i landets alla kommuner och folkhögskolorna rekryterar deltagare över hela landet.
Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, regioner och kommuner.
Folkbildningsrådet har i uppdrag att fördela statsbidrag till folkhögskolorna och studieförbunden och säkerställa att pengarna används på rätt sätt – det vill säga i linje med statens syften med stödet till folkbildningen.
VISSTE DU ATT:
- Folkbildningen samlade nästa en miljon människor förra året i studieförbundens studiecirklar och annan kulturverksamhet, samt i folkhögskolans långa kurser.
- Studieförbunden erbjuder cirkelverksamhet i landets alla kommuner och folkhögskolorna erbjuder långa kurser i 140 kommuner.
- Folkbildningens samverkan med det civila samhället omfattar tusentals organisationer.
17–33
10–<17
8–<10
6–<8
3–<6
0.80–<3
FOLKBILDNINGEN FINNS I HELA LANDET Procent av befolkningen i olika delar av landet som deltog i studiecirkel 2017.
Källa: Folkbildningens betydelse för samhället 2017
Studieförbunden
431 482av cirkeldeltagarna var kvinnor
267 274av cirkeldeltagarna var män
142 676av cirkeldeltagarna var utrikes födda
19 799 200deltog i något av studie
förbundens kulturprogram.
STUDIEFÖRBUNDEN I SIFFROR 2017
Studieförbunden
ett studieförbund är en mötesplats för skapande, bildning och kultur. Bokcirklar, konserter och föreläsningar – hundratusentals människor deltar varje år i studieförbundens verksamhet. Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till tio studieförbund. Studieförbunden är en del av det civila samhället och fungerar som bildningscenter, kulturarenor och demokratiska möjliggörare. Varje enskilt studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart och tillsammans utgör de en mångfald av verksamhetsinriktningar. Med sin idémässiga grund, pedagogik och sin självständighet har studieförbunden stor betydelse för demokrati, mångfald och social sammanhållning i samhället.
Studiecirkeln är grunden för studieförbundens verksamhet. Studiecirkeln är en liten grupp människor som utifrån sina behov och intressen söker kunskap. En studiecirkel kan bedrivas med enbart fysiska möten, en kombination av fysiska möten och distansstudier eller helt på distans.
Alla studieförbund bedriver också kulturprogram. Kulturprogrammen ska ge kulturupplevelser såsom teater, föreläsning, sång och musik eller utställning.
9
Förutom studiecirkel och kulturprogram kan studieförbunden bedriva folkbildande verksamhet i friare och flexiblare former. Det kan till exempel vara workshops, provapådagar eller helgkurser.
På senare år har studieförbunden fått ett allt större samhällsansvar genom särskilda uppdrag från staten. Det gäller bland annat utbildningar i svenska med nyanlända och att stärka kunskaperna om mänskliga rättigheter.
Det äldsta studieförbundet bildades år 1894, det var nykterhetsorganisationen IOGT:s studieförbund som i dag heter NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet. Det senaste studieförbundet bildades år 2010 – Kulturens Bildningsverksamhet.
VISSTE DU ATT TIO OLIKA STUDIEFÖRBUND ARRANGERAR:
- cirka 272 000 studiecirklar med totalt drygt 1,7 miljoner deltagare
- cirka 377 000 kulturprogram med nära 20 miljoner besökare/deltagare
- cirka 69 000 arrangemang i form av annan folkbildningsverksamhet med drygt 872 000 deltagare.
Studieförbundens studietimmar 2017
Arbetarnas bildningsförbund
2 990 148
Ibn Rushdstudieförbund
288 672
Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet
1 563 313
Studiefrämjandet
2 156 256
Medborgarskolan
1 387 950
Folkuniversitetet
808 370
Kulturens bildningsverksamhet
276 084
Sensus studieförbund
1 158 826
Studieförbundet Bilda
753 293
Studieförbundet Vuxenskolan
1 948 215
11
Vad handlar studiecirklarna om?
12
det estetiska ämnesområdet konst, musik och media var störst, med sina drygt 58 procent av alla cirkeltimmar. De ämnen som ökade mest i studietimmar räknat 2017 var musik, dans och dramatik, främmande språk, svenska och litteraturkunskap (även hemspråk) samt historia och arkeologi.
Studiecirklarnas ämnesinriktning, antal och andel studietimmar per huvudämne 2017:
Ämne Studietimmar Andel %
Konst, musik och media 7 776 199 58,3Humaniora (språk, historia…) 2 158 077 16,2Samhälls och beteendevetenskap 884 950 6,6Personliga tjänster 605 098 4,5Lantbruk, trädgård, skog och fiske 417 245 3,1Data 223 064 1,7Hälso och sjukvård 133 027 1,0Socialt arbete och omsorg 218 812 1,6Företagsekonomi, handel och administration 168 133 1,3Teknik och teknisk industri 126 657 1,0Pedagogik och cirkelledarutbildning 125 353 0,9Läs och skrivinlärning för vuxna 14 023 0,1Övriga 480 489 3,6
Summa 13 331 127 100
DE TIO STUDIEFÖRBUNDENS SAMLADE VERKSAMHET
Stud
ieci
rkel
verk
sam
het
Cirk
lar
Delta
gare
M
än
Kvin
nor
Stud
ietim
mar
2017
27
1 60
0 1
705
500
757
100
948
400
13 3
31 1
0020
16
266
500
1 66
3 10
0 72
8 00
0 93
5 10
0 12
854
100
2015
27
2 50
0 1
682
000
735
800
946
200
12 8
94 2
00
Anna
n fo
lkbi
ldni
ngsv
erks
amhe
t Ar
rang
eman
g De
ltaga
re
Män
Kv
inno
r St
udie
timm
ar
2017
68
900
87
2 20
0 30
9 10
0 56
3 20
0 1
602
900
2016
63
600
80
4 10
0 28
0 40
0 52
3 70
0 1
582
700
2015
60
400
73
8 60
0 25
4 80
0 48
3 80
0 1
593
000
Kultu
rpro
gram
Ar
rang
eman
g De
ltaga
re
Män
Kv
inno
r M
edve
rkan
de
2017
37
6 50
0 19
799
200
8
937
400
10 8
61 8
00
1 40
8 80
020
16
375
200
19 9
60 8
00
8 88
4 60
0 11
076
100
1
366
400
2015
37
1 50
0 19
901
000
8
901
200
10 9
99 8
00
1 30
4 40
0
Tabellen redovisar samtliga deltagare, och alltså inte unika deltagare. En person kan ha deltagit i flera studiecirklar eller kulturprogram.
Studieförbunden
12 692 deltagare på allmän kurs, höstterminen
(54 procent kvinnor och 46 procent män)
18 056 deltagare på särskild kurs, höstterminen (65 procent kvinnor och 35 procent män)
76 330deltagare på korta kurser
234 100deltagare besökte något av
folkhögskolornas kulturprogram.
FOLKHÖGSKOLORNAI SIFFROR 2017
folkhögskolan fyller olika syften för olika människor. För den som söker andra sätt att studera än vad gymnasieskolan och komvux erbjuder, kan folkhögskolan vara en väg till fortsatta studier. För den som nyss har kommit till Sverige kan den innebära en första kontakt med ett nytt samhälle. Och för den som vill bli konstnär kan den vara första steget mot att uppfylla en dröm. Folkhögskolan riktar sig till personer över 18 år. Pedagogiken är individanpassad, vilket betyder att kurserna formas efter deltagarens behov och förutsättningar. Därför är folkhögskolan bra på att fånga upp människor som av olika anledningar inte har hittat sin plats i andra utbildningsformer.
Folkhögskolan tar ett stort ansvar för att höja utbildningsnivån och utjämna utbildningsklyftor i samhället. En växande andel av deltagarna på folkhögskolans kurser har kort utbildningsbakgrund, begränsade svenskkunskaper eller en funktionsnedsättning. De senaste åren har det startats studiemotiverande kurser och etableringskurser för nyanlända på flera av landets folkhögskolor.
Folkhögskolan kännetecknas av att lärandet sker gemensamt i grupp. Ett mål är att alla deltagarna ska
Folkhögskolorna15
VISSTE DU ATT DE 155 FOLKHÖG SKOLORNA I SVERIGE I MEDELTAL HAR:
- cirka 32 200 deltagare i långa kurser per termin, varav cirka 40 procent i allmänna behörighets givande kurser och cirka 60 procent i särskilda kurser
- cirka 76 330 deltagare på korta kurser per år.
vara aktiva i gruppen, eftersom lärandet sker genom att samtala och utbyta erfarenheter med andra. Gemenskapen stärks också bland dem som bor på den folkhögskola de studerar på.
I Sverige finns 155 folkhögskolor. Av dem drivs 113 av idéburna organisationer, och resten av landsting och regioner.
Folkhögskolorna har ingen gemensam läroplan, vilket innebär att varje skola själv bestämmer över sina kurser. En fördel med det är att folkhögskolan snabbt kan möta behov som uppstår i det lokala samhället, till exempel genom att skapa möten mellan etablerade och nyanlända svenskar.
Folkhögskolorna har bidragit till demokratin i Sverige i 150 år. De första folkhögskolorna startade redan 1868, när stora delar av befolkningen stängdes ute från det traditionella utbildningsväsendet. I början av 1900talet startades allt fler folkhögskolor i takt med de växande folkrörelserna. Ända sedan dess har folkhögskolan fungerat som ett komplement till det traditionella utbildningssystemet.
Folkhögskolor
Filialer
FOLKHÖGSKOLOR OCH DESS FILIALER
Källa: Folkbildningens betydelse för samhället 2017
Folkhögskolan som utbildningsform
18
den svenska folkhögskolan är en unik utbildningsform. Folkhögskolan riktar sig till vuxna och kombinerar begreppen bildning och utbildning. Det finns 155 folkhögskolor runt om i landet och de har både långa och korta kurser.
Varje folkhögskola bestämmer självständigt över vilka kurser man anordnar och vilken profil man har på sin skola. Folkhögskolorna har olika typer av kurser, med en mängd olika inriktningar och ämnesområden:
- allmänna kurser (behörighetsgivande) som är ett alternativ till gymnasieskolan eller komvux på olika nivåer
- särskilda kurser, profilerade mot ett särskilt ämne
- särskilda kurser, yrkesutbildningar
- distanskurser
- korta kurser, framför allt sommarkurser.
folkhögskolorna är inte bundna till centralt fastställda läroplaner, i stället utformar man egna kursplaner. Allmän kurs kan ge behörighet till högskolestudier och till yrkeshögskolestudier.
Folkhögskolorna finansieras framför allt genom statsbidrag och landstingsbidrag. De studerande får studiestöd genom CSN.
FOLKHÖGSKOLORNAS SAMLADE VERKSAMHET 2017
de
ltag
arve
ckor
d
elta
gare
kv
inno
r (%
) m
än (
%)
Kurs
typ
2017
20
16
2015
Vå
r Hö
st
Vår
Höst
Vå
r Hö
st
Allm
än k
urs
468
300
453
620
428
640
12 5
20
13 3
60
54
54
46
46
Särs
kild
a ku
rser
51
1 95
0 48
9 61
0 46
7 40
0 19
300
19
190
65
65
35
35
Sum
ma
lång
a ku
rser
98
0 25
0 94
3 23
0 89
6 04
0 31
820
32
550
61
61
39
39
Kort
a ku
rser
53
960
52
600
54
840
38
190
38
140
59
61
41
39
Öppe
n fo
lkbi
ldni
ng
1 50
0 3
020
2 65
0 8
140
380
60
59
40
41
Kultu
rpro
gram
4
960
4 66
0 4
590
154
250
79 8
60
53
55
47
45
Sum
ma
folk
bild
ning
1
040
670
1 00
3 51
0 95
8 12
0 23
2 40
0 15
0 93
0 55
58
45
42
Sum
ma
253
590
181
260
178
310
8 24
0 7
260
42
50
58
50up
pdra
gsut
bild
ning
FOLKBILDNINGSRÅDETI SITT SAMMANHANG
REGERING & RIKSDAG STUDIEFÖRBUND
FOLKHÖGSKOLORMEDLEMS- ORGANISATIONER
folkbildningsrådet skapar förutsättningar för en fri och självständig folkbildning som svarar mot individens och samhällets behov. Det gör vi genom att fördela och följa upp statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund.
Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag givna av riksdagen och regeringen. Uppdragen regleras via förordningar, riktlinjer och regleringsbrev. Folkbildningsrådet har tre medlemsorganisationer, som representerar den svenska folkbildningsverksamheten. Vi styrs av våra stadgar och våra medlems organisationer.
Representantskapet är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ och samlas två gånger per år. Representantskapet består av ombud för medlemsorganisationerna. Folkbildningsrådets verksamhet leds av en styrelse. Representantskapet utser Folkbildningsrådets styrelse.
Folkbildningsrådet bildades 1991 då Skolöverstyrelsen lades ner. Statens skolverk tog över delar av Skolöverstyrelsens uppdrag och ansvaret för folkbildningen övergick till Folkbildningsrådet.
Folkbildningsrådets viktigast uppgift är att fördela statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund
Folkbildningsrådet
21
och säkerställa att pengarna används på rätt sätt. Villkoren för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen.
Syftet med statens stöd till folkbildningen är att:1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och
utveckla demokratin2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald
människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings och utbildningsnivån i samhället
4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.
folkbildningsrådet fungerar också som en kunskapsbank om folkbildning. Vi har ett uppdrag att utvärdera om statens syften med stödet till folkbildningen uppfylls. Vi tar fram underlag och fakta om folkbildningen för beslutsfattare, myndigheter, internationella organ och allmänheten.
Folkbildningsrådets utvärderingar och särskilda studier finns att läsa och ladda ner på vår webbplats:www.folkbildningsradet.se
Studieförbunden, kort för Studieförbunden i sam-verkan, är en intresse och branschorganisation som ska stärka folkbildningens idé och studieförbundens ställning i samhället. Studieförbunden samlar de tio studieförbunden.
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) representerar 113 av Sveriges 155 folkhögskolor. RIO har till uppgift att bevaka, främja och tillvarata medlemsskolornas intressen.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) representerar de offentligägda folkhögskolorna och organiseras av Folkhögskoleföreningen inom SKL (Fhf) och Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation (OFI).
STUDIEFÖRBUNDEN
RIO
SKL
Medlems organisationer
23
FOLKBILDNINGSRÅDETS FÖRDELNING AV FOLKBILDNINGSANSLAGET 2018 (TKR)
BIDRAG TILL FOLKBILDNINGEN
10 studieförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 855 335Organisationsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 633
Tillgänglighetsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 107
Verksamhetsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 456 595
Föräldrars delaktighet i lärandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 500
Uppsökande och motiverande insatser
för utrikesfödda kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 500
155 folkhögskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 283 046Organisationsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 375
Verksamhetsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 407 203
Språkligt stöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 316
Förstärkningsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 152
Utökade platser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 567 000
Matchningsinsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000
Bidrag till studerandeorganisationer inom folkhögskolan . . . . . . 250
Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 000
SUMMA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 173 631
SÄRSKILDA INSATSER INOM FOLKBILDNINGEN
Studieförbund och folkhögskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 100
Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000
SUMMA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 100
Samhällsstödet till folkbildningen
25
statens stöd till folkbildningen bygger på tillit och ett förtroende för folkbildningen och dess verksamhet. Folkbildningen står fri från staten och varje studieförbund och varje folkhögskola är själva ansvarigt för den verksamhet som rapporteras in, och för statsbidragets användning.
De 10 studieförbund och 155 folkhögskolor som är godkända av Folkbildningsrådet får statsbidrag för sin folkbildningsverksamhet. Statsbidraget är ett verksamhetsbidrag som bygger på vilken verksamhet man genomför, hur många som deltar och i vilken omfattning.
Folkbildningsrådets uppdrag är att utifrån regeringens riktlinjer och statens syften med stödet till folkbildningen formulera ramverk och villkor för statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund.
Folkbildningsrådet följer upp statsbidragsvillkoren, genom verksamhetsstatistik, granskning av statsbidragsvillkorade handlingar, rimlighetsbedömningar och lokala och centrala uppföljningsbesök. Vid felaktig bidragsanvändning kan statsbidrag återtas.
Folkbildningsrådets styrelse beslutar vilka som ska få statsbidrag och man får ansöka hos Folkbildningsrådet om man vill starta ett nytt studieförbund eller en ny folkhögskola.
Folkbildningens betydelse för samhället2017
Folkbildningsrådets samlade bedömning
www.folkbildningsradet.se
CIRKELDELTA
GA
RE FRÅ
N A
ND
RA
LÄN
DER
folkbildningsrådet utvärderar no 1 2017
Cirkeldeltagare från andra länder
folkbildningsrådet utvärderar no 1 2018
Kulturell bildning i folkhögskolans regi
Deltagare och lärare på estetiska profi lkurser
Folkbildningens betydelse för samhället 2017 Kan ses som en årsbok över folkbildningen som samhällssektor, där studieförbundens och folkhögskolornas betydelse för det svenska, demokratiska samhällsbygget görs synlig och analyseras.
Kulturell bildning i folkhögskolans regi Ger en överblick av vägar till och från folkhögskolornas estetiska kursverksamhet. De estetiska profilkurserna är en viktig del av den kulturella infrastrukturen.
Cirkeldeltagare från andra länder Är en utvärdering bland studieförbundens utrikes födda cirkeldeltagare. Under 2016 var nästan 19 procent av studieförbundens samtliga cirkeldeltagare födda i andra länder än Sverige.
Aktuella rapporter26
FOLKB
ILDN
ING M
ED A
SYLSÖK
AN
DE 2016 Svenska från dag ett och Vardagssvenska i studieförbund och folkhögskolor
Folkbildning med asylsökande 2016
Svenska från dag ett och Vardagssvenska i studieförbund och folkhögskolor
STUD
IEMO
TIVERA
ND
E FOLKH
ÖSKO
LEKURS Perspektiv på folkbildning som
arbetsmarknadsåtgärd
Studiemotiverande folkhögskolekurs
Perspektiv på folkbildning som arbetsmarknadsåtgärd
ETAB
LERING
SKURS PÅ
FOLKH
ÖG
SKOLA
Perspektiv på folkbildning som arbetsm
arknadsåtgärd
Etableringskurs på folkhögskola
Perspektiv på folkbildning som arbetsmarknadsåtgärd
Folkbildning med asylsökande 2016 Visar att närmare 80 000 personer deltog i folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet med asylsökande 2016. Det är 55 procent av målgruppen.
Etableringskurs på folkhögskola Under 2016 erbjöds etableringskursen vid 108 folkhögskolor och nästan 3 500 personer deltog. Kursen bygger på ett samarbete mellan folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen.
Studiemotiverande folkhögskolekurs Utvärderingar visar att denna arbetsmarknadspolitiska insats har varit framgångsrik. Kursen är en tre månader lång utbildning som syftar till att stimulera deltagarna till fortsatta studier.
Det går att ladda ned och beställa aktuella rapporter kostnadsfritt på Folkbildningsrådets webbplats.
Folkbildningsrådets organisation
LedningMaria Graner, generalsekreterare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 05
Linda Rosén, verksamhetssamordnare . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 01
Enheten för uppföljning och kommunikationAnna-Carin Bylund, bitr. generalsekreterare/
enhetschef . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 06
Lloyd Baltz, uppföljning studieförbund . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 29
Henrik Dahl, omvärldsanalytiker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 09
Elvir Gigovic, uppföljning ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 39
Ingela Johansson, uppföljning folkhögskola . . . . . . . . . 08412 48 43
28
Catharina Håkansson Boman (ordförande)
Yamam Al-ZubaidiAndreas CarlsonMaria Graner (general
sekreterare)
Carola GunnarssonUlf Melin
Lars NordströmMonica Fundin PourshahidiGunilla SvantorpJohan SödermanLars Tengberg (personalrepresentant)
Linda Rosén (sekreterare)
FOLKBILDNINGSRÅDETS STYRELSE
FOLKBILDNINGSRÅDETS KANSLI
Rebecka Svensén, kommunikationsansvarig . . . . . . . 08412 48 07
Tomas Östlund, uppföljning statistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 25
UtvärderingEva Åström, utvärderingsansvarig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 37
Enheten för bidragsfördelningMagnus Wetterberg, enhetschef statsbidrag . . . . . . . . 08412 48 03
Golnar Bahar, särskilda bidrag studieförbund . . . . . . 08412 48 15
Veronica Kennett, ekonomiansvarig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 24
Cecilia Lövgren, folkhögskole och
studeranderättsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 10
Maria Sundbom Ressaissi, verksamhet
med asylsökande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 12
Lars Tengberg, folkhögskolor statsbidragsfrågor . . 08412 48 04
Agneta Wallin, handläggare folkhögskola . . . . . . . . . . . . . 08412 48 20
Torvald Åkesson, studieförbund statsbidragsfrågor 08412 48 42
Lena Östlund, särskilda uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 32
JämställdhetsintegreringKarin Bengtsson, projektledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 11
Enheten för administrationLotta Ragelius, enhetschef/personalansvarig . . . . . . 08412 48 08
Annika Blom, arkiv, diarium, möten,
särskilda uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 27
Robin Forsberg, kontorsservice, IT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 21
Daniel Karbelius, särskilda uppdrag,
IT, kontorsservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 02
Mikaela Smedberg, särskilda uppdrag,
ekonomiadministration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08412 48 38
E-post till respektive person:fö[email protected]
Studieförbunden tel: 08402 01 50 i samverkan [email protected] studieforbunden.se
Sveriges Kommuner tel: 08452 70 00 och Landsting [email protected] skl.se
Rörelsefolkhögskolornas tel: 0817 03 80 intresseorganisation [email protected] sverigesfolkhogskolor.se/rio
FOLKBILDNINGSRÅDET
FOLKBILDNINGSRÅDETS MEDLEMSORGANISATIONER
Box 380 74100 64 Stockholmtel: 08412 48 00fax: 0821 88 26
Kontakt30
[email protected]/folkbildningfacebook.com/folkbildning