FemteStatsmakten7#2008

Sid 3 - Ledare Linnéa Jonjons

Sid 4 - TEMA PUBLIC SERVICE

Sid 6 - Oro i etern Matilda Karlsson

Sid 8 - Public Service Morgan Berglund, Dante Thomsen, Sandra Lång

Sid 12 - JMK får egen TV-kanal Cornelia Sjöström

Sid 13 - Radio JMK sänder live Hanna Widell

Sid 14 - Drömyrket: Politisk reporter Minna Korsgren

Sid 16 - Institutionen skjuter upp medieproduktionen Matilda Karlsson

Sid 18 - PROFIL: Rikard Palm Susanna Persson Öste

Sid 26 - Dödshotade författare på besök i Stockholm Caroline Åkerlund

Sid 27 - Gammal JMK:are: Bengt Magnusson Dante Thomsen

Sid 28 - Fullt fokus på film Åsa Secher

Sid 30 - Årets medierookie Jessica Stensell

Sid 31 - EU och journalistik i förändring Philip Lerulf

Sid 32 - FS-DEBATT Håkan Lindhoff & Kristina Widestedt

Sid 33 - Att vara eller inte vara... public service Dante Thomsen

Sid 34 - Invigningsfest i Radiohuset Matilda Karlsson

Sid 36 - Staffan tipsar Johanna Ravhed

Sid 37 - En dag med Sven Ross Fredrik Thambert

Sid 40 - Årets julklapp 2008 Matilda Karlsson

7#2008

3

TEXT: Dante Thomsen, Matilda Karlsson, Morgan Berglund, Sandra Lång, Minna Korsgren, Linnéa Jonjons, Cornelia Sjöström, Hanna Widell, Susanna Persson Öste, Caroline Åkerlund, Åsa Secher, Jessica Stensell, Philip Lerulf, Johanna Ravhed, Fredrik Thambert. DEBATT: Håkan Lindhoff & Kristina Widestedt

FOTO: Linnéa Jonjons, Gustav Gräll, Sandra Karlsson, Hanna Widell, Viktor Gårdsäter, Fredrik Thambert

ILLUSTRATION: Pailin Jonsson, Ania Obminska, Elin Norström, Martin Arce Linqvist

REDIGERING: Carolina Palmqvist, Åsa Secher, Dante Thomsen, Linnéa Jonjons

RedaktionsledningChefredaktör Linnéa Jonjons Redaktionschef Åsa SecherRedigeringschef Carolina PalmqvistNyhetsredaktör Susanna ÖsteFeatureredaktör Monica KarlsteinWebbredaktör Patrik Lythell

FEmTE STATSmAkTEN är studentkåren vid JMK ́s studenttidning. Den tillhör kåren men ska fungera som en fristående enhet som granskar kårens verksamhet och institutionen för Journalistik, media och kommunikation. Innehållet i tidningen är det som är intressant för JMK ́s studenter vilka är den huvud-sakliga målgruppen. Femte Statsmakten har också ett annat syfte. Tidningen skall fungera som en plat-tform för blivande journalister som vill skaffa sig journalistisk erfarenhet. Vem som helst som läser på JMK och är medlem i studentkåren vid JMK får vara med och jobba med Femte Statsmakten.

MedveRkande i detta nuMMeR

Linnéa JonJonslinnea.jonjons@femtestatsmakten.se

Chefredaktör

ViLL Du KonTaKTa nÅgon i ReDaKTionen? Skriv då till: förnamn.efternamn@femtestatsmakten.se

Detta är min sista leDare i Femte Statsmakten. Efter jul är sko-lan slut för min del. Det kanske inte är det bästa läget att gå ut som nyex-aminerad journalist med skakiga tider finansiellt sett, men det blir ändå bli att komma ut och jobba, testa allt man lärt sig på riktigt och helt enkelt bli vuxen på något sätt.

Femte statsmakten kommer att Fortsätta, kanske inte som vanligt eftersom det blir en ny redaktionsledning, men syftet är det-samma. Femte Statsmakten är en plattform för journaliststudenter som vill det där lilla extra, som vill skaffa sig erfarenhet och skriva, redigera, fota och göra tidning.

i Detta nummer, som inte bara är mitt sista nummer utan också sista numret för 2008, har vi tema etermedier - radio och tv i Sverige. Vi har också ett undertema i form av public service, endel är för, andra är emot. Vi tittar närmare på public service förr, nu och i framtiden och kartlägger argumenten för ja-sidan och nej-sidan.

ProFilen i Detta nummer är den omskrivne Rikard Palm, nyhet-sankaret som väckt starka känslor hos tv-tittarna, speciellt den yngre pub-liken. Du kan även läsa om JMK:s egna etermedier, JMK-TV och Radio JMK, den gamla JMK-aren Bengt Magnusson berättar om sin TV-karriär, vi introducerar en ny debattsida och sist men inte minst spenderar vi en vanlig tisdag med nydisputerade JMK-veteranen Sven Ross.

och till alla er stuDenter På Jmk som tappert kämpar på, nu med en kanske ännu mer mager matlåda än tidigare då tiderna är skakiga finansiellt sett, till ER har jag lämnat en avskedspresent. Den ligger i stu-dentköket i översta lådan.

TREVLiG LäSNiNG, GOD JuL OCH TACK FÖR MiG

Femte Statsmakten önskar God JulLEDARE //

4

tema: eteRmeDIeR

I etern...Det är mycket fokus på tidningsjour-nalistik på JMK. Men alla vill inte bli kulturjournalister på DN, för en hel del är det i stället radio och tv-huset på andra sidan gatan som hägrar. Etermedier är en stor del av vår vard-ag. Nästan hälften av svenska folket lyssnar vid något tillfälle varje dag på Sveriges radio. Gissningsvis knäp-per lika många någon gång under dagen på tv:n. Det här numret har vi därför gett etermedierna lite extra utrymme.

Läs mer om etermedierSid 12 - JMK får egen TV-kanal Cornelia Sjöström

Sid 13 - Radio JMK sänder live Hanna Widell

Sid 14 - Drömyrket: Politisk reporter Minna Korsgren

Sid 18 - PROFIL: Rikard Palm Susanna Persson Öste

Sid 27 - Gammal JMK:are: Bengt Magnusson Dante Thomsen

Sid 34 - Invigningsfest i Radiohuset Matilda Karlsson

Sid 36 - Staffan tipsar Johanna Ravhed

Att vara eller inte vara - Public service då, nu, sen.

// TEMA ETERMEDIER

5

tema: eteRmeDIeR

Läs mer om publicserviceSid 6 - Oro i etern Matilda Karlsson

Sid 8 - Public Service Morgan Berglund, Dante Thomsen, Sandra Lång

Sid 33 - Att vara eller inte vara... public service Dante Thomsen

I publikens tjänstNästan alla som går på JMK har käm-pat sig igenom mems-kursen (medie-historia och mediestruktur) och har bra koll på mediehistorien. Men när medierna föddes så föddes också idén om medier i publikens tjänst, public service-medier. År 2007 kom 81 av de 100 mest sedda tv-programmen på Sveriges fem största tv-kanaler från SVT. Men likväl drabbas de av ned-skärningar och licensavgifterna ifrå-gasätts. Det finns de som slår vakt om public service till skydd för det breda utbudet, medan andra anser att sys-temet är odemokratiskt. Vad kommer egentligen att hända med våra public service-medier? I det här numret har vi tittat lite närmare på medierna som rullar utan reklamavbrott, från dåtid till framtid och debatten däremellan.

Att vara eller inte vara - Public service då, nu, sen.

6

– svårt få anställning när sVT och sR drar ner på personalORO I ETERNOron sprider sig. SVT varslar; Rapports ankare Rikard Palm sätts på nattpass, och SR planerar en minskad bemannig. TV4 däremot redovisar rekordresultat.

// NYHETER

– svårt få anställning när sVT och sR drar ner på personalOron sprider sig. SVT varslar; Rapports ankare Rikard Palm sätts på nattpass, och SR planerar en minskad bemannig. TV4 däremot redovisar rekordresultat.

HELENE AXELSSON-SAHLIN, personal-chef på Sveriges Television bekräftar att 400 av SVT:s cirka 2500 tjänster ska bort.

– Vi har gått ut med frivilligpaket som innebär att de som vill kan ansöka om av-gångsvederlag och den som blir beviljad ett sådant får mellan 6 och 18 månads-löner. Hittills har 161 personer beviljats frivilligpaket. Trots denna åtgärd har vi fått varsla 256 personer.

ANSTäLLNINGSTID OcH kvalifikationer avgör vem som får gå och vem som får stanna.

– Vi följer lagen helt och hållet, och jag kan inte kommentera enskilda personers processer, säger Helene Axelsson-Sahlin och syftar på Rikard Palms uppmärksam-made omplacering.

ANLEDNINGEN TILL nedskärningarna är att utgifterna överstiger intäkterna, vilket uppmärksammades i SVT:s budget för något år sedan.

– Vi är tvungna att skära ner för att säkra verksamheten och public service, säger Helene Axelsson-Sahlin.FöR SvERIGES RADIO ser det inte lika mörkt ut.

– i nuläget varslar vi inte, vi är inte där SVT är, säger Erica Hedin, mångfald-sansvarig på SR. Däremot finns det en planpå att bli färre under en period på några år. Tanken är att inte återanställa när någon går i pension eller slutar av an-nan anledning.

Tv4 å ANDRA SIDAN går mot en rekord-vinst på 750 miljoner kronor mitt i dju-paste finanskrisen och har inga planer på att minska personalstyrkan, uppger Veck-

ans affärer. Personaldirektör Annakarin Runestad bekräftar att ingen TV4-an-ställd är varslad.

DEN SOm äR UTE EFTER en tillsvidare-anställning inom public service kan följ-aktligen få vänta. SVT har anställnings-stopp och SR:s långsiktiga plan är att bli färre.

– För närvarande ser vi ingen vändning säger Helene Axelsson-Sahlin på SVT.

FöR UNGA jOURNALISTER utan erfaren-het kan det vara extra svårt att få jobb. Erica Hedin menar att det alltid finns en chans, men att den inte är så stor när man saknar erfarenhet.

– Ett tips kan vara att söka sig utanför storstaden där konkurrensen inte är lika hög, fortsätter hon.

SR:S HUmAN resources-avdelningutreder just nu vilka rekryteringar SR är i behov av i framtiden.

– Vi behöver spegla mångfalden i vår personalstyrka och det gör vi inte för tillfället, vi är en ganska homogen grupp.

ERIcA HEDIN bERäTTAR att SR efterly-ser de som inte sökt sig till radio tidigare. Utländsk bakgrund, flerspråkighet samt funktionshinder som medför särskild kompetensär egenskaper som kan vara meriterande vid framtida rekryteringar.

SvT, SR OcH Tv4 äR ändå överens om att det alltid finns möjlighet att komma in i branschen genom vikariat eller praktik.

– Oftast kommer ny personal in som vikarier när någon går på tjänstledighet eller blir sjukskriven, säger Helena Axels-son-Sahlin.

TeXT & FoTo Matilda KarlssoniLLuSTRaTion Elin Norström

FoTo Sandra Karlsson

8

TeXT Morgan BerglundBiLD Pressbild

iillustration Ania Obminska

”Lägg ner SVT1”

Mats Örbrink:

Sedan den 27 november finns BBC:s kanaler på internet. Alla får tillgång till dem dygnet runt. SVT förhandlar om ett liknande upplägg. När gränsen mellan internet och tv blir mindre, blir frågorna kring public service fler.

- Vad är det som är så omistligt i en kul-turnation som den svenska, att alla måste vara med och betala? Det kan knappast vara sådant som Digiloo, Dobidoo och Vem vill bli tv-stjärna?

ORDEN äR mATS öRbRINkS, program-direktör på Canal+, i en debatt om public service i samband med Kristallgalan den 8 september 2008.

- Om jag förstår kanaluppdelningen rätt så är det nuvarande SVT1 som man skul-le kunna lägga ner i min uppfattning. Det vore ju rimligt, eftersom programmen skulle kunna tas om hand av de kommer-siella kanalerna, fortsätter han.

äNNU HåRDARE LINjE drar Jan Fried-man, styrelse ordförande för bland annat Newsdesk.

- Att leva med en i praktiken statlig kon-kurrent, som rycker undan en tredjedel av marknaden är en imperfektion som väldigt få andra branscher skulle accep-tera att leva med.

DET äR Två åR sedan kulturministern i den då nytillträdda borgerliga regeringen tvingades avgå efter att ha ertappats med att inte ha betalat tv-licensen. Nu hörs fler och fler röster som kräver en rejäl

omstrukturering av Sveriges populäraste medieföretag.

På mINDRE äN TIO år har tittarsiffror-na för SVT1 och SVT2 gått från knappt hälften av hela tv-befolkningen till under en tredjedel. Om SVT nu lägger ut hela sin tablå på internet uppstår en proble-matik inom public service. Samtidigt som både SVT och SR satsar mer på populära program blir förutsättningarna och kraven annorlunda från det de var när public service bildades i början av 1920-talet.

ANDERS ERIcSON, vd för Sveriges an-nonsörer anser att public service inte längre når upp till det som public ser-vice ska sträva efter.

-Av de tre statligt ägda mediebolagen är det bara uR, med sina knappt 1 800 sändningstimmar, som förhoppningsvis lever upp till kravet att inte bara ge det som publiken kortsiktigt efterfrågar. De som hävdar att varken SVT eller SR inte sneglar på lättköpta tittar- och lyssnarsiff-ror kanske borde fundera ett varv till.

”En imperfektion som få andra

branscher skulle acceptera.”

– Jan Friedman

Anders Ericson, vd Sveriges annonsörer, Mats Ör-brinks, programdirektör på Canal+

// TEMA ETERMEDIER

9

varför är public service viktigt?

kerstin brunnberg: - Public service är uppskattat och står för ett innehåll gjort med allvarligt uppsåt och utan kommersiellt vinstintresse; ett innehåll med mångfald och kunskap. Av-sändaren är tydlig och utan biavsikter.

Eva Hamilton: - Public service är viktigt eftersom näs-tan samtliga svenskar mellan 3 och 99 år under en månads tid utnyttjar någon av SVT:s eller SR:s program och tjänster. De kommersiella mediebolagen riktar bara in sig på de lönsamma målgrupperna mel-lan 17 och 49 år. Deras programinnehåll utformas med det primära syftet att le-verera reklamintäkter. SVT satsar mycket på svenskt drama, som aldrig kommer att bli lönsamt. Produktionerna är nämligen för dyra och språkområdet för litet.

Hur ska tablåerna inom SR och SvT se ut i framtiden?

Eva Hamilton: - Vi har ett uttalat uppdrag från riksda-gen att vi ska satsa på både det breda och det smala. Om SVT och SR skulle avstå

från de breda folkliga programmen skulle publiken sannolikt i högre grad än idag utgöras av en utbildad elit.

borde tv-licensen bytas ut mot exem-pelvis skattemedel?

kerstin brunnberg:- Tv-avgiften behövs för att finansiera en oberoende public service – som förlorar sitt oberoende om vi ska finansieras ge-nom finansministerns budget. Rättighe-terna för alla program och all musik räk-nas upp med fyra procent varje år, men våra anslag ökar bara med två procent per år. i Sveriges radios fall innebär det att det krävs kostnadsminskningar varje år med 32 miljoner. Samtidigt kräver kvalitetsjournalistik tid. Dessutom måste vi hela tiden försöka bli färre. Till 2013 måste v i måste gå ner till 1500 anställda, mot dagens cirka 1600.

Eva Hamilton: - Våra intäkter urholkas med 80 miljoner kronor om året, samtidigt som dekommersiella mediebolagen expanderat kraftigt. Alltså riskerar vi att förlora spor-trättigheter, attraktiva programledare och producenter, framtidsteknik, med mera. Och om SVT och SR inte upplevs som angelägna och attraktiva, försvinner san-nolikt det starka stöd som verksamheten idag har.

Det stormar kring public service. Den senaste tiden har SR:s och SVT:s högsta chefer, Kerstin Brunnberg och Eva Hamilton, intagit försvarsställning för bevarandet av det nuvarande syste-met. Här berättar de för Femte Statsmakten om varför dagens public service måste överleva. TeXT Morgan Berglund

BiLD Pressbild SVT/SR

”Nästan alla svenskar utnyttjar

public service”

Kerstin Brunnberg chef för SR, Eva hamilton är chef för SVT

Eva Hamilton:

”De kommersiella mediebolagen

riktar bara in sig på de lönsamma målgrupperna”

– Eva Hamilton

10

Från ax till limpa – så föddes public service-monopolet

NUPå REGERINGENS HEmSIDA kan man läsa att ambitionen varit att föreslå förändringar som stärker public service-företagens självständighet och oberoende från Staten, samtidigt som deras effektivitet säkerställs.

EN FRåGA SOm tas upp i utredningen är om tv-avgiften ska höjas och om den ska klassas som en skatt. Andra frågor är om det finns möjlighe-ter att ta del av betaltv-kanalernas kundregister för att säkerställa att tv-avgiften betalas, och hur public service-kanalerna ska kunna uppdateras med hjälp av ny teknik.

vIkTIGT mED UTREDNINGEN är att nästa tillståndsperiod, som träder i kraft år 2010, så ska public service-företagens utbud spegla den mångfald som finns i landet. Utredningen föreslår att det nuvarande krav som finns på att 55 procent av produktionen ska ske utanför stockholmsområdet, ska slopas. Det är något som SVT håller med utredarna om.

DEN NUvARANDE tv-avgiften ska vara kvar men utredaren föreslår ett namnbyte till public service-avgift, men det är likt tidigare tv-inneha-vet som utgör grunden för avgiften. Regeringen föreslår också en momshöjning, något som SVT starkt motsätter sig. Namnbytet däremot är ett förslag som delas av bägge parter.

ATT TA DEL Av betaltv-kanalernas kundregister är inte aktuellt då utredaren kommit fram till att det är svårt att hålla kunduppgifterna skyddade. Att se avgiften som en skatt går heller inte ihop, detta då avgiften även i fortsättningen ska vara kopplad till tv-innehavet och att se den som en skatt då inte är förenligt.

TILLGåNGEN TILL INTERNET ökar ständigt och enligt utredningen hade 84 % av befolk-ningen internetuppkoppling i hemmet år 2007. Det innebär att utbudet online måste öka för att public service-bolagen ska kunna behålla sin legitimitet även på nätet.

DÅ

TeXT Dante Thomsen

åR 1925 bILDADES AB Ra-diotjänst. Efter en hård kamp om sändningsrättigheterna där aktörer som bland annat Albert Bonnier deltog be-stämde sig regeringen för att ge Radiotjänst ensamrätt. För att lösa den ekonomiska biten bestämdes att radion skulle finansieras med licenspengar från skattebetalarna. Redan från början stod det klart att Staten skulle utfärda regler för verksamheten och sköta den tekniska biten medan Radio-tjänst stod för enskilda pro-gram. utgångspunkten var att programverksamheten skulle vara en del av folkbildningsar-betet och främja folkupplys-ningen. Programmen skulle vara sakliga och opartiska.

DE FöRSTA REGULjäRA sändningarna i Sverige bör-jade 1925 men sändningsti-derna var begränsade. 1955 bestämde sig Radiotjänst för att starta den nya kanalen P2 för att möta de ökade lyssnar-siffrorna. Bara ett år senare fick radion konkurrens från televisionen. Radiotjänst som bytt namn till Sveriges radio blev nu ansvariga också för TV1, som precis som radion finansierades med licensavgif-ter. Samtidigt började pirat-stationer dyka upp och för att möta detta nya hot startades

en mer ungdomsbetonad mu-sikkanal, P3.

I TAkT mED ATT åren gick växte sig tv allt större och snart blev det uppenbart att en kanal inte räckte. Precis som vid starten av radion 35 år tidigare höjdes röster som ansåg att den nya kanalen borde vara reklamfinansierad. Men efter långa diskussioner och utredningar beslöt riks-dagen att även den nya kana-len skulle vara public service. TV2 sände för första gången 1969.

UNDER 1970-TALET fortsatte debatterna om public service och Sveriges radio fick kritik för att vara allt för koncen-trerade på Stockholm. Denna kritik mynnade ut i att flera regionala och lokala tv- och radiokanaler växte fram. Sve-riges radio omstrukturerades 1979 och det nya bolaget SVT hade nu hand om tv-sänd-ningarna. i slutet av 1980-talet var public service fortfarande hårt kritiserat, samtidigt som SVT utsattes för ökad kon-kurrens i form av kabel- och satellit-tv. År 1992 började TV4 sända i marknätet och 1993 bjöds 83 lokalradiotill-stånd ut till högstbjudande. Public service monopolet var därmed brutet.

Den sista juni i år presenterade regeringen en ny utredning om public services framtid. Utredingen har bland annat tittat på om förändringar krävs inför nästa tillståndsperiod.

Att vara eller inte vara i publikens tjänst- Vad händer egentligen med public service?

Det var en gång en radiokanal

PUBLIC SERVICE - I PUBLIKENS TJÄNST Dåtid, Nutid och Framtid

// TEMA ETERMEDIER

11

NUDEN NUvARANDE tv-avgiften ska vara kvar men utredaren föreslår ett namnbyte till public service-avgift, men det är likt tidigare tv-inneha-vet som utgör grunden för avgiften. Regeringen föreslår också en momshöjning, något som SVT starkt motsätter sig. Namnbytet däremot är ett förslag som delas av bägge parter.

ATT TA DEL Av betaltv-kanalernas kundregister är inte aktuellt då utredaren kommit fram till att det är svårt att hålla kunduppgifterna skyddade. Att se avgiften som en skatt går heller inte ihop, detta då avgiften även i fortsättningen ska vara kopplad till tv-innehavet och att se den som en skatt då inte är förenligt.

TILLGåNGEN TILL INTERNET ökar ständigt och enligt utredningen hade 84 % av befolk-ningen internetuppkoppling i hemmet år 2007. Det innebär att utbudet online måste öka för att public service-bolagen ska kunna behålla sin legitimitet även på nätet.

NäSTA TILLSTåNDSPERIOD föreslås gälla till och med slutet av år 2015. Det anses vara tillräck-ligt med tid för att bolagen ska hinna uppfylla de förväntningar som ställs. En annan anledning till tidsfristen är att medierna ständigt förändras och att villkoren därför bör ses över därefter.

INOm DEN NäRmASTE framtiden kommer SVT att fokusera på olika minoritetsgrupper som i dag inte utnyttjar deras tjänster. Alla ska lättare kunna ta del av tjänsterna och för att kun-na uppnå detta mål måste en dialog med publi-ken inledas. Bland annat ska fler program textas. Ett mål som även utredningen tyckte att public service-bolagen måste fokusera på. SVT tycker också att det är viktigt att Barnkanalen uppfat-tas som en av huvudkanalerna tillsammans med SVT1 och SVT2.

SEN

Medieforskaren Anna Edins ut-reder i sin bok Den föreställda publiken hur public service-be-greppet har förändrats. Vad Fem-te Statsmakten är intresserade av är hennes syn på framtiden. Kommer public service att finnas kvar om 10 år?

Ingress

illustration Ania Obminska

TeXT Sandra Lång

Den sista juni i år presenterade regeringen en ny utredning om public services framtid. Utredingen har bland annat tittat på om förändringar krävs inför nästa tillståndsperiod.

Att vara eller inte vara i publikens tjänst- Vad händer egentligen med public service?

TeXT Sandra Lång

Public service här för att stanna

ANNA EDIN mENAR att forskning visar att public service är viktigt för den samhälleliga och kulturella demokratiseringen, och att se-nare års konkurrens om publiken haft just en förbättrande effekt. Ju större konkurrens, desto mer tittarorienterad public service. Det har skapat en dialog som tidigare inte funnits.

REDAN I TIDIGA utredningar trodde man att public service-bolagen skulle försvinna till förmån för de reklamfinansierade medi-erna. De förväntades ”konkurrera ut SVT när det gäller attraktiva programrättigheter”. SVT skulle då förlora publik på grund av ett sämre programutbud. Detta var något det talades om redan 1990 när TV4 kom in på marknaden, men än har det inte slagit in. TV4 ansågs från början vara ett hot som bröt det monopol som SVT hade haft, men kanalen har likt SVT public service-liknande krav på sig. Däremot har TV4 inte någon skyldighet att tjäna minoriteter.

DAGENS SAmHäLLE bESTåR av en väx-elverkan mellan det kommersiella och det public service-inriktade utbudet där det inte längre finns någon tydlig gräns. Men att pu-blic service-medierna skulle stå i allmänhe-tens tjänst menar Anna Edin är ren fiktion. För den skull är det inte sagt att vi skulle klara oss bättre utan våra publiktjänande medier. Anna Edin menar i stället att ”public service-televisionen simulerar intressen och preferenser som allmänna, när de är repre-sentativa endast för ett fåtal […] men att pu-blic service i sig inte längre fungerar perfekt är inte skäl nog att ge upp.”

Källa: regeringen,, SOu 2008:64 SVT

PUBLIC SERVICE - I PUBLIKENS TJÄNST Dåtid, Nutid och Framtid

12

Ambitiösa studenter har sett till att JMK snart får en egen TV-kanal. Innehållet produceras av eleverna själva vilket främst ska vara något roligt, men också fungera som en chans att lära sig. Arbetet har pågått under lång tid och snart lanserar re-daktionen den nya hemsidan där flera olika sorters filmklipp kommer att finnas.

jmk-Tv STARTADES 2007 av fem stu-denter på skolan. De upplevde att det jämte skolans radiokanal och skoltid-ningen Femte Statsmakten saknades just en TV-kanal och påbörjade därför arbetet att skapa en webbaserad kanal vid namn JMK-TV. inköp av domännamn och ar-betsutrustning finansierades av kåren.

– Det svåraste var grunden, säger Louise Fauvelle som är en av de som var med och startade JMK-TV och fortsätter: – Att skapa en helt ny struktur, helt nya

stadgar och ett för skolan nytt medium. Det var riktigt roligt samtidigt som det var en stor utmaning.

ARbETET mED ATT Få igång webbsidan och därmed sändningarna har alltså på-gått under lång tid. Louise påpekar dock att redaktionen alls inte legat på latsidan.

– Vi har arbetat hela tiden med viss hjälp utifrån med att skapa vår logga, bygga upp hemsidan, och att filma och redi-gera.

ENGAGEmANGET FANNS mEN eftersom kunskaper ibland saknades fick gruppen med viss hjälp av kompisar helt enkelt själva lära sig att filma och redigera, nå-got som också var mycket tidskrävande. Meningen med JMK-TV har enligt Lou-ise Fauvelle från första början varit att eleverna ska ha möjlighet att prova på och lära sig. Arbetet vara roligt och fritt från prestationsångest och viktigt är att alla ska få göra det de själva vill.

Av DEm SOm STARTADE JMK-TV för ett år sedan finns idag bara Louise Fau-velle, som nu läser Journalistisk Produk-tion, kvar på skolan. i början av hösten rekryterades istället nya medlemmar och idag består redaktionen av nio medar-betare. Alla arbetar just nu för fullt med att färdigställa webbsidan som innehåller flera olika sorters filmklipp uppdelade i kategorier som aktuellt, kultur&nöje, samhälle samt kortfilm. Lanseringen av www.jmktv.se är nära, men precis hur snart webb-TV:n kommer att vara igång vågar Louise Fauvelle inte lova men gör det ändå: – innan jul i alla fall, det kan du skriva!

JMK får egen TV-kanal

TeXT Cornelia Sjöström FoTo Linnéa Jonjons

13

JMK får egen TV-kanal Allra längst in i kårhuset på

Kungliga tekniska högskolan möter femtestatsmakten en del av det sprudlande radio JMK- teamet. Ikväll är det nöjesre-daktionen som sänder med jul-tema, tomtemössorna är på och julstämningen på redaktionen är på topp.

RADIO jmk HAR varit en aktiv radioka-nal sedan år 2006, Nikoo Sadrzadeh har varit ansvarig utgivare i 1,5 år. En gång i månaden sänder radion på 95,3, då är det en av de fyra redaktionerna som hål-ler i programmet. Förutom nöjesredak-tionen finns även samhälle, musik och kultur. Förberedelserna inför sändning är många. Först väljs ett tema och idéer bollas mellan redaktionens medarbetare, sedan görs en tidsplanering över förin-spelade inslag, livesändningen, klippning

och musiken. upplägget varierar för varje program. Radion har 24 aktiva medarbe-tare, alla studenter på JMK.

ANSvARIGA FöR nöjesredaktionen är Caroline Lagergren, Olle Grundin och Anton Hovden som alla pluggar första året på JMK. idag medverkar även Jo-hanna Hinteregger som agerar stand in vid kvällens sändning. Ett härligt gäng som har ambitioner att jobba med radio i framtiden.

– Dagens program har tre inspelade in-slag, ungefär 8 minuter plus musik, resten kör vi live. Lite nervöst är det alltid innan sändning, kommenterar Anton Hovden.

OLLE GRUNDIN mENAR samtidigt att det viktigaste under sändning är att hålla igång pratet, undvika tystnad. När Fem-te Statsmakten går in i studion upplevs direkt en otroligt positiv och samtidigt avslappnad stämning. Caroline Lagergren tycker att det är en bra förfest att sända att man får en kick av livesändningar. Ti-den går väldigt fort. Hur många lyssnare radio JMK har är svårt att uppskatta. Ni-koo Sadrzadeh kommenterar;

– Programmen innan radio JMK är po-pulära, vi hoppas att lyssnare hänger kvar och lyssnar på vårt program. Annars är

det familj och vänner till oss som jobbar med radion som är våra lyssnare. GENOm AFFIScHERING I JMK:s lokaler har radions medarbetare förhoppningar att fler studenter lyssnar på radion, som Nikoo Sadrzadeh uttrycker ”vi vill få upp studenternas ögon.”

DEN TEkNISkA bITEN har radion löst med en snabbgenomgång. i början var alla på plats i studion under varandras inspelningar. ibland blir det små missar som under dagens inspelning då en av mickarna var vänd åt fel håll.

NäR FRAmTIDSUTSIkTERNA för radio JMK kommer på tal är Nikoo Sadrzadeh ivrig att berätta utvecklingsplanerna:

– Vi har infört regelbundna möten då hela radioteamet träffas, hemsidan är på gång och radions egentillverkade reklam-affischer är på plats i skolan.

mEN ALLT kOSTAR PENGAR, därför har radion fått en utökad budget. Framtiden för radio JMK ser ljus ut, och det tack vare de drivna medarbetarna. Femte Statsmaktens besök i studion avslutas med julsångers ljuva stämmor som hörs genom radion, då sändningen fortfaran-de är i full gång.

TeXT Hanna Widell FoTo Hanna Widell

Radio JMK sänder live

”Det är en bra förfest, man får

en kick av livesändningar”

Karl-Gösta, K-G, Bergström, en av Sveriges Televisions mest erfarna politiska reportrar, är rankad som den mest inflytelserika journalisten i Sverige, enligt veckomagasinet Fokus. Femte Statsmakten träffade honom för att höra vad han själv har att säga om sin karriär.

REDAN INNAN INTERvjUN sätter igång bekräftar han att programtiteln ”Rakt på med K-G Bergström” inte är taget ur luften. Kraven för att genomföra intervjun är tydliga, inga privata frågor och K-G stavas med bindestreck. Vad gäller programmet är han mycket nöjd och beskriver det som karriärens andra höjdpunkt efter tiden som utrikeskor-respondent i Washington. – Det kom som en stor osannolik överraskning, berättar K-G och fortsätter:

– Jag hade inte ens begärt att få det. Fördelen med mitt pro-gram är att jag kan visa att jag inte bara är en stereotyp skjut-järnsreporter utan att jag även kan göra medkännande, mjuka intervjuer.

EGENTLIGEN TROR HAN att det var av taktiska skäl som Eva Hamilton, SVT:s vd, gav honom programmet hösten 2007. På så sätt kunde hon i samband med lanseringen av storsatsning-en Andra Avenyn visa att hon även prioriterade smala sam-

Drömyrke: Politisk reporter

Sveriges mest iNFLyTELSEriKa journalist

TeXT Minna Korsgren FoTo Gustav Gräll

// DRÖMYRKET

15

FAkTA Om k-G

NAmN: Karl-Gösta, K-G, Bergström.

UTbILDNING: Fil.mag i historia, engelska, statskunskap, pedagogik och informa-

tionsteknik. Utöver det utbildning på lärarhögskola. kARRIäR: Vikariat som sportjournalist på SvD, UNT och som lokalredaktör på NSD. Frilansat som radioreporter i samband med en läraranställning i Kalix. 1976 anställdes han på regionalradion och Nordnytt i Luleå, 1978 på rapport.

AkTUELL: Gör tredje säsongen med den egna talkshowen ”Rakt på med K-G Bergström” där han intervjuar både makthavare och andra kända profiler.

Drömyrke: Politisk reporter

Sveriges mest iNFLyTELSEriKa journalist

hällsprogram. Men trots att ”Rakt på med K-G Bergström” fick en betydligt mindre budget har det blivit en tittarsuccé. – Vi slog Andra Avenyn. Om det inte blir totalkrasch under de tre sista programmena blir det nytt publikrekord för oss, säger K-G.

HAN PåPEkAR att hans program är bland de budgetsnålaste på SVT men tycker inte att det påverkat dem nämnvärt i deras arbete. Däremot gör K-G ingen hemlighet av att han tycker att SVT är både toppstyrt och hierarkiskt. i sin intervju med Eva Hamilton för några veckor sedan påpekade han att en nyhetsreporter har hela åtta chefer över sig då vd är medräk-nad. – Det hämmar definitivt kreativiteten och produktionen, sä-ger K-G.

HAN bERäTTAR ATT STämNINGEN i TV-huset är påtagligt dyster nu när så många sägs upp. Men själv behöver han knap-past vara orolig. Enligt Fokus lista med de mest inflytelserika personerna i Sverige hamnar han på en smickrande 57:e plats.

Högst av alla journalister. När jag frågar hur ofta makthavarna försöker utnyttja hans ställning svarar han med ett leende på läpparna:– i väldigt liten utsträckning, de vet att det är meningslöst. Kanske väljer de andra offer.

SjäLv ANSER HAN att sina bästa egenskaper som journalist är att han är stresstålig, vågar vara obekväm och att han är ifrå-gasättande. Dessutom betonar han vikten av att en journalist måste kunna vara innovativ.– Den officiella vägen får man inte de mest exklusiva gästerna, säger han och berättar hur de fick bearbeta Ingvar Kamprad i tre säsonger för få honom att ställa upp i programmet. uppenbarligen tvingas även en så luttrad reporter som K-G Bergström till omvägar för att få de källor han behöver. Ar-betsdagarna blir både utmanande och omväxlande vilket är en bidragande faktor till att hans arbete betraktas som ett dröm-yrke av så många.

16

Institutionen skjuter upp medieproduktionenEn dag innan antagningsbeskedet skulle skickas ut fattade lednings-gruppen för JMK beslutet att skjuta upp medieproduktions-kursen med ett halvår. Ökade sparkrav och oenigheter och är de främsta anledningarna till att kursen inte kan starta som planerat den 19 januari. TeXT Matilda Karlsson

iLLuSTRaTion Pailin Jonsson FoTo Linnéa Jonjons

EFTER NåGRA DAGARS LIvLIGA och produktiva diskussioner kantade med stark kritik och vassa argument medde-lar Bo Mårtenson, ställföreträdande pre-fekt, och Håkan Lindhoff, studierektor, att medieproduktionen skjuts upp till höstterminen 2009.

DET FINNS ENLIGT Håkan Lindhoff, två betydande anledningar till att kursen skjuts upp. Den ena är att ett oväntat sparkrav i form av en hyreshöjning på 700.000 kronor har dykt upp i vårter-minens budget, vilket gör det omöjligt att ta in externa resurser till kursen. Den andra anledningen är oenigheter och missförstånd bland de medverkande lä-rarna i kursen. Flera av lärarna i jour-nalistisk produktion hade blivit uppsatta

på den preliminära bemanningsplanen för medieproduktion utan att saken for-mellt hade diskuterats.

ANDERS GjöRES, en av lärarna på kursen journalistisk produktion, fick på omvägar höra att han skulle vara ansva-rig för en delkurs och medverka som lä-rare för en annan.- Det här borde ha diskuterats i minst ett halvår innan kursen startar, säger An-ders Gjöres.

HåkAN LINDHOFF bekräftar att man inte har hunnit förankra kursen så väl hos de medverkade lärarna. - Det har varit ont om tid och det har blivit reaktioner på plötsligheten vilket jag kan ha en viss förståelse för. Håkan Lindhoff påpekar dock att alla lärare var medvetna om att kursen skulle diskute-ras på lärarkollegiet den 11 december, en dag före det att antagningsbesked till studenterna skulle ha gått ut.

YTTERLIGARE kRITIk som riktas mot kursen är att det kan vara svårt att hålla isär rollerna mellan journalistik och PR. Pia Moorhead-Törnberg, lärare för jour-nalistisk produktion, ifrågasätter starkt om JMK ska vara en institution som skyndar på en sådan utveckling.- Jag tycker att det är problematiskt ur journalistisk etisk synpunkt att blanda journalistik och PR.

ARGUmENTEN TILLbAkAvISAR Håkan Lindhoff som förlegade. Han beskriver en verklighet där journalistiken har bli-vit allt mer kommersialiserad. Journalis-

ter som har svårt att klara sig på bara journalistiken går över till informations-marknaden där jobben finns.- Det är ingen ideal verklighet. Jag ta-lar inte om den journalistik som vi för-ordar eller som vi utbildar studenter i, men verkligheten ser ut så och inte som den gjorde för 30 år sen. JMK kan inte stänga dörrarna för den verkligheten.Håkan Lindhoff är ändå noga med att betona att det inte handlar om att blan-da journalistik och PR.

ANDERS GjöRES GåR på samma linje som Pia Moorhead-Törnberg och är rädd för att JMK kommer att tappa i förtroende om man börjar undervisa i reklamhantverket.- Jag kan tänka mig att det kommer att bli mycket diskussion bland våra motta-gare i press, radio och TV om vi nu ger oss in på ”den andra planhalvan”.

bO måRTENSSON mENAR att det hand-lar om hur man ser på institutionen.-Så kan man se det om man ser JMK som en institution som bara utbildar journalister, men så är det inte.institutionen har undervisat i medie- och kommunikationsvetenskapliga äm-nen i 30 år och mkv-studenterna har länge efterfrågat den praktiska delen, förtydligar han. Bo Mårtenson framhål-ler också att kursen inte har fokus på nå-got särskilt yrke, utan att den är till för att ge MKV-studenter vissa praktiska verktyg och uttrycksmedel som behövs på arbetsmarknaden.

Studierektor Håkan Lindhoff

// NYHET

17

Institutionen skjuter upp medieproduktionenEn dag innan antagningsbeskedet skulle skickas ut fattade lednings-gruppen för JMK beslutet att skjuta upp medieproduktions-kursen med ett halvår. Ökade sparkrav och oenigheter och är de främsta anledningarna till att kursen inte kan starta som planerat den 19 januari. TeXT Matilda Karlsson

iLLuSTRaTion Pailin Jonsson FoTo Linnéa Jonjons

medieproduktionenUtbildningen i medieproduktion, två termi-ner lång, syftar till att studenter ska få ut-veckla praktiska färdigheter med relevans för olika framväxande medieprofessioner – allt med en bas i minst två terminers teo-retiska ämnes studier inom mediefältet (medie- och kommunikationsveten skap eller journalistikveten skap). Målet är att kombinera produktionstekniska kunskaper med kreativ förmåga och ett kritiskt och analytiskt förhåll-ningssätt.Kursen i medieproduktion är inte en yrkesut-bildning för alla dessa områden, men rymmer tillämpningar användbara inom de olika fälten. Typiskt och gemensamt för dem är att ännu ingen tydlig och stabil profession skapats som är jämförbar med journalistyrket (vilket haft mer än hundra år på sig), men sammantaget finns sannolikt en stark tillväxt av arbetsmark-nad och jobbmöjligheter inom flera av fälten, om än delvis konjunktur beroende.

Vad händer med studenterna?Ett 40-tal studenter hamnar nu i kläm när institutionen tvingas skjuta upp den pla-nerade medieproduktionen. - Jag blev ledsen och förban-nad, jag känner mig lurad, säger Joanna Ljunggren, en av studenterna som sökt kursen.

Så SENT SOm den 11 december togs beslutet att skjuta upp den planerade medieproduktionskursen. Bara en dag före det att antagningsbesked skulle ha gått ut till de 20 studenter som skulle ha blivit antagna. Nu fick i stället alla 42 sökande samma besked; det blir ingen kurs till våren. institutionen vill därför inte gå ut med vilka 20 som skulle ha blivit antagna.

jOANNA LjUNGGREN var en av de 42 sökande som hoppades få börja på medieproduktionen till våren. Nu kän-ner hon sig lurad. - Jag grät i en kvart. Det kanske låter dra-matiskt, men jag hade faktiskt planerat att läsa medieproduktion nästa termin. Studierektorn har ju pratat mycket om att sjösätta medieproduktionen till vå-ren. Jag blev ledsen och förbannad, jag känner mig lurad, säger Joanna Ljung-gren.

ALLA SOm HAR SökT kURSEN kom-mer att kvarstå som sökande till hösten. Men ytterligare studenter kommer att

kunna söka kursen vid antagningstillfäl-let i vår, förklarar Bo Mårtenson. Detta innebär att alla med behörighet är väl-komna att söka och det kan även betyda en ökad konkurrens. De studenter som redan sökt har också möjlighet att kom-plettera sina ansökningar.

bO måRTENSON äR mEDvETEN om att det är många studenter som nu kan-ske inte har möjlighet till alternativa studier och på så vis får ett glapp på ett halvår i sin utbildning. institutionen har för avsikt att försöka hjälpa de drabbade studenterna, om det finns lediga platser på andra kurser, till exempel kandidat-kurserna i journalistikvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap.- Det är det man tänker mest på att det kan bli ett problem för en del, men vi kommer att försöka hjälpa till så mycket som möjligt med att förmedla lediga platser, säger Bo Mårtenson.

jOANNA LjUNGGREN HAR HAFT TUR, till våren är hon antagen till en kurs i statsvetenskap. Men det är inget hon ser fram emot.- Nu får jag läsa statsvetenskap på Stock-holms universitet i stället, vilket känns som att bli skickad till Sibirien ungefär. Jag ville verkligen läsa två terminer till på JMK, men eftersom jag läst A,B och C-kursen i MKV så fanns det inte så mycket mer att fortsätta läsa.

Ställföreträdande prefekt Bo Mårtenson

Källa: www.jmk.su.se (2008-12-15)TeXT Matilda Karlsson och Åsa Secher

STORMEN kring Rikard Palm

STORMEN kring Rikard PalmText: Susanna Persson Öste Foto: Gustav Gräll

20

Hans tabbar och felsägningar gör succé på Youtube. När han rakade av sig sin mustasch mitt emellan två Rapportsändningar nådde svallvågorna ända till Spanien. Rikard Palm är nyhetsankaret som väcker känslor som ingen annan.

FENOMENET RikaRD PalM

En personlig revansch. Så beskriver Rikard Palm sin karriär som journalist. utan gymnasieexamen och uppväxt i en fattig Stockholmsförort var hans framtid-sutsikter mörka. Trots det har han lyckats bli folkkär pro-gramledare på Rapport. – Fortfarande väntar jag bara på att någon ska komma och punktera ballongen, tillbaka till taxikörandet liksom, erkän-ner han allvarligt.

Femte Statsmakten träffar Rikard Palm på Rapports redaktion mitt emellan två sändningar. Klockan är strax efter 14.00 och hans arbetsdag börjar lida mot sitt slut. Han är lugn, som om han hade all tid i världen. Nästa sändning är kl 15.00.– Det räcker om jag går dit fem i tre. Jag har läst samma nyheter hela dagen, förklarar han. i drygt tolv år har Rikard Palm varit programledare på Rapport, främst för morgon- och dagsändningarna. Men i november kom beskedet: Rikard Palm omplaceras. Från och med januari kommer vissa av hans dagpass bytas ut mot nattpass. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Expressen och Aftonbladet fylldes under några dagar med en mängd upprörda artiklar över omplaceringen. Kampanjer starta-des. inte mindre än 15 grupper på Facebook är tillägnade honom. De flesta med budskapet ”Rädda Rikard Palm”.

Bloggare hakade på uppropet. Alex Schul-man var en av dem som högljutt ställde sig på Rikards sida och hävdade med bestämdhet Sveriges televisions stora misstag. Nu hade TV4 ett gyllene tillfälle att sno den folk-käre programledaren från konkurrenten, menade han. – Jag är jätteledsen över omplaceringen, men jag är oerhört glad och tacksam över det stora folkliga stöd jag har fått! Sedan får vi se vad livet bjuder på i framtiden, säger Rikard själv.

Enligt honom har uppmärksamheten kring hans omplac-ering fått alldeles för stora proportioner. Men han oroar sig för framtiden och bävar för de nya arbetstiderna. Med tanke på att ungefär 400 tjänster på SVT ska bort kan han ändå trösta sig med att han har jobbet kvar.

Det är inte första gången Rikard Palm orsakar ramaskri. i juli blev Rapportredaktionen nedringd efter att Rikard gjort 18.00-sändningen prydd i en mustasch han odlat under semestern. Den nya ansiktsbeklädnaden or-sakade så stora protester från tittarna att rapportchefen bad honom raka av sig den med detsamma. Tillbaka i ru-tan till 19.30-sändningen utbröt återigen en smärre storm. Den här gången därför att mustaschen var borta. Ryktet om den bortrakade mustaschen nådde ända ner till Span-ien, där han blev inbjuden till en talkshow. Rikard tackade nej. Han skakar på huvudet när uppmärksamheten kring mustaschen kommer på tal. – Det är obegripligt för mig. Ryssarna gick in i Georgien ungefär samtidigt och ändå ligger min mustasch högst på Aftonbladets klicktopp, säger han och skrattar. Det talar ju bara om att livet är absurt. Men jag ska aldrig mer, aldrig, aldrig mer, skaffa mustasch! inte så länge jag jobbar här i varje fall.

Det är hans förmåga att bjuda på sig själv, med humor och glimten i ögat, som har gjort honom så populär bland tittarna. Rikards ödmjuka och mänskliga, lite förvir-rade, men ändå seriösa framtoning uppskattas. – Jag är nog funtad lite annorlunda än mina kollegor, för jag har en förmåga att kunna bjuda på mig själv, eller skratta åt mig själv. Det är ingen katastrof om saker och ting händer. Man dör inte av det. Alla gör bort sig då och då. Visst, jag kanske är lite virrigare än de andra programledarna och så, det är jag. Men i grunden är jag väldigt korrekt,

// PROFILEN

“Ryssarna gick in i Georgien ungefär samtidigt och ändå ligger min must-asch högst på aftonbladets klicktopp. Det talar ju bara om att livet är absurt. Men jag ska aldrig mer, aldrig, aldrig mer, skaffa mustasch!”

djup och seriös. Rikard har blivit känd för sina tabbar och felsägningar i rutan. Men han har också bjudit på sin humoristiska sida genom flera inhopp i humorprogram som Robins, och Anders och Måns. På Youtube samlas klippen på rad. Där finns inspelningen av telefonsamtalet till ett hotell i Tokyo där han frågar om det hade varit någon earthcake (jordkaka), i stället för earthquake (jordbävning). Han kal-lar situationen i Argentina för kalops, i stället för kollaps. Och vem visste att det var så svårt att uttala namnet på skådespelerskan Penelope Cruz? Rikard utesluter inte att hans misstag och felsägningar är en del av orsaken till hans omplacering. – Det finns en rädsla, i synnerhet när tittarsiffrorna viker, för att Rapport ska tappa i trovärdighet. Det sitter i väg-garna här. Det är nästan som en storebror som talar till folket.

att han skulle bli en del av redaktionen för Sveriges största nyhetsprogram var något han aldrig hade

kunnat drömma om som ung. Rikard kommer från mycket enkla förhållanden; genuin arbetarklass, uppvuxen i ”hö-ghusgettot” i Farsta. Det är så han kallar det. – Det var dåtidens Rinkeby.

Många av klasskompisarna drogs med i heroinvågen och lever inte idag. Andra sitter i fängelse. Själv skolkade han bort gymnasiet och levde mycket struligt, utan fast arbete. Jobben har varit många och oli-ka. Ett tag arbetade han som vårdbiträde på ett sjukhus. Till slut utbildade han sig till målare. Efter det blev han busschaufför och taxichaufför. Rikard kunde inte se något annat liv framför sig. Men han närde en dröm om att bli något mer. – Jag brukar säga att jag är bildad men inte utbildad. Jag har ingen examen, eller något papper, men däremot har jag av intresse läst mig till kunskap. Men jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Att bli journalist, det var något så fan-tastiskt så det skulle aldrig kunna hända mig, säger Rikard eftertryckligt.

”Fortfarande väntar jag bara på att någon ska komma och punktera ballon-gen, tillbaka till taxikörandet liksom”

RikaRd PaLm

23

En dag i slutet av åttiotalet när han satt och körde sin taxi klev rektorn för Tollare folkhögskola in i bilen. Han visade sig vara författare till den bok i journalis-tik som Rikard hade mellan sätena. ”Ska du bli journalist?” frågade rektorn. Rikard bedyrade att så inte var fallet. ”Nej, jag läser den bara för att jag tycker att det är skoj. Sådana som jag kan nog aldrig bli journalist. Jag har inte ens gått gymnasiet”, förklarade han. Mannen erbjöd honom då en plats på folkhögskolans ettåriga journalistlinje. ”Det är precis sådana som dig som vi söker”. – Men jag var så jävla dum. Trots att han sa att jag skulle komma in så vågade jag inte söka journalistlinjen, utan jag sökte fritidsledarlinjen i stället. Det slutade med att han gick tre år på skolan. Först två år på fritidsledarlinjen, då han blev redaktör för skoltid-ningen och satt i skolrådet, sedan ett år på journalistlinjen.Efter avslutad utbildning gjorde sig den bistra verkligheten påmind. Rikard sökte ett hundratal jobb, men hade aldrig satt sin fot på en tidningsredaktion. När han hade gett upp

hoppet fick han ett samtal från Hälsinge-Kuriren. De frå-gade om han ville vikariera som lokalredaktör i Ljusdal. Det visade sig att tjejen som hade fått sommarvikariatet hade tackat nej med mycket kort varsel. Resten av ansökn-ingarna låg i soporna. – Så de fick springa ner till den stora bunten i pappersåter-vinningen, petade upp ansökningarna med en galge och fick tag i min. Så blev jag journalist!

Den första tiden på Hälsinge-kuriren blev en succé. Redan första veckan fick han nys om ett scoop som nådde ända till Expressen. När sommaren var över ville Hälsinge-Kuriren ha kvar honom. – Jag ville bevisa för mig själv, men kanske framförallt för andra att jag kunde. Jag hade, och det lider jag av fort-farande, dåligt självförtroende; svag självkänsla. Det blir jag nog aldrig av med. Jag är oerhört känslig för kritik. Efter sommaren på Hälsinge-Kuriren gick han på Poppius samtidigt som han fortsatte att köra taxi på deltid. Därefter gick karriären i raketfart. Han fick ett längre vikariat på

24

Hälsinge-Kuriren och efter ungefär ett år värvades han till en fast anställning på Sundsvalls tidning som kriminalre-porter. Där hann han bara vara i tre månader innan han erbjöds ett vikariat som reporter på SVT:s lokala nyheter Mittnytt. – Jag var en riktig nyhetsjägare. Många av de nyheter jag tog fram där i Sundsvall hamnade sedan nere i Stockholm på Rapport. Så någon här nere fick upp ögonen för mig och ringde och frågade om jag ville komma ner och jobba.

Det var sommaren -94, minns Rikard. 1995 övergick vikariatet på Rapport till en fast anställning som reporter. – Då hade cirkeln för mig slutits. Jag hade nått ett mål som jag trodde var fullkomligt ouppnåeligt. De där åren, från galgen då de fiskade upp min ansökan, till att jag satt här på Rapport, det var fantastiska år. Det bara snurrade på, otroligt. Jag hade naturligtvis talang och fallenhet för det, men också en himla tur, säger han med stor tacksamhet i rösten.

En dag på hösten 1995 var nyhetsankaret som skulle göra morgonsändningarna sjuk. Rikard fick rycka in och rädda situationen. Därefter fick han fortsatta som in-hoppare då och då, för att till slut helt överge sin roll som reporter och bli programledare på heltid. – Att vara programledare är mer besläktat med skådespeleri än journalistik. Det är mycket en show. Egentligen är det ett skittrist jobb! Det är ju bara att läsa en text och titta in i en kamera tre till fyra gånger om dagen, och skriva de där små telegrammen. Trots det har han ändå jobbat som programledare i drygt tolv år. Rikard hymlar inte med att en av drivkrafterna är att få synas i TV. – Det finns inte en enda programledare som inte är exhi-bitionist. Men det bästa med att vara programledare är att man sitter mitt i nyhetssmeten. Och sedan att förvalta det under sändningen, det är jävligt roligt alltså.

klockan börjar närma sig tre. Rikard inser att det är dags för hans sista sändning för dagen. Han ur-

RIkARD PALm

FöDD: 1961FAmILj: Fru, två tvilling-barnUPPväXT: i FarstamERITER: Förutom ny-hetsankare på Rapport har han varit programledare för Studio24 och 24 minu-ter i SVT24.TjäNAR: 35 000 kronor i månaden

“alla gör bort sig då och då. Visst, jag kanske är lite virrigare än de andra programledarna och så, det är jag”.

säktar sig och sättar fart till sminket. Fortfarande stående blir han snabbt pudrad av sminkösen. Tiden är knapp. Han springer nerför den slitna spiraltrappan som leder, inte bara till Rapportredaktionen, utan också till den lilla studio där kortsändningarna görs. Någon minut före 15.00 slår han sig ner framför kameran. Det är Rikards sjätte sändning för dagen. När den börjar ändras tonläget på rösten och ögonen tittar allvarligt in i kameran. Det är nyhetsankar-et Rikard som talar. ingenting oförutsett händer; Rikard sköter sin uppgift som det proffs han är. På några minuter är sändningen över. i och med sändningen är arbetsdagen som började 07.00 slut. Men Rikard Palm har fortfarande lite tid över åt Femte Statsmakten.

Om du tänker tillbaka på din tuffa uppväxt och din väg till journal-istiken, har det blivit som du tänkte dig?– Nej, inte alls! Jag såg framför mig att man skulle kunna gräva fram skandaler, att... Journalistiken skulle vara my-cket mer än det här. Men man blir luttrad. Jag tror att det finns många spruckna drömmar och illusioner inom jour-

nalistiken. Jag känner en frustration över att jag skulle vilja göra så mycket mer. Jag skulle vilja… ställa mig upp och skrika: ”Det här är fel! Det här är galet!”, men då får man sparken.

Med tanke på den kärva arbetssituationen gör han nog rätt i att hålla tyst. Den stundande omplaceringen kommer att innebära en tillräckligt stor omställning. Några planer för den närmsta framtiden har han inte. – Min enda plan nu är att försöka få ihop så mycket pengar i månaden så att jag kan försörja mig familj. Men faktum är att jag nu längtar efter att få komma ut och jobba. Jag skulle vilja bli bonde eller dräng. Göra något nyttigt och komma hem och vara trött och känna att jag har gjort ett dagsverke.

TeXT Susanna Persson ÖsteFoTo Gustav Gräll

Dödshotad författare på besök i Stockholm

DET bLEv TYST i börssalen när Horace Engdahl, Svenska aka-demiens ständige sekreterare kom in med de två författarna. Horace Engdahl inledde samtalet genom att presentera Salman Rushdie och Roberto Saviano, och introducerade kvällens sam-talsämne för publiken.

NAPOLITANSkE RObERTO SAvIANO publicerade år 2006 bo-ken Gomorra, där han beskriver maffian i Neapel. Som följd av detta har han blivit hotad till livet och måste nu leva under konstant poliseskort. När han reflekterar över sin situation kon-staterar han att han överskridit en tystnadens linje och att: ¬

– Det är mina egna ord som tagit friheten ifrån mig.

bOmbAY-FöDDE SALmAN RUSHDIE vet vad Roberto Saviano går igenom, och säger att han stödjer honom. År 1988 publice-rade Salman Rushdie Satansverserna som ledde till att han fick ett dödshot över sig, och tvingades gå under jorden i tio år.

RUSHDIE TALAR om berättelser som identitetsskapande och faran i att berätta en historia som någon inte vill få sagd. Han

berättar också om svårigheterna med att leva ständigt omgiven av livvakter. Detta illustrerar han med en personlig anekdot om ett besök i Paris då säkerhetsåtgärderna var extra höga.

– Det enda jag kunde tänka var: hur ska jag få mitt liv tillbaka.

DE båDA DöDSHOTADE författarna är överens om att yttran-defriheten är hotad idag och exemplifierar genom att nämna det fria ordets dåliga förutsättningar i Kina och Mexiko. De tror också att det ligger en särskild stor fara i att skriva litteratur, då handlingen blir verklighet så fort läsaren öppnar boken. Ro-berto Saviano förklarar att:

– Det är just när bokens innehåll rycker med sig läsaren som det blir till läsarens historia, alltså en fara för organiserad brotts-lighet. Man kan visserligen stoppa författaren men inte de al-lierade, det vill säga läsarna.

EFTER EN OcH EN HALv timmes samtalande, skakar författarna vänskapligt hand med varandra och lämnar därefter salen, i följe av Horace Engdahl, under publikens högljudda applåder.

TeXT Caroline Åkerlund FoTo Piero Pompili & Brombergs Bokförlag

Den 25 november 2008 gästade två mycket omtalade författare Stockholm. Salman Rushdie och Roberto Saviano diskuterade det fria ordet och det laglösa våldet inför drygt 400 åskådare i Svenska akademiens lokaler.

27

TIDEN På Journalisthögsko-lan, som den då hette minns Bengt som oerhört rolig och lärorik.

- Det var mycket praktik och jag tycker det var så bra att jag ibland gör övningsuppgifter från utbildningen. Till exem-pel skriver jag ibland flygblad, berättar Bengt och tillägger att han var nöjd med skolan.- Föreläsarna var bra och prak-tikterminen var en bra väg in i arbetslivet.

ATT DEN UNGE Bengt skulle bli så framträdande inom svensk journalistik var inget han anade.

- Jag hade faktiskt inga tankar på hur långt jag skulle gå, jag visste bara att jag ville jobba med journalistik och etermedia.

SITT FöRSTA jObb i medie-branschen fick han efter för-sta året på JMK, och redan där sattes hans kunskaper och drivkraft på prov.

- Jag gick upp till dåvarande chefen på regionalradion i Stockholm och frågade om sommarjobb. Han satte en kommunal handling i hän-derna på mig och sa ”gör ett inslag på den här”. Jag gjorde det, fick ett OK och ett so-marjobb.

bENGT HAR hunnit med flera jobb som vi JMK-studenter än så länge bara drömmer om. Många år efter jobbet på re-gionalradion spelade han sig själv i filmatiseringen av Liza Marklunds Sprängaren. Detta ser han ändå inte som en så märklig upplevelse.

- Det kändes inte speciellt ef-tersom jag gjorde vad jag gör i min yrkesroll. Jag behövde inte föreställa mig. Däremot var det annorlunda i Ett öga rött där jag spelade huvudper-sonens drömbild av mig.

ävEN Om bENGT ofta syns i TV, både som programledare och skådespelare är det just som nyhetsankare för TV4 Nyheterna som han är mest känd. Bengt som också har jobbat för public-service ka-nalerna ser ingen dock större skillnad kanalerna emellan.

- Resurserna är mindre på fyran och skranken mellan avdelningarna är lägre. De journalistiska ambitionerna är dock väldigt lika. Sedan har jag alltid haft turen att jag bli-vit rekryterad till olika redak-tioner när det har varit dags för något nytt vilket har varit väldigt kul. Att få vara med och dra igång saker.

Bengt Magnusson

TeXT Dante ThomsenBiLD Linus Hellsénius, TV4

bengt magnussons tips till jmk-studenter:

-Försök få så mycket praktiksom möjligt- Sök inte bara jobb iStockholm utan ocksåute i landet. Lycka till!

- mediaguru och före detta JMK-student

Han är en institution inom svensk media och har jobbat både på SR, SvT och TV4, samt varit programle-dare för bland annat Vem vill bli miljonär och Nyhetsmorgon. Mannen med TV:s snyggaste röst heter Bengt Magnusson och har också varit stu-dent vid JMK en gång i tiden.

GAMMAL JMK:ARE //

28

FILmEN SOm vANN publikens hjärtan var varken rysk eller på maffiatema. Pu-blikens pris gick i stället till Ruben Öst-lunds närgångna film om grupptryck, De ofrivilliga. Festivalens jury gick i pu-blikens fotspår och gav även Ruben Öst-lund och Erik Hemmendorff priset för bästa manus.

RObERTO SAvIANOS film Gomorra premiärvisades under festivalen och för-fattaren var själv på plats för att diskute-ra. i en salong fylld till bristningsgränsen intervjuades den dödshotade författaren av festivalens chef Git Sheynius.

HYPAD I FöRväG men lite bortglömd när festivalen väl drog igång var Madon-nas regidebut Filth and wisdom. Filmen lyckades inte knipa några priser och kva-lade heller inte in på listan över festiva-lens tio mest sedda filmer.

DEN TREDjE mest sedda filmen un-der festivalen var Oliver Stones biografi över George W Bush, filmen W. Med en slående lik Josh Brolin i huvudrol-len anstränger sig Oliver Stone för att ge en mer nyanserad bild av uSA:s kanske mest kritiserade president genom tider-na. Något underligt kan tyckas att filmen, trots ett enormt intresse under festivalen och internationellt, inte har fått svensk distribution.

EN FILm SOm däremot har fått svensk distribution och som har premiär 9 februari är Darren Aranofskys The Wrestler. Randy ”The Ram” Robinson (Mickey Rourke) är den forna storstjär-

nan inom amerikansk wrestling som hål-ler sig kvar i branschen trots en kropp som säger ifrån. Vad annat kan han göra än det han gör bäst?

FRåN DET RYSkA TEmAT rekommen-deras filmen Mermaid, som har kallats för en rysk Amelie från Montmartre. Huvudkaraktären Alisa lever precis som Amelie i sin egen värld, stundtals tillsynes helt avskärmad från sin omgivning. inte heller Mermaid har fått svensk distribu-tion, men det är bara hålla tummarna för att distributionsbolagen tar sitt förnuft till fånga.

TRE jULLOvSTIPS FRåN FILmFESTIvALEN:

mELLAN väGGARNApremiär 19 decemberHalvdokumentärt om en lärare i en skola i Paris. Regissören Laurent Cantet har spenderat en hel sommar tillsammans med en skolklass som han förvandlat till amatörskådespelare. Resultatet blir både underhållande och annorlunda.

DE OFRIvILLIGA premiär 28 novemberDet var länge sedan kritikerkåren var så överens med publiken. Ruben Östlunds De ofrivilliga är ett mästerverk. En sam-tidsskildring varje svensk borde se. inga ursäkter – in i biomörkret!

HAPPY-GO-LUckY premiär 28 novemberEtt riktig lyckopiller i vintermörkret. Sällan har det skådats en så positiv och

sprudlande karaktär på vita duken som Sally Hawkins Poppy. Diskbänksrealis-mens mästare Mike Leigh gör sin första komedi, och visst kan han vara lättsam. Ett måste för den utarbetade studenten.

Fullt fokus på filmDen 19:e upplagan av Stockholms filmfestival bjöd på extra mycket ryskt. Men flest strålkastare riktades på Roberto Savioano. Filmatiseringen av hans bok Gomorra premiärvisades under festivalen. TEXT Åsa Secher

BILD Pressbild Stockholm Filmfestival

Medlemsskap i Stockholm Filmfestival kostar 160 kronor för studenter

170 filmer från 40 länder på 11 dagar.

90 filmskapare och skådespelare mötte publiken.

100 av festivalens visningar var slutsålda.

Årets tio mest sedda filmer var: Australia, Changeling, W., The Brothers Bloom, Ashes of Time Redux, Transsiberian, The Argentine, Gomorra, Rachel Get-ting Married, Tokyo! och Smart People.

Stockholm Filmfestival

Charlotte Rampling Lifetime Achievment AwardWong Kar Wai Visionary AwardFrozen River Bästa filmMichael Fassbender i ”Hunger” Bästa skådespelareDe ofrivilliga Bästa manusDe ofrivilliga Star audience award (publikens pris)

vinnare 2008

// REPORTAGE

29

Överst Mermaid, till höger W., under Mellan väggarna.

Överst En julberättelse, överst till höger Happy-Go-Lucky, under The Wrestler

Mickey Rourke i The Wrestler

Sally Hawkins i Happy-Go-Lucky

Mathieu Amalric i En julberättelse

Josh Brolin i W.

FS INTERvjUADE ANTON TIDIGARE i år om just sin roll som chefredaktör för ny-startade musikmagasinet Novell. Men det var innan Sveriges Tidsskrifter belönade honom med ära och pris på sin årliga gala.

- Jag hade väl hoppats lite på att jag skulle bli nominerad för att det har ju traditio-nellt delats ut till folk som har gjort lik-nande saker som det jag har med Novell, men det var jättekul bara det, säger An-ton Gustavsson.

- Och sen när jag vann, det var ju grymt såklart! De andra två som blev nomine-rade är väldigt duktiga, fortsätter han.

HAN bERäTTAR vIDARE om prisutdel-ningen med ett leende:

- Det var en stor gala med massa folk, det hade jag inte räknat med att det skulle vara. Jag fick gå upp på scen och visste

inte riktigt vad som förväntades av mig, men jag lyfte fram de som jag jobbar med på Novell. i den mån vi har fått upp-märksamhet så är det liksom jag som har fått det, men det är väldigt mycket ett kol-lektivt projekt.

vAD HAR NI FåTT FöR FEEDbAck?

- Nästan alla har uppfattat oss som öd-mjuka och inbjudande, och det är kul. Det var väldigt viktigt för mig i alla fall. Jag kommer från en värld som var väldigt elitistisk, men jag kom till insikt om att det inte var det jag ville stå för. Att nå ut till flera med en stark story eller en per-sonlig historia är roligare. Jag är intresse-rad av musik, men jag är mer intresserad av att göra bra journalistik om musik.

vAD äR DEN STöRSTA UTmANINGEN mED ATT STARTA EN TIDNING?

- Tråkigt nog är det finansieringen. Att lyckas kombinera visionen med hur man

praktiskt ska klara det rent ekonomiskt.

HUR HAR DET FUNGERAT mED FINANS-kRISEN?

- Precis då det verkligen brakade loss skulle vi sälja annonser till det senaste numret. Det var lite sådär att fråga ”hej, vill ni köpa annonser?” samtidigt som typ island gick bankrutt. Men å andra sidan är Novell en så pass liten entusiasm-driven tidning. Dessutom finansieras vi också delvis av kulturrådsstöd.

vILkA äR DINA FRAmTIDA AmbITIO-NER?

- Just nu håller jag på och styr upp ett fri-lanskontor, så jag hoppas få snurr på det så att jag kan betala hyran. Och sen driva Novell på den nuvarande nivån. Vi hade ganska stora ambitioner när vi startade, men det är inte realistiskt som det ser ut nu. Jag är ganska sugen på att skriva mer om politik och samhällsfrågor också.

TeXT Jessica Stensell FoTo Viktor Gårdsäter

ÅRETS Anton Gustavsson praktiserande på tidningen Filter för att avsluta sina JMK-studier och kursen Journalistisk produktion. Nu har han blivit utnämnd till årets medierookie för sitt arbete med tidningsprojektet Novell. Andra nominerade till priset var Erik Almqvist (Filter) och Linda Öhrn (Veckorevyn).

31

eu och journalistik i förändring

Philip Lerulf är praktikant i EU-parlamentet och f d ordförande i studentkåren vid JMK.

Han kommer under hösten skriva krönikor för Femte Statsmakten från Bryssel.

PHILIP LERULF

Eu-PARLAMENTET äR EN iNSTiTuTiON som ända se-dan direktval infördes 1979 har varit i förändring. Richard Cor-bett, parlamentsledamot och författare, säger till och med att EU-parlamentets utmärkande drag är att ständigt befinna sig i en omdaningsprocess. För varje nytt fördrag som antagits har Eu-parlamentet steg för steg knutit nya maktbefogenheter till sig, inte sällan till rådets och medlemsstaternas förtret.

LiSSABONFÖRDRAGET äR DEN SENASTE större för-ändringen av Eu-bygget. Många säger att det också utgör själva avstampet mot en federal statsbildning. i vissa delar av Europa är det här en relativt okontroversiell utveckling. i andra länder vänder sig däremot stora delar av befolkningarna mot ökad maktöverföring till Bryssel och Strasbourg. Sverige kan mycket väl vara ett av dessa länder. Valutslaget i Eu-parlamentsvalen 2004 då ett parti som junilistan tog nästan 15 procent av rös-terna torde vara ett tecken på det. Också de etablerade partiernas oro inför sverigedemokraternas paroll i nästa års Eu-val, ”Eu ut ur Sverige”, tyder på att partifolkets och väljarnas åsikter om Eu:s framtid inte alltid är samstämmig.

SOM JOuRNALiST äR DET MiN SKYLDiGHET att kri-tiskt granska samhällsutvecklingen. Det gäller inte minst Eu-samarbetet, och under min tid som praktikant i Eu-parlamentet har jag fått skäl att fundera över om så verkligen sker idag. Eu-debatten i Sverige, i den mån den över huvud taget existerar, ut-märks av de klassiska motsättningarna mellan höger och vänster. Vad som dock sällan framkommer är att Eu-parlamentet förlitar sig på breda kompromisser mellan de stora partiblocken (krist-demokrater och socialister), dels för att nå resultat, dels för att hävda sin makt gentemot de övriga Eu-institutionerna. Därför tillhör det vardagen att svenska socialdemokrater och modera-ter i en mängd frågor röstar likadant i kammaren i Bryssel eller Strasbourg.

EN VANLiGT FÖREKOMMANDE ÅSiKT i Eu-parlamen-tet är att Eu-kritikerna egentligen inte hör hemma i Bryssel och Strasbourg. För till skillnad från den överväldigande majorite-ten av ledamöterna är de ju motståndare till Eu:s nuvarande utveckling. Det är givetvis ett mycket märkligt argument och är det samma som att påstå att vänsterpartiet inte borde få sitt i riksdagen eftersom de är mer ljumma anhängare av marknads-ekonomin än vad exempelvis moderaterna är.

MEN OCKSÅ i SVERiGE finns liknande tendenser att sluta leden. i mångt och mycket saknas djup i den svenska Eu-debat-ten och Eu:s fortsatta utveckling skisseras inte sällan i svart eller vitt. Som journalist bör detta leda till eftertanke. Vår främsta uppgift är som bekant att skildra den verklighet vi lever i och följa samhällets ständiga utveckling. Då kan jag inte bortse ifrån

att Eu idag är något annat än det var för 14-15 år sedan när Sverige beviljades medlemskap.

FÖR ATT FÖRSTÅ det som händer måste jag lämna frå-gan om ja eller nej till det europeiska samarbetet därhän. Den frågan torde, trots sverigedemokraternas förväntade budskap till väljarna i nästa års valrörelse, vara överspelad. istället lär diskussionen om Eu framöver i allt större utsträckning att handla om vilken omfattning samarbetet ska ha.

KOMMER SKRiVNiNGARNA i Lissabonfördraget tas till intäkt för att på sikt bygga upp ett gemensamt försvarssamar-bete med egna militära trupper? Eller kommer istället enbart ett fåtal medlemsländer välja att söka den här utvecklingen? Kommer förvaltningsmyndigheterna i Sverige att få mer di-rekt inflytande i EU-samarbetet på bekostnad av departemen-ten som redan uppges ha skett i fallet Livsmedelsverket och Jordbruksdepartementet? Vad kommer det i så fall att betyda? Och ser vi inom en femårsperiod en ny folkomröstning om svenskt medlemskap i eurosamarbetet?

LäS MER:”The European Parliament” (2007) Richard Corbett, Fran-cis Jacobs och Michael Shackleton, Harper Publishing samt ”Svensk livsmedelspolitik i Eu” (2008) Jane Reichel, Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps.

KRÖNIKA //

32

HÅKAN LINDHOFF OCH KRISTINA WIDESTEDTstudierektorer

Vår uppfattning är att den kritiska bilden av masterkursen i journalistik i förra numret av Femte statsmakten är alltför sve-pande. Vi känner inte igen oss, då vi jämför med utbildningen i verkligheten och med de konkreta diskussioner vi haft med studenter på programmet. i denna korta replik nöjer vi oss dock med att kort belysa praktiken.

förVäntningar, positiVa eller negatiVa, på en praktikplats är en sak. Konkreta erfarenheter är förstås en annan – detta är ett välkänt förhållande på JMK. i fredags, den 12 december, hade vi chans att möta femton av de arton praktikanterna från pionjärkursen H07JMaster som nu är ute på praktik. Vi kan allt-så rapportera direkt från detta mittpraktikseminarium.

aV den stora majoritet av studenter som deltog på praktik-

träffen tycktes ingen vara helt missnöjd med sin praktik. Alla hade spännande erfarenheter att belysa, utmaningar som de stolt lyckats leva upp till. inte ett ord om ’en misslyckad master’ hörde vi talas om. Flera av handledarna/ arbetsgivarna har hört av sig i mycket positiva ordalag. Några av praktikanterna har bli-vit erbjudna vikariat. Dvs bilden är som den brukar vara, efter halva praktikperioden.

studenterna såg fram mot andra hälften av sin praktik, så om fem veckor, då de återvänder, finns det chans för redaktio-nen för Femte statsmakten att göra ett uppföljande reportage, på temat ’hur gick det?’ För balansens skull vore ett sådant re-portage på sin plats!

Replik om praktik på j-mastern

// DEBATT

FS-DeBaTTVälkommen till Femte statsmaktens nya debattsida! Vi får en hel del reaktioner, tankar, känslor, ris och ros mejlat till oss i redaktionen, och vi vill dela med oss. Här får du som läsare chansen att tycka till, hylla, skälla på, eller helt enkelt bara filosofera kring det du tycker är viktigt. Först ut är två studierektorer på JMK.

Vad tycker du? mejla: debatt@femtestatsmakten.se

Foto

: Gus

tav

Grä

ll &

Lin

néa

Jonj

ons

33KRÖNIKA //

att vara eller inte vara...

Dante Thomsendante.thomsen@femtestatsmakten.se

När TV4 bröt public-service monopolet på det marksända nätet var jag sex år. De svaga minnen jag har av händelsen präglas av att det var något nytt och spännande som var på gång. Med TV4 kom ett större utbud i också för oss som inte hade parabol. i takt med att de kommersiella kanalerna blev allt vanligare i de svenska hushållen ökade konkurrensen om tittarsiffrorna. idag slåss SVT, TV6, ZTV, MTV och övriga kanaler om det svenska folkets gunst med näbbar och klor.

I en debattartikel i DN hösten 2006 kritiserade flera anställda på SVT ledningen för att vilja dra ner på samhällsprogrammen. Kritiska röster har också höjts mot att public service mer och mer liknar de kom-mersiella kanalerna, vilket inte är något konstigt när tittarsiffror blivit allt viktigare. Men att allt mer krut läggs på produktioner som Dans-bandskampen och Andra avenyn är ingen positiv utveckling. Konkur-rens kanalerna emellan är jättebra men frågan är om inte SVT har valt fel väg att gå. Nu menar jag inte att det är något fel på att SVT låter tv:n agera dumburk ibland men det måste finnas en bra balans mellan underhållning och utbildning. Annars finns det ingen mening med att betala tv-licens. i stället för att närma sig de kommersiella kanalernas mainstreamade tablåer borde SVT koncentrera sig på att visa program producerade av den lilla människan. Tyvärr verkar inte utvecklingen gå åt det hållet och när jag idag slår på tv:n förundras jag över hur lika innehållet i de olika kanalerna har blivit.

Förra året var ett mycket bra år för Radiotjänst med cirka 30 000 nya hushåll som betalar tv-licens. Detta betyder ungefär 60 miljoner kro-nor för SVT. Pengar som förhoppningsvis går till lika mycket folkbil-dande program som dokusåpor. Visst är det skönt att slippa de kon-spiratoriskt synkade reklampauserna på de kommersiella kanalerna, men frågan jag ställer mig är vad SVT har för existensberättigande om jag lika gärna kan slå på TV6 för min dagliga dos hjärndöd un-derhållning.

public service

Radio Stockholm och SR metropol flyttar in i radiohu-set och det uppmärksam-mades med stor invign-ingsfest fredagen den 28:e november. Både lyssnare och SR-anställda var inbjudna till tårtkalas.

REDAN kLOckAN 8 på morgonen fanns pensionärerna på plats i Radiohusets en-tréhall, den så kallade hangaren och vän-tade på att festen skulle gå av stapeln.

DAGEN bjöD På ett späckat program med livesändningar från hangaren med både komiker och livemusik. Anna Tern-heim, Ametist Azordegan, Sarah Dawn Finer och Babben Larsson var några av de inbjudna gästerna.

invigningsFest i

TeXT Matilda KarlssonFoTo Sandra Karlsson

” Det är väldigt symboliskt att vi knyter ihop

dem... ”

35

invigningsFest i

EN Av SvERIGES STöRSTA radioprofiler Lisa Syrén från Ring så spelar vi, var på plats och minglade och skrev autografer.

- Det är alltid roligt att träffa lyssnarna. idag får de mycket kärlek av mig.

vID 15.00 FYLLDES Radiohusets entré-hall av SR-medarbetare och lyssnare in-för invigningsceremonin. VD Kerstin Brunnberg tillsammans med Kjell Ander-stedt, kanalchef för Radio Stockholm in-tog podiet för att knyta - och inte klippa - band.

- Det är väldigt symboliskt att vi knyter ihop dem, både för att det är två kanaler i Radio Stockholm och för att vi flyttar ihop med kollegorna i radiohuset. säger Kerstin Brunnberg.

kjELL ANDERSTEDT tackades med en stor bukett rosor för att ha varit drivande i flytten.

- Det är kul att äntligen vara på plats. Vi har planerat det här så länge nu, så det ska bli jättespännande.

FöRDELARNA mED FLYTTEN är många. Nya lokaler med ny teknik ger en bättre arbetsmiljö för medarbetarna, vilket i sin tur ger bättre radio. De nyrenoverade stu-diolokalerna är byggda för publika sänd-ningar och lyssnarna välkomnas till att komma och titta på sändningar.

- Vi är inte osynliga längre nu när Radio Stockholm kommer att sända från hanga-ren. Folk kommer inta bara kunna höra utan också se hur bra program görs, säger VD Kerstin Brunnberg.

RADIOHUSET kOmmER också närmre Stockholm och Stockholmarna genom att Radio Stockholm flyttar hit, fortsätter Kerstin Brunnberg.

FLYTTEN HAR dock inte varit självklar. En naturlig skepsis till att lämna city har funnits bland Radio Stockholms medar-betare.

- Det är med en liten tår i ögonvrån som vi lämnar Kungsholmen, säger Kjell An-derstedt, det har varit kul att ha en egen identitet där borta, men det blir himla bra här i radiohuset. Nu blickar vi framåt.

- Vill man utplåna alla chefer på SR ska man släppa en bomb över hangaren nu, för nu är alla chefer samlade på samma ställa, skrat-tar Viktoria Rinkons som arbetar med mark-nadsföring och kommunikation på SR.

- Det är alltid stökigare att göra livesändningar, men det är roligare också, säger Ulf Elfving.

- Tårtan smakade jättebra, jag gillar ju tårta, säger VD Kerstin Brunnberg.

- Det kom mer folk än jag trodde, under Me-lodikrysset vad det knökfullt, säger kanalchef Kjell Anderstedt.

kOmmENTARER FRåN

MEDARBETARE

- Anders Eldeman var bra. Svensktoppen var också jättetrevligt att se. Jag har följt program-met sen det började, säger Bengt Navrén.

- Jag var här för att se Lantz i P4. Annika Lantz var kanonbra och hennes bisittare Anders G Carlsson han är ju så snygg! Men jag är lite besviken på att tårtan var slut, säger Christina Jedefeldt.

Tove, 8 och Maja, 9 är här med farmor. De tycker att det är kul att se hur det går till att göra radio.

Jag kom precis men det ser ut att vara bra drag. Mycket folk, det var kul. I like. Säger Babben Larsson.

kOmmENTARER FRåN

BESÖKARE

REPORTAGE //

36

– Det är sPeciellt att Jobba inom public service, säger Staffan Sillén. Och han borde veta. Med undantag för några år på Sveriges television har han jobbat i snart trettio år på Sveriges radio. Numera är han chef för Ekot. Han jämför public service med en stigfinnare i informationsskogen. – De stora redaktionerna har försvunnit allt mer. Och när alla små nyhetsaktörer pumpar ut information ska vi finnas där och göra en kvalificerad sortering, bearbetning och analys av materialet.

att han sJälv börJaDe Jobba inom public service var mer en slump. Efter några år i vikariesvängen fanns det en ledig tjänst på radion. Och så fortsatte karriären. idag är han inte en del av produktionen utan fungerar istället som redaktionell chef – en utsatt uppgift. Ekot brukar alltid ligga i topp i undersökningar om trovärdighet. Men det har funnits gånger då trovärdigheten har naggats i kanten. Staffan Sillén skrattar till när han tänker tillbaka på missbedömningar han har gjort. Det värsta övertrampet enligt honom själv var för bara några år sedan. Efter Boreliusaffären gick Ekot ut med att ulf Dinkelspiel skulle bli ny handelsminister. En uppgift som visade sig vara falsk. - Det var hemskt. Jag trodde jag hade en trovärdig källa, berät-tar Staffan Sillén som tog publiceringsbeslutet i konflikt med den egna redaktionen.- Man måste våga satsa ibland. Men här gick jag över gränsen.

Det är ju en huvudregel att allt ska vara sant.

men stoltheten över ekots redaktion går inte att ta miste på. Gång på gång nämner han sina medarbetare som goda exempel. Men det finns orosmoln. Den ansträngda ekonomin har börjat sätta sina spår. Färre människor förvän-tas göra mer. Samtidigt går några av Sveriges radios mest er-farna reportrar i pension. under de närmaste fyra åren är det drygt 300 som pensioneras från radion.- Detta är en framtidsfråga för public service. Hur ska vi kun-na ersätta de som försvinner och samtidigt kunna hålla kvar den höga nivå vi har?

tips på journalister att lyssna på: (Sillén står för citaten)Christina hedberg, numera på SVT. Reporter på uppdrag granskning. ”Lyssna på hennes flyt”

anna hernek, Studioreporter för Ekot. ”Fantastisk ny-hetsprosa”

randi mossige-norheim, Reporter på programmet Konflikt. ”Lägger upp reportage väldigt spännande”

CeCilia uddén, Jobbar som utrikeskorrespondent för SR. ”Lyssna på hennes detaljerade beskrivningar”

TeXT Johanna RavhedFoTo Mattias Ahlm/SR

1. Ställ upp på grundidén om public service.

2. Var flexibel – anpassa ditt arbete till flera plattformar, till exempel både radio och webb.

3. Du måste ha ett intresse av andra människor.

4. Häng med i samhället.

5. Lyssna på de bästa och lär – våga vara lekfull.

6. Bind inte upp dig på att du ska ha en anställning. Lättaste sättet att få in en fot är att frilansa – men håll dig borta från Pr och reklam.

– det är en stämning här på redaktionen som är i total avsaknad av vassa armbågar. staffan sillén, chef för ekot på p1 vet vad han talar om. här delar han med sig av sina erfarenheter efter en lång och trogen tjänst inom public service.

Trettio år i public services tjänst

Staffan tipsar

En dag med Sven ross8.00 Vaknar.8.30 Går upp, frukost, kollar mailen.9.45 Går till bussen.10.45 kommer till jobbet, kollar mail, gör lista på dagens uppgifter ”hinner sällan allt”.12.30 Lunch ”Ute, lunchlåda in min grej”.13.15 kollar mailen, seminarieuppgifter.14.00 Rätta tentor, ringa restaurangen som skall hålla disputationsfesten. 17.30 Hem, äta middag med familjen”19.30 nyheterna – Rapport ”men det beror på”.20.00 Läsa papers ”slötittar på TV när jag rättar”.02.00 Läst igenom och rättat färdigt, varvar ned och dricker te ”sällan att jag somnar tidigare.”03.00 Går till sängs ”Behöver mer sömn nu när jag är äldre, borde ha somnat halv tre”.

TeXT Fredrik ThambertFoTo Fredrik Thambert & Linnéa Jonjons

kLOckAN 8.00 ringer väckar-klockan. Den första snön har lagt sig tillrätta och på him-len har solen återigen valt att gömma sig bakom de där grå molnen. Det är tisdag, och till skillnad från solen har Sven även denna dag ett gediget ar-bete framför sig.

NäSTA vEckA SkALL SvEN disputera, och utanför hans rum står en massa lådor stap-lade på golvet i korridoren. i dessa lådor ligger avhandling-en som nu är färdig och tryckt i 400 exemplar.

– Det känns väldigt skönt, blir svaret på frågan om hur det

känns att nu ha den färdig-ställd. Och inte undra på det. Hans avhandling ”Klasstolk-ningar” har sin upprinnelse i mitten av 1980-talet, då han arbetade som forskningsassis-tent på dåvarande Centrum för masskommunikationsforsk-ning vid Stockholms universi-tet. Det är en receptionsanalys

av hur klassaspekter uppfattas i tv-serierna Tre kärlekar och Falcon Crest samt några ny-hetsinslag. Sven berättar att han i perioder kunde tappa motivationen och tvivla på sitt projekt, men att han nu kän-ner sig nöjd med resultatet.

bAkOm DE halvöppna per-

Sven Ross har jobbat på JMK sedan institu-tionen bildades och ska nu äntligen disputera. Femte Statsmakten har följt honom en vanlig tisdag på jobbet och fått reda på att han egent-ligen hellre skulle vilja bosätta sig på en öde söderhavsö och lapa sol dagarna i ända.

siennerna letar sig dagsljuset ned till Svens skrivbort, som är överbelamrad av pappers-buntar.

– Jag har en vag aning om vart saker och ting ligger, berättar Sven och visar upp sin ena hylla som pryds av pärmar med sitt innehåll beskrivet på ryggen. På den motstående hyllan råder emellertid en an-nan typ av ordning.

- På den här hyllan använder jag mig av ett postmodernis-tiskt system, till skillnad från det strukturerade pärmsyste-met som jag använde på 90-talet, säger han och ler. Jag pekar därför slumpvis på en grön mapp som ligger bakom längst ned i hörnet, och frågar om han vet vad den innehål-ler. Det vet han. Det visar sig

vara en omstrukturering av grundkursen från 1998, då Sven var studierektor.

SAmTALET GLIDER in på hur hans karriär har sett ut hit-tills.

– Jag började plugga tre må-nader tekniskt, men det var inte min grej, så jag struntade i det, säger Sven och fortsät-ter:

– istället började jag plugga det som jag var intresserad av, nämligen historia och sen filosofi. Han medger att han inte hade någon idé om fram-tida jobb i det stadiet, men att det ändå fungerade i slutän-dan. Efter en tid tröttnade han på filosofin, när samma typ av frågor återkom hela tiden.

- Ska jag rädda mormor el-ler ska jag rädda hästen – det blev ganska ointressant efter ett tag. istället började Sven arbeta på hemtjänsten. För att kunna behålla sin bostad kombinerade han detta med fortsatta studier i socialantro-pologi och senare sociologi. Genom att hålla flera bollar i luften hamnade han tillslut på JMK, där han arbetat sedan institutionen bildades.

I FRAmTIDEN är han osäker på vad han vill sysselsätta sig med.

- Det är 10-12 år kvar till pen-sionen, skall jag inleda ett nytt projekt eller utveckla vissa tankegångar som inte fick så mycket utrymme i avhandling-en? Jag måste ta mig en funde-rare. Han hoppas också kunna få lite mer fritid att exempelvis ägna åt sitt stora musikintres-

se. Preferensen är amerikansk musik från country och blues traditionerna, men på senare tid har han också kommit att uppskatta klassisk musik. Om drömmarna får styra stan-nar han inte på JMK fram till pensionen, men i dagsläget lär drömmarna få vänta.

- Drömmen vore ju att ta ett sabbatsår och bara ligga på en strand på någon söderhavsö. Men det lär inte bli än på ett bra tag, säger Sven.

jAG LämNAR HONOm så små-ningom åt sitt arbete, som just denna dag verkar vara väldigt omfattande. Eftermiddagen börjar bli sen, och mörkret faller i snabb takt över no-vemberhimlen. Solen verkar ha lagt ned sitt arbete för i år. Sven har däremot många tim-mar kvar innan han är klar.

Årets julklapp 2008 Årets julklapp 2008 blir enligt handelns utredningsinstitut en upplevelse. Här är listan med budgetupplevelser som kan passa en students plånbok.

bIObESök. Bjud med din kompis på bio. Gå mån-dag-torsdag då är det halva priset. Allt som behövs är att lägga till 10-15 kr på en fullprisbiljett så får du halva priset tre gånger därefter (gäller i tre måna-der). Bjud på popcorn och läsk! Pris: 100-200 kr.

GULDkORTET. Ge bort ett guldkort på Biografen Stu-re. Kortet berättigar till fem biobesök. Pris: 250 kr.

kRYSSING. Din partysugne lillebror tar du med på kryssning. Viking Line har sistaminu-ten kryssningar till Åbo från 20 kronor. Har du råd att lägga lite extra bjuder du på buffémiddag också. Pris: Från 20 kr.

HEmmASPA. Till pojk- eller flickvännen fixar du ditt eget hemmaspa med doftljus och avslappnande musik. Avokadomask för ansiktet och oliv- och ägginpackning för håret rör du lätt ihop själv. Fotbad med salt och såpa är en annan klassiker. För extra lyxkänsla, bjud på mousse-rande vin. Pris: 100-200 kr.

TAkvANDRING. Ge bort ett presentkort på en guidad takvandring i Stockholm. En fantastisk upplevelse som bjuder på både spän-ning, utsikt och historia. Boka på www.upplevmer.se. Pris: 420 kr.

vIN- ELLER cHOkLADPROvNING. Bjud in de närmsta vännerna till en egen vin- eller chokladprovning. Choklad-provning: Köp hem 5-10 sorters chok-

lad av olika kakaohalt och smak. Läs på om chokladens historia och tillverkning så att du kan förgylla provsmakningen med anekdoter. Vinprovning: köp hem 3-5 flaskor vin . Bra druvguide och vin-provningstips hittar du på www.vinsprit.se. Sen är det bara att titta, dofta, smaka och sammanfatta! Pris: ca 200 kr.

SkRIDSkOåkNING mED vARm cHOkLAD. Syster bjuder du på en dag i vinter-vackra kungsträdgården. Skridskor och hjälm hyrs på plats. Dagen avslutas med frasvåfflor och varmchoklad på närlig-gande café. Pris: 200-300 kr.

STAND UP. Ta med pappa på en humorkväll på Norra Brunn. Pris: 120 kr/person (stu-dentpris 60 kr).

TeXT Matilda Karlsson FoTo Pressbilder (Kungsträdgården Park & evenemang aB, Wallmans nöjen aB, upplev Mer)

LATINOkväLL. Bjud bästa kompisen på en salsakurs och avsluta med tapas på La isla. Sal-sakurser med drop-in finns på www.stockholmsalsadance.com. Pris: ca 250-300 kr/person (inkl. mat)

WALLmANS DINNERSHOW. Föreslå att familjen ger sig själv en din-nershow i julklapp. En magisk kväll med häftig show och trerätters middag. Pris: från 725 kr/person.

ROck & bOWL. Ge familjen en bowlingkväll med skön rockmusik. Rock & Bowl ligger på Hornsgatan 54 (www.bowlinghallen.com). Pris: från 210 kr.

TEATER. Bjud mamma på teater. Kanske kan Allt om min mamma med Marie Ric-hardsson vara ett bra alternativ. Före-ställningen visas i både december och januari. Pris: 250 kr (student: 200 kr, ungdom under 26 år: 100 kr).

önskar

FemteStatsmakten

God Jul