struktnytt nr7

Strukt-nytt STRUKTURINVESTS

KUNDTIDNING NR 7 | DECEMBER 2014

”Intresset har va-rit bra trots att produkten är ny för marknaden.” Martin Fredriksson, Apikal

”Ett år som utmanade oss och tvingade oss tänka i nya banor.” Vi sammanfattar året som gått

2

Strukturinvest Fondkommission är ett oberoende värdepappersbolag speciali-serat på utveckling och implementering av finansiella investeringslösningar. Vi har skapat en marknadsnära verk-samhet som tillgodoser och är lyhörd för marknadens skiftande behov och vi arbetar för att skapa attraktiva kombinationer av avkastning och risk, med investerarens intressen i fokus. Strukturinvest Fondkommission har en genomgående hög kvalitetsnivå på såväl produkter som service, med syfte att långsiktigt skapa en nytta som överträf-far vad övriga aktörer i marknaden har att erbjuda. Strukturinvest Fondkom-mission står under Finansinspektionens tillsyn.

3

Slutet gott, allting gottÄnnu ett händelserikt år börjar gå mot sitt slut. Under året har Strukturinvest firat fem år, givit ut omkring 200 publika placeringar och lanserat en nyutgåva av Guide till Strukturerade Placeringar som är del av vår utbildningssatsning inom ramen för Strukturakade-min. 2014 var ett år som präglades av historiskt låga rän-tor, blandade tillväxtprognoser och stor geopolitisk oro. Aktiemarknaden har under året utvecklats positivt trots en hel del oro i omvärlden och nya kursrekord har nåtts. I detta nummer av Struktnytt tittar vi tillbaka på året som gått, både på marknaden överlag och på hur det speglats i vårt produktutbud. Ett bitvis utma-nande klimat i form av låga räntor har tvingat oss att vara innovativa och vrida ännu ett varv på parame-trarna för att skapa attraktiva placeringar. Bland årets produktinnovationer kan nämnas duo-autocalls med endast två underliggande tillgångar samt buffertstruk-turen som ett alternativ för att konstruera kursfalls-skydd i autocalls och indexbevis. Om det senare kan du läsa en fördjupning i ett utdrag ur Strukturakademin som du finner på sidan 14.

I detta nummer möter du också Martin Fredriksson som sedan ett par månader tillbaka är ny VD för Api-kal Fastighetspartner. Martin berättar om de transak-tioner som bolaget genomfört hittills och hur Apex-obligationerna modifierats för att öka transparensen gentemot investerarna. Vidare berättar vi om hur förändringar i avdrags-rätten för privat pensionssparande gör investerings-sparkonto till en än mer förmånlig sparform och om Strukturinvests nyligen lanserade månadssparande i fonder. Strukturinvest önskar dig en god jul och ett gott nytt år!

Innehåll Strukt-nytt nr 7Börsrekord, räntechocker och oroshärdar – vi sammanfattar året som gått ..........................................4Stort intresse för Apikals fastighetsobligationer ................8Förändrad avdragsrätt för privat pensionssparande ....10Månadsspara i fonder hos Strukturinvest ........................12Strukturakademin Del 19: Buffertbarriär ...........................14Årets bästa filmer, böcker och skivor ..................................22

4

Börsrekord, räntechocker och oroshärdar – vi sammanfattar året som gått

66

Året börjar gå mot sitt slut. 2014 var ett år som präglades av historiskt låga räntor, blandade tillväxtprognoser och stor geopolitisk oro. Det var ett år som utmanade oss och tvingade oss tänka i nya banor, vilket lett fram till ett antal nya produktinnovationer.

I årets första månandsbrev skrev vi att ”2013 prägla-des av en försiktigt stigande optimism och året avslu-tades med ytterligare signaler om att världsekonomin blir allt mer robust”. Den försiktiga optimismen har kännetecknat även 2014. På många håll i världen går den ekonomiska utvecklingen åt rätt håll, men styrkan skiljer sig åt mellan olika marknader.

Att USA ligger längre fram än Europa i återhämt-ningen har varit påtagligt under de senaste åren, något som också synts tydligt i penningpolitiken. Den ameri-kanska centralbanken agerade kraftfullt efter finans-krisen; räntan har varit närmare noll sedan december 2008 och utöver det har centralbanken ytterligare intervenerat på räntemarknaden genom att köpa egna obligationer. I takt med att den amerikanska ekono-min återhämtat sig har centralbankens stimulanser gradvis minskat för att under hösten avslutas helt. Nedtrappningarna av de amerikanska stimulanserna skapade en viss oro på tillväxtmarknader. Syftet med att stödköpa obligationer är att driva ner räntenivå-erna. Med minskade stimulanser och stigande räntor blir det mer attraktivt att placera i USA, vilket ledde till stora kapitalutflöden från tillväxtländer i början av året och kraftigt försvagade valutor. Bland annat föll den argentinska peson med 11 procent en enskild dag sedan centralbanken inte längre hade råd att stödköpa den egna valutan.

På den här sidan av Atlanten har stimulanserna inte varit lika kraftfulla. Återhämtningen har inte heller varit lika stark. Det har satt press på centralbankerna att agera ytterligare, vilket de också gjort under året. Den europeiska centralbanken sänkte räntan vid två tillfällen och räntan ligger nu på 0,05 procent. Deposit-räntan är negativ vilket innebär att bankerna måste betala för att sätta in pengar hos centralbanken. Syftet är att stimulera utlåningen. ECB kommer också inleda obligationsköp som en ytterligare stimulansåtgärd. Också den svenska Riksbanken sänkte räntan vid två tillfällen under året, från 0,75 procent till 0,25 procent i juli och sedan till 0 procent i oktober. Räntesänk-ningarna motiverades framförallt av en svag inflation som ligger långt under inflationsmålet. Att Sverige nu har en lägre ränta än Eurozonen gläder de svenska ex-portbolagen då ränteskillnaden bör ha en försvagande effekt på den svenska kronan. Räntesänkningen ökar dock riskerna förknippade med hushållens höga skuld-sättning. Finansinspektionen presenterade i november

ett förslag om amorteringskrav ner till 50 procent av bostadens värde för nya lån. Syftet är att dämpa de snabba prisuppgångarna på fastighetsmarknaden och förhindra en framtida fastighetskrasch.

Under våren blossade konflikten mellan Ryssland och Ukraina upp. Rysslands annektering av Krimhalvön möttes av kraftiga reaktioner från omvärlden. I takt med att konflikten intensifierats har EU och USA:s sanktioner mot Ryssland trappats upp och Ryssland har uteslutits ur G8-gruppen. Sanktionerna har varit kännbara. Den ryska centralbanken har reviderat ner tillväxtprognosen för 2014, kapital har flödat ut ur lan-det och rubeln har försvagats kraftigt. Den försvagade valutan har lett till stigande priser på importerade varor, som livsmedel, vilket blivit märkbart för ryska konsumenter. I oktober var inflationen drygt 8 procent på årsbasis och rubeln hade försvagats med 35 procent mot dollarn. Centralbanken höjde då styrräntan till 9,5 procent för att stödja valutan. Den oljeberoende ryska ekonomin pressas också av att oljepriset fallit ner till den lägsta nivån sedan 2010 som följd av konjunktu-rell oro samt ett utbudsöverskott. Utöver konflikten i Ryssland och Ukraina har IS framryckningar i Mel-lanöstern, stridigheter mellan Israel och Palestina och den snabba spridningen av ebolaviruset spätt på den geopolitiska oron ytterligare. Tillväxtprognoserna har varit varierande och den allmänna synen på världs-ekonomin är alltjämt försiktigt positiv med ett antal risker som dröjer sig kvar. Internationella valutafonden sänkte den globala tillväxtprognosen till 3,3 procent 2014 och 3,8 procent 2015.

Tittar man på utvecklingen på aktiemarknaden har den överlag varit skakig men positiv. Trots blandade prognoser har flertalet börser stigit och toppnoteringar har noterats både på den svenska och amerikanska börsen. Den svenska börsen har klättrat uppåt trots ett antal större eller mindre bakslag. I mitten av oktober dök börsen ner till den lägsta noteringen på ett år, men återhämtade sig sedan. Aktiemarknaden har fått stöd av den expansiva penningpolitiken med löften om fort-satt låga räntor och riktade stimulanser som gynnar företagen genom en ökad potentiell efterfrågan, men också aktier som investeringsform relativt räntepap-per.

Hur har detta klimat då påverkat Strukturinvest i ar-betet med att utveckla strukturerade placeringar? När räntan faller stiger obligationspriset, vilket gör att det finns mindre pengar att köpa exponering i form av optioner för. Följden blir en lägre deltagandegrad i kapitalskyddade placeringar, vilket man kan hantera på olika sätt. Ett sätt är att teckna placeringen med överkurs, ett annat är att sänka den kapitalskyddade nivån. Vi har i de flesta fall valt alternativet att sänka kapitalskyddet till 90 procent, vilket ger en billigare obligation och därmed lite mer pengar att köpa optio-ner för. Genom att använda en sk in-the-money-option kompenserar man till viss del för det lägre kapitalskyd-det på så vis att avkastningen i de flesta scenarier kom-

7

mer att vara identisk med den i en 100 procent kapital-skyddad placering.

För autocalls är det framförallt volatiliteten som påverkar placeringens villkor. Under de senaste åren har volatiliteten fallit som följd av en ökad finansiell stabilitet efter krisåren. Det påverkar villkoren i autocalls negativt och vi har på senare tid sett lägre kupongnivåer än för ett par år sedan. Gällande struk-turer har vi framförallt gjort combo-autocalls med en högre ackumulerande kupong som betalas ut vid förfall och en lägre utbetalande kupong som betalas ut i intervallet mellan kupongbarriär och autocallbar-riär. Vi har också gjort ett antal sk duo-autocalls, med endast två underliggande tillgångar, vilket ger en lägre risk i placeringen. Under hösten lanserade vi buffert-bevis samt buffertautocalls. I dessa skapas kursfalls-skyddet med en out-of-the-money-option istället för en barriäroption. Placeringarna fungerar precis som en vanlig autocall eller indexbevis under förutsättning att riskbarriären inte bryts. Skulle barriären brytas ser riskprofilen dock annorlunda ut då förlusten motsvarar nedgången från barriären istället för nedgången från startvärdet, vilket normalt är fallet. Det innebär att förlusten i detta fall blir mindre. Du kan läsa mer om buffertstrukturen på sid 14.

Efter sommaren lanserade vi en favorit i repris, Index-bevis Lock & Double, som låste in och dubblade 10 procent avkastning redan efter två veckor. Med årets positiva trend på aktiemarknaden har våra tre första Lock & Double som startade 2010 alla låst in en avkastning om 50 procent som kommer att betalas ut till det dubbla på återbetalningsdagen. Under året förföll också placeringarna från Strukturinvests allra första emission, Råvarar Select Trygghet och Råvaror Select Tillväxt, med en kapitalskyddad fixed best-

struktur och exponering mot en råvarukorg. Place-ringarna återbetalade 132 respektive 151 procent av nominellt belopp.

Marknadsmässigt har fokus legat på den europeiska aktiemarknaden under stora delar av året, med stöd av en förbättrad tillväxt, expansiv penningpolitik och låga värderingar. Sedan emission 2014:4 har vi delat upp våra emissioner i ett antal olika case. Syftet är att lyfta fram ett par områden vi för tillfället tror extra mycket på. Det finns ett stort utbud av olika struktu-rerade placeringar på marknaden och vi tror därför att det är viktigt att skapa en röd tråd i vårt erbju-dande och vara tydliga med varför vi har tagit fram de placeringar vi valt. Utöver Europa har vi haft casen E-Handel, Infrastruktur och Bank och Finans. Bank och Finans har egentligen funnit med oss hela året med underliggande som asiatiska banker, europeiska banker, private equity- bolag eller kapitalförvaltare. Det som talat för denna sektor är en ökad översyn i sektorn, stabilisering på kreditmarknaden med fal-lande räntor samt värderingar som överlag understi-ger dem i andra branscher. E-handel är intressant på grund av ett förändrat konsumetbeteende som lockar allt fler aktörer ut på nätet. Utvecklad infrastruktur är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle, men investeringarna är på många håll eftersatta på grund av besparingar efter krisen. När tillväxten stärks finns det återigen utrymme att investera i nya och befintliga system.

”Vad 2015 har att bjuda återstår att se. Vad vi vet säkert är dock att vi på Strukturinvest kommer att fortsätta sträva efter att er-bjuda marknadens smartaste placeringar.”

8

Stort intresse för Apikals fastig-hetsobligationerI Struktnytt nr 4 berättade vi om Apikal Fastighets-partner som startades under 2013. Affärsidén bottnar i det faktum att bankernas utlåning efter finanskrisen begränsats av nya regleringar. Ökade svårigheter att erhålla finansiering har bland annat drabbat aktörer inom fastighetsbranschen. Resultatet är att låntagarna inom detta segment nu är beredda att betala en högre ränta på lånat kapital trots att deras återbetalningsför-måga är oförändrad. Genom att emittera obligationer till investerare tillhandahåller Apikal lånekapital för fastighetstransaktioner och kan samtidigt erbjuda obligationsinvesterarna en kvartalsvis ränta som överstiger den som traditionella ränteplaceringar kan erbjuda. I augusti 2014 tillträdde Martin Fredriksson som ny VD för bolaget. Med det nya ledarskapet kom-mer en del förändringar genomföras i bolaget, med syfte att stärka erbjudandet och öka transparensen.

Sedan Apikal startade sin verksamhet har bolaget givit ut fyra Apex-obligationer. Hur har intresset bland investerare varit?Intresset har varit bra trots att produkten är ny för marknaden. Nu när vi placerat investerarnas kapital i ett antal lån vilka genererar en nettoränta på runt 7 procent om året, till vad vi anser vara begränsad risk, är det lättare att ge konkret ”bevis” på att strategin fungerar och produkten faktiskt ger den avkastning vi aviserat, till den utlovade risken. Då blir det lättare att vinna intresse från ytterligare investerare. Det finns gott om investerare som letar avkastning av fastränte-karaktär och med dagens låga ränteläge krävs det ofta ett avsevärt risktagande för att få en ordentlig avkast-ning på kapitalet. I Apikals fall har vi nu visat att det finns fickor i marknaden där man kan få attraktiv avkastning till begränsad risk.

Hur stort är utbudet av lämpliga investeringsobjekt?Det beror lite på hur man räknar såklart, men vi har inga problem för tillfället att hitta attraktiva transak-

tioner. Vårt mandat täcker de nordiska länderna även om vi bara gör transaktioner i Sverige för närvarande. Tittar man på Sverige enbart räknar vi med att det finns en potentiell efterfrågan från fastighetsägare på ca 15-20 miljarder kronor om året för den typen av lånekapital Apikal erbjuder. Detta återigen på grund av bankernas minskade utlåning till följd av det nya regelverket. Lägger man de övriga nordiska länderna till detta så ser man att marknaden är mycket stor och möjligheten likaså.

Hur bedömer ni utsikterna för den marknad ni verkar på? Tror ni att förutsättningarna kommer att förändras eller förbli desamma?Vi tror att förutsättningarna aldrig är helt statiska på någon marknad. Men i vårt fall så har vi en väldigt stor efterfrågan på det kapital vi erbjuder, och ett begränsat utbud i marknaden. Efterfrågan har skapats i hu-vudsak på grund av den nya s.k. Basel III-regleringen vilken styr bankernas risktagande och begränsar deras förmåga att låna ut pengar. Regleringen har fått stora, från politikernas håll avsedda, konsekvenser avseende bankernas beteende i lånemarknaden och öppnat upp för spelare som Apikal. Denna utveckling ser vi som långvarig. Sen tror vi att andra alternativa spelare kommer att komma in och konkurrera med oss på olika sätt över tid. Bankernas beteende kommer sannolikt även att variera från tid till annan, men mest på marginalen, samtidigt som den huvudsakliga tren-den fortsätter så länge Basel-reglerna har luft under vingarna, vilket vi tror kommer att vara fallet under åtminstone de kommande fem åren till dess att Basel III-reglerna skall vara fullt implementerade.

Vad är det som styr hur hög ränta obligationerna genererar?Det är räntan på de underliggande fastighetslånen som styr räntan på obligationerna. Apikal är en sluss mel-lan investerarna och låntagarna. Sen styrs räntan på

9

själva fastighetslånen av tillgång och efterfrågan på lå-nekapital samt den risk man tar som långivare i varje enskilt fall. Ju högre vi bedömer risken i en fastighet desto högre ränta begär vi. Risken påverkas naturligt-vis av faktorer som vem som äger fastigheten, vem som hyr den och hur kontraktet ser ut (duration, hyresnivå etc.), samt de säkerheter vi kan få som långivare.

Hur ser planerna ut för Apikal framöver?Vi är just nu ute med en emission i Apex 4 (som precis kommer ha stängt när denna tidning går i tryck). I denna avser vi att resa runt 100 msek i en ram om ca 300 msek. Detta innebär att vi parallellt med framtida Apex även kommer ha möjlighet att tilläggsemittera mer volym i ett redan ”levande” instrument. Detta blir typiskt drivet av att de låntagare som vi lånat ut pengar till inom denna Apex-ram har ett utökat låne-behov. Vår ambition är att framöver emittera vinstan-delslån som är aningen större för en ökad likviditet i andrahandsmarknaden. Vi avser, som nämnt tidigare, att ytterligare öka transparensen i respektive Apex så att investerare skall kunna få möjlighet att såväl inför investering som under under löptiden få mer insyn i vilka bolag som är huvudsakliga låntagare. Vidare har vi ändrat avgiftsstrukturen så att det sk arrangörs-arvodet regleras mellan låntagare och Apikal utanför obligationen så att det inte drabbar investerare med en lägre initial utlåning.

Vad har du för bakgrund?Jag har en snart 20-årig bakgrund inom olika posi-tioner på den svenska och globala finansmarknaden. Under den första hälften av min karriär var fokus på aktierelaterade instrument så som warranter och strukturerade produkter på UBS, Nordea och Knight. Senare hälften och framför allt de sista 8 åren var jag global chef för Fixed Income på ABG Sundal Collier som är en av de större nordiska investmentbankerna. På ABG Sundal Collier byggde vi upp en global desk för

enbart handel med företagsobligationer samt hjälpte företag att i eget namn emittera obligationer, vilka vi listade på börsen. Jag har under hela min karriär jobbat mot primärt institutionella kunder i Norden samt Luxemburg och Schweiz. Erfarenheten av att ha förhandlat och diskuterat villkor med fastighetsbolag, industriföretag och finansbolag har givit en värdeful kunskap inför vår ambition att bygga upp Apikal.

10

Förändrad avdragsrätt för privat pensions-sparandeVid årsskiftet sänks avdragsrätten för privat pensionssparande. Det innebär att denna sparform blir mindre fördelaktig ur skattesynpunkt och att det därför kan vara värt att se över sitt privata pensionssparande. Ett alternativ som ofta är skattemässigt fördelaktigt är ett investeringssparkonto (ISK).

Privat pensionssparande är ett komplement till den all-männa pensionen och tjänstepensionen. De flesta får ut ca 60-65 procent av sin lön när de går i pension och genom att själv spara lite pengar till pensionen varje månad kan detta gap minska genom att pensionen ökar. Det privata pensionssparandet är frivilligt och du väljer själv hur mycket du vill spara varje månad. Fram till idag har man kunnat dra av 12 000 kr om året för privat pensionssparande. Vid årsskiftet sänks avdraget till 1 800 kr per år för att sedan slopas helt under 2016. Den förändrade avdragsrätten innebär i praktiken att du tidigare kunnat föra över 1 000 kr i månaden till ett privat pensionssparande utan att skat-ta för beloppet. Efter årsskiftet kommer detta belopp sänkas till 150 kr i månaden. Om du fortsätter spara 1 000 kr i månaden skulle du behöva skatta för 850 kr av dessa innan de sätts in i pensionssparandet. När du sedan tar ut pengarna får du skatta för dem igen.

Det innebär att det finns andra sparformer som kan vara mer gynnsamma. Ett alternativ är att spara på ett investeringssparkonto (ISK), vilket i många fall kan vara en fördelaktig sparform ur skattesynpunkt. Bakgrunden till att investeringssparkontot infördes som sparform den 1 januari 2012 var att man från regeringens sida önskade förenkla för privatpersoner att investera i olika former av värdepapper. Tidigare har privatpersoner endast kunnat välja mellan en vanlig värdepappersdepå/VP-konto eller en kapital-försäkring. Nackdelen med ett VP-konto är reavinst-skatten på de värdepappersaffärer man gör och den krångliga deklarationen via K4-blanketten. Kapital-försäkringen har varit ett intressantare alternativ för privatpersoner som vill slippa att löpande deklarera sina värdepappersaffärer och skatten har oftast varit lägre. Nackdelen med en kapitalförsäkring är att man som privatperson inte själv äger värdepappren. Med ett investeringssparkonto finns möjlighet att kombinera fördelarna mellan ett VP-konto och en kapitalförsäk-ring.

Idén bakom investeringssparkontot är främst att förenkla för den som sparar i värdepapper. Istället för att skatta och deklarera varje enskild värdepappers-affär, betalar man som innehavare av investerings-sparkontot en schablonskatt som baseras på förväntad avkastning. Kapitalunderlaget beräknas årligen som en fjärdedel av summan för värdet av tillgångarna på investeringssparkkontot vid ingången av varje kvartal, insättningar till kontot samt överföringar av finansiella instrument. Schablonintäkten beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan per den 30 november föregående år. Den summan beskattas med 30 procent. Vid en sjunkande statslå-neränta innebär det alltså att även schablonskatten på investeringssparkontot sjunker. I din deklaration tas schablonintäkten upp som en vanlig kapitalinkomst, från vilken du kan göra ränteavdrag. Just detta är en stor fördel jämfört med att spara i kapitalförsäkring, där avkastningsskatten inte kan kvittas mot andra eventuella kapitalförluster. Ett överskott i inkomstsla-get kapital beskattas på sedvanligt sätt med 30 procent och ett underskott kan medföra skattereduktion.

11

Investeringssparkonto hos Strukturinvest På investeringssparkonto hos Strukturinvest kan du förvara ett urval av strukturerade placeringar och fonder samt kontanta medel. Du kan när som helst ta ut kontanta medel eller sälja investeringstillgångar förvarade på kontot utan att ta hänsyn till skattekon-sekvenser. Strukturinvest beräknar och rapporterar schablonintäkten till skatteverket. Läs mer om hur du öppnar ett investeringssparkonto hos Strukturinvest på www.strukturinvest.se

12

Som kund hos Strukturinvest kom-mer du åt ett heltäckande utbud av fonder, närmare tusen fonder från mer än ett femtiotal olika fondbolag. För att lättare kunna välja mellan dessa har Strukturinvest tagit fram Fondlistan, med särskilt utvalda fonder som innehåller några av marknadens mest populära fonder just nu. Fonderna på Fondlistan erbjuds till lägre courtage eller helt courtagefritt, vilket är speciellt för-delaktigt för den som vill köpa och sälja frekvent. Nu lanserar Strukturinvest må-nadssparande i fonder. Månadsspa-randet riktar sig till den som söker ett långsiktigt sparande i fonder, men inte har tid att vara aktiv. Vid månadssparande investerar du löpande varje månad via autogiro, vilket innebär att du kommer att köpa till olika kurser vid varje gång och minskar risken för att investera vid fel tillfälle. Vid stigande kur-ser stiger värdet på ditt befintliga innehav, men du går också in till ett högre värde (NAV). Vid fallande kurser får du däremot möjlighet att investera till en lägre ingångskurs. Genom att månadsspara i fonder med olika inriktning kan du också sprida risken mellan olika markna-der och tillgångsslag. Du kan välja mellan att månadsspara i någon av

våra fem fondportföljer med olika risknivå som består av en noga utvald sammansättning av populära fonder från Fondlistan.

Atlant StabilityFonden investerar på den svenska aktie- och räntemarknaden. Fonden är en hedgefond vilket innebär ett friare placeringsutrymme än van-liga värdepappersfonder. Fonden utnyttjar i stor utsträckning olika options- och terminsstrategier för att effektivt förändra fondens risk- och avkastningsprofil efter rådande marknadsläge.

Carnegie Corporate BondFonden investerar i företagsobliga-tioner som är emitterade av svenska och nordiska företag. Fonden har en genomsnittlig portföljlöptid på mel-lan tre och fem år och är koncentre-rad till 20-40 obligationer.

Granit BasfondenFonden investerar i ett flertal olika tillgångsslag såsom aktier, råvaror och obligationer på marknader runt hela världen. Fonden placerar enligt en trendföljande modell i tillgångs-slag som uppvisar en positiv trend. För att skapa förutsättningar för jämn och stabil avkasting tas hänsyn till tillgångarnas risk vid

investering så att mer kapital inves-teras i tillgångar med jämförelsevis lägre risk.

Granit Global 85Fonden investerar i globala aktie-marknader med bred geografisk spridning. Fonden kombinerar aktiemarknadens positiva avkast-ningsmöjligheter på lång sikt med ett dagligt skydd mot plötsliga börsnedgångar på kort sikt. Skyddet motsvarar 85 procent av fondens högsta uppnådda värde (i svenska kronor) under de senaste tolv må-naderna.

Granit SmåbolagFonden investerar i små och medel-stora svenska bolag. Mindre företag har ofta bättre förutsättningar att växa snabbt än företag som befin-ner sig i en mer mogen fas. Mindre företag har också historiskt gene-rerat en högre avkastning än stora etablerade företag, dock till en högre risk och med större sväng-ningar i aktiekurserna.

Granit Trend 50Fonden är en fond-i-fond som inves-terar enligt en förvaltningsmodell vars syfte är att fånga upp positiva trender i olika tillgångsslag och samtidigt undvika nedgångar. Vid

Månadsspara i fonder hos StrukturinvestStrukturinvest erbjuder sina depåkunder handel i ett stort antal fonder. Via vår fondplattform finns möjlighet att investera i några av marknadens mest intres-santa fonder från ett stort antal svenska och internationella fondbolag. Nu lan-serar Strukturinvest månadssparande i fonder.

13

en positiv trend på aktiemarkna-den och en låg marknadsrisk kan fonden placera upp till 50 procent av sitt kapital i aktiefonder. Vid en negativ trend på marknaden och en hög marknadsrisk kan hela fondens kapital placeras i obligationsfonder.

Granit Trend 100Fonden är en fond-i-fond som investerar enligt en förvaltnings-modell vars syfte är att fånga upp positiva trender i olika tillgångsslag och samtidigt undvika nedgångar. Fonden kan maximalt placera 100 procent av sitt innehav i aktiefonder. Vid en negativ trend på marknaden och en hög marknadsrisk kan hela fondens kapital placeras i obliga-tionsfonder.

Lannebo LikviditetFonden placerar i svenska räntebä-rande överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument med en genomsnittlig löptid på 0-2 år och en hög kreditvärdering.

Skagen Kon-TikiFonden investerar i undervärdera-de, underanalyserade och impopu-lära företag i branscher över hela världen. Minst hälften av tillgång-arna investeras i företag i tillväxt-marknaderna.

Carnegie Corporate Bond 30%

Lannebo Likviditet 30%

Granit Basfonden 20%

Granit Trend 50 20%

1. Portfölj Trygg

Granit Trend 100 30%

Granit Global 85 30%

Skagen Kon-Tiki 20%


3. Portfölj Balanserad

Granit Basfonden 30%



Atlant Stability 20%

2. Portfölj Stabil



Skagen Kon-Tiki 20%


4. Portfölj Modig

Granit Småbolag 30%

Skagen Kon-Tiki 30%



5. Portfölj Offensiv

14

Strukturakademin Del 19: BuffertbarriärIndexbevis har normalt ett kursfallsskydd som innebär att investeraren är skyddad mot förluster om underliggande marknad faller ner till en viss nivå, men riskerar förluster vid större marknadsnedgångar. Detta kursfallsskydd konstrueras vanligtvis med hjälp av en barriäroption, men det finns också andra sätt att använda säljoptioner för att begränsa risken vid negativ mark-nadsutveckling. Ett sådant alternativ är att använda en säljoption som vid start är out-of-the-money, vilket ger investeraren en buffert vid negativ marknads-utveckling. I Strukturakademin del 19 tittar vi närmare på skillnaden mellan dessa olika sätt att skapa ett kursfallsskydd.

15

Indexbevisets konstruktionEtt indexbevis liknar i grunden en kapitalskyddad placering, men saknar fullt kapitalskydd. Genom att ge upp en del av kapitalskyddet ger placeringen möjlighet till en högre exponering mot underliggande marknad och därmed en högre avkastningspotential. Ett index-bevis består liksom en kapitalskyddad placering av en obligationsdel och en optionsdel. Indexbevisets op-tionsdel består normalt av både köpta köpoptioner och sålda säljoptioner. De sålda säljoptionerna finansierar köp av fler köpoptioner, vilket gör att exponeringen mot underliggande marknad, och därmed avkastningspo-tentialen, ökar. Vid en positiv utveckling i underliggande tillgång betalar köpoptionerna ut en positiv avkastning. Vid negativ utveckling kan istället säljoptionerna göra att förluster uppstår, och återbetalningen kan därmed understiga det nominella beloppet. Indexbevis har nor-malt ett kursfallsskydd som innebär att investeraren är skyddad mot förluster om underliggande marknad faller ner till en viss nivå, men riskerar förluster vid större marknadsnedgångar. Detta kursfallsskydd konstrueras vanligtvis med hjälp av en barriäroption.

BarriäroptionerBarriäroptioner är en typ av optioner som aktiveras eller avaktiveras vid en på förhand bestämd prisnivå i den underliggande tillgången. Barriäroptionen fungerar som en vanlig option när den är aktiverad, men i och med att den kan avaktiveras upphör optionens rättighe-ter respektive skyldigheter vid en viss nivå.

Det finns fyra huvudsakliga typer av barriäroptioner:Up-and-in: Den underliggande tillgången måste stiga till barriärnivån för att optionen ska aktiveras.Up-and-out: Om den underliggande tillgången stiger till barriärnivån förfaller optionen värdelös.Down-and-in: Den underliggande tillgången måste sjunka till barriärnivån för att optionen ska aktiveras.Down-and-out: Om den underliggande tillgången sjun-ker till barriärnivån förfaller optionen värdelös. Varje barriärtyp kan ta form av antingen en köp- el-ler säljoption, vilket ger oss totalt åtta olika positioner. De barriäroptioner som främst används i strukture-rade placeringar är sålda down-and-in-optioner, vilka används för att skapa kursfallsskyddet i exempelvis ett indexbevis.

BARRIÄROPTION

0

50

100

150

200

100%50%0%-50%-100%

Down-and-in säljoption med en barriär på 70 %

Konstruktion av kursfallsskydd med barriäroptionAntag att du vill konstruera ett indexbevis med expone-ring mot OMX Index med en teckningskurs om 100 kr per indexbevis och en löptid på 5 år. Antag vidare att OMX Index idag står i 1 000 punkter. 1. I steg ett köper du, precis som vid konstruktion av en kapitalskyddad placering, en nollkupongobligation med fem års löptid. Om vi antar att 5-årsräntan idag är 5 procent kostar obligationen ca 78 kr (utan hänsyn tagen till kreditrisk) och ger 100 – 78 = 22 kr kvar av de investerade 100. 2. I steg två ställer du ut en femårig säljoption på OMX Index med en knock-in-barriär på 70 procent, med den medföljande skyldigheten att köpa indexet för 1 000 punkter om det på slutdagen skulle stänga under bar-riären om 70 % av startkursen (dvs. 700 punkter). För detta erhåller du en premie från köparen, som i exem-plet antas vara 10 kr. Du har nu 22 + 10 = 32 kr som inte är investerade. 3. I steg tre köper du till sist femåriga köpoptioner på OMX Index med den medföljande rättigheten att köpa indexet för 1 000 punkter om det på slutdagen stänger över sin startkurs (dvs. 1 000 punkter). Hur många köp-optioner du kan köpa beror på vad dessa kostar, vad obligationen kostade samt hur mycket du erhål-lit i premie för den sålda säljoptionen. Om vi antar att köpoptionerna kostar 20 kr kan du köpa 32/20 = 1,6 kö-poptioner för varje indexbevis. Det indexbevis du skapat har alltså en deltagandegrad om 160 procent vid positiv marknadsutveckling (genom de köpta köpoptionerna) men endast 100 procent vid negativ marknadsutveck-ling (genom den sålda säljoptionen).

Avkastningsanalys med knock-in-barriärOm OMX Index på slutdagen har stigit med 10 procent förfaller säljoptionen värdelös samtidigt som varje köp-option är värd 10 procent av nominellt belopp (som i det här fallet är 100 kr). Eftersom köparen genom indexbevi-set har köpt 1,6 köpoptioner blir värdet av köp-optionerna 10 x 1,6 = 16 procent av nominellt belopp. Nollkupongo-bligationen, som är oberoende av marknadsutvecklingen, har stigit till 100 kr på slutdagen och utbetalningen från indexbeviset blir således 100 + 16 = 116 kr.

16

Om OMX Index på slutdagen istället har fallit med 10 procent förfaller både köpoptionerna och säljoptionen värdelösa eftersom index har fallit, men inte under barriären för säljoptionen. Nollkupongobligationen har stigit till 100 kr på slutdagen och utbetalningen från indexbeviset blir således 100 kr. Om OMX Index på slutdagen skulle ha fallit med 40 procent förfaller köpoptionerna värdelösa, samtidigt som säljoptionen, eftersom index fallit under barriären, är värd 40 procent av nominellt belopp. Eftersom köpa-ren av indexbeviset sålt säljoptionen är värdet på posi-tionen -40 procent. Nollkupongobligationen har stigit till 100 kr på slutdagen och utbetalningen från indexbeviset blir således 100 – 40 = 60 kr.

Optionens lösenkursDet finns också andra sätt att använda säljoptioner för att begränsa risken vid negativ marknadsutveckling. Ett sådant alternativ är att använda en säljoption som vid start är out-of-the-money, vilket ger investeraren en buffert vid negativ marknadsutveckling. Det pris som innehavaren av en option har rätt att köpa eller sälja en tillgång till vid optionens förfall kall-las lösenkurs. Avkastningen från optionen beror på hur priset på den underliggande tillgången utvecklats fram till förfallodagen relativt optionens lösenpris. Innehava-ren av en köpoption tjänar pengar om priset befinner sig över lösenpriset och innehavaren av en säljoption tjänar pengar om priset på underliggande tillgång befinner sig under lösenpriset. Under löptiden kommer priset på den underliggande tillgången att röra sig och kan således variera både över och under optionens lösenpris. Befin-ner sig priset på den underliggande tillgången över lösenpriset säger man att en köpoption är in-the-money och optionen skulle alltså ha ett värde om det vore slutdag idag. Befinner sig priset på den underliggande tillgången under lösenpriset säger man att köpoptionen är out-of-the-money. I detta fall skulle optionen inte ha något värde om det vore slutdag idag. För säljoptioner gäller det motsatta då innehavaren av en säljoption tjänar pengar om underliggande tillgång utvecklas ne-gativt. En säljoption är därmed in-the-money om priset på underliggande tillgång befinner sig under lösenpriset och out-of-the-money om priset på underliggande till-gång befinner sig över lösenpriset. Normalt konstrueras optioner så att lösenkursen likställs med den under-liggande tillgångens startkurs, men det behöver inte nödvändigtvis vara så.

At the moneyEn at-the-money (ATM) köpoption konstrueras så att lösenkursen likställs med startkursen, vilket betyder att optionen på slutdagen kommer att ha ett värde om underliggande tillgång befinner sig över sin startkurs. Antag att du köper en ATM-option på en aktie. Aktien står idag i 100 kr och lösenkursen sätts till 100 kr. Det innebär att du på optionens slutdag kommer ha rättig-heten att köpa aktien för 100 kr. Om aktien på optionens slutdag står i 110 kr kommer du välja att utöva din rätt och köpa aktien för 100 kr. Om aktien på slutdagen har fallit med 5 procent och kostar 95 kr kommer du inte

välja att utöva din rätt att köpa aktien för 100 kr och optionen förfaller därmed värdelös. För en säljoption gäller det motsatta, dvs optionen kommer få ett värde om aktiekursen understiger 100 kr.

In the moneyEn in-the-money (ITM) option konstrueras så att lö-senkursen understiger startkursen, vilket betyder att optionen på slutdagen kan ha ett värde även om den un-derliggande tillgången befinner sig under sin startkurs. Antag att du köper en ITM-option på en aktie. Aktien står idag i 100 kr och lösenkursen sätts till 90 kr. Det innebär att du på optionens slutdag kommer ha rättig-heten att köpa aktien för 90 kr. Om aktien på optionens slutdag står i 110 kr kommer du välja att utöva din rätt och köpa aktien för 90 kr. Om aktien på slutdagen har fallit med 5 procent och kostar 95 kr kommer du fortfa-rande välja att utöva din rätt att köpa aktien för 90 kr trots att aktien utvecklats negativt under löptiden. Om aktien på slutdagen däremot har fallit med 10 procent eller mer och kostar 90 kr eller mindre kommer du inte välja att utöva din rätt att köpa aktien för 90 kr och op-tionen förfaller då värdelös. För en säljoption gäller det motsatta, dvs lösenkursen skulle i detta fall överstiga 100 kr för en ITM-option.

Out of the moneyEn out-of-the-money (OTM) option konstrueras så att lösenkursen överstiger startkursen, vilket betyder att optionen på slutdagen har ett värde först om underlig-gande tillgång har stigit en viss nivå från sin startkurs. Antag att du köper en OTM-option på en aktie. Aktien står idag i 100 kr och lösenkursen sätts till 110 kr. Det innebär att du på optionens slutdag kommer ha rättig-heten att köpa aktien för 110 kr. Om aktien på optionens slutdag står i 120 kr kommer du välja att utöva din rätt och köpa aktien för 110 kr. Om aktien på slutdagen kos-tar 110 kr eller mindre kommer du inte välja att utöva din rätt att köpa aktien för 110 kr och optionen förfaller då värdelös trots att aktien faktiskt kan ha utvecklats positivt under optionens löptid. För en säljop-tion gäller det motsatta, dvs lösenkursen skulle i detta fall understiga 100 kr för en OTM-option.

18

UTBETALNING OPTIONER

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

OTM

ITMATM

150145140135130125120115110105100959085

Grafen illustrerar utbetalning i relation till priset på underliggande tillgång på slutdagen för tre optioner: ATM (lösenkurs 100 kr), ITM (lösenkurs 90 kr) och OTM (lösenkurs 110 kr).

Konstruktion av kursfallsskydd med OTM-optionEtt alternativt sätt att hantera risken vid negativ utveck-ling är ställa ut en säljoption som initialt är out-of-the-money. Antag att du vill konstruera samma indexbevis som i tidigare exempel men istället för en barriäroption använder du en OTM-option. Du skapar då ett index-bevis mot OMX Index med en teckningskurs om 100 kr per indexbevis och en löptid om 5 år. Vi antar liksom tidigare att OMX idag står i 1 000 punkter. 1. I steg ett köper du, liksom i tidigare exempel, en nollkupongobligation med fem års löptid. Om vi antar att 5-årsräntan idag är 5 procent kostar obligationen ca 78 kr (utan hänsyn tagen till kreditrisk) och ger 100 – 78 = 22 kr kvar av de investerade 100. 2. I steg två ställer du ut en femårig säljoption på OMX Index som är 30 procent OTM, dvs. lösenpriset är 700 punkter. Genom positionen accepterar du skyldighe-ten att på slutdagen köpa indexet för 700 punkter om köparen skulle välja att utöva sin rätt. För detta erhåller du en premie från köparen. Eftersom det är en lägre sannolikhet att köparen av optionen tjänar pengar på denna option blir premien lägre. Vi antar att du får 5 kr för optionen. Du har nu 22 + 5 = 27 kr som inte är investerade. 3. I steg tre köper du till sist femåriga köpoptioner på OMX Index med den medföljande rättigheten att köpa indexet för 1 000 punkter om det på slutdagen stänger över sin startkurs (dvs. 1 000 punkter). Om vi antar att köpoptionerna kostar 20 kr kan du köpa 27/20 = 1,35 kö-poptioner för varje indexbevis. Det indexbevis du skapat har alltså en deltagandegrad om 135 procent vid positiv marknadsutveckling (genom de köpta köpoptionerna) men endast 100 procent vid negativ marknadsutveck-ling (genom den sålda säljoptionen).

Avkastningsanalys med OTM-optionOm OMX Index på slutdagen har stigit med 10 procent förfaller säljoptionen värdelös samtidigt som varje köp-option är värd 10 procent av nominellt belopp (som i det

här fallet är 100 kr). Eftersom köparen genom indexbe-viset har köpt 1,35 köpoptioner blir värdet av köp- optionerna 10 x 1,35 = 13,5 procent av nominellt belopp. Nollkupongobligationen, som är oberoende av mark-nadsutvecklingen, har stigit till 100 kr på slutdagen och utbetalningen från indexbeviset blir således 100 + 13,5 = 113,5 kr. Om OMX Index på slutdagen istället har fallit med 10 procent förfaller både köpoptionerna och säljoptionen värdelösa eftersom index har fallit, men säljoptionen fortfarande befinner sig över lösenkursen och därmed är out-of-the-money. Nollkupongobligationen har stigit till 100 kr på slutdagen och utbetalningen från indexbe-viset blir således 100 kr. Om OMX Index på slutdagen skulle ha fallit med 40 procent förfaller köpoptionerna värdelösa, samtidigt som säljoptionen nu är in-the-money då OMX står i 600 punkter och optionens lösenpris är 700 punkter. Säljop-tionen är nu värd 10 procent av nominellt belopp och eftersom köparen av indexbeviset sålt säljoptionen är värdet på positionen -10 procent. Nollkupongobligatio-nen har stigit till 100 kr på slutdagen och utbetalningen från indexbeviset blir således 100 – 10 = 90 kr. Om OMX Index på slutdagen skulle ha fallit med 100 procent förfaller köpoptionerna värdelösa. Säljoptionen är in-the-money då OMX står i 0 punkter och optionens lösenpris är 700 punkter. Säljoptionen är nu värd 70 procent av nominellt belopp och eftersom köparen av indexbeviset sålt säljoptionen är värdet på positionen -70 procent. Nollkupongobligationen har stigit till 100 kr på slutdagen och utbetalningen från indexbeviset blir således 100 – 70 = 30 kr. Det innebär att trots att underliggande index fallit med 100 procent får du 30 kr tillbaka. Du har alltså skapat en placering med 30 procent kapitalskydd.

AVKASTNINGSANALYS MED OTM-OPTION

0

50

100

150

200

250

300

100%50%0%-50%-100%

Kursfallsskydd med OTM-option

Index

Kursfallsskydd med barriäroption

Grafen visar utbetalningen från ett indexbevis med kurs-fallsskydd med barriäroption och 160 % deltagandegrad och ett indexbevis med kursfallsskydd med OTM-option och 135 % deltagandegrad. Kursfallsskyddet är i båda fallen 70 % av startvärde.

19

Kursfallsskydd med flera säljoptionerVill man inte ha ett kapitalskydd i indexbeviset kan man ställa ut fler säljoptioner. Om du vill att utbetalningen ska vara 0 kr om underliggande index faller med 100 procent, vilket är fallet i de flesta indexbevis, ställer du ut 100/70 = 1,43 säljoptioner. Det ger dig lite större premie att köpa köpoptioner för och deltagandegraden på uppsidan blir 146 procent, medan deltagandegraden på nedsidan blir 143 procent då du ställt ut 1,43 säljop-tioner. Med denna konstruktion skulle återbetalningen bli 100 – 10 x 1,43 = 85,7 kr vid en indexnedgång om 40 procent och 100 – 70 x 1,43 = 0 kr vid en indexnedgång om 100 procent.

KURSFALLSSKYDD MED FLERA SÄLJOPTIONER

0

50

100

150

200

250

300

100%50%0%-50%-100%

Index


Kursfallsskydd med OTM-option

Grafen visar utbetalningen från ett indexbevis med kurs-fallsskydd med barriäroption och 160 % deltagandegrad och ett indexbevis med kursfallsskydd med OTM-option och 146 % deltagandegrad på uppsidan och 143 % deltagandegrad på nedsidan. Kursfallsskyddet är i båda fallen 70 % av startvärde.

IndexutvecklingKursfallsskydd med OTM-option


-100% 0% 0%

-90% 14% 10%

-80% 29% 20%

-70% 43% 30%

-60% 57% 40%

-50% 71% 50%

-40% 86% 60%

-30% 100% 100%

-20% 100% 100%

-10% 100% 100%

0% 100% 100%

10% 115% 116%

20% 129% 132%

30% 144% 148%

40% 158% 164%

50% 173% 180%

60% 188% 196%

70% 202% 212%

80% 217% 228%

90% 231% 244%

100% 246% 260%

Tabellen visar utbetalningen från ett indexbevis med kursfallsskydd med barriäroption och 160 % delta-gandegrad och ett indexbevis med kursfallsskydd med OTM-option och 146 % deltagandegrad på uppsidan och 143 % deltagandegrad på nedsidan. Kursfallsskyddet är i båda fallen 70 % av startvärde. Vänsterkolumnen visar indexutvecklingen.

Skillnaden mellan användandet av barriär- och OTM-optionerHuruvida man skapar kursfallsskyddet med en barri-äroption eller med en OTM-option påverkar alltså både avkastningen och risken i placeringen. Alternativet med en barriäroption ger en högre deltagandegrad då den sålda barriäroptionen ger mer pengar att köpa köpoptio-ner för. Används en OTM-option blir deltagandegraden lägre, men också risken. Skillnaden i risk syns först när kursfallsskyddet bryts. I det fall kursfallsskyddet skapats med en barriäroption kommer investeringen när kursfallsskyddet brutits kunna likställas med att äga underliggande index. Faller index med 50 procent återbetalas 50 procent av nominellt belopp osv. Har man använt en OTM-option kommer förlusten initialt bli min-dre eftersom man skapat sig en buffert. Självklart kan OTM-optioner också användas för att skapa kursfalls-skyddet i en autocall. Effekten blir i detta fall densam-ma. Autocallens kupong kommer att påverkas negativt då kursfallsskyddet är dyrare, men risken på nedsidan blir också lägre.

20

Sverige, klockan 00.30: 9 miljoner människor sover. Samtidigt möter 1,3 miljarder människor en ny dag i Kina. Låt ditt fondkapital jobba medan du sover. Läs mer om Granit Kina 130/30 på www.granitfonder.se.

21

Granit Småbolag har belönats med 5 stjärnor hos Morningstar. Ratingen baseras på fondens historiska avkastning och risk och 5 stjärnor tilldelas de 10 procent bästa fonderna i respektive fondkategori. Granit Småbolag är en aktivt förvaltad svensk aktiefond som investerar i små och medelstora svenska bolag. Läs mer om fonden på www.granitfonder.se

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information såsom förenklat prospekt, prospekt och finansiell information kan erhållas kostnadsfritt från Granit Fonder. *Källa: Morningstar

Morningstar rating (3 år)

Om det kostade samma, vad skulle du välja?

22

Årsbästa!Strukturinvests

medarbertare listar

sina favoriter bland

årets filmer, böcker

och skivor.

23

Julklappsstress?Beställ ”Guide till Strukturerade Placeringar” senast den 18 december för leverans innan jul.

24

Strukturerade placeringar är investeringslösningar som skapas med hjälp av obligationer, optioner och andra typer av finansiella instrument. Genom att kombinera instrument med olika egenskaper finns det möjlighet att skapa attraktiva investe-ringslösningar anpassade efter rådande mark-nadsförutsättningar och individuella investerings-behov. Strukturakademin riktar sig till dig som vill lära dig mer om strukturerade placeringar, dess kon-struktion och egenskaper. Med den kunskapen ökar dina möjligheter att fatta korrekta och väl av-vägda investeringsbeslut. Läs mer på www.strukturakademin.se

Struktur-akademin

struktnytt nr7

Documents