Fiskodlingens miljöpåverkan

Reve

rsib

elIc

ke re

vers

ibel

Övergödning

Sjukdomar

Rymningar

LandskapsbildenLjudLuktHinderFet vattenhinna

0 25 50 75 100 125 150 175 200

Mycket näringsfattigt (Ultraoligotroft) - t ex Sveriges fjällsjöar

Näringsfattigt till medelmåttigt näringsrikt (oligotroft-mesotroft) - De flesta av Sveriges sjöar

Näringsrikt (Eutroft)Mycket näringsrikt (hypereutroft)ca 100 sjöar i södra Skåne, mälardalen och Östergötland

P-halt (g/l)

Övergödning och fosfor

Lämplig nivå Övergödning

Fiskproduktion (ton/år) 250 13 000

Utsläpp av fosfor (kg/år) 2 700 88 400

P-halt med odling (μg/l) 12,5 100

Nuvarande fosforhalt: 8.4 μg/l

Övergödning och fosfor

Inflöde• Vatten• Näringsämnen

Utflöde

Tillgängliga näringsämnen & Primärproduktion

Näringsämnen via foder

Bedömning av produktionsvolym i Sjöar

Sedimentation

Fosfor i foder100%

Flöde av fosfor

Partikulär fosfor i sediment

52%

Foderspill 3%

Återlösning

Löst fosfor26%

Fiskbiomassa30%

Fekalier 49%Urin 18%

Tillgängliga näringsämnen & Primärproduktion

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24

Totalfosfor (μg per l)

Fiskproduktion (kg per hektar)

Spens - log10FP = 3.0406 -1,996(log10TP)-0,509

Downing - log10FP = 0.332 + 0.531 log10TP

Vattendirektivet är utgångspunkten

Status EK-värde Mätt koncentration tot-P (μg/l)Hög ≥ 0,7 och < 12,5God ≥ 0,5 Måttlig ≥ 0,3 Otillfredsställande ≥ 0,2 Dålig < 0,2

Steg 1: Referensvärde (ref-P, μg/l)

De flesta svenska ytvatten är mer eller mindre påverkade av mänsklig aktivitet. För att kunna skatta vattnets nuvarande status i relation till ett teoretiskt opåverkat tillstånd används ett referensvärde.

Steg 2: Ekologisk kvalitetskvot (EK)

För att klassificera en sjös status delas referensvärdet med det observerade värdet. Den erhållna ekologiska kvalitetskvoten (EK) jämförs med klassgränserna i tabellen nedan och hänförs till rätt klass.

Bedömning i 7 steg

Steg 3: Klassgräns fosfor (P-klass, μg/l)

För att kunna uttrycka klassgränsen som en koncentration (μg/l) delas referensvärdet med EK-värdet för vald klassgräns.

Olika vatten olika skyddsvärda – god eller hög status?

Steg 4: Fosforutrymme (Fri-P, μg/l)

Med fosforutrymme menas skillnaden mellan sjöns klassgräns och observerad halt

Inteckning av fosforutrymme?

Steg 5: Fosfordos från fiskodling (L, kg/år)

L = Produktion (FK Pfoder - Pfisk) * 10

Steg 6: Koncentrationsökning av fiskodling (Odl-P, μg/l)

För att beräkna den koncentrationshöjande effekten av fosfortillskott i ett ytvatten används vanligen en massbalansmodell som uppskattar långtidsmedelvärden av totalfosforkoncentrationen i en sjö när den är i jämvikt, d v s efter en längre tid med samma fosfortillskott.

Den koncentrationsökning fiskodlingen teoretiskt ger upphov till kan beräknas enligt följande: Odl-P = 1.12 * (TPin / (1+ √T))0.92

Kalibrering Konstanter K 1 K 2OECD (1982) Hela databasen 1,55 0,82OECD (1982) Nordisk kalibrering 1,12 0,92OECD (1982) Alpina sjöar 1,58 0,83OECD (1982) Grunda sjöar och dammar 1,02 0,88OECD (1982) USA 1,95 0,79Johansson & Nordvarg (2002) 0,78 0,82

Steg 7: Ryms sökt odlingstillstånd inom ramen för fosforutrymmet?

Teoretisk fiskproduktion (ton/år) = Tolerabel belastning / ((FK * CI - CR)*10). För slutlig bedömning jämförs den teoretiska fiskproduktionen, baserat på sjöns fosforutrymme, med det sökta odlingstillståndet.

DIMENSIONERING AV PRODUKTIONSVOLYM OCH BEDÖMNING AV MILJÖEFFEKT

Steg 1: Referensvärde (ref-P, μg/l)Absorbans 420 nm i 5 cm kuvett (AbsF) 0,010

Höjd över havet (m) 300

Medeldjup (m) 40,1

Referensvärde fosfor (μg tot-P/l) 3,0

Steg 2: Ekologisk kvalitetskvot (EK)Uppmätt P-halt i sjön (μg tot-P/l) 3,37

Ekologiska kvalitetskvoten (EK) 0,89

Ekologisk status Hög

Steg 3: Klassgräns fosfor (P-klass, μg/l)Hög status God status

Klassgräns som ej bör överstigas (μg/l) 4,26 5,97

Steg 4: Fosforutrymme (Fri-P, μg/l)Klassgräns som ej bör överstigas (μg/l) 5,97 Välj värde baserat på klassgräns enligt ovan

Inteckning av fosforutrymme (%) 100%

Tillgängligt närsaltsutrymme (μg tot-P/l) 2,60

Steg 5: Fosfordos från fiskodling (Dos-P, kg/år)Sökt produktion (ton/år) 2 000

Foderförbrukning (ton) 2 400

Foderkoefficient 1,20

Fosforinnehåll foder (%) 0,90

Fosforinnehåll fisk (%) 0,40

Förlust fosfor (kg tot-P/år): 13 600

Flödeskorrigerad belastning från fiskodling (CTPin, μg/l) 4,86

Steg 6: Koncentrationsökning av fiskodling (Odl-P, μg/l)Sjöyta (km2) 158

Vattenvolym (m3) 6335800000

Vattenföring (m3/s) 88,70

Vattenföring (m3/år) 2797243200

Vattenomsättning (år) 2,27

Tolerabel belastning från odling (kg tot-P/år) 17 502

Ökning av fosforhalt (CTP, μg/l) 2,06

Predikterad P-halt med odling (μg tot-P/l) 5,4

Fosfortransport ut ur sjön (kg/år) 5 766

Fosforretention (%) 58%

Steg 7: Ryms sökt odlingstillstånd inom ramen för fosforutrymmet?Teoretisk fiskproduktion (ton/år) 2 574

Skillnad möjlig produktion vs sökt produktion 573,9Ryms sökt tillstånd? Ja

Bedömning av nyetablering

• Tillgången på vattenkemiska data• Tidsserie på minst tre år och en provtagning varje månad

• Fatta ett preliminärt beslut utifrån de data som finns tillgängliga och ge ett tidsbegränsat tillstånd i 5-10 år (prövotid).

• Vid stor osäkerhet i datakvalitet kan försiktighetsprincipen tillämpas • Ett kontrollprogram inrättas som fångar upp den vattenkemiska statusen

vid starten av odling och eventuella förändringar under perioden. • Efter prövotiden kan en bra bedömning göras utifrån data i

kontrollprogrammet och tillståndsgiven produktion revideras.

Närsaltseffekter av fiskodling

Inteckning av P-utrymme

Odling

• Nuvarande tillståndsgivna produktion ligger på sammanlagt 2750 ton. • Den totala potentialen ligger på ca 35 000 ton per år.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Odling

Påverkansgrad

00,20,40,60,8

11,21,41,6

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

God status

Hög status

Ursprungsstatus

Slutsats: inga övergödningsproblem → starkt överdriven ”försiktighet” i många fall

Närsaltseffekter av fiskodling

Närsalter via foder In- och utflöde• Vatten• Fosfor/kväve

Tillgängliga närsalter & Primärproduktion

Kust

Typ av havsområde Bassängordning

0 1 2 3 4 5

Öppen kust och utsjö 0 - - - - - Öppen fjärd, bukt - 6 14 27 56 81 Områden med utanförliggande trångt sund

- 20 30 46 42

Område med utanförliggande tröskel - 17 30 68 157 108

BEDÖMNING AV UTBYTESTID (DYGN) FÖR YTVATTEN

Vattenyta

KustområdeArea (A) och volym (V)beräknas för områdetinnanförbegränsningslinjerna

Öppet hav ellerangränsandekustområde

Kustområde

Tvärsnittsarea(At)=Alinje*ADm

Topografisk öppenhet

E a =100*At i

i=1

¥å

A

Teoretisk utbytestid förytvatten (månad)

At

At

Begränsningslinje

Alinje

ADm

A tot A t( )= Atii=1

¥å

Total tvärsnittsarea

Ty = e- 4.33* E a +3.49

30

At

BERÄKNING AV UTBYTESTID FÖR YTVATTEN

• Vart tar närsalterna vägen - effekt?• Hög vattenomsättning – inga lokala övergödningsproblem• Hur beräkna ett lämpligt närsaltsutrymme?• Undvika lokala miljöproblem (sedimentation)• Politiska mål med att minska övergödningen av Östersjön?• Oligotrofiering i Bottenviken?• Goda produktionsförutsättningar i havet• Glesbygdsproblematik och sysselsättningsbehov• AquaBest koncept: nettouttag av närsalter via fiskodling• Kvotera utsläpp av närsalter för olika regioner?

Problemställningar havsbaserad fiskodling

MOM Matfiskanlegg – Overvåkning – Modellering

I Norge har gränsen för vad en fiskodlingslokal klarar av definierats som den maximala produktionen som tillåter ett livsdugligt bottenfaunasamhälle under odlingen och när djuren i sedimenten har försvunnit så har den maximala produktionen överskridits

Övervakningen i MOM är fokuserad på sedimentundersökningar medan vattenkemin har en underordnad plats

Resultat: odlingarna har flyttat ut till mer exponerade lägen – spridning av organiskt material

0

3

6

9

12

15360/0

1530

45

60

75

90

105

120

135150

165180

195210

225

240

255

270

285

300

315330

345 AO1 15m

max

medel0

5

10

15

20

25360/0

1530

45

60

75

90

105

120

135150

165180

195210

225

240

255

270

285

300

315330

345 AO4 5m

max

medel

0

3

6

9

12

15360/0

1530

45

60

75

90

105

120

135150

165180

195210

225

240

255

270

285

300

315330

345 AO4 15m

max

medel0

5

10

15

20

25360/0

1530

45

60

75

90

105

120

135150

165180

195210

225

240

255

270

285

300

315330

345 AO1 5m

max

medel

Max- och medelvärden för strömstyrkan (cm/s)

500 m

AO1

AO3

AO4

Teoretiska sedimentationszoner och dominerande transportriktning

Förrymd fisk från odling

Risk för inkorsning med vilda populationer• Genetisk

degeneration• Hybridisering

“Ekologisk konkurrens” med vilda populationer• Föda• Habitat• Predation

Odlad öring har satts ut i sjön Møsvatn under 40 år. Genetiska studier visar att den främmande stammens gener i mycket liten utsträckning återfinns i dagens population (<3%).

I Tinnsjø har stora mängder odlad öring satts ut under en 30-års period. Mycket lite av dessa fiskars gener återfinns dock hos dagens population.

Utsättning av odlad fisk

Yngel 1-somrig 1-årig 2-årig Totalt

304 500 518 863 36 350 12 100 871 813

Utsättning av laxyngel i SävarånUrsprung i huvudsak Byskeälven

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

19891990

19911992

19931994

19951996

19971998

19992000

20012002

20032004

2005

År

Anta

l

Ingen genetisk inblandning kan påvisas!

Antal rymlingar av lax & regnbåge från Norsk kassodling

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 20110

100,000

200,000

300,000

400,000

500,000

600,000

700,000

800,000

900,000

1,000,000

Norge: I områden med mycket fiskodling kan upp till 80% av lekfisken i älvar vara odlad.

Skottland: Mer än 90% av lekfisken i vissa älvar var odlade

Färöarna: 25-50% odlad lax

Reproduktiv framgång?

Hanar som rymmer sent: 1%Hanar som rymmer tidigt: 29%Honor som rymmer sent: 20%Honor som rymmer tidigt: 82%

23 påvisade reproduktioner av regnbåge i 15 svenska vattendrag – inga kända etableringar

68°N

67°N

66°N

65°N

64°N

63°N

62°N

61°N

60°N

59°N

58°N

57°N

56°N

Regnbåge har odlats i över 100 år i Sverige och många miljoner fiskar har funnits i naturliga vatten

genetiskt och ekologiskt ofarlig?

Bäckröding - tusentals självreproducerande populationer i hela Sverige

68°N

67°N

66°N

65°N

64°N

63°N

62°N

61°N

60°N

59°N

58°N

57°N

56°N

Konkurrerar ut vår inhemska öring i små till medelstora vattendrag

Rymningar och riskbedömning

• Finns skyddsvärda populationer?

• Riskbedömning av odlingsart

• Vilket geografiskt ursprung har det odlade materialet (stam & selektion)?

• Spridningsmöjligheter?

• Anläggningstyp?