miljöpåverkan från elsektorn och hur en upphandlande enhet kan hantera detta i en elupphandling

Hållbar Utveckling - Elupphandling

Miljöpåverkan från elsektorn och hur en upphandlande enhet kan hantera detta i en elupphandling

Kaj Forsberg, EME Analys


EME Analys

En fristående och oberoende konsult för aktörer på den

nordiska elmarknadenHolländargatan 23 4tr111 60 STOCKHOLM

[email protected] - www.emeanalys.seTelefon: 08-440 42 50 – Fax: 08-440 42 59


EME Analys

• Utredningar för myndigheter– Marknadsdesign, föreskrifter– Säkerhet och beredskap

• Modellutveckling för prognos av priser• Rådgivning för slutkunder/köpare av

el– Upphandlingar– Löpande förvaltning av

avtal/prissäkringar– Marknadsbevakning – ELFORUM– Kartläggning – Energi & Miljö


Bakgrund

• Insikterna om energiförsörjnings- och klimatproblemen i framtiden har skapat tre parallella processer (t ex inom EU)– Verka för mindre utsläpp av

klimatgaser• Framför allt CO2

– Mer förnyelsebar elproduktion– Energieffektivisering


Bakgrund

• Kraftfulla politiska målsättningar, som också backas upp med medel för forskning och utveckling– Tekniker för att minska utsläpp av eller

deponera koldioxid– Tekniker för solceller, vågenergi m m– Investeringar för energieffektivisering


Hur berörs vi i Sverige?

• Sverige (och Norden) har av tradition miljövänligt elsystem– Sverige >45% vattenkraft– Norge >95% vattenkraft– Dessutom stor andel kärnkraft

(Finland och Sverige)– Endast liten del fossil förbränning,

framför allt Danmark och Finland


0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2010

Pro

ce

nt

EU (25 countries)

Denmark

Germany

France

Finland

Sweden

United Kingdom

Norway

Andel förnyelsebar produktion


Förändringsstrategier

• Använda styrmedel snarare än lagtext för att stimulera effektivisering och ökat inslag av förnyelsebar produktion

• Marknadsbaserade system snarare än skatter – sätta ett pris på utsläpp

• Implementera på EU-nivå och globalt (Kyoto och fortsättning)


Elcertifikat

• Ett svenskt system, som i flera avseenden liknar andra system för RECs (Renewable Energy Certificates) som finns i Europa

• Utgår från lagstadgad kvot av elförbrukning som ska härröra från ”förnyelsebara” källor


Elcertifikat

• Dessa anläggningar får elcertifikat:– Vindkraft– Solenergi– Geotermisk energi– Biobränslen– Vågenergi– Vattenkraft

• Småskaliga anläggningar (max 1,5 MW)• Ökning av produktionen i befintlig vattenkraft• Ny vattenkraft


Elcertifikat kvoter

• 2003 7,4% 10,7 TWh• 2004 8,1% 11,7 TWh• 2005 10,4% 15,1 TWh• 2006 12,6% 18,3TWh• 2007 15,1% 21,9 TWh• 2008 17,0% 24,7 TWh• 2009 17,9% 26,0 TWh


Priser


Handel med elcertifikat

• Ursprungligen fanns tre sätt för en kund att tillgodose sitt behov av elcertifikat

1. Låt leverantören ombesörja allt, acceptera tillsvidarepris

2. Låt leverantören handla och deklarera, men gör egna avrop

3. Sköt allt själv

• Idag endast 1 och 2 möjligt.


Vad händer med elcertifikatpriset?

• 2003 och 2004 sammanföll priset med takpriserna på 170 resp 240 SEK/MWh.

• Under ett par år har överskott rådit, vilket borde ge priset 0 SEK/MWh– Möjligheten att spara certifikat lyfter

priset

• Kraftigt ökade krav på elcertifikat närmaste åren ger underskott– Vad blir priset då? Taket är borttaget.


Handel med utsläppsrätter (för CO2)

• Startade februari 2005 inom ramen för det s k EU ETS (EUs Emission Trading Scheme)– Finns också på andra håll i världen

• EU ETS har varit mycket turbulent• Stor påverkan på elpriset• Osäker framtid, men tydlig

målsättning från EU


Handel med utsläppsrätterKoldioxid på NordPool

0

5

10

15

20

25

30

35

2006-04-03 2006-05-05 2006-06-07 2006-07-05 2006-08-02 2006-08-30 2006-09-27 2006-10-25 2006-11-22 2006-12-20 2007-01-22 2007-02-19

EU

R/t

on

Pris EUADEC-07

Pris EUADEC-08


Varför har prisutvecklingen på utsläpp varit så stökig?

• Politiskt konstruerat system• Utgår från att man skapar ett

underskott på någon procent• Tiotusentals anläggningar som ska

rapportera utsläpp och deklarera rätter• Osäker historisk statistik• Politisk dragkamp mellan nationer som

vill just sin inhemska industris bästa


Varför påverkas nordiska elpriser av CO2-handeln?

• I Danmark körs kontinuerligt kolkondens, som är beroende av utsläppsrätter

• Import även från Tyskland, snart även Holland

• Marginalkostnadsprissättning


Gör CO2-handeln nytta?

• För perioden 2005-2007 har handeln inte lett till några direkta utsläppsreduktioner– Men frågan har fått fokus och alla

större industrier, kraftproducenter m fl måste nu börja tänka på detta som en kostnad

• Viktigt med långsiktighet– Nästa period 2008-2012 inte lång nog

• Feltänk gav elköpare en stor del av notan


Vad är egentligen ”miljöanpassad el”?

• Elproduktion med mindre negativ miljöeffekt (i form av utsläpp) än traditionell produktion – ofta kondenskraft byggd på förbränning av fossila bränslen

• Vindkraft• Biokraftvärme• Solenergi• Vågenergi mm


Hur ser man på kärnkraft?

• Fråga om värderingar

• Kärnkraft släpper inte ut CO2, men ger upphov till andra miljöhot

• Hittills inga miljöprodukter som inkluderar kärnkraft


Miljöalternativ i leveransen

• Alla möjliga varianter finns tillgängliga– Grön el– Bra Miljöval– EPD

• Olika leverantörer lanserar egna alternativ


Bra Miljöval

• En logotype som kopplats till ett antal krav på olika typer av produkter

• Logotypen och rätten att formulera kraven för användande ägs av Svenska Naturskyddsföreningen


Merkostnad för miljö-el

• Varierar över tid• Vattenkraft (ev med inslag av vind och

biokraftvärme) – cirka 1-2 SEK/MWh• Bra Miljöval – 4-6 SEK/MWh• Observera att man handlar upp

miljöalternativet som ett påslag för öronmärkning av ursprunget, dvs man betalar inte produktionskostnaden i just den typen av kraftverk!


Deklarera ursprung

• Om man köper en miljöprodukt bör man också få en vettig redovisning/ deklaration (gärna reviderad av oberoende part) av sin leverantör

• Fundera på vilka organisationer man kan stödja


Produktionskostnad

• Vatten – billigt 50 SEK/MWh• Kärnkraft – 250 SEK/MWh• Kolkondens – från 300 SEK/MWh• Oljekondens – från 700 SEK/MWh

• Vindkraft – från 300 SEK/MWh• Vågenergi/solenergi ej

kommersiellt gångbara ännu


Effektutveckling vindkraft

Källa: Vestas


Vattenkraft

• I Sverige finns totalt 2082 vattenkraftverk

• 511 av dessa är större än 1,5 MW• Sammanlagd effekt 16200 MW• Småskalig vattenkraft = < 1,5 MW

– I Sverige ger 1571 verk 1,7 TWh• Beräkningar tyder på möjlighet att

expandera till 10 TWh


Småskalig vattenkraft önskas

• Huvudsakligen är det den småskaliga vattenkraften man vill stimulera till utbyggnad– Lokalt kretslopp– Jämnare vattenflöden– Minskar nätförluster– Skapar arbetstillfällen mm


Strategier för upphandling

• Se över vilken miljöpolicy som redan finns och vad som är rimligt/relevant i elsammanhang– Absolut Bra Miljöval?– Extra hög andel förnyelsebart?

• Hög ambition kan kosta mycket extra

• Genom elcertifikaten ger varje elköpare bidrag till stöd för förnyelsebar produktion


Möjliga vägar på längre sikt

• Stort intresse hos många köpargrupper för att etablera egen produktion

• BasEl, industrins initiativ för att öka utbudet i Norden– Kabel från Ryssland – nej– Delägande i svensk kärnkraft – troligen

inte– Investering i vindkraft – VindIn AB, ca 1

TWh


Möjligheter med vindkraft

”Genom att köpa in sig i vindkraftsparker kan Sveriges kommuner och landsting tjäna miljardbelopp varje år…”


Många detaljer att kartlägga

• Regler för anslutning till lokalt nät• Skattebefrielse• Intäkter från elcertifikat• Tillstånd från kommun/länsstyrelse• Kostnad för material/installation• Seminarium med studiebesök på

Gotland i juni


Stöd till solenergi

• Cirka 150 miljoner kronor avsatt till pilotprojekt/subventionering av solenergi i offentlig verksamhet– Beloppet avsatt på tre år– Endast 50% förbrukat år 1 och 2

miljöpåverkan från elsektorn och hur en upphandlande enhet kan hantera detta i en elupphandling

Documents