fokus samhällsutveckling

www.pbt.se

Till våra team i Solna och Uppsala söker vi VVS-ingenjörer för projektering, utredningar, kalkyler och besiktningar av rör, luftbehandling, styr, kyla samt industriell VVS. Konstruktion och VVS- design sker i AutoCAD och Revit miljö med applikationerna CADvent och MagiCAD. applikationerna CADvent och MagiCAD.

Är du intresserad?Kontakta Robert Norström, Uppsala eller Per Nordlund, Solna.

Till våra team i Solna och Uppsala söker vi VVS-ingenjörer för projektering, utredningar, kalkyler och besiktningar av VAR MED OCH FRÄMJA GRÖNT BYGGANDE!

Kvalitets- och miljötänkandet är en del av vår affärsidé.

PB teknik AB Solna: Vretenvägen 2, 171 54 SolnaUppsala: Salagatan 18, plan 4, 753 30 UppsalaTel. +46 (0)8 564 859 50, Fax. +46 (0)8 564 859 60, mail: [email protected]

FOKUS SAMHÄLLSUTVECKLINGGRUNDEN FÖR TILLVÄXT OCH HÅLLBARHET

Peter Örn – om att vända utmaningar till möjligheter

Infrastruktur– ökade satsningar på underhåll och nya stambanor

Gröna stadsdelar– rekordstort intresse

Transportforskning– Sverige världsledanre

Digital infrastruktur – stora investeringar krävs

Smartare elnät – krav i det moderna samhället

Svensk export – hälsosamt överskott

NOVEMBER 2014

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

P

REMIUM

P A R T N E

R

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2

LEDARE JONAS BJELFVENSTAM

Dåligt upplysta och förfallna platser skapar en känsla av otrygghet. Kopplingen mellan färg och belysning på en plats och de känslor den väcker hos människor är väl dokumenterad och på väg att bli en allt vik-tigare del av modern stadsutveckling. Genom färg och ljussättning ska Kista bussterminal bli en både tryggare och mer trivsam plats för alla de tusentals resenärer som passerar dagligen. Upprustningen är resultatet av ett samarbete mellan Kista Science City och världens största färgtillverkare Akzo Nobel.

–Vi ser fram emot att skapa ett renare, trevligare och tryggare torg. Kulör och ljussättning fyller en viktig funktion i arbetet med att skapa snygga

mötesplatser som varken inbjuder till klotter eller nedskräpning. När inslagen av färg och ljus för-stärks på en plats blir det svårare att gömma sig, vilket förebygger brottslighet, säger Per Nimér, färgexpert och designchef på Akzo Nobel.

Rätt färg ska ge tillväxtAkzo Nobel är initiativtagare till det globala forsk-ningsprojektet Human Cities som ska fördjupa kun-skapen om bland annat kopplingen mellan färg och ekonomisk utveckling. Syftet är att genom rätt färg kunna bidra till levande och hållbara städer. Nu gör alltså Kista Science City, Akzo Nobel och mark-

ägaren Stockholms stad gemensam sak för att göra bussterminalen i Kista till en ännu säkrare och triv-sammare plats. Bussterminalen är en viktig samlings- plats där många människor rör sig dagligen.

– Vi arbetar, på uppdrag av bland annat fastig- hetsägare, högskolor och företag som är verk-samma i Kista, med att öka tryggheten och skapa levande, attraktiva mötesplatser. Så snart frosten försvinner i vår inleds arbetet. Vårt mål är att Kista ska ligga i frontlinjen inom innovativ stadsut-veckling. Förhoppningen är att bussterminalen blir både en trevligare och smartare plats, säger Thomas Andersson, vd på Kista Science City.

Ljus och färg skapar tryggare och rikare KistaI ett samarbete mellan Kista Science City, Stockholms stad och färgtillverkaren Akzo Nobel blir bussterminalen del av ett globalt forskningsinitiativ kring bland annat kopplingen mellan färg och ekonomisk tillväxt.

DET FINNS GOTT om mål och intressekonfl ikter i transportsektorn. Trafi ksäkerhet, miljö eller tillgänglighet låter sig inte alltid förenas. Ibland går det att lösa upp motsättningarna med ökad kunskap, ibland får ett mål helt enkelt stå tillbaka för något annat. Med förändringarna eft er höstens val behöver man se vilka kunskapsunderlag som fi nns, vad som saknas och vad som kan behöva uppdateras för att bra, faktabaserade beslut skall kunna fattas. Forskningen ställer många frågor och levererar ständigt ny kunskap och nya svar.

OM TVISTEFRÅGOR SOM Förbifart Stockholm och Bromma fl ygplats fi nns omfattande kunskapsunderlag. Säkert går det att ta fram ytterligare fakta. Det är dock ingen djärv gissning att dessa frågor i slutändan kommer att få lösas genom politiska överenskommelser mellan inblandade parter. En stilla förhoppning är då att de beslut som fattas grundas på så allsidiga beslutsunderlag som möjligt, på kunskap snarare än magkänsla, på vetande snarare än tyckande.

Även en lång rad andra frågor behöver föras framåt under de närmaste åren.

• Möjligheter att genom olika ekonomiska styrmedel begränsa

trafi kens miljöpåverkan, t.ex. genom förändrade skatter eller riktade subventioner,

• Organisationen av järnvägens drift och underhåll, datatillgång, uppföljning och planering av underhåll,

• Organisering av järnvägsmarknaden i övrigt och åtgärder för att utveckla och förbättra järnvägssystemet i stort,

• Väg och järnvägsinfrastrukturens anpassning till klimatförändringarna,

• Eventuella höghastighetsjärnvägar är i dagsläget storstilade visioner, men underlagen minst sagt begränsade, inte minst i fråga om de ekonomiska beräkningarna och hur kostnaderna kan matcha nyttan,

• Planering och prioritering för investeringar i nya infrastrukturobjekt.

MAN SÄTTER GÄRNA likhetstecken mellan infrastrukturprojekt och nya väg och järnvägsprojekt. Bygga nytt och bygga stort förutsättes lösa de fl esta problem. Och kanske framstår nya projekt med nya resurser oft a som den enklaste och genaste vägen för att lösa ett aktuellt problem. Det är dock inte alltid det bästa sättet att använda gemensamma – knappa – resurser. Vi måste bli bättre på att ställa kostnader mot nytta, bedöma samhällsekonomiska eff ekter och utifrån den så kallade fyrstegsprincipen värdera om andra åtgärder kan genomföras i stället för att bygga den där nya motorvägen eller järnvägslänken.

OM VI SKALL klara en god samhällsutveckling där transportsystemet spelar en viktig roll även i framtiden, är jag övertygad om att vi också behöver bli bättre på att fi nna smarta sätt att utnyttja befi ntlig kapacitet i infrastrukturen, t.ex. genom utformningen av avgift ssystemen. Vi måste utnyttja modern teknik bättre för en eff ektiv trafi kstyrning och för att begränsa trafi kens miljöpåverkan, inte minst i de stora städerna. Ett eff ektivt underhåll av befi ntlig infrastruktur och mer av samverkande system mellan transportslagen är andra viktiga inslag.

Klimatförändringar, migra-tion, demografi och urbani-seringen tillhör några av de stora samhällsutma-ningarna i vårt århund-rade. De har alla en direkt koppling till hur vi väljer att forma samhällsutveck-lingen, hur vi planerar, bygger och konsumerar nu och under en överblickbar framtid. Jag tror att det också för de flesta står alldeles klart att transport-systemet har en central roll i samhällsutvecklingen.

Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör, VTI

LÄS MER OM...

»En stilla förhoppning är att de beslut som fattas grundas på så allsidiga besluts-underlag som möjligt.

FOKUS SAMHÄLLSUTVECKLINGProjektledare

Richard Seger Johansson

[email protected]

Affärsutvecklare

Marcus Carloni

Text

Fredrik Dhejne, Annmarie Palm,

Annika Wihlborg, Anders Edström Frejman

Textkorrektur

Pål Johansson

Omslagsbild

Rasmus Lindh/BTH

Redaktionschef

Ruxandra Bocaciu

Grafisk formgivning

Smart Media Publishing AB

Layout och repro

Martin Isaksson

Distribution

Dagens Industri, november 2014

Tryck

BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, Daily Print, Umeå

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media hjälper sina kunder att förstärka

varumärken, driva försäljning och skapa mer-

värden inom deras målgrupper – genom att

producera innehåll som är behovsmotiverad

och som engagerar. Smart Media har levere-

rat Content marketing-lösningar i världsklass

sedan 2007. Ring oss i dag så kan vi berätta

mer om hur vi kan hjälpa ert företag.

04 Elens betydelse för samhället

05 Hög nivå på svensk transportforskning

06 Stort intresse för hållbara stadsdelar

08 Krav på effektivare byggprocesser

10 Ungdomarna lämnar glesbygden

12 Fortsatt positivt för svensk export

14 Profilintervju Peter Örn

18 Utmaningar för hållbart samhällsbyggande

20 Dialog och investering för utveckling

22 Expertpanel

24 Stor infrastruktursatsning

26 Krönika Anders Persson

Trevlig läsning!Richard Seger JohanssonProjektledare

PREMIUM PARTNER:AffärsConcept är ett konsultföretag inom SKL Kommentus koncernen, verksamt inom offentlig upphandling. Vi hjälper köpare inom offentlig sektor att genomföra lyckade affärer. Verksamheten består av fem inriktningar: Upphandling, Utbildning, Utredning, Upphandlingsrätt, Uppföljning. www.affarsconcept.se

Smart Media Publishing Sverige AB

Riddargatan 17, 114 57 Stockholm

Tel

08-660 84 39

Email

[email protected]

Webb

www.smartmediapublishing.com

Utmaningar bör mötas med kunskap

Trevlig läsning!

Iterio – ITS-experter som e�ektiviserar kapacitetsanvändningen i framtidens hamnar

Konsultbolaget Iterios ITS-specialister arbetar bland annat med tra-

– Vi är med under hela projektet från idéskisser till systemhandling och

uppställningsytor.

som möjligt i takt med att hamnområdena krymper. Där kan vi bidra med

Vi kan den digitala infrastrukturen

Vi vill bli många fler! Vi söker kontinuerligt efter kompetenta och lösningsfokuserade konsulter som vill vara med

och skapa framtidens lösningar inom nätinfrastruktur och kommunikation. Läs mer på

orbionconsulting.se/karriar och skicka din ansökan redan idag.

Effektivisera och kapitalisera på det kraftfulla fiber- och mobilnätet. Tillsammans med mjukvaror, applikationer och

smarta enheter skapar det fantastiska möjligheter som förenklar vardagen.

Vi på Orbion Consulting hjälper våra kunder att identifiera och utveckla affärsmöjligheter, projektera, driftsätta och

driva projekt inom nätinfrastruktur och kommunikation.

Läs mer om hur vi kan hjälpa din verksamhet på orbionconsulting.se


4

AKTUELLT STRÖMFÖRSÖRJNING

Användningsområdet för el som produkt är brett. Vi använder el när vi lagar mat, värmer våra hus och laddar våra mobiler. Och elberoendet är lika starkt bland företag. Nästan alla verksamheter, från den lokala pizzerian till stora elförbrukare som Holmen och LKAB, är helt beroende av el för att producera sina produkter och tjänster.

Vårt moderna samhälle kräver pålitliga elnätFör att samhällets strömförsörjning ska fungera tillfredsställande krävs att elnäten är av hög kvalitet och väl underhållna så att de exempelvis kan stå emot utmaningarna från vädrets makter. När elen försvinner får det stora och kostsamma konsekvenser, till exempel får människor svårare att ta sig till sitt arbete och det blir produktionsbortfall inom industrin.

–Uppdraget är att kunna erbjuda kunderna och det omgivande samhället en trygg elleverans dygnet runt, året runt. För att klara detta genomför Vattenfall kontinuerliga investeringar i sitt svenska elnät. Prognosen för 2014 är att nästan 4 miljarder kronor kommer att investeras i elnätet, vilket motsvarar cirka 10 procent av den svenska energibranschens totala investeringar 2014, enligt SCB, säger Annika Viklund, vd för Vattenfall Eldistribution.

–Vi investerar över en tredjedel av vår totala omsättning i elnätet. En

stor del av investeringarna används till att förbättra och förstärka det befi ntliga elnätet, till exempel till att vädersäkra elnätet genom att gräva ned elledningar och isolera luft ledningar. Våra kunder ställer, med all rätt, höga krav på en trygg och pålitlig elförsörjning och det är vår uppgift att möta behoven, idag och i framtiden, säger Annika Viklund.

Investeringarna behövs också för att bygga nya elledningar och modernisera utrustningen i elnätet, genomföra kapacitetshöjningar samt att ansluta stora elförbrukare till elnätet som exempelvis nya Karolinska Sjukhuset i Stockholm och förnybar energi från vindkraft .

Samarbete viktigt för att utveckla samhälletI Sveriges storstadsregioner sker en kraft ig tillväxt och många stora infrastruktursatsningar pågår eller står för dörren, kända sådana är exempelvis järnvägstunneln Västlänken i Göteborg och pendeltågstunneln Citybanan i Stockholm. De fl esta infrastruktursatsningar innebär också att elnätet i regionen behöver förstärkas och att många nyanslutningar till elnätet behöver göras.

Inte minst i Stockholm fi nns stora infrastrukturella utmaningar. Stockholm är en av Europas snabbast växande regioner och enligt prognoser från Stockholms handelskammare förväntas befolkningen att öka med en halv miljon människor till år 2030. I Stockholm genomfördes många infrastruktursatsningar från 60talet till och med 80talet. Förståelsen för behovet av nya bostäder och att transportsystemen behöver byggas ut är utbredd. Däremot är det inte lika känt att även Stockholms

elnät behöver moderniseras och byggas ut. Enligt beräkningar bedöms kapaciteten behöva höjas med minst 600 MW till totalt 2900 MW år 2030.

–Vattenfalls svenska elnät är 12 000 mil långt och vi har cirka 850 000 elnätskunder. Givetvis innebär det också att vi har stora utmaningar, varav kapacitetshöjningen av elnätet i Stockholm är en. Andra stora aktuella projekt är exempelvis att vi ska investera över 2,5 miljarder kronor under de närmaste åren för att förstärka elnätet i norra Sverige och utrusta vårt elnät med modern teknik för att successivt få allt ”smartare nät”, säger Annika Viklund.

– För att möjliggöra den här typen av investeringar är det avgörande med ett bra samarbete med övriga samhället, exempelvis myndigheter och kommuner. För att kunna möjliggöra en optimal infrastruktur är det angeläget att vi kan komma in i ett tidigt skede i samhällsplaneringen och etablera nära samarbeten med övriga aktörer, avslutar Annika Viklund.

De flesta av oss är bero-ende av el från det att vi stiger upp på morgonen till dess att vi går och lägger oss. Men det är först när strömmen går, när gatu-belysningen slocknar och tunnelbanan stannar, som vi verkligen blir uppmärk-samma på elens betydelse för samhällets funktioner.TEXT ANNIKA WIHLBORG

»Vi investerar över en tredjedel av vår totala omsättning i elnätet.

Utan el stannar Sverige

»Våra kunder ställer, med all rätt, höga krav på en trygg och pålitlig elförsörjning och det är vår uppgift att möta behoven, idag och i framtiden.Annika Viklund

STANDARDER FÖRFRAMTIDENS LÖSNINGAR Internationellt samarbete och kunskapsutbyte

för säkerhet, interoperabilitet och energieffektivitet i dagens och framtidens elnät.

Var med och påverka Välkommen till SEK Svensk Elstandard!

STANDARDER FÖRFRAMTIDENS LÖSNINGAR Internationellt samarbete och kunskapsutbyte − för säkerhet, interoperabilitet och energieffektivitet i dagens och framtidens elnät.

Var med och påverka Välkommen till SEK Svensk Elstandard!

Sveriges medlem i IEC sedan 1907Fastställer all svensk standard inom elområdet

SEK Svensk Elstandard | Box 1284, 164 29 Kista | Tel: 08-444 14 00 | E-post: [email protected] | www.elstandard.se www.elstandard.se/shop

Många stora elförbrukare såsom nya Karolinska Sjukhuset har höga krav på en trygg och pålitlig elförsörjning.

FO

TO

HO

LG

ER

ST

AF

FA

NS

SO

N,

SK

AN

SK

A


5

TRANSPORT FOKUS

Väsby växer!

odlingslotter

växthus

studentbostäder

orangeri

odlin

g

ener

gitekn

ik

trädgårdsstad

takterasser

ungdomslägenheterparhus

radhus

Byggen av 606 bostäder startades under förra året i

Drömmen om den moderna stadenVad kostar drömmen om den moderna staden? Hur hållbara är urbana visioner som priorite-rar konkurrens och skapar seg-regation och marginalisering? Hur kan vi bygga den rättvisa staden, som kan leda vägen till en hållbar samhällsutveckling?

Idealen om den moderna och konkurrenskraftiga staden spri-der sig globalt. Mycket resurser satsas på urban förnyelse och spektakulära projekt som till exempel Stockholm Waterfront som symboler för framgång, samtidigt som urban segrega-tion blir djupare. Strävan efter en stad i ”världsklass” är påtag-lig även i delar av världen där fattigdomen är utbredd. I Afrika rivs det ner stora informella bostadsområden för att ge plats åt nya lyxbostäder och köpcen-tra, som byggs med utländska investeringar.

Tidigare invånare avhysas och förlorar sin plats i staden. Andra fattiga såsom gatu-försäljare tvingas bort från stadskärnan, där inkomstmöj-ligheterna är störst. De anses inte passa in i bilden av den ’moderna’ staden, inspirerad av västs stadsideal. Spänningarna växer när de fattigas behov och kunskap ignoreras. Kan man tänka staden i sin helhet, där alla inkluderas? Hur kan den pri-vata sektorn bidra till att bygga socialt hållbara städer?

Dessa frågor studeras nu av forskare inom The Stockholm Urban and Regional Research Environment (SURE), vid Kul-turgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

Forskningen har en avgörande betydelse för den svenska transportsektorns fortsatta konkurrenskraft. Infrastrukturprojekt är stora och kostsamma projekt med en relativt liten felmarginal. En stor del av den transportforskning som för närvarande bedrivs i Sverige syftar till att bidra till ökad samhällsekonomisk effektivitet och utvecklandet av ett hållbart transportsystem.

– Magkänslan räcker inte särskilt långt när man ska analysera planerade investeringar i transportsektorn. Den intuitiva analysen angående behovet av nya projekt och investeringar visar sig sällan stämma, vilket beror på att transportsystem är komplexa och påverkas av en mängd olika faktorer. Konsekvenserna av politiska infrastrukturella beslut är ibland helt andra än de man ser vid första anblicken, säger Jonas Eliasson, professor i transportsystemsanalys och föreståndare för Centrum för transportstudier på KTH, Kungliga Tekniska högskolan.

EFTERLYSER MER FORSKNING PÅ

DRIFT- OCH UNDERHÅLLSÅTGÄRDER

Han efterlyser ett utökat utrymme för experimentell verksamhet och

fler innovativa metoder i verksamheter som inte nödvändigtvis innefattar stora investeringar, exempelvis snöröjning, utformningen av busstidtabeller och olika kollektivtrafiksatsningar. I Skåne och Göteborgsregionen har kollektivtrafikföretagen exempelvis provat att dela ut kostnadsfria månadskort till inbitna bilister, vilket kan uppmuntra fler att ställa bilen och åka kollektivt. Den typen av experiment ser Jonas Eliasson gärna mer av – men då måste man också göra en noggrann uppföljning av resultatet, något som alltför sällan görs.

– Det räcker till exempel inte att deltagarna i ett experiment känner sig nöjda. För att veta om en åtgärd är lyckad måste man ha en uppföljning där man använder vanlige vetenskaplig metodik, exempelvis kontrollgrup

per och påverkan av olika omvärldsförändringar. Annars är pengarna man lagt på experimentet bortkastade, säger Jonas Eliasson.

I framtiden tror han att stora delar av den svenska transportforskningen kommer att inriktas på hur vi kan förvalta och utveckla de infrastrukturinvesteringar som gjorts på ett effektivt vis. Historiskt sett har forskningen till stor del koncentrerats kring att det inom nybyggnation exempelvis, finns välutvecklade metoder för att analysera transportsektorns investeringar.

– Framöver satsas det förhoppningsvis mer på forskning kring drift, underhåll, prissättning, tidtabeller och kortsiktig planering. Jag hoppas också att forsknings resultaten snabbare kan implementeras i verksamheter, säger Jonas Eliasson.

SVENSK FORSKNING

VÄRLDSLEDANDE

Svensk trafikforskning är också en attraktiv exportvara, främst inom två områden; samhällsekonomisk analys och trängselskattesystem. Vi är erkänt duktiga på att göra väl sammansatta ekonomiska och samhällspolitiska analyser av infrastrukturinvesteringar och åtgärder innan vi tar första spadtaget.

– När jag som svensk transportforskare åker på internationella transportforskningskonferenser får jag ofta frågor om hur vi resonerade när vi skapade trängselskattesystemet i Stockholm. Vi har haft studiebesök från många europeiska länder och från Kina, Indonesien, Sydkorea och flera andra länder. De betraktar vårt trängselskattesystem som en förebild och är intresserade av att ta del av vår kompetens och erfarenhet, säger Jonas Eliasson.

TRAFIKINGENJÖRER

– EN FRAMTIDA BRISTVARA

För att bygga framtidens hållbara samhälle och bidra till en transportsektor som ser till såväl individers som industrins behov krävs en väl utvecklad samverkan mellan många olika kompetenser.

– Trafikingenjörer är en kompetens som förmodligen blir en bristvara i framtiden. Trafikingenjörer har bland annat kompetens kring hur man bygger rondeller, hur gator bör dimensioneras för optimal funktion, hur man designar busshållplatser och hur trafiksignaler bör underhållas. Intresset för trafikingenjörsutbildningen har tyvärr varit relativt lågt på senare år, vilket talar för att det kan utvecklas till ett bristyrke, säger Jonas Eliasson.

Svensk transportforsk-ning håller överlag en hög internationell nivå, i synnerhet kring konse-kvensanalyser och träng-selskattesystem. Mycket forskning bedrivs också på hur hållbara samhällen skapas.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Svensk transportforskning håller hög internationell standard

»Trafikingenjörer är en kompetens som förmodligen blir en brist vara i framtiden. Jonas Eliasson


UTMANING HÅLLBARHET

6

I ett år har tjugotvå svenska stadsutvecklingsprojekt utvärderat det brittiska certifieringssystemet BREEAM Communities. Eftersom systemet kräver en omfattande anpassning till svenska förhållanden har man istället bestämt sig för att satsa på ett svenskutvecklat certifieringssystem. Ett femtiotal företag, offentliga aktörer och organisationer deltar nu

i arbetet med att ta fram ett stadsdelscertifieringssystem som utformas utifrån svenska förhållanden. 2015 räknar man med att kunna introducera systemet. Satsningen omfattas även av ett branschgemensamt omvärldsbevakningsinitiativ som kan bidra till att främja export av svensk kompetens kring hållbara stadsdelar, en viktig möjlighet att ta vara på, inte minst eftersom Sverige ofta betraktas som en internationell förebild inom hållbar stadsutveckling.

Många hållbara stadsdelar etableras runtom i landetBland de stadsutvecklingsprojekt som är involverade i satsningen finns såväl befintliga områden, exempelvis Rinkeby i Stockholm, Lagersberg i Eskilstuna och Drottninghög i Helsingborg som nya stadsdelar, exempelvis Limhamns sjöstad i Malmö, Saltängen i Norrköping, Norrtälje hamn och Norrby i centrala Borås, där man väljer att integrera nybyggda gröna kvarter med en hållbarhetsanpassning av stadsdelens befintliga bebyggelse.

–Flera faktorer driver efterfrågan på hållbara stadsdelar. En certifiering är ett konkret verktyg med tydliga riktlinjer, vilket bland annat kan bidra till att förkorta planprocessen. Hållbara stadsdelar medför också en rad utmaningar, exempelvis att tydliggöra incitamenten för samtliga involverade parter, såväl företag som offentliga aktörer, säger AnnKristin Belkert, ansvarig för hållbara städer på Sweden Green Building Council.

Inkludera kringliggande befintlig bebyggelseYtterligare en utmaning för kommuner och byggherrar är att stärka sin medborgardialog. Etableringen av en hållbar stadsdel kräver en nära samverkan mellan medborgarna och samtliga aktörer som är verksamma i området, från fastighetsägare till byggföretag och energibolag. Enligt AnnKristin Belkert är det vanligt att medborgarna involveras alltför sent i de utvecklingssatsningar som pågår i deras stadsdel. Hon tror dock att den kommande stadsdelscertifieringen kan

bidra till att förebygga det problemet. –Vår erfarenhet pekar på en

avgörande framgångsfaktor för hållbara stadsutvecklingsprojekt; att inte betrakta den gröna stadsdelen som en isolerad företeelse. När man exempelvis planerar en nybyggd grön stadsdel är det klokt att även involvera den befintliga bebyggelsen runtomkring i hållbarhetsstrategin, säger hon.

En tydlig rollfördelning och klara spelregler kring finansieringen av hållbarhetssatsningarna i en stadsdel är också viktigt. Ett privat byggföretag kan sällan ha samma långsiktiga perspektiv som en kommun, det gäller därför att kunna mötas på mitten och enas om en finansieringsmodell där aktörerna kan delta utifrån sina villkor och krav.

–Man bör betrakta hållbarhetsarbetet i en stadsdel ur ett långsiktigt perspektiv. Det är inte klart så snart certifieringen är på plats, då vidtar utmaningen att arbeta med ständiga förbättringar och att fortsätta lyfta hållbarhetsarbetet till nästa nivå, säger AnnKristin Belkert.

Förbättrade för-utsättningar för konceptuellt byg-gande genererar fler hyresrätterBehovet av hyreslägenheter är stort i drygt 85 procent av Sveriges kommuner. En lösning på bostadsbristen kan vara ett ökat industrialiserat och standardiserat byggande. Det ökar tillgången på hyres-rätter med en hyresnivå som många har råd med.

– Bostadsfrågan är en tillväxtfråga. Genom att öka tillgången på hyresrätter med en rimlig hyresnivå stärks människors möjligheter att flytta dit jobben finns och att flytta för att exempelvis studera. Mångfalden av olika upplåtelseformer är viktig, men hyresrätten har många unika egenskaper som gör den särskilt viktig för bland annat unga människor, säger Pether Fredholm, vd på John Svens-son Byggfirma, JSB.

Han menar att en begräns-ning i överklagansmöjlighe-ten av detaljplaner samt ett avlägsnande av kommunala särkrav i samband med bygg-nation av nya hyresrätter kan bidra till att få fart på det konceptuella byggandet som möjliggör skalfördelar och rim-liga byggkostnader.

– Det är självklart bra att kraven är höga, men när kom-munernas krav på byggher-rarna varierar så mycket blir det svårt för aktörer som ägnar sig åt konceptuellt och standardiserat byggande. En ökad framförhållning i detaljplanearbetet och rimliga markkostnader i kommunerna bidrar också till att fler hyres-rätter byggs och bostadsbris-ten minskar – alla blir vinnare, säger Pether Fredholm.

Etableringen av hållbara stadsdelar pågår just nu i rekordfart. Intresset för att hållbarhetscertifiera hela stadsdelar är stort, såväl från befintliga som helt nybyggda stadsde-lar runtom i landet. För närvarande pågår arbe-tet med att ta fram ett svenskutvecklat certifie-ringssystem för hållbara stadsdelar. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Gröna stadsdelar kräver dialog och spelregler

»En certifiering är ett konkret verktyg med tydliga riktlinjer, vilket bland annat kan bidra till att förkorta planprocessen. Ann-Kristin Belkert

Besök oss på ncc.se/futureoffi ce

Foto

: Cas

per H

edbe

rg

Vi vill att du och dina medarbetare ska må bra på jobbet. Människor som trivs på sin arbetsplats presterar bättre, har lägre sjukfrånvaro och genererar ett bättre resultat för företaget.

Det är utgångspunkten för vårt forskningsbaserade koncept Future Offi ce by NCC ®. Tillsammans med dig kartlägger vi din organisations behov med utgångspunkt från faktorer som läge, kommunikationer och ytskiktsmaterial. Med ett modernt, skräddarsytt kontor – byggt för just er verksamhet – kan ni locka och behålla rätt kompetens, stärka varumärket och utveckla företaget i rätt riktning.

Kontakta oss för mer information om framtidens kontor.

We don’tbuildoffi ces.We buildbusinessresults.

FÖRDJUPNING BOSTADSPLANERING


8

Taurus Energy medverkar till en kostnadseffektiv och miljövänlig produktion av etanol från skogs- och jordbruksavfall

www.taurusenergy.eu

Intelligent avfallsplaneringAtt planera hållbara lösningar för avfallshantering borde vara lika självklart som att planera kollektivtrafikförsörjningen till en ny stadsdel. En väl fung-erande avfallshantering i såväl bostadshusen som på offentliga ytor gör området attraktivt för boende och besökare och före-bygger dessutom otrygghet.

– Smarta lösningar, exempel-vis papperskorgar som kopplats till sopsugar, gör offentliga ytor trivsammare och mer inbju-dande. Fördelen med sopsug-systemet, som transporterar bort papperskorgens innehåll så snart den fyllts, är att man förebygger problematiken med överfulla papperskorgar, säger Joakim Brodahl, kommunika-tionschef på Håll Sverige Rent.

Han anser att byggherranas medvetenhet om vad en effek-tiv avfallshantering kan tillföra ett bostadsområde har ökat. Forskning visar att risken för skadegörelse och klotter ökar i ett nedskräpat område, byggherrar som planerar väl fungerande avfallshante-ringslösningar ökar därmed tryggheten för såväl boende som besökare.

– Avfall har många an-vändningsområden och bör betraktas som en resurs, såväl ekonomiskt som miljömässigt. En byggherre som tar ansvar för avfallshanteringen visar att en hållbar boendemiljö står högt upp på agendan, säger Joakim Brodahl.

Enligt Anna Wersäll, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare, så beror den låga byggtakten i Stockholmsregionen på de krångliga byggprocesserna.

– Det tar lång tid från förslag till realisering. Ibland kan det dröja flera år innan man tar beslut på att sätta igång med planarbeten, säger Wersäll.

Det finns dock kommuner som lyckats speeda upp sina byggprocesser. En av de kommuner som får agera positiv förebild är Upplands Väsby.

– Där har man redan från början skapat ett forum där alla inblandade ska kunna vara med och diskutera. Det gör att man undviker konflikter längre fram. Sundbyberg är för övrigt de som bygger mest. Även i Nacka

har man en riktigt bra byggtakt. Men det finns också kommuner

där det byggs väldigt få bostäder. – Danderyds kommun har till

exempel nyligen gjort sitt stora markreservat för bostadsbyggande till naturreservat. Därmed har de för all framtid gjort sig av med möjligheten att bidra till regionens bostadsförsörjning.

PÅ TAL OM goda exempel vill Wersäll lyfta fram Skanskas samarbete med Ikea, BoKlok. Kostnaderna hålls nere med hjälp av få och standardiserade lösningar i kombination med industriell produktion av hela hus i fabrik.

– Det är ett jättebra initiativ. Bygg branschen har mycket att lära av industrin när det gäller att effektivisera sina processer.

Enligt Wersäll är planprocesserna helt beroende av vilka handläggare som är inblandade. En annan sak som sätter käppar i hjulen är alla överklaganden.

– Förutom alla de olika parter som är naturligt inblandade i projekten så är överklaganden också möj

liga för de som inte alls är berörda av de olika byggena. Då är det klart att det stoppar upp i maskineriet. För att råda bot på detta tror jag att det vore klokt att begränsa möjligheterna till att få överklaga.

Men enligt Wersäll är det enskilt största hindret för byggandet av bostäder i Stockholm det faktum att det är brist på mark. Stockholms Handelskammare bad nyligen teknikkonsultföretaget Tyréns att presentera en karta över byggbar mark som inte omfattas av restriktioner kring buller, rasrisk, strandskydd och riksintressen för natur och kultur.

– Kartan visar att det i praktiken inte finns någon användbar mark alls.

DET MESTA SOM byggs i dag är därför komplettering av befintliga bostadsområden och på mark som redan används, till exempel industriområden. Enligt Wersäll är det dock mer av en konsekvens än en lösning. För att få fart på bostadsbyggandet måste mer mark frigöras, genom att man lättar på restriktionerna.

– Det är viktigt att vi betonar

betydelsen av att förenkla planprocessen genom förändringar i lagstiftningen, så att det blir färre steg, tar kortare tid och blir färre hinder.

– Ekonomi, samhällsbyggande och bostadsförsörjning måste slå igenom mer i planprocessen. Det i dag, i mitt tycke, överdrivna fokuset på ekologi måste stå tillbaka lite om vi ska klara de framtida samhällsutmaningarna.

SEDAN TVÅ ÅR tillbaka samarbetar Stockholms Handelskammare i ett projekt – Stockholmsgruppen för tillväxt – med några av branschens största byggbolag, bland andra JM, Skanska, NCC och Riksbyggen samt stora fastighetsägare som exempelvis Humlegården och Jernhusen. Syftet är att diskutera möjligheter för att kunna snabba på och effektivisera byggprocesserna i regionen.

– Det är helt avgörande för bostadsbyggandet att kommunernas tjänstemän och politiker, länsstyrelsen och byggföretagen samarbetar och gör allt de kan för att underlätta byggandet, avslutar Anna Wersäll.

I Stockholm är bostadsbris-ten ett omfattande problem som hindrar tillväxten. Det byggs för lite i kommuner-na, men några föredömliga undantag finns.TEXT ANNMARIE PALM

Effektivare byggprocesser på agendan

»Förenkla planprocessen genom förändringar i lagstiftningen så att det blir färre steg.Anna Wersäll

Katrineholm växerKatrineholm är verkligen på gång, vi är numera en kom-mun där befolkningen ständigt ökar. Det byggs bostäder runt om i kommunen och det planeras för ännu fler. I takt med att befolkningstillväxten ökar stiger också ef-terfrågan på förskoleplatser. Så det gäller att vi på bästa sätt tar hand om våra allra yngsta kommuninvånare. Under november 2014 startar vi därför upp arbetet med 15 nya förskoleavdelningar – allt för att tillgodose de behov som uppstår när Katrineholm växer. Hos oss är förskola och skola en del av vår stad och landsbygd, och framförallt en del av Katrineholms framtid.

Katrineholms nya stortorg tar formI våras inleddes en arkitekttävling där uppdraget var att rita ett nytt hus till Stortorget i Katrineholm. Av totalt 135 tävlande bidrag från tio olika länder utsåg en enig tävlingsjury Andreas Bengtssons, Anna Carlssons och Johanna Enhörnings skimrande torghus Klädd till fest till slutgiltig vinnare av prissumman på 400 000 kronor.

Katrineholms nya torghus anpassar sig till dagens situ-ation och historia men pekar mot framtiden. Byggnaden rymmer många lägenheter och lokaler och ger intryck

av att vara ”ett stort litet hus”. Ett fantastiskt solläge vid torgbyggnadens söderfasad ger dessutom goda förutsätt-ningar för ett myllrande café- och restaurangliv.

– Tävlingsjuryn har haft ett otroligt intensivt men väldigt roligt uppdrag med att kora vinnarna i tävling-en. Vi har noggrant studerat samtliga förslag och kän-ner oss trygga med de fem förslag som vi slutligen valt att prisbelöna. Det vinnande förslaget – Klädd till fest – har småstadens kvalitéer och visar upp sin skönhet i all enkelhet, säger samhällsbyggnadsförvaltningens chef och tävlingsjuryns ordförande Lars Hågbrandt. Eriksbergsvägen - en attraktiv och varierad boendemiljö, i ett centralt och naturnära lägeInom området intill Eriksbergsvägen, cirka två kilome-ter från centrala Katrineholm, planeras det just nu för nya bostäder i form av enbostadshus och flerbostads-hus. Tanken med den planerade bebyggelsen är att det ska anpassas till naturen. Boendemiljön är attraktiv och varierad, i ett centralt och naturnära läge.

Ledordet för bostadsplanerna vid Eriksbergsvägen är flexibilitet. Bostäderna ska utformas så att invånar-na har möjligheter att bygga ut och till när behoven uppstår. Genom att prova nya samarbetsformer, lyssna till kommuninvånarnas behov och bjuda in arkitekter och byggföretag som kan ge förslag på hur framtidens bostäder kan utformas gör Katrineholms kommun kon-kret skillnad, såväl i bostadsdebatten som i den lokala tillgången på funktionella bostäder.

Som kommun är det viktigt att vi fortsätter att växa, med ett levande centrum och en levande landsbygd. Det är viktigt att det finns torg och parker där människor kan mötas, där tankar kan utbytas och där en fortsatt utveck-ling kan ske. Katrineholm är en modern och kaxig kom-mun i Stockholms närhet. En kommun som dessutom ligger i en naturskön och varierad miljö i en central del av landet - ett Katrineholm med läge för liv och lust, säger kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S).

Katrineholm- Modern och kaxig i Stockholms närhet

Katrineholms nya torghus – Klädd till fest.

Fler och fler upptäcker Katrineholm, framförallt på grund av det fantastiska läget. Många drar sig närmare Stockholm och Katrineholms kommun har ett läge som är perfekt för pendling. Det innebär att vi satsar på nya bostäder för att möta inflyttningen. Här ska alla ha möjlighet att hitta ett boende som passar.

På gång i Katrineholm

En attraktiv och varierad boendemiljö, i ett centralt och naturnära läge

Illustration: Andreas Bengtsson, Anna Carlsson & Johanna Enhörning.

Illustration: URBIO

Vi behöver ständigt nya duktiga medarbetare till vår kommun. Gå in på katrineholm.se för att se våra lediga tjänster!

Katrineholm – en modern och kaxig kommun i Stockholms närhet. Välkommen till oss!www.katrineholm.se

Gissa kommunen!

Den är bäst i Sverige på service till företag bland kommuner med fler än 40 000 invånare. De senaste fyra åren startades 800 nya företag.

Här öppnade nyligen världens mest centralt beläg-na IKEA-varuhus.

Det sägs att kommunen har flest IT-konsulter per capita i Sverige.

Det är en stor destination för handel, upplevelser och rekreation. Romme Alpin, Sveriges femte största skidanläggning, finns här.

Staden ligger 10 min från systerstaden Falun och tillsammans bildar vi en tillväxtregion med 106 000 invånare.

Om du är intresserad av att utveckla din verksam-het här kan du ringa 0243-741 35 eller maila till [email protected].

Rätt svar: Är naturligtvis Borlänge kommun


10

AKTUELLT TILLVÄXT

Stockholmsområdet växer mest i landet och här kommer nu en stor investering i utbyggnad av tunnelbanan till Solna, Nacka och Järfälla.

Chefredaktören för tidningen Dagens Samhälle, Mats Edman, konstaterade nyligen att svenskarna blivit väldigt individualistiska vilket sätter djupa spår i demografin när ungdomar drar till storstäderna.

Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping har jämfört antalet 18åringar i landets 290 kommuner 2006 med antalet 25åringar 2013. Resultatet av hennes studier är inte uppmuntrande för dem som vill att hela

landet ska leva. Ungdomarna överger 254 av 290 kommuner.

DET HÄR ÄR naturligtvis en tuff utmaning för landets politiker. En del debattörer tror att den omfattande invandringen är räddningen för glesbygden. Denna uppfattning torpederar företagaren och skribenten Thomas Gür i en artikel, också i Dagens Samhälle:

”Tack vare invandringen kan svensk glesbygd hållas levande, hävdar tankesmedjan Fores. Men hur ska nyanlända flyktingar få arbete i kommuner som infödda svenska flyttar ifrån för att där inte finns några jobb?”

– Ser vi till tillväxt kan vi se att förorterna till Stockholm skiljer ut sig från övriga landet. Av de 20 kommuner som växer mest ligger 15 i Stockholms län. Andra tillväxtområden är kommunerna runt Göteborg, Malmö och Umeå, säger Gunilla Glasare är chef för avdelningen

för tillväxt och samhällsbyggnad vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Hon betonar att det inte är en faktor som avgör varför en kommun eller region växer. Det beror på flera faktorer, bra infrastruktur, gott om arbetsplatser, utbildningsmöjligheter och utbud av kultur och rekreation.

– Allt detta samverkar och bildar en positiv spiral. Då söker sig företag och människor dit.

HON KONSTATERAR OCKSÅ att unga vuxna inte vill bo kvar i glesbygden och att flickorna utbildar sig och flyttar. Hon framhåller vidare att även mindre orter har bostadsbrist.

– Deras bostadsbestånd passar inte riktigt befolkningssammansättningen och det är viktigt att beskriva detta.

Urbaniseringen går snabbt i Sverige och hur de ekonomiskt svaga kommunerna ska kunna ge sina invånare den service som de har rätt till är en av de stora fram

tidsfrågorna. Ett viktigt medel där är att bygga ut tillgången på bredband.

– Vi har fått EUfinansiering till detta och det betyder mycket för glesbygden – inte minst för företagen.

Om du skulle summera kommunernas utmaningar, vad säger du då?– Det är stor skillnad på utmaningarna för kommuner med tillväxt jämfört med dem som har krympande befolkning. Tillväxtkommunerna måste investera i bostäder och infrastruktur och hinna med att göra detta i takt med befolkningsökningen. I glesbygden är det svårt att hitta folk och där har man ett stort rekryteringsbehov både i den mjuka och den hårda sektorn.

Gunilla Glasare tror också att vi kommer att få fler regioner som ersätter landsting och tar över uppgifter från de statliga länsstyrelserna. De kommer också att ha ett nära samarbete med primärkommunerna.

Bland Sveriges kommuner råder stora skillnader när det kommer till utmaningar. Men när det gäller tillväxtfaktorer finns en röd tråd oavsett kom-munens nuvarande situation. TEXT FREDRIK DHEJNE FOTO SKL

»Det är stor skillnad på utma-ningarna för kommuner med tillväxt jämfört med dem som har krympande befolkning.Patrick Krassén

Kommunernas tillväxt och utmaningar

»Ser vi till tillväxt kan vi se att förorterna till Stockholm skiljer ut sig från övriga landet. Av de 20 kommuner som växer mest ligger 15 i Stockholms län.Gunilla Glasare

Varberg är en av tio svenska superkommuner som växer snabbast i förhållande till sin folkmängd. Visionen för Varbergs kommun är att 2025 vara Västkustens kreativa mittpunkt. Stadsutvecklingsprojektet sy� ar till att dra nytta av den fulla potentialen i kommunens unika förut-sättningar med ett strategiskt geogra� skt läge, goda kom-munikationer, en kreativ livsplats och närheten till havet och naturen. Stadsomvandlingen skapar en jordmån för fortsatt tillväxt och förvaltar samtidigt kommunens dragningskra� och attraktiva förutsättningar.

Arbetet med att planera och anlägga stad, hamn, tågtunnel och station är förstås långsiktigt.

– En levande och kontinuerlig medborgardialog är en av grundpelarna i vår stadsomvandling. Vi strävar e� er att involvera så många medborgare som möjligt genom att arrangera olika typer av mötesplatser som sammantaget engagerar en så stor andel som möjligt av

kommunens invånare och aktörer. I december invigs en utställning som exponerar de resultat, tankar och åsikter vi hittills fått in via dialogen. En långsiktig och mång-facetterad medborgardialog är en av nyckelfaktorerna till en hållbar stadsomvandling, säger Jan Malmgren, samhällsutvecklingsdirektör i Varbergs kommun.

Tågtunnel och � yttad hamn frigör utrymme för ny stadsdelDagens hamnområde ersätts av en ny modern och grön hamn, Farehamnen, som byggs nordväst om den nuvarande hamnen. När Västkustbanan leds i en tunnel under Varberg bidrar det till att Varberg öppnas upp mot omvärlden genom att öka kapaciteten och underlätta för människor som arbetspendlar till eller från kommu-nen. På den yta som frigörs när tågtunneln byggs och hamnen � yttas anläggs Varbergs nya stadsdel Västerport.

Här byggs en attraktiv stadsdel som präglas av en tydlig kvartersstruktur och tillgänglighet. Den nya stadsdelen blir lika stor som dagens stadskärna.

– I såväl Västerport som övriga delar av centrala Varberg fokuserar vi mycket på förtätning. Genom att skapa en kvartersstadsstruk-tur där � er människor kan bo på en mindre geogra� sk yta förbättrar vi förutsättningarna för en attraktiv kollektivtra� k och en levande stadskärna med ett varierat utbud av service och handel. Kvartersstaden ger även förutsättningar för ett minskat bilberoende. Samtidigt stärker vi kollektivtra� kstråken, berättar Jan Malmgren.

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin beskriver hur Varbergs kommunkoncern ska arbeta med sin kommunikation och prioriterade utvecklingsområden i det gemensamma kommunikationsarbetet under perioden 2014-2015.

Dokumenttyp: Strategi

Dokumentnamn: Varbergs kommuns Kommunikationsstrategi

Diarienummer: KS 2014/0054

Beslutad av: Kommunstyrelsen

Beslutsdatum: 2014-03-25

Giltig till och med: 2015-12-31

Gäller för: Varbergs kommuns koncern

Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Senast reviderad:

Hållbart stads-utvecklingsprojekt i Varberg – Västkustens kreativa mittpunkt

Bild: Lars Bygdemark

Flygfoto med gra� k som visar tunneldragningen och det område som ska bebyggas i centrala Varberg.

Intresset för att bo och verka i Varberg är stort, vilket innebär att kommunen be� nner sig mitt i en expansiv tillväxtfas. Varbergs kommun har därför initierat ett omfattande stadsutvecklingsprojekt som inkluderar en � ytt av stadens hamn, att staden förses med dubbelspår när Västkustbanan förläggs till en tunnel under staden och uppbyggnaden av en helt ny stadsdel med en påtaglig kvartersstruktur.

När regeringen i juli presenterade den största infrastruktursatsningen någonsin i Sverige offentliggjordes en planerad sats-ning på helt nya stambanor för höghastig-hetståg mellan Stockholm och Malmö samt Stockholm-Göteborg, Europabanan och Götalandsbanan. Jönköping blir en viktig knutpunkt för båda dessa banor. Höghastighetsbanorna bidrar dessutom till hela regionens tillväxt.

Jönköpings län är redan idag ett välutvecklat logistiklän. När de två höghastighetsbanorna som regeringen planerar står klara stärker länet dessutom sin ställning som nav för framtidens persontrafi k.

–De nya höghastighetsjärnvägarna är ett samhällsbyggnadsprojekt som skapar nationell tillväxt och knyter ihop såväl storstadsregioner som mellanliggande regioner. Ett system med höghastighetsjärnvägar innebär relativt få stopp. Vi betraktar Jönköping som en naturlig nod i

höghastighetssystemet, säger Bengt Dahlqvist (m), Regionstyrelsens ordförande i Jönköping.

Med rätt satsningar kan investeringarna i höghastighetsjärnvägar ge effekt i stora delar av Jönköpings län. Utvecklingskraften kan spridas över fl era kommuner. Samtliga tretton kommuner i länet kommer att öka sin befolk-ning när höghastighetsbanorna står klara, enligt studier som Jönköpings Högskola gjort Andra synergieffekter är en växande logis-tikindustri och fl er bostäder. Bengt Dahlqvist understryker också vikten av att höghastighets-järnvägarna samordnas med satsningar i det befi ntliga järnvägssystemet.

Kortare restider möjliggör arbetspendling för fl er–En effekt av höghastighetsbanorna är att arbetsmarknadsregioner utvidgas. Vi vet av erfarenhet att en pendlingstid på 50 minuter till jobbet är maxgränsen för många. När höghas-tighetsbanorna är på plats kortas restiderna,

vilket gör att fl er människor kommer längre på 50 minuters restid, exempelvis från Jönköping till Borås eller Linköping, säger Bengt Dahlqvist.

När de befi ntliga stambanorna avlastas frigörs utrymme för att öka andelen godstrafi k och regionaltrafi k, medan de nybyggda banor-na hanterar fjärrtrafi ken.

–Vi är väl medvetna om vilka tillväxteffekter järnvägsinvesteringar genererar. Såväl respek-tive kommun som Regionförbundet arbetar därför sedan fl era år tillbaks med förberedelser som gör att vi kan maximera effekten av denna nödvändiga och välkomna infrastrukturinves-tering, säger Bengt Dahlqvist.

Jönköping ett naturligt nav i det nya systemet med höghastig-hetsjärnvägar

Bengt Dahlqvist, Ordförande i Regionförbundet Jönköpings Län

ANNONS

ANNONS

ÖVERBLICK EXPORT


12

Exporten får Sveriges hjul att snurra»Den stora exporten gör att det finns ett hälsosamt överskott i den svenska bytesba-lansen.

Verkstadsvaror som exempelvis fordon, maskiner, elektrovaror, telekom stod för över 40 procent av exportvärdet 2013.

Sverige har det väl förspänt i och med att vi har en bred industristruktur. Om man analyserar industriproduktionens sammansättning med avseende på förädlingsvärde så bidrar både maskinindustri och gruppen elektronik, elapparatur och optik med dryga 13 procent vardera.

Grupperna kemi, olja och läkemedel respektive stål, metallframställning, metallvaror står för vardera dryga 14 procent. Siffran för trä, papper och massa är strax under tolv procent. Detta enligt siffror från SCB. Då förädlingsvärde är företagens bidrag till bruttonationalprodukten (BNP) är det intressant att fördelningen är relativt sett jämn.

Det går bra för Sverige. Expor-ten står för cirka 50 procent av BNP, men gör svensk eko-nomi, exporterande företag och deras underleverantörer beroende av det som händer utanför landets gränser. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

BNP KAN MÄTAS från två sidor. Dels från produktionssidan då man tittar på vem som producerar varorna och tjänsterna. Dels från användningssidan då man tittar på vilka som konsumerar varor och tjänster.

Tillverkningsindustrins totala bidrag till Sveriges BNP sett ur produktionsperspektiv är 20 procent. Näringslivets tjänstesektor står för 60 och resterade 20 kommer främst från offentlig sektor. Detta i form av tjänster inom välfärden.

Men det är sett från användningssidan som det börjar bli intressant. Ungefär 50 procent av Sveriges BNP, som under 2013 var 3 634 miljarder kronor, är export. Här dominerar export av varor (1 116 mdkr) stort över tjänsteexporten (543 mdkr).

MÄTER MAN I STÄLLET med avseende på varuvärde stod verkstadsvaror som fordon, maskiner, elektrovaror och telekom för 44,4 procent. Sveriges basindustri i form av varor från skog, mineral och kemi stod tillsammans för 33,8 procent.

Mycket av BNPtillväxten har kommit sedan mitten av 1990talet. Det har skett en tydlig tyngdpunktsförskjutning från in

dustri som stål, papper och pappersmassa, till tjänster, itindustri och telekommunikation. Detta även om de förra självklart fortfarande är viktiga exportprodukter.

Att 50 procent av BNP är export av varor och tjänster gör Sveriges ekonomi extremt beroende av hur det går för våra företag på exportmarknaderna. 2010 arbetade 1,3 miljoner personer i exporterande företag, enligt siffror sammanställda av ekonomifakta.se. Även om merparten av dessa har sin huvudsakliga försäljning inom landets gränser så arbetar uppemot 240 000 i företag som främst är exporterande. Till detta ska läggas underleverantörer till exporterande företag.

EU ÄR VÅR i särklass viktigaste exportregion, följt av övriga Europa och Nordamerika. Vår enskilt största handelspartner är Norge till vilken vi förra året exporterade varor för sammanlagt 117 miljarder kronor. Tvåan var Tyskland (109 mdkr) följt av Finland (77 mdkr), Danmark (73 mdkr), Storbritannien (71 mdkr) och USA (68 mdkr).

Även till Kina, som ofta ses som hela världens fabrik, exporterar vi betydande

volymer varor. Under 2013 låg siffran på 40 miljarder kronor samtidigt som vi importerade varor för 44 miljarder kronor från kineserna.

Överhuvudtaget är Asien är en exportmarknad som växer i betydelse och är i dag större än Nord och Sydamerika tillsammans. Det har även skett en tillväxt när det kommer till importen från Asien, men var 2013 fortfarande mindre än vår export till samma region.

DEN SVENSKA BYTESBALANSEN, som bland annat består av handels och tjänstebalans, är positiv. Handelsbalansen (2,2 procent av BNP 2013) har visat stora överskott sedan början av 90talet. Tjänstebalansen har varit positiv sedan 2002. Förra året låg den på 3,4 procent av BNP.

Sveriges export ökade mellan 1975–2011 från 27 till cirka 50 procent av BNP. Sveriges andel av världsexpor-ten har dock på grund av konkurrens halverats från cirka 2 till 1 procent.

Smart fakta

Här växer det så det knakarVäxjö som Europas grönaste stadhandlar om en hållbar framtid.Ambitionen är att vara en grön platssom präglas av stark tillväxt, öppenhet,trivsel, ett innovativt och brett miljö-arbete och ett gemensamt arbete förframtiden.

www.vaxjo.se

”Värdens” klokaste val”– Typhuset som just nu är Sveriges största bostadsprojekt.

SABO Kombohus – Trygga Boendet® är ett flerbostadshus till fast pris. Tryggt att äga. Enkelt att hyra ut.

Hudiksvallsbostäder var den första av SABOs medlemmar som avropade Typhuset Trygga Boendet av JSB och som innebar startskottet av det som idag är Sveriges största bostadsprojekt. Behovet av bostäder är stort i Sverige men att bygga är dyrt. Därför samlades SABOs egen byggherregrupp, där flera medlemsföretag ingår, och tog fram idén till konceptet SABOs Kombohus. SABO utlyste en tävling för entreprenadbranschen 2010. JSB presenterade förslaget Trygga Boendet® som gick ut som det vinnande förslaget. Sedan dess har över 600 lägenheter byggts runt om i Sverige. Trygga Boendet® är ett typhus som köps som nyckelfärdigt kompletteringshus i två, tre, fyra eller flera våningar, till ett fast pris, där fokus ligger på nöjda hyresgäster, trivsam boendemiljö och ett långsiktigt ägande. Med andra ord Trygga Boendet® är “Värdens klokaste val”.

SKJUTDÖRRAR PreFast

Vill du veta mer? På www.jsb.se får du veta vad det kostar, hur det ser ut, vad andra tycker och tänker och alla uppgifter om konaktpersoner eller så ringer du vår växel – 0454-32 96 65 och blir kopplad direkt.

Det är vi som bygger bort bostadsbristen i Sverige.


14

PROFILINTERVJU PETER ÖRN

Peter Örns karriär har varit mångsidig och brokig med uppdrag som chef för Svenska Röda Korset, Riksteatern och Sveriges Radio.

Hans främsta drivkraft är möjligheten att få påverka samhället och driva frågor inom kollektivtrafik, stadsplanering och miljö i en period han själv kallar för ”Samhällsplaneringens renässans”.

Han har även varit ordförande i utredningen av Estoniakatastrofen och fram till och med 2012 ordförande för regeringens Delegation för hållbara städer. Idag är Peter Örn verksam som konsult, författare och föreläsare, med inriktning mot ledarskapsutveckling och hållbar samhällsutveckling. Han är även styrelseordförande för Samtrafiken, Blekinge Tekniska Högskola och är dessutom ledamot i SIDAs styrelse och programrådsordförande för Vinnovas program utmaningsdriven innovation.

Brinner för hållbarhet på samhälls- och organisationsnivå– Mitt intresse för samhällsfrågor, som väcktes redan under gymnasietiden, har varit en röd tråd genom hela min karriär. Under mina år som generalsekreterare för Röda Korset reste jag mycket, mötet med

människor i nöd bidrog till att forma mig som människa och stärkte mitt intresse för klimat och hållbarhetsfrågor, en av de viktigaste ödesfrågorna för hela jordens befolkning, säger Peter Örn.

Han brinner för hållbarhet på såväl samhälls som organisationsnivå och utbildar bland annat ledare i vikten av att integrera hållbarhetsfrågor i ett företags kultur och ledarskap.

– Framtidens företag har ett ansvar som sträcker sig längre än att enbart generera vinst, de är viktiga

samhällsaktörer som behöver bedriva ett trovärdigt hållbarhetsarbete, inte minst eftersom kunderna och medarbetarna efterfrågar det och ofta betraktar det som en självklarhet att företag har en plan för sitt långsiktiga hållbarhetsarbete. En intressant utveckling är att miljöchefer oftare får ett utökat inflytande genom en plats i företagets ledning och att hållbarhetsfrågorna har gått från att vara en varumärkesfråga till att tydligare bli en del av företagets policys och beslutsstrukturer, säger Peter Örn.

Urbana miljöer kan vända utmaningar till möjligheterMellan 2008 och 2012 var han ordförande i regeringens Delegation för hållbara städer. Delegationens uppdrag var att stimulera hållbar stadsutveckling genom att verka som en nationell arena och mötesplats i frågan och ansvara för statligt stöd till utvecklingen av hållbara städer runtom i Sverige.

Uppdraget ledde till en rad viktiga slutsatser, bland annat att städer erbjuder möjligheten att vända hållbarhetsutmaningar och problem till en möjlighet med hjälp av ett spirande innovationsklimat. Städerna har nämligen en omfattande potential att förverkliga nya idéer kring

Efter att ha arbetat politiskt, som generalsekreterare i en ideell organisation, som vd för en teater och för Sveriges Radio och med flera särskilda regeringsuppdrag arbetar Peter Örn numera med samhällsfrågor ur ett hållbarhetsperspektiv. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO RASMUS LINDH/BTH

»Vi befinner oss mitt i ett paradigm-skifte där det är kol-lektivtrafiken snarare än bilen som utgör normen för städernas trafik- och samhälls-planering.

Brinnande engagemang för hållbarhet och samhällsfrågor


15

PETER ÖRN PROFILINTERVJU

ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Peter Örn har mött många kommunalpolitiker som valt att staka ut vägen för hållbarhetsarbetet i sin kommun genom att profilera kommunen som just hållbar på ett eller annat sätt. Åren med delegationen för Hållbara städer har också visat på vikten av att stadsdelar och städer som genomför hållbarhetssatsningar har ett gemensamt mål att sträva mot. När kommunen, dess näringsliv och invånare kan sluta upp kring en gemensam vision för sitt hållbarhetsarbete skapas en kollektiv kraft som motiverar och underlättar uppföljningen av de insatser som genomförs.

Paradigmskifte för kollektivtrafikenPeter Örn anser att begreppet hållbarhet numera är av samma ideologiska dignitet som till exempel rättvisa och solidaritet och andra mänskliga grundvärderingar. Som styrelseordförande för kollektivtrafikorganisationen Samtrafiken AB engagerar han sig för att utveckla kollektivtrafikens roll i framtidens samhällsplanering. Han betonar vikten av att städer planeras för att skapa rätt förutsättningar för en hållbar och attraktiv kollektivtrafik.

–Det är viktigt att kollektivtrafik

lösningar finns på agendan redan på ett tidigt stadium när en ny stadsdel planeras. Vi befinner oss i ett paradigmskifte där det är kollektivtrafiken snarare än bilen som måste utgöra normen för städernas trafik och samhällsplanering. Det innebär att framtidens samhällsplanering i ökad utsträckning behöver utgå från att skapa optimala förutsättningar för kollektivtrafiken, säger Peter Örn.

Viktigt att nya och befintliga stads-delar hänger ihopEn utmaning i stadsmiljö är ofta att frigöra tillräckligt med utrymme för kollektivtrafiken så den kan vara ett snabbt och attraktivt alternativ även i tätorter. Peter Örn är en anhängare av flexibla kollektivtrafiklösningar som ständigt justeras utifrån passagerarantalet. Han tror därför överlag mer på en utbyggnad av busstrafiken än spårvagnstrafiken, eftersom den inte är lika flexibel och dessutom medför omfattande investeringar. En utmaning i framtidens stadsplanering är att säkerställa att nya och befintliga stadsdelar och bostadsområden hänger ihop, inte minst i samband med förtätningsprojekt, då nya resandepunkter kan underlätta förtätningen och öka attraktiviteten i de nya bostäder som byggs.

Energieffektiva fastigheter – en trend som förmodligen blir permanentEfterfrågan på energieffek-tiva fastigheter är uppåtgå-ende, den positiva trenden blir troligen permanent. Några framtidstrender är att giftfria produkter blir en självklar-het för fastighetsutvecklare och att flexibilitet kommer att utvecklas till äkta flexibilitet, vilket innebär att rum kan skifta användningsområden på ett enkelt och effektivt sätt.

– Låga drifts- och underhålls-kostnader är viktiga. Samtidigt har medvetenheten om att det inte bara handlar om energief-fektivitet utan att fastighe-terna/byggnaderna skall vara hållbara i ett helhetsperspektiv med ekologisk, social och eko-nomisk hållbarhet. En framtids-trend är fortsatta energieffek-tiviseringar genom att sänka verksamhetsenergin, standby-förluster och smarta nät, säger Rikard Sjöqvist, energi- teknik och miljöansvarig på Midroc Property Development.

– Som fastighetsutvecklare har vi en beställarroll, och måste vara tydliga kravställare. Tvetydiga och motsägelsefulla förfrågningsunderlag är en stor källa till de brister som många byggnader har. Det är ett miss-förstånd att tydliga krav leder till ökade kostnader. Tvärtom beror höga kostnader oftast på dålig styrning, dålig kontroll och brister i handlingar, säger Rikard Sjöqvist.

»En intressant utveckling är att miljöche-fer oftare får ett utökat inflytande genom en plats i företagets ledning.

LunchpromenadDet � nns de som undrar varför vi mår så bra i Arjeplog. Som tycker att det är lite konstigt att vi ofta kan ses med ett småleende på läpparna. Svaret är enkelt. För att vi trivs. För att vi har Sveriges största fjällnära skärgård alldeles runt knuten. Faktiskt så nära inpå att vi till och med hinner med att njuta av den under lunchrasten.

www.arjeplog.se

FAVÖR

I Fo

to: J

ohan

Fje

llstr

öm

VI ARBETAR FÖR EN HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLINGCOWI utvecklar lösningar för att stödja våra kunder i deras strävan mot en mer lönsam och grön framtid. Allt från tidiga utredningar till totalansvar - från början till slut.

COWI erbjuder specialisttjänster inom bland annat Infrastruktur och Miljö.

Se hur på www.cowi.se

360-GRADERSLÖSNINGAR GER DEN KRAFT DU BEHÖVERCOWI är ett ledande konsultföretag som skapar mervärde för kunder och samhället i stort tack vare vår helhetssyn – vi kallar det 360-graderslösningar. Vi hanterar utmaningar från olika angreppspunkter och skapar fungerande helhetslösningar för våra kunder.

AKTUELLT SAMVERKAN


18

En utmaning för stadsplanerare är att hitta rätt balans mellan förtätning och invånarnas tillgång till grönområden. Grönområden i anslutning till bostadsområden fyller en viktig funktion, en utmaning består i att undvika isolerade gröna öar och istället arbeta med att skapa sammanhängande gröna stråk, säger Berit Balfors, professor på Avdelningen för mark och vattenteknik på KTH .

Hållbarhetscertifierade stadsdelar ökar statusenHelhetsperspektivet med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet inom stadsplanering har fått genomslag på flera fronter. På Swedish Green Building Council pågår exempelvis arbetet med att utforma ett

ramverk som gör det möjligt för hela stadsdelar att hållbarhetscertifieras. Den typen av övergripande stadsdelscertifieringar har flera fördelar, de kan bland annat bidra till att öka stadsdelars attraktivitet och ger dem en tydlig målbild att sträva efter i sitt hållbarhetsarbete.

Långsiktiga samverkansformer krävsDet råder ingen tvekan om att Sverige ligger långt fram vad gäller hållbar stadsutveckling. Vi har attraktiva kompetenser som är eftertraktade i stora delar av världen. Den största utmaningen för tillfället består i att hitta långsiktigt framgångsrika samverkansformer, där konsulter, byggföretag, akademi, kommuner, fastighetsbolag och andra aktörer kan samarbeta under tydliga premisser och på lika villkor. Det kan bland annat resultera i att lösningar som kan effektivisera fastigheters avfallshantering och VAlösningar kan utformas i samråd med de boende, vilket ökar förutsättningarna för långsiktigt goda resultat.

–I framtiden tror jag att vi får se spännande lösningar på en mängd olika områden som berör just hållbarhet. Det kan dels handla om tekniska lösningar, men också sociala innovationer som länkar ihop den hållbara samhällsplaneringens olika komponenter. En ökad samverkan mellan näringsliv, kommuner och akademi är ett måste, i synnerhet eftersom många av den hållbara samhällsplaneringens utmaningar och frågeställningar är komplexa, säger Berit Balfors.

Södertörnsmodellen genererar internationellt intresseKTH är en av de drivande aktörerna bakom Södertörnsmodellen, en modell som introducerar hållbar stadsutveckling i befintliga stadsdelar.

I arbetet med att utveckla och implementera modellen deltar bland annat Skanska, WSP, White Arkitekter, Södertörns högskola, KTH samt kommunerna på Södertörn. Arbetet med modellen, som bygger på ett tiotal lokala testbäddar för hållbar samhällsutveckling i regionen, har nyligen initierats men har redan

rönt internationellt intresse, bland annat från Storbritannien, där man möter likartade utmaningar i arbetet med att implementera ett holistiskt hållbarhetsarbete i Londons förorter. Testbäddarna kopplas till idégrupper, som i sin tur länkas ihop med övergripande samverkansgrupper.

–Utmaningarna i det hållbara samhällsbyggandet skiljer sig mycket åt mellan befintliga och nybyggda stadsdelar som Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. I de nybyggda stadsdelarna vars mark ägs av kommunen är det relativt okomplicerat att ställa tuffa hållbarhetskrav på byggföretag och andra involverade aktörer. I befintliga stadsdelar är samverkan mellan olika markägare och andra involverade aktörer ofta betydligt mer komplicerad, säger Berit Balfors.

Nya höghastig-hetsbanor gynnar Jönköpings posi-tion som strate-gisk trafiknodI juni 2015 presenteras första delen av Regeringens utred-ning om de framtida höghas-tighetsbanorna mellan Malmö och Stockholm samt Göteborg och Stockholm. I Jönköpings län har Regionförbundet valt att kraftsamla för att höghas-tighetsbanor med sträckning genom länet ska bli verklighet.

Region Jönköping ställer sig med andra ord bakom Göta-landsbanans sträckning från Stockholm via Jönköping till Göteborg och Europabanans sträckning via Jönköping till Helsingborg och Malmö, vilket bland annat leder till regionför-storingar längs med höghastig-hetsbanornas sträckning.

–Vi utgör en stark gemen-sam röst gentemot staten, samordnar utredningar kring höghastighetsjärnvägens effekt för vår region och underlättar kunskapsspridning om höghastighetsbanornas ef-fekt på samhällsutvecklingen, bostadsbyggandet, befolk-ningsökningen, arbetspend-lingen och antalet arbetstillfäl-len i regionen, säger Bengt Dahlqvist, regionstyrelsens ordförande på Regionförbun-det i Jönköping.

Många fördelar med UV-ljusbase-rad vattenrening Att rena vatten med UV-ljus är en välbeprövad teknik med många användningsområden i industrin. Metoden är säker, resurssnål och miljövänlig. UV-ljusets strålar eliminerar på ett effektivt sätt bakteri-etillväxt i vattnet.

– UV-ljus är en icke kemika-liebaserad metod som använts länge på bland annat vatten-verk. UV-ljuset fungerar som en barriär för bakterierna och renar vattnet utan att klor eller andra kemikalier behöver tillsättas, säger Per-Erik Ålan-der, affärsområdeschef för UV-teknik på Christian Berner Tech Trade.

Inom industrin kan UVrening vara ett attraktivt alternativ till klorbaserad rening, inte minst eftersom UV-reningen inte riskerar att angripa rör, värme-växlare och andra komponenter på samma sätt som kemika-liebaserad rengöring. På pap-persbruk kan exempelvis delar av vattnet renas med UV-teknik som alternativ till biocider.

Hållbar samhällsplanering består av tre lika viktiga komponenter; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Tidigare låg fokus i mångt och mycket på stadsdelars ekologiska planering, men numera har insikten om att de övriga två aspekterna är minst lika viktiga för att få till stånd en långsiktigt hållbar utveckling i en stadsdel.TEXT ANNIKA WIHLBORG

»Grönområden i anslutning till bo-stadsområden fyller en viktig funktion, en utmaning består i att undvika isolerade gröna öar och istället arbeta med att skapa sammanhängande gröna stråk. Berit Balfors

Samverkan möjliggör hållbart samhällsbygge

Forskningen på Centrum för samhällsbyggnad fokuseras kring tre områden, en jämfö-relse av hållbarhetslösningar som fungerat väl och mindre väl i olika städer, en hållbar upprustning och renovering av miljonprogrammets fastigheter samt kopplingen mellan bete-ende och infrastruktur, alltså hur medborgare kan agera för att främja en hållbar stadspla-nering.

Smart fakta

Geoenergi – en naturresurs att räkna med!

Att värma upp en stor bergmassa tar lång tid och därför

tar det också lång tid att kyla ner berget. Den trögheten

gör att fastighetsägare kan tillgodogöra sig energin även

under den tid på året som solen inte har så stark inten-

sitet eller till och med ”lyser” med sin frånvaro.

En naturresurs som är välkänd och enkelEn geoenergianläggning till en fastighet består oftast av

-

rhålets djup varierar beroende på vilken marktempera-

tur man har och på hur stort energiuttag man skall göra.

Vanliga djup i Sverige är mellan 150 – 300 m.

Det populäraste systemet benämns ”bergvärme”.

Värmepumpen hämtar energin genom att cirkulera en

vätska i en slang – kollektorn - som sitter monterad i ett

borrhål. Kollektorn fungerar som värmeväxlare mellan

värmepump och berg. Vätskan består av en etanol- och

vattenblandning av lagom groggstyrka. Den ingående

slangen i borrhålet har en lägre temperatur än berget och

därför strömmar energi till från omgivningen och värmer

upp vätskan.

Värmeenergin kan sedan förädlas i värmepumpen som

sedan kan överföra den till ett konventionellt vattenburet

uppvärmningssystem och även användas för varmvat-

tenproduktion. Utväxlingen av energi från geoenergi till

småhus är drygt tre (energifaktor 3), dvs en del drivener-

gi (köpt) och två delar gratis och förnybar.

Större fastigheterDet ovan beskrivna systemet går också att använda i

större skala. Det är då viktigt att antalet borrhål dimen-

sioneras korrekt utefter det energibehov som fastigheten

har. De större fastigheterna och industrierna använder

ofta framgångsrikt system med många, tätt liggande

borrhål – s.k. borrhålslager. Då samverkar borrhålen

Många och stora fördelar

Geoenergi är ett av de mest ekonomiska och mest miljö-

runt 450 000 fastighetsägare, tusentals hyreshus, industrier,

varuhus, kontorshus och restauranger. Och allt sker på den

enskilde ägarens initiativ. Oavsett om det är en villa på 140

kvadrat eller en stadsdel på totalt 200 000 kvadratmeter.

Geoenergi tar idag över 12 TWh gratis energi ur marken i

Sverige.

Geoenergi står för 15-20 % av bostadsuppvärmningen,

Geoenergin är förnybar precis som sol, vind och vatten.

Geoenergi är samlingsnamnet för berg- sjö- och markvärme

respektive kyla samt borrhålslager och akviferlager

värme under vinterperioden varvid berget blir kallare

än omgivningen – och när kylsäsongen börjar i maj,

vänds systemet och kylan hämtas hem som frikyla var-

vid berget successivt återuppvärms till nästkommande

vintersäsong. Dessa system går att göra mycket stora

och med synnerligen stora miljömässiga och ekonomiska

-

tag som valt att installera geoenergi för kyla och värme

till många av sina varuhus.

Utväxlingen av energi från borrhålslager ligger nor-

malt mellan 4 – 7.

Finns det möjligheter att använda sig av en grund-

-

vaste sättet att utnyttja geoenergin, även för bara uttag

av bägge. De kallas akviferlager. Eftersom vattnet funger-

ar som energibärare sker energiväxlingen nu inte bara i

borrhålen, utan framför allt i de porer och sprickor där

ytan blir betydligt större. Med fördel görs stora system

som också får en exceptionell verkningsgrad. Utväxlin-

gen kan under sommarhalvåret komma upp över 40.

Kristianstad Centrallasarett är ett exempel på akvifer-

anläggning – helt utan värmepumpar.

Ser en kraftig ökning fram i tidenUnder de senaste åren har det skett en markant ökning

av installationer i bostadsrättsföreningar som konverterar

från företrädelsevis fjärrvärme. Anläggningarna blir också

större och större. Även installationer i större fastighets-

komplex och industrier fortsätter att öka i allt större takt.

Lokal och förnybarGeoenergin är solenergi. Och liksom konventionella so-

lanläggningar, som solceller och solfångare, är det loka-

lproducerad energi - utan transporter och förluster. Den

sätt att distribuera energi. Svensk elenergi tillhör dessu-

tom ett av de mest rena energislagen vi har, även globalt

sett. Det i kombination med att geoenergin i sig är förny-

bar gör geoenergin till hållbara system sett över tid.

Tredje största förnybara energikällanIdag är geoenergi den tredje största förnybara energikäl-

är tyst och syns ej heller från utsidan när den väl är in-

stallerad. Det är en naturresurs Sverige inte har råd att

vara utan.

När solen lyser på oss inlagras energi i mark och

berg - geoenergi. Och det är ansenliga mängder so-

lenergi som lagras in. Effekten av solen når ner till

drygt 400 m djup. Därefter tar geotermin, värme

från jordens inre, över i allt större utsträckning.

ANNONS

FOKUS DIGITAL INFRASTRUKTUR


20

Även om många svenska hushåll och företag i dagsläget får sina kommunikationsbehov tillgodosedda genom kopparnätet är en storskalig fiberutbyggnad som även omfattar glesbygdsområden och områden i städernas utkanter en nödvändighet på sikt.

Vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte som innebär att medborgarnas kommunikation med offentliga aktörer som vård, skola och kommun i ökad utsträckning digitaliseras. Det är en av de starkaste drivkrafterna bakom arbetet med att förse 90 procent av Sveriges yta med fiberuppkoppling.

– Sverige är näst bäst i Europa efter Litauen på att bygga fiber och fiberansluta hushåll och organisationer i vårt avlånga land. Många av våra Europeiska grannländer ligger en bra bit efter oss och baserar fortfarande till stor del sin digitala infrastruktur på kopparnätet, säger Mikael Ek, vd på intresseorganisationen Svenska Stadsnätsföreningen.

Investeringar på 50 miljarder kronor krävsTrots att vi ligger långt fram så

återstår mycket arbete innan den digitala infrastrukturen är helt utbyggd. I dagsläget är drygt 50 procent av alla svenska hushåll uppkopplade via fibernätet. Stadsnätsföreningens prognoser visar att vi under de kommande åren behöver nå en nivå där över 90 procent av alla hushåll har tillgång till fiber. Uppkopplingsgraden är relativt god i storstäder och mellanstora städer, men i glesbygden och villaområde utanför eller i utkanterna av tätorterna är fiberpenetrationen

betydligt lägre än så. Enligt en rapport från Ernst & Young krävs investeringar i storleksordningen 50 miljarder kronor för att nå en nivå där närmare 90 procent av alla hushåll är uppkopplade.

– Den fiberutbyggnad som sker och hittills skett görs ofta i områden där marknadens investeringsvilja möter kundens betalningsvilja, alltså där det är kommersiellt lönsamt att bygga ut den fiberbaserade infrastrukturen. Uppskattningsvis 800 000 svenska villahushåll i olika delar

av landet ingår inte i denna grupp, vilket innebär att det kan krävas statliga investeringar för att bygga ut den fiberbaserade digitala infrastrukturen även till denna grupp, säger Mikael Ek.

Möjliggör digitala samhällstjänsterDiskussionerna kring vem som ska finansiera utbyggnaden av den digitala infrastrukturen är många, somliga undrar varför statliga medel ska finansiera en fiberutbyggnad som i dagsläget främst drivs av konsumentens behov av en ökad bandbredd i takt med att våra surfvanor förändrats. Mikael Ek påpekar att behovet av en väl utbyggd digital infrastruktur i framtiden snarare kommer att drivas av samtliga medborgares möjlighet att ta del av och föra en dialog med vård, skola, kommuner och andra samhällsaktörer som framöver kommer att erbjuda en stor del av sina tjänster digitalt. Det kan handla om läkare som ger medicinska råd till patienter via videolänk, hemtjänstpersonal som håller kontakten med sina klienter via en liknande videolänk, skolor som erbjuder distansundervisning via video eller kommuner som tillhandahåller kommunal service via etjänster. Utbyggnaden av den digitala infrastrukturen kan därför i förlängningen betraktas som en demokratifråga.

– Det handlar i stor utsträckning om att omvärdera den offentliga sektorns arbetssätt och hur medborgarna tar del av dess tjänster. Det är en nödvändig anpassning, inte minst eftersom behovet av att hitta effektiva arbetssätt ökar i samband med att den åldrande befolkningen växer sig allt större, säger Mikael Ek.

Den digitala infrastruk-turen har på senare år utvecklats till en självklar del av den samlade infra-strukturen, lika självklar som planeringen av vägar, bostadsområden och kollektivtrafik. TEXT ANNIKA WIHLBORG

En tydligare dialog kring det digitala samhällets utveckling behövs

»Sverige är näst bäst i Europa efter Litauen på att bygga fiber och fiberansluta hushåll.Mikael Ek

!"#$%&'- nära det som är viktigt

Vad vill du hanära?

!"#$%&'()(*&+(*&,-($--(.%*/'-/,$(.(0(1112!3#$%$'2'/45+6--$!.-

Vårt motto: Vår tid är dyrbar. Vi omger oss med det som betyder något.Vi ses ofta: Kitesurfandes, i parkourparken, på berget, vid havet och i saluhallar. Våra kännetecken: Livsstilen att vara nära naturen gör sig ofta synlig, som vindbitna kinder eller saltvattenstänkt hår. Vi bor: I Höganäs Kullabygden med storstaden inom räckhåll men med gångavstånd till det som verkligen är värdefullt i livet.

#7%#$*'-7%8(-.++(+.*/-(

Ostlänken skapar goda förutsättningarOstlänken är en drygt femton mil lång planerad dubbelspårs-järnväg mellan Järna och Lin-köping som syftar till att knyta Östergötland, Södermanland och Mälardalen närmare varan-dra, vilket bland annat möjliggör en smidig arbetspendling i hela regionen.

Ostlänken utgör en pusselbit i den framtida Götalandsbanan mellan Stockholm och Göte-borg, via Borås och Jönköping. När Ostlänken står klar kan den även effektivisera resandet mel-lan Stockholm och Malmö.

Den utredning som genom-förts om Ostlänken är klar och regeringen angav Ostlänken som en prioriterad satsning i infrastrukturpropositionen som kom i oktober 2012. Ostlänken ger Norrköpings- och Linkö-pingsregionen en stark koppling till Stockholm, vilket medför att fler i framtiden kan bo i Norr-köping och arbeta i Stockholm. Även boende i Nyköping får när-mare till Stockholm, säger Per Sandström, vd för Nyköpings-Östgötalänken AB.

Restidsvinsten med Ostlän-ken kan bli cirka 20 minuter på sträckan Stockholm-Norrköping och 30 minuter på sträckan Stockholm-Linköping. När Ostlänken står klar frigörs ka-pacitet eftersom färre tågtyper kommer att trafikera dagens stambana. Enligt regeringens in-frastrukturproposition bedöms Ostlänken kunna börja byggas tidigast år 2017 och stå klar senast år 2028, till en beräknad kostnad på 30 miljarder kronor.

www.maetcenter.com

Full kontroll över dina fastigheter och projekt med 3D-laserskanning 3D-laserskanning är en utmärkt metod för modulering och framtagande av ritningsunderlag

Vi kan öka ditt fastighetsvärde genom korrekta ritningar och intelligenta BIM-modeller

Vi jämför skanningresultat mot teoretisk 3D-modell och kan på så sätt upptäcka fel och därmed minska materialåtgången i pågående byggprojekt

Mätcenter är Nordens största mätkonsultbolag med över 200 kompetenta konsulter. Vi är den kompletta leverantören av mätning inom fysiskt

samhällsbyggande och bidrar samtidigt till en positiv och hållbar utveckling.

We are a part of


22

EXPERTPANEL

Laserskanning är en avancerad mättekning som funnits länge, men först nu börjar spridas på bred front. Hur fungerar laserskanning?– Laserskanning har en betydligt högre kapacitet än manuella mätmetoder. Vid manuell mätning av en fastighets inre ytor reflekteras ett fåtal mätpunkter per sekund, med laserskanning reflekteras uppemot 500 000 mätpunkter per sekund. Det genererar ett punktmoln av objektet i tre dimensioner som påminner om ett fotografi. Laserskanning var tidigare en relativt kostsam teknik, som genererar en stor mängd data som tagit lång tid att bearbeta för att ge kunden en slutprodukt.

Vilken potential har tekniken?– Vi ser ett ökat intresse från våra kunder att ha kontroll på sina ritningar både på befintliga fastigheter och fastigheter som är under uppbyggnad. Laserskanningstekniken är i särklass den tekniken som är mest effektiv för att ta fram detta, i många fall hittar vi extra kvadratmeter som inte finns dokumenterade.

Hur kan laserskanning användas när nya fastig-heter byggs?– I byggprojekt kan laserskanning användas för att jämföra punktmolnet som man får ut från laserskanningen mot fastighetens ursprungliga 3Dritning. När man exempelvis byggt ett grundfundament till en fastighet kan en laserskanning avslöja om allt stämmer överens med det som byggts, exempelvis om pelare står snett, eller hur mycket material som behövs i olika delar av fastigheten. Det bidrar till att man gör rätt från början i projektet, skapar trygghet och sparar materialkostnader.

Vad innebär begreppet nätverksinfrastruktur?– Nätverksinfrastruktur är kombinationen av kraftfulla datanät (fiber och 4G), mjukvaror, applikationer och smarta enheter. Tillsammans skapar dessa möjligheter att utveckla system som förenklar vardagen för både organisationer och individer. Det har talats mycket om själva nätet, men nu när den är på plats är det hög tid att förflytta fokus till de tjänster den här kraftfulla infrastrukturen möjliggör.

Vilka möjligheter medför nätverksinfrastruktu-ren för företag och organisationer?– Ett kraftfullt nätverk ger möjligheter att bygga nya affärsmodeller och förverkliga fler affärsidéer inom många sektorer, exempelvis kommunal service, transportbranschen och säkerhetsbranschen. Den digitala infrastrukturen ger nya sätt att adressera nya marknader, kunder och kundsegment samt, inte minst, att analysera användarnas beteenden. För att identifiera och få ut mesta möjliga av de affärsmöjligheter som öppnas upp kan det vara en fördel att ta hjälp av en extern aktör med erfarenhet av att utveckla nätverksbaserade koncept.

Hur kan företag använda sig av nätverksinfra-strukturen på bästa möjliga sätt?– Anlita professionell affärs och konceptutvecklingshjälp, men se till att ta referenser och snegla på hur andra organisationer har använt den digitala infrastrukturen som plattform för nya tjänster eller att nå nya marknader. Vi ser exempelvis en stor potential i att kunna utveckla tjänster som styr övervakningen och energiförbrukningen i fastigheter och hem.

Varför bör företag i första hand välja leveran-törer vars medarbetare är personcertifierade?– Genom att välja en certifierad leverantör kvalitetssäkrar kunden sin beställning. De kan vara säkra på att leveranserna och personerna som exempelvis utför ett installationsuppdrag har rätt kompetens. Det leder i sin tur till anläggningar med färre fel. Välj i första hand ett företag som genomför tredjepartscertifieringar, vilket innebär att personcertifieringen utfärdats av ett företag som i sin tur granskats av myndigheten Swedac.

I vilka branscher förekommer personcertifie-ring av medarbetare? – Somliga personcertifieringar är obligatoriska, medan andra är frivilliga. Somliga regleras på laglig väg, medan andra uppkommit på initiativ av branschföretagen och deras kunder. Kyltekniker och energiexperter är exempel på yrkeskategorier med obligatoriska personcertifieringar, medan fibertekniker är ett exempel på en yrkeskategori som omfattas av frivillig certifiering.

Är ni med och utvecklar några nya personcerti-fieringar för tillfället?– Efterfrågan på personcertifieringar är särskilt stor i branscher där etableringsgraden är hög, med många nya aktörer. Då fungerar personcertifieringen som en vägledning som hjälper kunden att välja en seriös och kompetent leverantör. Två sådana områden är energirelaterade installationer och fiberinstallationer.

Vilka är fördelarna med prefabricerade badrum?– Det är enkelt och tryggt. Du får en färdig produkt på plats, där det enda du behöver göra är att koppla in vatten, el och ventilation. Till och med toalettpappershållaren sitter på plats. Ofta rör det sig mycket folk på en byggarbetsplats och bara badrumsproduktionen brukar kräva upp till sju olika yrkesgrupper som ska samarbeta. Med prefabrikation behöver du bara samarbeta med en partner, vilket både innebär ökad säkerhet och en stor logistisk vinst.

När framförallt är prefabricerade badrum lämpligast?– Om det handlar om 30 badrum eller fler. Då lönar det sig. Sedan spelar det ingen roll om det rör sig om hotell, vård och omsorgsboende eller bostadshus.

Men begränsas inte valmöjligheterna med prefabrikat jämfört med att bygga själv?– Nej, inte nämnvärt. Det finns stor flexibilitet, med massor av former, längder och bredder att välja mellan. Dessutom väljer kunden allt ytskikt själv, som kakel och klinker. Så länge det är av tillräckligt god kvalitet.

Har du några tips till kunderna när det gäller val av och beställningar av badrum?– Ja, projektera alltid för prefabrikat. Då får du fördelar med det även om du sedan väljer att platsbygga. Har du däremot projekterat för platsbyggt så minskar era möjligheter.

Finns det några risker eller fallgropar man bör se upp med?– Nej, egentligen inte – bara kommunikation är god mellan byggherrarna och inköpsavdelningen, så att alla vet vad som gäller.

Fredrik Andershed

Vd, MCG Mätcenter Group

Erik Oldmark

Vd, Orbion Consulting

Peter Rohlin

Vd, Incert, ett av Swedacs ackrediterade certifieringsorgan

Andreas Mårtensson

Marknads- och säljchef, Part AB

Experterna har ordet

Tel: 011-26 60 [email protected]

Saneringsprojekt är ofta komplexa och kan innebära stora påfrestningar på verksamheten. Allt tuffare krav på spårbarhet innebär mycket dokumentation; analys av massor, kontroll över mängden, när det körs in och när det körs ut och hur det behandlats, vart det tagit vägen och hur analysresultaten ser ut. Vi tar hand om all analys, administration och dokumentation, och säkerställer att alla krav uppfylls. Med vår långa erfarenhet finner vi en lämplig lösning på varje specifikt problem.

Vi kan massor och mycket mer!RGS90 driver strategiskt belägna anläggningar som erbjuder anpassad och högkvalitativ behandling av massor, från Vilhelmina i norr till Ystad i söder. Anläggningarna tar emot och behandlar förorenad jord och avfall – från återvinning till deponering – samt erbjuder olika logistiklösningar. Vi kan också erbjuda moderna och högeffektiva åtgärder på plats, allt för att i gott samarbete finna optimala lösningar på våra kunders saneringsbehov, varhelst de uppstår.

Vattenfall Distribution

Vi gör sagolika investeringar i elnätetBåde för barnens och basindustrins skullLampor som flimrar eller oväntat släcks ger

direkt en känsla av otrygghet. För att inte

tala om hur medarbetarna i energikrävande

industrier skulle uppleva en motsvarande

situation. Vi på Vattenfall Eldistribution

investerar därför enormt mycket kunskap och

resurser i arbetet med att leveranssäkra vårt

elnät. Omvandlat i pengar motsvarar summan

17 miljarder SEK under de senaste tio åren. Ett

exempel på insatser, som bättre motstår vädrets

krafter, är att vi sedan 2004 har isolerat och

grävt ner 1700 mil av vårt elnät (det motsvarar

fågelvägen Stockholm–San Fransisco

–Stockholm). Ju tryggare elnät, desto ljusare

framtid. Läs mer på vattenfall.se under ”elnät”.

BESIKTNINGAR AV

VINDKRAFTVERK

Slut-/EntreprenadGarantiStatus

--

Har Du funderingar?

Ring oss!

SVENSKA

VINDKRAFTKONSULTERNA AB

FÖRDJUPNING INFRASTRUKTUR


24

Alliansregeringen tillsatte två förhandlingspersoner: HG Wessberg Catharina HåkanssonBoman, som förhandlade fram lösningen för tunnelbanor med höjda trängselskatter för att delvis finansiera utbyggnaden av fyra nya tunnelbanesträckningar. Den förhandlingen är avslutad med en uppgörelse mellan staten, landstinget, Stockholm, Nacka, Solna och Järfälla. De två ska också förhandla om snabbtåg och ännu mer tunnelbana till Stockholm.

– För oss handlar det om att hitta investeringar som skapar så stora nyttor som möjligt – särskilt ökat bostadsbyggande och stadsutveckling. Det kommer att styra sträckningsvalet, säger Catharina HåkanssonBoman.

StambanorVad gäller nya stambanor – Ostlänken, det vill säga sträckningen mellan Linköping och Järna liksom BollebygdMölnlycke mellan Borås och Göteborg så ligger dessa med i nationella planen. I båda fallen är sträckningarna praktiskt taget låsta. Vad som återstår att diskutera är placeringen av stationer.

Näringslivets Transportråd gillar nya regeringens förslag om ökat anslag till järnvägsunderhåll med 1,24 miljarder per år från och med 2015 till 2018. Samtidigt saknar rådet den långsiktiga ökning med 10 miljarder i ökat anslag till underhåll av järnvägen som socialdemokraterna föreslog före valet.

Däremot är man kritisk till de höjda banavgifter som Alliansregeringen föreslog och de rödgröna går vidare med. Näringslivet avvisar också en återgång till järnvägsunderhåll i statlig regi och införandet av en ”vägslitageskatt” för lastbilar.

Rådet vill att regeringen påskyndar slutförandet av redan beslutade centrala järnvägsstråk, främst:

• Dubbelspår Hallsberg–Mjölby• Ökad kapacitet på Bergslagsba

nan väster om Vänern• Dubbelspår på Hamnbanan och

ny Marieholmsbro till Göteborgs Hamn.

Anna Wersäll är näringspolitisk expert vid Stockholms Handelskammare. Hon tycker att regeringens järnvägssatsningar är bekymmersamma.

– Man häller pengar på järnvägen utan att tänka igenom. Det måste finnas projekt framme och Trafikverket säger att de har fullt upp med pågående arbeten.

FörbifartenDen 23 oktober frös regeringen arbeten på Förbifarten fram till den 1 maj 2015. Miljöpartiet vill flytta trängselskattepengarna från leden till kollektivtrafiksatsningar – cirka 20 av 28 miljarder. Utan dessa krävs nya pengar och sådana finns inte, enligt finansministern.

Mycket talar dock för att Förbifarten kommer att byggas. Den borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting avvisar förhandlingar om Förbifarten. Överenskommelsen om leden och tunnelbanan ska gälla, skriver Alliansen i en debattartikel.

Alliansregeringen anvisade också två miljarder kronor till studier av Österleden.

– Vi behöver båda lederna, säger Anna Wersäll. Lederna har olika uppgifter. Förbifarten ska knyta ihop södra och norra länsdelen. Österleden ska avlasta innerstaden. Det finns mycket starka miljöargument för en Österled. Beräkningar visar att den skulle minska trafiken i innerstaden med upp till elva procent, vilket är jättemycket, och upp till 50 till 60 procent på Valhallavägen och Strandvägen.

BrommaNya majoriteten i Stockholm vill stänga Bromma 2022. Samtidigt behövs det investeringar där. Swedavia kan knappast börja bygga en ny terminal om inte flygplatsen får vara kvar. Socialdemokraterna ute i landet vill ha kvar Bromma. Ska flygplatsen stängas måste det finnas en alternativ flygplats nära Stockholm eftersom Arlanda har fullt i högtrafik. Hittills har det kommit lite olika besked från regeringen och den 17 november skrev fyra socialdemokratiska kom

munpolitiker från Umeå, Skellefteå och Luleå en debattartikel i Dagens Industri där de framhöll betydelsen av Bromma för Näringslivet och kommunerna i Norrland

Stockholms nya majoritet vill även se över projektet Slussen. Enligt Anna Wersäll går det inte att renovera Slussen.

– Av tekniska skäl måste Slussen rivas och byggas om helt och hållet. Det går heller inte att bygga likadant, säger hon.

Flera nya projektHon konstaterar att infrastrukturen är underinvesterad i Stockholm, både avseende väg och järnväg. Det positiva för regionen är att det har byggts och pågår byggen av flera nya väg och järnvägsprojekt. Södra länken blev klar i oktober 2004, Norra länken öppnas i slutet av november i år och den stora pendeltågstunneln Citybanan mellan Södra station och Tomteboda ska bli klar 2017.

GENOM CITYBANAN FRIGÖRS den så kallade Getingmidjan, det vill säga järnvägsförbindelsen från 1800talet mellan Södermalm och Centralen från 60 procent av sin nuvarande trafik. Det innebär ny kapacitet för fjärr och regionaltåg till/från Stockholm.

Tunnelbanor: Alliansregeringens överenskommelse med landstinget och kommunerna Stockholms, Nacka, Solna och Järfälla om tunnelbanan omfattar fyra delar:

• En förlängning av Blå linjen från Kungsträdgården till Gullmarsplan, via Södermalm med en ny station vid Sofia för att knyta ihop förlängningen med dagens Gröna linje.

• En förlängning av Blå linjen från Kungsträdgården till Nacka Forum, med nya stationer vid Hammarby Sjöstad, Sickla, SaltsjöJärla och Nacka Forum.

• En ny tunnelbana från Odenplan till Arenastaden via Hagastaden.

• En förlängning av Blå linjen från Akalla till Barkarby station via station Barkarbystaden.

Utbyggnaden ska bland annat finansieras av en höjd trängselskatt och en utvidgning av trängselskatten till Essingeleden som införs 2016. Som en del av överenskommelsen åtar sig Stockholms, Nacka, Solna och Järfälla att bygga omkring 78 000 nya bostäder i länet.

Alliansregeringen initie-rade stora satsningar på infrastrukturen med ökade anslag till järnvägsun-derhåll, nya stambanor, start av Förbifart Stock-holm och studier av en östlig länk. Man tillsatte också två förhandlare för nya tunnelbaneprojekt och utbyggnaden av nya järnvägar. Den rödgröna regeringen delar i stort de borgerligas uppfattning även om Miljöpartiet vill vrida över mer mot järn-väg och ta bort trängsel-skattepengar från Förbi-farten.TEXT FREDRIK DHEJNE

KARTA TRAFIKVERKET

Stor satsning på infrastruktur men oklarhet kring Förbifarten och Bromma

»Vi behöver båda lederna, de har olika uppgifter. Förbifarten ska knyta ihop södra och norra länsdelen. Österleden ska avlasta innerstaden.Anna Wersäll

Miljöpartiet vill flytta bort trängselskattepengar från leden till kollek-tivtrafik – cirka 20 av 28 mdr. Alliansen i Stockholms läns landsting vill inte förhandla, de anser sig ha en överenskommelse med S om Förbifar-ten och utbyggnad av tunnelbanan.

Den nya Ostlänken – sträckningen mellan Linköping och Järna liksom Bollebygd-Mölnlycke mellan Borås och Göteborg ligger med i nationella planen. I båda fallen är sträckningarna praktiskt taget låsta. Vad som återstår att diskutera är placeringen av stationer.

FO

TO

: C

HR

IST

OF

FE

R E

DL

ING

AFFÄRER FÖR MILJARDER!

ELMIA FUTURE TRANSPORT ELMIA NORDIC RAIL & ELMIA NORDIC ROAD JÖNKÖPING, 6–8 OKTOBER 2015

med

iasp

juth.se

De nordiska länderna investerar miljarder i ny och förbättrad infrastruktur. På Elmia möter du dem som påverkar, beslutar och bestämmer om vårt framtida transportnät. Välkommen!

FUTURETRANSPORT

Elmia

MÖTESPLATS KONFERENS LOGISTIKMÄSSA

NORDICRAIL

Elmia

MÖTESPLATS KONFERENS JÄRNVÄGSMÄSSA

NORDICROAD

Elmia

MÖTESPLATS KONFERENS VÄGMÄSSA

elmia.se/futuretransport elmia.se/nordicrail elmia.se/nordicroad

Samarbetspartners:

Tekniska Verken i Kiruna är ett kommunägt företag som ansvarar för fjärrvärme, vägar, dricksvatten, avlopp och parker i Kiruna kommun. Just nu pågår det gigantiska stads-omvandlingsprojektet där Tekniska Verken har en central roll. Företagets vision är att vara med och leda och utveckla arbetet inom energi, miljö och samhällsservice och all infrastruktur för ett hållbart mönstersamhälle.

Spänner bågen högt

– Det är en gigantisk utmaning med fantastiska möjligheter att få vara med och rita och konstruera om en stad, att få skapa något helt nytt. Vi spänner bågen högt och skapar långsiktigt hållbara lösningar. Min vision är att skapa ett samhälle som är resurs effektivt, CO2 neutralt och som helt eliminerar fossila bränslen, säger Mats Nilsson som är chef på avdelning Teknik på Tekniska Verken.

Ett stort steg på vägen är bygget av Kirunas nya energi- system som tar vara på spillvärme som alstras när LKAB för-ädlar magnetitmalm till pellets, energi som kan förse hela Kiruna stad med fjärrvärme. Målen är att minska miljöpåver-kan genom att fossila bränslen för värmeproduktion kan fasas ut helt och att Kiruna ska ha Sveriges lägsta fjärrvärmetaxa, byggstart sker 2015.

– Stadsomvandlingen gör det möjligt att skapa ett av världens mest hållbara samhällen. Byggandet av nya energisnåla hus, bättre användning av LKABs spillvärme och ett nytt fjärrvärme-system gör Kiruna väldigt energieffektivt säger Mats Nilsson.

Många arbetstillfällen

Ett så här unikt projekt skapar många arbetstillfällen. Utöver ett nytt energi- system så kommer ett nytt avfallssystem och nytt system för vatten och avlopp att tas fram. Nya Kiruna kommer också gå under epitet Smart City med it som verktyg för att bygga den hållbara och attraktiva staden.

– Det är givetvis så att ett så är stort projekt skapar många arbetstillfällen och möjligheter till personlig utveckling och karriär. Idag är vi ca 170 antällda i massor av olika yrken och det finns ett stort behov av personal framöver. Vi behöver till exempel projekt- och byggledare, ingenjörer och administratörer med olika inrikt-ningar. Det är spännande att arbeta här, att vara med och utveckla ett helt nytt samhälle och hitta nya lösningar säger Mats Nilsson.

Stadsomvandlingsprojektet har fått uppmärksamhet över hela världen och kommunen tar ständigt emot utländska besöksgrupper som vill veta mer om hur arbetet går till.

– Jag tror att Kiruna kommer att bli ett case som man kommer att studera i framtiden när det handlar om hur man utvecklar infrastruktur. Kiruna är Sveriges nordligaste stad, 15 mil norr om polcirkeln, på gränsen mellan arktiskt och subarktiskt klimat i ett på många sätt extremt klimat. Hittar man lösningar här så fungerar de överallt. Stadsomvandlingen ger oss möjlighet att bygga det goda exemplet avslutar Mats Nilsson.

Projekt som skapar mönstersamhälleGruvbolaget LKABs brytning av magnetitmalm innebär att stora delar av det som idag är Kirunas centrum måste flyttas på grund av de markdeformationer som uppstår. Aldrig tidigare har ett så stort samhälle omvandlats på grund av att en industriverk-samhet behövt marken. Stadsomvandlingen i Kiruna är därmed ett gigantiskt och unikt projekt. För Tekniska Verken i Kiruna innebär det en stor utmaning där vi måste skapa ny infrastruktur och hitta synergieffekter som både sparar pengar och är klimatsmart. Det är också en möjlighet att skapa ett helt nytt samhälle från grunden med stimulerande utmaningar och med många spännande arbetsuppgifter.

TEKNISKA VERKEN • 0980-707 23 • [email protected] • www.tekniskaverkenikiruna.se

Mats Nilsson, chef avdelning Teknik på Tekniska Verken i Kiruna

Aktuella jobb hittar du på tekniskaverkenikiruna.se/jobb

Kirunas kommande nya centrum med stadshuset Kristallen i mitten Illustration: White arkitekter & Ghilardi + Hellsten arkitekter


26

KRÖNIKA ANDERS PERSSON

Men det saknas inte utmaningar inför framtiden, inte minst inom samhällsbyggnadsområdet. Urbaniseringen är en av utmaningarna. Sverige är en del av den internationella trenden där allt fl er vill bo i eller nära städer. Varje dag, jorden runt, fl yttar 190 000 personer till en stad. Hälft en av jordens befolkning, stadsborna, bor på en yta som motsvarar två procent av jordens landyta. Där genereras 80 procent av alla koldioxidutsläpp och där används 75 procent av all energi. Situationen i Sverige är likartad.

URBANISERINGEN GER STÄDERNA

en nyckelroll i klimatarbetet, både i Sverige och i resten av världen. En bättre integrerad stadsplanering mellan infrastruktur och bostäder kommer att bli allt viktigare.

I reda pengar satsas det mer pengar än någonsin på infrastruktur i Sverige. Som andel av BNP har däremot investeringarna i infrastruktur fallit, idag är de bara en tredjedel så stora som på 1960talet, räknat i andel av BNP. Det fi nns en infra

strukturskuld, både på investeringssidan och på underhållssidan. Också på bostadssidan har Sverige slarvat. Det har byggts lite och underhållet i miljonprogramsområdena, bland annat, är eft ersatt. Pengarna har använts till annat.

DET BEHÖVS MER helhetsperspektiv. Det känns det som nya regeringen tänkt rätt med en bostads och stadsutvecklingsminister. En minister som förhoppningsvis får mandat att på ett bättre sätt integrera planeringen av bostadsbyggande och infrastruktur, så att samhällsplaneringen kan förbättras. För att uppnå detta krävs att regelverk ses över och att driv och marknadskrafter används för att uppnå en bättre ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det krävs också proaktiva myndigheter som samarbetar med kommuner. Planeringen måste komma först, i alla avseenden, sedan etablering och byggande.

IDAG GLESAS VÅRA tätorter ut och sprider sig över geografi skt större områden, vilket leder till en sämre fungerande infrastruktur. Med ökad miljöbelastning i förlängningen.

Redan idag har vi kunskapen som behövs, men våra perspektiv blir oft a för kortsiktiga. Livscykelperspektivet behöver lyft as fram. Det är faktiskt lika intressant vad ett hus eller stadsdel kostat om 40 år som vad det kostar att bygga idag. Att tänka eft er före påverkar kostnad och klimatpåverkan. Det är den typen av skift e i perspektiv vi måste göra för att klara framtidens klimatutmaningar. Och att vi börjar nu.

Sverige är på många sätt ett bra land att leva i. Som land har vi exempel-vis klarat oss förhållande-vis bra genom den finan-siella kris som präglat, och fortfarande präglar, Europa.TEXT ANDERS PERSSON,

NÄRINGSPOLITISK EXPERT,

SVENSKA TEKNIK&DESIGNFÖRETAGEN

»Planeringen måste komma först, i alla avseenden, sedan etablering och byggande. Smarta städer

är framtiden

Fjällvägen – ett vinnande stråk genom samverkan

TRONDHEIM/

Riksvägarna 83/84 går genom Hälsinglands och Härjedalens kultur- och naturlandskap. Från kust till fjäll. Här möter du bl.a vårt senaste världsarv, Hälsingegårdarna, här möter du den riktiga fjällvärlden. Vägstråket har av kommunerna och besöksnäringen döpts till Fjällvägen.

Fjällvägen är också ett samarbetsprojekt mellan Söder-hamns, Bollnäs, Ljusdals och Härjedalens kommuner, destinationsbolagen Järvsö, Vemdalen och Funäsfjällen samt Regionförbundet i Jämtland och Region Gävleborg. Fjällvägen, ett samarbete för bättre och utvecklad infra-struktur och innovativ samverkan. Den kortaste vägen från kust till fjäll. �

Välkommen med på färden som är både en resa och ett mål!Kontakt: Projektledare Vibeke Sjögren Ottosson, Samhällsbyggnadskontoret Bollnäs kommunE-post: [email protected]: 0278-252 26, 070-190 96 39Se Fjällvägens Stråkanalys: www.fjellvagen.se/Press www.fjellvagen.se facebook.com/fjellvagen

Fjällvägen – det mångfunktionella stråket.Arbets-och studiependling, Sjukvårds, - gods- och skogstransporter, upplevelse- väg, omledningsväg, internationell länk, turism...

Besöksnäringens utveckling är beroende av snabb och säker väg. En hög standard på Fjällvägen behövs för storstadsområde-na och deras möjligheter att färdas tryggt och framkomligt längs vägen kräver en rejäl investering i förbättrad infrastruktur.

Fjällvägen - det mångfunktionella stråket. Arbets- och studiependling, sjukvårds,- gods- och skogstransporter, upplevelseväg, omled-ningsväg, internationell länk, fjärrtrafi k...

Näringslivets utveckling är beroende av snabb och säker väg. En hög standard på Fjällvä-gen behövs för storstadsområdena och deras möjligheter att färdas tryggt och framkomligt till olika destinationer. En rejäl investering i förbättrad infrastruktur krävs för utvecklingen.

När Malmös nya mässanläggning, Malmö- Mässan, skulle byggas var en av de största utmaningarna tiden. Och storleken på pro-jektet. Och de arkitektoniska kraven. Och kvalitetskraven. Och de miljömässiga kraven. Och… Midroc Project Management anlitades som totalentreprenör. Byggnaden designades med stora fönster-partier, murade väggar, sneda tak och svä-vande överhäng. Ett arkitektoniskt landmärke med kapacitet för över 5 000 personer. Byggnaden på 21 000 kvadratmeter skulle bland annat ha 17 000 kvadratmeter grönt tak, 175 000 tegelstenar, bergvärmeanlägg-ning samt certifieras enligt GreenBuilding.

Tiden för projektets genomförande sattes till 12 månader. 45 underentreprenörer, 10 konsulter, beställare, slutkund skulle samordnas och leverera i tid. Det lyckades! Mycket tack vare att vi hela tiden såg till att mötas ofta, upprepa mål- bilden för alla, i alla sammanhang, skapa ett bra arbetsklimat och inledningsvis simulera hela bygget i teorin.

ATT FÅ HÖGA KVALITETSKRAV OCH KORT TIDPLAN ATT MÖTAS UNDER SAMMA MÄSSTAK.

UTMANING #41

LAN

GELEV

E.SE 2014

fokus samhällsutveckling

Documents