framtidens styrning i staten - ekonomistyrningsverket · pdf fileämbetsman, etik och...
TRANSCRIPT
Framtidens styrning i staten
Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet [email protected] www.bringselius.se Twitter: @bringselius
DET TEKNOKRATISKA PARADIGMET Samhälle - Sekulära individualister, elitism, prestation - Hastighet, nutid, framtid - Varumärke, gestaltning, förenkling - Fokus på teknologin och det urbana Stat - New Public Management (marknad) - New Weberian State (rättsstat)
Nya förutsättningar: • Digitalisering,
big data, open source lärande maskiner
• Ökad kunskap om rättigheter och behov
• Medialisering, felfinneri, misstänksamhet
• Global ekonomi, konkurrens
• Åldrande befolkning • Krav på effektivisering
av välfärdsstaten
Källa: Louise Bringselius (kommande) Människan, tilliten och den nya romantiken. Lund: Studentlitteratur
Medborgare: Begränsat inflytande i beslut i
egna ärenden. Bristande tillgänglighet,
flexibilitet och helhetsansvar. Avsaknad av kontinuitet,
kvalitetsbrister.
Medarbetare: Detaljstyrning,
effektivitetshets, stress, formalism, otrygghet. Bristande samordning,
stuprörstänkande. Ökad administration, små möjligheter att
påverka beslut. Utbrändhet.
Politiker: Missnöjda brukare.
Missnöjda medarbetare. Bristande effektivitet, styrbarhet
och legitimitet.
Nya förutsättningar: • Digitalisering,
big data, open source lärande maskiner
• Ökad kunskap om rättigheter och behov
• Medialisering, felfinneri, misstänksamhet
• Global ekonomi, konkurrens
• Åldrande befolkning • Krav på effektivisering
av välfärdsstaten
DET NYROMANTISKA PARADIGMET Samhället - Sökande efter mening, arbetskritik - Längtan efter TRYGGHET, gemenskap, stabilitet - Autenticitet, djup, förståelse, eftertanke - Fokus på det mänskliga, landsbygdsromantik Staten - New Public Management (marknad) - New Weberian State (byråkrati) - New Public Service (medarbetare)
Källa: Louise Bringselius (kommande) Människan, tilliten och den nya romantiken. Lund: Studentlitteratur
New Weberian State (byråkrati) - Rättssäkerhet - Transparens - Standardiserad evidensbaserad
praktik (ex. kunskapsstyrning)
New Public Management - Styrning, kontroll, kvantitativa mått - Marknadslösningar - Effektivisering
Mer formalism och detaljstyrning.
Minskat handlings-utrymme i frontlinjen.
New Public Service / Tillitsbaserad styrning
New Public Management
New Weberian State
New Public Service
Medborgarens språkrör Marknad
Lagstiftareoch byråkrati
Yrkesprofessionellai frontlinjen
Styrmekanism KonkurrensReglering,
beslutslinjeKollegialitet /
service
Tillträde genomKonkurrens,
offentlig upphandling Monopol Samverkan
Tillitsbaserad styrning
Balans mellan marknad, byråkrati och profession
Källa: Louise Bringselius (kommande) Människan, tilliten och den nya romantiken. Lund: Studentlitteratur
1. Ämbetsmannen och medledarskapet
Medarbetare / brukare
Styr
ning
Stöd
Medarbetare / brukare
Brukare Förvaltning
Politiker Tillsyn
2. Sömlös styrning
2. Personlig, nära
4. Flexibel, innovativ
5. Från piska till morot
1. Ämbetsman, etik och medledarskap Agenda 2030, värdegrund, ledarskap
2. Sömlös styrning Mer samverkan och närmare politik/förvaltning. Gemensam ingång.
3. En personlig och nära förvaltning Omlokalisering, lokala servicekontor, coacher
4. Innovation och flexibilitet Brukarfokuserade digitala lösningar, anpassade servicepaket
5. Från piska till morot Mindre detaljstyrning, mer motivation och beteendevetenskap
Sammanfattning
Tillitsbaserad styrning är metoder för att styra, leda och organisera verksamhet, där tillit till medarbetaren är utgångspunkten, där fokus
ligger på att skapa flexibilitet inför brukarens behov och där
alla aktörer samverkar i strävan efter att ta ett
helhetsansvar.
Tre hörnstenar: • Brukarfokus • Arbetsglädje • Samverkan
Styrning • Städa bland mål och indikatorer! Utforma dem i dialog. Minska
onödig formalism. • Mer kvalitativ och stödjande tillsyn och kontroll. • Belöna insatser för helheten, även de som märks i annan budget.
Arbetssätt • Anpassa arbetet till brukares behov. • Skapa utrymme för lokala, professionella bedömningar. • Utveckla kollegiala strukturer och teamarbete. • Samordna stödfunktioner, bygg lokalt administrativt stöd.
Kultur • Skapa tid och arenor för reflektion, innovation, kommunikation.
Möjlighet att testa. • Premiera öppenhet, medbestämmande, medledarskap och
dialog. Kanaler för visslande och feedback. • Positiva förväntningar; fokus på arbetsglädje och kollegialitet.
Värdegrundens hårda del Grundläggande rättsliga principer • Demokrati • Legalitet • Objektivitet • Åsiktsfrihet • Lika värde, frihet & värdighet • Effektivitet och service.
Värdegrundens mjuka del Grundläggande principer vid tillitsbaserad styrning:
• Samverkan • Brukarfokus • Arbetsglädje
Tillit är alltid villkorad
• Lagar och regler först – men möjlighet att påverka
• Förlåtande/lärande vid mindre fel - men också tydligt ansvarsutkrävande vid allvarlig misskötsel
• Dialog och ömsesidig respekt – men inte avsaknad av styrning
• Samverkan och tydliga mål – inte fritt valt arbete
T i l l i t Cynism Naivism
En balans – inte en ny ytterlighet
Källa
: Lä
kart
idni
ngen
nr 3
8/20
17
”Det är en kulturresa. Vi är utbildade att dokumentera allt, men många saker behöver inte tas upp i journalen. Där ska det väsentliga stå.”
”Man hade jättemånga mål. Ett par hundra mål från fullmäktige, som sa att
precis så här ska ni göra. Men det var inga mål som styrde verksamheten och vi lade väldigt mycket tid på administration. Det signalerade mest att man
ville ha kontroll.”
”Det politiska ledarskapet är otroligt viktigt.”
/Kommundirektör
Det teknokratiska paradigmet
(NPM + NWS)
Den nyromantiska paradigmet
(NPM + NWS + NPS)
Statens åtagandeStyra
Kontrollera centraltStödja
Skapa förutsättningar lokalt
Statens huvudroller Förmyndare och portvakt Partner och portvakt
Statens karaktärTeknokratisk, opersonligDet begränsade ansvaret
Empatisk, personligDet utvidgade ansvaret
Källa: Louise Bringselius (kommande) Människan, tilliten och den nya romantiken. Lund: Studentlitteratur
