Svenska Freds växer

OROANDE MEN INGET HOT MOT SVERIGE

Det har varit en försvarspoli­tisk debattvår som inleddes när ÖB sade att Sverige bara kunde försvaras i en vecka. Mot vad? undrar Anna Ek. Utvecklingen i Ryssland betecknas som oro­ande av Försvarsberedningen, men något militärt hot mot Sverige ser den inte.

ALLT TUFFARE FÖR IDEELLA I RYSSLAND

Det har blivit allt svårare för ideella organisationer att verka i Ryssland. Svenska Freds har samarbetat med flera ryska organisationer och följer utvecklingen med oro. Förra året kom ännu fler lagar som inskränker möjligheterna för det civila samhället.

KRÖNIKA: FRÅN MINJOBBTILL FREDSBAS

Intresset för fredsfrågor väckets bland minskadade i Kambodja. Knappt sju år senare valdes Kristofer Duarte till ordförande för Stockholms Freds. Han berättar om vägen dit och varför han är hoppfull om möjligheten att påverka i nedrustningsfrågor.

4sida

6sida

8sida

Värvarna på stan lockar

allt fler att bli med-lemmar.

2sida

FREDSTI DN I NGEN

MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

NR 2 | 2013

Putins Ryssland oroar.

FOTO

: WIK

IMED

IA C

OM

MO

NS

FOTO

:EVA

KEL

LSTR

ÖM

FR

OST

E

En starkt bidragande orsak till att Svenska Freds förra året växte med nära 1 400 personer är satsningen på direktvärvning, så kallat Face to face.

Trots att många män­niskor inte ens hört talas om Svenska Freds vill de ändå bli medlemmar när de får veta vad föreningen står för. Därför

fortsätter satsningen under våren och sommaren även i år.

Pax följde med värvarna under några timmar i maj. De ser inte sitt jobb som vilket som helst. Det är tufft, men viktigt.

– Jag räddar världen varje dag, sade Sanna Sunnerfalk.

Göran Forsberg från Umeå var ute på ett fredsuppdrag

och fann Sanna Sunnerfalk. Han var på jakt efter ett smycke med den knutna pisto­len, men fick i stället ett brutet gevär och ett medlemskap i Svenska Freds.

Under knappt två månader har årets gäng värvat över 630 nya betalande medlemmar och ökat Svenska Freds års­inkomst med 400 000 kronor.

Uppdrag: Värva för fred. Jannika Ojeda Meftah, Sanna Sunnerfalk, Charlotta Ehn Marlow, Martin Sjöblom och

Krister Pontvik på Sergels torg i Stockholm.

Värvare på fredsuppdrag

där och han blir glad när han får kontakt med Sanna. ”Jag är ute på ett fredsuppdrag” för­klarar han – hans dotter fyller 20 år samma dag och han är på jakt efter ett smycke med den knutna pistolen. I stället hittar han ett brutet gevär till dottern och ett medlemskap till sig själv.

– Det klickade till på en gång, värvningen var klockren. Jag reagerade inte så mycket på frågan hon ställde, utan på att en så ung tjej är intresserad av fredsfrågor. Kanske var det en slump – men slumpen är ingen tillfällighet!

Han är född på 50­talet och känner till Svenska Freds sedan tidigare, har gått i några demonstrationståg. Vad tänker du om Svenska Freds?

– Jag tänker tradition, en rörelse som har en historia.

Sanna gillar diskussioner­

Göran Forsberg, nyvärvad medlem som var på jakt efter ett fredssmycke och fann ett brutet gevär.

Värvaren Sanna Sunnerfalk tycker att hon gör en insats för världen varje dag.

FOTO

: EVA

KEL

LSTR

ÖM

FR

OST

E

De flesta rusar förbi de lilaklädda Svenska Freds­utsända i lunch­

rusningen vid Sergels torg. Men några stannar till, pratar fred och krig och om man kan göra något åt det. Som Göran Forsberg från Umeå som var ute på ett fredsuppdrag och hittade Sanna Sunnerfalk, en av Svenska Freds värvare.

– Det här är verkligen inte bara ett jobb, jag räddar värl­den varje dag, säger hon.

För andra året i rad satsar Svenska Freds på att värva nya medlemmar på stan, så kallat Face to face. Värvarna anställs och utbildas av Svenska Freds. Jobbet kan vara tufft, men de värvare Pax träffar några timmar vid Sergels torg denna soliga majmåndag framhåller hur viktigt de tycker att det är.

– När jag såg annonsen på Arbetsförmedlingen blev jag så himla glad – tänk att kunna göra något viktigt och samtidigt betala hyran. Det är helt fantastiskt att få göra något som känns rätt i hjärtat, berättar Sanna Sunnerfalk.

Det är lunchdags och dessutom är många turister från andra länder. Men Sanna pratar ändå med flera perso­ner. ”Det kommer aldrig att bli

Svenska Freds egna värvare på stan ser inte sitt jobb som vilket som helst. De sprider fredsbud-skap och ser till att föreningen växer.

Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.Ansvarig utgivare: Christoffer Burnett-CargillRedaktör: Eva Kellström Froste08 55 80 31 89, pax@svenskafreds.seDesign: Gabriel HolmbomSkribent om inte annat anges: RedaktörenAdress: Polhemsgatan 4, 112 36 Stockholm www.svenskafreds.se

fred”, säger en, en annan ”Du pratar med fel person, jag har jobbat i försvaret i hela mitt liv.” Det är svar som Sanna inte låter stå oemotsagda. Kvinnan som jobbat inom för­svaret stannar till och pratar en stund när Sanna replike­rar ”Men vi vill väl båda ha samma sak – fred”.

Planterar frönMannen som inte tror på fred blir lite eftertänksam när hon säger: ”Men vi är en fredsrö­relse här, och det finns freds­rörelser i andra länder.”

– Då sa han ”Du menar, om vi är tillräckligt många … ” Det känns ändå som om man planterar frön hos en del, även om de inte blir medlemmar, förklarar Sanna.

Men hos Göran Forsberg behöver hon inte plantera något frö – det fanns redan

na, det är många som stannar och pratar.

– Svenska Freds synsätt kan vara ganska nytt för män­niskor, men de flesta tar det väldigt positivt, de får se saker från ett annat håll. De tror att vi måste sälja vapen och måste ha ett försvar som vi har. Det är helt fantastiskt när man kan få folk att tänka om, säger hon.

– Det är väldigt spännande att prata med dem som jobbar inom försvaret. Jag har värvat en, men den personen var inte militär. Jag var nära att värva en officer, men han ville gå hem och tänka på saken.

Efter värvningen av Göran Forsberg är det dags för en kort rast på Sergeltrappan tillsammans med kollegerna. Precis som Sanna tycker de att det är viktigt att arbeta för något de tror på.

– Det är jättekul. Jag gör något viktigt. Jag utbildar

FREDSTI DN I NGEN PAX | N R 2 / 20132

Den sista maj hade värvarna inom Face to Face på knappt två månader värvat över 630 nya betalande medlemmar som tillsammans ökar årsinkomsten med över 400 000 kronor för Svenska Freds. Och fler medlemmar kommer det att bli un­der sommaren.

Förra året höll värvningen på under en kortare tid än i år. Resultatet blev bra, omkring tusen nya medlemmar. Det gjor­de att Svenska Freds vågade satsa på Face to face även detta år, och nu under fler månader.

Tack vare bland annat värvningen ökade Svenska Freds an­talet medlemmar med 1 378 stycken under 2012, Totalt hade Svenska Freds vid årets slut 6 751 medlemmar.

Förra året fick Face to face en bra start i och med Ekots avslöjande om det svenska stödet till den planerade vapen­fabriken i Saudiarabien.

– Alla kände inte till Svenska Freds men många kände till Saudi­skandalen, och det gjorde det lätt att koppla den frågan till Svenska Freds, säger projektledaren Elina Ambjörnsson.

Men även om Saudi­affären gav draghjälp tror hon inte att det behöver vara svårare att värva i år. Folk är intresserade av Svenska Freds frågor, och väldigt få vill exportera vapen till diktaturer. Det var Elina som kom med idén om Face to face till Svenska Freds, för att hon är övertygad om att Svenska Freds frågor engagerar långt fler än dem som redan känner till föreningen. Förra årets resultat gav henne rätt – de flesta som blev medlemmar hade inte hört talas om föreningen innan.

Face to face är beprövat och effektivt – och det hör till det mest grundläggande, att gå ut och prata med folk, påpekar Elina.

Över 630 nya medlemmarmig till lärare och det finns likheter. Det är en pedagogisk utmaning att fånga intresset snabbt, säger Jannika Ojeda Meftah.

Kan göra skillnadKrister Pontvik berättar att han jobbar i en församling som pastor och att Svenska Freds värderingar är helt naturliga för honom. Jobbet som värvare är en utmaning. Samtalen ger mycket.

– Varje ny människa är en ny värld. Jag vill gärna förmedla en positiv inställning för fred – och att man kan göra skillnad. Det jobbigaste är att få nej – det roligaste är när de säger ja!

Charlotta Ehn Marlow är gammal Svenska Freds­medlem och hittade jobbet via föreningens hemsida.

– Det är tufft arbete, tuffare än jag trodde. Man får ta in mycket, så mycket nya män­niskor och en del negativa re­aktioner. Det är nyttig träning. Jag gillar frågorna, jag jobbar för något jag tror på.

Det jobbigaste är när folk har bråttom och inte hinner stanna och prata. De dagar som de får få samtal är de svå­

raste, enligt värvarna. Arbetet kräver också att värvarna är 100 procent ”på” hela tiden. Det kan vara svårt om man är trött en dag.

– Jag kan också bli väldigt ledsen när jag får starkt nega­tiva reaktioner – inte för att de skäller på mig, utan för att här står någon och kämpar för fred och en bättre värld, och så kan det komma någon och vara elak och trycka ner en, säger Sanna.

Men utöver det ser Sanna utmaningarna som positiva.

– Man blir ju väldigt bra på att hålla isär sig själv och and­ra människor – det är många som bara passerar förbi och även sådana som tycker att vi gör dåliga saker. Då får man verkligen träna sig i att det har med dem att göra. Och så blir man utmanad intellektu­ellt, jag har diskussioner hela tiden, berättar Sanna.

Hon rekommenderar alla att jobba som värvare någon gång.

– Det är extremt utveck­lande. Man tränar sin sociala förmåga. Att prata med en främling kommer aldrig mer att vara ett problem för mig. Jag pratar med folk på bussen nu – det är ju helt fantastiskt!

Vandrande värvaren Jannika Ojeda Mefta. Jannika utbildar sig till lärare och ser likheter – det är en

pedagogisk utmaning att snabbt fånga intresset.

FOTO

: EVA

KEL

LSTR

ÖM

FR

OST

E

FREDSTI DN I NGEN PAX | N R 2 / 20133

Auktoritärt Ryssland oroar– militärt hot ”osannolikt”

FOTO

: WIK

IMED

IA C

OM

MO

NS

Under president Vladimir Putin har Ryssland blivit alltmer auktoritärt. Landet vill också rusta upp sitt försvar. Utveck-lingen beskrivs som oroande av Försbarsberedningen.

Det har varit en försvarspolitisk debattvår. Den sattes

igång med ÖB:s utspel om enveckasförsvaret och fick ny näring efter skriverierna kring den ryska flygövningen i påskas. Den sista maj kom så Försvarsberedningen med sin säkerhetspolitiska omvärlds­analys i rapporten ”Vägval i en globaliserad värld” där utvecklingen i Ryssland ses som oroande och fått mer

utrymme än tidigare.Debatten har blivit bredare,

gått från att handla om en­staka delar som Afghanistan och värnplikt till att handla om det territoriella försvaret – och om Ryssland. Kravet på Natomedlemskap kommer som ”ett brev på posten”, som Svenska Freds ordförande Anna Ek beskriver det. Hon tycker att debatten förs ut­ifrån alarmistiska termer. Som när ÖB Sverker Göranson i julas sade till SvD att Sverige bara kunde försvara sig i en vecka, vilket ledde till upprörd debatt och krav på mer resur­ser till försvaret.

– Det är en sådan typisk fälla – mot vad ska vi försvara oss? Handlade det om ett rent hypotetiskt scenario långt fram i framtiden? Försvarsbe­redningen slår ju fast att det inte finns något militärt hot mot Sverige inom överskådlig tid, kommenterar Anna Ek.

Under Kalla kriget och Sovjettiden var den militära hotbilden lättare att förstå, mer konkret. Nu handlar de

säkerhetspolitiska hoten om så mycket mer – bland annat klimatförändringar, flykting­strömmar, fattigdom, ter­rorism och IT­säkerhet. Anna Ek tycker att försvarspoliti­kerna är dåliga på att leverera konkreta analyser, vilket öpp­nar för försvarsdebattörer att återigen lyfta fram Ryssland som det stora militära hotet.

Ryssland rustar upp sitt försvar, ökar antalet övningar och blir alltmer auktoritärt. Men det betyder inte att det finns något militärt hot mot Sverige, menar inte bara Anna Ek utan också den parlamen­tariska Försvarsberedningen som den 31 maj kom med sin säkerhetspolitiska omvärlds­analys. Utvecklingen i Ryss­land beskrivs som oroande. Samtidigt fastslår beredningen att det inte går att föreställa sig att en militär konflikt i när­området enbart skulle påverka ett land.

– Ett enskilt militärt angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid, sade Ceci­

lia Widegren (M) när hon presenterade analysen på en pressträff.

Flera debattörer påpekar att Ryssland rustar upp från en låg nivå och att det ryska försvaret ändå inte är i när­heten av många västländers i storlek. Svenska Freds håller med om att utvecklingen är oroande, men anser inte att svaret på detta är militärt utan att det är viktigare att bygga relationer och att stödja det civila samhället i Ryssland.

Anna Ek saknar en utgångs­punkt i analysen: Sveriges eget ansvar. Sverige borde se sin egen roll i upprustningen i omvärlden.

– Vi främjar upprust­ningen i världen, genom vår vapenexport och genom vårt samarbete med Nato. Förra försvarsberedningen målade upp klimatförändringarna som det största hotet mot vår säkerhet. Då borde man ha tagit konsekvenserna och lagt en massa resurser på att be­kämpa det, men det har man inte gjort, påpekar Anna Ek.

”Enveckasförsva-ret” satte igång en upprörd debatt med krav på mer resurser till försva-ret. Typisk fälla, en-ligt Anna Ek – mot vad ska vi försvara oss?

FREDSTI DN I NGEN PAX | N R 2 / 20134

Den 6 maj hade Svenska Freds 7 394 medlemmar, fler medlemmar än på 15 år.7394

KARTA VISAR VAR SVENSKAVAPEN FINNSPå Svenska Freds hem­sida finns nu karta över var svenska vapen finns. Svenska Freds vill visa hur den svenska vapenexporten

ser ut i praktiken för att öka insynen och främja debatten. Webbverktyget innehåller en karta med klickbara länder där svenska vapen finns samt information om vad som exporterats och om situatio­nen för mänskliga rättigheter och fred i landet. Kartan innehåller både länder dit Sverige har exporterat vapen och där svenska vapen hamnat

på andra sätt. På webbsidan finns också information om de viktigaste aktörerna och deras roll i vapenexporten samt statistik över de senaste årens utveckling.

DRÖNARKRIGOCH KEX IALMEDALENKex, det hemliga drönakriget och Afghanistan är några av de ämnen som Svenska Freds kommer att debattera i Al­

medalen i sommar. För sjätte året i rad deltar Svenska Freds på Säkerhetspolitiskt sommar­torg under politikerveckan på Gotland.

Torget arrangerar 24 semi­narier under veckan. Svenska Freds är huvudarrangör för se­minariet ”Kex, vapenexport och diktaturer”. Kex står för Krigs­materielexportutredningen. De obemannade farkoster som kallas drönare ska diskuteras på ett annat av de fem seminarier som Svenska Freds är medar­rangör till. Seminarierna sänds live och kan ses efteråt på www.sommartorg.se

HALLÅ DÄR:FarshidI 20 år har du varit engage-rad i Svenska Freds, både lokalt i Nässjö och centralt i centralstyrelsen. Sedan 2010 är du ordförande för Nässjö Freds- och Skilje-domsförening. Vilka är dina drivkrafter?

– Jag har varit i krig i två år, upplevt en diktatur. För mig är det en självklarhet att verka för demokrati och yttrandefri­het – och för fred. Jag drivs av motivationen att det måste göras. Någon måste göra det, varför inte jag? Det är ett livs­kall, att verkligen arbeta för fred, i alla sammanhang. Det härstammar från min tid som pacifist. Det blir en livsstil, både i ord och handling. Hur kom du med i Svenska Freds?

– Tack vare min älskade Lena. En bekant fick mig till Nässjös årsmöte, och där träffade jag Lena. Vi hade gemensamma intressen, stort patos för sociala frågor. Svenska Freds är en otroligt viktig organisation. Jag har gått igenom flera olika fören­ingar men kommit fram till att det är Svenska Freds jag vill

engagera mig i. Svenska Freds jobbar med orsaken. Vattnet rinner över i badkaret – det räcker inte att torka av golvet, vi måste bli duktigare på att stänga av kranen. Svenska Freds synliggör konfliktorsa­ker, kartlägger och visar hur det uppstår konflikt.Vad händer i Nässjö?

– Vi har valt att börja arbeta med ett ämne i taget för att få bättre genomslag och konti­nuitet. I år har vi ägnat mycket tid åt kärnvapenfrågan. Vi ska försöka få igång en studiecir­kel. Jag och min son Daniel deltar i arbetet i Svenska Freds kärnvapengrupp och var nyligen i Stockholm och träffade människor från Peace Boat (se sid 7).

– Min ambition är också att ha en utåtriktad aktivitet i månaden, till exempel på en skola. Vi ska åtminstone vara på stan med bokbord och värva medlemmar. Nu senast bjöd vi in en präst och ledsa­gare som varit i Gaza på det ekumeniska följeslagarpro­grammet. Han talade på en av folkhögskolorna och eleverna var helt förstummade.Vad har ni mer för planer?

– Jag arbetar i Jönköping och min ambition är att starta en lokalförening där. Det är illa att Svenska Freds inte finns i en studentstad! Jag pra­tar med nyanlända invandrare

om föreningsdemokrati, om hur Sverige har byggts upp. Hur hinner du med?

– Jag skapar tid. Det gäl­ler att prioritera. Jag sover mindre, det går bra det med. På persiska finns ett ordspråk som säger: Att vilja är att kunna.

– Jag har aldrig ångrat det jag gjort som politisk män­niska. Jag har träffat så många människor med så olika bak­grund. Jag är tacksam för mitt öde, för den jag är. Hur kopplar du av?

– Min bolibompatimme är att gå på ishockeymatcher. Jag försöker se alla HV71:s hem­mamatcher. Jag har anmält mig som publikvärd. Då gör jag nytta för föreningen också.

Namn: Farshid Ardabili-Farshi.

Familj: Lena Toll och sonen Daniel.

Ålder: Fyller 50 i augusti.

Bakgrund: Nationalekonom från Iran. Kom till Sverige som politisk flykting 1988.

Arbetar med: Ensamkom-mande flyktingbarn på ett gruppboende som drivs av Frälsningsarmén –”så jag har gått med i armén!”.

FREDSTI DN I NGEN PAX | N R 2 / 20135

FOTO

: RA

ISA

BO

RSH

CH

IGO

VA

Det har blivit allt svårare för ideella organisationer att verka i Ryssland.

Övervakade. Minst 200 personer deltog på Tjetjeniens Mödrars demonstration i Groznyj i slutet av förra året. De hade fått tillstånd men övervakades av säkerhetspolisen.

Tuffa lagar mot ideella

Förra året kom ännu fler lagar som inskränker möjligheterna för det

civila samhället. – Det här är ytterligare

ett steg mot ett auktoritärt styrelseskick, i riktning mot en diktatur, då regimen kväver det civila samhället, kom­menterar Björn Eriksson på Svenska Freds.

Björn Eriksson projektleder samarbeten med organisatio­ner i Ryssland och har på nära håll oroat följt utvecklingen i Ryssland. En av de senaste lagarna handlar om att icke­kommersiella organisationer, det vill säga ideella organi­sationer, som får ekonomiskt stöd från annat land och som kan antas arbeta med ”politisk påverkan” måste registrera sig som ”utländsk agent”. Det är i Ryssland synonymt med spion. De flesta organisatio­nerna tar tydligt avstånd från lagen och låter medvetet bli att registrera sig.

– Att registrera sig som ut­ländsk agent är en stämpling, det säger att organisationen egentligen representerar ett utländskt intresse. Det drar ner på trovärdigheten, både gentemot myndigheter och allmänheten, förklarar Björn Eriksson.

InspektionerFlera organisationer har belagts med bötesstraff för att de inte registrerat sig. Bötes­straffen föregås av inspektio­ner, förfrågningar och krav på utlämnanden av dokument vilket även det försvårar möjligheterna för organisa­tionerna att utföra sitt arbete. Den första organisationen som drabbades var Golos, den största valövervakningsorga­nisationen. Den mest kända är Memorial.

Under våren har de ryska myndigheterna gjort räder mot tusentals ideella orga­nisationer i Ryssland, bland dem Human Rights Watch, Transparency International och Amnesty International.Varför har Ryssland infört lagen om utländska agen-ter?

– Jag tror att det framför allt handlar om en rädsla för att mista makten. Det är logiskt om man ser på utvecklingen i Georgien och Ukraina, där aktivister

störtade den sittande makten. Det är ganska väl känt att de organisationerna även hade stöd från utlandet, säger Björn Eriksson.

Men han understryker att det inte är de utländska intres­sena som styr vad de inhem­ska organisationerna vill göra.

Ryssland har infört strängare lagar för idella organisationer sedan 2006. När Dmitrij Medvedev valdes till president infördes ett par positiva förändringar, men när Vladimir Putin återvaldes till

president i maj 2012 skärpte han lagarna ytterligare i stäl­let. Det har bland annat blivit mycket svårare att få tillstånd för att demonstrera.

Fick tillståndTjetjeniens Mödrar, som Svenska Freds samarbe­tar med, har dock kunnat genomföra demonstrationer i Tjetjeniens huvudstad Groz­nyj. I slutet av förra året fick de till exempel tillstånd för en demonstration där de krävde att få veta vad som hänt med de försvunna i Tjetjenien.

Men samtidigt var säker­hetspolisen där och över­vakade, och aktivisterna i Tjetjeniens Mödrar blir också ifrågasatta av myndighetsper­soner.

En annan organisation som Svenska Freds haft kontakter med är Non Violence CIS. (OSS, Oberoende staters samvälde). Deras arbete går ut på att bygga nätverk och skapa och förbättra kontakter mel­lan myndigheter och det civila samhället. Men på grund av de nya lagarna drar sig ryska myndigheter för att samarbeta med ideella organisationer, och därför har organisationen slutat arbeta i Ryssland.

Svenska Freds har samarbetat med Tjetjeniens Mödrar sedan 2005. I början inriktade sig TM:s arbete på att söka efter alla de människor som försvann under krigen i Tjetjenien. Nu är fokus på att driva fall i Europadomstolen. Tjetjeniens Mödrar har över 60 fall uppe där, men ännu har ingen dom fallit. Typfallet handlar om att ryska myndighe­ter inte gjort tillräckligt för att utreda brott mot mänskliga rättigheter och försvinnandena. Tjetjeniens mödrar arbe­tar också med påverkansarbete kring detta.

– Det finns väldigt många traumatiserade människor i Norra Kaukasus. Tjetjeniens mödrar arbetar för att hjälpa dem att få upprättelse och visa att man kan arbeta juridiskt i stället för att söka upprättelse i andra former, berättar Björn Eriksson på Svenska Freds.

Människor försvinner fortfarande spårlöst i Tjetjenien, men inte i samma skala som under Tjetjenienkrigen då upp till 18 000 människor kan ha försvunnit.

Samarbete med TM sedan 2005

FREDSTI DN I NGEN PAX | N R 2 / 20136

Den 16 maj lade det ja-panska fredsfartyget Pea-ce Boat till i Frihamnen i Stockholm. Tillsammans med svenska deltagare från kampanjen ICAN (In-ternational campaign to abolish nuclear weapons) demonstrerade flera av passagerarna för att upp-märksamma kravet på ett internationellt förbud mot kärnvapen. Börje Anders-son, Farshid och Daniel Ardabli-Farshi, Anna Ek och Linda Åkerström var med från Svenska Freds, som är med i ICAN.

HOT SOM INTEBEKÄMPASMILITÄRTVapenin­dustrin är ett hot mot vår säker­het. Det skriver Svenska Freds ordföran­de Anna Ek i en skuggbe­redning som satts samman av IKFF (Interna­tionella Kvinnoförbundet för fred och frihet). Bakgrunden till skuggberedningen är att riksdagens försvarsberedning presenterat sin rapport om omvärlden och de säkerhets­politiska hoten (se artikel på sidan 4). Trots att analysen i rapporten är att ett militärt angrepp på Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid, har diskussionen i princip uteslutande handlat om Rysslands upprustning och Sveriges militära förmåga.

Genom skuggberedningen ”Det löser sig säkert” vill IKFF lyfta fram fler röster och ett bredare perspektiv i den sä­kerhetspolitiska diskussionen. Nio organisationer har skrivit var sitt avsnitt. De beskriver hot och problem som rör män­

niskors och samhällens säker­het men som inte har militära lösningar. Texterna diskuterar hur våld, konflikter och kata­strofer kan förebyggas genom långsiktiga säkra lösningar.

TEATERPROJEKTFÖR SKOLORPÅ TURNÉ Föreställningen ”Från utan­förskap till entreprenörskap på 80 minuter” är en pjäs i skepnad av ett föredrag. Den är regisserad av Stina Ocarsson, chef för radio­teatern, och väcker frågor om moral, etik, om att välja rikt­ning i sitt liv, om status och om ansvar men leder även in på frågor om svensk säkerhets­ och utrikespolitik, historia och vapenexport. Projektet är fi­nansierat av Forum Syd, vilket innebär att föreställningen kan spelas på skolor utan kostnad.

Svenska Freds kommer att vara på turné med pjäsen i Ulricehamn vecka 36, Luleå v. 37, Stockholm v.28 och Göte­borg v. 39. Det finns fortfa­rande möjlighet att boka in ett besök i Luleå, Stockholm och Göteborg.

För organisationer kan man även boka in att vi gör en föreställning på kvällen. För mer info: Kenneth Hotz ­ 070­4334460 ­ kenneth.hotz@svenskafreds.se

”NYA PAX EN POSITIV BEKANTSKAP” Pax har kommenterats i några brev som nått redaktionen. Fortsätt gärna skicka in kom­mentarer, både kring innehåll och utseende!

”För ett tag sedan fick jag ’nya’ Pax i min hand. Det blev en positiv bekantskap. Positivt för en gammaldags pappers­tidningsläsare, van att få det som vanligt, fast ännu bättre … det var verkligen fräsch utformning. Dessutom finns känslan att jag får info som medlem långt bortistan!”

”Den känns bra i handen och att bläddra och läsa i. Dock inte mörkblå sida med vit text. Lite ansträngande för ögonen och känns dessutom onödigt. ... Artiklar och noti­ser känns lagom ’kompakta’. ”

”Det här numret av Pax är alldeles perfekt med fin design och värdefullt innehåll. Jag är särskilt intresserad av kampen mot kärnvapen och mot va­penexport. ... Med glädje läste jag om Oslokonferensen.”

”Jag ber härmed att få tacka så jättemycket för Fredstid­ningen Pax som jag nu har lusläst. Jag har själv medvetet valt att leva utan dator och utan internet och liknande och därför blir Pax i pappersver­sion extra viktig för mig. ”

Årsbok berättarom året 2012 Om arbetet i Burma, kampen mot vapenex-port till diktaturer och om det lyckade värvnings-arbetet kan du läsa i årsboken som publiceras i dagarna på Svenska Freds hemsida. Samt om allt annat som Svenska Freds gjorde under 2012. Självklart finns också siff-ror och statistik som hör en årsredovisning till.

Japansk fredsbåti Stockholm

SVENSKA FREDS

ÅRSBERÄTTELSE2012

Det finns fortfarande möjlighet att debattera i Pax! Håll det kort och kärnfullt! Se kontaktupp-gifter på sid 2

Debattera mera

DETLÖSERSIG

SÄKERTCivila samhällets skuggberedning till försvarsberedningen

INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET

FREDSTI DN I NGEN PAX | N R 2 / 20137

Hej på er! Jag heter Kristofer Duarte och är nyvald ordförande

för Stockholms fredsförening. Vad bra det känns att kunna presentera sig på det sättet! Men ovant. Inte minst med tanke på att jag halkade in på ordförandeposten på det där berömda bananskalet. Ungefär så här gick det till.

Jag fick ett mejl från Stock­holms fredsförenings valbe­redning som undrade om jag var intresserad av att sitta med i styrelsen. Självklart, tänkte

jag. Jag var ju intresserad av att engagera mig mer i lokal­föreningen där jag har varit medlem i ett par år nu. Några dagar senare var jag på väg till årsmötet i hopp om att bli vald till styrelseledamot och få en bättre inblick i Svenska Freds största lokalförening.

Väl på mötet visade det sig att valberedningen inte hade lyckats hitta någon kandidat till ordförandeposten. Lite för­siktigt föreslog jag mig själv. I nästa ögonblick hade klubban fallit och jag var nyvald ordfö­rande!

Jag känner oerhörd stolt­het över att få representera Stockholms fredsförening och över att få chansen att bidra till föreningens aktiviteter i form av seminarier, kampan­jer, fredsläger, filmvisningar och mycket annat.

Mitt intresse för fredsfrå­gor väcktes på allvar när jag för snart sju år sedan för andra gången i mitt liv befann mig i Kambodja. Under min tid i detta fantastiskt vackra och storslagna men också oerhört

fattiga och hårt drabbade land intervjuade jag minskadade personer, däribland ett flertal barn, på uppdrag av FN­för­bundet.

Barnens historier liknade varandras. Ofta berättade de om hur de hade varit ute och lekt och hittat ett föremål som såg spännande ut, men som under leken plötsligt explo­derat, med avslitna händer, armar och ben och svåra split­terskador som följd.

De vuxna personerna jag intervjuade berättade i stället om plötsliga explosioner un­der deras fötter när de tjänst­gjort som soldater eller varit ute på fälten för att bruka jor­den. Fruktansvärda berättel­ser som berörde mig på djupet.

Landminor utgör fortfa­rande ett mycket allvarligt problem i Kambodja. Risken att trampa på en mina innebär bland annat hinder för det så viktiga jordbruket och begrän­sar därmed landets utveckling.

Antalet dödade och ska­dade av personminor har dock minskat drastiskt det senaste

decenniet, både i Kambodja och i resten av världen. Detta beror till stor del på Ottawa­konventionen, eller Fördraget om förbud av personminor, som trädde i kraft i mars 1999. Fördraget kom till efter stora påtryckningar från civilsam­hället och i Sverige var det Svenska Freds som tog initia­tiv till kampanjen mot minor.

Det här är bara ett av många exempel på hur vanliga män­niskor kan påverka genom att engagera sig och lyfta frågor genom kunskapsspridning, opinionsbildning och påver­kansarbete.

Det är när jag blickar till­baka på den här typen av fram­gångar som jag känner mig hoppfull över det fortsätta och ibland tungrodda arbetet med att lyfta nya frågor, oavsett om det handlar om svensk del­aktighet i utvecklingen av at­tackdrönare eller tvivelaktiga vapenaffärer.

KRISTOFER DUARTEOrdförande för Stockholms fredsförening

KRÖNIKAN: Fredsintresset väcktes bland minoffer

Jag vill bli medlem & stödja Svenska Freds arbete!

Namn: .......................................................................................................................

Adress: .....................................................................................................................

Postnr & ort: .............................................................................................................

Telefon: .....................................................................................................................

E-post: ......................................................................................................................

PORTO BETALT

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Svarspost20270632

11002 Stockholm

Som medlem hos oss väljer du själv hur mycket du vill betala, från 20 kr/mån eller 240 kr/år.