1

2

3

4

5

Men det finns en stor överlappning mellan dessa former av etik eftersom många handlingar som människor utför gentemot naturen/människor påverkar andra människor/naturenEtisk teori är att systematiskt studera etik ur såväl individuellt som samhälleligt perspektiv. Hur bör jag leva? Hur bör ett gott samhälle se ut?

6

Inom miljöetiken studerar man hur människan och samhället förhåller sig till naturen, ekosystem, växter och andra djur. En del miljöetiska teorier som håller på att växa sig starkare idag ifrågasätter människans rätt att bruka naturen, dess organismer och resurser, för egen vinning och utan hänsyn till annat än mänskliga behov. Miljö‐ och djurrättsrörelsen växer, ni har kanske hört talas om djupekologi, Gaia‐hypotesen och ekofeminism? Miljöetiken är visserligen en ung disciplin, men etiska diskussioner om synen på och förhållandet till naturen är mycket gamla.

En teori som vunnit gehör är Lynn White’s kritik av kristendomen som ansvarig för g y gvästerländsk miljöförstörelse. Frågan är om den är korrekt? 

Jag kommer att börja i antiken och medeltiden för att ge er en djupare förståelse av västerländsk natursyn.  

White, L., 1967. “The Historical Roots of Our Ecological Crisis”, Science, 55:1203‐1207 ; reprinted in Schmidtz and Willott 2002.p

Environmental Ethics: What Really Matters, What Really Works, New York: Oxford University Press.

7

Vad som är viktigt att förstå är att dagens dominerande västerländska natursyn är relativt ny och att den alltid har utmanats. Mellan 1400‐1600 talen sker ett paradigmskifte där en dominerande metafor för världsalltet, samhället och människan ”organismen” byts ut mot en ny ”maskinen”. Denna övergång sker genom komplexa processer, en mängd olika förändringar i samhälle, miljö och tänkande, vetenskap och vardagsliv, samverkar så att vissa idéer kommer att bli allt mer utbredda och etablerade. Det finns dock en stor mångfald av natursyner innan 1600‐talet och även en mångfald av tolkningar inom kristendomen, där en del förespråkar social jämställdhet och respekt och vördnad inför naturen, andra hierarkiska samhället och herravälde över naturen.

Man ska också känna till att andra religioner och kulturer så långt tillbaka som jägare och samlare har orsakat miljöförstörelse, utrotning av andra arter, avskogning och jorderosion, det värsta exemplet är påskön som ni kanske känner till, där människorna lyckades skapa sin egen undergång genom att förstöra de resurser de var beroende av. 

8

Organismtanken genomsyrar allt, såväl synen på kroppen samhället och universum. Finns en rad olika synsätt inom detta som konkurrerar med varandra. Vissa för att rättfärdiga existerande samhällsordning (teleologisk syn, allt har sin plats i universum). 

Platons världssjäl: natur och materia som kvinnligt, idéer som manliga. Naturen är mäktigare än människan men underställd Gud. 

Aristoteles dualism: Enligt Aristoteles är dualismen aktivt/passiv och man/kvinna gällande. Kvinnan ses som en stympad man. En kvinnlig jord befruktas av manlig säd från himlen (inverterad egyptisk mytologi med Geb (mannen) och Nut kvinnanhimlen (inverterad egyptisk mytologi med Geb (mannen) och Nut, kvinnan. 

Romerska stoiker: Cicero: jorden som ett levande väsen och kropp, jordens livmoder. 

Gnosticismen i Alexandria: Gnosticismen har en androgyn och jämställd syn på naturen som balans mellan kvinnliga och manliga principer. I de gnostiska kyrkorna har kvinnor en likvärdig ställning.  

Pastorala bilder: Pastoralismen hyllar den välvilliga modern och är under renässansen en längtan från staden tillbaka till landet Romantiserar Naturen som välvillig och passivlängtan från staden tillbaka till landet. Romantiserar. Naturen som välvillig och passiv, tillgodoser mannens behov och kan därför införlivas med mekanismen. 

Radikala rörelser: bygemenskap och  utopiska revolutionära rörelser med panteistiska och vitalistiska synsätt. Vissa idéer återkommer under 18‐1900 tal. Dessa religiösa grupper var bondekollektiv  som var jämlika och agrarkommunistiska. I vissa fall slogs de ner av kyrka, stat eller föll sönder inifrån. Vissa områden hade starka bondekollektiv textyska riket på 1600‐talet.

9

10

Vet ni varför man talar om guldådror? 1500‐talet debatt om gruvbrytning. Människans hunger efter metaller kom att representera: Girighet, lusta, vrede grymhet. Många tänkare vänder sig mot gruvbrytningen av etiska skäl. Motargument fördes också fram: Senare förvandlas modern till en illvillig styvmor som undanhåller rättmätiga arv i sitt inre. 

1500‐tal: häxan blir en symbol för den vilda naturen och oordning, lättja. En majoritet av offren i häxprocesserna var kvinnor från lägre klasser Häxan symboliserar personligoffren i häxprocesserna var kvinnor från lägre klasser. Häxan symboliserar personlig animism och naturmagi.

11

Agricola ville främja gruvdriften genom att upphäva de gamla restriktionerna mot gruvbrytning. Han skrev det första verket om ”modern” gruvbrytning

12

Tillsammans kommer den mekanistiska världssynen att skapa kulturella sanktioner för ny teknik och gruvbrytning, utdikning, skogsavverkning och stubbrytning mm. 15‐1700 tal präglas av övergång från bondekontroll av resurser för självförsörjning (efter feodalism) till förkapitalism/förindustrialisering och profit. Befolkningstillväxt, svält, miljöpåverkan, digerdöd… avskogning pga gruvbrytning och skeppsbyggen.

Övergången till att se naturen som död materia och en maskin istället för organism möjliggör storskalig exploatering av naturresursermöjliggör storskalig exploatering av naturresurser. 

Mekanismen växer fram i Frankrike mot bakgrund av oordning i samhälle, religion och kosmologi i slutet av 1500‐talet. Reformationen, socialt uppror, ockulta och anarkistiska grupper som Rosenkreutzarna, ifrågasättande av kristendomen leder till kris för vissa vetenskapsmän. Gassendi, Descartes, senare Hobbes (Leviathan), tar den antika atomteorin och för in den i ett kristet sammanhang, de avfärdar Aristoteles och nytolkar Demokritos. Vill ha en lösning på visshetens problem (det behövs ordning och säker kunskap). Organism avfärdas och världen betraktas som en passiv mekanism som materia utan själ. Materia som bara kan sättas i rörelse utifrån, inte inifrån. Naturen består av atomer som är passiva och overksamma, rörelse och förändring kommer utifrån. 

Samtida med Gassendi och Descartes är Francis Bacon som arbetar i England. Han utvecklar den mekanistiska metoden: sönderdela ett problem i dess beståndsdelarutvecklar den mekanistiska metoden: sönderdela ett problem i dess beståndsdelar, isolera det från omgivningen, lös varje delproblem för sig. Det är vetenskapsmannens plikt att besegra naturen/kvinnan och med sitt förnuft bringa ordning i kaoset. Francis Bacon är förespråkar för den ”vetenskapliga metoden” och hans Atlantis är ett rike där naturen modifieras artificiellt, laboratorier byggs för att efterlika naturen och manipulera den för förståelse och kontroll. Makt och ordning är nyckelbegrepp.

13

”fader till den moderna vetenskapen”, uppfann den ”induktiva metoden”, dvs emipriskaundersökningar. Karriär framförallt under tidigt 1600‐tal. Stort inflytande i dåtida brittiska samhället. Kombinerade idén om framåtskridande och utveckling med patriarkalt tänkande och synen på naturen som en maskin som kunde förstås med vetenskapens hjälp. Fortfarande i organisk och sexualiserad språkdräkt. Samtida med häxprocesserna och arbetade som kungens justitiekansler och väckte därmed åtal i några. Språk från rättssal och tortyr: ”så visar sig också naturen tydligare när hon utsätts för prövningar och obehag från konsten än när hon lämnas ifred” han ville med den vetenskapliga metodens hjälp avtvinga naturen hennes hemligheter.

Idéer om ordning och makt får spridning. Barockens trädgårdar, från slutet av 1500 talet in på 1700 talet, så kan man se hur den här synen slår igenom, geometrin och matematiken besegrar naturen. Ordning råder. 

14

Versailles trädgårdar: Ludwig XIV föds 20 år efter Bacon och under hans livstid blir versaille Europas centrum. 1660‐tal utvecklas trädgårdarna. 1682‐1715 är Versailles Frankrikes huvudstad och maktcentrum. 

15

Dominerande idéer inom kristendom som kombineras med mekanismen

16

Betoningen kommer att ligga på Guds intellekt och ordningen.

17

Detta fungerar väl ihop med en tradition där naturen ska domineras, förvandlas till trädgård och förvaltas rationellt enligt nya vetenskapliga metoder som växer fram inom bl.a jordbruket. Guds intellekt har tänkt ut en perfekt maskin. 

Efter franska revolutionen 1789, och Napoleons krig i början av 1800‐talet, kommer en motreaktion mot den påtvingade upplysningen, romantiken ser människan som liten i förhållande till naturens krafter, naturen är besjälad igen.  

De teleologiska idéerna inom biologin utmanas av Darwin.

18

Något har gått förlorat, medeltidsromantik men man kan inte återvända till den andlighet som fanns, vetenskapen står i vägen. Man söker en ny andlighet i naturen. Panteismen återkommer bland romantikens filosofer.

Caspar David Friedrich

Efter franska revolutionen 1789, och Napoleons krig i början av 1800‐talet, kommer en motreaktion mot den påtvingade upplysningen, romantiken ser människan som liten i förhållande till naturens krafter, naturen är besjälad igen.  

19

20

Det kommer en ny utmaning från andra hållet, innifrån vetenskapen. Men mot teleologin står svårigheten att säga vad en uggla har för syfte, evolutionsbiologin, ateismen, naturligt som inte är gott: naturkatastrofer, parasiter. Naturen är vad den är, varken god eller dålig. Darwin utmanade det teleologiska, men det mekaniska klarade sig ganska bra. 

Bikupa två minuter för att fundera kring frågan. Vad anser de?  Hur är det med slump och mutation, ifrågasätter det idén om passiv overksam materia, om att rörelse bara kommer utifrån? Mekanisk = utan vilja, spontanitet. Det finns frågetecken kring j , p g gkombinationen av teleologi och mekanism, men inledningsvis kunde de assimileras. Mekanism= Naturen består av atomiska partiklar som är passiva och overksamma, rörelse och förändring kommer utifrån. 

Vilka senare teorier utmanar mekanismen? Relativitetsteorin, kvantteorin (rörelse är inte kontinuerligt utan sker språngvis, som vågrörelser och partiklar beroende på sammanhanget. Bohms process. Processorienterat synsätt ersätter mekaniken. Ny termodynamik av Ilya Prigogine. Kaosteorin. Den holistiska metoden och metafysiken inom fysiken.

21

Sammanfattning

22

23

Den dominerande synen är antropocentrisk.  Vissa antropocentriker anser att även andra varelser kan ha egenvärde men då har människor betydligt högre egenvärde, så att människors intressen och välbefinnande kommer i första rummet och rättfärdigar exploatering av andra arter (svag antropocentrism). Detta går tillbaka till Aristoteles (for the sake of man), Immanuel Kant ( grymhet mot djur skapar grymhet mpt människor –dålig karaktär) 

24

Idéer om privat egendom och ägande av naturresurser kommer att bli avgörande.

25

26

Frågan är om utilitarism och dygdetik kan utgöra en miljöetisk grund? Utilitarism: Bentham 1789 och Singer 1992) Pleasure ges egenvärde och smärta ickevärde, dvs en individ har inte egenvärde utan tillstånd är i centrum. Djurs lidande vägs lika mot människors, fast ofta har människors välbefinnande företräde. Singer (är utilitarisk men icke‐antropocentriker) kallar antropocentrism för ”speciesism” lika orättfärdigt som rasism och sexism. 

Som etisk teorier befinner sig utilitarismen inom humanetiken och ger svar på vad somSom etisk teorier befinner sig utilitarismen inom humanetiken och ger svar på vad som är rätt handlande gentemot andra människor. Det är dock avgörande för hur vi brukar naturresurser eftersom det föreskriver hur samhället bör organiseras. Utgångspunkten är naturens nyttovärde och människors behov.

27

28

Dygdetik tar fasta på moraliska regler som i sig har egenvärde. Om ett djur har egenvärde får detta inte behandlas illa, vi har en moralisk plikt gentemot djur med egenvärde (Regan). Djur med egenvärde är ett livssubjekt (medvetande, önskningar, tro, motiv, minne, identitet…) Här kan det gå över i biocentrism, enligt vilken varje levande varelse har en plats i naturen och ett egenvärde (men det betyder inte att HIV måste få ”förverkligas”. Ekocentriker och djurrättsaktivister kan komma i konflikt här. Det är möjligt att djurrättsaktivism inte fungerar som en miljöetik (läs mer i Stanford). 

”upplyst antropocentrism” anser att det räcker med människans egenvärde för att pp y p gargumentera för att bevara naturen för människors välbefinnande. 

Men den dominerande etiken idag är Hållbar utveckling, som etablerades genom Brundtlandrapporten 1988 och Riokonferensen 1992

29

Dagens norm!

Bikupa: Vilken etik kan ni finna i citatet? 

Vad är oklart? Beror på betydelsen av behov: flera etiska tolkningar är möjliga. Vilken livsstil avses?

En av grundprinciperna går att urskilja: rättvisa mellan och inom generationer

30

Detta är en genuint ny etik, aldrig tidigare har man i västvärlden (men på annat håll) tänkt att moraliska skyldigheter sträcker sig in i framtiden, flera generationer framåt. I och med dessa förändringar uppkommer frågan om rättvis fördelning av naturresurser och därmed ett fokus på fattigdom och skillnaden mellan och inom länder. När resurserna inte längre är obegränsade kan evig tillväxt inte längre lösa problematiken. Men vilka slutsatser som dras av principerna varierar: det finns såväl stark som svag tolkning av HU etiken, och huruvida andra djur än människor tillerkänns något som helst egenvärde varierar också. vissa förespråkar interdependens, dvs ömsesidigt beroende och att naturen måste skyddas för att inte människor skall skadas. Det är dock människors behov som står i centrum. Betydelsen av grundläggande behov varierar och kan betyda ”samma livskvalitet som vi har” (starkare) eller behov för överlevnad (svagare).

31

Detta är en genuint ny etik, aldrig tidigare har man i västvärlden (men på annat håll) tänkt att moraliska skyldigheter sträcker sig in i framtiden, flera generationer framåt. I och med dessa förändringar uppkommer frågan om rättvis fördelning av naturresurser och därmed ett fokus på fattigdom och skillnaden mellan och inom länder. När resurserna inte längre är obegränsade kan evig tillväxt inte längre lösa problematiken. Men vilka slutsatser som dras av principerna varierar: det finns såväl stark som svag tolkning av HU etiken, och huruvida andra djur än människor tillerkänns något som helst egenvärde varierar också. vissa förespråkar interdependens, dvs ömsesidigt beroende och att naturen måste skyddas för att inte människor skall skadas. Det är dock människors behov som står i centrum. Betydelsen av grundläggande behov varierar och kan betyda ”samma livskvalitet som vi har” (starkare) eller behov för överlevnad (svagare).

32

Utmaningen från 1970‐talet är ett ifrågasättande av människans moraliska överlägsenhet, samt försök att rationellt argumentera för egenvärde hos naturen

Kan man vara antropocentrisk på ett nytt sätt? Om vi inte kan kliva ut ur oss själva, kan vi då ändra synen på oss själva? Hur många betraktar sig själva som djur? Som del i ekosystem? Som fristående från naturen?

Vidare utmanas natur/kulturdualismen av modern ekologi och samhällsvetenskap som ser dynamiska processer inom socioekologiska och sociotekniska system. Är jag kultur eller natur?

33

USA, Australien och Norge är de tre länder där de första miljöetiska debatterna förs, samtidigt.

34

Precis som inom antropocentrism finns en mångfald icke‐antropocentriska perspektiv, skillnaden ligger i huruvida egenvärde och moraliska skyldigheter gäller för andra än människor Moralisk ställning = när något har egenvärde haregenvärde och moraliska skyldigheter gäller för andra än människor. Moralisk ställning = när något har egenvärde har det också moralisk ställning. Vissa djurrättsaktivister (Tom Regan) menar att djur med någon form av medvetenhet och kan erfara lidande har egenvärde/moralisk ställning. Därtill finns frågan om moralisk signifikans, dvs om de som har moralisk ställning har lika värde eller om människor har ett högre värde? Har flera arter som har egenvärde ett lika högt så eller finns en hierarki dem emellan? (stark eller svag utformning av bio/ekocentrism) Många biocentrikeroch ekocentriker vilar på deontologiska (och teleologiska) argument för att säga att det finns ett syfte med organismer och ekosystem, t.o.m. att bevarandet av biosfären som den överlägsna deontologiska principen‐ nästan i religiösa termer. Deontologin har utmanats och Brennan argumenterar att det är frånvaron av ”syfte” (de finns inte för vår nytta) som ger andra arter egenvärde. De är ontologiska andra, oberoende av människan.

35

Till exempel landetiken. Där spelar individen mindre roll och bevarandet av ekosystem och biologisk mångfald kommer före. Djupekologin hör hemma i detta fält

36

Bilden är inte till för att läsa utan för att kolla på efteråt om man är intresserad.

Nyckelbegrepp inom djupekologin är biosfärisk egalitarianism , relationell världsbild, det ekologiska Självet, identifiering med naturen. Kritiserades från flera håll och har nyanserats på senare år, är idag uttryckligen pluralistiskt och har en plattform med 8 punkter som ”djupa” tänkare kan enas kring. 

37

Kritiserar djupekologin för att ignorera maktrelationer mellan människor och rådande orättvisor samt att inte erkänna andra varelser som genuina ”andra”, oberoende av mänskliga intressen och syften.

Det finns en rad olika inriktningar: materialistiska (hur arbetsfördelning, roller, samhällsstrukturer, politisk och ekonomisk makt och kulturella symboler skapar och vidmakthåller exploatering och förtryck som är specifik och föränderlig i tid och rum), andra spirituella (kvinnor står biologiskt och andligt närmare naturen) men de delar enandra spirituella (kvinnor står biologiskt och andligt närmare naturen) men de delar en gemensam analys av miljökrisen som sammanlänkad med maktrelationer mellan människor. Partriarkala kulturer vilar på sexism, rasism, klass exploatering och ekologisk förstörelse.

38

Antropocentriskt perspektiv men med förvaltartanke. Ifrågasätter kapitalismen och maktcentralisering som en ”megamaskin”. Som på ”levellers” tid, dvs de fria bondekollektiven under medeltiden. 

39

Det finns fortfarande ganska ont om empiriska studier av sambandet mellan attityder/etik och beteende.

Men utifrån ett idéhistoriskt perspektiv blir idéer som legitimerar beteenden politiskt centrala.  

Avslutningsvis är alltså miljöetiken ett spännande och relativt nytt forskningsområde som har gamla anor. De representationer av naturen och vår relation till den som finns idag har historiska rötter

40

Tänk på Avatar, ett av de senaste exemplen där naturen har en inneboende kvinnlig själ och allt är levande och förbundet i en enhetligt organism. Mot den visdomen ställs människor som är giriga, hatiska och våldsamma, och som vill ha makt och kontroll. Det är väldigt likt den kritik som fördes fram av medeltida tänkare mot gruvbrytningen. Vi lever fortfarande i en kultur där språk och symboler fortsätter att gestalta naturen som kvinnlig och den moderna civilisationen som manlig. Frågan är hur länge till vi kommer göra denna uppdelning?

41