Friskfaktorer-Riskfaktorer

– En kartläggning kring de anställdas hälsa och psykosociala arbetsmiljö

Health factors-Risk factors

- A study of employees’ health and psycho-social working environment

Anitha Eriksson

D-uppsats 2006:9

Folkhälsovetenskap

Institutionen för Hälsa och Samhälle

D-uppsats 2006:9

Friskfaktorer-Riskfaktorer

– En kartläggning kring de anställdas hälsa och psykosociala arbetsmiljö

Health factors-Risk factors

- A study of employees’ health and psycho-social working environment

Anitha Eriksson

Handledare: Johannes Vang

Sidohandledare: Marie Jansson och Elisabeth Wilhelm

Vårterminen 2006 Folkhälsovetenskap Institutionen för hälsa och samhälle ISSN 1404-9589 ISBN 91-89556-78-X

Abstract In the early 1990s the number of people off work through sickness was low. Since 1997 this number has increased in an alarming way. The reasons for doctors writing a certificate of ill health have moreover increasingly changed in nature from physical ailments to psychological ill health, with more people being given sick leave and for longer periods. According to studies of the working environment that have been carried out, moreover, the psycho-social work environment has deteriorated. A structural change towards streamlined organisations has increased the demands on employees. A lower tolerance in working life for variations in performance is no doubt one explanation of the number of cases of sick leave. Another explanation is that the average age is relatively high. It is clear that many employees find their work extremely stressful. Only the individual involved can answer the question as to whether the stress in their private life and their spare time has increased. But the pace of society has increased and we increasingly often find ourselves in situations where we have to make some kind of choice, thus further increasing the demands on the individual. This study is based on a quantitative questionnaire study in which the questionnaires SF-36 and QPS-Nordic were used. The primary aim of the study was to establish how psycho-social factors in working life affect health and the self-perceived health of employees (n=702) and whether there is a connection between these dimensions. The total rate of reply was 59.4 percent (n=417). Here it is possible to see a significant link, both positively and negatively, between self-perceived health and the psycho-social working environment. The results largely confirm the results of earlier studies, but also show that holistic thinking, i.e. working life and leisure time from a health-promoting perspective, is of great importance to employees. Factors such as time, stress, support, resources, knowledge, goals, demand and control all, according to employees, affect psychological wellbeing. What can be done at individual workplaces to counteract this should be dealt with in the annual development review, the talk between the employee and the manager that takes place at least once a year. Moreover, all risks should be discussed/dealt with on a regular basis in the systematic work with working environment issues. The author’s own conclusions are that the significant answers of a positive nature are to be counted as “health factors” and the ones of a negative nature as “risk factors”. Key words: Health, health-promoting workplaces, quality of life, health factors, health-promoting measures.

Sammanfattning Under början av 1990-talet var sjukskrivningarna låga. Sedan 1997 har dessa ökat på ett oroväckande sätt. Sjukskrivningarna har dessutom alltmer ändrat karaktär från fysiska besvär till psykisk ohälsa med fler och allt långvarigare sjukskrivningar. Enligt de arbetsmiljöundersökningar som genomförts har dessutom den psykosociala arbetsmiljön försämrats. En strukturell förändring mot slimmade organisationer har ökat kraven på de anställda. En lägre tolerans inom arbetslivet för olikheter i prestation är säkert en förklaring till sjukskrivning. En annan förklaring är att medelåldern är relativt hög. Det är tydligt att många anställda upplever arbetet som mycket pressat. Bara den person det gäller kan svara på frågan om belastningen i privatlivet och på fritiden har ökat. Men tempot ute i samhället har ökat och vi ställs allt oftare i valsituationer av alla slag och kraven ökar ytterligare på den enskilda människan. Denna studie bygger på en kvantitativ enkätundersökning, där frågeformulären SF-36 och QPS-Nordic använts. Det primära syftet med studien är att kartlägga hur de psykosociala faktorerna i arbetslivet påverkar hälsan, den självupplevda hälsan hos medarbetarna (n=702) samt om det finns ett samband mellan dessa dimensioner. Total svarsfrekvens var 59,4 procent (n=417). Man kan här konstatera att det finns signifikanta samband mellan den självupplevda hälsan och den psykosociala arbetsmiljön i både positiv och negativ riktning. Resultatet fastställer mycket av tidigare studiers resultat, men visar också att ett helhetstänkande, det vill säga arbetsliv och fritid ur ett hälsofrämjande perspektiv, är av stor vikt för medarbetarna. Faktorer som tid, stress, stöd, resurser, kunskaper, mål, krav, kontroll påverkar enligt medarbetarna det psykiska välbefinnandet. Vad som kan göras på den enskilda arbetsplatsen för att motverka detta bör lyftas upp i medarbetarsamtalet, dialogen som hålls mellan medarbetare och chef, minst en gång om året. Dessutom bör alla risker diskuteras/åtgärdas regelbundet i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Författaren drar här egna slutsatser att de signifikanta svaren med positiva förtecken räknas som ”friskfaktorer” och de med negativa förtecken räknas som ”riskfaktorer”. Nyckelord: Hälsa, hälsofrämjande arbetsplatser, livskvalitet, friskfaktorer, friskvård.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING.................................................................................................................1

1. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING, METOD OCH URVAL...............................................2

2. LITTERATURGENOMGÅNG...................................................................................3

3.1 Folkhälsans betydelse för samhället ......................................................................................3

3. TEORIER OCH MODELLER ...................................................................................4

4.1 Aaron Antonovsky...................................................................................................................4

4.1.1 Lennart Nordenfeldt ...........................................................................................................5

4.2 Hälsans bestämningsfaktorer.................................................................................................6

4.2.1 Levnadsvanor – hälsa i Gävleborg.....................................................................................7

4.3 Arenor för hälsoarbete............................................................................................................8

4.4 Arbetsrelaterad hälsa - ohälsa ...............................................................................................9

4.6 Vad skapar hälsa på arbetsplatsen......................................................................................10

4.6.1 Friskvård, en hälsofrämjande åtgärd i arbetslivet ............................................................13

5. ARBETSGIVARENS ANSVAR FÖR ARBETSMILJÖN............................................16

5.2 Landstinget Gävleborg som arbetsgivare ...........................................................................16

6. HÄLSOLÄGET I GÄVLEBORG................................................................................17

6.1 SJUKFRÅNVARON INOM LANDSTINGET GÄVLEBORG ....................................18

6.2 Sjukfrånvaron i Primärvården Gästrikland ......................................................................19

7. STATISTISK BEARBETNING ..................................................................................20

7.1 Etiska aspekter ......................................................................................................................20

8. RESULTAT ...............................................................................................................21

8.1 Redovisning av kartläggningen............................................................................................22

8.2 Samband mellan Sf 36 och QPS-Nordic..............................................................................29

9. DISKUSSION ............................................................................................................30

9.1 Metoddiskussion....................................................................................................................30

9.2 Bortfall....................................................................................................................................31

9.3 Resultatdiskussion.................................................................................................................31

9.3.1 Jämförelse med tidigare studier........................................................................................32

9.3.2 Egna resultat i relation till teori och modell.....................................................................35

9.3.3 Egna resultat i ett större sammanhang .............................................................................36

9.4 Slutsatser ................................................................................................................................36

10. REFERENSER........................................................................................................38

BILAGOR

1. Begrepp och definitioner 2. Information till chefer och FM-grupp 3. Missiv 4. SF-36 5. QPS- Nordic

1

1. INLEDNING

Genom ett uppdrag från primärvårdsledningen att samordna delar av det hälsofrämjande arbetet, friskvården, insåg författaren behovet av att utifrån en markant ökning av långtidssjukskrivningar, göra en kartläggning av den självrapporterade hälsan och den psykosociala arbetsmiljön hos personalen i Primärvården Gästrikland. Arbetsmiljöarbetet har i Sverige en lång tradition. De senaste 100 åren har riskerna för fysiska skador minskat avsevärt genom bland annat lagar och föreskrifter. Trots detta har den arbetsrelaterade ohälsan ökat, vilket har visat sig i form av stor sjukfrånvaro. Enligt de arbetsmiljöundersökningar som genomförts har den psykosociala arbetsmiljön drastiskt försämrats på våra arbetsplatser (1,2). Det finns tydliga könsskillnader i sjukfrånvaro, självrapporterad sjuklighet och sjukvårdskonsumtion. Kvinnor har enligt en av RFV: s rapporter (3) högre sjuklighet än män, även om viss skillnad finns med avseende på yrke, arbete och arbetsmiljö. Kvinnor arbetar till dominerande del inom offentlig sektor, främst kommun och landsting, medan männen företrädesvis arbetar inom privat sektor. Kvinnor har enligt undersökningen generellt mindre påverkansmöjligheter i sina arbeten än män. Det finns också skillnader i hur arbetet med hem och barn fördelas mellan föräldrarna. Ett tydligt exempel på detta är kvinnornas andel av uttagna dagar från föräldraförsäkringen med anledning av barns födelse och för vård av sjuka barn. I RFV: s enkätundersökning (4) om sjukskrivnas syn på Hälsa, Arbetsförhållanden, Livssituation och Sjukskrivning (RFV-HALS) som genomfördes under våren 2002 förklaras de långa sjukskrivningarna med att den psykosociala arbetsmiljön har stor betydelse för såväl män som kvinnor. Mycket talar för att den försämrade psykosociala arbetsmiljön under 1990-talet är en viktig förklaring till den kraftiga ökningen av sjukskrivningarna sedan 1997. Andra faktorer som också bidragit till sjukskrivningsutvecklingen är åldrande arbetskraft, minskad arbetslöshet, höjda ersättningsnivåer och förändrade attityder. I Landstinget Gävleborgs ”Mål och riktlinjer för verksamhetsplanering 2003-2005” (5) står under rubriken ”Hälsoläge och levnadsvanor”, att det i flera av länets kommuner funnits avvikelser jämfört med riket. Förändringar över tid har skett men i stort sett har de följt samma trender som i riket. Medellivslängden ökar i länet men den är ändå lägre jämfört med riket. Under perioden 1996-2000 var medellivslängden 76,8 för män och 81,7 för kvinnor (mot rikets 77,4 respektive 82,3). Dödligheten i flera sjukdomar och skador är högre i Gävleborg än i riket. Den dominerande dödsorsaken i Gävleborg är cirkulationssjukdomar och tillsammans med motorfordonsolyckor och självmord utgör detta tillsammans den främsta orsaken till den kortare medellivslängden. Befolkningens hälsa är ojämnt fördelad. I länet som i riket finns ett samband mellan social position, hälsorisker och dödlighet, ju lägre position desto större dödlighet och sjuklighet. Under rubriken ”Personal”, står att arbetet ska kännetecknas av att vara en lärande organisation, som betyder omvärldsorienterad, förändringsinriktad och flexibel. Landstingsstyrelsen ska särskilt uppmärksamma och tillse att det inom personalområdet: – genomförs insatser för att utveckla och trygga kompetens- och personalförsörjningen – genomförs åtgärder för att erbjuda medarbetarna en god arbetsmiljö genom att hälsa på arbetsplatsen främjas, ohälsa förebyggs, långtidssjukskrivningarna förhindras och aktiva rehabiliteringsåtgärder vidtas

2

– genomförs åtgärder för att öka medarbetarnas inflytande bl.a. över arbetstidens förläggning och åtgärder för att verkställa landstingsfullmäktiges beslut angående heltid är en rättighet- deltid en möjlighet och nedsatt arbetstid för småbarnsföräldrar (5). Sjukfrånvaron bland landstingets anställda i Gävleborg fortsatte, som i övriga landet, att öka. Enligt det personalekonomiska bokslutet har det under åren 1997-2001 ökat med 15 dagar per anställd. Den 31 december 2001 fanns det 7457 personer tillsvidareanställda varav 82 procent var kvinnor (6). Enligt personallandstingsrådet i Gävleborgs län, Ann-Margret Knapp (s) kan ”sjukskrivningarna bero på omorganisationer, personalneddragningar och ett uppdrivet arbetstempo”, det kanske också är dags att fundera över vilket uppdrag man har och inte slentrianmässigt göra samma saker år efter år. Ett ansvar som cheferna kanske måste ta är att förebygga sjukskrivningar och underlätta för långtidssjukskrivna att komma tillbaka”. Det finns också fler och delade uppfattningar till underlaget för sjukskrivningar. Ann-Margret Knapp anser dock att politikerna måste bli tydligare gentemot cheferna och kanske göra det klart vad som förväntas av dom (Källa: Gävle Dagblad, 2002-03-23; sid 26). Författaren har intresserat sig för arena arbetsplatsen och hur människans hälsa påverkas av samspelet mellan hem och arbete. Det är viktigt med en god arbetsmiljö, både fysisk och psykosocial, men också förståelsen för hur vi kombinerar dessa arenor mellan varandra. Detta intresse har under flera år växt fram och aktualiserades när uppdraget att påbörja det hälsofrämjande arbete i Primärvården Gästrikland gavs. Denna magisteruppsats ska utgöra en kartläggning av den självupplevda hälsan och psykosociala faktorer i arbetslivet hos tillsvidareanställda i Primärvården Gästrikland samt om det finns något samband mellan dessa dimensioner.

1. Syfte/frågeställning, metod och urval

Syfte med undersökningen är att kartlägga och få en samlad bild av medarbetarnas självrapporterade hälsa och psykosociala faktorer i arbetslivet i avseende av:

• Finns det något samband mellan den självupplevda hälsan och den psykosociala arbetsmiljön?

I föreliggande kvantitativa studie har författaren valt att använda SF-36, den svenska kortvarianten för rapportering av hälsorelaterad livskvalité. Hälsoprofilens åtta skalor sammanfattar svarsmönster i 36 frågor (bilaga 4). Basinstrumentet SF-36 (Short-Form-36 frågor) har utvecklats i omfattande fältstudier och visats ha bibehållen hög psykometrisk kvalitet jämfört med det 149 frågor långa ursprungsformuläret. Hälsoprofilens åtta skalor sammanfattar svarsmönstret i 35 delfrågor En fråga rör förändring av hälsan och står utanför skalkonstruktionen Jämförande studier av SF-36 utifrån populationsdata i sju länder, däribland Sverige, visar mycket god överensstämmelse avseende svarsmönster och förväntade hälsonivåer. Enkäten är tillräckligt kortfattad för att få mångsidig användning och tillåta varierande studiespecifika tillägg. För att mäta personalens psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet valde författaren det nordiska frågeformuläret QPS- Nordic (bilaga 5). Det omfattar såväl arbets- och organisationsegenskaper som individuella arbetsrelaterade åsikter, högsta möjliga poäng är 5. Fördelarna med att använda ett frågeformulär är flera: Ett frågeformulärs strukturerade form med specifika skalor och frågor ger enhetliga begrepp för alla deltagare.

3

Huvudprinciperna för urval av områden till QPS- Nordic var relevans och betydelse för arbete, hälsa, välbefinnande och motivation. Enkäten består av flervalsfrågor rörande psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet; arbetskrav och kontroll, rollförväntningar, förutsägbarhet och skicklighet i arbetet, social interaktion, ledarskap, grupparbete, organisationsklimat, arbetets centralitet, engagemang i organisationen, arbetsmotiv och interaktion mellan arbetsliv och privatliv. QPS- Nordic täcker också jämlikhetsfrågor rörande kön och ålder, liksom frågor om relationen arbetsliv-privatliv, eftersom detta har fått en ökad uppmärksamhet i arbetslivet. Valideringen av QPS- Nordic skedde i två datainsamlingar i de fyra nordiska länderna. Respondenterna representerade flera sektorer av arbetslivet såsom industriell produktion, privat service, förvaltning och hälsovård. Populationen utgjordes av alla tillsvidareanställda, inga vikarier, i Primärvården Gästrikland n=702 personer. Nödvändiga data erhölls av landstingets kansli, 2001-11-07. Under veckorna 48, 49 och 50 år 2001, skickades frågeformulären, SF-36 (bilaga 3), QPS- Nordic (bilaga 4) samt missivet (bilaga 5) som postenkät till hemadressen. Svaren skulle skickas tillbaka i medföljande portofria kuvert. För utlovad sekretess kodades inte kuverten, därför skickades en påminnelse till samtliga 702 personer under v 3, 2002.

2. Litteraturgenomgång

3.1 Folkhälsans betydelse för samhället

I propositionen ”Mål för folkhälsan-2002/03:35” (8) ger regeringen förslag på hur man kan skapa förutsättningar för god folkhälsa på lika villkor för hela svenska befolkningen. Regeringen pekar på att det är särskilt viktigt att motarbeta ojämlikheter i hälsa som bottnar i kön, etnicitet eller sexuell läggning. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete förutsätter insatser inom flera politikområden. Att ta itu med de galopperande sjukskrivningarna är också en central fråga i folkhälsoarbetet. Regeringen har tagit fram elva målområden för det samlade folkhälsoarbetet: - delaktighet och inflytande - ekonomisk och social trygghet - trygga och goda uppväxtvillkor - ökad hälsa i arbetslivet - sunda och säkra miljöer och produkter - en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård - gott skydd mot smittspridning - trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa - ökad fysisk aktivitet - goda matvanor och säkra livsmedel - minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade

skadeverkningar av överdrivet spelande Folkhälsan har stor betydelse för samhällsutvecklingen. Insatserna för en bättre folkhälsa bör ingå som en viktig del i arbetet för en uthållig tillväxt, en god välfärd och ett ekologiskt hållbart Sverige Den 1 april 2003 biföll riksdagen regeringens proposition Mål för folkhälsan. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det viktigaste syftet är att ge folkhälsan en klar plats i samhällspolitiken (8). Den svenska hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1 982:763) markerade redan 1982 en övergång från sjukvårdspolitik till hälsopolitik. Målet enligt § 2 är ”En god hälsa och en vård på lika för hela befolkningen”. Med hälso- och sjukvård avses enligt § 1 ”åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador”. Till hälso- och sjukvården hör också, enligt HSL, företagshälsovård, skolhälsovård och studerande hälsovård. De oklara gränserna mellan verksamheterna som alltmer aktualiseras, har sin grund i den osäkerhet

4

som uppstår när hälsobegreppet, men även sjukdomsbegreppet, definieras utifrån sociala istället för medicinska utgångspunkter, och delvis i den osäkerhet som råder kring de grundläggande begreppens innehåll. Den hälsofrämjande verksamheten rymmer handlingar av många olika slag. Sjukdomar kan förebyggas genom hälsokontroller, screening, vaccination eller genetiska åtgärder. Många åtgärder är inriktade på att förändra människors livsstil, t.ex. deras motionsvanor, kostvanor, dryckesvanor, eller deras förhållande till tobak och droger. Detta kan ske genom att underlätta för individen att välja en hälsosammare livsstil. Ren hälsoinformation eller byggandet av motionsanläggningar utgör ett par exempel. Det kan också ske genom att försvåra för individen att leva ohälsosamt, t.ex. i form av prispolitik. Individen kan naturligtvis även tvingas till ett visst beteende genom lagstiftning, bilbälteslagen är ett tydligt exempel (9).

3. Teorier och modeller Hälsoarbete handlar om insatser som primärt syftar till att påverka hälsan på ett positivt sätt. Varje form av hälsoarbete vilar på någon form av värdemässig grund som vägleder tänkandet och handlandet. När det gäller värdemässiga utgångspunkter finns inte rätt eller fel, utan olika synsätt och olika idéer beroende på om målet är att bota en sjukdom, minska olyckfall eller att öka medvetenheten och kunskapen om hur man kan påverka sin egen hälsa. För att få en förståelse för vilka förhållanden i samhället som kan påverka människors hälsa, vad som eventuellt kan förebygga ohälsa och sjukdom presenteras i följande kapitel två teorier och en modell.

4.1 Aaron Antonovsky Hur det kommer sig att vissa människor trots att de utsätts för många påfrestningar, förblir friska? Det är frågor som utgjorde grunden till Antonovsky: s sökande efter ”hälsans mysterium” (10,11). Aaron Antonovsky utgår från ett salutogent perspektiv i stället för ett patogent. Det senare är grundläggande inom medicinsk praktik och forskning, och handlar om vad som orsakar sjukdom; pato som avser sjukdom, pathos=lidande, genes= ursprung, uppkomst. På motsvarande sätt står salutogenes för faktorer som leder till hälsa= saluto. Antonovsky hävdar att kaos, påfrestningar och stress är naturliga tillstånd som alltid, mer eller mindre, är närvarande. Det som är intressant är hur vi, trots detta, har förmågan att bevara eller uppnå hälsa. Vad skapar hälsa? Det är samspelet mellan olika miljöer och människors processer i vardagslivet som skapar hälsomönster, på individuell, familj, samhälls, nationell och global nivå. Genom omfattande intervjuer ringade Antonovsky in begreppet ”känslan av sammanhang” (KASAM) som han såg träda fram i människors livsberättelser. KASAM är sålunda inte synonymt med hälsa utan något som bidrar eller hjälper till att upprätthålla hälsa. Utifrån dessa tankar gick Antonovsky vidare och utvecklade en skala för KASAM som länkar till begreppets tre huvudkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i tillvaron med hälsoupplevelse. Begriplighet står för i vilken utsträckning omvärlden upplevs som förnuftsmässigt begripligt, snarare än kaotisk och oförklarlig, alltså att yttre och inre stimuli är oförståeliga. Att man i livet kan uppleva obehagliga händelser men att dessa går att begripa och förklara. Detta är den kognitiva komponenten, eller kontrollkomponenten, i KASAM. Hans forskning indikerar att högt KASAM är korrelerat till god hälsa. Hanterbarhet är beteendekomponenten i KASAM och handlar om i vilken utsträckning man upplever sig ha resurser till förfogande för att möta och hantera de stimuli som omger en.

5

En hög känsla av hanterbarhet leder till att inte fastna i en känsla av att vara ett offer, av att vara orättvis behandlad. Meningsfullhet handlar om i vilken utsträckning man uppfattar att livet har en känslomässig mening; en upplevelse av att det är värt att investera energi i de problem som uppstår i livet. Antonovsky betraktar denna aspekt som motivationskomponenten i KASAM och framhåller att den bland annat handlar om att tycka det är värt att satsa på och konfronteras med utmaningar för att söka en mening i dem och klara sig genom dem. Det är styrkan i förhållandet mellan dessa tre komponenter som bidrar till en stark KASAM hos en individ och därmed till god hälsa. Antonovsky understryker att en salutogent ansats inte innebär att man ska överge ett patogent synsätt. Istället ska de kunna komplettera varandra. Hälsa och ohälsa utesluter inte varandra utan ska ses som ett kontinuum, en helhetssyn på människan finns och hälsan är beroende av hur individen kan bemästra omvärlden (10,11).

4.1.1 Lennart Nordenfeldt Ett holistiskt sätt att karaktärisera hälsa är enligt Nordenfeldt (12) att betona individens känsla av välbefinnande och handlingsförmåga/oförmåga till handling, smärta, ångest och handikapp. Hälsa är enligt Nordenfeldt inte bara ett beskrivande begrepp utan också ett värderande sådant. Värderande på så sätt att man tillskriver den friske en förmåga att förverkliga sina mål. Kännetecknande för det holistiska perspektivet är betonande av två faktorer, människan som interaktiv varelse förbunden med sin omvärld och att begreppet sjukdom definieras utifrån termer om hälsa. Enligt Nordenfeldt är ”att vara vid hälsa detsamma som att ha förmågan att under standardomständigheter förverkliga sin minimala lycka”. En teorityp som flera författare använt sig av förutom Nordenfeldt är equilibriumteorin. Teorin tar sin utgångspunkt i individens känsla av välbefinnande, förmåga till handling och balansen mellan en persons handlingsförmåga och mål till handling. Ohälsa är ej att jämföra med sjukdom då sjukdom enligt denna teori är en psykisk eller fysisk process som tenderar att ibland orsaka ohälsa hos sin bärare. Om en sjukdom av individen anses begränsa hennes handlingsförmåga eller hennes mål är hon vid någon grad av ohälsa men sjukdomen i sig behöver ej innebära ohälsa. En handlings framgång är beroende av tre slags förhållanden: den handlande personen med hennes biologiska och psykologiska konstitution, karaktären hos de mål som skall uppnås eller upprätthållas och de omständigheter som omger handlingen. En person kan förhindras att förverkliga sin handling eller sitt mål genom att påverka alla tre faktorerna och vederbörande kan också hjälpas till att förverkliga sin handling eller sitt mål genom att påverka alla dessa faktorer. Därför kan man hävda att de flesta universellt erkända sjukdomar, om de drabbar en människa, skulle kunna reducera hennes förmåga att förverkliga dessa mål, men gör det inte alltid. En person har alltså hälsa om det är praktiskt möjligt för henne att uppnå eller upprätthålla de mål hon har (12). Nordenfeldt inför två begrepp för att precisera hälsobegreppet i equilibriumteorin; ”vitalt mål” och ”standardomständigheter”. Det finns olika skäl till att en människas vitala mål inte helt sammanfaller med de mål hon medvetet ställer upp eller medvetet önskar sig. Det finns mycket ambitiösa människor som ställer skyhöga mål som inte alla gånger kan förverkligas men den människan störs inte nämnvärt av detta utan fortsätter att vara lika pigg och vital och ställer nya orealistiska mål. Dessa mål är alltså inte enligt teorin ”vitala mål” för denna person då dessa inte prioriteras för personens lycka. En person kan ha full hälsa och samtidigt vara mycket olycklig, en annan person med låg hälsa kan vara mycket lycklig. Omständigheterna runt dessa personer kan leda till

ogynnsamma respektive gynnsamma förhållanden. Den friske personen som t ex lever under krigsförhållanden eller som just förlorat en nära anhörig är inte en lycklig människa. En människa med låg hälsa kan kompensera sin oförmåga med t ex olika hjälpmedel och därmed nå sina vitala mål. Standardomständigheterna är individuella, varje person har sin uppsättning som är betingade av kultur, socialt umgänge osv. En svensk behöver inte jaga och fiska för att få mat i magen som en stammedlem i Afrika måste göra. Alltså ser standardsomständigheterna olika ut och hälsan blir i denna mening kulturrelaterad (12). En använd och validerad metod är den som mäter krav och kontroll (13), ohälsosam stress, i den egna arbetssituationen, som enligt flera studier (14,15) visar sig vara den enskilt viktigaste faktorn för risken att bli långtidssjukskriven. Modellen (figur 1) utvecklades för att mäta ohälsosam stress i arbetslivet genom att sammanföra två äldre forskningstraditioner (stressmodellens krav med arbetsforskningens studier av betydelsen av inflytande och kontroll). Arbeten med höga psykiska krav i kombination med låg egenkontroll brukar nämnas anspända arbeten.

Figur 1. Krav- och kontrollmodellen

Krav88,6

Höga

Hög Aktivt arbete Akti t arbete

Avspänt arbete

Kontroll

Låg Passivt arbete Anspänt arbete

Med egenkontroll menas möjligheten att utveckla sin kompetens och påverka beslut om det egna arbetet. Modellen har senare utvecklats med dimensionen socialt stöd. På arbetet brukar man skilja på stöd från överordnade och stöd från arbetskamrater. Hur individen sköter sin fysiska och psykiska hälsa påverkar arbetsplatsen och arbetsplatsen påverkar individens möjligheter att sköta sin fysiska och psykiska hälsa. Individens livsstil har betydelse för när stressreaktioner utlöses (13). En relativt ny undersökning, (16) som utförts några år efter min egen undersökning, visar att kvinnor med denna typ av arbete i högre utsträckning än andra anger att de under de senaste åter haft fysiska och/eller psykiska besvär till följd av arbetet. Samma undersökning visar också att kvinnor med aktiva arbeten, det vill säga arbeten med höga krav och hög egenkontroll, i hög grad uppfattar att besvären orsakats av arbetet. Det har dessutom visats sig att kvinnor med aktiva arbeten löper en högre risk att bli långvarigt sjukskrivna jämfört med kvinnor som har arbeten med låga krav, det vill säga passiva och avspända arbeten.

4.2 Hälsans bestämningsfaktorer

6

Människan är ett handlande väsen utifrån socialt bestämda normer. Hälsa och sjukdom är intressant då de tillstånden påverkar människans handlingsutrymme i den sociala kontext i vilket hon ingår. Det finns inte några enstaka faktorer som avgör hälsoutvecklingen utan den beror på samverkan av en mängd faktorer. Vissa av dessa finns hos den enskilde, mellan andra finns i det omgivande samhället. Figuren nedan beskriver hur faktorerna samverkar, och att det finns olika nivåer. Figur 2. Hälsans bestämningsfaktorer (17).

Ålder, kön, arv är faktorer som vi inte kan påverka, men som är betydelsefulla då de ger oss olika förutsättningar. Individen i centrum av modellen illustrerar att individen är beroende av samhället liksom samhället är beroende av alla individer. Närmast individen finns de psykosociala resurserna som grundläggs i tidiga barnaår. Social gemenskap, känsla av delaktighet, hopp och framtidstro, trygghet och meningsfullhet i tillvaron är samtliga viktiga för framtida hälsoutveckling. De psykosociala resurserna påverkar nästa nivå som beskriver individens levnadsvanor. Nästa nivå handlar om livsvillkoren, arbete eller inte. Arbetsmiljön hur ser den ut, boendesituation, utbildningsmöjligheter etc. Överst i modellen finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Samhällets grundläggande värderingar, ekonomisk utveckling, lagstiftning, demokrati och integration som är viktiga förutsättningar för samhällets hälsoutveckling. Människan som del i det ekologiska systemet handlar inte enbart om växter och djurs överlevnad utan gäller även människans hälsa. Våra levnadsvanor utvecklas både positivt och negativt och till viss del ändras över tid. Allt färre vuxna röker och allt fler motionerar, samtidigt blir vi mer överviktiga. Vissa studier talar för att vi konsumerar alkohol i allt större mängder. Sjukvården nyttjas i större omfattning och läkemedelsförbrukningen har ökat. De senaste åren har vi kanske uppmärksammat att det blir allt större skillnader mellan den som lever sunt och den som lever osunt, ”den ojämlika hälsan”. Levnadsvanor kan innebära så väl frisk- som riskfaktorer. Motion och bra matvanor kan räknas till friskfaktorer medan tobak, droger och stillasittande liv blir riskfaktorer. Regelbunden motion har länge ansetts viktig för att åstadkomma och bevara sunda levnadsvanor. Under senare tid har denna kunskap förstärkts genom nya vetenskapliga bevis. Hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, benskörhet, grovtarmscancer och värk i rygg och nacke är några av de sjukdomar där det finns ett klart samband med brist på motion. Fysisk aktivitet innefattar mycket mer än bara motion, lek och rekreation, som är en viktig del för att må bra. Nyare forskning visar att det för de allra flesta räcker med 30 minuters ”vardagsmotion” för att behålla en god hälsa och funktionsförmåga (17).

4.2.1 Levnadsvanor – hälsa i Gävleborg 7

8

I rapporten: Har levnadsvanorna i Gävleborgs län förändrats? (18) har man tittat på de insamlade resultaten av tre levnadsvaneenkäter från åren 1989, 1994 och 1999. De förändringar man kunnat se under loppet av den insamlade tioårsperioden är övervikten den tydligaste och i negativ riktning. Fetma (BMI> 30) föreligger hos 9 procent av länets män och kvinnor jämfört med 1989 då det var 7 procent. Beträffande frågor om kost, om man undviker fett och är mån om att äta fiberrik mat har ingen förändring ägt rum. När det gäller motionsvanor kan noteras att en viss förbättring skett, en rekommendation som på senare år fått stort genomslag är någon form av fysisk aktivitet i minst 30 minuter per dag. I vårt län, som generellt i landet, finns medvetenheten om motionens betydelse för hälsan och viljan att förändra den i positiv riktning men tydligen inte kraften att genomföra det. När det gäller alkohol, har tillfällena blivit fler och kvinnornas vanor har närmat sig männens. Vissa förbättringar kan noteras när det gäller rökvanorna, en lägre andel röker nu jämfört med för tio år sedan. En högre andel, speciellt bland kvinnorna, mår dåligt. Den självskattade hälsan är viktig som ett eget individuellt mått på ohälsa men också som en viktig indikator för framtida allvarlig ohälsa. Man kan alltså konstatera att hälsoläget i länet är sämre än i riket. Därtill kommer förekomsten och utvecklingen av riskfyllda levnadsvanor och de skillnader som finns mellan kommunerna i länet. Inom landstinget i Gästrikland erbjuds 35- och 40 åringarna ett livsstilssamtal inom hjärt- och kärlområdet (18).

4.3 Arenor för hälsoarbete

De senaste tio årens erfarenheter i europaregionen har klart visat att man lyckas bäst med att informera, motivera och stödja enskilda individer, grupper och samhällen för ett hälsosammare levnadssätt om man systematiskt inriktar sig på de miljöer där människor bor, arbetar eller tillbringar sin fritid (19). Inom ramen för stads- och landsbygdsplaneringen bör boendet utformas och byggas så att det främjar en hållbar hälsa och miljö. Hemmet är basenheten i samhället och familjemedlemmarna avgör själva hur de ser på till exempel en rökfri och säker miljö och bra matvanor. I förskolemiljön kan barn lära sig betydelsen av en hälsosam livsstil, socialt samspel och lagarbete, och öka sin kunskap i frågor om exempelvis trafiksäkerhet och hälsosamma matvanor (20). Skolan är en viktig arena, elever, lärare och föräldrar bör tillsammans analysera de egna förutsättningarna för hälsa, utforma åtgärdsprogram och utvärdera resultaten. Enligt ”Hälsa för alla” policyn mål 13 Hälsofrämjande vardagsarenor, bör alla barn ha rätt att bli undervisade i en hälsofrämjande skola som har en helhetssyn som integrerar fysisk, social och emotionell hälsa hos elever, personal, familjer och samhälle. Att öka medverkan från arbetsgivare och anställda behövs för att främja säkrare och hälsosammare arbetsmiljöer och att minska stressen. Det behövs insikt om att bättre hälsa hos de anställda och bättre sociala relationer på arbetet bidrar till högre arbetsmoral och produktivitet. I mål 13, Hälsofrämjande vardagsarenor, är målet till år 2015 att: Europaregionens invånare ska ha fått ökade möjligheter att bo och verka i en hälsofrämjande miljö, såväl fysisk som social, i hem, i skolor på arbetsplatser och i lokalsamhället (21). ”Hälsa skapas och levs där människor tillbringar sitt vardagsliv, där de utbildas, arbetar, leker och älskar” (22). Hälsa skapas inte på sjukhus, vårdcentraler och behandlingshem. Däremot spelar dessa institutioner en viktig roll när det gäller att återfå hälsan för många människor.

9

Hälsa skapas i det goda samhället, i närsamhället som fungerar väl, på den goda arbetsplatsen, i det fungerande hemmet, bland vänner, i den fungerande föreningen och genom vårt eget sätt att tänka och agera i positiv riktning.

4.4 Arbetsrelaterad hälsa - ohälsa

”Arbete och fritid skall vara en källa till hälsa för människan. Sättet som samhället organiserar arbetet på skall hjälpa till att skapa ett hälsosamt samhälle” (23). Statens Folkhälsoinstitutet (FHI) har lämnade år 2002 ett remissyttrande gällande Regeringens ”Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet” (24) som innehåller de viktigaste synpunkterna på utredningen i sin helhet. FHI bedömer den dramatiska ökade sjukfrånvaron som ett första rangens samhälls- och folkhälsoproblem, ett allvarligt hot mot folkhälsan. Långvarig sjukskrivning kan leda till allvarliga följder för individen därför måste ”omfattande och skyndsamma åtgärder vidtas för att bryta den nuvarande utvecklingen”. Förändringar på arbetsplatsen och i åldersfördelningen är några av de samverkande orsakerna enligt FHI. Brist på inflytande över arbetet, ett högt arbetstempo och hög belastning inom många yrken är viktiga orsaksfaktorer särskilt om man beaktar att minskad fysisk aktivitet, sämre muskelstyrka och kondition gör att många har det svårt att orka med sina arbeten. Samtidigt är det svårt att hitta något enkelt samband mellan de ökade sjuktalen och andra indikatorer på ohälsa. En ökning av den självupplevda ohälsan bland ungdomar och yngre vuxna har skett under 1990- talet. En generell ökning kan ses av den självupplevda ohälsan under de senaste åren som ändå inte ensam kan förklara den fördubbling som skett av långvariga sjukskrivningar sedan 1998. Sannolika förklaringar kan vara förändrade attityder till sjukskrivningar och förändrade sjukdomsbegrepp med diagnoser som ”utbrändhet” och ”utmattningsdepression”. Den ökade sjukfrånvaron är också ett uttryck för att hälsan är ojämlikt fördelad i befolkningen. Den drabbar fler låginkomsttagare än höginkomsttagare, fler kvinnor än män, fler äldre än yngre, fler på större arbetsplatser än mindre och är kraftigt överrepresenterad inom vård- och omsorgssektorn. Många faktorer i arbetsmiljön kan ge upphov till ohälsa, dåliga och/eller slimmade organisationer, som skapar ett stressigt arbetsliv med bristande möjligheter till återhämtning, orsaker till sjuklighet i sig och kan ytterligare förvärra en besvärsbild. Dessutom kan stress på arbetet, i kombination med brist på inflytande, leda till fler arbetsskador och arbetsolyckor. Stress kan också bidra till att människor inte orkar bedriva fysisk aktivitet på fritiden, FHI betonar att ansvaret inte enbart ligger på den enskilde. För att främja hälsa och förebygga ohälsa föreslås hälsofrämjande insatser i arbetslivet i form av: - fysisk aktivitet på arbetstid - möjlighet till återhämtningspauser - föreningsaktivitet - kompetensutveckling - regelbundna arbetsmiljöenkäter - vikarier - flexibel arbetstid - god och näringsriktig lunchkost - fungerande policydokument om t ex alkohol o droger, friskvård och jämställdhet - en rökfri arbetsmiljö och stöd till rökavvänjning - att arbetsplatsen är fri från diskriminering p.g.a. ålder, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning,

fysiskt eller psykiskt handikapp (24).

10

Arbetslivet måste göras mänskligare och sjukskrivningarna måste minska. Sammanlagt satsas cirka 750 miljoner kronor per år på olika åtgärder för att öka hälsan i arbetslivet under 2003 och 2004. Frånvaro från arbetslivet på grund av sjukskrivning ska i förhållande till 2002 halveras fram till 2008. Hänsyn ska tas till den demografiska utvecklingen under perioden. Olika tänkbara modeller för ett förtydligat finansieringsansvar för arbetsgivare har utarbetas inom Regeringskansliet. Andra åtgärder är obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron, fler försäkringsläkare, förstärkt utbildning för läkare i försäkringsmedicin, partiell sjukskrivning, egen kontaktperson för den försäkrade och obligatorisk rehabiliteringsutredning. Utgångspunkten är det 11-punktsprogram som presenterades i budgetproposition 2002. Syftet med programmet var att sätta individen i centrum och att göra arbetsgivarens ansvar för hälsan tydligare. Programmets elva punkter behandlar bland annat justeringar i lagstiftningen angående arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor, formulering av mål för ökad hälsa i arbetslivet, ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, försök att minska ohälsan i den offentliga sektorn, samt att förbättra statistik och forskning inom ohälsoområdet (25). I rapporten ”Mjuka människor i hårt arbete” (26) om stress och ohälsa bland medlemmar i TCO-förbund behandlas de angelägna frågorna om stress, självrapporterad ohälsa, sjuknärvaro och sjukfrånvaro till följd av arbetsförhållanden. Svårt att koppla av, fysisk smärta och trötthet, en stegrande olust är de arbetsrelaterade hälsoproblem som ökat bland TCO-förbundens kvinnor under perioden 1991-2001. Utvecklingen för, TCO-förbundens män är likartad, men ökningen av rapporterad trötthet och smärta är inte lika stor. En betydande del av sjukfrånvaron, kanske hälften, bedöms enligt arbetsmiljöverket vara arbetsrelaterad. Samtidigt som mycket av sjukskrivningarna fortfarande hänger samman med kroppsligt krävande arbeten står psykosociala förhållanden som stress för en stor del av ökningen. Pressande arbetsförhållanden med ökande prestationskrav, ofta följd av underbemanningen, ökar slitaget på kropp och själ. En doktorsavhandling ”Kvinnors hälsa-en fråga om medvetenhet, möjligheter och makt- Att öka förståelsen för människors livssammanhang med tidsgeografisk analys” (27) visar att om man känner till sitt livssammanhang i såväl vardagsliv som arbetsliv kan man bättre motverka ohälsa. I den empiriska delen av avhandlingen som omfattar två fallstudier vidareutvecklas, prövas och värderas den tidsgeografiska dagboksmodellen; Min, Medvetenhet, Möjlighet och Makt (4 M-metoden). Den första fallstudien var inriktad på långtidssjukskrivna utan hänsyn till kön men i tillämpningen deltog enbart kvinnor. Den andra studien var ett arbetsmiljöprojekt inom folktandvården mor kvinnliga tandläkare på grund av deras höga sjukfrånvaro. När deltagarnas dagböcker och datorbearbetade grafer synliggjordes blev de också möjliga att reflektera över. Restriktioner och möjligheter för egna handlingsutrymmet kunde identifieras. Gemensamt för båda fallstudierna är att deltagarna genom att använda 4-M-metoden enskilt, tillsammans med varandra och med assistans av professionella aktörer försökt att analysera och förändra sina livssammanhang i syfte att uppnå en högra grad av egenmakt och välbefinnande. När deltagarna analyserade sina unika, aktivitetsrelaterade, geografiska och sociala sammanhang och relaterade dessa till sin upplevda verklighet blev det tydligt vad de kunde förändra. Deltagarna började respektera sig själva och sina liv mer än tidigare. Människors egna kunskaper om sina livs- och arbetssammanhang måste tydligen i högre grad tas till vara om man ska komma till rätta med den ökade ohälsan (27).

4.6 Vad skapar hälsa på arbetsplatsen I litteraturgenomgången har jag hittat flera ”goda exempel” på åtgärder som kan bidra till hälsa på arbetsplatser, dessa exempel redovisas nedan genom korta inlägg.

11

HAK- projektet (28) Hälsa, Arbetsliv, Kvinnoliv initierades av Folkhälsoinstitutets (FHI) 1996 och genomfördes 1998-2000 i samverkan mellan FHI och fem utvalda län: Region Skåne, västra Götaland, Västmanland, Östergötland och Örebro län. Målgruppen var kvinnor anställda inom landstinget och kommunernas vård och omsorg. Valet av målgrupp tog sin utgångspunkt i hälsoläget i dessa yrkesgrupper (undersköterskor och sjukvårdsbiträden) från 1994 års folkhälsorapport. Det övergripande målet med projektet var att de hälsofrämjande insatserna på sikt skulle leda till en ökad jämlikhet i hälsa, genom valet av ovanstående grupp. Detta skulle ske genom att på olika sätt verka för förbättrade förutsättningar för en positiv hälsoutveckling för kvinnor anställda som undersköterskor och sjukvårdsbiträden inom landstingens och kommunernas vård- och omsorg i de fem länen. De deltagande länen arbetade utifrån gemensamma teorier och begrepp, men anpassade metoderna utifrån regionala och lokala förutsättningar. De centrala begreppen och teorierna som projektet byggde på var egenmakt (empowerement), känsla av sammanhang och genusperspektiv. Projektet utgick från en helhetssyn på hälsa och livsvillkor och syftade på att beakta både individ-, grupp- och organisationsnivå. HAK-projektet har genomförts under 1998-2000 och därefter utvärderas av Yrkesmedicinska enheten. Utvärderingens syfte var att beskriva och förstå processen i de lokala projekten samt studera effekter med avseende på målgruppens hälsa och arbetssituation. Frågeställningarna rörde projektidé och strategier, genomförande, effekter, förutsättningar för bestående förändring samt optimal målgrupp. Inom ramen för projektets mål och riktlinjerna skulle varje län forma lokala projekt, projektplaner utarbetades av varje projektledare och beslutsfattare i organisationen. FHI fördelade resurser i form av ekonomiskt stöd, handledning och utbildning av projektledare till länen, som själva skulle bidra till finansiering av projekten. Enligt modeller för förändringsarbete med delaktighet, empowerement, som grund är det nödvändigt att deltagarna själva identifierar problem och medverkar i lösningen av dem. De grupper som visade största förbättringen var de som hade alla moment med i genomförandet. Vid förändringsarbete påpekas vikten av att alla berörda är delaktiga och att ledningen är engagerad (28). Man uppfattade att stöd, samarbete, inflytande och möjligheter till lärande på arbetsplatsen ökade och att projekten bidragit till en förbättrad dialog mellan ledning och medarbetare. Några viktiga slutsatser som drogs av detta projekt är att i ett empowerement projekt måste hela målgruppen vara delaktig och en tydligt definierad struktur finnas samt tid för förankring, tydliga realistiska och mätbara mål ska sättas, bygg in kontinuitet på arbetsplatsen, som är en arena för förändringarnas fortlevnad, med arbetsplatsen som arena för hälsofrämjande arbete måste arbetstid avsättas så att alla har möjlighet att engagera sig samt att ta vara på och sprid förändringsledarnas nya kunskaper inom organisationen (28). Ett annat projekt är, Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting HAKuL-projektet (29). Den övergripande målsättningen med det är att identifiera faktorer som stärker den framtida hållbara arbetshälsan och det långsiktiga välbefinnandet för anställda inom kommuner och landsting. I gruppen ingick tillsvidareanställda eller personal med längre vikariat inom socialförvaltningen i fem olika kommuner i norra, mellersta och södra Sverige. Av tillfrågade 2964 blev 1919 personer kvar i gruppen. Medelåldern var 43 år och 16 procent var över 55 år. De vanligaste yrkena var vårdbiträde och undersköterska. Grunddesignen på studien, som beräknas avsluta år 2004, är en prospektiv kohortundersökning där individerna och arbetsplatserna följs i minst tre år.

12

Projektet drivs av Sektionen för Personskadeprevention, Karolinska Institutet och finansieras av försäkringsbolaget, AFA. Både för kvinnor och män är antalet långtidssjukskrivna och förtidspensionerade högst inom den kommunala sektorn. Kommunerna har nästan 60 % överrepresentation av helårssjukskrivna anställda. Det man kunnat utläsa hitintills är att den individuella känslan av arbetslust och den genomsnittliga skattningen i arbetsgruppen visade ett samband med hälsa. Även de psykosociala arbetsförhållandena visade ett samband med arbetslust. De med låg arbetslust rapporterade sämre psykosociala förhållande än övriga. Begreppet arbetslust är ett sammanfattande mått och en viktning mellan upplevelse och inflytande över arbetssituationen. Arbetslusten påverkas av hur samarbetet med arbetskamraterna fungerar. De flesta har både positiva och negativa erfarenheter från olika arbetsgrupper. Bra erfarenheter av stödjande arbetskamrater och överordnad gör det lättare att hantera påfrestningar i arbetet. Negativa erfarenheter kan leda till att man börjar tvivla på den egna förmågan. Upprepade dåliga erfarenheter av nedskärningar och omorganisationer, där ekonomiska överväganden framstår som det väsentligaste, gör det svårare att bemästra nya påfrestningar. Hälsa i arbetslivet likväl som på fritiden är ett tillstånd av välbefinnande. Om människorna mår bra, mår organisationen bra och skapar förutsättningar för effektivitet och lönsamhet. De långtidsfriska har blivit föremål för allt fler studier (30,31) kanske för att utmärkande för långtidsfriska är bland annat att de trivs bra på jobbet, upplever inte åkommor besvärande trots diagnoser, har färre infektioner, är sällan nedstämda, oroar sig mindre för sin hälsa och ser arbetet som en utmaning. Att mäta långtidsfriska är att mäta summan av företagskulturen, ledningen, ledarskapet, medarbetarskapet, de nätverk som förekommer både i och utanför arbetet. Arbetsglädjen håller dig frisk. Vårt fysiska och psykiska välbefinnande är en direkt konsekvens av hur vi trivs på jobbet. Det finns personer som jobbar dag efter dag, året runt utan att bli sjuka. Johnny Jonsson, företagsläkare vid Stora Enso kartongfabrik i Fors, kallar dem långtidsfriska anställda som inte haft en sjukdag på minst två år. Det finns fyra tydliga friskfaktorer på organisationsnivå, förhållanden som skapar hög andel långtidsfriska: Medveten organisation - klara mål, god kommunikation och direkt feedback Kreativ miljö - trygghet, frihet i jobbet. Konsultativt ledarskap - ett stödjande ledarskap där cheferna inte lägger sig i utan finns tillhands. Öppet arbetsklimat - respekt för varandras kompetens, jobbet är inte detaljreglerat (30). Huvudfrågan i en studie om långtidsfriskas arbetsvillkor (31) handlar om vilka arbets- och privata förhållanden som ökar sannolikheten för att en individ ska vara långtidsfrisk och om det är olika faktorer som predicerar hälsa och ohälsa. Måttet långtidsfrisk har i denna studie kombinerats av två beteendemått – sjukfrånvaro och sjuknärvaro under en tvåårsperiod. Måttet långtidsfrisk blir funktionsförmåga i förhållande till arbetssituation. Procentuella andelen långtidsfriska varierar påtagligt här mellan olika yrken i relation till arbetsvillkor. Förutom arbetsmiljön har hemmiljön betydelse för hälsa och långtidsfriskhet, analyser visar på kraftigt ökade chanser att vara långtidsfrisk när vissa villkor föreligger både i arbetsliv och privatliv. Omnämnda studie har strukturerats i arbetsmarknads-, arbetsplatsförhållanden och individuella bakgrundsfaktorer/hemmiljö. De största procentuella skillnaderna finns för möjligheten att få stöd från chef när arbetet känns besvärligt. Stora skillnader finns också för två kvalitativa aspekter av arbetet som, resurser för att göra ett bra jobb och nöjd med kvalitén på det man gör. Om uppgifter i hemmet kräver mycket energi, minskar sannolikheten att vara långtidsfrisk.

13

En förutsättning för att både kvinnor och män ska ha möjligheter att utvecklas i såväl yrkesroll som föräldraroll är ett familjevänligt yrkesliv. De höga krav som ställs både på arbetet och i familjen kolliderar ofta och många barnfamiljer har svårt att få ekvationen att gå ihop mellan privatliv och arbetsliv. De villkor som arbetsmarknaden ställer idag passar ofta dåligt ihop med de liv människor vill leva. Att få barn ses alltmer som ett hinder för karriär och yrkesliv och åtskilliga kvinnor gör en riskkalkyl över vad man kan förlora både karriärmässigt och ekonomiskt på ett föräldraskap. I skriften, ”Är dagens arbetsliv familjevänligt”? (32) redovisas aktuell forskning om familjebildning, familjekonstellationer, mamma- och papparollen och hur livs- och arbetsvillkoren ser ut för dagens kvinnor och män på många arbetsplatser. Exempel på ett friskare arbetsliv ges i boken ”100 idéer för ett friskare arbetsliv” (33) där Arbetslivsfonden gett stöd och bidrag till de flesta av de projekt som beskrivits. Parter från den svenska arbetsmarknaden tillsammans med de myndigheter som arbetar med arbetsliv och hälsa står bakom boken. Alla förändringar som beskrivs i boken har vuxit fram i samspelet mellan de anställda, deras fackförbund och arbetsgivarna. Målet för detta arbete har varit dels att skapa ett bättre arbetsliv med omväxlande och stimulerande arbetsuppgifter för individen, som ska ge bättre arbetsmiljöer med färre arbetsskador dels minska sjukfrånvaron och förtidspensioneringar. Landstinget i Jämtland har på initiativ av de kvinnliga läkarna, genomfört ett tvåårsprojekt för att öka tryggheten i deras yrkesroll. De kvinnliga läkarnas arbetssituation har uppmärksammats på grund av att självmordsfrekvensen är högre bland kvinnliga läkare än inom någon annan kvinnlig yrkesgrupp i landet. Många kvinnliga läkare upplever stor själslig utmattning och de löper större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar till följd av stress och psykiska påfrestningar. Merparten av dem lägger dessutom skulden på sig själva till de problem och svårigheter som förekommer på arbetsplatsen. Några av målen för projektet har varit att stärka de kvinnliga läkarna i rollen som arbetsledare, att öka det kollegiala stödet och motverka emotionell uttröttning samt att tillsammans med sina manliga kollegor utveckla yrkesrollen, målen har uppfyllts. De kvinnliga läkarna har blivit tryggare i sin yrkesroll. De har lärt sig att arbeta mer strategiskt med olika problem och blivit tydligare i rollen som arbetsledare. (33). Det finns mycket som chefer och medarbetare kan göra tillsammans för att skapa friskare arbetsplatser. Med en metod som författaren till boken ”Friskare arbetsplatser” (34) använder sig av, 80/20 metoden, den går ut på att 80 procent fokuseras på det friska och 20 procent på det sjuka. Ungefär 200 företag har använt sig av den för att sänka sjukfrånvaron. Friskvård får inte bli den enda isolerade åtgärden utan en bland flera. Boken innehåller ett smörgåsbord av åtgärder som man kan vidta. Många arbetsgivare kanske inte anser sig ha råd att göra något åt hälsan, men om det skapas en lagom arbetsbelastning genom att öka grundbemanningen så ökas frisknärvaron successivt hela tiden. Med personalekonomiska analyser och hälsobokslut kan påvisas att om personalen blir piggare och mer produktiva och gör ett bättre jobb kan det löna sig i längden.

4.6.1 Friskvård, en hälsofrämjande åtgärd i arbetslivet Friskvård är inte allena rådande i det hälsofrämjande arbetet men en viktig del som belyses nedan i ett antal studier. Den första större konsensusrapporten, ”The case for exercise” (35) som behandlade fysiologiska och medicinska effekter av regelbunden fysisk aktivitet, publicerades i England 1978. Denna tidiga genomgång av betydelsen av regelbunden fysisk aktivitet för att förbättra hälsa och motverka ohälsa hade inte tillräckligt många vetenskapligt korrekta kliniska och fysiologiska studier, inte heller några större samhällsinriktade implementeringsprojekt att referera till. I stället gjorde man en mycket noggrann genomgång av fysiologiska effekter av regelbunden aktivitet på friska personer och på personer, som hade vissa kroniska sjukdomar. Slutsatsen var ändå att fysisk aktivitet var en ur folkhälsosynvinkel viktig faktor för att motverka uppkomst av ohälsa.

14

Det verkliga genombrottet för detta synsätt kom nio år senare, 1987, då publicerades artikeln ”Physical activity and the incidents of coronary heart disease” i den medicinska tidskriften, The Public Health (36). Efter noggrann genomgång av ca 100 epidemiologiska studier av sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa, slog författarna fast att ”fysisk aktivitet är omvänt och kausalt relaterad till koronarkärlssjukdom i hjärtat”. Denna rapport har följts av ett stort antal vetenskapliga rapporter med motsvarande slutsatser. De flesta sjukskrivningar har tidigare berört belastningsåkommor och då är det intressant att läsa rapporten Ont i ryggen ont i nacken från SBU: Styrelse och Råd (37). Smärtor i ländrygg eller nacken är sällan uttryck för någon allvarlig sjukdom. De drabbar de flesta någon gång i livet, vissa drabbas hårdare och mera återkommande, de flesta lindrigare och mer tillfälligt. Ett fåtal personer får dock ständig och ihållande smärta. Forskningen kan sällan förklara varför dessa smärtor uppkommer. För både nack- och ländryggbesvär finns samband med dåliga psykosociala förhållanden i privatliv och på arbetsplatsen inklusive låg arbetstillfredsställelse. Smärtor av denna typ påverkar både funktionsförmåga och sinnelag. Dessa problem förstärker i sin tur upplevelsen av smärtan och påverkar utvecklingen och vidmakthållandet av såväl akut som kronisk smärta. Det finns en rad olika metoder att behandla smärtor i rygg och nacke med men långt ifrån alla metoder har genom vetenskapliga studier visat sig ha några effekter. När det gäller preventiva insatser är måttlig, kontinuerlig fysisk träning eller motion samstämmiga resultat med god effekt i ett flertal studier (37). Det som föreslås är rörelse till arbete, istället för vila och långtidssjukskrivning. Det är inte svårt att inse att en god hälsa är en viktig förutsättning för goda arbetsprestationer (38). Många företag engagerar sig av den anledningen idag i olika former av friskvård. Det är inte bara på arbetstiden som hälsan i så fall måste skötas. Det är viktigt att se till helheten arbete - fritid och den livsstil man har. Friskvård kan bedrivas på olika sätt och vara mer eller mindre lönsamt. Ett företag med 300 anställda som investerar 500 000 kronor årligen i friskvård gör en direkt vinst om korttidssjukfrånvaron minskar med en dag per anställd. Livsstilens stora betydelse för hälsan är idag uppenbar för allt fler forskare, men också för allmänheten. Det som utan tvekan leder till bättre hälsa och längre medellivslängd är regelbunden motion, minskad rökning, måttlig alkoholkonsumtion, mindre stress och bättre balans i tillvaron. Ändå kan man konstatera att en majoritet av svenskarna är fysiskt inaktiva samt äter felaktigt och för mycket. Rökning minskar inte i önskvärd omfattning och det ökade internationella utbytet och Sveriges medlemskap i EU har försvårat arbetet med att förebygga alkoholskador (38).

En tvärvetenskaplig och under många år praktisk utprovad metod (39) är hälsoprofilbedömning (HPB). I den överför man kunskaper genom samtal, samtidigt som man ökar deltagarens medvetenhet och motiverar dem till en sundare livsstil. HPB inleds med en hälsointervju, grundad på ett frågeformulär, där svaren ska anges efter en t.ex. femgradig skala. Därefter mäts blodtryck, längd, och vikt. Den fettfria kroppsvikten beräknas på grundval av antropometrisk mätning (mätning av människokroppens måttförhållanden) och submaximalt arbetsprov på cykelergometer. Stor vikt måste läggas vid det logiska resonemanget, där den egna bedömningen av livsstilskomponenterna kopplas till de olika mätvärdena och den egna upplevelsen av den sociala situationen, stress, symtom och hälsa. För att stimulera till ett eget beslut om förändring kan ett skrivet kontrakt stärka den egna motivationen till en fortsatt analys av sin livsstil. Att komma till ett eget beslut om förändring kan ta tid. Ett starkt argument för friskvård är att man därigenom förhindrar sjukdom och i förlängningen kanske utslagning. I ett tidigt, underhållande skede, behövs mindre insatser för att bibehålla en god hälsa och kondition jämfört med de insatser som behövs för att få tillbaka en person med dålig hälsa och dålig kondition.

15

I ett mycket sent skede, när en person är långtidssjukskriven, har företaget redan tagit stora kostnader för effektivitetsminskning och korttidssjukfrånvaro, ibland även lärt upp en ersättare. Sett ur företagets perspektiv talar det mesta för tidiga, underhållande och förebyggande insatser istället för sena rehabiliteringsinsatser. Ett sätt att föra en ekonomisk argumentation kring friskvårdssatsningar är att ta fram relevanta kritiska värden som t.ex. fler kunder, färre anställda, färre fel, lägre kort och långtidssjukfrånvaro. Kritiska värden talar om hur stor effekt en insats måste ge för att insatsen ska vara lönsam. Det räcker alltså att uppnå ett av de framräknade kritiska värdena eller en kombination av olika delar av flera kritiska värden, för att satsningen ska vara lönsam (39). Det krävs en speciell hälso- eller livsstilskompetens för att i ett långt perspektiv lyckas hålla sig frisk och stark i dagens stressiga samhälle (40). På många arbetsplatser utgör chefen den främsta arbetsmiljöfaktorn. Chefen kan utgöra allt från en möjliggörare till en definitiv stoppkloss. Den som blir chef har ofta en mångårig utbildning och erfarenhet som gör honom/henne till en skicklig yrkesman inom sitt gebit. Däremot är det inte säkert att utbildning finns inom arbetspsykologi och ledarskap. Människosynen och kunskaper om mänskligt beteende är grundläggande för hur en person utvecklar sitt ledarskap. En organisation behöver personal som vill, kan och orkar. I arbetet handlar det om att ha tillräckligt med resurser för att kunna göra ett bra arbete och även orka med att göra något på sin fritid. Resurserna kan vara fysiska, psykiska eller mentala. Om vi vill befrämja en del av de psykiska resurserna måste förutsättningar ges (40). I Folkhälsoinstitutets friskvårdpolicy är det inskrivet att regelbunden friskvård ger de anställda bättre möjligheter att möta de krav, såväl fysiskt, psykiskt, socialt och kompetensmässigt, som ställs i arbetslivet. Friskvårdspolicyn utger en del av Folkhälsoinstitutets övergripande uppgift att främja god hälsa för alla. Friskvård är åtgärder för att förebygga sjukdomar. Motion är den vanligaste formen av friskvård, men det kan också handla om ändrade kostvanor, rökavvänjning med mera. Arbetsgivare uppmärksammar mer friskvårdens betydelse för medarbetarnas hälsa och produktivitet, och ser att friskvård kan vara ett sätt att minska sjukskrivningarna. År 1999 fick Folkhälsoinstitutet i uppdrag av regeringen att tillsammans med andra myndigheter och organisationer genomföra ett fysiskt aktivitetsår, ”Sätt Sverige i rörelse 2001”(41), detta lever nu vidare under namnet ”Håll Sverige i rörelse”. FYSS är en informationskälla för personal inom sjukvården. FYSS betyder Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. FYSS har framställts av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA), med ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut. Denna omarbetade och uppdaterade upplaga är den första i tryckt form. Nätversionen har funnits tillgänglig sedan 2001. Det är i dag allmänt accepterat att en fysiskt aktiv livsstil medför en minskad risk att utveckla flera sjukdomstillstånd, exempelvis hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Det är också uppenbart att ökad fysisk aktivitet i många fall utgör en viktig del av sjukdomsbehandlingen. Boken sammanfattar hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Detta kombineras med råd om lämpliga motionsaktiviteter. Risker med fysisk aktivitet för olika patientgrupper tas också upp. Svenska experter inom olika yrkeskategorier beskriver olika sjukdomsområden, inklusive normaltillståndet. Huvudmålet med FYSS är att bidra till att sprida kunskaper i hälso- och sjukvården och företagshälsovården genom att en fysiskt aktiv livsstil medför minskad risk att utveckla ett flertal olika sjukdomstillstånd. fysisk aktivitet utgör i många fall en viktig del av sjukdomsbehandlingen(42). Den 1 januari 2004 har skattereglerna blivit enklare för arbetsgivare att erbjuda motion och friskvård till anställda. En del arbetsgivare har tidigare upplevt det både krångligt och framförallt för kostsamt. Idag är även massage, stresshantering och kostrådgivning skattefria förmåner.

Motion och friskvård ska rikta sig till hela personalen, det vill säga samtliga anställda oavsett anställningsform (43).

5. Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön Arbetsmiljölagen, AML (44) antogs av riksdagen 1977 och trädde i kraft den i juli 1978. Den har därefter ändrats flera gånger, denna lagtext är från 1 juli, 2004. Arbetsmiljölagens portalparagraf lyder: § 1 ”Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö”. I andra kapitlet yttrycks § 1 ”arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete

skall undvikas eller begränsas. Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare

eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar”. Arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön ska göra allt som behövs för att förebygga att arbetstagarna utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet och att det finns en företagshälsovård. Även de anställda har ett arbetsmiljöansvar och ska samverka till det som behövs för en god arbetsmiljö. På arbetsplatser, där minst fem arbetstagare regelbundet arbetar skall bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud. Skyddsombuden företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor. En grundläggande föreskrift, lika juridiskt bindande som arbetsmiljölagen, är regelverk om företagens eget arbetsmiljöarbete (45) föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön (AFS 1 996:6). Från den 1 juli 2001 gäller nya föreskrifter om systematiskt miljöarbete (AFS 2 001:1). Med systematiskt miljöarbete (SAM) menas att man ska ta hänsyn till arbetsmiljön i sitt dagliga arbete. För att minska risker i arbetet måste alla medverka. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda varken skadas, blir sjuka eller far illa. Det handlar om att uppmärksamma och ta hänsyn till både psykologiska och sociala förhållanden samt frågor om ”teknisk” karaktär. Arbetstagarna deltar genom att rapportera, skyddsombud är med vid planeringar och årliga uppföljningar och företagshälsovården eller motsvarande sakkunnig hjälp är en expertresurs i arbetsmiljöarbetet.

5.2 Landstinget Gävleborg som arbetsgivare Personalnämnden fick hösten1974 i uppdrag av landstinget att tillsammans med personalrepresentanter utarbeta ett personalpolitiskt program, som antogs 1976 (46). Under rubriken fritid står att ”Tillgång till och information om fritidsaktiviteter kan påverka möjligheterna till anpassning i arbetsmiljön. Landstinget bör medverka till stimulerande motion och fritidsaktiviteter för anställda genom kontakter med fritidsnämnder, idrottsorganisationer, studieförbund, ideella organisationer och kulturförmedlare”. Fritidsnämnder, idrottsorganisationer med flera, ska sedan erbjudas möjlighet att sprida information om sina aktiviteter till arbetsplatserna.

16

17

Landstingets gymnastiklokaler ska hållas öppna och ledighet för utbildning och ledarskap inom olika fritidsaktiviteter bör prövas välvilligt. Landstingets personalpolicy, medarbetarskap i Landstinget antogs 1989 och döptes till ”Låt personalen lyfta” med symbolen en luftballong (47). Den syftar till att koppla ihop kvalitet och effektivitet i verksamheten med personalens kompetens och möjlighet till inflytande och utveckling, samt trivsel och välbefinnande. Medarbetarskapet innehåller tre delar som tillsammans utgör grunden för ett helhetsperspektiv på personalutvecklingsinsatserna. Dessa delar är samspel, utvecklingskontrakt och friskvård. Syftet med samspel är att ”förbättra samarbetet och kommunikationen på arbetsplatsen, identifiera och utveckla duglighet samt att frigöra engagemang och höja arbetsmotivationen”. Utvecklingskontraktets syfte är att höja varje anställds kompetens inom det egna yrkesområdet, skapa motivation och frigöra engagemang för utveckling av den egna arbetsplatsen samt att underlätta framtida rekryteringsmöjligheter. Syftet med friskvård är att ”skapa trivsel och välbefinnande för personalen samt att utveckla den anställdes förmåga att förebygga egen ohälsa, förslitningsskador och utbrändhet. De anställda bör ges möjlighet att delta i olika friskvårdsaktiviteter på betald arbetstid om detta kan ske utan men för verksamheten”. Medarbetarskapet i landstinget ställer också krav på den anställdes att delta i verksamhetsutveckling och att själv ta ansvar för att utveckla den egna kompetensen, samt sitt engagemang och intresse för att aktivt medverka på den egna arbetsplatsen. Medarbetarskapet bygger på ett ömsesidigt ansvar för chef och medarbetare att verksamheten utvecklas enligt fastställda mål (47).

”Det är ett gemensamt intresse att landstinget ger medborgarna en effektiv samhällsservice och produktion inom alla sina verksamheter med hänsyn tagen till kraven på offentlighet och rättssäkerhet. Lika viktigt är det att tillgodose de anställdas krav på tillfredsställelse i arbete, en god arbetsmiljö och trygghet i anställningen”. Detta kan man läsa i inledande bestämmelser i det lokala medbestämmandeavtalet, MBA, som tecknades mellan parterna 1983. Reglerna i avtalet skall tillämpas så att medbestämmandet anpassas till beslutsprocessen på ett smidigt sätt. De anställda fick i och med avtalet, möjligheter att bättre påverka sin arbetssituation. Medbestämmandegruppen skall bestå av företrädare för arbetsgivare och arbetstagare, antalet bestäms med hänsyn till verksamhetens omfattning (48). I det personalpolitiska programmet (49) från 1993 beskrivs landstingets helhetssyn på ledar - och medarbetarskap. Landstingets syn på ledar- och medarbetarskap förändrades i mitten av 1980-talet då decentraliseringsarbetet påbörjades och den politiska styrningen utvecklade nya former. Förändringsarbetet utgick från en helhetssyn på ledarskap och personalpolitik. En helhetssyn byggd på gemensamma värderingar i människosyn och uppfattning om det goda ledarskapet och arbetet. Cheferna gick från delansvar till helhetsansvar för verksamhet, personal och budget, politikernas roller som företrädare för medborgarna gjordes tydligare. Alla medarbetare fick större utrymme för inflytande, delaktighet, initiativ, engagemang och utveckling. Landstingets verksamheter bygger på ”kunskap och kompetens och de gemensamma målen är nådda då kunskaper, omtanke och engagemang kommer patienter, omsorgstagare och andra tillgodo”.

6. Hälsoläget i Gävleborg Medellivslängden som brukar uppfattas som ett samlat mått på hälsoläget i en befolkning, ökar över tid och detta gäller hela Sverige. Skillnader finns dock mellan länen. Gävleborg är ett av de län som har den kortaste medellivslängden totalt sett.

18

Under perioden 1995-1999 var medellivslängden 76,6 för män och 81,5 för kvinnor (mot rikets 77,1 respektive 82,2). Skillnaden kan tyckas obetydlig men innebär en tydlig överdödlighet i unga år (18).

Enligt Försäkringskassan Gävleborgs månadsstatistik (50), april 2002, var 11 000 personer sjukskrivna. Jämfört med april år 2001 har antalet ökat med nästan 1000 (10 procent). I riket uppgick antalet sjukskrivna till drygt 300 000 personer vilket är en ökning med 34 000 (13 procent). Ökningen är inte lika hög som tidigare. Sjukpenningskostnaderna för årets första sju månader var 833 miljoner, en ökning med 77 miljoner (10 procent) jämfört med samma period 2001. Andelen sjukskrivna kvinnor var 6900 vilket motsvarar 63 procent av sjukfallen. En stor del av sjukfallen (59 procent) hade pågått i mer än sex månader. Det är också de långa sjukfallen som ökar mest. I länet fanns drygt 4000 sjukfall som pågått över ett år. Motsvarande siffra för riket är nästan 118 000 sjukfall. Man kan se vissa regionala skillnader i både antal sjukfall och diagnosfördelning. Hälsingland, såväl norra som södra, står för fler antal sjukfall jämfört med västra Gästrikland och Gävle som i förhållande till folkmängden står för de lägsta inskrivna försäkrade i åldern 16-64 år. Av läkarintygsstudien våren 2002 kan utläsas att följande: Tabell 1. (Källa: RFV, ur ekonomisystemen Siluett och Agresso)

Område Besvär från

rörelseorganen Psykiska besvär

Övriga diagnoser

Totalt

Gävle 36 % 27 % 37 % 100 % N. Hälsingland 44 % 22 % 34 % 100 % S Hälsingland 40 % 21 % 39 % 100 % V Gästrikland 42 % 24 % 34 % 100 % Totalt 40 % 24 % 36 % 100 % Försäkringskassan västra Gästrikland (Sandviken- Hofors- och Ockelbo kommun) och Hälso- och sjukvårdsnämnden för västra Gästrikland har sedan 1993 gjort en kartläggning av samtliga pågående sjukfall 2: a kvartalet respektive år. Av kartläggningen framgår att 1993 fanns det ca 980 pågående sjukfall för att i juli 1997 uppgå till ca 650 och därefter öka och uppgå till ca 1700 under 2: a kvartalet 2001. Sjukfallen ökade med ca 62 procent under åren 1997-2001. Av kartläggningen framgår att 1993 uppgick sjukdomar i rörelseorganen till 55,8 procent av de pågående sjukfallen för att 2001 uppgå till 38,5 procent, en minskning med 17,3 procent. En diagnosgrupp som däremot har ökat oroväckande är de psykiska diagnoserna. Diagnosgruppen uppgick till 9,5 procent 1993 till att stå för 28,1 procent av sjukfallen 2: a kvartalet 2001, depression/ångest och utbrändhet/arbetsrelaterad stress står för den största ökningen (50).

6.1 Sjukfrånvaron inom Landstinget Gävleborg I Landstinget Gävleborgs årsredovisning 2002 (6) kan man under personalhändelser läsa att det finns 7 457 tillsvidareanställda varav 82 procent kvinnor. Kvinnornas medelålder är 47,5 år och männens 47 år. Den totala medelåldern är 47, 4 år. Sjukfrånvaron för män ökade från 18,8 dagar år 2001 till 19,5 år 2002. För kvinnor ökade den från 35,7 dagar till 37,1 under samma period. Det är långtidssjukskrivningarna som ger den största ökningen, framförallt bland kvinnor mellan 40-59 år, men även för kvinnor mellan 30-39 år har långtidssjukskrivningarna ökat.

19

Servicepersonalen har högst sjukfrånvaro med 63,1 dagar per person, trots att den minskat något, jämfört med 65,6 dagar per person och år 2000. Sjukfrånvarokostnad dag 15-90 har i genomsnitt kostat 143 kr/sjukdag, 10 procent i löneersättning. Antalet långtidssjukskriva i landstinget fortsätter att öka fram till år 2003, som i landet för övrigt. Antalet personer som varit sjukskrivna mer än 90 dagar var den 31 december år 2002, 765 personer. Av dessa var 372 sjukskrivna på heltid och 393 på deltid (6). En handlingsplan för arbetsmiljöarbete och rehabilitering (51) har tagits fram i nära samarbete med de fackliga organisationerna, planen fastställdes av Landstingsstyrelsen 2001-08-21. Handlingsplanen innehåller mål och aktiviteter som syftar till att sänka sjukfrånvaron och förebygga att ny arbetsrelaterad frånvaro uppstår. De uppsatta målen är: 1. Tidiga, strukturerade och välplanerade rehabiliteringsåtgärder underlättar återgång till arbetet

vid sjukskrivningar. 2. Arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador hos de anställda förebyggs genom aktiva

arbetsmiljöåtgärder. Ambitionsnivån är att inga nya arbetsrelaterade långtidssjukskrivningar (över 90 dagar) uppstår (0-vision). Fram till utgången av 2004 ska antalet nya långtidssjukskrivningsfall ha minskat med 50 procent i jämförelse med antalet under 2000. Sjukfrånvaron uppmärksammas vid bokslutsgenomgångar med samtliga förvaltningar, landstingsgemensamma åtgärder för att höja kunskapsnivån inom området, projekt för ökad delaktighet och inflytande, förändrad arbetsorganisation, arbetsrotation bör stimuleras, friskvård och förebyggande åtgärder används aktivt och ska schemaläggas på arbetsplatser med hög frånvaro. Detta är några av aktiviteterna som ska sammanställas, följas upp och redovisas till de fackliga organisationerna och personalutskottet (51).

6.2 Sjukfrånvaron i Primärvården Gästrikland Enligt Primärvården Gästriklands (PVG) verksamhetsberättelse för år 2001 (7) var totala antalet långtidssjukskrivna, över 90 dagar, 102 personer (14,3 procent) jämfört med år 2000, 88 personer (12,3 procent). Av dessa har ca hälften varit deltidssjukskrivna. Bokförda sjuklönekostnader under året var 4,1 Mkr. Arbetsmiljön har inte enligt primärvårdsdirektören ”varit tillfredsställande på grund av vakanser och sjukskrivningar som lett till ökad arbetsbelastning”. Under året har ett aktivt arbetsmiljöarbete pågått, bland annat har en förvaltningsgemensam arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud genomförts, där 120 personer deltagit. PVG arbetar sedan flera år med ett strategiskt folkhälsoarbete. Från första januari 2001 finns ett verksamhetsområde, Folkhälsosektionen, som ansvarar för att de medel som årligen avsätts för folkhälsoarbete från hälso- och sjukvårdsnämnderna i Gävle och västra Gästrikland, används enligt överenskomna intentioner. Enligt utvecklingsplanen (52) för folkhälsoarbetet som gäller för åren 2002-2005 ligger PVG: s långsiktiga mål i linje med Nationella folkhälsokommittén (SOU 2 000:91) mål 15, ”en mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård”: effektivare sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser på individ-, grupp- och befolkningsnivå, ökad samverkan för en jämlik hälsoutveckling i befolkningen och utvecklade metoder och strategier för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete. Delmål är att patienter skall i mötet med vårdgivaren mötas av ett hälsobudskap. Befolkningen ska ha kännedom om egenvård och friskfaktorers betydelse. Personalen ska känna sig delaktiga och arbetet ska vara meningsfullt och hanterbart. Målgrupperna blir såväl patienter, befolkning som personal i Gästrikland. För att nå de uppsatta målen i planen är det samverkan både inom egen organisation och ute i lokalsamhället som gäller. För att detta ska få genomslagskraft ska kunskapen kring hälsofrämjande ledarskap utvecklas.

20

En förbättrad samverkan mellan PVG:s verksamheter och kommunerna behövs för att skapa gemensamma handlingsplaner och för att finna former för att stödja människor att ta ansvar för sin egen hälsa. Den befintliga miljöplanen och friskvårdsplanen ska utvecklas. Förvaltningens chefer har kommit överens om att utveckla en modell och ett förhållningssätt för en hälsofrämjande primärvård (52). Folkhälsosektionen utarbetade under sommaren 2000 förslag till friskvårdsplan (53) för alla medarbetare inom PVG. Planen som var ute på remiss till samtliga enheters verksamhetschefer, fastställdes den 27 februari 2001. I aktivitets/åtgärdsplanen var några av målen att inom varje verksamhet skulle minst en inspiratör utses och tillsammans med chef och medarbetare upprätta en egen aktivitetsplan som bilaga till verksamhetsplanen. PVG: s Friskvårdsplan reviderades i februari 2002 till att mer inriktas mot hälsofrämjande arbetsplatser. Med hälsofrämjande arbetsplatser menas att det finns ett socialt stödjande arbetsklimat, själstyrande grupper, flexibel arbetstid, möjlighet att påverka sin arbetssituation och ha balans mellan krav och kontroll. Det är viktigt att arbetsledningen är lyhörd, kommunicerar och skapar jordmån för goda levnadsvanor. Systematiskt arbetsmiljöarbete och förebyggande av ohälsa och olycksfall i arbetet förutsätter att alla medarbetare medverkar. Sjukfrånvaron i Primärvården Gästrikland har tidigare uppmärksammats i årliga personalbokslut och en kartläggning av långtidssjukskrivna är gjord våren 2002 (54). I skrivandes stund finns ingen information om personalens självrapporterade hälsa eller några riktade åtgärder för att komma åt det fortfarande höga antalet långtidssjukskrivna.

7. Statistisk bearbetning

Statistikprogrammet SPSS har använts för bearbetning och analys av hälsoenkäterna, SF-36 och QPS-Nordic. Excel har använts för sammanställning i tabellform av vissa frågor/svar. För att beräkna en eventuell korrelation, ett samband, mellan den självupplevda hälsan och den psykosociala arbetsmiljön har Spearman´s rang korrelationskoefficient (56,57) använts för att den är okänslig för variabeltyp, snedfördelning och olikheter i spridning samt för data på ordinalskalenivå och/eller icke normalfördelade variabler.

7.1 Etiska aspekter Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning finns formulerade främsta kring information, samtycke, konfidentialitet samt nyttjande (58). I det följebrev, missiv, som gick ut informerades om syftet med enkäten, att inga personuppgifter skulle förvaras eller redovisas på sådant sätt att obehöriga skulle kunna ta del av individens resultat samt information om hur materialet skulle presenteras och användas. Frivilligheten och anonymiteten framhölls. Genom att svara på enkäten kan man anta att individen också har samtyckt till medverkan.

21

Enligt de fyra biomedicinska, autonomiprincipen, godhetsprincipen, ickeskadandeprincipen och rättviseprincipen, betonas människans värde och frihet att göra egna val vilket återspeglas i autonomiprincipen. Primärvårdsledningen har givit sitt godkännande och information har delgivits till förvaltningens medbestämmandegrupp (bilaga 2).

8. Resultat Enkäten, bestående av två frågeformulär skickades ut till 702 personer, svar erhölls från 417 personer. Den totala svarsfrekvensen blev 59,4 procent efter en påminnelse. Tabell 2. Antal utskickade enkäter, antal svar och svarsfrekvens i procent uppdelat på man, kvinna. Yrke Utskick Svar n (%) Man Kvinna Man Kvinna Total Läkare 51 30 31 (60,8) 21 (70) 77,6 Ssk 9 234 5 (55,6) 146 (62,4) 61,9 Övr.vård 1 116 1 (100) 57 (49,1) 47,8 Med.tekn 1 Soc/terapi 14 94 7 (50) 61 (64,9) 63,6 Adm. 13 123 3 (23,1) 46 (37,4) 43,4 Övriga * 16 3 8 (50) 73,3 Missing 3 ** 20 ** *** N 88 614 53 (60,8) 359 (58,5) 59,4

* = Kodning av yrkestitel stämmer inte överens mellan landstingets register och detta material, se förklaring. ** = Under personuppgifter fråga 4 Yrkestitel, har tre män respektive tjugo kvinnor ej angivit yrke. *** = Under personuppgifter, fråga 2 Kön, har fem ej svarat. Dessa fem är dock med i beräkningen i kolumnen, total. Under personuppgifter, fråga 4, Yrkestitel, i QPS- Nordic frågeformulär, har tre män respektive tjugo kvinnor ej angivit någon yrkestitel. Under personuppgifter, fråga 2, kön, i QPS- Nordic frågeformulär har fem personer ej angivit kön, dessa är dock med i den totala beräkningen, 59,4 procent. Tabell 5, visar utskickade enkäter till målgruppen1, tillsvidareanställd personal i Primärvården Gästrikland, sammanlagt 702 personer. Som vi tidigare känner till är det kvinnliga könet överrepresenterat i sjukvården, för primärvården, 614 kvinnor i förhållande till 88 män. Av 88 utskickade enkäter till den manliga personalen, svarade 53, (60,8 procent) och av 614 utskickade enkäter till den kvinnliga personalen svarade 359, (58,5 procent). Tittar vi på de olika yrkesgrupperna, se kodning, har läkargruppen den högsta svarsfrekvensen. Av manliga läkare har 31 av 51 svarat, (60,8 procent) och av kvinnliga läkare har 21 av 30, (70 procent) svarat. Av manliga sjukskötare har 5 av 9 (55,6 procent) svarat och av kvinnliga sjuksköterskor har 146 av 234 (62,4 procent) svarat.

1 Förklaring till yrkeskodning i tabell 2: Läkare = Distriktsläkare Ssk = Distriksköterska, Barnmorska, Sjuksköterska Övr.vård = Undersköterska Med.tekn = Labassistent Soc/terapi= Arbetsterapeut, Sjukgymnast, Kurator, Psykolog Adm= Ekonomisekreterare, Läkarsekreterare, Kanslist Övriga= Verksamhetschef, Dietist, Friskvårdspedagog, Folkhälsoarbetare

Av vård personal, män, finns endast en man och han har svarat, kvinnor 57 av 116 (49,1 procent). Soc/terapi, män har hälften svarat, av 94 kvinnor har 61 svarat, (64,9 procent). Av den administrativa manliga personalen har 3 av 13 (23,1 procent) svarat och av 123 kvinnor har 46 (37,4 procent) svarat. I yrkesgruppen övriga finns inga män och av 16 kvinnor har 8 svarat (50 procent). Interna bortfall redovisas i resultatet. Figur 3. Nedan anges svarsfrekvensen i procent inom respektive yrke med förklaring till yrkeskodningen. N=417

77,6

61,9

47,863,6

43,4

73,3LäkareSskÖvr.vårdSoc/terap.Adm.Övriga

Läkare= Distriktsläkare Ssk = Distriktsköterska, Barnmorska, Sjuksköterska Övr.vård = Undersköterska Soc.terapi = Arbetsterapeut, Sjukgymnast, Kurator, Psykolog Adm. = Ekonomisekreterare, Läkarsekreterare, Kanslist Övriga = Verksamhetschef, Dietist, Friskvårdspedagog, Folkhälsoarbetare

8.1 Redovisning av kartläggningen För att belysa författarens frågeställning har förutom allmänna frågor som ålder och skolutbildning, ett urval gjorts av frågor-resultat från det stora materialet, utan inbördes ordning. Som vi tidigare känner till är det kvinnliga könet överrepresenterat i yrken med vårdande karaktär. Av de 417 svaren var fördelningen mellan könen 53 män i förhållande till 359 kvinnor. På grund av denna snedfördelning redovisas könen tillsammans förutom i en fråga av läkargruppen, som har den högsta svarsfrekvensen Frågor och resultat redovisas i tabeller och diagram med förklarande text, vad resultatet avser, SF-36 eller QPS-Nordic samt undersökningsgruppens resultat i förhållande till riket = normdata. Resultaten som redovisas är medarbetarnas självupplevda hälsa, förutom korrelationanalysen som signifikanttestats.

22

Figur 4. Fråga 1, Personuppgifter - ålder QPS-Nordic

Ålder

6361

5957

5553

5149

4745

4341

3937

3533

3129

26

30

20

10

0

Av dem som svarade låg medelåldern på 47,6 år med en spridning mellan 26 och 65 år. I de olika resultaten som kommer att redovisas jämförs PVG med riket som här innebär den svenska normpopulationen som är 8930 personer från sju populationsstudier i Halland, Tanum, Skellefteå, Kungälv, Mölndal, Göteborg och Lövgärdet på personer med en ålder på 15-75+. Frågorna 3, 8; Personuppgifter –skolutbildning och anställning hos annan QPS-Nordic Tre utbildningsnivåer redovisas, högst 9-årig grundskola, gymnasial och eftergymnasial utbildning = universitet. Normdata visar att personer med högst 9-årig utbildning rapporterar sämre hälsostatus än övriga, framförallt avseende fysisk hälsa. Medarbetare i PVG, 36 personer, med grundskola har något lägre resultat i dimensionerna fysisk hälsa, smärta och den allmänna hälsan. PVG har 290 medarbetare med högre akademisk utbildning på universitet eller liknande, 77 medarbetare har gymnasieskola och 36 har grundskola. På frågan, har du anställning hos annan, svarade 376 medarbetare nej och 31 svarade ja.

23

Figur 5. Totalbild över medarbetarnas självupplevda hälsa redovisas nedan i åtta skalor som sammanfattar svarsmönster i 36 frågor, bilaga 4 SF-36

Psykiskt välbefinnande

Emotionella orsaker

Social funktion

Vitalitet

Allmän hälsa

Smärta

Fysiska orsaker

Fysisk funktion

0 10 80 90 20 30 40 50 60 70 100

Psykiskt Fysisk Fysiska Emotionella Social Smärta Allmän hälsa Vitalitet välbefinnandfunktion orsaker orsaker funktion

e

87,9 83,2 88,6 Riket 74,8 75,8 68,8 88,6 80,9

24

Samtliga resultat redovisas i procent, + och – betyder mer eller mindre än normdata = Riket. Fysisk funktion, innebär att t ex gå uppför trappor, gå mer än två kilometer. Normdata medel ligger här på 87,9 och PVG har 90,4 +. När det gäller rollfunktionen -fysiska orsaker kan det t ex vara att ha uträttat mindre än önskat vara förhindrad att utföra vissa arbetsuppgifter. Normdata medel ligger på 83,2 och PVG har 80,6- Smärta innebär t ex hur intensiv smärtan/värken varit, normdata medel ligger på 74,8 och PVG har 73,5-. Allmän hälsa, varierar mellan att min hälsa är utmärkt och jag tror min hälsa kommer att bli sämre, normdata medel ligger på 75,8 och PVG har 72,3-. Vitalitet, att varit full av energi till att ha känt dig utsliten. Normdata medel ligger på 68,8 och PVG har 57,5-. Social funktion t ex hur stor del av tid som problem med hälsan stört det vanliga umgänget, normdata medel ligger på 88,6 och PVG har 79,8-. Rollfunktion emotionella orsaker, Att inte ha utfört arbete så noggrant, normdata medel ligger på 88,6 och PVG har 80,2-. Psykiskt välbefinnande t ex känt dig glad och lycklig, känt dig mycket nervös, normdata medel ligger på 80,9 och PVG har 74,7-

90,4 80,6 80,2 PVG 73,5 72,3 57,5 79,8 74,7

Figur 6. Självrapporterad hälsa hos kvinnliga och manliga läkare, bilaga 4 SF-36

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Fysisk funktion

Fysiska orsaker

Smärta

Allmän hälsa

Vitalitet

Social funktion

Emotionella orsaker

Psykiskt välbefinnande

Kvinnor 95,9 82,5 78,4 73,4 55,2 79,8 77,8 79,4

Män 95,6 87,1 71,4 74,3 60,6 84,3 84,9 76,8

Fysisk funktion

Fysiska orsaker

Smärta Allmän hälsa Vitalitet Social funktion Emotionella orsaker

Psykiskt välbefinnande

I tabellen ovan, synes det som att manliga läkare upplever sig ha bättre hälsa än sina kvinnliga kollegor förutom smärta och psykiskt välbefinnande. Figur 7. Fråga 12, Arbetskrav –hopar arbetet sig? QPS-Nordic

Hopar arbetet sig?

Mkt ofta eller alltiGanska ofta

IblandGanska sällan

Mkt sällan eller ald

200

100

0

52

134

173

41

12

När det gäller arbetskrav uppger 12 medarbetare att arbetsmängden är fördelat så att arbetet hopar sig mycket sällan eller aldrig, 41 ganska sällan, 173 ibland, 134 ganska ofta och 52 mycket ofta eller alltid. Fråga 13, Arbetskrav - Måste du arbeta övertid? QPS-Nordic, När det gäller arbetskrav uppger 63 medarbetare att dom mycket sällan eller aldrig måste arbeta övertid.81 medarbetare måste ganska sällan arbeta övertid, 177 ibland, 61 ganska ofta och 31 mycket ofta eller alltid. 25

Figur 8. Fråga 17 Arbetskrav-kräver ditt arbete snabba beslut? QPS-Nordic 4 medarbetare uppger att arbetet kräver snabba beslut mycket sällan eller aldrig, 32 ganska sällan, 134 ibland, 161 ganska ofta och 86 mycket ofta eller aldrig.

Snabba beslut?

86

161

134

32

4

Mkt ofta eller allti

Ganska ofta

Ibland

Ganska sällan

Mkt sällan eller ald

Fråga 21 Arbetskrav-förekommer det störande avbrott i ditt arbete? QPS-Nordic När det gäller arbetskrav uppger 8 medarbetare att det förekommer störande avbrott mycket sällan eller aldrig, 21 ganska sällan, 111 ibland 167 ganska ofta och 108 mycket ofta eller alltid. Fråga 46 Kontroll i arbetet - kan du påverka mängden arbete du får? QPS-Nordic Under dimensionen kontroll i arbetet uppger 13 medarbetare att dom mycket ofta eller alltid kan påverka mängden arbete, 61 ganska ofta, 121 ibland, 127 ganska sällan och 91 mycket sällan eller aldrig. Figur 9. Fråga 78 Social interaktion- får du uppskattning av din närmaste chef? QPS-Nordic

Uppskattning chef?

Mkt ofta eller alltiGanska ofta

IblandGanska sällan

Mkt sällan eller ald

160

140

120

100

80

60

40

20

0

45

107

145

70

47

45 medarbetare uppger att dom får uppskattning för sina arbetsprestationer från sin närmaste chef mycket ofta eller alltid, 107 ganska ofta, 145 ibland, 70 ganska sällan och 47 mycket sällan eller aldrig.

26

Figur 10. Fråga 104 Organisationskultur -i vilken utsträckning intresserar sig ledningen för personalens hälsa?

Intresse från ledning av personalens hälsa o välbefinnande?

I

Väldigt mycketGanska mycket

NågotGanska lite

Mycket lite eller in

200

100

0

43

163

119

57

29

43 medarbetare uppger att ledningen intresserar sig för personalens hälsa väldigt mycket, 163 ganska mycket, 119 något, 57 ganska lite och 29 mycket lite eller inte alls. Fråga 105 Sambandet mellan arbete och privatliv –påverkar kraven från ditt hem/familj ditt arbete på ett negativt sätt? QPS-Nordic 207 medarbetare uppger att kraven i arbetet påverkar hem och familj mycket sällan eller aldrig, 87 ganska sällan, 149 ibland, 83 ganska ofta och 20 mycket ofta eller alltid. Figur 11. Fråga 106 Påverkar kraven från ditt hem/familj ditt arbete på ett negativt sätt? QPS-Nordic

10

20

30

Ganska Ganska

Mkt ofta eller IblanMkt sällan eller 0

20

13

6

207 medarbetare uppger att kraven från hemmet påverkar arbetet mycket sällan eller aldrig, 132 ganska sällan, 69 ibland, 6 ganska ofta och 1 mycket eller alltid.

27

28

Tabell 3. Medelvärde och standardavvikelse hos PVG personalen i förhållande till riket = normpopulationen, QPS-Nordic Faktor PVG n 417 Riket n 489 Arbetskrav: Medelvärde Sd Medelvärde Sd Kvantitativa fr 12-15 3,3 0,78 3,3 0,77Kvalitativa fr 17,18,22 3,7 0,72 3,7 0,74Utbildning fr 18,25,29 2,8 0,59 2,8 0,62Utmaningar fr 26-28 4,4 0,52 4,3 0,66Rollförväntningar: Rolltydlighet fr 38-40 4,3 0,7 4 0,72Rollkonflikt fr 41-43 2,6 0,86 2,7 0,87Kontroll: Beslut fr 45,51-53 2,9 0,69 3 0,72Arbetstakt fr 47-50 3,11 0,92 2,8 1,1Predicbarhet: En mån fr 54-56 4,34 0,61 4,2 0,72Två år fr 60-61 3 1,09 3,1 1,03Utmaningar fr 63-65 3,27 0,7 3,3 0,64Skicklighet (Mastery): fr 66-69 4,03 0,48 3,9 0,52Socialt stöd: Stöd från chef fr 73,75,78 3,43 0,97 3,3 1,11Stöd kamrater fr 72,74 3,9 0,85 4,2 0,84Stöd vän/familj fr 76,77,80 3,84 0,97 4,1 0,9Ledarskap: Uppmuntrande fr 84-86 3,04 0,93 2,7 1,01Rättvist fr 89-91 3,88 0,85 3,7 0,91Organisationskultur: Socialt klimat fr 93-95 3,01 0,47 3,7 0,83Innovation fr 97-99 3,62 0,64 3,5 0,66Ojämlikhet fr 100,101 1,64 0,78 1,9 0,92Personalinriktning fr 102-104 2,99 0,85 2,5 0,96Samband mellan arbete och privatliv Påverkar arbetet negativt? fr 105 2,72 1,12 2,59 1,12Påverkar hemmet negativt? fr 106 1,7 0,81 1,75 0,86Engagemang (commitment) 3,29 0,88 2,9 0,88Grupparbete; fr 113-115 3,96 0,62 3,9 0,69Arbetsmotiv: Inre motiv fr 117,120,123 3,96 0,53 4 0,57Yttre motiv fr 119,121,122 3,84 0,69 3,4 0,7

Om man jämför PVG med normdata föreligger viss tendens till skillnad i medelvärde, både i positiv och negativ riktning. Under dimensionen arbetskrav när det gäller kvantitativa, kvalitativa, utbildning samt utmaningar finns ingen skillnad i de givna svaren. Under rollförväntningar uppger sig PVG ha något tydligare mål, vilket ansvarsområde samt vad som krävs av medarbetarna i arbetet. Medarbetarna i PVG kan i större utsträckning än normpopulationen bestämma arbetstakt, när paus ska tas och hur länge samt om och när man lägger flextid. Medarbetarna i PVG vet vilka arbetsuppgifter, arbetskamrater och vilken chef man kommer att ha inom ca en månad framåt. Under dimensionen skicklighet i arbetet anser man sig vara mer nöjd med kvalitet, kvantitet, förmåga att lösa problem och förmåga att upprätthålla ett gott förhållande till sina arbetskamrater. När det gäller socialt stöd anser man sig ha det i större utsträckning från chefen men mindre från familj och vänner.

Medarbetarna i PVG upplever sin närmaste chef som uppmuntrande, stöd i utveckling och problem så fort de uppkommer. Chefen anses även vara rättvis när det gäller fördelning av arbete och hur medarbetarna behandlas. Klimatet på arbetsenheten anses ha sina brister när det gäller konkurrens, uppmuntrade/stödjande, misstroget/misstänksamt och avslappnat/trivsamt. Medarbetarna tycker sig märka skillnad i ojämlikhet i behandlingen mellan män och kvinnor och mellan yngre och äldre. Man belönas för väl utfört arbete, ledningen intresserar sig för medarbetarnas hälsa och tar väl hand om sina anställda. Kraven i arbetet påverkar familjelivet på ett negativt sätt mer än vad kraven från hemmet påverkar arbetet. Arbetet uppges vara lugnt, tryggt och välordnat med regelbunden inkomst och den fysiska arbetsmiljön säker och hälsosam.

8.2 Samband mellan Sf 36 och QPS-Nordic För att få svar på min frågeställning om något samband finns mellan den självupplevda hälsan och den psykosociala arbetsmiljön har korrelationsanalys enligt Spearman´s rho utförts. Analysen redovisas i en korstabell där correlations cofficienten anges med positivt (y ökar när x ökar) eller negativt (y minskar när x ökar) förtecken. Värdet (oavsett riktning) anger styrkan och styrkan anger i vilken utsträckning punkterna samvarierar linjärt, dvs. ligger utmed en rät linje. Tabell 4. Korrelationsanalys av QPS-Nordic (x-axeln) och SF-36 (y-axeln)

Allmän hälsa

Vitalitet Social funktion

Rollfunktion emotionell

Psykiskt välbefinnande

Kvantitativa krav (12-15)

-, 279**

-, 374**

-, 268**

-, 206**

-, 293**

Rolltydlighet (38-40)

, 206**

Rollkonflikt (41-43)

-, 289**

-, 207**

-, 214**

-, 267**

Positiva utmaningar i arbetet (26-28)

, 218**

Kontroll av beslut (45-46, 51-53)

, 211**

, 214**

, 220**

Kontroll av arbetstakt (47-50)

, 246**

, 269**

Upplevelse av skicklighet (66-69)

, 284**

Stöd från chef (73, 75,78)

, 212**

, 204**

Stöd från vänner och familj (76, 77, 80)

, 203**

Interaktion mellan arbete-privatliv (105,106)

-, 275**

-, 459**

-, 357**

-, 365**

-, 442**

Engagemang i organisationen (109-111)

, 235**

, 210**

, 217**

29

30

Om de kvantitativa kraven ökar så mår man sämre överhuvudtaget i dimensionerna allmän hälsa, vitalitet, social funktion, rollfunktion och psykiskt välbefinnande. Om det finns klart definierade mål, ansvarsområde och vad som krävs i arbetet känner man sig pigg, stark och full av energi. Om en rollkonflikt uppstår det vill säga om jag som arbetstagare måste utföra saker som kan göras annorlunda, utan resurser med oförenliga krav från t ex arbetsledning blir det ett negativt samband mellan rollkonflikt, vitalitet, social funktion, rollfunktion och psykiskt välbefinnande. Vid positiva utmaningar i arbetet infinner sig ett psykiskt välbefinnande. Kan du påverka mängden arbete, takten, ta pauser och nyttja flextid finns positiva samband mellan kontroll av beslut, allmän hälsa, vitalitet och psykiskt välbefinnande. När man är skicklig i sitt arbete, nöjd med kvaliteten, mängden, nöjd med förmågan att lösa problem och kan direkt avgöra om arbetet är bra gjort infinner sig ett psykiskt välbefinnande. Om man får stöd och uppskattning från sin närmaste chef känner man sig stark, nöjd, glad och lycklig. Om man kan tala med sin familj och sina vänner och få stöd om problem finns på arbetet känner man sig lugn, glad och lycklig.

9. Diskussion Diskussionsavsnittet inleds med en metoddel inklusive bortfall, för att sedan övergå i en resultatdel. Diskussionsavsnittet avslutas med några funderingar kring fortsatt forskning samt slutsatser.

9.1 Metoddiskussion Genom ett uppdrag från primärvårdsledningen att samordna delar av det hälsofrämjande arbetet, friskvården, insåg författaren behovet av att utifrån en markant ökning av långtidssjukskrivningar, göra en kartläggning av den självrapporterade hälsan och den psykosociala arbetsmiljön hos personalen i Primärvården Gästrikland och dessutom finna om något samband föreligger mellan dessa kartläggningars resultat. Insamlingen av enkätsvaren gjordes under veckorna 48-50, 2001 samt en påminnelse v 3, 2002. En viss risk finns att tidpunkten inte var så bra eftersom den totala svarsfrekvensen uppgick till 59,4 % efter en påminnelse. För att få svar på min frågeställning krävdes det fler instrument/enkäter, som också framgår i metoddelen, det känns rätt att jag valde validerade och hållbara instrument som Sf-36 (bilaga 4) och QPS- Nordic (bilaga 5) Det finns en oerhörd massa information om personalen i primärvården, inmatad i statistikprogrammet SPSS men på grund av att informationen nu kan anses ”gammal” eftersom uppsatsskrivningen av olika skäl tagit längre tid än först planerat kanske den inte längre är användbar. Fördelar med att använda frågeformulär är dess strukturerade form med specifika skalor och frågor som ger enhetliga begrepp för alla deltagare och jämförbara vid återkommande undersökningar. Nackdelar att använda standardiserade frågeformulär innebär en begränsning i dess utformning. En brist författaren kan skönja är att frågor om livsstilen, t ex kost, motion, tobak, alkohol som kan påverka hälsan i negativ riktning, skulle också ha ställts till medarbetarna för att få en helhetsbild.

31

9.2 Bortfall En del av det externa bortfallet förklaras med att medarbetarna har slutat i primärvården, varit sjukskriven och ej orkar svara på enkäten. Någon har bedömt frågorna för ”intima” och arbetat inom ett litet verksamhetsområde alltså enligt den personen för ”lätt att spåra”. Tre medarbetare har ansett enkätundersökningen för omfattande och svåra att svara på. En medarbetare har inte läst första följebrevet eftersom frågor ställts: Hur ska redovisningen ske, Hur ska jag kunna få kompletterande information? Vems uppdrag? Vem är uppsatsskrivaren? En annan medarbetare var mycket kritisk och hade inte så höga tankar om sin närmaste arbetsgivare: Snack! Låt någon annan trovärdig göra detta jobb, ni har ”noll” förtroende. Tror inte ett dugg på att det förbättrar min arbetsmiljö, har aldrig sett något vettigt från ledningen! Det externa bortfallet, 40,6 procent är exempel på en systematisk felkälla som innebär att man inte vet hur mycket och åt vilket håll resultatet snedvrids på grund av att individer av olika skäl väljer att inte svara på enkäten. När det gäller det interna bortfallet har ett fåtal medarbetare inte uppgivit kön respektive yrke med kommentar att dom arbetar på en mindre arbetsplats och tillhör en yrkeskategori som är lite ovanlig, alltså lätt att spåra. Läkarna har den högsta svarsfrekvensen och den administrativa personalen den lägsta svarsfrekvensen. En bortfallsanalys kanske hade givit svar på den frågan men tid till denna analys har inte av olika skäl funnits. Egna spekulationer om bortfallet är att det kan bero på flera saker. Eftersom det kvinnliga könet dominerar i primärvården och de flesta arbetar heltid samt att dessa veckor är bråda tider med planering, matlagning, bakning, städning etc. var det fel valda veckor. Om man inte får uppmuntran eller tillåtelse av närmaste chef att svara på frågorna på arbetstid, kanske man inte orkar fylla i 36+123 frågor efter arbetsdagens slut.

9.3 Resultatdiskussion Det primära syftet i denna uppsats var att kartlägga den självrapporterade hälsan och psykosociala faktorer och att undersöka om huruvida ett samband existerar mellan dessa dimensioner. Det framgår rent generellt att medarbetarna i Primärvården Gästrikland (PVG) upplever sig ha något bättre fysisk hälsa än normpopulationen. I korrelationsanalysen, tabell 4, framgår signifikanta skillnader i flera av de korrelerade värdena både i positiv och negativ riktning, detta redovisa nedan. Kvantitativa krav Hälsan upplevs sämre om arbetsmängden är så ojämnt fördelad att arbetet hopar sig, om du måste arbeta övertid, måste arbeta i mycket högt tempo och dessutom om arbetet kräver fysisk uthållighet. Detta kan förklaras med att man inte själv kan påverka de uppställda kraven, inte har tillräcklig fysisk kapacitet eller får stöd från närmaste chef. Medarbetarna känner sig trötta och utslitna och på grund av sämre hälsa, finns det inte tid och ork för socialt umgänge. Det utförda arbetet kanske inte blir så noggrant utfört som man egentligen vill och det i sin tur leder till frustrationer och psykisk ohälsa. Rolltydlighet Om det finns klart definierade mål, ansvarsområden och vad som krävs, känner sig medarbetarna pigga, starka och fulla av energi.

32

Rollkonflikt Om en medarbetare tvingas göra något på ett ”fel sätt”, får arbetsuppgifter utan resurser och om det ställs oförenliga krav från två eller flera personer, känner han/hon sig frustrerad, trött samt utsliten, detta kan relateras till störningar både på arbetet och hemma. Positiva utmaningar Vid positiva utmaningar i arbetet infinner sig ett psykiskt välbefinnande Om de ”rätta kunskaperna” för uppgiften innehas, upplevs arbetet meningsfullt. Detta tycks innebära vikten av att tillvarata allas kunskaper. Kontroll av beslut Om det mesta i arbetet, det vill, mängden arbete, hur du ska utföra det, val av arbetskamrater etc., kan påverkas har man fullgod hälsa, känner sig pigg och glad. Kontroll av arbetstakt Om du själv kan bestämma din arbetstakt, när du ska ta paus och hur länge samt när du tar ut flextid är hälsan god/mycket god och du känner dig pigg och glad, med andra ord ansvar och befogenheter bör gå hand i hand. Upplevelse av skicklighet Är du nöjd med kvaliteten på ditt arbete, mängden och förmågan att lösa problem känner du dig glad, lugn och harmonisk. Tiden är betydelsefull och så även både formell och reell kompetens. Stöd från chef Om du får stöd när du behöver det, om chefen lyssnar och ger dig feedback är den allmänna hälsan mycket god och du känner dig pigg och stark. Alla behöver uppmuntran och bli sedda. Stöd från vänner Det framkommer i korrelationsanalysen att stödet från sina vänner är viktigt när det är besvärligt på arbetet, för det psykiska välbefinnandet. Interaktion mellan arbete och privatliv Om kraven i ditt arbete påverkar ditt hem och familjeliv eller om hem och familjeliv påverkar ditt arbete på ett negativt sätt mår medarbetarna inte bra utan känner sig nervösa och nedstämda. Om kraven blir för stora kan man sjukskriva sig från arbetet men inte från hemmet. Engagemang i organisationen Flertalet av primärvårdens medarbetare har en positiv inställning till sitt arbete som resulterar i att man känner sig pigg och glad och full av energi och med glädje berättar om sin arbetsgivare till vänner och bekanta.

9.3.1 Jämförelse med tidigare studier De framkomna resultaten från underliggande studie, följer i mångt och mycket tidigare studiers resultat, däremot har man på senare år fått mera förståelse för hur mycket som inverkar på människans hälsa, på såväl arbetstid, arbetad tid som fritid. Vilka faktorer (17) bestämmer då hälsan? Faktorer på olika nivåer samverkar/påverkar positivt eller negativt. Vissa faktorer kan vi påverka som t.ex. levnadsvanor som kan innebära risk eller friskfaktorer. Om man känner till sitt livssammanhang i såväl arbetsliv som vardagsliv kan man bättre motverka ohälsa enligt en doktorsavhandling av Kersti Nordell (27).

33

Förståelsen för livssammanhanget ökades genom en tidsgeografisk analys där deltagarna, fick möjlighet att studera sina dagböcker och med små medel ändrade genom att delegera och begränsa sina åtaganden. De faktorer som kan påverkas beror på en mängd olika faktorer i såväl arbetsliv som vardagsliv. Om du arbetar på en mottagning där patienten står i centrum eller om du sitter på en administrativ tjänst och själv kan styra din tid innebär en stor skillnad i egenpåverkan. Är du ensamstående utan barn eller har familj med flera barn som på olika tider ska skjutsas till olika aktiviteter och dessutom har en make/maka som arbetar på annan ort innebär det i sig en markant skillnad när det gäller egenpåverkan och stresspåslag.

Enligt Kickbush (22) skapas hälsa i det goda samhället, på den goda arbetsplatsen, i det fungerande hemmet bland sin familj och sina goda vänner. Detta framkommer också i författarens undersökning att många faktorer i en arbetsmiljö (21) kan bidra till ohälsa, slimmade organisationer som skapar stress, bristande möjlighet till återhämtning och brist på inflytande. Stressen i sig kan bidra till att medarbetarna varken orkar motionera på fritiden eller att laga hälsosam mat. Var finns allt det goda idag eller förutsättningarna för det? De centrala begreppen och teorierna som projektet HAK (28) byggde på var empowerement (egenmakt), känsla av sammanhang och genusperspektiv. Den individuella känslan av arbetslust och den genomsnittliga skattningen i arbetsgruppen visade ett samband med hälsa. Även de psykosociala arbetsförhållandena visade ett samband med arbetslust. De med låg arbetslust rapporterade sämre psykosociala förhållande än övriga. Bra erfarenheter av stödjande arbetskamrater och överordnad gör det lättare att hantera påfrestningar i arbetet. Om det mesta i arbetet, det vill säga mängd, arbetstakt, val av arbetskamrater, kan påverkas har man fullgod hälsa, det framkom även i författarens undersökning.

Arbetsglädje håller dig frisk! Utmärkande för långtidsfriska (30, 31) är bland annat att de trivs på jobbet, upplever inte åkommor besvärande trots diagnoser, har färre infektioner, sällan är nedstämda, oroar sig mindre och ser arbetet som en utmaning. Eftersom denna selektion av långtidssjuka/långtidsfriska, inte gjorts i författarens undersökning kan det inte med säkerhet sägas att detta är utmärkande för Primärvården Gästrikland. En förutsättning för både kvinnor och män är ett familjevänligt arbetsliv (32). De höga krav som idag ställs både på arbetsliv och familjeliv gör att framförallt barnfamiljer får det svårt att gå ihop. Många arbetsgivare anser sig inte ha råd att göra något för hälsan trots att personalekonomiska analyser och hälsobokslut kan visa på att om personalen blir piggare och orkar göra ett bättre jobb lönar det sig i längden, personalen ska ses som en investering (31). Ur ett företags perspektiv talar det mesta för tidiga, underhållande och förebyggande insatser istället för sena rehabiliteringsinsatser.

Friskvård är inte allena rådande men ett starkt argument för är att man i en förlängning förhindrar sjukdom och i vissa fall även utslagning och för tidig död i hjärt- och kärlsjukdomar (35,36). Det viktiga är inte vad man gör utan för att man vill och att aktiviteten inte är förknippad med krav utan möjlighet och förutsättningar från sin arbetsgivare. Det finns inskrivet i Landstinget Gävleborgs friskvårdspolicy (47, 48, 49) att ”friskvårdstimmen får användas om så arbetet tillåter”, det är den enskildes ansvar att bevaka detta. Livsstilens stora betydelse för hälsan är idag uppenbar för allt fler forskare men även för allmänheten (38, 39,40). Många företag ser idag friskvård på jobbet som en investering och direkt vinst när korttidsfrånvaron minskar med bara en dag per anställd. Det är viktigt att se helheten, arbete -fritid och den livsstil man har.

34

Arbetstagarna har ett egenansvar och kunskapen finns om att regelbunden motion, minskad tobaksanvändning, måttlig alkoholkonsumtion, mindre stress leder till bättre hälsa och en balans i tillvaron trots detta konstateras att majoriteten av svenskarna är fysiskt inaktiva, äter felaktigt, fortsätter att använda tobak och dricker alltför ofta stora mängder alkohol. En stor andel av den svenska befolkningen över 40 år är så otränad att deras syreupptagningsförmåga knappt överstiger vad som krävs vid sömn, de anställda i denna grupp är knappt vakna på jobbet (35,39). Författaren kan varken bekräfta eller dementera, den sista meningen, att detta skulle gälla primärvårdspersonalen i Landstinget Gävleborg.

För att hålla sig frisk i dagens stressiga samhälle krävs mycket av individen själv men också av chefen som måste vara en ”möjliggörare” (40). Människosyn och kunskap om mänskligt beteende är grundläggande för hur en person utvecklar sitt ledarskap. I arbetet handlar det om att ha tillräckligt med resurser för att kunna göra ett bra kvantitativt arbete och även orka med att göra något på sin fritid vilket också framkommer i denna studie. Det författaren har hört av vissa medarbetarna är om chefen själv motionerar, möjliggör individuella lösningar och pratar om hälsofrämjande arbetsplats appliceras detta på medarbetarna som i sin tur tex. nyttjar friskvårdtimmen bättre. Det som på senare tid i alla fall blivit mer uppmärksammat än tidigare och förståelse för är sambandet mellan arbetsliv och privatliv. Flera arbetsgivare har inte insett vikten av ett livssammanhang, eller ens fått tillåtelse att göra det, utan lagenligt tagit sitt ansvar när det gäller arbetsmiljön. I arbetsmiljölagen, AML (44) § 1, andra kapitlet ”arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende” kan skönjas en vidare tolkning. Arbetsförhållandena vad kan det innebära i klartext? Förhållande till arbetet kan innebära att t ex på grund av, den höga medelåldern, mina sjuka föräldrar, mitt/mina barnbarn, skulle jag behöva arbeta lite mindre en tid framöver eller mitt onda knä gör att jag måste erbjudas andra arbetsuppgifter eller min sjukdom gör att jag inte orkar upp på morgonen, men om jag kan komma senare så behöver jag endast vara sjukskriven 75, 50, 25 procent! Sambandet mellan arbetslivet och privatlivet har en stark påverkan på både fysiska och psykiska hälsotillstånd i positiv eller negativ riktning beroende av vilka krav som ställs från organisationen, närmaste chef etc. Man kan sjukskriva sig från arbetet men inte från privatlivet, om man då har mycket att stå i privat och arbetsgivaren inte kan erbjuda annat, kanske man sjukskriver sig för att klara av den ”viktigaste delen” sammantaget i livet. Landstinget som arbetsgivare har sedan 1974 tagit fram en mängd olika program för sina medarbetare (46, 47, 48, 49,51) där det bland annat står att ”arbetsgivaren bör medverka till stimulerande motion och fritidsaktiviteter”, ”skapa trivsel och välbefinnande för personalen samt utveckla den anställdes förmåga att förebygga egen ohälsa, förslitningsskador och utbrändhet”, ” … tillgodose de anställdas krav på tillfredsställelse i arbetet, en god arbetsmiljö och trygghet i anställningen”, ”inflytande, delaktighet, initiativ, engagemang och utveckling”.

Trots dessa höga ambitioner som arbetsgivare, har sjukskrivningarna fortsatt att öka och detta har resulterat i en rehabiliteringsplan med mål att tidiga individuella planer ska underlätta återgång till arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar och skador ska förebyggas genom aktiva arbetsmiljöåtgärder. Med kritiska ögon är det nästan bara den fysiska arbetsmiljön arbetsgivaren hittills satsat på och det har inte resulterat i färre sjukskrivningar utan tvärtom. Bra kontorsmöbler och fri träning är en viktig investering men problemen är mer komplexa än så och inte bara beroende av en orsak, allt ska sättas in i ett sammanhang.

35

En stor del av sjukskrivningarna hänger ihop med stress och konflikter på jobbet, den psykosociala arbetsmiljön som vi inte har eller tar oss tid att diskutera, tiden verkar vara en gemensam faktor när det gäller ”svårare problem”. Enligt Riksförsäkringsverkets statistik (50) har de psykiska diagnoserna ökat. Trenden är entydig och återfinns i både sjukskrivningsstatistik och statistiska undersökningar om trötthet, sömnproblem, ångest och oro. Dessa symtom tyder på utsatthet för stress på grund av brist på återhämtning. Stressen i sig är nog inte hela boven utan brist på återhämtning och kanske brist på motionens endorfiner. I föreliggande undersökning kan utläsas signifikanta negativa skillnader i det psykiska välbefinnandet om kraven är högre än vad medarbetarna själva kan påverka, om en rollkonflikt uppstår och om sambandet mellan arbete och privatliv inte ”går ihop”.

9.3.2 Egna resultat i relation till teori och modell Enligt Antonovsky: s (10,11) sätt att se på hälsa är ”KASAM, känslan av sammanhang, inte synonymt med hälsa utan något som bidrar eller hjälper till att upprätthålla hälsa”. Hans förklaring till vad som skapar hälsa trots kaos, påfrestningar och stress, är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Författaren diskuterar här utifrån de faktorer som utges av korrelationsanalysen. När de kvantitativa kraven överstiger medarbetarnas förmåga, vid en rollkonflikt eller interaktion mellan arbete och privatliv har de enligt Antonovsky inte förmåga att hantera situationen, begripa eller se någon mening i det som uppstår detta resulterar i fysisk och/eller psykisk ohälsa. Till viss del håller författaren med, men om det finns stöd hos chef, stöd hos vänner och familj eller någon form av självpåverkan kanske KASAM infinner sig trots kaos och stress. Vid de positivt korrelerade värden framgår att både den fysiska och den psykiska hälsan infinner sig när medarbetarna begriper, kan hantera och ser meningsfullhet i arbete och fritid. Om de rätta kunskaperna för uppgiften innehas, upplevs arbetet meningsfullt. Om det finns klart definierade mål, om det mesta i arbetet kan påverkas, arbetskamrater, tid, mängden arbete, tiden har man fullgod hälsa. Om stöd från chef, familj och vänner som enligt medarbetarna anses meningsfullt och viktigt är detta inte är synonymt med hälsa utan en bidragande faktor anser författaren. Hälsa är enligt Nordenfeldt (12) värderande på så sätt att man tillskriver den friske en förmåga att förverkliga sina mål. En person har alltså hälsa om det är möjligt att uppnå eller upprätthålla de mål hon har. Här anser författaren sig inte få något svar utifrån Nordenfeldts mera filosofiska teorier där individens kroppsliga sjukdomsstatus bara förklarar en del av hälsan. I hälsan finns också psykologiska och existentiella aspekter. Frågan om enskilda mål har heller inte ställts till medarbetarna. Konstateras kan att Nordenfeldts hälsoteori inte var något bra val i denna kvantitativa studie. ”Individens livsstil har betydelse för när stressreaktioner utlöses” skriver Karasek och Theorell i en mening. En metod som mäter krav och kontroll (13) visade sig vara den enskilt viktigaste faktorn för att påvisa risken för att bli långtidssjukskriven. Arbeten med höga psykiska krav och liten kontroll, anspända arbeten, har visat sig i undersökningen ha mycket stor betydelse för medarbetarnas hälsa. Senare års studier (16) visar också att kvinnor, som har höga krav men kan påverka dessa krav mår inte så bra. Fenomenet kanske kan förklaras med att dessa kvinnor uppfattas som regel mycket ambitiösa och har kanske svårt att själva säga nej och sätta gränser vilket kan innebära att tiden inte räcker till. Att kvinnor med låga krav och låg kontroll klarar sig bättre kanske kan förklaras med att dom inte vill, har förmåga eller kunskap till annat arbete dom är nöjda med vad dom har och finner meningsfullhet i det.

36

Författaren kan härmed urskilja att krav och kontroll har signifikant påverkan på hälsan men däremot inte se någon skillnad mellan könen då dessa inte är uppdelade i korrelationanalysen.

9.3.3 Egna resultat i ett större sammanhang Arbetslivet har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna, vilket medfört att den arbetsrelaterade ohälsan blivit ett problem för samhället. Arbetsmiljöundersökningar som genomförts visar att den psykosociala arbetsmiljön drastiskt försämrats på våra arbetsplatser (1,2). Trots att ett aktivt arbetsmiljöarbete pågått i Landstinget Gävleborg, inklusive primärvården, samt att rehabiliteringsplaner tagits fram har långtidssjukskrivningarna under flera år fortsatt att öka. Andra faktorer som också bidragit till sjukskrivningsutvecklingen generellt i landet är åldrande arbetskraft, minskad arbetslöshet, höjda ersättningsnivåer och förändrade attityder. Befolkningens hälsa är ojämnt fördelad. I länet som i riket finns ett samband mellan social position, hälsorisker och dödlighet, ju lägre position desto större dödlighet och sjuklighet. I föreliggande undersökning är det 36 medarbetare, med grundskola som har något lägre resultat i dimensionerna fysisk hälsa, smärta och den allmänna hälsan. Om sjukskrivningarna beror på omorganisationer, personalneddragningar och ett uppdrivet tempo som personallandstingsrådet Ann-Margret Knapp uttalat i en lokaltidning eller om politikerna ger otydliga uppdrag till förvaltningscheferna har författaren inget entydigt svar på. Det torde dock vara en kombination av många olika faktorer då medarbetarna uppger sig inte ha tid, fysisk kapacitet, påverkansmöjlighet eller stöd från närmaste chef för att utföra ett bra arbete. Eftersom målen inte tydliggörs för cheferna kan de i sin tur inte få medarbetarna mot ett mål som inte är tydligt eller kanske inte känt.

9.4 Slutsatser Det primära syftet med denna uppsats var att kartlägga den självupplevda - och den psykosociala hälsan bland Primärvårdspersonalen i Gästrikland samt svara på frågan om något samband mellan dessa dimensioner fanns. I korrelationsanalysen, tabell 7; sidan 42, framgår att det finns signifikanta skillnader i flera av de korrelerade värdena både i positiv och negativ riktning, alltså finns det ett samband mellan dessa dimensioner. Författaren tolkar att de flesta faktorerna som tid, stress, stöd, resurser, kunskaper, mål, krav, kontroll påverkar det psykiska välbefinnandet och att svaren med positiva förtecken är ”friskfaktorer” och de med negativa förtecken är ”riskfaktorer”. Om de negativa, riskfaktorerna, inte kan påverkas i vardagen är det inte så konstigt att den psykiska ohälsan har ökat. Kanske det individuella medarbetarsamtalet och det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) kan vända trenden.

• Hälsan upplevs sämre om arbetsmängden är så ojämnt fördelad att arbetet hopar sig, om du måste arbeta övertid, måste arbeta i mycket högt tempo och dessutom om arbetet kräver fysisk uthållighet.

• Om det finns klart definierade mål, ansvarsområden och vad som krävs, känner sig

medarbetarna pigga, starka och fulla av energi.

• Om en medarbetare tvingas göra något på ett ”fel sätt”, får arbetsuppgifter utan resurser och om det ställs oförenliga krav från två eller flera personer, känner han/hon sig frustrerad, trött samt utsliten, detta kan relateras till störningar både på arbetet och hemma.

37

• Om de ”rätta kunskaperna” för uppgiften innehas, upplevs arbetet meningsfullt. Detta tycks innebära vikten av att tillvarata allas kunskaper.

• Om det mesta i arbetet, det vill säga, mängden arbete, hur du ska utföra det, val av

arbetskamrater, kan påverkas har man fullgod hälsa, känner sig pigg och glad.

• Är du nöjd med kvaliteten på ditt arbete, mängden och förmågan att lösa problem känner du dig glad, lugn och harmonisk.

• Om du får stöd när du behöver det, om chefen lyssnar och ger dig feedback är den

allmänna hälsan mycket god och du känner dig pigg och stark.

• Stödet från sina vänner är viktigt när det är besvärligt på arbetet, för det psykiska välbefinnandet.

• Om kraven i ditt arbete påverkar ditt hem och familjeliv eller om hem och familjeliv

påverkar ditt arbete på ett negativt sätt mår medarbetarna inte bra utan känner sig nervösa och nedstämda.

• Fortsatt forskning på ämnet hälsofrämjande processer bör bland annat innehålla metoder

anpassade efter olika sorters arbetsplatser, och efter arbetsplatsernas egna förutsättningar. Erbjuda livsstilssamtal och intervjuer till medarbetarna.

• Mer forskning behövs kring vad det är som gör att hälsofrämjande processer skapas och

vad som behövs för att de ska ha framgång och vidmakthållas.

38

10. Referenser

1. Riksförsäkringsverket RFV Redovisar 1 999:6

2. Riksförsäkringsverket RFV Analyserar 2 002:9

3. Riksförsäkringsverket (2001a) Kvinnor, män och sjukfrånvaro- om könsskillnader i sjukskrivning, förtidspensionering och rehabilitering. RFV Redovisar 2 001:5

4. Riskförsäkringsverket (2002c) Sjukskrivnas syn på hälsa och arbete - En första

beskrivning av resultaten från undersökningen om Hälsa, Arbetsförhållanden, Livssituation och Sjukskrivning. RFV analyserar 2 002:16.

5. Landstinget Gävleborg, Mål och riktlinjer för verksamhetsplanering 2003-2005 samt

budget

6. Landstinget Gävleborg; Årsredovisning, 2002

7. Landstinget Gävleborg; Primärvården Gästrikland verksamhetsberättelse 2001

8. Regeringskansliet; Proposition Mål för folkhälsan; 2002/03:35

9. Sahlin J., Hälso- och sjukvårdslagen. Med kommentarer. Sjätte upplagan. Stockholm:

Nordstedts Juridik AB. 2000

10. Antonovsky A., Health, stress and coping: New perspectives on metal and Physical well

being, 1979

11. Antonovsky A., Hälsans mysterium. Stockholm 1991

12. Nordenfeldt L., Livskvalitet och Hälsa, Teori och Kritik, 1991

13. Karasek R., och Theorell T, Healthy work. Stress, productivity and the reconstruction of workong life. New York: Basic Books Inc. Publisher 1990.

14. Marklund S., (red.), Risk & Friskfaktorer-sjukskrivningar och rehabilitering i Sverige.

RFV Redovisar 1 997:6. Riksförsäkringsverket.

15. Bäckman O. & Edling C, (2000), Arbetsmiljö och arbetsrelaterade besvär under 1990-talet. I Marklund. (red) Arbetsliv och Hälsa 2000. Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetslivsinstitutet, Stockholm.

16. Bastin M., (2003b), Sjuk av jobbet, Välfärd Nr 2 2003, Statistiska Centralbyrån.

17. Statens Folkhälsoinstitut, Svenska kommunalförbundet, Landstingsförbundet och

Socialstyrelsen, Samhällets hälsopolitik 1994-2004. Tänkbara framsteg och snedsteg. Stockholm 1994

39

18. Alfredsson J., Har levnadsvanorna i Gävleborgs län förändrats? Resultat från levnadsvaneenkäter 1989, 1994 samt 1999. 2000. Arbetsmiljöverket, Statistiska Centralbyrån, 2000

19. WHO. Ur Action for public Health, Sundsvall Statement on Supportive Environments,

1991

20. Haglund BJA, Pettersson B, Finer D, Tillgren P. The Sundsvall Handbook,”We Can Do It!” From the 3rd International Conference on Health Promotion, Sundsvall, Sweden, June 9-15 1991. Sundbyberg: Karolinska Institutet, Instutionen för Internationell hälsa och socialmedicin, 1992.

21. WHO. Health 21-health for all in 21st century. European health for all series no. 6

22. Kickbusch I, Global experiences in health promotion since The Ottawa Charter and

Future Actions for International Collaboration based on Its Framework Special lecture given on the occasion of the International Forum on health promotion Tokyo 9-10 september 1996

23. WHO. Ottawa charter for Health promotion. Health Promotion International. 1986; iii-v

24. SOU 2 002:5 Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet.2002

25. Regeringskansliet, Faktablad om budgetpropositionen för 2003, Stockholm 8 oktober,

2002

26. TCO, Mjuka människor i hårt arbete - Om stress och ohälsa bland medlemmar i TCO- förbund. TCO 2003, artikelnummer 10024, ISBN 917 168 803

27. Nordell Kersti., Kvinnors hälsa - en fråga om medvetenhet, möjligheter och mak t- Att öka

förståelsen för människors livssammanhang med tidsgeografisk analys. Doktorsavhandling vid Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan Göteborgs universitet. Serie B nr 101, ISBN 91-86472-43-7

28. Statens Folkhälsoinstitut, Hälsa – Arbetsliv - Kvinnoliv (HAK) en sammanfattning av

projektet, 2002

29. Vingård E., Josephson M., ”Arbetslust och hälsa”, rapport från HAKuL-projektet, 2002

30. Johnsson J., Lugn A., Rexed, B. Långtidsfrisk-så skapas hälsa, effektivitet och lönsamhet, 2003 ISBN 91-89617 -68-1

31. Aronsson G., Lindh T., Långtidsfriskas arbetsvillkor - Arbete och Hälsa. 2 004:10 ISBN

0346-7821

32. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Är arbetslivet familjevänligt?2003 ISBN 91-89602-13-7

33. AMS, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetslivsfonden, LO, Landstingsförbundet,

Riksförsäkringsverket/Försäkringskassan, SACO, SAF, Socialstyrelsen, Statens Arbetsgivarverk, Svenska Kommunförbundet, TCO. 100 idéer för ett friskare arbetsliv

40

34. Angelöw B., Friskare arbetsplatser. ISBN 91-44 027- 516, Studentlitteratur AB, 2002

35. Fentem PH., Bassey EJ., Blecher A., The case for exercice. Sports Council 1978

36. Powell KE, Thompson PD, Caspersen CJ, Kendrik CS.”Physical activity and incidence of

coronary heart disease”. Ann Rev Public Health 8:253-287, 1987

37. SBU:Styrelse och Råd; Ont i ryggen ont i nacken. ISBN 91-87890-60-7. SBU 2000

38. Andersson G., Malmgren S., Johren A., Lönsam friskvård - Effektivare företag, 1999

39. Andersson G., Malmgren S., ”Två studier som belyser Hälsoprofilbedömningen som

instrument för screening och beteendepåverkan”. HOS profilen AB. Linköping 1989

40. Ljusenius T., Rydkvist L-G., Friskt ledarskap -ledarskap ur ett hälsoperspekitv, Arbetarskyddsnämnden 1999

41. Statens folkhälsoinstitut, FHI, Sätt Sverige i rörelse 2001-arbetsplatsen, 2002.

ISBN/ISSN 90-7257-149-7

42. Statens folkhälsoinstitut, FHI, FYSS- fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 2 003:44. ISBN/ISSN 91-7257-235-3

43. Riksskatteverket meddelanden, RSV M 2 003:16, punkt 3.6.1

44. Arbetsmiljöverket; Arbetsmiljölagen (AML) med kommentarer, 2001

45. Arbetsmiljöverket; Systematiskt arbetsmiljöarbete - en vägledning, 2001

46. Landstinget Gävleborg; Personalpolitiskt program, 1976

47. Landstinget Gävleborg; Medarbetarskapspolicyn, 1989

48. Landstinget Gävleborg och Primärvården Gästrikland, Lokalt Medbestämmandeavtal

(MBA) 1983

49. Landstinget Gävleborg; Personalpolitik i Landstinget Gävleborg; 1993

50. Riksförsäkringsverkets (RFV) ekonomisystemen Siluett och Agresso, Lokal statistik Försäkringskassan Gävleborg. 2002

51. Landstinget Gävleborg; Handlingsplan för förebyggande arbetsmiljöarbete och

rehabilitering, 2001

52. Landstinget Gävleborg, Utvecklingsplan för Folkhälsoarbetet, Utvecklingsstrategi för Primärvården Gästrikland, 2002

53. Primärvården Gästrikland; Friskvårdsplan 2001

54. Primärvården Gästrikland; En kartläggning av långtidssjukskrivna medarbetare.2002

41

55. Vejde O., Leander E., Ordbok i statistik. Olle Vejde förlag 2000

56. Ejlertsson G., Grundläggande statistik- med tillämpningar inom sjukvården. Andra

omarbetade upplagan Lund: Studentlitteratur, 1992 57. Vetenskapsrådet 1999; Etikregler online >http://www.hsfr.se/Humsam/etikreglerr.html> citerat 2001-10-05

Bilaga 1. Begrepp och definitioner De begrepp och definitioner som anges i uppsatsen har sin huvudsakliga värdegrund i WHO: s Hälsa för Alla-strategier. Många av begreppen och orden som används är hämtade i boken Folkhälsovetenskapligt Lexikon av Urban Janlert (13). Arena (settings) är de miljöer (t.ex. boendeområde, arbetsplats, skola) som man i det hälsofrämjande arbetet eftersträvar att påverka. Coping är förmågan hos en person att hantera stressituationer. Explorativ undersökning Undersökning med syfte att i första hand grovt kartlägga förhållanden, att lära mer inom ett område, att få en uppfattning om rimliga hypoteser. Empowerement Egenmakt, självtillförsikt Folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet kan beskrivas som bestående av två komponenter att förebygga sjukdom (disease prevention) och att främja hälsa (Health Promotion). Folkhälsoarbetet bygger därför både på de faktorer och förhållanden som gör människor sjuka (patogenes) och även på de kunskaper som gör att människor förblir friska (salutogenes). Definition: Folkhälsoarbetet är ett målinriktat och organiserat arbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Arbetet riktar sig till individer, befolkningen samt samhället och syftar till att minska hälsoklyftorna. Åtgärderna är dels inriktade på att skapa förutsättningar och miljöer (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt) som främjar hälsa, dels på insatser för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor och hälsa. Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap är den vetenskapliga bas som det praktiska folkhälsoarbetet måste ha som utgångspunkt. Definition: Folkhälsovetenskap är det tvärvetenskapliga område som studerar levnadsvanornas, miljöns, samhällsstrukturens, arbetslivets och vårdsystemens betydelse för befolkningens hälsa. Folkhälsovetenskap är således den vetenskapliga disciplin som skall generera och systematisera kunskap om befolkningens hälsa och de faktorer som påverkar denna, föreslå åtgärder som syftar till att bevara och förbättra hälsan samt framför allt främja jämlikhet i hälsa. Den folkhälsovetenskapliga forskningen är i hög grad präglad av växelverkan mellan teori och praxis. Folkhälsovetenskapen har sin teoretiska bakgrund i många olika vetenskaper och är därigenom mångvetenskaplig. Folkhälsa Folkhälsobegreppet har funnits i vårt land sedan början av detta århundrade och blev under 1930-talet en del i det svenska folkhemmets välfärdsbygge. Oftast har ordet används som en kollektiv beskrivning av hälsa inom ett avgränsat område. Definition: Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, hälsorisker och skyddsfaktorer för hälsa i olika befolkningsgrupper. Begreppet innefattar inte bara summan av individernas hälsa utan även mönster av större eller

mindre olikheter i hälsa som råder mellan olika grupper inom befolkningen. Friskvård, hälsovård, läran om hur hälsan skall bibehållas och vilka åtgärder som skall vidtagas för detta; samlingsbegrepp för de åtgärder som stimulerar en person till egna aktiva hälsobefrämjande insatser (B I Lindskog & B L Zetterberg, 1984, Medicinsk Terminologi Lexikon, Nordiska Bokhandelns Förlag) Friskfaktor, beteckning på förhållande som leder till att hälsan förbättras eller att man undgår att bli sjuk, förhållanden som är statiskt förknippat med god hälsa. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Denna definition omfattar all medveten och planerad typ av muskelaktivitet, t ex städning, trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, hobbyverksamhet. Även omedvetna rörelser kan räknas till denna del. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Begreppet hälsofrämjande arbete, som har sitt ursprung i WHO:s dokument från Ottawa 1986. Definition: Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. För att nå ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifiera sina strävanden och bli medveten om dem, tillfredsställa sina behov och förändra eller bemästra miljön. Hälsa skall därför ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Definition: Med sjukdomsförebyggande arbete avses primärpreventiva insatser riktade till enskilda individer eller särskilda högriskgrupper-oftast utfört inom hälso- och sjukvården i avsikt att undanröja riskfaktorer för skada eller sjukdom. En utveckling av hälsofrämjande begreppet har ägt rum i början av 2000 talet. Hälsofrämjande (Health promotion) insatser och sjukdomsförebyggande (disease prevention) insatser ses idag som de två grundläggande delarna av det moderna folkhälsoarbetet. Hälsa Det finns inte någon entydig definition av begreppet hälsa. Hälsobegreppet genomgår en snabb utveckling utifrån vidgade kunskaper och ändrade förutsättningar och villkor för hälsa respektive ohälsa. Den mest kända hälsodefinitionen finner man i WHO:s konstitution från 1947. Definition: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp. Den ovannämnda breda definitionen av hälsa kan ses som en tydlig markering av att man ville argumentera för att hälsoutvecklingen i världen inte bara var en fråga om mer och bättre sjukvård och sjukdomsförebyggande insatser utan framför allt handlade det om breda sociala reformsträvanden. När WHO i slutet av 1970-talet myntade devisen ”Hälsa för alla” vidareutvecklades definitionen av hälsa. Definition: Målet för hälsoarbete är att uppnå en sådan nivå av hälsa att det stöder människor att kunna leva socialt och ekonomiskt produktiva liv. Hälsobegreppet vidareutvecklades under 1980- och 1990-talen i WHO: s dokument till att innehålla fyra kvalitéer, samt att god hälsa kommit att ses som en resurs för hela samhället liksom för varje individ. Definition: Begreppet hälsa inbegriper fyra var för sig lika viktiga värdebegrepp som långt liv, friskt liv, rikt liv och jämlikt liv. En god hälsa skall ses som en resurs för samhället och dess

individer och inte ett mål i sig. Fysisk aktivitet all kroppsrörelse som ger ökad energiomsättning (bränna kalorier) Hälsobeteende är sådant beteende som har betydelse för hälsan Hälsofrämjande åtgärder är ett sammanfattande begrepp på aktiviteter som har till syfte att förbättra hälsan. 1. Åtgärder utanför hälso- och sjukvården. 2. Att stärka kroppens motståndkraft mot angrepp på hälsan. 3. Förbättra hälsan, där hälsan ses som individens subjektiva upplevelse och något annat än sjukdom. 4. Målgruppen för insatserna utgörs av befolkningen i allmänhet. Hälsoprofil (Health status index) är en uppsättning mått som har till avsikt att mäta korttidsfluktuationer i hälsan hos medlemmarna av en population. Hälsoresultat, Health outcome, förändring i hälsotillståndet som ett resultat av en planerad intervention, oavsett om interventionen har som syfte att förändra hälsan eller ej. Hälsoinvestering är de resurser som avsätts för hälsa och hälsovinster. Hälsoinvesteringar görs med kunskap om hälsans bestämningsfaktorer och omfattar insatser såväl inom hälso- och sjukvården som inom andra områden. Hälsoindikator är en mätbar variabel som på något sätt ger uttryck för hälsotillståndet hos en population. Intervention Ingripande, inblandning Kasam står för ”känslan av sammanhang”, ett begrepp som försöker fånga en människas känsla av begriplighet, hanterbarhet och mening i tillvaron (31). Krav- kontrollmodell, analysmodell inom arbetsmiljöområdet som utvecklades av R Karasek. Modellen utvecklades för att mäta ohälsosam stress. Kontrollokus (locus of Control) en individs uppfattning av hur stor hennes kontroll av omgivningen är. Med externt kontrollokus menas att människan i huvudsak ser sig påverkad utifrån, och alltså saknar kontroll över omgivningen. En person med internt kontrollokus uppfattar sig ha hög grad av kontroll av omgivningen och ser i större utsträckning händelserna som ett direkt resultat av egna insatser än personen med externt kontrollokus. Livsstil ett uttryck som ursprungligen myntades av Max Weber. Begreppet användes sedan inom personlighetspsykologin för att beteckna en människas, väsentliga subjektivt bestämda handlingar. Termen betyder nu vanligen personliga vanor utan referens till samhället runt omkring. Motion är medveten fysisk aktivitet med viss avsikt. Problembaserat lärande (PBL) en pedagogisk inlärningsmetod med situationer/problem från verkligheten, där den lärande placeras i centrum Policy ett på principer grundat handlande eller tillvägagångssätt. Stress de anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av fysiska och mentala påfrestningar, ”stressorer”. Positiv stress upplevs när det råder balans mellan krav och kontroll. Negativ stress framkallas när kraven överstiger individens förmåga.

SF 36 ett frågeformulär med 36 frågor som mäter livskvalitet och som är anpassade till svenska förhållanden (Medical Outcomes Trust, MOT, 20 park Plaza, Suite 1014, Boston ) Träning innebär en klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika typer av fysiska aktiviteter. QPS Nordic ett frågeformulär med 123 frågor om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet (Nordiska Ministerrådet ISSN 1400-8211) Validitet Frånvaro av systematiska fel

Bilaga 2 Information till Verksamhetschefer och FM-grupp. Primärvårdsledningen har givit sitt godkännande till att göra en omfattande kartläggning på sin tillsvidareanställda personal. Jag heter Anitha Eriksson och arbetar på Folkhälsosektionen som Hälsoutvecklare. I mitt uppdrag som inspiratörssamordnare får jag frågor om vad aktiviteterna i Era friskvårdsplaner ska innehålla (PVG -plan för 2001 håller på att revideras) vilket ibland är svårt att veta både för mig och för Er själva. Syftet med undersökningen är att resultaten kommer att ligga till grund för kommande friskvårds- och arbetsmiljösatsningar så att ohälsotalet (sjukskrivningarna) minskar på sikt och att vi kan leva upp till Hälsofrämjande på arbetsplatsen (1,2). Resultaten av undersökningen kommer att redovisas i grupp varför individuella svar är sekretessbelagda. Hur vi praktiskt går till väga när det är dags för redovisning får bli efter överenskommelse med primärvårdsledning och respektive verksamhetschef. Frågeformuläret skickas till hemadressen under veckorna 48 och 49 och skickas till mig i bifogat svarskuvert. Deltagandet är naturligtvis frivillig men för bästa resultat och kommande insatser gällande friskvård och arbetsmiljö är jag tacksam om alla fyller i formuläret. För att detta ska lyckas ber jag Er att på något av kommande enhets/husmöte informera Er personal om vad som är på gång. För ytterligare uppgifter kontakta mig på telefon eller via mail. Tel 026-27 92 52; 070-626 47 59; anitha.eriksson@lg.se Med vänlig hälsning Anitha Eriksson 1. Menkel.E & Österblom L, Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen-om ledarskap, resurser och egen kraft 2 .LuxemburgDeklarationen,1997

Bilaga 3

Till all tillsvidareanställd personal i Primärvården i Gästrikland

Primärvårdsledningen har givit sitt godkännande till att göra denna omfattande kartläggning på sin personal, Verksamhetschefer och FM-gruppen (Förvaltningens Medbestämmandegrupp) har informerats. Syftet med undersökningen är att resultaten kommer att ligga till grund för kommande friskvårds- och arbetsmiljösatsningar så att målet, hälsofrämjande2 på arbetsplatser uppnås och att ohälsotalet (sjukskrivningarna) minskar på sikt. Jag heter Anitha Eriksson och arbetar som Hälsoutvecklare/inspiratör på Folkhälsosektionen i Primärvården Gästrikland. Frågeformuläret är utarbetat tillsammans med Linköpings universitet, där jag skriver en D-uppsats. Individuella svar är sekretessbelagda därför kommer resultatet att redovisas för hela personalgruppen i samråd med respektive verksamhetschef som också deltar i undersökningen. Deltagandet i denna undersökning är frivillig men för bästa resultat och kommande insatser gällande friskvård och arbetsmiljö skulle det vara till stor hjälp om Du tar dig tid att svara på formuläret. Detta postar Du sedan till mig i bifogade kuvert med vändande post. För ytterligare uppgifter kontakta mig gärna på telefon eller E-post 026-27 92 52; 070-626 47 59; anitha.eriksson@lg.se

TACK FÖR DIN INSATS! Med vänlig hälsning Anitha Eriksson

2 Hälsofrämjande på arbetsplatser syftar till att öka välbefinnande och hälsa. Befattar sig med orsaker till ohälsa och ser möjligheter till god hälsa. Individuella lösningar, socialt stödjande arbetsklimat, arbetsliv och privatliv sammanbundet.

Bilaga 4 SF-36 Tabell Skalor, skalbeteckning, delfråga och innehåll för varje delfråga Hälsofaktorer Fråga Förkortat innehåll för varje delfråga Fysisk funktion (PF) 3a Ansträngande aktiviteter, att springa, lyfta tunga saker 3b Måttligt ansträngande aktiviteter, att flytta bord, dammsuga 3c Lyfta eller bära matkassar 3d Gå uppför flera trappor 3e Gå uppför en trappa 3f Böja dig eller gå ner på knä 3g Gå mer än två kilometer 3h Gå några hundra meter 3i Gå hundra meter 3j Bada eller klä på dig Rollfunktion - 4a Skurit ned tiden för ett arbeta/andra regelbundna aktiviteter Fysiska orsaker (RP) 4b Uträtta mindre än önskat 4c Förhindrad att utföra vissa arbetsuppgifter/annat 4d Svårigheter att utföra arbete/andra regelbundna aktiviteter Smärta (BP) 7 Hur intensiv värken/smärtan varit 8 Hur mycket värken/smärtan har stört det normala arbetet Allmän hälsa (GH) 1 Hälsan är: utmärkt, mycket god, god, någorlunda, dålig 11a Jag verkar ha lite lättare att bli sjuka än andra människor 11b Jag är lika frisk som vem som helst av dem jag känner 11c Jag tror min hälsa kommer att bli sämre 11d Min hälsa är utmärkt Vitalitet (VT) 9a Känt dig pigg och stark 9e Varit full av energi 9g Känt dig utsliten 9i Känt dig trött Social funktion (SF) 6 I vilken utsträckning problem med hälsan stört det vanliga

umgänget 10 Hur stor del av tiden som problem med hälsan det vanliga

umgänget Rollfunktion Emotionella orsaker (RE)

5a Skurit ned hela tiden för arbete/andra regelbundna aktiviteter

5b Uträttat mindre än önskat 5c Inte utfört arbete/andra aktiviteter så noggrant som vanligt Psykiskt välbefinnande (MH)

9b Känt dig mycket nervös

9c Känt dig så nedstämd att inget kunnat muntra upp dig 9d Känt dig lugn och harmonisk 9f Känt dig dyster och ledsen 9h Känt dig glad och lycklig Förändring av hälsan 2 Bedömning av hälsotillståndet nu jämfört med för ett år sedanDe fem skalorna Fysisk funktion (PF), Rollfunktion-Fysisk (RP), Smärta (BP), Social funktion (SF) och Rollfunktion Emotionell (RE), är konstruerade så att högsta möjliga poäng 100 erhålls när inga funktionsbegränsningar eller hälsorelaterade problem har rapporterats. Fullgod hälsostatus är således definierat som frånvaro av begränsningar.

De övriga skalorna, allmän hälsa (GH), Vitalitet (VT) och Psykiskt välbefinnande (MH) är bipolära och mäter ett brett spektrum av positiva och negativa hälsotillstånd. PF, RP, BP har fysiska förtecken, MH, RE, SF har psykiska förtecken, VT, GH har både och. Median av VT= frånvaro av trötthet, median av GH= inga negativa värden.

Bilaga 5 Tabell. Områden i QPS- Nordic klassificerade efter begreppsnivå Arbetskrav Social och organisationsnivå Individnivå • Arbetskrav • Kontroll i arbetet • Rollförväntningar • Förutsägbarhet i arbetet

• Social interaktion • Ledarskap • Kommunikation • Organisationskultur och

klimat • Grupparbete

• Engagemang (commitment) i organisationen

• Skicklighet (mastery) i arbetet

• Preferens för utmaningar • Förutsägbarhet, individens • Arbetsmotiv • Arbetets centralitet • Interaktion mellan arbete

och privatliv

År 1994 startade Nordiska Ministerrådet ett projekt med syfte att förbättra den vetenskapliga kvalitén och jämförbarheten hos mätresultat av psykologiska och sociala faktorer i arbetet. Detta resulterade i ett frågeformulär, QPS- Nordic, som omfattar grundläggande psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet och är lämplig att använda vid arbetsplatsinterventioner och för forskningsändamål.