fÖrskollÄrarprogrammet - linköping university...2013/12/19 · den sista terminen i samråd med...
TRANSCRIPT
2013‐12‐19 BESLUT Dnr LiU‐2013‐00546
FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
Preciserad beställning för kurs 8 inom den utbildningsvetenskapliga kärnan1,
budgetperioden 2014-2016 Uppdraget att genomföra kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan innebär att…
Styrdokument …kursen utformas och genomförs i samklang med de styrdokument som beslutats av LiU centralt och Styrelsen för utbildningsvetenskap (inklusive Grundutbildningsnämnden) för kurser inom förskollärarprogrammet (till exempel utbildningsplan, anvisningar gällande examination, progressionsdokumentet för förskollärarutbildningen, LiU:s kvalitetsplan för grundutbildning). En mer ingående beskrivning av kursen och dess relation till övriga kurser under termin 7 återfinns i bifogad bilaga Organisering och uppläggning av Utbildningsvetenskaplig kärna 8, Vetenskapsteori och metod inom Förskollärarprogrammet (Bilaga 1). …kursplanen utformas med tydligt fokus på det aktuella verksamhetsområdet. …en studiehandledning tillhandahålls där kursens innehåll, uppläggning, kursuppgifter, examinationsformer, betygskriterier etcetera presenteras. Innehåll …kursen utformas med utgångspunkt från det beslut om studiegång (Bilaga 2) och kursinnehåll som fastslagits av Styrelsen för utbildningsvetenskap och beskrivs i examensrättsansökningarna. …kursen anpassas till det progressionsdokument (Bilaga 4) som gäller för Förskollärarprogrammet. Didaktisk och vetenskaplig progression synliggörs i kursplanens lärandemål och följs därigenom upp i examinerande moment. …IKT används som ett pedagogiskt redskap med fokus på produktion, presentation, dokumentation och kommunikation. Lisam (eller motsvarande) används som digital lärplattform i kursen.
1 Denna preciserade beställning bygger på den rambeställning vad gäller utbildningsuppdrag som Styrelsen för utbildningsvetenskap fastställdes 10 december 2013 (Bilaga 3).
2
Arbets- och examinationsformer …kursen präglas av studentaktiva och studentcentrerade arbetsformer. Målsättningen är att studenten upplever att kursen kräver heltidsstudier, dvs. 40 h/arbetsvecka. …kursen kännetecknas av tydliga och relevanta kravnivåer. …examinationsformer är pedagogiskt motiverade och bidrar till att upprätthålla tydliga kravnivåer. …den skriftliga kursinformationen, i form av studiehandledning, innehåller tydliga förväntningar på studentens självstudietid/gruppstudier. Studiehandledningen innehåller även tydliga regler vad gäller fusk och plagiat i samband med presentation av examination.
Bemanning …bemanningen av kursen utgår från kursens innehåll och inriktning. För att leva upp till målet om en akademisk professionsutbildning med tydlig forskningsgrund och hög yrkesrelevans bör lärare med forskningserfarenhet inom de aktuella kunskapsområdena och forskningsmetoderna, samt egen erfarenhet av aktuellt verksamhetsområde, prioriteras. …minst 50 procent av undervisningen genomförs av disputerade lärare inom relevanta kunskapsområden.
Ledning …värdinstitutionen har ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring av kurserna och för att organisera samverkan med de övriga institutioner som deltar. …utveckling av och samordning mellan de kurser som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan sker i ett så kallat UK-råd som består av kursansvariga lärare, kursmentor samt studeranderepresentant. Till exempel verkar UK-rådet för kontinuitet och samordning vad gäller progression. …den institution som har värdskap för majoriteten av UK-kurserna utser, i samråd med programledningen, en av de kursansvariga lärarna i UK-rådet till ordförande och sammankallande – UK-ansvarig för förskollärarprogrammet. UK-ansvarig representerar UK-rådet i de programmöten som programledningen organiserar. För det särskilda uppdraget som UK-ansvarig utgår ersättning från programmet. …kursen leds av kursansvarig, disputerad lärare vilken utses av värdinstitutionen.
3
Verksamhetsförlagd utbildning …i den aktuella kursen UK 8 ingår ingen VFU. Däremot följer kursen Avslutande verksamhetsförlagd utbildning direkt efter UK 8, varför det är angeläget att en dialog mellan kursansvariga för UK 8, Avslutande verksamhetsförlagd utbildning samt Examensarbete äger rum för att länka samman den avslutande terminen på Förskollärarprogrammet (se vidare Bilaga 1). Stöd och samverkan …samverkan mellan värdinstitutionen och samarbetsinstitution/er genomförs i alla led: planering, genomförande, bemanning samt utvärdering.
…representant för biblioteket inbjuds minst en gång per år till UK-rådet för att diskutera samverkansfrågor och hur bibliotekets personal och resurser kan användas i olika kursmoment. …i samråd med bibliotekets representant inbjuda till litteratursökningsgenomgångar i form av en sökverkstad eller motsvarande. …kursledningen samverkar med olika typer av stödfunktioner inom förskollärarprogrammet och vid LiU centralt för att stötta den enskilde studenten (t.ex. språkverkstad). Utvecklings- och kvalitetsarbete …UK-rådet samverkar med programledningen vad gäller utvecklingsarbete och kvalitetsarbete (t.ex. åtgärdsprogram kopplade till Nöjd student index). …kursledningen använder det universitetsgemensamma kursvärderingssystemet KURT och andra utvärderingsmodeller efter varje kurs, samt analyserar svaren och i dialog med studenterna utvecklar kursernas utformning och innehåll. Ekonomi och utvecklingsarbete …värdinstitutionen får de samlade kursmedlen och därmed gäller värdinstitutionens modell i beräkning av timtilldelning. …utvecklingsarbetet för de nya kurserna genomförs utifrån de direktiv som ges av programansvarig och de ekonomiska ramar som upprättats i dialog mellan programansvarig och medverkande institutioner.
4
Information och webbsidor …värdinstitutionen samverkar med kansliet för utbildningsvetenskap och programledningen kring informationsspridning om UK-kurserna och utbildningen i stort. Informationen ska rikta sig till såväl studenter, lärare, handledare som presumtiva studenter. …värdinstitutionen skapar en kurshemsida utifrån direktiv från och i dialog med webbansvarig inom Kansliet för utbildningsvetenskap. Schema, studiehandledning, kursplan (inkl. litteraturlista) finns tillgängligt på hemsidan senast två veckor innan kursstart. Uppföljning och utvärdering …värdinstitutionen medverkar till uppföljning och utvärdering av utbildningsuppdraget i relation till den preciserade beställningen. På basis av uppföljning och utvärdering kan beslut om värdinstitution komma att förnyas eller omprövas efter tre år, räknat från första gången kurserna ges.
Beslut i detta ärende har fattats av Grundutbildningsnämnden 2013‐12‐19. I beslutet har
deltagit undertecknad ordförande, ledamöterna Helena Öström Haugum, Catarina
Jeppsson, Agneta Johansson, Martin Nelzén, Mats Werme och Emil Wigge. Därutöver
har närvarit fakultetskoordinator Caroline Kelly och utbildningsledare Helena Loborg
samt programansvariga utbildningsledare Monica Sandlund och Karin Stolpe, den
sistnämnda föredragande.
Thomas Östholm Karin Stolpe
Ordförande Programansvarig utbildningsledare
Sändlista
Prefekter IBL, ISV, Tema
5
Bilaga 1
Organiseringochupplaggningavutbildningsvetenskapligkarna8,VetenskapsteoriochmetodinomForskollararprogrammetUtbildningsvetenskaplig kärna 8 Vetenskapsteori och metod utgör tillsammans med Avslutande
verksamhetsförlagd utbildning och Examensarbetet den sista terminen (termin 7) på
Förskollärarprogrammet. För att få ett flöde för studenterna under den sista terminen är det
angeläget att dessa kurser ses som en helhet.
I Utredning av examensarbetet syfte och roll inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet
och Ämneslärarprogrammet vid Linköpings universitet (Dnr LiU‐2011‐01845) beskrivs, förutom
examensarbetets roll, även organiseringen av Utbildningsvetenskaplig kärna 8 Vetenskapsteori och
metod. De moment som ska ingå i kursen är vetenskapsteori och kvantitativa och kvalitativa
samhällsvetenskapliga metoder, som kan ses som en mer allmän del och bör ha en egen provkod.
Den andra delen av kursen ligger närmare det konkreta examensarbetet som ska skrivas och är
därmed inriktad mot det område som studenten konkret ska skriva om. Denna, mer konkreta del av
kursen, bör också ha en egen provkod. Studenterna bör, för att uppfylla kriterier för denna provkod,
formulera ett PM. Där beskriver studenten sin design för en forskningsstudie för att så fort som
möjligt när examensarbeteskursen startar kunna komma igång med det praktiska arbetet. Redan
under UK8 bör det således framgå vilket område studenten ska skriva inom (inom ramen för
Pedagogiskt arbete med inriktning mot förskolepedagogik) så att kontakter med handledare kan tas.
HandledningDet är önskvärt att studenterna redan under UK8 grupperas utifrån tänkta uppsatsområden (se
vidare under Studenternas val av uppsatsområde i Organisering och uppläggning av examensarbete
inom Förskollärarprogrammet). Dessutom vore det eftersträvansvärt om dessa grupperingar leds av
lärare som sedermera kan fungera som handledare under examensarbetet, så att studenterna redan
under UK8 etablerar en kontakt med sin handledare. Genom denna organisering kan studenterna
under UK8 på ett konkret sätt planera sitt examensarbete i relation till vetenskapsteori, där så är
möjligt. Detta blir också ett sätt på vilket handledaren får en tidig insyn i studentens
planeringsarbete.
ForskningsetikInom ramen för UK8 bör forskningsetik läsas. Denna del utgör förberedelse som det missiv som ska
finnas formulerat innan empiri samlas in. Missivet ska färdigställas i samförstånd med handledaren
6
för Examensarbetet. Beroende på val av metod kommer de etiska övervägandena se olika ut, men
bör ändå lyftas fram som en central del i forskningsprocessen.
EmpiriinsamlingEmpiriinsamlingen som görs som en del av examensarbetet kan med fördel påbörjas redan under
den Avslutande verksamhetsförlagda utbildningen. Här blir det dock centralt att i första hand ska
fokus ligga på VFU.
OrganisationochledningVärdinstitutionen uppmuntras till ett nära samarbete mellan kursansvariga för kurserna den sista
terminen på Förskollärarutbildningen, UK8, Avslutande VFU och Examensarbete för att säkerställa att
studenterna upplever en helhet under denna termin.
Programrådet, bestående av programansvarig utbildningsledare, FP‐ansvariga, UK‐ansvarig och
studeranderepresentanter (och vid behov kursmentorer), är det forum där programgemensamma
frågor vad gäller den avslutande terminen hanteras. Här sker också utvecklingen av kursplanerna för
den sista terminen i samråd med de kursansvariga för de aktuella kurserna.
Värdinstitutionen är juridiskt ansvarig för kursen UK8 och organiserar och schemalägger kursen.
Dessutom ansvarar värdinstitutionen för studiehandledning, kurshemsidor och bemanning av kursen.
7
Bilaga 2
StudiegangforForskollararprogrammet
Figur 1. Studiegång för studenter antagna 2011 och 2012
Figur 2. Studiegång för studenter antagna 2013
8
Bilaga 3
Rambeställning av kursen, UK 8 Vetenskapsteori och metod inom
Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet inriktningarna F‐3
och 4‐6 samt Ämneslärarprogrammet inriktningarna 7‐9 och
gymnasiet
(budgetperioden 2014‐2016)
Detta dokument ger en kortfattad beskrivning av centrala utgångspunkter i Förskollärar-,
Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet som startade ht 2011. Vidare redovisas de krav som
måste uppfyllas vid medverkan i genomförandet av utbildningarna. Avslutningsvis presenteras
de institutioner som får ansvar för genomförandet av UK8 inom Förskollärarprogrammet,
Grundlärarprogrammet inriktningarna F-3 och 4-6 samt Ämneslärarprogrammet inriktningarna
7-9 och gymnasiet.
Grundläggande principer De idéer och pedagogiska överväganden som formar Förskollärar-, Grundlärar- och
Ämneslärarprogrammet har dels sin grund i politiska styrdokument och dels i erfarenheter och
insikter från en lång tradition av arbete med lärar- och förskollärarutbildning vid Linköpings
universitet. Därtill har lärdomar från arbetet med ansökningarna om examenstillstånd spelat en
viktig roll. Samtidigt som utbildningens övergripande idéer behöver preciseras är det viktigt att
understryka medverkande institutioners roll i det fortsatta utvecklingsarbetet. De kurser som
bygger upp utbildningen formas till stor del av medverkande lärare i nära dialog med
yrkespraktiken. På detta sätt präglas utbildningen av en nära samverkan mellan olika nivåer och
aktörer. Vad är det då för idéer som utgör stommen i utbildningen?
EnakademiskprofessionsutbildningUtbildningen tar sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell
och beprövad yrkeserfarenhet. Kompetensmässigt vilar utbildningen på två ben: forsknings-
och utbildningsmiljöer inom universitetet och förskole-/skolmiljöer i regionen. En ständig
växelverkan mellan dessa miljöer präglar respektive program, vilket skapar goda
förutsättningarna för den studerande att successivt utveckla sitt professionella kunnande.
Professionsanknytningen stärks bland annat genom de kursmentorer som medverkar i kursernas
planering, genomförande och uppföljning. Kursmentorerna är verksamma lärare/förskollärare,
9
utvalda utifrån särskild kompetens inom aktuellt ämne/område samt dokumenterad erfarenhet
av undervisning och pedagogiskt arbete inom relevant verksamhetsområde.
SamverkanUtbildningen utnyttjar LiU:s samlade kompetens samt uppmuntrar och skapar förutsättningar
för samverkan mellan olika aktörer och miljöer. På detta sätt blir utbildningen hela
universitetets angelägenhet och den studerande får tillgång till god kompetens inom samtliga
ämnen och områden.
LärandeUtbildningens mål är att maximera förutsättningarna för den studerandes lärande till
lärare/förskollärare. En viktig förutsättning för detta är en aktiv dialog med de studerande i syfte
att identifiera framgångsfaktorer såväl som svårigheter. Valet av arbetsformer vägleds av idéer
om hur den studerandes lärande på bästa sätt kan stödjas och stimuleras, samt kännetecknas av
höga förväntningar på de studerande genom tydliga krav, högt studietempo och markering av
det egna ansvaret för studierna.
IntegrationUtbildningen är organiserad på ett sätt som stöttar den studerandes möjlighet att aktivt
sammanlänka centrala dimensioner i lärar-/förskollärararbetet, vilket underlättas genom en nära
samverkan mellan utbildningens olika moment och delområden. Samverkan mellan den
utbildningsvetenskapliga kärnan och ämnesstudierna är viktig för att säkra den successiva
progressionen av centrala kunskaper, förmågor och färdigheter kopplade till utbildningarnas
examensmål.
ProgressionUtbildningarna är strukturerade på ett sätt som stöttar den studerandes utveckling av
grundläggande kunskaper inom olika ämnen/områden för att sedan alltmer stimulera den
studerandes förmåga att självständigt kunna hantera de uppgifter som ingår i läraryrket. Två
programövergripande progressionsstråk pekas ut: didaktiskt kunnande och vetenskapligt
kunnande. I det didaktiska progressionsstråket utvecklar den studerande sin förståelse av det
pedagogiska arbetets förutsättningar samt förmågan att skapa goda betingelser för lärande. I det
vetenskapliga progressionsstråket utvecklar den studerande ett kritiskt och reflekterande
förhållningssätt samt förmågan till egen kunskapsproduktion med hjälp av vetenskapliga
metoder.
10
UtbildningensochUK‐kursernasorganisering
Värdinstitution,UK‐rådochprogramrådFör att skapa tydligt fokus i ansvaret för UK-kurserna utses en värdinstitution. Valet av
värdinstitution baseras på en analys av lärarkapacitet och forskningsmiljöer inom området och
signalerar ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring. Värdinstitutionen har
också ansvar för att organisera samverkan med annan/andra institution/er inom den aktuella
kursen.
Det praktiska ansvaret för utveckling och genomförande och uppföljning av de kurser som
ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan kommer att ligga på kursansvarig vid
värdinstitutionen.
En UK-ansvarig finns för UK-kurserna inom Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet. I
Grundlärar- respektive Ämneslärarprogrammets UK-råd leds av UK-ansvarig och i dessa
deltar förutom de kursansvariga, kursmentor, didaktiker samt studeranderepresentant.
När det gäller Förskollärarprogrammet är det Programrådet som tar ansvaret för den sista
terminen av Förskollärarutbildningen där de ingående kurserna är UK8, avslutande VFU samt
examensarbetet. Programrådet leds av programansvarig utbildningsledare och UK-ansvarig
samt FP-ansvarig (ansvarig för de förskolepedagogiska kurserna) deltar också.
Verksamhetsförlagdutbildning(VFU)I de aktuella kurserna UK 8 på Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet ingår
ingen VFU.
FörutsättningarochkravförmedverkanDen institution som önskar utföra utbildningsuppdrag inom Förskollärar-, Grundlärar- och
Ämneslärarprogrammet måste ställa sig bakom utbildningarnas grundläggande idéer och i
konstruktiv samverkan med programledningen och andra medverkande institutioner skapa goda
förutsättningar för den studerande att uppnå utbildningens mål. Utgångspunkten är den ansökan
om examenstillstånd som Linköpings universitet inlämnade till Högskoleverket juni 2010 och
som beviljades i januari 2011. Denna ansökan har successivt kompletterats och reviderats
genom beslut av Styrelsen för utbildningsvetenskap (SUV). Även efter processen med
examensrättsansökan har förändringar skett i programmens innehåll och uppläggning. Till
exempel har SUV, efter dialog med inblandade parter, reviderat de olika studiegångar som är
aktuella för programmen.
11
Mer detaljerade direktiv kring genomförandet av kurserna presenteras i dokumentet Preciserad
beställning, som går ut till de institutioner som medverkar i programmens kurser. Här beskrivs
också hur och när uppföljning av utbildningsuppdraget kommer att genomföras.
Vilkakurseromfattardennabeställning?Beslutet om beställning av utbildningsuppdrag rör genomförandet av kursen 8 i den
utbildningsvetenskapliga kärnan, Vetenskapsteori och metod i Förskollärarprogrammet,
Grundlärarprogrammet inriktningarna F-3 och 4-6 samt Ämneslärarprogrammet inriktningarna
7-9 och gymnasiet under budgetåren 2014-2016.
BeslutomvärdinstitutionDet övergripande målet för beställningen av UK-kurser är att erbjuda högsta möjliga kvalitet
för de studenter som går utbildningen. Av tabellen nedan framgår vilka institutioner som får
uppdraget som värdinstitution för de kurser beställningen berör. Vägledande för beslutet om
värdinstitution har varit dels de kompetenser som pekades ut i Högskoleverkets prövning av
examenstillstånd för Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet, dels den under
hösten 2013 genomförda kompetensinventeringen vid institutioner som samverkat kring den
Utbildningsvetenskaplig kärnan (se vidare nedan):
Vetenskaplig kompetens inom relevant ämne
Yrkeserfarenhet inom relevant stadium/verksamhetsområde
Erfarenhet av lärarutbildning inom relevant stadium/verksamhetsområde
En viktig utgångspunkt har också varit att stötta en stark och nära relation mellan forskning och
grundutbildning. Därför även har nedan följande punkter varit vägledande i val av
värdinstitution och samarbetsinstitution:
Närhet mellan grundutbildning och forskning/tillgänglighet för studenter
Lärarutbildningsfokus i kurserna/engagemang
Långsiktighet för att institutionerna ska kunna/våga satsa
Under hösten 2013 genomfördes en uppdatering av inventering av kompetenser vid
institutioner som samverkat kring den Utbildningsvetenskapliga kärnan. Det gäller
Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Institutionen för samhälls- och
välfärdsstudier (ISV) och Institutionen för Tema. Samtliga dessa tre institutioner har under
12
hösten 2013 redogjort för sina olika kompetenser vad gäller de olika lärandemålen i de
preliminära kursplanerna. Samtliga tre institutioner har befunnits ha mycket god kompetens
för att genomföra UK8 Vetenskapsteori och metod på de program som beställningen avser.
När det gäller Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet så har i
kompetensinventeringen också efterfrågats en ämnesdidaktisk kompetens eftersom UK8 ska
knyta an till det ämnesdidaktiska examensarbetet. Här har samtliga tre institutioner, IBL, ISV
och Tema, funnits ha kompetens knutet till vissa ämnesdidaktiska områden/kluster, men ingen
av institutionerna har kompetens inom samtliga områden matematik, svenska,
samhällsämnen, naturorienterande ämnen, praktisk-estetiska ämnen samt moderna språk.
Då samtliga tre institutioner uppfyller kompetenskriterierna ovan bör samtliga tre institutioner
vara delaktiga i att genomföra UK8 Vetenskapsteori och metod. För att fördela uppdraget
mellan institutionerna har vi låtit närhetsprincipen vara styrande när vi har avgjort
fördelningen mellan institutionerna. Då det finns god kompetens på båda campus är det inte
försvarbart att kursbudgeten används till resor.
I den avslutande delen av kursen UK8 Vetenskapsteori och metod ingår att studenten skriver
ett PM inför sitt kommande examensarbete. För att detta PM ska fungera som en brygga över
från teori- och metodkursen över till examensarbetet krävs ett visst samarbete mellan den/de
institutioner som ansvarar för UK8 och de institutioner som ansvarar för examensarbetet inom
respektive program. Därav finns det i samtliga tabeller nedan en kolumn för
samarbetspartners utan procentsatser. De institutioner som nämns där är de som har del i
beställningen av examensarbeten inom respektive program (som värdinstitution eller
samarbetsinstitution) och som således är tänkta att bidra till slutfasen av UK8 och
utformningen av PM inför examensarbetena.
Utifrån ovanstående resonemang föreslås Styrelsen för Utbildningsvetenskap besluta om
följande värdinstitutioner och samarbetsinstitutioner:
FörskollärarprogrammetVärdinstitutioner och samarbetspartners för UK8 Vetenskapsteori och metod (9hp) inom
Förskollärarprogrammet 2014-2016. Kursen går på tidig hösttermin.
Värdinstitution Samarbetsinstitution med procentsats
Samarbetsinstitutioner utan procentsats
ISV - IBL, Tema
13
GrundlärarprogrammetVärdinstitutioner och samarbetspartners för UK8 Vetenskapsteori och metod (9hp) inom
Grundlärarprogrammet inriktningarna F-3 och 4-6, 2014-2016. Kursen går på sen hösttermin.
Inriktning Värdinstitution Samarbetsinstitution med procentsats
Samarbetsinstitutioner utan procentsats*
F-3
IBL 60% ISV 40%
4-6
IBL 80% Tema 20% IKK, ISAK, ISV
*som ansvarar för examensarbeten
ÄmneslärarprogrammetVärdinstitutioner och samarbetspartners för UK8 Vetenskapsteori och metod (7,5hp) inom
Ämneslärarprogrammet inriktningarna 7-9 och gymnasiet, 2014-2016. Kursen går på tidig
hösttermin för inriktning 7-9 och sen hösttermin för inriktning gymnasiet.
Inriktning Värdinstitution Samarbetsinstitution med procentsats Samarbetspartners utan procentsats
7-9 Tema 80% IBL 20% Ämnesinstitutioner/ ämnesdidaktiska kluster
Gymnasiet
Tema 80% IBL 20% Ämnesinstitutioner/ ämnesdidaktiska kluster
Värdinstitutionen åläggs att involvera kompetens som finns vid samarbetsinstitutionerna vid
kursernas planering och genomförande i enlighet med examensrättsansökans formuleringar
om att det är LiU:s samlade kompetens som ska användas i lärarprogrammens kurser. Detta
görs lämpligast genom att alla berörda samarbetsinstitutioner med procentsats (i de fall sådana
finns) finns representerade i kursteamet som gör översyn av kursplanerna och planerar
kurserna.
14
UtnyttjandeavkursbudgetSedan beslut 2012 går medlen för UK-kurser odelat till de institutioner som är utsedda till
värdinstitutioner för respektive kurs. På detta sätt blir det värdinstitutionens beräkningslogik
som gäller. Fördelning av medel mellan medverkande institutioner sker således i enlighet med
den kursbudget värdinstitutionen får sig tilldelad.
15
Bilaga 4: Progressionskarta: didaktisk progression inom förskollärarutbildningen
G1 – grundläggande nivå G2 – fortsättningsnivå ‐ G3 – fördjupningsnivå Av – avancerad nivå
Utbildnings‐filosofi
och kunskaps‐
organisering
kunna redogöra för olika synsätt på
kunskap och hur kunskap har
organiserats inom förskolans ram
kunna redogöra för förskolans
framväxt som pedagogiskt område
kunna analysera konsekvenser av
olika traditioner inom det
förskolepedagogiska området, dess
innehåll och former
kunna problematisera
konsekvenserna av olika former av
samhällelig styrning av
förskoleverksamhetens innehåll
och pedagogiska diskurser
Styrdokument och
stoffurval
kunna redogöra för förskolans
politiska styrning och
styrdokument, samt förskolan som
samhällsinstitution,
kunna redogöra för
förskolepedagogikens olika delar
och centrala begrepp med
utgångspunkt i centrala
styrdokument
kunna argumentera för val av stoff
och lärandeformer i relation till
ämnes olika delar och centrala
begrepp
kunna argumentera för val av stoff
och lärandeformer i relation till
förskolepedagogikens olika delar
och centrala begrepp
kunna medverka i utveckling av
förskolans pedagogiska verksamhet
utifrån styrdokument samt kunna
kritiskt granska utvärderingar av
förskolans verksamhet
kunna medverka i utveckling av
förskolans pedagogiska verksamhet
med utgångspunkt från centrala
och lokala styrdokument
samt självständigt kunna
konkretisera och kritiskt förhålla sig
till kursplanernas innehåll i den
pedagogiska verksamheten
Kunskap och
lärande
kunna redogöra för teorier om hur
barn lär, organiserar och använder
kunskap,
kunna relatera olika teorier om och
perspektiv på kunskap och lärande
till olika delar av förskolans
pedagogiska innehåll och planera
verksamheten utifrån detta
kunna analysera lärande hos barn i
behov av särskilt stöd
kunna analysera förutsättningar
för lärande i olika sammanhang
självständigt kunna organisera
miljöer för lärande med
utgångspunkt från såväl forsknings‐
som erfarenhetsbaserad kunskap
16
kunna redogöra för olika teorier
om och perspektiv på kunskap och
lärande inom förskolan,
utifrån teorier och
erfarenhetsbaserad kunskap
om lärandet inom det
förskolepedagogiska området
Barns skilda
förutsättningar
kunna redogöra för hur sociala
kategorier som genus, klass och
etnicitet är verksamma i
pedagogiska sammanhang
kunna redogöra för hur förskolans
lärmiljö kan hanteras i relation till
exempelvis genus, klass, etnicitet
och normalitet/avvikelse
kunna diskutera konsekvenserna av
verksamhetens innehåll i relation till
exempelvis genus, klass, etnicitet och
normalitet/avvikelse
kunna identifiera och analysera
hur förskolans innehåll och
verksamhetsformer bidrar till barns
svårigheter
kunna hantera verksamhetens
innehåll i relation till barns olika
förutsättningar
kunna identifiera, analysera och
hantera makt‐relationer och barns
olika förutsättningar i förskolans
verksamhet med utgångspunkt
från forsknings‐ och
erfarenhetsbaserad kunskap
Ledarskap och
konflikthantering
kunna redogöra för grunderna i att
leda pedagogisk verksamhet
kunna redogöra för förskolläraren
som pedagogisk ledare i relation till
lärande, utveckling och omsorg
kunna relatera förskollärarens roll
som ledare i olika situationer i den
pedagogiska verksamheten
kunna analysera förskollärarens
ledarskap utifrån olika teorier och
yrkesetiska aspekter; kunna
identifiera, analysera och ha en
beredskap för att hantera
konflikter, kränkningar och
mobbning i den pedagogiska
verksamheten
kunna analysera sin egen roll som
pedagogisk ledare i verksamheten
för barn såväl som i det kollegiala
sammanhanget
kunna analysera det egna
pedagogiska ledarskapet med
utgångspunkt i forsknings‐ och
erfarenhetsbaserad kunskap samt
visa den flexibilitet och lyhördhet
som kännetecknar ett
professionellt ledarskap
Kommunikation
och interaktion
kunna redogöra för interaktion och
kommunikation i den pedagogiska
verksamheten utifrån
allmändidaktiska perspektiv
kunna välja, motivera och tillämpa
relevanta kommunikationsformer
med hänsyn till barns olika
förutsättningar
kunna analysera mönster för
kommunikation och interaktion i
den pedagogiska verksamheten i
kunna på ett professionellt och
självständigt sätt kommunicera
förskolans innehåll och samarbeta
17
kunna redogöra för olika
kommunikationsformer relevanta
för förskolans pedagogik
relation till förskollärares ledarskap
samt barns samspel och olikheter
kunna kombinera och relatera olika
kommunikationsformer till barns
olika förutsättningar samt kunna
analysera mönster för interaktion
och samspel i den pedagogiska
verksamheten
med olika aktörer inom den
pedagogiska verksamheten
Planering och
uppföljning av
verksamhet
kunna redogöra för grundläggande
didaktiska begrepp och modeller,
samt kunna planera och genomföra
avgränsade pedagogiska aktiviteter
Ämnesdidaktik: kunna planera,
genomföra och diskutera enskilda
verksamhetsmoment
kunna planera, leda och följa upp
mindre verksamhetsområden
kunna analysera det pedagogiska
ledarskapets betydelse för
verksamheten
kunna planera, leda samt utforma
och genomföra utvärdering av olika
områden i verksamheten
kunna jämföra och kritiskt förhålla
sig till olika metoder för
utvärdering av verksamheten
kunna ta ett helhetsansvar för
planering, ledning och utvärdering
av förskolans verksamhet samt
bidra till utveckling av densamma
Pedagogiskt
material och
lärmiljöer
kunna redogöra för olika typer av
pedagogiska material och diskutera
deras användbarhet i förskolans
verksamhet
kunna analysera och jämföra
pedagogiska material
kunna argumentera för val av
pedagogiska material och kunna
analysera konsekvenserna av dessa
val
kunna använda och kritiskt förhålla
sig till olika typer av pedagogiska
material utifrån en medveten
pedagogisk strategi
Observation och
dokumentation
kunna redogöra för generella
teorier om bedömning och
utvärdering
kunna argumentera för val av olika
typer av observation och
dokumentation av barns lärande och
utveckling
kunna observera, dokumentera,
analysera och kommunicera barns
lärande och utveckling
självständigt kunna observera,
dokumentera och analysera barns
lärande och utveckling samt visa
förmåga att kommunicera denna
dokumentation med
vårdnadshavare
Självinsikt och
självutveckling
kunna visa självinsikt, empatisk
förmåga och lyhördhet för
kunna visa förmåga att reflektera
över egna insatser, samt att utifrån
visa förmåga att ge och ta
konstruktiv kritik och att med
visa förmåga att utifrån forsknings‐
och erfarenhetsbaserad kunskap,
18
konstruktiv kritik i den pedagogiska
verksamheten
det och konstruktiv kritik från andra
dra slutsatser och förändra sitt
agerande
utgångspunkt från det utvecklas i
yrkesrollen
egen reflektion och andras
synpunkter utvecklas vidare och
anta nya utmaningar i yrkesrollen
Progressionskarta: vetenskaplig progression inom förskollärarutbildningen (OBS: kommer att revideras inom kort)
G1 – grundläggande nivå G2 ‐ fortsättningsnivå G3 ‐ fördjupningsnivå Av – avancerad nivå
1)Problem‐
formulering
1) ha förmåga att formulera
enklare problemställningar som
grund för vetenskapligt arbete
1) kunna formulera relevanta
problemställningar som grund för
vetenskapligt arbete inom det
aktuella ämnesområdet
1‐5) kunna planera, genomföra och
presentera en litteraturstudie som
uppfyller grundläggande krav på
vetenskapligt arbete
1‐5) ha förmåga att självständigt
planera, genomföra och
presentera en empirisk studie
där alla nödvändiga delar finns
med och bildar en konsistent
helhet, samt ha förmåga att
skriftligt och muntligt presentera
och argumentera för egna val,
avgränsningar, perspektiv,
analyser och resultat på ett
vetenskapligt godtagbart sätt
2) Empirisk
bearbetning
2) ha förmåga att insamla,
bearbeta och kommunicera ett
begränsat empiriskt material
2) ha förmåga att med utgångspunkt
från enklare problemställningar
samla in, bearbeta och analysera
empiriskt material
3) Metodiskt
kunnande
3) ha grundläggande kunskap om
centrala forskningsmetoder
3) ha fördjupad kunskap om och
kunna på en grundläggande nivå
tillämpa forskningsmetoder inom
det aktuella ämnesområdet
19
4) Formalia‐
hantering,
textproduktion
4) ha grundläggande kunskaper om
vad som kännetecknar en
vetenskaplig text, formalia, samt
hur forskningsresultat
kommuniceras
4) kunna producera en enklare text
med vetenskaplig karaktär med
utvecklad formaliahantering
5) Etisk
medvetenhet
5) ha grundläggande kunskap om
och förståelse för forskningsetiska
principer och resonemang
5) utifrån kunskap om
forskningsetiska principer kunna
granska och konstruktivt
kommentera vetenskapliga arbeten
6) Tidigare
forskning
6) ha förmåga att tillgodogöra sig
och redovisa resultat från
forskning med relevans för
professionen
6) ha förmåga att söka och
sammanställa forskning med
relevans för ett specifikt
ämnesdidaktiskt område
6) ha förmåga att självständigt söka,
jämföra och kritiskt granska
forskning med relevans för ett
specifikt område och i relation till
professionen
6) ha förmåga att genomföra och
presentera en kritisk granskning
av ett vetenskapligt arbete, samt
ha förmåga att självständigt
använda forskning för att
problematisera och utveckla den
egna verksamheten och
professionen
7) Teoretiskt
kunnande
7) ha grundläggande kunskap om
hur valet av perspektiv påverkar
författares och forskares
framställning
7) ha kunskap om ämnets och
ämnesdidaktikens vetenskapliga
traditioner
7) ha förmåga att förstå, visa och
förklara hur valet av (teoretiskt)
perspektiv påverkar forskarens
arbetsprocess, analys och resultat
7) ha förmåga att jämföra olika
teorier, perspektiv och
forskningsresultat, samt att
bedöma och tillämpa dessa i
relation till egna undersökningar
och den egna yrkesverksamheten