GAMLAFALUKAMRATER

4 i , - l , r \ - .1.,.:

1979

FORENINGENGAMLAFALUKAMRATER

ARSSKRIFT 1979

FORENINGEIIIGAMI.AFALUKAMRATERSTOCKHOLMPOSTGTRO 2583-3

Hedeftledandter Maggie Ardell, BijrjeB€resnan, Manne Laneseth, Eij€ Moss-bers, Erik Sandbers, Svante Svaidstrom.

STYRELSE:Odfankde:Doce M^ts Laservall, Svea-vagen 37, 191 44 SollentuDa. Arb.08/13 15 00, bost . 35 73 14.

v. OrdfAnnde: Fijnakringstjm. BirgirlaNordlins, Apelvasen 20, 125 32 Alvsjij.Arb.08/787 38 02, bosr .99 59 08.

Sekrcte.arc: Rercslneeajar cunnar Sand.Bssemelg. 7 D, 811 00 Sandviken. Arb.026/26 49 30, bost. 026/46 19 86.y. Sekretente: Iut sttd Orjan Sdderberg,Ostermalmsg. 95, l14 59 Slockholm.08/60 21 17.

Skathdstarc: Kamtet Anders Johansson,Vivslavarvsvagen 165, 2 1r. 122 43 Ensle-de. Arb.08/22 34 20, bosr. 8l 32 01.

Klubbmatsta/e: Psykolog Ulla Lindgren.Solaingsvdgen 102, 191 54 Sollenluna.oE/754 37 54.

r. Klubbndstare: cynnastikdirektorChristina Nordell, LAgdngsvAeen4, 183 64Taby.08/756 66 52.

AnsyariE fait natrikel: Major Karl HerdVikbyvacen 38. 181 43 Lidinsi,. Bost.oa/165 94 39_

Suppleanter: Berysl0qenjbr Bdrj€ Bergs-man, Box 4867, Hokviken 791 00 Falun.023/139 72.Bibliotekarie Karin Nisser, HerrgArden 79020 Arycksbo. 023/440 12.

SAAR ocksa var XII:e Stortraff ett minneblott! Drygt 150 GFK-ar€ hade mdr! upp iFalun pa pingstaftonen. I en sedan sisr ny,renoverad aula ljdd de valkanda tonernafren en alliid lika ung DcF-orkester. Uni-formerade DGF-ere fi,rde in DcF-fanen.

Sa hngt var allt sie likt. Men sedan varalll nytt: en ny ordforande, som kunde hal-sa en ny rektor valkommen, och som kunde introducera en ny hedersledamot.HdSTMdTET 1978 hade lockar eu 50-talmedlemmar till VdshanlandsDala nationi Uppsala. V Dalas fore forste kuralorJan-Olof Montelius och inspektor HaraldRiesenfeld gjorde att vi kande oss bade val-komna och hemma! Erik M- Yrgald fOFhojde sunningen med sina oforliknelisavisor med lexl ochmusik avhonom sj6lv.vAR- ocH ARSMOTET h6ib pe Dahfdr,eningen i Stockholm. Hela strretsen fickfdmyat forhoende. Ny suppleer blev Ka-rin Nisser, Grycksbo. Efter supCn berartadeIngma Lindmarker, son till garile crddHotel-chefen i Falun ocb under manga ,relev i Falu hroverk. fran sin skollid i Faluroch om sina er som Svenska Dasbladetskorrespondenti Moskva och USA.

Nasra sidors hoglasningur Ingmars ny$utkomna bok "Till minner av en far" rerade aptiten tlll at! sluka hela boken! HildurKranrz-Jensen recerserar hrir i arskriften.NAR DETTA L,{.SES iir fitrhoppningsvish(istmdtet redan forbi. Men arsmotet arplanerat till 13 nars 1980 pA lngenjdrsve-ienskapsakadenien med cunnar Ham-braus, falustxdent med inlressanh syn,punkter pa mycket, som frdnsta dragplas,

Till de$ med hic'haec-hoc-halsnineMATS LAGERVALL

Redaktar: Hlldt KtantzJ ensen. Bragevr-gen3,19145 Sol le t r tuna 0E/35 2253.

2

EBB - efl rAlmeriteradhedersledsmot

E. BORJE BERGSMAN, bergsingenjdroch f.d. chef for Korrosionsinsiitutel, bdrjad€ i Falu hogre allmanna lliroverk hds!€n1923 och blev studcnt vAren 1932. I styrelsen fiJr Canla Falukamrater kom Borje in1972, som ordforande.

I Bdrj€ hade vi verkligen en arbetandesadan. Inle nog med alt han fick oss andrastyrelseledamoter alt arbeta, han lad€ sialvned €u storl arbele pa att bringa ordning ivart arkiv. 19t6. ioch med sin pensione-rins, hmnade han ordfi,rand€skapet. Bo-sattnineen i Falun ejorde honom till enlamplig kontaktman i hemsiaden fdf slyreLsen. Mycket av fi,rberedeiserna ldr Are$StorMff har legat pa Bdrjes axlar.

Fr o n 1973 finns i vafje ar$krift €n el-ler flera artiklar signerade EBB. B6rj€ harinlerljuat gamla falukamraler, samlat malerial ochskrivirom fd faluelever och larare. Och rapport€.at frAn Falun fdnlasl

Oenom att kalla Bdrje till hedesledamortackar Camla Falukamraler bonom torhans akliva L€dnins av fd.ening€n und€rfyra ar, f6. hans osjalviska och ansvars-

I -'l* ,tw

medvelna arbele fiJr fdreningen undersamma tid och alltjemt och fdr alla iniressanta bid.ag till a6skriften.

Str,rclsen

ATTBEGRUNDAStlunda sucka. klubbmnstarnr:

- Sniilla Du, respektera rnm,ihiigitideD och lamna Aterbud vid ev€nlueUt fiiFhinder snrr$1 mitjligtl

Yi lycker att det iir si roligt och stimul€rande alt anordna GFK-trailfar i olikaform€r. Yid en Stort.aff ned ming, dellaga.e bli. det dock till nackdel bnde fdrfesld€llagare ocherrargitrer, niirnigra utebli.utar attlnmna nterbud. (Snnl hnnde

Yid vn.a kommande l.nff!. hoppas yi ri se rikligl mingr - bnd€ viilktnd, och

Yi nr ocksi drcket lacksamma fair id6er och uppslag till hur !i skall arang€ratAra GFK-trailfar.

UUd Lin.lgrcrChristinaNoldeuklubbmnstare

Minnet av ett stort hotell- och en framgdngsrik farANDA SEDAN KULLEN BRANN, envdmatt 1934, har Grund Hotel fungenlson naenifik .an knns en nAnglaldar studentester och dd.ned jdnf.itlissevenenans. vi f d fotuetew., sonfo -satt inon GFK, har ju ocksn Grundsom attraktivt cenium far vtua trudi-tiorc a Storttdffat. vid d,eE t4llf kun-de ri bl a konstatera att hotellet Eenom-gir a grutdliS upprustning och ut-blggnad och stt natsolens nohriskasAld ned ofamirckad elesans och viiLdishet sar tjainst som saldfestmiua.

FAnitso ld^ttu man den entusiastit-ka laluskibent, som vid invieninse1930 rccensetade hotellet som "en rpp-levelse f'r turisten, en kdlla tillstohhetJarlatuboi. Fat en sAncs skull hat Fa-lun nktigt .jveftftfJat det oviga Swri-

Denna lokalpatiotiska hjiiftesuckfinns citend i en i tu utkonnen bok,dtir Gtund HAbl i hijgsta 8rud st'it i Io-kus. Boken handla. om Grands Ednda-rc, Arel F Lindnukq (f 1893, d t957)och Ar skrivd ar hats son, SV.D-jour-nalisten Ingmt Lindmarhu, som ut-git)it den pA eget fiflag."MINNET AY EN FAR" heter denoch iir egentliSen eu slags upptdcktsrcsai det JAlflutna, ett forsok att karthggskaftktair, drivkrufter och ndl hos ennainaitka, som v.trit "aiimast anhA-rig" i ett krallssekel, mensom nan iin-.ld inte ktigt lintknnna ilivet.

Hut vanlig iit inte den upplewlsen -och hur vemodig! Vi bryt oss inte om(e er didr buso) attfrdsa nedan finfbratdrur linns inpa 6s och kaA syatu.FA6t tr det iit fdrsent kAnns Jntgo.naaneeldcka, kaltke pldgsamt patdhgaa,

Ingnar Lindmo*en bok yiickernnnga tankat av det slaeet - och denvacker ocksd beun.lrun. Hor behandla.gtt ve*ligen hAgst pe$onliga nnnemed bdde distans ochengagenang. Detdr en fin och fd\gsla e beftttelse ondet oydlkon s "oit-bamet" till piganTilda i Rtssb!, Jattispojken son nedsnttliindsk energi ndlneclvetet atbetalsis frum til en katiitu son hotellnanav koltinentalt fo.nat. Santidigt selboken leyande och intressanta etimtalar den tid och de niljaer, som "Arel

F ' (sonen kallat horcn senonEdendesd) ve*ade i och de manniskot sonomaar hotom. Hiir hittar lalubot arnldrc drydtgar dtskilliEt bdde ydlbekanloch obekant. Och fat de tAgte tu i teminst histotiesk.irninget king G.andHotel spdnnande att ta del a.,i.INGMAR LINDMARKER, son harett fAdlutet rid ldrcverket i Fslun -h|n val eler diir Jftn 1942 ti 1947, dnlaniljen ltttade till Halnst.td - halpA GFK:S Jadntqan loeat fdteninee$nedlennat att efidls hans bok titt ru-battent pds, dys 45 kt. Du kan sktivadirekt ti lng,nat Lin.lmtket, Lusthur-backen 10, 161 39 Bmnm4 st skickalhan dig boker not pastJdtskott. Angeatt du tu medlen i CFK.

Det Jinns ndnEa a$nitt i boken, somdet kan rara motiverat att citera i rdrn6sknJt. Men jsq har stannat far ettkapitel, son spegla/ G/ai1d ul ett oean-liqt percpektit) - ba ets - och sondiini Ser perspektiv pd en tiimligenovantis bsmdonsnitjd.

O.det sAr tll Insmar.

HILDUR KRANTZ.JENSEN

Det wt barc ri.t ndske.adera.hoftancerudeju'bileuhsb)l.lersonAtel F toE pa siq kdkhdstdLuhiJamen, skriret sonen Iry

Grdrd HAkl pd Ase1tan saddnt det Jruhtoiaderid nalleh pd 1930-talet.

Lanesamr blir hotellet en grotta a1t upptac-ka, fylld av hemliea grngar. dofter ochfarliga dora.. L6ngst nere ikalls.€n arbe-|ar barnets mamnta bland specerier ochvinbuteljer. Hon ar klaidd ivit rock och baren vllldig nyckelkedja, son hon ra$larm€d i de dunkla ganearna for att jaea xn-dan rattor. Maskinisten PeLtersson bar vedoch skdter de danand€ pannorna. Sa m6stedet hta idjupet av eft fanyg. Tvatterskor-na manglar n€d grova dverarmar inne i ensiandist angande kammare, di! gasternaslakan. harddukar och borddukar skyfflas ien aldris avsluiande strdm av hoi€llsnuts.

Fllckorna i kallsklinlen fnitlrar och\kammer bort med go1t. choklad, gradde

Emma och Gloria, Thure och Birger- miinniskor i ett hotellhem

Man kan lara ero$handlarbarn, bilmeka!ikerbarn, bokhandLarebarn. bondebarn,arkilektbarn, brevbararbarn - ingentingkan i indamalasigmed a1t la labarnpn ho-

Holellet ar fdrsL en gArd och en fasad,de! vita rappningen och fdnsten sluierbarner vairld, Larnet fran kdket ar griinsendll aventyrel. Gardens rytm har sin egerspannine. Ansan fran rykande hitstar, varmen f.an en sto. hund, springpojkar medhaftiga visslinear, pilsn€rbacka.na, som

elider lergs en jarnskena n€r i kalarmdrkre1, skratten lran kaLbkankorna, ruLleardiner som iar upp iresanderummeN idnst.r

En idllbk hotellttudgard hed nusikpavitjohs anno t 927 den harde til Nva hotettet son bter Axe!F Ladaa4" t , o ,wap. t ld4 to , Ja |naat " rJ .

och glass. Innanfijr kdksddnen, synlief.An sandhdan under varma dasar, sterden veldiga vita glassmaskin€n. De hamtarskopa efter skopa av dessertportione. u.des omltlisa innehall. Det rrinda barnerbjuds och la! sie snart att fijredra de fijFbjudna gla$pinnarna lran Sbratorgers ki-osker tramfijr den vattniea och mer larrar-konlisa hotellglassen-

"Tre spetor pd sjuan"Langre in, borton bauerjer av dryckeseLasi gula trasiallninsar, meter kassijrskan uppsprilen ocb stAmphr gAste.nas noror.Kiiksmeshren svettas vid dta spise!. Besldllningarna skriks och kon-fifmeras med de invigdas kod. Tre spauorpa sjuan. Ennledldk peelvan. Tjugofyranska ha stek. Sexton fregar efter sin

I hotellvAningen niger tant Enma, litensom en dvarg och med runt vitt har dverdet bekymrade ansiktets fina rynkor. Tant

6

Emma ar sraderska, hdmrad fren Snalandliksom farbror Thure, son star i lambu-

. . . Han h5nger av och han hiinger pamed sanna ofijrandediga artisher ochbockar sig djupt fdr varje d.icksp€ng. Hanundviker att se pa pengarna innan hanstoppar ner dem i fickan och han har nertr.l6n pappa att prala med barnet.

SkoLniltid vidrestaurmgbord

. . . Ldnsre fram ar sarden iotbollsptanoch pojken finner en ny horellmiljo. Hanbo. i nestan tva A. pa horeltet. meltan tvavillor. En del av en resandelanine bljr ld-genhet fijr fadiljen- Han gA. dlt skotanldngs en korridor ned skor som stallrs uttiU pulsning. Nar han kommer hem rilL ho,tellhemnet niger tanl Enma i husfru,skrubben bredvid vardagsrunmet.

PA f.ukosrraslen sitter han olta ensamvid ettbord i vinterrrlldgirden octr serveras

av uniformerade servibiser, som passarupp pa direktdrens pojke sorn orn han vore€n betalande gast. D€t ar bord 21, place'ral invid svangdorrarna rill kdk€t. Vit duk,askfat med tahdsticksphn, bruten vit servi-ett, hotellbestick med familjeDamnet -har kiinner han krogledan komma krypan'd€ nedan tidiga lunchgaster harklar sig i!imalsalen och fdrvanat tittar pa skolpojkenmed kdtlbullarna. Det ar en osannolikvarld fdr pojkens kamraler, som kommerhem till korv och smdrgas vid bordet, nen

Tant Glorir i tobakskioskenMellan farbror Thule i tamburen och faFbror Birger i porlierloeen lisger tobakskiosken med tant Gloria. Hon har en luckamot hotellsidan och en ddrr at Asgatan.Under frukostiaslen eller pa efFrnidda-garna slantar pojken in fren galusidanoch ldser forbjudna tidningar. Det 6r PinUp och Top Hat, tant CLoria Utsas inte seyad han ldser och det hander au bon hasdg! lagger Svenska Dagbladet dver bild€r-na. nar direktoren komner fdrbi. Pojk€nfalrvanar sig over att Unka pa pappan som

direktoren. Nu komner direktdren, sagertanl Gloria, ochbada stramar upp sig,litetskuldm€dv€tet. Direkidren sei lil€t fdrva,nai pa sin pojke, som sitter ocb laser Sven-ska Dagblader. Det edrhan aldrig hemma.

cloia, Birger. Thure - pojken ser deminte somanstallda hos fadern ulan som lie-rade. De hor rill en annan verld och efter-hand tanker han att de kanske uppfattarhonon med en sarskild spannins som chef€ns son. Men for honom ar de forunderli'ga ndnniskor, olikaandrawxna, som hanmoter. Deskojar om live! och sis sjalva el-ler suckar dver tillvaron med formulerin-som han inte ens 16st i bdcker. De blir ho-tellet fdr honom mer en pappan, som ddl-j€r sis inne pA en trekist kontor bakomporderdisken med den svarta krirtavlan forvickningar. De skAmlaf om gnskrna ochber411ar hislorier fren matsalen och rum-men. De inviger honom i en humor, somhan hdrt bara i radio. De blir hans vameroch fijrt.ogna ner an direktoren.

Fdr pappan 6r horellet inko;sler och be-kymme!. Av andla lar sig pojken nagor om

INGMAR L]NDMARKER

Fnin snt kontor bakoh portiedisken stlde Atel F sitt srundioe impenum "En ra .tshan, ehstotrdxt, eleeant kladd ka , lika fomel! och aniq, oJta oen.ttt utan att wra hdklrueet, altid iilsk-ritrd". Sa skildras hah ar deh son nihns honon fftr elarens .lasat.

6S-irsiubilarer ftirgylldeRektorsprcsentation - av och om Bengt M)trnds och Lugnetskolan - i enljthoppninCsfult renoverad aula, kfingelikrckmarsch eJter DcF-orkes-tern till Storu Toryet, ndtur i stan och besAk hos "Camla monnor" (:gru\)an) . . . . allt detta och en god och glad middag pd Grund med mangajubilarcr och fin fruncaise lick ri uppleys vid den tofte Stoftriitfen, hdrskildtud a\) Jai-Olof Montelhrs.

Den varma och soliea pingsiaftonen 1979lamlades cirka 150 av fdreningens med,lemmar till stortraff, den tolfte i ordniD,gen, i Falun.

TrAffen bdrjade traditionsenligt i denannu fungerande, ganla laroverksbyggna-den. Att huset inte ve.ka. sarskilt neddiletkunde alla d€ naryarande konstatera. Yttrefasadrenovering och en omfattede iEe re-novering gdr, att laroverksbyggMden fijren flyktig besokare absolut inte verke lis-ga i dodsryckningar - ehuru utdijmd av enhet del "expertis". Aven aulan, solenni-t€tssal€n, bdnsalen (kart barn har ju mAn-sa namn) har senomsat en senomsripan

Vad me forst lade mdrke till vid inka-det i aulan var att de gamla brum lAnsban-karna hade skatbt et fdrg6ngelsen och eFsatts av bekvdmare stolar. UppsiaUningen

av siltplaherna hade dndrats sa, aft denlpphdjda katedern langst fram hade u!-bytts mo! en talarstol, som stod mirt i sa-len, och ett stolarna placerats med fronrmot hngvaggens fonster. En fordel m€ddeila ar.angemang 6r, att den pendyl -skinkt av foreningen ar | 935 - som nanga generationer faluscholares saker! littntpa bade en och tva ganger under andlitsaskrivningstinnar, nu var i cenlrum bakom

Proeranmet inleddes med ininarsch avDCF:S fanborg till tonerM av "In Ziegeu-nerlaser", franford av DcF-orkestern.Det var vAlkanda toner fren hahningscer-monierna under httst- och abiturientbaler.Sedan fdreningens ordfi,rande Mats LageFvall halsat alla valkomna, iiverhmmdesordet till Falu cymnasiums nuvuande rek-tor, BengtMyrnas. DeDne borjade ned at!

.fedan IB92- da Elverket i Falun bor.jade sina stromleveranser - harmansa falustuderande "plussar" vid skener fran den elek-triska bordslampar.

Energiomsettningen ar 19?8 uppgick till269 000 000 kwh.

AB FALU ETVERK

festlig tolfte Stortriiff

;'"- 'qE

- ;

pres€nlera sig sjalv. Uppvuxen i Nordandhade han inga direkta ankniningar till FaIun da han lilltradde tjansten l9?6. Dockkunde han bera!!a. alt hans moder en genghafi Anders Vikar som lamre, da dennetjansisjorde i Sundsvall.

Rektor Myrnas informerade sedan onden plan€rade nya slorskoiaD pa Lucn€t.Han droe darvid paralleller med lillkomelen av den nuvarande hroverksbyggnad€ndr 1865. Tiink sa myckel billigare dei varalt bygga del Igengsatlandet a! nybygge!far nu tydlieenskjutas nagol pa framliden;SO har ej bevitjat medel fdr en byggstart

EBB nyvald hedersl€damot

Efter rekror MyrnEs' anforande tog varordfdrande Anyo till orda och meddelade,alrsryrelsen beduhr kalla f6reningens for-.e ordforande E Bdrje Bergsman till sin he-dersledaftot, En kortare presentation avEBB, om det nu dverhuvudtaget ar nod-lendigt, arerfinns pa annan plats. Den

outtrottlige EBB har ju utaJver sin fram-gengsrika tid son fdreningens ordfdrandedlen dgnat sina k.after at gymnasiefraganoch inom Forelingen Kultur och Miljd iFa]un kampat mot rivninssraseri och fdrvllrn av 41dr€ husbch miljijer- Av de krafti-ga applAderna att ddma var det €!t mycket

Progrannet i aulan avslutades av Krisii'ne kyrkas unsdomskor, son und€r ledninsav musikdireklor Mats Aberg franfiirdevalda delar ur ett progran, avsett fdr enkommande amerikalurn€. Sedan fanbor-sen regat ui, var det samlins pA skolsArdenidr den sedvanliga fotoeraferiqen. Kortetger att beslalla. seseparalnotisl

Xdnglig marschy:ig

Se stallde man upp pa Bergmashregatanmed fanbors och DcF-orkesier fdrmarsch mot Stora Torgei, Pe.man€nta ochdlfeliea ombysenader Hngs den samlamarechvasen gjorde att tlget stundom fickta lite viil krokiga vaigar. Men vj kom dock

ut,,.h tnot Storu rore?t. Io,o. Ctano' Rtddet.tedt

lyckligt fram iill Siora Torgel. Dar vanradebussar f6r rundturer i Falun. Under sak-kunnis ledning av museilektor Orjan Ham-rin och annkvarie Sven olsson fren Dalar-nas Museurn fanns det nojlighet att besebede gamla valkanda miljder och nyare delar av sladen Falu gruva och idrottsan-lag8ninsen pa Lugnei v& naturligtvissjalvklaranal.

Middag pi Grand med mingajubilar€r

Pe kvelen fdljde sa tladitionsenlig middaSpi Crand. Ett stort antal deltagare pa$adepa att samtidist bege sina studentjubiFer'Aldsta jubilarerna var Anderu Graab ochCar l Sv6rdstr0m, som f i rade 65-asjubileum son falustudenter. Nio 60'arsjubilarer hade nott upp, nanligen Gus-taf Bergstrom, Ragnar Falck, Just Guelavsson, Folke Karlstriim. Karl Naeslund,Einar Norclius, Eric ThorselL, Erlandwik-sell och Bengt Akerblom.

Av 50 nrsjubilarerna var sex narvaran-de; Erik Bjdrkman, Gitsta Daniels, PerHelldal, Elis Lindbers, Hary Duhne ochcabriel Aslund. Ett rjusotal firade 40- ochett liotal 20 arsjubileum.

Talens mdngfaldEn sndan hrr kv:ill blev naturlistvis talensantal nanga. Fdr€ningens vice ordidrandeBirgitta Norell-Nordling, sjalv 2o-Arsjubi-lar, hiilsade valkommen och vande sig saFskilt lill allajubilarer och foreninsens bas'ge narvarande hede6ledamdter. MagsieArdell ocb E Bdrj e Bergsman.

Fijreningens katenderbitare nummer ett.Kad HArd, hdlt hdgtidsialet. Hanlppehdllsig darid bland annat vid AlderslpannetmelLan fitreningens eldsta och yngsta medlemmar. Den 6ldste, civilingenjor IvarHansson ar fddd 1886 (student 1903) och

de yngsta ar fodda 1958-1959, alltsa enAldersskillnad padry$?0 ar. En av de allrayngsta medlenmarna, Ulrika Nisser, blevspeciellt uppmarksammad, de Karl Hardtill henne Overhmnade €t! av honom specialkomponerat halssmycke ned den kandadevisen HlC, HAEC, HOC. Ulrika fick viaven se langre fram under kvalen, dA honvar med och dansade flrancaise.

DCF:S ouvarande ordfitrande Eric Lennolf framfdrde sin fdrenings habningar

Vill Du kitpa bilden flan Stortriffen?Gruppfotot fnik skolgdrden rtnns att kdpa hos Gunna. RtddeBtedt, Box 624,791 04 Faluk. Pris30kr, Jornat I8X2O,lars. Desomu er stortuffen bestiildebildea och dnnu ejfA den, totde dnyoEdruetbestti nins.

Niir jag intespelar teaterstiljer jag glasoch porslinov fint mtirke

Gamla FalukamratenGeorge

GTHUNSTEDTFisktorgetTel. 023-202 54

l 0

i:,,*�

:

:

:

I:

tiit6

t

{!

: ,

: :

, ' :

1: ::1 :: ' . :

tai,:..::Ll: : , :

, . . ' ,

i::', , : :

: , 1

111't - t ,

f::l t t

f:.i:i "

r

Kt :

It , :r.x

' l i

,

*' , - ,

och passade samtidigt pa att sH €tt upp-skattat slag f0. bevarandei av gymnasietvidTroizgatan.

Talet till liirarn!Thomas Dotk, 20-arsjubilar. hdll ett be-jublat ialtil Hraroa, ddrnAngaav de kan-da namn€n passerade revy. Talet aterges

MINNSDU?Minns Du da'n ndrskolan slutalgamla nAltu lairurstutar

Minns Du Bobben, MinB Du Ko*enMinns Du Haneclou och Tu*enMinns Du Kapam e etKittisalla iitriil Aret tittb.Duson sittet har och.fiturMinns Du rcktot Ande6 YikarMinns Du vad de lade l.idetar rlet nAgot utav vtldeMinns Du pla och min6 Du ninusMinns Du X och minns Du sinusMinns Du CaesoL minns Du Catooch hans tal i RonssenatoInget ninnsjag utar dettaon Du ninns nd't st be.iitta!(Nog ninns vi dell Skiv en rad rill drsskdften.

De menga talen avbrots av arets abiturinter son dansade den traditionsenligafrancaisen - ert mycket uppskattat inslag.

var redaktor Hildur Krantz Jensen holls, ialet till mannen. Mer om detta tal iben-nes egen redaktitrsspalt.

Rektor Bengl Myrnds tackade sluiligenfdr naten. Efterson alla fdresaende talarei olika former slasit vakt om den gamlaskolan, taladehanforden nya skolan. Hanhoppades att traditioner och kunskaperskulle kunna foras vidar€ till den nya sko-

Kvallen avslurades med dans ocb mojlig-het fdr alla att prata gamla skolminnenmed varandra. Det var nog mrnga samlalsom bdrjade "Minns du . . ." Och om fy-ra Ar ar del dags igen.

JAN-OLOF MONTELIUS

t2

nngtiie det

liittaee

/iie d.is

,sam vill

li;lic" ,*nd

..Lveta ,t4ee

r , t lI f ll ,i . * : : : ,

: a, ; :

? $,t{

- " t t r

Gt0.i6st, sldtt, cannaldass - fahtsrhnasittet hodeu 79 dansdr francaise, dock ihte p'i crand(sa n st nes) t I on i Be I E s laq$a lon E en.

: , t : i'xli ir

,tt. ,

?

I

t 3

ALLA VI I HONUNGS- en katalogaria

frdn sekelskifte till nutidSIGILLUM SCHOLAE FAHLUNENSIS t'isat bin undet inflrsnins not kupolsamt bildterten MELLIFICIUM SAPIENTIAE. Sapientiae tu se^iltu ay "vishet,

insikt, (sann) kunskap". Fhdet otanliEa ne ilicium hat ett dlde onligt lexikonsirit otdel " hd n u n &r|| e * " -

Tnyialskola, tiircre* eller g/nnasieskola - centalt eltet uttokatisetat -HoNUNGSyERKET AR yART PLI/GG!

Sd saget ned stort e,terttlck Ka HAtd, som U GFK:S natikercrcrc och sontillhb det nlcket speciella och hagst inteAsiya sldktet "kalendeftitarc". Nu ha.han bitit tillor.lentligt ien bunt skolkataloget och har delge. hsn oss sina konnen

Den ar KarlHi beafietade nat.ikeln konnet dock inte att prsehtercs.fandni GFK:S drsskrift 1980. Deua oy tyti skiil:

Dels sakt6 faktiskt lortjatunde ]6sa persondata on en hel del medlemno\nyen on (yilket KH at angeliiqen J.anlbru) de allnlesta skiitt sitt uppg|btdn-

Dels hat - t,ilket knappast tit ndgon nlhet - trtckkostnade a dkat avsq)iirtoch strrclsen anset det diirlot ansk\)dtt att in@ aka drcsktiJtens o fAns ned ennatikelsd alta son hittilsskett.

Du som har dtilict samvete - nu fdr .lu alltsd eh chans att batta .lis. Skickaonstende Jullstandigr namn, drqdnq, Jddelsedata, Jlke och komptett adrcss(postnr) ti Ka Hird, adrcss se nedan-

FahkoIY och katalogerF(jreningsmalrikeln har ridigare serveratssom iirlukorv pn Hneden. Som makikelfd.are har jas faii fijr mie au falukorv pAtvaren vore en fdr medlemmarna mer loc-kande servering. Det kommer i sinom tidali framga av medlemsfijrteck!ingen.

Till omlaggningen har hort att idenrifie-ra varje nedlen i skolkaialogerna. Fdreningen har en svit sedana fran ht 1900 lillnuvarande tid. vid anvandningen har detvisat sig aft exemplaren fran h!02 och ht 32ar defekra. Plats fdr adh siva.el

Sarn.e 6r det ned walhallakataloger. Fdr

t 4

eningen har inga alls. Laisbibliotekets da-lasamling saknar l9l2-25 (Aven 1868 74och 1898 1907). flickor! Ett bra sa!! at!eynm bede biblioteket och fiJreningen aratt skanka era slrdexemplar rill oss, Da fyl,ler ri fij6r dalasamlingens lucko. och sar-ter sen ihop en svi! at oss sjalva, Deih arelt upprop! Adres:dril4 vikblriisen 33,181 43 LidingA. Overexemplar rerurneras

Under mabikelarberet harjag sa ati segasprungit jn och ut bland l9o0-talets allaslags skolklaser. Derhargivir mig€$ slagskatalogpersp€kti! pa hur skolansert urochfitrandrats sen sekelskiftet_

VERKETMandom€ns hiigborg

Sekelskiftets skolpilt "tentade in" i ettanoftast som tioerine. Framfitr sis hade hansju klasser alt gdrapA nioer: de tve hogstaklasserna bestod varde.a av tva erskurser("afdelningar"), som hette "sjette nedre"och "sjerte ofre",'\junde nedre" och"sjunde dfre", i siffror 6:l och 612, 7rloch 7r2. Sjutton lasavdelnincar ("klas-ser") hade l900titlsammans 335 elever.

Infitr fyran valdes mellan lalin- och real-l;nje (25 resp ?5 proc). H:ilrien av elevernaslutade efter fenman pA reallinjen. Ett !io-tal pa va.dera linjen fullfoljde till sruden-ten. Sista kullen gict ut 1909.

1905 infdrdes det laroverk som bestod avsex klassers realskola och fyra rinsars gymnasium (tiI vilket man gick fran khs 5).Den forsta realexamen genomfdrdes 190?och den fdrsla studentkullen efter dennaordning kom 1910. Ht 2? togs den t v sistakullen in pA fyraerist realsymnasium Gtu-denter 3l).

Till1928 en mansa nymodisheler hdrdeatt realskolans sista kla$ - med realexa-men dndrad till realskoleexamen skullepa$eras fatre intrade i realgymnasiet, somi

Ldt skol6 sonla iEtll sntbolituB elevena- snicktsnde nos ov flitda o.h kloka Un-

gengAld kortades med en ring. Den forstasludentlulen fran R III] fick vi 1931 .

Hnr kommer flickornaDe fd6ra katalogfdrda flick;rna hittas hi23 iLl Grcta Johdnsson ftan Str(imsund,Marsit Olsson ftea LmeL Maj Stfin7rcnach Anna-Stina ltlerr€r. Men 1924 dykerIngegittd Isaksson fren Holors upp inonareengen fitredem. Om alltCick vdl(vilketinte framgar av katalogerna) blev Ingegard1926 hroverkets fdrsta kvinnlisa elev hed

JulHedbergs6keri-o.b. valhint

ochpaliilrgt

l 5

r Ct A; r::&}1K**

En rwisk bild ay en a6Has 3:or (t 2-ariasar) i Scola Falune8is rid stutet av 1800-tatet. ndtture bendht 1890, all6a ett decenniun innan Ka Hards krohika bdrja.. t/i hor hitat totol i et atbum.tun C6tal Frednholn, GFK:S dneande knJt pd 1930- och ,to-tale|, don.rut titt fareniisen. (Ex-etuptet nsnar tit eftqt jtjd)

ykqlihga a, ar rjlka niippelisen ndqo4 torde wru i livet i das - haa sku e i sd lat ha Jytft IAO dr- heter ijknot ffin nrersta nden:

I : S Lindstedt, E Stenqrist, E Danieleh, Ej Erikson, C Jrcobsoi2: AmidColld, T Hedbqs, R Ntl4a, Einat Ktuhtz, J Fa6natu, ? Lejdsnbn, c Otteryren, Ew

3: ? Lejdstftn, H Bery, Axel Eiksson, Ea6 Munkle , Arnnar Cdte. E vah&ed| Osian n-

1: K Frclin, E lsnd E andson, Gustal Aade$on, Nits Sundslfin, Fotke tyinbtadh. E Sandblad.

VI KAN TRYCKNINGPROVA OSS!!!

DALAOFFSETABINCARVSVAGEN 6 .7SIAO FALUN

t 6

De forsta flickorna pa reallinjen bittas iR I ht 24. M€d nAgra bortfall och nytillskou dr de med i den R lV som tar studen-tea 1928: Dolis ,4relsso,? frtn Oskars-h^mlr,, yeru Ce.lerbers frAn Ludvika och1rslid fioru fren Smedjebacken.

Den for flickor siangda sa{eriea realsko-lan avvecklas Gista 16 in ht 26, Lrt 66 vt 34).Den fdrursatte re ar i folkskola. I stiilletinfors femaris och fyraaris realskola (fors-!a lr in h! 29, ut 55 vt 34: fiirsta 11in h! 28,ut 44 vl32). De fdrutsatte fyra resp sa.l Arsfolkskola. Forsta 1a vackt€ uppse€nd€ medsina tolv flickor pA bara fem pojkar.

1920 hade skolan 400 elever. 1940 625(419 pojkar,206 llickor). Oknins€n kansom syn€s helt skyllas pa flickornas till

stroftning. (Ldseret 38-39 hade dessutonWalhalla snudd pa 200elevet.Liiroverkels trettiotal sluiar mdrlt: loka-lerna togs i ansprak for regem€nlets mobi-liserins. Sjiilv hade jas som officersserse-ant trupp i musiksalen och materiel i kole-gierummet. Sven Ersman hapnade, nardenidrste han mdne var " vaklmdstare J ohans-son utkladd till fanjunkare".

Karl Vikror Johansson anstalldes 1926och pension€rades med ulgansen av 1957.Han var fanjunkare i r€serven. Upp€ iNorrbotlen drog han sig nannet "Orm

kokarn" eller pe traktens sprak "Cermi-

kokki". Dena ar fdr mig en pdrla i den avsprakman berdmda svenska dknaFnflo-

at X;Den vefkliea "Jlickinwsionen" iSCOLA FALUNENSIS iisde rum i bi)rjan N l%A-taleL da U. a. ebeer ftdn tvalha d wndrude awt.ffti ftickkolans sjdtte klass ti fiJlstagtmnasiqinAd i stort antal. FAr alt ltlqliga.e understryka att "nu .ir ei rtkliEd mtingaoch yi ai. hiir ltu att stan a" (.1w ta studeite ) sanlades santlisa flickor tiI cenasamJotogro.fetks i ldrcvetkspatuen hbsttetmiken 1932. Kahske kan lhgre GFK:arc identiJietuhdson manm.' eler famot i .ten leninka Jtocken

1'�I

Leroverket fdrgir

Under krigsaren var annat att tanka pA anundervisninssreform€r. Sedan borjade detundenfren. Folkskolan blev enbetsskola,enhetsskolan grundskola. Grundskolanater efler hand ut realskolan.

Ht 53 tas eD stuta 15 in (ut 55 ft58). Ht 56las en forsta l] in (ut 3r vt 59). Ht 6l fyllsrealskolan pe for sista gangen ned en t4 (ui4a vt 65) och en lr (ut 33 vt 64).

Ht 62 tas i s$ltet for lr in "enhelssko-

laff klass 7. Ht 63 finns srundskolansklass 7 och 8. Lasaret 64165 er hdgstadietkonplett. Den shta 4a reddar det Aret 6nnubegrepper liiroverk i belydelsen konbinati-on av realskola och symMsiun.

I symnasiet har man ht 53 tagit in en t vsista R Ir (studenter 56) och - efier tjuso-fem ,r - en forsta Rla (srudenter 5?). Ht54infors treeris allnan linj€ (A 13, studen-ter5?) .

Leseret 6l/62, det sista med komplettreakkola, redovisas i denna 243 pojkaroch

Z7 flickor, 490 elever, i gymnasiet 240 +2?9 = 519. Darmed passerades for fdrsta

sAnsen 1000-strecket (483 + 526 = 1009).I fortsiittningen hai d€t p€ndlat kring d€nnivan.

Walhalla likrsAHt 6l rar ett dddsdomt WalhaUa in sin sista16, ht 62 sin sista 15. Anda ar skolan 62-63 som allrastorst med 301 el€ver.

Fran hl 63 upptar walhallakatalogenaven grundskolans hogstadiun. Kilar gorentr€ pA helgad mark. Ordningsforeskrif-ter publiceras i kataloeen, naeot som tillskillnad fdn l4roverket aldrig behttvt fdre-komma inom detta valartade samhaue. Fi,'reskrift€rna tiger dock om fdrhAllandet

Den sista katalog€n galler ht 66 och daenbarl flickskolan (inte hdsstadie!). Denupptar en kla$ 66 + 55 och en 55, tillsam-mans 54 eleler. Med desas utsdng vnren67 upphdr skolan efter 99 ars verksamhet.

LANSSPARBANKEN- hemmabanken

1 8

Ilonungsverket bes(61

Skolans sista ,i som laroverk (1964/65) ardllika dess fdrsb ulan pefy ning av det fy-raerisa "gamla

synnasiet' (sista L Iv ochR IV stud€nt€r 6?). Det nya "forsoksgyn

nasief' ska vara tfearigt. Sadan almanlin-je finns redan. Ht64 s4tts R Ir upp igen ef-ler ett decenniums uppehAll Grudenter 67).Hi 65 bdrjarL 13 Gtudenler68).

Lasarer 6616? ar de1 sisla fdr det gamlagymnasiet. DerAr ocksa det fdrsta utan pA-fyllning av fositkseynnasi€t Gista kull€nstudenter68).I slauel dyker upp edklassGI i taten fdr "nya gymnasiet" (ut G 3i969). Fackstolan har fatr sim lva khsser(F I, F 2) och ger ifran sig sin fdsta kull.

Laseret ?l/72 bdrjar man i klasserna ILagga bort beteckningarna G (gynnasium)

och F (fackskola) och grr 6ver till 13 respI'�. Detaretarman franmevid skoians nu-laftnrle na6n: Falu slnnasieskola I Falu

Hr ?3 redovisar karalogen fdr sista gan-gen antalet pojkar och antalet flickor, igymnasieskolan 437 + 607 : I 044 (pro-centuell! forha ande 42rJ8). Ytterligarenegra er star pojkar och flickor uppraknade atskilda inom klaserna. Forsl 78179har de gemensam bokstavso.dning.

Utover undervisninsen pa tre- och tva-

afiga linjer driver skolan en antal special_

Jag i Fahlu skola gitt

Ulvecklinsen fran en nioerig skola med350 elever till en 1re- och tvaalie ned dverI 000 forefaller andra ver ldrenines rekry-teringsvillkor ganska grundligl. Men hur- dei vet vi inie. Vad bestenuner sinnela-gei? vdnnen Jan Yngsrron slddd€ i tidensitt medlemskap palredars ferieskola. OchGeorge Thunsl€dl har bara ett misslyckatintradesprov alt stata medl

Inom algang 37 har vi tagit fasta pa at!forenineen till hunanl pris haler reda pnvAraadresser. Dei underllittar for dem someljest maste forska efter oss vart femle 4r.

Antaler l€vande falustudenter dr dv€Fslagsvis 3 500. Riiknar vi da.till de skoL-kamrater som inte bl€v ialustudenter nenkanske anda har hjarta fdr samhdrigheten,och s, Walhalla fdFtes, blir rekr,4erings-underlaget fd! GFK lianske 5 000 pe6o-ner. Fdre!ineen haler 730.

Med an- och uppslutning i tusenlal hadevi kansk€ t o m kunnar gd.a begripligl att\etr honungsve*, SCHOLA FAHLU-NENSIS, har sin rltlaplatsinne istan, fttei en oknue skossbacke inom Falu storkom

KARL HARD

MYNTGATAN 45. TEL, Onlfi47,-fig 57

Vdlkommen att fira med oss

l90a-1979

19

Niir vi jubilerar igenLiten visa att le it

Jubilaer drju Atligen aktue a i GFK:S nedlenskatler - vikunde ocksti gladja ossat att fleru studentku arfo agt sina jubilqet till StortdfJen, son nppo erus pd

Yitl e er ttanltu Stortriu:.far bli det slike isen studenfiftlfot dven ftunsent(vatl avsdngsbettset iin konmer au tubricens - och dyen on det avskaflas!) ntlJtonnalar desso stunda dejrbil'er dteryer ri htuen tankeydckande usa, som viavlockat fijdattarcn, tubadurcn m m Erik M Ytgtt.d. Med yissa tidsjusterineatkan den nrttjas och artjutas ocks,i dv lngrc drydnsat.

Sjiily Ar Etik M 3I:s och skter denna suck" son han bltssamt kattat si

ats-ter, ti sin kuus 3s-tirsjubikumft Atski isa d. sd.

Erik M ha. ordet

D€n har diktensr en tids, och lotalrela-lerad variation av lemat i fru Lennsrensvemodiga dikt "Pojkarn€" ("De blivitman i staten. de forna pojkarne"). Man i5s-Arsaldern har ju skadat mycket och ge-nomskadat aiskilligt. Illusionerna, "de ku-liirta lyktorna", har kanske slockna!.

Motet med den skolpojke (resp -flicka,reds. kommenhr) son en sans var jas,kan bed€ fiankalla ert roat leende ochstamma en till begrundan: Vem hade ratt€gentligen- skolpojken eller mannen i sta-

Men fdr den skull har vi itrte slutai medatt feffas vart femte er - inle vi i ergAng3 1 .

,; -.1

- r t _ ,, , , , ,

t,

I931 tiT studenter lirar 35 ti.sjubileum i Falun, 1966.

20

Pd den ticlen det begav sic. Erik Mattiasca.lssoa(Yrsd )- studentfoto 193I

Anno u davarnandd,nittonhundtutjuSotvd,bld i blicken,len i skdrct,s ka k is inJdr l.ixfdr hai rc t,proppadJu aritlusioner,spiind ar h'ga Imbitioner.Sktivet stod det pd rtit panna:"F de|rii|ta, sknna, sanns."

Nio tir - tdnk- stsvlsattaned att plugqq ochaxfatta.Stafta ftlb och adjektiv

Formler, ,irtol, rin, resonvarvdr dagligo runson.Kiirc bfider, sina ra'riftbblande "anoanavi".

Nija, siinre jobb kan fiknosdnattt inas ialt m nas.Andd! SkAnt ax m.!n blitt kaoch harsluppit sitta krar!Fast min bdmdom .ir mis ka\nt den blira diir den iir.

I kl.ssrun, nappo, kotidor,al.lriq ndrkt ar tid o.hdrleva nd nitt bamdonsjaEtill mitl sisla andetag.Fdjetsen nitt ldtta stoftupp till EriShetens loft.

DAt- i sannd ainglasdtk -

ner pti Falu lairorelk.

ERIK M (CARLSSON) YRGARD

"Annorlundavarm di"

Ydru ba - och unEdonsjag

(Barnet tt ju nannens .fade.ock fo r folk i litnes rudeL)I klassrun, konido.ea tnppo\bwta t fdn6 rtirs pappot,

cossarlftn dd ljuva tiden -nen de kan.les inte \)id en.

De hu hoppet till sin tin,'r'i hdr bli\rit nogna mdn.86 doftsparcdisets nnEalkaa nan inte Iti fdr penq4lSthman hact pd skaueskalanser man inte fdrsta svalqn.Gubbar, sakra uli korkenhamna I 16 tt pd k at ns loto*en.

2 l

Frin fiider flr det kommet' Bertittelsen om tvd silvbergsbor

som brdt sin malm - pd skilda stittDet y en adesnva i djupa skosen 7 kn NO on Falun, son farde nis pd sp,iren,betut a/ Bade Berysnan i dema skildring dy tva Silrberysbor, far och son. Pdbergmastar*iimbetet let.lde nan fran hsntllinqar on gruyaa, bl a Etuykartan Ar3a9 "ijfver Homberys-Gr4fvan beliige d hennanet Skuggot|et i Sundbo s soc-keh, Koppaftelgs ldn".Iden tillkaftan h'runde beskli\)nineen sttr "Gtujvan egesaI skouiirarcn och oryelnisten AdoU Andenso

i Grii6hannar, SiAberys soc-

Skollaiftrc, otgelnist och gnvAgare yat en egena od kombination son jae vi eun.lercaka ndmarc. Genon o*iytorckninsat och interyjuet ned dldrc peEonelhar gruvan fdtt konturct och AdoA Ande^son tri t flam * dunktet. Men met ansA: j.lg hatatven blirit bekant ned sonen Ko Adolphso4 falwcholat, kotlttsanta

CarnlaFalu-Karnraterhdller den b.isto konrokten med lomoygoeniiven i fortsijttningen genom golnlo vAlkdndo

Falu-KurirenDAIaRNAS sr6nsrl rtDNtNG

o f to c i t e rod- en rosl som hors- en lidning som mcirks

- e t t ovon l i g t b ro cnnonsorgon !

22

- till siiner skall det gf,Adolf Andersson

och Ilombergsgruvan

Adolf Andersson fdddes den I nov 1844 iKila fdrs., Vastmanland. Organis! ochkyrkosangarexamen i Vasteres 1867. Liira-re i Gurtafs och &i.efte! (1872 - 190?)skolarare, organist och klockare i Silv-berg. Flytlade l9l2 1iI vasteras, dar hanavled den 7 dec 192?.

Som hrare beskrivs han sa har: "Had

hade inga bestanda undervisningstider.Barnen kom pe morgonen och iick ea hemna. det blev mdrkl. Barnen fick eAi skolans, hnse de vill€. Han var streng mot poj'karna nen snalLaremot flickorna. Pa gam-h dar hande der a!! han somnadepa leklio-

nerna. Hanhadeer stor nasa som han pre'parerade med massor av snus." - Andrasagesman vitsordar shengheten men ockseordnineen och dhciplinen.

Han var uppenbarligen "en klockariarson skulle allt bestyra". SoIn sockensrrivare hjalpte han folk tiLlrafta med skrivelser tiu myndigheter och andra. Han Yar bla ordfOrande i Sparbanksnamnden i hnetoch i Dalarnas Nya Brandstodsbolag, godnan for tillsyn av fdrmyndarskap och vac-cinatdr(l).

Tillsanmans med husiru och fem barnbodde han i ettrum och kdk, jante skolsa-len inrymda i den nu rivna sockenstuganintill Silvbergs kyf ka.

A.loAAnce6son(1814 1927)skollarure otEelkitt - :ltufigare

O6taJ lI Adol.f och Ka Adolphson studerulrtsk silve anna Jftn 1608. F.Eta s.thsentdLfad\ de son itns stud.rchde i uppsdta

CruYdf iiren med brukspatron.En mutsedel av 24 mars 1874 berettigadefolkskoUilraren Adolf Andersson, och nes-ra penoner till "a!1 med arbete belaggaoch sa hdse Grufwedriften i behofigordning underhales, sig tillgodogi,.a - . . . Hofnsberss Jerngrufvan, hvil,ken . . - er behgen a Brukslat.on Carl GWestblads i Cassarfvet stoesmark . . . "

Sex ar senare skedde "en fdraittning fori i l lde lande af utmel f6r - . . .Horn-bergsgrufvan", under narvaro av bl aAdolf Andenson och namnde Wesiblad.Cruvan befanns da vara bruten iill 12 mdjup och hade blollat en ca 2,5 m bred fo-rekomsr av jllrnrnaln.

Kotxnanditbolaga

Fritz Petterssons

rAncxlxorl

plhtvw stdrttasortenngi branschen

Ho thbery$rrw n - ld n gdsn n t

Den l2 In djupa sruvan ger anledning tillfragor krine den tidieare brytningen. Upp-gifter i Forsslunds "M€d Dalalven . . . . "

och i Ffedrik Clasons "Furudals Bruks his-loria" tyder pe alt Hornbergsgruvan undermitten av forra seklel var en av mangamalmleveraldrer till de bada nasugnarnalctholmen i Riiftvik och Tenninge i Skat-tungbyn, tillhai.isa der under denna lidblodsbande Furudals Bruk i Ore.

Fijrmodlieen skedde forninge! huvnd,sakligen pe vinterfdre, m€d utnytljand€ avs j o s y s i e m e n G r y c k e n . . . T a n s e n . . .Gopen lill Brenas udde i Insjitn. On varenvidtog s, en forsline lill sj.t$, fdr rilkenman anvande seglandejakter elier angbals-

Hornbergsgruvan

under 1800{alels slutCruvka.tan gOr de! mojligt a1t bilda sis enuppiattning om hur arbetet bedrilits. Franursprungligen l2 m har de! rir 1890 nalt cat5 m djup. Som mest sy$elsatte gruvan 15man. Under aren l89l - 1898 brtits sam-

manlagt ca 18000 ron berg, varur skraddesca 10000 tonjarnmalm med enjdrnhalt av50 55q0.

Fdr uppfordringen anvandes en i Eng-land tillverk;d lokomobil som dr€v ei!uppfordrinespel. Malmen fraktades vin-lertid pa slaldar pe en viig som io.lfarandekallas "Malmvagen", till norddsta andanav Varpan och darifrAn pn de$ is li1l Norraslation, sammanlagica 10 km. K nden varDomnarfvets Jernverk.

AvvecklingenAr 1898 trottnade AdolfAnde6son uppen-barlisen pA a1t vara gruvaga.e. BergslaSe!fick kdpa gruvan och vad darlill horde fdr10.000 krongrkontant ochen viss avgift pr

ton malm- Efter nagra Ar upphorde gruv_bryining€n. Gruvkartans utseende tyde! pAatt rnalmen helt enkelt sinat.

Naeon lysande affar kan sruvan knappast ha varit. Den sav emellertid arbeieoch kontante! at et! eller et! par tiotal a.be-

iare, valkommet under en p€riod dnemigrant- srdnmen till USA var stark.

AdolfAndersson maste ha hafl en osed-vanlig taga och varit modig som kasiadesig in ienuppgift fdrvilkenhan intelar ui-bildad. Den soda tagan fanns ocksa hossonenKarl, om vilkenjae nu skallberatta.

Xarl Adolphson - adyokrt, donator

KarlAdolphson fdddes den 30 juli 1884, iS;lvberg. Efter sludentexaneni Falun 1903blev han Ar 1906 juris utriusque kandidati Uppsala.

1915 iippnade ban eeen advokatbyra iHehingborg ddr han sedan stannade helasit! liv och hade flera fitrtroendeuppdrae.1914 gifle han sig ned Marta Pette6sonfren Lensby sard i Badelunda sock€n ul-anfor Vilsle.As. Han avLed 1971.

Int€rid afi gi pi tester . . . . .Vid sdkandet efter uppgifte. san6l onAdolf Ande6son som om sonen Karl har

lVu annu sxr)rre ualncljligbeterI GTAS(IGON och KONTAKII.INSERFtir sryn u ndersdk n i ng oc h ko n t tt k t I i nser

BESTALL GARNA TIDIT 1 , , | , , 1 ,ror Prqvntng 4v gt1')gan2-Kar.

KOM N,\R DET PASSAR ERI

OSTLUNDS OPTIKFALu Svardsjoqalar3, le. 023) 142 8, 107 oz

Holm@lan 17 , le . 023/217 11MOBA K6pmangaran 3, rel.0250r 106 42SVARDS-rOl6pper r redaqan E.a246 i Ia1 10MALUNG Postsatan 4, te.0280/100 89

25

jag haft sior hjAlp av Karl Adolphsons ma-ka Marh. Fran Karls tid vid var skola be-rattai hon t ex en handelse, intressant fran'fl€ra synpunkt€r; dels 6r den annu elt be_leeg for att fijregAngaren titl dagens gym-nasieskola inle var den herre- och rikemansskola som maneen vill havda, dels visar detr vad en stark vilja kd astadkom-

Det hande sig namligen under negot avdetta sekels forsta ar de Falun gestades av€!1 teatersalskap a1t skolans .ektor inf(irb€la klassen fastsloe: "Du Karl, som :irstolans iattigaste elev, du har inte red attsApaHamlet" .

Men Karl lrdepengar for det han ansegviktigt. Den gAngen hade han geDom tio dretirnmen for privatlektioner Al kamrater skra-pat ihop de tva kronor hanbehovde.

Episoden ar belysande f0. Ka.ls install-ning ocksa hngre fram i livet. I bdrjan avsin advokatbana, da han hade €n manadefttn pa 100 kr, kunde han salunda spara 25kr gerom att iita pa ett scbabbigt kafc, fdratt fa rAd att kdpa nagon vacker sak.

"Niden att bli s3mlrre"

Och nu arvi inne pe KarlAdolphsons sam-larintresse som han delade med huslrun.Samlander skedde dock inte fitr samlandeisegen skull. Karl Adolphson blev en /d.dsamlare. Sin sanlarfilosori har han sjalvforktarat sa har: "Sysslandet med konstenoch lirbraturen giver ets liv sadan lill-fredstallelse, beikar och fijrdjupar enshela lillvaro och lamnar en sA undelbdasturder av njutning och lrid ati alla upp-offringar och all tidsspillan blivit rikligenersatta. Darfdr ar jae djupt tacksam, attjag fatt nad€n alt bliva samlare".

Makarna Maria och KarlAdolphson harvisat stof eenerositetoch htit drygriiotaleimus€er ocb institutioner ta enor vardefulladonarioner. Eftersom samlandet varit fdrenat med kunnighet och omsorg lar donati-onerna et varde Hngl urover der materiel

26

Donerade Linn6biicker

I lansmuseet pa vasteras slott finns ett heltrum jAmte ett angrAnsande utrymme agnatat Marta och Karl Adolphsons donation.mer en hundra pjaser av svenskt porslinfren 1700-tal och frmat Mariebers,Rdrstra.d, Gustafsbers m fl samt silveroch tennpjdser, daribland eh tumlare, till-verkad l?79 av Pehr Wilhelm Hamngren iFalun.

Vaxjd har gynnats d€ls genom en ytterstfdrnamlis Linn€sava dll Smahnds Mu-seum, dels s€non en bokgrva- drygt 300bitcker om botanik - till Stifls- och lands-biblioreket. Linneeevan till mus€el omfat-la. 370 bokband, darav 48 av Linn€s egenhand- Delvis galer det sallsynta originai_upplagor, den markligaste ett synnerligtvacke exemplar av Horlus Cliflordiana(400 sidor, 37 kopparstick).

Samlingarna i det Adolphsonska Hel-sinsborgshemmel bdr till Sverises stdrsta iplivat ago, inte minst av biicker. I bokska-pen nms speciallitteratur om silver, lenn,keramik och ponlin, glas, llockor, bota'nik. Dala-inslas finns ocksa; en magnifiksamlins dalmAlninsar, phqnynt av koppartiUverkade i Avesta, stadsplaner dver detgamla Falun, verk av Zorn och av falugra-fikerna Axel Fridell, Stig Borelind, HansNo6bo och HelgeZand€n.

Somt fitll pd hiilleberget . ,,

Man talar ju om givandets eladje. Mengliidjen ar inte ga.anterad, det har makar-na Adolphson ocksa fatl uppleva. En besvikebe ar fdrenad med en seneros gava tillMiirta Adolphsons fitdelseforsamling, Ba-delunda. Tyvlift arerfinner vi ocksa Falunpe den negativa sidan.

F6r tio ar sedan fick Falun brev fren makaina Adolphson ned tvenne vardelulladonationserbjudand€n. Den ena donalio-nen avbojdes den hade inte beroringmed Dalarnas hisioriska utvecklins. Eftereti halvars fafang vanian pa e$ slutgilligt

-ail -

r'l '

" ' l

..$^ ;

t 7

ManaochKatlA.lolth:.nlit!..1o,rLirftedrantiltVa\jnhluseunJ.jrcrr<inlda.tletlj9iq.

sva. ifraga om den andra donationen drogsdenna in och pa se sau kom lansmus€el iVasleres atr fi den porslinssamling ochlansrnuseet i Vaxjd den Linnegava, sorn

Atr Falun inle kunde bereda plats at Lin'negAlan kan fdrklaras av att dess omhan-dertagarde kopplades samman med valdenav Selma Lagerlofs-samljngen. Som be'kant ligger d€nna fonfarande nerpackad il r d o r . . . . .

Karl Adolphson ville ned donationser-bjudandeha till Falun visa sin skolstad ochsin fddelsebysds residensslad sin uppskatt-nirg. Det er vemodigt konstatera attframfor allt det obesvarade donationseFbjudand€t om Linnegavan skapade en bit-lerhet hos Kall Adolphson vilken ftirmor-kade hans sista levnadser. Skriftvaxlnsoch pesonliga anteckningar visar detla.

VAr skob ihAgkomm€n

Den 28 maj 1953 skrev KarlAdolphson eltdonationsbrev soft borjar: "Da jae idasfiir 50 ar sedan avlade sludentexamen vidFalu Hosre Allmiinna L6rov€rk har jas ve'lat fira m innet harav eenom alt upprata enstipendieiorm pa Tiolusen (10.000) kro'nor, benlinnd Marta och Kall AdolphsonsStipendi€fond". Genom stipendi€t ibag-kommes i fdrsta hand fdnjania latinarelran Silfbergs socken eller lran de$ grann'fdreamlingar. Nagra manader senare and-rades donalionen selunda. att kontantbeloppet ersattes ned 100 s! industriaktier,med tillagget au l0 proc av fond€ns av-kastning arLgen skulle londeras.

De senasie aren har stipendiebeloppenrdrl sig om manga tusen kronor och llJr-delab pa ett flertal stipendialer per termin.

De brdt sin mslm

Efrer ait ha agna! mig ar att fiirsdka kom-ma tve for mig fran biJrjan heh okandapersoner inpa lvet har jas lyckt mig finnaatt dei er nagot speciellt son lorenar de$atvA, trots deras skilda levnadsoden.

28

Fadern, Adolf And€rsson, bidt bokstav-ligen talai sin malm men hans fyndishetkom se smaningom ar1 sina - elt inleovanlist dde i gruvsanmanhans. Sonen,Karl Adolphson, gick med samma energjoch okuvlishet "pa djupet" i bildlis be'merkelse med sitt sdkande efter gedignavArden. Honom fitiunnades ettmera fram-gangsrikt och besteende resultar.

E BORJEBERCSMAN

ABBRODERNARYTANDERlAt uN

te le lon 023-18660

Viirmenh6llermon

sdkert

med

ERYLPOnnon

Kan du klarafalumdlet?

Son ett apropd tillKa.lHdtds kata-loga a iden httrd/ssktiJten kon ettbter lntn en sdtdeles specie ned-len (se Ka es artikel) ndmliSen denkdn.le JalrptoJile , skddespetdrcGe.'rye Thunstedt. Sd hit skretl

Kak du klarafalundlet? Det iit natt

nos jas vet hw det statas! Jag t)alti liten sti jac baJtjade skolan 8 ,ircannat - rdntju galinrttu?"

Och sA fdljde en liten laistirnins idet ddh nAbt - en typisk thunsted-tarc, kan nan sdga. YanAgoda,GFK:arc, tests et sjiilra! I vnstufa kan ni ju rinsa Georye .'.h beom tiversiittnine . . .

Trrinq med Thunstedt!

il :x - i

' ! - ' i

I T :

Nirja skull bi strdent

Jo nu skani fehdra. Jo hd va pA ha v isa a1tmagistdn son ja seck fd feck fd sa att jastull in i Larovarka. Sa han kon hen rii dsen iittemidda a saltsae ikjdkssdffa a sa.

- Jo hdni, eran pdjk ska nog 1{larov6r-

- Na ha skiint an. sa fassan, Men mo$san tog 6li1d lungnarle sa.

- Vi kan fdllresonera om a.- Ockan ska belala ha de, sa fassan.

Jo sa 'nagistan. Pdjken d begrvad s,jag sk4 hsa ma an. Han kan hupp ova etlpar klasa sa bint d sadyyt.

A sa valt a. Ja lasle a grina A sa valt hap.ov. Ha ceck in tsatokut .

Ja, dedl imerakning hasprack a vat tsali ljylsut. Laran hadd pangsne a va kroku iryggan a va sval! i oguna. Han !j6od inmag ie! !h i jnasasaan.

Hu myuju b j lTgangur29a 36?lnna ja han svara kom han ma e ny fta-

ea. Lika my$ju siffru. Ha vant sa edtt tiislara pa en eeng. Ni ja glappa sh e stull

- A nu vat! du tysst sa an a begla svaltpamag.

- A du komma f ranfe ls idaavaa sa an.

A sAeeck han trdnftas. Sa slutamlrL fo-

Men ja tog hemnd fd ellt femti nr kom

ja di! son larara. Men hd a€ aanhistoria.GeorgeThunsted!

:

" - ' :' i

' - . - - :' - - ' 1

. i. :

l- : ' i- l- ' I f i

ITi ' r l " '' t t ' ,xX

" .

Oeorye 7' hine[ son 12 ntihs. Bilden taes a t-

29

Maning med meningDET FINNS lraditionella taltyper, som

vi alla drabbats av vid diverse tiltfdllen i Iivet, I ex iacktalet till vardfolke!, talet tillfestforemalet, fOr kvinnan och for rnan-nen. Emellanat hander det val ockse attman hamnar som subjekri sammanhanget,d ! s sjaLv nodgas framkvada nagot avovannamnda t.aditionstal aven om maningalunda ar overtygad om nitdvendiehe-

FOR MIN DEL talar jag sAhnda hellrem€d mannen anld. honon. Jag har alltidtyckt att han lalar se bra for sig sjalv. Ickeforry fam jas mig pa senaste Stortaffensdende pa podiet i Grands vinierbadgard,kaimpande med en nyckfull mikrofon i ettdristigt f0rs6k att dverrdsta de! glada falu-kanratsorlet med nagra sma, sma kar-

(Ne, ska jas vara arlie har jae faktisk!en viss faibless€ f6r detla specieUa slakte.Min far, Einar Kranrz. var en envis dalkarloch finurlig falustudent, som jag har attracka inte ba.a for min lillvaro utan ocksafdr mirt medlemskap i GFK. Redd vid relativt sp:id nld€r - min allbe - tog hanmig namlig€n vid banden och introducera-d€ mig iden trivsamma fdBamuneen.)

SLUT pn parentesen - Htom oss etergatill pratet pa podiet. Derom kan jag des-barre fatta mig kori eftersom jae vid dethar laget lyckats eldmma det mesta, Dock

30

minns jag mycket tydligt slutkhmen, fdrden hade jae knyckt fran en verkligt pro-minen! dalmar - den legendariske lands-hovdingen Bernhard Eriksson, sorn pa minlid (i mitten pA 30-!alet) var l6roverk€ts in-spektor.

I den egenskapen avilade det honom afthala hogtidstalet vid varlerminens avslurning. Tiderna var bistra. arbetslosheienspokade dven de for ungdomen, och Bern-hard sAe en smula bekynrad ut, nar hanvande sig till Areh studentkull, vars fran'tid ingalunda fdrefdll att rimma m€d studentsAngens ldltesrika rader. Men den go-de optimisten Bernhard fornekade sis inte- han avslutade talet med atl pa sitt tryggadahal rikta en kort och karnfull maningtill de nya vitmossorna:- Hd nodd'dppo, pajkat!

De! var allba dessa bevinsade ord, jasciterade. For det iir ord med m€ning for"pojkar" i alla Aldrar. Och av alla kdn -

NU AR DET DAGS att aktualisera demigen (idrlAt, kare Bernhard i din himmeLon detblir tjatigt!) D€t fdrhAller sig sA attjas i och Ined den har areAngen av ,rsskrif-ten lamnar over redaktdrsjobbet till ennycket yngre GFK-are, Jan-Olof Monteli-us, siudent 68, f d fdrste kuraior pe VDala och f n nitisk gravare (= arkeoloC) iden riksbekanta Rikssropen i Stockholm.

FORHOPPNINGSVIS kommer du inteati fdrdjupa dig enbart i det som gammalioch fornt ar, nar de! gdller GFKakriften,Jan-Olof. Grav fram lile brokola och !o-kota tine och tilldragelser ocksa ur de se-naste falugeneralionernas minneslagerlDet ar valbehdvligt och viilkommet. lnteminst med tanke pa 8o-talets fdrestaendeomvalvningar pe var s a s lokala skol-

Att vara redaktdr har sina poanger -fast stundom tan dei forstas ocksa bI ettseetslit.Sd hd nodd appo, pojk!

HILDUR KRANTZ-JENSEN

T R A I N D U S T R I

GU5'AF5

BUIIKSINRIDNINGAR for alla branscher

FALU

N

FA

LUN

BESOKFALU PALS. O.SKINN AB

Slaggatan 4-6 O Tel. 0?3/179 fll

Det kinar sig!

l l

g E E EE E B E

E E E EE E E E

STORA KOPPARBERGS MUSEUMvid Falu gruva

I ndust r ih i ' tor iska och tekn iska saml ing-ar rc j rande Falu gruras utveck l ing ochStora Kopparbergs mingsidiga verk-samhet i gammal och ny tid. Kombineragiria et museibesijk med en spdnnanderundvandring i de ildre delarna av gru-van.

Oppettider: V ardagar hl lC.00-16.30Ldrdagar o. s6ndagar. kl 12.30-16.30Gruppbesdh ef ter l6rbandsanmiiLan perte l . 023i1147t e l ler 158 25

STORA KOPPARBERG

32

40 mil preparerade skidsper4 skidliftarStugor fdr sjalvhushe[Hotell/Pensionat

Vinterdppen campingplab paRiksskidstadion

Nara till naturen och god ser-vlce

INFO R MA TION / BOKNINCAR :Falu Turistbyra, Troizgatan 10,79183 FalunTel.0231836 37, 836 38