Gemensam målning – Hur vi bygger VI:et genom de

100-språken med 1-2åringar

Katarina Sandberg Martina Hansson

Trolletdagarna VT-17 åhörakopia

Syfte med målningen

Via den gemensamma

målningen skapa ett VI, där

barnen får använda sig av de

hundra språken och prova olika

tekniker.

Vi hör ihop med varandra och med annat som gror, växer, porlar, kryper, flyger… Vi vill vidga vår gemensamma förståelse för att vi är delar i det komplexa system som är livet på jorden.

Mitt agerande påverkar ditt

Ditt agerande påverkar mitt

Vårt agerande påverkar allt

…. Bakgrund: Vi anser att förskolan ska vara en plats där vi tillsammans barn, pedagoger och

familjer tar ansvar för en gemensam Hållbar Framtid. Att tillsammans ”odla” hoppfullhet och

lekfullhet, ge barnen möjlighet att använda det i sitt utforskande.

Vi vill låta barnen få många och nära relationer till olika naturvetenskapliga fenomen, ting,

processer och allt levande.

Trollets förskolors gemensamma syfte i

”Hur bygger vi tillsammans en Hållbar Framtid?”

”Vi behöver utmana oss i att

stanna upp och tillsammans

med barnen ställa oss i nära

relation med miljö, material

och varandra. Se

långsamheten,

upprepning och tiden som

en viktig aspekt i barns

undersökande.

Undersökandet och

utforskandet behöver få

slingra sig fram i barnets,

elevens /gruppens egen

takt.”

Våra valda verktyg i pedagogisk dokumentation

• Observationsprotokoll • Reflektionsprotokoll • Anteckningsböcker • Kamera/iPad

Nyfikenhetsfrågor

Hur samspelar barnen med varandra?

Hur använder barnen materialet?

Hur möter barnen varandra, materialet, olika tekniker och strategier kring den

gemensamma målningen?

Vad händer innan vi sätter igång?

Pedagogernas förberedelser

Pedagogrollen

- I organisationen kring den gemensamma målningen har vi som vision att en pedagog är dokumentatör - den som skriver, fotar och filmar. - En pedagog är medforskare - är ett stöd i barnens undersökande, genom att benämna och bekräfta det barnen gör och inspirerar dem till att vilja prova på de olika materialen och teknikerna. - Den tredje pedagogen tar de barnen som inte är med vid målningen och tillsammans med utepedagogen gör annat ute. Så här ser det ut om organisationen för dagen tillåter det. Andra dagar får samma pedagog agera både medforskare och dokumentatör. Som pedagog är det viktigt att ha en tålmodig hållning, låta barnen undersöka och möta målningen med sina egna strategier och inspireras av varandra - det kooperativa lärandet. Alla ska få möjlighet att känna sig delaktiga i målningen. Att få göra och undersöka många gånger om man vill. Vi går sakta fram…

• Var ska vi befinna oss när vi skapar målningen? Ska vi vara i ateljén, vilket då blir ett sätt att introducera ateljén för barnen, eller på annan plats på avdelningen och i så fall var? Viktigt att tänka på är också var vi ska ha målningen när vi inte arbetar med den för att den ska bli synlig och undersökningsbar i miljön hela dagen.

• Innan vi introducerar målningen för barnen diskuterar vi även vilka material vi vill erbjuda barnen. Vilka kritor, pennor, färger, flaskfärg, temperablock, penslar, stöpplare, lim etc. vill vi introducera för barnen och låta dem undersöka? Viktigt att vi har ett syfte med det vi gör.

Val av material och plats

Gruppkonstellationer

• Vi tänker mycket kring hur vi sätter ihop barngrupperna. Hur många barn ska få möta målningen åt gången? Vi tycker att det är viktigt att ha olika gruppkonstellationer, med barn som inspirerar och utmanar varandra på olika sätt. Att tänka kring barnens olika förmågor i egenskap av ex. inspiratör, observatör etc. Barnen blir på olika sätt i olika sammanhang, och därför är det viktigt att de får vara med i olika gruppkonstellationer för att möta varandra. Det är också viktigt att barnen får lära känna varandra, att bli ett VI.

• Vi valde oftast att ha 4-8 barn vid målningen åt gången beroende på

hur dagen såg ut. Barnen fick komma och gå mellan målningen och övriga miljön när de var fler. Avslutningsvis är det viktigt att tänka på att barnen ska få möjlighet att undersöka ett material flera gånger, i olika gruppkonstellationer och vid olika tillfällen under hela dagen.

Olika gestaltningar av vår gemensamma målning

En kartongskiva

En låda

Ett rör

Plexiglas

Hur laddar vi inför varje tillfälle?

En figur som agerar igångsättare, medforskare och reflektionspartner. Ett sätt att starta upp aktiviteten, introducera nya material etc. Har ofta en egen målning vid reflektionsväggen som hen och barnen använder som reflektionsmaterial.

Hur går vi tillväga?

Exempel på material och tekniker vid de gemensamma målningarna:

• Kritor av olika slag och kulörer • Vattenfärger – penslar av olika storlekar, stöpplare, rollers • Flaskfärger - penslar av olika storlekar, stöpplare, rollers • Lim av olika slag • Olika material att limma fast – garn, silkespapper etc. • Pennor av olika slag och kulörer – tecknarpennor, tuschpennor

etc. • Naturmaterial – ex. att måla med och att limma fast

Att ge barnen tid för att undersöka materialet på olika sätt och flera gånger, för att sedan få prova och utmanas i själva tekniken.

Barnens berättelse om den gemensamma målningen

Lokomotivets 1-årsavdelning

Blanka

Tillägg i miljön!

Barnens berättelse om den gemensamma målningen

Ringdansens 1-årsavdelning

Speldosan

stängningsdag 27/10-14

Återblick på målningen genom belysa den på olika sätt

Hur reagerar barnen? Vad gör de? Vad berättar de?

Reflektioner om våra gemensamma målningar:

• Den är betydelsefull för barnen. • Alla barn är delaktiga. • En mötesplats som skapar meningsfulla möten och nya

relationer mellan barnen – en aktiv agent. • Beroende av målningens utformning så erbjuder den ett

specifikt undersökande. • Dokumentationerna inspirerar barnen att vilja berätta och

sätta ord på olika begrepp. • Den är ett sätt för barnen att berätta för föräldrar och andra

besökare t.ex. vad de gjort, om kompisarna och pedagogerna.

Vad hände sen med

våra gemensamma målningar?

Kojan vid reflektionsväggen