Gemensamma ekonomisk-politiska mål:

Hög levnadsstandard ekonomisk tillväxtHög och jämn sysselsättningStabilt penningvärde (låg inflation)Balans i utlandsaffärernaMinska offentligt underskott och statsskuldJämn fördelning av välståndetRegional balansMiljöhänsyn

Målkonflikter

Olika prioritering

Olika syn på vägen till målen (medel)

Exempel på målkonflikter

Låg arbetslöshet och låg inflation (hög efterfrågan vid låg arbetslöshet ger högre inflation)

Ekonomisk tillväxt påverkar miljönDen största tillväxten sker i storstadsregionerna

motverkar regional balansBudgetmålen kan vara svåra att uppnå om man

vill ha en jämn fördelning av välståndet. Högre skatter kan motverka tillväxt.

Stor produktionLåg arbetslöshetHög konsumtionStora prisökningarHög ränta

Produktion

Tid

Liten produktionHög arbetslöshetLiten konsumtionMindre prisökningar

Låg ränta

Trend

Recession: lågkonjunktur (fallande BNP)Depression: extremt kraftig och långvarig.

Bygger på förväntningar om det ekonomiska läget hos företag och hushåll (Jan 2013 = 89,4)

Barometerindikatorn100 = Normalt konjunkturläge

Källa: Konjunkturinstitutet Hämtat: 2013-01-31

70

80

90

100

110

120

jan-97 feb-99 mar-01 apr-03 maj-05 jun-07 jul -09 aug-11

Indikatorn

Månad

BNP-tillväxt Sverige/USA/OECD

Hushållens skulder

BNP / BNI

BNPuttrycks som värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import.Om man i ett land summerar värdet av alla färdiga varor och tjänster som producerats under ett år får man fram landets bruttonationalprodukt.

Det utgörs av summan av bruttonationalprodukten och nettofaktorinkomster från utlandet. Nettofaktorinkomster består av nettot av löner, aktieutdelningar, räntor och arrenden, patent med mera som passerar gränserna; exempelvis aktieutdelning till boende utanför Sverige och räntor på statsskulden på de medel som är upplånade i utlandet.

BNI / BNPSveriges BNI och BNPLöpande priser, mi l jarder SEK

Källa: SCB samt beräkningar av EkonomifaktaNot: värden för 2011 är preliminära.

Hämtat: 2013-01-31

0

1 000

2 000

3 000

4 000

1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

BNI, mdkr BNP, mdkr

År

Inflation

Ökningen av mängden pengar i förhållande till produktionen av varor, tillgångar och tjänster.

I praktiken används Konsumentprisindex (KPI) som ett mått på inflationen.

Inflation

Orsaker till inflation:

Efterfrågeinflation ("mer pengar än varor")Kostnadsinflation ( "arbetskraften och/eller

råvarorna för dyra")Importerad inflation

(Inflation i exportländer eller sjunkande valutakurs i det egna landet)

Inflation ”via sedelpressarna”

VARFÖR MOTARBETA HÖG INFLATION?

Internationell konkurrenskraft minskar

Låntagare vinner sparare förlorar

Osäkerhet

Minskade investeringar

Riksbankens inflationsmål: 2 % +/- 1 %-enhet

Deflation: sjunkande prisnivåer

Inflation historiskt Ädelmetall har används som pengar under tusentals år och

är den valuta människor oftast väljer som pengar när de själva får välja.

Det finns en naturlig inflation för ädelmetall i form av att utvinningen av metall ökar. När det bryts mer guld och silver än vad som konsumeras uppstår inflation d.v.s. en ökning i penningmängden. När det konsumeras mer ädelmetall än vad som utvinns uppstår deflation d.v.s. en minskning i penningmängden.

Penningmängden kan dock inflateras onaturligt även med en ädelmetallstandard…. Forts.

Inflation historiskt I forna tider begärde kungar ofta in ädelmetallpengarna och

minskade eller spädde ut ädelmetallinnehållet.Detta kunde göras antingen genom att mynten gjordes

mindre eller genom att basmetall adderades till mynten. Kungarna stämplade istället på en nominell siffra och bestämde genom dekret att det mindre eller utspädda myntet skulle vara värt lika mycket som det ursprungliga myntet.

Ett finurligt sätt att göra detta på är att behålla diametern på myntet, minska tjockleken till hälften men öka kantupphöjningen. Myntet ser då lika stort ut som tidigare men väger endast hälften.

Effekten av den minskade mängden ädelmetall i mynten blev att mynten med högt ädelmetallinnehåll hamstrades medan de med lägre ädelmetallinnehåll användes.

Varför? Vem tjänar på inflationen ?Bankerna tjänar givetvis pengar på detta eftersom det är

bankerna själva som ger ut pengarna i form av skuld men återkräver dem med ränta.

Staten tjänar på inflationen genom att värdet på statsskulden minskar samtidigt som staten kan beskatta inflationen. Om en tillgång ökar i pris endast p.g.a. inflation och därefter avyttras kräver staten skatt på prisuppgången. Egentligen har det inte skett någon värdeökning eftersom priset inte skulle ökat utan inflationen.

Generellt är de största vinnarna de som sitter tidigt i kedjan och kan åtnjuta de nyskapade pengarna först. Detta eftersom de har möjlighet att använda pengarna innan dess att inflationen får effekt i form av högre priser. De kan således öka sin köpkraft.

Varför? Vem tjänar på inflationen ?Vinnarna är finansbolag, banker, centralbanker och

regeringar. Förlorare är vanliga människor som har fasta eller halvfasta inkomster och som tvingas skatta för prisökningar utan att det skett någon värdeökning.

Omfördelning av resurser från de sena mottagarna av nyskapade pengar till de tidiga mottagarna.

KPIKonsumentprisindex (KPI) syftar till att mäta

prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen, måttet beräknas månadsvis av SCB och är en del av Sveriges officiella statistik.

I Sverige har KPI ex. huvudsakliga användningsområden:Kompensationsändamål, vilket kan innebära att KPI utgör

underlag för justering av:Pensioner, socialbidrag och andra inkomstöverföringar till

hushållen från den offentliga sektornSkatteskalorÖverföringar inom den privata sektornPriser i olika typer av avtal

KPIAnvändning i stabiliseringspolitiska sammanhang,

Som målvariabel för Riksbankens penningpolitikFör jämförelser med konsumentprisutvecklingen i andra

länderSom ett generellt mått på kronans inhemska köpkraftKPI beräknas som ett kedjeindex, exempelvis med år 1980

som bas. (1980 = index 100)

KPIÅr Index

1980 = 100

1981 112,1

1982 121,7

1983 132,6

1984 143,2

1985 153,8

1986 160,3

1987 167

1988 176,7

1989 188,1

1990 207,8

1991 227,2

1992 232,4

1993 243,2

1994 248,5

1995 254,8

1996 256

År Index

1997 257,31998 2571999 258,12000 260,72001 267,12002 272,82003 278,12004 279,22005 280,42006 284,22007 290,52008 300,62009 299,72010 303,52011 311,42012 314,2

KPIEn vara kostade 100 kr 1980 . Vad hade samma vara

kostat 2012 om varans pris följt KPI ?År 1992 kostade en viss vara 199 kronor i Sverige. Vad

borde den ha kostat 2005 om priset följt KPIHur många procent ökade KPI med mellan 1989 och

1990 ?

Hur mäts KPI ?SCB ”köper” en korg av varor och tjänster varje månad.

Genom att köpa samma varor och tjänster kan man studera hur stora prisförändringarna på varukorgen är. Eftersom kvaliteten på varorna kan ändras över tiden, som när en dators prestanda förbättras över tiden, försöker SCB uppskatta förbättringarnas värde och räkna bort dem från prisförändringarna. (”Kvalitetsjustering”)

Vad som ingår i korgen och hur stor betydelse olika prisförändringar får, beror på hur mycket hushållen köper av de olika varorna och tjänsterna. En vara eller tjänst som det köps mycket av får en större vikt än en vara eller tjänst som det köps lite av. Därmed får prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps mycket av ett större genomslag på KPI än prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps lite av.

Faror med KPIPrisförändringar kan manipuleras genom substitution.Om en vara stiger i pris så förutsätter man att folk köper

mindre av den och istället lägger pengarna på något som minskat i pris.

Kvalitetsjusteringar av produkter ges genomslag i KPI. Om TV-apparater stiger i pris med 30 procent så räknas plattskärm och nya funktioner som inte kan väljas bort (Tjock-tv borta) som något som sänker priset. Men funktionen på varan är den samma.

I USA tog man bort nybilspriserna och ersatte dem med priserna på begagnade bilar, vilket i ett slag halverade priset på bilar.

Finanspolitik (budgetpolitik)

Regeringen föreslår riksdagen beslutarSkatter, avgifterBidragInvesteringarSyfte: Fördelning av resurser och/eller

reglera och motverka konjunktursvängningar

Finanspolitik

• Riksdagens beslut om skatter, avgifter och bidrag

• Berör även fördelningspolitik, familjepolitik, arbetsmarknadspolitik etc

Penningpolitik : Riksbankens beslut om penningmängd och räntor

Penningpolitik:Riksbanken

Reporäntan, även kallad reporäntan.

(räntan mellan riksbanken och vanliga banker)

Syfte att styra tillgången på pengar och krediter-

att hålla ett stabilt penningvärde.

I lågkonjunktur sänks räntan = expansionspolitikför att göra det billigare att låna till konsumtion och investeringar

I högkonjunktur höjs räntan= åtstramning

för att göra det dyrare att låna så att efterfrågan minskar och därmed risken för inflation

Riksbanken (centralbanken )

Riksbanksfullmäktige utser en direktion som ska vara oberoende av politikerna

Ansvarar för penningpolitikenInflationsmålet 2 % (+/- 1 %-enhet)Ger ut sedlar och mynt Statens bankReporänta (bankernas ränta till riksbanken)ValutareservenKan stödköpa kronor

X

Stagflation:Hög arbetslöshet(stagnerande ekonomi)Hög inflation

Recession. Fallande BNP under två kvartalDepression : Mycket djup lågkonjunktur.

30-talsdepressionen : Start börskrasch 1929

30-talsdepressionen : Start börskrasch 1929 Senare delen av 1920-talet : Hausse-artad börsmarknad.Miljoner amerikaner lockades att investera i aktier.Kurserna drevs upp till spektakulärt höga nivåer och skapade

starka förväntningar på ytterligare uppgångar. Småsparare, företag och banker satsade allt större del av

sina tillgångar och man lånade även till höga räntor för att kunna finansiera ytterligare köp på börsmarknaden.

Bubblan sprack. I slutet av 1929 hade börsen fallit med 40%.Resultat : Företag och banker i konkurs.Hög arbetslöshet följde.Småsparare fick lämna sina hem och gårdar när de inte

längre kunde betala de höga låneräntorna.Marknaden återhämtade sig inte förrän långt efter andra

världskrigets slut.

Keynes

• 1930-talets depression en vändpunkt • Keynes visade att förändringar i efterfrågan påverkar

inflation och aktivitetsnivå i landets ekonomi • Förordade en aktiv finanspolitik, bl a med hjälp av

skatter, arbetsgivaravgifter och offentliga utgifter, för att motverka svängningar i ekonomin

• I lågkonjunktur underbalansering = expansionspolitik• I högkonjunktur överbalansering = åtstramningspolitik

KeynesianismKeynes menade att efterfrågan i ekonomin rör sig i vågor

som skapar instabilitet i ekonomin. Genom att driva en aktiv finanspolitik (förändringar i skattenivåer och investeringsgraden) kan ekonomin dock stabiliseras och samhällsekonomin få en hög sysselsättningsgrad, samt konjunkturcyklar överbryggas i strävan efter maximalt resursutnyttjande och nationalekonomisk jämvikt.

Keynesiansk finanspolitik innebär att kravet om en årlig budgetbalans överges till förmån för en ekonomisk politik som förespråkar att staten ökar de offentliga utgifterna i en lågkonjunktur, och minskar de offentliga utgifterna eller höjer skatterna i en högkonjunktur, för att motverka svängningarna i konjunkturcykeln. Det nya målet var att statsbudgeten över en konjunkturcykel skall vara i balans.

Svensk tillämpning av Keynes

Bostadsbyggande

Utbildningssatsningar

Förändringar av momssatsen

Arbetsgivaravgifter

Minska investeringar (f)Sänka bidrag (f)Höja skatt (f)Höja reporäntan (p)revalvera (v)*

Produktion

Tid

Öka investeringar (f)Höja bidrag (f)Sänka skatt (f)Sänka reporäntan (p)Devalvera(v)*

Trend

(tänkbara) STATLIGA ÅTGÄRDERKeynesiansk stabiliseringspolitik

(f) finanspolitik(p) penningpolitik(v) valutapolitik

* devalvering-revalvering endast vid fast växelkurs

Adam Smith: liberal ekonomi

Liten politisk inblandning i ekonomin

Marknadskrafter

Vinst

Konkurrens

MonetaristerFöreträds av Milton Friedman Vill ha så få ingrepp i marknadsekonomin som möjligt Om åtgärder kommer vid fel tillfälle blir de

kontraproduktivaAnser att penningmängden är ett sätt att styra

ekonomin

Robert LucasAnser att det är förväntningarna från människor och

företag som skapar svängningar i ekonominFörväntningar om exempelvis höjd inflationstakt

skapar kompensationstänkande Förväntningarna kan påverkas genom en stabil

regeringspolitik och en beslutsam riksbank

USA och Europa – en jämförelse• Konjunkturpolitik tillämpas aktivt i EU • Mindre tillämpat i USA • I USA är den offentliga sektorn avsevärt mindre än i de

flesta europeiska länder • Skatterna är generellt sett lägre i USA än i Europa • Olika typer av bidrag från offentlig sektor till företag och

privatpersoner är vanligare i Europa än i USA • Arbetsmarknaden är mer reglerad i Europa än

i USA

Fed = Federal reserve USA:s centralbank

Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU Faktorer – i USA • Lägre arbetsgivaravgifter gör det överlag billigare för

företagen att anställa personal i USA än i de flesta västeuropeiska länder.

• Lägre arbetslöshetsersättning motiverar, eller tvingar, arbetssökande att aktivt söka arbete.

• Lägre skatter på bl a kapital, förmögenhet och inkomst från arbete uppmuntrar till etablerandet av nya företag.

• Färre regler styr hur företagen får anställa och avskeda personal.

Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU (forts)• Lägre skatt på boende samt avsaknad av skatt på

värdetillväxten i den egna bostaden gör det lättare för arbetssökande att flytta om det finns arbetstillfällen på en annan ort.

• Färre och lägre bidrag.

• Storleken på den amerikanska marknaden erbjuder ett utbud av arbetstillfällen som vida överträffar de enskilda europeiska ländernas arbetsmarknader.

Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU (forts)

Konsekvenser – för USA • Lägre arbetslöshet. Är det sant? Länk• Fler nya och kvalificerade arbetstillfällen. • Lättare för marknaden att hantera kraftiga förändringar

som tillfälligt ökar arbetslösheten i hela eller i delar av landet.

• Större lönespridning, vilket bl a medför att de som tjänar sämst i USA har en betydligt lägre inkomst än de som har lägst inkomst i de flesta västeuropeiska länder.

• Lönsamt att skaffa en ”bra” utbildning. • Sämre anställningstrygghet

Diskussion Arbetslöshet i olika åldersgrupper | Arbetslöshet | Arbetsmarknad | Fakta o

ch statistik | Ekonomifakta.se

Varför ?Orsaker ?Finns någon lösning ?