12/6/2011

1

Grammatisk andraspråksinlärning

i tal och skrift

Kollokvium 2011-12-06

Maria Eklund Heinonen

Institutionen för nordiska språk

maria.eklund@nordiska.uu.se

Uppläggning

• Teoretisk bakgrund • Processbarhetsteorin (Pienemann 1998, 2005)

• Syfte

• Material

• Bedömning av språkfärdigheter

• Analysmetod

• Preliminära resultat

• Preliminära slutsatser

12/6/2011

2

Processbarhetshierarkin Pienemann (1998, 2005)

Steg i inlärningsgången

Processer 1 2 3 4 5

Hela meningar - - - - +

Inom satser - - - + +

Inom fraser - - + + +

Ordklasser - + + + +

Ordnivå + + + + +

PT-hierarki för svensk morfo-

syntax (Pienemann & Håkansson 1999)

1. Ord: enstaka konstituenter, helfraser • *katt ramla, javetinte

2. Ingen grammatisk överföring, kanonisk ordföljd (rak), SV • katten ramlade, *två flicka, jag kommer imorgon

3. Attributiv kongruens, spetsställer utan inversion, ADV+ SV • ett gult hus, sen ja åkte hem

4. Predikativ kongruens, spetsställer med inversion, ADV + VS • Huset är gult, nu studerar jag

5. Skiljer mellan huvudsats och bisats: preverbal negation • dom som inte kastade sten

12/6/2011

3

Undersökningens syfte

• Att jämföra den grammatiska

utvecklingen i tal och skrift

• Utvecklas förmågan att processa

grammatiska strukturer på samma sätt i

skrift som i tal?

• Klarar en inlärare att processa strukturer på

samma nivå i PT-hierarkin i muntlig och

skriftlig produktion vid samma tillfälle?

Tisus Test i svenska för universitets- och

högskolestudier

•Läsförståelse

•Skriftlig

språkfärdighet

•Muntlig

språkfärdighet

12/6/2011

4

Exempel på ämnen

• Muntliga ämnen

– Idrott och samhälle

– Hälsa och ohälsa

– Växthuseffekten

och miljön

• Skriftliga ämnen

– Internetanvändning

i Sverige

– Genteknik

– Lycka

– Rökare i världen

Kommunikativ språkförmåga (Bachman & Palmer 1996, Lindberg 1997)

Organisatorisk

kompetens

Pragmatisk

kompetens

Formell

kompetens

Textuell

kompetens

Funktionell

kompetens

Sociolingvistisk

kompetens

•Fonologi

•Lexikon

•Grammatik

Formella

sambands-

markörer

Retorisk

organisation

•Kommunikati-

va funktioner

•Talhandlingar

Regler för

variation

(dialekter,

genrer

stilarter…)

Strategisk kompetens

Kontroll

12/6/2011

5

Bedömningsunderlag (muntligt)

•Funktioner

– Beskriva och berätta

– Utreda och analysera

– Argumentera och

spekulera

•Språkfärdighet

– Uttal

– Ordförråd

– Grammatik

Bedömningsunderlag (skriftligt)

•Funktioner

• har löst uppgiften med

avseende på:

– syfte

– mottagare

– genre

– relevans

– struktur

– koncentration

– självständighet

– exemplifiering

•Språkfärdighet

– ordförråd

– syntax

– formlära

– utformning

12/6/2011

6

Urval

33 Underkända

33

Material 1999 – 2002

66 inspelningar/

skriftliga prov

Godkända

132

Material underkända: 33 st.

• Andel kvinnor: 20/33

• Antal språk 18:

– Arabiska 2

– Engelska 3

– Finska 1

– Franska 1

– Italienska 3

– Japanska 1

– Koreanska 1

– Kurdiska 3

– Lettiska 1

– Moldaviska 1

– Persiska 2

– Portugisiska 1

– Polska 1

– Rumänska 2

– Ryska 4

– Serbiska 1

– Spanska 1

– Tyska 4

12/6/2011

7

Material godkända: 33 st.

•Andel kvinnor: 20/33

•Antal språk 12:

– Arabiska 3

– Bangladesh 2

– Bosniska 1

– Engelska 5

– Finska 2

– Franska 1

– Holländska 1

– Kroatiska 2

– Litauiska 1

– Nigeria 1

– Persiska 2

– Tyska 12

Delanalyser

• Emergence criterion

– det första systematiska användandet

(’förekomstkriteriet’)

• 80 % av alla obligatoriska kontexter

12/6/2011

8

Systematiskt användande

(morfologi)

• Attributiv kongruens (nivå 3)

– en gul_ bil

– ett gult hus

– fem gula bilar

• Predikativ kongruens (nivå 4)

– bilen är gul_

– huset är gult

– bilarna är gula

Systematiskt användande

(morfologi) - spontandata

• Attributiv kongruens (nivå 3)

– en gul_ bil

– ett stort hus

– fem dyra bilar

• Predikativ kongruens (nivå 4)

– bilen är gul_

– huset är stort

– bilarna är dyra

12/6/2011

9

Systematiskt användande

(syntax)

• Spetsställning av icke-subjekt (nivå 3)

– jag ska gå till skolan imorgon

– *imorgon jag ska gå till skolan

• Inversion (nivå 4)

– jag ska gå till skolan imorgon

– imorgon ska jag gå till skolan

• Preverbal negation i bisats (nivå 5)

– pojken vill inte cykla

– pojken som inte vill cykla

Analyserade strukturer

• Nivå 3 – Attributiv kongruens

• en gul_ bil

• ett stort hus

• fem dyra bilar

• Nivå 4 – Spetsställning med inversion

• Imorgon kommer jag hem

• Nivå 5 – Preverbal negation i bisats

• Hon som inte kommer imorgon

12/6/2011

10

12/6/2011

11

12/6/2011

12

Exempel 1 – U10 (tal)

• S: men du har inga / eh religiösa eller

ideologiska [skäl att inte äta kött]

• U10: [nej nej nej nej

nej] nej eh / inga / inget alls / ja / eh

// eh / ja har läst en massa intressanta

saker om eh // den eh x x / x / som eh öh

/ ger kroppen eh // enzymer som finns inte

i den eeh / eeh en den eh / kokande maten

• S: mm

• U10: / man vet att eh enzymer / eh x

först då de är- ungefär till förti- förti

till femti grader / å de innebär att- att

laga mat de- / man kan eeh / eh förstöra

en del av eh / olika / eh komponenter / i

maten / därför att de ee / bra att äta en

massa / frukter

Exempel 2 – U10 (skrift) Ursprungligen kommer jag från X-land. Jag bodde och växte upp en hel del av mitt liv i Z-stad. Där kunde jag avsluta mina studier som elev och studerande. Jag läste vid Z-stad universitet i fyra år. År xxxx blev jag lärare i fysik i en gymnasieskola som låg i en liten ort i mitten av X-land. --- Det är självklart att massmedia kan påverka trots att det är väldigt svårt. De ekonomiska aspekter är viktiga för TV-bolagen och detta är orsaken som inte gör en stor förändring i dagens massmedia. Skolan kan spela en viktig roll genom att anpassa sig till nya krav och att betona det faktum att samhällets framtid byggs upp i fred. Livet måste ha en chans på jorden och den chans ska vi få genom kultur och inte krig.

12/6/2011

13

Behärskning hos testtagare U10

PT-nivå 3 4 5

Form Antal Procent Antal Procent Antal Procent

Tal 45/47 96 % 1/12 8 % 0/3 0 %

Skrift 36/38 95 % 19/19 100 % 3/3 100 %

Preliminära resultat

• Enligt 80-procentskriteriet presterar

testtagarna bättre i skrift än i tal

• Enligt emergence criterion finns ingen tydlig skillnad på gruppnivå mellan tal och skrift

• Färre testtagare använder strukturer på nivå 5 i skrift än i tal

12/6/2011

14

Preliminära slutsatser

• Grammatiska strukturer tenderar att bli

processbara i såväl tal som skrift

samtidigt

• Däremot tycks strukturerna

automatiseras tidigare i skrift än i tal

• Planeringstiden kan alltså ha betydelse

för förmågan att processa grammatiska

strukturer

Referenser • Eklund Heinonen, M., 2009: Processbarhet på prov. Bedömning av

muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare. (Skrifter utgivna

av Institutionen för nordiska språk. 78.) Uppsala: Institutionen för

nordiska språk, Uppsala universitet.

• Glahn, E., Håkansson, G., Hammarberg, B., Holmen, A., Hvenekilde, A.

& Lund, K. 2001: Processability in Scandinavian second language

acquisition. I: Studies in second language acquisition 23. 389–416.

• Håkansson G., & Norrby, C. 2007: Processability theory applied to

written and oral L2 Swedish. I: Mansouir, F. (red.), Second language

acquisition research: Theory-construction and testing. Cambridge:

Cambridge Scholars Press. S. 81–94.

• Håkansson, Gisela & Norrby, Catrin, 2010: Environmental influence on

language acquisition: Comparing second and foreign language

acquisition of Swedish. I: Language learning 60 (3). S. 628–650.

• Krashen, S. D. 1981: Second language acquisition and second

language learning. Oxford: Pergamon

• Levelt, Willem J.M., 1989: Speaking. From intention to articulation.

Cambridge, Mass.

• Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela, 2007: Språkinlärning och

språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige.

Lund.

12/6/2011

15

Referenser (forts.) • Philipsson, Anders, 2007: Interrogative clauses and verb morphology in

L2 Swedish. Theoretical interpretations of grammatical development

and effects of different elicitation techniques. Stockholm: Centre for

Research on Bilingualism. Stockholm University.

• Pienemann, M. 1998: Language processing and second language

development: Processability theory. Amsterdam: Benjamins.

• Pienemann, Manfred, 2005: Cross-linguistic aspects of processability

theory. Amsterdam.

• Pienemann, Manfred & Håkansson, Gisela: 1999: A unified approach

toward the development of Swedish as L2: A processability account. I:

Studies in second language acquisition 21. S. 383–420.

• Rahkonen, Matti & Håkansson, Gisela, 2008: Production of written L2-

Swedish – processability or input frequencies? I: Kessler, J-U. (red.),

Processability approaches to second language development.

Newcastle. S. 135–161.

• Schönström, Krister, 2010: Tvåspråkighet hos döva skolelever.

Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt

teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms

universitet.