grÄnssnittet - textalk · 2017-03-21 · grÄnssnittet nr 34632 2 innehåll 3 ledare bengt...

sveriges glaciärer

Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 CTELEFON 0771-63 63 63 E-post [email protected] www.lantmäteriet.se

GRÄNSSNITTET

redaktion ANsvAriG uTGivArE och rEdAkTör Lena Nordin, [email protected]

LAyOuT Natasja Kamenjasevic TryCk Edita Bobergs

Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 C

TELEFON 0771-63 63 63 E-post [email protected] www.lantmäteriet.se

AdrEssäNdriNGAr, PrENumErATiON [email protected]

adress

var bor mormor?

LANTmäTEriETs TidNiNG

maRS 2017

#1

sveriges glaciärer minecraft har svaret

Vi förbereder för höghastighetståg

krymperGaia kartlägger

DETTA ÄR SISTA NUMRET AV VÅR TIDNING! Håll utkik på vår hemsida, där kommer efterhand att publiceras fler reportage om hur Lantmäteriets verksamhet gör nytta i samhället. Tack kära läsare för den här tiden!

viNTErGATAN

Gränssnittet nr 1/2017

2

innehåll

3 Ledare Bengt kjellson

4 NOTISER

6 Geodatastandarder blir avgiftsfria

6 Fler bostäder under 2016. det visar Lantmäteriets

statistik.

22 Gaia kartlägger vintergatan

26 Notiser

28 Kartskatt i världsklass visar spåren av

medeltidens pesthärjningar

30 Unik källa till kunskap

32 En karta på väggen - trendig inredningsdetalj

35 Stephen tecknar med sin cykel

38 Tävling

39 Ortnamn

14

19

7 Sveriges glaciärer krymper

8 Flygfoto. minimalism från ovan.

10 Vi förbereder för hastighetståg

13 Gör din egen kartbok med Lantmäteriets

E-tjänst

Omslagsbild Westy foto/Torbjörn Axelsson

14

14 Var bor mormor? minecraft har svaret.

16 Öppna data gjorde orienteringskarta över

hela Finland möjligt.

19 Jordens förändringar bevakas från

rymden

1632

3

19Hej kära läsare!

Det är med lite blandade känslor jag skriver den här ledartexten till Gräns-

snittet eftersom detta nummer är det sista som vi ger ut. kundtidningen har varit

en viktig kommunikationskanal för oss sedan slutet av 1990-talet, med inriktning-

en att i reportageform visa hur våra tjänster och produkter används i samhället.

vi har genom åren fått positiv respons från många läsare, så det är därför inget

lättvindigt beslut att vi nu väljer att lägga ner Gränssnittet.

men det är dags att ta ett nytt steg. som en modern myndighet ska vi i alla

avseenden möta medborgarna digitalt, det gäller även vår kommunikation. För-

delarna är bland annat möjligheten till direkt dialog med kunder och läsare och att

snabbt kunna nå ut med aktuell information.

med viss regelbundenhet kommer vi att fortsätta publicera artiklar i Gränssnittets

anda, på vår hemsida. kommunikationsenheten funderar på formerna för detta.

I detta nummer hittar du som vanligt lite gott och blandat.

regeringen vill satsa på höghastighetsjärnväg mellan stockholm, Göteborg och

malmö och det pågår planering för detta. Lantmäteriet är engagerat i förbere-

delsearbetet i detta stora infrastrukturprojekt. det handlar om ett delprojekt på

sträckan Göteborg-Borås. vi har utrett förutsättningarna för kommande förrätt-

ningar – vilka fastigheter som berörs av järnvägsbygget, om det är några oklara

markägarförhållanden med mera. En viktig grund för det fortsatta arbetet.

klimat- och miljöförändringar är angelägna frågor som engagerar oss, i sverige

såväl som i det globala perspektivet. vår verksamhet kan bidra med information.

Just nu kartlägger vi sveriges glaciärer med hjälp av laserskanning och kan kon-

statera att glaciärerna i fjällområdet har minskat stadigt i storlek de senaste åren.

En har försvunnit helt.

vi deltar i det europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus tillsammans

med flera andra svenska myndigheter. En uppgift inom programmet är att kart-

lägga konsekvenser av ett förändrat klimat. Lantmäteriet bidrar med referens-

data.

Ett roligt exempel på vad som kan åstadkommas med öppna geodata hittar vi i

Finland. På sidan 16 kan du läsa om en trio orienteringsentusiaster som med hjälp

av dessa fria data har skapat en sömlös orienteringskarta som täcker hela Finland.

Och apropå kartor, nu kan du skriva ut din egen ”kartbok” i en ny tjänst på vår

webb. du kan välja vilket område som helst i sverige i skala 1:50 000, spara ner

kartan som pdf-fil och skriva ut direkt. Ett exempel på hur en digital tjänst kan

tillfredsställa ett behov mycket snabbt.

Trevlig läsning!

vi möts på webben!

Bengt Kjellson

LE

DA

RE

N

4

Notiser

21

DIGITaLa DETaLJpLa-NER VIKTIG DEL I SNaBBaRE ByGG-pROcESS

1

regeringen vill snabba på digitaliseringen av sam-hällsbyggnadsprocessen för att göra det enklare och billigare att planera för nya bostäder.

Lantmäteriet har tidigare fått uppdraget att vara utvecklingsmyndighet för den digitala sam-hällsbyggnadsprocessen, inom ramen för reger-ingens program digitalt först. Nu har myndighe-ten fått tilläggsuppdraget att utreda behovet av att reglera vilken standard som ska gälla för infor-mationen i en grundkarta till detaljplan, för att det ska bli enklare att utbyta information digitalt när nya bostäder ska planeras och byggas.

Lantmäteriet ska lämna förslag på hur en för-fattningsreglering av sådana krav kan utformas.

Boverket har fått i uppdrag att skapa enhetligt arbetssätt kring digitala detaljplaner så att de kan göras tillgängliga för olika aktörer.

Boverket och Lantmäteriet ska genomföra upp-dragen i nära samarbete.

regeringen har beslutat om två uppdrag där Lantmäteriets handläggningstider inom fastighetsbildning ska kartläggas. myndighetens handläggningstider uppfattas av många som sär-skilt långa. En viktig anledning till att ärendena tar lång tid är bristen på lantmätare. Lantmäteriet har fått i uppdrag att titta på hur handläggningstiderna kan minskas, trots den kompe-tensbrist som råder.

statskontoret har samtidigt fått i uppdrag att utvärdera vad Lantmäteriet hittills har gjort för att minska handläggningsti-derna och hur effektiva de åtgärderna har varit.

statskontoret ska också granska lantmäteriverksamhetens uppdelning i flera myndigheter – en nationell och flera kommu-nala myndigheter. är det ändamålsenligt med denna uppdelning ur ett kompetensförsörjningsperspektiv?

Lantmäteriets uppdrag ska redovisas till regeringskansliet se-nast den 31 maj 2017 och statskontorets uppdrag senast den 31 oktober 2017.

HaNDLÄGGNINGSTIDER SES ÖVER

5

Notiser

HÖJDmODELLEN KaN GE TIDSVINST I FÖRRÄTTNINGS-aRBETET

4

3 LaNTmÄTERIET SKa TILLHaNDaHåLLa TyNGDKRaFTSDaTa 4

Lantmäteriets ”Höjdmodell visning” är en tjänst som visar ter-rängskuggning och terränglutning. Tjänsten, som är tillgänglig bland annat i handläggningssystemet Geosecma, har visat sig vara till nytta i lantmäteriförrättningar. den sparar nämligen tid i samband med fältarbete; mätuppdrag blir lättare att förbereda eftersom man genom höjdmodellen får en uppfattning om hur terrängen faktiskt ser ut och var på marken gränser och gräns-märken befinner sig. därigenom förenklas planering och tids-uppskattning av arbetet.

regeringen beslutade den 1 december 2016 om ändringar i förordningen om geografisk miljöinformation. i och med detta har Lantmäteriet fått ett justerat informationsan-svar, som bland annat innebär att från och med den 1 fe-bruari 2017 ska Lantmäteriet även tillhandahålla tyngd-kraftsdata.

–det medför att vi behöver ta fram metadata för den ak-tuella informationen senast till den 1 juni och tjänster se-nast till den 1 oktober i år, säger Naima Almström, jurist på Lantmäteriet.

i och med justeringen är Lantmäteriet informationsan-svarig myndighet inom 12 av inspires 34 teman. Eu-direk-tivet inspire innehåller bestämmelser för skapandet av en europeisk infrastruktur för geografisk information (sdi). syftet är att underlätta tillgång till offentlig geografisk in-formation för tillämpningar inom miljöområdet.

Tyngdkraftsdata används inom Lantmäteriets verksam-het bland annat för att fastställa geoiden - ett begrepp för att definiera vad som menas med ”jordens form”. Tyngdkraftsdata används även i prospektering. större tyngdkraftsvärden kan tyda på malmförekomster och lägre värden på gas- eller oljeförekomster.


6 |

Lantmäteriet och SIS, Swedish Standards Institute, har slutit ett nytt avtal som innebär att alla svenska geodatastandarder och -handböcker samt de mest efterfrågade ISO-standarderna inom geodataområdet kan laddas ner utan kostnad av företag, myn-digheter och organisationer som är verksamma inom Sverige. De blir tillgängliga stegvis med start i februari 2017.

– För att alla aktörer ska kunna arbeta effektivt och med ge-

geodatastandar-der blir avgifts-

fria

fler bostäder under 2016 det visar lantmäteriets

statistik

En ny rapport från Lantmäteriet visar att 18 procent fler nya bostäder tillkommit i Sve-rige under 2016 jämfört med 2015. Av Sveriges 21 län har 15 haft en tydlig ökning av antal nya bostäder jämfört med 2015. I övriga sex län har antalet registreringar av nya bostäder minskat jämfört med föregående år.

I Lantmäteriets register, som täcker in alla typer av bostäder, tillkom 61 331 nya bo-städer under 2016. Antalet nya bostäder har ökat allra mest i Stockholms län, som står för drygt en tredjedel av det totala antalet nytillkomna bostäder. Men den procentu-ella ökningen har varit störst i Gotlands län där antalet registreringar av nya bostäder mer än fördubblats jämfört med 2015 (141 procent).

– Sett till landet som helhet är det en stadig ökning av nya bostäder i vårt regis-ter sedan 2015, vilket ger en tydlig indikation på byggnadstakten i Sverige. Den kraftiga prisutvecklingen för småhus och bostadsrätter tillsam-mans med stor bostadsbrist har varit bidragande faktorer till att många aktörer vågat bygga nytt. Vi ser också att lägenheter i flerbostadshus ökat mer än småhus, säger Henrik Roos, fastighetsanalytiker på Lantmäteriet och fortsätter:

– Ökningen av nya bostäder har främst skett i stor-stadslänen med störst befolkning och högsta ef-terfrågan. Men den procentuella ökningen har varit stor i flera av de län som tidigare haft en låg nyproduktion, säger Hen-rik Roos. ●

mensamma underlag och utbyte av harmoniserade data inom exempelvis samhällsbyggnad och utveckling av e-förvaltning är standardisering avgörande, säger Agneta Engberg, chef för Standarder och specifikationer på Lantmäteriets Geodatadivi-sion.

Det handlar om ett femtiotal standarder.Till de svenska geodataaktörerna räknas alla kommuner, ett

flertal statliga myndigheter och en rad privata företag. Ofta producerar de egna geodata och de använder också andras data i stor utsträckning. Användningen av standarder släpar dock efter på geodataområdet och det leder till att geodata från olika aktörer kan vara svåra att kombinera. Lantmäteriet har därför inlett samarbetet med SIS.

– Vi är mycket glada för detta nya samarbete eftersom vi har som mål att fler verksamheter i Sverige ska använda standar-der, säger Christer Jangel, SIS.●

teXt Daniel Vallin foto Katinka Igelberg

teXt Per-Erik Olsson


| 7

På Lantmäteriet pågår ett projekt för att kartlägga Sveriges gla-ciärer - från Helags i Härjedalen och Sylarna i södra Jämtland till de högalpina områdena i Norrbottensfjällen. Kartläggning-en görs med hjälp av bilder från laserskanning med flygplan.

I Kebnekaise-massivet har Rabots glaciär dragit sig tillbaka ungefär 80 meter och Siehtagasglaciären omkring 60 meter se-dan 2008. Rágujiekna som tidigare bredde ut sig över gränsen mellan Norge och Sverige finns nu bara på den norska sidan, säger Björn Olander.

Terrängen kan förändras drastiskt när en glaciär krymper.Vi har till exempel sett att sjön vid Sveriges största glaciär,

Sálajiegna, som tidigare dämdes upp av glaciärisen nu har fått nya utlopp. Vattenståndet i sjön har sjunkit med mer än sju meter och vattnet har tagit nya vägar, berättar Björn Olander.

Glaciärerna i den svenska fjällvärlden blir allt mindre. Det syns tydligt i Lantmäteriets nya laserdata över fjällen.

- Från den laserskanning vi gjort hittills kan vi se att många glaciärer mins-kat betydligt i storlek sedan 2008. Till exempel har Rágujiekna helt för-

svunnit från Sverige, säger Björn Olander, kartingenjör på Lantmäteriet.

Han tillägger att tidigare revideringar av glaciärernas utbred-ning har gjorts med hjälp av vanliga flygfoton. Den nya kart-läggningen gör fjällkartan ännu mer tillförlitlig och är bra un-derlag för exempelvis miljöforskare. –Det är bland annat lättare att skilja snö från is och därmed se vad som verkligen är en glaciär, säger Björn Olander.

aktuella fjällkartor finns på nätetResultatet av den nya kartläggningen från laserbilder kommer att synas i Lantmäteriets fjällkarta. Den digitala fjällkartan uppdateras med aktuell information allteftersom den samlas in och på Lantmäteriets webbplats finns en tjänst där man kan skriva ut sin egen karta. ●

sveriges glaciärer krymper

Glaciären Sálajiegna 2008 (övre bilden) och 2015 (nedre bilden).

teXt Daniel Vallin foto Lantmäteriet


8

MINIMALISM från ovan

För Lantmäteriet är drönare inget alternativ. våra flygbilder kan ändå

visa detaljer som bilar på vägen eller folk i rörelse.

Eller hylla enkelheten av sveriges landskap som på den här bilden som

skulle platsa fint som utskrift på väggen hos en minimalist.

Här tog vi utsnitt från ett område norr om uppsala tagen från 2 000

meters höjd.

vi flygfotograferar regelbundet hela landet och har ett brett utbud av flygbil-

der med hög kvalitet.

vi har flygbilder ända från 1930-talet i våra arkiv. många av de äldre bilderna

har vi dessutom skannat in och sparat digitalt. du har förmodligen sett våra

flygbilder i någon av de söktjänster som finns på internet. kanske har du en

vacker flygbild över huset på vardagsrumsväggen?

våra flygbilder kommer till användning i många sammanhang. vi använder

dem för att göra kartor, skogsägare planerar avverkningen med hjälp av ak-

tuella flygbilder och andra myndigheter använder dem i sina verksamheter.

Bara för att nämna några exempel.

GRÄNSSNITTET nr 1/2017

9


10 viNJET

Vi förbereder för höghastighetståg


11

Trafikverkets prognos för hela projektet Göteborg-Borås ligger på 33 miljarder kronor. Byggstart för Mölnlycke-Bolle-bygd planeras till 2020 och beräknas ta 5-6 års tid.

Den nya järnvägen skapar möjlighet för snabbare resor mellan Göteborg och Stockholm och förbättrar kommunika-tionerna till Landvetter flygplats.

– Trafiken på nuvarande stambanor är överbelastad och tanken är att styra över en del av persontrafiken till Göta-landsbanan som den nya järnvägen för höghastighetståg benämns, säger Mi-kael Wollbrant på Trafikverket.

Sträckan Göteborg-Borås är ett av de största pendlingsstråken i Sverige och nuvarande trafiklösning räcker inte riktigt till. Målet på sikt, när hela hög-hastighetsjärnvägen är utbyggd, är att en resa mellan Göteborg och Stock-holm ska kunna ske på två timmar och mellan Malmö och Stockholm på två och en halv timme.

Götalandsbanan för höghastighets-trafik byggs främst för persontåg med höga hastigheter upp till 320 km/h och snabba regionaltåg. Det är ännu inte klart exakt var alla delsträckor ska växa fram.

– Regeringens ambition är att satsa på höghastighetsjärnväg mellan Stock-holm, Göteborg och Malmö och det är vad vi planerar för. Fram till somma-ren ska Trafikverket ta fram ett förslag till nationell plan för infrastrukturen 2018-2029. Vilka etapper som kommer att prioriteras i den kommande natio-nella planen vet vi först när den fast-ställts av regering och riksdag, vilket beräknas ske under våren 2018.

Viktigt förberedelsearbete Lantmäteriet har under januari utfört utredningsarbete inför kommande för-rättningar. Lantmäteriets handläggare har bland annat tittat på vilka fastig-heter som kommer att omfattas av det planerade bygget och om det finns någ-ra oklara markägarförhållanden, samt

Planeringen pågår för fullt för Sveriges första höghastighetsjärnväg. Lantmäteriet är just nu involverat i förberedel-

searbetet i ett av tre delprojekt på sträckan

Göteborg – Borås. Arbe-tet har börjat med

mittsträckan Möln-lycke - Bollebygd som

är på 2,5 mil. Totalt ska Trafikverket bygga 6

mil dubbelspårig järn-väg för höghastighets-tåg och snabba regio-

naltåg i det här området.

teXt Britt Louise Malm

FOTO Göran Fält

▻ ▻ ▻


12

vilka samfälligheter, gemensamhets-anläggningar och servitut som finns i området. Efter utfört uppdrag ligger informationen till grund för komman-de förrättningsarbeten.

Längs en del av den 25 km långa sträckan har Lantmäteriet kontrollerat och mätt in gränspunkter. Det här ar-betet sker som ett test och innebär en kvalitetsförbättring av registerkartans gränsredovisning. Trafikverket kom-mer senare att ta ställning till om mät-ning ska ske även på andra sträckor. I samband med att ny järnväg anläggs kan gränspunkter skadas eller försvin-na vilket innebär extra arbete när väl förrättningsarbetet kommer igång. Om gränsmarkeringarna kontrolleras och mäts in i förväg får Lantmäteriet bättre arealuppgifter vilket i sin tur innebär en mer exakt beräkning av rätt ersättning till ägarna av den mark som tas i anspråk.

– I dagsläget kan det i vissa fall skilja upp emot 30 meter mellan kartan och

verkligheten var gränsen egentligen går. Att mäta in gränspunkter är ett tidsödande arbete, men kostnaden för att göra det här får beställaren igen i samband med förrättningsarbetet som då går snabbare och smidigare, säger Thomas Åberg, Lantmäteriet

Totalt berörs cirka 150 fastigheter längs delsträckan Mölnlycke-Bollebygd.

– I samband med järnvägsbyggen ex-proprieras marken där järnvägen ska gå fram och då behövs en utredning för att fastställa vilka som äger marken i det berörda området. Vi måste även utreda och besluta om var ersättningsvägar ska dras fram för att markägarna ska nå sina fastigheter även efter att järn-vägen har byggts, säger Thomas Åberg

Gränspunkter återskapasMätingenjör Daniel Jorméus vid Lant-mäteriets kontor i Lidköping är en av dem som har arbetat med att kontrol-lera och mäta in gränspunkterna längs en delsträcka av den planerade höghas-

tighetsjärnvägen.– Innan vi åkte ut i fält för att mäta

gick vi igenom de uppgifter som fram-kommit när våra kollegor genomförde utredningen av de fastigheter som be-rörs av järnvägsbygget. När de gör ar-kivsökningar kan de få gå tillbaka till gamla kartor från 1700- och 1800-talen och dessa stämmer kanske inte riktigt med verkligheten idag. Alla gamla gränspunkter går inte heller att hitta, men vi kan ändå få vägledning till var vi ska börja leta. Även om vi hittar ex-empelvis bara tre av tio gränspunkter går det ändå att återskapa gränserna genom transformering och georefere-ring, säger Daniel Jorméus. ●

SwEpOSNÄTET FÖRTÄTaSTrafikverket har beställt en projektanpassad Nätverks-rTk-tjänst av Lantmäteriet i områ-det där den planerade delsträckan av höghas-tighetsjärnvägen mölnlycke-Bollebygd an-läggs. det kommer att etableras sju nya swepos-referensstationer. Fem på byggna-der och två stationer på berghällar där fack-verksmaster och teknikbod sätts upp. Tre av dessa referensstationer är redan igång och resterande beräknas bli klara till sommaren.

Förtätningen av sweposnätet i området innebär att man kan genomföra projektet med samma höga noggrannhet i alla faser: projektering, byggande samt i samband med kontroll vid projektavslut.

Westy foto/Torbjörn Axelsson

Daniel Jornéus, mätingenjör på Lantmäteriet.

▻ Mikael Wollbrant, Trafikverket


13

– Vi ville göra något nytt och höja vår servicegrad. Historiskt har vi haft en analog indelning anpassad för tryckta kartor. Vi tror att det här är ett bra sätt att motsvara de krav som digital användning innebär, säger Thomas Gabrielsson, produktchef på Lantmäteriet.

Det har alltid varit möjligt att skriva ut bilder från Kartsök och ortnamn. Men användarna har fått nöja sig med en webbkarta föreställande det som syns på skärmen.

– Nu blir det möjligt att få en blädderbar karta i handen. Ut-skriften är finare och framförallt är den betydligt mer anpassad till skala än tidigare, säger Thomas Gabrielsson.

modern serviceEfterfrågan på tryckta kartor har sjunkit dramatiskt och en för-hoppning är att de kartor som inte efterfrågas inte ska behöva tryckas upp i stora upplagor.

– Samtidigt ser jag gärna att butiker och bibliotek ställer upp skrivare där den som vill kan köpa en utskrift på högkvalitativt papper. Folk ska känna att Lantmäteriet kan leverera en mo-dern karta på ett modernt sätt.

I enlighet med Lantmäteriets framtidssatsningarLantmäteriets ledning har uttryckt att servicegraden till med-borgarna ska utökas.

– Det finns andra myndigheter som ligger längre fram när det gäller den här typen av tjänster, men nu tar vi ett steg framåt. Den här utskriftsfunktionen är enkel i sin utformning, vilket har varit ett mål. Det ska inte gå att göra fel, säger Thomas Gab-rielsson och fortsätter:

– Vi har redan haft ett par tusen besök och vi hoppas självklart att tjänsten ska leda till stor spridning av Lantmäteriets infor-mation.

Enligt Thomas Gabrielsson kan det absolut bli aktuellt med andra skalområden och format, men det är inget som är plane-rat i dagsläget. ●

Tjänsten Kartsök och ortnamn på lantmateriet.se innebär åtkomst till

ortnamn, kartor och flygbilder för an-vändare. Vi årsskiftet skedde smygpre-miären för en ny tjänst; möjligheten att skriva ut sin helt egna ”kartbok” –

en tolvsidig pdf-fil i skala 1:50 000.

gör din egen kartbok med lantmäteriets e-tjänst

teXt Martin Hofvenstam

Westy foto/Torbjörn Axelsson

Daniel Jornéus, mätingenjör på Lantmäteriet.

FOTO Maria Brander


14

– Vi började titta på spelifiering för att hitta nya vägar att ge-stalta och nå ut med vår information. Vi testade ett antal idéer, bland annat att bygga egna spel men fastnade för Minecraft. Genom den Sverigemodell i Minecraft som Lantmäteriet tagit fram hade vi plötsligt en utmärkt plattform att nyttja.

– Problemet då var den låga upplösningen, säger Pär Jonsson. Men efter det positiva beskedet från Lantmäteriet att man be-

slutat släppa högupplösta data över några utvalda områden, bland annat Gotland, var det bara att köra.

I augusti förra året drog projektet i gång. Målet var att skapa intresse för det regionala kulturarvet hos barn och ungdomar på Gotland, och samtidigt ge Riksantikvarieämbetet tillfälle att lära sig hur mekanismerna kring spelifiering kan utveckla myndighetens verksamhet. För att nå målgruppen barn och ungdomar så tog man kontakt med Utbildnings- och arbetslivs-förvaltningen på Region Gotland.

– Vi fick direkt bra kontakt med deras IKT-pedagoger¹, säger Pär Jonsson.

Var bor mormor?– Vi genomförde därefter workshops med intresserade lärare för att visa hur en Minecraft-värld över Gotland kan användas i un-dervisningen i ämnen som geografi, historia och samhällskun-skap. Faktiskt även i matematik.

Som pedagogiskt verktyg har Minecraft därefter haft en bred förankring i läroplanerna. Från skolornas håll menar man att

var bor mormor?

Hur gör man ungdomar mer intresse-rade av sin historia och sin närmiljö? Ett sätt är att dra nytta av modern spel-teknik, till exempel Lantmäteriets hög-upplösta Minecraft-data. Så resonerade man på Riksantikvarieämbetet på Got-land och startade ett projekt som fallit väl ut. – Kulturarvet är en viktig del av män-niskors identitet på Gotland och mycket finns i elevernas närområde. Här ligger skolan till exempel ofta nära den medel-tida kyrkan eller andra kulturmiljöer. Med hjälp av Minecraft är det lätt att ”bygga upp” den typen av historiska miljöer och lära sig mer om dem. Det säger Pär Jonsson, chef för enheten In-formationssystem på Riksantikvarieäm-betet.

Minecraft har svaret

teXt Martin Hofvenstam


15

spelet stimulerar kreativitet och är ett sätt att utforska sin när-miljö. Men det har även fungerat som språköverbyggande verk-tyg för integration av nyanlända.

– På lågstadiet är Minecraft-världen perfekt när eleverna job-bar med sin närmiljö. ”Här bor mormor, här bor jag, och här ligger skolan”. För den typen av uppgifter är Minecraft perfekt, säger Pär Jonsson.

Idag finns omkring tio Minecraft-servrar som används av sko-lorna runtom på Gotland. Det finns fog att tala om en succé för Minecraftsatsningen på Gotland.

– Vi har nått målet och har bidragit till skolans digitalisering. Gotlandskartan i Minecraft finns hos skolorna på ön och spelet gör att eleverna per automatik lär sig hur orter och platser ligger geografiskt i förhållande till varandra.

Restaurera fornminnenTill Gotlandskartan har landskap och byggnader skapats auto-matiskt av spelmotorn och många av dem är långt ifrån verklig-hetstrogna. Därför har Riksantikvarieämbetet markerat ut hundratals byggnader som behöver hyfsas till, med allmänhe-tens hjälp.

– Vi har bland annat kört tävlingen Gutablock som går ut på att ”restaurera” byggnader, ruiner, och faktiskt även ringmu-ren. Här gäller det för oss att hitta bra morötter för att engage-ra, säger Pär Jonsson.

Minecraft-projektet har resulterat i att Riksantikvarieämbe-

tet beslutat fortsätta utforska spelområdet. Just nu arbetar man med att titta på hur spel och spelteknik kan användas inom di-gital kulturarvsförmedling.

– Genom att nyttja spelmiljön som är en lättnavigerad virtuell 3D-miljö är det lättare ett förstå ett historiskt sammanhang, säger Pär Jonsson.

– Vi vill se om det går att använda bland annat fotogrammetri och 360-gradersfotografering för att dokumentera föremål, in-teriörer och externa miljöer samt VR-teknik, ”Virtual reality”, för att sedan gestalta dessa.

På sikt tror myndigheten att hela museer kan sättas upp i Vir-tual reality.

– Du ska kunna få en riktigt häftig upplevelse, även om du inte befinner dig på plats. Det ska bli spännande att se hur detta utvecklas. Virtual reality är ju nästa stora grej i de här samman-hangen, säger Pär Jonsson.

Under våren genomför myndigheten en workshop för att testa VR/360-tekniken tillsammans med Riksutställningar, säger han.

Går projektet på Gotland att återskapa på andra håll i Sverige?– Inte överallt, idag. Men om Lantmäteriet släpper sina data fria öppnar sig dock en helt annan potential. Då kan alla skolor i Sverige få samma möjlighet. ●

¹ Information, kommunikation, teknik


16

Det som startade som en galen idé har blivit en detaljerad och sömlös orienteringskarta som täcker hela Finland.

Landets öppna data har gjort det möjligt. När får vi se mot-svarande orienteringskarta över hela Sverige?

–Det är den vanligaste frågan vi får. När geodata släpps fria, säger Mats Troeng, en av upphovsmännen.

Öppna data gjorde orienteringskarta över hela Finland

möjlig

teXt Maria Brander FOTO Privat

Kartutsnit-tet från MapAnt visar en typisk finsk skog i södra delen av landet med detaljerade höjder och sjöar.

Ett område längst upp i nord-ost som upphovsmännen till MapAnt tror är fantastisk terräng för orientering och som troligtvis aldrig kommer att få en handritad orienterings-karta.


17

Mats Troeng


18

»

Det är han som tillsammans med Joakim Svensk och Jarkko Ryyppö ligger bakom karttjänsten MapAnt som lanserades den 1 december i fjol.

Mats Troeng och Joakim Svensk är välkända namn inom orien-teringsvärlden där de båda har meriter på elitnivå. Lägg därtill ett intresse för IT och programmering så finns förklaringen till den karttjänst som de nu har skapat.

–Faktum är att vi började prata om det här när vi var iväg på träningsläger med landslaget. Jag som ledare och Joakim som aktiv, berättar Mats Troeng.

–Vi kom in på ämnet och tänkte att det skulle vara riktigt mäk-tigt att göra en sådan här stor karta. Sedan blev det som det blev.

Det unika med karttjänsten MapAnt är att det är en detaljerad och sömlös orienteringskarta som täcker hela Finland. Den är gjord utifrån laserdata och topografiska kartdata från finska lantmäterimyndigheten.

Snabbt gjort med autogenereringDet speciella med kartan är också att den har autogenererats med hjälp av omkring 100 datorer som har arbetat tillsammans för att skapa något större än de skulle ha klarat av på egen hand. Det som skulle tagit åtta år att göra för en dator, klarade de 100 datorerna av på tre veckor. För en människa skulle samma jobb – att göra kartmaterialet för hand – ha tagit 3 500 år, enligt upp-hovsmännens beräkningar.

Programvaran har med laserskanningsdata tagit fram kvadrat-stora kartor över områden på 3 gånger 3 kilometer. För den finska kartan har det handlat om i storleksordningen 35 000 rutor som sedan passats ihop.

–För att få det sömlöst och snyggt, utan skarvar mellan rutor-na, så behöver vi lite överlapp. Det gör att det blir lite knepigare att göra den här körningen för allt måste komma i en sekvens. Så det är lite pill, berättar Mats Troeng.

Det tog tre, fyra veckor att göra körningen och den 1 december lanserades karttjänsten för allmänheten. För att inte få en för stor belastning på servern valde upphovsmännen att gå ut i min-dre skala och marknadsförde tjänsten på sociala medier. Nyhe-ten plockades snart upp av både orienteringsintresserade och av medier. Bland annat så har finska motsvarigheten till Veckans Affärer berättat om MapAnt.

Inspirerande grundmaterial–Det här är ju något som har lite wow-faktor. För oss som är kartnördar är det fantastiskt men det har också spridit sig långt

utanför orienteringsvärlden har jag en känsla av.Vilka användningsområden ser de för karttjänsten? Ja, inom tävlingsorienteringen är det fortfarande papperskartor fram-ställda av människor som används. Där krävs det att någon har varit ute i skogen och kollat i princip varje kvadratmeter för att man ska få med alla detaljerna som behövs för att det ska vara roligt att orientera. Däremot ser de hur karttjänsten kan använ-das som ett grundmaterial – och som en inspiration för att hitta ny spännande orienteringsterräng. Både Joakim Svensk och Mats Troeng har använt laserkartor över mindre områden i sin träning och är bekanta med hur de fungerar.

–Man kan generellt säga att de stämmer förvånansvärt väl för att vara gjorda från flygplan, säger Joakim Svensk som också ser att användarna är fler än ”bara” orienterare.

–Eftersom den är den mest detaljerade och heltäckande kar-tan så är den intressant för många. Friluftsfolk, jägare, även näringar som skogsbruk kan ha nytta av den – alla som har an-vändning av kartor utanför tätorter.

I avlägsna områden skulle det aldrig vara ekonomiskt försvar-bart att framställa orienteringskartor gjorda av människor. Nu finns de att se i MapAnt.

De enstaka områden som karttjänsten inte täcker beror på att de ännu inte är laserskannade.

Svensk karta möjlig – om geodata blir friaDen givna frågan blir förstås när Troeng och Svensk tror att vi kan komma att få samma karttjänst över Sverige. Knäckfrågan är när nödvändiga svenska geodata släpps fria.

–Det är det som det hänger på. Annars finns det ingen direkt skillnad, det är absolut möjligt att få till hela Sverige och släppa på samma sätt, säger Joakim Svensk.

–Hela Finland tog ju inte mer än två månader från att vi bör-jade titta på det och mycket kan återanvändas. Det är licensgre-jen som är det stora.

Eftersom insamlingen och tillhandahållandet av data är skat-tefinansierade i Finland har de aldrig haft en tanke på att ta betalt för tjänsten.

Det började som sagt som en galen idé – omöjlig att motstå för de tre orienteringsintresserade innovatörerna. ●

Joakim Svensk

är du intresserad av utforska mapAnt? kart-

tjänsten hittar du på http://www.mapant.fi/.


19

▻ ▻ ▻

copernicus är världens största enskilda jord-observationsprogram, en gemensam satsning från eu, European Space Agency (esa) och deras

respektive medlemsländer. Programmet koor-dineras och förvaltas av europeiska kommis-sionen. i sverige samverkar lantmäteriet och sexton andra myndigheter med rymdstyrel-

sen, som är huvudansvarig, för att möjliggöra programmet.

Jordens förändringar bevakas från

rymden

TEXT Martin Hofvenstam

Photo: ESA

sentinel-2 registrerar förändringar i vegetationen och markanvändningen för Copernicus räkning. informatio-nen kan också användas för att ge information om föroreningar i sjöar och kustområden. Bilder på översvämningar, vulkanutbrott och jordskred är till hjälp när naturkatastrofer ska hanteras.


20

– Det är en satsning där Lantmäteriet har en viktig roll att spela. Inte minst för att vi bidrar med referensdata, en grundförut-sättning för att programmet ska resultera i användbara produk-ter och tjänster, säger Eva Uggla som tillsammans med Thomas Karlsen representerar Lantmäteriet i samverkansgruppen. ESA ansvarar för utveckling och förvaltning av infrastrukturen för jordobservation. Ett antal olika organisationer ansvarar i sin tur för att ta fram programmets olika tematiska tjänster

Den användaranpassade informationen i tjänsterna bygger på satellitdata och mätningar samt modeller baserade på denna information.

Ett utpekat område är att kartlägga konsekvenserna av ett för-ändrat klimat. Copernicus ska också användas i säkerhetsarbe-te vid exempelvis naturkatastrofer. I första hand ska det mate-rial som genereras användas för att förutse risker, minska skadeverkningarna och underlätta planering av humanitära åtgärder. Detta kan vid behov ske med millimeterprecision i form av en tjänst som visar jordytans rörelser

– Även om man med tillämpningar av olika tjänster kan mäta jordrörelserna med hög precision gäller det dock inte alla data. Den rumsliga upplösningen satelliten i sig ger är i regel betyd-ligt grövre. Det kan variera beroende på vilken satellit eller tjänst som används, säger Eva Uggla och tillägger:

– De data som Copernicus tillhandahåller ska gå att kombine-ra med mängder av data som redan finns tillgängliga, bland an-nat här på Lantmäteriet.

Redan använt i skarpt lägeExempel på globala miljöhot Copernicus som följer är ökenut-bredning, iskartering för isbrytartjänster, luft- och vattenföro-reningar vid utsläpp och förändringar av vegetation. Data är öppna och kostnadsfria för alla, likaså de tjänster man erbju-der.

Och Copernicus har redan varit till nytta, berättar Thomas Karlsen.

– Bland annat utnyttjade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap katastrofhanteringstjänsten i samband med över-svämningar i Småland år 2012. Vid skogsbranden i Västman-land 2014 kunde Copernicus även leverera referens- och kontur-kartor för att understödja släckningsarbetet, säger han.

Ett annat exempel på global användning är när en av pro-grammets satelliter under fjolåret lokaliserade en oljefläck i östra Medelhavet i samband med sökandet efter ett försvunnet Egyptair-plan.

En egen satellitfamiljProgrammet har en egen grupp av satelliter kallade Sentinels, för att möta de operativa behoven. De flesta av dem går på låg höjd, runt 1 000 kilometer från markytan. Ett varv runt jorden tar drygt en och en halv timme, och för varje varv flyttar sig banan ett stycke åt väster tills satelliten efter två dygn åter fly-ger över utgångsläget.

– Copernicus använder sig av befintliga satelliter, men fram-

satellitbilden sverige i färg: satellitbilden visar siljans-ringen i dalarna, den krater som bildades då en meteorit slog ned och träffade jordens yta. Bilden har satts sam-man av data som samlats in från sentinel -1A vi tre olika tillfällen under 2015. dessa representeras av olika färger: rött 7 februari, grönt 15 mars och blått 27 mars.

▻

Photo: ESA


21

förallt av dessa Sentinelsatelliter som specialanpassats för de olika uppdragen och skickas upp i ”familjer”. I Sverige bevakar Rymdstyrelsen de Sentinelsatelliter som är mest relevanta för oss. Det handlar i huvudsak om förändringar vad gäller vegeta-tion, vatten och atmosfär, säger Thomas Karlsen.

Inget slutdatumCopernicus har inget slutdatum, och de satelliter som används idag kommer att kompletteras och vid behov bytas ut.

– Det är ett mycket ambitiöst program och eftersom nya behov uppstår kontinuerligt och teknikutvecklingen går framåt finns heller inget datum Copernicus går i mål och är ”slutfört”, kon-staterar Eva Uggla. ●

Stockholm: Stockholm syns som ett kluster av gula radarreflexer i den nedre delen av bilden, som tagits från Sentinel-1A.

Satellitbild över Stavanger I Norge

Photo: ESA


22

Gaia kartlägger

Vintergatan


23

I tre år har satelliten Gaia tagit fotografier av rymden. Dessa

används nu för att skapa en 3D-karta över Vintergatan. Astro-nomen Lennart Lindegren har

en nyckelroll i karteringen.

Vintergatan

TEXT OCH FOTO Jonatan Jacobson

Lennart Lindegren betraktar en gammal karta över Vintergatan.

▻ ▻ ▻


24

Satellitprojektet Gaia initierades 1993 av den Europeiska rymdorganisatio-nen, ESA, med målet att ta flera miljar-der högupplösta bilder av Vintergatan. Astronomer använder bilderna för att göra en tredimensionell karta över vår galax. Den 19 december 2013 sköts Gaia upp och sedan dess har satelliten gjort omkring 60 miljarder observationer. Lennart Lindegren är professor i astro-nomi vid Lunds universitet och har ar-betat med projektet sedan starten.

– Innan dess jobbade jag med Gaias föregångare Hipparcos. Det är en trev-lig känsla nu när vi kan skörda frukter-na efter att ha arbetat så länge med pro-jektet, säger Lennart Lindegren.

Gaia är placerad ungefär 1,5 miljoner kilometer från jorden på motsatt sida från solen. Satelliten är utrustad med två teleskop som är riktade åt olika håll. För att kunna läsa av hela stjärn-himlen roterar den långsamt runt sin egen axel, ett varv tar sex timmar. Tele-skopen är anslutna till den största ka-meran som någonsin har använts i rymden. Kamerans bildsensor är en halv kvadratmeter stor och ger en upp-lösning på nästan en miljard pixlar. Huvudsyftet med projektet är att få in-formation om stjärnornas position och avstånd till varandra samt hur de rör på sig. Eftersom observationer från tele-skop på jorden störs av atmosfären an-vänds en satellit som möjliggör mer noggranna forskningsresultat.

– Problemet för oss astronomer är att vi i regel har saknat stjärnhimlens djupdi-mension. Det är också svårt att mäta stjärnornas rörelse från jorden. I rym-den kan Gaia göra tillräckligt noggran-na mätningar för att vi ska få bra infor-mation om både djup och rörelse, säger Lennart Lindegren.

Skapar koordinatsystemVarje dag skickar satelliten runt 40 gi-gabyte data till jorden. Efter att filerna har packats upp och undersökts i tyska Darmstadt skickas de vidare till ESA:s

center utanför Madrid där en kraftfull datoranläggning processar informatio-nen. Tillsammans med kollegorna Da-vid Hobbs och Paul McMillan vid insti-tutionen för astronomi och teoretisk fysik spelar Lennart Lindegren en nyck-elroll i framtagandet av den nya kartan över Vintergatan. Lundagruppen arbe-tar med att skapa enorma ekvationssys-tem, som krävs för att länka samman flera miljarder observationer och skapa koordinatsystem över Vintergatans stjärnor. Med Gaia kan forskarna mäta ett stort antal vinklar mellan stjärnor-na där varje vinkel blir till en ekvation i systemet. För att bestämma avståndet mellan stjärnorna görs ett triangule-ringsarbete med ungefär tio miljoner stjärnor som referenspunkter. De ma-tematiska beräkningarna genomförs i ESA:s datorcenter utanför Madrid.

– Det påminner om det arbete som geodeter har gjort på jorden i hundra-tals år. Det är i princip enkelt men i praktiken blir det besvärligt eftersom det är så stora datamängder, säger Len-nart Lindegren.

Karta med en miljard stjärnorI september 2016 offentliggjordes den första versionen av rymdkartan som to-talt innehåller en miljard stjärnor. För cirka två miljoner av dessa stjärnor finns det information om position, av-stånd, rörelser och ljusstyrka. Tack vare informationen om stjärnornas av-stånd till varandra kan astronomer vid Uppsala universitet arbeta med att av-göra stjärnornas verkliga utstrålning. På så sätt kan forskarna också bedöma stjärnornas ålder, en viktig pusselbit för att kunna förstå Vintergatans histo-ria.

– Det har varit ett stort intresse kring kartan i forskarvärlden men än så länge är den ofullständig och inte alls så nog-grann som slutversionen kommer att bli, säger Lennart Lindegren.

Målet är nämligen att den färdiga kartan ska innehålla minst två miljar-

der stjärnor med fullständig informa-tion om varje stjärna. Men Gaias doku-mentation handlar inte bara om stjärnor. Satelliten samlar även in in-formation om asteroider, mörk materia och så kallade exoplaneter, det vill säga planeter som befinner sig utanför vårt eget solsystem. Nasa:s Keplerteleskop har under 2000-talet hittat tusentals nya exoplaneter men då handlar det främst om planeter som ligger närmare stjärnorna. Gaia är bättre lämpad för att lokalisera planeter som befinner sig längre ut och kan därmed ge en mer re-presentativ bild över planetsystemen.

– Gaias observationer är en basresurs för all astronomisk forskning. Satelli-ten kommer antagligen att hitta tiotu-sentals nya planetsystem. Vi hoppas också få veta mer om mörk materia och hur den är utspridd, säger Lennart Lin-degren.

Hoppas på stora upptäckterDet har redan publicerats flera veten-skapliga artiklar baserade på informa-tionen från Gaia men enligt Lennart Lindegren har de mestadels bekräftat tidigare känd forskning. Han tror att de stora upptäckterna kommer i takt med att datamängden blir större och mer de-taljerad. Gaia styrs med hjälp av kväv-gas och när den tar slut kan satelliten inte rotera och blir därmed oanvänd-bar. Förhoppningen är att Gaia ska fort-sätta skicka kvalitativa data till astro-nomerna i ytterligare sex till sju år. Vilken betydelse som kartan kommer att få för vår framtida förståelse av Vin-tergatan och rymden i stort är svårt att sia om men Lennart Lindegren tror att det finns potential för stora upptäckter i framtiden.

– Genom att studera stjärnornas rörel-ser hoppas vi kunna identifiera de ur-sprungliga objekt som Vintergatan bil-dades ur. Jag tror att kartan i bästa fall kan ändra hela vår uppfattning om Vin-tergatans uppkomst och historia, säger Lennart Lindegren. ●

▻


25

Så här ser den första kartan av

Vintergatan ut. BILD: ESA

Lennart Lindegren ingick i gruppen av astronomer som arbetade fram förslaget om Gaia som presenterades för ESA.

Nu arbetar Lennart Lindegren med att förbereda

nästa omgång data från Gaia som ska släppas senare

i år.

Observationer från teleskop på jorden störs av atmosfären. Därför upplevs det som att stjärnorna ”flimrar”. Arkivbild.


26

SamHÄLLET TJÄNaR på ÖppNa DaTaEn forskningrapport om de samhällsekonomiska effekterna av öppna geodata visar att samhället skulle tjäna på att statliga myndigheter och kommuner slutar ta betalt för kartor och geografisk information. Byggherrar, entreprenörer, sam-hällsplanerare och andra skulle få fri tillgång till aktuella data av hög kvalitet och studien pekar mot en samhällsvinst i storleksordningen 200-400 miljoner per år, med kostnaderna för att framställa kartinformationen borträknade. i rapporten påvisas också stor potential inom både effektivisering och innovation, vilket kan ge ytterligare stora samhällsvinster. Forskningsstudien, som har genomförts på Handelshögskolan i stockholm, har finansierats av vinnova och Lantmäteriet. rapporten heter ”Ekonomiska effek-ter av tillgängliggörande av offentliga geodata som öppna data.”

Notiser

”SVERIGES SKOGaR BÖR LaSERSKaNNaS” Lantmäteriet har sedan 2009 laserskannat sverige från flygplan. data från skanningen har bland annat visat sig vara väldigt använd-bara inom skogsnäringen.

sedan något år finns rikstäckande analys- och planeringsunderlag - skogliga grunddata – tillgängliga i form av olika kartor. Eftersom som skogen växer behöver kartorna uppdate-ras löpande. därför behöver en nationell la-serskanning genomföras regelbundet. Lant-mäteriet, skogsstyrelsen, sLu, skogforsk och representanter för skogsbruket diskuterar förutsättningarna för detta.

samtliga aktörer bedömer att staten bör hålla samman arbetet och säkerställa en fi-nansiering, så att de data som tas fram blir öppna data som kan vara digitalt tillgängliga för alla, från mindre skogsägare till myndig-heter och andra samhällssektorer. då kan de också utgöra en bas för digitalisering. målet är att få till stånd en ny laserskanning från och med 2018.

Illus

trat

ion

Bran

drea

lity


27

Notiser

SNaRT FULL KOLL på SVERIGES VaTTENFLÖDENHydrografi handlar om mätning och kartläggning av vattenområden, vattenrörel-ser och strömmar. kunskap som kan vara av stor vikt vid till exempel översvämningar eller miljöolyckor. sedan 2010 arbetar Lantmäte-riet tillsammans med smHi med att knyta ihop våra svenska sjöar och vattendrag i projektet Hydrografi i nätverk. Nu är drygt halva sverige klart. Planen är att det ska finnas ett rikstäckande nätverk klart under första halvåret 2018.

– För att göra det mer begripligt kan man jämföra med ett vägnät. det handlar om att förstå hur och i vilken riktning vattnet rör sig, säger karin mossberg, Lantmäteriet, som är projektledare.

Lantmäteriet har innan projektet endast kunnat visa vattendrag och sjöar som linjer och ytor, vilket inte varit användbart i vattenarbete. men så är alltså inte längre fallet.

– i projektet har vi nu en databas i skala 1:10 000, där vi kan koppla på information som rinnhastigheter, fallhöjd, avrinningsom-råden och utsläppspunkter, säger Bernt samuelsson, smHi.

– När allt är klart ska den här grundläg-gande databasen kunna kopplas till andra databaser för att bidra till bättre vattenför-valtning, kris- och beredskapsarbete och klimatanpassning. du klickar på ett vattendrag och får tillgång till mängder av information om det.

FOTO Natasja Kamenjasevic


28

– att tolka kartorna och förstå vad de berättar är driv-kraften i min forskning. Det säger Olof Karsvall, fil.mag i

datavetenskap samt fil.kand i kulturgeografi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Gränssnittet träffade honom för en intervju som tog sitt avstamp i senmedeltidens pesthärj-ningar för att sedan avslutas i digitaliseringens tidsera.

kartskatt i världs-klass visar sPåren

av senmedeltidens PestHärjningar

teXt Eva-Lena Hed FOTO Micael Engström

Olof Karsvall


29

Under 2001 startades ett forskningspro-jekt i syfte att skanna och registrera de äldsta storskaliga kartorna över byar och gårdar i Sverige. Dessa kartor upp-rättades så tidigt som vid 1600-talets mitt, och projektets syfte var att göra materialet än mer tillgängligt för forskningen. Olof Karsvall arbetade i projektet under fem år och började un-der den tiden att intressera sig för be-greppet utjordar som fanns med som beteckning på flera kartor. Var utjord och ödegård olika begrepp på samma fenomen? Utjordarna bildade egna fastigheter, men var obebyggda, vad berodde detta på? Frågorna resulterade i doktorsavhandlingen ”Utjordar och ödegårdar” som tog Olof sex år att slut-föra.

Redan under Gustavs Vasas tid (1500-tal)påbörjades registrering av jord i Sverige. Dessa så kallade jordeböcker är förlagan till vår tids fastighetsbild-ning. Det faktum att vi har en obruten tradition av att registrera fastigheter och dessutom hållit ett centralt regis-ter har varit en förutsättning för det arbete som Olof Karsvall utfört i sin doktorsavhandling.

pesten dödade mångaEfter att ha spårat 1600-talskartorna och dess registrerade utjordar tillbaka

till Vasatidens jordeböcker så kunde han se att senmedeltidens pesthärj-ningar dödade många människor och lämnade gårdar övergivna, vilka be-tecknades ödegårdar i det tidiga käll-materialet. Fastigheter som århundra-den senare finns med på lantmäteri- kartorna i form av utjordar. Slutsatsen av det forskningsarbete som gjordes visar att pestens härjning-ar var omfattande och drabbade enskil-da gårdar och i vissa fall hela byar. Att detta fler hundra år senare fortfarande syns i våra kartor är ett tecken på att återhämtningen tog lång tid.

För delar av landet är det fortfarande oklart hur många gårdar som ödelades under senmedeltiden. Olof Karsvall hoppas kunna fortsätta jämföra 1600-ta-lets lantmäterikartor med äldre källma-terial för att om möjligt kasta mer ljus över ödeläggelsens storlek i Sverige.

mer tillgängligt arkiv‒ Min doktorsavhandling hade inte va-rit möjlig utan tillgång till Riksarkivets samlingar berättar Olof Karsvall. Dokument i arkivet kan spåras så långt tillbaka som 1100-talet, och här finns inte mindre än 12 000 kartor enbart från 1630-1655 att botanisera bland.

Att digitalisera information i syfte att göra Riksarkivets material ännu mer

tillgängligt för forskare såväl som för allmänheten är prioriterat. I nuläget leder Olof ett projekt med arbetsnam-net TORA (topografiskt register på Riks-arkivet). Inom ramen för detta projekt kommer man att skapa register över byar och gårdar i Sverige från medeltid fram till 1800-talet.

TORA lanseras under 2017 och ger an-vändaren större möjligheter att med en kartsökning se vilka källmaterial som finns för en viss plats. Förutom arkiv i Riksarkivet ingår information från bland annat Kungliga biblioteket och Institutet för språk och folkminnen. Den historiska byn är den gemensam-ma nämnaren, och framöver kan flera databaser ansluta sig till TORA. Många källmaterial är idag digitalise-rade. Vad projektet vill främja är att dessa kunskapsbanker också blir publi-cerade på ett öppet och länkat sätt för att förbättra sökmöjligheterna och för att forskningen ska kunna dra full nyt-ta av dessa källmaterial. ●

Olof Karsvall


30

Det är lätt att förlora sig i Stockholmskällan. Här finns allt du någonsin har velat veta om Stockholm och dess invånare. Det går att söka på olika teman, till exempel brott och straff, ta fram all tillgänglig information om en särskild plats eller jäm-föra kartor från olika perioder.

– Det är en av de allra mest populära funktionerna. Genom att lägga två kartor intill varandra kan man följa hur staden har förändrats över tid. Under året kommer vi att restaurera kar-torna så att upplösningen blir ännu bättre. Vi hoppas också få in fler moderna kartor. De vi har i dag sträcker sig från 1625 fram till början av 1900-talet, säger Samuel Branting.

Alldeles innan jul lanserades Stockholmskällans nya mobil-anpassade webbplats. En nyhet är att flertalet foton nu förses med en geotag – en geografisk markering över platsen där bil-den togs.

– Den nya funktionen ”Visa vad som finns nära mig” gör att man kan söka material utifrån platsen där man befinner sig. Man kan alltså få en historielektion medan man promenerar omkring i staden, säger Samuel Branting.

Webbplatsen Stockholmskällan berättar om stadens historia med hjälp av 30 000 kartor, bilder, filmer, dokument och föremål.

– Det är ovanligt att samla så mycket material om en stad på ett och samma ställe, säger samordnaren Samuel Branting.

unik källa till

personlig vinkelHan och de övriga i redaktionen för Stockholmskällan är flitigt ute och föreläser i skolorna, eftersom det är den primära mål-gruppen. Speciellt med Stockholmskällan är att man kommer mycket nära människor som har varit döda i flera hundra år.

– Inte minst för yngre personer är det viktigt med en personlig vinkel. Här kan du till exempel följa en skilsmässa från 1700-ta-let och läsa vad båda parterna tyckte. Du kan se exakt var de bodde med hjälp av en karta och sedan jämföra hur platsen har förändrats fram till i dag. Eller som en gymnasielev uttryckte saken, ”det är historia på riktigt”!

Samuel Branting tycker att kartorna får ett nytt liv i samspelet med annat material, som filmer, foton och skriftliga doku-ment.

– Man kan säga att vi befolkar kartorna när vi sammanför dem med annat material. Det går också jättebra att förklara källkri-tik genom kartor. Du kan ställa frågan om kartan är original eller en kopia. Vem som är upphovsmannen och vilket som är syftet, säger Samuel Branting och klickar sig fram till en dansk

kunskaP

teXt Carina Järvenhag

fot

o N

atas

ja K

amen

jase

vic


31

KORT Om STOcKHOLmSKÄLLaN:• drivs av stockholms stad, som ett samarbete mellan stads-

museet med medeltidsmuseet och stockholmia, stadsar-kivet, stadsbiblioteket och utbildningsförvaltningen.

• samarbetspartner är också kungliga biblioteket, stock-holms företagsminnen, spårvägsmuseet, riksarkivet och The unstraight museum.

• Har 2 000 unika besökare om dagen.• kartmaterialet består av cirka 700 kartor från stadsarkivet.• det går att följa stockholmskällan bland annat på Facebook

och instagram.

spionkarta från 1640-talet för att visa vad han menar.– Det här är en karta gjord efter svenska förlagor och troligen inte på plats, eftersom stadsplanen som visas ännu inte var ge-nomförd vid den här tiden. Däremot är alla större och strate-giska byggnader beskrivna på danska. Det är ett bra exempel på hur en historisk karta berättar så mycket mer om sin samtid än enbart geografiska data.

Vill nå ut brettEn ambition med Stockholmskällan är att det ska vara enkelt för allmänheten att använda det historiska materialet, till ex-empel finns det alltid med information om hur kartan eller bilden får användas utifrån upphovsrättslagen.

– Alla ska kunna ta del av Stockholms historia. I dag är vi väldigt aktiva på Facebook och Instagram, men vi kommer att jobba ännu mer aktivt med sociala medier. Det är ett sätt att nå ut brett och göra människor ny-fikna på vårt material. Kanske är inte folklig rätt ord, men vi hoppas åtminstone kunna göra Stockholmskäl-lan folkkär. ●

kunskaP

fot

o N

atas

ja K

amen

jase

vic

Alla ska kunna ta del av Stockholms historia, säger Samuel Branting.

FOTO Carina Järvenhag


32

Designern Stina Hagström bor i en 30-talsvilla i Stockholmsför-orten Tallkrogen. För drygt ett år sedan ville hon hitta något fint att sätta på köksväggen och det var då hon kom fram till att en karta över den egna hemorten skulle vara trevligt.– Det fanns ingen karta över en så avgränsad plats som Tallkro-gen och därför bestämde jag mig för att de-signa min egen.

Hon lade upp sin karta på Facebook och ryk-tet spred sig snabbt. Många ville köpa ett exemplar, eller frågade om hon inte kunde göra en karta över just deras ort. Det ledde till att hon började designa kartor även över andra områden i Enskede och Farsta.Kartorna är svartvita och enkla i sitt ut-tryck. Stina Hagström menar att de i första hand ska betraktas som designprodukter, men det har även varit viktigt för henne att få med relevant information. Till exempel har hon ritat ut alla hus och gjort egna symboler för vattendrag, kyrkor och skogs-partier.

Nu har kartorna tagit klivet in i designvärlden. Alla vill pryda vardagsrumsväggen med sin älskade by eller förort. För Stina

Hagström, som designar svartvita kartor över Stockholms södra förorter, är det just kärleken till hemorten som är drivkraften.

”allt måste bli rätt”– Det första kunderna tittar efter är om deras eget hus syns. Därför har det varit viktigt att uppdatera kartorna regelbundet. Inget får fattas.

Stina har använt sig av information från både kartor, flygbil-der och egna besök i området. Att välja var gränserna mellan olika områden ska dras har varit svårt och krävt en del research, be-rättar hon.

– Jag har upptäckt att det är viktigt för mina kunder att allt blir rätt. Många är väl-digt engagerade och hör av sig direkt om de upptäcker något fel. Ibland är uppgifterna på kartor och flygbilder ofullständiga, och då måste jag åka ut för att skapa mig en bild av hur det ser ut på platsen.

Kunderna är allt från den trendiga killen i 25-årsåldern till det 80-åriga paret som bott

hela sina vuxna liv i samma bostadsområde. Flera har velat köpa en karta som minne när de flyttat från orten, och kartorna har därför hamnat i både USA och Australien.

en karta På väggen

– trendig in-redningsdetalj

– jag tycker att det är roligast att sälja

direkt till kund eftersom jag då får

höra deras berättelser.

TEXT och FOTO Kristin Mörk


33

Stina Hagström har bott i Tallkrogen i 25 år och hennes kärlek till orten avgjorde valet av kartmotiv.

Från början var inte tanken att designa kartor till andra, men nu är kartorna den mest lönsamma nischen i Stina Hagströms designföretag. ▻ ▻ ▻


34

– Jag tycker att det är roligast att sälja direkt till kund eftersom jag då får höra deras berättelser. Många har berättat historier om orten och jag har fått lära mig mycket som jag inte visste innan.

Behov att knyta an till en platsStina Hagström tror att karttrenden kommer att hålla i sig ett bra tag till. I dag finns det många designföretag som erbjuder liknande produkter, allt från enkla kartor med bara huvudga-torna inritade till mer detaljerade. Och den som bor långt utan-för storstadsregionen behöver inte heller gå lottlös – färdigde-signade grafiska kartplanscher finns över allt från Sjöbo till Haparanda. Det har även dykt upp avancerade tjänster som Mapiful där kunden själv kan välja plats och design till sin egna svartvita karta.

Att vi vill sätta vår hemort på väggen är naturligt och säger något om oss själva. Det menar Igor Knez, professor i psykologi vid Högskolan i Gävle. Han forskar om platsernas betydelse för vår identitet och är inte förvånad över att kartorna blivit så po-pulära.

– Estetiken är viktig, men kartorna tillfredsställer även vårt mycket grundläggande behov av att knyta an till en plats. Ge-nom att hänga dem på väggen kan vi även manifestera en till-hörighet, det blir lite samma effekt som att sätta på sig en tröja med favoritbandet. ●

Gatunäten bildar dekorativa mönster som passar bra på

väggen.

Stina Hagström har bott i Tallkrogen i 25 år och hennes kärlek till orten avgjorde valet av kartmotiv.

Några av kartorna får en personlig signatur.

▻


35

Stephen tecknar med sin cykel

Navigation och kreativitet kombineras i kanadensa-ren Stephen Lunds hobby. På sin gps-utrustade cykel

skapar han gigantiska teckningar utifrån staden

Victorias gatunät.

När Stephen Lund började på sin största teckning svängde han fel efter fyra mil och fick börja om från början.

TEXT Jonatan Jacobson

▻ ▻ ▻


36

Stephen Lund är bosatt i den kanadensiska staden Victoria där han bland annat arbetar som varumärkesstrateg och frilans-skribent. En stor del av sin fritid ägnar han åt motionsträning på cykelsadeln. 2014 köpte han ett gps-system som dokumente-rar cykelsträckorna med röda stråk på kartan. Han insåg snabbt att tekniken hade en ”kreativ potential” som kunde bidra till att göra träningen roligare. Efter att noggrant studerat Victorias stadskarta gav han sig på nyårsdagen 2015 ut på en cykelrutt som formade hälsningen ”Happy 2015”. Det blev startskottet för Stephen Lunds nya hobby och sedan dess har han gjort 135 gps-teckningar som publicerats på den egna bloggen.

– Gps-teckningarna har gjort att jag har utforskat många okända vägar och tecknandet har motiverat mig att cykla myck-et längre sträckor. Det är helt enkelt väldigt roligt, säger Ste-phen Lund.

planerar noggrantHan förfinade snabbt sin teckningsteknik och bilderna blev både större och mer detaljerade. Motiven hittar Stephen Lund

helt enkelt i stadskartans gatunät. Bland bilderna på bloggen finns allt från trollkarlen Gandalf, skräcködlor och söta giraffer till porträtt av den brittiska drottningen Victoria.

– Bilderna finns redan där på kartan, det gäller bara att hitta dem. Efter att jag markerade alla huvudvägarna började moti-ven poppa upp. Det är ungefär som att se bilder bland moln på himlen, säger Stephen Lund.

Den hittills största gps-teckningen som han gjort föreställer karaktären Michelangelo i serien Teenage Mutant Ninja Turt-les. För att göra den krävdes en cykeltur på 183 kilometer och då är inte det första misslyckade försöket inräknat.

– Det gäller att planera rutterna noggrant eftersom en gps inte är utrustad med ett suddgummi. Om jag gör ett enda misstag längs vägen är det bara att börja från början igen, säger Stephen Lund.

Har skapat en trendIdag har gps-tecknandet blivit en internationell trend i cykel-världen där Stephen Lund med sitt stora engagemang betraktas

1. Stephen Lund har även gjort GPS-teckningar i städerna Calgary och Ottawa. FOTO:Privat

2.Drottningen Victoria har en egen högtidsdag i Kanada och fick därför sitt porträtt tecknat i gatunätet.

3. Teckningen med den giraffri-dande mannen höll på att saboteras av ett oväntat vägarbete.

1

▻


37

som något av en förgrundsgestalt. När han startade sin blogg hade han ingen aning om att intresset från omvärlden skulle bli så stort. Stephen Lund har därför nyligen skrivit boken ”Just Do(odle) It: The Definitive ’How To’ for Aspiring GPS Artists” som kommer ut senare i år. Förhoppningen är att den ska få fler att börja teckna med gps:en.

– Det mest givande är när jag får teckningar och mejl från föl-jare som säger ’du har inspirerat mig till att göra ett försök’, sä-ger Stephen Lund. ●

FaKTa:På stephens Lunds blogg finns hans teckningar samlade:https://gpsdoodles.com

2

3


38

S V a R

skicka in ditt svar till Gränssnittets redaktion: Lantmäteriet, 801 82 Gävlemärk kuvertet med ”Tävling 1/2017”.du kan även skicka svar till vår maillåda:[email protected] de tre först öppnade rätta svaren belönas med en två biochekar vardera. vi vill ha ditt svar senast den 14 april.

a D R E S S

Vinnare i tävlingen nr 4/2016mattias Eliasson, regnvägen 55, 976 32 Luleå

karin Eriksson, ängevägen 12 B, 834 32 Brunflo

Agneta Claesson, södra Ligården 92, 425 30 Hisings kärra

rätt svar: 1. Jularbo, 2. Jultorp,

3. Tomteboda, 4. stjärnsund

Grattis! Biocheckar kommer med posten.

I Sverige ansvarar Lantmäteriet för vilken plats som heter vad. Vi fastställer ortnamn i fastighetsregistret, kartor och databaser, och ger råd i ortnamnsfrågor till kommuner,

myndigheter och privatpersoner.Det finns gott om vackra, lustiga och ovanliga ortnamn både i Sverige och resten av världen. Här har vi listat fyra riktiga ortnamn – och ett påhittat. para ihop de riktiga ortnamnen med rätt beskrivning – du hittar dem både i och utanför Sveriges gränser.

Skicka in till oss, och delta i vår tävling!

1) Elba2) 17703) Batman4) rambo5) Fridolina

A) den här skogsbeklädda men populära platsen finns till havs. Området är ett naturreservat med klippor där badgäster trivs.

B) i den här tätorten bor närmare 350 000 invånare, nära en berömd flod med bördiga odlings-landskap. Här utvinns en dyrbar råvara.

C) den här platsen erbjuder varma vintrar och somrar. den upptäcktes av en berömd sjöfarare och är numera ett nationellt minnesmärke.

C) Här har vi en by i en kommun som bland annat är berömd för ett stort timrat hus, tillverkning av lyftkranar och redskap till entreprenadbranschen. vad heter byn utanför tätorten?

TÄVLING


39

att någon gång begrunda sina gärningar kanske låter lite

pretentiöst, men det handlar om att stanna till och med

eftertanke göra en betraktelse av sakernas tillstånd, att

medvetet tänka på hur vi arbetat inom ortnamnsverk-

samheten kan vara värt några minuter. Häng med.

Jag började arbeta vid Lantmäteriverkets ortnamnsfunktion

1987. Jag fick genast börja arbeta med beslut i olika traktnamns-

frågor och mitt första beslut handlade om en stavningsfråga

av ett småländskt traktnamn, det kändes som hemmaplan.

vi arbetade byråkratiskt (tänk på att detta är grunden för vår

demokrati) och jag har alltid varit stolt att ha blivit upplärd av en

av de främsta inom det området, Olle millgård. det var en upp-

levelse med den första föredragningen hos honom, han tittade

på varje detalj och mitt utkast var fyllt med röda markeringar

och kommentarer, när jag visade upp det för en kollega sa han

kort: det gick ju bra.

Olle var Ortnamnsrådets förste ordförande och Leif Nilsson dess

sekreterare (som jag också efterträdde). rådet hade inrättats

1985 som resultatet av en statlig utredning och kom att bli det

sammanhang i vilket den moderna ortnamnsvården formades.

rådet initierade många och viktiga frågor för ortnamnen och

det var också där vi formerade den goda samverkan som finns

idag. rådet har än idag inga beslutsbefogenheter, men arbetar

bland annat med att uttala sig i olika principiella frågor och gör

det med framgång.

det har stormat många gånger under dessa år och utgången

har varit olika. vi har ur ett ortnamnsperspektiv lyckats få

ordning på landsbygdsadresseringen, statistiska tätorter, sock-

narna och minoritetsspråkens ortnamn samt med framgång

fått acceptans för ortnamnen som immateriellt kulturarv. men

än finns det mycket kvar att göra. kunskapsspridning är en av

de väsentligaste delarna vi kan ägna oss åt. Att sprida kunskap

och medvetenhet hjälper oss att stå emot enskilda, kommer-

siella eller politiska intressen som inte beaktar eller förstår god

ortnamnssed. Att få en gemensam bild av vad god ortnamnssed

innebär har varit en av våra stora uppgifter och här har våra

utbildningsdagar för kommunerna varit viktiga. vi har båda ett

ansvar för att namnskicket bär kontinuitet och kvalitet. vi har

ägnat oss åt utbildning och kunskapsspridning i många olika

media och här vill jag framhålla Gränssnittet, jag är överväl-

digad av vilken respons mina korta inlägg har haft och jag vill

tro att de bidragit till en medvetenhet om ortnamnen, deras

ursprung och roll.

vid bomässan i Gävle 1988 satsade Lantmäteriverket lite extra

på ortnamnen och vi fick ta fram en sverigekarta med

ortnamnstolkningar – vilken succé. Tidigare hade det varit

blommor, djur och kungligheter som fått pryda marginalerna,

nu var det Bo Bergströms eminenta illustrationer av ortnamns-

efterleder. kartan sålde slut ganska snart och det händer att

jag fortfarande får frågor om kartan finns kvar. 1991 startades

serien Ortnamn och namnvård. det första numret ägnades åt

fastighetsregistrets ortnamn, det var intressant och givande att

arbeta med den och jag hoppas att den fortfarande används. Nu

är en reviderad utgåva av nr 6, Ortnamnsrådets handledning i

namnvård aktuell och den är självklart seriens kioskvältare!

den 1 juli 2000 fick vi en hänsynsparagraf God ortnamnssed i

kulturmiljölagen. det är inte alla paragrafer som får ett eget

namn! med den som grund kan vi arbeta med en aktiv namn-

vård i samhället och det ger oss en god utgångspunkt för alla de

diskussioner som förs och kommer att föras med utgångspunkt

i ett ortnamn. det har hänt mycket under 30 år och detta var

bara några russin ur kakan.

Nu har jag flyttat till kollegan i uppsala, institutet för språk och

folkminnen. Jag gläds åt att få vara en del av ortnamnsverksam-

heten och att kunna arbeta vidare med ortnamn på olika sätt.●

Annette Torensjö, institutet för språk och folkminnen

ATT HITTA RäTT äR LIvSvIKTIGT – OcH våRA ORTNAmN HJäLPER OSS ATT GöRA

DET I måNGA SITuATIONER. vI HAR SKAPAT ORTNAmN Så LåNGT vI KAN

mINNAS OcH DE HAR bERäTTAT Om PLATSEN, HuR DET SETT uT, Om DEN HAFT

NåGON SäRSKILD FuNKTION ELLER Om DET HAR bOTT NåGON DäR. ALLT FöR

ATT EFFEKTIvISERA KOmmuNIKATION mäNNISKOR EmELLAN.

30 åR I ORTNamNENS TJÄNST

grÄnssnittet - textalk · 2017-03-21 · grÄnssnittet nr 34632 2 innehåll 3 ledare bengt...

Documents