Inventering och bedömning av naturvärden och fågelliv

Gruppstation Rödene Planerad vindkraft i Alingsås och Vårgårda kommuner, Västra Götalands län

2011-05-05

2

NV Nordisk Vindkraft AB

Gruppstation Rödene - inventering och be-dömning av naturvärden och fågelliv inför en vindkraftetablering i Alingsås kommun, Västra Götalands län

Utredningen har genomförts under tiden maj 2010 till maj 2011.

Detta dokument utgör en bilaga till miljökon-sekvensbeskrivningen för projektet.

Följande personer har medverkat i inventeringen:• Sofia Lund – naturvärdesinventering, bedöm-

ningar och rapportskrivning• Andreas Bernhold – fågelutredning• Mikael Danielsson – fågelinventering• Anders Enetjärn – kvalitetsgranskning• Johanna Öhman och Cajsa Nilsson – kartorSamtliga personer utom Mikael Danielsson är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Mikael Danielsson är lokal ornitolog med lång erfaren-het av fågelskådning på Rödeneplatån och dess omgivningar.

Omslagsbild: Vy över Stora Krökingen, en av många sjöar i det inventerade området på Röde-neplatån.

Samtliga foton i rapporten är tagna av Sofia Lund.

För bakgrundskartorna gäller Lantmäteriets copyright.

3

Innehåll

Sammanfattning ..............................................4

1 Inledning ..........................................................6

2 Metodik .............................................................7

3 Omgivande landskap ...................................9

4 Inventeringsområdet ................................ 134.1 Översiktlig beskrivning 13

4.2 Objektsbeskrivningar 24

5 Bedömningar och åtgärder .................... 565.1 Bedömningar 56

5.2 Åtgärder 60

Källor .................................................................. 61

4

SAM

MA

NFA

TT

NIN

G

Sammanfattning En naturvärdesinventering av utredningsområdet Rödene i Västergötland genomfördes under au-gusti - september 2010 och april 2011 på uppdrag av NV Nordisk Vindkraft AB. Utredningen ingår som en del i en miljökonsekvensbeskrivning, som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av en vindkraftanläggning.

Fältbesök på plats kompletterades med sam-manställning av befintlig kunskap. Dessutom har en utredning av områdets fågelliv gjorts. Denna grundar sig främst på tillgänglig kunskap om om-rådets fåglar och slutsatser från naturvärdesinven-teringen. Dessutom utfördes en fältinventering av rovfåglar under juni-juli 2010.

Inventeringsområdet vid Rödene ligger på en platå strax norr om Alingsås i Västra Götalands län. Inventeringsområdet utgörs av ett kupe-rat höjdområde med flera parallella s-formade sprickdalar. Området ligger på ca 120-200 m.ö.h.

Området utgörs till stor del av skog. Skogsmar-ken utgörs nästan uteslutande av produktionssko-gar med främst gran och tall. Bestånden utgörs mestadels av medelålders gallringsskogar, ungsko-gar och hyggen. Äldre snart avverkningsmogen skog finns endast i mindre utsträckning. Området är också rikt på sjöar och mindre våtmarker.

De områden som befanns ha högre naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp utgörs av sjöar, vattendrag, våtmarker och sumpskogar. Stora Ulvesmossen är en stor öppen myrmark som inte påverkats av vare sig dikning eller avverkningar i kantzonen. På våren spelar både orre och tjäder på mossen. Andra områden med höga naturvär-den är områdets talrika skogskärr med senvuxna träd och frodiga undervegetation. Dessa om-råden bör hållas intakta. I dessa områden bör placering av vindkraftverk och nya vägar undvikas då de är känsliga för ingrepp. Däremot råder det i landskapet ingen brist på brukad skog och hyg-gen som varken har speciella naturvärden eller är särskilt känsliga.

Områdets fågelfauna domineras av arter som är allmänna och utbredda i brukad skogsmark i denna del av Västergötland. De branta bergsslutt-ningarna på Rödeneplatån är potentiella häck-ningsmiljöer för bl.a. pilgrimsfalk och de närlig-gande fiskrika sjöarna är goda födosöksområden för bl.a. fiskgjuse. En häckning av pilgrimsfalk är känd några kilometer väster om det område som nu är aktuellt för vindkraft. I och i anslutning till inventeringsområdet finns flera revir av fiskgjuse.

I övrigt dominerar vanligare mindre rovfåglar som ormvråk, tornfalk och sparvhök. Såväl tjäder, orre och järpe förekommer relativt frekvent inom området, särskilt i anslutning till de många outdi-kade våtmarkerna i områdets norra delar.

För att undvika en negativ påverkan på fågellivet bör hänsyn tas till kända boplatser av fiskgjuse samt vid större våtmarksområden som Stora och Lilla Ulvesmosse.

Den samlade bedömningen är att det bör vara möjligt att anpassa vindkraftanläggningen som planeras vid Rödene så att den inte i någon större grad påverkar de värdefulla naturmiljöer och arter som finns här.

5

SAM

MA

NFA

TT

NIN

G

0 1 2 3 4 5 km

Inventeringsområde

Ü

Översiktskarta med inventeringsområdet vid Rödene inringat.

6

1 IN

LED

NIN

G

1 InledningNV Nordisk Vindkraft AB planerar att uppföra en vindkraftanläggning vid Rödene strax norr om Alingsås. Som en del i miljökonsekvens-beskrivningen, som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av anläggningen, har en naturvärdesinventering utförts. Fältbesök gjordes i augusti-september 2010 och i april 2011, resul-taten av dessa samt annan kunskapssammanställ-ning presenteras i denna rapport.

Rapporten belyser områdets naturvärden och fågelliv och ger rekommendationer om hur an-läggningen kan utformas för att minimera negativ påverkan som kan uppstå i samband med en vindkraftetablering i området. Genom att göra en naturvärdesinventering i ett tidigt skede i pla-neringsprocesen kan framtida negativ påverkan undvikas, större hänsyn tas och mindre lämpliga etableringar modifieras i den fortsatta planerings-procesen.

Syfte

Syftet med naturvärdesinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla och känsliga naturmiljöer inom det inventeringsområde som är aktuellt för vindkraftanläggningen.

Målet är också att göra en bedömning av even-tuell påverkan på de värdefullare naturmiljöerna vid en vindkraftetablering inom inventeringsom-rådet.

Naturinventeringen ska således vara en ut-gångspunkt för fortsatt projektering och utred-ning av den planerade vindkraftanläggningen.

Figur 1.1. Ett av flera stora hyggen uppe på Rödeneplatån.

7

2 M

ETO

DIK

2 Metodik

I detta kapitel beskrivs hur inventeringen genom-förts och vad som ligger till grund för de bedöm-ningar som redovisas.

Naturvärdesbedömning

Enetjärn Natur AB har utarbetat en egen me-todik för naturinventeringar och naturvärdes-bedömningar. Detta innebär rutiner för hur olika naturmiljöer beskrivs och hur naturvärden bedöms. Metoden innebär att alla i landet före-kommande naturtyper bedöms på ett så likartat sätt som möjligt.

I en samlad bedömning av varje objekt vägs na-turvärde och känslighet ihop. Objekten bedöms objektivt utifrån definierade naturvärdesskriterier för olika naturtyper. Värderingen är en relativ jämförelse med liknande objektstyper/biotoper i regionen. Känslighetsanalysen är kopplad till den påverkan som planeras i området. I det här fallet planeras en vindkraftetablering och analysen har därför fokuserat på påverkan i form av vägdrag-ning, uppställningsytor och ledningsdragning.

Syftet är att redovisa alla objekt inom ett om-råde som har så höga naturvärden att vi bedömer det som olämpligt att göra intrång och alla objekt som har naturvärden som motiverar särskilda hänsynstaganden. Dessa objekt bedöms till klass 1 och 2 enligt tabell nedan.

De bedömningsgrunder som används för natur-värden är mångformighet, historik, naturlighet, raritet (sällsynta arter och naturtyper), artin-nehåll, påverkansgrad och utvecklingspotential.

Även ekosystemtjänster som t ex vattenrening och utjämning av flödesvariationer vägs in. Objektets storlek kan vägas in i bedömningen av naturvärde. Storleken har dock olika betydelse i olika typer av naturmiljöer och för olika organis-mer. För bedömning av objektens naturvärde kan aspekter som friluftsliv och närnatur till skolor och bostadsområden väga in. Friluftsliv avgränsas här till den typen av friluftsliv där naturupplevel-sen är en viktig del. Resultatet av inventeringen sätts även in i ett större sammanhang, ett större rumsligt perspektiv.

Naturvärdesinventering vid Rödene

Den här naturvärdesinventeringen av markerna vid Rödene omfattar inventering i fält och sam-manställning av annat relevant kunskapsunder-lag. Området besöktes i fält under augusti och september 2010. Bedömningarna grundar sig på slutsatserna från fältbesöken samt annan kun-skapssammanställning.

Inventeringen inleddes med en flygbildstolk-ning där äldre skogsbestånd och andra intressanta naturmiljöer identifierades. Flygbildstolkningen följdes upp med en fältinventering för att bedöma naturvärdena i de avgränsade objekten samt iden-tifiera ytterligare intressanta områden.

Inventeringen har varit översiktlig och inriktad på att identifiera storskaliga naturvärden. Mindre objekt med höga naturvärden kan ha förbisetts.

Detaljkännedomen om områdets flora och fauna är begränsad. Inventering och eftersök av arter hade låg prioritet på grund av att det är mycket resurskrävande. Speciell uppsikt hölls dock efter rödlistade arter, signalarter och andra intressanta arter.

Naturvärdesklass Bedömning Innebörd

1 Högsta naturvärde

Värdekärna

Opåverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla struk-turer och/eller arter, alternativt delvis påverkade miljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter.

2 Högt naturvärde och/eller na-turmiljö känslig för ingrepp

Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla struk-turer eller arter, alternativt opåverkade naturmiljöer med ett ringa inslag av värdefulla strukturer eller arter.

Hit räknas också områden med stor naturvärdespotential, skyddszoner, känslig mark och i övrigt hänsynskrävande ytor.

Ordinärt Ordinärt naturvärde Låga naturvärden och starkt påverkad mark.

Figur 2.1. Naturvärde och känslighet har bedömts för varje objekt enligt ovan. Redovisningen av inventeringen tydliggörs på en naturvärdeskarta i figur 4.10.

8

2 M

ETO

DIK

Fågelutredning

En särskild utredning av fågellivet i området har också gjorts, med tonvikt på rovfåglar. Denna ba-seras bl.a. på fältinventeringar, tillgänglig kunskap om områdets fåglar från lokala ornitologer och från rapportering via Artportalen, kompletterat med slutsatser från naturvärdesinventeringen.

Fältinventeringen av rovfåglar utfördes under tre dagar i juni och juli månad 2010 av en när-boende ornitolog med god lokalkännedom. För inventeringen valdes fyra observationspunkter ut i terrängen, Stora Fäbodasjön, Stora Ulvesmosse, Stora Krökingen och Hagesjön. Platserna var strategiskt utvalda för att ge en bra blick över terrängen och områden där det kan förväntas kunna ses rovfåglar, t.ex. fiskgjuse och pilgrims-falk. Tidsåtgången vid varje observationspunkt varierade mellan 4 till 6 timmar.

I fågelutredningen ingår även en bedömning av vilken påverkan den planerade vindkraftetable-ringen kommer att medföra på fågellivet i och omkring den planerade vindkraftanläggningen.

9

3 O

MG

IVA

ND

E LA

ND

SKA

P

3 Omgivande landskap

I detta kapitel beskrivs det omgivande landska-pet kring det område som kan bli aktuellt för utbyggnad av vindkraft. Avsikten är att ge ett vidare perspektiv till de beskrivningar som görs av själva inventeringsområdet i nästa kapitel. Med det omgivande landskapet avses i första hand ett område med ca en mils radie kring inventerings-området.

0 1 2 3 4 5 km

Inventeringsområde

Natura 2000

Naturreservat

Våtmarksinventeringen klass 1

Våtmarksinventeringen klass 2

Kommunens NVP

Riksintresse för naturvården

Ü

Figur 3.1. Skyddad natur och andra områden med höga naturvärden i omgivningen runt Rödene.

10

3 O

MG

IVA

ND

E LA

ND

SKA

P

Det inventerade området vid Rödene ligger i Alingsås och Vårgårda kommuner i Västergöt-land, Västra Götalands län. Området ligger ett par kilometer norr om Alingsås tätort.

Landskapets topografi

Omgivande marker utgörs av det för västra Sverige karaktäristiska kuperade sprickdalsland-skapet. Landskapet är rikt på sjöar. Här finns gott om bergknallar, ofta små men i landskapet väl markerade. Marknivån ligger på ca 120 - 200 m.ö.h.

Inventeringsområdet ligger på Rödeneplatån. Rödeneplatån avgränsas av Anten och Vänga dal-gång i norr, Säveåns dalgång i öster och Anten-Mjörnsänkan i väster. Högsta höjderna på platån når 205 m.ö.h., vilket är en markant nivåskillnad mot de närliggande sjöarna Anten på 66 m.ö.h. och Mjörn på 28 m.ö.h.

Hela området ligger över högsta kustlinjen som i området är ca 100 m.ö.h.

Topografin på Rödeneplatån är mycket speci-ell med parallella sprickdalar som löper i stora s-formade bågar. I många av dessa sprickdalar finns kärr eller sjöar. Den speciella geomorfologin är den främsta anledningen till att Rödeneplatån har fått högsta naturvärdesklass i kommunens naturvärdesbedömning.

Berggrunden består övervägande av sura bergar-ter. Jordlagret är tunt med stor andel kalt berg. I sänkor finns morän och torv. I dalgångar nedan-för högsta kustlinjen återfinns sedimentmarker.

Skog och vegetation

Höjderna är skogsklädda. Landskapet domi-neras av barrskogar, de flesta hårt brukade men här finns även mer orörda vildmarksområden. Rödeneplatån utgör ett större sammanhängande barrskogsområde, Risveden, väster om invente-ringsområdet, ett annat. I båda områdena bedrivs ett rationellt skogsbruk och här finns gott om skogsbilvägar. I Risveden finns dock mindre om-råden med naturskogskaraktär kvar.

I landskapet finns också många mindre lövsko-gar. Framförallt i sluttningar och rasbranter ner mot Anten och Mjörn finns mindre ädellövsko-gar med ek, bok, alm, lind och hassel.

Insprängt i skogslandskapet finns även en del våtmarker i form av mindre mossar och skogskärr. Klibbal förekommer på de flesta blöta marker.

I dalgångarna längs vattendragen bryts skogs-landskapet av jordbruksmark.

Inventeringsområdet ligger inom den boreone-morala vegetationszonen och i den naturgeogra-fiska region som kallas sydvästra Sveriges kuperade barr- och lövskogslandskap.

Naturgeografisk region 21b

Nordiska ministerrådet har delat in Norden i 76 naturgeografiska regioner, 29 av dessa berör Sverige. Indelningen bygger preliminärt på växttäckets sammansättning som i sin tur bestäms av klimatet, jordmånen och avrin-ningsförhållandena.

Rödene ligger i sydvästra Sveriges kuperade barr- och lövskogslandskap, underregion södra Västergötlands sprickdalsområde. Regionen kännetecknas av kraftiga höjdryggar med tunt jordlager och fattig vegetation och sprickdalar som ofta är sjöfyllda. I dalgångar och svackor finns däremot finsediment och i områden med näringsrikare berggrund finns frodigare vege-tation med ek, lind och hassel. Underregionen (b) har ett större inslag av lövskog inklusive bokskog, liksom planterad granskog som ofta tidigare var öppen ljunghed genom kulturpå-verkan.

Boreonemorala vegetationszonen

Sveriges vegetation brukar delas in i ett antal vegetationszoner baserat framför allt på de dominerande trädslagen. De olika vegetations-zonerna ingår i ett system som sträcker sig över hela norra halvklotet.

Rödene ligger inom den boreonemorala zonen. De boreonemorala skogarna har en blandning av tall, gran, lövträd (främst asp och björk men även ädla lövträd). Slättbygderna är till stor del uppodlade och i väster finns stora myrmarker. Zonen täcker stora delar av södra Sverige, från Karlskrona i söder till Gävle i norr där den sam-manfaller med ekens nordgräns.

11

3 O

MG

IVA

ND

E LA

ND

SKA

P

Vattendrag

Det inventerade området ligger i Göta älvs avrin-ningsområde. I östra delen av inventeringsområ-det rinner vattnet mot Säveån och i västra delen av området rinner vattnet mot Anten, vidare mot Mjörn och sedan Säveån.

Göta älv

Göta älv rinner från Vänern och mynnar i Väs-terhavet vid Göteborg. Älven är ca 93 km lång och har ett avrinningsområde på 50 229 km2. Både med avseende på vattenföring och avrin-ningsområde är Göta älv landets största vat-tendrag. Vänerns största tillflöde är Klarälven. Räknat från Klarälvens källa, som ligger i västra Härjedalen, utgör Göta älv dessutom sista biten i Sveriges längsta vattendrag med en totallängd på 756 km från källa till hav.

Göta älv används som vattentäkt för dricksvat-ten för närmare 700 000 personer. Älven används också av industrin för kyl- och processvatten, som recipient för avloppsvatten, för kraftproduktion och som farled.

Göta älv är en av Sveriges fiskrikaste älvar. Även artrikedomen är stor; av 59 svenska insjöfiskar, är 35 arter belagda i Göta älv. De mest betydel-sefulla arterna för sportfisket är lax, öring, gädda, abborre, ål och karpfisk som mört, id och braxen. Här finns även vimma, färna, stäm, bäcknejonöga, björkna, ruda och elritsa.

Göta älvs ursprungliga laxstam dog sannolikt ut i samband med den omfattande vattenkraft-verksutbyggnaden i Trollhättan och Lilla Edet under 1900-talets första hälft. Regleringen av Vänern innebar att den unika götaälvlaxen för-svann, medan biflödena Säveån och troligen även Grönån har lyckats behålla sina. Återinplantering av genetiskt närstående lax från Säveån har på nytt gjort Göta älv till en av Sveriges bästa laxfis-kevatten. Laxen i Säveån och Göta älv uppehåller sig som vuxen i Nordatlanten, men vandrar under leken åter upp i dessa vattendrag.

I Göta älvs avrinningsområde finns även mindre bestånd av flodpärlmussla, bl.a. i Slereboån.

Säveån

Säveån har sina källflöden mellan Borås och Vår-gårda och mynnar i Göta älv i Göteborgs hamn. Den tillhör ett av regionens populärare laxfiske-vatten och är känd för sin storvuxna laxstam.

Mellan Floda och Lerum ligger Säveåns natur-reservat och Natura 2000-område. Det är ett naturskönt ravinlandskap bevuxet med lum-

miga lövskogar. Vintertid håller strömstarar till i forsarna. Vissa år kan man få se den sällsynta kungsfiskaren. En vandring längs ån bjuder på fina naturupplevelser året runt.

Anten och Mjörn

I anslutning till det inventerade området vid Rödene ligger två stora sjöar, Anten i norr och Mjörn i söder. Sjöarna förbinds med Åsjön och Ålanda ström.

Anten är en stor klarvattensjö belägen i en nordsydlig sprickdal. I sjön finns ett fåtal öar. Stränderna består mestadels av svallad morän men även sandstrand och lerstränder förekom-mer. Flera lövskogar med inslag av ädellöv finns nära stränderna. Sjön bedöms i VISS (VattenIn-formationsSystemSverige) ha måttlig ekologisk status på grund av att bottenfaunan i sjön visar tecken på eutrofiering och syrebrist. I sjön finns flera glacialmarina relikter och en stam av öring samt flodkräfta. Anten är reglerad med en amp-litud på 0,5 meter och en dammanläggning finns sedan länge vid Ålanda, där det tidigare också fanns en kvarn.

Mjörn är en 56 km2 stor måttligt näringsrik sjö. I sjön finns ca 75 öar och skär. Stränderna är mycket varierande, alltifrån branta klippor till flacka, betade strandängar på lera. Den varierade miljön skapar förutsättningar för en rik flora och fauna. Vattenvegetationen varierar kraftigt eftersom vissa partier är starkt näringspåverkade medan andra mer liknar en näringsfattig skogssjö. Sjön omges av jordbruksmark och skogsterräng. Sjön bedöms ha god ekologisk status. Mjörnö-ringen leker i Mjörn och i Ålanda ström och växer sedan upp i Anten. Öringen är storvuxen och bedöms ha stort skyddsvärde med få mot-svarigheter i länet. I sjön finns även flera glacial-marina relikter och flodkräfta. Sjön har även en mycket rik fågelfauna.

Både Anten och Mjörn hotas av övergödning på grund av tillförseln av näringsämnen från anslu-tande vattendrag som går genom jordbruksland-skap. Anten-Mjörnkomittèn bildades 1998 för att åstadkomma åtgärder som motverkar övergöd-ning. Även för Säveån har flera intressenter gått samman och bildat Säveåns vattenråd. Sjöarna förbinds med Åsjön och Ålanda ström.

12

3 O

MG

IVA

ND

E LA

ND

SKA

P

Särskilt skyddsvärda områden

I det omgivande landskapet finns det relativt gott om skyddsvärda områden. Två större områden har pekats ut som riksintresse för natur. Det är Risveden, ett större sammanhängande skogsom-råde, samt de stora sjöarna Anten och Mjörn med omgivande odlingslandskap. De naturreservat och Natura 2000-områden som har inrättats inom ca 10 km radie är följande: • Kvarnsjön, naturreservat ca 1 km söder om

inventeringsområdet. Drygt 100-årig barr-skog runt en sjö. Växtplats för den sällsynta rylen. Tätortsnära rekreationsområde.

• Nolhagaviken, naturreservat och Natura 2000-område ca 1,5 km söder om invente-ringsområdet. Vik med betade strandängar och alsumpskog. Stort värde för fågellivet.

• Brobacka, naturreservat ca 2 km väster om inventeringsområdet. Slåtteräng, barrskog och jättegrytor. Här finns även ett naturum.

• Vikaryd, Natura 2000-område ca 2 km väster om inventeringsområdet. Beteshage med grova ekar, almar och lindar.

• Östad, Natura 2000-område ca 4 km väster om inventeringsområdet. Ädellövskog med grova träd.

• Risön, naturreservat ca 6 km sydväst om inventeringsområdet. Ögrupp med natur-skogsartad skog. Den minsta ön omfattas av fågelskydd. Populärt utflyktsmål.

• Loholmen, naturreservat ca 7 km norr om inventeringsområdet. Ö med borgruin och häckande strandskata.

• Idåsen, naturreservat ca 9 km norr om inven-teringsområdet. Ödetorp.

• Yxnås, naturreservat och Natura 2000-om-råde ca 9 km öster om inventeringsområdet

• Granön, naturreservat ca 9 km söder om in-venteringsområdet. Ö med skog som lämnats orörd sedan stormen 1969.

• Rammdalen, naturreservat och Natura 2000-område ca 9 km väster om inventeringsom-rådet. Dramatisk sprickdal med grotta och offerkälla. Flera rödlistade lavar och mossor finns här.

• Kvarnsjöarna, naturreservat ca 10 km väster om inventeringsområdet. Tre mindre sjöar omgivna av äldre opåverkad barrskog.

• Risveden, naturreservat och Natura 2000-område ca 10 km väster om inventeringsom-

rådet. Skogsområde som nyttjas av det rörliga friluftslivet.

Inom en mils radie från inventeringsområdet finns vidare två våtmarker som i länsstyrelsens våtmarksinventering har bedömts till klass 1 (mycket höga naturvärden). En av dem ligger inom inventeringsområdet. Inom detta område finns även ett tiotal våtmarker som i länsstyrel-sens våtmarksinventering bedömts till klass 2 (höga naturvärden). Flera av dem ligger inom inventeringsområdet. Det rör sig främst om små våtmarker.

Kommunens bedömning av själva Rödeneplatån redovisas i kommande kapitel under rubriken Tidigare kända naturvärden.

13

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

4 Inventeringsområdet

I detta kapitel ges en mer detaljerad beskrivning av själva inventeringsområdet. Inledningsvis beskrivs naturmiljöns karaktär, därefter redovisas särskilt värdefulla och känsliga områden som identifierats i samband med fältinventeringen.

4.1 Översiktlig beskrivning

Det område som varit föremål för naturinven-tering - hädanefter kallat inventeringsområdet - täcker en areal av ca 1500 ha. Området omfat-tar delar av Rödeneplatån. Terrängen är måttligt till starkt kuperad med flera parallella s-formade sprickdalar. De lägsta delarna ligger på 120 m.ö.h. och de högsta bergen på ca 200 m.ö.h. Området ligger ovanför högsta kustlinjen vilket innebär att jordarterna domineras av morän och torv. Här och var går berg i dagen, främst som branta hällar och lodytor.

Inventeringsområdet utgörs till stor del av skogsmark. Området är också rikt på sjöar och mindre våtmarker.

Vägnätet är väl utbyggt, men flera vägar är i dåligt skick och de är endast öppna för behörig trafik. Väster om inventeringsområdet finns en luftledningsgata.

Skog

Det inventerade området utgörs till stor del av skogsmark. Skogsmarken nyttjas för skogspro-duktion.

Skogsbestånden utgörs främst av medelålders gallringsskogar med gran och tall. Inslaget av björk är stort innan första gallring. Andra träd-slag, såsom ek, asp, lönn och lind förekommer endast mycket sparsamt. Två områden med hassel finns, dels norr om Store-Trän och dels väster om Bergsjön. Centralt i området finns stora hyggen och ungskogar. Endast mindre bestånd med äldre, snart avverkningsmogen skog finns i området. Skog med höga naturvärden återfinns främst på blöt mark i anslutning till bäckar och kärr.

Den näringsfattiga berggrunden återspeglar sig i sammansättningen av floran som överlag är fattig. På hyggen och i de yngre skogarna domineras fältskiktet av kruståtel, ljung, blåbär och lingon. I

de äldre skogarna växer blåbär och olika mossor. Revlummer, mattlummer, örnbräken, skogsviol, mjölkört, vårfryle, piprör och bergrör är andra ar-ter som förekommer i skogsmarken. Kambräken noterades i enstaka exemplar på flera olika ställen inom inventeringsområdet.

Figur 4.1. En stor del av det inventerade området utgörs av skog.

Figur 4.2. Skogen i inventeringsområdet nyttjas för pro-duktion och utgörs till stor del av medelålders gallrings-skogar med gran och tall.

14

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

Signalarter och rödlistade arter som på-träffats i inventeringsområdet

KattfotslavKattfotslav är enligt Skogsstyrelsen en bra indika-torart för skogar med konstant hög luftfuktighet och lång kontinuitet av äldre träd. Arten växer på granar i skuggiga, skyddade lägen, gärna i sump-skogar. Kattfotslav kan även växa på klibbal. Inom inventeringsområdet har arten påträffats på ett flertal lokaler med grandominerad sumpskog.

HavstulpanlavHavstulpanlav är enligt Skogsstyrelsen en bra in-dikatorart för skogar med höga naturvärden. Arten växer vanligen i skogsbestånd med lång skoglig kontinuitet och ett stabilt mikroklimat med hög och jämn luftfuktighet. Inom inventeringsområdet har arten påträffats på ett flertal lokaler med grando-minerad sumpskog.

Hål-lavHåll-lav är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart för skyddsvärda skogsbestånd. Arten växer i orörda sumpskogar med ostörd hydrologi och lång trädkontinuitet. Hål-lav växer på träd-stammar av främst klibbal i skyddade lägen med hög luftfuktighet. Hål-lav är upptagen på den nationella rödlistan som sårbar (VU). Hål-lav har påträffats på fem olika platser inom det invente-rade området. Samtliga fynd är gjorda av Skogs-styrelsen i samband med deras nyckelbiotopsin-ventering.

GlansfläckGlansfläck är enligt Skogsstyrelsen en bra indi-katorart för skyddsvärda lövträdsbestånd. Arten växer vid trädbasen på olika lövträd i skuggiga och fuktiga lägen. Glansfläck indikerar miljöer med konstant hög och jämn luftfuktighet och ostörda markvattenförhållanden. Inom inventeringsom-rådet har glansfläck påträffats i en nyckelbiotop väster om Marsjön.

Rödgul trumpetsvampRödgul trumpetsvamp är enligt Skogsstyrelsen en art som signalerar att det finns kalk och andra mineraler i marken. Arten växer ofta vid källor och där det finns rörligt markvatten. Inom invente-ringsområdet har den påträffats i kanten av ett par källpåverkade sumpskogsobjekt.

Gul taggsvampGul taggsvamp växer i äldre granskog gärna på lite rikare mark. Arten missgynnas av skogsbruk och är upptagen på den nationella rödlistan som sårbar (VU). I samband med naturvärdesinvente-ringen påträffades arten i ett bestånd med äldre granskog norr om Gröneslätt.

DofttaggsvampDofttaggsvamp växer i äldre granskog. Arten missgynnas av skogsbruk, kvävenedfall och skogsgödsling. Dofttaggsvamp är upptagen på

den nationella rödlistan som nära hotad (NT). I samband med naturvärdesinventeringen påträffa-des arten vid Holmakullen/Bratteberg i norra delen av inventeringsområdet.

DunmossaDunmossa är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart på källpåverkad skogsmark med höga naturvärden. Arten växer främst på mineralrik mark i skuggiga lägen. Inom inventeringsområdet har dunmossa påträffats i två olika sumpskogs-bestånd, dels norr om Store-Trän, dels väster om Marsjön.

Stor revlevermossaStor revlevermossa är enligt Skogsstyrelsen en art som indikerar biotoper med kontinuerligt hög och jämn luftfuktighet. Under fältinventeringen påträffades den i en sumpskog i västra delen av inventeringsområdet.

LångfliksmossaLångfliksmossa är enligt Skogsstyrelsen en art som indikerar skog med hög luftfuktighet och rik och jämn tillgång på ved i olika nedbrytningssta-dier. Under fältinventeringen påträffades den i ett antal olika bestånd med höga naturvärden.

VedsäcksmossaVedsäckmossa är enligt Skogsstyrelssen en bra signalart för naturskog med höga naturvärden Arten indikerar god och kontinuerlig tillgång på skuggigt liggande grova granlågor. Arten indikerar även skyddsvärda alsumpskogar med kontinuerlig förekomst av död ved. Vedsäckmossa är uppta-gen på den nationella rödlistan som sårbar (VU). Inom inventeringsområdet har vedsäckmossa påträffats vid Prästsjön.

SkuggmossaSkuggmossa är enligt Skogsstyrelsen en bra signalart för skog med höga naturvärden. Arten kräver konstant skuggiga och fuktiga växtplatser och är sannolikt svårspridd. Inom inventeringsom-rådet har arten påträffats i en nyckelbiotop väster om Marsjön.

BergjohannesörtBergjohannesört växer på torr solvarm mark i södra halvan av Sverige. Arten kräver tillgång på ljus och gynnas av störningar som gör att vegeta-tionen inte blir sluten. Bergjohannesört är uppta-gen på den nationella rödlistan som nära hotad (NT). Enligt Artportalen finns två växtplatser för bergjohannesört inom inventeringsområdet, dels öster om Blåtjärn och dels sydväst om Hagesjön.

Knärot Knärot växer i äldre barrskog i hela landet. Arten har minskat vesäntligt som en följd av ett intensivt skogsbruk. Knärot är upptagen på den nationella rödlistan som nära hotad (NT). Knärot påträffades i samband med naturvärdesinventeringen i ett naturskogsartat barrskogsbestånd söder om Stora Ulvesmosse.

15

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

Våtmarker

Inom inventeringsområdet finns flera mindre våt-marker. Det rör sig främst om mindre skogskärr men här finns även några mossar. Skogskärren är ofta trädbärande med senvuxna granar, klibbal, björk och tall i trädskiktet. Marken är ofta blöt med mer eller mindre bottenlösa hålor. Vegetatio-nen är ofta rik med förekomst av missne, vatten-klöver, kärrbräken, kabbleka, ältranunkel, blodrot, kråkklöver, kärrviol, kärrsilja, bäcknate, skogssäv och vasstarr. Bladvass och pors förekommer i varierande mängd och gör kärren svårforcerade. Skogskärren hyser ofta, trots att de är små, höga naturvärden. Den rika vegetationen och blöta marken gör att miljöerna påminner om exotiska träskmarker.

I norra delen av inventeringsområdet finns även ett antal mossar. De flesta är små och trädbärande med främst tall i trädskiktet. Stora och Lilla Ulvesmossarna utgör ett större sammanhäng-ande våtmarksområde. Stora Ulvesmossen är öppen medan Lilla Ulvesmossen har ett mer eller mindre tätt trädskikt med tall. På mossmarken växer ljung, klockljung, tranbär, sileshår, hjortron,

Figur 4.4. Stora Ulvesmosse är en av få stora öppna våtmarker i området. Här spelar orre på våren.

Figur 4.3. De talrika skogskärren i området har ofta en ganska rik vegetation.

16

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

vitag och tuvull. I de blötare laggarna som omger mossarna växer blåtåtel, ängsull och myrlilja.

Våtmarkerna i området är hydrologiskt opåver-kade. Eftersom terrängen är så pass kuperad har man inte behövt dika våtmarkerna för att av-vattna skogen och få högre produktion.

Sjöar och vattendrag

Inom det inventerade området finns det gott om små och medelstora sjöar. Det rör sig främst om vattenfyllda sprickdalar. Sjöarna är näringsfattiga och vattnet brunfärgat men klart. En liten sjö, Klarsjön, har klart, ofärgat vatten och därmed ett betydligt bättre siktdjup än övriga sjöar. Även mindre skogstjärnar finns i området. Dessa omges ofta av gungfly med våtmarksvegetation.

I stort sett alla sjöar i området har djuplodats. Maxdjupet varierar från 3 m i Bommekärr till hela 36 m i Store-Trän. Flera av sjöarna kalkas årligen för att motverka försurning.

De flesta av sjöarna är mer eller mindre intakta naturmiljöer. Marsjön är dock dämd och har idag en vattenyta som är betydligt större än den ur-sprungliga. Vid Varsjöns utlopp noterades också ett mindre dämme.

Vattenvegetationen i sjöarna är sparsam. Gul och vit näckros förekommer på grundare vatten i de flesta sjöar. Säv och bladvass förekommer sparsamt längs stränderna liksom vattenklöver, sjöfräken, flaskstarr och trådstarr. Gäddnate, vat-tenbläddra, löktåg och notblomster noterades i enstaka sjöar.

Fisk finns troligen i de flesta av sjöarna. Spår efter sportfiskare noterades på flera håll.

I det område som har inventerats finns ett antal mindre bäckar. En lite större bäck rinner från Stora Bodasjön västerut via Stora Krökingen, Lilla Krökingen och Varsjön och vidare norrut. En annan lite större bäck rinner från Stora Fä-bodsjön mot Marsjön.

Bäcknate, ältranunkel, kabbeleka, vattenklöver, missne och olika igelknoppar växer längs flera av bäckarna. Längs de flesta bäckar har en smal kantzon lämnats, ofta med våtmarksvegetation och klibbal. De minsta bäckarna har man dock avverkat ända fram till och de kantas idag an-tingen av hygge eller av ungskog.

Den höglänta och ganska banta terrängen gör att bäckarna är små och har ett ganska rakt lopp. De flesta har en naturlig hydrologi. Uträtade bäckar och diken förekommer inte i området. Däremot finns i de större bäckarna rester av gamla dämmen och eventuellt en kvarn.

Figur 4.5. Inom det inventerade området finns det gott om sjöar. Hagesjön är en av de större.

Figur 4.6. Det finns även ett antal mindre skogstjärnar i området. Länstjärn är en av dem.

Figur 4.7. Bäcken mellan Stora och Lilla Krökingen är en av de större bäckarna i området.

17

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

Tidigare kända naturvärden

Här nedan redovisas de naturvärden som finns dokumenterade från inventeringsområdet sedan tidigare. Objekten finns även markerade på karta i figur 4.8.

I kommunens naturvårdsprogram tas följande objekt upp:• Rödeneplatån med dess speciella topografi.

Parallella sprickdalar som löper i s-formade bågar karaktäriserar området. Platån är be-vuxen med barrskog som utnyttjas för ett in-tensivt skogsbruk. Vissa sumpiga områden är relativt orörda. På flera mossar kan man t.ex. finna sumpnycklar och knagglestarr. Bedöms till högsta naturvärdesklass av kommunen.

• Stora och Lilla Ulvesmosse. Svagt välvda mossar med spel av orre och tjäder. Bedöms till högsta naturvärdesklass av kommunen.Ulvesmossarna har i länsstyrelsens våtmarks-inventering bedömts till klass 1 (mycket höga naturvärden).

• Fäbodsjömossarna tjärn och kärrmark med bl.a. knagglestarr och sumpnycklar. Bedöms till högsta naturvärdesklass av kommunen.

Inom det inventerade området har Skogssty-relsen identifierat 12 olika nyckelbiotoper och fyra naturvärdesområden. Sedan Skogsstyrelsen gjorde sin inventering har flera av dessa objekt kalavverkats, bl.a. en bäckravin mellan Mörttjärn och Store-Trän, som nu är totalavverkad. Andra objekt har naggats i kanten och därmed reduce-rats i storlek. I några objekt har gallringar gjort att naturvärdena reducerats. Detta förklarar varför alla nyckelbiotoper och naturvärdesområden inte finns representerade i objektsbeskrivningarna nedan och varför objektens gränser inte stämmer med Skogsstyrelsens områden.

Dessutom finns i det inventerade området fem våtmarker som i länsstyrelsens våtmarksinvente-ring bedömts till klass 2 (höga naturvärden). Det rör sig om små våtmarksområden i anslutning till Fäbodsjöarna.

Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt

Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa skogar har egenska-per som gör att de har en nyckelroll för sko-gens missgynnade och hotade djur och växter. Begreppet nyckelbiotop har i sig ingen juridisk innebörd, det finns alltså inget automatiskt skydd för nyckelbiotoper. Däremot har de stora skogsägarna och virkesköparna som policy att undanta nyckelbiotoper från skogsbruk, vilket innebär att nyckelbiotoperna i praktiken åtnju-ter en sorts frivilligt naturskydd.

Naturvärdesområden är skogsbestånd som uppmärksammats under nyckelbiotopsinvente-ringen men som inte håller lika höga naturvär-den som nyckelbiotoperna.

Områdena har inget lagligt skydd.

18

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

Figur 4.8. Tidigare kända naturvärden inom det inventerade området vid Rödene.

0 0,5 1 km

Inventeringsområde

Nyckelbiotop

F.d. nyckelbiotop

Naturvärde Skogsstyrelsen

Våtmarksinventeringen klass 1

Våtmarksinventeringen klass 2

Kommunens NVP

Ü

19

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

Fågelliv

Omgivande landskap

Traktens skogar är starkt påverkade av skogsbruk och domineras av trädartsrena tall- och granbe-stånd. Fågelfaunan är ändå ganska rik tack vare det varierade landskapet präglat av stora sprick-dalar med bergsbranter, platåer och större sjöar. Här finns också större sammanhängande skogs-områden samt öppna odlingsmarker längs sjöar och ådalar.

Det finns två större områden strax väster om inventeringsområdet som har pekats ut som riks-intresse för natur. Det är Risveden, ett stort och välkänt skogs- och friluftsområde, samt de stora fisk- och fågelrika sjöarna Anten och Mjörn med omgivande odlingslandskap.

Längs de stora sjöarna går en känd sträckled för flyttfåglar, bl.a. vadare och rovfåglar, och här häckar såväl fiskgjuse som pilgrimsfalk. Söder om inventeringsområdet ligger Nolhagaviken, ett område av stort värde för häckande och rastande fåglar, bl.a. vadare och änder.

Lite större områden med odlad mark och öp-penmarksfåglar finns runt de kringliggande sam-hällena längs Säveådalen och Långared, sydost respektive norr om inventeringsområdet. Mellan Floda och Lerum ligger Säveåns naturreservat med lummiga lövskogar. Vintertid håller ström-starar till i forsarna och vissa år kan man få se den sällsynta kungsfiskaren. Säveådalen är också ett känt stråk för flyttfåglar om vår och höst.

Inventeringsområdet

Landskapet på Rödeneplatån är präglat av av-långa sprickdalar som löper parallellt genom ber-get. I sprickdalarna finns rikligt med djupa sjöar, vattendrag samt små näringsrika våtmarker med hög lövandel. Inom området finns också ett större våtmarksområde, Stora och Lilla Ulvesmosse. Kring platån i alla vädersträck sluttar berget brant ner mot det omgivande landskapet, Säveådalen i öster och söder och sjöarna Anten och Mjörn i sydväst och nordväst. De branta bergssluttning-arna är potentiella häckningsmiljöer för bl.a. pilgrimsfalk och de närliggande fiskrika sjöarna är goda födosöksområden för bl.a. fiskgjuse och havsörn.

Naturvärdesinventeringen visar att invente-ringsområdets fågelfauna domineras av arter som är allmänna och utbredda i brukad skogsmark i denna del av Västergötland. Skogsmarken i det inventerade området utgörs nästan helt av

produktionsskog med främst gran och tall, där hyggen och yngre skogar dominerar. Vanliga fåglar i barrdominerad terräng i området är t.ex. ringduva, trädpiplärka, rödhake, kungsfågel och bofink. Även om barrskogen dominerar finns det ett flertal mindre våtmarker i form av blöta kärr och sumpskogar med stort lövinslag och gott om död ved. Dessa sumpskogar har ofta ett rikare fågelliv och här observerades vid inventeringen bl.a. svarthätta, gärdsmyg och mindre hackspett. Den senare är upptagen på den nationella rödlis-tan som nära hotad (NT).

Gammal skog är sällsynt i inventeringsområdet och lämpliga boträd för stora rovfåglar i form av plattkroniga tallar är en bristvara. Någon förekomst av häckande örn är inte känd inom området men det finns flera revir av fiskgjuse i och i nära anslutning till inventeringsområdet. I övrigt dominerar vanligare mindre rovfåglar som ormvråk, tornfalk och sparvhök.

Såväl tjäder, orre och järpe förekommer relativt frekvent inom området, särskilt i anslutning till de många outdikade våtmarkerna i områdets norra delar.

Av hackspettarna förekommer större hackspett, spillkråka, tretåig hackspett (bl.a. en känd tidigare häckning kring Stora Ulvesmossen) samt mindre hackspett. Den senare finns i lövrika miljöer som sumpskog och kantzoner mot sjöar och våtmar-ker, t.ex. vid Trollsjön i områdets nordöstra del.

Förutsättningar för förbisträckande och övervint-rande fåglar

Inventeringsområdet ligger mittemellan två kända sträckleder för flyttfåglar, dels dalgången längs sjöarna Anten och Mjörn och dels dal-gången längs Säveån, båda i nordostlig-sydvästlig riktning. Västra respektive östra gränserna för inventeringsområdet ligger drygt 1 km från dessa dalgångar.

Mellan sjöarna Anten och Mjörn, vid Brobacka ca 3 km från inventeringsområdet, observeras årligen stora antal sträckande fåglar på vår och höst, särskilt vadare, måsar och tättingar. Exem-pelvis kan nämnas en julidag 2009 då det rap-porterades ett sydligt sträck av 1950 skrattmåsar, 720 fiskmåsar, 43 myrspovar, 53 kustpipare och 60 kustsnäppor.

Förbi flygplatsen i Rödene, ca 2 km från inven-teringsområdets östra gräns sträcker bl.a. stora antal rovfåglar, måsar och vadare. Under två höst-dagar 2009 sträckte det över Rödene 99 ormvrå-kar, 73 bivråkar, 6 bruna kärrhökar och 2 fisk-gjusar. Under en julidag samma år sträckte över

20

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

samma lokal 344 myrspovar, 35 kustsnäppor, 25 ljungpipare och 4 kustpipare. Högsta noteringen för skrattmås från Rödene under 2009 är från den 12 juli då 800 fåglar sträckte. Sträcksiffrorna är hämtade från Artportalen.

Det sträcker också en och annan havsörn och pilgrimsfalk över såväl Brobacka som Rödene.

Nolhagaviken, ett område med alstrandskog och betade strandängar i västra delen av Alingsås, ca 2 km söder om inventeringsområdet, är en viktig rastplats för sträckande vadare och större fåglar som svanar, gäss och änder.

Förekomst av arter av särskilt intresse

Nedan redovisas förekomsten av olika arter och artgrupper som kan vara av särskilt intresse med anledning av den planerade vindkraftetable-ringen.

PilgrimsfalkPilgrimsfalken är upptagen på den nationella rödlistan som sårbar (VU). Den sakta ökande populationen beräknas idag till ca 150-175 häck-ande par. Populationen är uppdelad i två tydliga populationscentra; ett i Norrbottens län samt ett längs västkusten i södra Sverige, bl.a. i Västra Götalands län. I denna delen av landet häckar pilgrimsfalken i otillgängliga klippstup i kuperade terrängområden, d.v.s. en biotop som förekom-mer i anslutning till inventeringsområdet.

I Alingsås kommun finns för närvarande fyra kända häckningsplatser för pilgrimsfalk varav en ligger i den planerade vindkraftanläggningens närhet, ca 2-3 km väster om det område som kan bli aktuellt för vindkraftetablering. Häcknings-platsen ligger utanför den av SOF rekommende-rade skyddszonen från boplats till vindkraftverk på 2 km.

De senaste fyra åren har observationerna av pilgrimsfalk också blivit vanligare i Säveåns dal-gång i området sydost om Rödeneplatån och det spekuleras bland lokala ornitologer om det even-tuellt skulle kunna ha etablerats ytterligare ett revir i östra delen av Rödeneplatån. Det har dock inte hittats någon boplats i dagsläget trots att det finns relativt många aktiva fågelskådare i områ-det. De fältbesök som gjordes vid för pilgrimsfal-ken potentiella häckningsplatser inom invente-ringsområdet i juni 2010 gav heller inga resultat. En observation av pilgrimsfalk gjordes dock inom inventeringsområdet i slutet av augusti. En ensam fågel flög då upp från en hyggeskant söder om Stora Ulvesmosse. Det är troligt att det är en individ från det kända reviret i dalgången längre västerut där det i år varit en lyckad häckning med

flera flygga ungar.

BerguvBerguven är upptagen på den nationella rödlis-tan som nära hotad (NT) men populationen har stadigt ökat sedan 1970-talet och antalet ropande hannar beräknades i slutet av 1990-talet ligga på betydligt över 500 (Svensson m.fl. 1999). Ber-guven klarar sig bäst i omväxlande miljöer som mellanbygdens jordbrukslandskap och skärgårds-områden men kan även häcka inne i större städer. Västra Sveriges kustlandskap är en av berguvens starka fästen, dock främst genom avkommor till utplanterade fåglar.

Det finns en känd häckningsplats för berguv i dalgången väster om inventeringsområdet, ca 3 km från områdets västra gräns. Här häckade med stor sannolikhet berguv år 2008 och samma vår hörde flera ornitologer hannen ropa i området. Häckningsplatsen ligger dock utanför den av SOF rekommenderade skyddszonen från boplats till vindkraftverk på 2 km.

Kungsörn och havsörnDet finns inga rapporter om vare sig kungsörns- eller havsörnsobservationer från Rödeneplatån i databasen Artportalen. Under vintern rapporteras dock regelbundet födosökande och förbisträck-ande örnar, såväl kungsörnar som havsörnar, i området kring Rödene by och i anslutning till de stora sjöarna väster om Rödeneplatån. Enstaka kringstrykande örnar, främst havsörnar, ses även under häckningstid födosöka i sjöarna Anten och Mjörn (B. Modig, muntl.).

FiskgjuseFiskgjusen har återhämtat sig starkt sedan 1970-talet och är idag inte upptagen på den svenska rödlistan. I mitten av 1990-talet beräknades det svenska beståndet uppgå till 3400-4100 par vilket utgör 40% av det totala europeiska beståndet (Svensson m.fl. 1999). Fiskgjusen är vanligare i södra Sverige än i norra Sverige men har dock en förhållandevis svag population såväl i Skåne som längs västkusten (Svensson m.fl. 1999).

Fiskgjusen både spelflyger och spanar efter fisk från hög höjd vilket kan göra den utsatt för kollisioner med vindkraftverk. Fiskgjusen är vanligt förekommande i området, åtminstone sedan 1970-talet, och det finns idag tre aktiva revir för fiskgjuse på Rödeneplatån. Alla tre revir var besatta under 2009 (B. Modig, muntl.). Ett revir ligger i inventeringsområdets nordöstra del i närheten av Gransjön och de två övriga strax väster om inventeringsområdet vid Stora Hygges-sjön respektive Stora Grundsjön, båda inom 1 km

21

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

från inventeringsområdets västra gräns. Reviret vid Stora Hyggessjön är känt åtminstone sedan mitten av 1960-talet och reviret vid Stora Grund-sjön ännu längre, troligtvis sedan 1940-talet (B. Modig, muntl.). Enligt erfarna ringmärkare har det funnits som mest fem besatta revir samtidigt på Rödeneplatån, men flera av de äldre reviren, som samtliga ligger väster om inventeringsom-rådet, t.ex. vid Rågsjöarna och Timmersjön, har inte varit besatta under senare år (B. Modig, muntl.). Det gamla boet vid Stora Grundsjön fanns inte kvar vid årets ringmärkning (elstolpen det var byggt i var enligt uppgift fälld) och det är inte känt om paret häckat i nytt bo i sommar (B. Modig, muntl.).

Fiskgjusarna födosöker främst i de närliggande större sjöarna Mjörn och Anten samt, åtmins-tone tidigare år, vid en fiskodling i Åsjön som ligger mellan de två större sjöarna. Huruvida fiskgjusarna födosöker i sjöarna uppe på platån är mindre känt p.g.a. de förhållandevis få besöken som görs av fågelskådare jämfört med de mer eta-blerade observationsplatserna nere i dalgångarna. De fiskgjusar som observerats med fisk uppe på platån kan ha kommit nere från de större sjöarna i dalgången. En till synes stationär fiskgjuse sågs dock vid sjön Stora Mörken i södra delen av inventeringsområdet, troligtvis födosökande. Vid de fyra olika besöken på platån i juni respektive juli månad observerades fiskgjuse vid samtliga tillfällen. Fiskgjusarna observerades främst i inventeringsområdets norra och västra delar, inte långt från de kända reviren.

Övriga rovfåglarI skogsbygder i denna del av landet förekommer häckning av en rad arter rovfåglar. Förutom fisk-gjuse observerades inom inventeringsområdet ett flertal ormvråkar samt enstaka tornfalkar, sparv-hökar och duvhökar vid sommarens fältinvente-ring. Ormvråken är nog den vanligast förekom-mande rovfågeln på Rödeneplatån. Arten häckar troligen med flera par i området. Flera ormvråkar observerades vid tre av fyra besök på platån under juni-juli.

Bivråk förekommer i södra Sveriges skogsbygder men föredrar i denna del av landet ett varierat landskap med högproduktiva, lövdominerade miljöer (Svensson m.fl. 1999). Det sågs inga bi-vråkar i inventeringsområdet och arten är främst rapporterad som sträckande alternativt födo-sökande i dalgångarna nedanför Rödeneplatån. Bivråk är upptagen på den nationella rödlistan som sårbar (VU) och utpekad av Fågeldirektivet.

SkogshönsSåväl orre som tjäder förekommer relativt all-mänt i området. Bland lokala ornitologer är Stora Ulvesmosse sedan lång tid en känd orrspelsplats.Spelande orre har även hörts över våtmarkerna och hyggena sydväst om Fäbodstugan. Inga tjäderspelsplatser är kända men tjäder observeras regelbundet av markägare och ornitologer i områ-det, bl.a. kring Stora Ulvesmosse och i nordöstra delen av inventeringsområdet vid Hagesjön och Gransjön. I samband med naturvärdesinvente-ringen stöttes en tjäderkull upp i området nordost om Store-Trän.

Storlom och smålom Det finns inga säkra häckningsplatser för stor-lom på Rödeneplatån men enstaka individer har observerats vid de större sjöarna på platån under 2010, bl.a. vid Gärsjön och Stora Bodasjön i in-venteringsområdets västra del, samt vid Hagesjön i områdets nordöstra del. Det är sålunda troligt att arten ibland häckar i någon av sjöarna på Rö-deneplatån, i anslutning till inventeringsområdet.

Det finns inga kända smålomshäckningar på Rödeneplatån trots att smålommen är frekvent observerad som födosökande och rastande i de stora sjöarna Mjörn och Anten. Det flesta rap-porterna om häckande smålom kommer istället från skogssjöarna i området Risveden väster om de stora sjöarna.

Till skillnad från storlommen fiskar smålommen inte i de mindre tjärnar och sjöar där den häckar utan flyger till större, fiskrikare sjöar för att fö-dosöka. Det är därför viktigt att såväl häcknings-platser som flygleder vid födosök tas i beaktande om smålommar häckar i anslutning till planerade vindkraftanläggningar.

Övervintrande fåglarInventeringsområdet bedöms inte ha några större mängder övervintrande fågel. Delar av fågelfau-nan i trakten, t.ex. hackspettar och skogshöns, är dock mer utpräglade stannfåglar och dessa kan även anträffas i området vintertid.

Enstaka övervintrande ormvråkar, samt kungs- eller havsörnar som uppehåller sig i dalgångarna, kan också tillfälligt tänkas uppehålla sig i anslut-ning till inventeringsområdet.

22

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

Däggdjur

Vad gäller djurlivet så finns det i området gott om älg. Under fältbesöken observerades flera älgar, de flesta av dem höll till i områdets talrika små skogskärr. Där hittar de såväl mat och vatten som svalka. Att döma av utplacerade saltstenar och jakttorn jagas älg i området. Även rådjur observe-rades under fältbesöket liksom en grupp dovhjor-tar. Även allmännare skogsarter såsom räv, hare och ekorre antas förekomma. Några spår efter vildsvin noterades inte varför dessa inte antas finnas i området. Av de fyra stora rovdjuren är det bara lodjur och varg som överhuvudtaget rör sig i regionen.

Någon fladdermusinventering har inte utförts inom det inventerade området och inte heller finns det några äldre rapporter om fladdermöss inom inventeringsområdet Däremot finns rap-porter om fladdermusobservationer från lämpliga platser vid sjöarna Anten och Mjörn. Det rör sig främst om riktigt fina fladdermusmiljöer med äldre lövträd i halvöppen miljö vid vatten. Även från platser i anslutning till Alingsås tätort finns rapporter. De arter som observerats är nordisk fladdermus, mustaschfladdermus, vattenflad-dermus, dvärgfladdermus, fransfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och långörad fladdermus. Flera av dessa arter, t.ex. stor flad-dermus och långörad fladdermus är knutna till odlingslandskapet. Fransfladdermusen som är upptagen på den nationella rödlistan som sårbar (VU) är knuten till lövrika miljöer. Dessa arter antas därför inte finnas inom det inventerade om-rådet som uteslutande utgörs av barrskogar, sjöar och myrmarker. Mindre kräsna arter kan dock finnas i inventeringsområdet. Området har gott om vattenytor som fladdermöss kan jaga över. Även öppna mossar och hyggen duger bra för fö-dosök. Däremot saknas de grova lövträd som flera av arterna vill ha. Arter som antas förekomma i området är vattenfladdermus och nordisk flad-dermus. Det är två vanligt förekommande arter i den här delen av landet. Även dvärgfladdermus och mustaschfladdermus kan antas finnas i om-rådet. Mustaschfladdermus har dock gått tillbaka mycket på senare år varför dess aktuella utbred-ning är oklar.

Inventeringsområdet vid Rödene bedöms inte ligga i stråk som används av flyttande fladder-möss. Detta då tydliga ledlinjer i landskapet saknas. Det ska dock nämnas att kunskapen om hur dessa hemlighetsfulla djur lever och rör sig i landskapet är mycket bristfällig varför pågående

forskning kan ge en helt annan bild angående t.ex. fladdermössens flyttvanor.

23

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

Figur 4.9. Vy över Store-Trän, en av många sjöar i det inventerade området på Rödeneplatån.

24

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

4.2 Objektsbeskrivningar

Nedan beskrivs de objekt som i samband med naturinventeringen bedömts hysa höga naturvär-den och/eller vara känsliga för ingrepp, se karta i figur 4.10. Dessa objekt kan ha betydelse för den fortsatta planeringen av vindkraftanläggningen.

76

9

8

23

28

63

81

47

10

55

67

1

6

12

62

50

49

41

207

26

60

66

1983

29

38

51

4

14

31

34

21

27

35

61

57

71

2

32

69

68

39

3

36

65

11

70

1716

15

53

5

54

84

43

22

64

13

18

52

7446

37

79

40

59

82

24

45

58

33

87

78

73

42

86

30

4544

85

80

56

7725

48

72

75

0 0,5 1 km

Inventeringsområde

Naturvärdesobjekt klass 1

Naturvärdesobjekt klass 2

Ü

Figur 4.10. Naturvärden och känsliga områden inom inventeringsområdet vid Rödene.

25

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

1 Snattesmossen

Klass 2

Beskrivning: Snattesmossen är en trädbärande mosse. Trädskiktet utgörs uteslutande av tall. Trä-den är mestadels yngre. Enstaka träd med knotiga grenar och kronor finns. I kantzonen mot intillig-gande hygge finns en del grövre träd. Smågranar är på väg upp. I fältskiktet växer tuvull, blåbär och ljung. I öppnare partier växer även flaskstarr, vitag, klockljung och pors.

Bedömning: Vissa naturvärden knutna till kant-zonens äldre träd. Hydrologi känslig för ingrepp. Ett eventuellt ingrepp bör planeras med hänsyn.

2 Stutamossen

Klass 2

Beskrivning: Stutamossen en mindre våtmark. Våtmarken är centralt öppen. Vegetationen domi-neras av ängsull med inslag av tuvull, klockljung, tranbär och pors. Små tallar och granar är på väg upp. I västra delen, i kanten mot intilliggande hygge, växer rikligt med myrlilja. Här växer även trådstarr, slidstarr, stjärnstarr och sileshår. I västra hörnet rinner en mindre bäck in i våtmarken. Här är marken blöt och skuggas av lite grövre träd.

Både björk, gran och klibbal växer här. Här finns även död ved och vedsvampar. Vid bäcken växer missne, stjärnstarr och mannagräs. Runt våtmar-kens kanter växer annars ung till medelålders tall tätt.

Bedömning: Höga naturvärden knutna främst till våtmarkens västra delar. Hydrologi känslig för ingrepp. Ett eventuellt ingrepp bör planeras med hänsyn.

3 Lysegranskärret

Klass 2

Beskrivning: Lysegranskärret är en mindre våtmark längs en liten bäck. Bäckens lopp är diffust. Våtmarken har en fastmatta med vege-tation bestående av ängsull, blåtåtel, klockljung, myrlilja, trådstarr och pors. I de blötaste partierna vid bäcken växer bäcknate. Objektet är mesta-dels öppet men här finns enstaka klen tall, björk och gran. Här finns även lite död ved i form av klenare torrakor och en låga.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till våtmar-kens hydrologi och öppenhet. Hydrologi känslig för ingrepp. Ett eventuellt ingrepp bör planeras med hänsyn.

Figur 4.11. Stutamossen utgörs av fastmattemyr som domineras av ängsull.

26

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

4 Grankärret

Klass 2

Beskrivning: Namnet till trots utgörs det här objektet av en trädbärande mosse med främst tall. Trädskiktet utgörs av förvånansvärt grova tallar med knotiga grenar. Här finns några torrakor och hålträd. I fältskiktet växer blåbär, odon, tuvull, ljung och hjortron. I norra delen växer även bladvass.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet. Ett eventuellt ingrepp bör planeras med hänsyn.

5 Råmjölkmistemossen

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en fuktsvacka med björk, klibbal och gran. Träden är högväxta men klena. Här finns en hel del död ved, både lövved och barrved, i form av torrträd, lågor och högstubbar. Det är dock mestadels ved av yngre dato. Marken är blöt och här finns ett diffust bäckflöde. Bäcknate, skogssäv, stjärnstarr och kärrviol växer i fältskiktet. Här finns även vide och brakved.

Bedömning: Hydrologi känslig för ingrepp. Ett eventuellt ingrepp bör planeras med hänsyn.

6 Namnsjön

Klass 2

Beskrivning: Namnsjön är en liten skogssjö med mörkt vatten. Stränderna utgörs av klippor och vegetationsstränder. Sjön omges av skog som brukas ända fram till vattenlinjen varför det egentligen inte finns någon strandzon att tala om. Namnsjön är en grund sjö. På djupaste stället är det knappt 5 m djupt. Botten består av humus. I sjön växer sparsamt med gul näckros, sjöfräken och säv. Längs kanterna växer blåtåtel, flaskstarr, pors, vattenklöver och i västra delen även blad-vass. Enligt uppgift från Artportalen finns även en växtplats för dysäv vid sjön. Namnsjön verkar vara ett utflyktsmål för fiskare.

Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp.

7 Klarsjön

Klass 2

Beskrivning: Klarsjön är en vacker liten skogssjö på gränsen till inventeringsområdet. Vattnet är klart och ofärgat. Botten består av humus. Sjöns största djup är ca 9 m. Sjön kantas av en bård av våtmarksvegetation på gungfly. Myrlilja, vitag, flaskstarr, klockljung, ljung och pors växer här på en matta av vitmossa. Här finns även några släta klipphällar. I vattnet växer rikligt med löktåg. Runt sjön har en kantzon med äldre barrskog lämnats intakt. Här växer bland annat en del tal-lar med vida kronor och knotiga grenar. En större låga ligger i strandkanten, halvvägs ner i vattnet.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till den orörda sjön och intakta kantzonen. Vattenmiljö känslig för ingrepp. Sjön inklusive kantzon bör lämnas orörd.

Figur 4.12. Klarsjön är den enda sjön i området som har klart, ofärgat vatten.

27

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

8 Gärsjön

Klass 2

Beskrivning: Gärsjön är en sjö med brunt, hu-musfärgat vatten. Dess botten är mjuk och består av humus. Sjöns största djup är ca 8 m. I sjön finns en skogsklädd liten ö och ett par små holmar. Längs sjöns kanter växer sparsamt med vattenvegetation i form av bläddror, nate, gul och vit näckros. I några mindre vikar växer säv och bladvass. Längs norra kanten bedrivs skogs-bruk ända ner till stranden. På södra sidan har en kantzon med fina tallar lämnats. Eventuellt skulle det kunna finnas något lämpligt boträd för rovfågel här. Längs stränderna finns även en hel del död ved i vatten. Längst i norr ligger ett par båtar uppdragna, något som tyder på att det fiskas i sjön.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till såväl vattenmiljön som kantzonen. Vattenmiljö känslig för ingrepp.

9 Stora Ulvesmosse

Klass 1

Beskrivning: Stora Ulvesmosse är en stor, plan mosse. Centralt är mossen öppen. I kanterna övergår de öppna ytorna successivt i tallsump-skog. Västra delarna av objektet utgörs av en sådan tallsumpskog. Trädskiktet är av varierad ålder. Träden är mestadels rakvuxna men här finns även de med krokiga, knubbiga kronor. Död ved finns i form av torrakor och lågor i olika nedbrytningsstadier. Fältskiktet i dessa delar do-mineras av tuvull med inslag av blåbär och ljung. Ute på de öppna delarna växer även klockljung, pors och myrlilja och i lite blötare partier brunag. Framförallt i östra kanten förekommer bladvass och blåtåtel. Runt hela mossen har kantzonen mot omgivande fast mark där skogsbruk bedrivs lämnats intakt. En trädbeväxt liten ö finns mitt ute på mossen. I objektet ingår även en udde med gammal skog i söder. Det är ett naturskogsartat bestånd med gran och tall. Här finns mycket död ved i olika nedbrytningsstadier. Fältskiktet utgörs av blåbärsris och mossa. Den lilla orkidén knärot växer rikligt i denna del. Knäroten är en art som minskat kraftigt till följd av ett intensivt skogs-bruk. Arten är numera upptagen på den natio-nella rödlistan som nära hotad (NT).

Stora Ulvesmosse är en känd spelplats för orre. Även tjäder ses här regelbundet.

Objektet har i länsstyrelsens våtmarksinvente-ring bedömts till klass 1 (mycket höga naturvär-den).

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till den stora orörda mossen, den intakta kantzonen och den naturskogsartade skogen. Hela bredden av mossens skogsbevuxna kantzoner är känsliga för ingrepp som påverkar hydrologin. Objektet bör lämnas intakt.

Figur 4.13. Liten holme i Gärsjön.

Figur 4.14. Tallsumpskog i västra delen av Stora Ulves-mosse. Trädskiktet är av varierande ålder.

28

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

10 Lilla Ulvesmosse

Klass 2

Beskrivning: Lilla Ulvesmosse är en mer eller mindre trädbärande mosse. I fältskiktet växer ljung, klockljung, tuvull, pors och i östra delen rikligt med myrlilja. Trädskiktet utgörs mestadels av småväxta tallar, som bitvis står tätt. I mossen finns en liten ö med äldre, plattkroniga tallar och lågor. På mossen finns även ett älgtorn.

Objektet har, tillsammans med Stora Ulvesmos-se, i länsstyrelsens våtmarksinventering bedömts till klass 1 (mycket höga naturvärden).

Bedömning: Höga naturvärden knutna främst till de öppnare delarna av mossen. Hydrologi känslig för ingrepp. Ett eventuellt ingrepp bör planeras med hänsyn taget till detta.

11 Kvarlämnad sumpskog på hygge

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en kvar-lämnad sumpskog som omges av hygge. Träd-skiktet utgörs av tall och gran. Träden är av va-rierande ålder men gamla träd saknas. Här finns en stor mängd död ved i form av torrträd och nya vindfällen. I markskiktet växer blåbär, lingon, tuvull och stjärnstarr på en matta av vitmossa.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skikt och död ved. Hydrologi känslig för ingrepp. Objektet bör lämnas intakt.

Figur 4.16. På Lilla Ulvesmosse växer rikligt med myrlilja.Figur 4.15. Större delen av Stora Ulvesmosse är öppen. Vegetationen domineras av ljung, klockljung och tuvull.

29

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

12 Krängs mosse

Klass 1

Beskrivning: Krängs mosse är en större myrmark med ett öppet mosseplan i mitten. I denna öppna del växer tuvsäv, tuvull, klockljung, ljung och vitag. I kanterna övergår mossen i något rikare laggkärr. Här växer bland annat bladvass, myrlilja och pors. I riktigt blöta stråk växer missne på en mjuk matta av vitmossa och björnmossa. Kanter-na av mossen är trädbärande. Här växer knotiga, senvuxna tallar. Eventuellt skulle det kunna finnas något lämpligt boträd för rovfågel här. I de riktigt blöta stråken växer gran och här finns en del död ved i form av torrakor och torrträd. Myrmarken omges av skogsbruksmark men en kantzon har lämnats och markens hydrologi är intakt.

Bedömning: Myrmarkens storlek och mångfor-mighet medverkar till att den hyser mycket höga naturvärden. Objektet bör lämnas intakt.

13 Sumpskog

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en sumpskog där trädskiktet domineras av gran med inslag av tall, klibbal och björk. Marken är blöt. I fältskiktet växer tuvull, ängsull, tranbär, hjortron

och rundsileshår på en matta av björnmossa och vitmossa. Träden är senvuxna. Här finns enstaka grövre tallar med rundade kronor. Här finns en hel del död ved, både lövved och barrved, det mesta dock av klena dimensioner.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet och den fuktiga miljön. Hydrologi känslig för ingrepp. Objektet bör lämnas intakt.

Figur 4.17. Krängs mosse utgörs delvis av mosse, delvis av kärr. Större delen av objektet är öppet.

Figur 4.18. Objekt nr 13 utgörs av en sumpskog med gran, tall, klibbal och björk i trädskiktet.

30

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

14 Nyckelbiotop vid Nävrakärret

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs dels av skog och dels av en öppen våtmark. Större delen av skogsbeståndet utgörs av tallskog på mossmark. Skogen är äldre och öppen med enstaka torrakor, högstubbar och skadade träd. Mängden död ved är dock ringa. I fältskiktet växer tuvull, blåbär och mossor. På lite friskare mark växer gran och tall tätt. Den öppna ytan utgörs av ett kärr med bladvass, trådstarr, myrlilja och klockljung. Här finns gott om spår efter älg. Delar av objektet är av Skogsstyrelsen klassat som nyckelbiotop. Av-verkningar på intilliggande mark har dock lett till att gränserna för nyckelbiotopen justerats.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet och till närheten mellan kärr och äldre skog. Objektet bör lämnas intakt.

15 Nävrakärret

Klass 1

Beskrivning: Nävrakärret utgörs av ett fuktstråk med sumpskog. Marken är mycket blöt. En mindre bäck har sin upprinnelse här. Trädskik-tet utgörs av gran och klibbal med inslag av tall och björk. Träden är senvuxna och ofta knotiga. Här finns en hel del död ved. Många lågor ligger i vatten. Här finns spår efter hackspettar och insektsgnag. I markvegetationen märks främst bladvass. I de blötaste delarna växer vattenklöver, missne och dvärgigelknopp. Enligt uppgift från Artportalen har även spindelblomster påträffats här liksom hål-lav, kattfotslav och havstulpan-lav. Objektet har av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop.

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till såväl trädskikt som hydrologi. Objektet bör lämnas intakt och eventuella ingrepp på intillig-gande marker planeras så att objektets hydrologi behålls intakt.

16 Kvarlämnad sumpskog på hygge

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en kvar-lämnad sumpskog som omges av hygge. Träd-skiktet domineras av gran med inslag av klibbal och björk. I kanterna växer även tall. Träden är av varierande ålder men gamla träd saknas. Här finns bitvis rikligt med död ved i form av torrträd. I fältskiktet växer blåbär, lingon, hjortron, grenrör och strandlysing på en matta av vitmossa.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet. Objektet bör lämnas intakt.

17 Kvarlämnad sumpskog på hygge

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en kvarlämnad sumpskog som omges av hygge. Trädskiktet domineras av tall med inslag av björk och gran. Träden är senvuxna och en del av dem knotiga. De flesta träd är dock klena. Död ved förekommer i form av torrakor och lågor. I fält-skiktet växer tuvull, tranbär, hjortron och ljung på en matta av vitmossa.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet. Hydrologi känslig för ingrepp. Objektet bör lämnas intakt.Figur 4.19. Objekt nr 14 utgörs delvis av äldre tallskog

på mossmark.

Figur 4.20. Objekt nr 17 är ett av flera sumpskogsbe-stånd som lämnats kvar när kringliggande mark kalav-verkats.

31

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

18 Skogskärr

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett min-dre skogskärr med ett diffust bäckflöde igenom. Här finns ett trädskikt bestående av ganska klena björkar, klibbalar och tallar. I kanterna växer även gran. Vide, pors och bladvass ger karaktär åt objektet. I fältskiktet växer även vattenklöver, kråkklöver och vitmossa.

Bedömning: Vissa naturvärden knutna till objek-tets hydrologi. Ett eventuellt ingrepp bör planeras så att påverkan på hydrologin i möjligaste mån undviks.

19 Rödkärret

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett artfat-tigt skogskärr. Trädskiktet utgörs av ganska unga träd av gran, klibbal, björk och tall. I fältskiktet växer bladvass, pors och vitmossa.

Bedömning: Vissa naturvärden knutna till objek-tets hydrologi. Ett eventuellt ingrepp bör planeras så att påverkan på hydrologin i möjligaste mån undviks.

20 Bäckstråk mellan Nävrakärret och Hagessjön

Klass 1

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett bäckstråk mellan Nävrakärret och Hagessjön samt skogskärr i anslutning till detta. Marken är mycket blöt. Trädskiktet utgörs av gran, klibbal, tall och björk. Träden är senvuxna och ofta kno-tiga. Här finns en hel del död ved, både lövved och barrved, i form av torrträd, torrakor, högstub-bar och lågor. I markvegetationen märks pors, bladvass, flaskstarr, slidstarr, trådstarr, skogssäv, mannagräs, kråkklöver, vattenklöver, kärrsilja och kärrviol på en matta av vitmossa. Även nålstarr och korallrot noterades. I kanterna växer bland annat kantvitmossa, en art som påträffas i miljöer som under lång tid haft en konstant hög luft-fuktighet. I de blötaste delarna växer missne och dvärgigelknopp. Här finns gott om spår efter älg. Delar av objektet är av Skogsstyrelsen klassat som nyckelbiotop.

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till såväl trädskikt som hydrologiska förutsättningar. Det är mycket ovanligt med så stora samman-hängande skogskärr som det här objektet utgör. Objektet och dess hydrologi bör lämnas intakt.

21 Hästsjön med omgivande tallskog

Klass 2

Beskrivning: Hästsjön är en liten tjärn med mörkt vatten. Vattenspegeln omges av en bård av våt-marksvegetation. Här växer vitag, tuvull, kallgräs, sumpstarr, tranbär och hjortron på en matta av vitmossa. I tjärnen växer även gul näckros. Tjär-nen omges av tallskog med träd i varierad ålder. Riktigt gamla träd saknas dock. De träd som står öppet till har vida kronor med knotiga grenar. I beståndet finns död ved i form av enstaka torra-kor och lågor. Objektet omges av hygge. Objektet är av Skogsstyrelsen klassat som nyckelbiotop. Delar av den utpekade nyckelbiotopen har dock kalavverkats.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet och till tjärnen. Objektet bör bevaras intakt.

Figur 4.21. Bäckstråket mellan Nävrakärret och Hages-sjön kantas av sumpskog med mycket höga naturvär-den.

32

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

22 Kvarlämnad nyckelbiotop på hygge

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett kvarlämnat skogsbestånd som omges av hyg-gen. Halva beståndet utgörs av tall av varierande ålder som växer på mossemark. Träden är ganska rakvuxna och gamla träd saknas. Enstaka torr-rakor finns. I fältskiktet växer tuvull, klockljung, ljung, blåbär, lingon och hjortron. Andra halvan utgörs av en tät grandominerad skog med klena träd på fuktig mark. Denna del är skuggig och i fältskiktet växer mest vitmossor, bland annat spärrvitmossa och kantvitmossa. Tuvull och blå-bär förekommer sparsamt. En del av objektet är av Skogsstyrelsen klassat som nyckelbiotop.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet. Objektet bör om möjligt lämnas intakt.

23 Hagesjön

Klass 2

Beskrivning: Hagesjön är en lite större sjö med flikig strandkant. Vattnet är mörkfärgat. Bot-ten består av sten och humus. Sjöns största djup ligger på ca 20 m. Stränderna utgörs omväxlande av klippstränder och vegetationsstränder. Vatten-vegetationen är sparsam. Vit näckros, gäddnate och säv växer i vikarna. Längs stränderna växer blåtåtel, vitag, topplösa, ljung och pors. På några uddar har äldre tallskog lämnats kvar. Tallarna har knotiga grenar och pansarbark. En lägerplats med vindskydd och eldstad finns på en av uddarna vid sjön.

Bedömning: Höga naturvärden knutna sjöns varierade strandlinje. Även den äldre tallskogen på uddarna hyser höga naturvärden. Vattenmiljö känslig för ingrepp.

24 Mindre bäck

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en mindre bäck som rinner ut i Hagesjön. Bäcken slingrar fram på en matta av vitmossa. Här finns bland annat spärrvitmossa. I den blöta miljön växer ältranunkel, kärrviol, missne, lånke, mannagräs, stjärnstarr, kärrbräken och skogssäv. En kantzon av gran och björk har sparats längs bäcken och här finns en del död ved, bland annat lågor som ligger i vatten. Luftfuktigheten är hög och jämn.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till bäcken, dess naturliga lopp och den jämna höga luftfuk-tigheten. Objektet bör lämnas intakt.

25 Bäck från Hagesjön

Klass 2

Beskrivning: Bäcken från Hagesjön rinner med ett snabbt flöde mot sydost. Dess lopp är na-turligt. Lutningen i terrängen är ganska brant. Bäcken är meterbred. Dess botten består av sten och grus. Här växer bland annat svalting, kärrsilja och löktåg. Ett hygge har tagits upp ända fram till bäcken men dess lopp är fortfarande intakt.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till själva bäcken. En eventuell passage bör utformas så att bäckens naturliga lopp bevaras.

Figur 4.22. Runt Hästsjön har en ridå av äldre tall och gran sparats.

33

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

26 Tallmosse N Hagesjön

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en tall-mosse. Trädskiktet domineras av tall med inslag av björk. I blötare partier ner mot sjön växer även gran. Träden är av varierad ålder, gamla träd saknas dock. Död ved finns i form av torrakor och lågor. Markvegetationen är fattig och utgörs av blåbär, tuvull och ljung. I laggzonen finns lite rikare vegetation med pors, blåtåtel och myrlilja.

Bedömning: Vissa naturvärden knutna till träd-skiktet. Hydrologi känslig för ingrepp. Ett eventuellt ingrepp bör planeras med hänsyn taget till detta.

Figur 4.23. Hagessjön är en lite större sjö med flikig strandkant. På några av uddarna i sjön har äldre tallskog lämnats kvar. Tallarna har knotiga grenar och pansarbark.

Figur 4.24. Objekt nr 24 utgörs av en mindre bäck som rinner mot Hagessjön. En kantzon med skog har lämnats kring bäcken och här finns en del död ved.

34

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

27 Trollsjön

Klass 1

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en liten tjärn, Trollsjön, och omgivande skogskärr. Tjär-nen har mörkt, humusfärgat vatten. Tjärnen är trots sin ringa storlek hela 6 m djup. I tjärnen växer gul näckros. Vattenspegeln omges av en bård av våtmarksvegetation med vitag, ängsull, klockljung och pors på en matta av vitmossor. På den intilliggande kärrmarken växer tall och björk. I norra delen av objektet finns rikligt med död ved i form av torrakor och vindfällen. Här finns bland annat spår efter insektsgnag och hackspet-tar. Mindre hackspett observerades vid fältbesö-ket. Midjehög vegetation med pors och bladvass karaktäriserar kärret. Här växer även myrlilja och ljung. I och i anslutning till kärret finns rikligt med spår efter älg och en tjur observerades vid besöket.

Bedömning: Skogskärret hyser mycket höga naturvärden knutna främst till trädskiktet. Hy-drologi känslig för ingrepp. Objektet bör lämnas intakt.

28 Stora Bodasjön

Klass 2

Beskrivning: Stora Bodasjön är en långsmal sprickdalsjö som omges av skogsbruksmark. En kantzon med tall och björk har lämnats mot den brukade skogen. Stränderna är ganska branta och strandzonen därför smal. Stränderna utgörs främst av klippstränder men här finns även ve-getationsstränder. I strandkanten växer trådstarr, flaskstarr, klockljung och myrlilja. I vattnet växer notblomster och vit näckros. Vattnet är mörkt och klart. Botten utgörs av sten, grus och humus. Sjöns djupaste partier når ner till 18 m.

Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp.

Figur 4.25. Trollsjön omges av en bård av våtmarksve-getation med vitag, ängsull, klockljung och pors på en matta av vitmossor.

Figur 4.26. Stora Bodasjön är en långsmal sprickdalsjö som omges av skogsbruksmark.

35

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

29 Bäck från Stora Bodasjön till Stora Krökingen

Klass 1

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en bäck som rinner från Stora Bodasjön till Stora Krö-kingen. Från Stora Bodasjön rinner bäcken ganska brant och här finns i en ravin rester av en kvarn eller dammbyggnad. Stengrunderna står kvar invid vattnet. I den branta ravinen är luftfuktigheten hög och miljön är därför rik på mossor. Bland annat noterades kranshakmossa och stor bräkenmossa. Skogen i anslutning till bäcken domineras av gran med inslag av klibbal och rönn. Här finns även en del ormbunkar och vedsvampar.

Bäcken följer sedan ett fuktstråk mot öster. Dess vatten är klart och botten utgörs av sand och grus. En översilningszon med våtmarksvegetation på båda sidor om bäcken hyser en något rikare våtmarksvegetation med bland annat blåtåtel, bergslok, kärrsilja och slidstarr. I vattnet växer olika vattenmossor, bäcknate och vattenklöver.

Sista delen av bäcken har en ganska brant lutning. Denna del omges av hygge och ungskog. Bäcken är ca 1-2 m bred och åtminstone halv-meterdjup. Botten är i denna nedre del stenig. En kantzon med gran och klibbal har lämnats mot hygge och här finns en hel del död ved i form av vindfällen från hyggeskanten. Vegetationen längs bäcken är ganska rik. Här växer arter som stenbär, bergslok, hultbräken, smultron och blåtåtel.

Bedömning: Bäcken hyser mycket höga natur-värden, detta mycket tack vare att en så bred kantzon har lämnats så att hela översilningszonen med dess hydrologi är intakt. Bäckens lopp är varierat med flera olika naturkvaliteter. Det är viktigt att bäckens lopp får förbli naturligt och att hydrologin bevaras intakt. Även strandzoner och kantzoner bör hållas intakta.

Figur 4.27. Ganska nära utloppet från Stora Bodasjön finns resterna av en kvarn eller dammbyggnad.

Figur 4.28. Längs nedre delen av bäcken, innan den rin-ner ut i Stora Krökingen finns en hel del död ved och en lite rikare flora.

36

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

30 Sumpskog i anslutning till bäck

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en sump-skog i anslutning till ovan beskrivna bäck. Träd-skiktet utgörs av gran, tall och björk av varierade åldrar. Riktigt gamla träd saknas dock. Död ved finns i form av torrträd, högstubbar, lutande träd och enstaka vindfällen i kant mot hygge. Markve-getationen karaktäriseras av tuvull, blåbär, lingon och hjortron på en matta av björnmossa och vitmossa.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet, den höga luftfuktigheten och hydrologin. Hydrologi känslig för ingrepp. Objektet bör lämnas intakt.

31 Fuktstråk med Anders-Perssjön

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett fuktstråket som leder från Hagesjön mot Stora Krökingen. Stråket utgörs av ett brett öppet våtmarksstråk med diffust lopp. Här växer bland annat pors, flaskstarr, trådstarr, kärrsilja och blad-vass. I själva bäckfåran, där denna kan skönjas, växer bäcknate och vattenklöver. I kanterna växer klibbal, tall och björk. I stråket finns en tjärn, Anders-Perssjön, som omges av en våtmarksbård. I tjärnen växer vit näckros och nate. I strandkan-ten växer pors, flaskstarr, blåtåtel och bladvass. I kantzonen mot omgivande skogsbruksmark växer även björk och klibbal.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till den fuktiga miljön. Hydrologi känslig för ingrepp. En eventuell passage bör utformas så att hydrologin behålls intakt.

32 Skogskärr

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en svacka med ett skogskärr. Genom objektet rinner bäcken från Hagesjön men dess lopp är diffust och fåran dold i vegetation. Marken är mycket blöt. Här växer en tät skog med björk och tall. Träden är klena. Död ved finns, dock endast av klena dimensioner. Midjehög vegetation av bladvass och pors karaktäriserar objektet. Här växer även tuvull, hundstarr, rundsileshår, korallrot, kärrviol och vattenklöver.

Bedömning: Höga naturvärden och hydrologi känslig för ingrepp.

33 Äldre skogsbestånd

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett skogs-bestånd på delvis sumpig och delvis torr mark. I den sumpiga delen växer grandominerad ganska klenvuxen skog med inslag av tall. I den torra delen växer främst tall. Det är äldre ståtliga furor. I beståndet finns en del död ved i form av enstaka torrakor och lågor. Markskiktet utgörs av ris och tuvull. Vid fältbesöket stöttes en tjäder upp här.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet.

34 Gransjön

Klass 2

Beskrivning: Gransjön är en liten sjö med mörkt, humusfärgat vatten och näckrosor. Sjöns botten består av humus och dess största djup är ca 8 m. Sjön omges av en smal bård av gungfly och en rand av björkar innan omgivande skogsbruksmark tar vid. Längs kanten växer vattenklöver, flask-starr, kråkklöver, kärrsilja, tuvull, hjortron och tranbär.

Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp.

Figur 4.29. Gransjön är en av områdets talrika mindre sjöar.

37

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

35 Rönnekullsmaden

Klass 1

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en sump-skog med gran. Här finns en stor mängd torrträd av gran, flera av dem med fläkt bark och spår efter insektsgnag. Här finns också hålträd, högstub-bar och lågor i olika nedbrytningsstadier, både av barrved och lövved. Objektet utgör en bra miljö för hackspett och hålhäckande småfåglar. På mar-ken växer tuvull tranbär, blåbär, hjortron, stjärn-starr och sileshår på en matta av vitmossa och björnmossa. Objektet omges av äldre granskog.

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till den stora mängden död ved och den fuktiga mil-jön. Objektet bör lämnas intakt och en kantzon sparas runt om.

36 Kroppetjärn

Klass 2

Beskrivning: Kroppetjärn är en mindre skogs-sjö med mörkt, humusfärgat vatten. Dess största djup är drygt 8 m. I sjön växer vit näckros och säv. Sjön omges av skog som brukas ända fram till strandlinjen.

Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp.

37 Skogskärr

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett blad-vassdominerat skogkärr. I kanterna växer klibbal, björk, gran och tall. Det rör sig uteslutande om klena träd. Här finns även vide. En liten bäck rinner till kärret. Denna rinner i en ganska brant sluttning. Floran i anslutning till bäcken skvallrar om ett visst mineralnäringsinnehåll i marken. Här växer bland annat blodrot, blåtåtel, bergrör, vildkaprifol, hultbräken och hallon. I anslutning till bäcken finns även en del nyare vindfällen.

Bedömning: Objektet hyser vissa naturvärden och har en hydrologi som är känslig för ingrepp.

38 Abborrtjärn och anslutande sumpskog

Klass 1

Beskrivning: Det här objektet utgörs av Abborr-tjärn, en liten skogstjärn, och ett stråk av sump-skog längs en svacka norrut från tjärnen. Tjärnen kantas av våtmarksvegetation med trådstarr, flask-starr, vitag, pors, vattenklöver, tranbär och enstaka kaveldun. I tjärnen växer även vit näckros. Sump-skogen i anslutning till tjärnen är av varierande karaktär. Väster om tjärnen domineras trädskiktet av tall med inslag av björk och gran. Tallarna har ganska vida kronor och knotiga grenar. Här finns högstubbar och torrakor. I fältskiktet växer tuvull, blåbär, ljung och pors. Längs en svacka i terrängen norrut från tjärnen växer en sumpskog som karaktäriseras av senvuxna granar vars stam-mar är grå av lavar. Här är marken mycket blöt. Missne, mannagräs och vattenklöver växer i en matta av vitmossa och björnmossa. Här finns en stor mängd död ved, både stående och liggande. Längs objektets östra kant löper en ganska brant bergsluttning som hjälper till att bevara luftfuk-tigheten i området på en konstant hög nivå.

Objektet har i länsstyrelsens våtmarksinvente-ring bedömts till klass 2 (höga naturvärden).

Bedömning: Detta ovanligt stora sumpskogsobjekt hyser mycket höga naturvärden knutna till de senvuxna träden, den höga luftfuktigheten och hydrologin. Objektet bör lämnas intakt.

Figur 4.30. Rönnekullsmaden utgörs av en sumpskog med gran. Här finns en stor mängd död ved i form av torrträd, högstubbar och lågor.

38

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

39 Skogskärr

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett skogskärr. En bäck rinner till objektet och från objektet. Genom objektet är bäckfåran dock dif-fus. Marken är mycket blöt. De centrala delarna av kärret är öppna men merparten är trädbärande. Trädskiktet utgörs av gran, tall, björk och enstaka klibbalar. Träden är mestadels klena. Här finns en hel del torrträd och enstaka lågor i vatten. På marken växer vattenklöver, kärrviol, kråkklöver, hultbräken, tuvull, trådstarr och nålstarr. I kanten av kärret hittades även rödgul trumpetsvamp. Det är en art som signalerar att det finns kalk och andra mineraler. Den växer ofta vid källor och där det finns rörligt markvatten. Objektet har på-verkats av de skogsbruksåtgärder som utförts på intilliggande marker.

Objektet har i länsstyrelsens våtmarksinvente-ring bedömts till klass 2 (höga naturvärden).

Bedömning: Höga naturvärden knutna till den blöta marken och i viss mån även till trädskiktet. Objektet bör lämnas intakt och eventuella åtgär-der på intilliggande mark planeras så att objektets hydrologi inte påverkas.

40 Skogskärr

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en fuktsvacka med ett mindre skogskärr. Marken är blöt. Markfloran är rik, här växer bland annat trådstarr, ängsstarr, slidstarr, nålstarr, kärrviol, rundsileshår, blodrot, kärrsilja, ängsull och blåtå-tel. Trädskiktet utgörs av gran, björk och klibbal med inslag av tall. Här finns senvuxna träd och rikligt med död ved i form av stående torrträd med fläkt bark och spår efter insektsgnag. Blodlav växer på flera stammar i objektet. Objektet omges av hygge och gallringsskog. Även i objektet har gallring utförts, det är främst klibbal som gallrats bort.

Objektet har i länsstyrelsens våtmarksinvente-ring bedömts till klass 2 (höga naturvärden).

Bedömning: Vissa naturvärden knutna till träd-skiktet, den döda veden och den rika markfloran. Hydrologin är känslig för ingrepp. Eventuella ingrepp bör ske varsamt.

41 Lilla Bodasjön

Klass 2

Beskrivning: Lilla Bodasjön är en skogssjö med mörkt humusfärgat vatten. Sjön är knappt 7 m djup och dess botten består av humus. Stränderna utgörs ömsom av klippstränder och ömsom av ve-getationsstränder. Strandzonen är smal. I vattnet växer sparsamt med bladvass, säv och vit näckros. Längs strandkanten växer trådstarr, flaskstarr, pors, odon och topplösa. I södra delen av sjön lig-ger en bastu med tillhörande badbrygga.

Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp.

Figur 4.31. Från Abborrtjärn löper ett stråk med sump-skog norrut.

Figur 4.32. Lilla Bodasjön är en skogssjö med mörkt, humusfärgat vatten och sparsam vattenvegetation.

39

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

42 Bäck från Lilla Bodasjön

Klass 2

Beskrivning: Bäcken som rinner från Lilla Bo-dasjön har bitvis en smal fåra som omges av skogsbruksmark och delvis en bredare mer diffus fåra med sumpmarker på sidorna. Bäckens bredd varierar mellan en halvmeter och en dryg meter. Djupet är bortemot en halvmeter. Vattnet rinner ganska fort. Botten utgörs av humus och grus. De sumpigare partierna är vegetationsrika. Här växer bland annat bäcknate, trubbnate, ältranunkel, skogssäv, hästsvans, dvärgigelknopp, mannagräs, bladvass och kaveldun på en matta av vitmossa.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till de vegetationsrika sträckorna. En eventuell passage bör utformas så att bäckens naturliga lopp och intilliggande sumpmarker bevaras intakta.

43 Spångatjärn

Klass 2

Beskrivning: Spångatjärn är en lite större skogs-tjärn med mörkt humusfärgat vatten. Dess djup är drygt 9 m. Tjärnen omges av en bård av våtmarksvegetation. Här växer vattenklöver, ängsull och flaskstarr. På en liten våtmarksudde ut i tjärnen växer vitag, pors och enstaka säv. I tjärnen växer även näckrosor. Tjärnen omges av skogsbruksmark.

Bedömning: Tjärnen har vissa naturvärden. Vat-tenmiljön känslig för ingrepp.

44 Fuktsvacka på hygge

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en fuktsvacka som idag omges av hygge. Marken är blöt. Här växer tuvull, blåbär och ljung på en bädd av vitmossa och björnmossa. Trädskiktet utgörs av gran med inslag av björk och enstaka tall. Träden är förhållandevis klena. Död ved finns i form av torrträd. Objektet har av Skogsstyrelsen klassats som naturvärdesobjekt. I Artoportalen framgår att kattfotslav och havstulpan har påträf-fats i objektet.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till den fuktiga miljön. Hydrologi känslig för ingrepp. Eventuellt ingrepp bör utföras med hänsyn tagen till objektets hydrologi.

45 Bäck och sumpskog

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en liten bäck och blöta marker i anslutning till denna. Objektet har sparats vid en nylig utförd avverk-ning där omgivande marker kalhöggs. Marken har kalavverkats ända fram till den blöta marken, på flera ställen ända fram till bäcken. På den blöta marken växer gran, björk och klibbal. Här finns en hel del död ved i form av torrträd och vindfäl-len i hyggeskanten. På marken växer trådstarr, stjärnstarr, kärrviol, vattenklöver och missne. I västra delen av objektet växer tuvull, ängsull, blå-bär och ljung. Trädskiktet utgörs här av klen gran med inslag av björk. Objektet utgör en liten del av ett större område som av Skogsstyrelsen klas-sats som nyckelbiotop. Större delen av nyckelbio-topen är dock avverkad.

Bedömning: Objektet hyser fortfarande höga naturvärden även om de påverkats negativt av avverkningen på angränsande marker. Hydrologi känslig för ingrepp. Eventuellt ingrepp bör utfö-ras med hänsyn tagen till objektets hydrologi.

Figur 4.33. Spångatjärn är en lite större skogstjärn. Tjär-nen kantas av våtmarksvegetation.

40

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

46 Nyckelbiotopsklassad sumpskog

Klass 1

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en sumpskog med gran. Objektet har sparats vid en nylig utförd avverkning där omgivande marker kalhöggs. Trädskiktet domineras av gran med inslag av björk och enstaka klibbal. Träden, som står ganska tätt, är senvuxna och klena. Här finns död ved i form av torrträd, flera med fläkt bark och spår efter insekter. Marken är mycket blöt. I fältskiktet växer missne, stjärnstarr, mannagräs, strandlysing, blåbär och lummer på en matta av björnmossa och vitmossa. Objektet utgör en liten del av ett större område som av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop. I Artportalen framgår att hål-lav, havstulpanlav och kattfotslav har på-träffats i objektet. Större delen av nyckelbiotopen är dock avverkad.

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till trädskiktet och den fuktiga miljön. Beståndet bör lämnas intakt och dess hydrologi värnas vid eventuella ingrepp på anslutande marker.

47 Stora Krökingen

Klass 2

Beskrivning: Stora Krökingen är en sjö med brunt vatten. Största djupet i sjön når nästan ner till 16 m. Botten utgörs av sten och humus. Stränderna består av klippor och vegetation. Här växer bland annat pors och tuvstarr. Längs kanterna växer sparsamt med vattenvegetation såsom säv, not-blomster, sjöfräken, bladvass, gul och vit näckros. Sjön omges av skogsbruksmark. Stigar ner till sjön tyder på att sportfiske bedrivs här.

Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp.

Figur 4.34. Objekt nr 46 utgörs av en nyckelbiotopsklassad sumpskog. Att intilliggande marker nyligen kalavverkats leder till förändringar i såväl markfuktighet som luftfuktighet, något som på sikt kommer att påverka artsammansättningen i objektet.

41

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

48 Bäck mellan Stora och Lilla Krökingen

Klass 2

Beskrivning: Bäcken mellan Stora Krökingen och Lilla Krökingen är bitvis rätad. Bäckfåran är me-terbred och halvmeterdjup. Botten utgörs av sten, grus och sand. Flödet är snabbt. I nedre delen är vegetationen rik med bäcknate och ältranunkel i vattnet. Längs kanterna växer pors, blåtåtel och strandlysing. Klenare död ved förekommer i vatt-net och i den nedre delen sågs vid fältbesöket en stor gädda. Blå jungfruslända flyger längs bäcken.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till såväl vatten som strandmiljöer. Hydrologi känslig för ingrepp. En eventuell passage bör utformas så att bäckens flöde behålls intakt och så att minsta möjliga skada på strandvegetationen görs.

Figur 4.36. Bäcken mellan Stora och Lilla Krökingen kantas av lite rikare flora. I bäckfåran växer bland annat bäcknate och ältranunkel.

Figur 4.35. Stora Krökingen är en av de talrika sjöarna i området.

42

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

49 Lilla Krökingen

Klass 2

Beskrivning: Lilla Krökingen är en sprickdalssjö med brunt klart vatten. Sjön är 13 m djup. Botten utgörs av berg, grus och humus. I kanterna växer vit näckros, vattenbläddra och säv. Stränderna är bitvis branta klippstränder och bitvis flackare vegetationstäckta stränder. Längs strandkanten växer bland annat blåtåtel och pors. I sjöns ändar, vid inlopp och utlopp, växer bladvass. Sjön omges av skogsmark med talldominerad skog. Längs den brantaste stranden är klippstupen uppemot 10 m höga. I en smal kant som varit alldeles för brant för att bruka växer äldre tallar med kno-tiga grenar. Här finns även en del död ved i form av nedfallna träd. På västra sidan finns även ett hygge som går ända ner mot sjön.

Bedömning: Sjön och dess stränder hyser höga naturvärden. Vattenmiljön är känslig för ingrepp.

50 Varsjön

Klass 2

Beskrivning: Varsjön är en långsmal sprickdals-sjö med brunfärgat vatten. Sjön är ca 9 m djup. Sjön omges av barrskogar som brukas ända ner till sjön. Stränderna utgörs bitvis av klippor och bitvis av vegetation. Här växer bland annat pors, blåtåtel och ängsull. I kanterna växer vit näck-ros. I inloppet är det grundare, här växer en hel del bladvass. Vid utloppet finns resterna av ett gammalt dämme. På sjöns östra strand ligger ett fritidshus med tillhörande badbrygga och eka.

Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp.

51 Bäck från Varsjön, med Nye damm

Klass 2

Beskrivning: Från Varsjön rinner en bäck rakt mot norr. Bäcken kantas bitvis av sten. Längs andra sträckor finns vegetationsrika översilningsmarker. Här växer bland annat blåtåtel, kärrsilja, ängsvädd och slidstarr. Det växer även klibbal i varierande mängd längs bäcken, främst i de bredare par-tierna. Träden är ganska småvuxen och klen. I själva bäckfåran växer vattenmossor, bäcknate och bläddror. Vid sjöns utlopp finns ett gammalt dämme. På flera ställen längs bäcken finns också mindre stenbyggnader som kan ha varit dämmen eller liknande.

Bedömning: Höga naturvärden i och längs bäcken. Vid en eventuell passage bör bäckens hydrologi behållas intakt och påverkan på kantzon minime-ras.

Figur 4.37. I norra delen av Lilla Krökingen kantas sjön av 10 m höga klippstup. I branten växer äldre tallskog.

Figur 4.38. Vid Varsjön ligger ett fritidshus med tillhö-rande badbrygga och eka.

Figur 4.39. Nye damm är en öppning med våtmarksve-getation i anslutning till ett bredare parti av bäcken från Varsjön.

43

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

52 Fuktsvacka SO Holmakullen

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en fuktsvacka i en äldre granskog. I fuktsvackan väx-er högväxta granar och en del klibbal. Här finns torrträd och lågor. Marken är blöt. I fältskiktet växer stjärnstarr, grenrör, kärrviol och hultbräken på en matta av vitmossa och björnmossa. Luft-fuktigheten är hög.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till död ved och den fuktiga miljön. Objektet bör lämnas intakt och en kantzon sparas.

53 Nyckelbiotop S Lilla Fäbodsjön

Klass 1

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett träd-bevuxet skogskärr. Marken är mycket blöt. Träd-skiktet domineras av gran med inslag av björk och tall. Granarna är senvuxna och dess stammar grå av lavar. I Artportalen framgår att hål-lav och havstulpanlav har påträffats i objektet. Här finns mycket död ved, både stående, som högstubbar och liggande. Flera torrträd har fläkt bark och spår efter insektsgnag och hackspettar. I västra delen växer bladvass. I övrigt utgörs markskiktet av stjärnstarr, blåtåtel, blåbär, lingon, ljung, pors och odon på en matta av vitmossor. I norra kan-ten rinner antydan till en bäck. Här växer missne, igelknopp, kärrdunört, kärrsilja, vattenklöver och trådstarr. Här finns även enstaka klibbalar.

Delar av objektet har av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop. Objektet har även i länssty-relsens våtmarksinventering bedömts till klass 2 (höga naturvärden).

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till de senvuxna träden, den döda veden och områ-dets hydrologi. Objektet bör lämnas intakt.

54 Brant SV Lilla Fäbodsjön

Klass 1

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en syd-ostvänd bergbrant med 30-40 m höjdskillnad. Skogen är, tack vare den oländiga terrängen, så gott som orörd. Trädskiktet domineras av gran. Här finns en hel del grova granar. Här finns också en del större ekar och en del tall. På ekarna växer epifytiska lavar, mossor och stensöta. Klippväg-garna är imponerande. Bergarten är fattig och vegetationen är därefter. En planta med svart-bräken noterades annars domineras det glesa fältskiktet av ljung och bärris. En hel del död ved finns i området. Det är främst vindfällen i kanten mot intilliggande hygge men även träd som rasat ner av andra orsaker och blivit liggande.

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till den i landskapet ovanliga miljön som bergbranten utgör. Objektet bör lämnas intakt.

Figur 4.40. Söder om Lilla Fäbodsjön ligger en nyckel-biotopsklassad sumpskog med gamla, senvuxna granar.

44

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

55 Stora och Lilla Fäbodsjön

Klass 1

Beskrivning: Stora Fäbodsjön är en större skogs-sjö. Sjön är grund, bara 6 m på djupaste stället. Dess botten består av sten och humus. Sjöns stränder utgörs ömsom av klippstränder och öm-som av vegetationsstränder. Vattenvegetationen är sparsam. Här växer vit näckros, säv och löktåg. Längs stränderna växer pors, ljung, blåtåtel, tråd-starr, flaskstarr, bladvass och vattenklöver.

Lilla Fäbodsjön är en skogstjärn som omges av våtmarksvegetation på gungfly. Här växer tråd-starr, bladvass, pors, klockljung, kärrsilja, vatten-klöver, rundsileshår, tranbär, blåtåtel, vitag och sumpbläddra. I tjärnen växer vattenbläddra, gul och vit näckros.

De båda sjöarna är förbundna med varandra. Längs västra kanten av de båda sjöarna sluttar

berget brant ner mot sjön. I branten är skogen inte påverkad av skogsbruk. Tall, gran och björk växer här. Många tallar är vidkroniga och har knotiga grenar. Här finns också branta lodytor. En del träd har rasat ner i vattnet.

Vid Stora Fäbodsjön hörs orrspel regelbundet.

Bedömning: Den i stort sett opåverkade mil-jön med sjöar av varierande karaktär, en intakt strandlinje och den orörda skogen i branten inne-bär tillsammans att området hyser mycket höga naturvärden. Hela objektet bör lämnas intakt.

56 Bäck till Stora Fäbodsjön

Klass 2

Beskrivning: Den här lilla bäcken som rinner mot Stora Fäbodsjön har en vegetationsrik fåra och kantas av våtmarksvegetation. I bäcken växer bäcknate, sumpbläddra, vattenklöver och olika starrarter. Omgivande våtmark karaktäriseras av trådstarr, pors, klockljung, kärrsilja och kärrviol. Här växer även en del vide, klibbal, björk och tall. Enstaka torrträd finns. Där blöt mark övergår i fast tar produktionsskogen vid.

Objektet har i länsstyrelsens våtmarksinvente-ring bedömts till klass 2 (höga naturvärden).

Bedömning: Höga naturvärden knutna till den ve-getationsrika bäcken och dess kantzon. Hydrologi känslig för ingrepp.

57 Tjärn och sumpskog

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en liten skogstjärn och nordöst om denna en sumpskog. Tjärnen omges av en bård av våtmarksvegetation med trådstarr, blåtåtel, pors, klockljung, ljung, tranbär, sileshår, vattenklöver och säv. I tjärnen växer även näckrosor. I sumpskogen nordost om tjärnen växer senvuxen äldre gran och en del tall. Här finns enstaka lågor och högstubbar med spår efter hackspett. Blodlav växer på flera av träden och långfliksmossa hittades på en låga. I norra kanten har marken karaktären av ett kärr med mycket blöt mark där det växer bladvass och vattenklöver. I denna del växer björk och klib-bal. Sydöstra delen har mer karaktären av mosse. I denna del växer tall, tuvull, blåbär och ljung. Objektet är påverkat av skogsbruksåtgärder på intilliggande marker.

Objektet har i länsstyrelsens våtmarksinvente-ring bedömts till klass 2 (höga naturvärden).

Bedömning: Höga naturvärden knutna främst till trädskiktet och den döda veden. Objektet bör lämnas intakt och eventuella ingrepp på intil-liggande marker bör planeras så att påverkan på objektets hydrologi undviks.

Figur 4.41. Objekt nr 57 utgörs av en tjärn och intillig-gande sumpskog.

45

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

58 Lilla Mörken

Klass 2

Beskrivning: Lilla Mörken är en liten skogssjö med mörkt vatten. Sjön är drygt 7 m djup och dess botten består av humus. Vattenvegetationen utgörs av en sparsam förekomst av vit näckros. I strandlinjen växer trådstarr, flaskstarr, kärrsilja, topplösa, dvärgigelknopp, vattenklöver och vitag. Sjön omges av skog som brukas ända fram till strandkanten.

Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp.

59 Bäck från Lilla Mörken

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en liten bäck som rinner från Lilla till Stora Mörken samt ett sumpigt område i anslutning till denna. Bäcken rinner först ganska brant ner och grenar sig sedan för att bredda ut över ett sumpområde. Dess botten utgörs av sand och humus. I och in-vid bäcken växer ormbunkar, mannagräs, kärrviol och missne. Äldre granar växer vid bäcken. Det ligger en del äldre lågor i vattnet. Luftfuktigheten är jämn och hög. Miljön bedöms vara en bra plats för många olika mossor. Genom sumpytan blir bäckens lopp diffust. Marken är blöt. I markskik-tet växer grenrör, ängsull, vattenklöver, kärrviol, kråkklöver och olika vitmossor. Trädskiktet utgörs av gran och klibbal.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till bäcken, den höga jämna luftfuktigheten och till träd-skiktet. Området bör lämnas intakt och bäckens naturliga hydrologi bevaras.

60 Stora Mörken

Klass 2

Beskrivning: Stora Mörken är en liten skogssjö med mörkt, humusfärgat vatten. Sjön är drygt 13 m djup och dess botten utgörs av sten och humus. Sjön omges av skogsbrukspåverkad mark. Skogen går ända fram till strandlinjen. Endast en smal bård med strandvegetation i form av trådstarr, blåtåtel, myrlilja, pors och ljung finns. I sjön växer sparsamt med vit näckros.

Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp.

61 Nyckelbiotop N Stora Mörken

Klass 1

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett skogs-kärr med en diffus bäckfåra. Trädskiktet domi-neras av gran och klibbal med inslag av björk och tall. Granarna är senvuxna och dess stammar grå av lavar. I Artportalen framgår att hål-lav och havstulpanlav har påträffats i objektet. Marken är mycket blöt. Här växer bladvass, strängstarr, gråstarr och vattenklöver på en matta av vit-mossa. Längs bäckfåran växer även igelknopp och knagglestarr. Objektet som av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop omges av skogsbruks-mark på torrare mark.

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till trädskiktet, den fuktiga miljön och blöta marken som av vegetationen att döma innehåller en liten mängd kalk. Objektet bör lämnas intakt och eventuella ingrepp på intilliggande marker plane-ras så att dess hydrologi behålls intakt.

Figur 4.42. I anslutning till bäcken mellan Lilla och Stora Mörken finns sumpiga partier med hög luftfuktighet och död ved, d.v.s. bra växtplatser för många mossarter.

46

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

62 Bäck från Stora Fäbodsjön till Marsjön

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett våt-marksområde mellan Stora Fäbodsjön och Mar-sjön. En bäck slingrar genom objektet. Denna kantas på båda sidor av översilad fastmattemyr. Här växer trådstarr, vasstarr, myrlilja, klockljung och pors. I bäckfåran växer bäcknate, vit näckros och bläddror. Ett bestånd med talldominerad sumpskog ligger som en ö i våtmarken. Enstaka torrakor och lågor finns. I kanten växer även senvuxen gran och björk. Markskiktet domineras av tuvull. I norra delen domineras objektet av bladvass. En väg går tvärs över objektet. Objektet är påverkat av skogsbruket på omgivande marker.

Objektet har i länsstyrelsens våtmarksinvente-ring bedömts till klass 2 (höga naturvärden).

Bedömning: Höga naturvärden knutna fram-för allt till själva bäcken. Hydrologi känslig för ingrepp. Ett eventuellt ingrepp bör planeras med hänsyn tagen till detta.

63 Marsjön

Klass 2

Beskrivning: Marsjön är en dämd sjö. Dammen, som finns i sjöns södra ände, är ett par meter hög. Sjön har efter dämning fått en betydligt större yta. Dess djup är ca 10 m. Överdämd skog syns som avsågade stubbar. Vattnet är mörkt. I sjön finns enstaka näckrosor. Längs strandkanten växer trådstarr, flaskstarr, pors och ljung. Ett par vikar övergår i bladvasskärr. I östra delen av sjön finns ett par öar med våtmarksvegetation. Sjön omges av produktionsskogar.

Bedömning: Den dämda sjön utgör en redan störd miljö. Våtmarkspartierna och vassvikarna hyser dock vissa naturvärden. Vattenmiljö känslig för ingrepp.

Figur 4.43. Mellan Stora Fäbodsjön och Marsjön slingrar sig en bäck som kantas av översilade fastmattemyrar.

Figur 4.44. Dammen i Marsjöns utlopp är ett par meter hög.

Figur 4.45. Överdämd skog syns som avsågade stubbar i den nuvarande sjön.

47

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

64 Nyckelbiotopsklassad bäckmiljö

Klass 1

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en frodig bäckmiljö. Bäcken svämmar över och kantas av ett sumpigt skogsområde. På den blöta marken växer gran och klibbal. En del granar är senvuxna med stammar gråa av lavar, andra är grova och högvuxna. En del klibbalar har antydan till sock-lar. I objektet finns rikligt med död ved i form av vindfällen och äldre lågor. Den döda veden ligger i eller i anslutning till vatten. Vegetationen är rik. Här växer knagglestarr, skärmstarr, skogssäv, mannagräs, missne, kärrbräsma, kabbleka, kärrvi-ol, vänderot, vattenmynta och olika ormbunkar. I Artportalen framgår att även gullpudra påträffats här liksom dunmossa, skuggmossa, havstulpanlav och glansfläck. Objektet har av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop. Skogsbruksåtgärder i form av avverkning och gallring har utförts i anslutning till bäcken, objektet har därför en snävare utbredning än det område Skogsstyrelsen mätte in.

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till den frodiga bäckmiljön, såväl trädskikt som markflora håller höga värden. Objektet bör läm-nas intakt.

65 Bäck till Marsjön

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en mindre bäck och ett sumpigt parti i anslutning till denna. Objektets övre del karaktäriseras av ett öppet kärr med bladvass och enstaka tallar. Längre nerströms är trädskiktet mer varierat med både tall och senvuxen gran. Här finns gott om döda stående torrträd. Marken är blöt. Här växer bland annat missne, vattenklöver, pors och vasstarr.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skikt och hydrologi. Hydrologi känslig för ingrepp. Objektet bör lämnas intakt.

Figur 4.46. Objekt nr 64 utgörs av en frodig bäckmiljö som av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop.

48

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

66 Älgamossen

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett sum-pigt område där det växer gran, tall och björk. Längs nordvästra kanten gränsar våtmarken mot en några meter hög klippvägg. Längs denna kant är marken extra blöt och träden växer tätare. I sydöstra delen är våtmarken mer öppen och sol-belyst. I de skuggiga delarna utgörs markskiktet av tuvull, blåbär och revlummer på en matta av björnmossa och vitmossa. I de öppnare delarna växer bladvass, pors, ängsull och ljung. Död ved förekommer i form av torrakor och lågor. Objek-tet har av Skogsstyrelsen bedömts som naturvär-desobjekt.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skikt och fuktighet. Hydrologi känslig för in-grepp. Objektet bör lämnas intakt.

67 Lille-Trän

Klass 2

Beskrivning: Lille-Trän är en skogssjö med flikig strandlinje. Vattnet är mörkt och klart. Sjön är nästan 16 m djup och dess botten utgörs av sten och humus. Strandkanten utgörs av klippstrand och vegetationsstrand. I sjön växer sparsamt med vattenvegetation. Gul och vit näckros, igelknopp och nate förekommer. Längs strandkanten växer trådstarr, pors och strandlysing. Sjön omges av skogsbruksmark. På en del sträckor har kantzon lämnats mot sjön, på andra sträckor har skogs-bruk bedrivits ända fram till strandlinjen. På en udde i söder ligger en raststuga. Vid sjön finns även båt och badbrygga. Den ser ut att stå öppen för det rörliga friluftslivet.

Bedömning: Sjön hyser höga naturvärden. Vatten-miljön är känslig för ingrepp.

Figur 4.47. Objekt nr 65 utgörs av en mindre bäck och intilliggande våtmark öster om Marsjön.

Figur 4.48. I Lille-Trän växer gul och vit näckros.

49

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

68 Nyckelbiotop på hygge

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en blöt sumpskog som omges av hygge och ungskog. Här växer gran, klibbal och björk. En hel del död ved finns i form av stående torrträd, lutande träd och lågor i vatten. Markvegetationen är rik. Här växer vattenklöver, missne, gyttrad igelknopp, stjärnstarr, hundstarr, slidstarr, strandlysing och revlummer på en matta av vitmossa. Objektet har av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop. I Artportalen framgår att hål-lav, havstulpanlav och kattfotslav har påträffats i objektet. Objek-tet har dock påverkats av skogsbruksåtgärder på angränsande mark.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skikt och fuktighet. Hydrologi som är känslig för ingrepp. Objektet bör lämnas intakt.

69 Blåtjärn

Klass 2

Beskrivning: Blåtjärn är en liten skogssjö med mörkt humusfärgat vatten. Sjön är drygt 6 m djup och dess botten består av humus. Sjön omges av skogsmark där skogsbruk bedrivs ända fram till strandlinjen. Stränderna är vegetationsstränder. I sjön växer vit näckros och längs kanterna blad-vass, flaskstarr och pors. I västra änden av sjön är marken sumpig och strandlinjen diffus. Här växer säv, ängsull, flaskstarr, trådstarr och rundsileshår på vitmossa och bar dy. I anslutning till sjön finns en terrängskjutbana som omges av skyddsnät samt en samlingsplats med grillmöjligheter.

Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp.

Figur 4.49. Objekt nr 68 utgörs av en nyckelbiotopsklas-sad sumpskog som idag omges av hygge.

Figur 4.51. Vid Blåtjärn finns en terrängskjutbana som omges av skyddsnät samt en samlingsplats med grill-möjligheter.

Figur 4.50. Dyiga, vegetationsrika stränder vid Blåtjärn.

50

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

70 Nyckelbiotopsklassad bäckmiljö

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en bäckmiljö där det växer klibbal, björk och gran. I södra delen av objektet är det ganska öppet. Träden är förhållandevis klena. I bäcken och på den blöta marken i anslutning till denna växer stjärnstarr, vasstarr, mannagräs, vattenklöver och strandlysing. I själva bäcken växer bäcknate och kabbeleka. Även nålstarr och knagglestarr påträf-fades vid bäcken. Enstaka död ved finns liksom spår efter hackspettar. I norra delen av objektet växer det mer gran i trädskiktet, fortfarande med inslag av klibbal. I denna del växer även mer blad-vass i fältskiktet. Objektet har av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop. Intilliggande marker har avverkats ända fram till den blöta marken. Objektet är därmed mindre än den ursprungliga nyckelbiotopen.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skikt och bäckmiljö. Hydrologi känslig för ingrepp. Objektet bör lämnas intakt.

71 Fiskalösen

Klass 2

Beskrivning: Fiskalösen är en liten skogssjö med mörkt humusfärgat vatten. Sjön är ca 14 m djup och dess botten består av humus. Sjön omges av skog där skogsbruk bedrivits ända fram till strandlinjen. Kantzon saknas. Stränderna utgörs av vegetationsstränder med trådstarr, pors, bind-vide, brakved, björk och kärrsilja. I vattnet växer sparsamt med bladvass, kaveldun och vit näckros. Här finns även en del död ved i vattnet.

Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp.

72 Bommekärr

Klass 2

Beskrivning: Bommekärr är en liten skogstjärn som omges av en bård av gungflyvegetation. Här växer flaskstarr, ängsull, vitag och pors. Enstaka tallar har lämnats i en kantzon mot omgivande hygge. Vattnet är mörkt och humusfärgat. I vatt-net växer vit näckros. Tjärnen är ca 3 m djup.

Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp.

73 Mörttjärn

Klass 2

Beskrivning: Mörttjärn är en liten skogssjö med mörkt humusfärgat vatten. Sjön är drygt 9 m djup och dess botten består av humus. I sjön växer sparsamt med vitnäckros. Längs stränderna växer en smal bård med bladvass, trådstarr och pors. Sjön omges av skog där skogsbruk bedrivs ända fram till strandlinjen. Kantzon saknas.

Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp.

Figur 4.52. Objekt nr 70 utgörs av en nyckelbiotopsklas-sad bäckmiljö. I bäckfåran växer bland annat rikligt med bäcknate.

Figur 4.53. Bommekärr är en liten skogstjärn som omges av en bård av gungflyvegetation.

51

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

74 Sumpskog N Store-Trän

Klass 1

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett min-dre bestånd med sumpskog. Marken är frisk till fuktig och bitvis källpåverkad. Trädskiktet utgörs av gran, tall, klibbal och björk. Här finns en del senvuxna granar och enstaka knotiga träd. Död ved förekommer i form av lågor och torrakor, dock inte i större mängder. I buskskiktet märks olvon och brakved. Markvegetationen domineras av tuvull, lingon, blåbär, tranbär och odon på en matta av vitmossa och björnmossa. I de blötaste partierna växer missne och kärrdunört. Mark-floran tyder fläckvis på en mineralrik jordmån, detta är troligen i anslutning till källorna. I dessa partier växer bland annat kärrbräken, stenbär och rödgul trumpetsvamp. Även den sällsynta dunmossan påträffades här. Både rödgul trumpet-svamp och dunmossa är arter som främst påträf-fas vid just källor. Beståndet omges av hygge och skogsbruksmark.

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till den fuktiga skogsmiljön. Värden återfinns såväl i trädskikt som i markskikt. Beståndet bör lämnas intakt både vad avser trädskikt och hydrologi.

75 Bäck till Store-Trän

Klass 2

Beskrivning: Detta objekt utgörs av en liten bäck som rinner mot Store-Trän. Bäcken rinner i brant sluttning. Vattnet är brunfärgat. Botten utgörs av sand och sten. Längs kanterna växer bland annat kärrbräken, hultbräken, kabbeleka och strandklo.

Bedömning: Hydrologi känslig för ingrepp. En eventuell passage bör utformas med hänsyn tagen till bäckens hydrologi.

76 Store-Trän

Klass 2

Beskrivning: Store-Trän är en större skogssjö med flikig strandlinje och flera små öar. Största djupet i sjön mäter ca 36 m. Norra delen av sjön är dock grund. Botten är stenig, vattnet mörkt och klart. Ständerna utgörs ömsom av klippstränder och ömsom av vegetationsstränder. Längs stränderna växer blåtåtel, trådstarr, flaskstarr och pors. Här finns även sparsamt med näckrosor. Sjön omges av skogsmark där skogsbruk bedrivits ända fram till strandlinjen. Kantzon har endast lämnats där det varit för brant för att avverka. Runt sjön finns ett par fritidshus, dessa ligger dock inte inom det inventerade området.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till sjön. Vattenmiljö känslig för ingrepp.

77 Länstjärn

Klass 2

Beskrivning: Länstjärn är en liten skogstjärn om-ges av en gungflyvåtmark. Här växer sumpstarr, vitag, rundsileshår, tranbär och ängsull. Objektet omges av gallringsskog. Vid tjärnen, som troligen är ett bra viltvatten, står ett rangligt jakttorn.

Bedömning: Höga naturvärden och en miljö som är känslig för ingrepp.

Figur 4.54. Länstjärn är en av områdets många skogs-tjärnar. Här sedd uppifrån ett jakttorn.

52

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

78 Skogskärr

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett litet skogskärr. Marken är blöt. Trädskiktet utgörs av gran, björk, klibbal och tall. Träden är olikåld-riga. Klibbalarna har klena stammar men växer på äldre socklar. Död ved finns i form av torrträd och lågor. Markvegetationen utgörs av tuvull, starr och vattenklöver på en matta av vitmossor. Centralt i objektet finns antydan till en bäck. Objektet omges av produktionsskog.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet, den döda veden och områdets hydrologi.

79 Nyckelbiotopsklassad bergbrant

Klass 1

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en berg-brant ner mot Bergsjön. En 6 m hög lodyta löper längs hela området och nedanför denna ytterliga-re branter. En svårtillgängliga terrängen har gjort att skogsbruk inte kunnat bedrivas. Några gamla, grova granar och ekar växer nedanför branten. Här finns även en del rönn, asp och enstaka has-sel. Död ved finns i form av nedrasade träd, flera av dem av äldre dato. På lodytan växer stenbräken och en hel del olika mossor, bland annat äppel-mossa. Även block och lågor är mossbeklädda och på levande stammar växer epifytiska mossor och stensöta. Luftfuktigheten är hög och jämn, därav den rika mossflora. Berggrunden utgörs delvis av grönsten. I objektet finns spår efter hackspett. I markvegetationen märks bland annat vispstarr.

Objektet är av Skogsstyrelsen klassat som nyck-elbiotop.

Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till de gamla, grova träden, den långa kontinuiteten av död ved och den ypperliga lokalen för många mossarter som den skuggade lodytan utgör. Ob-jektet bör lämnas intakt.

80 Rasbrant med hassel

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en bergs-brant och nedanför denna en rasbrant. Här växer rikligt med hassel men även björk, gran och ek. Både hassel och träden är yngre. Detta tyder på att skogsbruksåtgärder utförts och det förklarar varför lodytan inte har samma kvaliteter som mosslokal som objekt J. Blocken i rasbranten är dock mossbeklädda. I markskiktet märks harsyra, björkpyrola och vispstarr.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till lodyta och rasbrant. Lämnas objektet orört kan det på sikt utveckla höga värden knutna till hassel och ek.

Figur 4.55. Objekt nr 78 är ett litet skogskärr med anty-dan till en bäck.

Figur 4.56. Objekt nr 79 är en bergsbrant som av Skogs-styrelsen klassats som nyckelbiotop.

53

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

81 Bergsjön

Klass 2

Beskrivning: Bergsjön är en sjö med klart humus-färgat vatten. Botten utgörs av sten och humus. Längs kanterna växer sparsamt med vattenvegeta-tion såsom säv, notblomster, sjöfräken, bladvass, gul och vit näckros. Stränderna består av mes-tadels av sten. Skogen når ända fram till vat-tenlinjen. Västra stranden är mycket brant vilket resulterat i att skogsbruk inte har kunnat bedrivas ända fram till sjön här. Endast i inloppet finns ett mindre parti med bladvass och notblomster. Pors växer på flera ställen längs stranden. Sjön omges av skogsbruksmark med tall.

Den tillrinnande bäcken i norr har ett naturligt lopp. Den rinner bitvis på plan mark och bitvis i brantare terräng med bra fart på vattnet. Vattnet är decimeterdjupt och botten utgörs av sten och sand. Det finns en del död ved i vattnet. Någon kantzon har inte lämnats.

Från sjön rinner vattnet vidare mot Store-Trän.

Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp.

82 Sumpskog

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en svacka i terrängen med fuktig mark. Trädskiktet utgörs av gran och björk. Träden är olikåldriga. Död ved finns både stående, lutande och liggande. Objektet är skuggigt och luftfuktigheten hög. Detta gynnar en del mossor och lavar. Bland an-nat noterades gammelgranslav och signalarterna stor revlevermossa och långfliksmossa. Spår efter hackspett noterades också. Markvegetationen ut-görs av blåbär, lingon, tranbär, tuvull, revlummer, björnmossa och vitmossor.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet, den döda veden och luftfuktigheten. Objektet bör lämnas intakt.

Figur 4.57. Bergsjön är en av områdets många sjöar.

Figur 4.58. Objekt nr 82 utgörs av en gransumpskog. Här spår efter hackspett på en torraka.

54

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

83 Tallmosse

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en långsträckt mosse som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Trädskiktet domineras av tall. Många träd är rakstammiga men här finns även en del knotigare träd. Yngre granar är på väg upp mellan tallarna. Markvegetationen utgörs av ljung, ling-on, blåbär, tuvull, tranbär och vitmossor. Längs kanterna är marken blötare och mer kärrartad. I dessa delar är inslaget gran och björk större. Död ved finns i form av lågor, torrakor och högstub-bar. Även äldre lågor finns i objektet. På en sådan noterades signalarten långfliksmossa. I objektet finns även spår efter hackspett. Gamla träd sak-nas. Området omges av yngre produktionsskog. I objektet finns ett jakttorn.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet, den döda veden och områdets hydrologi. Ett eventuellt ingrepp bör planeras så att påver-kan på dessa värden blir så litet som möjligt.

84 Tallmosse

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en tall-beväxt mosse. Tallarna är mestadels rakstammiga och ganska likåldriga. Gamla träd saknas. Yngre gran är på väg upp emellan tallarna. Markvegeta-tionen utgörs av ljung, tuvull, tranbär, björnmossa och vitmossa. Längs kanten är marken blötare och här växer mer gran och björk. En del granar är senvuxna och på dessa växer gammelgranslav På döda stående träd fanns gnagspår efter vedle-vande insekter och av bark som fläkts av hack-spettar.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet, den döda veden och områdets hydrologi. Ett eventuellt ingrepp bör planeras så att påver-kan på dessa värden blir så litet som möjligt.

85 Skogskärr

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett litet skogskärr. Marken är blöt. Trädskiktet utgörs av gran, björk, klibbal och tall. Träden är olikåldriga. Död ved finns i form av torrträd, torrakor och lågor. På en klibbal växer alticka och här finns spår efter hackspett. Markvegetationen utgörs av tuvull, ängsull, starr, lingon, ljung och revlummer på en matta av björnmossa och vitmossor. Objek-tet omges av yngre produktionsskog.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet, den döda veden och områdets hydrologi.

Figur 4.59. Objekt nr 83 är en mosse där det växer tall. Här finns även en del död ved.

Figur 4.60. Objekt nr 84 är en tallmosse där tallarna är ganska rakstammiga.

55

4 IN

VEN

TER

ING

SOM

RÅ

DET

86 Skogskärr

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett litet skogskärr. Marken är blöt. Trädskiktet domineras av klibbal och gran med inslag av björk. Träden är olikåldriga. Det finns ganska mycket död ved i form av torrträd och lågor. Markvegetationen ut-görs av tuvull, hundstarr, blåtåtelljung och tranbär på en matta av vitmossor.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till träd-skiktet, den döda veden och områdets hydrologi.

87 Fuktsvacka med bäck

Klass 2

Beskrivning: Det här objektet utgörs av en fuktsvacka där en mindre bäck har sin upprinnel-se. I fuktsvackan växer myrlilja, tuvull och blåtåtel på en matta av vitmossa. Trädskiktet utgörs av klibbal, gran och björk. Träden är ganska klena. Längs bäcken har en ordentlig kantzon lämnats mot angränsande hygge. Längs hyggeskanten har en del träd blåst ner vilket skapat en hel del död ved.

Bedömning: Höga naturvärden knutna till bäck-miljön och den intakta kantzonen. En eventuell passage bör planeras så att ingreppet blir så litet som möjligt både vad avser kantzonen och bäck-ens hydrologi.

Figur 4.62. Objekt nr 86 är ett litet skogskärr där det finns ganska mycket död ved i form av torrträd och lågor.

Figur 4.63. Objekt nr 87 utgörs av en liten bäck och kantzonerna kring denna.

Figur 4.61. Objekt nr 85 utgörs av ett litet skogskärr med gran, björk, klibbal och tall.

56

5 B

EDÖ

MN

ING

AR

OC

H Å

TGÄ

RD

ER

5 Bedömningar och åtgärder

5.1 Bedömningar

Naturmiljö

Naturen inom inventeringsområdet består i hu-vudsak av produktiv skogsmark som till stor del är påverkad av modernt skogsbruk. Skogen utgörs främst av medelålders gallringsskogar med gran och tall. På platån finns även vidsträckta hyg-gen och ungskogar. Dessa bestånd är artfattiga. Brukad skog och hyggen råder det ingen brist på i landskapet och en vindkraftetablering på denna skogsbruksmark bedöms inte påverka de natur-miljöer eller arter som finns i området i någon större grad.

I samband med naturvärdesinventeringen identifierades ett antal områden som bedömdes hysa höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp. Det rör sig om våtmarker, sumpskogar, sjöar och vattendrag. Objekten är ofta små. Större sammanhängande våtmarker finns dock i nord-västra delen av det inventerade området. Dessa områden bör hållas intakta. Här bör såväl vind-kraftverksplaceringar som vägdragning och luft-ledning undvikas om naturvärdena ska bibehållas.

Den samlade bedömningen är att en vindkraft–etablering i det föreslagna området vid Rödene kan genomföras utan att påtagligt inkräkta på områdets naturvärden. Detta förutsätter att hän-syn tas till de värdefulla objekt som presenterats i avsnitt 4.2 så att dessa värden inte förstörs.

Samtliga våtmarker har en hydrologi som är känslig för ingrepp. Detta gäller även mindre våtmarker med lägre naturvärden. Etablering bör även undvikas vid branter och lodytor. Bedöm-ningen är dock att en god detaljplanering av vägar och anläggningsytor kan begränsa eventuella skador på ovan nämnda naturmiljöer

Det finns i det inventerade området relativt gott om skogsbilvägar. Området nås redan idag från norr, öster och söder. Ingrepp i form av nya anslutningsvägar bedöms därför bli måttligt.

De naturvärden som finns i det omgivande landskapet i form av naturreservat, Natura 2000-områden, riksintressen, nyckelbiotoper och värdefulla våtmarker bedöms inte påverkas av en vindkraftetablering i det föreslagna området.

Vattendrag

Någon större risk för påverkan på nedströms lig-gande vattendrag bedöms inte föreligga. Bäckarna i det berörda området är små. Bäckarna bör dock lämnas intakta eller passeras på ett sätt så att dess hydrologi inte påverkas. Bedömningen är att vat-tendragens naturvärden kan bibehållas om vägar och anläggningsytor utformas på ett hänsynsfullt sätt. Bland annat genom att arbeten som kan medföra ökad grumling av vattnet utförs under perioder med låg vattenföring.

Fågelliv

Fåglar rör sig i luftrummet och kan påverkas av vindkraftverk på andra sätt än de fasta naturvär-dena på marken. Påverkan kan delas in i; • Förluster av livsmiljöer till följd av vindkraft-

anläggningens markanspråk• Kollisioner med rotorblad, torn och luftled-

ningar • Störning från vindkraftverk, underhålls- och

reparationsarbeten• Eldöd till följd av kontakt med ledningar och

transformatorer

Den avgörande frågan kring hur vindkraftverk kan komma att påverka fågellivet är lokalise-ringen i förhållande till viktiga häcknings- och rastförekomster av utpekade arter, större fågelko-lonier eller flyttstråk t.ex. utmed dalgångar eller kuster. På sådana platser kan en etablering orsaka negativa effekter på fåglarnas livsmiljöer samt i värsta fall en ökad dödlighet. Överlag är dock vindkraftens effekter på fågelfaunan i skogsmark betydligt sämre kartlagda än i öppna marker och vid kusten.

Förluster av livsmiljöerDen plats som valts för lokalisering av vindkraft-verk ligger i ett område där intensivt skogsbruk bedrivs. Biotopförluster till följd av en utbyggnad kommer att ske, men bedöms inte orsaka någon allvarligt bortfall av värdefulla häckningsmiljöer. Därigenom minimeras risken att förekomster av rödlistade skogslevande fåglar ska påverkas. Lokalt, på platsen för etablering av vägar och verk, kan dock vanligare skogslevande fågelarter påverkas negativt. Påverkan på sjö- och våtmarks-fåglar bedöms bli obetydlig genom en hänsynsfull lokalisering av vindkraftverk och nya vägar.

57

5 B

EDÖ

MN

ING

AR

OC

H Å

TGÄ

RD

ER

Kollisioner och störningar Bedömningen av påverkan i form av störning och kollisioner från en vindkraftetablering är gjord separat för de olika arter eller artgrupper som främst bedöms vara i riskzonen.

Pilgrimsfalk

Risken för att pilgrimsfalken ska komma att påverkas negativt av en vindkraftanläggning inom föreslagna område bedöms som låg. Den närmaste kända häckningsplatsen ligger mer än 2 km utanför inventeringsområdet, d.v.s. utanför den av SOF rekommenderade skyddszonen från boplats till vindkraftverk. Pilgrimsfalkarna rör sig vidare företrädesvis nere i dalarna och inte uppe på Rödeneplatån när de jagar.

Det bedöms som mindre troligt att pilgrimsfal-ken häckar inom inventeringsområdet. Det finns inga rapporterade pilgrimsfalkar under häck-ningstid från Rödeneplatån och inga pilgrimsfal-kar observerades heller vid rovfågelsinventeringen i juni-juli 2010.

Enstaka pilgrimsfalkar har dock under hösttid setts flyga in mot platån från Rödene by i öster (M. Danielsson, september 2010) och en individ observerades i NV delen av inventeringsområdet under naturvärdesinventeringen hösten 2010.

Berguv

Berguv anses generellt inte vara känslig för störningar då en stor andel av Sveriges berguvar numera häckar i stenbrott, på soptippar och i fabriksområden. SOFs vindkraftpolicy förordar dock en skyddszon på minst 2 km mellan häck-ningsplatser av berguv och vindkraftverk. Av-ståndet mellan inventeringsområdets västra gräns och närmaste berguvslokal är ca 3 km. Avståndet bedöms vara tillräckligt långt för att driften av vindparken inte bör medföra några störningar på häckningsplatsen. Risken för kollisioner bedöms också som mycket ringa då uvar flyger och ja-gar på lägre höjd och företrädesvis inte uppe på Rödeneplatån utan nere i dalgångarna. Denna bedömning stöds av det faktum att det inte finns några rapporter av observerade berguvar från platån.

Kungsörn och havsörnDet är känt att stora rovfåglar som kungs- och havsörn kan drabbas av vindkraftetableringar i vissa lägen eftersom de riskerar att kollidera med vindkraftverkens rotorblad (se referenser i Wi-demo 2007). Det finns dock inte några etablerade örnrevir eller viktiga jaktmarker för örn i områ-det varför risken för störningar och kollisioner bedöms som låg. De örnar som vistas i området vintertid, främst havsörnar, kan röra sig uppe på platån men födosöker företrädesvis i de stora sjö-arna Anten och Mjörn flera kilometer väster som utbredningsområdet.

FiskgjuseFiskgjusen är likt örnar en art som potentiellt kan skadas vid kollisioner med vindkraftverk, särskilt om vindkraftverken placeras i direkt anslutning till bon och i riktningen för kända flygstråk till födosöksplatser. Då fiskgjusen inte är rödlistad finns den inte upptagen i SOFs policy om vind-kraft och enligt representanter för SOF finns inga rekommenderade störningszoner för arten.

Fiskgjusen har sedan 1970-talet en fast stam med flera aktiva revir på Rödeneplatån och är den art som bedöms påverkas mest av en eventuell-vindkraftanläggning. Då fiskgjusen i första hand fiskar i de stora sjöarna väster om platån ligger de flesta boplatserna, såväl aktiva som övergivna, väster om inventeringsområdet. Av fem kända revir på platån, två övergivna och tre aktiva, ligger endast ett inom inventeringsområdet, i anslutning till Gransjön i den nordöstra delen. Det finns inom detta revir även en känd alternativ boplats nordväst om Hagesjön men den har inte utnytt-jats de senaste åren (B. Modig, muntl.).

För de två aktiva reviren som ligger väster om inventeringsområdet bedöms risken för stör-ningar och kollisioner av den planerade vindkraf-tetableringen vara mindre, jämfört med reviret i nordöstra inventeringsområdet. Detta då dessa fåglar inte behöver passera igenom vindkraft-området när de flyger från boplats till de stora sjöarna Mjörn och Anten för att fiska.

Reviret vid Stora Hyggessjön bedöms ligga så pass nära inventeringsområdets västra gräns att vindkraftverk väster om Stora Ulvesmosse och Gärsjön skulle kunna innebära en ökad risk för störning och kollisioner. För reviret vid Gran-sjön är risken större att vindkraftverk placeras i fiskgjusarnas flygstråk mellan boplats och fiskesjö. Vid inventeringen i juni observerades en fiskgjuse flygande över norra delen av inventeringsområdet, förbi Hagesjön, med fisk i klorna.

Bedömningen är också att risken för olyckor och

58

5 B

EDÖ

MN

ING

AR

OC

H Å

TGÄ

RD

ER

störning av reviret markant ökar om vindkraft-verk placeras på Gransjöberget samt omkringlig-gande höjder vid Gransjön inom ett avstånd på ca 500 m från Gransjöns norra strand. (Observera att detta inte är någon generell rekommenderad skyddszon för fiskgjuse utan endast en vägledning för detta specifika revir.) Dessa höjdområden förmodas nyttjas frekvent av fiskgjusarna, bl.a. då de tar höjd på sin väg från boplats till födosök-ningsplats vid sjön Anten.

Den samlade bedömingen är att en utbyggnad av vindkraft på Rödeneplatån troligtvis skulle påverka fiskgjusepopulationen i området negativt. Så länge området väster om inventeringsom-rådet förblir outbyggt och det finns möjlighet för fåglarna att finna alternativa boplatser där bedöms dock möjligheten att fortsatt behålla en livskraftig stam av fiskgjuse på Rödeneplatån som god även om reviret vid Gransjön skulle påverkas negativt. Skulle det däremot etableras vindkraft-anläggningar på såväl västra som östra Rödene-platån är det än viktigare att tillbördig hänsyn tas i anslutning till respektive revir, annars finns det risk att fiskgjusepopulationen på platån kommer att minska kraftigt.

Övriga rovfåglarKollisioner kan drabba även mindre rovfåglar som vråkar, hökar och falkar, i detta fall främst områ-dets ormvråkar. Små rovfåglar rör sig dock mera sällan på den höjd som rotorbladen på de pla-nerade vindkraftverken arbetar, vilket sannolikt minskar risken för kollisioner.

Påverkan bedöms bli liten, men på längre sikt är det fullt möjligt att någon enstaka ormvråk kolliderar med vindkraftverken eftersom vråkarna rör sig i området en stor del av året och stundtals kretsar på utsatt höjd. Ormvråken är dock en all-män art med en långsiktigt stabil population som är utbredd över så gott som hela landet.

SkogshönsHur tjäder och orre påverkas av en vindkraft-etablering i skogsmark är i dagsläget inte till-räckligt studerat. Vägar och verksplaceringar kan medföra biotopförluster och såväl buller från vindkraftverken som ökad mänsklig aktivi-tet i området kan antas störa skogshöns. Någon enstaka häckning av vardera arten bedöms kunna påverkas negativt.

Risken att skogshöns som orre och tjäder ska kollidera med verken bedöms vara mycket liten. Arterna flyger oftast på lägre höjder, sällan högt över trädtoppshöjd, och därmed rör de sig inte på den höjd där de riskerar att kollidera med de

planerade vindkraftverkens rotorblad. Därigenom bedöms en utbyggnad få liten på-

verkan på beståndet av orre och tjäder. Riskerna för skogsfåglarna är betydligt större att kollidera med luftledningar. Placering av vindkraftverk i direkt anslutning till Stora Ulvesmosse bör dock undvikas för att undvika eventuella störningar på den enda kända större orrspelsplatsen i området.

Smålom och storlomDå det inte verkar finnas någon regelbundet häckande stam av storlom i områdets sjöar be-döms påverkan på arten bli begränsad.

Det finns heller inga kända smålomshäckningar inom inventeringsområdet. De flesta rapporter om häckande smålom kommer istället från skogs-sjöarna i området Risveden väster om de stora sjöarna Anten och Mjörn.

Sträckande fåglar

Inventeringsområdet på Rödeneplatån ligger mittemellan två kända sträckleder för flyttfåglar, dels dalgången längs sjöarna Anten och Mjörn och dels dalgången längs Säveån, båda i nord-ostlig-sydvästlig riktning. Västra respektive östra gränserna för inventeringsområdet ligger 1-2 km från dessa dalgångar.

Kortaste vägen till den kända rastplatsen vid Nolhagaviken från sträckleden längs de stora sjöarna går över Rödeneplatån. Även om de flesta fåglarna i första hand flyger i dalgångarna så väljer en del fåglar också att sträcka över Rödene-platån. Särskilt på höststräcket är det vanligt att man från observationsplatsen vid Brobacka mel-lan sjöarna Anten och Mjörn ser bl.a. fiskgjuse, vråkar, lommar, finkar och vadare sträcka söderut över västra delen av platån. Det kan således inte uteslutas att en del sträckande fåglar väljer att fly-ga över inventeringsområdet och i så fall riskera att kollidera med de planerade vindkraftverken, i första hand i västra delen av inventeringsområdet. Några specifika sträckfågelstudier är dock inte utförda för att bekräfta detta påstående.

ElnätetVindkraftverkens anslutning till elnätet kan påverka fåglar på flera sätt. Det är väl dokumen-terat att ugglor och rovfåglar riskerar att dödas när de kommer i kontakt med elledningar eller transformatorer. Dessutom kan luftledningar orsaka dödsfall när fåglar kolliderar med led-ningar, något som ofta drabbar t.ex. svanar, tranor och skogshöns. Genom att välja rätt utformning på stolpar, ledningar och transformatorer och så långt möjligt markförlägga ledningarna be-

59

5 B

EDÖ

MN

ING

AR

OC

H Å

TGÄ

RD

ER

döms den planerade vindkraftanläggningen inte påverka fågelfaunan i området i någon nämnvärd grad.

Övrigt djurliv

I övrigt bedöms en vindkraftetablering intepåverka områdets djurliv negativt. Risken föratt en vindkraftanläggning i detta område skullepåverka populationer av fladdermöss genom kol-lisioner bedöms som försumbar. Någon regelrättfladdermusinventering har inte utförts i områdetmen utifrån hur naturmiljöerna ser ut antas flad-dermusfaunan vara relativt artfattig och utgöras främst av arter som är vanliga i landskapet i övrigt. Inventeringsområdet bedöms inte heller ligga i stråk som används av flyttande fladder-möss. Vindkraftverkens storlek och planeradeplacering gör det föga troligt att fladdermösskommer att påverkas av etableringen.

60

5 B

EDÖ

MN

ING

AR

OC

H Å

TGÄ

RD

ER

5.2 Åtgärder

Den planerade vindkraftetableringen med dess anläggningsytor och anslutningsvägar kan utformas med hänsyn till naturvårdens intres-sen liksom till övriga intressen som är knutna till landskapets och friluftslivets värden. Nedan beskrivs olika åtgärder som sammantaget kan medverka till att konsekvenserna för dessa värden begränsas.• Placeringen av vindkraftverk med dess

anläggningsytor samt vägar görs i så stor utsträckning som möjligt utan att ta i anspråk de områden som i naturinventeringen utpe-kats som särskilt värdefulla (klass 1 och 2).

• Nya vägar planeras i första hand på torr mark medan vägpassager över våtmarker och fukt-stråk undviks. I de fall detta inte är möjligt utformas passager över myr så att våtmarkens hydrologi bibehålles.

• För att undvika markavvattning grävs inte vägdiken över våtmarker eller i anslutning till vattendrag eller andra vattenmiljöer.

• Vägpassager över öppna vattendrag anläggs med trummor, så att vatten och vattenlevande djur kan passera under vägen. Vid våta passa-ger över myrmark kan ett materialavskiljande lager av geotextil användas mellan våtmark och vägkropp. Med denna åtgärd kan våt-markens hydrologi hållas intakt i och med att markvatten kan röra sig under vägkroppen.

• Hänsyn tas även till branter och lodytor så att dessa i möjligaste mån lämnas intakta.

• Använd befintligt vägsystem där så är möjligt och minimera på så sätt anläggningen av ny väg.

• Markarbeten utförs i första hand under torr-säsong för att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag.

• Elnätet inom vindkraftparken utformas i första hand med markförlagd kabel i syfte att undvika att skogshöns, rovfåglar, ugglor m fl fåglar kolliderar med luftledningar.

• Eventuella nya luftledningar utformas så att det inte föreligger risk för eldöd, något som av erfarenhet kan drabba främst stora rovfåglar och ugglor. Ny luftledning utfor-mas således med isolerad kabel, nedåtriktade isolatorer och sittovänliga stolpar.

• Ställverk där markförlagd ledning kopplas ihop med luftledning kan utformas med skyddsanordningar t.ex. ”huven uven” i syfte att undvika fågelkollisioner.

• Artspecifik hänsyn med lämpligt utformade skyddzoner kan övervägas vid kända boplatser av fiskgjuse samt till spelplatslokalen för orre vid Stora Ulvesmossen. Hänsynsåtgärderna bör baseras på bedömningarna i föregående kapitel.

• Artspecifik hänsyn bör även tas till fiskgjuse i anslutning till boplatser i och i nära anslut-ning till det inventerade området.

• Störningen under anläggningsskedet kom-mer att vara störst när anläggningsytor och vägar byggs. Om nya bon av stora rovfåglar eller ugglor påträffas under fortsatt utred-ningsarbete eller under anläggningsarbetet bör hänsyn tas till detta och det bör övervägas om arbetet kan justeras i tid eller rum så att störningar minimeras.

61

KÄ

LLO

R

Källor

Personliga kontakter

Modig, Bjarne. Lokal ornitolog och ringmärkare av rovfåglar. Har ringmärkt fiskgjuse på Rödene-platån i ca 20 år.

Webbsidor

Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från www.skogsstyrelsen.se

Uppgifter om växt och djurförekomster har häm-tats från www.artportalen.se

Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från www.artdatabanken.slu.se/rodlista/

Uppgifter om vattendrag och fiskförekomst har bland annat hämtats från www.viss.lst.se, www.sportfiskarna.se och laxfiske.nu

Uppgifter om vattendjup har hämtats från www.melica.se/lodkartor/

Naturvärden och naturvårdsarbete i Alingsåstrak-ten: www.alingsas.snf.se/

Information om vegetationszoner och terrängty-per har inhämtats på www.sna.se

Uppgifter om Natura 2000-områden och natur-reservat och rovdjur har inhämtats från www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/

Information om elsäkerhet och fåglar har inhäm-tats på www.sofnet.org

Andra informationskällor har varit www.alingsas.se

Litteratur

Bernes, C. & Grundsten, C. (red), 1997: Miljön. Sveriges Nationalatlas Förlag.

Gustafsson, L. & Ahlén, I. (red), 1996: Växter och djur. Sveriges Nationalatlas Förlag.

Nitare, J., 2000: Signalarter - Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens Förlag

SOF, 2009: Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft.

Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999: Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supple-ment 31, Stockholm.

Widemo, F. 2007: Vindkraftens inverkan på fågel-populationer – kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Utredning på uppdrag av Sveriges Ornitologiska Förening.

Kungsgatan 53, 903 26 Umeå090-710950

www.enetjarnnatur.se