handbok för samordnare vid en brottsofferjour · 2012-09-25 · och grupputveckling och kapitlet...

Handbok för samordnare vid en brottsofferjour

BOJBrottsofferjourernas Riksförbund

Handbok för samordnare vid en brottsofferjour

Redaktör Ulla Graneli

Text Ulla Graneli och Erika Nydahl 2012

© Brottsofferjourernas Riksförbund

Hammarby Fabriksväg 25, plan 6

120 30 Stockholm

Telefon 08-644 88 00

E-post [email protected]

Hemsida www.boj.se

mailto:riks%40boj.se?subject=

http://www.boj.se

Inledning

3

Samordnaren har en central position i brottsofferjouren. Det är samordnaren som balanserar jourens behov och förväntningar med de ideellt arbetande stödpersonernas och vittnesstödjarnas behov och förväntningar.

Å ena sidan ska samordnaren alltså se till att jouren kan utföra sin verksamhet med god kvalitet. Å andra sidan ska samordnaren se till att stödjarna trivs och ut-vecklas i verksamheten. Det gäller att utbytet blir bra för alla parter. Då kommer också de frivilligas engagemang till nytta på bästa sätt för brottsofferjourens verksamhet – samordnaren är en möjliggörare.

Samordnarens roll har blivit allt viktigare inom brotts-offerjourerna och det är ett komplext uppdrag. Uppgif-terna varierar dessutom stort mellan olika jourer. En del samordnare är anställda, andra arbetar ideellt. Några få har kollegor i samma jour, men de flesta är ensamma om sitt uppdrag. I en enkätundersökning genomförd av Brottsofferjourernas Riksförbund 2010 beskriver några samordnare sitt arbete som ”flexibelt och fritt, men också ensamt”.

Den här handboken har kommit till för att tydliggöra rollen som samordnare på en brottsofferjour. Den ska också ge verktyg och vägledning, särskilt för dig som är ny som samordnare. Tonvikten läggs på den del av uppdraget som rör stödpersons- och vittnesstödsverk-samheten. Här ges en fördjupning i att rekrytera, utbilda och vägleda brottsofferjourens ideella stödjare. Boken tar också upp den ledarroll som samordnaren har och vikten av att skapa ett bra team. I en bilaga presenteras exempel på verktyg från Brottsofferjourernas Riksförbund som samordnaren kan använda sig av i sitt arbete.

För närvarande pågår en organisationsutredning inom BOJ som kommer att påverka samordnarrollen. Beslut tas på Riksstämman 2013.

Handbok för samordnare vid en brottsofferjour kompletterar BOJs tidigare handböcker, Föreningshandbok för brottsofferjourer och Handbok för stödpersoner & vittnesstöd.

Ulla Graneli, utbildningsansvarigBrottsofferjourernas Riksförbund

Ett stort tack till Sophia Lövgren och Jakob Carlander för värdefulla bidrag till kapitlet om ledarskap och grupputveckling och kapitlet om att vägleda och motivera.

InnehållKapitel 16 Brottsoffer jourerna genom tiderna7 Vad är unikt för BOJ?

8 Samordnarrollens utveckling

9 Jourerna byggdes på med vittnesstöd

10 Så ser det ut idag

11 Begreppen i boken

Kapitel 212 Vara samordnare vid en brottsofferjour13 Samordnaren i organisationen

14 Uppdragets karaktär

15 Arbetsuppgifter & ansvar

18 Balans mellan ambition & resurser

19 Samordnaren som stödjare

20 Stadgar, policies & handböcker

Kapitel 321 Ledarskap & grupputveckling22 Grupper & gruppers utveckling

24 Viktiga färdigheter för gott ledarskap

25 Skapa ett bra team

27 Samordnarens funktion i gruppen

Kapitel 428 Rekrytera & utbilda jourens stödjare29 Rekrytera rätt

30 Vilka rekryteringssätt fungerar?

32 Den första kontakten

33 Dags för intervju

35 Utdrag ur belastningsregistret

36 Välja vilka som får gå utbildningen

37 Planera & genomföra grundutbildning

39 Måsten i utbildningen

41 Godkänna nya stödjare

42 Vad innebär tystnadslöftet?

44 Bygga på kunskap

Användbara mallar och exempel på utbildnings upplägg återfinns i separata bilagor:

Bilaga 1Mallar• Intresseanmälan

• Intervju vid rekrytering

• Tystnadslöfte & skriftlig förbindelse

• Rutiner för utfärdande av stödpersons-/vittnesstödsbevis och utbildningsdiplom

• Årliga uppföljningssamtal, förslag på frågor

• Avslutningssamtal

Bilaga 2Exempel på utbildningsupplägg• Utgå från BOJs handbok

• Exempel 1

• Exempel 2

• Exempel 3

• Exempel 4

Kapitel 546 Vägleda & motivera jourens stödjare47 Motivera & behålla medarbetare

48 Vägledning – en viktig resurs

49 Stödpersons- & vittnesstödsträffar

50 Individuell vägledning

53 Årliga uppföljningssamtal

54 När en stödjare väljer att sluta

55 När jouren vill avsluta uppdraget

Kapitel 657 Stöd från riksförbundet58 Till stöd för samordnarens arbete

63 Samordnarens kompetensutveckling

65 Att ha jouren som arbetsgivare

Brottsoffer jourerna genom tidernaFör att få en förståelse för hur BOJs organisation ser ut idag är det viktigt att känna till brotts offerrörelsens historia och utveckling.

Brottsofferjourernas Riksförbund är en ideell organisation som funnits i över 25 år. Runt om i landet finns ett hundratal lokala brottsofferjourer som ger stöd, information och vägledning till människor som utsatts för brott.

Varje år hjälper jourerna över 80 000 brotts offer, vittnen och anhöriga till brottsdrabbade. Vi lyssnar, ger medmänskligt stöd och informerar om bland annat rättsprocessen och hur man söker ekonomisk kompensation.

1

7Brottsofferjourerna genom tiderna

Vill du veta mer om BOJ?

I BOJs Föreningshandbok för brottsofferjourer (s 2-5) och i Handbok för stödpersoner och vittnesstöd (s 28-29) finns en beskrivning av hur verksam-heten utvecklats.

Vad är unikt för BOJ?

På vilket sätt skiljer sig brottsofferjourerna från andra ideella föreningar med liknande inriktning? Och vad skiljer BOJ från offentlig verksamhet som också ger stöd åt brottsoffer och vittnen?

Det som är speciellt för BOJ är att verksamheten bygger på ett ideellt brottsoffer- och vittnesstöd av ut-bildade medmänniskor. Vi ger stöd åt alla brottsoffer, vittnen och anhöriga oavsett ålder, kön, etnisk tillhörig-het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Utbildning lägger grunden för brett stödGenom grundutbildning och vidareutbildning av ideellt arbetande stödjare har brottsofferjourerna skaffat en bred kunskapsbas om känslomässiga reaktioner och behov, hur rättsprocessen fungerar och vägen till ekono-misk kompensation efter ett brott. På så sätt kan jourerna erbjuda ett brett stöd i form av stödsamtal, information och praktisk hjälp som att följa med på rättegång och fylla i blanketter för brottsskade ersättning.

Ett komplement till samhällets insatserMyndigheter som ger brottsofferstöd arbetar med registre ring och journalföring – det gör inte BOJs jourer. Det är fullt möjligt för en stödsökande att vara anonym och man behöver inte ha gjort en polisanmälan för att få stöd från BOJ.

Vårt stöd är kostnadsfritt. Vi kan erbjuda snabb hjälp utan väntetider och vi är flexibla – antalet kontakter be-stäms av den stödsökandes behov.

BOJs idé är att vara ett komplement och ett alternativ till samhällets brottsoffer- och vittnesstöd. Det gällde när BOJ bildades och det gäller idag.


För knappt tre decennier sedan började brottsofferjour-ernas verksamhet utvecklas. Det visade sig snart att det kunde krävas omfattande arbetsinsatser för att rekrytera och utbilda stödjare. Man insåg också att det var viktigt att snabbt upprätta kontakt mellan brottsoffer och stöd-jare. Dessa uppgifter behövde organiseras och samord-narrollen utkristalliserades som en viktig funktion.

Anställda ökade tillgänglighetenNär verksamheten växte ytterligare behövdes också någon som skötte den dagliga driften i jouren, någon som kunde stå för kontinuitet och finnas kvar även när före ningsstyrelsen ändrade sammansättning.

BOJ fick sina första anställda redan i slutet av 1980-talet. 1990 hade sex av de dåvarande 23 jourerna anställd personal. Med anställda ökade tillgängligheten för brottsoffer. Befattningen kom att kallas brottsoffer-assistent och flera anställda har än idag den titeln.

Varje jour fick självständigt avgöra vilka kvalifika-tioner brottsofferassistenten skulle ha och vilka arbets-uppgifter som skulle utföras, men jouren kunde hämta vägledning från 1994 års rekommendationer från riks-förbundets styrelse. Där slogs det fast att en ”brottsofferassistent bör ha en adekvat utbildning, till exempel socionom, jurist, sjuksköterska, diakon/diakonissa eller annan jämförbar kompetens”. Den centrala uppgiften var att förmedla kontakt mellan brottsoffer och stödper-soner. Därutöver varierade arbetsuppgifterna från admi-nistratör, utbildare och handledare till direkt brottsoffer- eller vittnesstöd. I de flesta fall bestod assistentens arbete av en kombination av dessa uppgifter.

Många jourer har med tiden utvecklat en allt större verksamhet och har därför flera anställda. Ansvars-områdena har byggts på och kan bland annat omfatta arbetsledning, projektansvar och informations- och samverkansarbete. Jourerna har då valt titeln verksam-hetsansvarig eller verksamhetsledare för den anställde. Titeln brottsofferassistent skapar dessutom viss otyd-lighet om vad uppdraget innebär. Rekommendationen att samordnaren ska ha viss yrkesbakgrund gäller inte längre (se sidan 63). Jourerna anpassar istället sin rekry-tering efter behov och ekonomi.

Samordnarrollens utveckling

Ständig utveckling

BOJs inriktning är alltid densamma: Att ge stöd åt brottsoffer och vittnen. Men verksamheten utvecklas hela tiden i takt med ny kunskap och samhällets förändring.

Varje jour är en förening där människor kan bli med-lemmar. Jouren är i sin tur medlem i Brottsofferjourer-nas Riksförbund.

Läs mer om BOJs organisa-tion i Föreningshandbok för brottsofferjourer.


Den första vittnesstödsverksamheten startade 1995 av brottsofferjouren i Växjö. Satsningen uppskattades av de involverade parterna – vittnen, målsägande, brottsoffer-jouren, lagmannen, rådmän, åklagare och advokater.

Vittnesstödsverksamheten spred sig snabbt till andra orter och upprättades på initiativ av den lokala brotts-offerjouren eller av lagmannen vid den aktuella tings-rätten. 1997 sammanställde Brottsofferjourernas Riks - förbund det första utbildningsmaterialet för vittnesstöd-jarna. Det var viktigt för att få en enhetlig verksamhet i hela landet.

Inom flera jourer kom den anställda brottsoffer assi s-tenten att fungera som samordnare också för vittnesstöd-jarna. I andra jourer utsågs en ideellt arbetande vittnes-stödssamordnare.

Vittnesstöd vid varje domstolÅr 2001 anställdes den första vittnesstödssamordnaren genom ett projekt finansierat av Brottsofferfonden, i Brottsofferjourernas Riksförbunds regi och med verk-samhet i Jönköpings län. Vittnesstödsassistenten, som titeln då löd, hade till uppgift att samordna och utbilda vittnesstödjarna och att följa upp de dagliga kontakterna med domstolen, avgöra vilka behov av stöd som fanns och anpassa de ideella krafterna därefter.

Samma år fick Brottsoffermyndigheten och Dom-stolsverket ett regeringsuppdrag för att medverka till att vittnesstödsverksamhet inrättades vid de domstolar där det saknades. Under ett antal år genomförde Brottsoffer-myndigheten rekrytering och utbildning på de platser där verksamheten inte fanns, ofta i samverkan med den lokala jouren.

Vittnesstödsverksamhet finns idag vid samtliga tings-rätter och hovrätter och under 2011 svarade brottsoffer-jourer för vittnesstödsverksamheten vid 43 av landets 46 tingsrätter. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har alltjämt regeringens uppdrag att verka för att vittnes-stödsverksamhet bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter.

Jourerna byggdes på med vittnesstöd


I 46 av BOJs 100 brottsofferjourer finns det en anställd samordnare, brottsofferassistent eller vittnesstödssamord-nare (år 2011). Dessa personer är ofta deltidsanställda, men deras sammanlagda arbetstid motvarar drygt 48 heltidstjänster – ca 36 tjänster inom brottsofferstödet och ca 12 tjänster inom vittnesstödet. I 54 jourer finns enbart ideellt verksamma. Några av de jourerna betalar arvode för vissa uppgifter.

Önskvärt att ha en samordnareI flera fall fungerar samma person som samordnare av både vittnesstöds- och stödpersonsdelen. Det finns jourer som inte har någon samordnare alls.

Riksförbundet ser det som önskvärt att varje jour har en samordnare med överblick över ärendeflödet, som leder och fördelar stödarbetet, odlar kontakten med polis och andra samarbetspartners och också ansvarar för en enhetlig statistikföring och tidrapportering.

De flesta är kvinnorEn överväldigande majoritet av de anställda inom BOJ är kvinnor. Det gäller både samordnare av brottsofferstöd och av vittnesstöd. Medelåldern för en anställd brotts-offersamordnare är 50 år. En anställd vittnesstödssam-ordnare är i genomsnitt något yngre, 48 år. Anställda vittnesstödssamordnare har lägst medelålder av alla aktiva inom BOJ.

Regionala skillnaderLite drygt hälften av jourerna i Svealand har anställd personal, i Norrland har en knapp tredjedel av jourerna anställda och i Götaland knappt hälften.

Det innebär alltså att helt ideellt verksamma jourer utgör en majoritet av jourerna i Norrland och knappt hälften av jourerna i Svealand. I Götaland har drygt hälften av jourerna ideell samordnare.

Så ser det ut idag

Jourer med och utan anställd personal

Anställd personal, mindre än en heltidstjänst

Anställd person om sammanlagt en heltid eller mer

Ingen anställd personal


I den här boken används som regel begreppet samordnare för både den person som samordnar brottsofferstöd och den som samordnar vittnesstöd. I flera jourer är det en och samma person, i andra jourer finns både en sam-ordnare av vittnesstödsverksamheten och en samordnare av stödet till brottsoffer.

När det handlar specifikt om vittnesstödsverksamheten används begreppet vittnesstödssamordnare.

Benämningarna diskuteras inom BOJSedan flera år pågår en diskussion för att finna bra benämningar på samordningsuppdragen inom BOJ. Idag tituleras jourernas samordnare bland annat verksamhets-ledare, verksamhetsansvarig, brottsofferassistent, stöd-personssamordnare, brottsoffersamordnare och vittnes-stödssamordnare.

Arbetsuppgifterna kan skifta, men det finns en gemen-sam kärna för alla samordnare. Det är den gemensamma kärnan som är i fokus för denna handbok.

Begreppen i boken

Samordnare används som samlingsbegrepp för de personer som samordnar stödpersons- och vittnes-stödsverksamheten vid BOJs brottsofferjourer.

Stödjare

Stödpersoner och vittnes-stöd benämns ibland som stödjare eller medarbetare.

Vara samordnare vid en brottsofferjour

2Samordnare spelar en central roll i arbetet vid landets brottsofferjourer. I uppdraget ingår att samordna de ideellt arbetande stödpersonerna och vittnesstödjarna – och samtidigt utveckla verksamheten.

Uppdraget ser lite olika ut från jour till jour. En mindre jour har andra förutsättningar och behov än en större jour. Men alla samordnare har i grunden samma viktiga funktion: Att indirekt stödja brottsutsatta och vittnen genom direkt stöd till jourens stödjare.

13Vara samordnare vid en brottsofferjour

Samordnare – både anställda och ideellt arbetande – ver-kar på uppdrag av den lokala brottsofferjourens styrelse och rapporterar till styrelsen.

Det är styrelsen som ytterst ansvarar för verksam-heten. Det innebär bland annat ansvar för att jouren har tillgång till stödpersoner och vittnesstöd, ansvar för föreningens ekonomi och ansvar för att jouren följer god föreningssed. Om brottsofferjouren har anställda är det också styrelsens ansvar att se till att man följer de arbets-rättsliga regler som reglerar förhållandet mellan anställda och arbetsgivare.

I BOJs skrift Minimikrav för lokala brottsofferjourer står det att

”jourens samordnare (ideell/anställd) ska vara adjunge rad i styrelsen, men däremot inte ledamot i densamma.”

Det är inte heller förenligt med god föreningssed att en anställd är ledamot i föreningens valberedning.

Skissen nedan beskriver samordnarens placering i den lokala jourens organisation.

Samordnaren i organisationen

BOJs organisation beskrivs mer utförligt i Föreningshandbok för brottsofferjourer.

Minimikrav för lokala brottsofferjourer hittar du på www.boj.se

Jourens styrelse

Samordnare

VittnesstödStödpersoner

Samordnaren i föreningen

www.boj.se


Uppdragets karaktär

Samordnarna inom BOJ ska samordna verksamheten vid jourerna och utveckla den. Det innebär att vara upp-märksam på både jourens och medarbetarnas behov.

De personer som valt att arbeta ideellt som stödperso-ner och vittnesstöd ger av sin tid, sin kunskap och sitt engagemang. I utbyte kan de känna att de gör en menings full insats. Jouren får å sin sida möjlighet att utföra sitt uppdrag tack vare de ideella insatserna.

Man kan beskriva det som ett ömse sidigt utbyte mel-lan jouren och dess stödjare. Samordnarens uppgift är att stödja det utbytet så att båda parter utvecklas.

• tid

• erfarenhet

• kunskap

• förmåga

• engagemang

• motivation

• bekräftelse

• vägledning

• information

• stöd

• driva sin verksamhet

• nå sina mål

• utföra sina uppdrag

• hålla kvalitet i verksamheten • utvecklas i takt med samtiden

• möjlighet att göra en värdefull insats

• möjlighet till kunskap och utveckling

• uppskattning och återkoppling

• klart definierade uppdrag

• information

• stöd

Stödjarna erbjuder Jouren behöver

Stödjarna behöver Jouren erbjuder


Genom att ha en samordnare säkerställer jouren att brottsdrabbade, vittnen och anhöriga får hjälp och stöd enligt de ramar som jouren har satt.

Samordnarens fyra övergripande ansvarsområden

• Rekrytera, utbilda, samordna och vidareutbilda jourens stödpersoner och vittnesstöd.

• Hålla kontakt med jourens lokala samarbetspartners som kommun, polis, domstol och hälso- och sjukvård.

• Ta emot relevant information via post, telefon och e-post samt vidare-befordra till berörda personer.

• Förmedla relevant information från jouren (inklusive från vittnesstöds-verksamhet).

Uppgifter av olika karaktärAnsvarsområdena leder till konkreta arbetsuppgifter för samordnaren. I riksförbundets sammanställning av vanligen förkommande arbetsuppgifter blir det tydligt att det finns många likheter i samordningen av stödet till brottsutsatta och vittnesstödssamordnare, men ibland skiljer sig arbetsuppgifterna åt. Här beskrivs det gemen-samma uppdraget med tillägg för det som gäller särskilt för vittnesstödsverksamheten.

Samarbete med styrelsen

• Samordna, leda och utveckla verksamheten i samarbete med styrelsen.

• Rapportera till styrelsen eller den person styrelsen utser.

• I samråd med styrelsen eller den person styrelsen utser bereda ärenden till och delta som föredragande vid styrelsens och arbetsutskottets samman träden.

• I samråd med styrelsen eller den person styrelsen utser göra förslag till verksamhetsberättelse och verksamhetsplan.

• I samråd med styrelsen eller den person styrelsen utser upprätta förslag till projekt- och bidragsansökningar.

Samordning av verksamheten

• Leda och samordna de ideella stödjarnas arbete.

• Rekrytera, utbilda och vidareutbilda stödjarna.

• Hålla regelbunden kontakt med och vägleda stödjarna i deras arbete.

• Regelbundet anordna stödpersons- och vittnesstödsträffar.

Arbetsuppgifter & ansvar

Läs mer

om information, samver-kan och nätverk i BOJs Före ningshandbok för brotts offerjourer.


• Hålla årliga individuella uppföljningssamtal med ideella stödjare.

• Se till att stödjare fyller i fastställd statistik över sina insatser.

För vittnesstödsverksamheten

• Med hjälp av domstolens information bedöma hjälpbehovet och därefter anpassa antalet vittnesstöd.

Kontakt med brottsoffer, vittnen och anhöriga

• Via jourens kontaktvägar ta emot information om hjälpsökande, bedöma hjälpbehovet och därefter fördela arbetsuppgifterna på jourens stödjare.

• Ge information och stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga via brev, telefon, e-post eller vid besök på jouren. Gäller främst vid enstaka samtal och akuta situationer tills hjälpsökande fått kontakt med lämplig stödjare.

• Vid behov hänvisa till social, juridisk, psykologisk eller medicinsk expertis.


• Verka för att informationen om vittnesstödsverksamheten når ut till måls-ägande och vittnen som kallas till förhandling.

• Vid behov – och i samråd med domstolen – visa tingssalen för brotts offer som önskar det inför huvudförhandling.

• Vid behov hänvisa till social, juridisk psykologisk eller medicinsk expertis eller andra stödinsatser, till exempel inom brottsofferjouren.

Administrativa uppgifter

• Ansvara för administration av expeditionen och hjälpverksamheten, bland annat expeditionens öppethållande, posthantering, utskick, fakturering, teknisk utrustning samt inköp.

• Underhålla medlemsregistret.

• Föra statistik och rapportera statistikuppgifter till riksförbundet.


• upprätta vittnesstödsschema med stöd av fastställd tingsordning.

• föra statistik och rapportera statistikuppgifter till Brottsoffermyndigheten.

Information

• Besöka skolor, organisationer, företag och myndigheter för att informera om jourens verksamhet.

• Ta emot studiebesök på expeditionen.

• Aktivt följa samhällsdebatten, särskilt i frågor om brottsdrabbade.

• Delta i riksförbundets samordnarkonferens.



• Delta i Brottsoffermyndighetens temadag om vittnesstöd.

Samverkan och nätverk

• Samverka och hålla kontakt med polisens brottsoffersamordnare och/eller annan personal inom myndigheten.

• Samverka och hålla kontakt med andra föreningar, socialtjänsten, hälso- och sjukvården och myndigheter inom rättsväsendet.

• Ingå i de nätverk styrelsen beslutar om.


• Samverka och hålla kontakt med kontaktpersonerna på domstolen, Brottsofferjourernas Riksförbund samt Brottsoffermyndigheten.

• Samverka och hålla kontakt med andra brottsofferjourer inom dom-stolens domsaga.


De arbetsuppgifter som beskrivs i föregående avsnitt är vanligt förekommande på en brottsofferjour och ligger inom samordnarens ansvar. Men det är inte självklart att det är samordnaren som ska utföra samtliga uppgifter. Det är viktigt att göra en rimlig arbetsbeskrivning både för en anställd samordnare och en ideellt arbetande.

En ideell samordnare kan inte utföra lika omfattande arbete som en anställd och en deltidsanställd inte lika mycket som en heltidsanställd, men de arbetsområden som beskrivs i föregående avsnitt kan ingå i större eller mindre omfattning. Arbetsuppgifterna fördelas mellan samordnaren, styrelsens ledamöter och andra jourmed-arbetare. Tänk på att det bör vara tydligt vem som ska göra vad, så att inga arbetsuppgifter faller mellan sto-larna.

Det är viktigt att BOJ-föreningen som helhet har en realistisk syn på vad rollen som samordnare innebär och vad som kan utföras med den tid och de resurser som finns tillgängliga.

Tänk på att

• försöka vara medveten om din egen ambitionsnivå som samordnare. Är den realistisk i förhållande till den tid och de resurser som finns till förfogande?

Balans mellan ambition & resurser

Läs mer om att balansera ambitionsnivå med tid och resurser i Lär dig leda volontärer. Handbok i volontärsamordning (reviderad upplaga 2011, Volontärbyrån).

I boken beskrivs relationen mellan ambition, tid och resurser som en liksidig triangel. Minskar nivån i en hörna blir triangeln skev.

Ambition (kvantitet, kvalitet)

Tid Resurser (ekonomiska, personella)


Lästips

I boken Professionell ideell – Om att verka med ideell logik (Sober Förlag 2006) be-skriver författaren Christer Leopold frivilligorganisatören som en ny profession med uppgifter att försörja orga-nisationen med frivilliga, leda dessa och skapa ett positivt och främjande arbetsklimat.

Samordnarna vid landets jourer arbetar olika mycket med direkt brottsoffer- och vittnesstöd.

Vanliga exempel på när samordnaren går in som brottsofferstödjare

• Det räcker med ett telefonsamtal. När samordnaren finns tillgänglig dagtid och svarar i telefon får relativt många av dem som ringer det stöd och den information de behöver. Ärendet behöver helt enkelt inte förmedlas vidare till en ideell stödjare.

• Ingen stödjare tillgänglig. Samordnaren har ambitionen att förmedla ären-det till en stödjare, men en lämplig stödjare är inte tillgänglig. Samordna-ren fortsätter kontakten och även om en stödjare blir tillgänglig vill inte den stödsökande byta stödperson.

• Svåra ärenden. Den person som söker stöd har en sådan komplex livs-situation med stor utsatthet att det blir för svårt och betungande för en ideell stödjare.

Vanligt exempel på när samordnaren går in som vittnesstöd

• Vikarie. Vittnesstödssamordnaren kan ibland behöva gå in som vikarie-rande vittnesstöd vid sjukdomsfall.

Brottsofferjourer och samordnare upplever ofta svårig-heter med att hitta en balans mellan samordnarens upp-gift att organisera och leda stödjarna och behovet av att även samordnaren ger stöd till brottsutsatta.

Varje jour bestämmer i vilken utsträckning samord-narens arbetstid ska användas till direkt brottsofferstöd. Tänk på att det är viktigt att följa den fördelning som jour och samordnare kommit överens om, så att inte arbetet byggs på med allt mer direkt brottsoffer- eller vittnesstöd ovanpå övriga arbetsuppgifter. Då finns risk för att samordnarens arbete blir övermäktigt. Följden kan också bli att stödjarnas engagemang minskar. De kan känna att det inte är behövda eller betrodda.

Samordnaren som stödjare


BOJs hemsida

Som samordnare kan du hämta mycket information, kunskap och material via www.boj.se.

Se även kapitel 6, Stöd från riksförbundet, sidan 57.

Det finns flera viktiga dokument till stöd för verksamma inom BOJ – stadgar, policies och handböcker som ger olika pusselbitar till hur uppdraget som samordnare kan utföras. När det uppstår en fråga som rör samordnings-funktionen finns ofta svaret i dessa dokument.

Viktiga dokument

• Stadgar för Brottsofferjourernas Riksförbund

• Stadgar för en lokal förening i Brottsofferjourernas Riksförbund

• Minimikrav för lokala brottsofferjourer samt rutiner för att uppfylla dessa

• Policy för stödpersoner och vittnesstöd

• Föreningshandbok för brottsofferjourer

• Handbok för stödpersoner och vittnesstöd

• Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten

• Riktlinjer för arbetsgivare

Stadgar, policies & handböcker

http://www.boj.se

Ledarskap & grupputveckling

Att skapa ett tryggt socialt klimat och en tydlig rollfördelning är viktiga uppgifter för brottsofferjourens samordnare. För att klara av det behöver samordnaren bygga sitt ledarskap på intresse, lyhördhet, tydlighet och öppenhet. En god ledare utvecklas genom kunskap, erfarenhet och eftertanke.

Det är också viktigt att den som leder verksamheten håller en rimlig balans mellan ambitioner, förväntningar och mål i förhållande till jourens förutsättningar. 3

22Ledarskap & grupputveckling

Grupper & gruppers utveckling

Rollerna på en brottsofferjour skapas i komplexa sam-manhang som erbjuder både möjligheter och utmaningar. Det finns många faktorer som påverkar vår roll i en grupp, till exempel personliga förutsättningar och grup-pens sammansättning. Det handlar också om kunskap och utbildning hos de personer som ingår i gruppen. En viktig faktor är förstås gruppens ledare, i det här fallet jourens samordnare.

När människor träffas för att ingå i en grupp sker vissa saker, som att

• individerna får givna positioner i gruppen

• det riktas förväntningar mot dem

• en process startar – och processen spelar i sig en roll i gruppen

• individerna agerar utifrån de roller de har.

Skapa passion och kvalitetVi får alltså en viss roll i en grupp, men vi kan förändras och vi kan förändra. Vi människor agerar i förhållande till sammanhanget, i det här fallet arbetet i brottsoffer-jouren. Vi påverkas av hur vi bemöts av övriga med-arbetare – och vi påverkas av känslan av att göra ett menings fullt arbete.

Här finns en möjlighet för samordnaren att gynna utvecklingen, till exempel genom att skapa passion för arbetet. Fundera över medarbetarnas möjligheter. Vad har de fallenhet för? Det man är bra på blir roligt och det som är roligt blir man bra på. Ett lustdrivet förhållnings-sätt påverkar arbetets kvalitet i positiv riktning. Och medarbetarna växer med uppgiften.

GrupprocesserDet är inte bara individen som förändras i gruppen, gruppen förändras av individerna. Den här processen är inte alltid lätt att följa, men teoretisk kunskap om grupprocesser kan vara ett stöd för dig som samordnare. Det finns bland annat en teori som går ut på att alla grupper genomgår vissa faser:

Tillhörafasen. I början skapar sig gruppens medlemmar en plattform genom att finna sina roller. Det kan kännas lite osäkert: Klarar jag det här? Passar jag in? Ledarens roll är att visa hur verksamheten fungerar, att förklara regler, förhållningssätt och mål, att skapa trygghet genom struktur. Gruppen är beroende av ledaren för att komma igång.

Fundera över

• Vilka förväntningar har stödjarna?

• Vilka förväntningar har jourens styrelse?

Processens olika steg

Modellen för grupproces-sen som presenteras heter Firo och har skapats av Will Shultz. Den bygger på att det finns ett gemensamt mönster för hur alla grupper utvecklas och att ledaren kan leda gruppen på olika sätt genom att tolka i vilken fas gruppen befinner sig.


Gemytfas. Deltagarna lär känna varandra och börjar förstå hur gruppen och gruppens arbete fungerar. Här skapas utrymme för relationer.

Rollsökningsfasen. En mer orolig tid där såväl ledarskap som mål kan ifrågasättas. Vem har makt i gruppen? Är det verkligen det här vi ska göra? Rollerna läggs fast. Ledaren är en resurs som deltar i gruppens arbete och handleder när det behövs. Ledarens roll är att minska spänningar och öka motivation, intresse och fokus. Finns missförstånd eller konflikter? Lyft dem i så fall och red ut dem genast.

Idyllfasen. Rollerna är klarlagda och gruppen är på väg in i samhörighet. En fas av lugn och harmoni.

Samhörighetsfasen. Fokus på att lösa gruppens uppgifter. Frågor och pro-blem hanteras i dialog. Ledaren ser varje deltagare som en resurs och en person som tar eget ansvar för gruppens mål och arbete. Ledaren fördelar arbetsuppgifter.

Så snart gruppen får en ny deltagare eller en ny uppgift är samhörighetsfasen slut och gruppen börjar om i Tillhörafasen.

GruppkulturDet är lätt att utveckla en särskild gruppkultur med egen jargong i en grupp där medlemmarna liknar varandra och är i ungefär samma ålder, kanske har liknande bak-grund, samma kön, klasstillhörighet och så vidare. Det kan leda till att man missar alternativa infallsvinklar på arbetet, att man har hemligheter inför andra medarbetare och att det blir svårt att uttrycka tvivel på till exempel arbetssätt och förklaringsmodeller.

Men gruppkulturen kan också vara en konstruktiv kraft, där medarbetare med olika synsätt bidrar till fler infallsvinklar. En bra gruppkultur utnyttjar gruppens energi och skapar ett gott arbetsklimat.

Fundera på

• Hur kommunicerar ni i er grupp?

• Hur hanterar ni konflikter?

• Hur fattar ni beslut?

• Hur lär ni känna varandra i gruppen?

• Vad behöver förändras och utvecklas?


Viktiga färdigheter för gott ledarskap

En grundläggande förutsättning för att fungera i rollen som samordnare är att verkligen vara intresserad av att leda och utveckla en grupp. En bra ledare låter sitt ledar-skap utvecklas genom kunskap, erfarenhet och efter-tanke. Det är också viktigt att vara lyhörd, ärlig, tydlig och öppen för synpunkter och förslag.

Känna sig själv och andraDen som ska leda en grupp behöver känna sig själv väl. Känner du till dina svagheter kan du kompensera för dem och känner du till dina starka sidor kan du utnyttja dem bättre. Detsamma gäller för gruppen du ska leda. Det är din uppgift att vara lyhörd och se hur var och en kommer till sin rätt i gruppens gemensamma arbete.

Tydlig kommunikationBra ledarskap kräver tydlig kommunikation.

Tänk på att

• all kommunikation förs på två nivåer: Vad som sägs och hur det sägs.

• det är inte säkert att du uppfattat det den andre menat.

• vi är ofta lite för snabba att dra slutsatser av vad vi sett och hört.

• det är lätt att ge ofullständiga budskap – eller överfyllda budskap.

• människor som känner sig värderade och kontrollerade går i försvar och det blir svårt att föra en konstruktiv dialog.

Samtal och dialog i din ledarrollSamtal som grundar sig på dialog leder framåt. Du som ledare lyssnar aktivt och ställer frågor.

Tänk på att

• vara välvilligt inställd

• ge akt på ditt kroppsspråk

• behärska dina känslor

• ställa öppna frågor.

Tänk också på att

• vara empatisk

• fokuserad

• visa intresse för din samtalspartner.

Kommunicera konstruktivt

• observera det som hänt (tolka inte, värdera inte)

• beskriv din egen känsla

• uttryck vad du behöver få av stödjarna

• klargör genom att berätta vad du vill.

Utgå ifrån att alla människor vill göra något bra och att alla har något att bidra med.

Har du svårt att hantera vissa stödjare? Fundera på varför? Och hur kan du agera så att det gagnar det gemensamma ar-betet? En medarbetare med uttalat kontrollbehov kan till exempel strukturera delar av arbetet. Hon eller han får då kontroll och kommer att vara väl lämpad att utföra uppgiften.


Skapa ett bra team

En gruppkultur kan skapa trygghet eller oro hos indi-viderna. Därför är det viktigt att skapa ett gott arbets-klimat på jouren. Det lägger grunden för om dina med-arbetare tar till sig ny kunskap eller förkastar den och om de kommer att se positivt eller negativt på utveckling och förändringar.

Tänk på att

• lära känna gruppens behov, styrka och svaghet

• föra dialog om gemensamma mål

• vara ett stöd för utveckling av personliga och gemensamma mål

• skapa goda relationer i gruppen och utrymme för konlikthantering

• skapa ett arbetsklimat som möjliggör delaktighet

• samordna gruppens resurser.

Tänk också på att

• olikheter är en styrka

• alla har ansvar för det som händer i gruppen

• alla måste få utrymme

• lyssna med respekt

• undersöka vad gruppen vill uppnå

• diskutera mål, förväntningar och spelregler.

Tydlighet ger trygghet En viktig uppgift är att se till att medarbetarna får stöd och bekräftelse på att de gör något bra. En ledare som aktivt uppmuntrar sina medarbetare neutraliserar even-tuella spänningar i gruppen och skapar laganda.

Gruppen behöver känna trygghet för att fungera. För att nå dit krävs en medveten strategi, att gruppen vet vad som gäller och vad man strävar efter att uppnå.

Tänk på att

• tydlig återkoppling som är beskrivande – och inte värderande – skapar ett accepterande och stödjande klimat.

• tydlig struktur gör att alla vet vad som gäller. Det skapar trygghet – och trygghet är en förutsättning för att gruppen ska fungera.

Mål och möjligheterGruppen behöver inte bara veta vad jouren vill uppnå och hur. Det är också viktigt att bilda sig en uppfattning om vad som är rimligt att eftersträva med de resurser som finns. Det kan vara bra att stämma av om gruppens

Låt gruppen träffas regel-bundet för att stärka med-arbetarnas känsla av att ingå i ett team. Det ger kraft och motivation.

Smidigt samspel kräver att

• våra roller är tydliga och att vi pratar om dem

• vi tar hänsyn till gruppens struktur (ramar, mål, nor-mer, roller och relationer)

• vi tar hänsyn till gruppens process (hur konflikter hanteras, hur beslut fattas och hur vi kommunicerar).


mål stämmer överens med individernas mål. Sådana diskussioner är viktiga. Ett demokratiskt förhållnings-sätt leder till bättre förankrade mål. När ni tillsammans diskuterat fram hur ert gemensamma arbete ska genom-föras, är det lättare att få alla att arbeta åt samma håll.

Tänk på att

• sätta tydliga mål

• delmål behöver vara konkreta, realistiska och tidsbestämda – men också utmanande och engagerande.

KonflikterDet går inte alltid som planerat. Kanske är det svårt att nå ett läge där gruppen är överens och börjar arbeta mot ett gemensamt mål. Försök att se en eventuell konflikt som en möjlighet att lösa ett problem. Börja med att för-söka nysta upp varför konflikten har uppstått? Det kan vara en kombination av orsaker.

Vanliga orsaker till problem i en grupp

• olika värderingar

• tidspress

• någon känner sig trampad på tårna

• någon känner sig missförstådd

• någon tycker att andra tar för stor plats.

För gruppen framåtFastna inte i det som varit utan gå hela tiden framåt. Lägg koncentration och kraft på det arbete som ligger framför er. Inta ett konsultativt förhållningssätt genom att ställa frågor som hjälper stödjarna att själva finna en lösning.

Exempel på konsultativa frågor

• Hur är det nu?

• Hur tänker ni om det?

• Hur vill ni att det ska vara?

• Vad hindrar er?

• Vilken hjälp behöver ni? Vilken hjälp kan ni få av mig och av gruppen?

Avsluta gärna med att sammanfatta samtalet och fråga om du uppfattat saken rätt. Undvik frågor som får din samtalspartner att känna sig anklagad. Undvik också att svara på frågorna själv. Det skapar dåligt självförtroende och beroende.

Tänk på att deltagarna i gruppen behöver få diskutera hur ni ska arbeta mot era mål.

Tänk också på att olika människor har olika motiv för att gå med i en ideell förening.


Samordnarens funktion i gruppen

Det händer att samordnare känner sig kluvna i gruppen och ställer sig frågan: Är jag ledare eller arbetskamrat? Men samordnarens uppgift är just att samordna verk-samheten och där ingår att leda stödjarna mot det ge-mensamma målet.

Som samordnare är dina arbetsledande uppgifter att planera verksamheten och sätta igång arbetet. Du klargör vilka arbetsuppgifterna är och fördelar dem bland med-arbetarna.

Det handlar också om att styra arbetets riktning mot uppgiften och målet. Tänk på att vara tydlig med vilka beslut som fattats och vad besluten innebär för arbetet.

I din arbetsledande funktion ingår även att förklara vilka normer och regler som gäller på jouren, liksom att reda ut oklarheter och missförstånd. Uttryck dina egna åsikter och fråga efter andras. Se till att fånga upp olika förslag på lösningar av problem eller utmanande arbets-uppgifter.

Samordnarens funktion i gruppens samspel är att

• dra in andra i samvaron

• kompromissa mellan olika åsikter och uppfattningar

• ge stöd, uppmuntran och bekräftelse – tydlig återkoppling

• lätta upp stämningen – humor ska inte underskattas som arbetsredskap

• uppmuntra deltagarna att lyssna på varandra

• reflektera över vad som är bra i gruppens beteende och vad som kan utvecklas

• se till att följa överenskommelser

• hantera konflikter.

Läs mer om roller och upp-gifter inom jourerna i BOJs Handbok för stödpersoner & vittnesstöd.

Rekrytera & utbilda jourens stödjarePå många platser i landet är det populärt att ägna sig åt frivilligarbete inom en brottsofferjour. I Stockholm kom engagemang i BOJs jourer med på den tioitopplista för volontäruppdrag som Volontärbyrån gör varje år.

Viljan att göra nytta för andra är en viktig drivkraft för att engagera sig ideellt, liksom viljan att utvecklas som person.

Nästan halva Sveriges befolkning är engagerad i ideellt arbete. Det finns alltså gott om människor som vill göra en insats – men de har å andra sidan omkring 200 000 före ningar att välja på.

Hur ska BOJ gå till väga för att lyckas rekrytera de stödjare som organisationen behöver i konkurrens med andra frivilligorganisationer? 4

29Rekrytera & utbilda jourens stödjare

Rekryteringen av brottsofferjourens stödjare handlar inte bara om att värva tillräckligt många intresserade per-soner. Det handlar lika mycket om att rekrytera ”rätt” personer – och att på rätt sätt utbilda dessa personer och sedan vägleda dem i uppdraget. Då blir utbytet mellan stödjare och jour ömsesidigt – BOJ kan driva sin verk-samhet och nå sina mål genom att stödjarens resurser tas i anspråk och hon eller han får möjligheten att utvecklas.

Å andra sidan kan en felrekrytering leda till mycket extra arbete för samordnaren eftersom det i hög grad påverkar arbetet på jouren.

Vem är det vi söker?I Policy för stödpersoner och vittnesstöd och i Föreningshandbok för brottsofferjourer finns tydliga beskrivningar av vad som ska känneteckna stödjarens personliga pro-fil. Där står också att jouren bör sträva efter mångfald när det gäller stödpersonernas kön, ålder och kulturella bakgrund. Motsvarande kriterier finns också i Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten.

Det som saknas i både policyn och de nationella riktlinjerna är att ta med funktionsförmåga som en mångfaldsfråga. BOJs verksamhet kan med all säkerhet berikas genom att ha stödjare med egen erfarenhet av att leva med funktionsnedsättning.

Tänk på att

• BOJ eftersträvar en mångfald i medarbetarnas ålder, kön och bakgrund

• personer med aktivt missbruk och personer som befinner sig i kris får inte vara stödperson eller vittnesstöd.

Rekrytera rätt

BOJs medarbetare ska

• vara villiga att verka efter brottsofferjourernas grundprinciper

• vara över 18 år

• ha en positiv människo-syn, god självkännedom, personlig mognad, vara psykiskt stabila och ha stor förmåga till medkänsla

• vara goda lyssnare

• kunna avsätta den tid som behövs för uppdraget.

Läs mer om vad som krävs för att bli stödjare i Policy för stödpersoner och vittnesstöd, i Föreningshandbok för brottsofferjourer (s 50-52) och i Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten (www.brottsoffermyndighe-ten.se, under Material och publikationer). Riktlinjerna har fastställts av Brottsoffer-myndigheten i nära samar-bete med Domstolsverket och Brottsofferjourernas Riks förbund.

www.brottsoffermyndigheten.se

www.brottsoffermyndigheten.se


Vilka rekryteringssätt fungerar?

Olika brottsofferjourer har olika sätt att rekrytera. Ett vanligt sätt är att befintliga stödjare berättar om sitt engagemang i olika sammanhang. De är helt enkelt goda ambassadörer för jouren och lyckas på det sättet väcka andras intresse. Fördelen med sådan rekrytering är att den inte medför några kostnader. En nackdel kan vara att man kanske rekryterar människor med samma bakgrund och missar möjligheten till mångfald.

Annonsera kloktDen vanligaste rekryteringsmetoden är att annonsera i till exempel dagstidningar, fackpress, lokala annonsblad och på anslagstavlor. Volontärbyrån har till exempel en webbsida som förmedlar kontakt mellan frivilliga och frivilligorganisationer. Du kan också söka nya stödjare via sociala medier, som jourernas Facebook-sidor.

För att motverka osäkerhet och onödiga samtal bör re-kryteringsannonsen innehålla tydlig information om vad uppdraget innebär, vad jouren erbjuder, en kort beskriv-ning av BOJ som organisation samt önskemål och krav på dem som engagerar sig i jouren. Det ska naturligtvis också finnas kontaktuppgifter till dig som rekryterar.

I en mindre annons får inte allt plats, men då kan du istället hänvisa till hur man kan få mer information – kanske via jourens hemsida?

Tänk på att

• annonsering, rekrytering och utbildning kan göras i samverkan med andra jourer i regionen.

Intervjuer och reportage i lokala medierAtt annonsera kan innebära en relativt stor kostnad. Därför arbetar många jourer även med alternativa rekry-teringmetoder.

Ett reportage i den lokala dagstidningen, i lokalradio eller lokal-TV har visat sig få stor genomslags kraft. Nå-gon från jouren (ordförande, samordnare eller stödjare) kan berätta om verksamheten – och passa på att berätta att jouren är i behov av nya stödjare.

Sök medarbetare bland annat via Volontärbyrån (länk finns på www.boj.se), Facebook och annons i tidningar, annonsblad och på anslagstavlor.

Tänk på att

vara tydlig med vad uppdra-get innebär. Då ökar chansen att de stödjare som BOJ utbildar också genomför sina uppdrag.

Verktyg från BOJ

Riksförbundet har tagit fram rekryteringsfoldrar. Du beställer dem via www.boj.se.

www.boj.se

www.boj.se

www.boj.se


Andra sätt att rekrytera stödjareJouren kan också väcka intresse för verksamheten genom att delta i olika aktiviteter i lokalsamhället. Det kan vara utställningar och mässor, till exempel på biblioteket eller i kommunhuset, på internationella brottsofferdagen eller på internationella frivillighetsdagen.

Representanter för jouren kan besöka gymnasier och högskolor och delta i temaaktiviteter med anknytning till brottsofferfrågor.

Jouren kan även hålla öppet hus för att visa upp verk-samheten.

Det går också att skapa intresse genom olika former av samverkan med kommuner, landsting och myndig-heter samt med andra ideella organisationer. Några av landets jourer har goda erfarenheter av samverkan med kommunens integrationsenhet, med invandrarföreningar och med arbetsförmedlingen.

Rekryteringsmetoder• Mun-till-mun-metoden

• Volontärbyrån/Volontärcentrum

• Facebook

• Informationsmöten

• Besök och temadagar på skolor

• Intervju i lokala TV-nyheter och andra lokala medier

• Samarbete med kommunens integrationsverksamhet

• Samverkan med andra ideella organisationer

• Annons i facktidningar (människovårdande yrken)

• Pluggannons i lokalpress

• Annons i lokala annonsblad

• Anslagstavlor

• Arbetsförmedlingen

• Uställningar och mässor

• Öppet hus på jouren


Den första kontakten med en presumtiv stödjare är ofta ett telefonsamtal eller ett mail efter att jouren till exempel annonserat efter fler medarbetare. Det kan också vara ett personligt möte, till exempel i samband med att jouren presenterar en utställning eller håller i en annan utåtrik-tad aktivitet.

Det första samtalet ger dig en möjlighet att beskriva uppdraget och berätta att det handlar om frivilligt ar-bete utan lön och att stödjare måste ha tid att avsätta för uppdraget.

När det står klart att ni båda är intresserade av fortsatt kontakt, bokar du tid för rekryteringsintervju. Be också den intresserade personen att fylla i en intresseanmälan. Riksförbundet har tagit fram en mall att använda sig av. I intresseanmälan finns bland annat frågor om motivet för att söka sig till ideellt arbete, förväntningar på uppdraget och om egen eller nära anhörigs erfarenheter av att vara brottsutsatt. Svaren kan sedan användas för att formu-lera frågor till en kommande intervju.

Tänk på att

• bekräfta att BOJ har fått tillbaka intresseanmälan

• bekräfta också tid och plats för en rekryteringsintervju.

UrvalsprocessenDitt fortsatta arbete med att välja rätt person beskrivs på följande sidor i detta kapitel.

Urvalsprocessen i korthet

• En första kontakt – personlig, via telefon eller e-post

• Intresseanmälan

• Bekräftelsebrev med information om intervju och obligatorisk utbildning

• Intervju

• Utdrag ur belastningsregistret

• Utbildning

• Godkännande av jourens styrelse

Den första kontakten

Mall för intresseanmälan finns i bilaga 1: Mallar och på www.boj.se.

www.boj.se


Har jouren ett stort antal intresserade personer är det ett omfattande arbete att genomföra intervjuer – men det har visat sig vara väl satsad tid. Dels är de blivande stöd-jarna mer klara över sin kommande roll, dels kan jouren redan på ett tidigt stadium tacka nej till personer som inte bedöms vara lämpliga.

Det är bra om ni är två som intervjuar och kan stämma av med varandra efteråt. Två personer kan uppfatta olika saker i samtalet och risken för felrekrytering minskar.

Förbered intervjusamtaletGå igenom kravprofilen som finns i Policy för stödpersoner och vittnesstöd, så du vet vilka kompetenser och egenskaper jouren efterfrågar.

Du kan också gå igenom intresseanmälningar och an-teckningar från tidigare kontakter och fundera på upp-följningsfrågor att ha i beredskap.

Välj en plats där ni kan sitta och prata ostört. Avsätt ungefär en timmes tid för intervjun. Om intervjun blir för lång är det lätt att tappa koncentration och fokus.

Förbered material du behöver ha tillgängligt under samtalet. Det kan vara information om brottsofferjouren och uppdraget, till exempel policyn för stödpersoner och vittnesstöd, den skriftliga förbindelsen för jourens stöd-jare och tystnadslöftet samt verksamhetsberättelsen.

Tänk efter hur strukturerat du vill att samtalet ska vara. Vill du kunna informera om hur intervjun går till i förväg? Vill du uppmuntra intervjupersonen att ställa frågor när som helst under samtalets gång eller bara vid särskilda ”avsnitt”?

Kom ihåg att

• syftet med intervjun är att ge både den presumtive stödjaren och brotts-offerjouren möjlighet att avgöra om person och uppdrag passar ihop.

Riksförbundets verktygRiksförbundet har tagit fram en mall med förslag till upplägg för intervju och förslag på frågor att ta upp.

Du kommer inte att kunna ställa alla frågor som förslås i mallen. Välj utifrån vad du redan känner till om den intresserade och efter vad som kommer fram under samtalets gång. Samtliga blivande stödjare bör dock få frågor om jämlikhet och mångfald, till exempel: Vad

Dags för intervju

Material att ha till hands

• allmän information om brottsofferjouren

• information om uppdraget, till exempel policyn för stödpersoner och vittnes-stöd

• den skriftliga förbindelsen (inklusive tystnadslöftet) för jourens medarbetare

• jourens verksamhets-berättelse.

Förslag på frågor att ställa vid rekryteringsintervjun finner du i bilaga 1: Mallar. Du kan också ladda ner en intervjumall via www.boj.se, under Jourarbetarmenyn.

www.boj.se


innebär jämlikhet och mångfald för dig? Vad kan det innebära för dina möten med människor på brottsofferjouren? Det är viktigt att stämma av att personen delar BOJs värderingar – inom BOJ ska vi inte göra någon åtskillnad mellan människor.

Förtydliga uppdragetUnder intervjun är det viktigt att tydligt beskriva uppdra-get som stödperson eller vittnesstöd. Berätta vilka för-väntningar brottsofferjouren har på stödjarna – generellt och tidsmässigt.

Informera om hur det går till att bli stödperson eller vittnesstöd. Berätta om kravet på utdrag ur belastnings-registret, den obligatoriska grundutbildningen, praktik, styrelsegodkännande, diplom och stödpersons- och vitt-nesstödsbevis.

Berätta också vilket stöd jouren erbjuder i form av till exempel stödpersons- och vittnesstödsträffar, vidare-utbildning, vägledning, årliga uppföljningssamtal, kost-nads ersättning och liknande.

Avsluta med att sammanfatta vad ni kommit fram till under samtalet.

Se fler möjligheterOm du och den du intervjuar kommer fram till att upp-draget som stödperson eller vittnesstöd inte är lämpligt, kanske det finns andra frivilliga uppdrag som kan utföras som volontärinsats i föreningen. Det kan vara att sprida information, sköta hemsidan, skicka ut nyhetsbrev, sam-manställa statistik eller något annat som jouren behöver hjälp med.


I de nationella riktlinjerna för vittnesstödsverksamheten står det väldigt tydligt att man måste visa upp ett ut-drag ur belastningsregistret för att få vara verksam som vittnesstöd. Motsvarande tvingande policy finns inte för stödpersoner, men flertalet jourer ställer ändå det kravet. Om jouren har både stödpersoner och vittnesstöd faller det sig naturligt att inte göra någon skillnad.

Det är inte förenligt med BOJs inriktning på stöd till brottsutsatta att ha stödjare som är eller har varit krimi-nellt aktiva. Om den person som vill bli stödjare före-kommer i belastningsregistret rekommenderas stor res-triktivitet. När jouren känner osäkerhet kring bedömning av en uppgift i belastningsregistret bör jouren kontakta riksförbundet för samråd. En fråga som brukar leda till diskussion är om personen i fråga har strafföreläggande för fortkörning. Det är inget problem om det handlar om en enstaka fortkörning och personen i övrigt är lämplig. Om det däremot handlar om upprepade strafföreläg-ganden är det ett hinder för att styrelsen ska godkänna personen som stödjare.

Utdrag ur belastningsregistret

Är du osäker på om en person är lämplig?

Kontakta riksförbundet för samråd.

Lästips

Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten kan laddas ner via www.brottsoffermyndigheten.se (Material och publikationer).

www.brotts<00AD>offermyndigheten.se


Efter intervjuerna ska jouren ta ställning till vilka som ska erbjudas BOJs utbildning för att bli stödjare. Om ni har varit två personer som hållit i rekryteringsintervju-erna är det till stor hjälp att dela intryck med varandra.

Är ni tveksamma till om en person är lämplig eller inte är det i allmänhet bättre att tacka nej till den personen. Det kan upplevas mera smärtsamt att först få gå utbild-ningen och sedan få beskedet att jouren inte vill ha den insats man erbjuder.

Tänk på att brottsofferjourens ansvar främst gäl-ler brottsutsatta, anhöriga och vittnen. Det väger alltid tyngre än enskilda personers önskan att ta sig an ett ideellt uppdrag som stödjare.

Men, det är samtidigt viktigt att se människors utveck-lingsmöjligheter. Kanske kan du erbjuda goda möjlig-heter till vägledning och en längre praktikperiod, så att personen ifråga får bra förutsättningar att bli trygg i sin nya roll.

Välja vilka som får gå utbildningen

Vem kan du diskutera med?

Du som är samordnare behöver kunna bolla tankar kring lämplighet – antingen med en kollega, en rekryte-ringsgrupp eller med jourens styrelse. Vilka resurser finns kring dig?


Planera & genomföra grundutbildning

Det är den lokala jouren som ska se till att stödpersoner och vittnesstöd får adekvat utbildning. Det kan göras på olika sätt – i samarbete med andra jourer, inom BOJ-re-gionen eller genom att jouren själv hyr in föreläsare och arrangerar en studiecirkel.

Tänk på att

• BOJ samarbetar med Studieförbundet Vuxenskolan, SV, som kan vara en användbar resurs när det gäller att lägga upp studiecirklar, arrangera kon-ferenser och annat som har med utbildning att göra. De kan till exempel hjälpa till med utskick och stå för möteslokaler samt ge ett visst ekono-miskt bidrag. Årliga planeringsmöten med SV rekommenderas.

• regionernas utbildningsansvariga kan vara till hjälp.

• jourerna också kan få rådgivning av riksförbundets utbildningsansvarige.

Välj metoder efter tillfälleVid varje utbildningsplanering behöver du fundera över vilka metoder som ska användas. Deltagare lär sig på olika sätt – någon lär bäst genom att lyssna på en före-läsare, en annan genom att reflektera i en mindre grupp och en tredje behöver få pröva på uppgiften praktiskt.

Du kan också välja metod utifrån vilken typ av kun-skap som ska förmedlas. Handlar det om fakta, förstå-else, färdighet eller förtrogenhet?

Olika former av kunskapOlika former av kunskap kan grovt delas in i fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. De olika kunskaps-formerna lärs bäst ut på olika sätt. Utifrån det synsät-tet lärs till exempel fakta bäst ut genom en traditionell föreläsning. För de andra formerna av kunskap behövs andra sätt att lära – mentorskap, handledning, coaching, reflektion etc.

På nästa sida visas en modell för tillämpningen av denna kunskapssyn på BOJs grundutbildning. Modellen ger inte några knivskarpa gränser för när den ena eller andra metoden är mest lämplig.

Valfri metod

Du väljer metod för utbildningen, till exempel

• studiecirkel

• föreläsningskvällar

• internatutbildning

• mentorskap

• studiebesök

Metoderna kan förstås kombineras.

Jourer som ingår i en BOJ-region kan ha stor nytta av kontakten med regionens utbildningsansvariga.

Lästips

I Otto Granbergs bok Lära eller läras, om kompetens och utbildningsplanering i arbetslivet (Studentlitteratur 2009) beskrivs fyra kunskapsformer i en förenklad sammanfatt-ning (se tabellen överst på nästa sida).


Kunskapsform Innebörd Man får Genom att

fakta veta att information memorera

förståelse veta varför mening/innebörd tolka/analysera

färdighet veta hur förmåga pröva/öva/göra

förtrogenhet veta vad omdöme delta/få erfarenheter

Utbildningsmoment Metod Kunskapsform/syfte

brottsofferkunskap enligt handbok

föreläsning, information, själv-studier, e-learning

fakta

bemötande, samtalsmetodik, rollen som stödperson eller vittnesstöd

cirkelmetodik, diskussion, dialog, rollspel

färdighet

praktik samtal, feedback, vägledning förståelse

aktiv i uppdraget erfarenhetsutbyte, stödper-sons- och vittnesstödsträffar, handledning

förtrogenhet

Olika former av kunskap – fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet

Tänk på att det är bra med en variation av inlärningsmetoder under en utbildning, dels för att passa så många som möjligt, dels för att lära olika moment i utbildningen.

Tänk också på att de teoretiska modeller du presenterar måste tränas i praktiken.


Som samordnare kan du påverka utbildningsupplägget ganska mycket. Det är nödvändigt för att det ska passa olika jourers situation. Samtidigt finns ett antal ”måsten” i utbildningen för att säkra kvaliteten. Alla stödjare ska ha den baskompetens som behövs för att kunna ge stöd till brottsutsatta enligt BOJs riktlinjer.

Handboken obligatoriskEtt krav är att grundutbildningen ska omfatta samtliga avsnitt i BOJs Handbok för stödpersoner och vittnesstöd. Handboken spänner över många ämnesområden, liksom BOJs stödarbete. Därför är samtliga kapitel viktiga.

Försök att ge blivande stödjare möjlighet att i förväg läsa de sidor i handboken som nästa utbildningstillfälle handlar om. Den förberedelsen ger deltagarna mer lik-värdiga förkunskaper och utbildningen blir mer givande.

Varje deltagare ska ha en egen handbok, så att hon eller han kan gå tillbaka till boken för att stämma av faktakunskaper eller få vägledning i stöd- och informa-tionsarbetet.

Minst 30 studietimmarGrundutbildningen för stödpersoner och vittnesstöd ska omfatta minst 30 studietimmar (en studietimma är 45 minuter).

Det finns också ett krav på att den blivande stödja-ren är närvarande minst 75% av utbildningstiden. Om en deltagare får förhinder att delta under någon del av utbildningen ska samordnaren och personen i fråga komma överens om hur de missade utbildningsavsnitten kan tas igen.

8 timmars praktikEn viktig del i förberedelserna för att bli stödjare är att få tillämpa och pröva sina kunskaper under handledning. Det är därför obligatoriskt med 8 timmars praktik.

Praktiken kan med fördel delas upp på två eller flera tillfällen. För vittnesstöd är det ett måste att besöka en brottmålsförhandling. Det kan också rekommenderas för blivande stödpersoner.

Under praktiken informeras den blivande stödjaren om bland annat jourens rutiner, fördelning av ärenden

Måsten i utbildningen

Obligatoriskt i utbildningen

• BOJs Handbok för stödpersoner och vittnesstöd

• minst 30 studietimmar, minst 75 % närvaro

• 8 timmars praktik


och tjänstgöring, statistikföring, säkerhet och it- och telefonpolicy. Stödjaren får också veta vilka andra stöd-verksamheter det finns att hänvisa till när stödsökande behöver annat stöd än det som jouren kan ge. Praktikan-ten får också prova på att presentera sig som stödjare och ”känna på” sin nya roll.

I praktiken för blivande stödpersoner ingår det också att sitta med vid stödsamtal via telefon och personliga besök och att hålla egna samtal under handledning.

Vittnesstödens praktik innebär att gå bredvid ett erfa-ret vittnesstöd, lära känna domstolens lokaler och prova på att själv ha kontakt med och erbjuda stöd till vittnen och målsägande.

Tänk på att

• se till att det finns tid för frågor och samtal.

• stödjaren kanske ännu inte har skrivit under tystnadslöftet. Informera i så fall muntligt om vad löftet innebär och be den blivande stödjaren bekräfta att hon eller han till fullo förstått jourens hållning.

En gång i veckan, intensivkurs – eller både och?Tidsupplägget av grundkursen ser olika ut från jour till jour. En mindre jour som utbildar 6-8 personer kanske föredrar studiecirkel en gång i veckan. En större jour med 30-talet blivande stödpersoner och vittnesstöd väljer kanske intensivutbildning genom helgkurs. När grund-utbildningen sker genom samverkan i regionrådet tycks helgkurs kombinerat med lokala träffar fungera bra. Ett stort behov av att snabbt få nya stödjare kan också på-verka upplägget tidsmässigt.

Lägg lika stor vikt vid stödjarnas olika rollerDet har förekommit att vittnesstöd upplever att ge-mensamma utbildningar för jourens stödjare fokuserat i alltför hög grad på stödpersonernas uppdrag. Det är naturligtvis viktigt att uppmärksamma båda rollerna i lika stor utsträckning. Diskutera gärna vilka likheter och skillnader som finns.

Exempel på utbildnings-upplägg återfinns i bilaga 2.


När grundutbildning och praktik har avslutats håller samordnaren samtal med varje presumtiv stödjare. Sam-talets syfte är att kort utvärdera utbildningen och gå ige-nom ömsesidiga krav, förväntningar och tystnadslöftet.

Stödjaren skriver under på att hon eller han tagit del av vad som gäller för uppdraget och jouren bekräftar att stödjaren får stöd och vägledning i sitt uppdrag.

Styrelsen fattar beslutetJourens styrelse fattar beslut om att godkänna de som deltagit i utbildningen av stödpersoner och/eller vittnes-stöd. Vid tveksamheter kan jouren ta kontakt med ut-bildningsansvarig på riksförbundet för samråd.

Ibland överlåter styrelsen avgörandet till samordnaren. Styrelsen ska då fatta beslut om att uppgiften delegeras till samordnaren och samordnarens beslut att godkänna eller inte godkänna nya stödjare ska anmälas vid nästa styrelse möte.

Mall för skriftlig förbindelse och tystnadslöfteBOJ har tagit fram en mall för skriftlig förbindelse för jourernas nya stödjare. Mallen innehåller bland annat en överenskommelse om minsta tidsinsats för stödjaren. Jourer kan ha problem med att stödjare inte kommer när de lovat eller tar på sig väldigt många uppdrag. Överens-kommelsen gör det lättare att hålla samtal kring dessa situationer. Den delen av den skriftliga förbindelsen som rör tiderna är dock helt frivillig och behöver inte fyllas i om jouren bestämmer sig för det.

Godkänna nya stödjare

Verktyg från riksförbundet återfinns i bilaga 1: Mallar. Där presenteras bland annat

• mall för skriftlig förbindelse och tystnadslöfte

• rutiner för att utfärda stödpersons-/vittnes-stödsbevis och utbildnings-diplom från Brotts offer-jourernas Riksförbund.


Tystnadslöftet är en hörnsten i BOJs arbetssätt, men vad innebär löftet egentligen? Det är till exempel tillåtet för samordnaren och stödjare att samråda om hjälpsökandes stödbehov. Det går också bra att utbyta erfarenheter på stödjarträffar eller i andra organiserade situationer.

Som samordnare kan du ta initiativ till återkommande samtal på jouren om hur ni kan föra samtal om enskilda brottsutsatta personer utan att bryta mot tystnadslöftet.

Vid etiska dilemman kring tystnadslöftet är det sam-ordnarens roll att lyssna på stödjaren, bena ut problema-tiken och hjälpa stödjaren att komma fram till ett beslut.

I och med att fler och fler jourer har kontakter med unga brottsoffer och vittnen uppstår ofta frågor om innebörden av tystnadslöftet när jouren möter personer under 18 år. Bör till exempel stödjaren bryta tystnads-löftet och anmäla till socialtjänsten när ett barn far illa? Och när är det lämpligt att kontakta vårdnadshavarna?

Överväga en anmälan till socialtjänstenI socialtjänstlagens 14:e kapitel, paragraf 1 finns en re-kommendation om att

”var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.”

Det gäller förstås även BOJs stödjare. Är det på något sätt fara för den unga personens liv på grund av till exempel risk för självmord, fortsatta sexuella övergrepp, misshandel eller missbruk finns ett ansvar att koppla in socialtjänsten. Men stödjaren ska alltid samråda med samordnaren när barn kan behöva mer stöd än jouren kan ge. Tillsammans beslutar ni vad ni ska göra, vem ni ska vända er till och hur ni berättar för den brottsutsatte att ni tänker agera.

Tänk på att

• det är viktigt att stödjaren informerar unga brottsoffer om att tystnads-löftet har undantag redan när kontakten inleds. Det kan uppstå akuta lägen senare då det är svårt att få tag i varandra.

Kontakta vårdnadshavare vid stöd till ungaBOJ kontaktar aldrig vårdnadshavare utan att den brottsutsatte ger sitt godkännande, men det är vanligt

Vad innebär tystnadslöftet?

Hur tillämpas jourens tyst-nadslöfte egentligen?

Det beskrivs i BOJs mall för tystnadslöfte som återfinns som bilaga bak i boken.

Rådgör med varandra

I BOJs Policy för stödpersoner och vittnesstöd rekommende-ras att stödjare rådgör med sin samordnare när de kän-ner sig osäkra i ett ärende.

Övervägs en anmälan?

Diskutera med jourens styrelseordförande om du och stödjaren överväger att anmäla till socialtjänsten att ett barn far illa.


att stödjare ändå funderar över hur de ska göra. Erfaren-heten från jourer som har många kontakter med unga personer visar dock att frågan sällan är så komplicerad som den först kan verka vara. Till en början kanske den unge inte alls vill att vårdnadshavarna ska få veta. Det kan handla om rädsla för vad de ska tycka, att inte vilja ge dem bekymmer eller att man känner skuld och skam. Men efter några möten på jouren brukar den unge ändra inställning och berättar själv hemma om kontakten med BOJ. Vid nästa besök på jouren kan vårdnadshavarna komma med. Innan dess kommer stödjaren och den unge överens om vad vårdnadshavarna behöver få veta och vad som kan stanna mellan den hjälpsökande och jouren.

I de fall då unga brottsoffer eller vittnen absolut inte vill att vårdnadshavarna ska informeras kan jouren göra följande överväganden:

• Ju äldre och mognare den unge är – desto mer personlig integritet även gentemot vårdnadshavarna. Låt principen om att BOJ utför sitt uppdrag på brottsutsattas villkor och respekten för integriteten vara vägledande.

• Försök motivera hjälpsökande i yngre tonåren att berätta för vårdnads-havare om kontakten med brottsofferjouren. Se till att vårdnadshavare får information om vilket stöd BOJ kan ge.

• Om den hjälpsökande befinner sig i en ohållbar livssituation bör social-tjänsten kopplas in.

Barn vars förälder utsätts för våldEtt liknande moraliskt dilemma kan uppstå i kontakten med en våldsutsatt person som har barn. Under tystnads-löfte har stödjaren fått information i förtroende från den våldsutsatta personen. Samtidigt ska stödjaren ta hänsyn till ansvaret att göra en anmälan till socialtjänsten när ett barn riskerar att fara illa. Och barn som växer upp i en familj där den ena föräldern misshandlar den andre far illa av att uppleva våld i sin vardag. I många fall utsätts också barnen själva för våld.

Ta upp barnens situation i stödsamtalen på jouren. Försök få föräldern att förstå barnens utsatthet och söka hjälp också för barnen.

Vad ska föräldrarna få veta?

Att vårdnadshavare vet om att deras barn får stöd från BOJ betyder inte att de ska känna till allt som sägs under samtalen.

Lästips

I BOJs utbildningsmaterial Närhet som gör ont. Om våld mot närstående finns råd om hur jouren kan föra samtal med våldsutsatta föräldrar om barnens situation.


Bygga på kunskap

Som samordnare behöver du tänka på både jourens och stödjarens behov av ny kunskap. BOJ är ett komplement till samhällets brottsoffer- och vittnesstöd. Jourernas verksamhet utformas därför delvis utifrån vilket ansvar den offentliga sektorn tar. Det är en ständigt pågående process att förhålla sig till samhällsutvecklingen och identifiera aktuella utbildningsbehov.

Utsatthet genom moderna medier, den organiserade brottslighetens offer och hedersrelaterat våld är exempel på nya kunskapsområden som BOJ behöver ta del av för att kunna ge ett fullgott brottsofferstöd.

Stödjarnas intressen ger särskild kompetensStödjarnas egna intressen gör att jouren får det man skulle kunna kalla spetskompetens inom olika om råden. Det ökar jourens förutsättningar att anpassa stödet efter stödsökandes individuella behov. Några av jourens stödjare är kanske särskilt intresserade av skadestånd och brottsskadeersättning och vidareutbildar sig inom det området. Andra vill hellre ägna sig åt att ge stöd åt våldsutsatta kvinnor och deras barn.

Men samhället blir allt mer komplext och alla jourer kan inte kunna allt. Jourer med olika kompetens kan ibland samverka för att ge ett mer kompetent stöd till brottsoffer och vittnen.

BOJ har eget utbildningsmaterialRiksförbundet har tagit fram olika typer av lättillgängligt vidareutbildningsmaterial. I Handbok för stödpersoner och vittnesstöd finns bland annat exempel på områden för vidareutbildning om metoder och om kunskap som rör särskilt utsatta brottsoffergrupper. Som samordnare kan du informera stödjarna om vilket utbildningsmaterial som finns för dem.

Vidareutbildning i två stegDet första steget i stödjarnas vidareutbildning, Vidareutbildning steg 1, sker lokalt eller regionalt med riksför-bundets utbildningsmaterial som grund.

Vidareutbildning steg 2 arrangeras av riksförbundet. Temat är olika utsatta och sårbara brottsoffergrupper, till exempel våldsutsatta kvinnor, unga eller äldre brotts-

Idéforum för alla verksamma i jourerna hålls vartannat år, anordnat av riksförbundet.

Aktuella utbildningar

från riksförbundet annon-seras bland annat på www.boj.se

I BOJs Handbok för stödpersoner och vittnesstöd finns exempel på områden för vidareutbildning.

Exempel på material

Närhet som gör ont. Om våld mot närstående och Det ingen vill se. En bok om våld i samkönade parrelationer är exempel på utbildnings-material som BOJ tagit fram

www.boj.se


utsatta. Steg 2 omfattar två dagars utbildning som för-utsätter att deltagarna har kunskaper motsvarande steg 1 för samma tema och dessutom praktisk erfarenhet. De föreläsare som används har bred kompetens på området och deltagarna får diplom efter utbildningen. Jouren kan också välja att arrangera vidareutbildning motsvarande steg 2 på egen hand, till exempel genom samverkan med socialtjänst, polis eller andra ideella organisationer.

Dela erfarenheterEn viktig fråga är hur de kunskaper som redan finns inom BOJ kan spridas på bästa sätt.

I den lokala jouren kan det bland annat göras genom praktik eller mentorskap i samband med utbildning av stödjarna och via stödpersons- och vittnesstödsträffar.

Erfarenhetsutbytet på riksförbundets konferenser är ytterligare ett sätt att sprida den kunskap som ständigt utvecklas i vår organisation.

Vägleda & motivera jourens stödjareSom samordnare arbetar du för att ge stödjarna förutsättningar och motivation att utföra sitt uppdrag. Vidareutbildningen som nämndes i föregående kapitel är en viktig del i det arbetet. I det här kapitlet tar vi upp andra viktiga delar: Vägledning i grupp, individuell vägledning och årliga uppföljningssamtal.

Någon gång händer det att stödjare brister i sitt sätt att sköta uppdraget. Samtal med stödjaren kring detta kan vara svåra att genomföra, men det finns strukturer och förhållningssätt som underlättar.

5

47Vägleda & motivera jourens stödjare

Under 2011 lade stödpersoner ner 79 978 timmars ide-ellt arbete på sina uppdrag vid landets brottsofferjourer. Vittnesstödjarnas arbetstid uppgick till 36 473 timmar. En sådan insats är väl värd uppskattning och uppmärk-samhet – men varför väljer människor att lägga ner så mycket av sin tid på oavlönat arbete? Vanliga motiv är viljan att göra nytta för andra, utvecklas som person, få kunskaper och känna sig behövd.

Och vad får stödjare att stanna kvar på jouren och fortsätta att arbeta ideellt? Det beror bland annat på hur uppdraget utvecklas, vilken vägledning man får, hur arbetsgemenskapen fungerar och vilken bekräftelse och uppmuntran som jouren ger. Det här är faktorer som har med arbetsmiljön på jouren att göra. Till det kommer faktorer som har med den enskilde stödjarens livssitua-tion att göra. En flytt, ett nytt jobb eller en sjukdom kan göra det omöjligt att fortsätta vara stödjare.

Efter att ha utbildat och slussat in en stödjare i jour-arbetet vill jouren naturligtvis få användning av stödja-ren så länge som möjligt. I Policy för stödpersoner och vittnesstöd finns flera avsnitt om vad jouren kan göra för att bidra till motivation och uppmuntran. Det finns en genomgång av policyn i BOJs föreningshandbok. Här kompletteras den med en fördjupning av avsnitten om individuell vägledning och årliga uppföljningssamtal.

Motivera & behålla medarbetare

Alla behöver bli sedda, hörda och bekräftade. Det tillhör de grundläggande behoven hos människan och som samordnare är du en mycket viktig person för att bekräfta enskilda stödjare.

Motivera och behålla stödjare genom

• stödpersons- och vittnes-stödsträffar

• vidareutbildning

• vägledning

• mentorskap

• utgiftsersättning

• årliga uppföljningssamtal

• uppskattning

• försäkring.


Vägledning – en viktig resurs

I samordnarens uppdrag ingår att vägleda stödpersoner och vittnesstöd. Vägledningen handlar om att hjälpa stödjaren att strukturera sina tankar i svåra situationer.

Att arbeta vid en brottsofferjour innebär ju att möta människor som befinner sig i akut kris. Det väcker många starka känslor och alla behöver hjälp att hantera de känslorna, även de som är satta att hjälpa. Det gäller oavsett hur erfaren stödjaren är.

Vägledning handlar om att

• lära ut ett gott bemötande

• undvika välkända fällor

• uppmuntra och stödja

• ge tilltro till stödjarens egen förmåga

• relatera till BOJs uppdrag

• dela med sig av egen och andras erfarenhet.

Varför är vägledning viktigt?Vägledningen är att betrakta som en resurs för att göra jourens insats så bra som möjligt. Det kan ses som ett sätt att kvalitetssäkra verksamheten.

Vägledning kan

• skapa trygghet i uppdraget

• ge ständigt pågående kompetensutveckling

• bidra till trygghet för brottsoffer och vittnen

• fungera förebyggande – förhindrar att medarbetare dras in i destruktiva processer.

Vad är det för skillnad på vägledning och handledning? Inom BOJ skiljer vi på vägledning och handledning. Med vägledning menar vi det stöd som samordnarna ger stödpersoner och vittnesstöd medan handledning ges av någon som har professionell kompetens för just detta.

Det finns jourer som erbjuder samordnare eller stöd-jare handledning av till exempel psykoterapeut eller dia-kon. Ibland får jouren handledning som volontär insats, bland annat från kyrkan.

Tänk på att planera in ut-rymme för reflektion, enskilt och i grupp.

Som vägledare fungerar du som förebild för stödjarens egna samtal med brottsoffer och vittnen. Du visar helt enkelt hur samtal kan gå till.

Lästips

Boken Samtal & möten i frivilligt socialt arbete ger kunskap och konkreta verktyg för både stödjare och samordnare. Boken har skrivits av psykologen och prästen Jakob Carlander på initiativ av BOJ.


Stödpersons- och vittnesstödsträffarna är av stor betydel-se för BOJs sätt att arbeta. Träffarna erbjuder tillfälle till erfarenhetsutbyte, vidareutbildning och social samvaro – mycket viktiga faktorer för stödjarnas motivation.

Ditt ledarskap som samordnare är av stor betydelse. Du bidrar till att skapa ett tryggt socialt klimat, tydliga rollfördelningar och ett bra team. Stödpersons- och vitt-nesstödsträffarna är en del av det främjande arbetet.

Jourerna håller vanligen omkring fyra stödjarträffar per år, ofta stödpersoner och vittnesstöd tillsammans. Träffarna brukar upplevas som positiva av deltagarna. Det man uppskattar mest är att träffarna skapar gemen-skap, är kompetensutvecklande och inspirerande.

Stödpersons- & vittnesstödsträffar

Verktyg från riksförbundet

Kapitel 3 om ledarskap och grupputveckling (sidorna 21-27) kan vara till stor nytta när du planerar stödjarträffar.

Du kan också använda dig av BOJs Handbok för stödpersoner och vittnesstöd.

Bli cirkelledare

Det kan vara värdefullt att gå en cirkelledarutbildning genom Studieförbundet Vuxenskolan, SV.


Individuell vägledning

Det är viktigt att du som samordnare kan diskutera uppdraget så fritt som möjligt med jourens stödjare. De behöver känna att du bryr dig om hur de har det och att du vill vara ett stöd för dem. Annars finns risk för att stödjare undviker vägledning – eller undviker att ta upp viktiga händelser i vägledningen.

Planera för vägledningIbland är det uppenbart att vägledning kan komma att behövas redan i den inledande kontakten med ett brotts-offer eller ett vittne. Du kanske känner till den person som söker stöd sedan tidigare och vet att hon eller han lever i en komplex livssituation. Behovet av vägledning kan också vara uppenbart på grund av ärendets karaktär, till exempel att brottet är omskrivet i tidningarna eller drabbar barn. Det väcker många frågor som kan vara svåra att hantera.

Genom att boka in tid för vägledning på förhand signa lerar du också att du förstår att stödjaren har ett svårt arbete att tackla. Det skapar trygghet. Stödjaren vet att det är okej att söka ditt stöd och behöver inte känna sig ensam och otillräcklig inför uppgiften.

När stödjaren inte ser problemetVägledning handlar ofta om att hjälpa stödjaren i en situa tion som hon eller han upplever som problematisk. Men det kan också vara så att du ser problem som stöd-jaren inte själv ser.

Här gäller det att först få med sig stödjaren på tåget genom att visa att situationen kan vara lite mer kom-plex än vad hon eller han förstått. Förbered dig väl inför samtalet.

Frågor som leder framåtStäll frågor som hjälper medarbetaren att se fler perspek-tiv på ett problem eller en svår situation. Be om medarbe-tarens egna förslag till lösningar och ställ sedan följdfrå-gor som leder samtalet framåt. Tänk dig att du ska hjälpa stödjaren att själv resonera sig fram till kloka insikter.

Det är viktigt att stödjaren får tid att berätta och reflektera över det hon eller han har varit med om. Det finns ofta många aspekter på komplicerade situationer

Vägledningens fyra dimensioner

1. relation

2. information

3. kunskap

4. insikt, visdom

Vägledarens verktygslåda

• frågor som leder framåt

• förhandla och kompro-missa

• bilder och metaforer


och det är inte säkert att man berättar det viktigaste först utan det kan komma efter ett tag.

Börja med att låta stödjaren klargöra vad som hänt och vad som är problematiskt. Stödjaren kanske är irri-terad och arg på ett brottsoffer som inte håller överens-kommelser. Bekräfta då att vi alla har sådana känslor ibland och att det är naturligt. Det händer också att den som söker stöd visar ilska mot stödjaren. Du kan då berätta att det är vanligt att människor som känner sig utsatta och rädda reagerar så – också mot dem som för-söker hjälpa. Även om stödjaren har den kunskapen kan hon eller han behöva höra det i det vägledande samtalet.

Fråga sedan hur stödjaren tror att man kan gå vidare. Kanske har stödjaren yrkeserfarenhet som kan ge ett annat perspektiv på situationen? Använd också din egen erfarenhet, du kan till exempel säga ”Det du berättar om har jag mött många gånger. Vill du höra lite om den erfarenhet jag har?” Det blir som att lägga pussel. Du har en pusselbit, stödjaren har en annan.

Förhandla och kompromissaNär ni tillsammans fått fram hela bilden kan ni fundera över nästa steg: Det är dags att förhandla om vad stöd-jaren kan göra inom ramen för uppdraget och vad hon eller han kanske bör avstå ifrån.

Avsluta med en utvärderingI slutet av vägledningen kan du fråga stödjaren om sam-talet gett det hon eller han behövde.

Fråga gärna

• Har jag missat att ta upp något?

• Har du nya verktyg med dig till fortsatta möten med brottsdrabbade?

• Är det något du funderar över av det vi pratat om?

• Hur har det varit att prata om det här?

Det fungerar som utvärdering av vägledningen. Det ger också en signal till stödjaren att hennes eller hans berät-telse är viktig, att stödjarens reflektioner behövs för att kunna nå en konstruktiv lösning. Här visar du tydligt att vägledningen inte handlar om att stödjaren kommer med sina problem till samordnaren som ger sin lösning. Väg-ledningen är ett samarbete.

Fråga efter medarbetarens åsikt om

• vad som är orsaken till situa-tionen

• hur problemet kan lösas

• vad medarbetaren kan göra.

Tänk på att avsätta tillräckligt med tid för samtalet.

Använd din erfarenhet

både till att uppmuntra och till att sätta gränser. Du har också ett ansvar att bromsa.


Boka gärna in en ny tid för nästa vägledning innan ni skiljs åt.

Fällor att undvikaDet är lätt att bara vilja trösta en stödjare som känner sig otillräcklig och ledsen. Men det är viktigt att du som samordnare även vågar se svårigheterna och inte duckar för dem, inte slätar över. Vägledningen är till för att vi ska lära oss att hantera en situation.

Fundera över

• Hur är jag som vägledare?

• Vad pratar vi om – och vad pratar vi inte om? Undviker vi det? Varför?

• Vad har vi gjort för lite av? Eller för mycket?

Lättare analysera brister i gruppVissa saker är lättare att undersöka i grupp, till exempel hur saker och ting kunde gjorts annorlunda. Då är det ett kollektiv som står för agerandet och inte en enskild medarbetare. Du kan föra in lite av den känslan i den individuella vägledningen genom att använda ord som ”man”, ”vi” och ”oss” när du lyfter situationer där det inte blev så bra. Du kan också lyfta frågan mer generellt i stödpersons- och vittnesstödsträffarna.

Bilder och metaforerDet fungerar ofta bra att använda sig av bilder för att beskriva något viktigt. Bilder kan ibland förklara bättre än termer och begrepp.

Bilder kan också tecknas med hjälp av ord, så kallade metaforer eller liknelser. Om till exempel en medarbetare känner sig otillräcklig kan du likna hennes eller hans insats vid en livboj ute på öppet hav. Den ser ganska obe-tydlig ut, men kan rädda liv om den nödställde får tag i den i rätt ögonblick. Även en liten insats kan alltså göra stor nytta.

Att fela är mänskligt

Det är viktigt att du som väg-ledare också kan erkänna dina brister.

Om du inte vet hur du ska svara kan du säga det och be att få återkomma när du funderat ett slag.

Då visar du samtidigt att det är okej att vara mänsklig och ha brister på jouren.


Årliga uppföljningssamtal

Årliga uppföljningssamtal är en del av stöd och upp-muntran i det frivilliga arbetet som stödjare. I samtalet kan du som är samordnare följa upp om stödpersonen eller vittnesstödet trivs i sin roll, om hon eller han vill lägga ner mer eller mindre tid på uppdraget och kanske önskar någon typ av vidareutbildning eller mer stöd.

Utvecklande för både stödjare och jourUppföljningssamtalet är också ett tillfälle att tala om hur stödjaren upplever mötet med brottsoffer, målsägande, vittnen och anhöriga. Man kan även prata om hur sam-arbetet med jourens övriga medarbetare fungerar.

Genom uppföljningssamtalen får jouren en återkopp-ling på hur verksamheten fungerar – vad som är bra och vad som kan utvecklas.

Håll balansenDet är viktigt att hålla en balans mellan frågandet och lyssnandet. Ge stödjaren stort utrymme att föra fram sina egna frågor och synpunkter.

Avsluta gärna med att tacka för stödjarens insats, tid och intresse. Ge också en sammanfattning av samtalet och eventuella överenskommelser.

Årliga samtal

I BOJs Policy för stödpersoner och vittnesstöd står det att jouren bör erbjuda årliga uppföljningssamtal.

Förslag på frågor att ställa finns i BOJs mall Årliga uppföljningssamtal i bilaga 1.


När en stödjare väljer att sluta

Det finns många orsaker till att stödpersoner, vittnesstöd eller andra volontärer lämnar sina uppdrag. Familjesitua-tionen ändras, man flyttar eller får ett annat arbete. Det är viktigt att ideella medarbetare känner att det är okej att ta en paus eller avsluta uppdraget. Det är då en god idé att jouren håller ett avslutningssamtal.

Genom avslutningssamtalet kan jouren få mycket in-formation om vad som fungerar bra och vad som funge-rar mindre bra i verksamheten. Ett avslutningssamtal hjälper på så sätt till att utveckla jouren. Samtalet blir också ett tillfälle att bekräfta den ideella medarbetarens insats och hennes eller hans synpunkter.

Vad säger du i ett avslut-ningssamtal? BOJs mall Avslutningssamtal med ideell medarbetare återfinns på www.boj.se. Exempel på frågor att ställa presenteras även i bilaga 1.

www.boj.se


Som samordnare kan du komma att uppmärksamma att en stödjare brister i sitt sätt att utföra uppdraget. Det kan handla om att stödjaren lämnar fel information till brottsoffer och vittnen, bemöter brottsoffer på ett olämp-ligt sätt, går utanför gränserna för uppdraget eller att omdömet sviktar på annat sätt, till exempel genom att bryta tystnadslöftet. Det kan också handla om att stödja-ren har missbruksproblem eller genomlever andra svårig-heter som påverkar uppdraget för jouren.

Reagera i tidLyft frågan så snart du får veta att något inte står rätt till. Det svåra samtalet blir inte lättare för att du skjuter upp det – tvärtom. Ju tidigare problemen uppmärksammas och tas upp i dialog, desto större är möjligheten att finna en konstruktiv lösning.

Förbered dig nogaOm situationen trots detta är sådan att jouren överväger att avsluta uppdraget bör du vara väl förberedd för det avslutande samtalet. Utgå från BOJs Policy för stödpersoner och vittnesstöd och den skriftliga överenskommelse som finns mellan jouren och den ideella medarbetaren.

Stöd i samtaletDet första samtalet ska hållas innan styrelsen fattar be-slutet att skilja stödjaren från det ideella uppdraget. Om du som ska genomföra avslutningssamtalet tycker att det är svårt kan du förbereda dig genom att diskutera med en kollega i regionen eller personal på riksförbundets kansli. Du kan också ta stöd av någon från föreningssty-relsen i själva samtalet.

Var tydligGe tydliga exempel på vad som inte fungerat. Försök vara så saklig som möjligt. Låt medarbetaren ge sin syn på saken. Det är viktigt att lyssna till hur hon eller han uppfattar och upplever situationen.

Försök försäkra dig om att personen har förstått ditt budskap genom att be om ett sammandrag av det du tagit upp. Det är ofta svårt att ta till sig kritik på ett sakligt sätt. Det gäller särskilt för en person som har

När jouren vill avsluta uppdraget

Varje ideell medarbetare har erfarenheter som kan tas tillvara för att utveckla verk-samheten. Tänk på att det är respektfullt att ta tillvara medarbetarens erfarenheter och kunskap även när jouren väljer att avsluta ett uppdrag.

Verktyg från riksförbundet

Dokument till stöd finner du under Jourarbetarmenyn på www.boj.se och i bilaga 1.

www.boj.se


svårt att fungera i sin roll, till exempel på grund av en egen obearbetad kris. Återknyt till att situationen inte är acceptabel enligt den överenskommelse och den policy vi har inom BOJ och understryk jourens ansvar gentemot brotts utsatta och vittnen. Om stödjaren börjar gråta är det viktigt att du inte tar tillbaka det du har sagt – men bekräfta att du förstår att hon eller han blir ledsen.

Berätta också vad medarbetaren gjort bra i sitt upp-drag och om de egenskaper som du uppskattat. Om jouren kan tänka sig att ha kvar medarbetaren i en an-nan funktion, ge i så fall exempel på uppdrag som kan var lämpliga.

Följ upp med ytterligare ett samtalEftersom det är svårt att ta till sig den här typen av infor-mation bör du boka in tid för ett uppföljande samtal. Då kan ni se tillbaka på det första samtalet och tala om hur medarbetarens tankar gått sedan dess. Var noga med att försöka göra avslutet på ett så värdigt sätt som möjligt.

Checklista för avslutningssamtalFörbered samtalet

• Tänk igenom vad som är ditt budskap och vad du vill uppnå

• Se till att träffas på ostörd plats

• Agera i nära anslutning till det inträffade

• Träffas helst i början på veckan, så det finns tid för uppföljningssamtal några dagar senare

• Avsätt tillräckligt med tid för samtalet

• Vilken policy gäller? Stadgar?

• Hur kan personen i fråga tänkas reagera?

Genomför samtalet

• Var tydlig

• Använd jag-budskap (”Jag ser det som...”)

• Ge tid för frågor

• Var uppmärksam på kroppsspråket – både ditt eget och den andres

• Boka tid för uppföljningssamtal

Verktyg

• Mall för avslutningssamtal

Stöd från riksförbundet

6En av riksförbundets viktigaste uppgifter är att stödja och underlätta de lokala jourernas arbete. Riksförbundet ger sitt stöd på olika sätt – bland annat genom nyhetsbrev, telefoncentral, stöd vid ansökan om bidrag och projektmedel samt material för olika ändamål. Du kan alltid vända dig till riksförbundets kanslipersonal med dina funderingar.

BOJ anordnar dessutom utbildningar och konferenser för dig som är samordnare och för jourens stödjare.

Att vara anställd i en ideell organisation medför både fördelar och nackdelar. Ta reda på vad som gäller, bland annat genom att ta del av BOJs riktlinjer för jourer som är arbetsgivare.

58Stöd från riksförbundet

Till stöd för samordnarens arbete

Service till jourerna

• Brottsofferjourernas Telefoncentral

• Försäkringar

• Jourarbetarmenyn på BOJs hemsida

• Nyhetsbrev och annan information

• Jourens egen hemsida

• Marknadsföring och rekryteringsmaterial

• Medlemsregister

• Projekt

• Stöd vid ansökan av verksamhetsbidrag

• Stödpersons- och vittnes-stödsregister

• Tidningen Brottsoffer

• Utbildningar och kon-ferenser

• Utbildningsmaterial

• Verksamhetsutveckling

På BOJs förbundskansli arbetar ett tiotal personer för brottutsattas rättigheter genom bland annat information, kompetensutveckling och opinionsbildning. En av kansli-personalens viktigaste uppgifter består i att erbjuda stöd till de lokala brottsofferjourerna.

I kapitel 2 i BOJs Föreningshandbok för brottsofferjourer beskrivs riksförbundets stöd och service till med-lemsföreningarna. Nedan följer en mer utförlig beskriv-ning av det stöd som är av särskilt intresse för jourens samordnare.

Brottsofferjourernas Telefoncentral Brottsofferjourernas Telefoncentral är en service för brottsdrabbade, vittnen, anhöriga och ombud till brotts-utsatta personer samt för de lokala jourerna.

Syftet med telefoncentralen är att göra det lättare för brottsutsatta och vittnen att få kontakt med de lokala brottsofferjourerna. När du som samordnare inte har möjlighet att ta samtal kan telefonen vidarekopplas till centralen. Under 2011 använde sig drygt 60 av landets brottsofferjourer av telefoncentralens tjänster.

För mer information ring Brottsofferjourernas Telefoncentral 0200-21 20 19 eller skicka e-post till [email protected].

Stöd på eget språkBrottsofferjourernas Telefoncentral driver en verksamhet med språkvolontärer för att kunna ge fler hjälpsökande stöd på deras eget språk (för närvarande 22 språk).

FörsäkringarDen som arbetar ideellt för jouren och är medlem i BOJ är olycksfallsförsäkrad i Folksam. Försäkringen gäller till och från uppdrag för alla ideellt arbetande inom jouren, till exempel samordnare, stödpersoner, vittnesstöd, sty-relsemedlemmar, valberedning och revisorer. Det är den lokala jouren som i egenskap av arbetsgivare ansvarar för försäkringar för anställda.

Mer information finner du på www.boj.se på medlemssidans Jourarbetarmenyn under Övrigt.

mailto:[email protected]

www.boj.se


JourarbetarmenynPå www.boj.se finns Jourarbetarmenyn, BOJs eget intra-nät. Där har riksförbundet samlat dokument och infor-mation som kan vara användbara i jourens arbete. Här finns bland annat ett kalendarium, möjlighet att anmäla sig till utbildningar och konferenser samt statistikblan-ketter. Alla aktiva inom jouren ska ha tillgång till Jour-arbetarmenyn.

Användarnamn och lösenord får du från riksförbundet.

Nyhetsbrev och annan information Genom nyhetsbrev och andra utskick informerar riksför-bundet regelbundet om vad som är på gång inom BOJ. Riksförbundet informerar också om andra nyheter av intresse för jourernas verksamhet. Det kan till exempel vara myndighetsbeslut, forskning eller lagändringar.

Som samordnare är det viktigt att du sprider informa-tionen vidare till aktiva inom jouren.

Nyhetsbrev och annan information går ut till jourens officiella e-postadress.

Facebook är ännu en kanal som BOJ använder för att snabbt nå ut med information och synpunkter till många. Riksförbundets Facebook-adress: www.facebook.com/BrottsofferjourernasRiksforbund

Jourens egen hemsida Riksförbundet ger stöd till jourer som vill skapa en lokal hemsida. Jouren får en mycket lättuppdaterad hemsida som håller hög prestanda både vad gäller funktion och utseende samt så många e-postadresser som önskas.

För mer information kontakta hemsidesansvarig på kansliet.

Material för marknadsföring och rekryteringFör marknadsföring av jouren kan du använda så kalla-de plugg annonser som riksförbundet tagit fram eller få stöd vid annan annonsutformning. För att underlätta för jourerna finns också informationsmaterial, bland annat för rekrytering av nya stödjare och om BOJs stöd.

Beställ informationsmaterialet via www.boj.se. Här finns också andra tryck-saker som böcker, skrifter, broschyrer och profilprodukter.

Kanslipersonalen svarar på frågor om marknadsföring och material.

www.boj.se

www.boj.se


MedlemsregisterRiksförbundet har ett medlemsregister över alla medlem-mar i de lokala brottsofferjourerna. Medlemsregistret är också ett adressregister för medlemstidningen, Tidningen Brottsoffer. Registret byggs upp genom att du som samordnare rappor terar in jourens nya medlemmar till riksförbundet. Jouren meddelar alla ändringar – som nya medlemmar, avslutade medlemskap samt adressänd-ringar. Det är väldigt viktigt att riksförbundet har ett ak-tuellt medlemsregister. Det gör bland annat att tidningen kommer till rätt adress och att lokala jourer kan beställa brevetiketter till alla medlemmar.

Jouren kan få ett utdrag ur registret per e-post, när som helst under året.

ProjektRiksförbundet bevakar kontinuerligt möjligheten för lokala jourer att söka projektmedel. Riksförbundet ansö-ker också om egna projektmedel för att bedriva utveck-lingsprojekt. Lokala jourer erbjuds att delta i projekten. Kvinnofrid inom BOJ, Skyddsnät, Brotts utsatt och funktionsnedsättning är exempel på projekt där riks förbundet och lokala jourer samverkat för att öka medvetenhet och kunskap och utveckla stödmetoder för särskilt utsatta och sårbara grupper av brottsutsatta.

BOJ informerar på www.boj.se och via nyhetsbrev när reglerna för projekt-medlen gör det möjligt för en lokal jour att ansöka.

En folder om att söka projektmedel till stöd för jourernas egna projekt-ansökningar till Brottofferfonden finns på www.boj.se.

Stöd vid ansökningar om verksamhetsbidrag.Riksförbundet har tagit fram en folder med tips för an-sökan om kommunbidrag.

Hämta foldern via www.boj.se.

Stödpersons- och vittnesstödregisterRiksförbundet har ett namnregister på de aktiva stödjare som finns i er brottsofferjour. Registret ger information om hur många idella stödjare som finns i jourens verk-samhet och det är information som behövs även i riksför-

www.boj.se

www.boj.se

www.boj.se


bundets opinionsarbete. Om ni har stödjare som inte är registrerade eller har avslutat sitt uppdrag kontaktar du administrationen vid förbundskansliet.

Läs mer om obligatorisk registrering, stadgar och rutiner i Rutin för utfärdande av stödpersons/vittnesstödsbevis och utbildningsdiplom (Jourarbetarmenyn på www.boj.se samt i bilaga 1: Mallar).

Tidningen BrottsofferSedan 1994 ger Brottsofferjourernas Riksförbund ut Tidningen Brottsoffer. Tidningen kommer ut med fyra nummer per år och varje nummer har ett aktuellt tema. Alla medlemmar i en lokal jour får tidningen som med-lemsförmån. Jourer kan också beställa extra exemplar av tidningen att använda i sitt marknadsföringsarbete.

Meddela nytillkomna medlemmar och andra ändringar i jourens medlems-register till riksförbundets kansli inför varje tidningsnummer.

Utbildningar och konferenserVarje år anordnar riksförbundet utbildningskonferenser för samordnare, konferens för ordförandena i samtliga jourer och möten för ordförande/sammankallande i regionråden.

Vartannat år hålls dessutom idéforum för alla verk-samma i jourerna.

Läs mer på www.boj.se och i BOJs e-nyhetsbrev.

UtbildningsmaterialRiksförbundet producerar kontinuerligt böcker för att tillgodose behovet av vidareutbildning av jourernas aktiva medlemmar.

Utbudet av utbildningsmaterial hittar du på www.boj.se (material för beställning).

VerksamhetsutvecklingRiksförbundet ger rådgivning till jourer som vill utveckla verksamheten, både internt och externt. Rådgivning sker både via telefon och personliga besök.

Kontakta riksförbundets kansli för rådgivning.

Aktuella utbildningar och konferenser annonseras alltid i riksförbundets nyhets-brev och på www.boj.se (Jourarbetar menyn och under utbildningar/konfe-renser).

www.boj.se

www.boj.se

www.boj.se

http://www.boj.se


Riksförbundets stöd bygger på jourernas underlagStödet från riksförbundet kan beskrivas som förbundets åtagande i förhållande till de lokala jourerna. På samma sätt finns det också skyldigheter för jourerna i förhållan-de till riksförbundet. Det handlar om att jourerna följer policydokument och uppfyller minimikraven, använder sig av BOJs utbildningsmaterial, anmäler stödpersoner och vittnesstöd till riksförbundets register, lämnar jour-ens aktuella kontaktuppgifter och förmedlar ny kunskap och erfarenheter om brottsutsattas situation och om jourens arbete. Jourerna ska också lämna in statistik och tidrappor ter på rätt blankett och till rätt datum.

BOJ behöver kunna presentera statistik över jourernas kontakter med brottsoffer, vittnen och anhöriga. Det är otroligt värdefull information för BOJs påverkansarbete både nationellt och lokalt. Uppgifter om hur många brottsutsatta som får stöd och information från BOJ väcker uppmärksamhet i media. Allt fler jourer använder också uppgifterna som riksförbundet sammanställer i jourens egna ansökningar om kommunala verksamhets-bidrag och i lokala pressmeddelanden, till exempel i samband med Internationella Brottsofferdagen.

Information som underlättar statistikföring och rapportering finns på www.boj.se under Jourarbetarmenyns statistikavdelning.

Vänd dig till kansliets personalSamordnaren utför många av de arbetsuppgifter som lig-ger i jourernas skyldigheter gentemot BOJ. Det är mycket att hålla reda på, särskilt för den som är ny på jobbet. Kom ihåg att du alltid är välkommen att ringa eller maila till kansliet för att få svar på frågor. Du kan också höra av dig om du behöver ”bolla” en situation med någon av kansliets anställda.

Statistiken från landets jourer är ett mycket viktigt underlag för BOJ. Uppgifterna används för att informera, bedriva opinions-arbete och ansöka om bi-drag – både av riksförbundet och av de lokala jourerna.

Råd och stöd

Riksförbundets kansliper-sonal har mycket kunskap och kan ge dig råd och stöd. Som samordnare är du alltid välkommen att höra av dig.

www.boj.se


Att samordna stödpersons- och vittnesstödsverksamhet vid en brottsofferjour innebär väldigt varierande arbets-uppgifter som sträcker sig över breda kunskapsområden. Mycket lär sig samordnaren efter hand. Men samord-naren behöver också få möjlighet till kompetensutveck-ling via utbildningar, konferenser och annat organiserat erfarenhetsutbyte.

En utgångspunkt för den enskilde samordnarens behov är förstås vilken bakgrund samordnaren har när det gäl-ler utbildning, yrkeserfarenhet och erfarenhet av att ge stöd till brottsutsatta och vittnen. Tidigare rekommende-rade BOJ att samordnarna skulle ha utbildning motsva-rande psykolog, socionom, jurist, sjuksköterska, diakon/diakonissa eller liknande. Rekommendationerna har luckrats upp av flera skäl. Dels finns idag väldigt många fler utbildningar som kan vara till nytta i samordnings-arbetet och dels anpassar jourerna sin rekrytering efter de arbetsuppgifter som är aktuella på jouren och efter sin ekonomi.

Lämpligheten för samordnarrollen avgörs inte bara av formella kvalifikationer. För att trivas som samordnare och göra ett bra jobb är det viktigt att man är empatisk och en god lyssnare. Men bör också gilla att jobba med en grupp, utbilda andra och kunna kommunicera på ett tydligt och bra sätt.

Handbok i att föra samtalSedan våren 2011 finns ett utbildningsmaterial med titeln Samtal och möten i frivilligt socialt arbete. En handbok för stödpersoner av Jakob Carlander. Boken kom till ge-nom initiativ från BOJ och har producerats i samarbete med Gothia Förlag AB.

Till boken finns en studiehandledning som också innehåller övningar för att utforska metoder i praktiken. Boken fungerar både som stöd för dina kontakter med stödjarna och för stödjarnas kontakter med brottsoffer och vittnen.

Kompetensutveckling via riksförbundetUtbildning för nya samordnare. En gång om året håller riksförbundet utbildning för nya samordnare. Utbild-ningen ska ge kunskap om brottsofferjourens verksam-

Samordnarens kompetensutveckling

Kompetensutveckling via riksförbundet

• utbildning för nya sam-ordnare

• konferens för utbyte av erfarenheter och kompe-tenshöjning

• vidareutbildning steg 2 utifrån olika teman

(Ledarskapsutbildning är under utveckling).

I jourer som ingår i en BOJ-region kan samord-naren även få utbildning genom regionen.

Lästips

Samtal och möten i frivilligt socialt arbete. En handbok för stödpersoner av Jakob Car-lander (Gothia Förlag 2011).


hetsmål och värderingar. Utbildningen ger verktyg för att leda frivilliga i det dagliga arbetet, så att samordnaren känner sig trygg i sin samordnarroll. Utbildningen skapar även förutsättningar för att upprätthålla en god kom-munikation mellan lokal förening och riksförbund, ibland även inom regionen.

Årlig konferens. Varje år bjuder riksförbundet in jourer-nas samordnare till en tvådagarskonferens för erfaren-hetsutbyte och kompetenshöjning inom aktuella områ-den. Många samordnare upplever denna årliga konferens som mycket betydelsefull och särskilt uppskattat är det att få träffa kollegor från olika delar av landet och ta del av varandras upplevelser och lärdomar. (Samordnare från jourer med sviktande ekonomi har ibland fått projektme-del från Brottsofferfonden för att kunna delta.)

Vidareutbildningar steg två riktar sig till både samord-nare och stödpersoner. Hittills har steg 2-utbildningar anordnats om våldsutsatta kvinnor och deras barn och om unga brottoffer.

Ledarskap. I en av BOJs enkätundersökningar pekar samordnare på ett behov av att lära sig mer om ledar-skap och samtalsmetodik. Därför arbetar riksförbundet med att ta fram en ledarskapsutbildning för samordnare i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan.

Utbildning via regionenDär lokala brottsofferjourer samverkar i ett regionråd eller nätverk är huvudsyftet just att erbjuda utbildning en till samordnare och stödjare en-två gånger per år.

Regionrådet Gotland-Stockholm och Västra Götaland har särskilda träffar och utbildningstillfällen enbart för samordnare.


Den ideella sektorn utgör en arbetsplats för många män-niskor – nästan 2,5 procent av den totala arbetskraften, det vill säga 100 000 personer. De flesta ideella organisa-tioner har, liksom BOJ, ett fåtal anställda och ofta inga egna experter på personalområdet.

2010 genomförde BOJ en enkät för att belysa sam-ordnarnas arbetssituation. Samordnarna angav att förde-larna med att vara anställd i en ideell organisation bland annat var flexibla arbetsuppgifter med stor frihet under eget ansvar och korta beslutsvägar. En annan fördel var möjligheten att arbeta för något ”världsförbättrande” och känna stolthet över BOJs uppdrag. När samord-narna beskriver nackdelarna handlar det bland annat om bristen på tid och ekonomiska resurser – men allra mest problematiseras arbetsgivaransvaret. Samordnarna upp-lever att deras arbetsgivare – jourens styrelse – har ringa kunskaper om sitt ansvar och att styrelsen ger otydliga uppdrag. Dessutom byts arbetsgivaren ut när styrelsen byts ut – ibland varje år.

Jouren kan gå med i en arbetsgivarorganisationArbetsmarknadens regler gäller för alla arbetsgivare som har anställd personal, även ideella organisationer. Ar-betsgivaren ska ha koll på bland annat anställning och uppsägning, arbetstid, löner, semesterfrågor, försäkringar, regler för ledighet och arbetsmiljö samt skyldigheten att förhandla och informera enligt MBL.

De komplicerade reglerna understryker jourens behov av tillgång till en arbetsgivarorganisation. Riksförbundet rekommenderar därför starkt att lokala brottsofferjourer som har anställda blir medlemmar i IDEA – Arbetsgivar-förbundet för ideella organisationer.

Riktlinjer för jourer med anställdaBOJ har tagit fram Riktlinjer för arbetsgivare för de jourer som har anställda.

Riktlinjerna har kommit till som ett stöd till BOJ-föreningarna i arbetsgivarfrågor, då det är viktigt att förbundet och medlemsföreningarna har en gemensam syn på hur personalfrågor ska hanteras. Riktlinjerna riktar sig till din arbetsgivare, men när du som samord-nare har kännedom om innehållet ökar förutsättningarna

Att ha jouren som arbetsgivare

BOJs Riktlinjer för arbets-givare reviderades 2011 och kan laddas ner från www.boj.se, (Jourarbetarmenyn).

http://www.boj.se


för en öppen kommunikation mellan dig och styrelsen. Riktlinjerna innehåller de viktigaste skyldigheterna för din arbetsgivare, bland annat att betala premier för vissa försäkringar och pensioner.

Utvecklingssamtal har ett eget avsnitt i riktlinjerna och där betonas vikten av samtalet som hjälp i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. Utvecklingssamtalet är också ett instrument för att få verksamheten att gå framåt och eliminera oklarheter på arbetsplatsen.

Stöd genom facklig organisationEn BOJ-enkät 2010 visade att alltför få samordnare fick möjlighet till ett årligt utvecklingssamtal. Trots det upp-levde en övervägande majoritet av samordnarna att de har stora möjligheter att påverka sin arbetssituation, att styrelsen lyssnar på förslag och kommer med råd och stöd. Det tyder på att förhållandet mellan arbetsgivare och anställda inom BOJ överlag är förtroendefullt, men precis som på alla andra arbetsplatser kan det ändå upp-stå konflikter. I en sådan situation är det viktigt att du är medlem i en facklig organisation där du kan få stöd och information om dina rättigheter och skyldigheter.

Ansvar som kommer med jobbetDen anställde har sina rättigheter genom arbetsgivarens skyldigheter – rätt till lön, god arbetsmiljö enligt arbets-miljölagen, medbestämmande enligt medbestämmandela-gen och så vidare. Men med jobbet kommer också skyl-digheter och ansvar som ger upphov till överväganden även utanför tjänsten.

Dina viktigaste skyldigheter som anställd är att dela BOJs grundläggande värderingar när det gäller synen på brottsofferstödjande verksamhet, utföra dina tilldelade arbetsuppgifter omsorgsfullt och inte skada föreningens anseende.

Du kan självfallet ventilera uppkomna problem med kollegor i andra föreningar, i regionrådet eller med riks-förbundets personal. Men när du använder sociala me-dier som Facebook eller Twitter – välj vad du skriver. Det kan kännas som din privata mötesplats där du håller kontakt med vänner och bekanta, men spridning av det du skrivit till obehöriga är bara en enkel knapptryckning

Vilka försäkringar har du?

Läs mer i BOJs Riktlinjer för arbetsgivare och undersök vilka föräkringar din arbets-givare har för dig.

Tänk dig för när du använ-der sociala medier.


bort. Ett tips är att det du inte kan säga öppet på en konferens eller på ett möte om BOJ, det skriver du inte heller på webben.

Ett unikt uppdrag att vara stolt överBOJ-föreningarnas årliga verksamhetsberättelser avslutas nästan alltid med ett varmt tack till de ideella stödjarna – och till samordnarna. Man konstaterar att samordnar-nas insats utgör en grundförutsättning för att jouren ska kunna erbjuda ett fullgott brottsoffer- och vittnesstöd.

Samordnaren gör verkligen skillnad. Insatsen har stor betydelse för jourens medarbetare och för de människor som söker BOJs stöd.

handbok för samordnare vid en brottsofferjour · 2012-09-25 · och grupputveckling och kapitlet...

Documents