hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande hälsoarbete · grupputveckling samarbetskultur...
TRANSCRIPT
Hälsofrämjande, förebyggande och
rehabiliterande hälsoarbete
Pierre Dikanda HR
Cecilia Ekström HR
Susanne Kronfeldt HR
Grundutbildning hälsa och arbetsmiljö
3 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
Lag och avtal
Samverkan och SHAM i praktiken
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande
hälsoarbete
Agenda
4 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
Hälsofrämjande Förebyggande Rehabiliterande
Individ
Friskvård
Ergonomi Rehabilitering
Grupp
Grupputveckling och
samarbetskultur
Förvaltning
Hälsofrämjande
arbetsplats
Hälsoinspiratörer
Rökfri arbetstid Rehabiliteringsväg-
ledning
Perspektiv på
hälsa
6 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
Hälsa är en privatsak men på arbetet är det en gemensam resurs som
bidrar till organisationens framgångar och resultat.
Vad är hälsa?
7 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
Hälsa är att må bra, att ha resurser för att klara vardagens krav och nå
sina mål.
Tre perspektiv på hälsoarbete
Rehabiliterande Förebygga/prevention Hälsofrämjade/promotion
Patogenes Patogens Salutogenes
Lindra/bota/åtgärda Undvika risker och skada Bibehålla och stärka
Vad påverkar hur vi mår?
9 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
• Levnadsvanor
• Mitt sätt att tänka
• Arv och genetiska faktorer
• Relationer
• Arbetsvillkor
• Samhällsvillkor
Hälsofrämjande i våra riktlinjer...
10 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
• Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy för Göteborgs Stad
• Samverkan Göteborg §8
• AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Budget Norra Hisingen
I syfte att arbeta hälsofrämjande och förebyggande fortsätter Norra Hisingen arbeta
med det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet. Detta sker utifrån friskvård,
hälsofrämjande projekt, hälsocoacher, arbetsmiljöutbildning i samverkan för alla
chefer och skyddsombud
Målsättningen är dels en sänkt sjukfrånvaro, dels att sätta mål kring det
hälsofrämjande och friska.
När det är som bäst
HÄLSOFRÄMJANDE FÖREBYGGANDE EFTERHJÄLPANDE
Individen
Arbets-
gruppen
Förvalt-
ningen
Kompetens, medvetenhet och kraft att använda och
utveckla sina resurser
Öppet, kreativt arbetsklimat med gemensamt ansvar
för arbete, arbetsmiljö och arbetskamrater
Hållbart ledarskap och gemensamma tydliga mål och
värderingar
Individnivå Friskvård
Individens arbetsteknik Individens kapacitet
Arbetsförmåga
Arbetes krav
Funktionsförmåga
Fysisk förmåga - kondition
Otränad kan använda Tränad kan använda
20 - 25 % av sin kapacitet 40-50 % av sin kapacitet
17 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
Aktiviteter för ökad hälsa
18 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
• Aktivitetsprogram
• Friskvårdsbidrag
• Anslagstavlan/Hälsa och friskvård/Friskvårdsbidrag
• Cykelförmån
• Styrande dokument/Personal/Resa/Resa med cykel
• Hälsopott
• Hälsodisken
• Anslagstavlan/Hälsa och friskvård/Hälsodisken
Gruppnivå GDQ och grupputveckling
Forskning visar att grupper som befinner sig högre utvecklingsfas jämfört med grupper i lägre utvecklingsfas:
● Har nöjdare kunder och chefer inom tjänstesektorn (Wheelan, Murphy, Tsumura & Fried Kline,
1998)
● Producerar mer varor inom tillverkningsindustrin (Wheelan & Furber, 2006)
● Förvaltar pengar bättre inom finanssektorn (Wheelan, 2005)
● Har fler överlevande patienter inom intensivvården (Morey, et al, 2001; Wheelan, Burchill & Tilin,
2003; Huckman & Pisano, 2006)
● Har elever som presterar bättre på nationella prov inom skolans värld (Wheelan &
Kesselring, 2005; Wheelan & Tilin, 1999)
Gruppers utveckling och prestationer
Grupper inom tillverkningsindustrin (Rydbo & Jacobsson, 2013) och inom skolor/förskolor (Jacobsson, 2013) med ett mer utvecklat samarbete enligt GDQ har medlemmar som:
• Upplever en större arbetstillfredsställelse (s.k. NMI)
• Upplever mindre stress
• Är mindre psykiskt utmattade/har mer energi
• Bemästrar sina egna arbetsuppgifter bättre
Gruppers utveckling & hälsa
1. Beroende och Tillhörighet
2. Skenbart oberoende och Konflikt
3. Tillit och Struktur
4. Genomförande och Produktivitet
1. Tillhörighet
och trygghet
2. Opposition
och Konflikt
3. Tillit och Struktur
4. Arbete och
produktivitet
Gruppens Fyra utvecklingsstadier
Susan wheelan
Will Schultz FIRO, tillhöra, rollsökning, öppenhet
Bruce Tuckerman Forming , storming, norming performing
Gruppers utveckling enligt (Wheelan)
Ledaren och Uppgiften i centrum relationer i centrum 30-40% effektivitet 60-80% effektivitet
Opposition
& Konflikt
Tillit &
Struktur
Arbete &
Produktivitet
Tillhörighet
& Trygghet
I II III IV
Fas I - Tillhörighet och trygghet
• Medlemmarna är beroende
• av ledarskap
• Ledaren blir betrodd och
• beundrad
• Medlemmarna fokuserar på
• acceptans, tillhörighet
• Försiktighet, artighet präglar kommunikationen
• Konflikter upplevs som hot mot gruppen
• Mål och roller oklara
● Syftet med första stadiet är att skapa en känsla av tillhörighet.
Fas I - Tillhörighet och trygghet
Fas II - Opposition och konflikt
• Ökande trygghet tillåter olikheter
• Medlemmar utmanar varann och
• ledaren
• Subgrupper och koalitioner bildas
• Ifrågasättande av mål och roller
• Missnöje
• Öppen konkurrens
• Gruppen letar efter syndabockar
• Konfliktlösning via röstning eller hjälp utifrån
● Syftet med andra stadiet är att utveckla enhetliga och gemensamma mål, värderingar och tillvägagångssätt.
Fas II - Opposition och konflikt
Fas III - Tillit och struktur
• Ökad klarhet om mål och roller
• Konsensus uppnås oftare
• Mer flexibel kommunikation
• Subgrupper och konflikter mindre hotfulla
• Olikheter tillåts
• Tilliten ökar som resultat av
• konfliktlösningen
• Medlemmarna mer hängivna gruppens mål
● Roller finjusteras. Ledaren är inte lika framträdande och medlemmar tar över vissa ledarskapsfunktioner.
Fas III - Tillit och struktur
Fas IV - Arbete och produktivitet
• Mål och roller är klara och tydliga
• Roller och uppgifter fördelas efter
• Kompetens
• Öppen kommunikation, alla blir hörda
• Subgrupper är funktionella och
• flexibla
• Energi, trivsel, arbetstillfredsställelse
• ca 80% av tiden är effektivt
• arbete
● Det högpresterande team som en fas 4-grupp är fokuserar på att lägga sin energi på måluppfyllelse och genomförande av uppgifterna.
Fas IV - Arbete och produktivitet
Vad kännetecknar effektiva arbetsgrupper?
• Mål och värderingar är tydliga och accepterade
• Medlemmarna förstår sina uppdrag, sina roller och del i helheten
• Arbetsklimatet präglas av tillit och stöd kollegor emellan
• Kommunikationen är öppen, man delar med sig av relevant information
• Beslutsfattandet bygger på delaktighet och man gör fria val baserade på god information. Alla genomför det som beslutats
• Ledaren är stödjande och har höga egna krav på prestation
• Olika ståndpunkter eller konflikter identifieras och hanteras konstruktivt
• Gruppens struktur och procedurer passar dess uppgift, mål och medlemmar
• Gruppen är självkritisk och utvecklingsinriktad
• Avspänd och informell atmosfär
GDQ Group Development Questionnaire
GDQ – Group Development Questionnaire
● Enkät som mäter gruppers utveckling
● Belyser utvecklingsområden
● Empiriskt grundad
● Ge arbetsgrupper egna verktyg för att lösa framtida problem
● Kunskap om grupputveckling - ett steg närmre förbättrat samarbete
Utvecklingsanalys
41
HÄLSOFRÄMJANDE FÖREBYGGANDE EFTERHJÄLPANDE
Individ
Arbets-
grupp
Förvalt-
ning
Utvecklingsanalys
HÄLSOFRÄMJANDE FÖREBYGGANDE EFTERHJÄLPANDE
Individ
X
X Arbets-
grupp X
X Förvalt-
ning X
X
Utvecklingsanalys
Hälsofrämjande Förebyggande Rehabiliterande
INDIVID
Introduktion ,
kompetensutveckling
Medarbetarsamtal
Friskvård; Mindfulness
SOS
KASAM
Balans krav o resurser
Återhämtning
FAR; Mindfulness
Uppdragsdialog
(grundskolan)
SOS
Arbetslivsinriktad
rehabilitering
Ergonomi
Företagshälsovård
Rökavvänjning
FAR; Mindfulness
Företagshälsovård
Arbetslivsinriktad
rehabilitering
GRUPP
Grupputveckling
Samarbetskultur
Teambuilding
Mötesteknik /APT
SHAM
Grupputveckling
Konflikthantering
Uppdragsdialog (förskolan)
SHAM
Grupputveckling
Konfliktlösning
Företagshälsovård
Organisation
Roller, uppdrag, mål/vision,
regler och rutiner
Kommunikativt ledarskap
Organisationsutveckling
Hälsoinspiratörer
Skyddsombud
Hälsofrämjande
ledarskap/KASAM
Skyddsombud
Rutiner SHAM
Samverkan
Rökfri arbetstid
Skyddsombud
Rehabiliteringsväg-
ledning
Organisations-
anpassning
Rutiner, regler
Process frågor ( Meta frågor)
45
•Hur fungerade dialogen i gruppen? Fick alla
vara med?
•Vilken strategi använde ni för att få fram
vilka punkter som skulle vara med?
•Hur beslutades i gruppen vilka punkter som
skulle vara med?
Tack! Behöver du stöd med modeller för
grupputveckling eller grupputvecklings insatser
kontakta Cecilia Ekström och Pierre Dikanda
HR - avdelningen
Förvaltningsnivå Hälsofrämjande på arbetsplatsen och
hälsoinspiratörer
Hälsoarbete utifrån det hälsofrämjande perspektivet
48 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
Hälsofrämjande arbetsplatser:
… inkluderar alla de ansträngningar som sker i alla sammanhang där
individer arbetar, och som syftar till att öka välbefinnandet och hälsa
…befattar sig med orsaker till ohälsa men fokuserar på möjligheter till
god hälsa.
. ..syftar till att möjliggöra för arbetande människor att utveckla en god
hälsa och goda hälsorelaterade beteende.
(Källa: Menckeln & Österblom)
Vinster med att arbeta hälsofrämjande
49 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
• Personalen presterar bra eller bättre (ökad produktivitet)
• Bättre arbetsmiljö och arbetsklimat
• Ökad närvaro och trivsel
• Bättre service och kvalitet
• Ökad säkerhet
• Frisknärvaro/låg sjukfrånvaro
• Färre rehabiliteringar
Friskfaktorer i arbetet
Rimliga krav (Balans mellan krav och resurser.)
Kontroll/Påverkansmöjligheter
Måltydlighet, rolltydlighet
Ansträngning – belöning/erkänsla
Socialt stöd och nätverk
Delaktighet
Känsla av sammanhang (KASAM)
Återhämtning
Goda levnadsvanor
Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap
• Koppla samman teori, forskning och den reella arbetssituationen
• Utveckla och tydliggöra systematiken för hälsoarbetet
• Arbetsmaterial som struktur
• Dialog för utveckling och reflektion
• Personalingången/Chef/HR processer/Arbetsmiljö och hälsa
Hälsoinspiratörer
53 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
Metodutvecklare
Hälsoinspiratör
avdelning
Hälsoinspiratör
avdelning
Hälsoorganisation, ex äldreboende
Hälsonätverk
stadsdelen
HR specialist
arbetsmiljö o
hälsa
Hälsoinspiratör
avdelning
Enhetschef &
skyddsombud
Enhetschef &
skyddsombud
Enhetschef &
skyddsombud
Hälsoinspiratörens uppgift
55 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
Stödja chefen i det hälsofrämjande arbetet:
• Tillsammans med chef och skyddsombud genomföra arbetsmiljöronderna
• Planera och genomföra hälsofrämjande insatser för arbetsgruppen
• Hålla sig underrättad om vad som pågår i det hälsofrämjande arbetet i förvaltningen samt
var informationen finns
• Informera om vad som är på gång inom hälso- och arbetsmiljöarbetet, i stadsdelen och
vid den lokala arbetsplatsen t.ex. ha en punkt om hälsa på APT
• Inspirera och motivera till bättre hälsa och livsstil
• Fånga upp behov och önskemål
Stöd i det hälsofrämjande arbetet Susanne Kronfeldt HR
Norra Hisingen - Rökfri arbetsplats
Varför rökfri arbetstid?
Göteborgs stad arbetar med
att skapa hälsofrämjande
arbetsplatser, där alla
medarbetare trivs och mår
bra!
Ett led i detta är
rökfri arbetstid.
Bättre ekonomi
Fräschare arbetsmiljö
Attraktiv arbetsgivare
Etik och kundperspektiv
– förebilder
Arbetsmiljölagen och tobakslagen
Personalens hälsa
Norra Hisingens regler
Rökfria arbetsplatser ger bättre hälsa och arbetsmiljö
Syftet är att skydda medarbetare och brukare från
tobaksrök och röklukt.
Omfattar alla anställda, praktikanter, förtroendevalda och
besökare.
Med rökfri arbetsplats menas att rökning inte är tillåten
under arbetstid.
Arbetsgivaren kräver inte att man slutar röka!
Men man måste förhålla sig till
riktlinjen om rökfria arbetstid!
Ergonomi och anpassning
Cecilia Ekström HR
Belastningsergonomi
• Belastningsergonomi AFS 2012:2
1 § ”…arbetsuppgifter ska ordnas och utformas så att risker för
hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar förebyggs.”
Undersökning och riskbedömning - Belastningsergonomi
• Hälsofarligt eller onödigt tröttande? Enskilt eller i kombination
• Risk för skador i rörelseorganen eller på stämbanden?
• Duration, frekvens, intensitet
• Fysiska, organisatoriska och psykosociala faktorer
Förebygga - Belastningsergonomi
• Arbetsställningar och rörelser som är gynnsamma för kroppen
• Minska eller undvika risken för belastningsbesvär
• Undvika repetitivt, starkt styrt eller bundet arbete
• Medarbetaren får möjlighet att påverka genomförandet av det egna
arbetet
• Ge medarbetaren kunskaper
• Medarbetaren måste följa föreskrifter, använda hjälpmedel och iaktta
försiktighet för att förebygga ohälsa och olycksfall.
Rehabilitering på olika sätt
• Arbetslivsinriktad rehabilitering
– Åtgärder på arbetsplatsen för återgång i arbete
– Arbetsgivarens ansvar
– Medarbetaren är skyldig att aktivt delta
• Medicinsk behandling/rehabilitering
– Sjukvårdspersonalens åtgärder för ett tillfrisknande
– Sjukvårdens ansvar
– Individen har ett eget val
Korttidsfrånvaro
• 6 gånger inom 12 månader (4 gånger inom 6 månader)
• Chef har samtal med medarbetaren
• Handlingsplan exempel:
– Särskilt högriskskydd
– Friskvårdsprogrammet
– SOS International (stödsamtal, ekonomi, juridik)
– 1-dagsintyg
– Karriärcenter
Rehabiliteringsprocessen
Sjukanmälan
Kontinuerlig kontakt
Rehabiliteringsbehov finns inte
Rehabiliteringsarbetet avslutas
Åter i ordinarie arbete
Rehabiliteringsbehov finns Medarbetaren
informeras om
rehabiliterings-
processen Fortsatt rehabiliteringsarbete
- Rehabiliteringsplan
- Utredning av arbetsförmågan
- Anpassningsutredning
Rehabiliteringen avslutas efter
utredd arbetsförmåga
Åter i ordinarie arbete
med eller utan
anpassning
Återgång i ordinarie
arbete är inte möjligt
Arbetsanpassning och rehabilitering
• Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1994:1
§ 12 Arbetsgivaren ska anpassa de enskilda arbetstagarnas
arbetssituation med utgångspunkt från deras förutsättningar för
arbetsuppgifterna. Därvid ska särskilt beaktas om den enskilde
arbetstagaren har någon funktionsnedsättning eller annan
begränsning av arbetsförmågan.
Arbetsanpassning och rehabilitering
• Arbetsgivaren ska regelbundet ta fram information om vilka behov av
anpassningar och rehabiliteringar som finns bland medarbetarna
• Närmsta chef ska så tidigt som möjligt påbörja arbetet med
arbetsanpassning och rehabilitering för de som har behov
• I Göteborgs stad har vi stöd i detta arbete av:
- SHAM
- LISA
- Rehabilitering i Göteborgs stad - vägledning
- Adato
Anpassning
• När en medarbetare har behov av anpassning ska en utredning av
möjligheterna till anpassning göras
• Anpassningen syftar till att medarbetaren ska klara sitt arbete trots
funktionsnedsättningen
• Medarbetaren ska själv vara aktiv och lämna information som kan
vara av betydelse
• Medarbetaren och facklig organisation ska ges möjlighet att komma
med förslag på anpassning
• Anpassningsutredningen dokumenteras noga
Anpassningsåtgärder - exempel
• Anskaffning av tekniska
hjälpmedel
• Anskaffning av särskilda
arbetsredskap
• Förändring av den fysiska miljön
• Förändring av
arbetsorganisationen
• Anpassad arbetsfördelning
• Anpassning av arbetsuppgifter
• Anpassning av arbetstiderna
• Anpassa arbetsmetoderna
• Bedömning av psykologiska och
sociala förhållanden
• Byte av arbetsplats
• Personella stödinsatser
När det inte går att anpassa
• Då en anpassning inte är möjlig att genomföra ska arbetsgivaren
kunna motivera varför
• Att anpassningen upplevs orättvis av kollegor är inte en godkänd
anledning
• Godkända anledningar är:
– Arbetsgivaren behöver inte inrätta nya befattningar
– Tekniska, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar saknas
– Avsevärd försämring av arbetsmiljön för andra medarbetare som
då skulle riskera att få sin hälsa försämrad
Återgång till ordinarie arbete är inte möjligt
Återgång till ordinarie arbete är
inte möjligt
- Stadigvarande nedsättning
Individkartläggning
- Kompetenskartläggning
- Ev. arbetsprövning i yrke med
rekryteringsbehov
Omplaceringsutredning
Omplacering möjlig Omplacering ej möjlig
Nytt arbete i
Göteborgs stad
Uppsägning av
personliga skäl
Ja, tack Nej, tack
Annat arbete i Göteborgs stad
• Tre kriterier:
– Godkänd kompetens (kompetenskartläggning)
– Ledigt arbete (Behovsyrken samt utannonserade tjänster)
– Fysisk och psykisk förmåga (ev. arbetsprövning)
• Företräde till tjänster
• Tillräckliga kvalifikationer, d.v.s. minsta godkända kompetens, samt
upp till sex månaders introduktion
• Arbetsgivaren behöver inte stå för omskolning
Uppsägning av personliga skäl
• Om återgång till ordinarie arbete inte är möjligt, ens med anpassning
• Om arbetsgivaren inte har kunnat erbjuda omplacering
• Uppsägning kan komma i fråga om medarbetaren inte kan utföra
något arbete av vikt
• Uppsägning kan komma i fråga endast då medarbetaren har en
stadigvarande nedsättning av sin arbetsförmåga (minst tre år)
Företagshälsovården
• Har en samlad kompetens inom medicin och rehabilitering samt inom
områdena arbetsorganisation, beteendevetenskap, ergonomi,
hälsovetenskap och teknik
• Är ett stöd i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen genom ex. förslag
på anpassning eller arbetsförmågeutredningar
• Vi kan ta hjälp av dem både för individer och för grupper
• Företagshälsovården ska inte utföra några längre behandlingar (3-5
tillfällen med ex. stödsamtal)
• SOS International
Sjukpenning
betalas ut om den
försäkrade inte
kan klara de
vanliga arbets-
uppgifterna.
Sjukpenning
betalas ut om
den försäkrade inte
kan klara någon
arbetsuppgift hos
nuvarande
arbetsgivare.**
Sjukpenning betalas ut om
den försäkrade inte kan
utföra något arbete alls på
arbetsmarknaden.***
Återgång till vanliga
arbetsuppgifter
eller andra arbets-
uppgifter hos
arbetsgivaren.
Arbetsuppgifter söks
även på hela arbets-
marknaden med hjälp
och stöd från
arbetsgivare och
Arbetsförmedlingen.*
Fortsatt hjälp och stöd
från arbetsgivaren och
Arbetsförmedlingen för
återgång i någon form
av arbete.
* Den sjukskrivne har rätt tilltjänstledighet för att söka och pröva annat arbete
** Vid särskilda skäl eller om oskäligt kan detta gälla längre än 180 dagar.
*** Vid allvarliga sjukdomar eller om oskäligt betalas sjukpenning ut längre än 365 dagar.
0 90 180 365
Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmåga för anställda
Gemensam kartläggning med
Arbetsförmedlingen
Efter dag 365
kan sjukpenning
på
Normalnivå eller
på
fortsättningsnivå
beviljas efter
ansökan
Sjuklön
• Dag 2-14, 80 % av lönen
• Dag 15-90, 10 % av lönen
• Sjuklön enligt AB § 28 mom. 9 i upp till 180 dagar
- Om Försäkringskassan drar in sjukpenningen för att
medarbetaren bedöms klara ett annat arbete
- Och medarbetaren inte kan återgå i ordinarie arbete
- Och arbetsgivaren inte är klar med sin rehabiliteringsutredning
Sekretess
• Sekretess gäller för alla som medverkar i rehabiliteringsarbetet
- arbetsgivaren arbetar i enlighet med Sekretesslagen
- fackliga representanter arbetar i enlighet med Lagen om facklig
förtroendemans ställning på arbetsplatsen
- sjukvårdspersonal arbetar i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen
Adato
• Vikten av bra dokumentation
• Fördelar med Adato:
– Dokumentationen är lätt att följa
– Vi behöver inte spara dokumentation på flera ställen
– Det finns mallar som underlättar arbetet i processen
• Det är viktigt att kontinuerligt dokumentera samt avsluta inaktuella
ärenden
Tack för idag