JUBILEUMSTIDSKRIFT FÖR SVERIGES MURNINGS- OCH PUTSENTREPRENÖRFÖRENINGSEPTEMBER 2006

Jubi

leum

40 å

r

HANTVERK MED

I UTVECKLINGTRADITIONER

HANTVERK MED

I UTVECKLINGTRADITIONER

Under efterkrigstiden tog byggandet fart i Sverige. Bostads-bristen var näst intill akut. Även resandet tog fart igen och påGrand Hotel i Stockholm fanns det det stort behov av rum, främst

med tillhörande badrum. Under 1951 och 1952 utformades och byggdes därför två nyavåningar med 67 rum på hotellet. Inredningsarbetet gick under namnet ”Swedish

Modern”.På bilden ovan är ser vi två murare som arbetar på taket till Grand Hotel.

Bilden är tagen den 11 september 1951 och herrarna på bilden heterErik Bengtsson (till vänster) och Nisse Östlund.

2 SPEF 2006

Förr

Året var 1966 då Sveriges Tele-vision sände sin första sänd-ning i färg. Det var också året

då det första exemplaret av det svens-ka stridsflygplanet Saab 37 Viggen vi-sades och den amerikanska bilmodel-len Chevrolet Camaro presenterades.1966 bildades dessutom SPEF. Mil-jonprogrammet som skulle byggabort bostadsbristen var i gång och nä-ringslivets strukturomvandling pågickmed full kraft. Behovet av enbranschförening som kunde stödjahantverksintresset och föra de mindreföretagens talan var stort. Mycket harhänt sedan föreningen bildades, menbehovet av en sammanhållandebranschförening har knappast blivitmindre genom åren. Jag gläds åt denutveckling som skett under dessa 40år, men ser samtidigt fram emot alltvi ska ta itu med inför 50-årsdagen.Någon 40-årskris är definitivt inte isikte.

Den första uppgiften är att skapaen enad röst för de små- och medel-stora specialföretagen. Det gäller bådeför de branschegna frågorna och degenerella småföretagarfrågorna.Byggsektorn dras ofta över en kamtrots att förhållandena är väldigt olika.Ett rättvist regelverk som beaktar desmå företagarnas vardag är mycketviktigt. Utrymmet för en stor admi-nistrativ överbyggnad är begränsat,inte minst inom hantverksyrkena därde flesta företagarna också arbetar ikärnverksamheten.

Nästa uppgift är att positionera demindre företagen inom SverigesByggindustrier. Skillnaderna mellanstora och små företag är viktiga ävenhär. Mindre företag har till exempelsvårare att balansera säsongsvariatio-ner, men det tar avtalen inombyggbranschen inte hänsyn till. Det ärangeläget att få ett avtalsregelverksom är anpassat efter detta, främst förde små företagen som inte har alter-nativa jobb att sätta folk på.

För det tredje måste bransch-

förbunden hitta ett sätt att förhålla sigtill utländsk arbetskraft. För de störreföretagen är det inga problem att tillexempel ha dotterbolag utomlands,men för småföretagaren är situationenannorlunda. Och hur går det medkvalitetssäkring enligt svenska normerom arbetet utförs av utländsk arbets-kraft? Frågorna rycker närmare förvarje dag.

Den fjärde uppgiften är vidare-utbildningen av arbetsledning ochmurare. Den garanterar att medlems-företagen kan konkurrera med kvali-tet och utbildade specialister iställetför med timpriser. SPEF´s ”egna”kurser i mur & puts klass 1 är ochförblir en grundstomme för alla före-tag i branschen. Yrkeskunnandet äroerhört viktigt i vår bransch. Ävenom det kommer fram nya och enklaremetoder finns det en grundkunskapsom bara den som är yrkesutbildadhar.

Slutligen, den femte prioriteradeuppgiften, handlar om hur andra serpå oss. Allmänheten, inte minst ung-domar som står i begrepp att väljayrke, måste bättre förstå SPEF´sarbetsområde. De ska förstå att mur-ning och putsning är breda och in-tressana yrkesområden med en långhistoria. Att det är yrken som ger ut-rymme för kreativitet och utprägladlagkänsla. Det är jätteviktigt att vi kanföra fram våra yrken i positiv dager,för att företagen ska kunna rekryterayrkeskunnig arbetskraft.

Anders DrakesOrdförande

SPEF 2006 3

OMSLAG: Foto: Antina-Maria Hessel

Mur- och putstraditionen på Gotland hålls

vid liv genom duktiga hantverkare som

Daniel Sjöberg (till vänster) och Ronny

Hövling. Sedan början av 1990-talet jobbar

de på Byggnadshyttan på Gotland, en av

SPEF:s senaste medlemmar som med

vördnad restaurerar Gotlands 92 medeltida

kyrkor, ringmuren och ruinerna i Visby.

SPEF JUBILEUMSTIDSSKRIFT GES UT AV SVERIGES MURNINGS- OCH PUTSENTREPRENÖRFÖRENINGBESÖKSADRESS: Storgatan 19 POSTADRESS: Box 5054, 102 42 STOCKHOLMTELEFON: 08-698 58 00 TELEFAX: 08-698 59 00HEMSIDA: www.spef.orgANSVARIG UTGIVARE: Anders Drakes REDAKTÖR: Annica Holmberg PRODUKTION: Burson-MarstellerFORM: Grand CentralTRYCK: Alfaprint 2006

INGEN 40-ÅRS KRIS I SIKTE

Innehåll

418

10

4 EN NY BRANSCHORGANISATION FÖDS

6 SLANGUTRYCK I MUR- OCH PUTSBRANSCHEN

7 HOT OCH MÖJLIGHETER I FRAMTIDEN

8 EN BLICK I BACKSPEGELN

9 SYMASKINSFÖRSÄLJAREN SOM SYNADE BRANSCHEN I SÖMMARNA

10 STOLTA HANTVERKARE MED RÖTTERNA I MEDELTIDEN

14 PUTS PÅ SVENSKA OCH ITALIENSKA

15 MORFARS POJKE

16 VÅR TIDS RÄTTVIKSRALLARE

17 SVERIGES BETONGLADY

18 TRENDIGA FASADER

21 MIKAEL SPANAR ÖVER FASADEN

22 MED PERSONALEN I FOKUS

24 ROMANFIGURER, ÄVENTYR OCH VIN-PROVNING PÅ ÅRSSTÄMMAN 2006

4 SPEF 2006

Året var 1966. I Medborgarhuset i Örebro hade ett antal män samlats, alla med dengemensamma nämnaren att de var verksamma inom mur- och putsindustrin. Ett trettiotalfirmor från hela Sverige fanns representerade och det stod snart klart att trots geografiskaavstånd brottades de i mångt och mycket med samma problem och samma glädjeämnen. Mötetresulterade i instiftandet av en ny branschorganisation för landets mur- och putsentreprenörer.

Startade i bygg-svängen som snick-are i slutet på 60-ta-let. 1976 kom hantill P&P. Släpptevartefter hammarenoch 1990 köpte han

och några kollegor P&P. I den ve-van tog han också sitt första SPEF-uppdrag.

Varför tog du uppdraget?Jag har alltid tyckt att föreningensverksamhet varit till nytta för migsom egenföretagare. Så efter mångaår i styrelsen och med den erfaren-heten i ryggen tackade jag ja närvalberedningen ställde frågan tillmig.

Vad vill du uppnå?Fortsätta arbetet med att förbättravillkoren för specialföretagen inom

mur- och putsbranschen. Och att behålla och förbättrabranschens status, bland annat viautbildning.

Ditt roligaste minne?Mycket har varit roligt genom åren.

Ett roligt minne är när en styrel-seledamot på studieresa i New Yorktog på sig rollen som reseledare ochfrågade en NY-bo ”Can we gothere by underwear?”. I övrigt alla

våra sammankomster med högt itak och mycket skratt.

Råd till ung entreprenör?Att inte blanda ihop den privataekonomin med företagets om det ärmöjligt.

Och att söka sig till SPEF så fortsom möjligt, för att träffa kollegorsom brottas med allt det som duannars kan uppfatta som bara dinaegna problem.

Den 6 maj grundades Svenska Putsentreprenörföreningen, till vardags of-tast kallad för SPEF. Initiativet till den nya branschföreningen togs avErnström & Co och Mosaikbolaget, som var Ernström & Co’s dotterfö-

retag i Örebro. En av förgrundsgestalterna under detta avgörande möte var Ger-hard Hobohm, direktör på Ernström & Co. Det var han som bjöd in till mötetoch han fungerade också som värd vid besöket på Mosaikbolaget och i Ernströmslaboratorium i Örebro. I samma laboratorium demonstrerades även mekaniseradputsning av ingenjörerna Ture Hedström och Lars Erik Wargsjö.

Första styrelsen

En styrelse utsågs för de närmaste tre åren. Ordförande var Allan Olsson i Stock-holm och vice ordförande var Sven Persson från Malmö. Som sekreterare valdesLars Zetterberg från Stockholm och som kassör Stig Björnebro, även han verksami Stockholm. Slutligen valdes Albert Svensson från Kumla till suppleant. Underdetta första möte i Örebro utformades riktlinjerna för SPEF´s verksamhet. Viktigagrundstenar för den nya organisationen var aktuella branschfrågor och informationsamt den tekniska forskningen. Denna stora dag för svenska mur- och putsentre-prenörer avslutades med en festlig middag på Stora Hotellet i Örebro.

Årtal Namn Arbetsplats1966-1972 Allan Olsson Fasadputs Allan Olsson AB1973-1974 Lennart Svensson Göteborgs Puts AB1975-1976 Sven Persson Puts & Kakel AB1977-1980 Olov Säll Byggnads AB Olov Säll- BABOS1981-1988 Lennart Engberg Renova Bygg AB1989-1990 Leif Larsson Byggnads AB Harry Berglund1991-1998 Lennart Engberg Renova Bygg AB1999 Roland Karlsson AB Karlssons Fasadrenovering2000-2004 Tore Korp Murverket i Värmland AB2005- Anders Drakes Puts & Plattsättnings AB

Byggnadsingenjörfrån Skåne. Idagpensionär.

Varför tog duuppdraget?Jag var med och

bildade föreningen och vi roteradeordförandeskapet mellan oss. Det föll sig naturligt så.

Vad ville du uppnå?Jag ville att föreningen skulle geteknisk och ekonomisk rådgivningtill medlemmarna. Vi var ju heltsjälvfinansierade då och behövde ettforum för att utbyta erfarenheter.

Ditt roligaste minne?Vi hade alltid trevliga tillställningartillsammans med våra fruar i sam-

band med styrelsemötena. Det finnsmånga glada ålagillen som vi höllhär hos mig i Åhus. Och så bildadevi Old Chairmans Club!

Råd till ung entreprenör?Ta till dig den erfarenhet som finnsrunt omkring dig och minns att dualdrig blir helt utlärd.

Det räcker inte med att kunna

muraryrket, du måste också kunnaekonomi och administration – detska du ta hjälp med. Ta det lugntoch väx försiktigt. Kom ihåg attpersonalen är din bästa resurs – tahand om dina anställda!

Ordföranden genom tiderna

Anders Drakes

Sven Persson

En ny branschor

Byggnadsingenjöroch tidigare ägareav Göteborgs Fa-sadPuts. Jobbadekvar i styrelsen ettpar år efter att hansålt sitt företag.

Pensionär på heltid sedan år 2000.

Varför tog du uppdraget?Jag var visserligen ganska ny i för-eningen men tyckte där fanns enfin anda. Allan Olsson som varordförande ville avgå och det varinte så många som var beredda attställa upp. Då föll det sig naturligtför mig.

Vad ville du uppnå?Jag hade två hjärtefrågor. Den enagällde utbildningen av föreningensmedlemmar och deras anställda.Där gjorde vi mycket. Den andragällde att förbättra det tekniskasamarbetet med våra leverantörer.Det var också en viktig SPEF-upp-gift.

Ditt roligaste minne?Det har varit så många, jag vetinte vilket som är det roligaste.

SPEF 2006 5

Byggnadsingenjörfrån Karlstad somaldrig lagt två ste-nar bredvid va-randra. Drogigång en mur- ochputsfirma 1992

som han lämnade 2006. Idag tarhan uppdrag för sitt gamla företagoch jobbar ungefär halvtid meddet. Expert på Ekshäringar.

Varför tog du uppdraget?För att hjälpa föreningen.

Vad ville du uppnå?Parollen var medlemsnytta. Kon-

kret handlade det om att få för-eningens ekonomi i balans och attföreningen skulle kunna hjälpasina medlemmar. Vi jobbade t exfram anbudsbilagor och mätreglersom varit till bra hjälp i det var-dagliga arbetet.

Ditt roligaste minne?Det är roligt hela tiden. Roligastvar kanske att vi fick skriften "Rättmurat och putsat" klar.

Råd till ung entreprenör?Gå med i SPEF och jobba för för-eningen. Då lär du dig mycket avdina kollegor och konkurrenter.

Civilingenjör somhar deltagit iSPEF´s styrelsear-bete under 19 år,varav 16 år somdess ordförande.Första kontakten

med SPEF togs 1978 då hansbyggföretag, Renova Bygg AB,köpte ett dotterbolag som blandannat hade putsarbeten som specia-litet och var medlem i SPEF. 1980valdes Lennart Engberg till supple-ant i SPEF´s styrelse och året däref-ter tillträdde han som nyvald ord-förande. Ett ordförandeskap somhan axlade fram till 1988. Efter treår valdes han åter till styrelseordfö-rande och kom då att verka somordförande fram till 1998.

Varför tog du uppdraget?Min första kontakt med SPEF varpå årsstämman i Malmö 1979. Viden internationell murverkskonfe-rens i Washington i oktober 1979träffade jag ordföranden Olov Sälloch de båda tidigare ordförandenai föreningen Sven Persson ochLennart Svensson, som delgav migsina positiva erfarenheter av SPEF.Jag valdes till suppleant på stäm-man i maj 1980. Under en godmiddag med valberedningens leda-möter före 1981 års stämma över-

talades jag att ställa upp som kandi-dat till ordförandeposten i SPEF.

Vad ville du uppnå? Det fanns flera områden som jagansåg viktiga för SPEF att engagerasig i.

Några av de viktigaste områdenavar: 1) Vidareutbildning av medlemsfö-retagens anställda

Det var självklart för mig, mednågra års erfarenhet som utbildarevid LTH, att intensifiera SPEF´ssatsningarna på utbildning för ökadkompetens hos företagsledarna ochandra anställda i medlemsföreta-gen. Kursverksamhet blev därför enviktig del under framförallt minförsta period som ordförande medveckokurser inom bland annat om-rådena Entreprenadjuridik, Mark-nadsföring, Ekonomistyrning ochPersonligt ledarskap.

2) Marknadsföring av SPEFEn viktig uppgift för SPEF´s styrel-ser under årens lopp har varit attsprida kunskap om föreningen.1990-91 genomfördes en omfat-tande marknadskampanj riktad tillbeställare, konsulter, arkitektersamt myndigheter. Kampanjenmedförde på olika sätt ett ökat in-

tresse för föreningen och dess verk-samhet. En positiv effekt var attnågra beställare i sina anbudsun-derlag började införa bestämmelserom att entreprenörer för mur- ellerputsningsarbeten skulle vara anslut-na till SPEF.

En ständigt återkommande frågavar hur SPEF skulle kunna öka sittmedlemsantal. En undersökningsom utfördes i samband med mark-nadsföringskampanjen visade att70-80 företag kunde betraktas somspecialistföretag inom mur-ochputsningsområdet och därför var”meriterade” att tillhöra förening-en. Att intresset bland dessa före-tag var svalt berodde säkert dels påatt SPEF´s krav för medlemskapansågs för höga, dels på att man if-rågasatte vad man kunde uppnå ge-nom ett medlemskap. Kravet på attman också skulle vara medlem iByggförbundet för att vinna med-lemskap i SPEF utgjorde hinder förflera intresserade företag. Eftermånga diskussioner i styrelsen ochpå årsstämmor bestämdes 1997 attdetta krav skulle tas bort. Därefterhar antalet nya medlemmar ökatoch SPEF kan glädjande nog idaganses vara en landsomfattande för-ening för de mest framgångsrikaspecialistföretagen inom mur- ochputsningsområdet.

3) Utvecklingsarbete inom mur-och putsningsområdetGenom tekniska kommitténs ochenskilda medlemsföretags närasamarbete med de företag som till-verkar och levererar material, ma-skiner och annan utrustning harSPEF fått möjlighet att påverka ut-vecklingen av nya produkter. Dethar varit viktigt, liksom SPEF´s del-tagande i olika kommittéer och ar-betsgrupper i branschen.

Ditt roligaste minne?Samvaron med kolleger under ge-mytliga former har gett mig mångafina minnen, men att plocka ut nå-got av dem som det roligaste ochåterberätta det är omöjligt.

Råd till ung entreprenör? 1) Var ärlig i din affärsverksamhet.

2) Inse att nöjda kunder är denbästa reklam för ditt företag. Strävaefter att göra perfekta jobb. Omdet någon gång misslyckas och fe-let är ditt företags – rätta till feletutan dröjsmål och utan kostnad fördin kund.

3) Satsa på vidareutbildning avdina anställda inklusive dig själv.

Lennart Engberg

Tore Korp

ganisation födsLennart Svensson

Slanguttryck i branschen

6 SPEF 2006

Slang Det samma som

bom hålighet – ej fast putsbondmurning inte så nogaelefantbajs dåligt brukfuts 2 fogar över varandrafutt matserveringfåglar på snöret tafs på mursnöretgiljotin redskap att kapa tegel medkadäscha skånskakastrull blandareknekt vinkel vid käpp uppställningkupa bod

Slang Det samma som

köttsida baksida tegellöp-kopp-rullskift olika murnings-alternativmas kanits elementpenselmura skruv sakna ett skift vid murningmursmäcka kvinna som bär tegel och brukmyrgång ytliga sandkorn vid putspadda murslevpettring ½-sten eller lärlingpirra tegelkärrarissle sålla sandrulle hinkrunka röra om i bruketslevdräng murareslonkan slangensluring smörja slangensnut kanitsstjärtlapp hörn förstärkning

sudda filta tunnputssvärd långt slipstål

tegeltravare muraretrekis ¾-sten

vattskramling putsutförande

SPEF 2006 7

SPEF’s årsstämmor 1968–2006

År: Ort: Hotell:1968 Jönköping1969 Stockholm1970 Stockholm1971 Stockholm1972 Stockholm1973 Stockholm1974 Malmö Hotell St Jörgen 1975 Stockholm1976 Stockholm1977 Göteborg Hotell Opalen1978 Malmö Restaurang Översten1979 Malmö Hotell Kronprinsen1980 Göteborg Hotell Norge1981 Stockholm Hotell Birger Jarl1982 Stockholm Byggförbundet1983 Jönköping Hotell Portalen1984 Helsingborg Nordv. Skånes Byggförening1985 Gävle Sara Hotell Winn1986 Göteborg Park Avenue Hotell1987 Uppsala Sara Hotell Gillet1988 Eskilstuna Sara Hotell Eskilstuna

År: Ort: Hotell:1989 Malmö SAS Royal Hotell1989 Stockholm Byggentreprenörerna (extra stämma)1990 Karlstad Hotell Gustaf Fröding1991 Ronneby Ronneby Brunn1992 Skövde Knistad Herrgård1993 Halmstad Hotell Tylösand1994 Åtvidaberg Hotell Stallet1995 Göteborg Sheraton Hotell1996 Västerås Plaza Hotell1997 Linköping Frimurarehotellet (extra stämma)1997 Helsingborg Marina Plaza1998 Öland Sunwing Ekerum1999 Halmstad Hotell Hallandia2000 Skövde First Resort Billingehus2001 Kalmar Hotell Witt2002 Stockholm Grand Hotel Saltsjöbaden2003 Varberg Varberg Stadshotell & Asian Spa 2004 Ystad Hotell Saltsjöbaden, Ystad2005 Norrköping Elite Grand Hotell2006 Skövde Knistad Herrgård

SPEF-logotypen är snudd på ettkvalitetsmärke som garanterar attde anslutna medlemsföretagenutför arbeten av hög kvalitet. Kvalitet är A och O för hant-verksföretag som lever på sitt yr-keskunnande, men samtidigt me-nar Bengt Flyman som är”hedersleverantör” i SPEF attdet finns en risk i att helt fokuse-ra på hantverket och därmedglömma bort administrativa upp-gifter och personalfrågor.

Under början av 1980-talet arbetadeBengt Flyman som divisionschef påErnströmgruppen. Ernströmgruppen var

ett familjeföretag som startades 1917. 1923 blevfamiljen Hobohm delägare i Ernström. GerhardHobohm var mannen som startade SPEF ochgenom honom kom Bengt Flyman därför tidigt ikontakt med SPEF. I dag är Bengt Flyman pensio-när sedan två år tillbaka, men han har fortfarandeett starkt intresse för SPEF´s frågor och mångatankar kring vad som kan göras för att ytterligarestärka medlemsföretagens förutsättningar attlyckas under det nya seklet som nu har inletts.

Brinner för hantverket

Till skillnad från många andra i SPEF är BengtFlyman inte utbildad hantverkare, utan han äristället handelsstudent med universitetsutbildning.1963 började han som innesäljare på Cementa iMalmö och det blev språngbrädan in i bygg-branschen. Den bakgrunden ger honom en delvis

annan syn på de framtida utmaningar som nuligger för fötterna på SPEF´s medlemsföretag.

– Det största framtidsproblemet är att mångachefer inte tänker företagsanpassat. De brinner förhantverket som de många gånger har lärt sigsedan unga år av sina egna föräldrar, men desaknar en grundläggande utbildning i hur de skaleda ett företag, påpekar Bengt Flyman.

Rekryteringsproblematik

Omvärlden förändras och konkurrensen hårdnar.Anpassning och vidareutveckling är lösenord förde företag som kommer att lyckas. Samtidigt häv-dar Bengt Flyman att det är viktigt att tillvaratagammal erfarenhet och ta med denna kunskap in i2000-talet.

– Vi måste ta vara på de gamla medarbetarnasyrkeskunskaper så att de inte går förlorade med allny teknik, påpekar Bengt Flyman.

Här tycker han att SPEF har en viktig funktionatt fylla. Ett förslag är att tillsätta en grupp, medbåde leverantörer och entreprenörer, som arbetarmed dessa frågor. Parallellt med utmaningen attinte förlora de äldre medarbetarnas kunskaperfinns det växande rekryteringsbehovet.

– Vi måste ta tag i nyrekryteringen av ungdo-mar. Ålderskurvan är mycket skrämmande. Det äroerhört viktigt att vi får in ny arbetskraft i ett ske-de när det fortfarande finns äldre medarbetarekvar, säger Bengt Flyman.

Viktig sammanhållning

Enligt Bengt Flyman är sammanhållningen inomföreningen en av de absolut främsta fördelarnamed SPEF och också en av de viktigaste funktio-nerna i framtiden. Många av medlemsföretagen ärmindre företag och det är viktigt att de har en ge-mensam röst som kan föra fram deras åsikter ochkämpa för deras frågor. Tillsammans blir de starka.

– Samarbetet inom föreningen har utvecklatsmycket bra under åren, konstaterar Bengt Flyman.

Men det som är bra kan bli ännu bättre, och

det finns ingen anledning att slå sig till ro och slu-ta arbeta för en starkare sammanhållning inomföreningen. Bengt Flyman har tänkt en hel del påhur föreningen kan vidareutvecklas.

– Jag tycker att vi ska utveckla det goda samar-betet ytterligare. Man kan till exempel titta ige-nom produkterna och utveckla produktegenska-perna och användningsteknik gemensamt.

Specialiserade entreprenörer

De senaste 40 årens samhälls- och yrkesutvecklinghar givetvis satt sina spår och mycket har hänt sedanBengt Flymans chef tog initiativet till en branschfö-rening för Sveriges mur-och putsentreprenörer.

– Det har skett förändringar inom såväl leveran-törs- som entreprenörsledet. Idag finns det färreföretag i leverantörsledet. De stora företagen kö-per upp de mindre. När jag tittar på entreprenö-rerna tycker jag att det har blivit en mer uttaladspecialisering av arbetsuppgifter. Och det är nogen helt riktig utveckling, för jag tror att specialist-kunskap är framgångsfaktorn idag, säger BengtFlyman.

Uppfylla kraven

Han påpekar också att föreningen har gjort ett ena-stående arbete under de 40 år som passerat sedanstarten och att SPEF idag är näst intill ett varumär-ke som de flesta känner till. Föreningens möjlighe-ter att växa ännu mer och bli ännu starkare är stora,men den luttrade ekonomen kalkylerar som vanligtmed riskerna och höjer ett varnande finger.

– Det är viktigt att dom är observanta när domtar in nya medlemmar och aldrig tummar påkraven. Alla företag som ansluts som medlemmarmåste uppfylla de krav som specificeras i medlems-stadgarna. Medlemsantalet ska inte öka för att detger mer pengar i kassan eller för att det ser bra ut imedlemsmatrikeln utan för att fler och fler företagser fördelarna i att vara med i en stark föreningsom symboliserar hög kvalitet, avslutar BengtFlyman samtalet.

HOT OCH MÖJLIGHETER I FRAMTIDEN

8 SPEF 2006

Det finns mycket annat som är viktigt förLars-Erik Wargsjö idag. Som att få till-räckligt med tid för barn och barnbarn.

Föreningslivet i Örebro på vintrarna. Golf-rundorna som är ett bra sätt att hålla kroppen itrim. Och så ett och annat samtal med aktivaputsentreprenörer som vill få råd från en veteran.

Av de gamla kamraterna i SPEF finns fortfa-rande några kvar även om de sällan träffas. Lars-Erik Wargsjö nämner Sven ”Puts” Persson frånMalmö och Lennart Svensson. Allan Olsson frånStockholm och Albert Svensson från Kumla somvar andra goda vänner som tyvärr inte finns ilivet längre.

Garanterad kvalitet

När SPEF bildades arbetade Lars-Erik Wargsjömed produktutveckling på Ernström & Co iÖrebro, som var en av landets två stora putsle-verantörer. Ernströms specialprodukt var serpo-nitputsen och konkurrenten Stråbruken i Stock-holm arbetade med terracitputs. GerhardHobom som var VD på Ernström var med och

grundade SPEF och han såg föreningen som ettbra sätt att öka marknadsandelen för mur- ochputsarbeten. Kvaliteten skulle kunna garanterashela vägen från bruk till färdigt arbete.

Viktigt samspel

De första medlemsföretagen kom också frånErnströms kundkrets, men redan efter en tidbreddades föreningen till att även inkludera ter-racitföretagen. Sedan blev det en snabb med-lemsökning. Det var de små företagen som oftagrundats av en entreprenör som kom från mu-rarsidan. Där gick företagen ofta i arv. Och detvar de lite större fasadföretagen som ofta grun-dats av byggnadsingenjörer. Själva idén, att sam-la både materialtillverkare och byggföretag isamma förening, är särskilt viktigt inom dennadel av byggindsutrin menar Lars-Erik Wargsjö.

– Ska ett putsjobb bli bra gjort handlar detom ett samspel mellan material, teknik och utfö-rande. Allt det här måste haka i varandra för attresultatet ska bli rätt, påpekar Lars-Erik Wargsjö.

Föreningen kom därför att spela en viktig

roll, både för att bibehålla hög kompetens imedlemsföretagen och för att utveckla samarbe-tet med materialsidan, oavsett om det handladeom lättbetong, kalksand eller tegel. Verksamhe-ten breddades när SPEF också startade ett egetkonsultföretag som Lars-Erik Wargsjö basadeför i några år innan han gick tillbaka till Ern-ströms. Idag anser Lars-Erik Wargsjö att SPEFär viktig både för medlemsföretagen, förmaterialutvecklarna och för slutkunden som fåren trygghet genom att vända sig till yrkeskun-nigt folk. Han påpekar att det finns mycket kun-skap i branschen både när det gäller att bygganytt och för underhåll och renovering.

Tiden stora utmaningen

Den stora utmaningen är att få tiden att räckatill. Antingen man är aktiv pensionär eller kvar iyrkeslivet är tiden en bristvara, tycker Lars ErikWargsjö. Ett bra hantverk måste få ta sin tid.Det mår både byggnaden och putsföretaget bästav.

Lars-Erik Wargsjö har just kommit tillbaka från morgondoppet i Vejbystrand. Havetligger som en spegel och ännu en varm dag har tagit sin början. Om några dagar fyllerLars-Erik Wargsjö som blev en av de första medlemmarna i SPEF 80 år. Nu känns tidenmed föreningen avlägsen, men det betyder inte att den är bortglömd.

EN BLICK I BACKSPEGELN

SPEF är viktig både för medlemsföretagen, för materialutvecklarna och för slutkunden som får en trygghet

genom att vända sig till yrkeskunnigt folk.

Ska ett putsjobb bli bra gjort handlar det om ett samspel mellan material,

teknik och utförande.

SPEF 2006 9

– Det var sent sextiotal. Jag sålde symaskiner ochvisste ingenting om puts och byggen. På den tidenvar jag förlovad med en flicka i Halmstad, minnsPeter af Klercker.

Första gången han var hemma hos blivandesvärmor kom de att tala om hennes planer på attmåla om huset. Hon visade en bild på ett vackertrödrosa putshus som hon sett i ”House and Gar-den”.

– Jag ville göra ett gott intryck och lovade attåtminstone ta reda på hur man kunde skaffa färgentill en omfärgning, säger Peter af Klerckermed ett skratt. Jag kontaktade det engels-ka företaget som sålde putsfärgen. Dehade ingen representant i Sverige, menhade inlett diskussioner med en man somfunderade på att sälja deras produkter.Det här var ju långt innan man beställdeprodukter på nätet från jordens alla hörnså svärmor fick ge sig till tåls.

Kompanjoner

Något år senare var både flickan i Halm-stad, hennes mamma och huset historiaför Peter af Klercker. Men då får han ettsamtal från mannen som tänkt bli svenskrepresentant för den engelska färgföreta-get. Kanske hade han tänkt placera enförsta order, men samtalet slutade medatt de båda herrarna blir kompanjoner iett 5000-kronors bolag som skulle intro-ducera putsfärg på den svenska markna-den.

– Vi såg optimistiskt på framtiden, ef-tersom de flesta putshus i Sverige var gråoch enligt vår mening kunde behöva enuppfräschning. Vår kunskap var begrän-sad men självtilliten var det inget fel på,berättar Peter af Klercker.

Två år senare hade de inte sålt särskiltmycket och de insåg båda att företagetvar för litet för att rymma två. Det slutade med attPeter af Klercker köpte ut sin kompanjon för 2500 kronor.

Mycket att lära

Kanske var det ödet som gjorde att Peter afKlercker bestämde sig för att åka upp till Åre1972. SPEF skulle ha årsmöte och hade bjudit inett antal leverantörer som fick berätta om sinaprodukter, varav Peter af Klercker var en av de in-

bjudna. Han tänker tillbaka på resan till Åre medstor glädje:

– Jag hoppades kunna placera några order påmin plastfärg och tyckte också att några dagarsskidåkning kunde sitta bra. Den resan var grundentill min framgång!

Det är inte svårt att förstå att resan till Åre bleven av milstolparna i Peter af Klerckers karriär.

– För första gången fick jag verkligen träffa folksom visste något om den bransch som jag fuskat i.Jag fick lära mig att plastfärger till exempel inte är

särskilt lämpliga på putsade ytor och att ingen färgi världen kan rätta till problem i underlaget. Attvackra bilder är en sak, men vardagligt slitage enhelt annan. Jag fick träffa tuffa yrkesmän och en-treprenörer. Många traditionalister men också så-dana som utifrån en professionell kunskap var be-redda att tänka nytt, berättar Peter af Klercker.

De få dagarna i Åre under SPEF´s årsmöte gavmycket lärdomar och många viktiga kontakter. Degav också många vänner! För Peter af Klerckers

del gav dagarna framförallt en djup respekt förmaterialen han arbetade med och för kunskapen iett av världens äldsta yrken. Respekten för mate-rialen och yrket har han fortfarande kvar och eftersnart 40 år i branschen känner han att han harmycket att lära.

”Putsgreven”

Åreresan blev startpunkten för Peter af Klercker,bort från plasten till färger som andades och somutgick från putsens tradition.

– Jag hade kvar hela min ungdomligaentusiasm men hade fått lära mig att lyss-na på dem som kunde hantverket, förkla-rar Peter af Klercker. Den insikten var vik-tig för att mitt företag som vi stolt döpttill Skandinaviska Byggprodukter, SKB, såsmåningom kunde växa in i sitt namn ochjag började allmänt kallas för ”putsgre-ven”.

År 2000 valde Peter af Klercker att säl-ja företaget, Skandinaviska Byggproduk-ter, till Beijer Byggmaterial. När företagetsåldes omsatte de 40 miljoner i egnaframtagna produkter, allt från kalkfärg tilltilläggsisolering med puts. Idag ansvararhan för Beijers byggmaterial filial i Göte-borg.

Fantastiska stadsmiljöer

Peter af Klercker önskar att fler i byggsek-torn fick ta del av den kunskap som finnsinom SPEF. Han är övertygad om attmånga byggfel då skulle kunna undvikas.

– Visste arkitekterna mer om muratoch putsat byggande skulle vi också nådithän att väggen anpassades efter putsensegenskaper istället för tvärtom, konstate-rar Peter af Klercker.

Samtidigt poängterar han att det harhänt mycket inom mur- och putsområdet.

Han framhåller också att duktiga stadsarkitekter ärkunniga beställare som med känsla sätter färg påbyggnader runt hela landet. Tillsammans medSPEF´s medlemmar och det ansvar de känner förputstraditionen hos varje hus han vi fått fantastiskastadsmiljöer, enligt Peter af Klercker.

Och huset i Halmstad då, hur gick det meddet?

– Vackert kalkmålat, slutar Peter af Klerckermed ett skratt.

Symaskinsförsäljaren somsynade branschen i sömmarnaEn varm sommardag i juni pratar vi med Peter af Klercker. Det blir ettsamtal som handlar om hur han lämnade symaskinsbranschen för att börjasälja puts åt Texcoat. Men det är lika mycket ett samtal om gammal kärlek,gamla husdrömmar och tillvaratagandet av gammal erfarenhet.

Peter af Klercker, ”putsgreven”, lämnade symaskinerna för att satsa helhjärtat påmur- och putsbranschen.

Håkan Lindkvist, chef för Byggnadshyttanpå Gotland, berättar att man i styrelsenhar pratat länge om ett medlemskap i

SPEF och att man ser en hel del fördelar i detta. – Vi tycker det är naturligt att vi är med, säger

han. Dels är det trevligt att träffa branschfolk somjobbar med samma hantverk, och dels lär man avvarandra och får utbyte av kollegornas kunskaper,även vi som sysslar med traditionella saker. Samti-digt arbetar vi med utveckling, och SPEF har kur-ser och utbildningar som är intressanta för oss.Också ur marknadsföringssynpunkt är det bra attvara med i en branschförening, där det samlas folksom har sin yrkesstolthet och kan jobbet.

Håkan Lindkvist själv är byggnadsingenjör ibotten och har tidigare varit verksam i olika funk-tioner hos entreprenadföretag i Skåne, bland an-nat som arbetschef hos JM Byggnads. Som VD för mur- och putsspecialistföretaget Pukab i Mal-mö slöt han för länge sedan bekantskap medSPEF. Sin nuvarande tjänst tillträdde han våren1997, och sedan dess bär han också den exklusivatiteln hyttmästare.

Ringmuren i fara

Byggnadshyttan på Gotland började sin verksam-het 1986. Hyttan är en stiftelse och grundarna varRiksantikvarieämbetet, Samfälligheten Gotlands

kyrkor, Länsmuseet på Gotland och Gotlandskommun. Avsikten var att på Gotland utveckla ett företag med inriktning på att vårda och under-hålla kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Sedansnart tjugo år bedriver hyttan framgångsrikt bygg-nadsverksamhet och utför underhålls- och restau-reringsarbeten på medeltida byggnader och bygg-nadsverk.

Tankarna går osökt till ringmuren, Nordensstörsta medeltida byggnadsverk, som liksomVisbys ruiner farit mycket illa av tidens tand, för-surning av luften och felaktiga lagningar underförra seklet. Restaureringen av muren påbörjades i början av 1990-talet av Byggnadshyttan i

10 SPEF 2006

En av SPEF’s senaste medlemar, Byggnadshyttan på Gotland, har sitt kontor i GamlaResidenset, ett knuttimrat 1600-talshus invid Donners plats i Visby innerstad. Huset ärbyggnadsminnesförklarat, och vad passar bättre för en verksamhet vars främsta uppgiftär att vårda kulturhistoriska byggnader och att bevara gamla hantverkstraditioner.

Stolta hantverkare med

Ringmuren från medeltiden är en symbol för den starka hantverkstradition som murare och putsare fört vidare genom generationerna fram till vår tid. Daniel Sjöberg (till vänster), Ronny Hövling (mitten) och Putte Ekengren har ingenting emot att posera framför Gotlands forna stolthet som skyddade den rika Hansastaden från oönskade gäster. Att bevara ringmuren ochkyrkruinerna i Visby ingår i Byggnadshyttans ansvarsfyllda verksamhet.

SPEF 2006 11

samarbete med Riksantikvarieämbetet. Mångaminns säkert Rädda ringmuren-projektet som ge-nomfördes med hjälp av AMS-resurser och insam-lade medel.

– Det ingår i vår stiftelses uppdrag att värna ochvårda Visby kyrkor och ringmuren, men på grund

av penningbrist ligger underhållet av ringmurenlite för fäfot, säger Håkan Lindkvist aningen kri-tiskt. Det är synd för den behöver verkligen un-derhåll.

Medeltidskyrkor i gott skick

Desto bättre mår Gotlands 92 medeltida kyrkor.De har totalt aldrig varit i så pass bra skick somidag, i alla fall inte sedan de byggdes under Han-satiden, och detta är framför allt Byggnadshyttansförtjänst.

– Innan hyttan startade sin verksamhet restau-rerades Gotlands medeltida kyrkor allteftersom ge-nom AMS försorg, berättar Håkan Lindkvist.Man gjorde ett bra jobb, men det fanns ingenstruktur i verksamheten. På den tiden var det varjeförsamling för sig som skötte sin kyrka, så som detfortfarande är på fastlandet.

1984 började en enda samfällighet, Samfällig-heten Gotlands kyrkor, sin verksamhet. Två år se-nare bildades hyttan med Samfälligheten som storbeställarorganisation.

– Hyttan finansierades genom kyrkoskatt; frånvarje kyrkoskattekrona avsatte man 15 öre, ochdet är det vi bidrar med här på ön för att bevaravåra medeltida kyrkor. Staten gick in med likamycket pengar i kyrkobyggnadsbidrag och tredjedelen finansierades av Svenska kyrkan centralt ge-nom Kyrkofonden, så det blev ganska mycketpengar till slut, upplyser Håkan Lindkvist.

Av de drygt etthundra kyrkorestaureringar,uppdelade i yttre och inre samt tornfasader och

värmesystem, som samfälligheten låtit göra underhyttans tid, har Byggnadshyttan utfört drygt sjut-tio.

Byggnadshyttan sysselsätter idag ett tjugotalpersoner, de flesta bygghantverkare. Bland de an-ställda finns två konservatorer. Verksamheten påplats leds av två arbetsledare. En av dem liksom enav hantverkarna har gått Högskolan på GotlandsByggnadsvårdsutbildning.

Den andre är Putte Ekengren som har varitmed från början. Hans tvåmannaföretag anlitadesav AMS för att utföra kyrkorestaurationer, och ef-ter bildandet av Byggnadshyttan fortsatte PutteEkengren där som hantverkare. 1989 avanceradehan till arbetsledare under dåvarande hyttmästarenOlle Johnsson. Under åren som gått har han lagthanden om alla 92 medeltida kyrkor, dessutomringmuren och ruinerna i Visby.

Öns bondbyggare

Som arbetsledare har Putte Ekengren ansvar fören handfull medeltidskyrkor om året, vilket med-för en hel del resande, särskilt under högsäsongenunder juli och augusti. Håkan Lindkvist och PutteEkengren nyttjar frukostrasten till att gå igenomen del ritningar för ett nytt projekt.

Sedan är det dags för att ge sig i väg till södraGotland och ett av Putte Ekengrens projekt.

– I grunden är jag "bondbyggare" som mångabyggare här på ön. Vi är lika mycket snickare sommurare och putsare, kan allt från att lägga grun-den till att fixa skorstenstoppen, förklarar Putte

rötterna i medeltiden

KALKBROTT OCH KALKBRÄNNING

I Gotlands typiskt karga hedlandskap ligger Heinum med Byggnadshyttans egetkalkbrott och tillhörande antik brännugn. Cirka 100 ton kalk tillverkas om året, bero-ende på efterfrågan. Efter sprängning handsorteras kalkstenen och skiktas i ugnensom rymmer 15 kubikmeter. Ugnen eldas på gammaldags vis med tallved. Efter tredygn är kalken färdigbränd och transporteras till hyttans rymliga förråd utanför Vis-by. Där släcks kalkstenen och hälls i så kallade gravar där den får ligga och mogna imellan ett och två år. Sedan är den klar för att användas som bas för båda kalkmål-ning, murning och putsning.

Hink medkalkpasta.

Kalkpastanhar en smör-

liknande kon-sistens.

Brännugnen i Heinum. Kalkbrott i Heinum.

Arbetet med Samfälligheten som beställare har fördelar, anser Håkan Lindkvist, som sedan 1997 leder verksamhetenför Byggnadshyttan på Gotland. Kyrkorestaureringarna är inteutsatta för tidspress, utan får ta den tid de behöver för attresultatet ska bli bra.

Putte Ekengren har varit med på Byggnadshyttan sedan verksamheten startade i mitten på 1980-talet och hunnit ta handen om samtliga 92 medeltida kyrkor på ön. Även på andrasidan vattnet, runt Stockholm, har man fått upp ögonen för hyttans verksamhet och tarvara på dess kunnande, berättar han stolt.

12 SPEF 2006

Ekengren, när vi sitter i en av hyttans lätta lastbilarpå väg mot Linde strax utanför Hemse.

Linde kyrka får ansiktslyftning

Putte Ekengren är, precis som de övriga anställdapå Byggnadshyttan, stolt över att få ta hand omöns kulturarv. Det är lika mycket känslan av attvärna om de gamla byggnaderna som att bevaratraditionella hantverksmetoder och byggmaterialsom är drivkraften i jobbet, säger han.

Linde kyrka byggdes under 1100-talet, samti-digt som de flesta andra medeltida kyrkorna, likapå sitt sätt, samtidigt som var och en av dem harsin egen charm. Senast renoverades den under 1970-talet, men under förra hösten var det dagsför en ny ansiktslyftning. Då började hantverkarnafrån Byggnadshyttan med den alltid jobbigaste

och tyngsta delen i varje projekt, nämligen byg-gandet av invändiga och utvändiga ställningar.Under vintern kalkmålades valv och innerväggaroch målningarna konserverades.

Och nu, under de varma sommarmånaderna, ärdet ytterfasadens tur. Renoveringen genomförs avett lag på tre murare som får understöd av enpraktikant från Högskolan på Gotlands Byggnads-vårdsutbildning.

I det platta landskapet syns Linde kyrkans tornpå långt håll. När vi öppnar bildörren möts vi aven flock ystra kalvar, och doften av landsbygdenkänns också högst uppe vid tornet, dit vi tagit ossmed bygghissen. Kyrkan är 36 meter hög, ställ-ningen på elva våningar når till 22 meters höjd.

– Nedanför tornet är fasadrenoveringen klaroch väggarna lyser bländande vitt i det gassande

solskenet. Mycket arbete ligger bakom. Den ska-dade putsen har knackats bort och därefter hög-trycktvättades fasaderna.

Längre ner på ställningen slår två av hantverkar-na kalkbruk i de större ihåligheterna i väggen medhjälp av kakelslevar. När ytstockningen är klar ärdet dags för ytputsen som läggs på med hjälp avtungsleven. Där den gamla putsen är bra går manrunt och tätar ordentligt i kanterna.

Just efterbearbetningen kräver ett gott hant-verkligt öga och yrkeskunnighet. Det är viktigt attinvänta exakt rätt tidpunkt.

– Det är inga gröngölingar som gör det härjobbet, utan det krävs en viss känsla, säger PutteEkengren. I motsats till kalkcementbruk somsprutas på moderna fasader måste vi som använderrent kalkbruk invänta att putsen har torkat en viss

Ann-Sofie Svensson bevisar att även tjejer kan konsten att slåpå kalkbruk med hjälp av kakelsleven. Hon är praktikant påByggnadshyttan, efter att ha gått en utbildning iByggnadsvård vid Högskolan på Gotland.

Restaureringen av kyrkfasader sker i olika steg. Här ska Thomas Johansson just sätta igång med ytstockningen avväggen.

SPEF 2006 13

tid innan vi kan bearbeta fasaden. Vi har gjort våramisstag och lärt oss av dem…

Linde kyrka är den tredje i raden där Byggnads-hyttan testar en ny metod för ytputs. Den har ta-gits fram av Kristin Balksten som doktorerar i äm-net ”Beständig puts på murverk”.

– Normalt lägger vi på ett betydligt tjockare la-ger av bruk, förklarar Putte Ekengren. Men på dehögre delarna av tornen är fasaden utsatt för väderoch vind, och efter hand lossnar putsen. Så har detalltid varit. Nu testar vi att lägga på bruket med entjocklek av högst fem millimeter, ett väldigt starktoch fett bruk som vi blandar ett-ett i stället förett-två eller tre.

Putsarna Daniel Sjöberg och Ronny Hövlingstortrivs med sitt arbete på Byggnadshyttan. Dehar varit med i tolv år nu, kan sitt jobb och är hyt-

tans värdefullaste resurs. Kamratskapet är gott,sammanhållningen stor och perso-nalomsättningen låg. Det somkrävs för att vara duktig är rätt in-ställning, intresse för det traditio-nella, känsla för äldre byggnader,självständighet men samtidigt re-spekt – ibland är det bättre att frå-ga en gång för mycket eftersomman kan vålla stor skada när detblir fel.

Hög status på gammalt hantverk

– Det vi är bättre på än våra kolle-gor på medeltiden är att vi kanutgå från ursprungsmaterial ochtillföra moderna kunskaper. Det

kan man göra även om man jobbar i en verksam-het med gamla hantverk som vi är inriktade på. Statusen på vårthantverk och dess betydelse harökat och ligger idag på en väldigthög nivå, säger Håkan Lindkvist.

– Vi ser nu med spänning framemot det erfarenhetsutbyte vikommer att ha genom vårt med-lemskap med SPEF. Dels kan visprida information från vår verk-samhet, dels kan vi utveckla vårtsätt att jobba genom nya kunska-per, bland annat tack vare dekurser och utbildningar somföreningen tillhandahåller.

Antina-Maria Hessel

Linde kyrka tillhör de medeltida kyrkor på Gotland som får ett rejält ansiktslyft. En ny metod med ett ytputs av extrafett bruk ska förbättra fasadens hållbarhet genom påfrestningar från väder och vind i de övre delarna av tornet.

Under medeltidsveckan i Visby firasden tid som gått. Byggnadshyttanpå Gottland kombinerar gamla tra-ditioner och ursprungsmaterial medmoderna kunskaper.

14 SPEF 2006

Gino Carinci och Åby Fasad har varit medlem i SPEF sedan 1990. Företaget, somgrundades 1976, ligger i Norrköping och sysselsätter idag ett 30-tal medarbetaresom jobbar i hela Mellansverige. Gino Carinci har varit engagerad i SPEF´s styrel-se och inköpskommitté i elva år och har fungerat som vice ordförande i fem.

PUTS PÅ SVENSKAOCH ITALIENSKA

Gino Carinci låter som vilken östgöte somhelst, men är av italienskt ursprung. Lik-som så många av andra av SPEF`s med-

lemmar har han också muraryrket i släkten. Bådepappa och farbror kom till Sverige i samband med1950-talets arbetskraftsinvandring och har jobbati branschen.

Garantera återväxten

I Italien arbetar man med puts och fasader på ettnågot annorlunda sätt än i Sverige. En italienskputsarbetare är van att göra stuckaturer både inte-riört och exteriört och får också utbildning i detredan i yrkesskolan.

– Takrosen i plast ser vi till exempel mer i Itali-en än i Sverige, berättar Gino Carinci.

Gino Carinci ser gärna ett närmare samarbetemellan företagen och den svenska yrkesskolan ochgillar att ha ungdomar på praktikplatser. Det ärett sätt att garantera återväxten i yrket och attöverföra ett konkret och praktiskt kunnande inte

minst för dem som ska jobba med historiskabyggnader.

Gino Carinci kan se med viss längtan på den ita-lienska mur- och putstraditionen, men han sersamtidigt många fördelar med den svenska traditio-nen. Svenskarna är rationella ochkvalitetsmedvetna och alltmerintresserade av byggnadsvård. Itakt med att allt fler hyreshusomvandlas till bostadsrätter fårfasaden också större betydelse.Bostadsrättsföreningar värnarofta mer om sina fastigheter ochär beredda att satsa både när detgäller material, färger och utfö-rande. Det ger avtryck i stads-miljöer över hela landet och ska-par efterfrågan. Men det finnsockså annat bakom den putsre-nässans som Gino Carinci tyckersig se. Det handlar om resvana

svenskar som tar intryck med sig från andra länder.Även det svenska miljömedvetandet spelar in.Fukt- och mögelproblem är sällsynta i putsade huseftersom materialen i dessa hus andas.

Visningshus

Att medvetna materialleverantörer jobbar för ettmurat och putsat boende är också viktigt. En till-verkare i betongbranschen har till exempel byggtupp visningshus där villaspekulanten kan provboinnan beslutet ska fattas om man väljer att köpa ettprefabricerat hus i trä eller ett i betong.

– Liknande visningshus skulle även vara positivtför oss i putsbranschen. Kunde vi visa upp och låtamänniskor komma i närkontakt med materialetskulle det säkert bidra till ett uppsving för ossputsare, tycker Gino Carinci.

Etablerat kvalitets-säkringssystem

Med Gino Carincis familjehistoria ligger det näratill hands att reflektera över de utländska yrkes-arbetare som nu kommer till Sverige för att jobbai byggbranschen.

– För mitt företag är det enkelt, säger GinoCarinci. Vi välkomnar utländsk arbetskraft, menvill att de ska vara anställda hos oss. Då får de delav vår företagskultur, de deltar precis som alla an-dra i den utbildning vi hela tiden bedriver och dejobbar efter de kvalitetssäkringssystem som vietablerat. Det är en garanti för kvalitet som gynnarvåra kunder och som är en trygghet för företaget.

Viktig sammanhållning

– Det är viktigt att vi har en egen bransch-förening, säger Gino Carinci. SPEF ger kontakt

med kollegor och leverantöreroch möjligheter till utbildningoch vidareutbildning för bådemedlemmar och anställda.

Han påpekar också att med-lemsskapet i föreningen fungerarsom en bra marknadsföring avmurat och putsat byggande.

– Att vi tycker om att umgåsoch har en bra sammanhållningtrots att vi är konkurrenter görinte saken sämre. Och de gemen-samma skratten har varit mångaunder mina sexton år i förening-en, avslutar Gino Carinci.

Åse Lidbeck

Kvarteret Vågskålen i Norrköping är ett av alla projekt som Åby Fasad har arbetat med.

Gino Carinci har italienskt ursprungoch konstaterar att resvana svenskartar intryck med sig från andra länder.

SPEF 2006 15

Det främsta skälet och driv-kraften bakom AlbertSvenssons tvära yrkesbyte

var möjligheterna att tjäna pengar. Precis som morfar attraherades

barnbarnet Urban Eriksson också avmöjligheten att ha ett välbetalt arbetedär man fick använda både huvudetoch händerna och han gick därför imorfars fotspår. Idag driver UrbanEriksson morfar Alberts företag vida-re tillsammans med sin bror.

Albert Svensson var en av demsom tidigt insåg vikten av en bran-schförening för fasad och putsarbeta-re. Men för att kunna se behovetbehöver man också känna till mura-ryrkets historia och etablering i detsvenska samhället. Muraryrket utöva-des i Sverige redan under den tidigamedeltiden, främst av utländskamurare och oftast hade de tyskt

ursprung. Efterhand lärdes svenskamurare upp och i slutet av 1400-taletfinns ett murarskrå dokumenterat.Medlemskapet i skrået var en förut-sättning för att få utöva yrket ochmedlemmar blev bara de som avlagtmästarexamen. 1601 fanns tolv mäs-tare i Sverige, åtta var svenskar ochfyra tyskar. Till sin hjälp hade mästar-na lärlingar och gesäller.

När skråväsendet avvecklades1864 organiserade sig murarna iMurarmästareföreningen. Då varmuraren fortfarande något av en en-våldshärskare på bygget och andrayrkesgrupper såg på murarna medskräckblandad respekt. Till sin hjälphade muraren den kvinnliga murar-smäckan som blandade bruket, hjälp-redan som bar fram tegel och ölpoj-ken som höll törsten i schack. Sedandess har yrket demokratiserats och

moderniserats. Idag vinner man re-spekt mer genom yrkeskunskap änmed rå styrka och av de synliga attri-buten återstår egentligen bara de vitayrkeskläderna. Förändrad byggnads-teknik och ny organisationsstrukturgjorde att Murarmästereföreningenförsvann. De anställda organiseradesi Byggnadsarbetareförbundet ochentreprenörerna i Byggnadsindustri-förbundet. Många ansåg samtidigtatt det fanns behov av en branschfö-rening för fasad och putsarbetare. Enav dessa var Albert Svensson i Kumlavars dotterson Urban Eriksson nu-mera driver Kumla Fasad tillsammansmed sin bror.

Stark tradition

Att Urban Eriksson är murare till yr-ket liksom morfar, pappa, bror ochflera kusiner är inget ovanligt i Kum-latrakten. Närhet till lokala kalkbrotthar skapat en stark mur- och putstra-dition i regionen. Utöver ägarfamil-jen har Kumla Fasad bland sina an-ställda ytterligare minst tre fäder somockså har sina söner som kollegor.Urban Eriksson har inte själv någrasöner, men hoppas att familjeföreta-get ska tas över av brorsbarnen närden dagen kommer. Han hoppaskunna locka broderns tre pojkar –fjorton, tio och fyra år gamla idag –med det som en gång förde honomsjälv in i yrket. Hans egna lockbetenvar utsikten att tjäna bra, att ha ettjobb där man fick använda både hän-derna och huvudet och att få utföranågot som syns i den offentliga mil-jön och som varar nära en mansålder.Tidlösa lockbeten som borde kunnafungera lika bra imorgon som igår.

Morfars fotspår

Med sitt utpräglade intresse för eko-nomi såg morfar Albert snabbt möj-ligheterna att rationalisera jobbet,även om han hela tiden höll sig inomen hantverkstradition. Det var AlbertSvensson som i Sverige introducerade tekniken attspruta på putsen i stället för att an-vända mursleven. I ett slag ökadehan därmed produktiviteten i detegna företaget med flera hundra pro-cent, vilket senare gav positiva svall-vågor i hela branschen. Spåren frånmorfar trädgårdsmästaren tyckerman sig höra när Urban Svenssonidag talar om sitt yrke. Han återkom-mer ofta till färgerna och målar uppen palett som inte står trädgårds-

sängen efter i färg och form. Därfinns guldockrat som blev Stock-holms alldeles egen färg, tänkt att ef-terlikna den franska sandstenen. Därfinns järnvitriolen från Falu Kop-pargruva som ger terraröd eller Faluljus. Och där finns den svarta kimrö-ken och jordpigment som umbra.

Slottsrenovering

Det roligaste, men även svåraste,jobb som Urban Svensson gjort hit-tills var renoveringen av UppsalaSlott. Slottet började byggas avGustav Vasa 1549 och har spelat enviktig roll i Sveriges historia. Det harvarit var säte för riksmötet och ut-gångspunkt för kungens Eriksgata.På slottet har många för Sverige vik-tiga händelser utspelats. Det var påUppsala Slott som de brutala Sture-morden ägde rum. Gustav II Adolffattade här beslutet att leda Sverigein i det 30-åriga kriget och i rikssalenavsade sig Drottning Kristina 1654den svenska tronen. Förutom denmäktiga rikssalen med dess angrän-sande salar och trapphus innehållerslottet en magnifik slottskyrka somJohan III lät bygga vid 1500-taletsslut. Rester av kyrkans rikt stuckatur-klädda altarvägg finns bevarade ochstuckaturerna ger inblick i Vasa-renässansens teologi, idéhistoria ochestetik. Renoveringen var alltså intebara var ett prestigeprojekt utan ock-så ett rejält mästarprov. Resultatetkan var och en bevittna som besökerUppsala Slott.

Såssnipa i muren

Men mästaren nöjer sig aldrig medatt bara upprepa. Något nyskapandemåste alltid finnas med även om dethandlar om en historisk byggnad. I tre säsonger jobbade murarlaget påfyra personer med slottet. De lärdekänna varje vinkel och vrå lika ingå-ende som de, sannolikt tyska murar-mästare, som en gång uppfördeslottet. När murarlaget en morgonefter en fest på slottet hittade enbortglömd såssnipa i silver kvar irikssalen var saken klar. En kornischmer eller mindre kommer ingen attupptäcka, resonerade murarna. Och den som en gång knackar ige-nom hela väggpartierna och hittar enigenmurad hålighet kommer att fin-na och förundras över en silverskattfrån 2000-talet dold i en av slottetsanrika murar.

Åse Lidbeck

MORFARS POJKE Albert Svensson började sin karriär somträdgårdsmästare. Men han övergav odlingenav blommor och grönsaker till förmån förfasadarbeten.

FOT

O U

PPSA

LA

KO

MM

UN

Renoveringen av Uppsala Slott är det roligaste, men samtidigt svåraste, jobb som UrbanEriksson har gjort.

16 SPEF 2006

Rallare är främst en yrkesterm för anläggningsarbetare, särskiltvid järnvägs- och kraftverksbyggen. De första och mest kändarallarna är järnvägsrallarna som i början på 1800-talet, i sam-

band med ånglokets genombrott, fick uppgiften att lägga järnvägsräl-sen. Rallarna tog omvärlden med storm. De stod för nyskapelse ochäventyr. De levde ett kringflackande liv, hela tiden på resande fot efterännu ett arbete på en ny plats. Att de lever kvar i modern tappning äni dag är det inte många som vet om.

Pendlar varje vecka

Jörgen Hedlund grundade Tremans Fasad 1980 tillsammans medJan-Erik Hedlund och Göran Johansson. Deras stora intresse för kul-turbyggnader har hjälpt företaget att skaffa sig ett gott renommé frånolika arbetsgivare. Företagets återkommande arbeten kommer främstfrån Statens fastighetsförvaltning, Kungliga Djurgårdsförvaltningenoch stadsdelen Gamla Stan. Livet som rallare handlar delvis om attpendla, i det här fallet från Hedemora till Stockholm, varje vecka. To-talt brukar det vara fem till sex olika företag från Hedemora som pend-lar varje vecka, allt från byggare och målare till putsare och murare.

– De som pendlar brukar samlas i Enköping på måndagsmorgnarnaför att fika och gå igenom spridningen på alla uppdrag i Stockholm.Rallarna håller ihop och några av dem kommer att arbeta tillsammanspå samma bygge, beroende på vad uppdragsgivarna behöver, berättarJörgen Hedlund.

Balansgång

Jörgen Hedlund har 36 års erfarenhet av mur- och putsarbete. Hanär utbildad murare, men kunskaperna om putsarbetet har gått i arvfrån hans pappa. I Hedemora är det många som vill arbeta inom mur-och putsbranschen så det är inga svårigheter att nyanställa. Det somdäremot kan vara svårt är att hitta någon som är utbildad och haryrkeserfarenhet. Idag finns inga yrkesskolor inom fasad och puts, utanman går oftast som lärling och lär sig av en äldre arbetare. Att detingår i arbetet att pendla är folk medvetna om och det utgör ingethinder för rekryteringen. Ofta går yrket i arv inom familjen, det börjarmånga gånger som ett sommarjobb och slutar med anställning hosföräldrarna. Arbetet som rallare tror Jörgen Hedlund kommer att levakvar. Så länge de är efterfrågade i Stockholm kommer verksamheteninte att dö ut.

– Visst finns det konkurrens mellan företagen, men lyckas vi få ettpar större jobb under våren så brukar det räcka för hela säsongen. Detär en balansgång hela tiden, ibland tappar vi jobb till andra företag ochibland får vi jobb från kollegor, konstaterar Jörgen Hedlund.

Ulrika Johansson

I Hedemora i Dalarna finns Tremans Fasad ABmed ett trettiotal mur- och putsarbetare. Desom arbetar på Tremans Fasad AB är vår tidsRättviksrallare. De pendlar varje vecka mellanHedemora och Stockholm. Jörgen Hedlund,en av företagets tre grundare, är övertygad omatt arbetet som rallare kommer att leva kvar sålänge de är efterfrågade i Stockholm.

VÅR TIDSRÄTTVIKSRALLARETremans Fasad AB:

Ovan: Villa Lusthusporten uppfördes 1873–1877efter ritningar av Axel och Hjalmar Kumlien.Fasaderna på Villa Lusthusporten nerbilades ochsedan gjordes ny treskiktsbehandling medlufthårdnande kalkbruk samt traditionell kalk-avfärgning med Gotlandskalk.

Till vänster: Tessinska palatset i Stockholm är ettstatligt byggnadsminne. Renoveringen avpalatset utfördes på gårdsfasadernas samtligapartier av natursten och puts.

Rosendals Slott på Djurgården är ett av de kungliga slotten. Tremans Fasad AB högtryckstvättadebland annat de flesta putsytorna, avlägsnade plastfärg och avfärgade andra ytor med fabriks-tillverkad kalkfärg som pigmenterades på plats.

hela sin livstid. Då måste fasaden varautförd på ett hantverksmässigt ochseriöst sätt. Här lyfter Gull-Britt Jo-nasson fram det utmärkta arbete somSPEF och SPEF´s medlemmar gör.

– Det handlar inte bara om ettnoggrant arbete i vardagen, utan ock-så om kunskapsuppbyggnad och attföra ut kunskap. SPEF´s lärobok"Rätt murat och putsat" är en guld-gruva för var och en som verkar ibranschen, säger Gull-Britt Jonasson.

Marknadsföring

Även om det professionellt utfördajobbet är den bästa marknadsföringbetongen och putsen kan få, trorGull-Britt Jonasson också på att andramedel.

– Det räcker inte att tala om be-tongens hårda värden som hållfasthet,energieffektivitet och låga underhålls-kostnader. Man måste ladda materia-let med mer känsla och estetik. Härhar SPEF gjort ett fantastiskt arbete. Föreningen taransvar för en hantverkstradition, sä-ger Gull-Britt Jonasson.

Men ännu mer kan göras. – Vänjer vi oss vid att det är lika

självklart att gjuta och mura på semestern som attsnickra, slår vi ett slag för hela branschen. Ochskulle betongen komma in i skolan precis som trä-slöjd och textilslöjd skulle också mycket vara vun-net, säger Gull-Britt Jonasson.

Charterbranschens konkurrenter

På Finjas hemsida finns en lång rad gör- det-självtips. Antingen jag vill göra en adventsljusstake,bygga en utegrill eller behöver få fast några stolpartill rosenspaljén finns färdiga lösningar i enkla pa-ket. Att alla kan själv är ett viktigt budskap förGull-Britt Jonasson. Hon ser inte gör-det-självarensom en konkurrent till SPEF:s medlemmar. Honmenar istället att det är precis tvärtom. Ser vi attgrannen murar och putsar, så driver det efterfråganoch skapar mer jobb också för de yrkesverksamma.I den del av byggbranschen som vänder sig motprivatpersoner ser hon egentligen bara reseföreta-gen som stora konkurrenter. Semestervalet förmånga familjer står mellan utlandsresan och attbygga om hemma. Ju fler som väljer att stannahemma och bygga om, desto mer naturligt blirdet.

Intresserade ungdomar

Gull-Britt Jonasson ser ljust på SPEF´s framtid.Att betong och murverk är trendigt bland ungdo-mar gör att det inte är några svårigheter att rekry-tera ungdomar till byggtekniska linjer.

– Skulle sedan branschen ligga i och marknads-föra jobben lite mer aktivt vore det ännu bättre,påpekar Gull-Britt Jonasson.

Att både flickor och pojkar söker sig till utbild-ningarna ser hon också som ett hoppfullt tecken,även om flickorna än så länge helst jobbar inom demer utpräglat estetiska områdena som kakelsätt-ning, stensättning och ädelputs.

Åse Lidbeck

Gull-Britt Jonasson ser inte på betong ochmurverksprodukter som kortsiktiga tren-der utan framhåller istället deras långsik-

tighet. En byggnad ska stå länge, kunna åldras ochvara vacker under hela sin livstid.

Att den som har sina rötter i Skåne gillar bygg-nader som är murade och putsade är något av ensjälvklarhet. Den slammade fyrlängan och den vit-kalkade kyrkan har alltid varit en del av miljön i detskogfattiga Skåne. Och i grannlandet Danmark harbetongen länge stått högt i kurs bland arkitekter,formgivare och konstnärer. I övriga Sverige däre-mot har betongen ofta kommit att associeras mednågot negativt. Vem har inte hört talas om betong-getton och betonghäckar? Men har man somGull-Britt Jonasson inställningen att fördomar är

till för att utmanas, antingen det gäller kvinnligachefer i en manlig bransch eller materialval, tarman det hela med knusende ro.

– Jag brukar prata för det jag tror på, visa attjag är seriös och sträva efter att bli hågkommen för det jag gör och inte för det jag säger, samman-fattar Gull-Britt Jonasson sin livsinställning.

Kunskapsuppbyggnad

För Gull-Britt Jonasson är betong och murverks-produkter långt mer än en trend. Hon återkom-mer istället hela tiden till det långsiktiga och var-aktiga. Få saker är så påtagliga i vår miljö somhusens fasader. De lever länge och påverkar våruppfattning av städer, torg och gator. En byggnadska stå länge, kunna åldras och vara vacker under

SPEF 2006 17

Gull-Britt Jonasson på Finja Betong anser att professionellt utförda jobb är den bästa marknadsföring betongenoch putsen kan få.

Gull-Britt Jonasson, VD på Finja sedan 1989, är en av landetsledande ambassadörer för betong. I en rad olika sammanhang harhon vurmat om betongen, vilket säkert är en bidragande faktor tillatt betong blivit allt mer trendigt.

SVERIGESBETONGLADYhyllar SPEF´s kunskapsuppbyggnad

18 SPEF 2006

År 2000 började JM Fasad ersätta dengamla putstekniken med ett nytt system,baserat på tunnputs. Bollen hade satts i

rullning och den rullade snabbt. Snart utfördesmerparten av JM Fasads arbeten enligt det nyasystemet. Anders Brännström, chef för JM Fasad,var en av anfallsspelarna som hela tiden drev på ut-vecklingen av den nya tekniken. Det var också hansom såg luckan i försvaret för tjockputsen, då hankonstaterade att tunnputs, uppbyggd på organisktbindemedel, håller ihop bättre vilket gav mångafördelar och en stark målchans för hans lag. En titt

i resultattabellen visar att hans offensiv var helträtt – idag är JM Fasad det företag i Sverige somanvänder tunnputs i störst utsträckning.

Inget miljonprogram

Anders Brännström far in som en virvelvind påkontoret i utkanten av Stockholms innerstad. Un-der armen har han en massa ritningar som just haravhandlats vid ett projekteringsmöte för nästa hus-projekt som ska startas upp i Huvudsta om någramånader. Husen kommer att se ut på ungefär sam-ma sätt som så många andra JM-fastigheter. Men

även om JM har utvecklat en standardmodell försina hus och bygger dessa på stora områden, tillexempel Lilla Essingen, Kallhäll, Långbro, Häger-näs och Årstaberg, så hävdar Anders Brännströmatt de är långt ifrån ett modernt miljonprogram:

– På ett sätt kan man tycka att vi är enformigasom bygger på ungefär samma sätt om och omigen. Samtidigt anser jag att det aldrig blir tråkigteftersom vi blandar så många olika material ochfärger i ett och samma hus. De kvarter vi byggerupp känns därför mer levande och inte alls enfor-miga. Då är det mer enformigt att göra fasader

JM Fasad, en av SPEF’s medlemmar, är något av den nya putsens förespråkare. Företaget putsaromkring 90 000 kvadratmeter per år, varav cirka 75 000 kvadratmeter med tunnputs. Storabalkonger och starka färger är ett signum för deras hus. De blandar djärvare än de flesta andra olikamaterial och olika färger på samma fasader. Nu tar de snart nästa steg i den moderna putsenshistoria genom att som första svenska företag testa att spruta hussocklarna med sprutbar betong.

TRENDIGA

FASADI TUNNPUTS INTAR HUVUDSTADEN

FOTO TORBJÖRN BERGKVIST

SPEF 2006 19

helt i samma färg som har varit modernt under ettpar år. Dessutom är det svårt och dyrt att åtgärdaskador som uppstår på till exempel sockeln, mankan ibland bli tvungen att färga om hela sockeln.

Tunnputs

Tegel, trä och puts på samma fasad är ingen ovan-lig syn för den som reser runt i något av de ny-byggda områden i Stockholm som JM har varitmed och byggt upp.

– Det moderna byggandet karakteriseras av attdet är mycket rörelse i fasaden, fastslår AndersBrännström.

Och många brytningar mellan material och fär-ger ställer krav på en putsteknik som inte innebäratt putsen spricker eller får stora skarvar. Det ärhär den nya tekniken med tunnputs kommer inoch får en avgörande roll för 2000-talets fasad-arbeten. Traditionell tjockputs väger cirka 40 till60 kilo per kvadratmeter. Det är en puts medoorganiska bindemedel som förs på i flera skikt.Fasader putsade med tjockputs ska ha delfogar

med tolv meter mellanrum både i lod och vertikaltsamt i alla ytterhörn, innerhörn och vid alla bytenav isolertjocklek.

EF-tunnputs väger cirka 17 till 20 kilo per kva-dratmeter, vilket alltså är mindre än hälften jämförtmed tjockputsen. JM Fasad putsar enbart på ut-fackningsväggar av trä, och med tunnputs innebärdet att det blir mindre vikt som jobbar mot träväg-gens konstruktion.

Tunnputsen kräver heller inga delfogar, vilket ären avsevärd fördel med hänsyn till alla de material-skiften som JM använder sig av i sina fasader.Tjockputsens oorganiska bindemedel, till exempelkalk eller cement, medför dessutom att putsen haren tendens att spricka. Tunnputsens yta är mer töj-bar och spricker därmed inte lika lätt.

Blandat material

Skälen till att JM förespråkar flera material på sinafasader är flera. En aspekt är den rent estetiska, attdet är vackert att blanda olika material och att detskapar mer liv åt en fasad. En annan aspekt är attolika material lämpar sig olika väl för olika saker.

– Balkonger är exempel på någonting där jagtycker att det är bäst att använda trä. Framför alltdärför att det är lättast att underhålla för dem sombor där. Om du råkar skrapa väggen på balkongenkan du relativt lätt måla om den om den är gjord iträ. Har du däremot putsat den är det betydligtknepigare att fixa till skadan säger AndersBrännström.

Ett annat exempel på ett ställe där det är rele-vant att ersätta putsen med annat material är sock-eln. Om Anders Brännström får råda ska det varategel på den första våningen.

– Sockeln är den jobbigaste delen i en fasad.Den står rakt ner på backen och får därmed enmassa fukt, snö och slask på sig. Dessutom skrapasden lätt av cyklar, snöskyfflar och annat. Ingenputs klarar av de påfrestningarna utan att se slitenut med tiden, påpekar Anders Brännström.

99 olika färger

JM Fasad har 99 egna kulörer för putsarbeten. Vittoch gult är de färger som används mest, men oftabryts dessa färger av någon kontrastfärg i mörkare

ER

FOT

O T

OR

BJÖ

RN

BE

RG

KV

IST

20 SPEF 2006

nyans. Mörkröda, mörkblå och mörkgröna avsnitti fasaden får knappast någon att höja på ögonbry-nen i dag. Ju mörkare färgen är, desto mer färg-pigment är det i putsen och desto större krav ställspå den som ska putsa väggen.

– Om det är mörka färger är det större risk attdet blir bomlagsskarvar. Så länge den som görjobbet kan putsa rakt på är det inte så svårt, mennär man måste vinkla trattsprutan är det mycketsvårare att få det jämnt, säger Anders Brännström.

Å ena sidan tror Anders Brännström attarbetslagen skulle föredra enbart vita fasa-der i ett och samma material om de fickvälja, eftersom de arbetar på ackord ochdet skulle innebära att de kunde arbeta litesnabbare och därmed inkassera några kro-nor mer i lönekuvertet. Å andra sidan me-nar han att det är utmaningarna som görjobbet roligt och att alla känner en stolthetöver det de gör:

– Det är häftigt när det blir snyggahus. Att kunna peka på huset och säga att den därfasaden har jag varit med och gjort.

Tre arbetsledare

Även om Anders Brännström är en sann förespråka-re för fasader med blandat material är han noga medatt inte lägga för stor vikt vid sina personliga åsikter.

– Jag jobbar för JM. Det innebär att jag ska bi-dra till att vi bygger snyggt, praktiskt och relativtbilligt, förklarar han.

Att försök isolera de egna åsikterna är lättaresagt än gjort, när man som Anders Brännströmsitter med på alla möten med projekteringsgrup-perna. När väl besluten har tagits om hur fasadenska se ut lämnar han över det handfasta arbetet tillnågon av sina tre arbetsledare. Sven-Ove Svenssonär en av herrarna i denna arbetsledartrio. Han är idagsläget arbetsledare för nio olika projekt. Veck-ans 40 arbetstimmar fördelar han ganska lika mel-lan arbetsplatserna och kontoret. Besöken påbyggarbetsplatserna är guldkanten på arbetet.

– Det roligaste med jobbet är att komma utoch snacka med grabbarna. Det är olika gäng somjobbar på olika sätt och det lär jag mig mycket av,berättar Sven-Ove Svensson.

Alla handledare har utöver annan ordinarie ut-

rustning även var sin digitalkamera. Syftet medden är att de hela tiden ska fotografera varje pro-jekts utveckling. Fotografierna fungerar sedan del-vis som dokumentation över arbetet, och delvissom stöd för Anders Brännström som inte harmöjlighet att vara ute och besöka arbetsplatsernalika frekvent som arbetsledarna. På JM Fasad arbe-tar 37 murare och de flesta arbetar i samma lagom tre man hela tiden.

– Det är lättast så. Då vet vi att de fungerar

ihop och det blir mindre gnissel i gruppen. Närdet fungerar bra ute innebär att det blir mindreövertid för oss, förklarar Sven-Ove Svensson.

Sprutbetong på frammarsch

Maxit och JM driver sedan en tid tillbaka ett ge-mensamt utvecklingsprojekt där målet är att fåfram putsbar betong. Tanken är att sockeln skakunna sprutas med betong istället för att kläs iputs. Under våren har tester gjorts i en fabrik iMotala och Anders Brännström som kläckte idéntill sprutbetongen är full av optimism.

– Jag tror att vi nästa år har sprutat några sock-lar, säger han segervisst.

Betong är svårare att pigmentera än puts ochdärför kommer färgskalan för den framtida sprut-betongen sannolikt att hållas i den grått.

– Grunden för sprutbetongen bygger på sammateknik som den som redan används då man byggertunnlar, säger Anders Brännström, men mycketmer än så vill han inte avslöja.

Vem är då denna anfallsspelare som sätter puts-bollen i krysset gång på gång? Ursprungligen ärhan från Skellefteå och det är också där han ut-bildade sig till murare under slutet på 1970-talet.Men det kunde ha blivit en helt annan yrkesbana

för Anders Brännström sökte först, och kom in, pågymnasiets fyraåriga tekniska linje.

– Jag var mammas pojke, en ganska tystlåtenkille som gillade läxor och hade bra betyg. Därförföll det sig först självklart att söka teknisk, men jaginsåg som tur var snabbt att jag ville ha ett arbetedär jag fick arbeta med händerna, säger AndersBrännström med ett stort skratt.

– Jag gick bara två veckor på teknisk, sedaninsåg jag att det inte var det jag ville syssla med,

fortsätter han.Efter ett år på Bygg- och Anlägg-

ning var det dags att välja inriktningoch det var då han valde att satsa påmuraryrket.

– Murning är för mig mycket merett hantverk än många av de andra såkallade hantverksyrkena. På den tidenblandade vi vårt bruk i skottkärroroch använde inte så mycket maskiner,minns Anders Brännström.

Yrkesvalet var en lyckoträff, eller kanske ensjälvklarhet med tanke på hur han själv ser på detarbete han utför idag:

– Jag trivs på kontoret men har lätt för att lösaproblem ute på arbetsplatserna. Jag har bra hand-lag och älskar att jobba med fasadarbeten.

Tegelvilla

Någon framgångsrik anfallsspelare på den riktigafotbollsplanen blir han kanske inte, men med fleraandra idrottstroféer från tolv år som basketspelarei division ett och sju år som elitspelare har hantrots det skäl att känna stolthet över idrottsligaprestationer. Hoppet som anfallsspelare vilar idagsnarare på sonen Anton, åtta år, som nu spelar fot-boll med pappa Anders som tränare. I detBrännströmska hemmet finns det även två kvin-nor, hustrun Lena och den elvaåriga dottern Elin.Hur bor man då om man huserar ihop med chefenför JM Fasad? Jo, i en rödbrun tegelvilla på en vil-lagata i Västerås.

– Men jag kommer att putsa villan inom två år,lovar Anders Brännström innan det är dags för ho-nom att bege sig de elva milen hem till familjenoch tegelvillan.

Annica Holmgren

Det är häftigt när det blir snygga hus. Att kunna peka

på huset och säga att den där fasaden har jag varit

med och gjort.Anders Brännström, JM Fasad

JM Fasad går i bräschen för den nya, moderna putstekniken. Samtidigt gör de även en del jobb som innebär renoveringen av äldre fastigheter. Här syns ett renoveringsarbete på Hornsgatan i Stockholm.

Mikael Karlsson på Stark Fasad tror på utveckling. Visst är han stolt över att jobbai en traditionstyngd bransch, men han är samtidigt mån om att inte fastna i detgamla. I stället vill han samla intryck och impulser från andra branscher och frånandra länder. På skrivbordet har han inte bara branschpress och Dagens Industri – utan också heminredningstidningar och resetidskrifter.

Filosofin är att blanda och hela tiden låta sigutmanas. Den filosofin har också hjälpt ho-nom att utveckla familjeföretaget som star-

tades av pappa Roland Karlsson i Eskilstuna på1950-talet. När Mikael Karlsson kom in i företa-get var det som utbildad ekonom, men för attkunna sköta jobbet ville han också lära sig hant-verket från grunden. Nu kombinerar han sinakunskaper från två olika håll och ses som lite av enuppstickare i branschen. Att han bestämt motsät-ter sig att hans egna barn ska ta över företaget engång är symptomatiskt för en som inte tvekar attgå mot strömmen. Företag ska drivas professio-nellt och inte genom släktband, menar han.

Gått i täten

Stark Fasad var först med klätterställningar, iställetför traditionella byggnadsställningar. Offensivmarknadsföring med stora vepor är en annan avMikaels idéer som fått spridning i branschen. Stark

Fasad arbetar med tydliga kärnvärden som ska ge-nomsyra allt de gör. Och på Stark Fasad är maninte enbart en vän av gamla beprövade metoderoch materialval, utan jobbar lika gärna med detsom är nytt och modernt.

Framtidens utmaning

Tanken att kombinera det bästa från olika världarhar Mikael Karlsson tagit med sig när han 1998flyttade en del av företaget från Eskilstuna tillStockholm. Han försöker att praktisera de positivadelarna av småstadsmentaliteten i huvudstaden,främst när det gäller arbetssätt och nära kundrela-tioner. Kunden ska alltid stå i centrum och somentreprenör har man ett ansvar att inte lova merän man kan hålla, oavsett om det gäller tidplanereller utförande.

Mikael Karlsson gillar att resa, men vare sig detgäller att besöka en mässa utomlands eller dethandlar om en ren nöjesresa är det byggnadsställ-

ningen som drar. Hur gör dom här? Kan dem nå-got som jag inte kan? Finns här ett utrymme förnågot nytt som vi kan tillföra?

Med den inställningen är det ganska självklart attMikael Karlsson vill se öppna gränser och inte rädsutländsk konkurrens. Är det bara yrkeskunnigt folksom kommer in är de mer än välkomna både somanställda och som entreprenörer. För hur skulle Sve-rige ha sett ut om vi inte hade fått sälja våra Erics-sontelefoner eller vår skog på andra marknader?

Vad har då denna nyfikna visionär för dröm-jobb? Man kan lätt förledas att tro att det skullevara något av alla de nya bostadsprojekten i Mälar-dalen eller varför inte färdigställandet av Stock-holms nya stadsbibliotek. Säkert lockar dessabyggprojekt, men inte lika mycket som tanken påatt få lägga mursleven på Stockholms Slott. Att fålyfta den fasaden och göra den mer attraktiv voreen fullträff för Mikael Karlsson och hans företag.

Åse Lidbeck

MIKAEL SPANAR ÖVER FASADEN

Mikael Karlsson drömmer om att få renovera fasaden på Stockholms Slott. Ett arbete somännu inte är aktuellt. Men Stark Fasad har satt avtryck på många andraStockholmsfasader, till exemepel Berns Salonger och Sickla Kaj.

Jeppes Puts ligger i Gävle, men de flesta upp-dragen ligger runt Uppsala med omnejd. Dehar även lite jobb i Stockholm, men har tagit

beslutet att de ska hålla sig till norra Uppland.Jeppes Puts genomför all typ av mur- och putsar-beten, men har ett litet sidospår där de genomförstuckaturarbeten och en av bröderna har gått enutbildning i detta.

Familjeföretag

Jeppes Puts består idag av ett femtontal anställda iåldrarna 20 till 57 år. De är alla yrkesutbildademurare eller byggingenjörer. Ronnie Jeppesenbörjade själv på företaget 1970. Han var då nyut-examinerad murare med en byggingenjörsexameni botten. Under 1980-talet växte företaget och dehade närmare 40 anställda. Men företaget blev

väldigt tungjobbat med så många anställda och debestämde sig för att minska ner antalet anställdatill dagens 15 personer.

– Eftersom företaget är ett familjeföretag kännsdet bättre att man känner de anställda och har enbra kontakt med var och en, säger RonnieJeppesen.

De vill fortsätta att driva företaget som ett fa-miljeföretag. Det är många inom familjen som skaförsörja sig och sina respektive familjer på företa-get som idag sträcker sig över två generationer.

– Vi har hittat den nivån vi gillar och kommeratt fortsätta driva företaget som ett familjeföretag isamma tappning som nu, säger Ronnie Jeppesen.

Uppdragen som Jeppes Puts åtar sig genomförsoftast med en arbetsstyrka på fem eller sex män.Ibland samarbetar de med mindre företag och hyr

in extra resurser eller utrustning via dem. Jobbenär väldigt olika i omfattning, och de sträcker sigfrån tre veckor upp till ett år.

– Det är sällan vi har så stora jobb att vi blirkvar i ett års tid. De flesta jobben vi gör tar mellantre, fyra månader, säger Ronnie Jeppesen.

Jobben ligger från mitten av mars till början avdecember. Under vintern vilar uppdragen, då väl-digt få uppdragsgivare norr om Stockholm är in-tresserade av uppvärmningskostnader i sambandmed ett uppdrag. Under denna tid består jobbetmest av att reparera och gå igenom utrustning, ar-betsredskap och maskiner så att verksamheten intestår stilla under nästa högsäsong på grund av ma-skiner som inte fungerar.

Nya färger

95 procent av jobben kommer in via anbud, mensjälvklart bygger det mycket på goda rekommen-dationer. Ronnie Jeppesen konstaterar att den bäs-ta reklamen de kan få är en bra rekommendation.Jobben består framförallt av nyproduktioner ochrenoveringar av ”60-talsbunkrar” med släta fasa-der. Tittar man på vilka stora förändringar som harpräglat branschen genom tiderna nämner RonnieJeppesen framförallt färgsättningen.

– Man har gått från mörka färger till mycketljusare och gladare färger, säger Ronnie Jeppesen.Idag är det mycket gult och vitt. Det finns månganya färger på marknaden och ibland kan man tilloch med tro att det är plastfärger, men det är detinte.

Stressigare idag

Ronnie Jeppesen anser att den största förändring-en i jobbet idag är stressen. Det är mycket kortaretidsaspekter på alla jobb.

– Allt ska helst vara klart innan vi har påbörjatarbetet. Dessutom blir det en hel del väntetidersom inte ingår i uppdraget. En annan skillnad äratt vi idag använder maskiner i mycket större ut-sträckning, förr var det mer handarbete, påpekarRonnie Jeppesen.

Mycket har hänt sedan 1970 då Ronnie Jeppe-sen som ung, nyutexaminerad murare klev in ochbörjade arbeta i faderns företag. Många jobb harutförts och det finns en uttalad stolthet över de ar-betsuppgifter som har gjorts under åren. Ett av deuppdrag som Ronnie Jeppesen känner sig meststolt över är tillbyggnaden vid Folkets Hus i Hu-diksvall. Huset är byggt under 1800-talet och Jep-pes Puts fick uppdraget att göra en tillbyggnad isamma utförande som den äldre byggnaden.

Lotta Wrangle

Ronnie Jeppesen är en av delägarna till Jeppes Puts. Han ägerföretaget tillsammans med sina två yngre bröder Karsten och Per.Företaget är ett familjeföretag som funnits i snart 40 år. Det startade1968 av deras far som arbetat i branschen i över 50 år.

Familjeföretaget i norrhar personalen i fokus

Ett av de jobb som Ronnie Jeppessen på Jeppes Puts känner sig mest stolt över är tillbyggnaden av Folkets Hus i Huddiksvall.Idag är arbetet klart, men på bilderna är renoveringen i full gång.

Nybyggda hus från 2000-talet har en modernistisk arkitektursom utmärker sig genom ljusa fasader, stora glasade fönster-partier och stora balkonger och terrasser.

Det blir allt vanligare att byggsystemen bygger på prefabricering, medrumsstora planelement som tillverkas i fabrik och monteras på bygget.

Bebyggelsen från det senaste millennieskiftet har ofta en omsorgsfull utformningmed fasader i tegel eller puts och natursten i entréer. Det blir också allt vanligare

att fasaderna består av flera olika material.

NUSPEF 2006 23

24 SPEF 2006

En guide lotsade SPEF´s medlemmar i Arnsfotspår.

Golfklubborna fick vila medan AndersDrakes klubbade viktiga beslut.

Niklas Karlsson låter de jästa druvorna frestadoftsinnet.

På torsdagen samlades alla till årsstämmapå Knistad Hotell och Konferens.

Jan Persson.

Två män från Tremans Fasad AB.

Gino Carinci njöt också av vinprovningen.

Ola Skinnarmo berättade bland annat atthan förfrös tungan under en expedition.

Romanfigurer, äventyr och vin-provning på årsstämman 2006 Solen gassade och humöret var på topp när SPEF´smedlemmar anlände till Knistad Hotell och konfe-rens strax utanför Skövde den 18 maj. Skälet tillden glada sammankomsten var att det var dags förårsstämma. Knistad Hotell och Konferens är enförstklassig golf- och konferensanläggning i herr-gårdsmiljö och för dem som så önskade gavs detockså möjlighet att träna svingen på fredagen.

På torsdagen fick golfklubborna vila till förmån för ordförandeklubban.Dagens första programpunkt var dock inte stämmohandlingarna, utanen historisk vandring i Arns fotspår under ledning av en inhyrd guide.

Jan Guillou har satt platsen på kartan och det var många som uppskattade attsjälv få trampa samma mark som denna omskrivna romanfigur. Efter motionoch frisk luft var det så dags att ta plats inomhus och hålla den traditionellaårsstämman. Protokoll därifrån finns att ladda ner från hemsidan(www.spef.org) för dem som inte har tagit del av det ännu.

SPEF går en spännande framtid till mötes. Vad kunde då passa bättre änatt låta en av vår tids stora äventyrare, Ola Skinnarmo, avsluta eftermiddagenmed en inspirerande föreläsning om sina äventyr runt om i världen? Hansföreläsning handlade mycket om mental styrka och fokusering, områden somalla är betjänta av att få lära sig lite mer om.

Innan det var dags att avnjuta en kulinarisk måltid fick alla medlemmardelta i en timmes vinprovning. Vinets historia sträcker sig ännu längre bak änpustens historia. De äldsta spåren av vinodling har daterats till 6000–5000 årföre Kristus.

Medlemsföretag i SPEF

Företagsnamn Ort Allt i Murning i Karlshamn AB Asarum Blidö Mur & Puts AB Täby Dalens Mur och Puts AB Stockholm F & C Mureri KB Hisings-Backa Fasad-Murteknik AB Huddinge Fasadex AB Malmö Fasadfirman Pigmentet AB Södertälje Fasadrenoveringar Roland Karlsson i Mälardalen AB Eskilstuna Glose Murning & Puts AB Kärna Göteborgs Fasadputs AB Göteborg Jensens Murarfirma i Södertälje AB Södertälje Jeppes Puts AB Furuvik JM Entreprenad AB Fasad Stockholm Karlssons Fasadrenovering AB Ädelfors Kumla Fasad Team AB Kumla Morneon Bygg AB Bandhagen Morneon Fasad AB Arlöv Mur & Fasadteknik i Göteborg AB Göteborg Murargruppen i Uddevalla AB Uddevalla Murbiten Bröderna Pettersson AB Hisings-Backa Murverket i Värmland AB Karlstad Olofssons Fasadputs & Måleri Bygg AB Svenshögen PM Fasader AB Jönköping Puts & Mur AB Göteborg Puts & Plattsättnings AB Stockholm Puts & Tegel i Örebro AB Örebro SE-Puts & Murning AB Stockholm Stark Fasadrenovering Aktiebolag Norsborg Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotland Visby Stockholms Fasad & Konsult AB Bromma Stuckatören AB Rosersberg Thermo-Fasad AB Västra Frölunda Tobiasson AB, Byggnadsfirman O A Göteborg Tremans Fasad AB Hedemora Valbo Fasad Entreprenad AB GävleÅby Fasad AB Norrköping