Årsredovisning 2012Helsingborgs stad

20202 120120

Helsingborgs stads årsredovisning för 2012 godkändes av kommunfullmäktige 24 april 2013. Den är producerad av avdelningen för ekonomi och styrning på stadsledningsför-valtningen. Utöver stadens interna intressenter vänder sig årsredovisningen till invånare, andra offentliga verksamheter, kreditgivare och leverantörer.

3 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Innehåll INLEDNING 4 Kommunstyrelsens ordförande

5 Kommunstyrelsens ledamöter

6 Året som gått – stort och smått 2012

7 Fem år i sammandrag

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Stadens organisation

11 Koncernens organisation

12 Nuläge

18 Medarbetare

21 Miljö

24 Framtid

28 Stadens övergripande mål i styrkort

30 Stadens tjänstegarantier

32 Stadens ekonomi

40 Koncernens ekonomi

45 Vad används skattepengarna till?

46 Jämförelse med andra

VERKSAMHETSÖVERSIKTER

48 Barn- och utbildningsnämnden

55 Vård- och omsorgsnämnden

60 Utvecklingsnämnden

64 Socialnämnden

67 Stadsbyggnadsnämnden

72 Kulturnämnden

74 Idrotts- och fritidsnämnden

76 Räddningsnämnden

78 Miljönämnden

80 Överförmyndarnämnden

82 Kommunstyrelsen

84 Styrelsen för Kärnfastigheter

EKONOMISK REDOVISNING 88 Staden

97 Skattefinansierad verksamhet

98 Särredovisning av VA-verksamhet

100 Driftsredovisning

101 Investeringsredovisning

102 Koncernen

107 Definitioner

108 Förslag till resultatdisposition

109 Revisionsberättelse

110 Kontakta oss

INLEDNINGÅrsredovisningen inleds med en kort introduktion där kommunstyrelsens ordförande har ordet och övriga ledamöter presenteras. Här finns också en resumé över årets intressanta händelser samt en jämförande uppställning med de senaste fem åren i sammandrag.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEDetta kapitel beskriver stadens verksamhet, resultat, nuvarande situation och framtid på över-gripande nivå. En redogörelse för vad skatte-pengarna har använts till under året kompletteras med nulägesbeskrivning, framtidsperspektiv, beskrivning av stadens och koncernens ekono-miska situation, upplysningar om miljö- och med-arbetarfrågor samt uppföljning av mål och tjäns-tegarantier.

VERKSAMHETSÖVERSIKTERHär beskrivs nämndernas aktiviteter riktade till kommuninvånarna. Varje nämnd redogör för årets verksamhet och ger sin syn på framtiden. Presen-tationen innefattar även de delar av verksamheten som bedrivs i extern regi. Nämndernas mål i nämndstyrkorten presenteras och måluppfyllelsen redovisas per perspektiv.

EKONOMISK REDOVISNINGDenna del presenterar stadens respektive koncer-nens ekonomiska utfall (resultaträkning), finansie-ring (kassaflödesanalys) samt ekonomiska ställning vid årets slut (balansräkning). Här finns även sär-redovisning av vatten- och avloppsverksamheten kontra den skattefinansierade verksamheten, defi-nitioner av ekonomiska termer och noter som för-tydligar de ekonomiska sammanställningarna. Kapitlet avslutas med revisionsberättelsen där stadsrevisionen uttalar sig utifrån de granskningar som gjorts.

4 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Kommunstyrelsens ordförande

PETER DANIELSSON

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE

Arbetet med att ta fram en gemensam vision för Helsing-

borg har engagerat många helsingborgare.

År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulse-

rande, gemensamma, globala och balanserade staden för

människor och företag.

Så lyder kortversionen av stadens nya vision som ett

enigt kommunfullmäktige beslutade om 2012. Visionen

ger gemensam riktning inför framtiden om ett socialt,

miljömässigt och ekonomiskt hållbart Helsingborg.

Helsingborg är en växande stad som fortsätter att locka

kreativa och företagsamma människor. År 2035 kommer

staden att ha över 160 000 invånare. Det ställer stora krav

på långsiktig planering, infrastruktur och bostadsbyg-

gande. Under året påbörjades 396 nya bostäder. Det är

färre än önskat men sett ur ett nationellt perspektiv och

med hänsyn till den svaga ekonomiska konjunkturen är det

ett bra resultat. Nya Österleden blev klar i slutet av året,

vilket kommer att avlasta citytrafiken och underlätta

resandet till och från Helsingborg.

Arbetet med att göra Helsingborg till en ledande eve-

nemangsstad fortsätter. Under året invigdes Helsingborg

Arena som är en av Sveriges modernaste multiarenor. Den

nya arenan och Olympiaområdets utbud ger Helsingborg

ett attraktivt samlat idrotts- och aktivitetscentrum men

också en plats för konserter, kongresser och andra evene-

mang. Att fortsätta att satsa på upplevelse- och turistnä-

ringen är prioriterat, inte minst eftersom det ofta skapar

jobb till ungdomar. Det är viktigt att stadens unga får

fäste på arbetsmarknaden och inte hamnar i utanförskap.

Under året genomfördes en lyckosam kraftsamling tillsam-

mans med Arbetsförmedlingen som resulterade i att

nästan 100 ungdomar fick arbete.

Innovatörer ska både få och ge näring i staden, och

därför är det glädjande att staden hävdar sig väl i Svenskt

Näringslivs rankning. Helsingborg har det bästa företags-

klimatet bland städer med över 100 000 invånare. Hel-

singborg fortsätter också att utvecklas som e-stad och

ligger här i framkant bland Sveriges kommuner.

Stadens satsningar på bättre resultat i skolan börjar

bära frukt. Viktigt och glädjande är att resultaten i de

nationella proven för årskurs 3 och 6 ligger både över

riksgenomsnittet och över nivån för jämförbara städer.

Campus Helsingborg fortsätter att växa genom att vara

ett tilltalande val för studenter och forskare. Staden sam-

arbetar med flera utbildningar och finansierar forsknings-

projekt för att utveckla Helsingborg till en attraktiv och

expansiv utbildnings- och forskningsmiljö.

Medarbetarna är stadens värdefullaste tillgång. Därför ska

Helsingborg vara en arbetsgivare som attraherar, utvecklar

och behåller sin personal. I det perspektivet är det stimu-

lerande att satsningen på hälsofrämjande arbetsplatser

prisades av Akademikerförbundet SSR som utsåg Helsing-

borg till årets HR-visionär.

Bokslutet för 2012 visar att Helsingborgs stad står väl

rustad inför de kommande årens svaga skatteintäktsut-

veckling samt att den långsiktiga nivåhöjningen på

100 miljoner kronor till skolan är finansierad.

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla

medarbetare, förtroendevalda, företagare och invånare.

Vi kan se tillbaka på ett på många sätt framgångsrikt år

och tillsammans formar vi framtidens Helsingborg till

den skapande, pulserande, gemensamma, globala och

balanserade staden.

”Helsingborg är staden för dig som vill något ”

5 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

”Helsingborg är staden för dig som vill något ”

Peter Danielsson (M)Ordförande

Anna Jähnke (M)Mikael Skoog (S)Vice ordförande

Ulrika Stålnacke (M)Christian Orsing (M)

Maria Winberg Nordström (FP)

Maria Ward (S)Lars Thunberg (KD) Emir Mehmedovic (S)Ingela Andersson (S)

Annika Román (MP) Gustaf Wiklund (MP) Michael Mania (MP)* Michael Rosenberg (SD)

Kommunstyrelsens ledamöter väljs av kommunfullmäktige.

Antalet ledamöter är 13 vilket så långt som möjligt ska

återspegla mandatfördelningen i kommunfullmäktige. Efter

kommunvalet i september 2010 bildar Moderata samlings-

partiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna

minoritetsstyre under mandatperioden 2011–2014.

Kommunstyrelsen har en överordnad roll i den kommu-

nala organisationen. Den leder stadens verksamhet och har

det övergripande ansvaret för stadens utveckling och

ekonomi. Kommunstyrelsen verkställer ärenden som

kommunfullmäktige beslutar om och kan även fatta en del

beslut på egen hand. Ett mindre antal ledamöter av kom-

munstyrelsen utses till kommunalråd. Dessa sitter i

kommunstyrelsen och arbetar hel- eller deltid med politik.

* Vikarierande ledamot för Gustaf Wiklund, från 1 augusti 2012 till 30 april 2013.

Kommunstyrelsens ledamöter

Kommunstyrelsen

6 åRET SOM GåTT Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

JANUARI–FEBRUARI• DetaljplanantasförnordöstradelenavMariastadensommöjlig-

gör 600–700 bostäder samt service- och butiksverksamhet.

• Stark,ettprojektförarbetslösaungdomarsomEUmed-

finansierar, har genomförts i samarbete med Arbetsförmedlingen

och andra kommuner. Av 77 ungdomar i projektet fick 26 jobb

och 22 gick vidare till studier.

• TvånyaLSS-boendenmedsexlägenhetervardera,öppnar

på Magnoliagatan.

• Kundvalinomsvenskundervisningförinvandrare(SFI)införsmed

lyckat resultat. Eleverna är nöjda och fler har valt att studera.

• Tisdagenden14februarikolliderartvåbiogasbussarpå

ändhållplatsen i Ättekulla. Passagerarna och förarna utrymmer

bussarna som börjat brinna. Det hela slutar väl eftersom ingen

människa skadas. De båda bussarna totalförstörs dock och en

intilliggande lokal brandskadas. Detta är den första bussbranden

i sitt slag i Sverige.

MARS–APRIL• ElvakommunergårsammanochpresenterarBibliotekFamiljen

Helsingborg som förbättrar servicen för regionens invånare via

gemensam bibliotekskatalog, hemsida och utlåningssystem.

• Helsingborgssymfoniorkesterfirar100årmedjubileums-

konsert på Konserthuset.

• Kommunfullmäktigebeslutarattansökaomdiplomering

av Helsingborg som Fairtrade City.

• HelsingborgsläcksnerunderEarthHour.Dettafirasmedmusik

och eld vid Dunkers kulturhus och kvällen avslutas med ett

fackeltåg till Mariakyrkan.

• HelsingborgarnahjälpertillistadenskampanjILoveHbgmed

att vårstäda parker, stränder och andra allmänna platser.

• PMklimatanpassningantasavkommunfullmäktige.DettaPM,

publicerat på stadens hemsida, beskriver hur Helsingborg kan

anpassas för att hantera effekterna av klimatförändringar.

• IaprilinledsDunkerskulturhustioårsjubileumTioårochtio

dagar.Underdetiodagarnaharhusetomkring42000besök.

• Barn-ochutbildningsnämndenbeslutarattavvecklaskolornai

Rögle och Kingelstad.

MAJ–JUNI• BarnensSofiero–lekplatsensomHelsingborgsstadgav

i bröllopspresent till Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel

– invigs med barnkalas.

• Kommunfullmäktigebeslutaromfortsattsamarbetemellan

räddningstjänsterna i Familjen Helsingborg.

• LagomtillsommareninvigsdetnyaKallis.Besökarnaerbjuds

en fantastisk panoramavy över sundet vid bastubad.

• 100procentavdefamiljehemsplaceradebarnsomdeltagiti

Skolfam går ut nian med behörighet att söka nationella program

på gymnasiet. Skolfam står för skolsatsning inom familjehems-

vården och syftar till att skapa bättre framtids utsikter för familje-

hemsplacerade barn genom goda utbildningsresultat.

• DetmarinanaturreservatetGrollegrundbildasiÖresund.

• StadensnyakorttidsenhetpåPålsjöparkmed66platseröppnar.

Året som gått – stort och smått 2012

• ArbetetmedattfärdigställaTropicalBeachefteradventstormen

2011 avslutas och palmerna är äntligen på plats igen.

• Borgmästarskolansfilmarbetebelönasmed10000kronori

stipendium från föreningen Filmomediepedagogik.se.

• BlåFlaggäreninternationellmiljöutmärkelseförhamnaroch

stränder. I maj arrangerar Helsingborgs stad årets första

evenemang med Blå Flagg som avsändare på Råå vallar.

• IIdrottenshusarrangerasSMijudoochSMigymnastik.

• Proudness–enhelkvälliGrytanförattfiraenlyckadIlove

Hbg-vår. Deltar gör artister som Sean Banan, Louise Hoffsten

och Panetoz.

JULI–AUGUSTI• HelsingborgsfestivalenochÖresundsspelengåravstapeln

under sommaren.

• Islutetavaugustigårdeförstaflyttlassentilldetnyavårdboendet

på lummiga Pålsjö park. Här finns 60 nybyggda lägenheter.

• HelsingborghamnaritoppnärTrafikverketmäterhurolika

kommuner arbetar med tillgänglighetsfrågor.

• Eskilscupengenomförsochdrarnästan40000personertill

Helsingborg under tre dagar.

• MiljöaktuelltrankarHelsingborgsomSverigesfjärdebästa

miljökommun. Detta är en förbättring gentemot föregående

år då staden placerade sig på sjätte plats.

SEPTEMBER–OKTOBER• Undertvåmagiskakvällarsmygeruddakaraktärerurden svenska folktron runt på Fredriksdal och skrämmer såväl ung som gammal under de återkommande och populära väsen- vandringarna.• MiljökonferensenGrönaidéerarrangerasiHelsingborg.• HandbollslandskampmellanSverigeochKinaspelasi Helsingborg.

NOVEMBER–DECEMBER• Den30novemberinvigsnybyggdaHelsingborgArenamed

fantastiska uppträdanden och en spektakulär ljusshow.

• Helsingborgantarenvisionförår2035,ettövergripande

styrdokument med fem prioriterade områden.

• SMidiscodansarrangerasiIdrottenshus.

• TvåårefterprojektstartförBostadförstharnu18personerfått

lägenheter. Ytterligare fyra lägenheter är utlovade att tilldelas

under våren 2013. De boende gör stora framsteg i sin livs-

situation och klarar sitt boende på ett bra sätt. Tack till Helsing-

borgshem, Akelius, Ikano och Wallenstam för ert engagemang!

• SMisimninggenomförspåFilbornaArena.

HELA åRET• Helsingborgdeltarsomenavfemkommuneriettnationellt projekt som syftar till att förbättra romers situation i samhället.• SatsningenUngatillarbetegenomförsunderåretmedsyfteatt få100ungdomarijobb.75ungdomarfickgenomdettavaraktiga anställningar och ytterligare sju fick timanställningar.

7 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR

Fem år i sammandrag

Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 FEM åR I SAMMANDRAG

2008 2009 2010 2011 2012

Stad

Antalinvånare31/12 126754 128359 129177 130626 132011

Antalfärdigställdabostäder 542 414 283 141 466

Kommunal utdebitering, kr 20,21 20,11 20,21 20,21 20,21

Totalutdebitering,kommunochregion,kr 30,60 30,50 30,60 30,60 30,60

Medelskattekraftiförhållandetillriket,procent 99 98 98 98 97

Skattenetto,mnkr 5034 5146 5441 5611 5778

Verksamhetensnettokostnad,mnkr,exklusivejämförelstörandeposter 4799 5034 5289 5468 5505

Åretsresultatefterfinansiellaposterexklusivejämförelsestörandeposter,mnkr 232 251 248 250 323

Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, exklusive jämförelsestörandeposter,procent 92 55 70 73 68

Budgetavvikelseenligtdriftsammandrag,mnkr 153 33,3 -217,3 -362,1 207,6

–varavskattefinansieradenämnderochstyrelser 168 32,1 -198,8 342,9 183,4

–varavavgiftsfinansieradverksamhet -15 1,2 -18,5 -19,2 24,3

Nettoinvesteringar, mnkr 1) 591 685 651 820 3865

Nettolikviditet,mnkr 766 1276 1281 833 1055

Soliditet,rensadfrånutlåningtilldotterföretagen,procent 63 59 60 58 59

Likvidamedel,mnkr 408 1330 219 246 382

Medeltal anställda 2) 7180 6873 6819 6856 7559

Löneranställda,mnkr 2238 2169 2182 2222 2292

Koncern

Resultatefterfinansiellaposterexklusivejämförelsestörandeposter,mnkr 443 385 753 458 612

Soliditet, procent 23 23 26 26 27

Nettolåneskuld,mnkr 4257 3215 3910 4473 4963

Självfinansieringsgradavnettoinvesteringar,procent 85 100 53 56 82

Medeltal anställda 2) 8444 8073 7973 7985 8699

Utförda tjänster

Inskrivnaiförskola0–5år 6184 6392 6533 6711 6972

Inskrivnaiskolbarnomsorg6–9år 3749 3880 4009 4281 4503

GrundskolaochförskoleklassfolkbokfördaeleveriHelsingborg 13372 13254 13210 13197 13411

GymnasieeleverfolkbokfördaiHelsingborg 4993 5110 5195 5054 4853

Vårdboende,antaläldre 1127 1139 1143 1138 1104

Hemtjänst, antal äldre 3) 2383 37783 3858 3879 4061

Hemsjukvård,antalpersoner 1691 1514 1506 1508 1621

Försörjningsstöd,mnkr 145 183 210 222 231

Antalhushållsomerhållitförsörjningsstöd,genomsnittpermånad 3240 3926 4297 4329 4401

Vårddygn,individochfamiljeomsorg,ejpsykisktfunktionshindrade 77627 71823 65445 70636 62686

Bibliotek,antalutlån,tusen 911 905 875 861 812

Fredriksdalsfriluftsmuseum,antalbesökare,tusen 149 153 109 105 116

Antalräddningstjänstuppdrag 1915 2016 1986 1806 2284

Vatten, antal levererade m3,tusen 14267 14126 14095 14331 14782

1) 3 000 mnkr av 2012 års nettoinvesteringar avser aktier i dotterföretag genom kvittningsemission.

2) Antalet anställda i staden 1 november, omräknat till helårsarbetare. Från och med 2012 ingår även stadens timanställda i siffrorna.

3)Frånochmed2009ingårävenpersonermedbeslutomtrygghetslarm.

8 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE

9 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR

FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE

KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kommunstyrelsen

Valberedningen

Stadsrevisionen

Miljönämnden

Styrelsen för Kärnfastigheter

Valnämnden

Överförmyndarnämnden

Barn- och utbildningsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden

Socialnämnden

Kulturnämnden

Idrotts- och fritidsnämnden

Stadsbyggnadsnämnden

Utvecklingsnämnden

10 HELSINGBORGS STADS ORGANISATION Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Helsingborgs stads organisation

1998 2002 2006 2010

Socialdemokraterna 22 27 22 20

Vänsterpartiet 7 4 1 1

Moderaterna 19 17 19 23

Folkpartiet 4 7 6 5

Centerpartiet - - 2 -

Miljöpartiet 3 2 3 6

Sveriges pensionärers intresseparti 6 - 3 -

Kristdemokraterna 4 5 3 2

Sverigedemokraterna - 3 6 8

Totalt 65 65 65 65

ledamöter i kommunfullmäktige, antal

Nordvästra SkånesRenhållnings AB 52%

HELSINGBORGS STAD

NSR Återvinning AB 100%

NSR Produktion AB100%

Liquidgas Biofuel Genesis AB 100%

Öresundskraft AB 100%

Modity Energy Trading AB 50%

Öresundskraft Tjänster AB 100%

Öresundskraft Kraft & Värme AB 100%

Öresundskraft Ängelholm AB 100%

Öresundskraft Nordvästra Skåne AB 100%

Öresundskraft Marknad AB 100%

Helia Energisalg A/S (Danmark) 100%

Helsingborgs Stads Förvaltning AB 100%

Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 6 AB 100%. Vilande

Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 7 AB 100%. Vilande

AB Helsingborgs Stadsteater100%

Helsingborgs Symfoniorkester & Konsterthus AB 100%

Helsingborgs Evenemang och Idrottspark AB 100%

Helsingborgs Hamn AB 100%

Fastighets AB Helikoptern 100%

InPort AB 95%

HelsingborgshemsHolding AB 100%

Vårdfastigheter iHelsingborg AB 100%

Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 4 AB 100%

Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 5 AB 100%

AB Helsingborgshem 100%

Nöjesparken Sundspärlan AB 3%

Kuriren 2 AB 100%

Kuriren 6 AB 100%

Sjökrona Exploatering AB 25%

Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 17%

NöjesparkenSundspärlan AB 40%

Helsingborg EnergiHolding AB 100%

Sydvatten AB 15%

Prometera AB 50%

Öresundskraft Företagsmarknad AB 100%

11 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 KONCERNEN HELSINGBORGS STAD

Koncernen Helsingborgs stad

1998 2002 2006 2010

Socialdemokraterna 22 27 22 20

Vänsterpartiet 7 4 1 1

Moderaterna 19 17 19 23

Folkpartiet 4 7 6 5

Centerpartiet - - 2 -

Miljöpartiet 3 2 3 6

Sveriges pensionärers intresseparti 6 - 3 -

Kristdemokraterna 4 5 3 2

Sverigedemokraterna - 3 6 8

Totalt 65 65 65 65

12 NULÄGE Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Nuläge

SAMHÄLLSEKONOMI

Risken för en djupare recession med en förnyad finansiell

oro har minskat. I Sverige liksom på andra håll i världen

signalerar de finansiella marknaderna och olika förtroende-

indikatorer att ekonomin går mot något ljusare tider. Trots

dessa och liknande positiva tongångar gör Sveriges Kom-

muner och Landsting bedömningen att det kommer att ta

tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen. Främst

beroende på en knackig utveckling i vår omvärld.

För svensk del blir därför även 2013 ett relativt svagt

år med en BNP-tillväxt på endast 1,4 procent. Den svaga

tillväxten gör att arbetsmarknaden kommer försvagas

ytterligare, ökningen av arbetslösheten blir dock inte

särskilt omfattande. Under sensommaren beräknas arbets-

lösheten uppgå till 8,2 procent, vilket är 0,5 procenten-

heter högre än genomsnittet för ifjol. Trots den negativa

utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunder-

laget att växa i relativt hygglig takt. I reala termer beräk-

nas skatteunderlaget växa med 1,3 procent i år. En bidra-

gande orsak till den starka tillväxten är ökande pensioner.

Även åren 2014–2016 beräknas skatteunderlagets reala

tillväxt successivt öka. Den fortsatt gynnsamma utveck-

lingen är resultatet av den återhämtning som förväntas

ske på arbetsmarknaden. Från och med 2014 stiger syssel-

sättningen igen och arbetslösheten sjunker tillbaka. Till-

växten i svensk ekonomi åren 2014–2016 beror i hög grad

på inhemska faktorer – såväl konsumtionen som investe-

ringarna växer. Den fortsatt svaga utvecklingen interna-

tionellt, inte minst i Europa, innebär att exportens del

av tillväxten blir förhållandevis begränsad. Den fortsatta

lågkonjunkturen medför att priser och löner utvecklas

långsammare än normalt. Löne- och prisökningstakten

kommer dock att öka efter hand som resursutnyttjandet

stiger.

KOMMUNERNAS EKONOMI

Trots att utvecklingen på arbetsmarknaden år 2014 för-

väntas bli mer gynnsam jämfört med 2013 växer skatte-

underlaget i samma takt båda åren. Detta beror på att

den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna

ger pensionsinkomsterna extra skjuts 2013 men verkar

återhållande 2014.

Den 14 december presenterade Statistiska centralbyrån

(SCB) skattesatserna för 2013. Inför 2013 höjer 24 kommu-

ner skattesatsen medan åtta kommuner sänker den. Till

följd av förändringarna minskar medelskattesatsen i kom-

munerna med ett öre. Störst sänkning gör Österåker med

25 öre. De största skattehöjningarna görs i Lindesberg

och Dorotea med en krona vardera. Solna har den lägsta

kommunala utdebiteringen 2012 med 17,12 och Dorotea

den högsta med 23,90. Vellinge har den lägsta kommunal-

skatten i Skåne med 18,50.

För år 2012 redovisade cirka 94 procent av landets

290 kommuner ett positivt resultat före extraordinära

poster. Motsvarande siffra för 2011 var 85 procent. En

viktig förklaring till de förbättrade resultaten i en relativt

svag konjunktur är en retroaktiv återbetalning av sjukför-

säkringsavgift för åren 2007 och 2008. För Helsingborgs

del återbetalades 97 mnkr och alla kommuner fick en

återbetalning som till stor del harmonierar med kommu-

nens storlek. De preliminära bokslutssiffrorna för 2012

visar att Helsingborg resultatmässigt hamnade på tionde

plats när årets resultat fördelas per invånare.

FÖRSLAG På FÖRÄNDRAD KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING

I september 2008 tillsatte regeringen en kommitté med

uppgift att utvärdera och utreda hela utjämningssystemet.

Som motiv anförde regeringen behovet av att utreda

alternativa metoder för inkomstutjämning med ett mer

långsiktigt perspektiv. Kommittén lämnade sitt förslag i

april 2010. På kommungruppsnivå är det förortskommuner

till större städer och pendlingskommuner som får störst

intäktsökningar. De kommuner som får lägre intäkter är

storstäder och större städer, särskilt universitetsstäder.

Helsingborg stads skatteintäkter minskar årligen med cirka

40 mnkr i det nya utjämningssystemet. Kommitténs leda-

möter står enade bakom förslaget.

Finansdepartementet föreslår att kommitténs förslag

till förändrad kostnadsutjämning, som i sig är neutralt,

kompletteras med en justering av inkomstutjämningen.

Enligt detta förslag skjuter regeringen till en miljard kro-

nor som tillfaller 12 kommuner vilka samtliga får lägre

skatteintäkter genom kommitténs kostnadsutjämningsför-

slag. Det nya utjämningssystemet är planerat att införas

från och med år 2014.

13 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 NULÄGE

BEFOLKNING

Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick Helsingborgs invånaran-

tal till 132 011. Ökningen var 1 385 personer eller 1,1

procent under år 2012, vilket var något lägre än under

2011. Av stadens befolkning är 20,5 procent födda utrikes,

jämfört med 15,4 procent i riket.

Årets positiva födelsenetto ligger på 225, vilket bety-

der att antalet födda är 225 fler än antalet som avled.

Födelsenettot är avsevärt lägre än under fjolåret. Det

beror på att antalet födda barn minskade med cirka en

procent till 1 617, samtidigt som antalet avlidna ökade

till 1 392, en ökning med cirka 16 procent jämfört med

föregående år. Inte sedan 2006 har så många avlidit

under ett år i Helsingborg.

Inflyttningsnettot utgör den största delen av befolk-

ningsökningen under 2012, då det var 1 154 fler som flyt-

tade in än ut från staden. Det är en ökning jämfört med

2011 som främst beror på att antalet inflyttare har ökat

med 128 personer under året. Antalet grundskolebarn

(7–15 år) har ökat marginellt under 2012 och uppgick

vid årsskiftet till 12 247.

Sedan 2002 har de äldre (65 år och äldre) årligen ökat

i antal och fortsätter. Det är främst åldersgruppen 65–74

år som ökar och trenden den uppgår nu till 13 375 perso-

ner. Det är en ökning med närmare fyra procent på ett år.

Under senare år har åldersgruppen 75–84 år minskat och

uppgår nu till 7 600 personer. Även åldersgruppen 85 år

och äldre har minskat till 3 573 personer. Vid årsskiftet

bodde det i Helsingborg 30 personer som var minst

100 år gamla.

Enligt den senaste befolkningsprognosen beräknas

stadens befolkning uppgå till omkring 162 000 år 2035.

Det är en årlig ökning med i genomsnitt 1 300 personer.

Åldersgruppen 0–6 år beräknas öka från dagens 11 072

till 13 000 år 2035, främst beroende på att antalet kvinnor

i fertil ålder ökar. Antalet grundskolebarn, som efter en

minskning under 00-talet åter har ökat till 12 247, beräk-

nas att fortsätta öka och uppgå till 17 000 år 2035. De

yngre pensionärerna, 65–79 år blir också allt fler, främst

under 10-talet. Antalet beräknas öka med närmare 40

procent fram till 2035. De äldsta, 80 år och äldre, beräk-

nas minska under 10-talet för att därefter öka kraftigt.

Under senare delen av prognosperioden beräknas denna

åldersgrupp öka med cirka 60 procent. År 2035 kommer

befolkningen i Helsingborg genomsnittligt att vara något

äldre än idag, främst beroende på att andelen 65 år och

äldre har blivit något större i förhållande till ålders-

gruppen 20–64 år.

Helsingborg Skåne Riket

Medelålder 41,0 40,9 41,2

Andelutländskamedborgare 7,9 8,5 7,0

Andelutrikesfödda 20,5 18,4 15,4

Andel utländsk bakgrund1) 27,4 24,1 20,1

Medelinkomst tkr/år2)(2011) 263,5 252,7 274,4

Högsta utbildningsnivå3) (2011)

-folk-/grundskola(<=9år) 21,3 20,8 20,6

-gymnasium 44,1 42,4 44,3

-eftergymnasial<3år 14,1 13,8 13,6

-eftergymnasial>=3år 18,1 20,3 19,4

Arbetslösa4) 8,7 7,8 6,9

Förvärvsfrekvens5)(2011) 71,8 71,9 76,8

1) Till personer med utländsk bakgrund, räknas dels utrikes födda, dels personer födda i Sverige med bägge föräldrarna födda utrikes. 2)Medelinkomstenföråldersgruppen20-64år 3)Avser16-74år 4)Avserandelarbetslösa16-64år,december2012 5)Andelförvärvsarbetandeavåldersgruppen20-64år

några fakta om helsingborgarna

Flytt- och födelsenetto, antal befolkningsutveckling 2002–2032, antal

Nybyggda lgh Flyttnetto

Folkökning Födda

2002 2012

2022 2032

1992 2002 2012 0-6 7-15 16-19 65-79 80-

2 000

1500

1 000

500

0

25000

20 000

15000

10 000

5000

0

14

Kommun Inpendling Utpendling Netto

Höganäs 3358 1278 2080

Ängelholm 2977 1416 1561

Landskrona 2273 1485 788

Bjuv 2241 963 1278

Åstorp 1917 1044 873

Malmö 1362 2671 -1309

Klippan 941 350 591

15 069 9 207 5 862

arbetspendling till och från de sju största pendlingskommunerna år 2011, antal

NULÄGE Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

ARBETSMARKNAD

Precis som föregående år har antalet sysselsatta i Helsing-

borg fortsatt att öka och uppgår nu till 63 900. Information

och kommunikation är den näringsgren som under året har

ökat antalet sysselsatta mest med (38 procent). Handeln,

som tillsammans med transport och magasinering (logistik)

är de dominerande näringsgrenarna i Helsingborg, uppvisar

den största minskningen av antalet sysselsatta under året

(- 4 procent). Fortfarande arbetar emellertid var fjärde

sysselsatt i Helsingborg inom dessa näringsgrenar, vilket är

en högre andel än i andra större kommuner. Även antalet

sysselsatta inom industrin fortsätter att minska. Närmare

3/4 av de sysselsatta i Helsingborg arbetar i näringslivet

jämfört med 2/3 i Sverige som helhet. En orsak är att ande-

len sysselsatta inom den statliga sektorn är ovanligt låg

i Helsingborg.

Även arbetspendlingen fortsatte att öka under 2012.

Inpendlingen ökade till 21 800 och utpendlingen till

15 300. Av de sysselsatta i Helsingborg kommer 33 pro-

cent från en annan kommun samtidigt som 26 procent av

de förvärvsarbetande helsingborgarna arbetar i en annan

kommun. Detta visar på Helsingborgs betydelse för syssel-

sättningen i främst nordvästra Skåne då merparten av in-

och utpendlingen sker i denna region. Under senare år har

det samtidigt skett en minskning av antalet helsingborgare

som pendlar över sundet för att arbeta.

Andelen förvärvsarbetande helsingborgare i åldersgrup-

pen 20–64 år har ökat till 72 procent, vilket är detsamma

som i Skåne och något lägre än rikets 77 procent. Antalet

arbetslösa (arbetslösa inklusive sysselsatta i program med

aktivitetsstöd) var drygt 7 500 i januari och minskade

under våren till 6 900. Därefter ökade åter antalet arbets-

lösa och uppgick till cirka 7 300 i december. I genomsnitt

var cirka 7 300 arbetslösa varje månad, vilket innebär

något fler än under föregående år.

Helsingborg Riket

0 5 10 15 20

Övrigt

Information &kommunikation

Hotell & restauranger

Personal & kulturtjänster

Offentlig förvaltning mm

Byggverk-samhet

Transport

Utbildning

Tillverkning

Företagstjänster

Vård & omsorg

Handel

sysselsatta efter näringsgren år 2011, procent

arbetslöshetens fördelning Procent av befolkningen i öppen arbetslöshet eller i program med aktivitetsstöd.

Kategori Dec 2011 Dec 2012

Helsingborgs stad

Samtliga16-64år 8,9 8,7

18-24år 12,8 12,2

Skåne län

Samtliga16-64år 7,4 7,8

18-24år 11,5 11,9

Riket

Samtliga16-64år 6,6 6,9

18-24år 10,4 10,9

15

arbetspendling till och från de sju största pendlingskommunerna år 2011, antal

Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 NULÄGE

DEN GLOBALA STADEN

16 NULÄGE Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

MEDBORGARUNDERSÖKNING

Helsingborg deltog 2012 för sjätte gången i Statistiska cen-

tralbyråns medborgarundersökning. Jämfört med tidigare

år har det inte skett några större förändringar. Årets un-

dersökning visar att helsingborgarna fortfarande är ganska

nöjda med sin boendeort och 62 procent kan starkt rekom-

mendera en flytt till Helsingborg. De svarande är i stort

sett lika nöjda som tidigare med de kommunala verksam-

heterna. Stöd till utsatta personer fick ett högre index i år.

När det gäller inflytandet är invånarna precis som tidigare

år inte helt nöjda. Detta är dock inte unikt för Helsingborg

utan så ser det ut i de flesta av kommunerna som deltagit i

undersökningarna genom åren.

NÄRINGSLIV

Den globala ekonomin är fortsatt bekymmersam, inte

minst för exportintensiva företag där den starka svenska

kronan påverkar konkurrenskraften negativt. Omvärlds-

faktorer har bland annat inneburit ett flertal varsel och en

nivå på faktiska uppsägningar som ligger högre än normalt

för Helsingborg.

Företagen bedöms under den närmsta framtiden vara

fortsatt återhållsamma med investeringar och nyanställ-

ningar. Inom den privata bygg- och fastighetssektorn mins-

kade antalet investeringar tydligt under 2012. Handels-

sektorn påverkades också negativt på grund av en dämpad

konsumtion under året, vilket i Helsingborg tydligast har

påverkat cityhandeln. Som en konsekvens av detta har

staden väsentligt ökat sitt engagemang för cityfrågorna

genom organisationen Citysamverkan.

I staden finns en fortsatt efterfrågan på mark för han-

del och logistik. Under året har nybyggnationen inom

logistikfastigheter på Tostarp fortsatt. Inom handel har

Dechatlons nybyggnation försenats avsevärt, däremot har

Hornbach snart färdigställt sitt nya varuhus. Väla cen-

trums samtliga utbyggnadsetapper är slutförda och har

mottagits väl av marknaden.

Besöksnäringen blir allt viktigare för staden. Dock har

varken turismen och affärsresorna utvecklats i enlighet

med stadens målsättning. Antalet hotellövernattningar

ökade med cirka tre procent under 2012 men stadens

hotellkapacitet är i princip fullt utnyttjad under många

perioder på året och snittpriserna är låga i jämförelse med

andra städer i Sverige. Nya hotellbäddar beräknas till-

komma år 2015. Övriga gästnätter hade en negativ utveck-

ling under 2012, liksom i resten av Sverige.

Enligt Bolagsverket registrerades 999 nya företag i

Helsingborg under 2012, en liten minskning jämfört med

2011. Staden fick 374 inflyttade arbetsställen under året

vilket var en liten ökning jämfört med 2011. Med nya

Helsingborg Arena har staden fått ett tillskott i försälj-

ningshänseende för evenemang och möten.

Samverkan inom Helsingborg Business Region har

under senhösten 2012 utvecklats ytterligare i och med

lanseringen av varumärket Familjen Helsingborg.

de största privata företagen i HelsingborgAntal anställda per 1 januari 2012

IKEA-företagen 1495

McNeilAB 714

ICA Sverige AB 620

Resursföretagen 477

PeabSverigeAB 430

Everfresh AB 370

BringFrigoAB 368

SabaFruktochGrönt 341

Helsingborgs Dagblad 300

KemiraKemiAB 290

17

Påbörjade och färdigställda bostadslägenheter, antal

BOSTADSBYGGANDE

I november 2009 beslutade kommunfullmäktige att

fördubbla planproduktionen avseende bostäder. Stads-

byggnadsförvaltningen tillfördes därför extra resurser

under en treårsperiod fram till och med 2012. Under

dessa år har en stor buffert byggts upp avseende bostäder

i detaljplaner som vunnit laga kraft. Detta har gett ett

bra utgångsläge att arbeta vidare utifrån.

Målet inför 2012 var 1 400 tillstyrkta bostäder varav

100 fribyggare. Tidigt under 2012 ändrades dock inrikt-

ningen avseende målet då en stor buffert av detaljplaner

redan hade uppnåtts. Ändringen innebar följande:

• Större resurser lades på stora planprogram som Östra

Ramlösa, Norra infarten och Drottninghög, samt på

verksamhetsplaner som NSR och Långeberga.

• Målet avseende bostadsplaner har omformulerats på

sådant sätt att staden ska möjliggöra att minst 700

bostäder ska kunna byggas per år.

• Inriktningen avseende bostäder har styrts mot medel-

stora projekt i relativt centrala lägen.

Under 2012 påbörjades detaljplaner för cirka 630 bostä-

der. 14 detaljplaner tillstyrktes eller antogs av stadsbygg-

nadsnämnden. Av dessa omfattade fem helt eller delvis

bostadsändamål motsvarande cirka 280 bostäder varav

sex är så kallade fribyggare. 17 detaljplaner vann laga kraft

varav åtta omfattar bostäder. Dessa motsvarar totalt cirka

1 110 bostäder, varav 120 är fribyggare.

Stadens mål är att upprätthålla en buffert av lagakraft-

vunna detaljplaner om cirka 2 800 bostäder. Vid årsskiftet

2012/2013 uppgick denna buffert till motsvarande cirka

3 480 bostäder i lagakraftvunna detaljplaner, varav 209

outnyttjade fribyggare (flera av dessa är dock redan förde-

lade) samt cirka 395 bostäder i överklagade detaljplaner.

Av bufferten är detaljplaner för cirka 2 860 bostäder är

yngre än fem år. Detaljplaner för cirka 2 000 bostäder

yngre än två år.

Sett över tid finns ett behov av att hålla bufferten av

detaljplaner aktuell och varierad samt att arbeta med en

större beredskap avseende verksamheter och infrastruk-

tur. För att kunna möta framtida behov bör planbered-

skapen behållas på en fortsatt hög nivå. Fokus kommer

att läggas på planering och resurshantering, tydlighet i

den tidiga dialogen samt på prioriteringar. Detta för att

sammantaget uppnå kortare handläggningstider för

planprocesserna.

VERKSAMHETER, INFRASTRUKTUR MED MERA

Utöver bostadsbyggande pågår löpande arbete med detalj-

planer för verksamheter, infrastruktur med mera. Under

2012 har följande detaljplaner tillstyrkts eller antagits

vilka rymmer annat än bostäder:

• Filborna 28:33. Möjliggör förskola vid nya arenan.

• Pålsjö 1:1. Möjliggör renovering av Pålsjöbaden.

• Ödåkra 1:186. Reglering av allmän platsmark (gata) vid gamla spritfabriken i Ödåkra.

• Trossen 1. Möjliggör etablering av ny livsmedelsbutik vid Vasatorps trädgård.

• Gantofta 2:66. Reglering av parkmark till kvartersmark i Gantofta.

• Rya 17:1. Säkerställer befintlig bebyggelse och möjliggör avstyckning av fritidshus vid Rya.

• Välluv 4:11. Säkerställer utveckling av verksamhet i Påarp.

• Mimer 12. Möjliggör utbyggnad och utveckling av verksamheter på Ringstorp vid Kullavägen.

• Råå 1:1. Möjliggör utveckling av restaurangverksamhet samt museiverksamhet på Råå hamnplan.

Därutöver har sex planprogram, bland annat för Drott-

ninghög, Ångfärjan och Östra Ramlösa, godkänts under

2012 vilka rymmer allt från bostäder till verksamheter.

Tre bevarandeprogram har godkänts under året för

Laröd, Hittarp samt Gåsebäck och Husarområdet.

Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 NULÄGE

700

600

500

400

300

200

100

02008 2009 2010 2011 2012

Påbörjade lägenheter Färdigställda lägenheter

IKEA-företagen 1495

McNeilAB 714

ICA Sverige AB 620

Resursföretagen 477

PeabSverigeAB 430

Everfresh AB 370

BringFrigoAB 368

SabaFruktochGrönt 341

Helsingborgs Dagblad 300

KemiraKemiAB 290

18 MEDARBETARE Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Medarbetare

sjukfrånvaro varav långtidsfrånvaro, procent

Total Varav långtids- sjukfrånvaro sjukfrånvaro

Kön 2011 2012 2011 2012

Kvinnor 5,0 5,3 36,0 33,9

Män 3,1 3,3 32,8 35,2

Totalt 4,6 4,9 35,5 34,1

ålder 2011 2012 2011 2012

Totalt-29 3,4 3,5 13,9 9,7

Totalt30-49 4,2 4,7 31,4 31,6

Totalt50- 5,2 5,3 41,7 37,4

FRAMGåNGSRIK ORGANISATION

Utveckling och vardag – två perspektiv som båda inne-

håller utmaningar där man som medarbetare dels kan få

energi och dels kan identifiera motstånd som tar kraft.

Under 2012 har ett fortsatt utvecklingsarbete genomförts

och resulterat i två konkreta dokument. Dels en vision för

Helsingborgs stad – Helsingborg 2035 – och dels en medar-

betar- och ledarpolicy. Två dokument som båda föregåtts av

omfattande processer, såväl inom som utom organisationen.

Vad är viktigt för att en organisation ska bli framgångs-

rik? Erfarenheten visar att arbete som bidrar till att en

gemensam organisationskultur växer fram och bekräftas

har stor betydelse. Ett gemensamt förhållningssätt lägger

grunden för framgång. I medarbetar- och ledarpolicyn

beskrivs hur man som medarbetare och ledare kan

utveckla förhållningssätt och arbetssätt för att:

• Lyckas

• Skapa värde

• Leda sig själv

• Samspela

Att inom en organisation erbjuda möjligheten till enhet-

lighet och viss förutsägbarhet, skapar identitet. Identitet

skapar i sin tur tillhörighet och tillhörighet attraherar.

Framgång föder framgång och att fokusera på processer

och mekanismer som gör en organisation framgångsrik har

betydelse både på kort och lång sikt. En viktig framgångs-

faktor är ett aktivt medarbetarskap och ledarskap. 2012

har varit året då plattformen har lagts och aktiviteter har

planerats och genomförts.

CHEF HELSINGBORG 2012

I maj 2012 hölls årets chefsdag. Temat för dagen var stadens

nya vision och syftet var att skapa förståelse för och stärka

chefernas vilja att vara med på resan mot Helsingborg

2035 genom att:

• Synliggöra resan och den röda tråden.

• Skapa angelägenhetskänsla och legitimitet kring

visionen liksom kring medarbetar- och ledarpolicyn.

• Gestalta och utforska såväl visionen som medarbetar-

och ledarpolicyn samt skapa förutsättningar för

individuellt ägarskap.

Konkreta mål med dagen var att alla skulle förstå vart

man är på väg, varför det är viktigt, att det är en resa, att

chefen har en nyckelroll och att vi reser tillsammans.

LEDARSKAP HELSINGBORG

Under året påbörjades Ledarskap Helsingborg, Helsing-

borgs stads nya och obligatoriska ledarprogram. Det vänder

sig till samtliga chefer, vilket innebär att cirka 100 chefer

per år kommer att medverka. Programmet pågår under sex

dagar och dess syfte är att:

• Helsingborgs stad ska ha de mest kompetenta och bäst

rustade cheferna som med stolthet, trygghet och

tydlighet möter och samverkar med medarbetare.

• Utveckla färdigheter för att vara en attraktiv

arbetsgivare.

EMPLOYER BRANDING

2012 utnämndes Helsingborgs stad till årets Employer

branding-kommun av företaget Universum. Employer bran-

ding handlar om hur en organisation bygger sitt varumärke

gentemot potentiella, nuvarande och tidigare medarbetare.

Universums motivering till priset lyder:

”Denna kommun har på kort tid etablerat sig bland studenter

och rönt stor uppmärksamhet. Detta är resultatet av ett gediget

arbete mot studenter – ett arbete som är tydligt förankrat i led-

ningen och aktivt kommuniceras utåt. Med stort engagemang

och stor vilja har denna kommun visat att de är en kommun

på väg framåt i kampen om talangerna.”

Staden har bland annat lyckats nå fram i olika medier för

studenter. Staden har varit aktiv på ett antal studentmäs-

sor där en del nya grepp och koncept har prövats med

framgång. En tävling – Vinn en dag i kommunen – som ger

studenterna möjlighet att besöka den arbetsplats som de

är mest intresserade av har också uppmärksammats av

andra kommuner och organisationer som arbetar med

studentmässorna.

19 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 MEDARBETARE

ARBETSGIVARERBJUDANDE OCH MEDARBETARLÖFTE

En lek med ord eller ett sätt att se på kompetens- och

personalförsörjning på ett annat vis.

Det finns ett stort behov av långsiktighet och struktur

i stadens kompetensförsörjning. För att möta förvaltning-

arnas behov efterfrågas ett stadsgemensamt arbetssätt för

ledningen, ett arbetssätt som är flexibelt nog att kunna

appliceras på varje förvaltning. Därför påbörjades under

året ett särskilt projekt – Att säkra framtidens kompe-

tensförsörjning. Syftet är att identifiera de yrkeskvalifika-

tioner verksamheterna kommer att behöva i framtiden

samt att skapa förutsättningar för strategisk kompetens-

försörjning på både kort och lång sikt (5–10 år).

MEDARBETARUNDERSÖKNING

Sedan 2004 har staden genomfört medarbetarundersök-

ningar. Från och med 2011 genomförs de varje år och har

fokus på aktiviteter och åtgärder. Allt för att kunna vara

en aktiv del av förvaltningarnas styrkortsarbete och öka

angelägenhetsgraden för respektive arbetsplats. 2012

2012

MI Medarbetarindex 74

MMI MotiveradMedarbetarindex 68

HME HållbartMedarbetarindex 80

1)MI är ett index för sammanfattande resultat för medarbetarnas inställning

till sin arbetssituation. MMI är ett index utifrån en sammanvägning av

enkätfrågor kring medarbetarnas helhetsattityd. HME är ett index utifrån

medarbetarengagemang som SKL har tagit fram och som kan användas

för jämförelser med andra kommuner samt för att titta på koppling mellan

medarbetarengagemang och verksamhetsresultat.

2) Index för 2012 är framtagna utifrån nya enkätfrågor och nya skalor vilket

gör att årets siffror inte är jämförbara med tidigare år.

Medarbetarindex 1) 2)

genomgick undersökningen en förändring, en partsamman-

satt grupp har arbetat fram nya frågor och även svarsal-

ternativen har ändrats, från en fyrgradig till en femgradig

skala. Svarsfrekvensen var 77 procent vilket är samma

som 2011.

20 MEDARBETARE Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Andel i procent

Kvinnor Män

Revision 60 40

Kulturförvaltningen 68 32

Kärnfastigheter 49 51

Miljökontoret 67 33

Räddningstjänsten 13 87

Skol-ochfritidsförvaltningen 79 21

Socialförvaltningen 79 21

Stadsbyggnadsförvaltningen 56 44

Stadsledningsförvaltningen 62 38

Utvecklingsnämndensförvaltning 74 26

Vård-ochomsorgsförvaltningen 90 10

Överförmyndarenhet 100 0

Summa 79 21

Chefsbefattningaristaden 64 36

andel kvinnor respektive män

GRÄNSLÖST ATTRAKTIVA ARBETSGIVARE

Gränslöst Attraktiva Arbetsgivare är ett samverkanspro-

jekt för de tio kommuner som utgör Familjen Helsingborg.

Projektet startade i januari 2011 med målsättningen att öka

kommunernas attraktivitet och effektivitet som arbetsgi-

vare. Den bakomliggande drivkraften är övertygelsen om

den gemensamma nyttan med samverkan – tillsammans blir

vi bättre på att attrahera, utveckla och behålla kompetens!

Vi kan dessutom öka kvaliteten i våra verksamheter och

göra effektiviseringsvinster genom stordriftsfördelar.

Nedan beskrivs tre delprojekt som HR-avdelningens

medarbetare har deltagit i under 2012.

Administrativ samverkan med inriktning på löne-, lönesystem- och pensionsadministration

Detta delprojekt syftar till att hitta effektiva samverkans-

lösningar inom det administrativa området med fokus på

löne- och lönesystemadministration samt pensionsadminis-

tration.

Digitalt utvecklingscentrum för individ- och kunskapsutveckling

Delprojektet syftar till att skapa en virtuell och effektiv

webb-plattform för optimal samordning av befintliga sys-

tem i Familjen Helsingborg. Plattformen ska erbjuda avlast-

ning för kommunerna och bidra till en förstärkt identitet

i regionen.

Internrekryteringsprogram för blivande ledare

Delprojektet Internrekryteringsprogram av blivande ledare

syftar till att skapa en struktur för att upptäcka och ut-

veckla potentiella ledare.

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

Helsingborgs stad har en uttalad nolltolerans mot kränkan-

de särbehandling på arbetsplatsen. Under 2012 reviderades

stadens Rutin vid kränkande särbehandling, mobbning och

trakasserier. Vi tog också ett samlat grepp kring frågan

genom att producera och sprida ett informationsmaterial

till stadens medarbetare och utbilda cirka 120 chefer i att

hantera och förebygga kränkande beteende. Under året

genomfördes även workshops med arbetsgrupper som velat

arbeta extra med detta.

I Medarbetarundersökningen 2012 är andelen med-

arbetare som känner sig mobbade av kollegor den lägsta

på flera år. För bara tre år sedan var andelen tio procent.

Nu år 2012 är den andelen nere på fyra procent.

LIKABEHANDLING

Under 2012 gjordes en uppföljning av Lika Olika, ett

diskussionsmaterial som stödjer stadens chefer i att lyfta

frågor som rör likabehandling, normer och värderingar på

arbetsplatsen. Uppföljningen visade att materialet nu är väl

känt bland cheferna och att det har varit ett bra stöd i

arbetet med dessa frågor. Hösten 2012 påbörjades ett

arbete med att vidareutveckla materialet och komplettera

det med fler övningar utifrån de behov som framkommit

under uppföljningen. Det kompletterande materialet ska

lanseras i april 2013, i samband med att stadens lika-

behandlingsplan för 2013–2015 träder i kraft.

21 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 MILJÖ

VÄLKOMMEN TILL HELSINGBORGS MILJÖBYRå

Helsingborgs stad vill gärna ligga i framkant i miljö- och

klimatfrågor. De senaste åren har en rad utmärkelser visat

att staden är på rätt väg, även om det finns mycket kvar att

göra. Staden fick utmärkelsen Elbilsbästa kommun 2012

av föreningen Gröna bilister. Helsingborg behöll också sin

andra plats i den riksomfattande stadstävlingen om flest

engagerade medborgare för en renare stad som arrangerades

av organisationen Håll Sverige Rent. Placeringen är ett bra

betyg på det aktiva arbetet med kampanjen I love Hbg där

stadens invånare engagerats mot nedskräpning. Den natio -

nella miljökonferensen Gröna idéer blev ett miljömärkt

event enligt Håll Sverige Rents kriterier och Helsingborgs-

festivalen behöll sin miljödiplomering. Dessutom klättrade

Helsingborg upp till en 4:e plats (6:e plats år 2011) i tid-

ningen Miljöaktuellts miljöranking av Sveriges kommuner.

SAMVERKAN

Miljöbyrån är ett bra exempel på att samverkan kring

miljöfrågorna har ökat i staden. Miljöbyråns uppdrag är

att marknadsföra stadens miljöarbete, bland annat genom

att anordna och locka hit kongresser på temat miljö samt

att delta i nationella och internationella miljönätverk. Det

handlar också om verka för beteendeförändring hos stadens

invånare och anställda. Praktiskt görs detta genom att

sprida och kommunicera Helsingborgs stads miljöarbete.

Därtill fungerar Miljöbyrån som pådrivare, processledare

och deltagare när det gäller flera aktiviteter som till exem-

pel miljöutbildning av stadens anställda och införande av

miljö- och energiledningssystem. Miljöbyrån arbetar även

med energi- och klimatrådgivning, Miljöbiblioteket, Miljö-

verkstaden, Den hållbara resan och attityd- och beteende-

projektet I love Hbg.

För att hålla sig väl informerad i miljöfrågor och dela

med sig av sina initiativ deltar Miljöbyrån i olika evenemang

och på mässor. I september arrangerades för första gången

miljökonferensen Gröna idéer på Dunkers kulturhus där

framtida miljöutmaningar och hållbar utveckling diskutera-

des. Miljöbyrån medverkade också tillsammans med Skol-

staden på Energiutblick, en nationell energimässa i Göte-

borg. I samarbete med Dunkers kulturhus arrangerades

Earth Hour, en återkommande klimat- och miljömanifesta-

tion som i år lockade 500 besökare. Miljöbyrån var också

ansvarig för den internationella fotoutställningen Hard

Rain: Whole Earth, som producerades av Sida med Öresunds-

kraft, NSR och Helsingborgshem som samarbetspartners.

Miljö

MILJÖBIBLIOTEKET OCH MILJÖVERKSTADEN

Miljöbiblioteket är en mötesplats som inspirerar till ökad

miljömedvetenhet och fungerar som ett centrum för

miljöinformation. Miljöbiblioteket arrangerar föreläsningar

kring aktuella miljöfrågor och samlar miljörelaterad media

på stadsbiblioteket. Under 2012 arrangerades även åtta

föreläsningar, som var och en lockade cirka 100 åhörare.

Till ämnena som avhandlades hörde bland annat matproduk-

tion och hållbar konsumtion.

Miljöverkstaden är ett unikt projekt i Sverige som byg-

ger på att få ut skolan i verkligheten och verkligheten in

i skolan. Detta görs via en aktiv miljöundervisning som

bland annat fokuserar på vattnets kretslopp och vad som

händer med vårt avfall. Under turer med forskningsfarty-

get Sabella får elever även möjlighet att titta på djur och

lära sig mer om Öresund. Under 2012 genomfördes drygt

50 turer med fartyget och totalt deltog 12 000 elever och

lärare i verksamheten. Miljöverkstaden ansvarar även för

Trafikskolan på Fredriksdal, som rustades upp under året.

Här fick cirka 60 elevgrupper lära sig trafikvett. Miljöverk-

staden tar årligen emot flera studiebesök. Under 2012

besöktes verksamheten bland annat av delegationer från

Chile och Singapore.

DEN HåLLBARA RESAN

Den hållbara resan är ett projekt som syftar till att få alla

som bor och verkar i Helsingborg att välja ett mer effektivt

transportsätt. Detta sker genom aktiviteter på arbetsplat-

ser, i bostadsområden och skolor samt genom kampanjer

på gator och torg. Under 2012 slutfördes Arbetsplatsen

Helsingborgs stad med målsättningen att göra det lätt att

resa rätt för stadens 8 000 anställda. Runt om i staden

syntes även kampanjen Vår Luft, ett samarbete med

Helsingborgs Dagblad för att uppmärksamma luften vi

andas. Motionsloppet Sundstrampet drog 355 deltagare

och Elbilens dag på Sundstorget besöktes av ett 100-tal

elfordon i samband med Oresund Electric Car Rally. En

ny cykelväg mellan Ödåkra och Fleninge invigdes och under

hösten genomfördes flera uppmuntrings- och synbarhets-

kampanjer mot gång- och cykeltrafikanter. Under 2012 slut-

fördes och utvärderades även stadsbyggnadsförvaltningens

försök med en extern bilpool.

I LOVE HBG

I love Hbg är vårt attityd- och beteendeförändringsprojekt

för en vackrare stad med målet att bli Sveriges renaste stad.

22

DEN BALANSERADE STADEN

MILJÖ Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

23 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 MILJÖ

Överskridande dygnsmedelvärde miljökvalitetsnormen av kvävedioxid, antal

resenärer i kollektivtrafiken, antal i miljoner

2012 genomfördes 33 aktiviteter med 38 040 deltagare.

Aktiviteterna har ett pedagogiskt upplägg med analys,

aktivt deltagande och belöningssystem. Eftersom deltagar-

grupperna har olika intresseområden sker skräpplockning på

många platser – i staden och skogen, på skolgårdar, stränder

och på havets botten. De påföljande belöningarna varierar

beroende på åldersgrupp och organisation. För de yngsta

genomfördes 13 teaterföreställningar medan äldre skolung-

domar erbjöds bio enligt skolbiosystemet. Medverkande för-

eningar erbjöds ekonomisk ersättning motsvarande insatser

från ungdomar. Som en generell belöning och för att skapa

en bred diskussion genomfördes endagsfestivalen Proudness

för andra året i rad, denna gång med cirka 4 000 besökare.

I love Hbg deltog även i Helsingborgsfestivalen, OV beach-

handbollsturnering och flera konserter på Sofiero.

ENERGI- OCH KLIMATRåDGIVNING

En viktig del i stadens miljöarbete är energi- och klimatråd-

givningen. Här får alla – privatpersoner såväl som små och

medelstora företag, föreningar och organisationer – råd om

hur man kan minska energianvändningen genom bättre tek-

niska lösningar och förändringar i sättet att använda energi

till vardags. Under 2012 anordnade energi- och klimatråd-

givningen föreläsningar, deltog i mässor och samordnade

beteendeförändringsprojekt för allmänheten. På agendan

stod även uppsökande företagsrådgivning samt utbildningar

och föreläsningar för företag, föreningar och organisationer.

MILJÖ- OCH ENERGILEDNINGSSYSTEM

För att styra, mäta, utvärdera och förbättra miljöarbetet i

den egna verksamheten använder stadens förvaltningar ett

miljö- och energiledningssystem som omfattar transporter,

energi, kemikalier, avfall och inköp. De mesta aktiviteterna

sker ute på arbetsplatserna och handlar till exempel om

vikten av att släcka lampor och dataskärmar, sortera avfall,

byta till mer ekologiska livsmedel och ha tillgång till väl

fungerande cyklar och kollektivtrafikkort. Till de punkter

som mäts hör bland annat hur mycket ekologisk mat som

köps in, hur mycket energianvändningen minskar i de egna

lokalerna och hur många miljöbilar staden har.

Annat spännande som hänt under året

• Stadenharengageratsigiettantalmiljörelateradenätverk, exempelvis Sveriges ekokommuner, Klimatkommunerna, PROEFF (Projekt för energieffektivisering i skånska företag genom tillsyn och rådgivning) och ICLEI (Local governments for sustainability).

• Elbilsägare,elbilsförareochtestföraredeltogiettstortrally för elbilar runt Öresund – Oresund Electric Car Rally. Arrangemanget finansierades av parterna i projektet E-mission, där bland annat staden och Öresundskraft ingår. E-mission verkar för att främja förutsättningarna för elbilen i Öresundsregionen.

• KommunfullmäktigebeslutadeattHelsingborgskablien Fairtrade City.

• Helsingborgsstadbörjadetwittranyhetermedmiljöfokus under Helsingborg Grön.

• Miljöverkstadenstartademiljöutbildningförstadens anställda,1400medarbetareutbildadesiutställningen Atmos under 2012.

Antal resor med stadsbuss Antal resor med regionbuss

15

12,5

10

7,5

5

2,5

0

15

12,5

10

7,5

5

2,5

0

2008 2009 2010 2011 2012* 2008 2009 2010 2011 2012

* Vid jämförelse över tid bör noteras följande: förändring har skett på så vis

attregionbussarnalinje219ochlinje220delvisharersattsmedstadsbuss

linje8underår2012.

24 FRAMTID Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Framtid

Under det gångna året tog Helsingborgs stad fram en

vision för år 2035. Då ska Helsingborg vara en skapande,

pulserande, global, gemensam och balanserad stad. Att vi

har en gemensam målbild förbättrar förutsättningarna för

en hållbar utveckling i Helsingborg. Men en vision ställer

också krav på oss. Vi måste hitta en väg mot år 2035 som

kännetecknas av smarta, långsiktiga lösningar och robusta

strategier. Det gör vi genom att ta hänsyn till vad som

händer i vår omvärld och ta ansvar för vilka konsekvenser

dagens skeenden får för framtiden.

Som ett viktigt led i visionsarbetet, gjordes en stadsö-

vergripande trend- och omvärldsanalys under 2012. Denna

analys kommer fortsättningsvis att göras varje år för att

öka beredskapen inom organisationen. Samtliga verksam-

heter i staden ska ha insikt i skeenden i vår omvärld som

påverkar stadens utveckling. I trend- och omvärldsanaly-

sen kopplas visionens innehåll samman med utmaningar

och möjligheter, på både kort och långt sikt – allt för att

bana väg mot ett Hållbart Helsingborg år 2035.

VAD INNEBÄR HåLLBAR UTVECKLING?

Hållbar utveckling är ett begrepp som myntades 1987 av

Brundtlandkommissionen: ”Hållbar utveckling tillgodoser

dagens behov utan att äventyra kommande generationers

möjlighet att tillgodose sina.” Det handlar om att tre olika

perspektiv ska gälla samtidigt: det miljömässiga, det sociala

och det ekonomiska. En övergång till ett hållbart Helsing-

borg förutsätter nya innovativa lösningar och beteendeför-

ändringar.

VISIONEN OM DEN SKAPANDE STADEN åR 2035

Hos oss finns idéer, talanger och förebilder. Vi har den

bästa skolan för varje barn och det bästa klimatet för en-

treprenörer. Här finns möjligheterna för de som vill skapa,

bygga, förändra, uppleva och utvecklas.

I Helsingborg finns samverkan mellan forskning, nä-

ringsliv, kultur och skola. Här finns ett kreativt centrum

med universitetet som motor. Här sker utbyten och samar-

beten som får spännande saker att hända.

Här är vi delaktiga i stadens utveckling och här

bestämmer vi över våra liv. Helsingborg är staden för

människor som vill något.

Påverkan från omvärlden

Att näringslivet globaliseras öppnar för kunskap och inno-

vation, men medför även en ökad risk för att företag flyttar

från Helsingborg. Ett tillåtande klimat och en anda av krea-

tivitet, tolerans och entreprenörskap lägger grunden för en

vidgad arbetsmarknad. Ett utvecklande samskapande mel-

lan offentliga verksamheter, näringsliv och utbildningar blir

allt viktigare för att kunna hantera framtidens utmaningar.

VISIONEN OM DEN PULSERANDE STADEN åR 2035

Hos oss finns lust och lekfullhet, busighet och allvar. Här

uppstår möten, stora och små, där människor växer tillsam-

mans. Här finns trygga stadsrum, vackra parker och roliga

evenemang. Här lever alla delar av staden. I Helsingborg

finns aktiviteter och upplevelser för alla åldrar. Här finns

pulserande stadsliv, aktivt idrotts- och föreningsliv och

internationellt uppmärksammad kultur. Här trivs både

det fria kulturlivet och de etablerade aktörerna. Här finns

samspel och mångfald. Helsingborg är det naturliga valet

för kreativitet, affärer och turism.

Påverkan från omvärlden

Helsingborgarna är generellt sett nöjda med dagens utbud

av kultur, idrott och fritid men utbudet behöver möta vi-

kande besökssiffror och framtidens utmaningar. Invånarna

och näringslivet har ökande krav på tillgänglighet, delaktig-

het, valfrihet och service 24 timmar om dygnet. Hur Hel-

singborg skapar värde för invånare och konsumenter kring

innehållet i en tjänst eller produkt är en fråga som måste

besvaras – både idag och i framtiden.

En gemensam vision

25 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 FRAMTID

VISIONEN OM DEN GEMENSAMMA STADEN åR 2035

Hos oss finns gemenskap, jämlikhet och tolerans. Här finns

lika möjligheter för alla människor. Här finns vård och

omsorg för alla. I Helsingborg har vi inflytande över stadens

utveckling och tar ett gemensamt ansvar för vår stad. Här

finns hållbar tillväxt och hållbart byggande. Vi har spän-

nande boendemiljöer och uppmärksammad arkitektur. Här

finns ett hem för alla smaker och behov. Hos oss finns stolt-

het, trygghet och samhörighet, här är det lätt att trivas.

I Helsingborg finns det goda livet.

60

59

58

57

56

55

54

53

52

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

2035

andel av befolkningen i åldersintervallet 20-64 år, procent

Påverkan från omvärlden

Hälsa, tolerans och trygghet är viktiga framgångsfaktorer för

en gemensam stad. Demografin förändras och precis som ri-

ket i övrigt ställs Helsingborg inför utmaningen att hantera

en åldrande befolkning med stora pensionsavgångar. De som

arbetar blir färre, men de måste försörja allt fler. Framtidens

äldre kommer att vara fler och friskare och samtidigt ställa

nya krav på individuella lösningar. Det byggs för lite bostä-

der – sett över en 20-årsperiod har det endast tillkommit

en ny bostad för var fjärde person som befolkningen ökat.

Att arbetslivet förändras och blir mer kunskapsintensivt

innebär både ökade möjligheter för dem som kan och ökade

svårigheter för dem som till exempel inte klarar skolan.

26 FRAMTID Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

VISIONEN OM DEN BALANSERADE STADEN åR 2035

Hos oss finns insikt om samberoendet mellan människa och

natur. Vi tar ansvar för hur vi använder våra energikällor

och naturresurser. Här är vi på god väg mot ett hållbart

ekologiskt fotavtryck – vi lever inte över jordens tillgångar.

I Helsingborg finns ett unikt och vackert läge. Här finns

staden, havet och landsbygden. Här finns stillhet och puls,

tradition och nytänkande, historia och framtid. Här finns

närproduktion och småskalighet, smarta klimatanpassning-

ar samt hållbara miljö- och energisatsningar. Här är vattnet

rent och luften lätt att andas. Allt i Helsingborg görs med

social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i fokus – här

är det enkelt att göra kloka val.

Påverkan från omvärlden

Helsingborgs stad bedriver ett aktivt miljöarbete, men står

inför utmaningen att förebygga klimatförändringens ne-

gativa effekter och utveckla beteendepåverkande insatser.

Staden har en viktig roll för att underlätta för invånarna att

göra klimatsmarta val vad gäller boende, transporter, mat,

shopping och offentliga tjänster.

VISIONEN OM DEN GLOBALA STADEN åR 2035

Hos oss finns nyfikenhet, öppenhet och framtidstro. Vi är

navet i norra Öresundsregionen som är uppkopplad och

sammankopplad med omvärlden. Här är världen alltid nära

och närvarande. I Helsingborg finns smart infrastruktur,

här är avstånden korta och kollektivtrafiken en förebild.

Här finns en höghastighetsbana och nära kontakt med Dan-

mark genom en fast förbindelse till Helsingør. Här finns

hållbara transportsystem, avancerade godsflöden och en

konkurrenskraftig hamn. Hos oss finns det moderna livet

och det globala perspektivet. Helsingborg är ett föredöme

för andra städer.

Påverkan från omvärlden

Goda internationella förbindelser är en förutsättning för

stadens konkurrenskraft. Bra förbindelser med framtida

höghastighetståg stärker de internationella kopplingarna

och gynnar den regionala utvecklingen. God tillgänglig-

het till flygplatser bidrar också till stadens attraktivitet.

Samtidigt är en ny fast förbindelse över den norra delen av

Öresund nödvändig för att klara framtida gods- och per-

sontrafik på järnväg och möjliggöra fortsatt utveckling av

regionen. Men redan nu skapar den tekniska utvecklingen

möjligheter för Helsingborg att vara uppkopplad och agera

lokalt på en global marknad.

27 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 FRAMTID

H+

H+ är ett stort före detta hamn- och industriområde

i södra Helsingborg som ska förvandlas till en modern

stadsdel under de kommande tjugo åren. Två av områdets

mest strategiska platser, Oceanhamnen och Bredgatan,

börjar detaljplaneras under 2013. De två detaljplanerna ska

löpa parallellt och innehålla en bra mix mellan bostäder

och kontor. För att knyta ihop H+ området med stadens

centrala delar föreslås en ny fysisk förbindelse för gång-

och cykeltrafik, från Oceanpiren via centralstationen

Knutpunkten. Vid Bredgatan planeras ett blågrönt stråk

med vatten och grönska som binder samman området från

Jordbodalen i sydöst med havet i nordväst. Där skapas nya

kvaliteter och mötesplatser.

DROTTNINGHÖG

Drottninghög är en stadsdel i förändring. Vi kommer att

satsa speciellt på förändringar avseende tre saker: grönskan,

tryggheten och de unga. Det handlar både om fysiska och

sociala förändringar. Framtidens Drottninghög ska vara en

plats som alla är stolta över, både de som redan bor där och

de som vill flytta dit. Därför vill vi bygga fler bostäder i

området, både hyresrätter, bostadsrätter och villor. Även

företag och arbetsplatser bör finnas på Drottninghög. Vi

vill öppna Drottninghög mot centrala Helsingborg och öv-

Långsiktiga stadsförnyelseprojekt

riga angränsande områden. Drottninghög ska inte bara vara

en stadsdel utan en del av staden. Sommaren 2012 ställde

vi ut ett förslag på planprogram för Drottninghög. Under

2013 ska detaljplanen för området färdigställas.

SPIS – SPåRVAGNAR I HELSINGBORG

Inom några år beräknas taket vara nått för Helsingborgs

mest belastade busslinje, linje 1 mellan centrum och Dal-

hem. Även vägen mellan Helsingborg och Höganäs är tungt

belastad av pendlingstrafik, varje dag reser 16 000 personer

mellan de båda städerna.

Just nu utreder vi hur framtidens kollektivtrafik ska se

ut. En ny tanke är att ersätta busslinje 1 med spårvagnar.

Spårvägslinjen kan komma att gå norrut till Väla och söde-

rut till Råå och Ättekulla. Om planerna blir verklighet

kan en spårvägslinje tas i trafik runt år 2021. Busslinje 220

till Höganäs skulle också kunna ersättas av en spårvägs-

linje. I en förstudie utreder vi lämpliga alternativ för var

spårvägen kan gå, både inom Helsingborg och till Höganäs.

Även en miljökonsekvensbeskrivning ska göras. Förstudien

beräknas vara klar under våren 2013.

DEN PULSERANDE STADEN

28 ÖVERGRIPANDE MåL Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Stadens övergripande mål i styrkortBalanserad styrning är stadens gemensamma modell för

mål- och resultatstyrning. Mål- och resultatstyrning bety-

der förenklat att stadens styrs utifrån de mål som sätts upp

och de resultat som uppnås. Arbetet åskådliggörs i styrkort

för staden, nämnder, styrelser och verksamheter. Styrkort

är ett måldokument som visar vilka mål, mätetal och mål-

värden som prioriteras. Kommunfullmäktige beslutar om

ett stadsövergripande styrkort med mål för Helsingborgs

stad. De mål som finns i stadens övergripande styrkort

är tvärsektoriella mål som alla nämnder och styrelser ska

arbeta mot. Stadens verksamheter måste samverka i detta

arbete och ibland involvera externa aktörer.

Nedan presenteras utfallet i stadens styrkort 2012.

Nämnders och styrelsers styrkort presenteras i verksam-

hetsöversikterna i denna årsredovisning. För att få för-

djupad information om stadens mål i styrkort 2012 och

upp fyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida

www.helsingborg.se.

2010 2011 2012

MEDBORGARE

Alla ska känna sig trygga i Helsingborg

• Polisensmätningaravmedborgarnasupplevdatrygghetskavaramaximalt2,1poäng 1,91 2,09 1,91

• Medborgareöver65somärnöjdamedäldreomsorgenskaenligtindexmätningge ett indexvärdepåminst51 - 51 42

Barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras

• Andelen barn i familjer med försörjningsstöd ska i förhållande till totala antalet barn varamax9,5procent 10,3 11,8 11,9

• Andeleneleversomärnöjdamedverksamhetenigrundskolaochsärskola, skauppgåtillminst87procent 86,5 84,1 85,4

• Andeleneleverigrundskolansomärbehörigatillgymnasieskolan, skauppgåtillminst90procent 85,0 86,0 89,0

• Andelenföräldrartillbarniförskola,grundskolaochobligatorisksärskola somärnöjdamedsinabarnsskolaskavaraminst90procent 93,3 94,7 94,8

Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt

• Antaletbostäderantagnaiplanskavaraminst1400stycken 1130 1534 280

• Antaletresurssvagaområdensomlyftsigenligtutvecklingsindexskavaraminst5st 7 2 5

• Medborgarnasuppfattningominflyytanadeikommunenskavaraminst42enligt nöjd-inflytande-index 40 41 40

• Arbetslöshetenskamaximaltvara1procenthögreäniövrigakommunermed över 100 000 invånare 2,2 2,3 2,2

Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid

• Antalkulturinsitutionermedflerbesökareänföregåendeårskavaraminst5stycken - - 5

• FritidsmöjligheterskaskaenligtNöjd-Region-Indexuppgåtillettindexvärdepåminst73 71 72 71

Markören visar stadens måluppfyllelse.

29 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 ÖVERGRIPANDE MåL

Stadens övergripande mål i styrkort

2010 2011 2012

ORGANISATION Helsingborg ska vara en attraktiv arbetsgivare

• Ledarindexskauppgåtillminst83 - 76 78

• Medarbetareindexskauppgåtillminst831) - - 74

• Stadenskasomarbetsgivarerankasblanddesjufrämstajämförtmedandrakommuner - 8 4

Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig

• Antale-tjänstersomstadensförvaltningartillhandahållerskavaraminst110stycken 21 60 111

• Andelmedarbetaresomärnöjdamedstadensinformationochkommunikationska varaminst85procent - - -

1) Värdet för medarbetarindex 74 är inte relevant att jämföra mot målvärdet 83 på grund av förändrad mätmetod

2010 2011 2012

EKONOMI

Stadens ekonomi ska vara god

• Skattenettotiförhållandetillverksamhetensnettokostnadskaminstuppgåtill 100 procent 103 103 106

• Koncernenssoliditetskavaraminst24procent 26 26 27

• Stadenssoliditetjusteradförkoncerninternalånviaintenbankenskavaraminst56procent 59 58 59

•Resultatetförskattefinansieradverksamhetskauppgåtillminst100mnkr 54 -69 342

2010 2011 2012

FRAMTID Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige

•Stadenskavidrankingavantalnystartadeföretagskavarablanddefyrabästa avkommunermedöver100000invånare 4 4 4

• ISvensktNäringslivskommunrankingskastadenvarablandde40bästa 16 13 20

Helsingborg ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor

•Energianvändningenikommunalalokalerskavaramaximalt169kWh/m2 171 163 158

•VidrankingenavSverigesbästamiljökommunskastadenliggablandde10främsta 10 6 4

•Andelannonseradeupphandlingardärmiljökravställtsskavaraminst80procent 100 85 96

•Utsläppetavväxthusgaserperinvånareskavarahögst4ton 4,0 6,0 5,8

• Årsmedelvärdetavkvävedioxidskauppgåtillhögst25mikrogram/m3 23,1 28,9 29,9

Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas

•Blandsvenskarnasfavoritkommunerskastadenliggablandde7mestpopulära 8 7 8

•NärdetgällerattrekommenderaandraattflyttatillHelsingborgskavihaett indexvärdepålägst78 77 77 76

•VidNöjd-Region-Indexskastadenhaettindexvärdepålägst68 66 69 66

30 TJÄNSTEGARANTIER Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Kommunfullmäktige beslöt inför 2009 att införa tjänstega-

rantier i staden. Varje tjänstegaranti innebär ett löfte till

kommuninvånarna om vad som kan förväntas av

stadens service. Om en tjänstegaranti inte kan uppfyllas

åtar sig staden att omgående göra vad man kan för att

rätta till felet och leva upp till det givna löftet. Invånare

har i dessa fall också rätt till en förklaring till varför

det inte blev som garantin lovade. Du kan läsa mer om

stadens tjänstegarantier på www.helsingborg.se.

Nedan redovisas hur tjänstegarantierna har infriats

år 2012.

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Vi garanterar att alla barn kan läsa och skriva

efter sitt första skolår.

Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 96 procent

och utfallet hamnar därmed på samma nivå som föregå-

ende år. Nya elever med olika bakgrund tillkommer konti-

nuerligt och skolunderbyggnaden varierar vilket alltid

påverkar utfallet för denna tjänstegaranti.

Vi garanterar att ditt barn kan räkna efter

sitt andra skolår.

Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 92 procent,

vilket är en ökning med två procent gentemot föregående

år. Framstegen är glädjande och satsningen på att förbättra

pedagogernas kompetens och matematikförståelse

kommer att fortsätta.

VåRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN

Du som har kontakt med äldre- och handikapp-

omsorgen i Helsingborgs stad ska möta kunnig

och vänlig personal, som respekterar dig och dina

synpunkter och önskemål.

Vad gäller bemötande uppnåddes målet till 76 procent

inom hemtjänsten och 52 procent inom vårdboende.

Avseende respekt för person, synpunkter och önskemål

uppnåddes målet till 88 procent inom hemtjänsten och

80 procent inom vårdboende. Ett värdegrundsarbete

kommer att fortsätta bedrivas för att förbättra målupp-

fyllelsen för denna tjänstegaranti. Vidare kommer en

värdighetsgaranti att införas under år 2013.

Avtalade tider kommer att hållas. Om något händer

som förhindrar detta ska du direkt meddelas.

Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 82 procent

inom hemtjänsten, medan motsvarande uppföljning avse-

ende vårdboende inte gjordes. Det pågår ett arbete med

att ta fram ett planeringsverktyg som kommer att införas

i verksamheten under år 2013.

Du ska alltid få information om de stödinsatser du

erbjuds och om vilka möjligheter du har att påverka

utformningen av dessa insatser.

Det har inte gjorts någon uppföljning av denna tjänste-

garanti under året.

Personalen kommer inte att företa sig något som rör

dig utan att du är informerad och delaktig.

Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 70 procent

inom hemtjänsten och 50 procent inom vårdboende.

Värdegrundsarbetet fortsätter att bedrivas för att för-

bättra måluppfyllelsen för denna tjänstegaranti. Vidare

kommer en värdighetsgaranti att införas under år 2013.

SOCIALNÄMNDEN

När du söker hjälp via vår mottagning ska en första

bedömning av ditt ärende vara klar inom tio dagar.

Målet uppnåddes till 92 procent. Avvikelse från målet

motsvarande cirka tio procent av bedömningarna beror

på att familjer eller enskilda klienter har haft önskemål

om och därför erhållit besökstid utanför tjänstegarantins

tio kalenderdagar. Resterande avvikelse på åtta procent

beror främst på hög arbetsbelastning, sjukdom, vård av

barn samt storhelger och semestrar.

KULTURNÄMNDEN

Besökarna på Helsingborgs samtliga stationära

folkbibliotek garanteras tillgång till internetupp-

kopplade datorer.

Det har inte gjorts någon formell uppföljning av denna tjäns-

tegaranti under året. Några klagomål avseende bibliotekens

datorer har heller inte inkommit till kulturförvaltningen.

Avsändare till skrivelser till kulturnämnden eller dess

tjänstemän ska senast fem arbetsdagar efter ankomst

få bekräftelse på att handlingen är inkommen.

Någon formell uppföljning av denna tjänstegaranti har inte

gjorts under året. Det har heller inte inkommit några

klagomål till nämndens förvaltning avseende hanteringen

av skrivelser.

Stadens tjänstegarantier

31 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 TJÄNSTEGARANTIER

Besked om bidragsbeslut ska lämnas sökanden

inom två månader från det att ansökan inkommit

till kulturnämnden.

Uppföljning av denna tjänstegaranti har gjorts

avseende andra halvåret 2012. Vid denna uppföljning

uppnåddes målet till 100 procent.

STADSBYGGNADSNÄMNDEN

Det är enkelt att komma i kontakt med oss och vi

ger våra kunder god service.

Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 procent.

Stadsbyggnadsförvaltningen prioriterar tillgänglighet

eftersom flera av dess ansvarområden påverkar invånarnas

vardag. Servicen mäts utifrån öppettider och telefontider

samt hur kunder informeras i de fall avvikelser inträffar

i samband med exempelvis helgdagar. Det görs även mät-

ningar av tillgängligheten på personal som talar engelska.

Vi tömmer sopor i enlighet med kundens valda

tömningsintervall och på bestämd dag.

Denna tjänstegaranti har utgått under året eftersom

Renhållningsverket har gått över till NSR AB.

Vi utför husutstakning inom fem arbetsdagar efter

inkommen beställning om kunden önskar detta.

Målet uppnåddes till 100 procent. Stadsbyggnadsförvalt-

ningen arbetar efter framtagna rutiner och checklistor

och gör årligen en översyn av processen. Under 2012

genomfördes totalt 66 husutstakningar enligt tjänste-

garantin eller utifrån kundens specifika önskemål.

Stadens lekplatser är säkra.

Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 pro-

cent. Under 2012 inkom 25 felanmälningar gällande akuta

åtgärder på stadens lekplatser – samtliga åtgärdades eller

säkrades inom 24 timmar.

Alla inkomna bygglovsärenden återkopplas senast

15 arbetsdagar efter mottagandet med information

om att ärendet är mottaget och vem som är

handläggare.

Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 procent.

Det finns en god rutin framtagen för återkoppling i sam-

band med uppläggning av nya ärenden.

Vid tekniska problem i stadens vattenledningar

ska ingen brukare i staden vara utan dricksvatten

i mer än tio timmar. (Gäller ej vid otjänligt vatten.)

Målet uppnåddes till 100 procent. Vatten har levererats i

tid under hela året. I de fall då ett läckage inte har lagats

inom tio timmar har vatten tillhandahållits via brandpost

eller vattentank.

Vi ska ge god service i remisshanteringen

för uteserveringar.

Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 procent.

Samtliga ansökningar under året har handlagts så att sök-

anden har fått svar inom fem dagar. Det pågår ett arbete

för att ytterligare förbättra rutiner och processer inom

ramen för projektet – Ökad kundnytta i företagsärende.

UTVECKLINGSNÄMNDEN

Medborgaren ska erbjudas budget-, skuld- och hyres-

rådgivning inom en vecka.

Målet uppnåddes till 100 procent. Inga avvikelser har

inkommit under året.

Medborgaren ska erhålla beslut om försörjningsstöd

senast tio dagar efter att komplett ansökan lämnats in.

Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 pro-

cent. En avvikelse har dock inkommit under året där det

efter bedömning visat sig att förvaltningen brustit i sin

garanti.

Medborgare som via röstbrevlåda lämnat meddelande

om önskad kontakt, ska återupp ringas senast

påföljande arbetsdag.

Målet uppnåddes till 100 procent. Två avvikelser har dock

inkommit under året där det i ett av fallen efter bedöm-

ning visat sig att förvaltningen brustit i sin garanti.

Medborgaren ska erbjudas studie- och yrkesvägledning

samma dag genom Helsingborgs lärcentrum.

Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 pro-

cent. Ingen avvikelse har inkommit under året.

MILJÖNÄMNDEN

I diarieförda klagomålsärenden ska de som framför ett

klagomål ha fått besked inom fem arbetsdagar.

Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 98 procent

och utfallet hamnar därmed på samma nivå som föregå-

ende år.

I anmälningsärenden enligt miljöbalken ska beslut ha

fattats inom sex veckor från det att ett beslutsunderlag

är komplett.

Målet uppnåddes till 100 procent och utfallet hamnar

därmed på samma nivå som föregående år.

Vid misstänkt matförgiftning ska utredning ha inletts

samma arbetsdag som anmälan kommit in.

Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 98 procent

vilket innebär en viss förbättring gentemot föregående år

du utfallet var 94 procent.

32 STADENS EKONOMI Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

resultat före jämförelsestörande poster, mnkr

åRETS RESULTAT

Årets resultat innebar ett överskott på 365 mnkr. I

resultatet ingick en jämförelsestörande intäkt och om

denna exkluderas blev resultatet 268 mnkr, det vill säga

185 mnkr högre än budget, varav VA-verksamheten (Vatten

och avlopp) svarar för 40 mnkr. Den jämförelsestörande

intäkten (97 mnkr) bestod av en retroaktiv återbetalning av

sjukförsäkringsavgift från åren 2007 och 2008.

Nedanstående diagram visar resultatutvecklingen

före jämförelsestörande poster och utan beaktande av

pensionsförpliktelser före 1998. Staden har i likhet med

några andra kommuner valt att redovisa detta pensions-

åtagande i balansräkningen. Av diagrammet framgår att

staden de senaste fem åren, med undantag av 2010,

uppvisat plusresultat över 200 mnkr.

FINANSIELLA MåL

Kommunfullmäktige har fastställt finansiella målsätt n ingar

för staden vilka redovisas i det stadsövergripande styrkor-

tet med perspektivmålet att stadens ekonomi ska

vara god.

• Skattenettot i förhållande till verksamhetens nettokostnad ska uppgå till minst 100 procent.

• Koncernens soliditet ska vara minst 26 procent.

• Stadens soliditet justerad för koncerninterna lån via internbanken ska vara minst 60 procent.

• Resultat i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till minst 100 mnkr.

Beträffande den första punkten uppgick skattenettot till

105 procent av verksamhetens nettokostnad. Denna mål-

sättning har uppnåtts under de senaste fem åren. Koncer-

nens soliditet uppgick till 28 procent medan stadens solidi-

tet, rensat från koncerninterna lån, uppgick till 59 procent.

Under en femårsperiod har stadens soliditet legat mellan

63 och 58 procent. Den skattefinansierade verksamheten,

exklusive jämförelsestörande intäkt, redovisade ett resul-

tat på 245 mnkr. Sammanfattningsvis uppfylldes tre av

målsättningarna.

BALANSKRAVET

Det lagstadgade balanskravet utgör en miniminivå som

innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. Vid

beräkningen av balanskravet ska vissa resultatposter räknas

bort när resultatet tas fram. Ett negativt resultat ur balans-

kravssynpunkt ska återställas inom en treårsperiod med

motsvarande överskott. Stadens resultat enligt avstämning

mot balanskravet uppgick till plus 319 mnkr och uppfyllde

således kommunallagens balanskrav.

Stadens ekonomi

Exklusive jämförelsestörande poster

Exklusive jämförelsestörande poster och pensionsförpliktelser före1998

500

400

300

200

100

0

2008 2009 2010 2011 2012

33 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 STADENS EKONOMI

Balanskravet kan emellertid sägas utgöra en miniminivå för

att säkerställa en god ekonomisk hushållning över tiden. Ett

av de nyckeltal som används för god ekonomisk hushållning

är redovisat resultat i relation till kommunens skattenetto.

Riktvärdet enligt praxis är att detta resultat ska motsvara

minst två procent av skattenettot. Detta resultat ger då

utrymme för att över en längre tid skattefinansiera en

normal investeringsvolym. Enligt detta nyckeltal uppgick

stadens resultat, exklusive jämförelsestörande poster, till

4,6 procent (4,5) av skattenettot.

NÄMNDERS OCH STYRELSERS RESULTAT (exklusive stadsgemensamt)

Nämnder och styrelser redovisade sammanlagt ett över-

skott på 14,4 mnkr (exklusive stadsgemensamt) gentemot

årets budget. I delårsbokslutet per den 31 augusti beräkna-

de nämnder och styrelser inom skattefinansierad verksam-

het ett marginellt lägre resultatutfall, varför såväl följ-

samheten mot kommunfullmäktiges tilldelade ekonomiska

utrymme som prognossäkerheten är mycket god.

Barn- och utbildningsnämnden

Årets verksamhet för Barn- och utbildningsnämnden har

genomförts med ett ekonomiskt resultat på +20,8 mnkr.

Den främsta orsaken till överskottet är den satsning som

gjordes på skolområdet i december. Då erhöll nämnden ett

tillskott på 30 mnkr, varav cirka 21 mnkr tillföll den kom-

munala verksamheten. Eftersom kort tid av året återstod

att utnyttja dessa resurser, innebar de i första hand en

resultatförbättring och förbättrade ingångsvärden för

kommande år. Utan detta tillskott hade ett resultat kring

noll redovisats.

Problematik finns framförallt inom gymnasieskolan, där

sjunkande elevtal och ökande konkurrens under föregå-

ende år medfört en ekonomisk obalans som delvis kvarstår.

Gymnasieskolans underskott vägs upp av överskott inom

förskolan och grundskolan. Här har uppdraget, som fram-

gångsrikt utförts, varit att på enhetsnivå arbeta in tidigare

års underskott samtidigt som överskott i nuläget inte fått

förbrukas.

nämnder/styrelsers budgetavvikelser exklusive överfört resultat och jämförelsestörande poster, mnkr

Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämndens bokslut visar ett underskott

på knappt 8 mnkr. En bidragande orsak till underskottet

är en till viss del ofinansierad lönerörelse, där utfallen

översteg den uppräkning nämnden erhållit med 2 mnkr.

På verksamhetsnivå är det bland annat hemvården som

sticker ut med ett underskott på 7 mnkr.

Även personlig assistans-myndigheten går med ett

tämligen stort underskott, 4,6 mnkr. Jämfört med 2011

har det varit betydligt fler ärenden och fler timmar avse-

ende LSS-beslut om personlig assistans. Detta beror bland

annat på försäkringskassans bedömningar och förändrad

lagstiftning.

Utvecklingsnämnden

Utvecklingsnämnden redovisar ett underskott på 2,5 mnkr.

Då nämnden beslutat att använda 1,2 mnkr av överfört

överskott från tidigare år till två projekt blir utfallet för

året -3,7 mnkr. Underskottet beror främst på ökade kost-

nader för försörjningsstödet som uppgick till 230,8 mnkr

vilket är 15,2 mnkr högre än budgeterat.

Flera verksamheter går med plus. Precis som föregående

år redovisar vuxenutbildningen ett överskott för den

gymnasiala vuxenutbildningen. Stadens verksamhet har

under året också förstärkts med statliga medel för Yrkes-

vux (yrkesutbildning för vuxna) och Vuxlärling

(lärlingsutbildning för vuxna).

Socialnämnden

Årets resultat visar ett överskott på 6,3 mnkr, inklusive

ianspråktagna medel.

Barn och familjs verksamhetsområde har ett underskott

på 6,9 mnkr. Underskottet beror till stor del på fördyrade

kostnader för familjehemsplaceringar och institutions-

vård. Antalet familjehemsplaceringarna har ökat markant

under året, främst i form av jourhemsplaceringar. Det

innebär ett ökat tryck på att hitta stadigvarande hem

vilket i sin tur medför att placeringar i jourhem blir

långvariga.

Ungdom och familjs verksamhet visar ett positivt

resultat på 13,1 mnkr. Orsaken är högre intäkter i form

av statsbidrag avseende ensamkommande flyktingbarn och

intäkter för gemensam vårdplanering med BUP. Vuxens

verksamhet visar ett underskott på 3,3 mnkr.

Stadsbyggnadsnämnden

Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett underskott på 4

mnkr. Detta beror bland annat på att planavdelningen

gjort ett svagare ekonomiskt resultat än tidigare år. Enligt

gängse praxis tar nämnden inte betalt förrän samrådsske-

det är godkänt eller detaljplanen är tillstyrkt/antagen av

stadsbyggnadsnämnden. Under året har flera stora arbeten

pågått, med planprogram såsom H+ (Oceanhamnen och

Bredgatan), Drottninghög och Östra Ramlösa, vilka tagit

2008 2009 2010 2011 2012

200

150

100

50

0

-50

34 STADENS EKONOMI Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

stora resurser och kostnader i anspråk. Dessa ger intäkter

från 2013–2014. Underskottet uppgick till cirka 2 mnkr

jämfört med budget.

Stadsbyggnadsnämnden omförhandlade avtalet gäl-

lande skolkort inför 2012. En avsevärt ändrad prisbild för

året har gett en kostnadsuppräkning på 3,9 mnkr. Under

året beslutades om en fortsättning med seniorkortsverk-

samheten. Budgeten för 2012 slogs fast innan det nya

avtalet med Skånetrafiken togs fram där ny resandeprog-

nos redovisats, vilket föranleder en budgetavvikelse på

2,1 mnkr.

En utebliven tomträttsavgift (intäkt) för tågterminalen

Knutpunkten på 2,7 mnkr har påverkat resultatet. Intäk-

ten var budgeterad och har tillförts nämnden under de

senaste 20 åren.

Vakanta tjänster har bidragit med ett överskott på

cirka 1 mnkr, vilket är 2 mnkr lägre än 2011. Ett stort

antal aktiviteter har gett överskott genom att kostnaderna

blivit lägre än planerat vilket har dämpat effekterna av

ovanstående negativa budgetavvikelser.

Kulturnämnden

Kulturnämnden redovisar ett överskott på 3,5 mnkr. I

samband med den interna budgetprocessen under hösten

har en fullständig översyn genomförts av samtliga verksam-

heter med syfte att få budget i balans 2013. Effekterna av

arbetet fick genomslag redan under hösten 2012 vilket har

bidragit till det positiva resultatet.

Överskottet har flera orsaker, till exempel lägre personal-

kostnader jämfört med budget på grund av ej tillsatta

vakanta tjänster samt att sjukskriven personal inte har

ersatts fullt ut. Höstens arrangemang var lyckosamma ur

både publikt och ekonomiskt perspektiv genom ökade intäk-

ter/minskade kostnader. Utgiften för kulturstöd blev lägre än

planerat. Under hösten har förvaltningen haft en allmän kost-

nadsåterhållsamhet som också har påverkat resultatet.

Idrotts- och fritidsnämnden

Idrotts- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 6,0

mnkr. Detta beror framförallt på att det underhåll av tre

olika konstgräsplaner som var planerat att göras under året

försenades av ett överklagande av upphandlingen. Under-

hållet kommer istället att genomföras under 2013, varför

delar av nämndens ackumulerade överskott då kommer

att behöva användas.

En annan viktig förklaring till överskottet är att färdig-

ställandet av vissa investeringar släpar efter. Detta avser

bland annat Kallis, renoveringen av Idrottens hus, park-

ourbanan på Jutan, renovering av fotbollsplaner och när-

idrottsplatsen på Maria park.

Räddningsnämnden

Räddningsnämnden redovisar ett underskott på 0,2 mnkr.

Ett budgeterat överskott på transportcentralen har minskat

med 0,9 mnkr beroende på ökade kostnader för leasing och

övrig förbrukning samt intäktsminskning. Intäktsökningar

motsvarande 0,7 mnkr redovisas bland annat på Brando-

rama. Det utgående resultatet inklusive resultatöverföring

för helåret 2012 uppgår till 9,8 mnkr.

Miljönämnden

Miljönämnden redovisar ett överskott på 0,9 mnkr. Den

positiva avvikelsen beror primärt på två saker. Den ena är

att nämnden under året har fått ersättning för arbetet med

projekt inom H+, med Eco-city samt med energieffektivi-

sering. Den andra större avvikelsen gäller lägre personal-

kostnader.

Övriga nämnder

Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott på -0,6

mnkr. Stadsrevisionen redovisar ett överskott på 1,2 mnkr.

Valnämnden redovisar ett överskott på 0,2 mnkr.

35 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 STADENS EKONOMI

Kommunstyrelsen inklusive stadsgemensamt

Utfallet för kommunstyrelsen i årets resultat visar ett

överskott på 151,8 mnkr, där stadsledningsförvaltningen

står för -17,2 mnkr och stadsgemensamt för 169,0 mnkr.

Det utgående resultatet för helåret 2012 inklusive resul-

tatöverföring är 170,9 mnkr.

Stadsledningsförvaltningens resultat förklaras till stor

del av att Mark- och exploateringsavdelningen har ett

underskott på 20,7 mnkr. Detta beror främst på en ned-

skrivning av fastigheten Python 3 (55,2 mnkr) vilket mot-

verkas av ett betydande exploateringsöverskott och andra

fastighetsförsäljningar. Av den totala resultatöverföringen

på 19,4 mnkr har 0,3 mnkr tagits i anspråk. Det utgående

resultatet för helåret 2012 inklusive resultatöverföring är

+1,9 mnkr (-17,2+19,0).

För stadsgemensamt beror resultatet främst på en

retroaktiv återbetalning av arbetsgivaravgifter från AFA

försäkringar på 96,7 mnkr och att pensionskostnaderna

bedöms bli 34,7 mnkr lägre än budgeterat. Av de totalt

10 mnkr som är avsatt för kommunstyrelsens oförutsedda

kostnader har 0,7 mnkr använts under året.

Styrelsen för Kärnfastigheter

Kärnfastigheter redovisar ett överskott på 7,6 mnkr.

Hyresintäkterna uppgick till 693,4 mnkr vilket är högre

än föregående år. En anledning till ökningen är att Helsing-

borg Arena och Pålsjö park färdigställdes under året.

Värmekostnaderna har ökat något jämfört med tidigare

år (till 35,3 mnkr), mest beroende på taxehöjningar och

nya förvaltningsobjekt. Kostnaderna för akut underhåll

har minskat med 20 mnkr till 32,5 mnkr, mycket tack vare

att utgifterna för skadegörelse och brandskador var avse-

värt lägre än under 2011. Det planerade underhållet ham-

nade på 118,6 mnkr vilket är cirka 11 mnkr högre än före-

gående år. Kärnfastigheter fortsätter att planera för en

årlig underhållsvolym på en bra bit över 100 mnkr.

Under året har Kärnfastigheter gjort nedskrivningar

på 24,8 mnkr avseende inventarier som inte längre har

något värde.

Vatten- och avloppsverk

För VA-verket redovisades ett överskott på 23,7 mnkr.

Underskottet från 2011 medförde en höjning av avgifterna

vilket är en starkt bidragande orsak till årets överskott.

Lagstiftningen kring VA-verksamhet föreskriver att verk-

samhetens resultat över tid ska vara så nära noll som möjligt.

SKATTENETTOT STÖRRE ÄN NETTOKOSTNADERNA

Utvecklingen av relationen mellan skattenetto och verk-

samhetens nettokostnader är viktig för stadens förut-

sättningar för att på lång sikt uppvisa en god ekonomisk

ställning. Verksamhetens nettokostnader bör alltid vara

lägre än skattenettot.

DEN GEMENSAMMA STADEN

skattenettots andel av verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelstörande poster, procent

2008 2009 2010 2011 2012

110

108

106

104

102

100

98

96

94

92

90

36

FINANSNETTOT

Finansnettot redovisar ett överskott på 50 mnkr, vilket är

57 mnkr lägre än föregående år om en jämförelsestörande

finansiell kostnad för 2011 elimineras.

Finansnettot har varit positivt varje år sedan 1996,

bortsett från 2002. Av nedanstående diagram framgår hur

stadens räntenetto respektive finansnetto utvecklas från

och med 2008. Skillnaden mellan räntenetto och finans-

netto, speglar till bolagskoncernen tillförda medel i form av

aktieägartillskott eller nyemission.

STADENS EKONOMI Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Skattenettot ökade med 3,0 procent och uppgick till 5 778

mnkr. Nettokostnaderna för skattefinansierad verksamhet,

exklusive jämförelsestörande poster, ökade med 2,4 pro-

cent till 5 595 mnkr. Lägre totala pensionskostnader 2012

jämfört med föregående år motsvarar knappt en procent

och är huvudförklaringen till den låga nettokostnadsut-

vecklingen. Av diagrammet framgår att skattenettot under

den senaste femårsperioden varit högre än nettokostna-

derna. Högst värde redovisades 2008 och 2012 med 105

procent och lägst 2009 med 102 procent.

NETTOKOSTNADER PER VERKSAMHETSOMRåDE

Nettokostnaderna i nedanstående tabell är stadens själv-

kostnader för olika verksamheter enligt de underlag som

lämnas till Statistiska centralbyrån. Administration och

andra övergripande kostnader, som inte är direkt hänför-

bara till ett specifikt område, har i tabellen nedan fördelats

ut på samtliga verksamheter. Detta för att siffrorna ska

vara jämförbara med de uppgifter som andra kommuner

redovisar för motsvarande verksamhetsområden.

2010 2011 2012

Förskolamedskolbarnomsorg 684 764 791

Grundskolamedförskoleklass 980 1002 1027

Gymnasieskola 462 448 450

Särskola 74 66 62

Fritidsverksamhet 163 169 176

Vårdoomsomäldreofunktionshind 1147 1163 1211

InsatserenligtLSSochLAS 292 310 337

Invidofamomsorg,barnoungdom 206 228 214

Individ-ochfamiljeomsorg-vuxen 112 112 108

Kultur 250 211 163

Gator,vägarochparker 287 300 309

Vatten-ochavloppsverk 15 31 0

Avfallshantering 12 0 0

Stadsbyggnad 51 54 88

Bostadsverksamhet(exploateringmm) 215 56 76

Försörjningsstöd(inklusiveadministration) 272 282 294

Arbete,integrationochnäringsliv 93 86 52

Vuxenutbildning 96 90 99

Miljö- och hälsoskydd 23 23 22

Räddningstjänst 89 99 105

Politikochrevision 61 55 52

Övrigt 37 25 68

SUMMA 5 621 5 574 5 704

verksamheter, nettokostnader, mnkr

INTERNBANKEN

Extern kapitalanskaffning, likviditetshantering och finan-

siella placeringar i kommunkoncernen – allt samordnas

genom internbanken. Internbankens övergripande uppdrag

är att verka för att på bästa sätt uppnå målsättningarna

med finansverksamheten och att stödja de olika koncern-

bolagens affärs- och resultatutveckling.

Målen för upplåningen genom internbanken är att på

såväl kort som lång sikt dels uppnå en låg finansierings-

kostnad och dels säkerställa betalningsförmågan. Staden

ska vara en trygg låntagare som erbjuder finansiering

genom upplåning till marknadens bästa villkor för jämför-

bara låntagare.

Staden ska eftersträva ett diversifierat utbud av upp-

låningsinstrument och långivare samt se till att upptagna

låns förfallostruktur fördelas över tid. De vanligaste upp-

låningsformerna för internbanken är utgivande av certifi-

kat och obligationer, som ersätter gamla banklån när de

förfaller.

Finansnetto och räntenetto exklusive jämförelsestörande poster, mnkr

Finansnetto Varav räntenetto

250

225

200

175

150

125

100

75

50

25

02008 2009 2010 2011 2012

37 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 STADENS EKONOMI

Kapitalförsörjning till helägda bolag sker genom utlåning

från staden. Utlåning ska ske i enlighet med kommunsty-

relsens beslutade utlånings- och borgensramar eller enligt

separata beslut i kommunstyrelsen. Utlåningen ska vara

belopps- och tidsbegränsad. Vid ingången av 2012 var

internbankens utlåning 4 858 miljoner och har under året

vuxit till 5 247 miljoner.

Internbanken hanterar överskottslikviditet från staden

och stadens bolag. Dessa medel lånas i sin tur ut till de

bolag som behöver kapital. internbanken är samma juri-

diska enhet som staden och stadens kassa finns inlånad i

internbanken. På så vis kan internbankens resultat sägas

utgöra avkastningen på stadens pengar. Utöver räntenettot

från stadens kassa genereras också intäkter från den ränte-

marginal som uppstår mellan extern upplåning och utlå-

ning till koncernbolagen.

Priset (räntan) på stadens utlåning till de större bola-

gen ska inte vara högre än vad bolagen själva skulle kunna

tänkas låna till i eget namn (förtäckt utdelning). Räntan

på utlånade pengar får heller inte vara så låg att konkur-

rensbegränsningsregler åsidosätts.

NETTOINVESTERINGAR

Årets nettoinvesteringar uppgick till 893 mnkr (820).

Nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksam-

heten var 763 mnkr (712).

Av årets investeringsutgifter ligger fyra objekt runt

100 mnkr medan resterande ligger väsentligt lägre. Hel-

singborg Arena färdigställdes under året med ett totalt

anskaffningsvärde på 390 mnkr varav 131 mnkr tillföll

2012. En första amortering på arenan kunde göras av

utdelningsmedel från Dunkers donationsfonder med 24,5

mnkr. Österleden etapp 4 tillfördes 110 mnkr och likvid-

flödet till stadens nya grundskola, Tågaborgsskolan,

utgjorde 100 mnkr. Vidare utbetalades 91 mnkr till

Åbrädden, stadens nya äldreboende vid Råån. Därtill

gjordes investeringar för 130 mnkr i anläggningar inom

VA-verksamheten.

KASSAFLÖDE OCH NETTOLIKVIDITET

Kassaflödet från årets verksamhet innebar en ökning av

likvida medel med 136 mnkr till 382 mnkr. Staden har

ingen egen reell låneskuld utan en nettolikviditet. Netto-

likviditeten utgörs av räntebärande fordringar (exklusive

fordran på Helsingborgs Stads Förvaltning AB) minus

räntebärande skulder och uppgick till 1 055 mnkr år 2012.

Detta var en ökning med 222 mnkr jämfört med föregående

år. Av nedanstående diagram framgår hur nettolikviditeten

förändrats fram till 2012.

Den ökande omslutningen av upp- och utlåning speglar

internbankens ökande verksamhet med utlåning via staden

till de ägda bolagen. I princip all upplåning och större

delen av nettolikviditeten var vidareutlånad till dotterbo-

lagen samt till VA-verksamheten. Före internbankens

tillkomst 2010 skedde också vidareutlåning via staden till

bolagen, men då i betydligt blygsammare omfattning.

nettoinvesteringar, mnkr

1) 3 000 mnkr avseende aktier i dotterföretag genom kvittningsemis-sion är ej medräknade i 2012 års nettoinvesteringar. Detta då de vore jämförelsestörande i sammanhanget.

2008 2009 2010 2011 20121)

1000

800

600

400

200

0

självfinansieringsgrad av investeringar, exklusive jämförelsestörande poster, i procent

nettolikviditet, mnkr

1) 2012 års nettoinvesteringar justerade för kvittningsemission.

2008 2009 2010 2011 20121)

2008 2009 2010 2011 2012

100

80

60

40

20

0

2000

1750

1500

1250

1000

750

500

250

0

Beräkningen av nettolikviditeten skiljer sig åt mellan åren. För åren 2010 och 2011harkoncernmellanhavandetpå5000miljonerkronorsomuppstodvidbildandet av koncernen eliminerats. I bokslutet för 2012 elimineras den fordran om 1 760 miljoner kronor på Helsingborgs stads förvaltning AB som kvarstår efter koncernbildningen.

38 STADENS EKONOMI Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

SOLIDITET

Soliditeten beskriver den ekonomiska styrkan på lång sikt.

Stadens soliditet 2012 uppgick till 43 procent, vilket är en

minskning med fyra procent. I detta soliditetsmått ingick

också internbanken, som ökade balansomslutningen och

därmed även minskade soliditeten.

Den justerade soliditeten är ett bättre mått och inne-

bär att balansräkningen har rensats från internbankens

in- och utlåning. Den justerade soliditeten uppgår då till

59 procent, vilket var en ökning med en procent jämfört

med föregående år. Ett högt resultat är huvudförklaringen

till detta. Under en femårsperiod har den justerade solidi-

teten varierat mellan 63 och 58 procent.

Kommunallagen kräver inte att pensionsförpliktelser

före 1998 redovisas i balansräkningen, varför soliditeten

även rapporteras utan pensionsförpliktelser. Om staden

inte redovisar pensionsavsättningar före 1998 i balansräk-

ningen och om även internbankens mellanhavanden räknas

bort, uppgår soliditeten till 76 procent. Vid en jämförelse

med andra kommuner hamnar Helsingborg i topp. Snittet

för hela riket inklusive pensionsåtaganden före 1998 ligger

runt sex procent.

PENSIONSåTAGANDE

Stadens totala pensionsåtagande i balansräkningen

inklusive löneskatt uppgick till 2 835 mnkr (2 833) och

avser i huvudsak pensioner intjänade före 1998. Efter

1998 inbetalas pensionsavgifter för den avgiftsbestämda

ålderspensionen till det försäkringsbolag som den anställde

själv har valt. För anställdas inkomster överstigande 7,5

inkomstbasbelopp betalar staden in en försäkringspremie

för förmånsbestämda pensioner, varför skulden återfinns

i försäkringsbolaget. Inom stadens ansvarsförbindelser

redovisades 25 mnkr (24) avseende visstidspensioner och

avgångsersättningar för förtroendevalda samt för en enskild

befattningshavare som har rätt att avgå före 65 års ålder. I

denna post ingår även inkomstsamordnad visstidspension

för förtroendevalda som har avslutat sina uppdrag. Stadens

anställda omfattas av pensionsavtalet KAP-KL.

Årets pensionskostnad inklusive löneskatt uppgick till

310 mnkr (572). Vid en jämförelse med föregående års

utfall bör beaktas att kostnaderna var exceptionellt höga

2011 och dito låga 2012.

Till skillnad från privata arbetsgivare har kommunerna

inte behövt sätta av medel för de anställdas pensioner

eller på annat sätt trygga dessa. Beskattningsrätten anses

vara en garant för att kommunerna ska kunna infria fram-

tida pensionsutbetalningar. Helsingborg har inga särskilt

reserverade tillgångar för pensioner intjänade före 1998.

Sammantaget innebär detta att kostnaden för pensions-

skulden är beaktad i stadens resultat, men när utbetal-

ningar sker till förmånstagarna kommer likviditeten att

påverkas.

soliditet, procent

2008 2009 2010 2011 2012

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Soliditet Justerad soliditetExklpensionerföre1998ochinternbank

39 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 STADENS EKONOMI

Löneökning 1 procent -31

100nyaheltidstjänster -42

Ökade priser tjänster och varor med 1 procent -31

Ökat försörjningsstöd med 1 procent -2

Ökad upplåning med 100 miljoner -2

Infriade borgensförbindelser och/eller förlust utlåning med1procent -86

Skattehöjningmed1krona 235

Ökningriketsskatteunderlagmed1procent 50

Ökat tillskott från staten med 1 miljard till kommunsektorn ( kommuner och landsting) 10

Ökattillskottfrånstatenmed1miljardtillenbartkommunerna 14

Ökadetaxormed1procent 5

Förändring samtliga statsbidrag med 1 procent 13

Känslighetsanalys resultateffekt, mnkrKORTFATTAD SAMMANFATTNING AV DEN FINANSIELLA SITUATIONEN Fortsatt goda resultat

Sett över en tioårsperiod har staden kunnat uppvisa en

ekonomi i balans med god marginal. Samtidigt har staden

en lägre kommunalskatt jämfört med gruppen större städer

i riket, men också lägre kostnader för flertalet verksam-

heter. I stadens övergripande styrkort och nämnders och

styrelsernas styrkort sker en uppföljning av stadens och

verksamheternas mål. Det är viktigt att även framöver

fortsätta att utveckla kopplingen mellan verksamhetsmålen

och en god ekonomisk utveckling.

Fortsatt god kapacitet på en hög nivå

Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella

handlingsutrymmet. Denna visar hur stor del av stadens

tillgångar som finansierats med skatteintäkter. Stadens

soliditet ligger på en mycket hög nivå. Den justerade

soliditeten, som är ett mer rättvisande mått, minskade

med två procent och uppgick i bokslutet till 59 procent.

Hela pensionsavsättningen redovisades i balansräkningen.

God likviditet och inga risker i borgensåtagandet

Likviditeten visar betalningsberedskapen på kort sikt.

Likvida medel ökade med 136 mnkr och uppgick till 382

mnkr. Nettolikviditeten är ett mått som bättre beskriver

stadens likvida förmåga och denna ökade med 222 mnkr

till 1 055 mnkr. Större delen av dessa medel lånas ut till

stadens dotterföretag. Staden har inga egna lån och har en

fortsatt hög nettolikviditet. Stadens kortsiktiga finansiella

beredskap som nettolikviditeten speglar, är således fortsatt

mycket god.

Stadens samlade borgensåtagande uppgick till 1 627

mnkr. Av dessa utgjorde 1 341 mnkr borgen till koncern-

bolag. Stadens nettoutlåning till dotterbolagen uppgick

till 4 890 mnkr. Härutöver finns 1 760 mnkr som ett

amorteringsfritt lån från bildandet av koncernen.

Helägda AB Helsingborgshem har som liknande företag

en låg soliditet med i det närmaste samtliga lägenheter

uthyrda. Bolaget planerar att avyttra fastigheter för cirka

700–800 mnkr för att kunna finansiera och uppföra nya

bostäder i staden.

Öresundskraft har under några år arbetat utifrån parollen

Dubbelt upp i syfte att fördubbla sitt resultat. Detta har

inneburit att verksamheten under senare år genomgått en

omfattande översyn och att resultatutvecklingen har varit

mycket god, 296 mnkr.

Några risker avseende stadens borgensåtagande och

utlåning till dotterbolagen bedöms för närvarande inte

föreligga.

Tabellen nedan visar effekterna på stadens resultat

vid en procents höjning/sänkning av olika intäkts- och

kostnadsposter.

Fortsatt god följsamhet mot budget och lämnade prognoser

Nämnders och styrelsers resultatutfall visar hög följsamhet

mot tilldelat ekonomiskt utrymme. Avvikelsen från helårs-

prognosen från augusti är högst marginell.

40 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Koncernens ekonomi

självfinansieringsgrad av investeringar, exklusive jämförelsestörande poster, procent

2008 2009 2010 2011 2012

50

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

soliditet, procent

KONCERNENS EKONOMI Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

2008 2009 2010 2011 2012

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

resultat efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande poster, mnkr

2008 2009 2010 2011 2012

800

700

600

500

400

300

200

100

0

åRETS RESULTAT

Stadskoncernen har de senaste tio åren redovisat positiva

resultat. Årets resultat efter finansiella poster, exklusive

jämförelsestörande poster uppgick till 557 mnkr (458).

Öresundskraft AB redovisade efter finansiella poster ett

resultat på 318 mnkr (287), Helsingborgs Hamn AB 20

mnkr (24) och AB Helsingborgshem 45 mnkr (53).

FINANSIELL MåLSÄTTNING OCH SOLIDITETKommunfullmäktige har i stadens övergripande styrkort

lagt fast målsättningen att stadens ekonomi ska vara god.

För koncernen innebär detta bland annat att koncernens

soliditet ska vara minst 26 procent. Koncernens soliditet

uppgick i bokslutet till 28 procent (25).

Den genomsnittliga soliditeten för rikets kommunkon-

cerner inklusive pensionsåtaganden ligger under 10 procent

och för gruppen större städer runt 16 procent. Det finns

ingen allmänt rekommenderad nivå för hur hög soliditeten

i en kommunkoncern bör vara. Flertalet kommunkoncerner

har övervärden i sina bostadsbolag varför ett marknadsvär-

derat fastighetsbestånd generellt skulle höja soliditeten

för många.

Koncernens balansomslutning ökade med 1 365 mnkr

till 16 716 mnkr. Av koncernens tillgångar utgjorde de

materiella anläggningstillgångarna 82 procent och omsätt-

ningstillgångarna 13 procent.

INVESTERINGAR Stadskoncernens investeringar i fastigheter och inventarier

uppgick till 1 784 mnkr, en minskning med 68 mnkr jämfört

med 2011. Bolagen svarade för 891 mnkr, motsvarande

50 procent (57) av stadskoncernens investeringar. Själv-

finansieringsgraden uppgick till 79 (91) procent.

KASSAFLÖDE Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring

av rörelsekapital uppgick till 1 515 mnkr (1 322). Rörelse-

kapitalet ökade genom förändring av kortfristiga fordringar

och skulder med 249 mnkr (1 547). Investeringsverksamhe-

ten uppgick till 1 784 mnkr (1 747) medan förändringen av

långfristiga fordringar och skulder uppgick till 41 mnkr

(-1 103).

Sammantaget uppgick årets kassaflöde till 120 mnkr (19).

KREDITVÄRDIGHET OCH SKULDSÄTTNING Kreditbedömningsinstitutet Standard & Poor’s gör årligen

en kreditbedömning av staden. Stadens kreditbetyg höjdes

våren 2012 från AA+ med positive outlook till AAA.

Detta är det högsta betyget som finns och högre än för till

exempel de bästa bankerna. Det innebär att staden dels

kan låna till en lägre kostnad, dels har goda förutsättningar

att skaffa kapital om brist på kapital skulle uppstå. Vid

utgången av 2012 uppgick kommunkoncernens samlade lån

till 5 375 (4 766) mnkr.

41 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLORHelsingborgs stads Årsredovisning 2012 KONCERNENS EKONOMI

nettolåneskuld, mnkr

2008 2009 2010 2011 2012

6

5

4

3

2

1

NETTOLåNESKULDEN

Nettolåneskulden på 4 962 mnkr utgörs av nettot av likvida

medel samt kort- och långfristiga lån. Skulden ökade med

489 mnkr under året. Eftersom staden bidrar med en net-

tolikviditet på 1 055 mnkr ligger hela nettolåneskulden i

realiteten i dotterföretagen.

HELåRSANSTÄLLDA

Antalet helårsanställda i koncernen uppgick i genomsnitt

till 8 699 inklusive timanställda omräknade till heltid.

Tidigare år har siffran för koncernens helårsanställda inte

inkluderat timanställda varför en jämförelse mellan åren

rakt av inte är möjlig. Den reella skillnaden mellan åren är

ytterst marginell.

BILDANDE AV DRIFTBOLAG FÖR HELSINGBORGS STADS IDROTTSANLÄGGNINGAR (OLYMPIA PARK AB)

Ett helägt kommunalt bolag har bildats för driften av

stadens idrotts- och fritidsanläggningar inom Olympia-

området. Detta bolag är Helsingborgs Evenemang och

Idrottspark AB som ingår i stadens koncern HSFAB. Tyngd-

punkten i bolagets verksamhet är nyuppförda Helsingborg

Arena.

AB HELSINGBORGSHEM

Det är människorna i och mellan husen som gör stadsdelen.

Därför satsar bolaget på stadsutveckling på många fronter.

En av Helsingborgshems viktigaste uppgifter är att skapa

förutsättningar för levande stadsdelar. Först då har bolaget

chans att uppnå sin vision om att göra Helsingborg till en

attraktiv stad att leva och bo i för en mångfald av männis-

kor. En attraktiv stadsdel är inte bara trevligare att vistas

och bo i, den är också ekonomiskt mer försvarbar med

högre uthyrningsgrad, lägre risk för vakanser och sänkt risk

vid nyinvesteringar, vilket i sista hand gynnar hela staden.

Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på

45 mnkr (53). Detta innebar att ett koncernbidrag lämna-

des på 45 mnkr (54) och att 33 (40) mnkr erhölls i aktie-

ägartillskott i enlighet med ägarens direktiv. Bolagets

nettoomsättning uppgick till 906 (884) mnkr vilket var

en ökning med 22 mnkr (28).

Lånevolymen uppgick till 3 479 (3 379) mnkr varav

3 059 (2 959) mnkr utgörs av lån hos Helsingborgs stad.

Den genomsnittliga bruttosnitträntan för låneportföljen

uppgick vid årsskiftet momentant till 2,82 (3,23) procent.

De allt lägre marknadsräntorna har, trots ökad räntebind-

ning, bidragit till minskad genomsnittsränta. Räntekostna-

derna efter avdrag för ränteintäkter uppgick till totalt 102

(103) mnkr. Av räntekostnaderna utgör 2 mnkr borgens-

avgift.

Trygghet i bostadsområdena

Ökad trygghet är den viktigaste frågan bland boende hos

Helsingborgshem och den faktor framför andra som kan

öka kundnöjdheten. Helsingborgshem inledde under året

ett omfattande trygghetsprojekt med nya mätmetoder och

certifiering.

Bolaget har därför under 2012 påbörjat en kartläggning

och ett förbättringsarbete. Detta har bland annat omfattat

att utreda och definiera begreppet trygghet med utgångs-

punkt från upplevd, teknisk, social och lägesorienterad

trygghet samt en inventering av fastigheter och stadsdelar

som ett led i en ny certifiering. Arbetet kommer att fort-

sätta under 2013 och följas upp genom trygghetsmätning,

NKI – Nöjd Kund Mätning.

42 KONCERNENS EKONOMI Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

DEN SKAPANDE STADEN

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKEN-SKAPSåRET OCH EFTER DESS UTGåNG

Trygghetsboende för seniorer

Den som är äldre ska kunna njuta av ett kvalitativt boende

i egen bostad och samtidigt ha nära till gemenskap. Det

är tanken bakom Helsingborgshems trygghetsboende, en

boendeform för friska och aktiva 70-plussare. Bolaget

har i dag sammanlagt 146 trygghetslägenheter i tre olika

fastigheter – Dalhems höghus, tidigare seniorboendet på

Drottninghög och Hebsackersgatan på Olympia, i anslut-

ning till Träffpunkt Sköldenborg. Målet är att ha 184 trygg-

hetslägenheter vid utgången av 2014. Under året byggdes

åtta vanliga lägenheter om till trygghetsboende, utspritt

på de tre fastigheterna.

Bostad först

Bostad först är Helsingborgs stads initiativ för hemlösa.

Helsingborgshem har under tre år ställt tio lägenheter till

förfogande, varav tre stycken under 2012. Privata hyres-

värdar har under samma treårsperiod bidragit med fyra

lägenheter. Projektet avslutades 2012. Om projektet ska

fortsätta och permanentas, önskar Helsingborgshem att

fler fastighetsägare bidrar med lägenheter.

Projektet Eget driv

Eget driv är Helsingborgshems satsning på att hjälpa män-

niskor som gått arbetslösa en längre tid. Syftet är att hitta

en väg ut till sysselsättning, det vill säga arbetsträning,

praktikplats eller seriösa studier som leder till arbete.

Under året har detta gett jobb åt 25 personer.

ÖRESUNDSKRAFT AB

Öresundskraft AB erbjuder energitjänster för den nordiska

marknaden men är i första hand förankrat i närområdet.

Verksamheten omfattar produktion och distribution av

el, fjärrvärme, fjärrkyla och gas samt tillhandahållande av

ett nät för bredbandstjänster. Bolaget har under några år

arbetet målmedvetet och kraftsamlat mot ”dubbelt upp

2012”. Arbetsnamnet syftar på att rörelseresultatet skulle

fördubblas till 300 mnkr år 2012 för att möjliggöra nödvändiga

framtidssatsningar. Rörelseresultatet uppgick 2012 till 360

mnkr (323). Bolaget har således väl levt upp till målsättningen

”dubbelt upp”.

Avkastningen på eget kapital överträffade avkastnings-

kravet (mer än 10 procent) och uppgick till 14,4 procent

(14,5). Sett över en femårsperiod är avkastningen på eget

kapital i snitt 12,5 procent (7,1). Utdelning har skett enligt

ägarens önskemål med 90 mnkr (152).

Koncernens balansomslutning minskade till 4 248 mnkr

(4 406), främst eftersom första delen av leasingavtalet för

Filbornaverket startade i december 2012. Soliditeten

ökade till 40,9 procent.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess utgång

Det nya kraftvärmeverket, Filbornaverket, kör i provdrift

sedan hösten 2012. Satsningen uppgår till cirka 1 850 mnkr,

43

DEN SKAPANDE STADEN

Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 KONCERNENS EKONOMI

varav cirka 50 procent leasas. Investeringen beräknas bli

helt färdigställd under 2013.

I juni avyttrade Öresundskraft en vattenkraftstation i

Mörrumsån. Försäljningen innebär att bolagets elproduk-

tion nu helt fokuseras till Öresundsregionen. Två vind-

kraftverk i Ingelsträde inom Höganäs kommun beräknas

stå klara hösten 2013.

Inom stadsförnyelseprojektet H+ genomförs en studie

angående hur energisystem ska utformas. Analysen ligger till

grund för den energistrategi som eftersträvas inom området.

Öresundskraft och Lunds Energikoncernen bildade

under året ett gemensamt mätbolag, Prometera, för att

uppnå skalfördelar och skapa bättre förutsättningar att

möta högre krav.

Som ett ytterligare led i renodlingen av bolagets verk-

samhet har styrelsen beslutat att sälja Öresundskraft

Tjänster AB till en extern aktör. Samtidigt har ett fler-

årigt tjänsteavtal tecknats med den övertagande parten.

Öresundskraft har under 2012 fortsatt att titta på

förutsättningarna för uppbyggnaden av ett regionalt fjärr-

värmenät i samverkan med Landskrona Energi och Lunds

Energikoncernen. Beslut om ett eventuellt förverkligande

förväntas 2013.

Öresundskraft, NSR, Kemira och Helsingborgs Hamn

är delaktiga i ett projekt, som syftar till att analysera

möjligheterna att uppföra en terminal för flytande gas i

Helsingborgs hamn. Den huvudsakliga drivkraften är att

kunna erbjuda ett bränsle med mindre miljöpåverkan till

fartygstrafiken.

Ett pilotprojekt med att ansluta fiber till villor pågår.

Därefter kommer en utvärdering av upplägget att ske

innan beslut om eventuell fortsättning fattas.

Under hösten infördes säsongspris för att tillmötesgå

kundernas önskemål om en prismodell som bättre speglar

produktionskostnaden för fjärrvärme infördes. Den nya

prismodellen skapar drivkrafter för att minska fjärrvärme-

användningen när miljöbelastningen ifrån produktionen

är som störst.

HELSINGBORGS HAMN AB

Hamnbolaget bedriver hamn- och stuveriverksamhet i Hel-

singborgs stad. I verksamheten ingår drift av anläggningar

för färjor och andra fartyg, terminal för järnvägstrafik samt

hantering av enheter, bulklaster och styckegods. Lång- och

korttidslagring är en integrerad del av denna hantering.

Verksamheten omfattar även förvaltning och uthyrning av

fastigheter och lokaler. Till stöd för denna verksamhet finns

det helägda dotterbolaget Fastighets AB Helikoptern.

Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster

på 20 mnkr (24). Omsättningen uppgick till 381 mnkr

vilket är 6 mnkr lägre än föregående år. Förändringar i

bolagets ledning samt konsultkostnader för en så kallad

due diligence belastar resultatet med knappt 10 mnkr

som en engångskostnad. Bolaget har under året erlagt

tomträttsgäld och arrendeavgifter till Helsingborgs stad

på 22 mnkr (23).

44 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012KONCERNENS EKONOMI Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

nyckeltal stadens dotterbolag

Resultat efter Balans- Medeltal finansiella poster*** Omsättning*** omslutning Soliditet anställda

Mnkr* 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012

Helägda bolag

ABHelsingborgshem 53,3 44,6 884 906 4339 4463 16 17 145 159

ÖresundskraftAB 287,2 317,8 3220 2966 4406 4237 34 41 419 395

HelsingborgsHamnAB 24,0 19,9 387 381 712 703 78 81 271 271

HelsingborgsSymfoniorkester&KonserthusAB** -0,2 0,0 62 67 28 65 4 2 75 74

ABHelsingborgsStadsteater** 0,4 0,0 60 67 36 67 3 1 57 71

Helsingborgs Evenemang & Idrottspark AB*** 0,0 0,0 0 10 11 1 100 10 **** ****

Kuriren6AB -0,1 0,0 0 0 2 2 7 8 0 0

Kuriren2AB 0,1 0,1 0 0 1 1 36 51 0 0

364,7 382,4 4 613 4 397 9 535 9 538 - - 967 970

Delägda bolag högre andel än 20 procent

NordvästraSkånesRenhållningAB52% 16,0 4,4 421 434 362 407,1 15 15 142 170

NöjesparkenSundspärlanAB40% 0,7 0,7 27 25 11 10,8 26 30 17 15

SjökronaExploateringAB25% 0,0 -0,1 3 3 26 26 99 97 0 0

16,8 4,9 451 461 399 443,9 - - 159 185

381 387 5 064 4 858 9 934 9 982 - - 1 126 1 155

* Beloppen är avrundade till hela mnkr utom för resultat efter finansiella

poster.Dettainnebärattbeloppunder0,5mnkravrundastill0.

** Siffror för 2011 avseende Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB

samt AB Helsingborgs Stadsteater är justerade till helårssiffror. Första halvåret

2011 låg dessa verksamheter i andra juridiska enheter. För att få bättre jämför-

barhet inkluderas hela året även om verksamheten tillkom i bolagen först vid

halvårsskiftet 2011.

*** För Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB, AB Helsingborgs

Stadsteater samt Helsingborgs Evenemang & Idrottspark AB har erhållet kon-

cernbidrag inkluderats i omsättningen för att bättre spegla omfattningen på

bolagens verksamhet. Även resultat efter finansiella poster inkluderar erhållet

koncernbidrag.

**** Bolagets anställningar av tillsvidareanställda låg under 2011 och 2012 i

Helsingborgs stad, varav medelantalet anställda blir noll för bolaget.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKEN-SKAPSåRET OCH EFTER DESS UTGåNG

Miljöarbete

Bolaget arbetar aktivt med miljöfrågor och har interna rikt-

linjer som stämmer väl överens med stadens miljöpolicy.

Miljöarbetet sker i många dimensioner där arbetet fortsät-

ter med en omfattande kontroll av grundvattnet för att

kartlägga föroreningar. Vid investeringar i kranar väljs i för-

sta hand eldrivna för att minska riskerna för läckage av olja.

Källsortering av eget avfall samt från fartyg sköts i en egen

återvinningsgård. Combiterminalen möjliggör att transpor-

ter i högre grad än tidigare kan lösas genom järnväg, som är

ett miljövänligare alternativ. Vidare har kapaciteten ökat

och kvaliteten förbättrats vid reningen av sludge.

Trafik- och industribuller

Tillsammans med staden har bolaget på ett nationellt plan

drivit frågan om industribuller, detta i syfte att likställa

industribuller med trafikbuller vid ställningstaganden som

rör bostadsbebyggelse. I dag mäts industribuller utanpå

fasaden medan trafikbuller på insidan. Denna fråga har

relevans i stort sett över hela landet.

Säkerhet

En uppdatering av passersystemet har medfört ett förbätt-

rat fysiskt skydd. Hotbilden kring godshantering är fortsatt

hög men brottsomfattningen bedöms ha minskat under

året. Lastenheter drabbas fortsatt innan de kommer in till

terminalen. Samarbetet med de så kallade blåljusmyndig-

heterna fortsätter. Polisen använder ofta hamnen som ett

referensobjekt i hur ett förebyggande arbete ska bedrivas.

NORDVÄSTRA SKåNES RENHåLLNING AB

Nordvästra Skånes Renhållning AB (NSR) har till uppgift

att ta hand om avfall och återvinningsmaterial på bästa

sätt med hänsyn till miljö, arbetsmiljö, teknik och ekonomi.

Verksamhetens mål är att vara en del i skapandet av ett

långsiktigt hållbart och kretsloppsbaserat samhälle samt

att trygga en god arbetsmiljö för alla aktörer.

Bolaget ägs av de sex nordvästskånska kommunerna

Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängel-

holm. I respektive ägarkommun finns en återvinningscen-

tral för hushåll och mindre företag. NSR:s återvinningsan-

läggning i Helsingborg är huvudanläggning där merparten

av avfallet från regionen tas omhand. I regionen finns

ytterligare fyra återvinningsanläggningar. NSR driver även

anläggningar för returpapper, returplast, biogasproduk-

tion samt hantering av farligt avfall.

NSR:s styrelse består av politiska representanter från

respektive ägarkommun. Medelantalet anställda uppgick

år 2012 till 170 personer. I bokslutet för 2012 uppgick

bolagets soliditet till 15 procent (15).

45 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR

Vad används skattepengarna till?

Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Resultat efter Balans- Medeltal finansiella poster*** Omsättning*** omslutning Soliditet anställda

Förskolamedskolbarnomsorg 13,87

Grundskolamedförskoleklass 18,00

Gymnasieskola 7,89

Särskola 1,09

Fritidsverksamhet 3,09

Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade 21,23

InsatserenligtLSSochLAS 5,91

Invidivid-ochfamiljeomsorg,barnochungdom 3,75

Individ-ochfamiljeomsorg,vuxen 1,89

Kultur 2,86

löpande intäkter, procent

nettokostnadernas fördelning på olika verksamheter, procent

löpande kostnader, procent

extern verksamhet, procent

Kommunal skatt

Kommunalekonomisk ujämning och generella bidrag

Taxor, avgifter

Bidrag

Försäljning av verksamhet och entreprenad

Övrigt

Personal och pensioner

Köp av tjänster

Lokaler och markarrenden

Bidrag och transferingar

Material

Övrigt

Utbildning och förskola

Äldre och funktionshindrade

Övrig vård och omsorg

Försörjningsstöd

Kultur och fritid

Gator,vägar och parker

Övrigt

Barn- och utbildningsnämnden

Idrotts- och fritidsnämnden

Socialnämnden

Stadsbyggnadsnämnden

Utvecklingsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden

47 30

7

6

28

6513

7

7

5

3

en ”100-lapp” i kommunalskatt används på följande sätt

Gator,vägarochparker 5,42

Stadsbyggnad 1,54

Bostadsverksamhet (exploatering med mera) 1,33

Försörjningsstöd(inklusiveadministration) 5,15

Arbete,näringlivochnäringsliv 0,91

Vuxenutbildning 1,74

Miljö-ochhälsoskydd 0,39

Räddningstjänst 1,84

Politikochrevision 0,91

Övrigt 1,19

45

3 10

20

3

19

Staden bedriver en mängd verksamheter direkt riktad till invånarna.

Under2012köptessådanverksamhetinavexternpartför1818mnkr.

Diagrammet nedan visar hur detta fördelas mellan olika verksamheter.

43

27

6

5

6

58

46 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Jämförelse med andraI tabellen nedan redovisas vissa övergripande jämförelser

mellan Helsingborg och större städer respektive hela

riket. Med större stad avses kommuner som har mellan

50 000 och 200 000 invånare och där färre än 40 procent

är sysselsatta inom industrin. Jämförelsen görs på kom-

munnivå och talen i sig är hämtade från offentlig statistik

som avsåg 2011. Jämförelsen utgår från gemensamma

Jämförelser 2011

Avvikelse i procent från

Bruttokostnader per invånare, kr Helsingborg Större städer Hela riket

Förskolaochskolbarnomsorg 6826 -8,6 -0,9

Utbildning 13125 -8,9 -17,9

Äldre-ochhandikappomsorg 13186 -23,8 -29,6

Individ-ochfamlijeomsorg 5008 25,5 60,0

Fritid 1454 -14,8 2,5

Kultur 1887 48,7 77,9

Infrastruktur 5175 27,9 24,7

Äldreomsorg och handikappomsorg, kr

Kostnadvårdtagaresärskiltboende,äldreomsorg 506919 -4,0 -10,4

Kostnadvårdtagareordinärtboende,äldreomsorg 124378 -28,1 -33,1

Kostnad/brukare,boendeenligtLSS 683818 3,4 -2,1

Förskola och utbildning, kr

Förskolakostnadinskrivnabarn 114494 -5,9 -4,3

Förskoleklasskostnadelev 54334 13,1 5,3

Grundskolakostnadelev 78520 -10,2 -16,4

Gymnasieskolakostnadelev 95149 -1,3 -11,3

Avvikelse

Helsingborg Större städer Hela riket

årsarbetare per tusen invånare 51,5 -15,4 -13,7

–varavvårdochomsorg 13,2 -7,5 13,2

–varavRehab,socialt/kurativt 3,9 -0,2 3,9

–varavskolaochbarnomsorg 19,3 -5,8 19,3

– varav fritid/kultur/turism 1,6 -0,1 1,6

–varavteknik 5,8 -1,7 5,8

– varav administration 7,7 -0,1 7,7

Övriga jämförelser

Skattesatskommunerår2013,kronor 20,21 -1,09 -0,41

Resultatperinvånareår2011,kronor 1244 399 410

Soliditeti%,inklusivepensionsåtagnadenföre1998 47 29 44

Verksamhetenssjälvfinansieringsgradi%(exklusiveskattochfinansiellaintäkter) 24 2 2

Verksamhetensbruttokostnaderinklusiveavskrivningarperinvånare,kronor 55059 -1994 -2077

Andeli%avverksamhetenikommunalregi 78 -8 -7

Pensionsförpliktelserperinvånare,kronor 21687 -3864 -4770

definitioner och ger en övergripande jämförelse med andra

kommuner. Skillnaden mellan kommunerna kan förklaras

av åldersstrukturen, produktiviteten, sociala bakgrunds-

variabler och även skiftande ambitionsnivåer. Minustecken

i kolumner för avvikelser innebär att staden har lägre

värden och plusvärden det omvända.

VERKSAMHETS- ÖVERSIKTER

48 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Barn- och utbildningsnämnden

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Medborgare •Arbetsroochtrygghetskasäkerställasiallverksamhet

•Eleverochvårdnadshavareskavaranöjdamed verksamheten

• Allaeleverskahafullständigabetyg

• Viskalevaupptillvåratjänstegarantier

• Skol-ochfritidsförvaltningenspersonalskahahög kompetens beträffande hållbar utveckling

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Organisation • Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare

• Skol- och fritidsförvaltningens kommunikation ska vara relevant och tillgänglig

• Verksamhetens måluppfyllelse ska förbättras

• Alla medarbetare ska använda IT som ett naturligt stöd i uppdraget

NÄMNDENS MåL I STYRKORT

Nämndens verksamhet – kommunal och extern

Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning

Fristående verksamhet

Kommunal verksamhet

Förskola och peda- Grundskola med Gymnasieskola gogisk omsorg förskoleklass, fritidshem

Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden

Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning

100%

50%

0%

Kommunal verksamhet Fristående verksamhet

Extern verksamhet

För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.

Markören visar nämndens måluppfyllelse.

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Ekonomi •Ekonomin ska vara i balans

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Framtid • Barn och unga ska erbjudas en stimulerande lärmiljö

•Barn och ungdomar ska stärka sin förmåga att tänka fritt och söka egna lösningar

•Förskolorochskolorskahaenlågenergiförbrukning

•Allamedarbetareskavarakunnigaochkompetenta

•Stadensförskolorochskolorskavaraettattraktivtval

Nedan åskådliggörs verksamhet, finansierad av nämnden, som vänder sig direkt till invånarna och som bedrivs av extern part. Detta dels på total nivå för nämnden

och dels fördelat på de av nämndens ansvarsområden där sådan verksamhet förekommer.

49

Förskola och pedagogisk omsorg

Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 189 188 194

Kostnader 866 927 989

Nettokostnader -677 -739 -795

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Samtligabarniförskoleverksamhet,antal 6533 6711 6972

-varavkommunalförskola 4162 4223 4401

-varavkommunalpedagogiskomsorg 26 23 18

-varavfriståendeförskolor 2284 2402 2483

-varavfriståendepedagogiskomsorg 61 64 70

Andel inskriva barn i förskoleverksamhet av istadenfolkbokfördabarn,procent 88,2 88,1 89,3

Andel i staden folkbokförda barn i fristående förskoleverksamhet,procent 35,9 36,7 36,6

Skolbarnsomsorg, elever i stadens skolor,antal 3283 3491 3672

Skolbarnsomsorg, elever i fristående skolor,antal 726 790 831

Ekonomi 2010 2011 2012

Stadens förskolor – årskostnad per heltidsbarn,kr 149370 150235153255

Stadens skolbarnomsorg – årskostnad perelev,kr 29676 35055 36198

åRETS VERKSAMHET

Staden erbjuder ett brett utbud för att ge vårdnadshavare

valfrihet. Nya enheter har under året godkänts för rätt

till bidrag och knappt 37 procent av förskolebarnen är

inskrivna i fristående verksamhet. Födelsetalen ökar och

en större andel barn går i förskola. Därför har antalet plat-

ser utökats och nya förskolor öppnats. Som ett alternativ

till förskola finns pedagogisk omsorg i såväl kommunal

som privat regi.

Helsingborgs förskolor uppvisar mycket goda resultat

inom flertalet av attitydundersökningens områden och

vårdnadshavarna är allmänt mycket nöjda. För att utveckla

kvaliteten genomför förskolorna självvärdering enligt Qua-

lismodellen. Åtta förskolor Qualiscertifierades under året

medan nio granskades av extern granskare. Ringstorps

förskola fick glädjande den högsta poängen i landet och

flera andra förskolor i staden låg bara någon poäng efter.

Kvaliteten bedöms som genomgående mycket hög.

Mål på individnivå finns inte inom förskolan. Här är

det kvaliteten på den pedagogiska verksamheten som

utvär deras och bedöms, inte enskilda barns prestationer.

Den pedagogiska dokumentationen synliggör lärandet och

lärprocessen för barnen. Dokumentationen utgör också ett

stöd för reflektion och analys, vilket bidrar till att utveckla

verksamhetens lärande. Resultaten i den årliga attitydun-

dersökningen av hur vårdnadshavare upplever förskoleverk-

samheten kvarstår på hög nivå, vilket visar att verksam-

heten håller hög kvalitet.

Kvalitet 2010 2011 2012

Förskolebarn per årsarbetare i kommunal verksamhet,antal 5,8 5,7 5,8

Förskolebarn per årsarbetare, (kommunal ochfristående),antal 5,7 5,6 5,7

-gruppenstörrestäder * 5,3 *

Lärare i kommunal verksamhet med pedagogisk högskoleexamen,procent 66 65 66

Lärare i i kommunal och fristående verksamhet medpedagogiskhögskoleexamen 59 57 57

- gruppen större städer * 60 60

Andel av barnen i förskoleverksamhet (kommunal och fristående verksamhet) som upplevertrygghetiverksamheten,procent 98 98 99

Andel av föräldrarna (kommunal och fristående verksamhet) som upplever att deras barns nyfikenhet och lust att lära stimuleras i förskolan/pedagogiskaomsorgen,procent 96 97 99

*) uppgift saknas

Verksamhetens starka sidor:

• Förskolorna håller hög kvalitet, vilket Skolinspektionens

rapport (2011), genomförda Qualisgranskningar och

vårdnadshavares bedömningar visar.

• Personalen är engagerad och arbetar utifrån barnens

behov och intressen.

• Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning

är hög i stadens förskolor.

• På alla stadens förskolor pågår ett aktivt arbete för att

dokumentera och synliggöra barnens lärande och

lärprocesser.

FRAMTID

Ett stärkt pedagogiskt uppdrag med behörighetskrav, ökad

tillgänglighet och ökat antal barn i åldrarna 1–5 år medför

stigande efterfrågan på behöriga förskollärare. Tillgång till

behörig personal är därför en nyckelfråga för förskolans

utveckling.

Framtida förbättringsområden:

• Förskolorna måste utveckla förmågan att analysera och

bedöma sitt arbete utifrån måluppfyllelsen för att

formulera åtgärder för utveckling.

• Alla förskolor måste främja leken och kreativiteten samt

stimulera till ett lustfyllt lärande.

• Förskolorna behöver utveckla formerna för barns och

föräldrars inflytande.

50 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Grundskola med förskoleklass

åRETS VERKSAMHET

Resultaten för Helsingborgs skolor är varierande. En analys

av resultaten över flera år visar att inom många områden

ligger kommunens resultat relativt jämnt över tid. På en

del områden märks förbättringar men det är fortfarande

alltför många av de nationella målen som inte nås. Utveck-

ling av former för likvärdig bedömning och betygsättning,

språk-, läs- och skrivutveckling samt matematik utveckling

är områden som prioriterats under året.

Skolinspektionen lämnade 2011 sin tillsynsrapport och

arbetet med att ta tag i de olika förbättringsområdena

enligt denna har fortgått under året. Tre av stadens grund-

skolor har under 2012 genomgått extern kvalitetsgransk-

ning enligt Qualismodellen. Samtliga blev certifierade.

Ringstorpsskolan var den skola som lyckades bäst i såväl

staden som landet i övrigt.

Barn- och utbildningsnämnden beslutade att avveckla

Kingelstad och Rögle skolor. Avvecklingen av Fredriksdals-

skolan som kommunal grundskola slutfördes under året

och fristående Kubikskolan tog över majoriteten av elev-

erna. Byggandet av Tågaborgsskolan pågår.

Ungdomar i årskurs 8 och 9 erbjöds 2012 åter sommar-

skola för att bli behöriga till gymnasieskolans yrkespro-

gram. Under tre sommarlovsveckor fick de extra undervis-

ning i engelska, matematik eller svenska. Från den kommu-

nala grundskolan deltog 55 elever i årskurs 9 i sommarskolan

2012 och av dessa elever erhöll 80 procent godkänt betyg.

Motsvarande uppgifter för den fristående verksamheten var

10 deltagande elever med 50 procent godkänt betyg.

I december 2011 beslutade barn- och utbildningsnämn-

den att följa upp projektet med den timplanelösa skolan.

Projektrapporten behandlades på nämnden i oktober 2012.

Granskningen visade att likvärdigheten måste bli bättre.

Då projektet startade för ungefär tio år sedan valde elev-

erna närområdesskolan, numera väljer stadens elever allt

oftare en annan skola. Därmed har rörligheten mellan

skolor ökat, viket innebär att det blivit ännu viktigare att

se helheten och tillförsäkra att eleverna erbjuds den garan-

terade timtiden. Likvärdigheten måste säkras. En kart-

läggning av timplanernas utseende pågår även vid de fristå-

ende skolorna.

Arbetet med att implementera de digitala verktygen

Unikum och Fronter har fortsatt under året och Unikum

är nu infört i alla stadens grund- och grundsärskolor.

Modersmålsundervisning sker på 25-talet olika språk,

51 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 137 120 116

Kostnader 1098 1104 1120

Nettokostnader -961 -984 -1 004

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Samtligaeleveristadensskolor,antal 10463 10315 10347

-varavgrundskola 9356 9185 9178

-varavförskoleklass 1107 1130 1169

IHelsingborgfolkbokfördaelever,antal 13210 13197 13411

-varavikommunensskolor 10328 10184 10194

-varaviannankommunsskolor 113 112 139

-varavifriståendeskolor 2769 2901 3078

Andel Helsingborgselever i fristående skola,procent 21,8 22,8 24,0

Ekonomi 2010 2011 2012

Grundskola–årskostnadperelev,kr 69695 72437 72936

-varavlokalkostnader 15491 15863 15942

Förskoleklass – årskostnad per elev, kr ingår ovan

Kvalitet 2010 2011 2012

Genomsnittligtmeritvärdeiårskurs9 idenkommunalagrundskolan 204,3 208,9 210,9

Genomsnittligtmeritvärdeiårskurs9i grundskolan(kommunalochfristående) 209,4 212,8 214,3

-gruppenstörrestäder 205,7 206,5 207,3

Elever i kommunal grundskola som är behöriga tillgymnasieskolansyrkesprogram,procent * 86** 87**

Elever i kommunal och fristående grundskola, som är behöriga till gymnasieskolans yrkes - programprocent * * 93**

-gruppenstörrestäder 87 86,6 87,6

Heltidslärare per 100 elever i kommunal grundskola,antal 7,9 7,9 7,7

Heltidslärare per 100 elever (kommunal ochfriståendegrundskola),antal 7,8 7,6 7,8

-gruppenstörrestäder 8,1 8,2 8,2

Andel av eleverna i grundskolan (kommunal och fristående) som upplever trygghetiverksamheten,procent 96 93 92

Andel av eleverna i grundskolan (kommunal och fristående) som upplever att skolarbetet stimulerar deras nyfikenhet ochlustattlära,procent 75 81 77

*) uppgift saknas **) avser resultat efter sommarskola

varav arabiska är det största. Andra stora språk är bos-

niska, serbiska och polska. Som extra stöd för tvåspråkiga

elever erbjuds studiehandledning på modersmålet.

Grundskolan har under 2012 för första gången satt betyg

för elever i årskurs 6.

Antalet grundskolor i staden var vid årets slut totalt

54 varav 20 fristående. Rörligheten mellan skolorna är stor.

44 procent av eleverna har valt annan skola än närområdes-

skolan.

Några viktiga händelser under året

Barn- och utbildningsnämndens attitydundersökning och

Region Skånes levnadsvaneundersökning genomfördes båda

i februari–mars.

Jämförelsetjänsten, som ger medborgarna möjlighet att

jämföra stadens förskolor och skolor, öppnades i mars. Den

uppmärksammade tjänsten används vid val av förskola eller

grundskola.

Skolinspektionen genomförde under året kvalitets-

granskningar vid några av stadens skolor. Bland dessa kan

nämnas kvalitetsgranskningen Kommunernas resursfördel-

ning och arbete mot segregationens negativa effekter i

skolan. Granskningen visade att förvaltningens uppföljning

av resursfördelningen var föredömlig. Skolinspektionen har

även kvalitetsgranskat undervisningen i SO, Idrott och

hälsa och Rätten till utbildning.

FRAMTID

Förbättringar av resultaten i förhållande till de nationella

målen ska prioriteras. Personalens bemötande och förvänt-

ningar på eleverna är avgörande för måluppfyllelsen.

Ledarskap och styrning är en annan mycket viktig faktor.

De tidiga satsningarna på basfärdigheterna – läsa, skriva

och räkna – fortsätter. I budgeten för 2013 är elevernas

språkutveckling, IKT (Informations- och Kommunikations-

teknologi) i undervisningen och förstärkt elevhälsa priori-

terade områden.

Kravet på lärarlegitimation och behörighet innebär

nya utmaningar.

Beslut beträffande projektet Skola utan timplan

fattas av barn- och utbildningsnämnden våren 2013.

Likvärdighet i bedömning och betygsättning är i

fortsatt fokus.

Framtida förbättringsområden:

• Likvärdigheten vad gäller bedömning måste öka såväl

inom som mellan skolorna.

• Andelen elever som är med och planerar sin

undervisning har minskat över tid och är långt

ifrån målvärdet. Elevernas delaktighet och

involvering måste öka.

• Personalens förväntningar på eleverna måste höjas

och grundskolorna måste än mer utmana eleverna

att nå högre måluppfyllelse.

52 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Gymnasieskola

åRETS VERKSAMHET

I Helsingborgs stad finns ett brett utbud av gymnasieut-

bildning i såväl kommunal som fristående regi. Under

läsåret 2011/2012 erbjöd den kommunala gymnasieskolan

i Helsingborg 16 av de 17 nationella programmen med

flertalet nationella inriktningar, International Baccalaure-

ate samt introduktionsprogrammen vid fyra enheter. Där-

till fanns 18 fristående gymnasieskolor som anordnade ett

varierat utbud av program, både yrkesprogram och studie-

förberedande program.

Inklusive elever från andra kommuner fanns det läsåret

2011/2012 totalt 7 425 gymnasie elever i Helsingborg, varav

4 573 i kommunala och 2 852 i fristående gymnasieskolor

(källa Skolverket). Av stadens ungdomar gick 58,1 procent i

kommunala gymnasieskolor, 38,4 procent i fristående och

3,5 procent i andra kommuners/landstings gymnasieskolor.

Omkring en 1/3 av eleverna i de kommunala gymnasiesko-

lorna var folkbokförda i andra kommuner.

Minskande elevtal och fler anordnare har skärpt kon-

kurrensen mellan gymnasieskolorna i Helsingborg.

Ett betydande arbete har genomförts för att anpassa

verksamheten organisatoriskt och ekonomiskt till elevernas

val av gymnasieutbildning. De kommunala gymnasieskolor-

nas organisation och ledning har utretts under året.

Gymnasieantagningen sker sedan ett antal år i en

gemensam antagningsorganisation för Skåne och Västra

Blekinge. Ansökan till samtliga kommunala gymnasieskolor

och i stort sett alla fristående görs via internet. Det

gemensamma antagningssystemet underlättar för eleverna

att utnyttja valfriheten i utbudet av gymnasieutbildningar.

Vid antagningen inför läsåret 2011/2012 var det i det

närmaste lika många ungdomar som antogs till de fristå-

ende som till de kommunala gymnasieskolorna. Inför läs-

året 2012/2013 hade de fristående gymnasieskolorna fler

sökande än de kommunala. Förändringarna i gymnasie-

skolan genom GY11-reformen har varit i fokus för utveck-

lingsarbetet även under 2012.

En skolportal med gemensamma samarbetsytor har

införts i de kommunala gymnasieskolorna vilket öppnar nya

möjligheter för både elever och pedagoger. Införandet av en

lärplattform har också förbättrat förutsättningarna för

att använda informations- och kommunikationsteknologi,

IKT, som en naturlig del i undervisningen.

Förbättrad måluppfyllelse har varit det övergripande

temat för utvecklings- och förändringsarbetet i gymnasie-

skolan under 2012. Fler elever måste fullfölja sin gymnasie-

utbildning för att kunna gå till arbete eller vidare studier.

Det finns flera orsaker till att många ungdomar lämnar

gymnasieskolan med ofullständiga betyg. Kommunstyrel-

sens ordförande gav stadsdirektören i uppdrag att utarbeta

ett förslag till samordning av stadens arbete för att uppnå

bästa möjliga resultat när det gäller att motverka utanför-

skap bland stadens ungdomar upp till 24 år. Uppdraget ska

ta fram åtgärder som långsiktigt och hållbart ökar ungdo-

marnas möjlighet att komma i arbete eller i vidare studier.

I barn- och utbildningsnämndens uppdrag ingår att

utveckla åtgärder som möjliggör en mer flexibel och indivi-

duellt utformad skolgång samt att öka medvetenheten hos

eleverna om vilka konsekvenser olika val och till exempel

ett avhopp kan leda till. En projektorganisation, Unga till

arbete, har därför skapats inom skol- och fritidsförvalt-

ningen. Enligt uppdraget åligger det gymnasieskolorna att

i samarbete med andra förvaltningar i staden, myndigheter

och organisationer ta fram nya arbetssätt för att öka ande-

len som får slutbetyg från gymnasieskolan.

FRAMTID

Ökad måluppfyllelse är gymnasieskolans stora utmaning

för framtiden. Fler elever måste fullfölja sin gymnasieut-

bildning med fullständiga betyg för att gå kunna gå vidare

till arbete eller högre studier. Elevernas medverkan i att

sätta mål för och planera sin utbildning är central för att

skapa delaktighet och därmed öka motivationen för skolar-

betet.

Bedömning och betygsättning är fortsatt ett prioriterat

utvecklingsområde.

Användandet av informations- och kommunikationstek-

nologi (IKT) i undervisningen behöver utvecklas. Digitala

lärverktyg måste bli naturliga inslag i undervisningen.

Minskande elevtal och fler anordnare innebär fortsatt

stor konkurrens mellan gymnasieskolorna i staden. Arbe-

tet med att anpassa organisation och lokalutnyttjande

efter elevtalen behöver fortsätta. Den av barn- och utbild-

ningsnämnden beslutade organisationsförändringen, som

innebär att sex kommunala gymnasieskolor inrättas,

skapar goda förutsättningar för att stärka de kommunala

gymnasieskolorna.

Ledarskap och styrning är en viktig faktor. En verksam-

hetschef med ett övergripande uppdrag att samordna och

utveckla verksamheten kommer att rekryteras för de kom-

munala gymnasieskolorna.

53 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 179 192 190

Kostnader 652 627 627

Nettokostnader -473 -435 -437

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Samtliga elever i stadens gymnasieskolor,antal 5259 4799 4264

-varavHelsingborgselever 3708 3278 2818

-varavandrakommunerselever 1551 1521 1446

IHelsingborgfolkbokfördaelever,antal 5195 5054 4853

-varavstadensskolor 3708 3278 2818

-varavskoloriandrakommuner 207 207 169

-varavfriståendeskolor 1280 1569 1866

Ekonomi 2010 2011 2012

Årskostnadperelevistadensskolor,kr 90222 92139 94903

-varavlokalkostnader,kr 17947 18847 18881

Kvalitet 2010 2011 2012

Betygsmedelvärde, kommunal gymnasieskola 13,7 13,5 13,6

Betygsmedelvärde, kommunal och friståendegymnasieskola 14,3 14,1 14,1

-gruppenstörrestäder 14 14 14

Elever i kommunal gymnasieskola folkbokförda i kommunen med slutbetyg efter påbörjad gymnasieutbildninginom4år,procent 70 74 73

- gruppen större städer 77 77 77

Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan, kommunal gymnasieskola, procent 83 79 83

Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan, kommunal och fristående gymnasieskola,procent 86 84 85

-gruppenstörrestäder 87 87 87

Andel av eleverna i gymnasieskolan (kommunal och fristående) som upplever trygghetiverksamheten,procent 96 96 94

Andel av eleverna i gymnasieskolan (kommunal och fristående) som upplever skolarbetet stimulerar deras nyfikenhet och lustattlära,procent 75 74 73

54 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Särskola

åRETS VERKSAMHET

Utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge utveck-

lingsstörda barn och ungdomar en utbildning och utveck-

ling utifrån individuella förutsättningar.

Under 2012 gick 118 elever i grundsärskola varav 75 med

inriktning träningsskola. 15 elever var individintegrerade

på olika enheter. En elev fanns på en fristående enhet. Av

årets 143 elever i gymnasiesärskolan kom 39 från annan

kommun. 50 elever gick individuellt program, 61 nationellt

program och 32 elever på specialenhet.

Särskolans resursteam har handlett arbetslag i de olika

skolformerna såväl ur ett pedagogiskt som ur ett psykolo-

giskt perspektiv. Teamet har under året fortsatt arbetet

med att förbättra rutiner för mottagande i särskolan samt

utvecklat rutiner för uppföljning.

Nya styrdokument för särskolan började tillämpas 2011.

Elevhälsan har arbetat tillsammans med skolorna för att

tydliggöra särskolans uppdrag. Förändringar i styrdoku-

menten i form av nya lagar, regler och rutiner har varit i

fokus under årets nätverksträffar med rektorer och peda-

goger. Den nya skollagen innebär att elever med endast

diagnosen autism inte längre tillhör särskolans personkrets,

vilket framtvingat andra lösningar för dessa elever.

Som stöd i arbetet med att utveckla elevernas lärande

fortsätter särskolans resursteam att arbeta för kunskap om

dokumentation av och för elevers lärande. Handledning ges

både till arbetslag och enskilda pedagoger. Resursteamet

ska arbeta för att förbättra rutiner och dokumentation

kring mottagandet och säkra att uppföljningen av eleverna

i grundsärskolan kontinuerligt sker.

Prioriterade områden i särskolans årliga kvalitetsredo-

visning har varit kommunikation, delaktighet och synen

på elevers självständighet. Normer och värden, trygghet,

kunskaper och färdighet och samverkan mellan hemmet

och skolan har också varit i fokus.

FRAMTID

Ett samarbetsavtal är upprättat i nordvästra Skåne som

möjliggör frisök i området för elever på gymnasiesärskolans

nationella program. Avtalet ställer krav på ett fördjupat

samarbete och ett fungerande nätverk i framtiden. Ett

minskat elev antal medför att samordning av programut-

budet är nödvändigt.

Den nya gymnasiesärskolan Gys-13 kräver kontinuerliga

fortbildningsinsatser för berörd personal. En digital ären-

dehantering kring mottagande införs. Stöd ges för ett fort-

satt arbete med kunskapsbedömningen på det individuella

programmet i den nya gymnasiesärskolan. Särskolans

resursteam fortsätter att handleda ute i skolorna.

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 15 19 19

Kostnader 89 87 77

Nettokostnader -74 -68 -58

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Elever i grundsärskola exklusive individ- integreradeelever,antal 121 100 92

Individintegreradeeleverigrundsärskola,antal 13 9 11

Eleverigymnasiesärskola,antal 140 151 143

-varavfrånandrakommuner 39 35 39

Ekonomi 2010 2011 2012

Grundsärskola–årskostnadperelev,kr 296574 300133 309137

Gymnasiesärskola – årskostnad per elev, kr 250520 253526 261132

Kvalitet 2010 2011 2012

Heltidslärare per 100 elever igrundsärskolan,antal 16,7 * 20,4

-gruppenstörrestäder 24,1 27,8 *

Lärare med pedagogisk högskoleexamen, procent 91 * *

-gruppenstörrestäder 93 89 *

Lärare med specialpedagogisk högskoleexamen, procent 67 * *

-gruppenstörrestäder 46 38 *

*) Uppgift saknas

55 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 VåRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN

Vård- och omsorgsnämnden

Nämndens verksamhet – kommunal och extern

Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning

Entreprenadutsatt verksamhet

Kommunal verksamhet

Boende för vuxna (LSS)

Daglig verk-samhet (LSS)

Hemservice Hemvård Vårdboende

Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden

Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Medborgare •Insatserna ska vara lättillgängliga för invånarna

•Ökad kvalitet inom nämndens ansvarsområde

•Tjänstegarantierna ska uppfyllas

•Verksamheten ska utvecklas på ett hållbart sätt

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Ekonomi •Ekonomin ska vara i balans

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Organisation •Stärka varumärket vård och omsorg

NÄMNDENS MåL I STYRKORT

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Framtid •Ökat fokus på miljö- och klimatfrågor

•Fler trygghetsboende ska etableras i Helsingborg

•Kunskapen hos medborgarna om vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde ska öka

100%

50%

0%

Kommunal verksamhet Entreprenadutsatt verksamhet

För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.

Markören visar nämndens måluppfyllelse.

Extern verksamhetNedan åskådliggörs verksamhet, finansierad av nämnden, som vänder sig direkt till invånarna och som bedrivs av extern part. Detta dels på total nivå för nämnden

och dels fördelat på de av nämndens ansvarsområden där sådan verksamhet förekommer.

56 VåRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

åRETS VERKSAMHET

Vård- och omsorgsnämnden har det samlade ansvaret för

omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsätt-

ning. Ansvaret inkluderar myndighetsutövning enligt

socialtjänstlagen (SoL) och bostadsanpassningsbidrag enligt

lag om bostadsanpassningsbidrag (BaB).

En dryg tredjedel av verksamhetsområdet äldre och

personer med funktionsnedsättning drivs på entreprenad.

Denna del omfattar fem vårdboenden. Carema Care AB

driver Murteglet och Stattenahemmet, Humana omsorg AB

driver Ragnvallagården och Lussebäcksgården och Norlan-

dia AB driver Tuvehagen. Dessutom omfattas en tredjedel

av hemvårdsområdena: Carema Care AB driver Råå/Mia-

torp och Stattena/Berga, Attendo AB driver Adolfsberg/

Rosengården och Ödåkra/Kattarp och Omsorgshuset AB

driver hemvårdsområdena Söder och Planteringen/

Miatorp.

Under året har Pålsjö parks boende för äldre öppnat

med totalt 60 lägenheter. Två äldreenheter för boende,

Drottninghög och Minörgården har stängt.

Den blocköverskridande överenskommelsen

Målen för vård- och omsorgsnämndens arbete med äldre-

omsorgen är att skapa en omsorg som invånarna är trygga

Äldre och funktionshindrade

med, kan förstå och är stolta över. Att utöka valfriheten är

ett viktigt delmål. Därför har en upphandling genomförts

som innebär att kunderna i hela stadens hemvård från och

med oktober 2013 kommer att kunna välja antingen kom-

munal eller privat utförare. Volymen av vårdboenden som

bedrivs i privat regi är oförändrad. Dock fanns en ny intern

driftform med i överenskommelsen. Tanken var att bygga

ett vårdboende med eget tillagningskök, med det uttalade

syftet att skapa mångfald inom vård och omsorg. Driftfor-

men har konkretiserats i ett avtal med vård- och omsorgs-

nämnden i december. Verksamheten kommer att bedrivas i

den nya bostaden för äldre på Råå, Åbrädden.

Kvalitetsutveckling

De senaste åren har nämnden gjort en stor satsning med

att införa såväl värdighetsgarantier som en gemensam

värdegrund för arbetet, vilket kommer kunderna tillgodo

genom höjd kvalitet. Satsningen siktar också på att öka

yrkesstoltheten hos medarbetarna.

Under 2012 fortsatte arbetet med kvalitet och kärnvär-

den att konkretiseras, bland annat med målet att kunderna

ska erbjudas upplevelser som involverar alla sinnen. Efter

en kick off under våren har personal utbildas till sinnesin-

57 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 VåRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 287 285 271

Kostnader 1361 1366 1388

Nettokostnader -1 074 -1 081 -1 117

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Äldre(65–79år),medinsatserenligt Socialtjänstlagen,antal 1245 1255 1330

-varavvårdboende 187 206 202

-varavhemtjänst 1058 1049 1128

Äldre(65–79år),medhemsjukvårdenligt Hälso-ochsjukvårdslagen,antal 404 409 457

Äldre(80–år),medinsatserenligt Socialtjänstlagen,antal 3756 3762 3835

-varavvårdboende 956 932 902

-varavhemtjänst 2800 2830 2933

Äldre(80–år),medhemsjukvårdenligt Hälso-ochsjukvårdslagen,antal 933 898 956

Ersättning utskrivningsklara i sjukvården, antalvårddygn 905 280 719

Funktionshindrade(20–64år),medinsatser enligtSocialtjänstlagen,antal 361 387 399

Funktionshindrade(20–64år),medinsatser enligtHälso-ochsjukvårdslagen,antal 169 201 208

Korta platser (återhämtning, rehabilitering), antal 141 101 106

Kortaplatserbeläggningiprocent 96 96,5 87

Ekonomi 2010 2011 2012

Särskiltboende–kostnadperplats,kr 499000 509000 524000

Hemtjänst–kostnadperplats,kr 55000 57000 58000

Kvalitet 2010 2011 2012

Kostnad per dag och deltagare i dagverksamhet,kr - - 576

Andel vårdtagare som är mycket eller ganska nöjda med sitt boende, procent - - 76

Andel vårdtagare som är mycket eller ganskanöjdamedsinhemtjänst,procent - - 86

spiratörer för att kunna inspirera och medvetandegöra

vikten av arbetet med sinnena gentemot kunderna. Ett

sinne i taget gäller och under hösten stod doft och smak

i fokus.

Värdegrundsarbetet bryts ner till konkreta resultatmål

för verksamhet och enheter. Som ett exempel kan nämnas

att matfrågan har belysts och utvecklats. Det fortsatta

fokusområdet på vårdboenden är att förbättra kosten och

måltidssituationen genom att erbjuda en större valfrihet i

menyn och fler rätter lagade från grunden. För att få in

ytterligare inspiration pågår rekrytering av en måltids-

samordnare/kostchef.

En viktig kvalitetsaspekt är tillgänglighets- och trygg-

hetsfrågan som utvecklats på flera sätt. Numera finns alltid

en enhetschef i beredskap på kvällar, nätter och helger för

att kunna hjälpa våra kunder med dessa frågor i akuta

situationer.

Årets kvalitetsundersökning visar att kunderna är väl-

digt nöjda med de aktiviteter och utevistelser som erbjuds

på våra boenden. Detta tror vi till stor del beror på det så

kallade VinnaVinna-arbetet, som bedrivits på tre vårdbo-

ende under året. Utgångspunkten för projektet har varit

att hitta en modell som tillvaratar kundernas intressen och

erfarenheter likväl som kunskaper och intresse hos perso-

nalen och resurser hos närstående och övriga samhället.

VinnaVinna har fått mycket positiv respons och är i sam-

band med årsskiftet en permanent verksamhet. Härigenom

blir de äldre mer delaktiga i utformningen av sociala aktivi-

teter, vilket säkerställer att utbudet matchar deras intresse

och önskemål.

Andra goda exempel inom området för kvalitetsarbete

är Sveriges Kommuners och Landstings stora kvalitetsun-

dersökning KKiK (kommunens kvalitet i korthet) där

verksamheten har goda resultat inom områdena väntetid

till äldreboende, hemtjänstens utbud, kostnad och

kundernas nöjdhet.

FRAMTID

Gruppen äldre av i dag skiljer sig från tidigare generatio-

ner, exempelvis avseende utbildningsnivå, ökade krav och

behov samt hälsa. Allt tyder på att framtidens äldre kom-

mer att vara friskare och kunna arbeta längre. Samtidigt är

antalet äldre så mycket större att det kommer att behövas

mer vård eftersom risken att få försämrad hälsa ökar med

åldern. Att möjliggöra kvarboende i närområdet är en

central fråga. Arbetet med att finna sådana lösningar kom-

mer att få hög prioritet under de närmaste åren. Trygghets-

och seniorboende liksom andra former av boende, anpas-

sade till äldres behov, behöver öka i antal.

Det är önskvärt att förskjuta fokus inom äldreomsorgen

från individuella, biståndsbedömda insatser till förebyg-

gande arbete i form av en utökad och lättillgänglig generell

service. Exempel på områden att förhålla sig till i detta

sammanhang och vid en omvärldsanalys är dels lagstifta-

rens ökade centrala styrning, dels stadens syn på vård- och

omsorgsnämndens ansvarsområde: ska vi ha en nämnd för

vård- och omsorgsarbete eller en nämnd för äldre och

funktionsnedsatta?

Dessutom står verksamhetsområdet inför utmaningar

att rekrytera och behålla tillräckligt med kompetent per-

sonal i förhållande till den demografiska utvecklingen av

andelen äldre. En viktig samarbetspart i det sammanhanget

är Vård- och omsorgscollege och Campus Helsingborg.

En annan viktig faktor är att utveckla arbetsmiljön, vilket

under 2012 bland annat lett till att två av nämndens

bo städer för äldre kvalificerat sig till stadens interna

prisutdelning för hälsofrämjande arbetsplats.

Socialstyrelsens nya föreskrift om bemanning på vård-

boenden som träder i kraft 2014-01-01 kommer att inne-

bära förändrade arbetsformer och kan även komma att

medföra behov av ökad bemanning. Nämnden fortsätter

under 2013 att bevaka vad tillämpningen kan komma

att innebära.

58 VåRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

åRETS VERKSAMHET

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för insatser enligt

lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

(LSS). Undantagna är personer med psykiska funktions-

hinder som istället socialnämnden ansvarar för. Insatserna

verkställs av upphandlade externa utförare och den kom-

munala verksamheten, Omsorg i Helsingborg. Carema

Orkidén driver boendena Sporrevägen, Gummarpsvägen

och Tisdagsgatan samt fyra dagliga verksamheter på entre-

prenad. Särskilda LSS-handläggare vid nämndens övergri-

pande myndighet sköter myndighetsutövningen. Personer

som beviljats personlig assistans kan fritt välja utförare.

Verksamhetsförändringar och efterfrågan av insatser

Antalet personer med någon LSS-insats har länge varit

relativt konstant, även om behovet av insatsform varierat.

På senare år har vi dock kunnat se ett trendbrott med

större volymökningar – 2012 hade cirka 660 personer

LSS-insatser vilket är en ökning med tio procent på bara

två år. En växande grupp är personer som har en komplex

problematik med socialt nedbrytande beteende. En annan

förändring är att andelen personer, inom målgruppen,

med behov av äldreomsorg ökar.

I februari öppnade ett nytt LSS-boende med tolv platser

på Magnoliagatan. Trots detta finns en tämligen konstant

”kö” med cirka 20 personer.

Antalet beviljade ansökningar om personlig assistans

enligt LSS har också ökat under året. Främsta orsaken till

detta är Försäkringskassans omprövningar av pågående

beslut, vilket inneburit att allt fler personer fått minskade

timmar eller indraget beslut från Försäkringskassan.

Kvalitetsutveckling

Under 2012 har arbetet med kvalitet och kärnvärden fort-

satt att konkretiseras. Målsättningen är att kunderna även

här ska erbjudas upplevelser där alla sinnen involveras.

Detta inleddes med en kick off för all personal under

våren. Fokus läggs på ett sinne i taget och under hösten har

temat varit doft för att övergå i smak. Medarbetare från

LSS-verksamheten har utbildats till sinnesinspiratörer och

ska i detta uppdrag inspirera och medvetandegöra vikten

av arbetet med sinnena gentemot kunderna. Årets medar-

betarundersökning visade på höga siffror i hur värde-

grundsarbetet gett medarbetarna i hela förvaltningen

inspiration i arbetet.

Vägledare, som är utbildade i Kommunförbundet Skånes

delaktighetsmodell, har under året genomfört flera delak-

tighetsslingor i bostäder och dagliga verksamheter. Därige-

nom har kunderna getts större möjlighet till inflytande. Vi

har under många år haft svårt att hitta bra metoder att

mäta utfallet för kundnöjdhet inom LSS-verksam heten.

Genom att använda delaktighetsmodellen som metod har

kundundersökningar kunnat påbörjas i alla nämndens

LSS-boenden. Dessutom finns brukarråd i de flesta LSS-

verksamheterna. Detta är ytterligare ett sätt att arbeta

med inflytande och delaktighet.

Team Service är en verksamhet med deltagare från

daglig verksamhet, som under året kommit igång med sitt

arbete och utfört arbetsuppgifter på förvaltningens arbets-

platser. En förmedling samlar ihop beställningar på arbets-

uppgifter som sedan Team Service utför. Detta är mycket

uppskattat av deltagarna som får möjlighet till varierande

arbetsuppgifter på andra arbetsplatser än den egna, dagliga

verksamheten samtidigt som kunderna i nämndens övriga

verksamheter får en kvalitetshöjning.

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 91 87 85

Kostnader 361 369 394

Nettokostnader -270 -282 -309

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Personermedpersonligassistans 39 40 44

Boendevuxna,antalnyttjadeplatser 164 169 191

Boende barn, antal nyttjade platser 6 6 1

Antal personer med beslut om dagligverksamhet 337 364 374

Ledsagare 150 142 143

Kontaktpersoner 124 131 144

Avlösare 29 33 31

Familjehem 1 1 0

Antalpersonermedbeslutomtillsyn 58 60 57

Vistelse/stödfamiljer 89 82 88

Personlig assistans utförd av staden,timmar 257000 247000 226000

Personlig assistans som staden har kostnadsansvarför,timmar 274000 289000 328000

Ekonomi, kr 2010 2011 2012

Särskiltboende–kostnadperplats,kr 708000 714000 783000

Dagligverksamhet–kostnadperplats,kr 183000 174000 183000

59 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 VåRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN

FRAMTID

Under 2012 gjordes en inventering av det framtida behovet

av LSS-boende. Bilden som framkom är att vi behöver

skapa bostäder som är lämpade för målgruppen utveck-

lingsstörda med åldersrelaterade hinder samt för gruppen

unga tillhörande den nya integrationsgenerationen*.

Utbud och inriktning av den dagliga verksamheten

behöver också utvecklas när nya kundgrupper är på väg in.

För att möta deras behov av sysselsättning och aktivitet

pågår en översyn av den dagliga verksamheten både vad

gäller arbetsuppgifter och lokaler.

Att utveckla arbetet med delaktighet och inflytande för

LSS-verksamhetens kunder kommer att stå i fokus under

2013. Två andra prioriterade områden är att stärka stödet

till anhöriga samt att utveckla barnperspektivet i verksam-

hetens alla delar.

* ”Integrationsgenerationen” är ingen homogen grupp. Här finns både unga som gått i särskola och unga som tillbringat skoltiden i den ordinarie skolan och först senare kommit i kontakt med kom-munens insatser till personer med funktionsnedsättning. Framförallt i den senare gruppen finns en del personer som inte är intresserade av dessa insatser. Anledningen är att de inte vill bli klassificerade som funktionshindrade och att de inte finner att samhällets stöd passar dem, trots att de har svårt att klara sig och riskerar att råka illa ut. Källa; ”Bostad med särskild service och daglig verksamhet. En forskningsöversikt”, art.nr. 2011-2-6, Socialstyrelsen, mars 2011.

60 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Utvecklingsnämnden

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Medborgare •Tjänstegarantiernaskauppfyllas

•Barnifamiljermedförsörjningsstödskablifärre

•Avslutadvuxenutbildningskaledatillarbeteeller fortsatt utbildning

•Försörjningsstödstagareskavaraaktiva

•Eninsatsskaupplevassommeningsfull

•Attitydinsatserinomintegrationskavarameningsfulla och leda till delaktighet och egenansvar

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Organisation •Utvecklingsnämndenskavaraenattraktiv arbetsgivare

•Aktivainsatserskaledatillattindividenskapar förutsättningar för sin egen försörjning och utveckling

NÄMNDENS MåL I STYRKORT

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Ekonomi •Kostnaderna för försörjningsstöd ska understiga budgeterat belopp

•OptimalEU-ellerannanextern-finansieringska eftersträvas

•Introduktionavflyktingarskaledatillegenförsörjning

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Framtid •Förvaltningenskakontinuerligtförbättrakvaliteten samt öka effektiviteten i arbetet

Nämndens verksamhet – kommunal och extern

Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning

Extern verksamhet

Kommunal verksamhet

Försörjningsstöds-insatser

Svenska för invandrare (Sfi)/ Svenska som andra språk (Sas)

Komvux

Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden

Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning

UTVECKLINGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

100%

50%

0%

Kommunal verksamhet Extern verksamhet

För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.

Markören visar nämndens måluppfyllelse.

Extern verksamhetNedan åskådliggörs verksamhet, finansierad av nämnden, som vänder sig direkt till invånarna och som bedrivs av extern part. Detta dels på total nivå för nämnden

och dels fördelat på de av nämndens ansvarsområden där sådan verksamhet förekommer.

61 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR

Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden

Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning

Vuxenutbildning

åRETS VERKSAMHET

Fördelat på alla skolformer studerade drygt 5 000 indivi-

der inom vuxenutbildningen under 2012. Utvecklings-

nämnden erbjuder möjligheten att påbörja en utbildning

året om och har haft en jämn ström av sökande. Det har

blivit tydligt för invånarna att det går att påbörja en

utbildning när ett behov föreligger, inte bara vid särskilda

terminsstarter. Den gymnasiala utbildningen har bedrivits

av två kommunala och fem externa utbildningsanordnare.

Kundval Sfi (svenska för invandrare) och Sas (svenska

som andraspråk) infördes 1 januari 2012. Intresset för

kundvalet var stort och antalet elever som läste Sfi ökade

med 200 personer jämfört med 2011. Vid årets början var

sex utbildningsanordnare auktoriserade: Komvux Kärnan,

Lernia Utbildning, NK Datacenter, Eductus, Merit Utbild-

ning och Folkuniversitetet. Ytterligare två auktoriserades

under året: Competens och Hermods. Därmed finns nu

totalt åtta utbildningsanordnare. Under hösten startade en

ny utbildning som innebär att Sfi läses i kombination med

restaurangutbildning på gymnasial nivå.

Genom statens satsningar på yrkesutbildning för vuxna

(Yrkesvux) och lärlingsutbildning för vuxna fick stadens

invånare möjlighet att fritt söka yrkes- och lärlingsutbild-

ningar inom Familjen Helsingborg. Efterfrågan på platser

inom Yrkesvux har varit stor. Lärlingsutbildning för vuxna

startade i liten skala hösten 2011. Under 2012 utökades

omfattningen med 75 platser. Under våren 2012 gjorde

Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av APL (Arbets-

platsförlagt lärande) inom lärlingsutbildning för vuxna.

Skolinspektionen identifierade några utvecklingsområden

som åtgärdats.

Under året har ett samverkansavtal för vuxenutbild-

ningen i Familjen Helsingborg arbetats fram. Avtalet har

skrivits under av samtliga kommuner och gäller från och

med 1 januari 2013.

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 36 51 34

Kostnader 118 135 121

Nettokostnader -82 -84 -87

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Särvux,antalårsplatser 29 31 29

Svenskaförinvandrare,antalårsplatser 667 648 925

Grundskoleutbildning,antalårsplatser 176 209 262

Gymnasialutbildning,antalårsplatser 1032 1124 1150

Kvalificeradyrkesutbildning,antalårsplatser 178 211 171

Kvalitet 2010 2011 2012

Andel i arbete/studier 3 månader efter avslutadutbildning,procent 89 91 81

Andel i arbete/studier 6 månader efter avslutadKvalificeradYrkesutbildning,procent 95 81 85

FRAMTID

Under våren 2013 kommer en utvärdering av Sfi kundval

att göras för att se hur kundvalet upplevs av elever och

utbildningsanordnare. Utvecklingsnämnden arbetar för att

få igång fler möjligheter för elever att läsa Sfi i kombination

med yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå.

Under 2013 kommer alla utbildningsanordnare i

Helsingborgs stad ha kontinuerlig antagning till utbildning.

Kommunerna i Familjen Helsingborg har gemensamt sökt

och kommer att få 28 mnkr till att bedriva Yrkesvux-

utbildningar och Lärlingsutbildning för vuxna.

I februari 2013 kommer webbansökan att börja tillämpas

för elever som söker vuxenutbildning i Helsingborgs stad.

Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 UTVECKLINGSNÄMNDEN

62 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 0 0 1

Kostnader 279 291 307

Nettokostnader -279 -291 -306

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Hushåll som någon gång under året:

-erhållitförsörjningsstöd 4297 4329 4401

-varavungdomshushåll 1060 1036 1079

Hushåll med försörjningsstöd -snittpermånad,antal 2307 2359 2377

Flyktinghushåll med introduktions- ersättning,antal 263 71 19

Ekonomi 2010 2011 2012

Genomsnittlig bidragskostnad per hushållochmånad,kr 7599 7847 8094

Försörjningsstöd, mnkr 210 222 231

Introduktionsersättning till flyktinghushåll, mnkr 11 3 1

Kvalitet 2010 2011 2012

Genomsnittlig bidragstid under året, antalmånader 6,43 5,83 5,45

Genomsnittlig bidragstid i ungdomshushåll

underåret,antalmånader 4,96 4,05 3,79

Andel barn i staden som förekommer i försörjningsstödshushåll,procent 10,4 11,8 *

Andel självförsörjande efter introduktions- periodensslut,procent 68 72 75

* Värden för 2012 anges först i nästkommande årsredovisning då uppgifterna inkommer till nämnd under 2013.

Försörjningsstöd

åRETS VERKSAMHET

Kostnaderna för försörjningsstödet ökade under året i takt

med att arbetsmarknaden sviktade. Att antalet unga för-

sörjningsstödstagare minskade beror främst på Arbetsför-

medlingens utökade ansvar för målgruppen men också på

en ökning av utvecklingsnämndens arbetsmarknadsprojekt.

Ett brett utbud av försörjningsstödsinsatser är viktiga

instrument för att säkerställa individens väg mot egen

försörjning genom arbete eller sjukersättning. Denna bredd

har under året uppnåtts genom en kombination av insatser

och utredningar utförda av sju externa och stadens interna

utförare. Språkstödjande initiativ har varit i fokus där

matchning mot arbetsmarknaden kombinerats med

språkträning.

Under året gjordes ett omfattande arbete för att säker-

ställa att barnen synliggörs inom verksamheten. Kvinno-

våldsfrågan har också varit i fokus.

Vägledning har blivit en obligatorisk del vid försörj-

ningsstödsansökan. Att försörjningsstödsansökare omedel-

bart får möjlighet till information om stadens utbildnings-

utbud är mycket positivt. Syftet är att fler ska välja studier

eftersom bristfällig utbildning är en av grundorsakerna till

att människor har svårt att försörja sig. I konceptet ingår

även möjligheten till en tvåveckors vägledande oriente-

ringskurs.

Framtidsakademin med målgruppen gymnasieung-

domar i försörjningsstöd startades upp vid årsskiftet

2012/2013. Det är en pilotinsats som syftar till att före-

bygga framtida behov av försörjningsstöd och att tidigt

ge ungdomar en anknytning till arbetsmarknaden. Fram-

tidsakademin är ett samarbete med det unga företaget

Jobbassistenten. Tanken är att insatsen ska implementeras

i ordinarie verksamhet 2013.

FRAMTID

Andelen försörjningshushåll kommer att ligga kvar på en

hög nivå. Utvecklingsnämden fortsätter att ha fokus på

barnens situation. Ungdomar, personer som behöver språk-

förstärkning och personer som har fått försörjningsstöd

under lång tid är prioriterade grupper.

Samverkan med andra myndigheter, organisationer och

arbetsgivare ska vara i fokus för att den enskilde ska få rätt

hjälp/stöd. Arbetsförmedlingens ansvar utökas för att

säkerställa uppföljningen av biståndstagares arbetssökande

och de utökar sina resurser för personer som har rehabili-

teringsbehov. Detta kan på sikt minska behovet av försörj-

ningsstödsinsatser.

UTVECKLINGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

63 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLORHelsingborgs stads Årsredovisning 2012 UTVECKLINGSNÄMNDEN

Integration och arbetsmarknad

åRETS VERKSAMHET

Integrationsarbetet har fokuserat på en positiv utveckling i

stadsdelar med utbrett utanförskap. Insatser och aktivite-

ter för att främja integration och social utveckling har

genomförts i flera bostadsområden. Aktiviteter som for-

mats genom bland annat medborgardialog har varit språk-

caféer, kultur- och hälsofrämjande arrangemang och stads-

odling. Föräldralediga har haft möjlighet att få stöd i att

utveckla det svenska språket samt studera svenska för

invandrare.

Under året påbörjades arbetet inom ramen för pilotverk-

samheten romsk inkludering med fokus på utbildning och

arbete. Samverkan med romerna och olika myndigheter är

av stor betydelse för arbetet.

De av EU medfinansierade arbetsmarknadsprojekten

Stark och Hantverksjobb i Skåne Nordväst arbetade med

ungdomars etablering på arbetsmarknaden eller påbörjande

av studier. En satsning har gjorts på jobbprojekt som både

utgår från rekryterande företags och individens behov.

Satsningen ligger i linje med Helsingborgs stads förbätt-

ringsarbete inom området arbete och utbildning för att

bidra till stadens hållbara utveckling.

Kommunfullmäktige fattade under våren beslutet Ung-

domar till arbete – ytterligare 100 ungdomar i arbete 2012.

Arbetet genomfördes i samarbete med Arbetsförmedlingen

och resulterade i att 75 ungdomar erhöll sex månaders

anställning på minst halvtid. Sju ungdomar fick timanställ-

ningar. Ytterligare 27 tjänster tillsätts i början på 2013.

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 96 79 83

Kostnader 159 135 138

Nettokostnader -63 -56 -55

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Antal deltagare i:

-Arbetsmarknadspolitiskaprogram 85 87 87

-Försörjningsstödsinsatser 1338 1142

varav hos externa utförare 252 243

-Jobbprojekt 60 138

-Sommarpraktik,3-veckors 935 725 705

Mottagnaflyktingar,antal 69 99 155

-varavbarn 28 50 50

FRAMTID

Arbetet 2013 och framåt kommer att fokuseras på att

utveckla mötesplatser för att stimulera möten mellan

boende i Helsingborg. Som exempel kommer en hel del

kraft att läggas på interreligiös dialog samt förstärkt

stadsdelsutveckling med fokus på hälsa.

Satsningen på jobbprojekt och arbetsmarknadsprojekt

medfinansierade av Europeiska socialfonden kommer att

fortsätta. Projekten håller på att ta fram en ny utbildnings-

form för försörjningsstödstagare. Metoden innehåller moti-

vationshöjande insatser, höjd yrkeskompetens, företagsför-

lagt lärande och näringslivskontakt med rekryteringsbehov.

64 SOCIALNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Socialnämnden

Nämndens verksamhet – kommunal och extern

Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning

Extern verksamhet

Kommunal verksamhet

Familjehem Föreningsstöd Heldygnsvård Öppenvård

Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden

Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning

100%

50%

0%

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Medborgare •Riskkonsumtionavalkoholskaminska

•Utsattabarn,ungasochvuxnaslevnadsvillkor ska förbättras

•Brukarnaskavaranöjdamedsåvälkvalitet som resultat

•Utfästelsenkringtjänstegarantinskahållas

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Organisation •Godpersonalpolitik

•Socialförvaltningensinformationskavara relevant och tillgänglig

•Rättssäkerverksamhet

NÄMNDENS MåL I STYRKORT

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Ekonomi •Effektiv användning av tilldelade medel

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Framtid •Användningenavköptelenergiskaminskamed minst15procentmellanår2005ochår2015

•Förvaltningensbilarskaköraspåsåmycket förnyelsebart bränsle som möjligt

•Utvecklaenmerkunskapsbaseradsocialtjänst

Kommunal verksamhet Extern verksamhet

För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.

Markören visar nämndens måluppfyllelse.

Extern verksamhetNedan åskådliggörs verksamhet, finansierad av nämnden, som vänder sig direkt till invånarna och som bedrivs av extern part. Detta dels på total nivå för nämnden

och dels fördelat på de av nämndens ansvarsområden där sådan verksamhet förekommer.

65 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 SOCIALNÄMNDEN

åRETS VERKSAMHET

Socialnämnden med sin förvaltning har i uppdrag att

arbeta med individ- och familjeomsorg riktat till utsatta

barn, ungdomar och vuxna. Uppdraget omfattar såväl

utredningar och insatser för barns skydd som stöd i form

av missbruksvård, stöd till psykiskt funktionsnedsatta,

förebyggande arbete, familjerätt, familjerådgivning samt

alkoholtillstånd och stöd till föreningar. Inom förvalt-

ningen finns också en socialjour samt Barnahuset som drivs

tillsammans med övriga kommuner i Familjen Helsingborg.

Förvaltningens ekonomi är totalt sett i balans. Verksamhe-

terna Barn och familj samt Vuxen redovisar underskott 2012

medan avdelningen ungdom och familj väger upp detta

med ett stort överskott.

Under åren 2010–2012 har förvaltningen haft en ökning

av inkommande ärenden gällande barn 0–12 år. Detta har

bland annat lett till ett ökat behov av familjehemsplace-

ringar. Utredningar gällande barn och unga ska ske skynd-

samt och får med vissa undantag pågå i max fyra månader.

Ett framgångsrikt arbete har gjorts för att klara detta

lagkrav.

En ny familjecentral har etablerats på Söder och projekt

Pinocchio som riktar sig till barn med tidigt normbrytande

beteende pågår. Inom familjerätten har ett framgångsrikt

projekt för att få föräldrar att komma överens vid vård-

nadskonflikter bedrivits under året.

Socialförvaltningen genomförde under 2012 en informa-

tionskampanj för att öka kunskapen om familjevåld, kallad

Jag gick in i en dörr. Socialstyrelsens tillsyn av familje-

våldsenheten 2012 har resulterat i att bemanningen

utökats och att en fördjupad samverkan med utvecklings-

nämnden planeras.

Förvaltningen har under året tagit på sig ordförande-

skapet i den nystartade föreningen Sveriges socialjourer.se.

Projekt Mentor är en annan intressant satsning som starta-

des under 2012 med syftet att ge stöd till våra ungdomar

genom mentorer.

De utvärderingar som görs för att få klienternas syn på

verksamheten, visar att många är nöjda med sina kontakter

med förvaltningen. Inom socialförvaltningen pågår ett

aktivt arbete med att öka våra familjers och klienters del-

aktighet. Våra ungdomskonsulter från projektet Involved

By Right har tagit fram en handlingsplan för förbättringar

i verksamheten.

En kartläggning har gjorts under året med hjälp av

Finsam (finansiell samordning). Den visar på behovet av

att stärka arbetet med ungdomar och unga vuxna med en

omfattande beroendeproblematik. En stor utmaning är att

en tredjedel av de vuxna klienterna i detta sammanhang

saknar egen bostad. Bostad-först-projektet inom arbetet

66 SOCIALNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

* Under två veckor i december har förvaltningen genomfört den årliga klienten-

kätenoch346klienterharblandannatsvaratpåtrenationellafrågorfrånSCB.

SCB:s Nöjd-Kund-Index mäter hur nöjd man är med hjälpen som erhållits som

helhet, hur väl hjälpen har uppfyllt förväntningar på densamma och skattning

av hur nära eller långt bort hjälpen är från den bästa hjälp som kan tänkas.

EnligtSCBkanettNKIpå75ellerövertolkassom”mycketnöjdkund”.

mot bostadslöshet har utvecklats mycket väl under året.

En strategi mot bostadslöshet har redovisats för social-

nämnden inför beslut i kommunfullmäktige.

2012 övertog förvaltningen driften av fyra LSS-boenden

efter att upphandlad entreprenör inte godkändes av Social-

styrelsen.

Förvaltningen bedriver alkoholförebyggande arbete med

inriktning på att främja en sund alkoholkultur. Ett exem-

pel på detta är kampanjen Varannan vatten under

Helsingborgsfestivalen 2012.

Ett aktivt arbete i samverkan med Landskrona kommun

har under 2012 skett inom Part (Preventivt arbete till-

sammans). Exempel på utvecklingsarbeten som bedrivs

inom Part är:

• Utsikter – Satsning på att försöka påverka barns hälsa

och utbildning och på så sätt förbättra barns framtids-

utsikter.

• HUB – (hälsa utbildning barn) – utbildningstjänst för

barn som är i behov av omfattande stöd.

• Utveckling av projektet Skolfam (stöd till familjehems-

placerade barn i skolan). Särskilt glädjande är att

Skolfams arbete för fjärde året i rad har resulterat i

att 100 procent av de som deltagit i Skolfam och gått

ut grundskolan är behöriga till gymnasiets nationella

program.

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 50 57 61

Kostnader 406 427 436

Nettokostnader -356 -370 -375

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Vårddygnifamiljehem,antal 42693 45196 46013

Vårddygnpåinstitution/barn,antal 3229 4886 4576

Vårddygnpåinstitution/ungdom,antal 11736 11448 11043

Vårddygn på institution/vuxen missbruk, antal 7787 9106 10054

Vårddygn på institution/vuxen social- psykiatri,antal 8953 9667 11170

Ekonomi 2010 2011 2012

Institution–kostnadperdygnochbarn,kr 2829 2140 2560

Vårddygn – snittkostnad per dygn och ungdom,kr 2859 3125 3376

Vårddygn – snittkostnad per dygn och vuxenmissbruk,kr 1783 1925 2062

Vårddygn – snittkostnad per dygn och vuxensocialpsykiatri,kr 1633 1617 1594

Kvalitet 2010 2011 2012

Andel barn i identifierade riskgrupper som får förbättradeskolresultatefterinsatser,procent 92 92 88

Andel brukare som ej återkommer inom tolv månaderefteravslutadbehandling,procent 72 73 79

NKI (nöjd kund index) * - 76 77

FRAMTID

Socialnämnden har följande fokusområden för kommande

år, vi ska:

• Nå barn i riskzon tidigare genom att utveckla ett

tvärsektoriellt arbetssätt.

• Öka våra klienters delaktighet.

• Maximera tillgängligheten och nyttan för våra klienter.

• Minska bostadslösheten tillsammans med övriga

förvaltningar och föreningar.

• Förbättra uppföljningen och analysen av nyttan med

våra insatser.

• Skapa ett beroendecentrum för unga under 25 år i

samverkan med region och närliggande kommuner.

67 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR

Stadsbyggnadsnämnden

Nämndens verksamhet – kommunal och extern

Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning

Extern entreprenör

Kommunal verksamhet

Gator och trafik Parkering Parker, skogs- och naturvård

Övrigt

Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden

Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning

100%

50%

0%

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Medborgare •Viskabidratillattallaskakunnakännasigtrygga i Helsingborg

•Viskabidratillattbostadsbyggnadstakteni Helsingborg ska vara hög

•Tjänstegarantiernaskauppfyllas

•Viskabyggadenattraktivastaden

•Viskahahögkvalitetpådetstödochdenservice som vi ger Helsingborgs medborgare

•Viskabidratillattlevandegörastaden

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Organisation •Viskavaraenattraktivarbetsgivare

•Detprocessinriktadearbetssättetiförvaltningen ska stärkas och utvecklas

•Stadsbyggnadsförvaltningenskavaraproaktiva i sin information

NÄMNDENS MåL I STYRKORT

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Ekonomi •Förvaltningens resursanvändning ska vara kostnadseffektiv i förhållande till vårt uppdrags omfattning och kvalitet

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Framtid •Viskabidratillminskadmiljö-ochklimatpåverkan

•Viskamöjliggöraochunderlättaföralternativaoch kollektiva transportmedel

•Standardenpåparkerochpublikamötesplatserska förbättras och staden ska upplevas som välvårdad

•Andelennöjdakunderskaöka

Siffrorna avser nämndens skattefinansierade verksamheter,

inte VA-verksamheten.

Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 STADSBYGGNADSNÄMNDEN

Kommunal verksamhet Extern entreprenör

För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.

Markören visar nämndens måluppfyllelse.

Extern verksamhetNedan åskådliggörs verksamhet, finansierad av nämnden, som vänder sig direkt till invånarna och som bedrivs av extern part. Detta dels på total nivå för nämnden

och dels fördelat på de av nämndens ansvarsområden där sådan verksamhet förekommer.

68 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Gator, vägar, parker och stadsbyggnad

åRETS VERKSAMHET

Ett av stadens största infrastrukturprojekt är ombyggnaden

av Österleden som färdigställdes och invigdes i december.

Som en länk mellan Österleden och centrala Helsingborg

byggdes även Filbornavägen om på sträckan mellan Öster-

leden och Sockengatan.

Trafikfrågorna var i fokus under året och en uppmärk-

sammad sådan var att finna bättre lösningar för taxiupp-

ställning vid Knutpunkten. Detta arbete pågår och blir

en fortsatt viktig fråga även under 2013. Regelverket för

miljöbilsparkering har justerats och den nya utsläppsgrän-

sen är 95 gram koldioxid per kilometer. Ett lyckat försök

med gratisparkering i centrala Helsingborg på lördagar ge-

nomfördes i december och får en fortsättning under 2013.

Arbetet med den nya hastighetsplanen har inletts och ett

första försök med en hastighetsbegränsning på 40 km/h har

genomförts med genomgående positivt resultat.

Ett stort projekt som påbörjats och som kommer att

löpa över de kommande åren är ombyggnaden av flera

gator, ett torg och en park på Planteringen. Detta är en del

av det stora stadsförnyelseprojektet PlantEra PlantÄra.

Stadsbyggnadsförvaltningen arbetade under året med

olika trygghetsprojektet och har tagit fram åtgärdsförslag

för att höja upplevd trygghet och attraktivitet på Wetter-

lingsgatan, Trädgårdsgatan och på Södergatan utanför

Gamla Kyrkogården. Förvaltningen ansvarar även för lek-

platsprojektet som rustat upp 16 lekplatser och lagt ned

tre i samverkan med berörda.

Arbetet med att bygga om vatten- och avloppssystemet i

Malmögatan och i Sofiebergsvägen färdigställdes. Skälen

till ombyggnaden är dels att minska belastningen på

reningsverket, dels att minimera risken för källaröver-

svämningar.

Under året har 22 samråd och tio utställningar genom-

förts avseende förslag till detaljplaner. Totalt har 14

detaljplaner tillstyrkts eller antagits av stadsbyggnads-

nämnden och 17 har detaljplaner vunnit laga kraft.

Bygglovsavdelningen har under året omorganiserat sin

verksamhet dels för att effektivisera men främst för att

det ska bli tydligare för kunderna vart de ska vända sig.

Arbetet med att reducera klotter och olaga affischering

i staden har varit i fokus under året. Efter samverkan med

bland annat polisen, Öresundskraft AB och AB Helsing-

borgshem fastställde kommunfullmäktige en stadsgemen-

sam policy mot klotter och olaga affischering. Implemente-

ringen av policyn påbörjades omgående och ganska snart

syntes en positiv trend med minskat klotter.

Återställningsarbeten efter adventstormen 2011, som

förorsakade stora vattenrelaterade skador, pågick ända

fram till sommaren och badsäsongen. Störst skador fanns

på Parapeten där hela gatan fick byggas om. Även Ryde-

bäcks brygga drabbades hårt och här var leveranstiderna

för specialmaterial en kritisk punkt i reparationsarbetet.

Populära Tropical beach fick också återställas och i sam-

STADSBYGGNADSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

69 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 200 216 248

Kostnader 593 623 688

Nettokostnader -393 -407 -440

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Körbaneyta, tusen m2 4898 4922 4950

Genom detaljplaner möjliggjorda lägen- heter(lagakraftvunna),antal 806 1210 1110

Genom detaljplaner möjliggjorda verksamhetsytor, tusen m2 352 136 28

Nybildadefastigheter,antal 287 138 164

Påbörjadebostäder,antal 396 598 396

-varavflerbostadshus 275 305 291

-varavsmåhus 121 293 105

Ekonomi 2010 2011 2012

Kostnad för väghållning exkl. kapitalkostnad, belysning och vinterväghållning, kr/m2 9,9 10,1 9,8

Kvalitet 2010 2011 2012

Upphinnandeolyckor, antal 166 117 166

FRAMTID

Under 2013 ska flera projekt slutföras som påbörjades under

2012, såsom Bruksgatan, ombyggnad av första delen av

Planteringen och cykelvägen till Påarp. Samtidigt kommer

nya exploateringsområden att påbörjas för att möjliggöra för

fribyggare att börja bygga sina hus under 2014. Nya exploate-

ringsområden är planerade i Maria, Rydebäck, Påarp, Ödåkra

och Råå.

2013 påbörjas ombyggnaden av väg 111 mellan trafikplat-

serna Brohult och Maria. Separata körfält för bussarna

kommer att underlätta för såväl kollektivtrafiken som för

övriga trafikanter. Utbyggnad och ombyggnad av flera cykel-

vägar kommer att öka säkerheten för de oskyddade trafikan-

terna. Utvecklingen av Drottninggatan/Järnvägsgatan är ett

annat viktigt projekt som står inför fortsatt utredning.

Arbetet med Idrottsoasen, en plats för möte och sponta-

nidrott, inleds under 2013. Samtidigt fräschas torget fram-

för Idrottens hus upp och får en beläggning av nya plattor.

Under 2013 beräknas några av de fördjupnings-PM

(PM trafikstrategi och PM grönplan) som utgör en del av

Helsingborgs rullande översiktsplanering, kunna drivas till

antagande. Planberedskapen med bostäder i buffert bör

hållas på en fortsatt hög nivå för att kunna möta framtida

behov. På lång sikt är det de stora planeringsprojekten bland

annat H+, DrottningH, Gamla staden 1:1, Knutpunkten

samt utbyggnaden av Helsingborgs lasarett som är viktiga.

Förvaltningen står inför en stor utmaning att med

rådande sparbeting kunna hantera drift och underhåll av en

expansiv och växande stad. Underhållet, speciellt belägg-

ningsunderhållet, är kraftigt eftersatt. I övrigt tar sig för-

valtningen an den ständiga utmaningen att öka kundnöjd-

heten och möta helsingborgarnas förväntningar på stadens

service.

band med badsäsongen stod palmerna äntligen på plats

och bryggan i Rydebäck stod åter öppen.

Nästan hundra blå vimplar och ett antal stora sitt-

kuddar placerades ut för att pryda vår vackra strandpro-

menad. I år bildade bokstäverna på kuddarna ordet

Soldyrkaren, vilket avslöjades i en tävling i slutet av

sommaren. Under sommaren invigdes även den vackra

spegeltoaletten på Kungstorget och den upprustade barn-

trafikskolan öppnade upp igen. Utställningen Hard Rain

landade i Helsingborg för att uppmärksamma viktiga

miljöfrågor och strax därefter arrangerades den lyckade

miljökonferensen Gröna idéer.

Det marina naturreservatet Grollegrund antogs och

invigdes under festliga former i början av hösten. Ett

uppskattat inslag under invigningen var att en småfläckig

rödhaj, uppfödd vid havets hus i Lysekil, släpptes ut i

Öresund.

Stadsbyggnadsförvaltningen har genomfört en kartlägg-

ning över bullernivåer från vägtrafik och tågtrafik inom

staden som har skickats till Naturvårdsverket enligt

EU-direktiv.

Arbetet med att skapa en vacker stad fortsatte med att

vi placerade ut 600 blomsterurnor runt om i Helsingborg.

Under läsåret mötte Miljöverkstaden på stadsbyggnadsför-

valtningen 12 000 elever/vuxna minst en gång under

totalt 2 900 klocktimmar, vilket var en ökning med drygt

tio procent jämfört med föregående läsår.

Andra intressanta händelser under året:

• Helsingborg släcktes ner under Earth Hour. Detta

firades med musik och eld vid Dunkers kulturhus

och sedan avslutades kvällen med ett fackeltåg till

Mariakyrkan.

• PM Klimatanpassning godkändes i början av året

och antogs av kommunfullmäktige i april. Den utgör

nu ett planeringsstöd för klimatsårbara områden i

Helsingborg.

• Helsingborgs stad är sedan årsskiftet part i nationell

geodatasamverkan. Detta ger en ökad tillgång till de

data som de nationella myndigheterna tillhandahåller.

• Tävlingen Jorden runt på 80 dagar inleddes under

våren. Skolungdomar både på den danska och svenska

sidan om sundet tävlade i att cykla längst under 80 dagar.

• I maj firades Elbilens dag på Sundstorget i samband

med att Oresund Electric Car Rally gjorde ett stopp

i Helsingborg.

• Under våren hjälpte helsingborgarna kampanjen I Love

Hbg med att vårstäda parker, stränder och andra all-

männa platser. Den 2 juni avslutades kampanjen med

eventet Proudness i Grytan där artister som Sean

Banan, Louise Hoffsten och Panetoz stod för under-

hållningen.

Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 STADSBYGGNADSNÄMNDEN

70 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Vatten- och avlopp

åRETS VERKSAMHET

Under 2012 har fokus legat på kvalitet och säkerhet. Kvali-

teten har säkerställts genom en översyn av anläggningarnas

barriärer mot föroreningar. Den fysiska säkerheten mot

intrång samt driftsäkerheten har setts över och stärkts vid

flera anläggningar.

Helsingborg infiltrerar vatten från Sydvatten i Örby-

fältet. Förutom att ge en viss kvalitetsförbättring skapar

Örbyfältet genom sin buffert också en god uthållighet mot

avbrott i Sydvattens produktion. Under året har denna buf-

fert utnyttjats vid fyra tillfällen.

Under 2012 genomfördes en centralisering av larmhan-

teringen. Nu kommer alla driftlarm utanför kontorstid

att gå till Örbyverket i Helsingborg. Där görs en första

bedömning för att vid behov kalla ut personal för lämplig

åtgärd.

Ekobalans Fenix AB har under året fortsatt att driva

sin pilotanläggning på Öresundsverket. Det från avlopps-

reningsverken avskiljda slammet, som finns kvar efter

rötning och biogasproduktion, innehåller mycket växtnä-

ringsämnen men består till cirka 95 procent av vatten. Det

höga vatteninnehållet förhindrar längre transporter och

dessutom måste produkten lagras i stora tankar i väntan

på spridning till åkermark. Därför finns ett intresse för att

koncentrera växtnäringsämnena, för att därigenom under-

lätta hanteringen och minska kostnaderna för transporter

och lagring.

EVAA är ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs

stad, Öresundskraft, NSVA och NSR. Syftet är att hitta

synergier verksamheterna emellan som gör det möjligt att

öka hållbarheten i systemen och samtidigt minska miljö-

påverkan. EVAA tar ett helhetsgrepp kring dessa frågor

med målet att skapa ett energiöverskott i H+, vilket i sin

tur ska bidra till Helsingborgs överordnade mål att vara

energineutralt 2035.

Österleden har under 2012 fortsatt med tredje och

fjärde etappen vilka innebär byggande av nya huvudled-

ningar för att trygga den framtida vattenförsörjningen. Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 191 188 219

Kostnader 200 207 195

Nettoeffekt -9 -19 24

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Leverad mängd vatten, m3 14095 14331 14782

Behandlad mängd avlopp, m3 18255 18048 20340

Kvalitet 2010 2011 2012

Svinn i vattenledningsnät, procent 12,0 20,2 22,2

Mark-ochkällaröversvämningar,antal 45 17 11

Vattenläckor,antal 145 93 85

STADSBYGGNADSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

71

FRAMTID

Kapaciteten på Örbyanläggningen måste höjas för att klara

framtida krav. Detta ska ske genom ökad infiltration, mins-

kat svinn och fler pumpstationer. Även berggrundstäkten

och befintliga överföringsledningar behöver rustas upp.

Peab fortsätter att sköta drift och underhåll enligt

avtal. Våren 2013 övergår verksamheten i NSVA:s regi.

Det finns en plan för att hantera stadens framtida vat-

tenförsörjning, Helsingborg 2030. Reinvesteringsplaner är

nu framtagna för anläggningarna. Att dessa planer aktuali-

seras är en förutsättning för att kunna leva upp till de

lagar och krav som finns.

Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 STADSBYGGNADSNÄMNDEN

72 KULTURNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Kulturnämnden

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Medborgare •Kulturnämndenskabidratillattbarnsochunga uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras

•KulturHelsingborgskaerbjudaetttilltalande utbud till Helsingborgs kommunmedlemmar och tillresta besökare

•Viskalevaupptillvåratjänstegarantier

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Organisation •KulturHelsingborgskavaraenattraktivarbetsgivare

•KulturiHelsingborgskommunikationskavara relevant och tillgänglig

NÄMNDENS MåL I STYRKORT

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Ekonomi •Ekonomi i balans

•Ökadsjälvfinansieringsgrad

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Framtid •KulturHelsingborgskabidratillattHelsingborgblir den mest näringslivsvänliga staden i Sverige

•KulturHelsingborgsverksamheterskaminska sin klimatpåverkan

•KulturHelsingborgskabidratillattHelsingborgs attraktivitet utvecklas

åRETS VERKSAMHET

Fokus under 2012 har legat på barn och unga, på att utveckla

ett tilltalande kulturutbud och på att göra kulturen till-

gänglig för fler helsingborgare.

Besökssiffrorna ökade under året på alla kulturnämn-

dens institutioner utom Sofiero. Helsingborg ligger långt

fram i arbetet med film och rörlig media genom det upp-

märksammade projektet BoostHbg. Regional samverkan har

utvecklats i en delregional kulturplan för Familjen Helsing-

borg. Projektet Kultur på recept är framgångsrikt och har

utökats med fler deltagare. Ett projekt kring kulturella och

kreativa näringar, After Warhol, har bedrivits under året

i samarbete med andra aktörer.

Helsingborgs bibliotek

Biblioteken utvecklades positivt under året. Det totala

besöksantalet ökade med tre procent och andelen barn och

unga som deltog i bibliotekens olika aktiviteter ökade med

3,9 procent.

Ett nytt samarbete mellan kommunerna i Familjen

Helsingborg och Perstorp gav invånarna en väsentligt

förbättrad service under 2012. Detta genom möjligheten

att beställa en bok från valfritt bibliotek och hämta den-

samma från valfritt bibliotek – allt inom 24 timmar.

Dunkers kulturhus

Den nya lokalhistoriska utställningen På gränsen färdig-

ställdes och kunde tack vare stora ansträngningar från alla

inblandade öppna i tid till Dunkers tioårsjubileum. Under

jubileets tio dagar med fri entré besöktes Dunkers av

41 000 personer. Året gav för övrigt många fler publik-

framgångar – utställningsbesöken ökade med 41 procent

och beläggningen på musikevenemangen med 56 procent.

I kulturskolans utbildningar deltog drygt 3 000 barn och

ungdomar.

I utställningshallen visades Mer passion och fotout-

ställningen Sagor och minnen. Under hösten visades Jan

Lööf – bildmakaren i konsthallen. Den populära serien

Samtal på Dunkers, som produceras i samarbete med

Föreningen Norden, fortsatte under 2012 för utsålda hus.

För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.

Markören visar nämndens måluppfyllelse.

73

Fredriksdal

Fredriksdals museer och trädgårdar bildade i oktober

en ny organisation tillsammans med kulturmagasinet.

Fredriksdal ökade sina besökssiffror och förbättrade sin

ekonomi avsevärt. Nationaldagsfirandet drog rekord publik.

Mikaeli marknad och julmarknaden var två andra välbesökta

evenemang.

Årets tema på Fredriksdal var fjärilar. I juni återinvig-

des den systematiska trädgården efter många års omlägg-

ningsarbete. Den skolpedagogiska verksamheten har varit

omfattande och Fredriksdal hade också många uppskat-

tade evenemang för barn och familjer.

Sofiero

Vårt vackra Sofiero lockade cirka 119 000 besökare under

2012. På programmet stod bland annat Vår i orangeriet

med Hannu Sarenström, Momokos kungliga porträtt i

slottet, mattor signerade Märta Måås-Fjätterström, Konst-

hantverkarna i Orangeriet och fyra uppskattade sommar-

konserter i parken.

Barnen hade en given plats på Sofiero under sommaren.

Barnens Sofiero inleddes med ett barnkalas och avslutades

med ett hejdundrande Drakdop i september.

Kulturmagasinet

I april 2012 gjordes Helsingborgs museers samlingar till-

gängliga på internet och strax före jul publicerades även

uppslagsverket Helsingborgs stadslexikon digitalt. Därmed

fullföljdes kulturnämndens uppdrag från mars 2009.

Digitaliseringen av museisamlingarna har fortsatt.

Under året har cirka 18 400 poster registrerats. Samtliga

föremål i den lokalhistoriska utställningen har fotografe-

rats. Detsamma gäller merparten av keramik- och glas-

föremålen samt mineralsamlingen.

FRAMTIDEN

Kulturen i Helsingborg har en viktig roll för att vi ska

uppnå stadens vision 2035. Staden har idag ett rikt kul-

turutbud som det finns goda förutsättningar att utveckla

2013. Antalet besök på våra kulturinstitutioner ökade

under 2012, en trend som vi ska arbeta för att förstärka.

Helsingborg har några av regionens mest attraktiva besöks-

mål – det ska vi ta vara på.

Barn och unga är nämndens prioriterade målgrupp och

vi kommer att fortsatta satsningarna på högkvalitativ

pedagogisk verksamhet och evenemang riktade till barn

och familjer. Kulturförvaltningen kommer att arbeta för

att stärka de kreativa kulturella näringarna och vill göra

Helsingborg till ett centrum för film, transmedia och

crossmedia. Vi kommer att arbeta systematiskt för att nå

de grupper av invånare som ännu inte upptäckt stadens

kulturutbud, bland annat genom att göra våra rika natur-

och kulturhistoriska värden ännu mer tillgängliga.

Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 KULTURNÄMNDEN

1) Den större förändringen av nettokostnad mellan åren 2010 och 2011 beror på bidrag till kulturbolagen som delas ut från och med 2011 och ingår i kulturnämndens kostnadsmassa.

2) Samtliga antal under denna rubrik anges i tusental

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 47 42 46

Kostnader 205 284 286

Nettokostnader -158 -242 -240

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Bibliotek

-Lån,antal 875 861 812

-Besök,antal 1089 1068 1099

Dunkers kulturhus – besökare till samtliga utställningar,antal 241 157 241

Dunkers kulturhus – betalande besökare till utställningar,antal 29 15 26

BesökpåFredriksdal,antal 163 164 174

-Varavteater 54 59 58

BesökpåSofiero,antal 164 155 140

- Varav konserter 21 31 21

BesökpåKärnan,antal 38 8 26

Ekonomi 2010 2011 2012

Stadensbibliotek–kostnadperbesök,kr 45 47 47

Kvalitet 2010 2011 2012

Bibliotek – utlåningar per invånare i Helsingborg,antal 6,9 7,0 6,1

- Riket 7,3 7,3

1)

2)

74 IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Nämndens verksamhet – kommunal och extern

Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning

Fristående verksamhet

Kommunal verksamhet

Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden

Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Medborgare • Trygghetidenöppnaverksamhetenska säkerställas

• Barnochungdomarskaerbjudasförutsättningar för ett rikt och utvecklande idrotts- och fritidsutbud

• Barnochungdomarskagesmöjlighettillen meningsfull fritid

• Desommarlägersomerbjudsskavaraattraktiva för barn och ungdomar

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Organisation • Skol-ochfritidsförvaltningenskavaraenbra arbetsgivare

• Förvaltningenskommunikationskavararelevant och tillgänglig

• Allabesökareskafåettprofessionelltochgott bemötande

NÄMNDENS MåL I STYRKORT

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Ekonomi • Idrotts- och fritidsnämndens ekonomi ska vara i balans

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Framtid • FritidHelsingborgsanläggningarskahaenlåg energiförbrukning

• FritidHelsingborgskamedverkatillatt arrangemang med regionalt, nationellt eller internationellt genomslag förläggs till staden

Idrotts- och fritidsnämnden

Idrottsanläggningar

100%

50%

0%

Kommunal verksamhet Fristående verksamhet

För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.

Markören visar nämndens måluppfyllelse.

Extern verksamhetNedan åskådliggörs verksamhet, finansierad av nämnden, som vänder sig direkt till invånarna och som bedrivs av extern part. Detta dels på total nivå för nämnden

och dels fördelat på de av nämndens ansvarsområden där sådan verksamhet förekommer.

75 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

åRETS VERKSAMHET

Idrotts- och fritidsnämndens arbetar med öppen verksam-

het (fritidsgårdar, projekt och områdesarbete) för barn

och ungdomar, skötsel och drift av idrotts- och fritidsan-

läggningar, föreningsbidrag, läger- och lovverksamhet samt

idrottsarrangemang.

Idrott

Helsingborg är en idrottsstad och flera spännande ar-

rangemang genomfördes under 2012. Idrottsåret inleddes

traditionsenligt med Nyårssaluten som lockade besökare i

alla åldrar. Under året följde sedan flera stora arrangemang,

bland annat fotbollslandskampen Sverige–Kina och SM i

gymnastik. Ett annat exempel är Eskils cupen i fotboll, som

drog nästan 40 000 personer till Helsingborg.

Helsingborg Arena invigdes i november till stor glädje

för hela staden. Flera större arrangemang är redan bokade.

Planering för Idrottsoasen i anslutning till arenan pågår.

Idrottens hus renoverades under året för att bättre möta

de behov som finns. Markförbättringarna på stadens fot-

bollsplaner fortsatte och ny belysning installerades på

Råå och Harlyckans idrottsplatser.

Islandshästbanan invigdes under året, till glädje för

alla hästintresserade.

Öppen verksamhet

Aktivitetshuset Jutan med boule, musikverksamhet och

skate som huvudsaklig inriktning kunde räkna in över

48 000 besökare under året. Här påbörjades också byggan-

det av en parkouranläggning som blev klar i början av 2013.

Samtliga stadens sommarläger 2012 blev i stort sett

fullbokade. Drygt 90 olika aktiviteter erbjöds inom ramen

för årets sommarlovsverksamhet, flera i samarbete med

olika föreningar. Fler flickor än pojkar deltog i dessa

sommaraktiviteter.

Nya kallbadhuset Kallis öppnade i ny skepnad i juni

och har redan hunnit bli en succé. Pålsjöbadens kallbadhus

stängdes för renovering. På Närlunda och Maria Park bygg-

des nya näridrottsplatser.

På Rosengården och Sperlingegården öppnades nya

mötesplatser. Samarbete med föreningar och andra aktörer

fortsatte och bidrog till att öka antalet mötesplatser för

stadens ungdomar. Ett tjejprojekt i fotboll startades under

året i samarbete med Högaborgs BK.

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 25 26 27

Kostnader 198 198 213

Nettokostnader -173 -172 -186

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Fritidsgårdar, antal 12 12 12

Övriga fritidsanläggningar, antal 6 6 6

Fotbollsplaner–grusochgräs,antal 56 56 56

Fotbollsplaner–konstgräs,antal 8 8 8

Ishallar/isbanor, antal 2 2 2

Sim-ochbadanläggningar,antal 5 5 5

Sporthallar,antal 9 9 12

Friidrottshallar, antal 1 1 1

Näridrottsplatser, antal 7 11 12

Sammankomster med beviljade aktivitetsbidrag,antal 107238 102465 98520

Ekonomi 2010 2011 2012

Fritidskostnadperinvånare,kr 1532 1519 1594

Aktivitetsstöd,mnkr 2,3 2,8 2,7

Kvalitet 2010 2011 2012

Andel besökare på fritidsgårdar som upplever sig nöjda med hur verksamheten fungerar,procent 66 88 89

Andel besökare på fritidsgårdar som upplever attpersonalenärbra,procent. 91 93 90

FRAMTID

Samarbetet mellan fritidsverksamheten, föreningar och

andra intressenter fortsätter i syfte att erbjuda ännu fler

barn och ungdomar möjligheter till en meningsfull fritid

i närområdet.

En översyn av befintliga anläggningar kommer att behö-

vas eftersom några upplevs som gamla och nedslitna. En

helt ny hall planeras i Ödåkra med förväntad byggstart

2014.

Nya bostadsområden innebär nya behov. För att utöka

befintliga idrottsplatser planerar vi att anlägga nya boll-

fält både i Laröd och på Västergård. I framtiden kommer

även en del befintliga grönområden att behöva användas

till såväl spontanidrott som föreningsledd verksamhet.

76 RÄDDNINGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Räddningsnämnden

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Medborgare •Denenskildesförmågaochkunskapatthanterasin egen säkerhet ska öka

• Denenskildeskahaupplevelsenavrättomhänder- tagande vid räddningsinsats

• Denenskildesmedvetenhetkringrisker,skador och olyckor ska öka

• Medverkatillökadsamverkaninomstaden

• Arbetautifrånenhögkvalitetsnivåpådenkommunala servicen och myndighetsutövningen gentemot företag

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Organisation • Utvecklabrandmannensarbetssätt,andelen arbetstid utanför ordinarie beredskapstjänst

• Viskavaraenattraktivarbetsgivare

• Utvecklaenkommunikationsorganisation

• FördjupadsamverkanSkåneNordväst

• Brandförsvaretskaspeglasamhällsstrukturen avseende likabehandling

• Ennycitystationskavaraidriftinnanutgången av2014

NÄMNDENS MåL I STYRKORT

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Ekonomi •Ekonomi med utrymme för utveckling

•Samhällsnyttanskavarastörreänkostnaden för verksamheten

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Framtid • Stadensbilparkskamiljöanpassas

• Deoperativaresursernaskaanpassasefter aktuell riskbild

åRETS VERKSAMHET

2012 har varit ett innehållsrikt år för Räddningsnämnden

och dess förvaltning där fokus har legat på skolverksamhet,

utryckningsverksamhet samt förbundsbildning.

Arbetet som bedrivits på stadens skolor har skett i

samverkan med Skol- och fritidsförvaltningen och haft

inriktning mot såväl skadegörelse och brott som anlagd

brand. Syftet med verksamheten är att stärka relationerna

mellan barn, ungdomar och personal på skolorna. Brand och

skadegörelse har minskat de två sista åren i Helsingborg.

Stark är ett arbetsmarknadsprojekt som genomförs

tillsammans med utvecklingsnämnden i syfte att stärka

ungdomar genom Räddningstjänstens utbud för att nå

ökad självkänsla och personlig styrka. Över 60 procent av

deltagarna i projektet har gått vidare till arbete eller

studier.

Rapporten Öppna jämförelser från SKL visar att Hel-

singborgs brandförsvar ligger i topp vad gäller att vara

snabbt på plats med korta responstider och bra samordnad

ledningsverksamhet genom samlokalisering av SOS-central

och stabs- och ledningscentral. En utredning visar att

Helsingborgs brandförsvar är rätt dimensionerat efter

dagens samhällsstruktur.

En nationell strategi har tagits fram för att stärka

brandskyddet för enskilda med syfte att minska antalet

omkomna och allvarligt skadade i bränder. Samtliga rädd-

ningstjänster i Skåne har en gemensam regional strategi

med anpassade aktiviteter där Helsingborgs brandförsvar

medverkar.

Arbetet med vattensäkerhet har haft fokus på informa-

tionsåtgärder mot hopp från pirar och broar inom våra

hamnområden. Dessutom har försöksprojektet med strand-

värdar utvecklats till att omfatta bevakning på tre strän-

der under sommaren: Fria bad, Råå vallar och Örby ängar.

Brandförsvaret arbetar kontinuerligt med jämställdhet

och mångfald, men har svårt att rekrytera kvinnliga

brandmän till organisationen. Under 2012 hade brand-

försvaret en kvinnlig brandman i tjänst.

2012 fick Helsingborg utnämnande som bästa kommun

i landet vad avser klimateffektiva fordon.

För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.

Markören visar nämndens måluppfyllelse.

77 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR

FRAMTID

Bildandet av ett gemensamt räddningstjänstförbund i nord-

västra Skåne håller på att utvecklas utifrån en rapport som

togs fram i november 2011. Beslut har tagits i respektive

kommunfullmäktige att ingå i detta räddningstjänstför-

bund - Helsingborg, Svalöv, Ängelholm samt Örkelljunga.

En projektorganisation startades under hösten 2012 med

uppgift att klargöra de praktiska och ekonomiska förutsätt-

ningarna för bildandet av ett kommunalförbund samt att

upprätta förslag till förbundsordning. Den 1 januari 2015

kommer förbundet att vara i drift.

Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 RÄDDNINGSNÄMNDEN

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 43 51 50

Kostnader 134 144 152

Nettokostnader -91 -93 -102

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Räddningstjänstuppdrag,antal 1986 1806 2284

-varavdebiterade/onödiga 260 243 193

Brandibyggnad,antal 259 237 194

-varavskolbränder 29 19 18

TillsynenligtLSO,antal 384 315 410

Tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, antal 60 70 62

Utbildning–elevdagar,antal 13200 18480 18500

78 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Miljönämnden

MILJÖNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Medborgare • Registreradetillsynsobjektskabliföremålförtillsyn i den omfattning som behövs

• UtdelningavSmileydekalerförattpremierafelfria livsmedelsverksamheter ska öka

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Organisation •Medarbetarnaskaerbjudaskvalificerad kompetensutveckling

• Miljöförvaltningenskapräglasavettöppetarbets- klimat och erbjuda likvärdiga möjligheter till utveckling och hälsa för alla

• Utfästelsernaitjänstegarantiernaskahållas

• Personalenskageettbraochprofessionellt bemötande samt lämna lättbegriplig information i skrivelser och beslut

NÄMNDENS MåL I STYRKORT

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Ekonomi •Ekonomin ska vara i balans

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Framtid • Bransch-ochinformationsmötenskahållasmed företag och organisationer

• Inomstadensmiljö-ochenergiledningssystemska miljöförvaltningen stödja miljöarbetet på övriga förvaltningar

• Stadensmiljöprogramochenergiplanskaföljasupp

• Luftkvaliteten ska övervakas kontinuerligt

• Miljönämndensåtgärderenligtmiljöprogrammet och energiplanen ska genomföras

åRETS VERKSAMHET

Miljönämndens verksamhet genomfördes i stort sett enligt

plan under 2012. Flera av nämndens projekt uppmärksam-

mades i media, bland annat livsmedelsavdelningens kontroll

av märkning och redlighet som visade att många restau-

ranger inte serverade det som stod på matsedeln. Våra

luftmätningar stod också i fokus, särskilt som de visade att

miljö kvalitetsnormen för kvävedioxid tidvis överskreds.

Med anledning av detta finns nu en handlingsplan.

Samverkan och samsyn var nyckelord för 2012. Miljö-

nämnden deltog i stadens arbete med ökad kundnytta som

syftar till att förenkla och förbättra rutinerna för våra

kunder. Vi samverkade även internationellt med Tyskland

och Polen i livsmedelsprojektet Focus on Food, som för-

väntas stärka samarbetet i Östersjöregionen. Projektet

Biogas kom in startade med syfte att ta fram biogasplaner

i sex skånska kommuner.

För att miljömålen ska nås är samverkan inom staden

viktig. Tillsammans med Kärnfastigheter fortsatte arbetet

med energieffektivisering i stadens fastigheter och med

stödet inom stadens miljö- och energiledningssystem.

Miljönämnden deltog aktivt i flera stadsövergripande

projekt, bland annat vision Helsingborg 2035, H+ och

DrottningH. Inom området hållbar konsumtion etablera-

des ett nytt samarbete mellan konsumentrådgivarna och

budget- och skuldrådgivarna. Under året fördjupades även

samarbetet kring miljökrav i stadens upphandlingar.

Miljönämnden ansvarar för att kontrollera verksam-

heter som kan påverka miljön och människors hälsa. Klago-

målsärenden om boendemiljön tog en stor del av resur-

serna 2012. Inom tillsynen besöktes leksaksförsäljare med

syfte att diskutera farliga ämnen och nämnden hade ener-

gieffektivisering i fokus vid all tillsyn. Nämnden kontrol-

lerar även livsmedelsverksamheter. Under årets Smiley-

kampanj delades den 150:e Smileyn ut. En erhållen

Smileydekal visar att verksamheten har blivit godkänd på

alla viktiga punkter vid den senaste livsmedelsinspektionen.

För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.

Markören visar nämndens måluppfyllelse.

79 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLORHelsingborgs stads Årsredovisning 2012 MILJÖNÄMNDEN

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 10 12 12

Kostnader 31 35 36

Nettokostnader -21 -23 -24

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Tillsynsbesökenligtmiljöbalken,antal 935 910 850

Tillsynsbesök enligt livsmedelslag- stiftningen,antal 1558 1199 1279

Stödinsatser till stadens förvaltningar inom miljöledningssystemet,antal 123 166 179

Kontakter med Konsument Helsingborg, antal 4786 5676 5482

Ekonomi 2010 2011 2012

Intäkterfråntillsynochkontroll,mnkr 8,9 8,5 8,7

Kvalitet 2010 2011 2012

Uppfyllnadsgradavtjänstegarantier,procent 96 97 99

FRAMTID

För miljönämnden är det viktigt att tidigt kunna påverka

stadens planeringsprocesser för att skydda miljön och

människors hälsa. Samverkan med andra nämnder blir

allt viktigare för att diskutera exempelvis målkonflikter

på ett tidigt stadium.

En stor del av lagregleringen inom miljönämndens

arbete sker numera genom EG/EU-förordningar och

EU-direktiv. Denna utveckling kommer att fortsätta.

Ett exempel är informationsförordningen som innebär

ett utökat ansvar för livsmedelskontrollen.

Miljönämndens kvalitetsarbete fortsätter och arbets-

sättet anpassas mot ett mer kundorienterat perspektiv.

80 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Överförmyndarnämnden

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Medborgare •Kvalitetenpåvåratjänsterskavaraprofessionell

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Organisation •Godpersonalpolitik

NÄMNDENS MåL I STYRKORT

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Ekonomi •Effektiv användning av tilldelade medel

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Framtid •Förkortatidenföranordnandeavgodmanskapoch förvaltarskap

•Ökaantaletkorrektaårsräkningar

•Säkerställalångsiktigrekryteringavställföreträdare

åRETS VERKSAMHET

Överförmyndarnämnden i Helsingborgs stad arbetar med

att rekrytera, välja och föreslå gode män, förvaltare, särskilt

förordnade förmyndare och medförmyndare. I nämndens

verksamhet ingår även att stödja och utbilda dessa gode

män, förvaltare och särskilt förordnade förmyndare samt

att kontrollera att de sköter sina uppdrag.

Precis som tidigare år har verksamheten 2012 följt bud-

get väl i alla delar utom vad gäller arvoden till ställföre-

trädare som utgår av kommunala medel. Budgeten för

denna del av verksamheten är dock inte påverkbar.

Under årets andra tertial gjordes en kontroll vid

Kronofogden av samtliga cirka 440 ställföreträdare för att

säkerställa att huvudmännen inte företräds av personer

som kommit på ekonomiskt obestånd.

Vid årsskiftet 2011/2012 genomfördes en omorganisa-

tion, från ax till limpa. Handläggare fick ansvaret för egna

ärenden och arbetsuppgifterna utvidgades till att omfatta i

princip samtliga processer och sakfrågor. Omorganisationen

förde med sig ett större ansvar, större kännedom i ärendena

och en större kompetensutveckling i handläggningen.

Det hela blev mycket lyckat för verksamheten.

2012 skickades en enkät till samtliga gode män och

förvaltare med frågor som rörde om man ansåg sig få rätt

service och hjälp. Detta som en form av kvalitetssäkring

och för att få svar på huruvida verksamheten uppfattades

som professionell. Verksamheten har utvecklats under de

senaste sju åren till att idag uppfattas som den tillsyns-

myndighet den är. Tidigare har en felaktig uppfattning

om vad som är överförmyndarnämndens uppdrag ofta

förekommit bland gode män och förvaltare. Enkätens

utfall om 67 procent positiva svar, mot målvärdet om

50 procent, får mot ljuset av detta anses vara

mycket gott.

För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.

Markören visar nämndens måluppfyllelse.

81 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLORHelsingborgs stads Årsredovisning 2012 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 0 0 0

Kostnader 9 9 10

Nettokostnader -9 -9 -10

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Anordnadenyaärendenperår,antal 259 253 253

Inkomna ärenden per år (inklusive avskrivna),antal 360 348 337

Ärendenavseendebarn,antal 624 592 488

Anordnade ärenden avseende ensam- kommandebarn,antal 21 12 18

Avslutade ärenden avseende ensam- kommandebarn,antal 15 12 18

Antalärendentotalt 1532 1574 1477

Fördelning – huvudmäns andel av arvoden,procent* 53 50 *

Fördelning – kommunens andel av arvoden,procent* 47 50 *

Ekonomi 2010 2011 2012

Kostnadperärende,kr 4705 4640 4770

Kvalitet 2010 2011 2012

Andel positiva enkätsvar från ställföreträdare gällande verksamheten (målvärde50procent),procent - - 67

* Värden för 2012 anges först i nästkommande årsredovisning då uppgifterna inkommer till nämnd under 2013.

FRAMTID

Verksamheten ska även i framtiden kontinuerligt

uppfylla sitt uppdrag som tillsynsmyndighet över hur

gode män och förvaltare utför sina uppdrag för huvud-

männens bästa. Tillsynen förändras dock och i samband

med granskning av de ekonomiska redovisningarna 2013

kommer ett frågeformulär att sändas till huvudman eller

det vårdboende där huvudman vistas. Syftet med detta

är att kontrollera även andra delar av uppdragen än den

ekonomiska redovisningen.

För tillfället pågår utredningen Bättre förutsättning-

ar för gode män och förvaltare, JU 2012:0. Utfallet av

denna kan komma att påverka verksamheten i framtiden.

82 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Kommunstyrelsen

KOMMUNSTYRELSEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Medborgare •AllaskakunnakännasigtryggaiHelsingborg

•Kvaliteten på det stöd och den service som Helsingborgs stad erbjuder medborgare och företag ska vara god

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Organisation •Helsingborgsstadskavaraenattraktivarbetsgivare

•Helsingborgsstadskommunikationskavara relevant och tillgänglig

•Kvalitetenpådetstödochdenservicesom förvaltningen erbjuder Helsingborgs stads förvaltningar och bolag ska vara god

•Förvaltningenskamedverkatillattdenpolitiska beslutade viljeinriktningen följs i staden

NÄMNDENS MåL I STYRKORT

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Ekonomi •Helsingborgs stads ekonomi ska vara god

•Förvaltningensresursanvändningskavara kostnadseffektiv

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Framtid • Helsingborgskavaradenmestnäringslivsvänliga staden i Sverige

• Helsingborgsattraktivitetskautvecklas

åRETS VERKSAMHET

Kommunstyrelsen leder stadens verksamhet och har det

övergripande ansvaret för stadens utveckling och ekonomi.

Stadsledningsförvaltningen är ett hjälporgan till kom-

munstyrelsen och har till uppgift att leda, samordna och

utveckla frågor som handlar om kommunikation, näringsliv,

exploatering, trygghet, arbetsgivarerbjudande, ekonomi

och samhällsplanering.

Kommunfullmäktige antog 2012 en ny vision för Hel-

singborg. Arbetet med att kommunicera visionen internt

och externt påbörjades i slutet av 2012 och fortsätter under

2013, bland annat med medarbetardagar för all personal

och i form av ljusfesten Drömljus.

Staden har fortsatt arbetet med att utveckla nya möjlig-

heter för kommunikation, dialog och service. Jämfört med

andra kommuner ligger Helsingborg långt fram som e-stad

och erbjuder nu drygt 100 e-tjänster.

Under året har staden fortsatt att marknadsföra

Helsingborg och helsingborgsregionen och stimulerat

till företagsamhet, entreprenörskap och innovationer.

Helsingborg har enligt Svenskt Näringslivs enkät det bästa

företags klimatet bland städer med över 100 000 invånare.

Flera bostadsprojekt där upplåtelseformen är hyresrätt

hade byggstart under 2012. Inom projektet H+ har detalj-

planer beställts för delar av Bredgatan och Oceanhamnen.

Utbyggnad av Maria station första etappen och Gustavs-

lund andra etappen har pågått under året. Byggstart av

bostäder planeras till 2013 i båda områdena.

Helsingborgs stad har under året arbetat för att

förbättra tryggheten för helsingborgarna på många olika

sätt. Skadekostnaderna har fortsatt att minska och antalet

regelrätta brandskador 2012 är betydligt lägre än 2011. Fler

tillståndspliktiga kameror har installerats på allmänna plat-

ser, dels i brottsförebyggande syfte och dels för att kunna

identifiera gärningsmän.

För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.

Markören visar nämndens måluppfyllelse.

83 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLORHelsingborgs stads Årsredovisning 2012 KOMMUNSTYRELSEN

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 673 485 650

Kostnader 1313 1312 1018

Nettokostnader -680 -828 -368

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

E-tjänster som staden erbjuder, antal 21 60 111

Erbjudnafribyggartomter,antalperår 69 78 93

Påbörjadebostäder,antalperår 399 598 396

Studenters söktryck till Campus Helsingborg,

procentöverrikssnittet 8 10 38

Kvalitet 2010 2011 2012

Nöjd-Medborgar-Index, index 0–100 60 60 60

Utvärdering av kommuners webbplatser, ranking1–290 7 12 11

Polisens trygghetsmätning, index 0–6 (lägrevärdeärbättre) 1,9 2,1 1,9

Svenskt Näringslivs utvärdering av kommuners företagsklimat,ranking1–290 16 13 20

Studenters uppfattning av Helsingborgs stad som en attraktiv arbetsgivare jämfört med andrakommuner,ranking1–290 - 8 4

FRAMTID

En fråga som är viktig för Helsingborg och hela norra delen

av Öresundsregionen är de insatser som staden gör för att

förhandla och lobba för stadens framtida infrastruktur.

Främst handlar det om en fast förbindelse mellan Helsingborg

och Helsingör, men också om västkustbanan och framtidens

kollektivtrafiklösningar. H+ området ska utvecklas till en att-

raktiv del av staden där människor vill verka och bosätta sig.

Området har stor potential men det finns även utmaningar

vad gäller miljön som måste lösas.

För att säkra kompetensförsörjningen till Sveriges vikti-

gaste jobb, samverkar Familjen Helsingborg för att attrahera,

utveckla och behålla kompetens inom Skåne Nordvästregionen.

84 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Styrelsen för Kärnfastigheter

STYRELSEN FÖR K ÄRNFASTIGHETER Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Medborgare •Nöjdakunder

•Ökaomsättningenidetbostadssociala programmets bostadsbestånd

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Organisation •Friskaochgladamedarbetare

•Viskaarbetaförenlångsiktigtgodkompetens- försörjning

•Viskaaktivtbevakautvecklingeninomverksamheten

•Kvalitetssäkringavverksamheten

•Ökadtillgänglighetochservicegrad

•Systematiskerfarenhetsåterföring

NÄMNDENS MåL I STYRKORT

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Ekonomi •Bibehålla och utveckla fastigheternas värde

•Ökaaffärsmässigheten

PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL

Framtid •Viskaarbetaförlångsiktigthållbartbyggandeoch fastighetsförvaltning

åRETS VERKSAMHET

Stadens fastighetsförvaltning sker sedan några år i egen

regi. Kärnfastigheter ska på ett kostnadseffektivt sätt

försörja stadens verksamheter med funktionella lokaler och

bostäder. Detta sker genom förvaltning och utveckling av

stadens egna fastigheter som omfattar 646 000 m2 lokaler

och 25 000 m2 bostäder i egen regi samt en inhyrd yta om

94 000 m2. Vid slutet av året förvaltades totalt 604 objekt

till ett bokfört värde om 2 634 mnkr. Kärnfastigheters

verksamhet, som ska präglas av effektivitet, affärsmässighet

och långsiktighet, drivs i bolagsliknande form. Verksamhe-

ten har under flera år varit stabil och visat goda resultat.

Kärnfastigheter har 35 medarbetare år 2012.

Kärnfastigheter administrerar stadens bostadssociala

program med 295 bostadsrätter och 60 lägenheter. Det

bostadssociala programmet har under året fokuserat på

stadens nya strategi mot bostadslöshet samt dialogen med

externa fastighetsägare i avsikt att få tillgång till fler hyres-

rätter för programmets behov.

Investeringstakten för Kärnfastigheter är fortsatt hög med

en handfull egna projekt och ett flertal projekt med andra

förvaltningar som uppdragsgivare. De största pågående

projekten är Tågaborgsskolan, Åbräddens äldreboende

och Råå södra skola som alla ska färdigställas under 2013.

Norra kallbadhuset (Kallis) och Pålsjö park färdigställdes

under sommaren 2012 medan Helsingborg Arena invigdes i

november 2012. Under 2012 gjorde Kärnfastigheter inves-

teringar för totalt 476 mnkr.

Årets energiförbrukning på 158 kWh/m2 får anses bra

och närmar sig redan målet för 2020, som är beslutat till

155 kWh/m2/år.

FRAMTID

Fastighetsförvaltning är en långsiktig verksamhet med stor

betydelse för stadens ekonomi. Underhållet är av största

vikt men beståndet behöver över tid även ses över genom

investeringar, förvärv och försäljningar. För att stärka funk-

För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.

Markören visar nämndens måluppfyllelse.

85 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLORHelsingborgs stads Årsredovisning 2012 STYRELSEN FÖR K ÄRNFASTIGHETER

Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012

Intäkter 700 705 710

Kostnader 585 577 593

Nettoeffekt 115 128 117

Volymer/prestationer 2010 2011 2012

Objektiegenförvaltning,antal 244 242 249

Objekt i egen förvaltning, m2 615951 612102 646456

Bostäderiegenförvaltning,antal 353 353 355

Bostäder i egen förvaltning, m2 24621 24621 24689

Ekonomi 2010 2011 2012

Årets investeringar i objekt till egen förvaltning,mnkr 186,5 437,5 475,7

Utfört planerat underhåll avseende objekt iegenförvaltning,mnkr 108,9 107,7 118,6

Bokfört värde på fastigheter i egen förvaltningvidåretsslut,mnkr 2042,2 2339,9 2634,2

Kvalitet 2010 2011 2012

Energianvändning under året i förvaltade objekt, kWh/m2 170,6 162,9 158,4

tionen kommer Kärnfastigheters förvaltare under 2013 att

få tekniskt och ekonomiskt helhetsansvar för sina respek-

tive fastigheter. Fastigheter som inte används till kommu-

nal verksamhet och som staden inte behöver av strategiska

skäl föreslås säljas. Då fler privata aktörer driver offentlig

verksamhet såsom skolor och förskolor är det angeläget att

förvaltningen har beredskap för uthyrning även till aktörer

utanför staden.

För att Helsingborgs stads energiförbrukningsmål

ska kunna nås (136 kWh/m2/år 2035) gäller att uppnådda

besparingar bibehålls och att nya ombyggnadsprojekt på-

börjas under de kommande åren. Avdelningen kommer att

fortsätta med det påbörjade incitamentsprogrammet för

driftbolag då detta bidragit till det goda resultatet hittills.

Kärnfastigheter kommer också att fortsätta samarbetet

med miljöförvaltningen avseende utbildning och kommu-

nikation gentemot hyresgästerna, vilket förvaltningen tror

ska leda till ökad medvetenhet och en framtida minskad

energianvändning.

Under 2013 inleds förnyelsen av Fullriggaren och

Kungshult som omfattar om- och nybyggnad för äldrebo-

ende samt hospice. En ny citybrandstation planeras, liksom

ombyggnad av Pålsjöbaden, Idrottens hus och ishallen.

Nybyggnad planeras för Larödhus förskola samt om- och

tillbyggnader på Holstagårdsskolan och Rydebäcksskolan.

På Ringstorpsskolan och på Högastensskolan kommer

modulbyggda lokaler för skola och förskola att uppföras.

Dialoger mellan Kärnfastigheter och övriga förvaltningar

pågår ständigt avseende möjlighet att uppföra nya byggna-

der till olika verksamheter på olika ställen i staden. Kärn-

fastigheter planerar för en fortsatt hög investeringstakt

under de närmsta åren.

För det bostadssociala programmet kommer fokus att ligga

på att tillsammans med socialförvaltningen och utveck-

lingsnämnden omsätta stadens strategi mot bostads löshet

i praktisk handling. Äldre och mindre ändamålsenliga

lokaler behöver ersättas. Fler hyresrätter efterfrågas och

en större genomströmning i programmet är önskvärd.

86 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

EkoNomISkREdoVISNING

87 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR

EkoNomISkREdoVISNING

88 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

STADEN

Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter

KASSAFLÖDESANALYS, MNKR Not 2010 2011 2012

Den löpande verksamheten

Åretsresultat 35 -88 365

Återföringav-ochnedskrivningar 245 254 268

Förändringavavsättningar -61 241 -25

Justeringförejlikviditetspåverkandeposter 14 -5 92 72

Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital 214 499 681

Förändring av rörelsekapital

Förändringavfordringar 15 14 -30 43

Förändringavskulder 15 -36 1282 966

Kassaflöde från rörelsekapital -22 1 252 1 009

Kassaflöde efter den löpande verksamheten 192 1 751 1 690

Investeringsverksamheten

Investeringarifastigheter,inventarierochaktier 16 -689 -857 -3967

Kvittningsemission 16 0 0 3 000

Investeringsbidrag 38 37 74

Försäljningavanläggningstillgångar 17 147 17 28

Kassaflöde från investeringsverksamheten -504 -803 -865

Kassaflöde efter investeringsverksamheten -312 948 826

Finansieringsverksamheten

Förändringavlångfristigaskulder 1219 -649 925

Förändringavlångfristigafordringar -2018 -271 1385

Ombildn av lånefordran till aktiekapital i dotterföretag ( kvittningsemission ) 16 0 0 -3 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -799 -920 -690

årets kassaflöde 18 -1 111 28 136

Likvida medel vid årets slut 18 219 246 382

Förändradnettolikviditet 18 5 -448 222

Nettolikviditet 18 1 281 833 1 055

RESULTATRÄKNING, MNKR

Not 2010 2011 2012 Budgetavvikelse

Verksamhetensintäkter 1 1760 1630 1628 57

Verksamhetenskostnader 2 -6804 -6844 -6919 106

Avskrivningar 3 -245 -254 -268 17

Jämförelsestörandeposter 4 -213 -139 97 97

Verksamhetens nettokostnad -5 502 -5 607 -5 463 273

Skatteintäkter 5 4458 4656 4810 -18

Kommunalekonomiskutjämningochgenerellastatsbidrag 6 981 958 966 39

Kommunalfastighetsavgift 7 179 183 194 -1

LSS-utjämning 8 -177 -186 -193 -5

Skattenetto 5 441 5 611 5 778 16

Resultat före finansiella poster -61 4 315 289

Finansiellaintäkter 9 233 292 249 41

Finansiellakostnader 10 -137 -185 -198 -47

Jämförelsestörandepost 11 0 -199 0

Finansnetto 96 -92 50 -7

årets resultat 12 35 -88 365 282

Åretsresultatföreförändringavpensionsavsättningföre1998 13 -62 162 361

89 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING

BALANSRÄKNING, MNKR

TILLGåNGAR Not 2010 2011 2012

Immateriella anläggningstillgångar

-Immateriellaanläggningstillgångar 3 5 1

Summa immateriella anläggningstillgångar 3 5 1

Materiella anläggningstillgångar

-Mark,byggnaderochtekniskaanläggningar 19 4447 4696 5336

-Pågåendenyanläggningar 20 177 390 278

-Maskinerochinventarier 21 209 202 216

Summa materiella anläggningstillgångar 4 833 5 288 5 830

Finansiella anläggningstillgångar

Långfristigafordringar 22 8113 8384 6999

Aktier,andelarochbostadsrätter 23 786 787 3774

Summa finansiella anläggningstillgångar 8 899 9 171 10 773

Summa anläggningstillgångar 13 735 14 464 16 604

Omsättningstillgångar

Förrådochexploateringsmark 24 85 97 95

Fordringar 25 809 827 785

Kortfristiga placeringar 0 0 0

Kassaochbank 219 246 382

Summa omsättningstillgångar 1 113 1 170 1 262

SUMMA TILLGåNGAR 14 848 15 634 17 866

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Egetkapitalvidåretsbörjan 26 7396 7431 7343

Åretsresultat 35 -88 365

Summa eget kapital 7 431 7 343 7 708

Avsättningar

Avsättningarförpensionerochliknandeförpliktelser 27 2563 2833 2835

Övrigaavsättningar 28 238 209 183

Summa avsättningar 2 801 3 042 3 017

Skulder

Långfristiga skulder

Långfristigalån 1791 1100 2000

Övrigalångfristigaskulder 29 644 686 711

Summa långfristiga skulder 2 435 1 786 2 711

Kortfristiga skulder

Kortfristigalån 30 563 1903 2828

Övrigakortfristigaskulder 31 1618 1560 1601

Summa kortfristiga skulder 2 181 3 463 4 429

Summa skulder 4 616 5 249 7 140

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 14 848 15 634 17 866

Ansvarsförbindelser

Pensionsförpliktelserochliknandeförpliktelser 32 20 24 25

Borgensåtagande 33 2 261 2 702 1 627

Ränteswappar 34 -16 45 71

90 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

GENERELLA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNAL REDOVISNING

Årsredovisningen för staden har upprättats i enlighet med

lagen om kommunal redovisning och kommunallagens ka-

pitel åtta. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovis-

ning rekommendationer för kommunsektorns redovisning.

Enligt kommunallagen ska kommunerna ha en god

ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Vikten av balans i

kommunernas räkenskaper understryks ytterligare av det

lagstadgade balanskravet som innebär att kostnaderna inte

får vara större än intäkterna.

Syftet med kommunal verksamhet skiljer sig från syftet

med privat företagande. När det gäller privat verksamhet

kan syftet sägas vara vinsten medan kommunerna har att

genomföra en ålagd uppgift. Flertalet redovisningsfrågor

skiljer sig emellertid inte mellan privat och kommunal

verksamhet. Vissa redovisningsfrågor måste dock tolkas

utifrån den kommunala sektorns särart. Exempel på

sådana är värdet på publika tillgångar, det egna kapitalets

betydelse, finansiering med skatteintäkter och frånvaron

av beskattningsproblematik.

Även styrelseskicket som bygger på den representativa

demokratins principer innebär en öppenhet som exempel-

vis tar sig uttryck i offentlighetsprincipen.

AVVIKELSER FRåN REDOVISNINGSPRINCIPER

Lagen om kommunal redovisning anger att pensionsförmå-

ner som intjänats före år 1998 ska redovisas som en

ansvarsförbindelse. Staden avviker från denna redovis-

ningsprincip genom att redovisa intjänade pensionsförmå-

ner före 1998 som en avsättning i balansräkningen. Detta

innebär en anpassning till gängse krav och praxis inom

näringsliv och övriga samhällssektorer. Avsikten är att

redovisa en fullständig bild av stadens kostnader och

skulder och därmed ge ett bättre underlag för stadens

ekonomiska planering.

Hela förändringen av pensionsavsättningen före 1998,

även den finansiella delen redovisades som förändring av

pensionsavsättningen. Syftet med detta är att skapa en större

tydlighet i stadens resultaträkning kring verksamhetens

nettokostnader och finansnettot för det löpande resultatet.

Beträffande redovisning av kommunal markexploate-

ring tillämpar vi inte successiv vinstavräkning enligt

gängse bokföringsprinciper utan avräknar vinst efter varje

exploateringsområde eller delområdes färdigställande.

Ej heller redovisas mark som utgör allmän plats inom ett

exploateringsområde som anläggningstillgång utan intäk-

ter från tomförsäljningen används för att direktavskriva

dessa tillgångar i exploateringsverksamheten.

Staden har valt att redovisa staden och den sammanställda

redovisningen i skilda räkenskapstabeller vilket avviker

från Rekommendation 8.2 från Rådet för kommunal redo-

visning. Då staden och bolagen styrs efter skilda principer

anser vi att detta ger en större tydlighet vid beskrivningen

av respektive enhets resultat och ställning.

ÄNDRAD REDOVISNINGSPRINCIP

Rådet för kommunal redovisning har med verkan från 2011

utfärdat en rekommendation 10:2 gällande avsättningar

och ansvarsförbindelser. Denna nya rekommendation

innebär en väsentlig principförändring genom att avsätt-

ningar endast kan göras för legala förpliktelser. Staden har

med anledning av detta återfört tidigare gjorda avsätt-

ningar för befarade behov av marksanering på det framtida

bostadsområdet Södra Hamnen då dessa inte kan anses

uppfylla kravet som legala förpliktelser. Jämförelseuppgif-

ter har omräknats med tillämpning av den nya redovis-

ningsprincipen. Efter omräkningen förbättrades resultaten

för 2009 och 2010 med 65 mnkr respektive 32 mnkr.

FINANSIELL RISK

För varje finansiell risk som är av betydande storlek ska

det enligt stadens finanspolicy finnas en tydligt angiven

strategi med ett tillhörande riskmandat.

Kreditmarknadsrisk

Avvikelser mellan skulderna och tillgångarna exponerar

staden mot risker på kreditmarknaden. De kreditmark-

nadsrisker staden kan påverkas av är i första hand ränte-

risk och kreditmarginalrisk. Ränterisk är risken för att en

allmän räntehöjning leder till högre upplåningskostnader

för staden utan att denna kostnad kan kompenseras av

höjda utlåningsräntor. Kreditmarginalrisk är risken för att

en specifik höjning av den ränta staden får betala leder till

högre upplåningskostnader för staden utan att denna

kostnad kan kompenseras av höjda utlåningsräntor. För

kreditmarknadsrisken finns ett fastställt riskmandat som

innebär att summan av ränterisken och kreditmarginalris-

ken aldrig får överstiga 20 mnkr vid en omedelbar ofördel-

aktig ändring av räntan på 1 procentenhet.

Valutarisk

Med valutarisk avses risken för att staden drabbas av

ökade kostnader till följd av valutakursförändringar. Valu-

takursrisker kan uppstå inom finansverksamheten eller i

stadens förvaltningar. Målsättningen är att valutarisker

Noter och redovisningsprinciper

91 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING

1. Verksamhetens intäkter, mnkr

2010 2011 2012

Konsumtionsavgifter 272 275 214

Barnomsorgsavgifter 79 78 83

Äldreomsorgsavgifter 153 154 149

Övrigaavgifter 59 77 50

Bostads-,lokalhyrorocharrenden 266 269 272

Försäljningavtomtmark 215 72 129

Gymnasieutbildning, ersättning från andrakommunerochfriskolor 143 140 141

Övrigförsäljningavverksamhet 71 73 58

BidragfrånstatenochEU 336 326 299

Övrigabidrag 74 65 95

Realisationsvinster vid försäljning av fastigheterochinventarier 18 14 18

Övrigaintäkter 74 87 120

Summa 1 760 1 630 1 628

Värdetpåelimineradeinternaintäkteruppgicktill1827mnkr.

2. Verksamhetens kostnader, mnkr 2010 2011 2012

Löner,arvodenochersättningar 2182 2222 2292

Socialaavgifterenligtlagochavtal 736 725 766

Pensionerochliknandeförpliktelser 148 526 258

Övrigapersonalkostnader 78 83 76

Lokalerochmarkhyror 508 557 522

Barnomsorg,entreprenad 256 266 288

Undervisning,entreprenad 448 491 530

Äldre-ochhandikappomsorg,entreprenad 482 492 488

Övrigentreprenadochköpavverksamhet 917 537 662

Materialochförbrukningsinventarier 197 180 173

Försörjningsstöd 208 220 231

Övrbidragochtransfereringar 240 193 169

Skolskjutsar, färdtjänst och övrigatransporter 119 115 108

Informationsteknik 121 88 102

Konsulter 99 89 45

Övrigt 65 60 209

Summa 6 804 6 844 6 919

3. Avskrivningar, mnkr

2010 2011 2012

Inventarierochmaskiner 52 52 52

Byggnaderochanläggningar 193 202 216

Summa 245 254 268

Avskrivningar enligt plan är beräknade på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider. Byggnaderskrivsårligenavmed2-5procent,inventarierochmaskiner med 10-20 procent. Markanläggningar såsom gator, hamnanläggningar, vägar och broar med 3 procent. VA-anlägg-ningarskrivsavunder50år.Markochkonstverkförutsättsha obegränsad livslängd.

4. Jämförelsestörande poster mnkr 2011 2012

Beslut om att senarelägga Södertunneln utan angiven tidpunkt

-Nedskrivningaktiveradeutgifter 93

-Nedlagdakostnaderunder2011 99

-Återfördavsättningavseendebefaradmiljösanering -53

Återbetalning av arbetsgivararavgifter fr AFA avseende2007-2008 97

Summa 139 97

5. Skatteintäkter, mnkr

2010 2011 2012

Preliminärskatteinbetalning 4396 4544 4751

Preliminärslutavräkninginnevarandeår 59 94 59

Slutavräkningsdifferensföregåendeår 3 18 1

Summa 4 458 4 656 4 810

Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:sdecemberprognosienlighetmedrekommendationRKR4:2.

inom förvaltningarnas verksamheter och finansverksamhe-

ten i möjligaste mån ska begränsas. I de finansiella riktlin-

jerna finns fastställt beloppsgränser för när säkring ska ske

av valutarisker. Exponeringen för valutarisk är i dagsläget

minimal.

Likviditetshantering

Likviditetsreserven är till för att möta oförutsedda händel-

ser och ska i normalläget uppgå till 300 mnkr plus stadens

upplåningsbehov innevarande och kommande två kalender-

månader. I likviditetsreserven inräknas medel på bank,

innehav av korta värdepapper med en löptid understigande

3 månader, outnyttjad del av certifikatsprogrammet samt

kreditlöften till fast pris. Per balansdagen uppgick likvidi-

tetsreserven till 4 236 mnkr.

KOMMUNALA UPPDRAGSFÖRETAG

Med kommunala uppdragsföretag menas, enligt Rekommen-

dation 8:2 från Rådet för Kommunal Redovisning, en annan

juridisk person till vilken kommunen överlämnat vården av

en kommunal angelägenhet som riktar sig till medborgarna.

Kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds

kommuninvånarna. Verksamheten skulle annars ha utförts i

egen regi. I sammanställningen nedan ingår inte stödfunk-

tioner såsom städning, måltidsproduktion etc.

Nämnd / Styrelse Kostnad, Andel av mnkr kostnadsomslutning

2010 2011 2012 2010 2011 2012

Barn-ochutbildningsnämnd 641 683 763 25% 26% 28%

Vård-ochomsorgsnämnd 392 389 384 25% 24% 23%

Stadsbyggnadsnämnd 217 296 355 37% 48% 52%

Va-verk 136 145 143 68% 70% 73%

Socialnämnd 162 180 182 40% 42% 42%

Utvecklingsnämnd 66 76 59 12% 14% 10%

Idrotts-ochfritidsnämnd 47 52 50 25% 27% 24%

Renhållningsverk 107 113 0 83% 87% 0%

92 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

9. Finansiella intäkter, mnkr

2010 2011 2012

Räntor, dotterföretag 223 276 220

Räntor, övriga 3 3 10

Borgensavgifter 7 13 6

Övriga finansiella intäkter 0 0 13

Summa 233 292 249

Ipostenräntor,dotterföretagingick216mnkr(269)avseende Helsingborgs Stads Förvaltning AB och dess dotterföretag. Borgensavgifterna avsåg Helsingborg Stads Förvaltning och dess dotterföretag.

10. Finansiella kostnader, mnkr

2010 2011 2012

Räntaunderbyggnadstid 5 3 -5

Räntor,dotterföretagen 2 9 6

Räntor,övriga 14 47 93

Nyemissionstillskott till Helsingborgs Stads FörvaltningABochdessdotterföretag 104 107 99

Övrigafinansiellakostnader 12 19 4

Summa 137 185 198

11. Jämförelsestörande poster

Diskonteringsräntan på pensionsavsättningarna utgår från markna-dens förväntningar. Det förändrade läget på finansmarkanden har medfört en lägre ränta. Sveriges kommuner och Landsting har därförviasinRIPS-kommittesänktdiskonteringsräntanmed0,75procent. Detta innebär en ökad kostnad 2011 då pensionsavsätt-ningens värde ökar. Av diskonteringsräntan inklusive löneskatt avsåg199mnkrpensionsavsättningenförtidenföre1998. 12. årets resultat, mnkr

Kommunallagens balanskrav 2010 2011 2012

Åretsresultatenligtbalansräkningen 3 -88 365

Avgår:

Sänktdiskonteringsräntapensionsavsättning 0 199 0

Förändradpensionsavsättningförtidenföre1998 -97 57 -4

VA-ochRenhållningsverketsresultat 19 19 -24

Reavinsterförsäljninganläggningstillgångar -19 -15 -18

Summa -94 172 319

För redovisningsår 2010 stämmer ej årets resultat enligt balansräk-ningen då omräkning ej gjorts för förändrad redovisningsprincip. Omräkning har inte gjorts av tidigare års fastställande av balans-kravsresultat. Enligt kommunallagens krav på ekonomisk balans (kommunalla-gen8kap)skakommunernasintäktervarastörreänkostnaderna.Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras under de närmast följande tre åren. Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar ska ej ingå i resultatet vid avstämning mot balanskravet. Staden har skilda finansiella målsättningar för skatte- respek-tive avgiftsfinansierad verksamhet. Vi anser därför att det är förenligt med god ekonomisk hushållning att göra avsteg från att resultatet från den avgiftsfinansierade verksamheten ska regleras enligt kom-munallagens balanskrav. Intehellerökningenavpensionsförpliktelserintjänadeföre1998inräknas i kommunallagens balanskrav, då lagen förutsätter att denna kostnad inte redovisas i kommunernas räkenskaper.

13. årets resultat före extraordinära poster och före förändring av pensionsavsättningar före 1998

Årets resultat exklusive förändring av pensionsavsättning gällande tidenföre1998.Sevidare”Redovisningsprinciper”.

6. Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag, mnkr 2010 2011 2012

Inkomstutjämningsbidrag 785 770 828

Kostnadsutjämningsbidrag 20 38 55

Strukturbidrag 18 18 18

Regleringsbidrag 33 132 64

Tillfälligtkonjunkturstöd 125 0 0

Summa 981 958 966

I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner. Inkomstutjämningen beräknas utifrån skillnaden mellan den egna skattekraften och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar115procentavdengenomsnittligaskattekraftenilandet.Stadensegenskattekraftförtaxeringsåret2012var97procentavmedelskattekraften i riket. I kostnadsutjämningen utjämnas för kostnader som kommunen själv inte kan påverka. Dessa faktorer är åldersstruktur, etnicitet, socioekonomi samt geografi. Med struktur-bidraget sker en kostnadsutjämning av regionalpolitisk karaktär. Slutligen i regleringsavgiften sker en reglering mellan kommunerna och staten av de medel staten tillskjuter och de som betalas ut i inkomstutjämningen.

7. Kommunal fastighetsavgiftInförandet2008varneutraltförvarjeenskildkommun.Intäkternaavden kommunala fastighetsavgiften fördelades lika mellan kommu-nernamed1314kronorperinvånare.Avgiftenindexuppräknas utifrån taxeringsvärdena löpande varje år och den faktiska föränd-ringen av ökningen i respektive kommun läggs till beloppet från 2008.

8. LSS-utjämningEnligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) sker en utjämning av kostnaderna för LSS-verksamheten mellan rikets kommuner. Utjämningssystemet baseras på antalet verkställda beslut och strukturella skillnader.

Noter och redovisningsprinciper

93 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING

14. Justering för ej likviditetspåverkande posterI posten ingår nedskrivning av bokfört värde på anläggningstill-gångarmed85mnkrvaravblandannatkannämnasPython3 med55,2mnkrochFilbornaskolanmed13,8mnkr.Därutöver fleramindrerealisationsvinsterpåsammanlagt17,5mnkr.

15. Förändring fordringar och skulder, mnkr 2010 2011 2012

Förråd och exploateringsmark 121 -12 1

Fordringar -107 -18 42

Summa förändringar av fordringar 14 -30 43

Kortfristigalån 72 1340 925

Övrigakortfristigaskulder -108 -58 41

Summa förändringar skulder -36 1 282 966

16. KvittningsemissionStaden har erhållit aktier i dotterbolaget Helsingborgs Stads Förvaltning AB. Dessa har betalats genom en kvittning av skuld i stället för genom likvida medel.

17. Försäljning anläggningstillgångarIbokslutsåretsförsäljningaravfastighetermed14,6mnkringickindustritomtermed8,4mnkr(Kroksabelnmedflera).BlandövrigaförsäljningarkannämnasTrillan1,Larödsgårdenför5mnkr.

18. Likvida medel, nettolikviditet och deras förändring

Stadens internbank lånar ut överskottslikviditet till dotterföretagen samt lånar upp kapital för vidareutlåning inom koncernen. Dotterföre-tagens kapitalbehov initieras av företagen själva och avser såväl rörel-selikviditet som långfristigt kapitalbehov. Skilnaden mellan in- och utlåningen i internbanken utgör i allt väsentligt stadens nettolikviditet.

19. Mark, byggnader och tekniska anläggningar, mnkr 2010 2011 2012

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vidåretsbörjan 6402 6817 7204

Nyanskaffningar 386 397 455

Avyttringar/nedskrivningar -66 -165 -79

Omklassificeringar 92 155 472

Summa 6 814 7 204 8 052

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vidåretsbörjan 2241 2367 2508

Åretsavskrivningenligplan 193 202 216

Avyttringar/nedskrivningar -67 -61 -8

Omklassificeringar 0 0 0

Summa 2 367 2 508 2 717

Planenligt restvärde vid årets slut 4 447 4 696 5 336

Försäkringsvärdetpåstadensfastigheteruppgicktill13919mnkridecember2012.Totaltförsäkradytauppgicktill840515kvadrat-meter.Lånekostnaderkan,enligtrekommendation15frånRådetförkommunal redovisning, antingen belasta resultatet eller belasta anskaffningsvärdet under vissa förutsättningar. Enligt stadens regelverk ska lånekostnaden vid större investeringar, då anskaff-ningen sträcker sig över en tid längre än sex månader, belasta anskaffningsvärdet.Under2012har4,5mnkraktiverats.Internrän-tanharunder2012varit5procent.

Fastigheter per användningsområde, mnkr 2010 2011 2012

Markreserv 222 256 235

Verksamhetsfastigheter 2065 2057 2452

Affärsfastigheter 914 990 1087

Gator,vägarochparker 1181 1324 1496

Hyresfastigheter,parkeringshusmm 54 51 47

Övrigafastigheter 14 18 19

Summa 4 450 4 696 5 336

Ovanstående sammanställning visar användningen av stadens fastig-hetsinnehav. I posten verksamhetsfastigheter ingår fastigheter för stadens egen verksamhet såsom daghem, skolor, fritidsanlägg-ningar, särskilt boende med mera. Med affärsfastigheter menas fast-igheter och anläggningar för VA-verksamhet samt hamnområde med småbåtshamn.

20. Pågående nyanläggningar, mnkr

2010 2011 2012

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vidåretsbörjan 76 177 390

Nyanskaffningar 193 368 364

Omklassificeringar -92 -155 -476

Planenligt restvärde vid årets slut 177 390 278

21. Maskiner och inventarier, mnkr

2010 2011 2012

Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början

Vidåretsbörjan 592 462 513

Nyanskaffningar 64 53 71

Avyttringar/nedskrivningar -194 -2 -16

Summa 462 513 568

Ackumulerade avskrivningar enligt planvidåretsbörjan 368 253 311

Åretsavskrivningenligplan 52 52 52

Avyttringar/nedskrivningar -167 6 -11

Summa 253 311 352

Planenligt restvärde vid årets slut 209 202 216

Inköp av inventarier understigande ett halvt prisbasbelopp (för närvarande 22 000 kr) kostnadsförs i sin helhet i samband med anskaffningen.

22. Långfristiga fordringar, mnkr 2010 2011 2012

Dotterföretag 8105 8377 6384

Övrigalångfristigafordringar 24 23 617

Avgår långfristiga nedskrivna fordringar -16 -16 -2

Summa 8 113 8 384 6 999

I posten dotterföretag ingick per balansdagen amorteringsfria lån till Helsingborgs Stads Förvaltning AB med 1 760 mnkr. Upplösning har under 2012 skett av den nedskrivning som tidigare gjorts av långfristig fordran på HIF med anledning av att lånet återbetalats i sin helhet. Samtliga fordringar är redovisade till nominellt värde.

94 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

23. Aktier, andelar och bostadsrätter, mnkr

Org nummer Antal aktier Ägarandel procent Kvotvärde Bokfört värde

Dotterföretag

HelsingborgsStadsFörvaltningAB 556007-4634 1003000 100 1000 3650,1

NVSkånesRenhållningsAB 556217-4580 2600 52 1000 2,6

NöjesparkenSundspärlanAB 556215-2297 12620 40 100 1,9

Kuriren2AB 556748-8431 1000 100 100 4,3

Kuriren6AB 556738-0760 1000 100 100 12,3

SjökronaExploateringAB 556790-5624 250 25 1000 7,3

Summa 3 678,5

Övriga

SydvattenAB 556100-9837 677600 15,3 100 67,8

NordvästraSkånesvattenochAvloppAB 556765-3786 1000 16,7 1000 1,0

Bostadsrätter 22,0

Övrigt 5,0

Summa 95,8

Totalt 3 774,3

Det kommunala koncernbegreppet (sammanställd redovisning) omfattar företag i vilka kommunen har ett bestämmande eller väsentligt infly-tande. I bolag definieras detta som lägst 20 procent av aktiernas röstvärde. Dessa redovisas ovan som dotterföretag. Samtliga aktier och övriga andelar är upptagna till anskaffningsvärdet. Staden har också ett indirekt ägande i Nöjesparken Sundspärlan AB med 3 procent genom sitt dotterföretag Helsingborgs Stads Förvaltning AB. Bokfört värde på aktierna i Helsingborgs Stads Förvaltning AB har under 2012 ökat med 3 mdkr genom kvittningsemission (se not 16).HelsingborgsStadsFörvaltningUtveckling4ABochHelsingborgsStadsFörvaltningUtveckling5ABharunderåretavyttratstillHelsingborgsSymfoniorkester & Konserthus AB respektive AB Helsingborgs Stadsteater, vilka är helägda dotterföretag till Helsingborgs Stads Förvaltning AB. Bolagen beräknas under första halvåret 2013 fusionera med respektive moderföretag genom absorption.

24. Förråd och exploateringsmark

Värdering av exploateringsmarken har skett enligt lägsta värdets prin-cip, det vill säga det lägsta av antingen nettoförsäljningsvärdet eller anskaffningsvärdet. Osålda tomter för bostadsmark och industrimark som ej kunnat avyttras inom en femårs- respektive tioårsperiod redo-visas till ett värde av en krona.

25. Fordringar, mnkr 2010 2011 2012

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 326 481 296

Fordranstaten 28 17 5

Utlåning stadens bolag 307 10 266

Kundfordringar 70 75 132

Övrigakortfristigafordringar 78 244 85

Summa 809 827 785

Ipostenupplupnaintäkteringickupplupnaräntormed7,8mnkr (137) avseende Helsingborg Stads Förvaltning AB med dess dotterföretag. Kundfordringar där förfallodagen är äldre än ett år har bokföringsmässigt skrivits ned med 100 procent.

26. Eget kapital, mnkr

Skattefinansierad verksamhet 2010 2011 2012

Skattefinansierad verksamhet

Vidåretsbörjan 7332 7386 7317

Åretsresultat 54 -69 341

Vid årets slut 7 386 7 317 7 658

Avgiftsfinansierad verksamhet

Vidåretsbörjan 63 45 25

Åretsresultat -19 -19 24

Vid årets slut 45 25 49

Eget kapital vid årets slut 7 431 7 343 7 708

27. Avsättning till pensioner och liknande förpliktelser, mnkr

2010 2011 2012

Pensionsrättigheterintjänadeföre1998 2002 2202 2199

Ålderspensionerefter1998 45 60 64

Särskildavtalspension 9 8 6

Övrigaförpliktelser 7 11 14

Summa pensioner 2 063 2 281 2 283

Löneskatt 500 552 552

Summa avsatt till pensioner 2 563 2 833 2 835

Noter och redovisningsprinciper

95 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING

Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Staden har hos KPA pensionsförsäkring tecknat en försäkring för förmåns- och efterlevandepensioner som motsvarar en pensions-avsättningmed244mnkr(213).Påbalansdagenvarinbetaltkapital-belopp2mnkr(-4)högreänstadensförsäkradepensionsrätter. Aktualiseringsgraden, det vill säga uppdateringen av samtliga pensioner för anställdas pensionsgrundande anställningar, var 94procent(94).

28. Övriga avsättningar, mnkr Nyemissionstillskott holdingbolag 2010 2011 2012

Ingåendebalans 30,0 104,0 107,0

Nyaavsättningar 74,0 107,0 99,0

Utbetaltnyemissionstillskott 0,0 -104,0 -107,0

Utgående balans 104,0 107,0 99,0

Sanering förorenad mark Ringstorps soptipp Ingående balans 37,0 3,0 0,0

Nya avsättningar 0,0 0,0 0,0

Ianspråktagenavsättning -8,0 -3,0 0,0

Outnyttjat återfört -26,0 0,0 0,0

Utgående balans 3,0 0,0 0,0

åtagande: Garanti för miljösanering, Castor och Pollux Ingåendebalans 9,0 10,0 10,1

Nya avsättningar 0,0 0,0 0,0

Ianspråktagen avsättning 0,0 0,0 0,0

Ökning till nuvärde 0,7 0,1 0,1

Utgående balans 9,7 10,1 10,2

Vidförsäljningenåtogsigstadenen50-åriggarantiförytterligareeventuellt tillkommande behov av sanering av förorenad mark. Det genomförs årligen provtagningar i marken enligt särskild kontrollplan.

Befarade kostnader översvämningar VA-nätet Ingåendebalans 5,0 2,0 11,0

Nya avsättningar 0,0 10,0 0,0

Ianspråktagen avsättning -3,0 -1,0 -11,0

Utgående balans 2,0 11,0 0,0

återställning äldre soptippar

Ingåendebalans 21,0 21,4 22,5

Nya avsättningar 0,0 0,0 0,0

Ökningtillnuvärde 0,4 1,1 0,2

Utgående balans 21,4 22,5 22,7

Miljösanering fastigheten ångfärjestationen

Ingåendebalans 27,0 28,0 29,0

Nya avsättningar 0,0 0,0 0,0

Ökning till nuvärde 1,0 1,0 0,6

Utgående balans 28,0 29,0 29,6

Bostadsexploatering av ångfärjetomten innebär nödvändig sanering till godkänd nivå. Avsatta medel bedöms vara tillräckliga.

Miljösanering Södertunneln

Ingåendebalans 52,0 53,0 0,0

Nya avsättningar 0,0 0,0 0,0

Outnyttjatåterfört 0,0 -53,0 0,0

Uppräkning till nuvärde 1,0 0,0 0,0

Utgående balans 53,0 0,0 0,0

Beräknade kostnader för behandling/deponering av förorenade jord-massor vid byggande av Södertunneln under perioden 2012-2016. Återfört då byggande av Södertunneln har senarelagts. Miljösanering fastigheten åbrädden 1 Ingåendebalans 17,5 17,3 13,8

Nya avsättningar 0,0 0,1 0,0

Ianspråktagenavsättning -0,7 -4,0 -0,1

Uppräkningtillnuvärde 0,5 0,4 0,0

Utgående balans 17,3 13,8 13,7

Fastigheten kommer att användas till ett nytt äldreboende. Då fastigheten tidigare har använts av ett garveri så befaras behov av marksanering. Södertunneln

Ingående balans 0,0 0,0 2,0

Nya avsättningar 0,0 2,0 0,0

Ianspråktagen avsättning 0,0 0,0 -0,3

Outnyttjat återfört 0,0 0,0 -2,0

Utgående balans 0,0 2,0 -0,3

Befarade tillkommande kostnader vid avvecklingen av Söder-tunnelentreprenaden.

Outnyttjade lokaler Bredgatan (Ship) Ingåendebalans 0,0 0,0 9,3

Nyaavsättningar 0,0 9,3 0,9

Ianspråktagenavsättning 0,0 0,0 -2,5

Outnyttjat återfört 0,0 0,0 0,0

Utgående balans 0,0 9,3 7,7

Framtida hyreskostnader för lokaler som ej fullt ut kommer att tas i anspråk. Hyreskontraktet löper ut 2016.

Pågående rättslig process Ingåendebalans 0,0 0,0 4,0

Nyaavsättningar 0,0 4,0 0,0

Ianspråktagenavsättning 0,0 0,0 -4,0

Utgående balans 0,0 4,0 0,0

Kostnader med anledning av en rättslig process avseende Kom-muninvest i Sverige AB:s emission av Amerikansk Kommunobliga-tionsstrategi. Summa övriga avsättningar 238,4 208,7 182,6

96 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

29. Övriga långfristiga skulder

I posten ingår bland annat en investeringsfond avseende VA-verket på212mnkrochenskuldtillTrafikverketpå329mnkravseendebidrag till infrastrukturell investering för byggande av Maria Station.

30. Kortfristiga låneskulder, mnkr 2010 2011 2012

Bankerochkreditinstitut 298 1500 2432

Dotterföretagen 265 403 396

Summa 563 1 903 2 828

31. Övriga kortfristiga skulder, mnkr 2010 2011 2012

Upplupna kostnader för semester, löner, socialaavgifterochlöneskatter 317 305 335

Övriga upplupna kostnader och förutbetaldaintäkter 336 218 312

Leverantörsskulder 468 511 437

Övrigaskulder 497 526 517

Summa 1 618 1 560 1 601

32. Pensionsförpliktelser och liknande förpliktelser

I posten ingår pensionsförpliktelser för förtroendevalda som regleras i pensionsbestämmelserna enligt PRF-KL/PBF. Vidare ingår en anställd enligt pensionsavtalet PA-KL. Storleken på förpliktelsen utgår ifrån att nuvarande förtroendeuppdrag fullföljs mandat -perioden ut och för den anställde att anställningen upphör vid lägsta möjliga ålder. Stadens pensionsåtagande för inkomstsamordnade visstids-pensionerskulleökamed7,5mnkrinklusivelöneskattomreduce-ring av inkomstsamordning helt skulle upphöra.

33. Borgensåtaganden, mnkr 2010 2011 2012

ABHelsingborgshem 1681 420 420

ÖresundskraftAB 171 154 311

Nordvästra Skånes Renhållnings AB 71 66 60

HelsingborgsStadsFörvaltningAB 0 1760 550

Bostadsrättsföreningar 42 11 10

Kommunalt förlustansvar egna hem 2 2 2

Sydvatten 149 148 148

Övrigt 145 141 126

Summa 2 261 2 702 1 627

34. Ränteswappar Brutto Netto Ränte- Differens- Marknads- mnkr mnkr risk marknads- ränta ränta

Betalarfast 1400 1400 64,2 1,09% -71,1

Erhåller fast 0 0 0 0 0

Staden nyttjar ränteswappar för att säkra sig mot ogynnsamma ränte-förändringar, läs i detta fallet ränteuppgång. Stadens marknadsvärde-rade skuld till swappmotparterna är per bokslutsdagen 71 mnkr.

35. Övriga ansvarsförbindelser Staden har lämnat kapitaltäckningsgaranti för Helsingborgs Stads Förvaltning AB och dess dotterföretag Helsingborgshems Holding AB och Helsingborg Energi Holding AB innebärande att staden för-binder sig att svara för att bolagens egna kapital vid varje tillfälle uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet. Öresundskraft AB har till hälftenägda Modity Energy Trading AB lämnat flera ansvarsförbindelser. För en redogörelse av dessa hän-visas till koncernredovisningen för Helsingborg stad och dess dotterbolag (not Ansvarsförbindelser för intresseföretag).

36. Leasing Finansiella leasingobjekt, det vill säga investeringar som förväntas förvärvas efter leasingperiodens slut redovisas som anläggningstill-gångar och förpliktelsen att i framtiden betala dessa som skuld. De finansiella leasingobjekten avsåg endast fordon och det bokförda värdet uppgick på balansdagen till 27 mnkr (26). Framtida avgifter uppgicknominellttill21,9mnkr(24)ochmedframräknatnuvärdetill6,7mnkr(6)somförfallerinomettår,15mnkr(17)senareänettårmen inom fem år och 0,3 mnkr (0) senare än fem år. Leasingavgif-terna beräknas inte utifrån variabla grunder. Operationella leasingavtal redovisas som verksamhetens kostna-der linjärt över leasingperioden. Av framtida leasingavgifter förfaller 7,5mnkr(30)inomettår,15,4mnkr(17)förfallersenareänettårmen inom fem år och 0,3 mnkr (0) senare än fem år.

37. årsarvoden till stadens ledning 2011 2012

Kommunstyrelsensordförande 755tkr 769tkr

Övriga kommunal- och oppositionsråd samtpolitiskasekreterare 336-539tkr 350-687tkr

Årslön för stadsdirektören 1 236 tkr 1 236 tkr

38. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder redovisas till nominellt belopp. Med anledning av att transaktionskostnaderna inte uppgår till en väsentlig del i förhållande till den underliggande skulden sker ingen periodisering av dessa över lånens löptid. Stadens samtliga finansiella skulder löper till tre månaders rörlig ränta. Genomsnittlig upplåningsränta för certifikat uppgår per balansdagentill1,36%ochmotsvaranderäntaförobligationer uppgårtill1,60%.

Upplåningens förfallostruktur, mnkr*Förfallotidpunkt:

Inom3månader 1297

Inom3månader-1år 1800

Inom 1 år - 3 år 2 000

Inom3år-5år 1300

Eftermerän5år 0

6 397

* Inklusive kreditlöften på 2 100 mnkr. Exkl checkräkningskrediter.

Noter och redovisningsprinciper

97 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING

RESULTATRÄKNING, MNKR

2010 2011 2012 Budgetavvikelse

Verksamhetensintäkter 1466 1315 1409 133

Verksamhetenskostnader -6543 -6561 -6769 -3

Avskrivningar -210 -220 -235 13

Jämförelsestörandeposter -213 -139 97 97

Verksamhetens nettokostnad -5 500 -5 605 -5 498 237

Skatteintäkter 4458 4656 4810 -18

Kommunalekonomiskutjämningochgenerellastatsbidrag 981 958 966 39

Kommunalfastighetsavgift 179 183 194 -1

LSS-utjämning -177 -186 -193 -5

Skattenetto 5 441 5 611 5 778 16

Resultat före finansiella poster -59 6 280 252

Finansiellaintäkter 250 310 249 26

Finansiellakostnader -137 -186 -187 -36

Jämförelsestörandepost 0 -199 0 0

Finansnetto 113 -75 62 -10

årets resultat 54 -69 342 242

Åretsresultatföreförändringavpensionsavsättningarföre1998 151 181 338

BALANSRÄKNING, MNKR

TILLGåNGAR 2010 2011 2012

Immateriellaanläggningstillgångar 3 5 1

Materiellaanläggningstillgångar 4092 4475 4914

Finansiellaanläggningstillgångar 8899 9164 10773

Kortfristigafordringar 894 925 1220

Fordranavgiftsfinansieradverksamhet 413 483 414

Kassaochbank 219 246 382

Summa tillgångar 14 520 15 298 17 705

Eget kapital, avsättningar och skulder

Egetkapitalvidåretsbörjan 7334 7388 7319

Åretsresultat 54 -69 342

Summa eget kapital 7 388 7 319 7 661

Avsättningar 2801 3042 3017

Långfristigaskulder 2146 1786 2597

Kortfristigaskulder 2185 3151 4429

Summa avsättningar och skulder 7 132 7 979 10 044

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 14 520 15 298 17 705

SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHETResultaträkning och balansräkning

98 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

RESULTATRÄKNING, MNKR

Not 2010 2011 2012 Budgetavvikelse

Verksamhetensintäkter 190,5 187,7 218,7 33,7

Verksamhetenskostnader -149,7 -155,4 -150,4 -1,9

Avskrivningar 1 -34,8 -33,6 -33,2 3,2

Verksamhetens nettointäkt 6,0 -1,3 35,1 35,0

Finansiellakostnader -16,7 -17,6 -11,5 5,0

Resultat efter finansiella kostnader -10,7 -18,9 23,7 40,1

Avsättning/ianspråktagande av tidigare års överskott 2,0 0,0 0,0 0,0

årets resultat -8,7 -18,9 23,7 40,1

BALANSRÄKNING, MNKR TILLGåNGAR Not 2010 2011 2012

Materiellaanläggningstillgångar 746,5 819,1 915,6

Omsättningstillgångar 35,2 30,9 41,9

Summa tillgångar 781,7 850,0 957,5

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Egetkapital 4 -8,7 -27,6 -3,9

Förutbetaldaanläggningsavgifter 77,0 98,0 113,5

Investeringsfond 2 214,3 213,3 211,7

Skuldtillstadskassan 499,2 566,3 636,2

Summa eget kapital och skulder 781,7 850,0 957,5

KASSAFLÖDESANALYS, MNKR Not 2010 2011 2012

LÖPANDE VERKSAMHET

Åretsresultat -8,7 -18,9 23,7

Återföringav-ochnedskrivningar 34,6 33,6 33,2

Justeringförejlikviditetspåverkandeposter -2,4 1,5 0,0

Förändringavfordringar -35,2 4,3 -11,0

Förändring skuld till abonnentkollektivet 3 -2,0 0,0 0,0

Förändring investeringsfond -1,0 -1,0 -1,6

Förändringarförutbetaldaanläggningsavgifter 32,9 21,0 15,5

Kassaflöde från den löpande verksamheten 18,2 40,5 59,8

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investeringarifastigheterochinventarier -94,4 -108,8 -131,8

Investeringsbidrag 0,3 1,1 2,0

Försäljninganläggningstillgångar 5,3 0,0 0,0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -88,8 -107,7 -129,8

Ökad skuld till stadskassan -70,6 -67,2 -70,0

SÄRREDOVISNING AV VA-VERKSAMHETResultaträkning och balansräkning

99 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING

Redovisningsprinciper för VA-verksamhetenHelsingborgharsedan80-taletsärredovisatVA-verksamheten.Överskott/underskott har löpande tillförts det egna kapitalet för VA-verksamheten. Utgående eget kapital har i samband med bokslutet2008förtsomochredovisassomenlångfristigskuld(investeringsfond).Frånochmedräkenskapsåret2009redovisasöverskott som en skuld till avgiftskollektivet. Uppkommer under-skott däremot så räknas den i första hand av mot skulden till abonnentkollektivet. Är skulden inte tillräcklig för att täcka underskottet så redovisas resterande del som ett negativt resultat för VA-verket.

NOTER

Not 1 Avskrivningar

AvskrivningstiderförVA-ledningarär50år.

Not 2 Investeringsfond

Investeringsfonden avser en ny huvudledning från Örbyfältet till staden. Fonden kommer att lösas upp i takt med avskrivningarna på huvudledningen och tillföras VA-verksamheten som intäkter. Not 3 Fodran/skuld till VA-abonnenterna

Överskott/underskott ska enligt VA-lagen regleras mot abonnentkollektivet inom en treårsperiod. 2010

SkuldtillVA-abonnenterna2009 2,0

Ianspråktagande av skuld till VA-abonnenterna 2010 -2,0

Summa skuld till VA-abonnenterna 0,0

Not 4 Resultatutredningsbalans

2010 2011 2012

Ingåendebalans 2,1 -8,7 -27,6

Åretsresultat -10,8 -18,9 23,7

Summa balans för avgiftskollektivet -8,7 -27,6 -3,9

I resultatutredningsbalansen ingår både fordran på avgiftskollektivet och VA-verkets egna kapital. Minustecknet innebär att VA-verket har ett upparbetat ackumulerat underskott de senaste tre åren.

Fördelning av interna kostnader

VA-verketharbelastatsmed1,5mnkr(1,3)somersättningförandelav central administration. I detta ingick både kostnader som förde-lats enligt schablon, som procentuellt påslag på lönesumman, och avräkning efter direkt ianspråktagande av gemensamma tjänster. Uttag av koncessionsavgifter till gatuverksamheten har belastat VA-verket med 1,2 mnkr (1,2). VA-verket har löpande belastats med en kommunintern ränta på skulden till stadskassan. Räntesatsen bestämsavräntanpåsvenskastatsobligationer5årslöptidplus 1 procent. Övriga upplysningar

DenlöpandeVA-verksamhetenskötssedan1september2009aven gemensam VA-organisation för sex av kommunerna i Skåne Nordväst, NSVA. Dagvattenavgifter från staden (väghållning) har tillförtsVA-verketmed4,7mnkrochfrånTrafikverketmed 0,6 mnkr (0,3).

VA-verksamheten, noter

100 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Driftredovisning

Ing ack Disp av ack Kommun- årets Utg ack Nämnder och styrelser resultat 2) resultat bidrag 1) Intäkter Kostnader resultat resultat 2)

Barn-ochutbildningsnämnden 19,3 0,0 2316,1 412,7 2708,0 20,8 40,1

Vård-ochomsorgsnämnden 76,7 1,9 1418,2 222,1 1649,8 -7,6 67,2

Utvecklingsnämnden 43,2 1,2 443,7 118,4 565,8 -2,5 39,5

Socialnämnden 11,8 1,9 378,6 61,3 435,5 6,3 16,2

Stadsbyggnadsnämnden 15,8 10,4 425,4 248,3 688,1 -4,0 1,4

Kulturnämnden 1,6 1,6 242,5 45,5 286,1 3,5 3,5

Idrotts- och fritidsnämnden3) 2,9 0,0 191,9 23,8 209,7 6,0 8,9

Räddningsnämnden 10,9 0,9 101,2 50,4 152,7 -0,2 9,8

Miljönämnden 4,3 1,1 22,7 11,9 34,8 0,9 4,1

Stadsrevisionen 1,2 1,2 5,9 0,1 6,0 1,2 1,2

Överförmyndarnämnden 0,0 0,0 9,1 0,3 10,0 -0,6 -0,6

Valnämnden 0,2 0,0 0,3 0,0 0,1 0,2 0,4

Kommunstyrelsen 19,4 0,3 289,3 350,5 657,3 -17,2 1,9

Kommunstyrelsen-stadsgemensamt 0,0 0,0 230,1 349,8 410,9 169,0 169,0

StyrelsenförKärnfastigheter 3,2 0,0 -110,1 849,7 732,0 7,6 10,8

Summa skattefinansierat 210,5 20,5 5 964,9 2 744,8 8 546,8 183,4 373,4

Vatten-ochavloppsverk -27,6 218,7 195,0 23,7 -3,9

Renhållningsverk 53,1 0,5 0,0 0,5 53,6

Summa avgiftsfinansierat -27,6 0,0 0,0 219,2 195,0 24,2 49,7

Summa totalt 182,9 20,5 5 964,9 2 964,0 8 741,8 207,6 472,8

I driftredovisningen ingår samtliga även interna poster, dock efter eliminering av intäkter och kostnader inom den egna förvaltningen. 1) Kommunbidrag utgörs av nettot av kommunbidrag och utdelnings-krav. Kommunbidraget är den del med vilken nämnderna är anslags-finansierade, det vill säga med skatteintäkter och generella bidrag från staten. Negativt kommunbidrag (utdelningskrav) innebär att nämnden lämnar överskott till övrig anslagsfinansierad verksamhet.

2) Det ackumulerade resultatet utgör de samlade över- och under-skotten från tidigare år. 3) Kommunbidraget för idrotts- och fritidsnämnden är reducerat med5,8mnkr.Beloppetavserejutnyttjatkommunbidragför Helsingborg Arena.

101 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING

Sammandrag nämnder och styrelser, mnkr

REDOVISNING

Invest utgifter Invest bidrag Nettoinvestering

Barn-ochutbildningsnämnden 9,2 0,0 9,2

Vård-ochomsorgsnämnden 17,7 3,5 14,2

Utvecklingsnämnden 0,7 0,0 0,7

Socialnämnden 0,4 0,0 0,4

Stadsbyggnadsnämnden 240,7 7,7 233,0

Kulturnämnden 9,8 0,4 9,4

Idrotts-ochfritidsnämnden 4,1 0,0 4,1

Räddningsnämnden 21,6 0,0 21,6

Miljönämnden 0,1 0,0 0,1

Kommunstyrelsen 12,8 0,0 12,8

Kommunstyrelsen–markochexploatering 42,2 2,5 39,7

StyrelsenförKärnfastigheter 475,7 57,7 418,0

Kommunstyrelsen – finansförvaltning 3 000,0 0 3 000

Summa skattefinansierat 3 835,0 71,8 3 763,2

Vatten-ochavloppsverk 131,8 2,0 129,8

Summa avgiftsfinansierat 131,8 2,0 129,8

Summa totalt 3 966,8 73,8 3 893,0

Större investeringar, mnkr Projekt Inkomst Utgift Netto

Aktierdotterföretag 13,7 3000,0 2986,3

HelsingborgArena 24,5 130,7 106,2

Österledenetapp4 0,0 109,9 109,9

Tågaborgsskolan,nybyggnad 0,0 100,4 100,4

Åbrädden,nyttäldreboende 0,0 90,7 90,7

Allerum24:1 0,7 36,1 35,4

Norrakallbadhuset,nybyggnad 0,1 19,7 19,6

Pålsjöhemmet,ombyggnad 7,1 16,2 9,1

Asfaltbeläggning 0,0 14,9 14,9

Gustavslundetapp2 0,0 14,6 14,6

Filbornavägensockeng,Österleden 0,0 14,2 14,2

Nyaservisledningar,övriga 0,0 11,4 11,4

Arenanverksamhetsinvestering 0,0 10,9 10,9

Sofiebergsvägen, VA 0,0 10,2 10,2

Hamnleden 0,0 10,0 10,0

Rååsödraskola,ny-ombyggnad 2,0 9,9 7,9

Berga1:8Maria,ledningar 0,0 9,9 9,9

Idrottenshus,ombyggnad 10,1 9,7 0,4

Investeringsredovisning

102 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

KONCERNENResultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter

RESULTATRÄKNING, MNKR Not 2010 2011 2012

Verksamhetensintäkter 1 6974 6019 5801

Verksamhetenskostnader -10961 -10414 -10261

Jämförelsestörandeposter -343 -165 97

Avskrivningar 2 -599 -625 -658

Verksamhetens nettokostnad -4 929 -5 185 -5 021

Skatteintäkter 3 4458 4656 4810

Kommunalekonomiskutjämningochgenerellastatsbidrag 3 981 958 966

Fastighetsavgift 179 183 195

LSS-utjämning 3 -177 -186 -193

Skattenetto 5 441 5 611 5 778

Resultat efter skattenetto 512 426 757

Finansiellaintäkter 30 26 55

Finansiellakostnader -132 -159 -158

Jämförelsestörandepost 0 -199 0

Finansnetto -102 -332 -103

Resultat efter finansiella poster 410 94 654

Skatter 4 -59 -44 10

årets resultat 351 50 664

KASSAFLÖDESANALYS, MNKR Not 2010 2011 2012

Den löpande verksamheten

Åretsresultat 351 50 664

Återföringav-ochnedskrivningar 599 625 658

Förändringavavsättningar -224 280 -31

Justeringförejlikviditetspåverkandeposter 5 -205 367 224

Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital 521 1 322 1 515

Förändring av rörelsekapital

Förändringfordringar 6 120 182 -185

Förändringskulder 6 34 1365 434

Kassaflöde från rörelsekapital 154 1 547 249

Kassaflöde från den löpande verksamheten 675 2 869 1 764

Investeringsverksamheten

Investeringarianläggningstillgångar 7 -1438 -1889 -1858

Investeringsbidrag 38 37 74

Försäljningavanläggningstillgångar 264 105 99

Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 136 -1 747 -1 685

Kassaflöde efter investeringsverksamheten -461 1 122 79

Finansieringsverksamheten

Förändringavlångfristigaskulder -945 -644 112

Förändringavlångfristigafordringar 15 -459 -71

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -930 -1 103 41

årets kassaflöde -1 391 19 120

Likvida medel vid årets slut 274 293 413

Nettolåneskuld 3 910 4473 4962

103 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING

BALANSRÄKNING, MNKR

Not 2010 2011 2012

Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill 146 108 75

Summa immateriella anläggningstillgångar 146 108 75

Materiella anläggningstillgångar

Mark,byggnaderochtekniskaanläggningar 8 8741 9057 10132

Pågåendenyanläggningar 9 612 1054 640

Maskinerochinventarier 10 2610 2608 2975

Summa materiella anläggningstillgångar 11 963 12 719 13 747

Finansiella anläggningstillgångar

Långfristigafordringar 144 603 674

Aktier,andelarochbostadsrätter 89 126 120

Summa finansiella anläggningstillgångar 233 729 794

Summa anläggningstillgångar 12 342 13 556 14 616

Omsättningstillgångar

Förrådochexploateringsmark 147 171 165

Fordringar 11 1537 1331 1522

Kortfristigaplaceringar 18 14 24

Kassaochbank 256 279 389

Summa omsättningstillgångar 1 958 1 795 2 100

Summa tillgångar 14 300 15 351 16 716

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Egetkapitalvidåretsbörjan 3463 3806 3856

Åretsresultat 350 50 664

Övrigaförändringaravegetkapital -7 0 186

Summa eget kapital 3 806 3 856 4 706

Avsättningar

Avsättningarförpensionerochliknandeförpliktelser 2504 2875 2880

Avsättningföruppskjutenskatt 12 427 467 450

Övrigaavsättningar 279 148 129

Summa avsättningar 3 210 3 490 3 459

Minoritetsintressen 0 0 0

Skulder

Långfristiga skulder

Långfristigalån 3582 2897 2984

Övrigalångfristigaskulder 648 689 714

Summa långfristiga skulder 4 230 3 586 3 698

Kortfristiga skulder

Kortfristigalån 602 1869 2391

Övrigakortfristigaskulder 13 2452 2550 2462

Summa kortfristiga skulder 3 054 4 419 4 853

Summa skulder 7 284 8 005 8 551

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 14 300 15 351 16 716

Ställda panter

Inteckningar 507 0 0

Övrigt 0 2 2

Ansvarsförbindelser

Borgensåtagande 16 338 302 286

Övrigaansvarsförbindelser 1260 1377 970

Ränteswappar -16 45 71

104 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Noter

2. Avskrivningar, mnkr

2010 2011 2012

Godwill, nyttjanderätter 11 16 27

Byggnaderochanläggningar 318 334 342

Maskinerochinventarier 270 275 289

Summa 599 625 658

Koncernbegreppet

Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunal verksam-het som bedrivs genom andra juridiska personer redovisas i en s k sammanställd redovisning. Denna koncernredovisning har delvis andra syften än koncernredovisning i aktiebolag. I det senare fallet är syftet i första hand för att klarlägga koncernens resultat och vara ett skydd mot för hög utdelning i moderbolaget. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en helhetsbild av kom-munens ekonomi och verksamhet och att åstadkomma en organi-sationsneutral redovisning som möjliggör jämförbarhet mellan kommuner.

Principer för koncernredovisning

Koncernredovisningen är upprättad enligt Rådet för kommunal redovisningsrekommendation8:2Sammanställdredovisning.Denomfattar Helsingborgs stad och aktiebolag i vilka staden har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. Detta definieras som lägst 20 procent av aktiernas röstvärde. Vid upprättandet har förvärvsmetoden med proportionell kon-solidering tillämpats. Med förvärvsmetoden menas att, vid anskaff-ningstillfället, förvärvat eget kapital i dotterföretagen har elimine-rats. Därefter intjänat kapital liksom fondemissioner räknas in i koncernens egna kapital. Den proportionella konsolideringen inne-bär att om dotterföretagen ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. Obeskattade reserver för Helsingborgs Stads Förvaltning AB och dess dotterföretag samt Nordvästra Skånes Renhållnings AB redovisas som del i uppskjuten skatt under avsättningar och den återstående delen under bundet kapital. Övriga obeskattade reserver räknas som eget kapital. Inga bokslutsdispositioner redo-visas därför. Företag vars verksamhet är av obetydlig omfattning, där kommunens andel av omsättning är mindre än två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag har undantagits från redovisningen. Internvinster vid överlåtelse av anläggningstillgångar har elimi-nerats och realiseras i samma takt som avskrivning av aktuell tillgång sker. Beträffande notinformation som i första hand avser staden återfinns dessa vid redovisningen av stadens räkenskaper.

1. Verksamhetens intäkter

Stadenstotalainköpfråndotterbolagenuppgicktill345mnkr(344).Stadensförsäljningtilldotterföretagenuppgicktill59mnkr(64).Avkoncernenskostnadsomslutningredovisades63procentför stadens verksamhet.

Anläggningar reduceras till historiska anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivnings-planer baseras på beräknade ekonomiska livslängder. För maskiner ochinventariertillämpasavskrivningssatserpåmellan5och33procent.VA-ledningarskrivsavunder50år.Byggnaderochmark-anläggningarskrivsavmed1,5till5procent.Markförutsättshaobegränsad livslängd.

3. Kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning

Beträffande skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning, gene-rellastatsbidragochLSS-utjämninghänvisastillnoterna5,6,7 och8istadensräkenskaper.

4. Skatter, mnkr 2010 2011 2012

Aktuell skatt -1 -2 -1

Uppskjutenskatt -58 -42 14,8

Skattavseendeandelariintresseföretag 0 0 -4,1

Summa -59 -44 9,7

Uppskjutna skatter är huvudsakligen hänförliga till skillnader mellan tillgångars bokförda värden och deras skattemässiga värden.

5. Justering för poster som inte ingår i likviditetsflödet I beloppet ingår realisationsvinster och förluster vid försäljning av anläggningstillgångar.

6. Förändring fordringar, avsättningar och skulder, mnkr

2010 2011 2012

Förrådochexploateringsmark 140 -24 6

Fordringar -20 206 -191

Summa 120 182 -185

Kortfristigalån 602 1267 522

Övrigakortfristigaskulder -568 98 -88

Summa 34 1 365 434

7. Investeringar i fastigheter, inventarier och värdepapper

Stadensinvesteringaruppgicktill967mnkr(857).ABHelsingborgs-heminvesteradeför283mnkr(184).ÖresundskraftAB:sinveste-ringaruppgicktill541mnkr(933)ochHelsingborgsHamnAB:sinvesteringartill49mnkr(44).Resterande18mnkrärhänförliga till NSR.

105 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING

Noter 8. Mark, byggnader och tekniska anläggningar, mnkr 2010 2011 2012

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vidåretsbörjan 12587 13270 13758

Nyanskaffningar 669 669 606

Avyttringar/utrangeringar -69 -335 -114

Andraförändringar 83 154 959

Summa 13 270 13 758 15 209

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vidåretsbörjan 4287 4529 4701

Åretsavskrivningenligplan 318 334 345

Avyttringar/utrangeringar -68 -162 -12

Andraförändringar -8 0 43

Summa 4 529 4 701 5 077

Planenligt restvärde vid årets slut 8 741 9 057 10 132

Fastigheter redovisas till bokfört värde baserat på historiskt anskaff-ningsvärde minus eventuella investeringsbidrag och med avdrag för avskrivningar.

9. Pågående nyanläggningar, mnkr 2010 2011 2012

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vidåretsbörjan 285 612 1054

Nyanskaffningar 419 597 686

Andraförändringar -92 -155 -1100

Planenligt restvärde vid årets slut 612 1 054 640

10. Maskiner och inventarier, mnkr

2010 2011 2012

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vidåretsbörjan 5165 5529 5748

Nyanskaffningar 782 263 506

Avyttringar/uttrangeringar -240 -86 -92

Andraförändringar -178 42 -86

Summa 5 529 5 748 6 076

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vidåretsbörjan 2553 2919 3140

Åretsavskrivningenligplan 177 275 271

Avyttringar/utrangeringar -195 -54 53

Andraförändringar 384 0 -363

Summa 2 919 3 140 3 101

Planenligt restvärde vid årets slut 2 610 2 608 2 975

11. Fordringar, mnkr 2010 2011 2012

Upplupnaintäkterochförutbetaldakostnader 677 667 642

Kundfordringar 596 509 546

Övrigakortfristigafordringar 264 154 334

Summa 1 537 1 330 1 522

12. Latent skatt Avdenlatentaskatteskuldenavsåg445mnkrHelsingborgsStadFörvaltning AB med dess dotterföretag.

13. Övriga kortfristiga skulder, mnkr

2010 2011 2012

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1179 944 1029

Leverantörer 756 832 698

Övrigt 517 774 735

Summa 2 452 2 550 2 462

Beviljadcheckkredituppgicktill800mnkr,varav183mnkrvarutnyttjat.

14. Medeltal årsanställda, löner och ersättningar

Koncernen 2010 2011 2012

Medeltalanställda,antal 7989 7985 8699

Lönerochersättningar,mnkr 2275 2681 2786

Socialakostnader,mnkr 931 1030 1082

Åren är inte jämförbara i denna not eftersom att 2012 även innefat-tar timanställda i Helsingborgs stad.

15. Leasing

Finansiella leasingobjekt, det vill säga investeringar som förväntas förvärvas efter leasingperiodens slut, redovisas som anläggningstill-gångar och förpliktelsen att i framtiden betala dessa som skuld. De finansiella leasingobjekten avsåg endast fordon och det bokförda värdetuppgickpåbalansdagentill27,8mnkr.Framtidaavgifteruppgicknominellttill21,9mnkrochmedframräknatnuvärdetill6,7mnkrsomförfallerinomettår,15mnkrsenareänettårmeninomfem år och 0,3 mnkr senare än fem år. Operationella leasingavtal redovisas som verksamhetens kostna-der linjärt över leasingperioden. Av framtida leasingavgifter förfaller 63,7mnkrinomettår,234,9mnkrförfallersenareänettårmeninomfemåroch693,1mnkrsenareärfemår. 16. Ansvarförbindelser för intresseföretag

IkoncerneningårModityEnergyTradingsomtill50procentägsavÖresundskraft AB. Öresundskraft AB har nedanstående ansvars-förbindelser till Modity Energy Trading AB. Borgen är utställd till förmån för Modity Energy Trading AB motsvarande 700 mnkr (1 000). Perbalansdagenuppgickdetutnyttjadebeloppettill614900kkr(609000). Obegränsad borgen avseende handel med valutaderivat är utställd till förmån för Modity Energy Trading AB. Per balansdagen uppgickdetutnyttjadebeloppettill43279kkr(16903). Öriga garantier utställda för Modity Energy Trading AB:s räkning uppgårtill53mnkr.Perbalansdagenvardessaejutnyttjade. Kapitaltäckningsgaranti har tillsammans med Lunds Energikon-cernen AB tecknats avseende Modity Energy Trading AB intill utgången av 2013 med för Öresundskraft AB limit om 30 mnkr. Enligt aktieägaravtal för Modity Energy Trading AB ansvarar ägarna (Öresundskraft AB och Lunds Energikoncernen AB) korsvis för50%aveventuelltutfallavdenandrapartensingångnagaran-tier och borgensförbinelser för Modity Energy Trading AB:s räkning. Perbalansdagenuppgick50%avLundEnergikoncernenAB:singångna garantier och borgensförbindelser till 160 mnkr (277 mnkr).

106 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Noter

Not 18 Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernen, mnkr

Ej beaktat koncernkonto

Enhet Försäljnin Lån Borgen

Ägd andel Köpare Säljare Givare Mottagare Given Mottagen

Staden 156 59 6390 *10 1341

HelsingborgsStadsFörvaltningAB 100% 1760* 550

-HelsingborgsHamnAB 100% 26 1

-HelsingborgshemsHoldingAB 100% 7 27 3114 420

-HelsingborgEnergiHoldingAB 100% 1400 311

-HelsingborgsEvenemangochIdrottsparkAB 100%

-HelsingborgsSymfoniorkester&KonserthusAB 100% 8 0 10

-ABHelsingborgsStadsteater 100% 12 0

Kuriren2AB 100%

Kuriren6AB 100% 1

NordvästraSkånesRenhållningAB 52% 106 60

NöjesparkenSundspärlanAB 40% 3

SjökronaExploateringAB 25%

NordvästraSkånesVattenochAvlopp 17% 6

Enhet Borgensavgifter Räntor

Ägd andel Givare Mottagare Givare Mottagare

Staden 6 7 223

HelsingborgsStadsFörvaltningAB 100% 4 73

-HelsingborgsHamnAB 100% 3

-HelsingborgshemsHoldingAB 100% 1 89 1

-HelsingborgEnergiHoldingAB 100% 1 53 1

-HelsingborgsEvenemangochIdrottsparkAB 100%

-HelsingborgsSymfoniorkester&KonserthusAB 100% 1

-ABHelsingborgsStadsteater 100% 1

Kuriren2AB 100%

Kuriren6AB 100%

NordvästraSkånesRenhållningAB 52%

NöjesparkenSundspärlanAB 40% 5

SjökronaExploateringAB 25%

NordvästraSkånesVattenochAvlopp 17%

* I ovanstående uppställning ingår enbart flöden mellan Helsingborgs stad och bolagen.

I låneposten ingår ett amorteringsfritt lån på 1 760 mnkr

107 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING

Definitioner

AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET

I denna verksamhet ingår stadens vatten- och avloppsverk.

Den avgiftsfinansierade verksamheten finansieras helt

genom egna intäkter och påverkar därför inte kommunens

skatteuttag. Den avgiftsfinansierade verksamheten är

avgränsad från övrig verksamhet och utgör egna resultat-

enheter med såväl resultaträkning som balansräkning.

BUDGET

Enligt kommunallagen är kommunerna skyldiga att upp-

rätta en budget. Budgeten för staden ska upprättas så att

intäkterna överstiger kostnaderna. Vid bokslutet görs

jämförelser mellan budgeterade och redovisade intäkter

och kostnader. Ett positivt budgetutfall benämns över-

skott och ett negativt underskott.

FINANSNETTO

Utgör skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella

kostnader.

KOMMUNALA FÖRETAG

De kommunala företagen, i den av staden ägda koncernen,

verkar inom olika områden med den gemensamma nämna-

ren att de bedriver kommunal verksamhet. Enligt kommu-

nallagen ska fullmäktige yttra sig vid ärenden av större

vikt som rör de kommunala företagen. Kommunen är

skyldig att upprätta ett koncernbokslut i en sammanställd

redovisning för staden och de av dess dotterföretag där

stadens ägarandel är 20 procent eller högre.

NÄMNDERS OCH STYRELSERS RESULTAT

Med resultat menas i detta fall utfall i förhållande till

budget, det vill säga avvikelse från det resultat som bud-

geterats. I normalfallet är det budgeterade resultatet för

nämnder och styrelser 0 kronor.

NETTOINVESTERING

Med nettoinvestering avses bruttoinvesteringar minus

olika typer av investeringsbidrag vilka klassificeras som

investeringsinkomster. Försäljning av anläggningstillgångar

klassificeras inte som investeringsbidrag.

NETTOLåNESKULD

Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar

NETTOLIKVIDITET

Räntebärande fordringar (exklusive fordran på Helsing-

borgs stads förvaltning AB) minus räntebärande skulder.

Beräkningen av nettolikviditeten skiljer sig åt mellan

åren. För åren 2010 och 2011 har koncernmellanhavandet

på 5 000 miljoner kronor som uppstod vid bildandet av

koncernen eliminerats. I bokslutet för 2012 elimineras den

fordran om 1 760 miljoner kronor på Helsingborgs stads

förvaltning AB som kvarstår efter koncernbildningen.

SJÄLVFINANSIERINGSGRAD AV INVESTERINGAR

Investeringar i fastigheter och inventarier minus investe-

ringsbidrag divideras med kassaflödet från årets resultat

före förändring av rörelsekapital (se kassaflödesanalysen).

SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET

Den skattefinansierade verksamheten finansieras till cirka

80 procent av skattenettot medans resterande 20 procent

består av av olika avgifter, ersättningar och bidrag.

SOLIDITET

Anger hur stor del av stadens tillgångar som är finansi-

erade med egna medel, det vill säga eget kapital. Solidite-

ten speglar betalningsförmågan på lång sikt och kan sägas

vara ett uttryck för den finansiella styrkan. Det finns inget

svar på frågan ”Vad är rätt nivå på den kommunala solidi-

teten?”.

Soliditeten sett över tid beskriver förändringar och den

finansiella styrkans utveckling. Tolkning av en försämrad

soliditet är att det råder en obalans mellan intäkter och

kostnader. En försämrad soliditet innebär att tillgångs-

förändringar inte kunnat finansieras med egna medel i

samma utsträckning som tidigare. Fortsätter detta över

tid så urholkas den finansiella styrkan. På sikt är det där-

för viktigt att det råder balans i ekonomin och föränd-

ringar i soliditeten är ett uttryck/mått för detta.

I begreppet justerad soliditet är soliditeten rensad

från stadens in- och utlåning till dotterbolag.

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD

Utgör skillnaden mellan de intäkter (avgifter, bidrag och

dylikt) och kostnader som stadens olika verksamheter

redovisat. Verksamhetens nettokostnader finansieras i

första hand av skatteintäkter och generella statsbidrag.

åRETS RESULTAT

Årets resultat visar förändringen av eget kapital, det vill

säga stadens förmögenhet, vid årets slut.

I ett företag visar årets resultat om företaget under

året har gått med vinst eller förlust. Det blir ett slags mått

på effektiviteten i verksamheten, att ”rätt saker har gjorts

till rätt kostnad”. Motsvarande resonemang kan inte

direkt tillämpas på kommuner då dessa inte är vinstdri-

vande. Ett vedertaget mått för god ekonomisk hushållning

över tiden är att resultatet ska utgöra minst två procent av

skattenettot. Inom kommunal verksamhet har man dess-

utom det lagstadgade balanskravet som, något förenklat,

innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna.

108 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Förslag till resultatdisposition

Kommunfullmäktige beslutar:

• attfördenskattefinansieradeverksamhetenöverföra257,1mnkrtillresultatdispositionsomgernämnder/styrelsermöjlighetattfinansiera särskilt beslutade insatser av engångskaraktär samt projekt, som företrädelsevis löper under pågående verksamhetsår.

• atttillföraåretsöverskottom23,7mnkrföravräkningengentemotavgiftskollektivetinomvatten-ochavloppsverksamheten.

• atttillföra0,5mnkrtillegetkapitalförrenhållningsverketutgörande2012årsöverskott.

Skattefinansierad verksamhet

Ingående ackumulerat Ianspråktagen årets Resultat- Resultatöver- resultat resultatöverföring resultat justeringar föring till 2013

Barn- och utbildningsnämnden 1) 19,3 0,0 20,8 24,5 64,6

Vård-ochomsorgsnämnden 76,7 -1,9 -7,6 0,0 67,2

Utvecklingsnämnden 43,2 -1,2 -2,5 0,0 39,5

Socialnämnden 11,8 -1,9 6,3 0,0 16,3

Stadsbyggnadsnämnden 2) 15,8 -10,4 -4,0 5,4 6,6

Kulturnämnden 3) 1,6 -1,6 3,5 1,6 5,0

Idrotts-ochfritidsnämnden 2,9 0,0 6,1 0,0 8,9

Räddningsnämnden 10,9 -0,8 -0,2 0,0 9,8

Miljönämnden 4,3 -1,1 0,9 0,0 4,2

Överförmyndarnämnden 4) 0,0 0,0 -0,6 0,6 0,0

Valnämnden 0,2 0,0 0,2 0,0 0,4

Kommunstyreslen 5) 19,4 -0,4 -17,2 20,7 22,5

Kommunstyrelsen - stadsgemensamt 6) 0,0 0,0 169,0 -169,0 0,0

StyrelsenförKärnfastigheter 3,2 0,0 7,6 0,0 10,8

Stadsrevisionen 1,2 -1,2 1,2 0,0 1,2

Summa 210,5 -20,5 183,4 -116,3 257,1

Kommentarer till resultatjustering 1)Flerbarninomnämndensverksamhetiförhållandetillkommunfullmäktigestilldelningsbeslutinnebärenökadtilldelningom1,8mnkr.Vidare

föreligger en ökad efterfrågeförändring inom såväl förskolan som inom skolbarnomsorgen som för gymnasieskolan. Värdet av denna förän-dringärberäknadtill24,8mnkr.Slutligenavgåroanvänddelavmedelförvårdnadsbidragom2,1mnkr.

2) Stadsbyggnadsnämnden erhöll en tomtgäldsintäkt under 20 år fram till och med 2011. Denna uppstod i samband med uppförandet av Knutpunkten och utgjorde en generell intäkt i verksamheten. Justeringen innebär att finansieringen för 2012 och 2013 återställs.

3) Räntor och avskrivningar avseende “På gränsen”. Ursprungsutställningen på Dunkers kulturhus ingick i anskaffningsvärdet av huset. Ränte- och avskrivningskostnaden för den nya utställningen. “På gränsen” är ofinansierad.

4) Underskott avser volymförändring, gode män. Förslag på en förändrad resursfördelning till nämnden kommer framöver beakta dessa förän-dringar.

5) Mark- och exploaterings resultat i form av försäljningsintäkter och nedskrivningar av fastigheter samt saneringsavsättningar elimineras alltid i kommunstyrelsens resultat.

6) Stadsgemensamt bedriver ingen egen verksamhet varför resultatet nollas ut.

Avgiftsfinansierad verksamhet

Ingående ackumulerat årets Resultat- Resultatöver-

resultat resultat justeringar föring till 2013

Vatten-ochavloppsverket -27,6 23,7 0,0 -3,9

Renhållningsverket 53,1 0,5 0,0 53,6

Summa 25,5 24,2 0,0 49,7

Kommunstyrelsen

Helsingborg den 10 april 2013

Peter Danielsson

kommunstyrelsens ordförande

109 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING

Revisionsberättelse för år 2012

Vi har granskat Kommunstyrelsen tillika Krisledningsnämnd, Räddningsnämnden, Stadsbyggnadsnämn-

den, Styrelsen för Kärnfastigheter, Miljönämnden, Valnämnden, Överförmyndarnämnden, av Kommun-

fullmäktige utsedda arbetsgrupper samt Helsingborgs stads årsredovisning. Granskningen har utförts

enligt upprättad revisionsplan samt i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsreglemente och

god revisionssed.

Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt god redovisningssed samt åter-

ger stadens resultat och ekonomiska ställning på ett rättvisande sätt.

Vi tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att ovanstående styrelser, nämnder, arbetsgrupper

samt förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för år 2012.

Helsingborg den 15 april 2013

Johan Sederholm Aina Modig Lindell

Ordförande Vice ordförande

Hans Holm Anders Ivarsson

Sven-Erik Larheim Irena Nygren

Alf Stolt /Per-Reinhold Olsson

Stadsrevisor

Vi har granskat Barn- och utbildningsnämnden, Idrotts- och fritidsnämnden, Kulturnämnden, Social-

nämnden, Utvecklingsnämnden och Vård- och omsorgsnämnden. Granskningen har utförts enligt upp-

rättad revisionsplan samt i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsreglemente och god revi-

sionssed.

Vi tillstyrker att ovanstående nämnder och de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet

för år 2012.

Helsingborg den 15 april 2013

Arne Larsson Bengt Jönsson

Ordförande Vice ordförande

Jan Backman Gunvor Enström

Mats Lidner Kenneth Mårtensson*

Eva Åsare /Per-Reinhold Olsson

Stadsrevisor

* Ej vård och omsorgsnämnden

110 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012

Kontakta oss

TelefonTelefonnummer:042-105000

Växelns öppettider:

Måndag–fredagklockan08:00–17:00

Dagförehelgdagklockan08:00–12:00

ChattaBehöver du hjälp att hitta kontaktuppgifter till en särskild

verksamhet eller person? Chatta med stadens växel! Chatten

når du via helsingborg.se och den är öppen på vardagar mellan

klockan9:00och16:00.

Skicka brevNamn på verksamheten

25189Helsingborg

E-posthelsingborg@helsingborg.se

Stadens webbplatshelsingborg.se

Facebookfacebook.com/helsingborgsstad

Twittertwitter.com/hbgstad

Youtubeyoutube.com/helsingborgstad

Helsingborgs stad

Omslag:BadkulturenhargamlaanoriHelsingborg.Inästan150århardetfunnitskallbadhusistadenochfåhelsingborgarekantänkasigsinstadutan fungerande kallbadhus. Lagom till sommaren 2012 invigdes nya Kallis, alldeles intill Gröningen.

årsredovisning Helsingborgs stad 2012

Formgivning och produktion: hstd reklambyrå AB Tryck: Maj 2012, Elanders Sverige AB Papper:omslagMaxioffset250g,inlagaMaxioffset120gUpplaga: 1000 exemplar Omslagsbild: Anna Alexander Olsson Fotografer: Albin Brönmark HD/NST, Tobias Andersson HD/NST, Håkan Dahlström, Anders Ebefeldt studio-e.se, Stefan Ed HD/NST, Felix Gerlach, Anita Göransson, Aline Lessner HD/NST, Essence, Eva Lie, Anders Malmberg HD/NST, Anna Alexander Olsson, Johan Persson HD/NST, Johanna Enocksson, Per Sjöborg, Linda Stolpe HD/NST, Teddy Strandqvist studio-e.se, Sonny Thoresen HD/NST, Sara Vaughn, Bertil Alm, Lizzan Wiberg, Måns Fornander, Ralf Ekvall studio-e.se.

stadsledningsFÖrvaltningenavdelningen FÖr eKonoMi oCH stYrning