högstadieelevers användning av argument i samhällsfrågor med … · 2019. 8. 23. ·...
TRANSCRIPT
Examensarbete Kompletterande Pedagogisk Utbildning
15 högskolepoäng, grundnivå
Högstadieelevers användning av argument i samhällsfrågor med
naturvetenskapligt innehåll
Lower secondary school students’ use of arguments in socioscientific issues with natural scientific content
Peter Kjelgaard
Lärarexamen 300hp Handledare: Ange handledare Lärarutbildning 90hp 2014-‐06-‐04
Examinator: Per Schubert Handledare: Eva Davidsson
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Natur, miljö, samhälle
2
3
Sammanfattning
I dagens läroplan för grundskolan (Lgr 11) finns syftesbeskrivningar för de
naturOrienterande (NO) ämnena som säger att eleverna ska utveckla kunskaper och
redskap för att formulera och granska information och andras argument samt ta ställning
i frågor som rör ämnen med naturvetenskapligt innehåll. Detta är formuleringar som
speglar det man i dag anser att NO-undervisningen ska ge de elever som går ut
grundskolan. I det här arbetet har elever i slutet av högstadiet fått argumentera kring
användandet av genmodifierade grödor (Genetically Modified Organism, GMO). Detta
är ett exempel på så kallade Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll (SNI) och
den här typen av samhällsfrågor har lyfts fram som ett sätt att arbeta med de
formuleringar som nu finns i läroplanen.
Syftet med den här studien är att undersöka högstadieelevers användning av
argument i en naturvetenskapligt grundad diskussion och hur användningen av SNI i
undervisningen kan hjälpa elever att utveckla sin argumentationsteknik och sitt intresse
för naturvetenskap. Elevernas argumentation kring frågan om GMO har analyserats
utifrån en analysmodell som är utvecklad för granskning av argumentation om SNI. Den
här studien har funnit att användandet av SNI fungerar väl för att testa delar av
läroplanens kunskapskrav men att det kräver noga förberedelser och att övningarna är
väl uppbyggda.
4
5
Innehåll
1. Inledning 7
1.1 Syfte och frågeställningar 8
2. Bakgrund 8
2.1 Vad innebär SNI? 9
2.2 Lärandeteorier och SNI 10
2.3 SNI och läroplanen 11
2.4 SNI i undervisningen 12
3. Metod 14
3.1 Undersökningen 14
3.2 Analysmetod 15
3.3 Forskningsetik 20
4. Resultat 21
4.1 Diskussionerna 21
4.2 Artiklarna 26
5. Diskussion 28
5.1 Resultatdiskussion 28
5.2 Metoddiskussion 31
5.3 Slutsatser 32
5.4 Fortsättning 33
6. Referenser 34
6
7
1. Inledning
Det finns många rapporter och redogörelser från både myndigheter och forskare som
under en längre tid har pekat på ett sjunkande intresse för naturvetenskap i skolan bland
elever i högstadieåldern (EU, 2007; Sjøberg och Schreiner, 2010). Det stora
internationella forskningsprojektet Relevance of Science Education (ROSE) undersökte
15-åringars attityder i förhållande till naturvetenskap och teknik (Sjøberg och Schreiner,
2010). Resultaten från ROSE visar bland annat att unga i rikare länder (Nordeuropa och
Japan) är mer skeptiska till och mindre intresserade av naturvetenskap än unga från
mindre utvecklade länder, generellt gäller det framförallt tjejer. Intresset för
naturvetenskap finns fortfarande i mellanstadiet men sjunker snabbt i högstadiet
(Lindahl, 2003). Det sjunkande intresset anses ofta bero på sättet som de
naturvetenskapliga ämnena har undervisats snarare än ett sant ointresse för vad
naturvetenskapen har att erbjuda (ibid.).
Forskning om hur man fångar och bevarar elevernas naturliga intresse och
nyfikenhet för naturvetenskapen har bland annat visat att den bör utgå från elevernas
intresse, nyfikenhet och framförallt den verklighet de möter omkring sig (Sadler, 2009).
Det verkliga livet ska med andra ord inte enbart användas som en källa ur vilken man
tar exempel. Vikten av detta är inte enbart att öka elevernas intresse i sig utan det är av
betydelse för hela samhället att dess medborgare har kunskap om vilken roll
naturvetenskapen spelar i vårt moderna samhälle. Exempel på sätt att undervisa för att
både öka intresset för och förmågan till att ta del i samhällsdiskussioner med
naturvetenskapligt innehåll är just att utgå från Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt
Innehåll (SNI). I litteraturen, även svensk, används ofta det motsvarande engelska
begreppet SocioScientific Issues (SSI) men här kommer det svenska SNI att användas.
Detta är inget som har gått lärare, skolforskare och beslutsfattare förbi.
Syftesbeskrivningarna för NO-ämnena i dagens läroplan Lgr 11 bygger vidare på
formuleringar från Lpo 94, där fokus mycket ligger på ställningstagande och
argumentation kring de naturvetenskapliga ämnena jämfört med tidigare läroplaners
fokus på begreppskunskap.
8
1.1 Syfte och frågeställningar
Även om det bakomliggande intresset för den här studien är hur man kan öka elevers
intresse för naturvetenskap så utgår frågeställningen från den läroplan som vi har
framför oss. Kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena innehåller som sagt syftes-
och målbeskrivningar som handlar om argumentation, kommunikation, och
ställningstagande i frågor där kunskap om NO-ämnena har betydelse. Frågorna är
ställda utifrån syftet med undersökningen, nämligen att undersöka högstadieelevernas
argumentationsanvändning i en diskussion med naturvetenskapligt innehåll, för att se
hur elever i slutet av sin grundskoletid uppfyller läroplanens målbeskrivningar:
• Använder elever i slutet av grundskolan sina kunskaper i de naturvetenskapliga
ämnena för att ta ställning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll?
• Formulerar eleverna både egna argument och granskar de andras argument?
I det här arbetet kommer det även att diskuteras att det är SNI som menas i kursplanerna
för NO-ämnenas formuleringar kring argumentation och ställningstagande samt varför
att arbeta med SNI i undervisningen är bra för att både uppfylla kursplanernas
målbeskrivningar.
9
2. Bakgrund
2.1 Vad innebär SNI?
Frågor av SNI-karaktär är ofta stora, men kan även vara lokala eller personliga, frågor
som debatteras av både politiker, medier och allmänheten. Det är frågor som de flesta
känner till och vid något tillfälle har funderat eller kanske till och med oroat sig över.
Vad alla SNI har gemensamt är att själva frågorna har sin grund i det naturvetenskapliga
men att de behandlas i samhället som etiska, ekonomiska, politiska frågor eller som en
blandning av dessa aspekter. All naturvetenskap är en del av samhället men ämnen som
beskrivs som SNI har en unik grad av intresse, effekt och påföljd för samhället.
Exempel på SNI är:
• Användandet av genmodifierade grödor inom växtodling
• Klimatförändringar
• Bevarandet av den biologiska mångfalden
• Samhällets energiförsörjning
• Kropp och hälsa
• Influensavaccinering
Åsikter och politiska beslut i dessa frågor påverkas ofta av andra överväganden än de
rent vetenskapliga. Ett av Ekborg et al. (2012) SNI-exempel i boken Samhällsfrågor i
det naturvetenskapliga klassrummet är om man ska använda spillvärmen från
krematorier till fjärrvärme. Användningen av krematoriers spillvärme är ett exempel på
SNI där ställningstagandet alldeles säkert även beror på andra aspekter än
naturvetenskapliga kunskaper om energi och materia. Kunskaper i de
naturvetenskapliga ämnena är av stor betydelse för att till fullo förstå en SNI och de är
nödvändiga för att fatta välinformerade beslut, men, som Nielsen (2012) påpekar,
naturvetenskapen får aldrig vara ensam skiljedomare i dessa frågor. Det är det
intressanta med SNI, varken värderingar eller vetenskapliga fakta kan utelämnas, men
det gör att SNI inte heller har rätta eller felaktiga svar. Det kan finnas goda välgrundade
argument för diametralt motsatta åsikter och argumenten kan hämtas från många källor,
10
något som också gör dem betydelsefulla inom NO-undervisningen. En studie av 80
gymnasielevers informella argumentation kring fyra SNI visade också att eleverna var
kapabla att formulera argument på olika sätt och från vitt skilda källor (Christenson,
Chang Rundgren och Höglund, 2012). Analysmodellen som användes av Christenson,
Chang Rundgren och Höglund (2012) kommer att användas som utgångspunkt för
denna studie.
Skoleleverna anser ofta att det, till skillnad från de flesta andra ämnen, inte
finns mycket att diskutera inom naturvetenskapen och att innehållet är fixerat, det vill
säga att det bara finns ett rätt svar (Lindahl, 2003). Här ger användningen av SNI ett
tillfälle att få angripa ämnena utan att eleverna behöver känna att det måste levereras ett
färdigt korrekt svar. En samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll kan vara av
betydelse för samhället både internationellt, nationellt och lokalt och samtidigt kan den
få eleverna att känna sig delaktiga i en fråga som rör alla (Sadler, 2009).
Klimatförändringar är ett sådant exempel där effekterna slår både på olika sätt och i
olika grad i olika delar av världen. Att arbeta med SNI i undervisningen innebär att man
använder frågor som eleverna ser omkring sig i till exempel medier eller på orten de bor
i.
2.2 Lärandeteorier och SNI
Robottom (2011) menar att SNI är frågeställningar som uppkommer när olika
mänskliga värderingar, intressen och motiveringar korsars och att de därför är socialt
konstruerade frågor. Som socialt konstruerade frågor är SNI något som eleverna ofta har
hört eller sett tidigare, till exempel frågan om strålningen från mobiltelefoner är farligt,
och därmed har kunskaper och möjligtvis även åsikter om. Kopplat till detta så hade
psykologen Vygotskij en sociokulturell syn på lärande där individens utveckling sker i
samspel med hennes omgivning med språket som mellanhand (Forssell, 2011). De
kunskaper som utvecklas i dessa samspel kan i sin tur senare användas i nya situationer
för att erhålla ytterligare kunskaper och färdigheter. För Vygotskij var skolan en plats
där elever kan lära sig sådant de inte möter i vardagen, som till exempel vetenskapliga
begrepp, och då naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga för att till fullo förstå en
SNI har dessa frågor en viktig plats i skolans undervisning. Med en väl avvägd SNI i
undervisningen kan eleverna hamna i det Vygotskij kallade den proximala
11
undervisningszonen där eleverna utifrån tidigare kunskaper med hjälp av läraren och
kamraterna kan ta till sig nya kunskaper och färdigheter (Vygotsky, 1978). Med hjälp av
tidigare kunskaper inom en SNI kan eleverna således förmås att lära sig nya
vetenskapliga, ofta abstrakta, begrepp.
2.3 SNI och läroplanen
Att arbeta med SNI för att öka elevernas intresse för naturvetenskap och för att ge dem
kunskaper att ta ställning i viktiga samhällsfrågor är något som även framhålls i
Läroplanen för grundskolan 2011 (Lgr 11, Skolverket, 2011). Även om begreppet SNI
som sådan inte nämns i Lgr 11, så finns det, som Ekborg et al. (2012) menar, starka
argument för att använda SNI i den naturvetenskapliga undervisningen med tanke på
läroplanens syftesbeskrivningar. Enligt syftesbeskrivningarna för biologi/fysik/kemi
ska:
Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och
utveckla kunskaper och redskap för att formulera och granska
andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi/fysik/kemi
har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att
hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör…
Genom undervisning i ämnet bi/fy/ke ska eleverna
sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
använda kunskaper i bi/fy/ke för att granska information,
kommunicera och ta ställning i frågor som rör… (Skolverket,
2011, s. 111, 127, 144)
Dessa formuleringar återkommer alltså i kursbeskrivningarna för alla de tre
naturvetenskapliga ämnena och det är dessa delar som den här undersökningens
frågeställningar grundar sig på. Eftersom de frågor som kan tas upp som SNI är både
öppna utan några färdiga svar och ofta innehåller etiska dilemman innebär det att man
behöver arbeta med förmågan att bland annat lära sig att kommunicera sina åsikter,
backa upp dem med välgrundade och välformulerade argument samt granska andras
12
argument och olika informationskällor. Med andra ord precis så som det står formulerat
i Lgr 11.
Formuleringarna i Lgr 11 är alltså väl anpassade för att arbeta med SNI. Tittar
man på tidigare läroplaner så ser man att även Lpo 94 innehöll formuleringar som
passade att arbeta med SNI. Där står till exempel att de naturvetenskapliga ämnena ska
ge en ”…förmåga att använda sig av dessa kunskaper för att ta ställning i
värdefrågor…” (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 47). Däremot återfinns inte den
typen av formuleringar i Lgr 69 och Lgr 80. Båda dessa läroplaner har ett fokus som är
mer tydligt riktat till att förmedla begreppskunskap och färdigheter i naturvetenskap och
lära eleverna om människans användning av och påverkan på naturen
(Skolöverstyrelsen, 1969, s. 20-25; Skolöverstyrelsen, 1980, s. 114-115). Att lära sig att
ta ställning till SNI lyser med sin frånvaro i dessa två läroplaner.
2.4 SNI i undervisningen
Ottander och Ekborg (2012) visade i en undersökning om elevers upplevelser av
användandet av SNI i undervisningen att alla sex SNI ansågs av eleverna vara
autentiska och samtida samhällsfrågor. Alla utom en av de sex SNI ansågs intressanta,
även av många elever som före undersökningen angav sig vara ointresserade av NO-
ämnena. Ett intressant resultat av undersökningen var att många av eleverna ansåg sig
ha lärt sig en massa fakta men inte mer naturvetenskap än under vanlig NO-
undervisning, författarna tolkade denna motsägning med att det är möjligt att eleverna
inte anser att de sociala aspekterna av naturvetenskapen har något att göra med
naturvetenskap. Stämmer det är det kanske en effekt av hur NO-undervisningen har
skett tidigare och elevernas uppfattning av NO som ett område där det finns rätt och fel.
I en översiktsartikel visar Sadler (2009) att det finns flera studier som stödjer
uppfattningen om att användningen av SNI ökar motivation och intresse för att lära sig
om ämnet. Lewis och Leach (2006) visade med sin studie att även elever med sämre
förkunskaper inom ett ämne kan ta till sig undervisning i form av SNI. De visar dock att
det kräver att undervisningen är noggrant uppbyggt, med bland annat grundläggande
fakta och förklaring av vanliga missförstånd, så att eleverna klarar av att identifiera
viktiga nyckelfaktorer. En risk med att använda SNI kan annars vara att eleverna övar
13
på att uttrycka sina åsikter men missar det naturvetenskapliga innehållet i
undervisningen.
På det Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik hemsida finns
numera en avdelning specifikt dedikerad till att stödja lärare i att börja undervisa med
SNI (Nationellt resurscentrum, u.å.). Även skolverket menar att SNI är ett viktigt
verktyg för att öka elevernas intresse för NO och ge dem de kunskaper som behövs i
samhället (Skolverket, 2012).
14
3. Metod
För att besvara studiens frågeställningar anordnades en undersökning där eleverna i en
niondeklass, som vid undersökningstillfället hade mindre än halvannan månad kvar i
grundskolan, skulle diskutera och ta ställning till en SNI efter att ha läst debattartiklar i
ämnet. En viktig poäng inför undersökningen var att eleverna inte visste vad den skulle
handla om. Tanken var att elevernas diskussion skulle spegla den spontana diskussion
som kan uppkomma när en SNI kommer på tal. Man har då ofta inte mer med sig än
eventuella förkunskaper och åsikter samt kanske något som stod eller sades i de medier
som eventuellt föregick diskussionen. Eleverna måste då förlita sig på de kunskaper och
redskap som de har.
3.1 Undersökningen
Det finns både för- och nackdelar med att använda muntliga och skriftliga diskussioner
vid undersökningar av den här typen. Precis som Christenson et al. (2012) påpekar kan
det sociala samspelet och trycket i en gruppdiskussion påverka resultatet, en del
deltagare kanske inte uttrycker det de egentligen tycker om det går emot det som redan
har sagts. Får deltagarna möjlighet att uttrycka sig individuellt, till exempel i skrift, är
det sannolikare att man får en större spridning i ställningstagandet och i argumenten
som används. Beroende på eventuellt förberedande arbete kan enskild skriftlig
argumentation missa den viktiga aspekten att få sina argument bemötta och i sin tur
bemöta andras argument. Den här undersökningen valdes att utföras muntligt i grupp av
ett par anledningar. En muntlig diskussion är bland annat mer tidseffektiv, 15-åringars
förmåga att vara utförliga i skrift kan variera stort och det kan bli svårt för en del att
hinna med att både läsa och formulera en text på den erhållna tiden för undersökningen.
Det är även i muntliga diskussioner som de flesta utanför skolans värld kommer att
uttrycka åsikter och argument om olika SNI.
När det var beslutat att diskussionen skulle ske muntligt, i smågrupper om 4-5
elever, kom turen till att bestämma vilken SNI som skulle användas. Det finns åtskilliga
SNI som har sin naturvetenskapliga bas i ett eller flera av ämnena biologi, kemi eller
fysik. Då jag kommer att undervisa i biologi och kemi valdes fysikrelaterade SNI bort.
15
Till slut föll valet på frågan om man ska använda genmodifierade grödor (GMO) i
jordbruket, en SNI som ofta rör upp starka känslor. En bidragande anledning till valet
var att det finns många bra debattartiklar, både från de som är för och emot GMO, vilka
kan användas som underlag för debatten.
3.1.1 Undersökningstillfället
För undersökningen med niondeklassen fanns 60 minuter till förfogande. Eleverna hade
blivit informerade och tillfrågade av deras NO-lärare och en av sina klassmentorer om
min önskan att låta dem delta i min undersökning. Timmen inleddes med en cirka 20
minuters presentation av projektet och vad undersökningen hoppas få svar på samt en
introduktion av begreppet SNI (med hjälp av ett antal exempel). Även GMO
introducerades kort för att säkerställa att de visste vad förkortningen GMO betyder och
innebär när de började läsa debattartiklarna. Två exempel på egenskaper som man har
gett GM-grödor nämndes som exempel, det gyllene riset som innehåller extra karoten
(omvandlas i kroppen till vitamin A) och sojabönor som man har gett resistens mot en
herbicid (ogräsmedel). Riset framhålls ofta av de som är GMO-positiva och
sojabönorna av de som är GMO-negativa. Eleverna delades sen in i tre grupper med
fyra elever och en med fem. Slutligen, innan de fick möjlighet att börja läsa artiklarna,
lades en övergripande och tre följdfrågor upp med projektorn som skulle fungera som
diskussionensunderlag. Anledningen till följdfrågorna var att se till att diskussionen inte
riskerade att stanna vid enkla ja/nej-svar. Frågorna som lades upp var:
Tycker du att man ska tillåta odling av genmodifierade växter?
• Kan du försök förklara varför du tycker som du gör?
• Finns det fördelar eller nackdelar med GMO?
• Vad tycker ni om artikelförfattarnas argument vad gäller GMO?
Att de ombads förklara varför de tycker som de gör ger en öppning att säga att man tror
(något) men att man behöver veta mer. Om de försöker förklara sin ståndpunkt tvingas
de att formulera argument, vilket ju är ett av syftena med undersökningen. Frågan om
för- och nackdelar var till för att de skulle försöka hitta och granska argument för det
16
motsatta ställningstagandet och inte riskera att fastna i ett spår. Med den sista delfrågan
var tanken att eleverna verkligen skulle försöka att granska någon annans argument.
De fyra gruppernas diskussioner spelades in med diktafoner. Klassen bestod
vid undersökningstillfället av 10 killar och 7 tjejer. Skolan är en mellanstor F-9-skola i
Skåne och elevunderlaget har en relativt bred socioekonomisk fördelning. Enligt
klassens NO-lärare har de ägnat en del tid åt skriftliga diskussionsuppgifter på NO-
lektionerna, dock inga längre förberedda muntliga diskussionsövningar. De skriftliga
diskussionsuppgifterna var av karaktären SNI, den ena handlade om vargdebatten,
apropå vargen som då vandrat in i Skåne, och den andra om samhällets
energianvändning.
3.1.2 Debattartiklarna
Diskussioner om SNI, som vem som helst kan hamna i, kan startas av allt från ett
nyhetsinlägg på TV eller en artikel i någon tidning till att någon annonserar att de har
börjat med en ny diet eller att de har valt att inte vaccinera sitt barn. För att starta
elevernas diskussioner fick de börja med att läsa två debattartiklar, en GMO-negativ
skriven av Patrik Eriksson (2012) från Greenpeace i Sverige, och en GMO-positiv
skriven av docent Jens Sundström och professor Sten Stymne (2012) från Sveriges
lantbruksuniversitet. Patrik Erikssons artikel skrevs som en replik på de två forskarnas
och tillsammans ger de två artiklarna eleverna både en start på diskussionen och
exempel på argument, både för och emot, som användes i en diskussion inom ämnet
som fördes på Dagens Nyheters debattsida.
3.2 Analysmetod
De inspelade diskussionerna kommer att analyseras med hjälp av en lätt modifierad
version av SEE-SEP-modellen. SEE-SEP är en modell framtagen av Chang Rundgren
och Rundgren (2010) som ett övergripande analysverktyg över sex olika ämnesområden
som en SNI kan argumenteras utifrån. Bokstäverna i förkortningen SEE-SEP står för
första bokstaven på de sex ämnesområdenas engelska namn, Sociology/Culture
(Sociologi/Kultur - So), Economy (Ekonomi - Ec), Environment/Ecology
17
(Ekologi/Miljö - En), Science (Naturvetenskap - Sc), Etics/Morality (Etik/Moral - Et)
och Policy (Po). Argument och analyser om en SNI från dessa ämnesområden kan
presenteras på olika sätt. Därför särskiljer modellen på om argumenten läggs fram
utifrån Knowledge (Kunskap - K), Value (Värdering - V) eller Personal experience
(Personlig erfarenhet - P) om ämnet, dessa tre (KVP) kallas för aspekter. Ett argument
från ett de sex ämnesområdena i samhällsfrågan kopplas till aspekten kunskap om det
innehåller koncept eller teori från ämnesområdet (till exempel ekonomisk teori), det
kopplas till aspekten värdering om det innehåller värderingar eller attityder gentemot
ämnesområdet och det kopplas till personliga erfarenheter om eleven stödjer sitt
argument med det hen har till exempel läst, upplevt eller fått berättat om ämnesområdet.
Kombineras ämnesområdena med de tre aspekterna ger detta 18 sätt, eller
koder, bestående av tre bokstäver som ett argument kring en SNI kan analyseras utifrån.
I figur 1 återfinns ämnesområdenas svenska översättningar och en sammanfattning av
koderna, koderna får beteckningar från ämnesområdenas tvåbokstavsförkortningar plus
bokstaven som representerar en av de tre aspekterna. Utöver att vara ett möjligt
analysverktyg för diskussioner om SNI kan modellen även fungera i undervisningen
som en ram för att bredda och fördjupa undersökningen av dessa. Till exempel genom
att behöva hitta argument från samtliga ämnesområden får eleverna som arbetar med en
SNI se frågan ur perspektiv de kanske tidigare inte tänkt på och samtidigt lära sig hur
komplexa dessa frågor är.
Utöver de sex ämnesområdena har en sjunde, hälsa (Health - He), lagts till i
den här studien, vilket ger totalt 21 i stället för 18 koder (se Figur 1). Anledningen var
att det framgick av analysen av elevernas diskussioner att en del argumenterade utifrån
ett hälsoperspektiv. Det kan hävdas att argument som läggs fram om en SNI och som
handlar om människors hälsa kan hamna under miljö eller naturvetenskap beroende på
hur de framförs. Men eftersom argument som tas från Miljö i modellen blir kopplade till
ekologi (ämnesområde Ekologi/Miljö) har de mer med naturen och ekosystemen som
omger oss att göra än vår hälsa, även om de hänger samman. Anledningen till varför
hälsa inte bör hamna under ämnesområde Naturvetenskap är snarlik den som Chang
Rundgren och Rundgren (2010) ger till varför de separerade Ekologi/Miljö från
Naturvetenskapen, vilken den annars skulle kunna vara en del av. De ansåg att eftersom
så många SNI är kopplade till miljö ville de betona vikten av den separerat från övrig
naturvetenskap eftersom elever, allmänhet och forskare ska och bör diskutera SNI med
naturen och miljön i åtanke. Hälsa är även det ett ämne som ofta direkt, vid till exempel
18
frågor om mobilstrålning eller användandet av genmodifierade grödor, eller indirekt,
vid till exempel frågor kring användandet av försöksdjur eller om klimatförändringar,
dyker upp vid SNI-diskussioner och eftersom den egna hälsan ligger de medverkande
nära bör den, precis som Ekologi/Miljö, vara separerat från ämnesområdet
Naturvetenskap.
De 21 koderna, var och en bestående av tre bokstäver, sätts som sagt ihop av
ett ämnesområde kombinerat med en aspekt. Till exempel om ett argument i en SNI
läggs fram som baseras på kunskap om ekonomisk teori skulle argumentet tilldelas
koden EcK (Ekonomi plus Kunskap). Meningar kan ibland innehålla argument från mer
än en kod. Om en elev säger, ”Jag har (1) läst att det är svårt att få tillstånd till olika
odlingar av GM-grödor i EU på grund av olika regleringar men (2) det borde
åtminstone finnas möjlighet att ha försöksodlingar så man kan ta reda på mer om
GMO”, så kan argument (1) tolkas som ett exempel på PoP, eleven har läst om en EU-
policy, medans argument (2) kan tolkas som PoV där eleven anser att försöksodlingar
borde vara tillåtet. Det är inte alltid helt lätt att avgöra vilket ämnesområde eller aspekt
ett argument är kopplat till, speciellt inte om det ska vara aspekten kunskap eller
värdering då en värdering ofta kan innehålla någon form av kunskapsinsikt. Till
exempel i det påhittade exemplet ovan så kan man påstå att det krävs en insikt i
naturvetenskapliga teorier (eller kunskap) för att förstå behovet av försöksodlingar och
att argumentet därmed skulle få koden PoK, men den fiktiva eleven uttrycker här mer en
värdering/åsikt om att försöksodlingar borde vara tillåtet.
Figur 1. Översikt över ämnesområdena, inklusive ämnet Hälsa, och aspekterna i SEE-SEP-modellen. Varje ämnesområde So, Ec, En, He, Sc, Et och Po kan kombineras med en av aspekterna, antingen K, V eller P för att ge totalt 21 möjliga koder för analys av argument kring en SNI.
19
3.2.1 Analys av argument
Elevernas argument och påståenden, så som de framgår i den inspelade diskussionen,
tolkas och fördelas bland de 21 koderna i den modifierade SEE-SEP-modellen utifrån
hur eleverna har byggt sina argument. Argumenten tolkas och fördelas först i de sex
ämneskategorierna i modellen och sedan utifrån vilken av de tre aspekterna kunskap,
värdering eller personlig erfarenhet som eleverna har använde sig av i argumenteringen.
När detta är gjort har argumenten fått sin kod på tre bokstäver (se Figur 1). I de fall då
elever enbart uttrycker att de tycker att det rätt/fel med GMO eller då de enbart håller
med någon annan, utan att förklara varför, ges ingen SEE-SEP-kod eftersom modellen
är till för att analysera användandet av argument, inte frånvaron av sådana. I princip
ordagrant upprepade argument inom samma grupp räknas i den här analysen enbart en
gång om de håller med genom att säga samma sak. Om det är meningen i modellen att
upprepade argument ska räknas med eller inte är oklart då modellen har använts på
skriftlig argumentation där det inte utgör samma risk (Christenson et al., 2012; Chang
Rundgren och Rundgren, 2010). I en diskussion kan risken vara större att någon inte
bara upprepar någon annans argument som ett sätt att hålla med utan i en diskussion kan
de även, till skillnad från skriftlig argumentation, få motargument i realtid vilket för en
ovan debattör kan föranleda en upprepning av ett tidigare argument.
Analyserna av elevernas argument är inte gjorda utifrån någon granskning av
deras vetenskapliga validitet. Analyserna är gjorda enbart utifrån vilka ämnesområden
eleverna hämtade sina argument från och med vilka aspekter de gjorde det.
Argumentens vetenskapliga korrekthet diskuteras i kapitel 5. Huruvida argumenten
utgår från vetenskapliga teorier i ämnena har däremot påverkat om de har tolkats utifrån
att de gjordes enligt en värderings- eller kunskapsaspekt. Exempelargumenten för EnV
och HeV menar att djur och människor blir sjuka, direkt eller indirekt, av att äta GM-
grödor (se Tabell 1). Utan någon grund eller förklaring till varför GM-grödor gör oss
sjuka så sker ingen uppvisning i kunskap om teorierna kring miljö och hälsa och därmed
handlar argumentet om en attityd vilket gör att argumenten hamnar i värderings- snarare
än kunskapsaspekten.
20
3.3 Forskningsetik
Eleverna i klassen som deltog informerades i förväg via sin ämneslärare om
undersökningens natur och de tillfrågades då även om de var villiga att delta. Mer
specifikt så informerades de, dels via läraren men även i samband med den inledande
presentationen av projektet, enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig.
• Informationskravet: Eleverna informerades om undersökningens syfte och
tillvägagångssätt.
• Samtyckeskravet: De gjordes medvetna om att deltagandet var frivilligt.
• Konfidentialitetskravet: Det klargjordes att samtliga namn, både på elever och
skola, kommer att avidentifieras i rapporten.
• Nyttjandekravet: All information från undersökningen kommer endast att
användas till forskningsändamål.
21
4. Resultat
4.1 Diskussionerna
Grupperna hade instruerats om att, efter att ha läst debattartiklarna, diskutera (1) om
huruvida de tycker att man ska tillåta odling av genmodifierade växter och argumentera
för sin ståndpunkt i den mån de kan, (2) om det finns både fördelar och nackdelar med
GMO och (3) vad de tycker om artiklarna i ämnet och om artikelförfattarnas argument. I
samtliga grupper var det en elev som självmant tog på sig ansvaret att starta
diskussionen utifrån frågorna i diskussionsunderlaget. De fyra grupperna hade
tillsammans ungefär 20 minuter inspelat material.
4.1.1 Analys av argument enligt SEE-SEP-modellen
En av grupperna bestående av fyra killar tog inte uppgiften på allvar och spelade in 4,5
minuter bebisprat utan något vettigt innehåll. Med inspelningar från bara tre grupper
blev det bara 15 argument att analysera. De flesta av de 15 identifierade argumenten
kretsade kring de två ämneskategorierna Ekologi/Miljö och Naturvetenskap. Endast ett
argument hamnade i kategorin Etik/Moral, två i Hälsa och tre i Sociologi/Kultur. Inga
argument gjordes utifrån vare sig Ekonomi eller Policy. När även de tre aspekterna
kunskap, värdering och personlig erfarenhet lades till framgick det att elevernas
argumentation under diskussionerna kretsade kring nio av de 21 kategorierna (se Tabell
1). I samband med Christenson et al. (2012) större undersökning där de använde SEE-
SEP-modellen hittades argument som kunde knytas till samtliga kategorier (de använde
de ursprungliga 18 kategorierna), men tanke på det begränsade underlaget så kan
spridningen här ändå anses vara en rätt bra. Fyra av kunskaps- (SoK, EnK, HeK och
ScK) och värderingsaspekternas (SoV, EnV, ScV och EtV) koder användes. Endast en
av personlig erfarenhetsaspektens koder användes (ScP). EnV var den kod som fick
flest argument med tre stycken. Fyra av koderna hade bara ett argument. I några fall
innehöll en längre utläggning mer än två argument som kunde kategoriseras utifrån
olika koder (se exempelargument för SoK och ScK i Tabell 1).
22
Tabell 1: Analys av elevernas argumentation utifrån SEE-SEP-modellen. SEE-SEP-
kod
Antal
argument
Exempelargument (text inom parantes är argument i meningen som tillhör en annan kod)
SoK 1 Man kan få mer mat typ om man odlar sånt (och så är där en massa djur som vill äta den här maten och om man gör den giftig för dem så kan de inte äta den) så då är det mer mat för människor. (Meningen delas med ScK)
SoV 2 Jag tycker inte att man ska ha genmodifierade livsmedel bara för att ge mat till fler människor utan då tycker jag att det är bättre att vi inte är så många människor och inte skadar miljön.
SoP -
EcK -
EcV -
EcP -
EnK 2 … det kommer att bli konsekvenser av det, om man förändrar naturen, för den är ju på ett sätt så att det ska fungera.
EnV 3 Jag är emot för det är inte bra att genmanipulera växter för det kan skada djur…
EnP -
HeK 2 (När man ska klona så kanske något går fel så man framställer någon farlig bakterie) eller någonting så kommer den i maten så äter vi den så får vi i oss den så blir vi sjuka.
HeV -
HeP -
ScK 2 (Man kan få mer mat typ om man odlar sånt) och så är där en massa djur som vill äta den här maten och om man gör den giftig för dem så kan de inte äta den (så då är det mer mat för människor). (Meningen delas med SoK)
ScV 1 Det är ju bra så att de inte behöver bekämpningsmedel till växterna, det är ju positivt…
ScP 1 De sa i texten att de kunde bilda vitaminer och det är ju bra.
EtK -
EtV 1 Vi tänker bara på människan och inte på resten av planeten när vi genmodifierar.
EtP -
PoK -
PoV -
PoP -
23
Vad som inte framgår av tabell 1 är att eleverna i början av samtliga diskussioner sa att
de inte ville tillåta odling av genmodifierade grödor, det var ingen som öppet sa att hen
var för GMO. Efter ha först ha konstaterat att de var emot GMO så argumenterades det
för dessa genom att man till exempel menade att det är fel att äta GM-växter för att det
kanske kan skada hälsan eller att det kan vara skadligt för djur och natur. Argument som
dessa gjordes framförallt utifrån Hälso- och Ekologi/Miljö-områdena och de kopplades
till kunskaps- respektive värderingsaspekterna, det vill säga som HeK respektive EnV.
Det är som sagt inte alltid lätt att avgöra om ett argument är gjort utifrån kunskap eller
värdering enligt modellen men exempelargumentet för EnV kopplades i den här
analysen just till värderingsaspekten då eleven uttryckte att hen sa att ”det är inte bra”
vilket är ett uttryck för en värdering. Exempelargumentet för HeK kopplades till
kunskapsaspekten då den enbart utgick från teorier om vad som påverkar vår hälsa men
den innehöll ingen värdering om eller att den kanske gör det. Precis som att det ibland
kan vara svårt att avgöra vilken aspekt ett argument ska kopplas till så är det inte heller
helt trivialt att bestämma från vilket ämnesområde det är gjort utifrån. Detta är
exemplifierat av följande utdrag, med de angivna SEE-SEP-koderna för meningarnas
argument inom parentes:
Elev 1: Jag tycker inte att det är bra med genmodifierade livsmedel för att det kan
liksom, i längden kan det kanske bli fel med växten så att den kan vara skadlig (EnV).
Elev 2: Jag tycker inte att man ska genmodifiera livsmedel bara för att ge mat till fler
människor utan då tycker jag att det är bättre att vi inte är så många människor och
inte skadar miljön (SoV).
Elev 3: Jag tycker som du att man förstör mycket av naturen och då blir det ännu värre
för de som bor här på jorden (EnV). Det är inte bra för miljön om vi är så många
personer på jorden, det är bättre att vi är färre än att vi hela tiden ska skada andra på
jorden (SoV). Det är orättvist mor djuren.
Det är förstås inte omöjligt att koppla ett argument till mer än en kod, något som
Christenson et al. (2012) gjorde vid ett tillfälle, men det har försökts att undvika här.
Argumenten som tog fasta på GMO med hänsyn till matförsörjningens påverkan på
befolkningsökningen kategoriserades Sociologi/Kultur då de handlar om
konsekvenserna för samhället och miljön om GMO lyckas öka matproduktionen.
Eleverna använde här möjligheten för GMO att öka matproduktionen som argument
24
mot användandet av GMO. Skillnaden mellan argument som har kategoriserats som
Sociologi/Kultur och Ekologi/Miljö kan vara hårfin, vilket man kan ana i de första
meningarna i dialogen ovan som Elev 3 ger. Båda meningarna uttrycker påverkan på
naturen och jordens befolkning. Men där första meningen menar att GMO förstör
naturen, vilket får konsekvenser för jordens invånare, så uttrycker den andra meningen
att en ökande befolkning påverkar jorden och utgår därmed från människan i motsats till
första meningen som utgick från naturen. Således kategoriserades här första och andra
meningarna som EnV respektive SoV. Argumenten som eleverna hämtade från
Sociologi/Kultur- eller Ekologi/Miljö- och Hälsa-områdena användes nästan uteslutande
för att argumentera för deras ställningstaganden mot GMO, se exempelargumenten för
koderna SoV, SoK, EnK, EnV och HeK i Tabell 1. Argumentet som klassificerades som
SoK är ett undantag till de GMO-negativa då den är positivare. I sin kontext i elevernas
diskussioner ser man att den åtminstone är en del av ett försök att diskutera fördelar som
GMO möjligtvis kan föra med sig (se dialogutdrag i kapitel 4.1.2). Ämneskategori
Etik/Moral tilldelades ett argument, vilket tog upp människans egoism i förhållande till
naturen, som kopplades till värderingsaspekten kan även den anses uttrycka en skeptisk
inställning mot användningen GMO (EtV, se Tabell 1). Eleverna hade ombetts att
diskutera om det finns både för- och nacknackdelar med GMO. Det var först när några
elever diskuterade eventuella fördelar med GMO som även det Naturvetenskapliga
ämnesområdet användes men, även då ansåg några elever att dessa eventuella fördelar
var argument mot GMO.
När Christenson et al. (2012) använde SEE-SEP-modellen till en undersökning
med gymnasieelever var 67 % av samtliga argument, i de fyra SNI som undersöktes,
gjorda utifrån värderingsaspekten. Användandet av kunskapsaspekten varierade mellan
23-32 % beroende på SNI, och resterande argument gjordes utifrån en personlig
erfarenhet. Det statistiska underlaget i den här undersökningen är för litet men utifrån de
15 argument som analyserats så var lika många gjorda utifrån kunskaps- och
värderingsaspekterna (båda har 7 av 15 argument). Endast ett argument (ScP) av 15
utgick från personliga erfarenheter, nämligen en referens till något som de precis läst i
en av artiklarna, vilket troligtvis beror på att det inte går att gå till matvarubutikerna och
köpa varor som saluförs som GMO. Även om det ska framgå i innehållsförteckningen
om en vara innehåller eller har framtagits ur GM-grödor så är det inget de flesta står och
läser på en daglig basis. Eleverna har helt enkelt inte stött på GMO i verkliga livet och
eftersom de inte heller refererade till något de kanske läst eller hört innan
25
undersökningstillfället så verkar deras personliga erfarenheter eller upplevelser om just
den här SNI vara begränsad.
4.1.2 Dialog
Analysen av elevernas enskilda argument enligt SEE-SEP-modellen ger en överblick
från vilka ämnesområden och vilka aspekter som eleverna hämtar sina argument.
Argument tagna ur sin kontext säger däremot inte så mycket om dynamiken i
diskussionen. Till exempel visar inte analysen över argumentens kodfördelning att när
det diskuterades eventuella fördelar med GMO var det bara en eller två elever som
begrundade detta. De övriga vände istället de mer GMO-positiva argumenten till
motargument mot GMO. Följande utdrag från en av grupperna exemplifierar detta:
Elev 1: De sa i texten att de kunde bilda vitaminer och det är ju bra.
Elev 2: Ja de kan väl förbättra grejerna genom det.
Elev 3: Ja men det försämrar också miljön.
Elev 1: Man kan få mer mat typ om man odlar sånt och så är där en massa djur som vill
äta den här maten och om man gör den giftig för dem så kan de inte äta den så då är
det mer mat för människor.
Elev 3: Ja fast det är därför vi inte ska bli fler människor.
Elev 2: Vi tänker bara på människan och inte naturen när vi genmodifierar.
Det är intressant att nämna att det som Elev 1 nämner i första raden om vitaminer står
inte alls i texten utan det var ett av de två exempel på GM-grödor som nämndes när
begreppet GMO introducerades innan de började läsa artiklarna. Här är det bara en av
eleverna, som pratar i den här sekvensen, som tar upp argument som kan tolkas som
positiva till GMO. De argument som Elev 1 lägger fram här, att grödor kan göras
näringsrikare eller att odlingarnas avkastningar eventuellt kan bli större, ses inte av Elev
3 som positiva utan hen ser det som att GMO är dåligt för miljön då det kan leda till
ytterligare befolkningsökning. Elev 2 erkänner att GMO kanske kan förbättra grödor
men följer sedan Elev 3 och menar att det är själviskt av människan att utveckla GM-
grödor. Elev 1 var den enda i den gruppen som var beredd att utveckla och titta på
möjliga positiva argument för användningen GM-grödor.
26
4.2 Artiklarna
4.2.1 Elevernas förståelse av artiklarna
Tiden som eleverna lade ner på att läsa artiklarna varierade mellan grupperna. En grupp
anordnade högläsning för att i högsta möjliga mån klargöra svåra begrepp och
ståndpunkter, bland annat stannade de upp om någon var osäker på textens innehåll. I
två av grupperna lästes texterna enskilt och tyst och man väntade in de som tog längst
tid på sig innan man startade diskussionen. I den sista gruppen på fyra elever, som också
läste texten enskilt och tyst, blev två klara relativt fort, vilket verkade få de sista två att
ge upp försöken att ta sig igenom den. Med högljudda suckar och ett ”ja jag är väl också
klar” la de två sista eleverna ifrån sig texterna, det verkade med andra ord inte som att
de två hade läst klart.
Den enda gruppen som med säkerhet kan sägas ha läst hela texten och försökt
förstå den var högläsningsgruppen. I den gruppen fanns också den enda som sa att hen
inte förstod vad artikelförfattarna sa i texterna. Då detta inte var en vanlig lektion och
eftersom ett av syftena med undersökningen var att ta reda på ”Använder elever som
lämnar grundskolan sina kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena för att ta ställning
i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll?” så besvarades inte frågan.
Formuleringen kommer sig ju av att när eleverna lämnat skolan har de till exempel inte
alltid möjlighet att förbereda sina argument och ståndpunkter, speciellt inte under
överseende av en lärare som de kan fråga. Istället förklarades igen syftet med
undersökningen och att vad undersökningen ville uppnå var att veta hur väl de där och
då använder sina kunskaper på det som står formulerade i syftesbeskrivningarna i Lgr
11.
4.2.2 Granskning av artikelförfattarnas argument
En av stödfrågorna inför diskussionen löd ”Vad tycker ni om artikelförfattarnas
argument för eller emot GMO?”. Den frågan lades till för att se till att eleverna inte
missade att titta på argumenten som de två artiklarna presenterade. Eleverna var överens
om att författarna i båda artiklarna hade bra argument men ingen gick närmare in på
27
varför de tyckte så. Eleverna i en av grupperna ifrågasatte argumentens legitimitet då de
ansåg att de ändå bara var framtagna för att övertyga andra om just deras ståndpunkt i
GMO-frågan. En av eleverna sammanfattade den ståndpunkten såhär:
”De har ju skrivit på ett bra sätt så, ja det känns som att de bara
har tagit fram allt de har kunnat hitta för att få folk att tycka som
de tycker.”
Det var bara en av grupperna som så distinkt avfärdade argumenten i artiklarna men
ingen av de andra grupperna granskade dem något närmare. Även om artikelförfattarnas
argument avfärdades vid en direkt diskussion om dessa så användes vissa likväl när de
skulle försöka hitta positiva aspekter av GMO, till exempel att det nämndes i den GMO-
positiva artikeln att det finns GM-grödor som man inte behöver använda
bekämpningsmedel för. Däremot användes det inga argument från den GMO-negativa
artikeln när de tog upp vad de ansåg vara nackdelar med GMO. Möjligtvis beror det på
att elevernas utgångspunkt var att de var negativa till GMO och enbart sökte sig till
artiklarna när de behövde hitta någon positiv aspekt till GMO. I samband med detta är
det är intressant att i sin översiktsartikel om forskning som gjorts på användningen av
SNI i undervisningen så påpekar Sadler (2009) att vid analyseringen om påverkan på
elevernas tänkande på högre nivåer (Higher-order thinking) så visade alla kriterier på
förbättringar förutom den som gällde motargumentation.
28
5. Diskussion
Analysen av elevernas gruppdiskussioner visade på några saker:
• Eleverna utgår mycket från naturen/miljön och hälsan i sitt ställningstagande
visavi GMO.
• Ibland var elevernas ställningstaganden dåligt motiverade.
• Många elever bemöter inte argument för den motsatta åsikten.
• Argumenten verkar ibland bygga på vaga faktakunskaper.
Enligt Vygotskij teorier om den proximala utvecklingszonen så är zonen skillnaden
mellan det en individ kan lösa eller klara själv och det den kan lösa med hjälp av andra,
till exempel klasskamrater och en lärare (Forssell, 2011, Vygotsky, 1978). I situationen
som den här undersökningen utgjorde så fick inte läraren hjälpa till och om de övriga
eleverna inte heller hade erhållit tidigare kunskaper inom argumentationsteknik eller
inom det diskuterade ämnet så blir den proximala utvecklingszonen i det här fallet liten.
Det kan kanske förklara varför vissa av ämnesområdena dominerade i elevernas
ställningstagande eller varför de hade svårt att se argument från ett annat perspektiv.
5.1 Resultatdiskussion
Frågeställningarna ”Använder elever som lämnar grundskolan sina kunskaper i de
naturvetenskapliga ämnena för att ta ställning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt
innehåll?” och ”Formulerar eleverna både egna argument och granskar andras?”
behandlas och diskuteras i avsnittet som följer.
5.1.1 Argumentation för och motivering av ställningstagande
Vad innebär de punkter som framträdde efter analysen av elevernas diskussioner? Den
sista punkten om elevernas faktakunskaper är kanske inte helt rättvis. Eleverna slängdes
in att diskutera ett ämne på ett sätt de inte hade övat på och som kräver rätt goda insikter
29
om hur GMO fungerar. Det kräver också kunskaper om vilka följder eller påverkan
GM-grödor kan ha på naturen samt djur och människors hälsa om man ska kunna
framlägga faktamässigt korrekta argument. Dessutom kan den ”vaga” faktakunskapen
komma av att högstadieelever inte alltid uttrycker sig på samma naturvetenskapliga sätt
som kanske forskare inom ämnet skulle göra. Detta betyder inte att eleverna saknar
förståelse för ämnet men de kanske saknar kunskap om naturvetenskapliga begrepp.
Enligt Vygotskij så har läraren en viktig roll när eleven ska knyta samman tidigare
kunskaper med abstrakta begrepp, likt de som en SNI kan innehålla (Forssell, 2011).
Vad säger då läroplanen, ska de ha faktakunskaperna om en SNI de diskuterar?
Lgr11 nämner ju i ämnesplanerna för de naturvetenskapliga ämnena inte specifika
kunskaper eller detaljfakta utan de är övergripande formulerade när de menar att
eleverna ska få möjlighet att ”…utveckla kunskaper och redskap för att formulera och
ganska andras argument i sammanhang där kunskaper i bi/fy/ke har betydelse”
(Skolverket, 2011). Där ”kunskaper har betydelse” innebär inte nödvändigtvis att de
behöver ha med sig alla faktakunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena utan det är
förmågan att kunna diskutera inom dessa som är det väsentliga. För att eleverna ska lära
sig argumentationsteknik i sammanhang som har med de naturvetenskapliga ämnena att
göra behöver de däremot ha kunskap om teorier, förklaringsmodeller och centrala
begrepp. Avsaknad eller missuppfattning av dessa kan riskera medföra ett bristande
resonemang och ett beslutsfattande på felaktiga grunder (Lewis och Leach, 2006).
Zeidler et al. (2009) visade i en jämförelsestudie att vidhållen användning av SNI i
undervisningen förbättrade elevernas argumentationsteknik och analysförmåga. Så SNI
kan vara till hjälp att uppfylla läroplanens tuffa målbeskrivning, men det är svårt för
elever som inte övat argumentationsteknik och analysförmåga att fullt ut tillgodogöra
sig fördelarna med användandet med SNI.
Samtliga elever i den här undersökningen sa att de inte ville att man skulle
använda genmodifierade grödor, ett ställningstagande de i stor utsträckning
argumenterade för utifrån ämneskategorierna Sociologi/Kultur, Ekologi/Miljö och
Hälsa. Framförallt verkade eleverna vara oroliga för tillståndet för vår planet. Till synes
positiva aspekter med GMO, som att det kanske kan öka skördarna, ansågs negativa då
vissa elever ansåg att jordens befolkning borde minska snarare än öka. Även om där
finns en missförståelse om befolkningstillväxten, enligt vissa modeller kommer jordens
befolkning att bli >10 miljarder, så finns där en insikt och förståelse bland elevernas
argument kring naturvetenskaplig kunskap som att jordens resurser är ändliga och att
30
det på gott och ont är mänsklighetens tekniska och vetenskapliga framsteg som lett oss
till att jorden mår som den mår. Ibland är det dock svårt att, utan att ha fått följa upp
med egna följdfrågor, avgöra om de blandar ihop kunskaper, om de missförstått dem
och/eller om där finns en genuin kunskap som de bara uttrycker på ett annorlunda sätt.
Som när en elev säger ”När man ska klona kanske något går fel så man framställer
någon farlig bakterie.” kan det innebära en sammanblandning av begreppen kloning
och genmodifiering, en missförståelse av vad modifiering innebär, men det kan även
innebära kunskap om att en del genmodifiering görs med hjälp av bakterier.
Några av eleverna hade svårt att motivera sina ställningstaganden mot GMO.
De ger visserligen ett argument men många gånger följde de inte upp argumentet. En
elev uttryckte till exempel enbart att ”Jag tycker inte att man ska genmodifiera växter,
jag tycker att man ska äta växterna som de är.” och en annan att ”Det är bättre med
ekologisk mat.”. Om man bortser från att även en genmodifierad växt kan ätas som den
är så menar båda att de vill att det de äter inte ska vara modifierat. Men eleverna har här
enbart gjort en uttalande om varför de gjort sitt ställningstagande, de följer inte upp
argumenten med till exempel varför ”man ska äta växterna som de är” eller varför ”det
är bättre med ekologisk mat”. Den här gången behövde visserligen eleverna inte
fördjupa sina argument eftersom ingen kom med motargument eller synpunkter till, de
behövde inte övertyga någon annan och därmed följa upp men någon form av bevis. När
en elev säger ”Jag tycker som du att man förstör mycket av naturen.” är det dessutom
oklart om denne, utan att fördjupa sitt svar, menar detta som ett allmänt påstående om
människans påverkan på naturen eller att även GMO kommer att göra det, det vill säga
menar eleven att GMO specifikt kommer att bidra till detta eller är det ett utfall av
allmän skepsis mot mänsklig teknik och vetenskap?
5.1.2 Bedömning av andras argument
En sak som överraskade var många av elevernas oförmåga eller ovilja att granska
argument som kan uppfattas som stöd för ett annat ställningstagande. Att inte bara
framlägga egna argument utan även vara beredd på motargument och i sin tur bemöta
andras argument är visserligen inte helt lätt för dem som inte har övat på detta i
utforskande samtal, men struntar man i andras argument, eller avfärdar dem utan egna
motargument, riskerar man att sluta sig i sin åsikt utan att vidare begrunda den. Att
31
argumentera mot någon annans argument genom att enbart upprepa sitt eget skulle
knappast heller övertyga någon annan eftersom det inte framför något bevis varken mot
den andras argument eller ytterligare för ens eget. Oviljan att ens begrunda andras
argument visade sig tydligast hos gruppen som avfärdade författarna till artiklarnas
argument när de menade att de argumenten har ”de bara har tagit fram allt de har
kunnat hitta för att få folk att tycka som de tycker”. De elever som faktiskt nämnde att
det kunde finnas positiva saker med GMO ändrade visserligen inte sina
ställningstaganden, vilket självklart inte heller är nödvändigt, men i en process där de
väger motställda argument mot varandra kan deras eget ställningstagande vila på mer
säker grund om de även övervägt andra argument.
5.2 Metoddiskussion
SEE-SEP-modellen som lades fram av Chang Rundgren och Rundgren (2010) är ett bra
verktyg för att göra en övergripande analys av hur någon använder sina argument i en
diskussion, men den har sina begränsningar när det gäller hur lätt det är att tilldela en
exakt kod, något som inte är helt lätt. Christenson et al. (2012) bjöd in sju utbildare
inom NO för att validera användandet av modellen och de drog slutsatsen att den är
robust och erbjuder likvärdig analys oberoende av analytiker. Det är möjligt att så är
fallet när en modellförfattare är närvarande och kan förklara detaljer i modellen men
under arbetet med den här undersökningen har frågor uppkommit framförallt om var
gränsen mellan att koppla ett argument till kunskaps- eller värderingsaspekten går.
Chang Rundgren och Rundgren (2010) analyserade ett antal argument från deltagare i
tidigare studier, gjorda utifrån SNI, med hjälp av sin modell men de modellkoder som
argumenten tilldelades kan möjligen ifrågasättas. I exempel 11 från Chang Rundgren
och Rundgrens (2010) artikel har argumentet ”I think ethically we have to replace it (en
upptäckt defekt gen, egen anmärkning), and we need to do so as equally and equitably
as we can.”, från en diskussion om kloning, tilldelats koden EtK. Argumentet ansågs
alltså ha gjorts utifrån kunskap om etiska teorier men argumentet kan likaväl ses som att
den kopplades till en värdering om att det etiskt riktiga är att byta ut en defekt gen om vi
är kapabla till det, vilket skulle ha gett argumentet koden EtV. Så antingen är inte
modellen så robust som den utges för att vara eller så behövs förklaringarna för hur man
fördelar koderna bli tydligare.
32
Flera av exemplen från Chang Rundgren och Rundgrens (2010) och
Christenson et al. (2012) artiklar, där modellerna användes för argumentanalys, är
skriftliga argumenteringar gjorda av gymnasieelever eller universitetsstuderande som
använder ett tydligt naturvetenskapligt språk, vilket möjligtvis gör det lättare att
applicera modellen. Att använda modellen på en muntlig diskussion bland elever i slutet
av högstadiet är kanske svårare men oavsett svårigheterna med att placera elevernas
argument i exakt rätt kod så är modellen användbar för att få en bra överblick från vilka
ämnesområden de hämtar argument från och på vilket sätt de gör det. För lärare i
högstadiet och gymnasiet kan den största fördelen med SEE-SEP-modellen vara när
man övar och förbereder elever i att diskutera och argumentera kring en SNI. Genom att
uppmärksamma modellens olika ämnesområden och aspekter kan man se till att
eleverna får upp ögonen för olika sätt att se på och argumentera för och emot en SNI.
Det viktigaste är kanske trots allt inte att dela upp i en kunskaps- eller värderingsaspekt
utan att vara medveten om att båda aspekterna behövs för bra argumentering.
5.3 Slutsatser
Eleverna i den här studien sattes inför en SNI som, precis som i världen utanför skolan,
kan dyka upp plötsligt utan att man har haft en chans att förbereda sig. Trots de inte haft
möjlighet till förberedelser så tog de ställning i frågan och klarade i de flesta fall av att
argumentera för sina ställningstaganden med hjälp av åtminstone övergripande
kunskaper i biologi. Det var med andra ord möjligt för dem att använda sina kunskaper i
de naturvetenskapliga ämnena för att ta ställning i samhällsfrågor med
naturvetenskapligt innehåll. Dock bör påpekas att det var svårt, precis som Nielsen
påpekar (2012) att utvärdera om eleverna förstår och använder vetenskapliga fakta på
ett korrekt sätt. Undervisar man i SNI bör det vara strukturerat på ett sätt så att
studenterna måste vara noggranna med hur de framför vetenskapligt baserade argument.
Eleverna klarade av att formulera egna argument men deras granskning, till
exempel i form av motargument, av motställda argument var bristfällig. Det är
ytterligare en utmaning vid undervisning med SNI, att strukturera upp och lära eleverna
att argumentera på ett strukturerat sätt. Men använt på rätt sätt kan användandet av SNI
i NO-undervisning vara ett bra redskap för att nå läroplanens målbeskrivningar.
33
5.4 Fortsättning
I en fortsatt undersökning skulle framförallt elevunderlaget utökats och det skulle kunna
finnas mer än en SNI för eleverna att välja mellan. Nu fick alla diskutera GMO, men
hade det funnits en fyra olika ämnen där de blev indelade i grupper efter vilket ämne de
själva ville skulle nivån på argumenten och intresset för diskussionen varit högre.
Möjligtvis kunde eleverna ha fått lite mer underlag för hur de kunde argumentera för
sina ståndpunkter. Ekborg et al. (2012, s. 97) satte upp ett exempel på en ram som kan
användas som stöd för elevernas utveckling av sina resonemang:
1. Min tolkning är…
2. Mina skäl till detta är…
3. Argument mot mina synpunkter är…
4. Jag skulle försöka övertyga någon genom att…
5. Det bevis jag stödjer mig på är…
Tanken med undersökningen var visserligen att de inte skulle vara för förberedda men
det hade kanske varit bra om de hade fått lite guidning för att utveckla sina resonemang,
motsvarande en fiktiv person i diskussionen som säger ”Hur menar du när du säger
så?”. På så sätt hade det kanske varit lättare att utvärdera deras användning av sina
naturvetenskapliga kunskaper. Resultaten av Sadlers (2009) översiktsartikel visar också
att resultaten vid användningen av SNI skulle förbättras om det kopplas till instruktioner
i kritiskt tänkande och argumentation.
I fallen med SNI så finns det rätt utformat möjligheter för eleverna, enligt
Vygotskijs (1978) teorier om den proximala utvecklingszonen, att både utgå från
tidigare kunskaper där de kan vara till hjälp stöd för sina klasskamrater och med hjälp
av läraren utveckla förståelse för den naturvetenskapliga begreppsvärlden.
34
6. Referenser
Chang Rundgren, S-C. & Rundgren, C-J. (2010) SEE-SEP: From a separate to a holistic view of socioscientific issues. Asia-Pacific Forum on Science Learning and Teaching. 11(1) Article 2 p. 1. Christenson, N., Chang Rundgren, S-N. & Höglund, H-O. (2012). Using the SEE-SEP Model to Analyze Upper Secondary Students’ Use of Supporting Reasons in Arguing Socioscientific Issues. J Sci Educ Technol. 21:342-352. Ekborg, M. (red.), Ideland, M. (red.), Lindahl, B., Malmberg, C., Ottander, C. & Rosberg, M. (2012) Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. Malmö, Gleerups Utbildning AB. Eriksson, P. (2012) Genmodifierade livsmedel motverkar ett hållbart jordbruk. Dagens nyheter 2012-06-07 Hämtad 2014-04-24 från http://www.dn.se/debatt/genmodifierade-livsmedel-motverkar-ett-hallbart-jordbruk/ EU (2007) Science Education NOW: A Renewed Pedagogy for the future of Europé. Hämtad 2014-04-29 från http://ec.europa.eu/research/science-society/document_library/pdf_06/report-rocard-on-science-education_en.pdf Forsell, Anna (red.) (2011) Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. Lewis, J., & Leach, J. (2006) Discussions of Socio-scientific Issues: The role of science knowledge. International Journal of Science Education, 28(11), 1267-1287. Lindahl, B. (2003) Lust att lära naturvetenskap och teknik? – En longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Avhandling, Göteborgs Universitet. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik (u.å.) Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). Hämtad 2014-05-21 från http://www.bioresurs.uu.se/GMO/sni.html Nielsen, Jan Alexis (2012) Co-opting Science: A preliminary study of how students invoke science in value-laden discussions. International Journal of Science Education, 32(2), 275-299. Ottander, C. & Ekborg, M. (2012) Students’ Experience of Working with Socioscientific issues – a Quantitative Study in Secondary School. Res Sci Educ. 42: 1147-1163. Robottom, I (2011) Socio-Scientific Issues in Education: Innovative Practises and Contending Epistemologies. Res Sci Educ. 42: 95-107. Sadler, T. D. (2009) Situated learning in science education: socio-scientific issues as contexts for practice, Studies in Science Education, 45:1, 1-42
35
Sjøberg, S. & Schreiner, C. (2010) The ROSE project An overview and key findings. University of Oslo. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Stockholm. Skolöverstyrelsen (1969) Läroplan för grundskolan – Supplement orienteringsämnen (Lgr 69). Stockholm. Liber AB. Skolöverstyrelsen (1980) Läroplan för grundskolan – allmän del (Lgr 80). Stockholm. Liber AB. Skolverket (2012) Hur kan man lyfta in samhällsfrågor i den naturvetenskapliga undervisningen? Hämtad 2014-05-21 från http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/no-amnen/tema-naturvetenskap/samhallsfragor-1.168773 Sundström, J. & Stymne, S. (2012) Populistisk miljörörelse demoniserar gentekniken. Dagens nyheter 2012-06-02 Hämtad 2014-04-24 från: http://www.dn.se/debatt/populistisk-miljororelse-demoniserar-gentekniken/ Utbildningsdepartementet (1994) Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Vetenskapsrådet (2014). Forskningsetiska principer. Hämtad 2014-06-18. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Vygotsky, L. S. (1978) Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard University Press. Zeidler, D. L., Sadler, T. D., Appelbaum, S. och Callahan, B. E. (2009) Advancing Reflective Judgment through Socioscsientific Issues. J. of Research in Science Teaching. 46: 74-101.