historiskt och kulturellt perspektiv på kunskap och sni
TRANSCRIPT
Gymnasieskolan
Kulturellt och historiskt perspektiv på kunskap och SNI Oktober 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 1 (14)
Modul: Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll Del 6: Kulturellt och historiskt perspektiv
Historiskt och kulturellt perspektiv på kunskap och SNI
Oleg Popov, Umeå universitet och Nina Christenson, Karlstads universitet
I den här artikeln ska vi diskutera kunskapens framväxt och hur kunskap har förändrat
människans levnadssätt, världsuppfattningar och värderingar. Vad som räknas som kunskap
och hur uppfattningen av denna förändras över tid är centralt för alla som sysslar med
kunskap, till exempel lärare. Trots detta påpekar Östling (2015) att en systematisk reflektion
över kunskapens plats i historien och de samhälleliga sammanhang som den ingått i, är ett
påfallande nytt fält inom vetenskapen.
Det finns några grundläggande antaganden som vi utgår ifrån. Först antar vi att kunskapens
fält är bredare än vetenskapens, och att vetenskap inkluderar naturvetenskap. Vi utgår också
från att studier av samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) vanligen
överskrider ämnesområdenas och institutionernas gränser. Vad som betraktas som aktuella
SNI förändras med tiden och deras betydelse påverkas av den kulturella kontexten. Vi tar
även fasta på Vygotskijs idé att om man vill förstå ett fenomen ska man ta reda på
fenomenets genesis, det vill säga hur fenomenet uppstått och utvecklats. I den här texten
positionerar vi vetenskap inom ett bredare kunskapsfält och försöker fånga dess genesis.
Den här texten diskuterar också historiska och kulturella aspekter av SNI. Vi använder på
flera platser i texten kärnenergifrågor som ett exempel på SNI för att illustrera framförda
argument.
Historisk inblick i vetenskapens tillkomst
Ibland är det lättare att greppa ett komplext fenomen om man har en definition av det. Det
finns dock en risk att för koncisa definitioner blir abstrakta, men de kan också ge
vägledande ledtrådar som hjälper till att se helheten. På liknande sätt brukar man få en
helhetsuppfattning om en vetenskaplig artikel när man läser dess sammanfattning (engelska
abstract). Definitioner sammanfattar, extraherar och abstraherar essensen av ett komplext
fenomen. Nedan ska vi introducera en definition av vetenskaplig kunskap som vi
återkommer till längre fram.
Vetenskapens definition
”Enlig en gängse föreställning betecknar vi den sfär vari människans andliga och kreativa
verksamhet utspelar sig med termen ’kultur’. Till kulturen räknas också vetenskapen, dess
bedrivande och organisation.” Så börjar Martin Heidegger sin filosofiska essä Vetenskap
och besinning (Heidegger, 1974, s. 59). Heidegger (1889-1976) räknas till en av de största
vetenskapsfilosoferna i modern tid. I den här texten ska vi använda några av hans idéer som
presenteras i den ovannämnda publikationen.
Gymnasieskolan
Kulturellt och historiskt perspektiv på kunskap och SNI Oktober 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 2 (14)
Heidegger föreslår en mycket koncis definition av vetenskap: ”Vetenskapen är en teori om
det verkliga”. Han förklarar att det verkliga eller verkligheten relateras till det som verkar.
Med detta verkande menas inte bara mänsklig verksamhet utan också naturens växande och
maktutveckling (som beskrivs av det grekiska ordet fysis). Anlag till verkan samt
verkningsförmåga beskrivs som energeia (energi). Ordet teori betyder på grekiska betraktande
och vetande. Teorin betraktar, bearbetar, förklarar och fastställer det verkliga i form av
teoretisk kunskap. I mera konkreta termer brukar en teori bestå av ”en grupp antaganden
eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om
dem” (Nationalencyklopedin).
Heidegger sammankopplar vetenskap med begreppen kultur, mänsklig verksamhet och
teoretisk kunskap. I vår analys av vetenskapens genesis blir de här begreppen centrala om vi
vill urskilja när under historiens gång som mänsklig kunskapande verksamhet blev till
vetenskap.
Olika former av kunskap
Det är ganska uppenbart att det finns olika typer av kunskap som vi kan klassificera på olika
sätt; till exempel praktisk, teoretisk, vardaglig, teknisk, vetenskaplig, estetisk, experimentell
och filosofisk kunskap. Om vi vill förstå vetenskapens genesis är det viktigt att hitta en
lämplig klassificering av människans kunskapande verksamhet i historisk utveckling.
Gordon Wells (1999) har föreslagit en beskrivning av den kunskaps-historiska evolutionen
som vi sammanfattar i tre faser. Tidsangivelserna är av förståeliga skäl approximativa
eftersom förändringarna inte sker över en natt.
Den första kunskapsfasen är instrumentell kunskap. Den påbörjades historiskt med
människoartens utveckling till homo sapiens för ett par hundra tusen år sedan. Kunskapen
att skapa och använda verktyg föddes i praktiska aktiviteter. De första redskapen användes
för att hugga och skära. Till skillnad från djuren började människan lämna materiella spår
efter sig av det hon skapat. Till den här fasen hör också procedurell kunskap om regler,
rutiner och tillvägagångsätt. Kunskapen är viktig för gruppöverlevnad. Ett exempel är att
framställa, behålla och använda eld. Kunskapen överfördes då genom direkt deltagande i
aktiviteterna och genom imitation.
Nästa fas representeras av vad Wells (1999) kallar för substantiv kunskap. Vi kan också
kalla det för symbolisk kunskap med referens till Liedman (2001). Den började formas
tillsammans med utvecklingen av språket, som användes för att överföra vetande inom
gruppen och mellan generationer på ett mera strukturerat sätt. Instruktioner kunde
överföras inte bara via direkt imitation i konkreta praktiker, utan också genom olika
uttrycksformer, inklusive estetiska. Generaliserad kunskap började formas med användning
av olika representationer för verktyg och praktiker. Dessa representationer i form av
målningar, dansrörelser och muntliga berättelser blev viktiga kulturella artefakter för att
bevara och överföra kunskap. Konst och kunskap blev då tätt sammankopplade. ”Genom
språket skapar människan ord som refererar till föremål och tillstånd vilka inte har något att
Gymnasieskolan
Kulturellt och historiskt perspektiv på kunskap och SNI Oktober 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 3 (14)
göra med orden som sådana” (Liedman, 2001, s 152). Vidare förklarar Liedman (2001) att
människan börjar utveckla en symbolisk kultur som innefattar ”riter och ceremonier, danser
och sånger, förbud och imperativ, gudar och onda andar, allt sammanfogat i ett allt rikare
nätverk som också präglar hennes bild av den värld som existerar oberoende av henne” (s.
152). Den här fasen påbörjades för cirka femtio tusen år sedan.
Den tredje fasen kännetecknades av tillkomsten av teoretisk kunskap som tillät utbyte av
idéer utan direkt sammankoppling med vardagliga praktiker. Dess utformning sammanfaller
tidsmässigt med utvecklingen av det skriftliga språket i olika delar av världen (Egypten,
Kina, Indien, Grekland) för bara några tusen år sedan. Då blev också formler, modeller och
teorier, speciellt utformade för att överföra abstrakt kunskap, brukliga. Vi känner till de
gamla grekernas ”teorier om det verkliga” som utvecklades för ca 2500 år sedan. Det är då
man kan säga att vetenskapen, som en speciell form av mänsklig verksamhet ägnad åt
kunskapsutveckling, började formas. Den klassiska beteckningen för vad vi idag kallar
vetenskap var filosofi. ”Filosofin, kärleken till visheten, betecknade i den grekiska antiken
normalt sett varje försök att rationellt förstå verkligheten” (Liedman, 1997, s 270).
Vetenskapsmän eller filosofer sysselsatte sig med verkligheten utan någon tydlig
specialisering. Konst, teknik och vetenskap var inte skilda åt på samma sätt som idag, och
så var fallet ända fram till renässansen.
På 1500-talet började vetenskapen specialiseras, bevaras och spridas på ett nytt sätt tack
vare boktryckarkonsten. Genom de tryckta böckerna kunde kunskap byggas upp på ett
mera systematiskt sätt och den blev därmed tillgänglig för en mycket bredare kritisk
granskning och reflektion (Säljö, 2013). Det är vid denna tid man brukar förlägga den
moderna naturvetenskapens födelse (Bronowski, 1982, Sundin, 1991). År 1543
publicerades, till exempel, tre vetenskapliga böcker som förändrade lärandet vid europeiska
universitet: Den återupptäckta Arkimedes lära om matematik och fysik, Vesalius
anatomiska teckningar och Copernicus bok angående himlakropparnas cirkelrörelser.
Tillsammans med Martin Luthers (1483-1546) reformationstexter påverkade de starkt det
europeiska vetenskapliga tänkandet och dess värdegrund (Bronowski, 1982). Kunskap från
och om upptäcktsexpeditionerna av Vasco da Gama (1460-1524), Christofer Columbus
(1451-1506) och Ferdinand Magellan (1480-1521) började spridas. Världsexpeditionerna
öppnade nya horisonter för världens betraktande och vidareutvecklade en metod för
vetenskaplig datainsamling. Men det var inte förrän på 1800-talet som begrepp som
forskning, experiment och naturvetenskap slog igenom på bred front och fick sin moderna
innebörd. I filmen ”SNI - igår, idag och imorgon” presenteras användning av historiska
expeditioner i naturvetenskaplig undervisning med utgångpunk i boken ”Expeditionen: min
kärlekshistoria” av Bea Uusma (2014).
Wells (1999) föreslår att kunskapsformerna, presenterade ovan i de tre historiska
kunskapsfaserna, inte ska betraktas som hierarkiska sett ur dagens perspektiv. Alla
kunskapsformerna finns idag samtidigt och uppfyller olika funktioner i samhället. Vi kan
förstå detta med hjälp av en analogi med vattnets tre faser: is, vätska och ånga. Ångan är
som teoretisk kunskap som alltid finns ovanför de två andra faserna, men det är inte
Gymnasieskolan
Kulturellt och historiskt perspektiv på kunskap och SNI Oktober 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 4 (14)
vattenånga som är viktigast i vårt liv. Alla kunskapsformer, med motsvarande
representationer och lärandesätt, spelar en viktig roll i det moderna samhället. För att
illustrera detta kan vi ta ett exempel om hur barn utvecklar ett miljömedvetet beteende.
Barn lär sig att de inte bör kasta skräp i sin omgivning och att de bör återvinna i ”vuxnas
spår” genom imitation av föräldrarnas beteende. Sedan lär de sig olika symboler för
sortering och så småningom kan de läsa skriftliga instruktioner. Teoretisk medvetenhet om
miljöproblematik och klimatförändringar kommer senare, men alla former av kunskap som
påverkar människans värderingar, verksamhet och dagliga beteende är viktiga i samhället.
Stark miljömedvetenhet är en del av svensk kultur idag.
För lärare är det en utmaning att identifiera sammanhang i vilka kunskapsformer kan
utvecklas på ett naturligt sätt. Sammanhang som kan forma elevers tänkande och främja
deras lärande. Arbete med SNI passar bra för detta ändamål.
Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i historisk
utveckling
Kunskap om vår historia är viktig för att kunna förstå vår nutid och reflektera över
framtiden. Historia lär oss exempelvis om vikten av verktyg som förändrar vårt beteende
och tänkande. Klockan som blev allmänt tillgänglig för hundra år sedan ändrade
människans beteendemönster och började styra människors liv. I dagens samhälle har
kanske smarta mobiltelefoner lika stor styrande verkan, särskilt på den unga generationen.
I en studie skulle ett antal representanter från en rad olika ämnesområden och intressen
(inkluderat lärare i de naturvetenskapliga ämnena) tillsammans enas om vad som är viktigast
i undervisning gällande naturvetenskapens kärna (kunskaper om naturvetenskap). Gruppen
enades om en lista på nio punkter varav en handlar om relevansen av att undervisa kring
historisk utveckling av naturvetenskaplig kunskap (Bartholomew, Osborne & Ratcliffe,
2004). Andra punkter var relaterade till utveckling av vetenskaplig kunskapssyn (se texten
”Förmåga att tänka kritiskt” i del 3). SNI är ett utmärkt redskap när det gäller att inkludera
ett historiskt perspektiv i undervisning på ett spännande sätt och det finns många olika sätt
att arbeta med det på.
För att skapa ett bra undervisningsfall behövs det ofta en bra historia att berätta. Historien
om kärnkraften och kärnvapnens utveckling är i allra högsta grad en aktuell SNI med en
lång och komplicerad historia. Den visar tydligt hur vetenskapliga upptäckter och politiska
prioriteringar tillsammans kan leda till en ibland oväntad utveckling. Att låta elever själva
undersöka historien bakom en SNI är spännande men det finns också mycket annat
material, till exempel filmer, som kan vara användbara. Den historiska dimensionen berikar
även elevernas argumentation om dagens SNI. Kunskap om historien gör det möjligt att
bättre förstå samtiden och kunna diskutera trender och förändringar som leder in i
framtiden.
Gymnasieskolan
Kulturellt och historiskt perspektiv på kunskap och SNI Oktober 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 5 (14)
Kärnenergi – en ständigt aktuell SNI
Det finns få samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll som under så lång tid (mer än
åttio år, d.v.s. tre generationer) kunnat fånga samhällsdebatten och medias uppmärksamhet
och kunnat beröra, på ett mycket personligt och emotionellt plan, så många människor i
Sverige, som kärnenergifrågan. Allt började på 1930-talet. Fysikerna gjorde stora framsteg i
sin förståelse av atomer. De visade på möjligheten att “transmutera” element – att genom
kärnreaktioner omvandla ett grundämne till ett annat – och i media kallades de därför för
moderna alkemister. Man kom på att det finns stora mängder energi lagrad i atomer och att
denna energi eventuellt kan utvinnas. Det svenska samhället hade då ett stort, och ökande,
energibehov. Även hushåll på landsbygden blev anslutna till ett elektricitetsnät och många
nya apparater som krävde tillförsel av energi blev var mans egendom i de svenska hemmen.
Man kom in i en upplyst tidsålder, i dubbel bemärkelse (Silverbark, 1999). Den klassiska
världsbilden gick mot sin undergång och den nya naturvetenskapliga världsbilden, som
representerades av kvantmekaniken med Heisenbergs osäkerhetsprincip i spetsen, tog sin
början. Principen handlar om att i mikrovärlden går det inte att exakt förutsäga
händelsernas förlopp. Man kan bara göra förutsägelser om sannolikheten av vad som
kommer att hända i något enskilt fall. Även Einstein hade svårt att acceptera
kvantmekanikens världsbeskrivning som avspeglades i hans berömde uttryck ”Gud spelar
inte tärning”. Men det hör till naturvetenskapens karaktär att forskare kan ha olika
uppfattningar men böjer sig inför experimentella bevis.
Urankärnklyvning (fission) upptäcktes 1938 i experiment utvecklade av Lise Meitner, Otto
Hahn och Fritz Strassmann och fenomenet förklarades av Lise Meitner och Otto Frisch i
en artikel publicerad i tidskriften Nature i februari 1939. Omedelbart började möjligheter
för en kedjekärnreaktion att utforskas. Kedjereaktion är en serie av klyvningar av tunga
atomkärnor, exempelvis uran 235U, i ungefär lika stora delar, varvid energi frigörs och nya
neutroner utsänds. Dessa neutroner kan i sin tur förorsaka fission av ytterligare urankärnor,
varvid nya neutroner frigörs, och så vidare. I kärnreaktorer sker detta på ett kontrollerat
sätt. Om kedjereaktionen inte kontrolleras exploderar det. Det behövs cirka 15 kg uran eller
5 kg plutonium för en explosion. Klyvning av drygt 50 gram klyvbart material motsvarar
energin i 1 kiloton av trotyl (kt). Detta är fakta, men för oss är det mer intressant att se hur
denna naturvetenskapliga upptäckt blev ett omdebatterat exempel om forskarnas
samhällsansvar samt en dramatisk samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll.
Arbetet med att framställa en atombomb motiverades av fruktan för att det nazistiska
Tyskland skulle utveckla ett sådant vapen och dominera världen. Einstein skrev under ett
brev, tillsammans med flera andra fysiker, adresserat till den amerikanska presidenten
Roosevelt, med uppmuntran om att USA bör skapa en egen atombomb. Det dröjde till
1942 innan Manhattanprojektet, som kostade runt två miljarder dollar och hade mer än ett
hundra tusen anställda, startades under ledningen av Robert Oppenheimer. Bomben kunde
till sist tillverkas efter att Tyskland redan var besegrat. Även Japan var helt i ruiner efter ett
års långa intensiva bombningar, inklusive napalmbombningar, och var på gränsen till
kapitulation. Då kom frågan vad man skulle göra med de enorma investeringarna som
Gymnasieskolan
Kulturellt och historiskt perspektiv på kunskap och SNI Oktober 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 6 (14)
materialiserats i form av två färdiga artefakter. Beslutet blev ödesdigert. Vi skulle antagligen
leva i en annan värld idag om Amerika istället valt att inte använda atombomberna. Den
första atombomben fälldes över Hiroshima 6 augusti 1945. Bomben var en uranladdning på
13kt. Bomben över Nagasaki, som fälldes 9 augusti 1945, var en plutoniumladdning på
22kt. Bombningarna ledde till att cirka 200 000 personer, de flesta civila, dog direkt. Det är
svårt att uppskatta vilka enorma resurser som sedan dess spenderats på
kärnvapenkapprustning. Det råder inget tvivel om att Bomben tydligt visade på
vetenskapliga teoriers relevans för samhällsutveckling och höjde naturvetenskapens status
till en viktig statlig angelägenhet.
Det svenska atomprojektet började under hösten 1945 när statsminister Tage Erlander
tillsatte en utredning, den så kallade atomkommittén. Detta ledde så småningom till
bildandet av det halvstatliga AB Atomenergi i maj 1947, med avsikten att utveckla och
introducera kärnkraft i Sverige. Samtidigt med utvecklingen av kärnkraft pågick ett tätt
samarbete med kärnvapenprogrammet som bedrevs i Sverige fram till 1972 och kostade
över tio miljarder kronor i dåtidens pengarvärde (Wellerius, 2011).
Under slutet av 1970-talet startades flera proteströrelser mot kärnkraft i Sverige. Störst
genomslag hade ”Folkkampanjen Nej till kärnkraft”, en politiskt obunden förening. Syftet
med proteströrelserna var att organisera motståndet mot kärnkraft inför folkomröstningen
om kärnkraftens framtid i Sverige 1980. Motståndet grundades både på olycksriskerna,
risken för spridning av kärnvapen samt problematiken kring slutförvar av det radioaktiva
avfallet. Rädslan för olyckor och debatten om kärnkraft förstärktes av flera allvarliga
olyckor, som Harrisburgolyckan vid kärnkraftverket Three Mile Island i USA 1979. Senare
har även katastrofen i Tjernobyl i Ukraina 1986 spelat samma roll för den svenska politiska
debatten. Vid folkomröstningen 1980 vann den så kallade ”Linje 2” vilket innebar en
succesiv avveckling med hänsyn till behovet av el, offentligt ägande av all kärnkraft, ingen
ytterligare utbyggnad (utöver den som redan var planerad) samt att det skulle hushållas med
energiresurserna. Enlig det beslut som togs skulle all kärnkraft vara avvecklad till år 2010
och Sverige skulle arbeta aktivt mot kärnvapenspridning och atomvapen.
År 2010 har passerat med råge, men någon avveckling av den svenska kärnkraften är inte
längre aktuell. Den 17 juni 2010 röstade istället riksdagen ja till att tillåta att befintliga
reaktorer ersätts. Dessutom kan tilläggas att kärnkraften aldrig helt ägts av staten i Sverige.
I och med ökad oro inför växthuseffekten och dess följder har intresset för kärnkraft ökat
på många håll i världen. Det finns dock även exempel på det motsatta, exempelvis har
Tyskland tagit ett beslut om att stänga all kärnkraft senast 2022, detta som en direkt följd av
kärnkraftskatastrofen i japanska Fukushima 2011. Idag är det främst i Asien som intresset
för kärnkraft är stort och i Europa är det Östeuropa samt Finland och Storbritannien som
fortsätter utveckla och satsa på kärnkraft. När det gäller den militära delen är det åtta stater
som förklarat sig inneha kärnvapen (USA, Frankrike, Storbritannien, Nordkorea, Ryssland,
Kina, Indien och Pakistan). Det finns dock misstankar om att även Iran och Israel innehar,
eller utvecklar, kärnvapen. Enligt ett internationellt icke-spridningsavtal finns en
Gymnasieskolan
Kulturellt och historiskt perspektiv på kunskap och SNI Oktober 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 7 (14)
överenskommelse om att inte sprida kärnvapen till andra länder och att icke-
kärnvapenmakter ska avstå från att skaffa dem.
Vi lär från historien att vetenskapens framsteg avgörs av nya instrument som främjar
upptäckter. Sveriges nyaste kärnreaktor kommer att bli European Spallation Source (ESS) i
Lund. Den blir världens främsta och mest avancerade neutronforskningsanläggning och ska
tas i drift under 2019. ESS, som använder neutroner, och redan invigt MAX IV-
laboratoriet, som använder synkrontronljus, kommer tillsammans med all övrig
forskningsinfrastruktur i Lund att ge Europa ett världsledande centrum för material- och
livsvetenskaper. Det är intressant att reflektera över hur man i anläggningen sammanför en
avancerad symbios av tekniska, vetenskapliga och samhälleliga lösningar som kommer att
påverka vår framtid. Men det är inte mindre intressant att analysera den komplexa rollen
som teoretiska och tekniska redskap spelar i en historisk utveckling av vårt samhälle.
Vetenskap och konst
Naturvetenskapens historiska utveckling var tätt sammankopplad med konstens utveckling.
De var två fält där kreativiteten och individuella talanger kunde blomstra. I alla epoker har
det funnits nyfikna och kreativa människor som har lite av en särställning i samhället.
Shamanerna hos tidiga hominider (grottmänniskor), som iakttog naturen och ritade
teckningar av djur, var de första naturvetarna som dokumenterade sina observationer. Att
kunna göra målningar eller gravyrer då var lika viktigt för att förmedla budskap till sina
medmänniskor som det är att skriva vetenskapliga artiklar idag. Bilderna hade
begreppsvärde. De markerade en ny epok i människans utvecklig som tänkande biologisk
art.
Som nämnts tidigare brukar födelsen av modern naturvetenskap dateras till 1500-talet.
Namn som Galileo Galilei och Leonardo da Vinci förknippas med renässansepoken som
spred en våg av kreativitet över världen. Koeningsberger och Mosse (1971) påstår att det
var renässansens konstnärer som utvecklade traditionen av ingående och noggranna studier
av naturen. Da Vincis målningar återger detaljer av växter och stenformationer så detaljrikt,
att dagens naturvetare kan studera egenskaper i dåtidens landskap. Likaså var hans
anatomiska målningar av högsta kvalité. Även Galilei övervägde att studera konst när han
var ung. I Manhattanprojektet, som nämnts tidigare, arbetade många briljanta fysiker med
starka konstnärliga intressen. Oppenheimer själv var en mycket bildad person inom både
litteratur, konst och filosofi.
Jacob Bronowski identifierar gemensamma idérötter i modern fysik och modern konst som
uppstått samtidigt (från 1900 och framåt). Det intellektuella genombrottet som
underbyggde båda var ”upptäckten av en värld inuti atomernas värld.” Han kallar den
moderna fysiken som utvecklades under nittonhundratalet för ”det stora kollektiva
konstverket” (Bronowski, 1982, s 350). Förståelse av de djupaste strukturerna i mikrovälden
leder till nya material (till exempel grafen), nanotekniker och gentekniker som fortsätter
förändra vår värld och vår världsbild.
Gymnasieskolan
Kulturellt och historiskt perspektiv på kunskap och SNI Oktober 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 8 (14)
Konstnärer och vetenskapsmän utvidgar gränser för vårt tänkande. Vi kan illustrera det
med ett citat från utställningskatalogen Perpetual Uncertainy från bildmuseet i Umeå.
Utställningen handlar om konstnärlig reflektion över kärnenergifrågor.
”Under atomkraftens tidsålder har människan kontaminerat jorden med radioaktiv
strålning och gjort avtryck som kommer att bestå under mycket lång tid. I utställningen
Perpetual Uncertainy blickar samtida konstnärer bortom modernismens utopiska visioner
om atomåldern och låter föremål, byggnader och landskap gestalta berättelser om
strålning. Konstnärerna undersöker olika sätt att tala om kärnkraft och försöker hitta
nya sätt att tänka kring markörer och arkiv.”
I utställningen tolkar konstnärer, ofta i samarbete med forskare från olika fält, långsiktiga
konsekvenser av kärnvapensprängningar, kärnkraftshaverier och förvaringsaspekter av
radioaktivt avfall. De försöker väcka våra tankar och vår medvetenhet om ett fysikaliskt
fenomen, radioaktivitet, som är ständigt närvarande runt omkring oss, men kan leda till
förödande konsekvenser när människan inte kan kontrollera det, eller använder det på fel
sätt.
Historiskt var det bara förmögna män (eller män med förmögna sponsorer) som kunde
ägna sig åt konst och vetenskap. Man behövde tid och resurser för att skapa konst och
kunskapa. Nu har maskiner och robotar tagit över mycket av rutinarbetet och generellt
disponerar människor i vårt moderna samhälle över mycket mera fritid. Därför blomstrar
även kreativa sysselsättningar.
Nuförtiden blir gränserna mellan vetenskap och konst, humaniora och naturvetenskap mer
genomskinliga och samarbete över disciplingränserna utvecklas. Debatten om ”de två
kulturerna” som introducerades av Charles Percy Snow för drygt femtio år sedan är mindre
aktuell idag. Snow (1961) ställde naturvetenskaplig och humanistisk kultur mot varandra
med utgångspunkt i den brittiska kontexten och hävdade behovet av förbättrad
naturvetenskaplig bildning i samhället. SNI är bara ett exempel på hur de två kulturerna
smälter samman i dagens skola. Ämnes integration och utbyte av idéer mellan disciplinära
fält blir allt vanligare. Forskare som studerar miljöproblem och klimatförändringar använder
både naturvetenskapliga och samhälsvetenskapliga arbetsmetoder. På Google anställs
konstnärer, humanister och naturvetare. IKT-branschen skapar inte bara tekniska
innovationer, utan utvecklar också nya kulturer i dagens postindustriella informations- och
nätverkssamhälle.
Individens kultur och historia
Inom naturvetenskapen glöms ofta människan som står bakom kunskaperna bort. I vilka
kulturella miljöer levde vetenskapsmännen (eller kvinnorna) som gjorde banbrytande
upptäckter? Hur påverkades de av den tidens samhälle? Vad hade de för familjebakgrund?
Vilka personer påverkade deras vetenskapliga tänkande och personlighetsdrag?
Inom alla vetenskapliga grenar finns det många upplysande historier om hur vägen till
upptäckterna påverkades av individens kulturella bakgrund och samtidens historia. Låt oss
Gymnasieskolan
Kulturellt och historiskt perspektiv på kunskap och SNI Oktober 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 9 (14)
illustrera detta med ett exempel av en välkänd gestalt inom psykologi som levde i början av
förra seklet, Lev Vygotskij (1896-1934). Han tillhörde den första gruppen av unga judiska
män som fick möjlighet att studera vid de stora ryska universiteten efter att restriktionerna
mot detta togs bort 1912. En väg som fanns att gå från underprivilegierad samhällsställning
till en respekterad social position var hårt intellektuellt arbete. Vygotskij var intellektuellt
och politiskt starkt influerad av Lev Trotskij och tillhörde en krets av intellektuella judiska
män som lämnade tydliga spår i rysk kultur. Hans egen livshistoria ledde till idéer inom
psykologin om överkompensation av defekt, när man går från underläge till överprestation
under gynnsamma omständigheter. När man hade begränsad tillgång till den akademiska
kulturen i sina hemtrakter ville man ta till sig den nya kulturen i huvudstaden och även
aktivt driva dess utveckling. Detta var fallet med Vygotskij och många av hans fränder.
Vygotskij strävade först efter att bli litteraturkritiker, men disputerade sedan med en
avhandling om konstens psykologi 1925. För att förstå Vygotskijs skrifter är det viktigt att
ha insikt i hur, och under vilka omständigheter, de framställdes. Samma sak gäller
kunskaper om den historiska kontexten för förståelse av vad som motiverade
vetenskapsmännen, hur arbetet bedrevs och vad vetenskapsmän åstadkom inom olika
vetenskapsgrenar. Till exempel kan undervisning om kärnenergi, kryddad med historier av
olika personer och inramad som SNI, öppna nya möjligheter för utveckling av elevernas
världsuppfattning.
Vi alla växer upp i vår egen familjs kulturella och historiska miljö. Familjens historia kan
tydlig relateras till olika SNI som var aktuella för olika generationer i familjen. Nedan
presenteras en övning som med hjälp av SNI kan hjälpa elever att knyta ihop den lilla
individens- och familjehistorien med den större samhällshistorien.
Undervisningsexempel ”fyra generationer”
Att vara medveten om sin historia kan ge en ökad förståelse till varför vi tar de beslut vi gör
i dag. Denna övning är utformad som ett uppdrag till eleverna att ”upptäcka” hur livsstil,
levnadsvillkor, resursförbrukning och tänkande kring hållbar utveckling förändrats under
tre generationer. Eleverna får också möjlighet att se framåt, diskutera och reflektera över
vilken framtid de önskar sig och sina barn (den fjärde generationen). Uppdraget ska
genomföras främst genom intervjustudier. Eleverna ska utforma och ställa frågor,
presentera handlingsalternativ samt planera och utföra undersökningar kring livsstil och
samhälle. De ska dessutom reflektera över förhållandet mellan vetenskap och samhälle. De
ska också presentera vad de kommit fram till och kritiskt granska både sitt eget och andras
resultat.
En bra introduktion till detta område är att man som lärare kan beskriva hur det såg ut när
man själv växte upp, hur mormor och morfar hade det och vilken vision man kanske hade
om framtiden när man gick i gymnasiet. En sådan personlig berättelse är bra när den ligger
på en lagom detaljerad nivå för att sätta igång elevernas tankar. Man kan även låta eleverna
själva ställa frågor om vad de anser vara intressant och viktigt att få kunskaper om. Vilka
frågor är generella oavsett generation (arbete, utbildning, boende, kommunikationer,
konsumtion)? Dela ut post-it lappar där eleverna skriver olika frågor, alternativt områden.
Gymnasieskolan
Kulturellt och historiskt perspektiv på kunskap och SNI Oktober 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 10 (14)
Samla sedan in lapparna och sätt upp på tavlan. Går lapparna att sortera? Identifiera olika
områden. Du kan också som lärare använda dig av de förslag som finns i texten nedan.
Vidare kan man ge eleverna i uppdrag att kartlägga vissa områden som ni tillsammans valt
ut. I uppdraget kan det till exempel ingå att ta reda på hur villkoren för välfärd har
förändrats i Sverige under de senaste 50 åren. Vilka skillnader finns mellan olika
generationers livsvillkor? Eleverna kan arbeta antingen enskilt eller i mindre grupper.
Läraren kan hjälpa eleverna att planera en intervjustudie över tre generationer, det vill säga
en intervju med en far- eller morförälder, en intervju med en förälder och en intervju med
en kompis. Det går naturligtvis lika bra intervjua en granne eller någon annan som man
känner. Som förberedelse kan man läsa tidningar eller tidskrifter från förr i tiden på
biblioteket om möjligheten finns.
Här följer förslag på olika områden som eleverna kan fördjupa sig i:
Transporter och resor: Hur rörde man sig geografiskt då, nu och i framtiden och vilka
transportmedel användes? När kom bilen till ”familjen”? Antal transportfordon i ens
närhet? Vilka fordon? Behov av att transportera sig? När använder man fordon för att
transportera sig? Hur såg vägar och annan infrastruktur ut?
Konsumtion: Hur har konsumtionsmönstren förändrats? Hur många leksaker hade barn
förr jämfört med idag? Hur såg tonåringens garderob ut förr, idag och vad tror man om
framtidens? Vad har vi för tekniska apparater i hushållen, hur såg det ut förr. När fick era
far- och morföräldrar och föräldrar en radio/ tv apparat i hemmet? Hushållsmaskiner;
diskmaskiner, tvättmaskin, mixerstav… Mat? Åt vi annorlunda förr? Apelsiner och tomater,
kött och kålrötter.
Arbetsförhållanden: Hur ser sysselsättningen ut? Vilka typer av arbeten hade man förr, hur
ser det ut idag och vilka yrken tror man att man kommer att ha i framtiden? Har olika
arbetens/yrkens värde och status förändrats genom åren (exempelvis läraryrket)? Vilka
skillnader finns och fanns mellan män och kvinnor? Mellan andra grupper i samhället? Vid
vilken ålder träder man in på arbetsmarknaden? Vid vilken ålder går man i pension; när
planerar man att gå i pension? Vilken utbildningsnivå krävs för att man ska få tillträde till
arbetsmarknaden och hur såg det ut förr? Inom vilka områden fanns, finns och kommer
det att finnas arbeten?
Fritid: Hur mycket fritid har man, hur såg det ut förr? Vad gör man på sin fritid, vad gjorde
tidigare generationer? Har olika fritidssysselsättningar olika status i samhället och har detta
förändrats över tid? Vad är det man helst vill? Hur ser gränserna mellan fritid och arbete ut?
Sommarvilla vid havet/fjällen kontra sommarstuga på gården? ”Nyttig” – ”onyttig fritid”?
Vila – fysisk aktivitet?
Boende: Hur ser boendet ut? Hur stort bor man i förhållande till antal i hushållet? Har
barnen egna rum? Vilken upplåtelseform har boendet? Hur stor andel av hushållens
Gymnasieskolan
Kulturellt och historiskt perspektiv på kunskap och SNI Oktober 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 11 (14)
disponibla inkomst använder man till boende? Hur vill man bo? Med vem vill man bo? Med
vem har man bott? Var bor man? Hur såg uppvärmningen ut?
Familjen: Hur ser familjen ut? Vilka ingår i familjen? Hur många barn har man? Vem tar
hand om barnen när de är små? Vilka är orsakerna till stora barnkullar (preventivmedel,
barnadödlighet, förlossningsproblem, etc.)? Vilka barnsjukdomar kunde barnen drabbas av
som små? Hur såg vaccinationsprogrammen ut längre tillbaka i tiden?
Sophantering, utsläpp och gifter: Hur hanterade man sina sopor? Hur såg man på
kemikalier och utsläpp? Vad är skillnad på sopor och ”slask”? Hur såg det ut ”under
diskbänken” förr? Hur hanterade man giftiga ämnen? Hur renade man utsläpp?
När eleverna sammanställer och presenterar resultat ska de reflektera över förhållandet
mellan vetenskap, teknik och samhälle. Att knyta SNI till elevernas egen familjs historia kan
skapa förutsättningar för ett ökat personligt engagemang. Om eleverna intervjuar personer
med olika kulturella bakgrunder kan det dessutom finnas möjligheter att reflektera över och
jämföra hur kulturella referensramar påverkar människans agerande, prioriteringar och
visioner.
Kulturella och historiska referensramar
Var befinner sig mittpunkten (origo) i vårt kulturella referenssystem? Är den i rörelse mot
framtiden eller sitter den fast i vårt förflutna? Kan vi knyta vår origo till nya kulturella
sammanhang för att byta perspektiv? Det är viktigt att lära sig att använda olika kulturella
referensramar och historiska koordinatsystem för att hantera SNI på ett mångfacetterat sätt.
Det kan därför vara intressant för elever att veta hur stora vetenskapsmän kunde ändra
ställningstagande gällande egna upptäckter. Vi kan ta historien om kärnenergi, som
presenterats tidigare, som exempel. Robert Oppenheimer ”atombombens fader” blev stark
kärnvapenmotståndare efter att den första bomben släppts över Hiroshima och började
uttala sig kraftfullt för att stoppa utvecklingen av nya kärnvapen. Han blev anklagad och
stämplad av de amerikanska myndigheterna som kommunist. Andrey Saharov ”vätbombens
fader”, genomgick liknande åsiktsbyte och blev anklagad och stämplad av de sovjetiska
myndigheterna som dissident. Historien visar att myndigheterna hade svårt att acceptera
forskarnas ställningstaganden i frågor om hur kärnenergi bör användas. Man kan fundera på
om det finns liknande synsätt kvar än idag?
Ett illustrativt exempel på hur kulturella och historiska referensramar påverkar SNI kan
vara internationella dispyter om tekniska uppfinningar, till exempel radio. I Sverige är det
känt att den första radioapparaten skapades av italienaren Guglielmo Marconi. I ryska
skolböcker presenteras däremot en militär ingenjör Alexandr Popov som radios uppfinnare.
Dessutom har en amerikansk tingsrätt fastställd att det är deras medborgare Nikola Tesla
som var först. Tvisten avspeglar också en annan problematik i vetenskapens utveckling,
nämligen att många upptäckter blir hemligstämplade av militära eller kommersiella
organisationer som hindrar fri spridning av kunskap.
Gymnasieskolan
Kulturellt och historiskt perspektiv på kunskap och SNI Oktober 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 12 (14)
Kulturella referenssystem byggs upp av begrepp och värderingar. Tillgång till terminologi,
metaforer och analogier, till exempel om olika kulturella perspektiv i undervisningen, kan
bidra till reflektion och medvetenhet om hur man kan förstå och hantera kulturella och
historiska frågor. Begreppet multikulturalism kan till exempel få en stark politisk betoning
och väcka kontroverser i länder som bygger upp sin nationella identitet medan i andra
kontexter uppfattas multikulturalismen som ett användbart didaktisk redskap.
Begreppens betydelse kan ändras när de används i olika kontexter. Ord kan betyda olika
saker i olika sammanhang. I det vardagliga livet är det lätt för människor att acceptera att
samma ord har olika betydelser, att man ofta behöver förklara vad man menar. När det
däremot gäller undervisning i naturvetenskap förväntar man sig att finna universella och
entydiga begrepp vilket tyvärr inte alltid är fallet. Skolans undervisning ska baseras på
vetenskaplig grund men man ska vara medveten om entydiga definitioners komplexitet, och
att i olika epoker och kulturer kan vedertagna vetenskapliga beskrivningar variera. SNI
ställer lärare inför utmaningar och öppnar nya möjligheter att använda och förankra
begrepp i olika sammanhang. Historiska perspektiv på begreppens utveckling kan vara
behjälpliga i det arbete.
Begreppet SNI är ett ungt begrepp men naturligtvis har själva fenomenet SNI funnits i
hundratals år. Det går att hitta samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll långt tillbaka
i historien och många lärare har även tidigare använt denna typ av frågeställningar i sin
undervisning. Att det idag finns en terminologi kring SNI och att det är ett starkt växande
forskningsfält inom naturvetenskapens ämnesdidaktik bidrar till att det finns fler verktyg
tillgängliga för att kommunicera kring, och arbeta med, SNI. Denna utveckling går även att
spåra i de svenska kursplanerna, det har aldrig funnits så stort fokus på SNI i de
naturvetenskapliga ämnena som nu.
De flesta idéer och tankar har redan kläckts, presenterats och publicerats någonstans i
världen. Det viktigaste för oss som lärare är att hitta lämpliga tillfällen då vi kan presentera
idéer för elever, tillfällen när idéerna kan stimulera eleverna till lärande och
personutveckling. Idéer som kan väcka personlig medvetenhet om svåra samhällsfrågor
som man kan engagera sig i. Vad väljer man som kunskap värd att förmedla? I vilken
ordning ska den presenteras? Vad tappar man när kontinuiteten bryts och vetenskapens
historia presenteras på ett efterkonstruerat sätt? Vad vinner man när missuppfattningar och
misslyckande i vetenskapens utveckling presenteras för elever? Detta är några av de frågor
som kan vara relevanta för en didaktisk reflektion.
Avslutande diskussion
Det övergripande syftet med denna artikel har varit att diskutera kunskapens historiska
framväxt och hur detta kan användas i lärares arbete. Aktivt systematiskt betraktande av
omvärlden och ackumulerat vetande kännetecknar människans liv sedan urminnes tider.
Mycket kunskap har förlorats i krig mellan grannar, naturkatastrofer och epidemier. Sedan
återupptäcktes det förlorade vetandet och fördes vidare till nya generationer i form av
berättelser, riter, traditioner, tekniker och artefakter. Det är bara genom arkeologiska fynd
Gymnasieskolan
Kulturellt och historiskt perspektiv på kunskap och SNI Oktober 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 13 (14)
som vi kan ana hur evolutionen av mänskligt vetande och kunnande har utvecklats under
historiens gång i olika delar av världen. Instrumentell, symbolisk och teoretisk kunskap
avspeglar växande abstraktionsnivå på mänskligt vetande.
Modern vetenskap grundas i systematiska observationer, experiment och slutledning.
Vetenskaplig kunskap är delvis subjektiv eftersom många bakgrundsfaktorer påverkar vad
och hur forskare undersöker samt vilka slutsatser som dras. Kunskap måste förstås utifrån
det sammanhang och de kunskapande praktiker som den utvecklats i. Det är viktigt att
eleverna behärskar olika undersökningstekniker men också utvecklar förståelse för vad det
innebär att arbeta vetenskapligt (här kan det göras en återblick till diskussionen om den
vetenskapliga metoden i del 3). Naturvetenskaplig undervisning ska främja elevernas
kunskapande förmåga. Det betyder att de å ena sidan ska få praktiska erfarenheter av
kunskapande arbete, och, å andra sidan, ska de teoretiskt reflektera över sina praktiska
erfarenheter. Hur läraren tolkar kunskapshistoria och själv besvarar frågor om vilken
kunskap som är giltig kan leda till stora implikationer för undervisningen (Bartholomew,
Osborne & Ratcliffe, 2004; Hughes, 2000).
Vi har tidigare i den här texten beskrivit att fysikaliska teorier gjorde det möjligt att utvinna
kärnenergi, men också att det har funnits ett stort dilemma inbyggt i kärnenergins historiska
utveckling och användning. Olika typer av dilemman kan relateras till de flesta upptäckterna
i modern vetenskap och till nya tekniker. Historiska perspektiv i betraktande av sådana
dilemman kan hjälpa elever i ställningstagande gällande aktuella SNI och generellt i val av
sätt att leva och konsumera.
Referenser
Bartholomew, H., Osborne, J., & Ratcliffe, M. (2004). Teaching students ‘ideas about
science’: Five dimensions of effective practice. Science Education, 88, 655–682.
Bronowski, J. (1982). Människans framsteg. Jönköping: Kindberg
Heidegger, M. (1974). Vetenskap och besinning. I Teknikens väsen och andra uppsatser. Rabén
& Sjögren.
Hughes, G. (2000). Marginalization of Socioscientific Material in Science–Technology–
Society Science Curricula: Some Implications for Gender Inclusivity and Curriculum
Reform. Journal of research in science teaching. vol. 37, no. 5, pp. 426–440.
Koenigsberger, H.G. & Mosse, G.L. (1971). A general history of Europe. Europé in the sixteenth
century. Longman. London.
Liedman, S. (1997). I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria. Stockholm: Bonnier Alba.
Liedman, S. (2001). Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper. Stockholm: Bonnier.
NE.se [Elektronisk resurs]. (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin.
Gymnasieskolan
Kulturellt och historiskt perspektiv på kunskap och SNI Oktober 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 14 (14)
Silverbark, T. (1999). Fysikens filosofi: diskussioner om Einstein, relativitetsteorin och kvantfysiken i
Sverige 1910-1970. Stockholm/Stehag: Symposion
Snow, C.P. (1961). De två kulturerna. Uppsala: Studentfören. Verdandi
Sundin, B. (1991). Den kupade handen: historien om människan och tekniken. Stockholm:
Carlsson.
Säljö, R. (2013). Literacy och lärande: inskriptioner och kunskapsutveckling. I Lundqvist,
E., Säljö, R. & Östman, L. (red.) Scientific literacy: teori och praktik. Malmö: Gleerups
Uusma, B. (2014). Expeditionen: min kärlekshistoria. ([Ny utg.]). Stockholm: Norstedt.
Wellerius, A. (2011). Den svenska atombomben. Ny Teknik. 2011-07-19
Wells, C.G. (1999). Dialogic inquiry: towards a sociocultural practice and theory of education.
Cambridge: Cambridge University Press.
Östling, J. (2015) Vad är kunskapshistoria? Historisk tidskrift. 135:1, 109-119.