hÅllbarhetens bra bostÄder en byggherre ......på kammaren” i stadsbyggnad nr 1 2011. artikeln i...

1
EN BYGGHERRE SÖKER TRÄ- ARKITEKTUR INLEDARE: Dag Johansson, stadsarkitekt i Norrköping, SSF ordförande Cecilia Hansson översiktsplanechef i Lund Rune Elofsson, arkitekt vid Göteborgs Stadsbyggnadskontor MODERATOR: DATUM: Måndagen den 24 oktober TID: kl 13.00 – 13.50 PLATS: K2 INLEDARE: Erland Ullstad, fd stadsarkitekt/ professor DELTAGARE: Danielle Zachrisson verksamhetschef, jagvillhabostad.nu Ylva Westander utredare, Hyresgästföreningen MODERATOR: DATUM: Måndagen den 24 oktober TID: kl 14.00 – 14.50 PLATS: K2 INLEDARE: Eva Haraldsson arkitekt, Arkitektbolaget Ola Malm arkitekt, Arkitektbolaget DELTAGARE: Joachim Widerstedt ägare, husQben Bo Derke, mentor MODERATOR: DATUM: Måndagen den 24 oktober TID: kl 16.00 – 16.50 PLATS: K3 BRA BOSTÄDER FÖR SMÅHUSHÅLL TILL RIMLIGT PRIS INBJUDAN: VäxjöSamtalet har under sju år i följd arrangerat samtal kring aktuella samhällsbyggarfrågor. I år flyttar VäxjöSamtalet till Göteborg. Vi löser upp geografin och deltar aktivt i Arkitekturmässan 24–25 oktober på Svenska mässan. VäxjöSamtalet genomför tre seminarium. HÅLLBARHETENS DILEMMA Sveriges Stadsarkitektförening har publice- rat en debattartikel ”Hållbarhet uppnås inte på kammaren” i Stadsbyggnad nr 1 2011. Artikeln i sin helhet återfinns på www.vaxjo- samtalet.se och sammanfattas i nedanstående punkter och figur. Påståenden om hållbart stadsbyggande: 1. Användningen av stadens fysiska struktur avgör hur hållbar staden är. 2. En hållbar stad kan inte enbart planeras fram, hållbarheten måste växa fram suc- cessivt. 3. Hållbarhet är inget fast tillstånd, utan krä- ver ständig kommunikation och tillsam- mansarbete. 4. Fragmentering, suboptimering och säker- ställande är hållbarhetens fiender. 5. Myndigheter som deltar i planeringspro- cessen måste få ett tydligt uppdrag om helhetstänkande. 6. Staden, kommunen måste äga helhetsan- svaret för hållbarheten på lokal nivå med prioritet före den statliga nivån. 7. Nuvarande planeringssystem är inte trovärdigt som hållbarhetsinstrument. För att ett samhälle ska vara hållbart måste dialogen i samhället vara levande. Efter korta inledningar vill vi föra ett samtal kring hållbart stadsbyggande. En fråga är om certifiering är en lösning eller bara ännu en återvändsgränd? Det byggs för lite och för dyrt i Sverige. Byggkostnaderna löper efter de uppskruvade priserna på bostadsrätter och villor. Produkti- vitetsutvecklingen är nära noll. Detta drabbar framför allt ungdomar och pensionärer. Vad är det som IKEA och H&M vet som inte byggsektorn förstått? Jo de ser det breda kundperspektivet: det finns stora behov, det finns betalningsförmåga, det finns en marknad förutsatt att kvalitén utvecklas och produk- tionskostnaden pressas ner till den nivå som marknaden accepterar. Byggsektorn nöjer sig med halva marknaden och vänder de mindre betalningsstarka småhushållen ryggen. Med ökad konkurrens, fler lokala aktörer, ett industriellt träbyggande samt en långsiktig- het i beställarledet ser vi möjligheter att skapa den marknad som vi idag saknar för bra bostä- der till småhushåll. Hur ser den moderna trästaden ut? Betongen har fått representera det moderna och stenen den täta staden, ”stenstaden”. Trät har efter 120 års förbud i högre bebyggelse förvisats till lantlig nostalgi i förorternas villamattor. Den byggherre som vill pröva träts möjlighe- ter i stenstaden, i det höga huset måste bryta praxis och etablerade föreställningar. Att byg- ga ett trähus ger utmaningar och möjligheter för arkitektur, konstruktion och ekonomi. Men det kräver ett tidigt och nära samarbete mellan byggherren och arkitekten. Växjö har en numera en ganska lång och bred erfarenhet av modernt träbyggande. Med det som bakgrund låter vi några byggherrar och arkitekter inleda ett samtal om sina erfarenhe- ter av vägen från idé till färdigt trähus. VÄXJÖ KOMMUN LINNÉUNIVERSITETET TRÄSTAD 2012 VÄLLE BROAR CBBT 24 OKTOBER 2011 WWW. VAXJOSAMTALET .SE Danielle Zachrisson verksamhetschef, jagvillhabostad.nu Eva Haraldsson arkitekt, Arkitektbolaget Ola Malm arkitekt, Arkitektbolaget Ylva Westander utredare, Hyresgästföreningen Byggkostnaderna har ökat mest. Jull | Frost Arkitekter Figur: Hållbarhetens ledord Västergatan, Växjö I samarbete med I samarbete med I samarbete med ANMÄLAN: www.arkitekturmassan.se

Upload: others

Post on 24-Mar-2021

1 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: HÅLLBARHETENS BRA BOSTÄDER EN BYGGHERRE ......på kammaren” i Stadsbyggnad nr 1 2011. Artikeln i sin helhet återfi nns på och sammanfattas i nedanstående punkter och fi gur

EN BYGGHERRE SÖKER TRÄ-ARKITEKTUR

INLEDARE: Dag Johansson, stadsarkitekt i Norrköping, SSF ordförande

Cecilia Hansson översiktsplanechef i Lund

Rune Elofsson, arkitekt vid Göteborgs Stadsbyggnadskontor

MODERATOR:DATUM: Måndagen den 24 oktoberTID: kl 13.00 – 13.50PLATS: K2

INLEDARE: Erland Ullstad, fd stadsarkitekt/ professor

DELTAGARE: Danielle Zachrisson verksamhetschef, jagvillhabostad.nu

Ylva Westander utredare, Hyresgästföreningen

MODERATOR: DATUM: Måndagen den 24 oktoberTID: kl 14.00 – 14.50PLATS: K2

INLEDARE: Eva Haraldsson arkitekt, Arkitektbolaget

Ola Malmarkitekt, Arkitektbolaget

DELTAGARE: Joachim Widerstedtägare, husQben

Bo Derke, mentorMODERATOR: DATUM: Måndagen den 24 oktoberTID: kl 16.00 – 16.50PLATS: K3

BRA BOSTÄDER FÖR SMÅHUSHÅLL TILL RIMLIGT PRIS

INBJUDAN: VäxjöSamtalet har under sju år i följd arrangerat samtal kring aktuella samhällsbyggarfrågor. I år fl yttar VäxjöSamtalet till Göteborg. Vi löser upp geografi n och deltar aktivt i Arkitekturmässan 24–25 oktober på Svenska mässan. VäxjöSamtalet genomför tre seminarium.

HÅLLBARHETENS DILEMMA

Sveriges Stadsarkitektförening har publice-rat en debattartikel ”Hållbarhet uppnås inte på kammaren” i Stadsbyggnad nr 1 2011. Artikeln i sin helhet återfi nns på www.vaxjo-samtalet.se och sammanfattas i nedanstående punkter och fi gur.

Påståenden om hållbart stadsbyggande:

1. Användningen av stadens fysiska struktur avgör hur hållbar staden är.

2. En hållbar stad kan inte enbart planeras fram, hållbarheten måste växa fram suc-cessivt.

3. Hållbarhet är inget fast tillstånd, utan krä-ver ständig kommunikation och tillsam-mansarbete.

4. Fragmentering, suboptimering och säker-ställande är hållbarhetens fi ender.

5. Myndigheter som deltar i planeringspro-cessen måste få ett tydligt uppdrag om helhetstänkande.

6. Staden, kommunen måste äga helhetsan-svaret för hållbarheten på lokal nivå med prioritet före den statliga nivån.

7. Nuvarande planeringssystem är inte trovärdigt som hållbarhetsinstrument.

För att ett samhälle ska vara hållbart måste dialogen i samhället vara levande.

Efter korta inledningar vill vi föra ett samtal kring hållbart stadsbyggande. En fråga är om certifi ering är en lösning eller bara ännu en återvändsgränd?

Det byggs för lite och för dyrt i Sverige. Byggkostnaderna löper efter de uppskruvade priserna på bostadsrätter och villor. Produkti-vitetsutvecklingen är nära noll. Detta drabbar framför allt ungdomar och pensionärer.

Vad är det som IKEA och H&M vet som inte byggsektorn förstått? Jo de ser det breda kundperspektivet: det fi nns stora behov, det fi nns betalningsförmåga, det fi nns en marknad förutsatt att kvalitén utvecklas och produk-tionskostnaden pressas ner till den nivå som marknaden accepterar. Byggsektorn nöjer sig med halva marknaden och vänder de mindre betalningsstarka småhushållen ryggen.

Med ökad konkurrens, fl er lokala aktörer, ett industriellt träbyggande samt en långsiktig-het i beställarledet ser vi möjligheter att skapa den marknad som vi idag saknar för bra bostä-der till småhushåll.

Hur ser den moderna trästaden ut? Betongen har fått representera det moderna och stenen den täta staden, ”stenstaden”. Trät har efter 120 års förbud i högre bebyggelse förvisats till lantlig nostalgi i förorternas villamattor.

Den byggherre som vill pröva träts möjlighe-ter i stenstaden, i det höga huset måste bryta praxis och etablerade föreställningar. Att byg-ga ett trähus ger utmaningar och möjligheter för arkitektur, konstruktion och ekonomi. Men det kräver ett tidigt och nära samarbete mellan byggherren och arkitekten.

Växjö har en numera en ganska lång och bred erfarenhet av modernt träbyggande. Med det som bakgrund låter vi några byggherrar och arkitekter inleda ett samtal om sina erfarenhe-ter av vägen från idé till färdigt trähus.

VÄXJÖ KOMMUN

LINNÉUNIVERSITETET

TRÄSTAD 2012

VÄLLE BROAR

CBBT

24 OKTOBER 2011

WWW.VAXJOSAMTALET .SE

Danielle Zachrisson verksamhetschef, jagvillhabostad.nu

Eva Haraldsson arkitekt,Arkitektbolaget

Ola Malmarkitekt,Arkitektbolaget

Ylva Westander utredare, Hyresgästföreningen

JUUL | FROST Arkitekter - September 2011BOSTÄDER FÖR SMÅHUSHÅLL TILL RIMLIGT PRIS

Byggk os tnade rna h ar ök at m e s t

Byggkostnaderna har ökat mest.

Jull | Frost Arkitekter

Figur: Hållbarhetens ledord

Västergatan, Växjö

I samarbete med I samarbete medI samarbete med

ANMÄLAN: www.arkitekturmassan.se