hör och härma uttalsträning i svenska som andraspråk

Hör och härmaUttalsträning i svenska som andraspråk

Branda~,

Brandeby, Ulla Hör och härma

FörordMOTALA

BIBLIOTEK// /

Hör och härma är ett material för uttalsträning i svenska som andraspråk. D et vänder sig dels till lärare som hjälp vid handledning och träning i klassrumm et, dels till studerande som vill jobba helt på egen hand med sitt uttal eller träna extra hem m a utöver lektionerna i skolan.

Jag har försökt göra ett lättillgängligt material.Det ska vara användbart från tidig sfi-nivå och uppåt, så länge behovet kvarstår. Teckensnittet är enkelt, stilen relativt stor och det är mycket luft i texten. Ordförrådet är enkelt och vardagligt (med några få oundvikliga undantag). Nybörjare och elever m ed lässvårigheter ska kunna fokusera på a tt lyssna och härm a och inte behöva fastna på vad orden betyder. Av samma skäl är jag mycket sparsam med teoretiska förklaringar, förenklar och generaliserar. Det finns alltså mycket att förklara och tillägga, för dem som så önskar, vid en genomgång i klassrummet!

Sidorna är disponerade så att läraren enkelt kan göra overheadkopior för undervisningen. D et finns också plats mellan raderna t ex för markering av långt/kort ljud och betoning.

Nästan hela häftet finns inläst, av tre röster, på de två cd-skivor som medföljer. En cd-spelare med pausrunktion rekommenderas, eftersom pausen vid diktamensövningar är för kort för den som skriver långsamt. D ärem ot bör tiden räcka för eftersägning - målet är ju att få upp en normal talhastighet. Och - om någon påstår sig kunna höra, att uppläsarna kom m er från Göteborg, så kan jag bara säga: det stämmer!

Första kapitlet behandlar fonetik, här kallat svenska ljud. Alla vokaler plus de konsonantljud som brukar vålla problem finns med. Stort utrym m e får övningar i att skilja på R och L, ett problem för många med östasiatiskt m odersmål. En uppskattad detalj är den lilla spegeln på pärmens insida - ett bra hjälpmedel när m an käm par m ed m otspänstiga läppar och tungor för att få till det rätta ljudet. Andra ka

pitlet tar upp prosodi, här kallat svensk språkmelodi. Övningarna är traditionella: lyssna och säg efter. Inte en gång, men tio, tjugo, tre ttio ... Några genvägar finns nog inte!

I nästa kapitel är språket mer krävande.Här finns några korta berättelser och två dialoger. Först lyssnar man och läser efter många, många gånger. Sedan läser m an högt u tan cd-stöd. Slutligen försöker m an berätta fritt, ev med hjälp av stödorden under texten. D et kan vara ett bra sätt att göra den svenska prosodin till sin egen.

Som pricken över i kom m er sångerna! M usiken är oslagbar när det gäller att fånga rytm en i språket och ger därtill både lust och glädje! Jag brukar börja med att eleverna lyssnar några gånger med lucktexten framför sig och spetsar öronen för att uppfatta de saknade orden. I facit finns hela texten och man försöker sjunga med, med samma melodi och samma hastighet. H ar m an tillgång till hörlurar i gruppen ökas frimodigheten. D et brukar låta roligt och vara roligt! Och texten sätter sig fast, som vår barndom s visor och psalmverser gjorde, trots att vi inte alltid förstod alla orden.

Facit innehåller lösningar på alla num rerade övningar, inkl orden i diktam ensövningarna. Läraren kan därmed göra vissa övningar utifrån facit i stället för cd:n, och eleverna kan arbeta med orden t ex i pararbete genom att läsa högt m ot varandra, diktera för varandra osv.

Slutligen: ett varm t tack till alla som på olika sätt hjälpt och uppm untrat mig i arbetet med H ör och härma - framför allt till ABF Vuxenutbildning AB i Göteborg och m ina kolleger där. O ch till de musiker, sångare och textförfattare som sagt sig vara glada att kunna vara till hjälp i just det här sammanhanget och generöst låtit mig använda deras verk!

Göteborg i februari 2008 Unni Brandeby

Innehåll

S venska ljud 3Bokstäver och ljud ......................................................... 3V okalerna ..........................................................................3

Långa och korta ......................................................... 4A ................................................................................... 6E ................................................................................... 7I 8O 9U ...............................................................................10Y ...............................................................................11Å ...............................................................................12Ä ...............................................................................13Ö ...............................................................................14

H ör du sk illnad? .....................................................15K onsonan ter................................................................ 17

Tonande och tonlösa (T /D , K/G, P/B, F/V) . . 17B eller V ................................................................... 20H ............................................................................... 21n g -lju d e t...................................................................22sje -ljude t...................................................................23tje -lju d e t................................................................... 24R ............................................................................... 25R eller L ................................................................... 26Assimilation ............................................................29

Diktamensövningar .................................................. 32

Svensk språkmelodiS tavelser.......................................................Betoning i ord ...........................................Betoning i f ra se r .........................................Partikelverb ................................................Betoning i satser ......................................Språkfly t.......................................................

R educering ..............................................Talhastighet ...........................................

Läsa högt och berättaV isslingen .....................................................Lejonet och m u s e n ....................................R ö k a rn a .......................................................Bära vatten i ett såll ..................................Nasreddin Hodja eller Mulla NasruddinNordanvinden och so le n ..........................Två vardagsdialoger ..................................

SångerBalladen om herr Fredrik Äkare...............En sång till m odet ....................................M itt lilla b a r n ..............................................Ingen annan än d u ....................................M am m arock ................................................N att och d a g .............................................

Facit

2

SVENSKA LJUD

Bokstäver och ljudBokstäver ser du.Det svenska alfabetet har 28 bokstäver - 9 vokaler och 19 konsonanter.

a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v x y z å äLjud hör du.Det finns många fler än 28 ljud i svenska språket!

En bokstav^uttalas inte alltid likadant. R låter t ex olika i olika dialekter. Och vissa ljud har ingen egen bokstav, utan stavas med två-tre bokstäver, t ex tje-ljud, sje-ljud och ng-ljud.

VokalernaDet är viktigt att forma munnen rätt - och hålla tungan rätt i mun - när man uttalar vokalen. Läpparna och tungan måste jobba hårt. Man kan behöva lite mungymnastik!

Bred mun: läpparna som ett streck

som när m an skrattar sägeee..

Rund mun: läpparna som en rund ring

inåt som när m an ska vissla sägooo.

eller

utåt som när m an vill pussa någon ... säg y y y ...

Tungan kan ligga upp mot gommen (”taket” i munnen) eller längre ner i munnen.

Tungspetsen kan ligga framåt mot tänderna eller längre bak i munnen.

Ibland gapar man mer (öppnar munnen mer), ibland mindre i ,

s J . [

Kopiering förbjuden!

Långa och korta vokalerVokalerna kan vara långa eller korta. När vokalen är kort uttalar man den snabbare, men ljudet är gans -i ändå. Undantag är a (m unnen och läpparna ändras mycket) och u (tungan flyttas).

Långt ljud markeras med streck under: a , kort med båge under: aspår

4Kopierinq förbjuden!

StavningEn lång vokal brukar följas av bara en konsonant eller ingen alls.En kort vokal brukar följas av två eller flera konsonanter.

(Obs: även de långa vokalerna uttalas väldigt kort, när de står i obetonade stavelser! Mer om det på s 38.)

Lyssna, härm a och känn hur m unnen formas, när du uttalar vokalen långt och kort!

lång vokal

m at ja

kort vokal

<1 glass land

spar

CD1

ser be sett hemsk

v

U

vin vi

sol tro

ful du

;7 ' \ \/ U

till fisk C '

bott ost

buss fusk

dyr sy nytt tyst

Oa kål gå

läs trä

söt dö

oa blått sålt

ägg

trött

5

spar

4CDl Aa

inte

CD

långt a kort a

mat vattenglas glasstala kalltvaken vackerbara andra

dator landsaker saktabaka backabak frammesal salt

Jag vill bara ha /ett glas kallt vatten.

Där bak i salen / står en dator / och andra saker.

Du måste tala sakta!

Efter maten / får du en glass.

Eespär

5 )CDl

långt e kort e

ser festvet setttre elvaleka veckaelev hemma

bred gettresa hemskspegel mestahela hellremenar henne

Jag ser henne i spegeln.

Vet du / om festen är vecka elva?

Vi har sett en hemsk film.

Eleverna vill hellre / vara hemma och leka

inte

XCD

7

långt i kort i

vin kvinnavisa visstevila villabilar billighit hittar

dit tittarkilo tillvit viktigfin finnsfika fisk

Kvinnan bor i en vit villa.

Bilen åkte hit och dit.

Vi tar en fika / och vilar lite!

Jag köpte / ett kilo fin billig fisk.

K n n ip rin n fnrhinH prV

Oospår

mCD1

långt o kort o/>fotstor

fortorm

bor bottprov onsdagflod kort (körkort, vykort)

sol oststol blommagodis hostaskola Olletror fjorton

inte

CD

Olle fick ett kort / med en blomma på.

Man får inte äta godis i skolan!

På onsdag / har vi ett stort prov.

Jag såg en stor orm / ligga i solen.

v /O

/ '\

Uulångt u kort u

/■*

ful . ,. v/full

\

busar bussargud kuddekul 'i just j

sluta unge

juni undersju sjuttonnu nummerbjuda tuggummitusen hundra

Sluta busa nu, ungar!

Får jag bjuda på ett tuggummi?

Blir han sju i juni? / Ja, just det!

Buss nummer sjutton är full.

Kooierina förbiuden!

Yylångt y korty

/■N

dyr kyrkaby yrkeflyger flyttarny nyttkylen mycket

fryser systerbyter byxorlyser tysthyra byggabetyg tycker

Man bygger en ny kyrka / i byn.

Min syster har flyttat.

Solen lyser, / men jag fryser ändå.

Jag vill byta / till ett nytt yrke.

■ oAalångt å

våtfrågagråtahåretmånad

åkatråkigvitkål

Samma å-ljud stavas ibland med o!

grillkolsovasonlovartelefon

kort å

våttmåstemångalångtmåndag

blåttråttaåtta

kortareoftakorvklockakomma

Hennes långa hår var vått.

Det blir tråkigt / med vitkål varje dag!

Min son sover ofta / till klockan tolv.

Vi pratade lite kort / i telefonen.

K n n ip r in n fn rh in r lp n l

• •

Aälångt a

ätavägläkarekläderträd

kort ä

väckaväggjättekvällensätt

vager aggetgräset räddträna älskasäker räcker

Säger du vägen eller väggen?

På kvällen väger jag mig / utan kläder.

Är du säker på / att äggen räcker till alla?

Det här är ett bra sätt att träna.O m ett r kom m er efter ä, blir ä-ljudet mer öppet - öppna m unnen lite mer!

läs - lär väcker - värkerläkare - lärare äggen - färgen

Kanske har du redan märkt, att kort ä och kort e låter nästan likadant!Jag ska väcka min son. En vecka går fort.M an kan uttala på olika sätt. H ar du sett m in bok?Jag vill ha en häst. Jag ska gå på fest.Jag hällde upp kaffe. Vill du hellre ha te?


Oölångt ö kort ö

söt tröttdöd föddmöte möttefröken föttersöder öster

höger höstenöga högtbröd mjölksnö fönsterköpa glömma

□ 0□ □

Jag har fönster / i öster och söder.

Fröken är på möte.

Jag får inte glömma / att köpa mjölk och smör,

Vi blir ofta trötta / på hösten.

O m etr r kom m er efter ö, blir ö-ljudet mer öppet - öppna m unnen lite mer! död - dör fötter - förrasnö - smör fönster - början


Hör du skjllnad på vokalerna?H är kom m er blandade övningar m ed vokaler, som kan vara svåra att höra skillnad på. H ör och härma!

v

Långt A och Åhar - hår mala - målavar — vår tala - tålafar - får bada - båda /rad - råd manar - månar ^svar — svår lata - låta ^1 och Ybi - by rita — rytatig - tyg lifta - lyftasitt - sytt rimma - rymmastick — styck lida - lydavi - vy bita - bytaU och Ynu - ny ruta - rytaduk - dyk mura - myralus — lys fluga - flyga <full - fyll lucka - lyckahur - hyr pussla — pysslaU och 0mus - mos supa - sopagud - god bunden - bondenskur — skor kusten - ostenmur - mor kunde - ondabur - bor dukar - tokig

spar

CD1

spår

CD1

spar

CD1

Arv?

spar

CD1

Kopiering förbjuden!15

U och Öduk - dök lus — lös full - föll hur - hör sju - sjö

Y och Öbyn - bön nys — nös ryt - röt dyr - död syr - söt

E och Öben - bön gren - grön fel - föl sett — sött ger - gör

rusta - rösta mura - möra flugan - flög tusen — tösen bjuda - bjöd

byter - böter lysa — lösa lyfte — löfte fyra — föra lydde - födde

lekar - lökar resten - rösten meta — möta hemma - döma repa - köpa

Konierina förbiuden!

Konsonanter ÄCDl

Tonande och tonlösa

Vissa konsonanter är tonande. Man hör en ton (ett ljud), som liksom surrar eller brummar i huvudet.

Håll för öronen och säg

m m m ..., nnn ..., rrr..., vw ...

b-b-b, d-d-d, g-g-g

Andra konsonanter är tonlösa. Ingen ton brummar, när du håller för öronen:

n r . . . , s s s . . .

Men det kan komma som en liten explosion av luft:

ph- ph- p \ th- th- 1 \ kh-k h-kh

Här kommer fyra konsonantpar, som man kanske behöver jobba extra med. Den ena konsonanten i paret är tonlös och den andra tonande, men annars är de helt lika. Håll för öronen och pröva:

Säg först det tonlösa lägg sen på ljudet: det blir d " d “ d

Säg först det tonlösa k - k - W , lägg sen på ljudet: det blir g - g - g

Säg först det tonlösa lägg sen på ljudet: det blir b ” b " b

Säg först det tonlösa f f f . . . , lägg sen på ljudet: det blir V W « . .

17

S Tt/Dd Kk/Ggtag dag taj kul gul

till dill vlW kort gott

timma dimma / kamma gammal

fött född klar glad

tryck dryck bakar bagare

inte leta leda make magem

CD rätta rädda väck vägg

tant tand tak tag

18Konierina förbjuden!

Pp/Bb Ff/Vv #par bar fin vin

puss buss fem vem

pappa snabba far var

uppe gubbe ficka vecka

stopp jobb tuff tjuv

präst bröst fred vred

lampa bomba golf golv

rumpa

plock

rumba <

block ^

grupp klubb

inte

CD

Kooierina förbiuden!19

spår

«S)CDl Bb Vv

inte

CD

B och V är ett konsonantpar, som b l a brukar ge spansktalande elever problem. Båda konsonanterna är tonande, båda formas med läpparna, men på olika sätt.

båda läpparna mot varandra

bara

bad

bi

bäst

båt

tänderna mot underläppen

vara

vad

vi

väst

våt

by vy

bakom vaken

billig ville

bädda väder

barnen varna

breda vridaFler ord med b: arbeta, jobba, fabrik, möbler, fotboll, februari, bredvid, utbildning, underbar, alfabet, barnbok, ibland, tobak, betala, grabbar

20K n n i o r i n n f n r h i i ir lp n l

HhKonsonanten h är mycket speciell, bara luft! Ö ppna m unnen, andas genom halsen, tyst ut och in. D u hör bara ljudet av luften - du får inte snarka! Så låter ett h.

Träna med och utan h i början av ord:

an han Alva halva

eJ hej eter heterOar hår Emma hemma• •ar här undra hundra

öga högaf f v*

öra höra

Träna h mitt i ord:

busshållplats

lägenhet

sjukhus

komma ihåg

i närheten

rökhosta


i ng-ljudetSäg först nnn... D å har du tungspetsen m ot tänderna.

Fortsätt säga n n n ... och tryck tungan längre och längre uppåt och bakåt m ot gommen. Till slut blir det ng- ljud!

Efter ng-ljudet ska det bli helt tyst — inget extra g eller k får höras!

Ng-ljudet kan stavas på tre olika sätt — oftast med ng, m en före - n bara med g och före - k bara med n

ng före —n: bara g före —k: bara n

ung ugn sjunkalunga lugna lunkaungar ugnar munkarsprang vagn banksängar ^ regnar tänka

inte

Fler ord med ng-ljud: vingar, vinkar, ringer, drinkar, sjunger, sånger, sjunker, många, dunk, hink, pank, punk, lång

Högläsning Lyssna och härma!

Hur många kuponger kostar det/ på spårvagnen? Alla ungarna sprang in/ när det ringde. Den sången har vi sjungit/ många gånger. Vi sjöng och dansade i ring/ runt majstången på ängen. Det blir samling omkring åtta/ på restaurangen. Hon hade ny klänning/ på avslutningen. Glöm inte pengar/ till parkering! Vi fick en våning med balkong.22

KoDierina förbiuden!

sje-ljudetSje-ljudet kan uttalas på olika sätt, av olika personer, i olika delar av Sverige.

D et kan låta så här:• Säg först K och håll sen kvar tungan där bak i m unnen, medan du rundar läpparna och blåser

ut en massa luft: sked, dusch

Eller så här:• Säg K, håll kvar tungan bak i m unnen och tryck den upp m ot gom men när du pressar u t luft,

som en harkling i halsen: sked, dusch

Eller så här:• Säg först kurs - r+s blir ett sje-ljud: sked, dusch

Sje-ljudet har ingen egen bokstav och stavas tyvärr på väldigt många olika sätt, som du ser i exemplen nedan.

Lyssna på orden och härma. Prova alla tre uttalen och välj sedan det som passar dig bäst!

sked religiös

sjuk justera

stjärna lektion

skjorta diskussion

dusch garage

choklad

Fler ord m ed sje-ljud:

sjö, sju, sjutton, sjuksköterska, skära, skön, skägg, skillnad, skild, cd-skiva, skämmas, chef, chock, chans*, champinjon, schal, affisch, skjuta, station

* chans kan uttalas både m ed sje-ljud och tje-ljud

23Kopiering förbjuden!

t tje-ljueTje-Ijudet hittar du så här:

Säg först j: nejjj... och håll för öronen så hörs det tydligt! Håll nu kvar j, men stäng av tonen - då blåser det bara ut lite luft mellan tungan och gommen: tje-ljud som i tjugo.

Tje-ljudet har ingen egen bokstav och kan stavas på olika sätt, oftast med tj eller k.

tjej kär kjol

tjata kött check

tjock kyssa chans

tjugo kilo

tjäna kylen

Fler ord med tje-ljud:inte

Kerstin, Kina, kyckling, kyrka, förkyld, kärna, kärlek, kärnvapen, känna, CD kämpa, käck, tjeck, tjur, tjänst

* chans kan uttalas både m ed sje-ljud och tje-ljud


RrBland svenskar kan man höra minst tre olika r-ljud.

• rullande tungspets-rLåt tungspetsen klättra bakåt i gom men och rulla fram ett r. Som en klocka som ringer: r rr r r r r ... en röd ros

• surrande r (som i engelskan)Tungspetsen m ot bakre gommen som i det tonlösa rs i kurs, plus en surrande ton: rrrrrrr ... a red rose (eng), en röd ros

• skorrande r (som i skånskan)Tungspetsen används inte. Långt bak i halsen rullar man fram ett r: r rr r r r r ... en röd ros

Vi ska träna de två första varianterna. Lyssna och härma, först med rullande tungspets-r, sedan med surrande ”engelskt” r. Välj sedan det r som passar dig bäst!

rika tre

rast gråta

ren träna

rätt kram

rum stor

röka dörr

fyra går

surra hör


Skillnaden mellan R och L

I de flesta ostasiatiska språk, t ex kinesiskan, finns inte R och L som två olika ljud. M ånga behöver därför träna extra på detta - först höra rätt och sedan säga och skriva rätt.

L:Tungspetsen är stilla alldeles bakom de övre tänderna

R :

tungspets-rTungspetsen klättrar bakåt i gommen och rullar fram ett r

”engelskt” r Tungspetsen mot gommen som i det tonlösa —rs i kurs plus en surrande ton

spar

CD1

Lyssna och härma! Vi som läser på cd: Använd det som är lättast för dig!

n använder ibland tungspets-r, ibland ”engelskt” r.

l o Olag - rag salar - Sara blev — brev

Lotta - råtta balar - bara stol - stor

lätt — rätt val — var mål - mår

leva — reva nolla - norra filma — firma

last - rast noll - norr klocka - krocka

leta — reta split — sprit tolka - torka

blöder - bröder kula - kura fila - fira

Tyvärr är några ord här ganska ovanliga och svåra att förstå för nybörjare i svenska. M en träna ändå, för u ttalets skull!


Högläsning

Lyssna och härma! På cd:n hör du olika r-ljud, men du kan uttala som det passar dig bäst.

Obs: r i slutet av obetonade stavelser hörs ofta inte alls.

1 Sara har blivit stor.

2 Vi köpte bröd/ till frukost.

3 Jag undrar/ hur hon mår.

4 Priset på el/ har ökat. (el = elektricitet)

5 Förra året/ var det val.

6 Han grät/ och torkade tårarna/ mot armen.

7 Jag orkar inte dricka/ en hel burk Cola.

8 Jag arbetar som läkare,/ och min fru som lärare.

9 Han har fyra systrar/ men bara en bror.

10 Vilket telefonnummer har du?

11 Jag har hundratrettiofyra/ tretton noll tre

12 Lillebror brukar reta/ sin storebror.


^5 Högläsning(-" ' En text med många r och 1. H ör och härma!

Klockan är lite över tre.

Erik sitter framför fönstret

och skriver brev till en kamrat

som heter Henrik.

Det har börjat regna ute

och snart är det mörkt.

”Varberg, den 13 februari

Hej, Henrik!

Hur mår du? Jag mår bra.

Du vet, förra året tog jag ju körkort,

och det är väldigt roligt att köra.

Men igår var jag väldigt nära

att krocka med en långtradare!

Jag blev fruktansvärt rädd.t

Jag började nästan gråta efteråt,

av ren chock bara,

men som tur var

blev det aldrig så farligt.

Jag kunde torka tårarna igen!

Oj, klockan är redan halv fyra!

Då måste jag sluta,

för jag har bråttom till arbetet.

i Skriv snart!ki

Kära hälsningar Erik”

AssimilationAssimilation = att förändra något så att det blir mer likt omgivningen. Ex: Ett ljud förändras för att bli mer likt ljudet som kommer före eller efter. Det kan vara i ett ord eller mellan två ord.

Assimilation är ett sätt att göra talet enklare och snabbare.För det mesta tänker man inte på det, utan det går automatiskt. Till och med för den som är nybörjare i svenska!

.Assimilationen fungerar även mellan två ord!

Några exempel:• Tonande konsonant + tonlös => båda blir tonlösa

f Jp klivsmedel, snapbt, hqgi

• t+d => flyter ihop till bara tt t t t t t

matdags, höstdag, etlfcfagis, atlfciiska, låfcfem, vetciu

• r + vissa andra konsonanter => blir ett enda (nytt) ljud.Z^t gäller d, t, n, 1 och s, som normalt uttalas med tungspetsen långt fram. Med ett r rramför - som ju uttalas mycket längre bak (se s 25) - flyter de båda konsonanterna ihop. Det nya ljudet uttalas längre bak än vanliga d, t, n, 1, s och låter ”tjockare” (rs blir sje-ljud).

r+d: ord, hör du

r+t: svårt, går till

r+n: barn, har nästan

r+1: förlåt, har lust

r+s: kurs, har sett

Träna mer på följande sidor!


spar J J34 TO = ett tjockt Cl

* CD1 hårda ord lördag gården ordninggardin färdig hörde gjorde hör duJämför m ed och utan r:

mod - mord väder - värdeboden — borden våd - vård bad du? - bar du?

spar

CD1

S S r t = ett tjockt t

svart bort klart porto kartahjärta skjorta hört hyrt låneko rtJämför med och utan r:

fat - fart våt - vårt spotta - sporta mött - mört

spår

m = ett tjockt f l

CD1 barn stjärna förnamn järnväghörnet pennorna har nästan gärnaJämför med och utan r:

vana - varna moden — modern höna - hörna

spår

N = ett tjockt I

CDl allvarlig kärlek härlig storlek farlignaturlig förlåt Karlstad hårlös hörlurarJämför med och utan r:

kal — Karl kol — sorl30


rs = sje-uudkurs sköterska ursäktamars varsågod har sagtLägg märke till hur även nästa konsonant påverkas - t och d blir tjockare:

först sommarstuga törstigtorsdag Mors dag Fars dag

HögläsningLyssna och läs efter.

1 Vi hörs igen kvart över sex!

2 Jag talar svenska.

3 När stiger du upp?

4 Anders går i årskurs sju.

5 Kerstin försöker skaffa jobb.

6 Kan du hans personnummer?

7 Hur stavar man till Lars?

8 Idag skiner solen.

9 Kan du översätta - jag förstår inte!

10 Ursäkta, har ni färsk torsk idag?

11 Vi cyklar kors och tvärs genom stan.

12 Mamma får blommor på Mors dag.


personerförsöka

förstårkorsdrag

DiktamensövningarTill alla övningar m ed num m er framför finns facit längst bak i boken

Lyssna på cd:n och skriv orden, med rätt vokal! Rätta med facit. D u kan öva ensam med cd:n (använd gärna pausknappen!), m ed en kamrat eller i ldassen med läraren. Sedan kan du lyssna igen och läsa efter.

spär

CD A eller Å? Lyss na och skriv!

© I eller U eller Y? Lyssna och skriv!

(3) U eller O eller Y? Lyssna och skriv!

(4) U eller Y eller Ö eller E? Lyssna och skriv!

(5) Alla vokalerna Lyssna och skriv!T itta på m eningarna här nedan medan du lyssnar, men skriv gärna på ett annat papper bredvid.På så sätt kan du göra övningen många gånger.

43CDl

spar

CDl

1 Ja g ___ inte a t t ____i ____.

2 D et v a r____ p å __ idag.

3 Jag h a r_______ , ___ och .

13 Jag ä r ___ p å ____och m in ____på .

1 4 __ d u ____dit?

4 _v a r___ , så jag b lev___ o m ____.

5 _____ p å ____.

6 M in ___ h a r ________ .

7 Ja g ___ o m ____ .

8 De hade in te ___ a t t_____ sig .

9 I ___ växer_________.

10 M an k a n _______ i ____.

1 1 ______ v a r____.

15 eenom

16 är

17 Vi har i .

18 till .

19 V åra__ har

20 Det

21 i i .

22 in i !

23 Vill du gå p å ___ eller____vara .

12 Vi till

(6) T eller D? K eller G? Lyssna och skriv!

(7) P, B, V eller F? Lyssna och skriv!

(D Tje- eller sje-ljud? Lyssna och skriv orden i var sin spalt, en för tje-ljud och en för sje-ljud. D et är kanskesvårt att stava rätt, men huvudsaken är att du kan höra skillnad på ljuden och sätta orden i rätt spalt.O m du hör rätt, så kan du säga rätt! Stavningen kan du jobba med en annan gång...

L eller R? Lyssna och skriv!


L eller R?

I varje uppgift finns två meningar, och det fattas ett ord i varje. D et ena ordet stavas m ed L och det andra ^med R. Lyssna och skriv orden som fattas, helst på ett annat papper, så att du kan göra övningen flera gånger.

Skriv en bokstav i varje .

dig m ot väggen, om du är trött.

Var är min penna - hjälp mig a t t _________ !

D u får in te _________ hunden.

3Barnen blev när m am m a sa nej.

Vinterskorna har tjo c k _________

4Till köttbullarna är det gott m ed .

Från elden kom det svart_______

5Babyns kind är m juk och .

M an tvättar sig för att bli

6Strum pan har ett s to r t__

Lisa har långt m ö rk t____

7S lu ta___ på mig - jag blir nervös!

Vi måste sitta alldeles_________ .

8H an är m vcket.

H an blev inte lik a .

9Försök att stava__

D et är inte s å ____

sin pappa.

__ som sin pappa.

att stava.

10N är ska vi h a .

Bilen hade tu n g .

11Vi höjer värmen en . till.

O m du kom m er blir jag .

12Jag måste köpa n y _____

Lova att in te .

13De har startat egen________

Vi sk a _________ hela festen.

14Jag har fått från m in syster.

hon glad för julklappen?

15H äm ta en

H on har blivit

16I september är d e t .

H an visste vem d e t___

17Förlåt, är detta kanske

Värmer ni huset med _

_ plats?

_eller olja?

18D et blåser kallt från idag.

Temperaturen är lite under .

19Jag har rest i m ånga______

Skjortan var vit med blå .

20Får ja g .

De tänkte

din mobil?

banken.


spår © L eller R?

1*24 O rden som fattas i m eningarna innehåller antingen R eller L Lyssna och skriv, helst på annat papper.CD2

1 Regnet kommer från_____________ .

2 var det till riksdagen.

3 Min heter

4 Hon ställer en

fem-

6 Vi ska bilen.

7 Säg

8 En till mrn

9 Jag har inte ett

10 Han fick en - det ska vi

11 kommer nog inte pa

12 Jag är inte som han.

13 Jag

14 Hur m ånga. är det ute?

15 Vi var att med bilen.

16 Det är inte

34

att


1 Försök att visa _____ !

@ Bara D eller RD?

Lyssna och skriv på annat papper.

spar

CD2

1 Det där huset ä r_______

© Bara T eller RT?


2 Han är dömd för 2 Håret är efter badet.

3 Det står mat på

4 _centralen är stängd.

3 Min jacka blev

inte på golvet!

5 Har tavlan något

6 Det var fint igar.

5 Jag tycker om att

6 Bilen hade hög_

7 Vi nog gå hem nu. 7 Frukten låg på ett

8 Familjen i London. 8 Klockan är i atta.

tid eller gå? 9 ska du gå?

10 på tisdag? 10 Anna har i USA.

11 Guden hette 11 fyller

12 Nu kan jag alla 12 Jag har ont i en

13 Vi ett rum. 13 Gå inte så

14 Är du nur 14 Ge mig lite

15 Jag undrar gar?

16 Vi


skolan.

35

spär @ Bara N eller RN?


spår @ Bara L eller RL?

Lyssna och skriv på annat papper.CD2 CD2

1 Jag bor alldeles om 1 Vi bor p å ________ Johansgatan.

2 Hur stavas ditt har vi kvar?

vill________ ha glass.

4 M an________ för dåligt väder.

ska repareras.

6 Den stora________ lyser starkt.

7 Både________ och gick hem. 7

8 Det finns många b ra .

3 Halsbandet är av äkta .

4 Tag idag.

5 Han var helt på huvudet.

6 är med .

7 är en liten fågel.

8 är men

9 Både_____ och______hette Anna. 9 Vi talar om saken.

10 på allesammans! 1 0________ , ligger mina här?

11 Många svenska män heter 11 Vilken________ har hon?

12 Jag tycker om

36

kläder. 12 Filmen var


SVENSK SPRÅKMELODIStavelser

Ett ord som har mer än en vokal kan m an dela upp i m indre delar, som kallas

stavelser. O rdet har lika många stavelser som vokaler.

barn pojk-ar för-äld-rar fo-to-gra-fe-ra

© Hur många stavelser har orden?

Dela orden med bindestreck på lämpliga ställen (som i exemplen ovan)!

1 syskon

2 kram

gratulera

pennorna

språket _

politik

naturligtvis

grönsaker _

glasögon

10 egentligen

11 roligt ___

äpplen _12

13 betalar

14 potatisar

15 säng

“ bil

17 varför

18 telefonen

19 först

20 olika

21 födelsedag

22 grattis

23 bok _

plats24


X Betoning i ordCD2 Enkla ord har bara en betonad stavelse. De andra är obetonade.

Sammansatta ord (övning + bok = övningsbok) och vissa avledda ord (o + tur = otur, ung + dom = ungdom) kan få två betonade stavelser.

M an brukar visa betoningen med ett streck över den betonade stavelsen och bågar över de obetonade:

Enkla ord: barn pojk-ar fö r-ä ld -ra r fo -to -g ra -fe -ra

Sam m ansatta och avledda ord: öv-nings - bok o - tur ung - dom - ar

Betonade stavelser: långa, starka, tydligaObetonade stavelser: korta, svaga, otydliga

Det kan vara svårt att veta vilken stavelse som ska betonas, när du m öter ett nytt ord. D u måste lyssna och lära dig. D et finns bara en säker regel:

Svenska ord har minst en - högst två - betonade stavelser!

© Vilken stavelse är betonad? Lyssna på läraren (eller cd:n) och skriv streck över den betonade stavelsen och bågar över de obetonade!

ATvåstaviga ord

6

38

doktor 7 lampa 13 gravid Jjf 19 blomm

musik 8 problem 14 tomat 20 kultur

halva 9 poäng 15 skriver 21 rolig

kaffe 10 artist 16 café 22 bilar

provet 11 praktisk 17 frisör 23 tavla

fåtölj f —-sa 1 program 18 vaken 24 lektion

Kop e r-g forbJude''

BTrestaviga ord spar

1 8CD2

1 berättar 6 tillbaka 11 grammatik 16 chokladen

2 sidorna 7 fungera 12 engelska 17 konstiga

3 tidningar 8 prom enad 13 fotograf 18 verkligen

4 populärt 9 exempel 14 ungefär 19 spännande

5 förvånad 10 tillsammans 15 medicin 20 telefon

X j o c o ( }tttsn V'A ilX. Q £30 i

C Fyrstaviga ord

1 deprimerad 5 egentligen 9 kamraterna 13 matematik

2 kompisarna 6 söndagarna 10 bibliotek 14 berättelse

3 intressanta 7 presenterar 11 amerikansk 15 ekonomi

4 datorerna 8 månaderna 12 skrivningarna 16 margarinet

spår

( 9

CD2

D Sammansatta och avledda ord

1 bokstäver

spar

pålägget dammsugare 10 jättekulCD2

2 nymålad 5 dagisbarn 8 svensklärare 11 invandrare

3 solsemester 6 ju ltom te /" ' ^ misslyckas 12 avdelning


Betoning i fraserEn fras är några ord som hör så nära ihop, att de nästan fungerar som ett enda ord. I sådana fraser och ordgrupper ligger betoningen på sista ordet.

Jäm för fras och inte fras:

1 Stilla havet2 Vita huset3 Gamla stan4 Olof Palme5 doktor Lindgren6 fru Andersson

7 en kopp kaffe8 en bit ost

en liter mjölk

0 kan komma1 måste gå2 gå och handla3 sitta och sova

4 på bordet5 från Danmark

6 göra läxan_ • o7 titta pa teve8 laga mat9 skriva brev

20 spela fotboll

Stilla havet är stort. Solen lyste över det stilla havet.

Presidenten bor i Vita huset. Jag bor i det vita huset.

Barnen måste göra läxan nu. Vi måste göra alla uppgifter.

I kväll ska jag titta på teve. Eleverna ska titta på tavlan.


PartikelverbPartikelverb är också en sorts fras. D et är ett vanligt enkelt verb som får en partikel och alltså blir tvådelat. D å får det en helt ny betydelse.

Bara partikeln betonas, inte det enkla verbet!

Ex: Jag tycker, att du är dum . Jag tycker om dig!

Att det tvådelade partikelverbet egentligen är ett enda ord blir tydligt i många andra språk. Ex: ”Jag tycker om dig” heter på engelska ”1 like you”.

D et finns många vanliga uttryck med partikelverb. H ör och härma!

1 tycka om Tycker du om svensk mat?

spela m Vi har spelat m programmet.

Ta fram papper och penna!

2

3 ta fram

4 följa med

5 skriva på

6 Krya på dig!

7 Nu kan du komma in.

8 Hur står det till?

9 De lägger sig i allting!

10 Kom snart och hälsa på

Vill du följa med på bio?

Läraren ska skriva på intyget.

11 Vad har du för dig i kväll?

12 Hur gick det till, när du föll?

13 Jag längtar hem varje dag.

14 Gråt inte, det går snart över!

15 Han måste gå öm kursen.

spar

CD2

spår

© H itta r du partikeln? Lyssna först och markera den betonade partikeln med ett streck.Lyssna sedan igen och läs efter!

1 Alla tog fram sina biljetter. 7 Han skrev upp telefonnumret.

2 Läraren läste upp texten högt. 8 Kom du in på kursen?

3 Har du lagt ner allt i väskan nu? 9 Jag måste lägga på brevet idag.

4 Ät upp maten, innan den blir kall! 10 Ta på dig en varm jacka!

5 Jag måste lämna tillbaka boken. 11 Han tar ut pengar i bankomaten.

6 Vi var nära att köra på hunden. 12 Barnen leker och föräldrarna tittar på.


CD2

spår Vad händer om man betonar fel?

-O fta har det enkla verbet och partikelverbet helt olika betydelse. D å kan fel betoning leda till missförstånd. CD2 Ibland ganska roliga...

H on tog på hans arm.

H an gick på mig.

(13 Vad är betonat - verbet eller partikeln?

C D 2 , rLyssna och markera med streck. Lyssna igen och läs efter.

1 Jag går efter skolan. Jag går efter en penna.

2 Han gick på gatan.

3 Hur gick olyckan till?

4 Han ska gå om en stund.

5 Nu går hon över gården.

Maten gick på 100 kronor.

Vilken väg gick du till stan?

Han ska gå om kursen.

Nu går värken snart över.

6 Han hälsade på en vän på gatan. Han hälsade på oss över jul.

7 Lägg dig inte i samtalet! Lägg dig inte i det våta gräset!

Jag läser om vikingarna.

Skriv inte på intyget!

8 Jag läser om boken igen.

9 Skriv inte på bordet!

10 Jag vill inte tala om det just nu. Tala inte om det för någon!

11 Vilket fotbollslag håller du på? Vad håller du på med?

12 Tycker du om svensk mat? Vad tycker du om kursen?


Betoning i satserNär vi pratar och använder orden tillsammans, i satser och meningar, brukar det gå ganska fort! D å betonar man bara de viktigaste orden. De m indre viktiga orden tappar helt sin betoning och uttalas snabbare och lite otydligt.

Skillnaden mellan betonade och obetonade stavelser är mycket viktig i svenskan.Växlingen långt - kort skapar den speciella rytm en - musiken - i vårt språk!

CD2

H är kom m er fyra meningar. De handlar om samma sak, men blir längre och längre. Ändå är det bara tre betonade ord i varje mening. M an betonar den nya och viktigaste informationen. Lyssna på rytm en och härm a - överdriv gärna lite!

1 Eva ska aka på lördag.

2 Min syster Eva ska åka bort på lördag kväll.

3 Eva N ils son ska snart åka till London med sin syster.

4 Har du hört att Eva N ils son ska åka till London snart med sin

syster Alina!

M er träning: lägg all energi på de betonade orden! Spring förbi de obetonade!

1 Vad sa du att han hette?

2 Vad var det jag sa ?

3 Jag har inte tid!

4 Varför ska du alltid fråga så mycket?

5 Hur är det med dig idag då?

6 Jag har ju sagt att du inte får gå dit!

7 Jag blir snart tokig på den här datorn!43

Det är rytmen som gör att det låter svenskt!


spar (2(| Sammanhanget bestämmer!

1 6CD2 Samma ord kan vara betonat i en mening, m en obetonat i en annan. Allt beror på sammanhanget, och på

vad man tycker är viktigast att betona just då.Lyssna, jämför och säg efter. M arkera betoningarna med streck över!

I klassen kan ni pröva m ed andra betoningar och diskutera hur det i så fall kan ändra betydelsen.

1 bok

H ar du sett m in bok? Jag vill ha en bok med bilder i.

2 program

Vilket program ska du se? Det är ett program om London.

3 bäst

D et är bäst du går nu. Vilken är bäst?

4 plats

Vilken plats har du? Jag fick

5 bullar

Köp några bullar också! Vill du

6 huset

Titta på huset där borta!

7 att

H on tycker om att dansa.

8 kan

M enar du huset till vänster?\ .. 'r" " " / .1

H ur stavar man till ”att”?Y\é.^lr , '■ ' ( —

Jag kan inte kom m a idag. Kan du inte?

9 vara

Ska du vara hem m a i kväll? H ur ska det vara egentligen?

44 a

Kopiering förbjuden! i !-

plats tolv.

ha bullar med russin i?

Språkflyt

Rytmen som blir när man växlar mellan betonade och obetonade stavelser kan påm inna om en vågrörelse.Och vattnet stannar aldrig ... På samma sätt ska orden flyta fram och flyta ihop som vattnet i en flod, när du talar. Hacka inte sönder talet i små bitar! G ör inte paus mellan varje ord! Och absolut inte mellan ord som hör nära ihop. Sp-f

. .

1 H ör du vad jag säger?

Korta satser behöver ingen paus alls. Låt orden flyta! Lyssna och läs efter.CD2

Jag förstår inte vad du menar. 'x . ,D kjI

3 Varför kom du så sent hem?

4 M ina klasskompisar kom m er från hela världen.

5 Vi ska nog äta middag ganska tidigt idag.

_ spår(21) Andningspaus 9

M en ibland måste man ju andas förstås! Innan du lyssnar: läs m eningarna nedan och markera var du tycker CD2 det passar med en paus. Lyssna sedan!

Gjorde vi paus på samma ställen?

1 N u tror jag nog att jag ska gå och lägga mig snart.

2 D en här långa texten tycker jag var ganska svår att förstå.

3 Jag kom m er aldrig att glömma m in första dag i Sverige.

4 D et är viktigt med bra utbildning om man vill få ett jobb.

5 Igår såg jag ett program på tv som handlade om den svenska

skolan förr i tiden.


Reducering

Reducering = att göra något mindre. Ex: På rea kan man köpa saker till reducerat pris.

Det händer saker m ed uttalet - orden blir faktiskt lite m indre - när m an pratar fort. Ljud förändras eller faller bort helt. Särskilt i ord och stavelser som är helt obetonade

spår

(22) A tt eller och?CD2 Både a tt och och reduceras till kort å-ljud, när de är obetonade. Försök först att skriva rätt ord i meningarna,

rätta m ed facit. Lyssna sen och härma!

1 Jag gillar_____ gå på bio.

2 Min kompis___jag ska åka tillsammans.

3 Ska du både jobba___studera i höst?

4 Han sitter___tittar på tv.

5 Ibland är det svårt___stava rätt!

spår

fflrfl @ Vad, var och varaCD2 reduceras ofta till bara ”va”, när de är obetonade. Försök först att skriva rätt ord i meningarna, rätta med

facit. Lyssna sen och härma!

1 Ingen____ hemma, när jag ringde.

2___kostar den här tröjan?

3 Berätta____ du ska göra i sommar!

4 Ursäkta,____ ligger apoteket?

5 Vilka ska_____ med på studiebesöket?46


(24) Slutar, slutade, slutat eller bara sluta?Verb tappar ofta ändeisen, när de är obetonade. M an förstår av samm anhanget vilket tempus det handlar om. Försök först att skriva rätt ord i meningarna, rätta m ed facit. Lyssna sen och härma!

1 Min son_____ skolan för tre år sen.

2 Nu måste jag snart_____ röka!

3 Har det in te_____ regna än?

4 H a n _____ med fotbollen när han gifte sig.

5 Jag_____ halv fyra i morgon.

InteD et lilla ordet inte är ju viktigt att inte missa! M en trots att det är så viktigt, är det ganska ofta obetonat, flyter ihop m ed ordet före och reduceras till nte' eller bara 'n t '. Lyssna och härma!

1 Jag har inte råd.

2 Gå inte dit!

3 Vi ska inte resa bort i år.

4 Varför vill du inte gå med?

5 Det är ju inte det att jag inte vill - det går bara inte!47


spår

CD2

Talhastighet - fort, fort, fort!Ova upp din talhastighet! Lyssna, härma, läs lika fort!

1 Gå inte för nära kanten, du kan ramla ner!

2 Jag måste springa, där kommer bussen!

3 Nej, nu måste jag sluta, det ringer på dörren!

4 Klockan är mycket, varför kommer han aldrig?

3 Hjälp, vad ska vi göra nu då?

6 Skynda er nu, ungar, så ni inte kommer för sent till skolan!

"7 t " 1 •• o o * * • i >• • o r* 1 17 rort, satt pa tv:n, sa vi inte missar borjan pa hlmen!

8 Det var det dummaste jag har hört - vad menar du egentligen

° *9 A, vad jag längtar till sommaren!

10 Snälla, kan du inte prata lite långsammare!

LÄSA HÖGT OCH BERÄTTAVisslingenLiten anekdot

Det var en gång en man som satt på tåget med sin lille son. Efter en stund tänkte pappan skoja lite med pojken. Han ryckte av honom mössan och låtsades, att han kastade ut den genom fönstret. Men han hade bara gömt den bakom ryggen. -Oj, ropade pappa, mössan är borta!

Pojken blev ledsen, men hans far tröstade honom och sa: -Vänta bara, jag kan trolla. När jag visslar, så kommer din mössa tillbaka! Han visslade och se - plötsligt hade han mössan i handen igen.

Det här tyckte förstås pojken var väldigt roligt. Och kvickt tog han pappas mössa och kastade rakt ut genom fönstret. -Pappa, pappa! skrek pojken. Vissla tillbaka din mössa nu!

Men den här gången kunde inte pappa trolla lika bra. Så nu var det hans tur att bli ledsen. Men alla de andra i kupén skrattade gott.

Stödord:en manpå tågetsin sonskojaryckte avmössanlåtsadeskastade utfönstretgömtryggenoj, borta!ledsentröstade

kan trolla! visslar tillbaka plötsligt i handen roligt kvicktpappas mössa vissla tillbaka! inte lika bra hans tur i kupén skrattade

49KoDierina förbiuden!

spar

CD2

Lejonet och musenDjurfabel. Liknande fabler berättas i de flesta kulturer. De slutar ofta med en sensmoral.

Ett stort lejon låg och sov i gräset. En liten mus sprang över nosen på lejonet, så att han vaknade. Han tog musen och tänkte äta upp den.Men musen bad: - Snälla lejon, ät inte upp mig! Låt mig gå, så kanske jag kan hjälpa dig en annan gång!

Det tyckte lejonet var riktigt roligt. - Jo, det skulle jag just vilja se! sa han. Hur skulle en sån liten som du kunna ge mig nån hjälp? Men du är ju så liten, så det är ingen idé att äta upp dig. Spring iväg bara!

En tid senare hade lejonet otur. Han fastnade i en jägares nät och kunde inte komma loss. Han trodde att hans sista stund var kommen.

Men den lilla musen hade sett vad som hänt och skyndade fram för att hjälpa. Med sina vassa tänder kunde han bita sönder nätet. - Nu är du fri! sa musen. Du skrattade åt mig, när jag lovade att hjälpa dig. Men nu ser du, att en liten mus faktiskt kan hjälpa ett stort lejon!

Sensmoral:Förakta inte den som är liten och svag — han kan vara stark på sitt sätt!

Stödord:stort lejon fastnadesov ett nätliten mus kom ma lossöver nosen troddevaknade sista stund kom menäta upp hade settsnälla! skyndade framlåt mig gå hjälpakanske hjälpa vassa tänderroligt bet sönderskulle vilja se friså liten skrattadespring! lovadeotur faktiskt


RökarnaDilemma-saga från Afrika. En sådan saga lämnar ett problem till läsaren att lösa.

Det var tre män som satt tillsammans och pratade. En av dem hade en pipa.

- Jag har en pipa, sa han. Men jag har ingen tobak.- Jag har tobak, sa den andre. Men jag har ingen tändsticka.- En tändsticka har jag, sa den tredje.

Han som ägde pipan fick tobaken och tändstickan. Han stoppade tobaken i pipan och tände med tändstickan. Sedan rökte de, alla tre, i tur och ordning.

När tobaken var slut tog den förste mannen sin pipa och knackade ur askan. Då förvandlades plötsligt askan till en vacker flicka!

Men vem skulle nu flickan tillhöra? Mannen som ägde pipan? Eller mannen som ägde tobaken? Eller mannen som ägde tändstickan?

Vad tycker du?

Stödord:tre män en pipa tobaken tändsticka han som ägde stoppade tände rökte

i tur och ordning slutknackade ur askanförvandlades en flicka tillhöra?


spär Bära vatten i ett sållGammal folklivsberättelse från Sverige

CD2

En dag kom en jätte fram till en bondgård och bad om arbete. Han behövde ingen lön, sa han, bara han fick mat varje dag. Men han hade ett villkor: det måste alltid finnas arbete att göra, annars skulle det gå illa för bonden. Det ska väl ordna sig, tyckte bonden.

Jätten skulle börja med att bära bort alla stenar ur bondens mark, så att det blev fina åkrar överallt. Det arbetet skulle säkert ta lång tid, tänkte bonden. Men jätten var stark och snabb, och arbetet var snart klart. Bonden blev orolig. Han förstod att han aldrig skulle hitta tillräckligt med arbete åt jätten.

Men så fick bonden en idé. Han hämtade ett stort såll, och befallde jätten att bära vatten i sållet, ifrån sjön och upp till gården.

Jo, jätten satte igång att arbeta. Men hur mycket vatten han än hällde i sållet, så rann det bara ut förstås. Till slut förstod jätten att det var hopplöst, och en dag försvann han från gården. Bonden såg honom aldrig mer och det var han riktigt glad för!

”Det är som att bära vatten i ett såll”- sä kan man säga om ett hopplöst arbete

Stödord:en jätte bära bort sjönbondgård stenar satte igångarbete mark hur mycket äningen lön åkrar rann utmat lång tid hopplöstett villkor stark o. snabb försvannalltid finnas klart aldrig mergå illa orolig gladbonden aldrig tillräckligtgå bra idéöverens ett sållgräva upp vatten

52Kooierina förbiuden!

Nasreddin Hodja eller MullaTvå historier om en känd figur från Turkiet resp.Mellanöstern

Det var på ett muséum. En guide visade runt en grupp besökare.- Den här skålen är femtusen år gammal, sa han.Då steg Hodja fram. - Där tar du fel, sa han, den är faktiskt femtusentre år gammal.Alla blev imponerade, men guiden blev irriterad. De fortsatte till en annan sal.- Den här vasen, sa guiden, är tvåtusenfemhundra år gammal!- Nej, tvåtusenfemhundratre, ropade Hodja.- Hör nu här, sa guiden, det där tror jag inte på. Hur skulle nån kunna veta det så exakt?- Enkelt, sa Hodja. Jag har varit här en gång förut. Det var för tre år sedan. Och då sa du att vasen var tvåtusenfemhundra år gammal!

— o —

Mulla Nasruddin gick till en moské och satte sig. Hans skjorta var ganska kort där bak, och mannen bakom honom drog ner den lite, för han tyckte inte det såg riktigt passande ut. Nasruddin drog genast i skjortan på mannen som satt framför honom.- Vad gör du? frågade mannen.- Fråga inte mig, sa Nasruddin. Fråga honom som sitter bakom mig, det var han som började!

Stödord: Stödord: vad?museum imponerade moské fråga integuide irriterad satte sig sitter bakomvisade runt fortsatte skjorta börjadebesökare vasen kortskålen 2500 / 2503 m annen bakom5000 tror inte drog nerfel veta exakt? passande5003 för 3 år sedan m annen framför

Nasruddin


spår

CD2

Nordanvinden och solenFabel. Fabler har funnits i alla tider och alla kulturer.

- Ser du den där mannen som går på vägen där nere? sa Nordanvinden till Solen. Ska vi tävla och se vem som är starkast och först får av honom kappan?

- Jag tror nog att jag kan få av honom den fortare än du, svarade Solen. Då satte Nordanvinden igång att blåsa, det hårdaste han kunde.Mannen frös och drog bara kappan tätare omkring sig, och vinden kunde inte få av honom den.

- Nu får jag försöka, sa Solen. Hon kom fram bakom molnet och började sakta värma marken och luften. Mannen log och öppnade lite på kläderna. När han hade gått en stund till blev han riktigt svettig och tog av sig kappan.

- Jag vann! sa Solen.

Sensmoral: Mild övertalning kan vara starkare än våld.

Stödord:nordanvinden tätaresolen vindenser du? kunde intem annen försöka!vägen kom framtävla molnetstarkast? värmafå av honom markenkappan luftentror logfortare öppnadeblåsa en stund tillhårdaste svettigfrös vann

Två vardagsdialogerTvå gamla arbetskamrater möts.

H on: Nämen hej! Det var längesen!

H an: Ja, verkligen! Det måste va m inst fem år sen! Läget? A llt bra?

H on: Jo tack, bara fint! O ch själv då?

H an: Jo, det är bra. G år en dag i sänder, vet du. Lite för mycket jobb bara. O ch för lite sol!

H on: Ja, aldrig är det lagom! O ch din fru - vad var det hon hette nu ig en ...?

H an: M enar du M alin? Nej, vi är skilda nu faktiskt. M en jag är tillsammans med en ny tjej, Annika. V i ska snart flytta ihop.

H on: Jaha. Ja, så är det ju nu för tiden! Inga barn än då? M in sambo och jag har redan två stycken, en tjej på fyra och en liten kille på ett.

H an: H ärligt! A r du mammaledig nu då?

H on: H ar varit, men just nu är M artin hemma med barnen. M en du, nu måste jag nog kila tyvärr, jobbet väntar! K u l att ses! V i kan väl höras nån gång och gå ut alla fyra?

Han: Absolut! V i hörs, ha det bra! O ch hälsa M artin, om han komm er ihåg mej!

Såg du programmet?

H on: Såg du debatten på tv häromdan? O m bostadspolitiken?

H an: Nej, jag vet in te ... V ilken kanal? M enar du den på tvåan? M ed några p o litiker och en massa folk i studion?

H on: Ja, just det. Vad tyckte du? Jag tyckte inte folk fick riktiga svar. E ller också var det jag som inte förstod vad dom sa, politikerna. Jag fattar fortfarande inte att det ska vara så om öjligt att få fram billiga lägenheter, för ungdomar till exempel.

H an: H åller med dej! Det pratas och pratas. Ibland orkar man inte riktigt hänga med. M en såg du film en som kom efter? D å blev man på gott hum ör igen, eller hur?

H on: Jo, den var jättebra! Jag höll på att skratta ihjäl mej. O ch bra skådisar! H an är för underbar, han som spelade brorsan!

H an: Jaså, ja, han är väl b ra ... M en jag tänkte nog mer på henne, hon som spelade dottern. V ilken känsla! Det kallar jag skådis!

55

spar

CD2

spar

CD2

K n n ip r in n fn rh in H p n i

H B a l l a d e n o m h e r r F r e d r i k A k a r e o c h

cd2 d e n s ö t a f r ö k e n C e c i l i a L i n d

Cornelis Vreeswijk (från cd:n Guldkorn från M äster Cees memoarer, 1996)

Från Ockerö loge______ dragspel och basoch fullmånen_______ som var den av_____ .Där dansar Fredrik Åkare,____ _ emot_____ ,med lilla fröken Cecilia Lind.

Hon dansar och_________ så nära intill,hon följer i dansen precis______ han vill.Han för och hon_______ så_____ som en vind.Men säg, varför_______ Cecilia Lind?

Säg,_____________________ Fredrik Åkare sa?- D u ________ så gott och du dansar så bra!D in _______ är smal och barmen är trind.Vad du är vacker, Cecilia Lind!

Men dansen tog slut och vart skulle dom gå?Dom ______ så nära varandra ändå.___________kom dom fram till Cecilias grind.- Nu vill jag b li______ , sa Cecilia Lind.

Vet hut, Fredrik Åkare,________ , gamla karLn!Cecilia Lind är ju bara ett_____ !____ som en blomma, skygg som en hind.- Jag________ snart sjutton, sa Cecilia Lind.

O ch __________vandra och timmarna fly,och Fredrik är gammal, m en_______ är ny.Ja, Fredrik är gammal, m en_______ är blind.- A h,______ mig igen, sa Cecilia Lind.

Musik: Trad. Text &: arr: Cornelis Vreeswijk.Copyright © 1966 M ultitone AB, adm av W arner/Chappell Music Scandinavia AB. Tryckt med tillstånd av Notfabriken Music Publishing AB,


En sång till modetIngmar ”Spingo” Nilsson (från cd:n Spingo, 2000)

CD2

spår

H är är en sång till m odet D en är till alla doms o m ___________ tro på m orgondanfä s t____________________ är så långH är är en sång till m odeten l i te n ,___________ låtD et kanske verkar ________________M en jag sjunger den ändå

H är är en sång till m odett i l l___________ ___________ och skrattTill dom som tro r på kärlekenfa s t_____________________________ ____ är så starktTill alla s o m ______________________________till alla som stä lle r___________till dom som vet hur svårt det är och ändå säger ”ja”

H är är en sång till m odethos dom s o m ___________ seSom inte lå te r____________ sejm en säger s o m ___________till alla som b y g g er___________Till alla som släpper inTill dom som tro r att m änniskank a n __________det ho n vill

H är är en sång till allas o m ___________ att ge uppTill dom s o m _____________ vidare________ livet är så h årttill alla som v åg a r___________till n å t dom aldrig settSom in t e ___________ kuva sejm en håller på s in _______

H är är en sång till m odet D en är från mej till dejen liten e n k e l________m ed det ja g ___________ vill säg 'S å ___________ den väl och lär denoch nynna den iblandFör då växer den o c h __________________i hela Sveriges land

Text o musik: Mikael Wiehe. Live från KPML(r):s 30-årsjubileum 2000. Tryckt med tillstånd av Mikael Wiehe och Lisbeth Nowotny - tack!


Mitt lilla barnCD2 Jojje W adenius (från cd:n G oda' G o d a ', 1993)

E tt ba rn ska jag h a n ä r jag b l i r _________m ed sm ala ben o c h __________ skors m å _________tän d e ro c h ___________________________________ som en sockertoppo c h _______________ _______ , precis rak t opp.

O c h jag s k a _______ saker varje d a 'så m ånga som m itt lilla barno c h _________ska m itt lilla ba rn få göraför s k r ik __________ j a g _____a tt hö rao c h _________hela dagarnas k rä m m a ____________ i hagarna.

M en , ska j a g _________ ,d ig f ö r ______ o c h _________ vatten!

aldrig , a ldrig b o r t ______ m igi den svarta natten!

E tt barn ska jag ha.

O c h vi s k a _______ m ycket varje dag_______ eget lilla b a rn och jagoch skrika som g o r il lo r_____v i ______h o p p a ______ o c h ____________ f o lk ,__________________ hörao c h ___________ bita d o m i ____________________fast d o m _____ den sto ra stenen!

M en , ska jag

E tt b a rn ska jag ha.

O ch o m m itt b a rn f å r ______ i m a g e n _________ gångerska j a g _________för d e t ______________ sångeroch jag s k a _____________________ på m itt barno c h _________p å _______klädero c h _________________________ gum m istöv lar______ d e t b l i r _____ .

M en , ska jag säga.

Text: Barbro Lindgren. Musik: Georg Wadenius.Copyright © M ukitone AB, adm av W arner/Chappell Music Scandinavia AB. Tryckt m ed tillstånd av Notfabriken Music Publishing AB


sparIngen annan än du ^Cabaret Oriental: Maria Stellas, Kostas Delizisis, Robert Fölsch, Bjarne Henricsson, Dyar Jalal, Mikael Krönlein, Stefan Sandberg (från cd:n Saffran, 2000)

G å in te

m i n ________ a r s a _______

d ö rre n ä r _________ o c h __________ ä r _________

i m o rg o n , i m o rg o n

v e m _____________ so m h ä n d e r

_____ fä r g e n s _______ k ra f te r ly fta m i n _______ !

O , in g e n , in g e n

m i g _____ _ _______v ill h a

o, in g e n , i n g e n __

S ta n n a , o , s ta n n a

d in s to l th e t

fa ran ä r ________

fa m n e n ä r ________ o c h __________ är


v e m ______ ________ so m h ä n d e r

______ v å g en p å __________ sm a k a m in

O , in g e n , i n g e n ______ _______ ______

m i g _____ _______vill h a

o, in g e n , i n g e n __

S ta n n a , o , s ta n n a

R ä d s la n _______________________in ti l l d ig

____________ eggas ° c h ___________ f ä r g a s _______


v e m _______ ________ so m h ä n d e r

____________________eggas o c h _____________färgas

O , in g e n

vill h a

o, i n g e n ________

____ _______a tt

T e x t : B i r g i t O d é n . M u s i k : B j a r n e H e n r i c s s o n . T r y c k t m e d t i l l s t å n d a v B j a r n e H e n r i c s s o n - t a c k !

Kopierinq förbjuden!59

Ä Mammarock ̂ o

£^2 N ationalteatern (från cd:n Kåldolmar och kalsipper, 1976)

Maaaaamma! Mamma! Maaaaamma...!_____ klaffen, sm å________ , här är mammornas sång!

En mamma kam m ar_____ noll(noll, noll)e t t______ kan va' och________ boll(boll, boll)Men m am m an__________ g å______ochdet ä r_____ samma och sammaför samma__________mamma

Maaaaamma! Mamma! Maaaaamma...!

En mam m a________ ____________ strumpor(strump)och_______ ________i byxornas rumpor(rump, rump)När barna' ä r ________________ och lekerstår en m am m a____ __________och_________det är bara samma och samma för samma________ mamma...


En m am m a____ också va' flippad och___och ________ ______ shejker i Hyderabadsegla___ ________ och _______. en bankför en mamma ä r________ ___________

Så om d u ______________ din mamma glad____________henne på ett skepp________ dag!Då ska___ ____ skåda e n ____________ syn:en vrålande mam m a______________ i skynsom sjunger mammornas sång! som sjunger mammornas sång!

T e x t o m u s i k : U l f D a g e b y . C o p y r i g h t © 1 9 9 4 M u s i k n ä t e t W a x h o l m A B . T r y c k t m e d t i l l s t å n d a v U l f D a g e b y o c h M N W - t a c k !


Natt och dagRonny Eriksson & Fack Jo-orkestern (från cd:n Orättvisor, 2001)

spar

38CD2

Farsan han är svetsare och________ p å ____________Morsan h o n ______________ och jobbar åt lokaltrafikenoch ingen av d o m ________ särskilt braMen farsan tjänar_____ , så farsan jobbar heltidMorsan sköter________ och hon jobbar därför_________Farsan han går skift, men det gör inte jag.

Jobbar natt och dag!_______ är ett stort partajnär m an________ som jag, är en häftig web-designerom m an______ kan hålla undan där i tätenja, då jädrar finns det e n ______ att man blir sittande i nätenJobbar natt och dag och dessutom______ och juloch kanske____________bara för att det ä r_______och jag ä r_________ och drar in en massa stålarblir jag_______ så kan jag ordna det med hjälp av Coca-Cola.

Farsan tycker att jag borde vara med i ________men jag_______ ”Farsan, du kan skippa det där snacketdet där är bara mossigt och det ä r_____________ för mejJag, jag tjänar________ en jävla massa klöveroch jag, jag tycker bara det är kul att jobba_______D u ______ ___ inte farsan, det här, det är en häftig grej”

Jobbar natt och dag! Det är nu som man h a r___________Det ä r________ tag, för att va'med i konkurrensenär det e n ________ att sitta kvar tills_________ gryroch därför har dom tagit hit en massa __________ till vår byråJobbar natt och dag,__________strax innan jag vaknaroch jag tjänar bra, och jag k an ________ allt jag saknarOm jag då och då ä r_______ , _________och purkenfinns det ändå alltid__________att få ur Coca-Cola-burken

Man måste ligga i och vara__________ som en _________och tänka på att nästa_____ då fyller man tju'fyraoch d å ________ det att inte man får tackla avFör om man skulle råka__________tempo, då är tacken,då står det snart________________där och flåsar en i nackenNån som är tju'två, och som _________ mycket m indre________ ...T e x t : R o n n y E r i k s s o n . M u s i k : o k ä n d . T r y c k t m e d t i l l s t å n d a v R o n n y E r i k s s o n - t a c k !


spår FACIT(T) A eller Å?

CD1 1 (att) tåla 6 (att) bada 11 lat2 svåra 7 får 12 båda3 (en) rad 8 (att) tala 13 (ha) råd4 (en) far 9 (att) svara 14 våra

spår 5 (att) vara 10 (att) måla 15 (att) låta

W ( i (2) I eller U eller Y?GDI 1 lycklig 10 gul 19 (ett) intyg

2 kul 11 förbi 20 tig!3 mycket 12 (en) fil 21 (har) sytt4 (att) busa 13 (ett) betyg 22 brun5 (ett) tyg 14 (att) byta 23 (ett) system6 (att) bita 15 (en) syster 24 (en) by7 (att) flyga 16 (att) fuska 25 (att) fika8 (att) frysa 17 viktig 26 (att) fiska

spår 9 (att) hyra. ^

18 (ett) yrke 27 (att) lukta

Ä l | (3) U eller O eller Y?CDl 1 ny 10 (en) bulle 19 (att) lyckas

2 (har) frusit 11 mormor 20 (en) bro3 (en) kyrka 12 (en) rot 21 (har) bytt4 djupfryst 13 (ett) vykort 22 bussen5 tyst 14 frysen 23 rolig6 (att) hosta 15 solen 24 dyrt7 (att) bygga 16 (att) sucka 25 (en) fot8 lyste 17 fort 26 (en) orm

spår 9 tycker .

18 (har) flugit 27 (att) bjuda

(4) U eller Y eller Ö eller E?CD1 1 bruna 10 (en) mössa 19 nyss

2 höga 11 (jag) höll 20 kurder3 hela 12 (att) se 21 (en) lön4 (en) ledare 13 (en) brunn 22 Lucia5 (att) flytta 14 (att) fylla 23 (att) dyka6 (en) myra 15 hett 24 förra7 (en) nöt 16 (ett) möte 25 gullig8 fötter 17 (ett) bröllop 26 mest

spår 9 grundskola 18 gympa 27 flesta

W lP (5) Alla vokalernaCDl 1 Jag ^ inte att vara i solen. 13 Jag är född på våren och min fru på hösten.

2 Det var jättekul på matten idag. 14 Vet du vägen dit?3 Jag har köpt korv, bröd och ost. 15 Floden flyter stilla genom byn.4 Gräset var vått, så jag blev våt om fotterna. 16 Mötet är redan slut.5 Barnen busar på dagis. 17 Vi har lite fisk i frysen.6 Min moster har grått hår. 18 Bilen bytte till höger fil.7 Jag tycker om potatismos. 19 Våra grannar har nyss flyttat.8 De hade inte råd att äta sig mätta. 20 Det söta vinet lyser gult i glasen.9 I skogen växer höga granar. 21 Mössan ligger i lådan i hallen.

10 Man kan hämta vatten i brunnen. 22 Sätt in smöret i kylen!11 Alla bussar var fulla. 23 Vill du gå på festen eller hellre vara hemma12 Vi bakade bullar till kaffet.

62

spår

C T eller D? K eller G? 45 ® P, B, V eller]: god 11 (att) låta CDl 1 (att) klappaI ett; sätt 12 (att) trycka 2 jobbig5 tanaer 13 (en) låda 3 finsk4 (att) dricka 14 (har) tänt 4 (en) krabba5 tidig 15 (att) ligga 5 (en) vinst6 m ot 16 (att) smaka 6 (att) blinka7 rädd 17 (en) stuga 7 (att) veta8 (en) mygga 18 snygga 8 (jag) fann9 (en) lycka 19 hög 9 (att) stampa

10 (att) häm ta 20 (en) lök 10 (att) vinka11 (en) bäver12 alper13 albaner

® tje- eller sje-ljud?1 (att) skära 8 (att) tjuta 15 (en) stjärna2 (att) skina 9 (en) check/käck/tjeck 16 kära3 (att) skjuta 10 (en) skjorta 17 Kina4 tjugo 11 (en) kärna 18 (en) schal5 skäms 12 (att) duscha 19 (en) choklad6 (en) tjej 13 (ett) kilo 20 (att) tjata7 (ett) kök 14 tjock 21 (att) kämpa

tje-ljud sje-ljudtjugo tjock skäratjej kära skinakök Kina skjutatjuta tjata skämscheck/käck/tjeck kämpa skjortakärna kött duschakilo kex stjärna

D L eller R?1 lätt 11 stor2 rika 12 (en) firma3 (en) klocka 13 (en) last4 (en) rast 14 (att) kura5 (att) torka 15 (att) tolka6 (att) filma 16 spriten7 rätt 17 (en) stol8 (en) reva 18 (att) krocka9 (att) fira 19 mår

10 spliten 20 lika

14 (ett) väder15 (en) svamp16 (en.) soffa17 (ett) hopp18 (en) burk19 (att) sova20 lever21 (en) park22 finns23 (att) banka24 (att) släppa25 (en) fisk

22 skön23 (en) chock24 sjuk25 (en) sjö26 (en) lektion27 (ett) kött28 (ett) kex

schalchokladskönchocksjuksjölektion

K n n i p r i n n f n r h i i ir lo n '

CD2

spår

spår

«»CD2

spår

CD2

© L eller R?1 Skriv en bokstav i varje ruta!

Luta dig mot väggen, om du är trött.2 Var är min penna - hjälp mig att leta!

Du får inte reta hunden.3 Barnen blev sura, när mamma sa nej.

Vinterskorna har tjock sula.4 Till köttbullarna är det gott med lök.

Från elden kom det svart rök.5 Babyns kind är mjuk och len.

Man tvättar sig för att bli ren.6 Strumpan har ett stort hål.

Lisa har långt mörkt hår.7 Sluta stirra på mig — jag blir nervös!

Vi måste sitta alldeles stilla.8 Han är mycket lik sin pappa.

Han blev inte lika rik som sin pappa.9 Försök att stava rätt!

Det är inte så lätt att stava.10 När ska vi ha rast?

Bilen hade tung last.

© L eller R?1 Regnet kommer från norr.2 Förra året var det val till riksdagen.3 Min granne heter Krister.4 Hon ställer fram en stor stol.5 Tre femkronor ramlade i golvet.6 Vi ska reparera bilen.7 Säg fyrahundratrettiotre!8 En röd ros till min älskling!9 Jag har inte ett öre kvar!

10 Han fick en liten bror - det ska vi fira!11 Brevet kommer nog inte förrän på fredag.12 Jag är inte lika rik som han.13 Jag försöker sluta röka.14 Hur många grader är det ute?15 Vi var nära att krocka med bilen.16 Det är inte lätt att höra rätt!

® Bara T eller RT?1 Det där huset är vårt.2 Håret är vått efter badet.3 Min jacka blev våt.4 Spotta inte på golvet!5 Jag tycker om att sporta.6 Bilen hade hög fart.7 Frukten låg på ett stort fat.8 Klockan är kvart i åtta.9 Vart ska du gå?

10 Anna har bott i USA.11 Martin fyller snart fjorton.12 Jag har ont i en fot.13 Gå inte så fort!14 Ge mig lite vatten!15 Jag undrar vart den går?16 Vi går till skolan.

11 Vi höjer värmen en grad till.Om du kommer blir jag glad.

12 Jag måste köpa ny klocka.Lova att inte krocka!

13 De har startat egen firma.Vi ska filma hela festen.

14 Jag har fått brev från min syster. Blev hon glad för julklappen?

15 Hämta en stol!Hon har blivit stor.

161 september är det val.Han visste vem det var.

17 Förlåt, är detta kanske er plats? Värmer ni huset med el eller olja?

18 Det blåser kallt från norr idag. Temperaturen är lite under noll.

19 Jag har rest i många länder. Skjortan var vit med blå ränder.

20 Får jag låna din mobil? spår De tänkte råna banken.

© Bara D eller RD?1 Försök att visa mod!2 Han är dömd för mord.3 Det står mat på borden.4 Vårdcentralen är stängd.5 Har tavlan något värde?6 Det var fint väder igår.7 Vi borde nog gå hem nu.8 Familjen bodde i London.9 H ar du tid eller ska du gå?

10 När då - på tisdag?11 Guden hette Oden.12 Nu kan jag alla orden.13 Vi hyrde ett rum.14 Ar du färdig nu?

CD2

spar

CD2

@ Bara N eller RN?1 Jag bor alldeles om hörnet.2 Hur stavas ditt förnamn?3 Barnen vill gärna ha glass.4 Man varnar för dåligt väder.5 Järnvägen ska repareras.6 Den stora stjärnan lyser starkt.7 Både lärarna och eleverna gick hem.8 Det finns många bra barnböcker.9 Både modern och mormodern hette Anna

10 Hör nu på allesammans!11 Många svenska män heter Björn.12 Jag tycker om moderna kläder.

64i/.

BjÉr

IF Bara L eLer RL?

1 Vi bor på Karl Johansgatan.I Hur långt har vi kvar?3 Halsbandet är av äkta pärlor.4 Jag har ledigt idag.5 Han var helt kal på huvudet.6 Karl är förlovad med Malin.

7 Svalan är en liten i8 Kärleken är härlig men farlig!9 Vi talar allvarligt om saken.

10 Förlåt, ligger mina hörlurar här?11 Vilken storlek har hon?12 Filmen var dålig.

43 Hur många stavelser? OBS att man ibland kan tänka sig olika ställen att dela på!1 sys-kon alt. sysk-on2 kram3 gra-tu-le-ra4 pen-nor-na alt. penn-or-na5 språ-ket alt. språk-et6 po-li-tik7 na-tur-ligt-vis8 grön-sa-ker alt. grön-sak-er9 glas-ö-gon

10 e-gent-li-gen alt. e-gent-lig-en11 ro-ligt12 äpp-len

13 be-ta-lar alt. be-tal-ar14 po-ta-ti-sar alt. po-ta-tis-ar15 säng16 bil17 var-för18 te-Ie-fo-nen alt. te-le-fon-en19 först20 o-li-ka21 fö-del-se-dag alt. föd-el-se-dag22 grat-tis alt. gratt-is23 bok24 plats

© Vilken stavelse är betonad? (Endast betonade stavelser har markerats här) A Tvåstaviga ord1 döktor 7 lämpa 13 gravid2 musik 8 problem 14 tomät3 hälva 9 poäng 15 skriver4 käffe 10 artist löcafé5 prövet 11 praktisk 17 frisör6 fåtölj 12 program 18 väken

■

B Trestaviga ord1 berättar2 sidorna3 tidningar4 populärt5 förvånad

C Fyrstaviga ord

1 deprimérad2 kompisarna3 intressänta4 datorerna

6 tillbäka7 fungera8 promenäd9 exémpel

10 tillsammans

5 egentligen

6 söndagarna7 presenterar8 månaderna

D Sammansatta och avledda ord1 bokstäver 4 pålägget2 nymålad 5 dägisbärn3 sölseméster 6 jultomte

11 grammatik12 engelska13 fotogräf14 ungefär15 medicin

9 kamraterna10 bibliotek11 amerikansk12 skrivningarna

7 dämmsugare8 svensklärare9 misslyckas

19 blomman20 kultur21 rölig22 bilar23 tävla24 lektion

16 chokladen17 könstiga18 verkligen19 spännande20 telefon

13 matematik14 berättelse

15 ekonomi16 margarinet

10 jättekul11 invandrare12 avdelning


spar

CD2

spar

CD2

spär

#CD2

spär

0) Hittar du partikeln?1 Alla tog fram sina biljetter.2 Läraren läste upp texten högt.3 Har du lagt ner allt i väskan nu?4 Ät upp maten, innan den blir kall!5 Jag måste lämna tillbaka boken.6 Vi var nära att köra på hunden.

0) Vad är betonat - verbet eller partikeln?1 Jag går efter skolan.2 Han gick på gräset.3 Hur gick olyckan till?4 Han ska gå om en stund.5 Nu går hon över gården.6 Han hälsade på en vän på gatan.7 Lägg dig inte i samtalet!8 Jag läser om boken igen.

9 Skriv inte på bordet!10 Jag vill inte tala om det just nu.11 Vilket fotbollslag håller du på?12 Tycker du om svensk mat?

@) Sammanhanget bestämmer!1 Har du sett min bok?2 Vilket program ska du se?3 Det är bäst du går nu.4 Vilken plats har du?5 Köp några bullar också!6 Titta på huset där borta!7 Hon tycker om att dansa.8 Jag kan inte komma idag.9 Ska du vara hemma i kväll?

CD2

spar

CD2

spår

CD2

7 Han skrev upp telefonnumret.8 Kom du in på kursen?9 Jag måste lägga på brevet idag.

10 Ta på dig en varm jacka!11 Han tar ut pengar i bankomaten.12 Barnen leker och föräldrarna tittar på.

Jag går efter en penna.Maten gick på 100 kronor.Vilken väg gick du till stan?Han ska gå om kursen.Nu går värken snart över.Han hälsade på oss över jul.Lägg dig inte i gräset!Jag läser om vikingarna.Skriv inte på intyget!Jag vill inte tala om det ännu.Vad håller du på med?Vad tycker du om kursen?

Jag vill ha en bok med bilder i.Det är ett program om London.Vilken är bäst?Jag fick plats tolv.Vill du ha bullar med russin i?Menar du huset till vänster?Hur stavar man till ”att”?Kan du inte?Hur ska det vara egentligen?

@ Andningspaus1 Nu tror jag nog / att jag ska gå och lägga mig snart.2 Den här långa texten / tycker jag var ganska svår att förstå.3 Jag kommer aldrig att glömma / min första dag i Sverige.4 Det är viktigt med bra utbildning / om man vill få ett jobb.5 Igår såg jag ett program på tv / som handlade om den svenska skolan förr i tiden.

® Att eller och?1 Jag gillar att gå på bio.2 Min kompis och jag ska åka tillsammans.3 Ska du både jobba och studera i höst?4 Han sitter och tittar på tv.5 Ibland är det svårt att stava rätt!

(24) Slutar, slutade, slutat eller bara sluta?1 Min son slutade skolan för tre år sen.2 Nu måste jag snart sluta röka!3 Har det inte slutat regna än?4 Han slutade med fotbollen när han gifte sig.5 Jag slutar halv fyra i morgon.

spar

CD2

(23) Vad, var och vara1 Ingen var hemma, när jag ringde.2 Vad kostar den här tröjan?3 Berätta vad du ska göra i sommar!4 Ursäkta, var ligger apoteket?5 Vilka ska vara med på studiebesöket?

6 6

K n n i p r i n n f n r h i i iHe>n!

spår

Balladen om herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind

CD2

Cornelis Vreeswijk (från cd:n Guldkorn från Mäster Cees memoarer, 1996)

Från Öckerö loge hörs dragspel och bas och fullmånen lyser som var den av glas.Där dansar Fredrik Akare, kind emot kind,med lilla fröken Cecilia Lind.

Hon dansar och blundar så nära intill, hon följer i dansen precis vart han vill.Han för och hon följer så lätt som en vind. Men säg, varför rodnar Cecilia Lind?

Säg, var det för det Fredrik Akare sa?- Du doftar så gott och du dansar så bra!Din midja är smal och barmen är trind.Vad du är vacker, Cecilia Lind!

Men dansen tog slut och vart skulle dom gå? Dom bodde så nära varandra ändå.Till slut kom dom fram till Cecilias grind.- Nu vill jag bli kysst, sa Cecilia Lind.

Vet hut, Fredrik Akare, skäms, gamla karLn! Cecilia Lind är ju bara ett barn!Ren som en blomma, skygg som en hind.- Jag fyller snart sjutton, sa Cecilia Lind.

Och stjärnorna vandra och timmarna fly, och Fredrik är gammal, men månen är ny.Ja, Fredrik är gammal, men kärlek är blind.- Åh, kyss mig igen, sa Cecilia Lind.

Musik: Trad. Text & arr: Cornelis Vreeswijk.Copyright © 1966 M ultitone AB, adm av W arner/Chappell Music Scandinavia AB. Tryckt med tillstånd av Notfabriken Music Publishing AB.


^ En sång till modetn̂ gm ar ”Spingo” Nilsson (från cd:n Spingo, 2000)

H är är en sång till m odetD en är till alla domsom vågar tro på morgondanfast natten är så långH är är en sång till m odeten liten, enkel låtD et kanske verkar meningslöstMen jag sjunger den ändå

H är är en sång till modet till glädje, hopp och skratt Till dom som tror på kärleken fast hatet är så starkt Till alla som slår sig samman till alla som ställer krav till dom som vet hur svårt det är och ändå säger ”ja”

H är är en sång till m odethos dom som vågar seSom inte låter tysta sejm en säger som det ärtill alla som bygger broarTill alla som släpper inTill dom som tror att människankan göra det hon vill

H är är en sång till alla som vägrar att ge upp Till dom som kämpar vidare fast livet är så hårt till alla som vågar längta till nåt dom aldrig sett Som inte låter kuva sej men håller på sin rätt

H är är en sång till modet D en är från mej till dej en liten enkel visa med det jag helst vill säg'Så vårda den väl och lär den och nynna den ibland För då växer den och sprider sej i hela Sveriges land

I e x t o m u s i k : M i k a e l W i e h e . L i v e f r å n K P M L ( r ) : s 3 0 - å r s j u b i l e u m 2 0 0 0 . T r y c k t m e d t i l l s t å n d a v M i k a e l W i e h e o c h L i s b e t h N o w o t n y - t a c k !

68KoDierina förbjuden!

Mitt lilla barn spår

■3-je W adenius (från cd:n G oda 'G oda ', 1993) CD2

En barn ska jag ha när jag blir stor~ed smala ben och mjuka skor= Tiå vassa tänderoch skära händermage som en sockertoppoch ljusbrunt hår, precis rakt opp.

Och jag ska köpa saker varje da'så många som mitt lilla barn vill ha och skrika ska mitt lilla barn få göra för skrik tycker jag om att höra och bråka hela dagarna skrämma kor i hagarna.

Men, ska jag säga,akta dig för eld och djupa vatten!Spring aldrig, aldrig bort från mig i den svarta natten!

Ett barn ska jag ha........

Och vi ska busa mycket varje dagmitt eget lilla barn och jagoch skrika som gorillor ska vi görahoppa runt och skrämma folk, ni ska få höraoch vi ska bita dom i benenbinda fast dom vid den stora stenen!

Men, ska jag .......

Ett barn ska jag ha.......

Och om mitt barn får ont i magen några gångerska jag sjunga för det jättefina sångeroch jag ska byta blöjor på mitt barnoch sätta på små kläderoch världens minsta gummistövlarifall det blir dåligt väder.

Men, ska jag säga.......

Text: Barbro Lindgren. Musik: Georg Wadenius.Copyright © M ultitone AB, adm av W arner/Chappell Music Scandinavia AB. Tryckt med tillstånd av Notfabriken Music Publishing AB


spår

CD2

Ingen annan än duCabaret Oriental: M aria Stellas, Kostas Delizisis, Robert Fölsch, Bjarne Henricsson, Dyar Jalal, Mikael Krönlein, Stefan Sandberg (från cd:n Saffran, 2000)

Gå inte ännumin kropp är så hetdörren är öppen och natten är långi morgon, i morgonvem vet vad som händerLåt färgens heta krafter lyfta min själ!

O, ingen, ingen kan som du ge mig det jag vill ha o, ingen, ingen kan som du Stanna, o, stanna kvar!

Kasta din stolthet faran är överfamnen är mjuk och natten är långi morgon, i morgonvem vet vad som händerLåt vågen på havet smaka min strand!

O, ingen ingen kan som du ge mig det jag vill ha o, ingen, ingen kan som du Stanna, o, stanna kvar!

Rädslan försvinner nära intill digsinnena eggas och himlen färgas rödi morgon, i morgonvem vet vad som händernär sinnena eggas och himlen färgas röd

O, ingen annan mer än jag ger dig vad du vill ha o, ingen annan kan som du Jag vill att du stannar kvar!

T e x t : B i r g i t O d é n . M u s i k : B j a r n e H e n r i c s s o n . T r y c k t m e d t i l l s t å n d a v B j a r n e H e n r i c s s o n - t a c k !


Mammarock spä;N ationalteatern (från cd: n Kåldolmar och kalsipper, 1976)

CD2

Maaaaamma/ Mamma! Maaaaamma...!Håll klaffen, små ungar, här är mammornas sång!

En mamma kammar ofta noll (noll, noll)ett barn kan va' och spela boll (boll, boll)Men mamman får gå där och damma det är bara samma och samma för samma gamla mamma


En mamma tvättar smutsiga strumpor (strump)och lagar hål i byxornas rumpor (rump, rump)När barna' är ute och leker står en mamma vid spisen och steker det är bara samma och samma för samma gamla mamma...


En mamma vill också va' flippad och glad och dansa med shejker i Hyderabad segla på haven och råna en bank för en mamma är nästan alltid pank!

Så om du vill göra din mamma glad bjud in henne på ett skepp någon dag!Då ska ni få skåda en overklig syn: en vrålande mamma högt uppe i skyn som sjunger mammornas sång! som sjunger mammornas sång!

Text o musik: U lf Dageby. Copyright © 1994 M usiknätet Waxholm AB. Tryckt med tillstånd av U lf Dageby och M N W - tack!


g Natt och dag- . Ronny Eriksson & Fack Jo-orkestern (från cd:n Orättvisor, 2001)

Farsan han är svetsare och jobbar på fabriken Morsan hon kör buss och jobbar åt lokaltrafiken och ingen av dom tjänar särskilt bra Men farsan tjänar mer, så farsan jobbar heltid Morsan sköter hemmet och hon jobbar därför deltid Farsan han går skift, men det gör inte jag.

Jobbar natt och dag! Livet är ett stort partajnär man precis som jag, är en häftig web-designerom man inte kan hålla undan där i tätenja, då jädrar finns det en risk att man blir sittande i nätenJobbar natt och dag och dessutom påsk och juloch kanske annandan bara för att det är kuloch jag är tjugotre och drar in en massa stålarblir jag trött så kan jag ordna det med hjälp av Coca-Cola.

Farsan tycker att jag borde vara med i facketmen jag säger ”Farsan, du kan skippa det där snacketdet där är bara mossigt och det är ingenting för mejJag, jag tjänar redan en jävla massa klöveroch jag, jag tycker bara det är kul att jobba överDu fattar inte farsan, det här, det är en häftig grej”

Jobbar natt och dag! Det är nu som man har chansenDet är friska tag, för att va'med i konkurrensenär det en merit att sitta kvar tills dagen gryroch därför har dom tagit hit en massa sängar till vår byråJobbar natt och dag, somnar strax innan jag vaknaroch jag tjänar bra, och jag kan köpa allt jag saknarOm jag då och då är nere, trött och purkenfinns det ändå alltid kraft att få ur Coca-Cola-burken

Man måste ligga i och vara flitig som en myraoch tänka på att nästa år då fyller man tju'fyraoch då gäller det att inte man får tackla avFör om man skulle råka tappa tempo, då är tacken,då står det snart nån annan där och flåsar en i nackenNån som är tju'två, och som ställer mycket mindre krav...

T e x t : R o n n y E r i k s s o n . M u s i k : o k ä n d . T r y c k t m e d t i l l s t å n d a v R o n n y E r i k s s o n — t a c k !


Unni Brandeby

Hör och härma- uttalsträning i svenska som andraspråk

Hör och härma är ett enkelt och lättillgängligt material för vuxna och ungdomar, användbart från sfi- nivån och uppåt.

Materialet vänder sig dels till lärare som hjälp vid handledning och träning i klassrummet, dels till studerande som vill jobba med sitt uttal helt på egen hand eller som extra träning utöver lektionerna i skolan.

Innehållet omfattar samtliga vokaler, svåra konsonantljud, betoning, satsmelodi och talhastighet. Några korta berättelser och dialoger övar upp förmågan att uppfatta och återge naturligt tal. Sex sånger avslutar häftet.

Två cd-skivor medföljer. Man är alltså inte bunden vid datorn, utan kan lyssna och nöta in de svenska ljuden och den svenska språkmelodin på bussen, på promenaden, vid sp isen ...

På cd-skivorna görs paus för eftersägning. Om man använder pausknappen kan övningarna också användas för att träna stavning.

Unni Brandeby har mångårig erfarenhet som lärare i svenska som andraspråk, såväl på gymnasiet som inom sfi och grundläggande vuxenutbijdning.

www.unniversus.se

http://www.unniversus.se

hör och härma uttalsträning i svenska som andraspråk

Documents