husbyggaren 2008 nr 1

Huset ”Kyss Frosken” är klätt i Protan SE 1.2 ärggrön

takduk. Av arkitekten Magne Mangler Wiggen.

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund� BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

081Nedanstående är en annons från Protan

4 husbyggaren nr 1 B 2008

Sundtak – nu under vårt tak

Protan AB • Arrendevägen 36 • 163 44 Spånga • Tel: 08-564 733 40 • www.protan.se

Protan växer så det knakar. Som ett led i vår strategi att växa på den Svenska marknaden har vi förvärvat Sundtak AB, som i fortsättningen kommer att heta Protan Sundtak AB.

nr 1 B 2008husbyggaren 5

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–SvenskaByggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik ProduktionGaffelgränd 1 a, 111 30 StockholmTfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn MårtensonLena RösundTfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60e-brev: [email protected]ägen 62183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90e-brev: [email protected]

PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:–5–9 prenumerationer 200:–10 eller fler prenumerationer 160:–Lösnummer 70:–Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: Bankgiro:553425-0 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2008

Nr 1 v 8 Nr 4 v 38Nr 2 v 13 Nr 5 v 44Nr 3 v 22 Nr 6 v 50

TRYCKERI

Prinfo Ystads CentraltryckeriBox 82, 271 22 YstadTfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53e-brev: [email protected]

Husbyggaren är medlemi Sveriges Tidskrifter

Upplagan är kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs officiellauppfattning endast då det särskiltanges.

Redaktionen ansvarar inte förmaterial som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 1 · 2008 | Årgång 50

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

Husbyggaren firar 50! Nr 1 kom år 1959 och distribuerades tillsammans med Byggnytt. Blandannat avhandlades byggnadskontrollantens uppdrag. Aktuella frågor för årets första num-mer är klimathotet. Karlstad förbereder sig för ett ökat vattenstånd i Vänern. Det handlarockså om vatten när tunnlar ska injekteras och vid Norrportens bygge i Sundsvall. Vidare tarvi upp en lyckad grundförstärkning och det kinesiska bygget i Kalmar. Foto: Kristofer Lönnå

I nästa nummer:Prefab Brand BetongTidningen utkommer i vecka 13

INNEHÅLL6 Ny galleria ökar motståndet mot Citybana i Stockholm

8 Felräkningar är vanliga vid megastora projekt

10 Karlstad styr hårt för att klara klimathotet

14 Täta tunnel kräver kunskap om bergets kvalitet

20 Inspektion visar att träbro har lång hållbarhet

24 Rätt förvaltat grönområde stödjer livaktigt ekosystem

28 Ovisst för skandalomsusat kinesiskt bygge i Kalmar

36 Påle och injektering stoppar sättning och fuktupptag

40 Havsnära bygge krävde kreativa lösningar

44 Vatten från Sundsvallsåsen ska kyla och värma

46 Juridik: Skäligt att ha tvåårsregel för klagan på besiktning

50 IT: Varför görs solfångare utan tanke på estetik?

52 Form & Teknik: När miljön ber oss sätta stopp…

54 Debatt: Ge oss mer järnväg och väg för pengarna!

56 Debatt: Handlar det om okunskap – eller rent av ovilja?

58 Noterat

64 Platsannonser

66 Marknadsnytt

76 Nytt från SBR


Just som Citybanan under Stock-holm börjat byggas, så presentera-des planerna på en ny galleria i an-slutning till Citybanans station vid

Odenplan. Med planerna på galleriankom protesterna mot såväl Citybanansom gallerian. ”Nej till monstergalleriavid Odenplan, nej till att förvandla dennadel av stan med sin mycket egna puls tillregionens andra eller tredje största tra-fikknutpunkt”, skriverStefanJohansson,Operans dramachef, på sin blogg Kultur.– Problemet är att folk blandar sam-

man Citybanan och den omdiskuterade

gallerian vidOdenplan, säger BjörnKvisthos Sweco, ett av de företag somhar fått iuppdrag att projektera Citybanan.

Flerårigt byggeDeboendevidOdenplanvar redankritis-ka till Citybanan, som skulle göra derashemkvarter till en byggarbetsplats underflera år och faktiskt inte till en av regio-nens största trafikknutpunkter såsomStefan Johansson skriver, utan hela Sve-riges andra största knutpunkt för spår-bunden trafik. Men det var först när pla-nerna på en galleria i anslutning till sta-

tionen dök upp som Odenplansbornabörjade hänga ut röda skynken från sinafönster för att markera sitt motståndmotprojektet.Kritikenhandlarblandannatomattgal-

lerian förlängerden tiddåOdenplankom-mer att vara en byggarbetsplats. Gallerianberäknas utöka byggtiden från sju till nioår. Dessutom så anser kritikerna att galle-rian förstör Odenplans småskaliga karak-tär.Devill inte ståutmed förlängdbyggtidförengalleriasomdeinteanserbordebyg-gasöverhuvudtaget.Merän11 000namn-underskrifter är inlämnade till stadsbygg-

ANLÄGGNING Planerna på en galleria vid Odenplan i Stockholm ställer till detför dem som bygger Citybanan. Motståndet mot gallerian leder till ett ökat motstånd mot helaprojektet – även mot pendeltågstunneln – bland allmänheten.

NygalleriaökarmotståndetmotCitybanaiStockholmAv kerstin lundell, frilansjournalist, [email protected]

Röda skynken vid Odenplan i centrala Stockholm signalerar motstånd mot ett bygge av en galleria. Men Citybanan får också känna av kritik-stormen. Foto: Kerstin Lundell


nadsnämndenavenaktionsgruppsomvillsätta stopp för gallerian.

Första groparna grävdaÄven om Citybanan och gallerian oftanämns tillsammans, så är det två olikaprojekt, poängterar Björn Halldén hosBanverket.– Citybanan har redan börjat byggas.Det finns redan gropar i marken för de

arbetstunnlar som behövs för bygget avCitybanan, vidNorra stationochvidNor-ra bantorget. Genomarbetstunnlarna skabyggarbetarna nå fram till tunnelbygget,och där ska även schaktmassor från tun-nelbygget fraktas ut.Banverket har inga åsikter om galleri-

an egentligen.– Det är ett projekt som tillhör Stock-

holms stad, konstaterar BjörnHalldén.MenhanmenarocksåattnärOdenplan

blir Sveriges näst största trafikplats förspårbunden trafik, så behövs service. Omnu en galleria ger den service som Ban-verket anser behövs vill han dock intesvara på.– Resenärerna behöver service, men

jaguttalarmig inte omvilka typer av affä-rer som bör finnas vid Odenplan.

Samordningminskar störningIfall det blir ja för en galleria, så ska denbörja byggas samtidigt som stationen vidOdenplan år 2013. De två byggena måstesamordnas, för att den sammanlagdabyggtiden och störningarna vid Oden-plan ska bli så små sommöjligt.I dagsläget har gallerian klarat en förs-

ta etapp, med ett ja från stadens exploa-teringskontor.Mendetärändå långt ifrånklart att det alls blir någon galleria. Denhar blivit en het potatis och ingen av demsom Husbyggaren intervjuat ställer hel-hjärtat upp bakom planerna på gallerian.Henrik Nerlund hos Stockholms stad

anser till exempel inte att gallerian är ettav stadens projekt. Han bollar den hetapotatisen vidare, och säger att projektetegentligen tillhör byggherren Rodamco,ett företag som specialiserat sig på attbygga och driva shoppinggallerior.HosRodamcoSverigesägervdLarsJo-

hansson att vidare utredningarmåste gö-ras innan allt är klart.– Vi är i en utredningsfas för att se om

det hela är genomförbart, säger Lars Jo-hansson.

Alla sakägaremåste få säga sitt ochdendemokratiska processen gå sin gilla gång.

Behöver utredasFrågan är då om bygget stoppas ifall dendemokratiska processen drar ut på tiden.Då går det kanske inte att komma igångmedbygget avgalleriannärdet ärdagsattbygga stationen vid Odenplan.– Det ska vi också utreda, säger Lars

Johansson.Några av protesterna handlar om träd

påOdenplan somkommer att huggas nerom gallerian byggs. De protesterna skaockså beaktas, försäkrar Lars Johansson.– Vi tar till oss av kritiken, säger Lars

Johansson.

Detär intehellerutrettomdetrent tek-niskt går att bygga en galleria i tre vå-ningar på samma gång som ytterligare entunnel dras i den redan perforerademar-ken under staden, utan att rörledningargår av, el- och telefonförbindelser brytsoch så vidare. Bygget av stationen ochbygget av gallerian måste samordnas, såatt den sammanlagda byggtiden inte blirför lång. Det gäller alltså att hitta arbets-former sommöjliggör två stora byggpro-jekt under jord under begränsad tid.

Normalt med protesterMen att kritiken skulle sätta stopp förbygget av gallerian är tveksamt. Anders

Berglund på exploateringskontoret be-rättarattmångaavdebyggenhansjälvva-rit med om att planera har mötts av pro-tester. Den här gången är det visserligenstarkare protester än om bygget barahandlatomettbostadshus,menomdetärovanligt stora protester kan han inte sva-ra på.Själv anser han att kritikerna ofta in-

riktat sig på fel saker.Många oroar sig försmåbutikernavidOdenplanochattdeskaslås ut av den planerade gallerian. Mendet har staden utrett, och funnit att buti-kerna snarare får ökad omsättning pågrund av den ökade mängdenmänniskorsom kommer att passera Odenplan. Idagpasserar omkring 40 000 människor perdag, mot 60 000 då Citybanan är färdig.Motargumentet att gallerian lika väl

skulle kunna byggas vid Norra Stationhåller inte enligt Anders Berglund.– Det skabli engalleriadärockså.Båda

galleriorna behövs, säger Anders Berg-lund.Han tror att det blir bra när allt väl är

färdigt.Det verkliga problemet anser hanvara att bygget av en galleria gör att be-svären för de som bor och verkar vidOdenplanblir värreunderbyggtiden, ochatt byggtiden blir längre.– Det finns en befogad oro för att bygg-

tiden blir längre. Det problemet är intelöst, säger Anders Berglund.Men hur det än blir med gallerian, så

ska det gå att åka längs den sex kilometerlånga Citybanan mellan Tomteboda norrom Stockholm och Södra station någongång framöver. D

Lars Johansson, vd hos byggherrenRodamco, utreder.

- PRESSTOPP -Byggtiden fällde galleria

Efter att artikeln gått i tryck, så backa-de politikerna om gallerian vid Oden-plan. Projektet faller på att byggtidenförlängs med två år, vilket politikernaansåg vara oacceptabelt. Men det blirkanske några kommersiella lokaler istationen ändå, ett fik och lite annat,dock inte alls i "monsterskala", vilketkritikerna ansåg var vad gallerians di-mensioner kunde kallas.


En sanning ommegaprojektärattde som gör prognoserna felinfor-merar och ibland ljuger om pro-jektens kostnader, samhällseko-

nomiska intäkter och risker. Det skriverBent Flyvbjerg, professor i planering viduniversitetet i danska Aalborg, i Institu-tet för Framtidsstudiers tidskrift Framti-der nr 4/2007.FråganärdåomCitybananiStockholm

verkligen kommer att börja rulla år 2017,och kosta de 16 miljarder som budgete-rats?

Kostnader underskattasNär Arlandabanan byggdes blev den 21procentdyrareänberäknat,ochHallands-ås beräknas bli 700 procent dyrare. Detberor inte på att det är svårt att räkna rättpå stora projekt, utan på att de som är an-svariga för projekten medvetet elleromedvetetunderskattarkostnadenefter-som de så gärna vill genomdriva dem.

Närdet gäller trafiken, så räknasdet felåt andra hållet. De som driver ett projekträknar alltså med fler trafikanter än vadsom sedan blir fallet. Nio av tio järn-vägsprojekt överskattar trafiken, skriverBent Flyvbjerg.Kostnadsöverdraget för järnvägar är

närmare 45 procent i genomsnitt medanantalet verkligapassagerare i förhållandetill de beräknade är 50 procent.”Lagstiftare, investerare och allmän-

het kan inte lita på informationen frånprojektens huvudmän och planerare an-gående kostnader, intäkter och risker förstora infrastrukturprojekt.” Orsaken ärbland annat att de som driver ett projektvill få det godkänt i konkurrens medandra liknandeprojekt.Omallaöverskat-tar de positiva effekterna och underskat-tar kostnaderna, så är det dumt att pre-sentera de verkliga siffrorna. Då riskerardet egna projektet att få nej.En person som är intervjuad i Flyv-

bjergs artikel säger: ”Som planerare ärmanoftastmedvetenomdeverkligakost-naderna. Man vet att budgeten är för låg,men det är svårt att sälja in budskapet till

politikerna och de privata aktörerna. Devet att höga kostnaderminskarmöjlighe-terna att få statlig finansiering.”.

Citybanan rätträknadNär Björn Halldén som är informations-ansvarig hos Banverket får frågan omCitybanan också innebär en grov felräk-ning och riskerar att bli en nyHallandsåsså skrattar han.– Nej. Det här har ju stötts och blötts i

tio år. Vi har haft utomstående konsultersom har räknat på det, säger BjörnHalldén.Hanlåter intedetminstaprovoceradav

frågan, och menar att alla diskussionerhar gjort att det här projektet är väl för-berett. Dessutom är förutsättningarnabättre rent tekniskt än för Hallandsås.Berggrunden under Stockholm må varafylld av tunnlar och rör, men den är ändåav hård granit och ska inte ge några obe-hagliga överraskningar.Hanärövertygadomatt kalkylerna ska

hålla.– Du kan ju ringa mig igen år 2018 och

fråga hur det blev, säger han. D

ANLÄGGNING Räkna med att de som ansvarar för megaprojekt redovisar förpositivt eller luras. Det menar en professor i planering. Han tar bland annat Hallandsås, somtroligen blir 700 procent dyrare än beräknat, som exempel.

FelräkningarärvanligavidmegastoraprojektAv kerstin lundell, frilansjournalist, [email protected]

Strax innan lucia 2007 var 8,6 kilometer, detvill säga 50 procent, av Hallandsåstunnelnbyggd. Tunnelborrmaskinen Åsa tuggarvidare. Foto: Banverket

Hallandsås beräknas bli 700 procent dyrare än beräknat från början. Foto: Banverket


Att sträva efter attblienatt-raktiv och hållbar kommun ärvanliga honnörsord i de svens-ka kommunerna. Det första

kantolkaspåmångasätt;enkommunsomväxer, en kommun man trivs i, en kom-mun med bra företagsklimat, en tryggkommun, ja i stort sett allt som gör att desomborochverkar i kommunen trivs ochkänner framtidstro,menocksåattnya skalockas att flytta till kommunen.Här rymsbegreppen social och ekonomiskhållbar-het.Begreppet hållbar kommun handlar

dock allt mer ommiljö- och klimathot.

Har sänkt utsläppKarlstads kommun har arbetat med håll-barhet i många år vilket bland annat re-sulterat i att utsläppenavkoldioxidmins-kat från 5.7 ton per person och år (2002)till cirka 3.8 ton per person och år (2005).De storaminskningarnahar skett inom

industrin, fjärrvärmeutbyggnaden ochutbyte av olja till biobränslen,medan till-skottet från transporter är mer konstant.Karlstad erhöll också för en tid sedan atteuropeiskt pris för sitt hållbarhetsarbete,”Climate Star 2007”.

Drabbas av ändrat klimatMen Karlstad är också en plats som kanbli hårt drabbad av de effekter klimatför-ändringarna ger. Därför måste vi agerahårt inte bara för att allmänt bidra till englobal anpassningutanockså försvaraossmotkonkretaförändringar iensnarfram-tid.När är man en hållbar kommun? Jag

skulle vilja definiera det så här att Karl-stad är hållbart när:

• Karlstadsbefolkningochverksamheterinom kommunens territorium konsu-merar material och energi med hänsyn

till tillgängligt miljöutrymme och kom-mande generationers möjligheter attleva med hållbara livsvillkor.

• Karlstad somplats att leva på har en ro-busthet samtmöjligheter att utvecklas itakt med samhällsutvecklingen.

• Karlstad har ett ekosystem med slutnakretslopp och i samklangmed naturensförutsättningar.

Kan göramycketVilkamedel enkommunhar till förfogan-de för att driva en aktiv miljö- och kli-matpolitik skiftar beroende på vilkenverksamhet som finns inom kommunen.Men generellt kan man säga att en kom-munharstoramöjligheter tackvaresinfi-nansiella styrka, stora personalresurseroch en lagstiftning somger kommunernamöjlighet att ställa krav på olika företeel-ser i kommunen.Med utgångspunkt från hur Karlstads

kommunarbetargeshärexempelsombe-tyder mycket för miljön.

Planering ochinfrastrukturinvesteringarGenom planmonopolet (kommunen harstort inflytande över när, var, vad och hurdet byggs) kan vi påverka infrastrukturenså att vi åstadkommer en trafikapparatsomskapar färreochkortare resorochattde resor som görs i större utsträckninggörs med annat än bil.Karlstad har ett expanderande och väl

utbyggt cykelnät, cirka 250 km cykelba-nor och en satsande och uppskattad kol-lektivtrafik. Kommunen har det senasteåret satsat hårt för att få ett bättre linje-system och en högre turtäthet för att fåfler att åka buss.Vidplanering avnya stadsdelar ärmöj-

ligheten att anordna bra kollektivtrafiken fråga som vi tar med från början. Ge-nom att se till att Karlstad City står sig i

konkurrensen med externetableringarskapar vi förutsättningar för en stark ci-tykärna vilket väsentligt minskar bilre-sandet.Genom att gradvis förtäta staden istäl-

let för att bygga på jungfrulig mark långtutanför stadskärnan skapar vi bättreförutsättningar för färre resorochenmereffektiv användning av infrastrukturen.Genomatt skapaenattraktiv stadmed tillexempel naturupplevelser i kommunenminskar behovet av resande.

Information, rådgivningoch utvecklingsarbeteGenom ”Rådrummet”, med bland annatenergi- och transportrådgivare, har kom-munen byggt upp en informations- ochrådgivningsverksamhet kring hur boen-de och verksamma iKarlstad kan bete sigmermiljövänligt i vardagen.GenomEU-projektetmiljövardag prö-

var 100 hushåll på olika sätt att leva mermiljövänligt. Karlstad arbetar aktivt i fle-ra EU-projekt med starka hållbarhets-perspektiv. Genom att ha rådgivare tillhands för medborgare och företag byggsen kompetens upp för att uppmuntra och

ANLÄGGNING Karlstad förbereder sig för en framtid med klimatförändringaroch översvämningar. Ett hårt styrt byggande och boende, plus fler cykelbanor, är några åtgärder.Utsläppen av koldioxid har redan sänkts rejält.

Karlstadstyrhårt förattklaraklimathotetAv gunnar persson, stadsbyggnadsdirektör och stadsarkitekt, Karlstad

Fortsättning s. 12 P

Gunnar Persson är stadsbyggnads-direktör och stadsarkitekt i Karlstad. Hanhar länge engagerat sig i miljöfrågor genomforskning kring hållbarhetsfrågor och inter-nationellt miljösamarbete, framför allt iInterreg som projektansvarig och expert.

FÖRFA

TTA

REN

bistå alla somgenomolika åtgärder, storasom små, påverkar miljön.

Regler som kommunen styr överGenom PBL och planmonopolet kankommunen till viss del påverka energief-fektiviteten i byggandet. Genomatt ställakrav på energieffektivitet i sambandmedupprättande av exploateringsavtal kanbyggnader bli mer miljövänliga. Miljö-balkengernumerutrymmeföratt få framenergieffektiviseringsplan vid stora ny-investeringar, i Karlstad till exempel isambandmed oljedepåer.

Ekonomiska morötter/piskorKommunen kan genom en klok avgifts-politik till exempel styra beteenden. Ex-empelvis så ställs miljökrav för driftsbi-drag till föreningslivet.

UpphandlingsriktlinjerKommunen, med dess bolag, är en myc-ket stor upphandlare av varor och tjäns-ter och ställer allt flermiljökrav i sin upp-handling. En ambition är att det absoluta

flertalet av alla fordon som används ikommunens verksamhet ska vara miljö-fordon. I allt högre utsträckning ställsockså miljökrav på andra produkter, sommatinköp. Här är dock EU:s upphand-lingsregler ett problem.

Egen drift/aktörI Karlstad finns stora verksamheter somsker i kommunens regi, till exempel fas-tighetsbyggnation och -drift och ener-giproduktion. Genom bland annat ägar-direktivochkommunala investeringsme-del som betonar miljöns betydelse kanstora förändringar åstadkommas.Karlstad Energi har genomfört stora

investeringar förattbyggaut fjärrvärmenoch övergå till förnyelsebara bränslen,som givit mycket bra resultat. Kommu-nen har nyligen anslagit 100 miljoner tillenergibesparande åtgärder i det kommu-nala fastighetsbeståndet, som bland an-nat resulterat i flera större solenergian-läggningar i kommunala fastigheter.Det kommunala bostadsbolaget KBAB

har nyligen uppfört ett bostadshus med

extremt låg värmeförbrukning som nukan bli standard för bolagets fortsattaproduktion. KBAB arbetar aktivtmed in-dividuell debitering av vatten, värme ochtvättning för att minska den onödigaenergikonsumtionen.Genom en aktiv utbyggnad av återvin-

ningscentralerochåterbruksanläggning-ar ger kommunenmöjligheter till enmerhållbar materialanvändning.

PersonalpolitikKommunen har cirka 7 000 anställda.Genom såväl inspiration till och krav påmiljöbeteende på jobbet som också spil-ler över på fritidenblir enmycket stor delav Karlstads befolkning involverad i ettkonkret miljöarbete. Tjänstecyklar förkortare tjänsteresor (de allra flesta!) blirmer och mer vanliga. Kommunala bil-pooler och stor återhållsamhet för friaparkeringsplatser i anslutning till jobbethar ersatt forna tiders mer generösa bil-politik med tjänstebilar och dylikt.Eco-driving kurser erbjuds allt fler av

de anställda, aktiviteter för att spåra


P

En av Sveriges större kommuner, Karlstad, arbetar hårt för att bidra till en mer hållbar och klimatvänlig miljö. Inga nya hus får byggas så lågtatt de riskerar att översvämmas. Områden runt Klarälven undersöks nu för att se om man kan låta älven svämma över på något låglänt ställe.Foto: Öyvind Lund

energibovar, som påslagna lampor ochapparater, används också.

LobbyingKarlstad arbetar mycket aktivt för attåstadkomma mer miljövänliga lösningari det regionala och nationella transport-nätet. Ett nytt resecentrum iKarlstadochen kortare järnvägssträckning (Nobel-banan) mellan Örebro och Karlstad ärnågra exempel som väsentligen skulleökakollektivtrafikensattraktivitet ochgegodamiljöeffekter.

Risken för översvämningKlimat-ochsårbarhetsutredningens slut-betänkande i oktober 2007blev ytterliga-re en väckarklocka för att något händermed vårt klimat. Utredningen får konse-kvenser för vårt sätt att planera och för-valta städer, speciellt i Vänerområdet.Kommunerna runt Vänern, bland

andraKarlstad,pekasut somenavdemerdrabbade och det diskuteras just nu in-tensivthurmanskaställasig tilldenyarö-nen och de nya utmaningarna.

Vattennivåer höjsDet kommer att regna mer, speciellt iVänerområdet, och det kommer att blivarmare. Karlstad som ligger inom detområde där det förutspås mer regn, på-verkas också extra av att det inte bara ärVänerns vattennivå som vi måste ta hän-syn till utan även Klarälvens flöden ge-nom att Vänern vid ett högt vattenståndfår svårare att lokalt snabbt ta emot devattenmängder som kommer från älven.Vänerns och Klarälvens vattennivåer

riskerar att bli betydligt högre betydligtoftare.Utredningens bedömning är att det

som man idag kallar 100-årsflöden kom-mer att bli 20-årsflöden senare underseklet.Det innebär att risken för att vi skadrabbas av höga vattenflöden ökar vä-sentligt, se fig 1.100-årsflöde innebär enligt Klimat-

ochsårbarhetsutredningenatt företthus,somstår i 100år i ett område somär skyd-datendastmotenvattennivåmotsvarande

100-årsflödet, är sannolikheten för över-svämning under denna tid 63 procent.Översiktligt kan man säga att vid vat-

tennivån+46.3översvämmasdeområdensom anges i kartan över Karstad. I janua-ri 2001, somvar toppnoteringen imoderntid nåddeVänern cirka +45.7. Det gav vis-sa, men ändå begränsade, skador. En vat-tennivå motsvarande +47.4 skulle ge för-ödande konsekvenser om inget görs.

Vill minska översvämningVi resonerar kring fem olika alternativ:1. Det första man tänker på är att se till

att vattnet stiger så lite som möjligt. Ge-nomattVänernkan liknas vid ett jätteliktbadkar vars vattenyta ligger cirka 44me-teröverhavsytankanmanteoretiskt fåenlägre vattennivå genom att helt enkeltsläppa ut en del av vattnet i havet. Det ärdock svårt av såväl tekniska och naturve-tenskapliga skäl som juridiska skäl. Storadelaravstrandlinjerkommerattblir torr-lagda, sjöfarten får stora problem och såvidare.Åtgärdenkräverocksånyavatten-domar vilket är en tidsödande och be-svärlig process.2. Det andra är att tappa ut mer vatten

i rätt tid när det finns risk för stigande ni-våer. Det kan ske genomatt bygga en tun-nel eller en kanal (kanalalternativet för-kastasavutredningenmenförs framavendel kommuner) som kan leda vattnet nerihavet förbiGötaälv.Kringsjälvaälvenärdet storaskredrisker somgörattdenmöj-ligheten kanske bara kan utnyttjas delvis.Det finns idagmöjligheter att ”tjäna” cir-ka 0,4 meter utan några stora investe-ringar genom att öka tappningen frånsjönvid lägrenivåer änvadsomsker idag.3. Det tredje är att se till att det stigan-

de vattnet svämmar över på rätt ställengenomatt vattnet får alternativavägar tillexempel genom att låta ”mindre viktiga”områden svämma över. Här genomförsundersökningar runt bland annat Klar-älven för att se om omkringliggande merlåglänta områden skulle kunna tillåtassvämma över vid stora flöden.4. Det fjärde är att se till att det som

översvämmas fårminimala skador exem-

pelvis genom att inte etablera värdefullinfrastruktur under en viss nivå och hahög beredskap för utrymning.De här åtgärderna leder till nya utma-

ningar för stadens utveckling och krav pånyutformningidetvattennärabyggandet.5. Det femte och inte det minst viktiga

är att skydda särskilt känslig befintlig be-byggelse och infrastruktur mot stigandevatten genom att bygga vallar eller göravattensäkra konstruktioner.Karlstad har sedan länge genom sitt

läge stor erfarenhet av sådana åtgärder.Det som redan är etablerat får dock ändåskador med stora kostnader som följd.

Kommunen agerarKarlstads kommun har stor kunskapkringvattengenomsitt läge.Vattnetsnär-het i Karlstad har gett staden dess natur-liga skönhetochkvaliteterochstadenharockså byggts ut i vattnet under många årgenomuppfyllningar.Desenasteårenharvi engagerat oss i EU-projektet Flowssomgivitmångakunskaperkring framförallt översvämningar i flodsystem.Vi har under de senaste åren fram tills

idag tillämpat +46.8 som lägsta golvhöjdför ny bostadsbebyggelse. Arbete pågårnu för att ytterligare se över våra princi-per för att anpassa den nya bebyggelsentill denyakraven.Enkonsekvent tillämp-ning är att i områdenmed risk för Väner-betingad översvämning se till att alla nyabostadsvåningar läggs på en nivå upp enhalv till en hel våning. Förråd, parkering-ar, enklare butikslokaler och dylikt kanaccepteras i gatunivå i de områden därgolvnivånriskeraratthamnaunder+47.4.Det kommer att ställa nya krav på

stadsgestaltningen men också ge möjlig-heter till nya kreativa lösningar där bot-tenvåningar i speciellt halvcentrala lägenkan göras mer intressanta och stadsmäs-siga än idag.

Styr vattenflödenAndra konkreta åtgärder vi arbetar medär att valla in vissadelar avde låglänta be-byggda områdena och att styra Klaräl-vens vattenflöden.Denviktigasteåtgärdenärdockattmed

nationella och regionala insatser se till attvattnetaldrignårsåhögt.Viär till skillnadfrån de havsnära områdena i den lyckligasituationen att avtappningsmöjligheterpå rätt sätt och i rätt tid ärmöjliga! D


Fig 1

Medelvattenstånd i Vänern idag +44.6 Rh70 (+44.3 Rh00 Karlstad)100-årsflöde nu +46.5 Rh7020-årsflöde senare +46.5 Rh70dim.flöde senare +47.4 Rh70


Ibland fungerar det bra att tätatunnlar, ibland inte. Varför är det så?Avsikten med den här artikeln är attförsöka beskriva hur faktorer som

berg, injekteringsmedel och injekte-ringsteknik påverkar resultatet.Fokus ligger på beskrivningen av ber-

get och vi kommer översiktligt att titta påunderlag och resultat ifrån tre tunnlar:Hallandsås, Törnskogstunneln i Stock-holm och en djupt liggande tunnel påÄspö utanför Oskarshamn.

Lera kan sätta sigFörenklat så består berg av sprickor (hål-rum)ochbergblock.Eftersomtunnlarge-nerellt byggs under grundvattenytan såinnebärdettaattmanävenkanstötapåenhel del vatten.Om vatten ohejdat tillåts rinna in i en

tunnel så kan det hända att mer vattenrinner ut ur systemet än vad som tillkom-mer genom exempelvis regn. Detta ledertill en sänkning av grundvattennivån vil-ket kan leda till skador på både natur ochbyggnader.En tunnel som byggs igenom ett berg

under en mosse kan leda till att mossentorkar och en tunnel som byggs igenom

ett berg under lera kan leda till att leransätter sig, det vill säga sjunker ihop, se fi-gur 1. De byggnader som finns ovanpå le-ran kan då skadas.Takdropp i en tunnel kan resultera i

istappar, somkanledatillproblemförtra-fiken, se figur 2. För att förhindra ovan-stående problem försöker man stoppavatteninflödet till tunneln genom att viaflera borrhål fylla sprickorna eller hål-rummen i bergetmed någon typ av injek-teringsmedel.

Injekteringens utformningFlera borrhål i form av en tratt eller strutkallas för en injekteringsskärm, se figur 1.Tanken är att man successivt ska tätasprickorna i tunnelns riktning innanmanspränger och tar ut berget.När man ska bestämma hur en injek-

teringsskärm ska se ut så brukarman talaom hålantal, hålavstånd, hålvinkel ochhållängd. För delar av Törnskogstunnelni Stockholm använde man exempelvisskärmar med 42 injekteringshål som varcirka 20 meter långa (Funehag och Gus-

tafson, 2005). Avståndet mellan spetsar-na på hålen var här max 1.5 meter. Varfördet kan man undra? Hur kan man be-stämma ett lämpligt hålavstånd?Man kan säga att huvudsakligen tre

faktorer påverkar injekteringen: berget;injekteringsmedlet; och injekteringstek-niken, se figur 3.Om man utgår ifrån en önskan om att

tätaensprickamedhjälpavettantalborr-hål, en injekteringsskärm och ett ce-mentbaserat injekteringsmedel, så kandetta exemplifieras med ekvationen ifigur 3 (till exempel Gustafson och Stille,2005). Imax är det maximala avståndetifrån borrhålet som injekteringsmedletrör sig. För att täta sprickan och nå fråninjekteringshål till injekteringshål börhålavståndet teoretiskt vara mindre än2•Imax. Sprickan beskrivs i detta fall medsprickvidden, b. Kornen i ett cementba-serat injekteringsmedel ger en inre frik-tion som gör att man behöver lägga på enviss kraft för att injekteringsmedlet skaröra på sig. Flytgränsen τ0 styr när dettasker. Detta kan jämförasmed vatten ellerinjekteringmedlet Silica sol som börjarrörasiggenastnärmanläggerpåett tryck.

ANLÄGGNING Varför är det så svårt att få täta tunnlar? För att få en lyckadinjektering måste man utgå ifrån bland annat bergets kvalitet och sprickor, samt hur djupttunneln ska gå. Särskilt små fina sprickor kan ställa till det.

TätatunnelkräverkunskapombergetskvalitetAv åsa fransson, tekn dr,Chalmers

Figur 1. Tunnel i berg under lera. För storainflöden till tunneln kan leda till grundvat-tensänkning, sättningar i leran och skadorpå byggnader och natur.

Figur 3. Den maximala inträngningslängdenför ett cementbaserat injekteringsmedel,Imax, kan kopplas till egenskaper hos berget(sprickvidden, b), injekteringsmedlet (flyt-gränsen, τ0) och injekteringstekniken (injek-teringsövertrycket, ∆p).

Åsa Fransson är tekn dr och forskaras-sistent på avdelningen för geologi ochgeoteknik, Chalmers, Göteborg. Hon forskarpå hur man kan karakterisera och beskrivaberget som hjälp för förinjektering ochefterinjektering.

FÖRFA

TTA

REN

Avslutningsvis är skillnaden i tryck,∆p,också viktig för hur långt ifrån borrhåletsom medlet rör sig. Med detta menasskillnadenmellandet tryckmedvilket in-jekteringsmedlet trycks in,pg, ochgrund-vattentrycket, pw, som ju gör att vattnetvill flöda in i tunneln.Om man tittar på ekvationen ser man

attettstort ∆poch/ellervidd,b, gerenstorinträngning. Om man injekterar med ettstyvt, trögflytandemedel (hög τ0) blir in-trängningen betydligtmindre än ommanväljer ett medel med mycket vatten ochlite cement (låg τ0).

Kraven på inflödeDesign eller utformning av injekteringenbeskrivs exempelvis iHoulsby (1990)ochGustafson et al. (2004).Vidsidanavberget, injekteringsmedlet

och injekteringstekniken finns det en an-nan faktor som är av avgörande betydel-se, nämligen vilka krav som ställs när detgäller inflöde och omgivningspåverkan.Krav kan exempelvis anges i antal literper minut och 100meter tunnel.

Anta att inga krav ställdes på tillåtet in-läckage på Hallandsås. Grundvattenni-vån skulle då sjunka och bäckar torka,mendet skulle inte vara så svårt att byggatunneln som det är idag.Ettskäl tillattdetkanvaramycketkost-

samtatt injektera tunnlar ibergunderbe-byggelse är att risken för sättningar iovanliggande lera medför krav på att detbara får lov att läcka små, små mängdervatten.

Hur beskrivs berget?På avdelningen för geologi och geoteknikpåChalmersharvi imångaårarbetatmedatt beskriva berget på ett sätt som är rele-vant för injektering. Underlag för skatt-ningar och beräkningar kommer främstifrån undersökningar av borrhål borradei berget.Eftersom vattnet är det stora proble-

met fokuserarvipådet somtransporterarvattnet till tunneln det vill säga sprickor-na. Vidden på sprickan, b, är central ef-tersom den både påverkar hur mycketvatten som kommer till tunneln och hur

långt injekteringsmedlet rör sig, se fi-gur 3.Fransson ochGustafson (2006) identi-

fierar treviktigaegenskaper:Fördelning-en av transmissivitet och sprickvidd;sprickfrekvensen; och tunneldjupet.Dessa beskrivs i ytterligare detalj nedan.Den sammanlagda effekten av de treegenskaperna kan både förenkla och för-svåra injekteringen.För att exemplifiera detta används

verkliga borrhålsdata ifrån tre tunnlar:Hallandsås, Törnskogstunneln i Stock-holm och en djupt liggande tunnel påÄspö utanför Oskarshamn. Borrhålenåterfinns på olika djup och har olikalängd, olika sprickfrekvens och olika för-delningar för transmissivitet och spric-kvidd, se tabell1.

GeologiDe bergarter som återfunnits i borrhålenär:• Törnskogstunneln – granit, korsas avpegmatit på flera ställen.



Figur 2. Exempel på tunnel med dropp som bildar istappar. Kan leda till problem för trafiken. Foto: Jorge Molinero

• Hallandsås–ställvisvittradgnejs/gnejs-granit, gångar eller stråkmedamfibolit.

• Äspö – huvudsakligen så kallad Äspö-diorit.Granit och diorit bildas när smält berg

(magma) långt nere i jorden långsamtkyls ner. Pegmatit kristalliseras i gångaroch hålrum ur de lösningar som återstårnärdessabergarterbildats.Engranit somutsätts för hög temperatur ochhögt tryckkanomvandlas till engnejs (randig).Bådegnejs och amfibolit kallas för metamorfa(omvandlade) bergarter.

Fördelning av transmissivitetoch sprickviddEn sprickas transmissivitet speglar dessförmåga att föra vatten. Denna är i sin turkopplad till sprickans vidd, b. En sprickamed stor sprickviddhar också engod för-måga att föra vatten, hög transmissivitet.Om man talar om fördelningen av trans-missiviteter eller sprickvidder längs ettborrhål så anger man hur stor andel avsprickorna som har en viss vidd.Som ett exempel så antar man att man

kan täta sprickor med en vidd större än100µm(0.0001m)medett cementbaseratinjekteringsmedel.Dettaberorpåattkor-nen i medlet inte fysiskt kan komma in ihur små sprickor som helst. Om ett borr-hål som borrats längs en planerad tun-nelsträckning har en stor andel sprickormedenvidd somärmindre än 100µm(tillexempel 95procent) så kommer man en-bart att kunna täta en liten andel avsprickorna (5 procent). Sprickvidden äralltså viktig när man ska välja typ av in-jekteringsmedel och för att skatta in-trängningslängden, figur 3.Andelen sprickor < 100 µm för de tre

borrhålen sompresenteras i tabell 1 är ettresultat ifrån analysen i Fransson ochGustafson (2006).Sambandet mellan sprickvidd och in-

flöde kan beskrivas med hjälp av den såkallade kubiska lagen (till exempel deMarsily, 1986). Denna innebär att flödetberoravsprickviddenupphöjd till treochatt sprickorna större än 100 µm kan för-väntas föra nästan allt vatten. Dock inteallt, vilket gör att det kan vara svårt att in-jektera.

SprickfrekvensÄven om analysen visar att andelensprickor mindre än 100µm inte är så storså kan frekvensen, eller antalet sprickorper meter, vara hög. Som ett exempel vi-sar en jämförande analys (Fransson ochGustafson, 2006) att borrhål NV01, Hal-landsås, har minst andel små sprickor avexemplen i tabell 1, det vill säga 95 pro-cent. Den höga sprickfrekvensen (storaantalet sprickor) gör dock att även enmindre andel kan ge ett stort antal spric-kor med liten vidd.

TunneldjupVad händer då med ökande tunneldjup?Tänk dig att du gör ett hål nära botten aven behållare. Fyll i lite vatten. Hur myc-ketvattenrinnerut?Ökasedannivån ibe-hållaren ordentligt. Vad händer? Flödetökar eftersom vattentrycket gör det.Samma sak händer i berget. Detta in-

nebär att en spricka med vidden 100µmgermervattenomdenåterfinns i tunnelni Hallandsås (djup: 100 m) än i Törn-skogstunneln (20 m). När djupet ökartvingas man alltså att täta mindre ochmindre sprickor för att nå ner till sammakrav på inläckage.

Lite annatFördelning, frekvens och tunneldjup äralltså några viktiga hydrogeologiska fak-torer. Dessa utgör grunden när vi gör enskattning av tunnelinläckage och injek-teringsbehov. Men både själva injekte-

ringen och tunneldriften påverkar ber-get.Om man inte lyckas uppfylla inläcka-

gekravensåkanäven injekteringefterdetatt man har sprängt ut tunneln krävas,detta kallas för efterinjektering. Ett storttunneldjup innebär ett högt grundvat-tentryck.Konsekvensen av en tunnel är att man

runt densamma får ett snabbt tryckfalloch höga flödeshastigheter. Föreställ digatt injektera ienbäck, inteså lätt.Ommaninte använder ett tillräckligt injekter-ingstryck så följer injekteringsmedletmed vattnet ”nedströms” i sprickan.Ytterligare enkomplikationkan inträf-

fa om man använder alltför höga injek-teringstryck. Om kraften som håller ihopsprickorna (till exempel vikten av bergetovanför sprickan) inte är tillräcklig kansprickorna öppnas upp med okontrolle-rad spridning av injekteringsmedlet somföljd.Dettavisaratt ävenengeomekaniskförståelse är viktig för problemet.

Nyttan av en beskrivningHallandsås är en horst, en ”limpa” medberg som återstår när omkringliggandebergblock sjunkit ner. Rörelsen innebärpåfrestningar och på sina ställen nednöt-ning av berget. De omvandlade, meta-morfa, bergarterna gnejs och amfibolitsomåterfinns i åsen tyder ävendepåökattryck och/eller temperatur. Bergkvalite-ten, en hög sprickfrekvens och djupet ikombination med inläckagekraven görHallandsås besvärlig.För tunneln på Äspö gör det stora dju-

pet (450 m) att även sprickor med litenviddkantransporteramycketvatten.Tät-ning av dessa är alltså en central fråga.Törnskogstunneln är en jämförelsevis

grund tunnel, men även här identifierardenbergsbeskrivande analysen ett behovav att täta sprickor med liten vidd.

Fintätning krävsI samtliga fall visar analys av verkliga data(FranssonochGustafson, 2006) att fintät-ning, det vill säga tätning av sprickormindreän100µm,behövsförattnålågain-flöden (1–5 liter/min för 100 meter tun-nel).Poängteras ska dock ännu en gång att

det inte är inflödet i sig utan konsekven-sen av inflödet, det vill säga sänkning av



P

Tabell 1. Sammanställning av borrhålsdata, samt resulterande andel sprickor < 100 µm frånanalys (Fransson och Gustafson, 2006).

PPllaattss BBoorrrrhhååll DDjjuupp LLäännggdd AAnnttaall AAnnttaall AAnnddeellsspprriicckkoorr sspprriicckkoorr << 110000 µµmm

ppeerr mmeetteerr

Törnskogstunneln KB791 ca 20 m 4-169 m 873 5.3 ca 97 %(165 m)

Hallandsås NV01 ca 100 m 11-71 m 987 16.5 ca 95 %(60 m)

Äspö KA3376B01 ca 450 m 3-78 m 149 2.0 ca 98 %(TASQ-tunneln) (75 m)

grundvattennivån, som kan leda till ska-dor på både natur och byggnader. Det sät-ter valet av injekteringsmedel i fokus.Detta bekräftas av svårigheterna att medcementbaserade medel täta på Hallands -ås emedan tätning med Silica Sol har fun-gerat bättre. Åt samma riktning pekar detminskade behovet av dräner på Törn -skogstunneln vid användning av fintät-ningsmedel och resultatet vid användan-de av enbart cementbruk i tunneln påÄspö. Ett tillfredsställande resultat i dessa

projekt tyder i samtliga fall på att en ut-formning av injekteringen baserad på in-trängning fungerar och att en beskriv-ning av berget med avseende på geologi,hydrogeologi och geomekanik kan för-klara en del svårigheter och utgöra ettviktigt underlag för att bestämma ut-formning och genomförande av injekter-

ingen. För en lyckad injektering kan manalltså inte bara göra som i ett tidigare tun-nelprojekt. Man måste anpassa sig efterdet aktuella projektets krav, berg och tun-neldjup. D

FFoottnnoott:Projektet ”Karakterisering av berg förinjektering” är finansierat av Formas. Arbetet med efterinjektering sker med stödav SBUF, SveBeFo, Banverket och SKB.I forskargruppen på Chalmers ingår fleradoktorander och disputerade som arbetarmed frågor relaterade till karakterisering avberg och injektering.

RReeffeerreennsseerr

Fransson, Å, Gustafson, G, 2006. Efterinjek-tering: Inläckageprognos och design – för-

slag till analys. SveBeFo Rapport 75. Stiftel-sen svensk bergteknisk forskning, Stock-holm.Funehag, J, Gustafson, J, 2005. Groutingwith silica sol in the Törnskog Tunnel, Grou-ting design for silica sol in full production .Report – Department of Civil and Environ-mental Engineering, Chalmers University ofTechnology; 2005:12.Gustafson, G, Stille, H, 2005. Stop criteriafor cement grouting. Felsbau Rock and SoilEngineering, 3, 62-68.Gustafson, G, Fransson, Å, Funehag, J,Axelsson, M, 2004. Ett nytt angreppssättför bergbeskrivning och analysprocess förinjektering. Väg- och vattenbyggaren, 4.de Marsily, G, 1986. Quantitative hydro-geology. Academic Press Inc., San Diego.Houlsby, A, C, 1990. Construction anddesign of cement grouting. John Wiley andSons, Inc.


P


Fler och fler upptäcker attträbroar är ett konkurrenskraftigtalternativ för vägbroar och gång-och cykelbroar. Efter drygt 15 års

byggande av moderna träbroar i Sverigekan man utifrån genomförda inspektio-ner nu också se att många av broarnakommer att ha lång hållbarhet. Träets be-ständighet klaras bra med de konstruk-tioner som tillämpas idag. Beställare ochprojektörer som tidigare varit skeptiskalär sig av besiktningar och inspektioner,och förstår alltmer att det är säkert attbygga träbroar.Vägverket och Banverket har börjat ac-

ceptera och efterfråga träbroar som ettnaturligt alternativ vid broprojektering.Kommittén nationella träbyggnadsstra-tegin vid näringsdepartementet har ock-så till uppgift att verka för att mer trä skaanvändas i byggandet. Skogsnäringen,byggsektorn och myndigheter ska delta iarbetet. Bland annat har statliga verk presente-

rat kommande byggprojekt där träkon-

struktioner kan passa som alternativ tillbefintliga system på byggmarknaden.Med fler etablerade alternativ ökar val-möjligheten vilket ska leda till ökad kon-kurrens i byggandet, ökad sysselsättningoch regional utveckling.

Träbroarnas utvecklingTräbro kallas en bro som har en över-byggnad av trä, där huvudbärverket medtill exempel balkar eller plattor huvud-sakligen är tillverkat av trä. I en träbro in-går även ståldetaljer och fästdon för sam-manfogning av träkomponenterna. Trä -överbyggnaden kan också kombinerasmed konstruktionsdelar av andra mate -rial. Träbroar utvecklas hela tiden. Det är

fortfarande svårt att verifiera en långsik-tig hållbarhet med de relativt nybyggdabroar som hittills byggts, men byggda pårätt sätt uppvisar träbroar hittills brahållbarhet. Teknisk livslängd i Vägverkets anvis-

ningar är för träbroar 40 år eller 80 år,

med olika krav på träskyddet. Bron skaunder hela sin livslängd klara de lastersom den är dimensionerad för. Bestän-digheten beror till stor del på konstruk-tionen och detaljutformningen, samt hurbron underhålls. Till träbroar används granvirke eller

till utsatta delar impregnerad furu. Tren-den är att man av miljöhänsyn strävar attminska användningen av impregnerings-medel. Stora bärande träkomponenterkan skyddas mot väderexponering meden beklädnad, så att oimpregnerad grankan användas. Beklädnaden kan utformas på olika sätt

och med olika material. Den kan i principutformas som en fasadpanel som monte-ras på väderexponerade konstruktions -delar. Panelluckor som kan bytas ut vidbehov kan vara en billig lösning ur un-derhållssynpunkt. Intäckningar ska ut-föras med distans så att en luftspalt bildas. Med 80 års teknisk livslängd krävs om-

fattande inklädnad, samt att en under-hålls plan ska finnas.

Har låg egen viktModerna träbroar används till vägbroaroch till gång- och cykelbroar. Träbroarhar låg egenvikt i förhållande till andra

ANLÄGGNING Träbrons popularitet ökar. Inspektioner visar att en träbro kan hålla länge. Beställare börjar acceptera trä som bromaterial. Livslängden klaras med rätt val av trämaterial och dimensionering, samt genom ytbehandling och noggrant utförande.

Inspektion visar att träbrohar lång hållbarhetAv anna pousette, forskare, SP Trätek

Gång- och cykelbro med bågar och platta intäckta med panel längs sidorna. Foto: Moelven

Töreboda AB

Anna Pousette är forskare och arbetarmed träbyggande vid SP Trätek, som är endel av SP Sveriges tekniska forsknings -institut.

FÖRFA

TTA

REN


broar. Det medför att träbroar för gång-och cykeltrafik där man har små trafik-laster kan utformas slankare än motsva-rande broar av framförallt betong, däregentyngden utgör en stor del av lasten.Den slanka konstruktionen leder till attkrav på begränsning av nedböjningen oftablir dimensionerande för en träbro. Lätta och slanka konstruktioner måste

också beräknas för dynamiska laster ochegensvängningar, vilket kan bli dimensio-nerande för långa gångbroar. Många träbroar byggs också för vägtra-

fik, och vägbroar av trä kan bära full tra-fiklast enligt gällande normer. Vägbroardimensioneras för betydligt större lasterän gång- och cykelbroar. Utmattningslastblir sällan dimensionerande för träbroar.Träets låga vikt medför flera fördelar,

bland annat att broarna kan prefabricerasoch sedan transporteras till byggplatsendär de lyfts på plats. Det ger korta monta-getider. Träbroar används därför ofta tillöverfarter med vägbroar eller gång- ochcykelbroar vid planfria korsningar så attstörningen för trafiken minimeras. Trä-ets låga vikt är också en fördel vid utbyteav överbyggnad på befintliga fundament,samt för grundläggning vid svåra mark-förhållanden.

Kan ytbehandlasEn rätt byggd bro håller många år utannågra speciella underhållsåtgärder. Förträkonstruktioner är det oftast vid an-slutningar och förband som det är viktigtatt tänka på beständigheten. Infästningarhar med tiden blivit bättre med störrebrickor för att undvika skador av intryck-ning i virket. Virket ska hållas torrt för bra bestän-

dighet. Konstruktivt träskydd genomtäckning och luftning är därför viktigt.Träbroar tål vägsaltning, träet påverkasinte men det är viktigt med rätt rostskyddpå ståldetaljerna.Trä ytbehandlas för att få en viss kulör

och för att skyddas mot till exempel fuktoch UV-ljus. En obehandlad träyta grånaroch eroderar sakta genom påverkan avsolens UV-ljus. Obehandlat trä påverkasockså av fukt, och fuktrörelserna blirstörre än för målat trä. Ytbehandlingenshållbarhet beror bland annat på färgenstyp och kvalitet, trämaterialet, samt kli-matpåverkan av sol, vind och regn. För träanvänds flera olika färgsystem, med stora

skillnader i uppbyggnad och egenskaper.En olämplig eller felaktig ytbehandling kanleda till att en bra konstruktion tar skada.Mekanisk åverkan som till exempel på-

körning, eller avskrapning av färg vidplogning förekommer ibland och kan tillviss del förebyggas med rejäla navföljare.Eventuella skador bör helst åtgärdas såsnart som möjligt för att man ska undvikaatt fukt kan tränga in i virket. Även graffi-timålning på brodelar förekommer och ärsvårt att förhindra, men kan i regel målasöver vid behov.

Beläggs med asfaltTrä, asfalt eller grus används som belägg-ning på träbroar. Träfarbana är det tradi-tionella slitskiktet på balkbroar av trä,och används framförallt som en öppenplankbeläggning på gång- och cykelbroar.Asfaltbeläggning ger en slitstark farbanamed lång livslängd. Grusfarbana användsibland på grusvägar, till exempel skogs-bilvägar. Vägverket kräver normalt tät brobana

med asfaltbeläggning. För asfaltbelägg-ning ska underlaget vara tillräckligt sta-bilt för den avsedda trafiken. Underlagetpå träbroar utgörs oftast av tvärspändaträplattor, som klarar stora trafiklasteroch utgör ett stabilt och säkert träunder-lag för asfaltbeläggning. Det används tillbåde vägbroar och gång- och cykelbroar. Asfaltbeläggningen har följande upp-

byggnad:• träytan behandlas med asfaltprimer• tätskikt av svetsbar isoleringsmatta • asfaltbeläggning beroende på trafikbe-lastningTätskiktet under asfalten är den vikti-

gaste komponenten för att skydda träet.

Ett fungerande tätskikt ger träplattan ettskydd mot vatten ovanifrån, ungefär påsamma sätt som ett tak. Vidhäftningenmellan träunderlag och tätskikt blir bästom arbetet utförs så snart som möjligt,och på en torr och jämn träyta som intevarit utsatt för vädrets inverkan. En asfaltbeläggnings livslängd beror

bland annat på trafikmängden. Vid in-spektioner bör beläggningen kontrolle-ras och undersökas för att se om det finnsblåsbildning. Vid misstanke om otätheterkontrolleras fuktkvoten genom mätning iträplattan.Övergångskonstruktionen mellan bro-

platta och landfäste ska vara tät så att vat-ten inte kan rinna ned på landfästet underbron. Konstruktionen ska samtidigt med-ge rörelser på grund av plattans längdför-ändring vid varierande klimat. Över-gångskonstruktionen anpassas till broba-nans beläggning och trafikbelastningen.För många träplattor med asfaltbelägg-ning är rörelserna så små i längdriktning-en att de kan försummas, vilket medförenkla övergångar med plåtar och asfalt-beläggning som dras över övergångskon-struktionen.Avvattning och utformning vid broba-

nans kanter har också betydelse för bronshållbarhet och livslängd. Vatten från ne-derbörd ska ledas bort från broytan. Manbör undvika att ha avloppsrör genomplattan, eftersom det kan vara svårt att fåtätt vid hålen.Avslutning av tätskikt och beläggning

vid kanten av en träplatta kan utföras påflera sätt, men det viktiga är att det blirtätt och att vattenavrinningen fungerarför att undvika att fukt kommer in och

Vägbro med asfaltbeläggning. Foto: Per-Anders Fjellström

Fortsättning s. 22�P

skadar träplattan. En vanlig lösning är entäckplåt som leder ut vattnet över en luf-tad panel längs plattans sidor. En tät -skiktsremsa längs kanten under täckplå-ten och tätskiktet klistrat ovanpå plåtensäkerställer en tät anslutning.

Inspektion och test ger kunskapDet pågår en hel del arbete för att ökakunskapen om träbroars funktion, för attkontinuerligt kunna vidareutveckla kon-struktionerna. SP Trätek, Skellefteå, ge-nomför på beställning besiktningar av ny-byggda träbroar samt inspektioner av be-fintliga träbroar, både huvudinspektio-ner och speciella inspektioner. Genomdet lär sig både beställare/förvaltare ochvi vad som är viktiga detaljer att tänka på. SP Trätek har också startat ett utom-

husförsök i Bygdsiljum, Skellefteå, för attsystematiskt följa balkar och stolpar un-der ett antal år. Vi ska undersöka ned-brytningshastigheten i bärande kon-struktioner, som funktion av fukt, tempe-ratur, tid, sprickor, färg, med mera. Syftet är att tydliggöra vad som kan för-

väntas av en utomhusprodukt och hurnedbrytningshastighet och livslängd kanbedömas. Det långsiktiga målet är stan-dardmetoder för inspektion av bärandeutomhuskonstruktioner av trä.

Lär av skadad broProvobjekten i utomhusförsöket bestårav limträbalkar med olika ytbehandling-ar, samt stolpar av trä, limträ och limma-de stolpar av så kallade Comwood ochQuattrolit. Totalt ingår 97 provobjekt. Idokumentationen vid försökets start in -går uppmätning av balkar och stolpar, vi-suell inspektion, mätning av fuktkvoteroch mätning av E-modul för de långa bal-karna. För balkbitar och stolpar ingårmätning av färgtjocklek, färgnyans, to-

mografering genom tvärsnitten och fo-toskanning av ytorna. Förra året påkördes en träbro i Tänn-

dalen i Härjedalen av ett för högt fordonsom skadade brons undersida. Bron bygg-des åren 1988–1989, och skadorna och ef-terföljande inspektion gav tillfälle att stu-dera brons skick. SP Trätek planerar nuockså att närmare undersöka och studerade utbytta, skadade brobalkarna när detgäller hållfasthet och fortsatt sprickbild-ning. Bron är en skidbro som korsar Riksväg

84. Den har fyra spann med total brolängd46 meter, där det längsta spannet över vä-gen är en båge med fri spännvidd 18 me-ter och radie 28 meter. Brons fria bredd är3,5 meter och den är dimensionerad fören pistmaskin, samt snö och ytlast. Bron är av typen balkbro med belägg-

ning av slitplank av impregnerad furu.Bron består av fyra brobalkar/bågar avlimträ av impregnerad furu i hållfast-hetsklass L40 upplagda på betongstöd.Limträets ytbehandling bestod av tvåvarv lasyr i grå kulör.

En inspektion av bron efter skadan vi-sade att farbanan var i bra skick, och detfanns inte heller skador på tvärbalkar el-ler upplag. Skadorna var koncentreradetill två av balkarna i spannet med bågen.Båda balkarna var så skadade att de fickbytas ut mot nya. Den största skadan varpå den yttersta balken, där cirka 75 pro-cent av balkens undre del saknades pånågra meters längd. Den inre balkens skada omfattade cir-

ka 45 procent av den undre delen. På deninre balken noterades inga övriga skadoroch ytbehandlingen var i bra skick påbrons insida. Den yttre balken saknade väderskydd

på utsidan och ytbehandlingen på utsi-dorna hade i stort sett försvunnit. Därfanns ett stort antal delamineringar ochsprickor med ett djup på cirka 10–25 mm.Vid demonteringen sågades balkarnamitt itu, och sågsnittet visade på frisktvirke inuti balkarna. Vid studier av äldre broar bör man dock

ta hänsyn till att man förr använde andraimpregneringsmedel, så att material och


Exempel på övergångskonstruktion (från TräGuiden).Illustration: Cornelia Thelander

Exempel på plattbro med asfaltbeläggning (från TräGuiden). Illustration: Cornelia Thelander

Bygge av vägbro över vatten, där det återstår att montera panel längs sidan, färdigställaräcke och belägga bron innan den är klar för trafik. Foto: Martinsons Träbroar AB


konstruktion inte helt kan jämföras meddagens träbroar. Bedömningen är likvälatt den återställda bron kommer att habra beständighet, speciellt nu när balkar-nas yttersidor är inklädda. I sambandmed reparationerna breddades bron ochsidorna fick inklädnader.

Tar fram handbokMaterial om träbroar har sammanställtsså att det inom kort kommer att finnas av-snitt om träbroar i Träguiden, som ärSkogsindustriernas samlade informationom träbyggande på Internet, www.tra -gui den.se. Där kan man läsa om kon-struktioner, tillverkning och dimensio-nering, samt studera konstruktions -exempel för olika typer av träbroar.Dessutom arbetar SP Trätek med en

handbok för konstruktion av träbroar.Handboken ska beskriva vägbroar ochgång- och cykelbroar av trä. Boken kom-mer att innehålla information om träma-terialet, brotyper och dimensionering avträbroar. I arbetet deltar Vägverket och

träbrotillverkare. Den främsta målgrup-pen är konstruktörer och projektörer,men den vänder sig även till beställare,

entreprenörer och studerande vid tek-nisk utbildning som är intresserade avträbroar. D

Påkörningsskada. Foto: Per-Anders Fjellström

Städer blir vad vi gör dem till:Det finns stora möjligheter attanlägga och sköta våra städer föratt kunna bevara och fortsätta

njuta av biologiska värden. Det finns vik-tiga val att göra, från skötseln av enskildaträdgårdar och små grönytor, till förvalt-ning av stadsdelar och regional grön-struktur.Ny forskning visar på vikten av dessa

val och hur de påverkar varandra.

Vad är grönt bra för?Alla teknologiska framsteg till trots är vifortfarande beroende av att naturen för-ser oss med så kallade ekosystemtjänster,ett begrepp som omfattar såväl mat, rentvatten och timmer som estetiska värdenoch rekreation. Hur vi förvaltar den grö-na delen av staden är av central betydelseför vårt välbefinnande och för vår förstå-else av den natur vi i vissa avseenden flyt-tat från.

Städer är ofta grönare än vi kanske tän-ker på. Utöver naturreservat och parkerfinns det bland annat trädgårdar, golfba-nor, kolonilotter, alléer, ruderatmarkersom gamla tippar, avstjälpningsplatser,grushögar, banvallar och liknande, ocholika vattenmiljöer – alla med sin egenekologi och sin plats i stadslandskapetsgrönstruktur. Många av dessa miljöer harhamnat i skymundan och deras ekologis-ka värden är mindre kända.Mindre kända ska inte förväxlas med

obefintliga; vi har funnit att även grön -områden mitt i staden kan ha ett nog sårikt djurliv. Fåglar och fjärilar har viktigafunktioner i naturen; bland annat spriderde frön, pollinerar växter och håller efterskadeinsekter. Möjligen är vissa av dessafunktioner inte lika viktiga i staden somutanför men det finns även hälso-, peda-gogiska och estetiska skäl till att ha natu-ren nära sig.

Källa till kontakt med naturenTätortsnära natur kan vara viktig för rek -reation då mer än hälften av alla besök isvenska skogar sker här. Många männi-skor kanske endast kommer i kontaktmed den natur som finns i deras omedel-

bara närhet. Därför kan naturen vara vik-tig för att skapa sig uppfattningar om na-tur även i andra miljöer än i staden. Då intresset för djur och natur väcks i

unga år kan det vara bra att ha natur i när-heten av skolor och daghem. Barn som fårleka på ojämn naturlig mark i unga år ut-vecklar en bättre rörelsemotorik än barnsom får leka på artificiellt underlag.Folk är beredda att betala mer för sina

bostadsrätter om de ligger i nära anslut-ning till ett grönområde. Många av dessagrönområden i och i nära anslutning tillsvenska städer hotas på grund av förtät-ning eller expansion.Förtätningen leder till att det finns

mindre yta för djur och natur och expan-sionen leder till att kvarvarande natur istaden blir än mer separerade från omgi-vande miljö. Dock går det att genom rela-tivt enkla medel förbättra förutsättning-arna för olika organismer i staden ochdärmed indirekt även för människan.

Bortglömd kolonilott viktigStadsnaturen påverkas som all annan na-tur av rådande grundförutsättningar somklimat, markförhållanden, och vilka djuroch växter som finns i regionen, men den


ANLÄGGNING Grönområden i städer är viktiga för att bevara djuroch fågellivet. Åtgärder som små sammanlänkade grönytor och gröna kilar in i stadskärnan är nödvändiga.Därför bör all förvaltning även se till den regionala helheten.

Rätt förvaltat grönområdestödjer ekosystemAv erik andersson, doktor, Stockholms universitet och marcus hedblom, doktor, Sveriges lantbruksuniversitet

Det går att göra mycket även på den lillaskalan för att göra bebyggda områdengrönare. Foto: Erik Andersson

Marcus Hedblom är doktor i natur-vårdsbiologi/ekologi vid Sveriges lant-bruksuniversitet. Han studerar hur grön -områden i svenska städer påverkar fåglaroch fjärilar. Marcus Hedblom arbetar ävenmed nationell miljöövervakning.

FÖRFA

TTA

REN

Erik Andersson är doktor i natur -resurshushållning/systemekologi vid Stock-holms universitet. Han forskar på olika typerav grönområden och undersöker derasvärden, förekomsten av fåglar, samt hurområdena förvaltas.

FÖRFA

TTA

REN

formas också i mycket av människan. Imiljöer som vid första anblicken kantyckas likartade ger olikheter i skötselnupphov till tydliga skillnader i förekoms-ten av olika djur, något som i sin tur på-verkar vilka tjänster dessa grönområdenkan förse oss med. Vår närvaro tar sig uttryck som oav-

siktliga störningar (buller, utsläpp, hus-djur), olika former av nyttjande (frilufts-liv, sport) och aktiv förvaltning. De två se-nare söker ofta specifika naturvärden ochförvaltningen utformas för att uppnå dessa.Naturen är dock komplex och ofta har

skötseln indirekta effekter som inte nöd-vändigtvis uppmärksammas av förvaltar-na eftersom de faller utanför de uppsattamålen. Många förvaltare verkar ideellt och har

ofta glömts bort då man talar om stadsna-turens skötsel. Ett exempel är koloni -lotts ägare som genom sina odlingar harskapat viktiga livsmiljöer för bin ochhumlor – miljöer som faktiskt är bättre ände som finns utanför staden. En annan viktig miljö i staden är de små

och stora skogspartier som av olika an-ledningar har blivit kvarlämnade när husoch vägar vuxit upp runt omkring. Dessa

varierar i storlek och skick från ett ellerett par hektar till flera hundra hektar. Vis-sa av dem har tidigare varit produk-tionsskogar eller kombinerad skogs- ochbetesmark men är idag ofta lämnade förfri utveckling med ett oröjt markskiktutan grässvål. En del av dem sköts aktivt och detta blir

tydligare i skogspartier närmare centrumav städerna. Där röjs buskar för bättre siktoch murkna grenar sågas ner av säker-hetsskäl. Men trots den aktiva skötselnhyser skogar i svenska städer mycket hög-re andel lövträd och död ved än den ge-nomsnittliga svenska skogen.

Rikt fågellivDen höga kvaliteten i tätort och tätorts-nära skogar är troligtvis en bidragandeförklaring till att det finns lika många få-gelarter i staden som utanför. De svenskastäderna, med ett genomsnitt på tjugoprocent täckning av skog, har relativtmycket skog i jämförelse med städer isödra och västra Europa. Ytan av skogar-na i och omkring svenska städer omfattaren areal som faktiskt överskrider denskyddade andelen skog nedanför fjällen iSverige. Således har svenska städer rela-

tivt höga kvantiteter skog av bra kvalitet. Dock bör nämnas att fåglar i staden

misslyckas oftare med sin häckning, harhögre halter av stresshormon och födermindre ungar är fåglar på landsbygden.Således finns det fortfarande mycket mankan göra för att förbättra förhållandena istaden.

Bör tänka störreDet finns tydliga tendenser till att stads-landskapen formas av många lokala be-slut som tas utan att man sett till landska-pet som helhet. Lokal förvaltning är vik-tig, men vi hävdar att man måste tänka re-gionalt även om ens praktiska skötsel skerlokalt. Beroende på vilka förvaltningsfrågor

man är intresserad av så är det olika rums-och tidsskalor som är relevanta. Det finnsstora problem med att ekologiska och ad-ministrativa skalor inte matchar varand-ra, något som nästan alltid inverkar men-ligt på naturvärden. Vissa frågor kan lösas inom enskilda

grönområden medan andra måste be-handlas på kommun- eller länsnivå, omens det är tillräckligt.



Kolonilottens odlingar är en viktig livsmiljö för bin och humlor. Foto: Erik Andersson

Växthus till glädje för människan – men kanske inte för stadens djur.Foto: Erik Andersson

Exempel på detta är att fåglar i lokalaskogar i staden påverkas av mängden skogutanför staden. Troligtvis verkar skogar-na omkring städerna som källor för attvissa arter av fåglar i de lokala skogarna istaden ska kunna finnas där. Hade detinte funnits tillräckligt med skog på land-skapsnivå skulle vissa arter aldrig ta sig ini städerna.

Områden kan länkasÄven små grönområden kan vara viktiga– så länge de ligger tillräckligt nära andraområden av samma typ för att de ska upp-levas som sammanlänkade av olika arter.Till exempel har svartmes hittats i barr -skogsplättar som borde vara alldeles försmå, just tack vare att det ligger flera om-råden nära varandra. Alla arter uppfattar landskapet olika,

vilket bör hållas i åtanke. Vi kan inte gyn-na alla arter/biologiska värden överallt. Vad som ligger mellan områdena är

också av betydelse – även om en viss artinte utnyttjar en viss miljö kan den verkamer eller mindre hämmande på artens rö-relser. Det räcker således inte alltid medatt det finns tillräckligt med natur pålandskapsnivå utan att liknande områdenmåste vara sammanlänkade med varand-ra, så kallade gröna korridorer.

I Stockholm med omnejd talar man omdessa korridorer som gröna kilar in i sta-den. Korridorerna används av fåglar ochfjärilar för att ta sig in i stadens villaom-råden och kolonilotter då exempelvis huskan utgöra en barriär för fjärilar. Studier visar att fjärilar utnyttjar väg-

grenar som korridorer in till staden. Ge-nom rätt skötsel av korridorer av olikaslag kan man till viss del specificera vilkaarter som kan röra sig i den. Viktigt är dåatt skapa bra miljöer för fåglar och fjäri-lar inne i staden så att de inte lockas in viakorridorerna till en steril stad utan möj-ligheter till att finna föda.

Hela ekosystem påverkasStadens grönstruktur måste ses som enhelhet där olika typer av grönområdenkan komplettera varandra och det rums -liga arrangemanget är betydelsefullt. Imånga fall kan två olika typer av grönom-råden som ligger intill varandra ha enekologisk betydelse som de inte skulle hahaft var för sig. Till exempel, koloni-lottsområden är utmärkta miljöer förhumlor att samla in föda i, men ofta säm-re som bomiljöer. Finns det tillgång tillbättre bomiljöer i angränsande områdenkommer detta att gynna humlorna. Det har även visat sig att talgoxar i lo-

kala tätortsnära skogar påverkas starkt avangränsande områden. Således går det attse skillnader i talgoxars kondition intebara på landskapsnivå utan på relativtkorta avstånd i staden.Talgoxar i skog som är omgärdade av

villaområden föder ungar i sämre kondi-tion är talgoxar som har sina bon i skogsom är omgärdad av höghus eller golfba-nor. Den troliga orsaken till detta är att ivillaområden finns talgoxarna i extremthöga tätheter vilket leder till konkurrensom födoresurser. Dessa tätheter fortsät-ter en bit in i skogarna och påverkar eko-login och organism sammansättningendär. Således bör man ha med i beaktandet

att om exploatering sker av en miljö på-verkas organismer och hela ekosystem iomkringliggande miljöer. Genom att intebygga hus direkt inpå omkringliggandenatur utan istället skapa en övergångszonmed buskar och mindre träd kan man ihög grad undvika problemet.

Vad kan man göra lokalt?Det går relativt enkelt att skapa såkalladefjärilsrestauranger med nektarfyllda bus-kar och örter som inte tar stora ytor i an-språk. En plantering på en balkong kanräcka långt. Idag står det ofta på etiketter


P

Att låta naturen själv få råda i en högre gradkan skapa tilltalande miljöer för djur såvälsom människor. Foto: Erik Andersson

I avskilda delar av trädgårdar går det attskapa bra häckningsområden för fåglar ochbarnkammare för fjärilar. Foto: Erik Andersson

Naturvärden kan finnas eller skapas även påövergiven mark som här en gammal järn-vägsbank. Foto: Erik Andersson

i trädgårdsbutikerna om växten ellerblommorna i fråga gynnar fjärilar ellerfåglar.Det är också viktigt att tänka på när

man gör något, till exempel att inte klip-pa häckar eller beskära träd medan fåg-larna häckar eller att sluta placera ut matför tidigt.

Fåglar kan man mata året om och det äringen fara att mata under sen höst då fåg-larna ska bege sig söderut, flyttinstinktenär såpass stark att de fåglar som flyttar gördet oavsett om de blir matade eller inte.På våren bör man fortsätta att mata fåg-larna ända till det att löven har spruckit utså att larver finns att tillgå som alternativföda, och inte sluta mata bara för det var-ma vårvädret har börjat.Glappet som uppstår när folk slutar

sätta ut mat och larverna ännu inte finnspå löven kan leda till att de första häck-ningarna misslyckas.

Se till regional helhetDet går att skapa höga naturvärden ge-nom att exempelvis använda sig av dentraditionella hamlingsmetoden där gre-nar sågas av. Man tillåter då inte trädet attväxa sig alltför högt. Det går att skapa låg-växande träd som är säkrare när de bliräldre och får döda grenar som inte riske-rar att falla ner på människor. Det är möj-ligt att även skapa frizoner där naturensjälv får råda med höga buskar och medörter vi människor skyr, som brännässlor.I mer avskilda delar av trädgårdar, bo -

stadsrätter och tätortsskogar går det attskapa bra häckningsområden för fåglaroch barnkammare för fjärilar. Det finns mycket som går att göra lo-

kalt, men för att den lokala förvaltningenverkligen ska ge effekt måste den ske medett öga till den regionala helheten. Därförmåste alla, från avnämare och beslutsfat-tare till allmänheten, vara medvetna omoch ta hänsyn till värdet i den nära natu-ren. D


Blommande hägg. Foto: Marcus Hedblom

Människan är ständigt närvarande i stadens natur och människans önskemål styr utveck-lingen. Foto: Marcus Hedblom


Två stora utställningshallarpå nära 80 000 kvm, ett ho-tell, en park och ett bo stads -område för kinesiska inve-

sterare var målet för det kinesiska jät-tebygget i Kalmar. Men nu är framti-den osäker. Bygget av ett stort han -delscentrum för Kinas handel medEuropamarknaden hänger bildligt ta-lat i luften eftersom den kinesiskabyggherren har haft stora svårigheteratt få loss mer pengar från Kina.Men det är bara ett av projektets prob -

lem. Turerna har varit många och budenlikaså. Kommunalrådet Jonas Löhnn(mp) i Kalmar förutspår ett kinesiskt fiasko och tycker att Fanerdunprojektetskämmer ut staden. Det skriver han i tid-ningen Barometern i mitten av december.Kalmar kommuns näringslivschef trordock bestämt på en fortsättning:– Fanerdun Group har meddelat att

man ska återuppta byggandet efter det ki-nesiska nyåret och att alla papper om attfå överföra pengar är i sin ordning, sägerhan till Husbyggaren.– Så är det. Bygget ska fortsätta efter

det kinesiska nyåret, säger också Faner-duns presstalesman i Sverige, Angie Quian.

Problem från första börjanDet kanske blir så, men historien om Fa-nerdun är lång och kantad av problem. Ettav de största problemen rör arbetsmiljönför byggarbetarna. Det hänger ihop medatt Fanerdun anlitade en kinesisk entre-prenör som använder sig av kinesiskabyggnadsarbetare med absolut noll kän-nedom om svenska lagar och regler.– Vi har anlitat kinesiska byggnadsar-

betare eftersom ritningarna är på kinesis-ka. Svenska byggnadsarbetare skulle inteha kunnat använda ritningarna, säger An-gie Quian.Hans Lindström är arbetsmiljöinspek-

tör på Arbetsmiljöverkets Växjödistrikt.På frågan om han har fått ingripa mot Fa-nerduns bygge, svarar han:– O ja. I flera omgångar. Vänta…Han sträcker sig efter pärmen med Fa-

nerduns ärenden. De är omfattande ochryms inte bakom en flik i registret, utankräver en egen pärm. Håkan Lindströmsammanfattar:

– Vi har varit ute och informerat påplats. Vi har varit i Stockholm och träffatföreträdare för de myndigheter som harhjälpt företaget hit. Vi har inspekterat, ta-lat om vad de ska tänka på, utfärdat fyraförbud och massor av krav som de har rät-tat till efter hand. Vi har lämnat in två vi-ten till länsrätten… ja, det känns att Fa-nerdun inte riktigt klarar av det här. Vi harinte pratat samma språk. Här hade folkverkligen kunnat skada sig på arbetsplat-sen.

Kinesisk vågOm vi ska ta det från början:Det sker för närvarande en mycket

stark ökning av kinesiska företag i Euro-pa och framförallt i Sverige. Hösten 2006kom den kinesiska vågen till Kalmar iform av företaget Fanerdun och ägarenoch VD:n Mr Jinxiang Lou. Då offentlig-gjorde det kinesiska företaget för förstagången sina stora planer för Kalmar.Mr Lous målsättning är att göra Kal-

mar till norra Europas centrum för gros-sisthandel mellan Kina och Europa. I dagåker många europeiska företag till Kinaoch beställer varor. Syftet med det så kal-lade Fanerdunprojektet är att de i fort-sättningen ska åka till utställningshallar-na i Kalmar istället. Där ska kinesiska fö-retagare visa upp sina varor för den euro-peiska marknaden, allt från teknik tilltextil och diamanter.

9 000 kvm i driftProjektets första del är klart och invigdesi september 2007. Det kallas för China Europe Business & Exhibition Center(Cebec) och är omkring 9 000 kvadrat-meter med 240 utställningsmontrar iBombardiers numera nedlagda tågfabrik. Under tiden som handeln pågår i Cebec

ska Fanerduns kinesiska byggnadsarbe-tare arbeta vidare i området Snurrom,

HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Det kinesiska företaget Fanerduns jättebygge skulle bli ett lyft för Kalmar. Nu går projektet på sparlåga och framtiden är osäker. Många av dekinesiska byggarbetarna har åkt hem efter ett år kantat av skandaler.

Ovisst för skandalomsusatkinesiskt bygge i KalmarAv marie wallin, frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

Den kinesiska parken. Den grå byggnaden längst bort på bilden är den gamla choklad-fabriken som blir en del av den stora mässhallen. Illustration: Fanerdun

inte långt från Bombardiers gamla loka-ler. Där bygger man om en gammal chok -ladfabrik och en intilliggande sporthalltill en del av ytterligare ett jättelikt mäss-hallskomplex. Det kallas för byggetsandra etapp och ska resultera i 20 000kvadratmeter affärs- och utställnings -centrum som beräknas vara klart underår 2008. I anslutning till chokladfabrikenoch sporthallen ska ytterligare 50 000kvadratmeter med plats för totalt 1 400utställare byggas. En stor park anläggs också på platsen.

Senare ska även ett hotell med 300 bäd-dar byggas i anslutning till utställnings -centrumet. I anslutning till hotellet skadet byggas utrymmen för en kinesisk spa-anläggning och ett utbud av asiatiska ochinternationella restauranger och stor-marknader. Slutligen ska drygt 1 100 lä-genheter till kinesiska investerare byg-gas i området kring handelscentrumet.

Investeringsavtal med kommunen Kalmar kommun har ett investeringsavtalmed Faner Dun Group AB. Avtalet inne-bär att kommunen säljer den mark somFanerdun bygger på till företaget, ser tillatt vatten, avlopp och vägar är klara i tid.De bistår också Fanerdun vid förhand-lingar om tillgång till el, telenät och fjärr -värme till tomtgränsen. Dessutom hjälperkommunen företaget i kontakterna medsvenska myndigheter med ansökningarom visum till den kinesiska personalen.Kalmar kommun och Regionförbundet

i Kalmar län avsätter också tre miljonerkronor var för internationell marknads-föring av Kalmarregionen.Symboliken blir tydlig – in kommer

handeln och fyller tomrummet efter in-dustrierna. Det senaste decenniets ned-läggningar av stora industrier som Bom-bardier och Evox Rifa hamnade snabbt iglömska när den kinesiska miljardinve-steringen öppnade dörren mot öster ochväcker förhoppningarna om fler arbets -tillfällen och lukrativa spinoffeffekter iregionen. Men hur nyttigt är det för en region att

göra sig beroende av ett stort företag?Etableringen anses viktig för Kalmar

som det senaste decenniet drabbats hårtav industrinedläggningar. Kommunensföreträdare väntar sig att det kinesiskaprojektet ska skapa affärsmöjligheter förregionens företag. De menar att besöks -

näringen, underleverantörer och till-verkningsföretag får möjlighet att växa.De räknar också med att satsningen skagör att fler företag etablerar sig i Kalmar,men även att regionens företag ska kunnaetablera sig i Kina. Det sägs finnas storaaffärsmöjligheter, till exempel när detgäller miljöteknik, som många svenskaföretag är bra på. Den kinesiska närvaron och allt den för

med sig skapar också behov av investe -ringar i infrastruktur. Dels ger det ar-betstillfällen inom bygg- och anlägg-ningsbranschen, dels ger det länet ettbättre utgångsläge när man argumente-rar för medel till satsningar på vägar ochjärnvägar.

Rädda att ballongen sprickerKommuninvånarna i Kalmar frågar sighur pass intresserade egentligen kinesis-ka affärsmän är av att komma till Kalmaroch sälja varor. Kalmar är inte precis nå-gon centralort i Europa. Rädslan för attFanerdun ska vara en tom ballong, miss-lyckas eller ge upp och lämna lika storahål som Bombardier och andra nedlagdaindustrier finns under ytan. Det finns liknande kinesiska handels -

platser på andra håll i Europa och fler planeras. Ett av dem ligger i Warszawa iPolen. Det är välbesökt och har full be-läggning. Asia Center i Ungerns huvud-stad Budapest fick däremot svårt medlönsamheten, enligt en studie vid KalmarHögskola. Det är svårt att se om Kalmar-centrumet är en säker framtid eller en bli-vande flopp.

Att hålla emot och granska etablering-en kritiskt är en tuff uppgift, både förkommunen och för politikerna. En ”quickfix” för tillväxten är svår att motstå. Fanerduns etablering är naturligtvis

lockande, och har rönt stor uppmärksam-het. Tyvärr av fel orsaker. Allt från kon-cernens höga skuldsättningsgrad till ute-blivna löner, är ämnen som har fyllt de lo-kala medierna. Mest uppmärksamhet hardock de kinesiska byggnadsarbetarnafått.

Två förbud i majArbetsmiljöverket hade redan sett prob -lem på andra byggen med kinesiska arbe-tare, bland annat ett aktuellt bygge i Älv-karleby. Därför begav sig verkets inspek-törer till byggplatsen i Kalmar. Den förs-ta inspektionen gjordes i maj 2007. Dåhade grundläggningsarbetena kommitigång. Den syn som mötte inspektörernakrävde två omedelbara förbud. Flera stora hål var redan grävda när in-

spektörerna kom till platsen. På botten avhålen stack oskyddade armeringsjärnupp.– Hade någon ramlat ner hade den bli-

vit spetsad. I flera gropar uppehöll sig ar-betare, ändå hade maskinerna på mark -ytan kört runt så nära hålens kanter attjordmassor rasat ner, berättar arbetsmil-jöinspektören Håkan Lindström.Det blev ett omedelbart förbud för ar-

betet med schaktgroparna innan brister-na rättats till.En av grävmaskinerna tillhörde ett



Den kinesiska utställningen fick invigas i en provisorisk utställningshall eftersom byggetblev försenat. Foto: Sara Gustavsson, Kalmar kommun

svenskt företag. Den var obesiktigad, vil-ket medförde ytterligare ett förbud. Dess -utom utfärdade arbetsmiljöinspektörer-na en mängd krav för att rätta till andrabrister hos Fanerduns entreprenör XingXing Construction Ltd.– Avsaknaden av kunskap om svenska

arbetsmiljöregler var uppenbar. Vi sa tillatt de skulle upprätta en arbetsmiljöplan,informera arbetarna om de svenska ar-betsmiljöreglerna och översätta dem tillkinesiska samt se till att arbetsledarnahar kunskap om vad som gäller.

Ingen skyddsutrustningDe teoretiska bristerna visade sig tydligt ipraktiken:– Arbetarna hade ingen personlig

skyddsutrustning. De hade varken hjälmeller skyddsskor. Gastuber som ska för -varas i speciella utrymmen stod överalltpå osäkra ställen. De hade ingen utrust-ning för att komma ner i de hål som grävts,vilket gjorde att arbetarna förmodligenfick hoppa ner i dem. Det blev två viten à 50 000 kronor

styck.– Vi sa precis hur de skulle göra för att

rätta till alla brister. Men de lyssnade inte.När vi kom ut nästa gång hade de inte åt-gärdat någonting. Ändå hade arbetenafortsatt som om ingenting hade hänt. Efter den andra inspektionen anställ-

des en säkerhetsansvarig. Då började sa-ker och ting ordna till sig. Företaget åt-gärdade brister.– Så långt var allt frid och fröjd. Men i

augusti inträffade en olycka. En anställdfick en vajer i ansiktet. Han fick åka am-bulans till sjukhuset och sy fem stygn. Närdet kom till vår kännedom åkte vi ut igen,berättar Håkan Lindström.

Hoppade runt på byggställningDen här gången var grundläggningen klaroch arbetet på höjden hade börjat. HåkanLindström och hans kollega blev nära nogförstummade av vad de såg. 10–15 meterupp i luften hoppar byggnadsarbetarna


P

Det kinesiska företaget Fanerduns jätte-bygge skulle bli ett lyft för Kalmar menbygget har kantats av skandaler. Blandannat har man haft stora problem medarbetsmiljön. Foto: Sara Gustafsson, Kalmar kommun


runt utan säkerhetsanordningar på ickegodkända byggnadsställningar.– Det fanns alla brister man kan tänka

sig. Det fanns inte ett rätt när det gällderörställningen. Den saknade skyddsräc -ken. Det fanns ingen plattform att stå på,de stod på rören. Kopplingarna var intetypgodkända och rören var av en okänddimension. Vi sa åt dem att ta dit företagsom bygger ställningar som är tillåtna iSverige.Inför ögonen på arbetsmiljöinspektö-

rerna hoppade en av byggnadsarbetarnafrån en skylift till toppen av en pelare utansäkerhetssele. Därefter sätter han sig, sät-ter på sig selen men knäpper den inte, var-på den glider av honom.– En annan sak var städningen. Det var

en väldig oordning på byggarbetsplatsen.Kemiska produkter fanns här och var ochdet stod bara på kinesiska på etiketterna.Det var inga riskbedömningar gjorda förlyftanordningarna och många andra sa-ker.

Struntade i åtgärderDet blev två nya viten à 50 000 kronor. In-spektionen skedde mitt i vec kan. När in-spektörerna återvände efter helgen syn-tes det att arbetet på de höga ställningar-na hade fortsatt utan åtgärd. Därför döm-

des vitena ut och företaget ska nu betala100 000 kronor i böter. – Då visade sig bristerna i Fanerduns

organisation. Vi försökte få reda på vemsom bestämmer i koncernen för att kunnafå ett namn att skicka kravet till, men detvar väldigt oklart vem som skulle ha det…Nu har Mr Lou slutligen själv tagit

emot och undertecknat vitet. Men densom trodde att det därmed var slut på prob lemen trodde fel. I början av september kommer ett team

från Aktuellt på SVT till inspektörerna.Reportern vill visa en film. På filmen synshur arbetarna springer på balkarna 10–15meter upp i luften. Nu har de visserligensäkerhetsselar på sig, men de är inteförankrade någonstans. Linorna hängeroch slänger lösa.– Då åkte vi dit igen, men när vi kom

fram har Fanerdun själva stoppat arbetet.Efter vårt möte beslutade de sig för attskicka hem två av arbetarna.

Livsfarliga elinstallationerDärefter blev det lugnt på byggfronten etttag, men i november hamnade företaget iblåsväder igen. Den här gången anklagasföretaget för att ha gjort felaktiga, livsfar-liga elinstallationer. Enligt inspektörernapå Elektrikerförbundets säkerhetsavdel-

ning har elarbeten utförts av obehörigpersonal. De har dessutom använt begag-nat materiel, blandat svenskt och kine-siskt och när komponenterna inte passatihop har man använt tejp.Fanerdun har inte heller talat samma

språk som Byggnadsarbetareförbundet.Parterna var från början ense om att ki-neserna skulle arbeta enligt svenska avtal.Facket tecknade avtal med entreprenö-ren om löner på mellan 26 000 och 27 000kronor i månaden plus traktamenten.I slutet av år 2007 stod det klart att

byggnadsarbetarna inte fått sina löner sedan i somras. Istället har de fått litepengar då och då, någon tusenlapp i för-skott. Men det har inte gått någon nöd pådem, försäkrar Fanerduns svenska vd, BeiBergfeldt.– De har fått mat och husrum och vi har

hjälpt dem med pengar till cigaretter ochsådant, säger hon till Sveriges Radio Kal-mar.

Lön när byggnads ingrepFöretaget är vid det här laget skyldigt ar-betarna runt 17 miljoner kronor. Den sis-ta fredagen före nyår förhandlade bygg-nads och Fanerdun om de försenadelöneutbetalningarna.


Här syns det gamla chokladlagret som efter en rejäl ombyggnad ska bli en del av den nya mässhallen. Bilden är från sommaren 2007. Foto: Sara Gustafsson, Kalmar kommun

P


Nu har 95 av arbetarna fått sina pengarutbetalda på ett konto i Kina efter bygg-nads ingripande. Resterande 40 arbetareska få sina pengar senast den 31 januari.Byggnads har fått fullmakt att kontrolle-ra utbetalningarna.– Mer kan vi inte göra, säger Morgan

Nyberg på byggnads, till tidningen Baro-metern.Byggnads kommer även att begära ska-

destånd från Fanerdun på grund av brottmot arbetstidslagen. Företaget presente-rade vid förhandlingarna listor som visaratt arbetarna jobbade sju dagar i rad, ettklart brott mot arbetstidslagen.

Nedbajsat skogsområdeDen sista i raden av skandaler med Fa-nerduns bygge gav rubriker precis förenyår. Då blev det känt att ett skogsområ-de intill bygget var överbelamrat med av-föring och toalettpapper. När de 14 toa-letter som de 130 byggnadsarbetarnaskulle dela på inte räckte har de gjort sinabehov i skogsdungen. Fanerdun är nuigång med arbetet att gräva en grop ochtäcka över avföring och papper med jord,för att minska risken för smittspridning.Runt jul åkte de flesta av de kinesiska

byggnadsarbetarna hem, officiellt för attfira det kinesiska nyåret. Många kritikertror att hemvändandet är knutet till miss-tanken att pengarna helt enkelt är slut.Omkring 40 är fortfarande kvar. Proble-met som Håkan Lindström ser det ärhemvändarna. Om de ersätts av en ny vågkinesiska byggnadsarbetare kan allt bör-ja om igen.– Vi vill att alla anställda ska få en ut-

bildning av Fanerdun, där vi kan medver-ka och informera. Det är en kulturkrocksom har skett här. Kineserna vill göra somde är vana vid. De har inte förstått inne-börden i det vi säger. Men de måste lärasig vad det är som gäller i Sverige. Ingenska behöva fara illa på en arbetsplats. Härsker ju knappt några svåra olyckor läng-re, säger Håkan Lindström. D


P

En gigantisk utställning kräver också fler hotellrum. Fanerdun planerar ett hotell med 300bäddar. Illustration: Fanerdun

Framför handelscentret ska det ligga en park i kinesisk stil. Illustration: Fanerdun

Skiss över handelscentrumet. Skiss: Fanderum

Inför det kinesiska nyåret åkte 95 kinesiskabyggarbetare hem. Foto: Sara Gustafsson, Kalmar kommun

Fastigheten i Uppsala består avfem våningar och en källarvåningmed en bottenyta på cirka 450 m2.Den är grundlagd på lera med va-

rierande mäktighet via en rustbädd av trä,det vill säga trävirke som ligger korslagt inågra nivåer under stenfoten. En sättningav undergrunden med sprickbildning ochsnedställning av golv etcetera som följdhade konstaterats i byggnaden och dess -utom fanns det en risk för att virket i rust-bädden kunde påverkas vid eventuellkontakt med syre. Vid kontroll i källarenkonstaterades också att flera av väggarnavar fuktiga vid väggfoten.Lösningen blev att dela upp åtgärderna

i flera delar. Huvudsyftet blev att hämmaden fortsatta sättningen genom pålningmed injekterade rörpålar, men samtidigtatt behandla trävirket mot fortsatt ned-brytning, samt stoppa fuktupptagning iväggfoten.

Injekterade mot fuktFör att bevara grundläggningsvirket bor-rades först ett antal hål genom grundmu-ren där Eurobor, en massa som innehållerborsalter, injekterades av WSP, enligt de-ras metod "Grundbevarande åtgärd", föratt behandla trävirket mot fortsatt ned-brytning.Eurobor injekterades i 83 stycken hål i

ytterväggarna, och lätt-Eurobor injekte-rades i 46 stycken hål i bärande innerväg-gar. Vid innerväggarnas väggfot injekte-rades en i förväg bestämd mängd SenadLWC för att minska fuktupptagningen iväggarna. Framför allt två av Senad LWCmaterialets egenskaper; hydrofobitet ochinträngningsförmåga, styrde valet avdenna metod. Injekteringen av Senad LWC utfördes

genom hål som borrades genom stenfo-ten så att massan kunde injekteras icentrum under vägg för att materialet

skulle sprida sig under väggarna så brasom möjligt. Tack vare en god inträng-ningsförmåga kunde ett förhållandevislågt tryck användas.För att komma åt att sätta pålarna så

nära centrum av väggen som möjligt, så-gades väggen upp med ett antal hål i di-rekt anslutning till golvet. Bredden på hålet föranleddes av en stålbalk som svet-sades ovanpå röret.För att kunna slå pålarna så lodrätt som

möjligt nära väggen sågades även ett spårlodrätt en bit upp på väggen (med kärn-borr). Nästa åtgärd var att borra hål nergenom stenfoten för att applicera rörpå-len och därefter börja pålslagningen.På grund av den låga takhöjden och på

att taket är valvat längst in mot väggen,delades pålarna upp i längder på 75 cm

som sedan svetsades ihop efter nedslag-ning. Nedslagningen utfördes med enhandhållen maskin.I rörpålarna borrades två injekterings-

hål på en diameter på mm var 75:te cmsom tejpades innan nedslagning för attsäkerställa att inte jord, lera med meraskulle fylla röret innan injektering. Injek-teringen skedde genom dessa hål medhjälp av en dubbelmanschett som täpptetill insidan av röret på ovan- och under -sida av hålen, först i det nedersta hålet, varefter manschetten drogs upp nivå förnivå till toppen.

Borstat gipsbrukInjekteringsmassan var Senad LWC –med en densitet på cirka 800 kg/m3 sominjekterades i förväg bestämda mängder(cirka 500 liter per påle) för att öka frik-tionen mot leran och bilda ”utväxter”som ökar den aktiva ytan för pålen.Efter injekteringen svetsades en balk

in mot rörpålen som stöd upp mot väggen,två armeringsstål fästes också in vertikalti väggen för att ta hand om de krafter som


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD I samarbete med beställare och drabbade hyres -gäster genomfördes ett lyckat grundförstärkningsprojekt i en fastighet i Uppsala. Utmaningenvar att motverka framtida sättningar. Rörpålar och injektering ingick i åtgärderna.

Påle och injektering stopparsättning och fuktupptagAv karl-arne ekstedt, KA Ekstedt konsult AB

Väggen sågades upp för att få ner pålarna sånära centrum av väggen som möjligt. Ettspår sågades upp i väggen för att pålarnaskulle kunna slås ner lodrätt. Foto: Mats Bränström, Triodev

Karl-Arne Ekstedt driver en egenkonsultfirma. Han har 40 års erfarenhetinom grundläggningsområdet. Idag arbetarhan med grundläggningsfrågor vid nypro-duktion i projektering, och grundförstärk-ningar och grundbevarande av trägrund-läggningar, samt i byggskedet under entre-prenadtiden.

FÖRFA

TTA

REN


kan uppkomma genom pålens snedställ-ning.Balk och påle murades in först i ned-

kant för att bilda en ficka för det expan-derande bruk som fylldes framföralltmellan överkant balk och vägg så att maximal överföring till väggen åstad-koms.Till sist återställdes väggens yta med

murning och applicering av gipsbruk somborstades.

Oväntat hård leraDet som försvårade arbetet var det fak-tum att leran var något hårdare än vadsom först hade förutsatts, vilket fick följ-der för framför allt pålslagning och injek-tering. Arbetet följde ändå i stort sett denursprungliga metodbeskrivningen ochtidplanen kunde hållas. För pålslagning-en innebar det mer tid per påle och merdeformation på påltopparna (som fick bearbetas innan svetsning). Projekteringen innehöll också några 15

meters pålar vilka dock var omöjliga attslå ner i denna lera. För injekteringen in-nebar det att trycket ökades och därmedinnebar att den planerade pumpen böts utmot trycktankar och högtryckskompres-sor, för att kunna öka trycket från cirka 8bar till 14 bar. Istället för pumpen place-rades en högtryckskompressor ute, samttvå stycken trycktankar á 150 liter nere ikällaren.I tankarna pumpades Senad LWC mas-

san in från blandarna som därefter tryck-sattes och anslöts till manschetten via en30 meters slang.Varje blandning gav cirka 150 liter och


Efter injekteringen svetsades en balk in motrörpålen som stöd upp mot väggen. Foto: Mats Bränström, Triodev

Balk och påle murades in. Foto: Mats Bränström, Triodev

I ett pålnings- och injekteringsprojekt med rörpålar i Uppsala injekterades Senad LWC för atthämma framtida sättningar. Rörpålarna injekteras. Foto: Mats Bränström, Triodev

Väggens yta återställdes med murning ochgipsbruk som borstades.Foto: Mats Bränström, Triodev

fördelades på tre nivåer vilket ger en vo-lym på cirka 50 liter per nivå. Som en följdav det ökade trycket så ökades även mot-svarande tryck på den dubbelmanschettsom användes, där ju trycket alltid måstevara något högre än använt injekte -ringstryck. Därför kopplades kvävgas tilldubbelmanschetten och trycket styrdestill cirka 16 bar för att inte få upp massani rörpålen vid injekteringen.

Effekt av pålningen Motståndet i leran varierade något meninga klara tendenser kunde urskiljas. Detanvända trycket räckte till för att få inmassan i alla nivåer. Vid en fortsatt sättning av huset kom-

mer pålarna nu att successivt ta emot enökande last och därmed hämma dennasättning. Överföringen av lasterna går viapålarna till den insvetsade balken och vi-dare genom undergjutningen till vägg-konstruktionen. När detta sker kan enviss sprickbildning i bruket vid pålinfäst-ningarna uppkomma. Det är en naturligföljd av ingreppet och ger ingen anled-ning till oro. D

Fotnot:PSTI Sweden Teknikbetong AB och Triodev(TD High Tech) var totalentreprenörer. WSP Terrasond utförde den grundbeva-rande delen med att biologiskt steriliseraträrustbädden och Borrtjänst utförde borr-ningen i grundmurarna för både borbe-handlingen och pålarna.


P

Två trycktankar användes för att pumpa massan. Foto: Mats Bränström, Triodev

Med kvävgas ökades trycket. Foto: Mats Bränström, Triodev

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 LysekilTel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och över-lägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

Fönster för generationer


Med havet och Sundsvalls -fjärden som närmastegranne kommer hyresgäs-terna i Norrportens nya

kontorsfastighet att få en fantastisk ut-sikt.Men närheten till havet skapade också

speciella förutsättningar för huvudentre-prenören Skanska där mycket av grund-läggningen gjorts under vatten, någotsom givit upphov till flera kreativa lös-ningar.

Under grundvattennivånEn eka guppar i det mörka grönblå vatt-net. Trafiken flyter som vanligt förbi på

E4:an intill. Många ögonbryn har höjts avförbipasserande flanörer på grund av”bassängen” som är byggplats för Norr-portens nya kontorsfastighet vid inrehamnen i centrala Sundsvall. Flytbryggor, pråmar och dykare tillhör

vardagen på bygget och det kan vara svårtatt föreställa sig att det snart kommer attvara en kontorsfastighet med två våning-ar under jord och fyra plan ovan där Bo-lagsverkets 500 anställda kommer attflytta in under hösten 2008.Vattnet hänger ihop med närheten till

havet. För att få plats med de två källar-våningarna (som främst innehåller par-keringar men även arkiv och tekniska ut-

rymmen) måste man ner cirka fyra meterunder grundvattennivån. Grundvatten-nivån ligger -0,8 meter under marknivånoch grävningen görs ner till cirka -4,6 me-ter.

Arbetat under vatten”Byggropen” på 4 500 kvadratmeter hardelats i två delar som har hållits vatten-fyllda under arbetet med grunden för attundvika bottenupptryckning. Det innebär att schaktning, armering,

pålning och gjutning utförts under vat-ten. Tre dykarteam har jobbat i skift, dyg-net runt under den mest hektiska perio-den.

HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Ovanliga lösningar, bland annat en special -konstruerad pålkap som gör jobbet under vatten, uppfanns när Norrportens nya kontorsfastighetbyggdes i Sundsvall. Merparten av grundläggningen gjordes under vatten.

Havsnära bygge krävdekreativa lösningarAv thomas ekenberg, frilansjournalist, Journalisthuset i Sundsvall

Flytbryggor, pråmar och dykare kännetecknade bygget av Bolagsverkets nya kontorsfastighet i Sundsvall. Foto: Kristofer Lönnå

Den största svårigheten med jobbetunder vatten har varit schaktningen, en-ligt Tomas Gradin, platschef för huvud -entreprenören Skanska. Den geotekniskaundersökningen visade att det fanns sandmed inslag av silt i marken. Det medfördeatt det blev mycket svårt att schakta påtraditionellt sätt.– När silt blandades med vatten blev

det som flytspackel, ett mycket tjockfly-tande vatten. Det gick nästan inte att grä-va. Sikten var också lika med noll och detvar svårt att se var man hade grävt. Bot-ten blev därför väldigt ojämn.Problemet löstes med att en tillfällig

sedimenteringsbassäng på 10x10x6 me-ter byggdes med hjälp av en begagnadväggform från ett bygge i Östersund. Vatt-net både pumpades och östes in i ”bas-sängen” av en grävare. Genom sedimen-tering kunde man så skilja vattnet frånsand och silt. Och när silten är torr så ärden enkel att hantera.Mycket av silten, cirka 3 000 kubikme-

ter, sparas för att användas för återfyll-nad.

Jordmassor deponeradesVid schaktningen påträffades också sul-fidlera, en jordmån som främst finnslängs Norrlandskusten och som innehål-ler höga halter av organiskt material. Närsulfidlera utsätts för syre riskerar manurlakning av försurande ämnen. Lösning-en blev att kapsla in jordmassorna ochlägga på deponi.Bygget gränsar mot E4, vilket gör att

man bara har tre sidor att arbeta ifrån. Detvå kranar som servar bygget har därförrejäl räckvidd, 63 respektive 53 meter.– Eftersom schaktningen drog ut på

tiden har vi ett tajt tidschema för övrigamoment. Exempelvis kör dykarna dygnetrunt i 12-timmarsskift under 12 veckor.Det innebär att även kranarna går dygnetrunt för att serva dykarna, säger TomasGradin.

Pålar gjuts inGrundläggningen skiljer sig rent tek-

niskt inte nämnvärt från exempelvis byg-ge av ett brofundament. Skillnaden ärfrämst storleken – här handlar det om cir-ka 4 500 kvadratmeter yta vilket ger spe-ciella förutsättningar, bland annat när detgäller pålningen.



Kontorsfastigheten får sex plan varav två våningar under jord. För att få plats med källarvå-ningarna skulle man ner cirka fyra meter under grundvattennivån. Foto: Kristofer Lönnå

”Byggropen” delades i två delar som harhållits vattenfyllda. Foto: Kristofer Lönnå

Som mest jobbade tre dykarteam i skift.Foto: Kristofer Lönnå


Totalt handlar det om mer än 500 gäng-ade pålar, så kallade maipålar, med ensnittlängd på 11–13 meter och en diameterpå 80 mm som skruvades ner från enpråm samtidigt som de fylldes med cirka300 kilo betong. Följden blir att pålen bliringjuten i betong.Här var det dags för nästa kreativa lös-

ning. Normalt vid exempelvis brobyggenså skär dykare av pålarna med elsvets un-der vattnet. Pålarna kräver då också ma-nuell efterbearbetning för att justeragängorna efter kapning. I det här falletdär det rör sig om så stora mängder skul-le det bli ett enormt arbete. – Dessutom var vi oroliga ur arbetsmil-

jösynpunkt. Pålarna skulle skäras av cir-ka fyra meter under vattenytan vilket ska-

par en risk att dykarna skulle kunna få deavkapade pålarna över sig. Det finns ävenen kostnadsaspekt, normalt blir den av-kapade biten spill som slängs, säger To-mas Gradin. Han och arbetsledningen började fun-

dera på ett alternativ och tillsammansmed ett verkstadsföretag i Kramfors togman fram en pålkap. Den bygger på envanlig bandsåg som försetts med hydrau-lik för att kunna jobba under vatten.– På så sätt kunde vi kapa pålarna från

en pråm. Vi fick ett rakt snitt, pålkapentog också upp den avkapade biten direktoch den kunde vi sedan återanvända.Pålkapens kapacitet är ungefär fyra

gånger större än en dykares.– Plus att du slipper spill, bara det är en

miljö- och ekonomisk besparing, och detbehövs ingen efterbearbetning vilketockså sparar många mantimmar, sägerTomas Gradin.

Jobbade non-stopEfter schaktning och pålning täcktes bot-ten med en fiberduk och singel för att fårätt nivå och en jämnare yta. Därefter la-des underkantsarmering ut i ett rutnätsom ställdes på 150 mm höga betong-block. Armeringen är rejäl, med en dia-meter på 32 mm. Dykare satte sedan fast en bricka mel-

lan två bultar på de gängade pålarna vil-ken sedan överkantsarmeringen viladepå. Även den har en rejäl dimension, 25mm.Byggytan har delats i två delar där gjut-

ning skett var för sig med några veckorsmellanrum. Grundplattan är 650 mmtjock och gjuten med vattentät betong.Gjutningen gjordes i ett svep för att und-vika skarvar. I den större gropen handla-de det om 60 timmars jobb non-stop.– Det innebar en betongbil ungefär var

tionde minut. Betongen pumpades viafyra pumpar, två på land och två på enpråm.Betongen fick härda i en vecka och se-

dan kom det känsliga momentet när vatt-net skulle pumpas ut.Om det finns läckage så riskerar man få

hålrum under betongkakan. Känsligast ärdet mot sponten. Därför pumpades vatt-net till en början med stor försiktighet.Sjunker inte vattenytan måste mansnabbt fylla på med vatten. Men i det här fallet gick allt bra. Båda

groparna kunde tömmas utan större inci-denter.

Knepigt med toleranserToleranser är ett annat problem med ar-betet under vatten.– Om man normalt har en tolerans för

gjutning på 10 mm handlar det här om200–300 mm, suckar Tomas Gradin. Det går inte att använda vibrerande

maskiner till bottenplattan utan ytan fickjämnas till genom vattenbilning och sing-el.Garageplattan för den nedre källarvå-

ningen gjöts ovanpå bottenplattan ochsedan restes de prefabricerade stommar-na (något som pågick när den här artikelnskrevs). D

Grundplattan är gjuten med vattentät betong. Foto: Kristofer Lönnå

Mer än 500 pålar skruvades ner från en pråm.Foto: Kristofer Lönnå

Botten täcktes med en fiberduk och singel.Foto: Kristofer Lönnå

Schaktningen innebar en utmaning. Sandblandat med silt gjorde det svårt att gräva.Foto: Kristofer Lönnå

En underkantsarmering lades ut i ett rutnätpå betongblock. Foto: Kristofer Lönnå

P


FaktarutaSkanska har totalentreprenaden

av bygget som omfattar cirka

12 000 kvadratmeter i fyra plan

plus två parkeringsdäck under

markytan. Den totala bruttoare an

är cirka 21 000 kvadratmeter.

Kostnaden för bygget beräknas

till cirka 300 miljoner kronor och

byggnaden ska stå klar för inflyt-

ning under hösten 2008.

Hyresgäster blir Bolagsverket och

stålgrossisten Tibnor (som hyr en

mindre del, cirka 1 000 kvad rat -

meter).

Bakgrund

Hösten 2005 vände sig Bolagsver -

ket i Sundsvall till fastighetsbola-

get Norrporten. Verket hade vuxit

ur sina lokaler och hade bland an -

nat ett 50-tal av sina anställda

utlokaliserade i tillfälliga lokaler.

Nu ville Bolagsverket ha en ny lös-

ning för sina 500 anställda. Ett

önskemål var också att få vara kvar

i de centrala delarna av Sundsvall.

Norrporten hade en fastighet

med byggrätt för kontor i inre

hamnen mitt i stan och började

skissa på möjliga lösningar för den -

na. Skulle det gå att få plats? Efter

en del skissande blev svaret ja.

Tomten har ett mycket fint läge

med utsikt över inre hamnen och

Sundsvallsbukten. Den skiljs av

från övriga centrum, den så kal-

lade stenstan, av E4:an.

Bygglovsansökan lämnades in i

september 2006 och trots att de -

taljplan redan fanns för om rådet tog

det lång tid att processa ansökan.

Detaljplanen för området stäm -

de nämligen inte med hur stan såg

ut i övrigt. Det rutmönster som

präglar centrala delarna av staden

fanns inte med här. Det ville kom-

munens stadsarkitekt ändra på.

– Följden blev att vi fick vrida på

byggnaden samt sänka den så att

den skulle stämma överens med

siktlinjer från de befintliga gatorna

i stenstan, berättar Mikael Tors -

tensson, projektledare vid Norr-

porten.

Detta fick till följd att det syd-

västra hörnet av byggnaden kom

något utanför detaljplanen – och

alltså skulle bygglovet kunna över-

klagas, vilket också en granne gjorde.

– Vi hade ju kunnat bygga enligt

detaljplanen från början men ville

naturligtvis ta hänsyn till synpunk-

terna från stadsarkitekten och då

hamnade vi istället i en situation

där ett överklagande skulle kunna

försena hela projektet, säger

Mikael Torstensson.

Norrporten gjorde därför en

filmsekvens i två versioner med en

tänkt panorering från grannens

balkong. Den ena med byggnaden

enligt detaljplan inritad och den

andra med den justerade byggna-

den enligt kommunens önskemål.

– Det gick inte att se någon skill-

nad så efter diskussioner så drogs

överklagandet tillbaka.

Nästa stötesten blev Vägverket.

Eftersom huset vridits så skulle

stålsponten för bygget hamna

inne på vägområdet för E4.

– Det krävdes jurister för att

lösa den tvisten, suckar Mikael

Tors tensson och berättar om alla

turer innan ett avtal kunde skrivas

med Vägverket.

Diskussionerna med Vägverket

och överklagandet gjorde att

byggstarten försenades med cirka

tre månader jämfört med den ur -

sprungliga planen.

Den 12 april 2007 togs det

första officiella spadtaget för den

nya kontorsfastigheten gemen-

samt av de högsta cheferna för

Bolagsverket, Skanska och Norr-

porten.


Fastighetsbolaget Norrportenhar en uttalad miljöprofil, blandannat använder man enbart el somär märkt med ”Bra miljöval”. Men

bolaget försöker också på andra sätt hus-hålla med energi. Därför har man sökt enmiljövänlig och energieffektiv lösning föratt lösa behovet av värme och kyla för Bo-lagsverkets nya kontor. – Vi vill undvika kylmaskiner då de är

ganska energikrävande. Istället börjadevi titta på andra alternativ, säger MikaelTors tensson, projektledare på Norrporten.Ganska snart insåg man att den vatten -

förande Sundsvallsåsen gick precis intillbygget. Tanken började födas att kunnautnyttja energin från vattnet.– Fast vi visste inte exakt var åsen gick.

Ett antal provborrningar gjordes pågranntomten innan vi hittade åsen på cir-ka 50 meters djup, berättar Mikael Tors -tensson.– Fördelen med att använda vattnet

från åsen är att det är som varmast på vin-tern och kallast på sommaren. Det berorpå en tröghet i naturens eget system. Deprovmätningar som gjorts visar på cirkanio grader Celsius vintertid och sex gra-der Celsius sommartid.

Vattnet från åsen kombineras med enenergimaskin från Första Närvärme-verket. Deras patent består egentligen aven kombinerad värmepump och kylma-skin där värmen och kylan styrs dit denbehövs.

Minskar energiåtgång– Vi räknar med att minska energiför-brukningen med cirka 85 procent jämförtmed ett system med fjärrvärme och fjärr -kyla, säger Tomas Göransson vid FörstaNärvärmeverket.Han kalkylerar med ett nyckeltal på

cirka 14 kWh/m2 jämfört med cirka 95kWh/m2 med en traditionell lösning.– När det förekommer samtida värme-

och kylbehov så används energimaski-nens ”båda sidor” (varma och kalla) föratt värma respektive kyla fastigheten vil-ket ger mycket hög energiprestanda. Idenna fastighet kommer det alltid att fin-nas samtida behov av värme och kyla, sä-ger Tomas Göransson.Installationen är något dyrare än en

traditionell anläggning. Den kräver merteknik men också mer kunskap för attkunna optimera driften.Sommartid räknar Tomas Göransson

med att kunna kyla hela fastigheten medvattnet från Sundsvallsåsen. Det ger enmycket hög verkningsgrad då den endaenergikostnaden blir för cirkulations -pumpen. Vintertid utnyttjar man de interna las-

ter som skapas av exempelvis belysning,datorer och människorna som finns ibyggnaden samt värmen från åsen.– Man kan säga att vi förflyttar värmen

inom byggnaden. Vi kommer att ha fjärr-värme som spets för att klara topparnamen det är inte säkert att det kommer attbehövas. Det ska bli mycket intressant attse hur långt vi klarar oss. Det beror blandannat på hur många människor och hurmånga datorer som verkligen kommer attfinnas i lokalerna, säger Tomas Görans-son.Länsstyrelsen har redan godkänt Norr -

portens ansökan om att få använda vattenfrån Sundsvallsåsen. Det tänkta uttaget ärmax 40 liter per sekund. Det är nu upp tillMiljödomstolen att ge tillstånd för detta.I beslutsunderlaget ingår bland annat enmiljökonsekvensbeskrivning kring huruttaget påverkar miljön i Sundsvallsfjär-den och risken för sättningar. D

HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Norrporten vill använda vatten från Sundsvallsåsen för att kyla och värma fastigheten i Sundsvalls inre hamn. Detta i kombinationmed en speciell utrustning beräknas sänka energiförbrukningen rejält.

Vatten från Sundsvallsåsenska kyla och värmaAv thomas ekenberg, frilansjournalist, Journalisthuset i Sundsvall

DIMENSIONERING AV

BYGGBESLAG

MARKNADENS BÄSTA OCH MEST LÄTT-

TILLGÄNGLIGA ANVISNINGAR SOM ANGER

DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, SPIKANTAL

OCH SPIKMÖNSTER FÖR VAL AV RÄTT BESLAG

FÖR RÄTT FÖRBAND.

LOGGA IN PÅ WWW.JOMA.SE OCH

LADDA NER HANDBOKEN GRATIS!

ENDA BESLAGET MED P-GODKÄNNANDE

OCH KVALITETS KONTROLL AV S.P.

JOMA BYGGBESLAG – DET HÅLLER.

Made in Gnosjö

Joma AB

Målskog tel. 0370 -32 52 50

335 91 Gnosjö fax. 0370 – 32 51 25

www.joma.se

DIMENSIONERING AV

BYGGBESLAG

MARKNADENS BÄSTA OCH MEST LÄTT-

TILLGÄNGLIGA ANVISNINGAR SOM ANGER

DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, SPIKANTAL

OCH SPIKMÖNSTER FÖR VAL AV RÄTT BESLAG

FÖR RÄTT FÖRBAND.

LOGGA IN PÅ WWW.JOMA.SE OCH

LADDA NER HANDBOKEN GRATIS!

ENDA BESLAGET MED P-GODKÄNNANDE

OCH KVALITETS KONTROLL AV S.P.


Made in Gnosjö

Joma AB

Målskog tel. 0370 -32 52 50

335 91 Gnosjö fax. 0370 – 32 51 25

www.joma.se

Marknadens bästa och mest lättill -gängliga anvisningar som anger dimen-sionerande bärförmåga, spikantaloch spikmönster för val av rätt beslagför rätt förband.

DIMENSIONERING AVBYGGBESLAG

Logga in på www.joma.se ochladda ner handboken gratis!

Enda beslaget med P-godkännande och kvalitetskontroll av S.P.


Made in Gnosjö

Joma AB Målskog tel. 0370-32 52 50335 91 Gnosjö fax. 0370-32 51 25www.joma.se


Sedan 1990-talet har Svens kaByggingenjörers Riksförbund,SBR, tagit fram avtalsvillkor ombesiktning i samband med över-

låtelse av fast egendom, så kallad jorda-balksbesiktning. Avtalsvillkoren harbland annat bestått av ett formulär föruppdragsbekräftelse och ett formulär förutlåtande från besiktningen. Formulärenhar under årens lopp blivit föremål försmärre revideringar, men den så kalladeSBR-modellen har använts i mycket storomfattning vid överlåtelsebesiktningar. Allt sedan begynnelsen har det i villko-

ren funnits en tidsmässig begränsning avbesiktningsmannens ansvar, nämligen attkrav (reklamation) mot besiktningsför-rättaren måste anmälas senast inom tvåår från det att uppdraget avslutades.

Målet i HDHögsta domstolen (HD) har nu i en färskdom (dom meddelad den 4 december2007 i HD:s mål nr T 2403 – 06) tagit ställ-ning till om tvåårsregeln kan anses oskä-lig gentemot en konsument samt även ut-talat sig om vad som krävs för att ett så-dant villkor ska vara avtalat mellan par-terna.Bakgrunden är att två makar hösten

1998 anlitade ett besiktningsföretag (be-siktningsförrättare) för en så kallad över-låtelsebesiktning inför ett förestående hus-köp. Avtalet om besiktningsuppdragetträffades vid ett telefonsamtal. Efter tele-fonsamtalet översände besiktningsförrät -taren en skriftlig orderbekräftelse, somsamma dag påtecknades av makarna ochreturnerades till besiktningsförrättaren.Orderbekräftelsen innehöll inte några

preciseringar av avtalsinnehåll, villkor eller dylikt utan endast en bekräftelse påtid och plats för utförandet av besiktning-en. Besiktningen utfördes några dagar se-nare. Ytterligare ett par dagar därefter

fick makarna besiktningsutlåtandet ochförst då också del av uppdragsvillkoren,bland annat villkoren under rubriken”Ansvarsbegränsningar”, vari anges attreklamation mot besiktningsuppdragetinte får ske senare än två år efter uppdra-gets avslutande.

Krävde skadeståndHösten 2002 kom sedan makarna attframställa skadestånd mot besiktnings-förrättaren, eftersom de ansåg att denneinte gjort en korrekt riskanalys.Makarna gjorde gällande att preskrip-

tionsbestämmelsen (tvåårsregeln) intevar avtalsinnehåll och därför inte var gäl-lande. Makarna menade att de fått del avvillkoret först genom erhållande av självautlåtandet, men inte i samband med att deträffat avtal om besiktningsuppdraget(det vill säga det inledande telefonsamta-let). Makarna gjorde också gällande att om

villkoret (tvåårsregeln) skulle vara avta-lat mellan parterna, ska det ändå intetillämpas, eftersom det måste anses oskä-lig enligt 36 § avtalslagen. Enligt 36 § förs-ta stycket avtalslagen får avtalsvillkorjämkas eller lämnas utan avseende omvillkoret är oskäligt med hänsyn till avta-lets innehåll, omständigheterna vid avta-lets tillkomst, senare inträffade förhål-landen och omständigheterna i övrigt.Vid prövningen ska särskild hänsyn tastill behovet av skydd för den som i egen-skap av konsument eller annars intar en un -derlägsen ställning i avtalsförhållandet.

Olika bedömningarBesiktningsförrättarens inställning varatt villkoret var en del av avtalet och attmakarna i vart fall blivit bundna av avta-let genom sin passivitet, det vill säga ge-nom att de inte protesterat mot tvåårsre-geln då de genom besiktningsutlåtandet

fick del av de allmänna villkoren. Besikt-ningsförrättaren ansåg vidare att tvåårs-regeln inte kunde anses oskälig. Tingsrätten ansåg att tvåårsregeln inte

var en del av avtalet och fick därför inteanledning att bedöma bestämmelsensskälighet. Hovrätten gjorde en annan be-dömning och kom till slutsatsen att två -årsregeln var en del av avtalet eftersommakarna inte protesterat mot villkoren.Däremot ansåg hovrätten att tvåårsre-geln var oskälig enligt 36 § avtalslagenoch därför ändå inte skulle gälla.

Tidigare rättspraxisFråga om oskälighet. När det gäller dentvååriga preskriptionsbestämmelsen, somalltid funnits med i SBR:s villkor för över-låtelsebesiktning, har villkorets skälighetprövats både i tingsrätter och hovrätt.Samtliga domstolar har i dessa mål funnittvåårsfristen skälig. Det var först i ovan-stående fall som Svea hovrätt redovisat enannan uppfattning i frågan om skälighetän i tidigare domar.Beträffande frågan om avtalets innehåll,

det vill säga om villkoret med den tvåårigapreskriptionsbestämmelsen blivit en delav avtalet eller ej, har tidigare praxis avse-ende överlåtelsebesiktningar visat precissom hovrätten i ”vårt fall”, det vill säga attavtalsbindningen fortgår från det första te-lefonsamtalet till och med att uppdragsgi-varen får del av besiktnings utlåtandet. Omen beställare då inte invänder mot villko-ren blir han bunden av dessa.Här ska påpekas att sedan flera år till-

baka har SBR-modellens formulär för”Uppdragsbekräftelse” i villkorensärskilt noterat under rubriken ”Överlå-telsebesiktningens genomförande” attbesiktningsförrättaren före besiktningenskickar eller överlämnar en uppdragsbe-kräftelse till den som beställt överlåtelse-

JURIDIK Tvåårsregeln vid överlåtelsebesiktning är inte oskälig enligtHögsta domstolen. Frågan är när ett sådant villkor blir en del av avtalet.En slutsats av ett färskt fall är att besiktningsförrättaren bör presenteravillkoren för beställaren innan besiktningen sker.

Skäligt att ha tvåårsregelför klagan på besiktning

Av andreas magnusson och per vestman, advokater, Foyen Advokatfirma AB


besiktningen och att det av bekräftelsenframgår överlåtelsebesiktningens om-fattning. Före besiktningens genomförande går

besiktningsförrättaren med beställarenigenom uppdragsbekräftelsen med vill-koren så att några oklarheter om besikt-ningens omfattning inte föreligger. Be-ställaren ska också på uppdragsbekräftel-sens första sida skriftligen godkänna vill-koren för besiktningen. Därjämte angessamtliga villkor för besiktningen ytterli-gare en gång, och då i samband med attsjälva besiktningsutlåtandet översändstill beställaren.

Högsta domstolens bedömningFrågan om oskälighet. En överlåtelsebe-siktning faller utanför konsumenttjänst-lagens tillämpningsområde, men vid be-dömningen av om villkoret (tvåårsregeln)är skäligt till sitt innehåll är det enligt HDemellertid erforderligt att göra analogiermed konsumentlagstiftningen, varvidkonsumenttjänstlagens närliggande reg-ler, som är tvingande till förmån för kon-sumenten, är av särskilt intresse. Av 17 och 18 §§ konsumenttjänstlagen

följer att rätten att åberopa att en utfördtjänst som avser arbete på lösa sakerär fel-aktig förloras om konsumenten inte un-derrättar näringsidkaren inom tre år.Fristen har utsträckts från två år genomen lagändring som trädde i kraft 2005. Om tjänsten avser arbeten utförda på

fast egendom, som även innefattar bygg-nader, är tiden utsträckt till tio år efter detatt uppdraget avslutades. Skälet till enlängre tid för felreklamation vid bygg-nadsarbeten är problemen med så kalla-de dolda fel, vilka kan framkomma förstefter avsevärd tid och ofta vara av en heltannan ekonomisk betydelse än fel i arbe-te på lösa saker.

Okulär granskningHD menar att karaktären och syftet medden tjänst som utförs vid en överlåtelse-besiktning skiljer sig från vad som gälleri fråga om exempelvis ny- eller ombygg-nad av ett hus eller utförande av en om-dränering, då det i regel är fråga om attuppnå ett förutbestämt resultat av någor-lunda beständig karaktär. Den tjänst som en besiktningsförrätta-

re utför vid en överlåtelsebesiktning är enokulär granskning vid en viss tidpunkt av

– i allmänhet – byggnader som redan nytt-jats under en längre eller kortare tid ochsom efter besiktningens genomförandekan komma att undergå förändringar ge-nom fortsatt nyttjande och ibland genomombyggnation eller renovering. Den riskanalys som besiktningsförrät-

taren utför grundas på den samlade in-formation som föreligger vid besikt-ningstillfället sedd i ljuset av besiktnings-mannens kunskaper och erfarenhet. Syf-tet med besiktningen är att biträda köpa-ren vid fullgörandet av dennes undersök-ningsplikt. Genom att utföra uppdragetåtar sig besiktningsförrättaren normaltinte att upptäcka vad som i jordabalkensmening utgör dolda fel. HD menar vidare att det kan antas att

en köpare av en fastighet i allmänhet rela-tivt snart upptäcker ett fel som är en av så-dan karaktär att besiktningsförrättarenborde ha upptäckt det vid besiktningen.En köpares möjlighet att bevisa både attfelet förelåg vid besiktningstillfället ochatt det borde ha upptäckts av besiktnings-förrättaren försämras ju längre tiden går.Sammanfattningsvis menar HD att en

tjänst i form av en överlåtelsebesiktninginte kan jämföras med arbete på fastegendom och att behovet av att besikt-ningsförrättaren ska hållas ansvarig fören besiktning som inte utförts fackmäs-sigt är mer begränsat i tiden än vad som iallmänhet gäller en tjänst i form av arbe-te utfört på fast egendom.

Skäligt med två årHD anser vidare att tvåårspreskriptions -regeln mot bakgrund av konsument-köplagen och konsumenttjänstlagen tillsitt innehåll inte heller kan avse vara på-tagligt tyngande eller överraskande för enbeställare av en överlåtelsebesiktning.Inte heller det förhållandet att preskrip-tionstiden i konsumenttjänstlagen förlösa saker utsträcks från två år till tre år(se ovan) kan i sig anses medföra att entvåårig preskriptionstid generellt sett äroskälig i ett avtal som inte omfattas avtillämpningsområdet för de angivnatvingande bestämmelserna. HD:s dom i denna del innebär att den

följer tidigare praxis i underrätterna, detvill säga att en tvåårig preskriptionstidvid överlåtelsebesiktning inte är ett oskä-ligt avtalsvillkor. SBR-modellen i dennadel kan alltså fortsätta att tillämpas. För-

modligen var det nog också en och annanbesiktningsman och försäkringsgivaresom drog en lättnadens suck över utgång-en i HD i denna fråga; vad hade ansvars-mässigt/försäkringsmässigt en tioårigpreskriptionstid fört med sig?Sedan HD prövat frågan om skälighe-

ten kvarstod att pröva om besiktningsför-rättarens ansvarsbegränsning/tvåårs re -geln överhuvudtaget utgjorde avtalsin-nehåll mellan parterna. Enligt HD måste det beaktas att be-

ställningen skedde per telefon utan någonföregående diskussion eller skriftväxlingsamt att besiktningsuppdraget inte var avhelt okomplicerad karaktär. Makarna/beställarna hade därför anledning att räk-na med att besiktningsförrättarens villkorför uppdragets utförande närmare skullekunna komma att preciseras av besikt-ningsförrättaren i nära anslutning till be-siktningen och innan den utfördes. Ma-karna skulle då, om de inte ville bli bund-na av villkoren, haft att klargöra detta förbesiktningsförrättaren. Orderbekräftel-sen innehöll dock inte någon preciseringav avtalsinnehållet utan endast en bekräf-telse av plats och tid för besiktningen.Det förhållandet att villkoren hade ta-

gits in i själva besiktningsutlåtandet ochatt makarna inte gjorde någon invänd-ning mot detta, kan enligt HD inte med-föra att de blivit bundna av villkoret, detvill säga tvåårspreskriptionsregeln. Ef-tersom HD kom fram till att makarna intevar bundna av tvåårsregeln, då det intevar avtalat mellan parterna, har makarnainte förlorat sin rätt att framställa kravmot besiktningsförrättaren. HD bedömde emellertid inte huruvida

besiktningsförrättaren hade utfört be-siktningen felaktigt eller ej, utan målet iden delen kommer att bli föremål för fort-satt handläggning vid tingsrätten. Fort-sättning följer med andra ord HD:s dom idenna del (det vill säga frågan om hur vill-koret blir avtalsinnehåll) innebär att mangår ifrån den praxis som tidigare kunnatskönjas i några hovrättsavgöranden.

Namn på uppdragsbekräftelseVad HD säger är att en besiktningsförrät-tare, för att vara säker på att avtalsmässigtfå med egna villkor för sin överlåtelsebe-siktning, måste presentera villkoren förbeställaren innan den faktiska besikt-ningen sker, allt för att beställaren ska ha


P

rimlig möjlighet att ta ställning till villko-ren, det vill säga att acceptera villkoreneller inte. Ovan har i korthet redogjorts för hur

SBR-modellen hanterat information omvillkoren för en överlåtelsebesiktning.Mot bakgrund av HD:s dom är det såledesnödvändigt att verkligen följa SBR-mo-dellen, om man som besiktningsförrätta-

re vid en överlåtelsebesiktning vill varasäker på att ansvarsbegränsningen på tvåår ska gälla för uppdraget. Framför allt är det viktigt att beställa-

ren erhåller och undertecknar en korrektutformad uppdragsbekräftelse som inne-håller samtliga relevanta avtalsvillkoroch som returneras till besiktningsförrät-taren innan besiktningen genomförs. Un-

der förutsättning att så sker, innebär do-men i HD sammanfattningsvis att SBR-modellen har förutsättningar att tjänasom ett välfungerande avtalsinstrumentvid utförande av överlåtelsebesiktningaräven i framtiden. D



Med ett vindkraftverk skul-le det etiska och estetiskasmälta samman, och jagskulle kunna njuta av utsik-

ten och samtidigt veta att jag inte belastarjordens resurser alltför mycket med dedär extra kvadratmetrarna hus som jagegentligen inte behöver för överlevna-dens skull. Ska man leva klimatanpassatska man dra ner på antalet kvadratmeterper person. Att skaffa en sommarstuga äratt gå åt helt fel håll, och därför tycker jagatt sommarstugor ska vara extra mil-jövänligt utformade.Men alla ambitioner att satsa på mil-

jövänlig el gav jag upp på ett tidigt stadi-um. Då är det bättre att beställa grön elfrån elbolaget och satsa på vedkamin ochsolfångare för värmen till huset. Det harjag insett efter att ha frågat min bästa råd-givare i de flesta ämnen, Google.

Bristande estetikProblemet med solfångare är att de ärfula. Det verkar vara extra mycket mulleöver just solkraften, märkligt nog. Just solen är väl ändå något av det vackrastesom finns på jorden. Genom fönstren harvi människor också lärt oss att utnyttjaden energikällan på ett estetiskt mycketavancerat sätt. Varför just tillverkare av solfångare

inte tänker på det estetiska är ett myste-rium. För solfångarna ska ju placeras justdär det finns som mest sol, oavsett om detär på baksidan eller framsidan av ett hus.Risken är stor att solfångaren ska place-ras just där man hellre vill ha en syren-berså, ett vackert fönster, snickarglädjeeller något annat som kan fröjda ögat.Just på min och min sambos sommar-

stuga så bör solfångarna placeras på envägg på framsidan, för det ger maximal effekt enligt leverantörens hemsida. Mendet skulle bli så fult på den lilla röda stu-

gan med de blå knutarna och de vitafönsterbågarna att det inte är att tänka på.Så då återstår bara taket. Och det dugerbra för vår del. Vi har en kamin så vi be-höver egentligen inte solfångaren på väg-gen för varmluftens skull. För oss räckerdet med en solfångare på taket för att fåvarmvatten. Men ändå. Det stör mig att solfångarna

är så fula. Det är som om de som tänker påmiljö lever i sin egen lilla värld. De inserinte att nu vill resten av världen verkligenha deras prylar. De är inte utanför längre,de är så inne som de kan bli, och då mås-te de börja tänka som resten av världen.Och resten av världen vill ha snygga hus.Att solfångarna är fula, signalerar att de ärmarginella produkter. Man kan också undra över varför res-

ten av världen, de stora byggbolagen tillexempel, inte plockar upp småskuttarnassolfångare, fixar till dem så att de blirsnygga, och lanserar dem i stor skala hosBygg-Ole, Jula, Fredells med flera. Varförhittar man bara solfångare på Internet,och inte på hyllan i byggvaruhusen? Deborde rent av finnas hos Ikea. Solfångare är något av det mest mil-

jövänliga som finns på energifronten.Varför finns det då inte en massmarknadför dessa saker, nu när regeringen ger bi-drag för installationer i villa och världenverka har så stor ångest inför klimatför-ändringen?

Mycket snack och lite verkstadMen marknadens bristande intresse försolfångare är tyvärr ett tecken i tiden. Förnågra månader sedan var jag hos Kung -liga Ingenjörsvetenskapsakademien,IVA, och lyssnade på en man från Ener -gimyn dig heten som berättade om hurlite kapital som satsades på miljöbran-schen. Trots alla stora ord, och Nobelpriset till

Al Gore och IPCC, så är klimatmarkna-den marginell. Precis som i resten av värl-den så talar riskkapitalister om miljö,men när det kommer till plånboken tardet stopp. Det blir nästan inga satsningaralls i praktiken, eller omkring sex procentav riskkapitalet för att vara mer exakt. Detblir bara en läpparnas bekännelse, vilketär mycket oroande med tanke på vad somstår på spel. Hellre en präst utan tro som läser jul -

evangeliet, än en riskkapitalist som pra-tar om miljö men som inte har den rättatron på att miljömarknaden är värd attsatsa på, skulle jag vilja påstå.

Släckningsfria lamporNär den här krönikan publiceras har vifestat ut julen och julljusen har släckts.Förhoppningsvis har vi vaknat upp till ettnytt år med något friskare tag än detta år.Förhoppningsvis blir 2008 året då vi somexempel börjar dra optiska fibrer medsolsken i för att lysa upp mörka vrår i vårarum. Jag har sett bilder på tekniken ochlovar att det kan bli hur snyggt som helstmed en lampa av solljus. Och det är lam-por som inte behöver släckas för att varamaximalt miljövänliga.

Solpanel på handväskaMen förhoppningsvis installerar de storafastighets ägarna även avkännare som tarreda på ifall rummet är tomt, och släckerden elektriska belysningen som förståsbehövs när solen gått ner. Förhopp-ningsvis börjar vi stänga av våra appara-ter när vi går hem för dagen, och för-hoppningsvis ändrar Boverket normenför hur mycket energi nybyggda hus fåranvända så att byggbranschen äntligenfår visa vad den klarar. Det blir kanskerentav året då alla nya hus blir passivhus,som Stanly Bostäders bygge i Malmö tillexempel.

IT Vindkraftverk är vackra. Till skillnad från många andra som proteste-rar mot installationen av vindkraftverk och säger att de förfular, tror jagatt ett litet vindkraftverk utanför sommarstugan vore väldigt snyggt. Dåskulle jag få det etiska och det estetiska att smälta samman.

Varför görs solfångareutan tanke på estetik?

Av kerstin lundell, frilansjournalist, [email protected]

För egen del hoppas jag på teknisk ochestetisk utveckling av solfångare för vär-me och också för solpaneler för el, så attman kan placera dem var som helst.Kanske kan man ha riktigt tjusiga sol -paneler på handväskan till exempel, attladda mobilen med. Jag vet i alla fall attnästa år ska jag köpa några soldrivna lam-

por för utomhusbruk från Jula. De är tju-siga nog och definitivt ett måste inför detnya året.För om vi ska se fram emot framtiden så

räcker det inte att den är klimatanpassad,den måste vara trevlig och vacker också.Ska det bli riktigt trevligt under de

kommande åren, bör vi förstås även ut-

veckla riktigt billiga och bra solpaneleroch solfångare som sedan säljs med Sida-bidrag till fattiga länder. D



Vart man än vänder sig serman tydliga uttryck för hurvåldsamt vår civilisation han-terar vår omgivning och hur vi

med öppna ögon bäddat mycket obe-kvämt. Avsikterna har varit att uppnå enfullkomlig sovkomfort, men nu ligger vidär och vrider oss i obehag under täcketoch försöker förtränga att vi mycket snartmåste kliva upp och bädda om.En enkel slutsats är redan vid första på-

seende att vi måste ”göra om, göra rätt…”Det är känsligt för de flesta; om rappor-terna och de uppmålade förestående ho-ten tas på allvar måste vi på kort tid redu-cera vår konsumtion mycket kraftigt ochi industriländerna ändra hela vår livs -föring.

Bakåt fast framåtDet är lätt att bli stämplad och bortviftadsom bakåtsträvare i sådana sammanhang;”Är medeltid med dålig hygien och out-vecklad produktion så eftersträvansvärt?” Men frågan är var man lägger beto-

ningen och hur man tolkar begreppet ut-hålligt samhälle. William Morris skrev år1890 boken ”News from Nowhere” där endå samtida man vaknar upp i ett Londonpå 2000-talet, där pengar inte används,där man inte betalar för tjänster, och därparlamentshuset används som dyng-marknad. Anklagad för bakåtsträvande eller inte,

man vänder inte färden på den nu inslag-na vägen i en handvändning, inte med såstarka ekonomiska krafter aktiva i sam-hället. Frågan är vad som är viktigast –människans överlevnad eller den fortsat-ta cirkulationen av små gröna pappers -lappar, för att referera till Douglas Adamsinledande ironiska raljerande kringmänsklighetens fäbless för pengar ochpengaflöden i ”Liftarens guide till galax-en” från år 1979.

Men, nå, i en tid då en film som ”En obe-kväm sanning” renderat sin upphovsmanNobels fredspris och Naomi Kleins nyalovordade tegelsten ”Chockdoktrinen”får stora uppslag i media, borde då intenya vägar stakas ut?

Den Välmående MänniskanHar Den Välmående Människan blivit såavtrubbad att hon inte förmår göra mer änhöja ögonbrynen över vad politikernaoch marknadsföreträdarna på den inter-nationella arenan gör, varthän de lederden utveckling som snart förutspår kol-lapsen av förutsättningarna för vårabarns och snart rentav vår egen välmåga ien levande, hälsosam miljö?Ofta intas ställningen att ”det inte är

min sak” och ”jag kan ju ändå inte påver-ka”. Detta är tyvärr ett alltför utbrettsjälv bedrägeri, för vi kan alltid påverka,alltid bidra till förändring. En flygresa till Thailand förbrukar per

resenär motsvarande sex ton koldioxid,vilket lär motsvara en hel årsförbrukningför en normalsvensk, som inte flyger tillThailand. Frågan i stort är förvisso intehuruvida vi flyger till Thailand eller inte,snarare huruvida vi borde flyga över hu-vud taget, och hur vi lever våra liv i all-mänhet – och även hur vi bygger.En som stuckit ut hakan från bygghåll

är arkitekten Edward Mazria. I en inter-vju för Architectural Record står att läsaom hans inställning till ansvaret som hanser att byggandet har för världen i ettenergi- och uppvärmningsperspektiv.Rubriken är ”Hur arkitekter kan vändaden globala uppvärmningen.”

Byggande professioners ansvarDet är upp till alla och envar och upp tillbranschorganisationer och yrkesgrupperatt greppa ett eget credo för hur allas vårtgemensamma problem kan lösas från ett

flertal särintressens horisonter. Strån ochmyrstackar. Till ett gemensamt centraltmål kan flera vägar leda ifrån olika håll. Mazrias utgångspunkt är byggandet

och dess resultat som en ekonomisk sek-tor, med fokus på vad arkitektprofessio-nen kan kontrollera. Vid utformningen aven byggnad hanteras orientering, bygg-nadsmassa, fönstersättning, materialvalmed mera, vilket har direkt bäring påenergiförbrukningsmönstret under helabrukarfasen. Ett ställningstagande av stor vikt är att

det inte fungerar att vänta på att de storaelefanterna ska börja dansa i en gemen-sam lovande takt – problemen att kommanågon rimlig vart vid de stora internatio-nella klimatmötena visar denna orimlig-het med all önskvärd (eller snarare oöns-kad) tydlighet.

Platt fallande varningarMazria tar vid sina föreläsningar uppkonkreta exempel på vad följden av denpågående uppvärmningen blir, om deninte stoppas. Exempel på företeelser sommänniskor har anknytning till gör att re-sonemangen vinner gehör; om exemplenär för avlägsna geografiskt och emotio-nellt ger de ingen effekt, eller i alla fall yt-terst ringa. Flera är emellertid de somvittnar om att höjda varningens fingraroch förmanande pekpinnar har liten ochlångsam effekt medan nyheter om nyaprodukter och metoder vinner terränglångt mycket snabbare. Samtidigt behövs tydlighet och kon-

kretion i debatten om vad som bör görasoch hur snart. Utan konkretion ingen in-sikt i situationens allvar. Hur lång tid harvi råd att vänta på denna insikt? Hur längehar vi en dräglig miljö att vänta i?En nyhet på den svenska arenan är se-

dan sistliden höst en satsning initierad avEnergimyndigheten, administrerad av

FORM & TEKNIK Den globala uppvärmningen har varit ett hettdebattämne de senaste åren. Larmrapporter kommer från olika håll. Poli-tiker, näringslivsföreträdare och grupper av forskare väljer att antingenbestrida påståendena eller med varierande kraft instämma i dem.

När miljön ber oss sätta stopp…

Av arkitekt andreas falk, Luleå tekniska universitet, [email protected]

Byggsektorns innovationscentrum, BIC.Satsningen är ett program för forskningoch innovation och har fått namnet CER-BOF, Centrum för energi- och resursef-fektivitet i byggande och förvaltning. Syf-tet är att bidra till att nationella energi-och miljömål nås, att svenskt näringslivskonkurrenskraft stärks samt att nyttig -göra forskningsresultat i kommersiellaprodukter, tjänster, system och metoder.

En energisk ansatsI en pressrelease daterad 2007.10.10 ståratt läsa att den totala satsningen uppgårtill 130 miljoner kronor och förvissohandlar om byggande men även om attförändra människors beteenden. Det handlar om att öka tempot i ener-

gieffektiviseringen, både när det gällernybyggnad och i existerande byggnads-bestånd, för att minska sektorns klimat-påverkan samt energikostnaderna förkunder och brukare genom både ny ochtillämpad teknik, och genom ändrade ”attityder och processer hos olika aktö-rer”. Det är en lovande satsning som göranspråk på att vilja åtgärda glappet i densvenska finansieringsstrukturen gällan-

de implementeringen av forskningsre-sultat, som adresserades i Form & Tek-nikkrönikan i Husbyggaren nr 2 2007.

Att se tillbakaVid 2007 års symposium i InternationalAssociation for Shell and Spatial Structu-res, som hölls i Venedig i december, var te-mat ”Towards the future looking at thepast”. Forumet delas av arkitekter, kon-struktörer, teoretiker och praktiker ochägnas företrädesvis åt, som namnet för-täljer, skalkonstruktioner och byggnadermed stora spännvidder. Flertalet artiklar som presenterades i

Venedig rörde arkitektonisk formgivningoch utveckling av konstruktionssystemmed hjälp av datorbaserade verktyg. Debatten kom att kretsa och stundtals

bli het kring begreppet Free Form Design,både under och omkring de schemalagdaföredragningarna. I ena lägret har FreeForm Design kommit att likställas med ettmer eller mindre förutsättningslöst expe-rimentellt sökande efter formelementoch principer för byggnadsgestaltning. Iandra lägret står förespråkare för och till-skyndare av form och konstruktion som

uppvisar ett medvetet grepp om en håll-bar helhet, hållbar i både konstruktions-och produktions- samt energi- och re-surshushållningshänseende.

Vi är redoKlart är att teknik, kapacitet och intressefinns, i många läger, och inom flertaletprofessioner och organisationer, för attbidra till en hållbar utveckling av samhäl-let. Men förmodligen är det ännu mångasom behöver skrämmas och väckas till ef-tertanke, innan en samfällig ansats kangöras, av de bilder som uppmålas. Dessabilder som är ytterst realistiska och ab-surt nog starkt påminnande om de dysto-pi- och helvetesskildringar som hollän-daren Hieronymus Bosch målade undersent 1400-tal. När alla skrämts till insikt,låt se vad vi alla kan göra för att åstad-komma förändring.För vidare stillande av nyfikenhet och

frågvishet, se följande sidor: www.archi -tecture 2030.org, www.bic.nu och www.cerbof.se. För Hieronymus Bosch: sök efter bilder på Google, och förvänta åt-skilliga tankeväckande surrealistiskaträffar. D


Staden Venedig förfaller, sjunker sakta i dyn, medan transporter till och från industrierna på fastlandet – inom synhåll från lagunöns kajer –fortgår. Kontrasten mellan raffinerad medeltida labyrint och raffinad olja kunde knappast vara tydligare. Men, så är det också extremerna avsärintressen som möts: arkitektoniska och kulturella reminiscenser av tusenårig historia och ekonomiskt betingad kortsiktig exploatering avnaturresurser och turism. Foto: Andreas Falk


Att det finns en stor potenti-al för ett effektivare byggandeav vägar och järnvägar är deflesta överens om. Man talar

om 25–30 procents ökad effektivitet. Menminst lika viktigt är målet att skapa förut-sättningar för en stabil lönsamhet i före-tagen. Det måste ju finnas incitament tillförändring. Det är högkonjunktur för byggandet i

landet. Sysselsättningen är hög. Företa-gen i branschen – såväl entreprenörersom teknikkonsulter – redovisar god lön-samhet. Sett i ett sådant perspektiv kanman få intrycket av att allt är bra och attbranschen uppvisar en hög effektivitet. Utredningar visar emellertid att pro-

duktiviteten inom byggbranschen liggerlångt efter den utveckling som annan in-dustri kan redovisa, ett faktum som ihögsta grad gäller anläggningsbyggandet.

Samlar hela branschenDen låga produktivitetsökningen i bran-schen tillsammans med andra för bran-schen besvärande inslag gjorde att gene-raldirektörerna i Banverket och Väg-verket för nästan exakt fyra år sedan toginitiativet till en förnyelse i anläggnings-branschen. Till det arbetet anslöt sig destora entreprenörerna och teknikkon -sult företagen och i dag återfinns ytterli-gare ett trettiotal företag, verk och kom-muner i projektet. Förnyelse i anläggningsbranschen,

som drivs som ett projekt benämnt FIA,handlar om att skapa nya förutsättningaroch starkare drivkrafter och tillhanda-hålla effektivare verktyg som stimulerartill och underlättar förnyelse. FIA-arbetet har haft stor betydelse för

att bryta den negativa spiral som bran-schen var inne i för några år sedan. Detfinns idag en ökad förståelse för varand-ras roller och en ökad respekt för varand-

ras kunnande och vilja, vilket är förut-sättningar för förändring och förnyelse.

Förnyelse kräver nytänkandeTill de förtroendeskapande åtgärder somFIA driver hör program för effektivarebyggande av väg- och järnvägstunnlar iberg och program för effektivare asfalt-beläggningsverksamhet, liksom en re-kommendation som tar sikte på att effek-tivisera upphandlings- och anbudsgiv-nings processen genom att undvika onö-diga ansökningar om överprövningar. Ett betydelsefullt program handlar om

utökad samverkan. Det har funnits ett tagoch tillämpas i Vägverkets och Ban-verkets upphandlingar. Till årsskiftet fär-digställdes två viktiga program som skaleda till förnyelse och ökad effektivitet.Det ena handlar om effektivare anlägg-ningsbyggande och det andra om effekti-vare konsultuppdrag.Förnyelse innebär att tänka nytt. I pro-

grammet för effektivare anläggningsbyg-gande rekommenderar FIA därför attentreprenörer och teknikkonsulter i ökadutsträckning ska få tävla om såväl teknisklösning, som tid och pris. Det kan handlaom bästa tekniska lösning, tidigarelägg-ning av öppnandet av anläggningen förtrafik och om så lite störningar som möj-ligt under byggtiden. Det innebär att tidkommer att värderas och minskade stör-ningar för trafiken och omgivningenkommer att premieras.

Samverkan lönar sigProgrammet rekommenderar också tidi-garelagda upphandlingar, så att mer tidkan avsättas för arbetsberedning, samtaktiv design, så att förberedda lösningarväljs på plats utan produktionsavbrott.Dessutom förordar programmet att gene-rella indexregleringar avskaffas för attskapa ett större omvandlingstryck.

Under år 2007 har det skett ett kraftigtgenombrott när det gäller samverkan ientreprenader och konsultuppdrag. Ef-fekterna syns tydligt. I de projekt somsökt FIA-priset för år 2007 går samver-kan mellan parterna som en röd tråd. Par-terna kan redovisa ömsesidiga vinsteroch projektens ekonomi, relationer tillomgivningen och utomstående parteroch framdrift, har gynnats genom sam-verkan. De stora beställarna, Banverketoch Vägverket, har nu samverkan som ettfrekvent inslag i sina förfrågningsunder-lag.

Möten under vårenDe program som FIA utarbetat ska nuföras ut och tillämpas i branschen. För detkrävs ett omfattande arbete i form av se-minarier och workshops, där verksammapersoner i branschen ges möjlighet ochtillfälle att diskutera frågorna och åtgär-derna. Seminarier och workshops kom-mer att arrangeras på olika ställen i lan-det under våren 2008. FIA är ingen branschorganisation utan

består av ett antal medlemmar, som villarbeta på ett nytt sätt. Vi hjälper till medmaterial och information, men det är upptill respektive medlem att omsätta pro-gram och verktyg i sina organisationer.FIA ser det som en konkurrensfråga –byggherrarna menar allvar och de företagsom är mest kreativa och som anammardet nya arbetssättet snabbast, kommer attfå konkurrensfördelar.

Lägsta pris avgör oftaEtt program kommer aldrig att få ge-nomslag om man inte följer upp resulta-tet av programmet. I förfrågningsunder-lagen från Vägverket och Banverket in gårdärför numera krav på uppföljning ochmätning av drift-, projekterings- ochbyggprojekt. Lunds tekniska högskola

DEBATT Byggandet av vägar och järnvägar måste bli effektivare. Detär målet för Förnyelse i Anläggningsbranschen, FIA, ett projekt som in -leddes år 2004 på initiativ av Banverket och Vägverket. Idag samlar FIAhela branschen. FIA vill nu öppna för att tävla om lösning, tid och pris.

Ge oss mer järnväg och vägför pengarna!

Av åsa söderström jerring, ordförande, FIA och bengt jäderholm, ansvarig förFIAs sekretariat

gör analyserna för att se hur branschenutvecklas, även det ett FIA-projekt.Enkätstudien är till stor del fortfaran-

de i sin linda och antalet projekt få, menvissa tendenser kan redan ses. Utföran-deentreprenader väljs oftast för nybygg-nads projekt medan totalentreprenad an-vänds vid driftentreprenader. Vid utvär-

dering av anbud används i de flesta fall enutvärderingsmodell där mjuka paramet-rar vägs samman med priset, med det ärändå oftast lägsta pris som avgör.Innovationsklimatet är relativt lågt, si-

doanbud ges i väldigt liten utsträckningoch någon användning av nya produktereller produktionsmetoder har i princip

inte noterats. Generellt verkar dock rela-tionen mellan beställare och entreprenörvara god, de enskilda aktörernas mål ver-kar uppnås i de flesta fall och aktörernahar en hög ambition när det gäller sam-ver kan. D


Nya Väggboken är här!

Läs om hur man kan använda EPS-cellplast som fuktsäker och kosnadseffektiv isolering i väggar.

”EPS i väggar” är framtagen av EPS-Bygg, en sektorgrupp inomPlast- & Kemiföretagen.

EPS i väggar

Varmt och torrtmed rätt isolering!

Medlemsföretag som tillverkar isolering av EPS-cellplastCellplast Direkt Sverige AB, Box 127, 312 22 Laholm, tfn 0430-14 990Jackon AB, Box 7049, 187 11 Täby, tfn 08-544 441 40BEWI AB, Box 2116, 312 02 Genevad, tfn 0430-737 50Jackon AB, Box 38, 428 21 Kållered, tfn 031-700 88 10Sundolitt AB, 447 82 Vårgårda, tfn 0322-62 60 00Thermisol AB, Braxenvägen 8, 761 41 Norrtälje, tfn 0176-20 85 00

Ring och beställ ditt exemplar:

www.eps-bygg.se


Isomras besökte jag Leva & Bo ut-ställningen som arrangerades i sam-band med 750-års firandet av Trelle-borg som stad. Ett 70-tal småhus och

lägenheter hade byggts för att locka flerboende till Trelleborg.Jag besökte minst 25 av dessa och över-

raskades över att ett hus på 120 kvadrat-meter kunde kosta tre miljoner i Trelle-borg. Det var trots allt inte någon lyx manfick för dessa pengar. ”Det måste vara dedolda kvaliteterna såsom extra isoleringoch fönster med låga U-värden som harkostat lite mer” tänkte jag. – Hur mycket drar huset i ki-

lowattimmar per kvadratme-ter?, frågade jag säljaren i detförsta huset som jag besökte. – Vi har låga kostnader per år,

svarade han och visade mig enkalkyl på investe ring, räntekost-nader och amorteringar.Jag ställde samma fråga igen

och han kunde inte svara. Jagfrågade vilket U-värde fönstrenhade och vem som hade tillver-kat dem. Han kunde inte svarapå de frågorna heller.

Få kunde svaraOK, tänkte jag. Han kanske ärnyanställd så jag gick vidare tillnästa hus och ställde samma frå-gor. Varken den säljaren ellerhans kollegor kunde svara. Jagär ihärdig så jag fortsatte medytterligare 13 hus den dagen.Nästa dag gick jag till ett annatområde och ställde samma frå-gor för ytterligare cirka 15 husoch fick samma svar.Någon sade: ”Du är den första

som ställer frågor om husetsenergibehov!”. En annan sade:”Vi klarar byggnormens krav.”

Det visade sig att det gällde den gamlabyggnormen och inte den som gäller nu.

Stor okunskap råderKunskapsnivån hos hussäljarna dessa tvådagar i Trelleborg var låg men jag blevnyfiken på om detta gällde andra delar avlandet. Jag är projektledare för Energi-myndighetens pilotprojekt Energimärk-ning av fönster. Min uppgift är att spridakunskap om att det finns fönster som spa-rar mycket energi och att flera av demdessutom är energimärkta. Inom projektet anlitade jag därför ett

företag som genomförde intervjuer med30 säljare av nyproducerade villor i Mal-mö, Göteborg och Stockholm om blandannat vilka U-värden deras fönster hade.Bland dessa fanns även större byggföre-tag som bygger småhusområden. Resultaten från undersökningen som

genomfördes i september 2007 var myc -ket nedslående: Endast tre kunde ge kla-ra besked. Ytterligare åtta säljare återkommed uppgifterna, men resterande 19 säl-jare hörde aldrig av sig med några svar.

Bortkastade kronorDet är verkligen tråkigt och an-märkningsvärt att kunskapenom att bättre fönster leder tilllägre produktions- och drifts -kostnader och till bättre inom-husmiljö inte är etablerad. Enorma ekonomiska värden

går till spillo när inte hustillver-kare väljer fönster med godenergiprestanda. Om vi antar attvarje husägare i dessa nya bo -stadsområden i Trelleborg beta-lar i genomsnitt 5 000 kronormer om året i högre energikost-nader helt i onödan och släpperut cirka 5 000 kilo koldioxid var-je år, får vi fram en totalkostnadför de 70 husen på 350 000 kro-nor.Dessutom bidrar de till nega-

tiv klimatpåverkan genom 350ton i koldioxidutsläpp. Hur många liknande områ-

den finns det inte runt om i Sve-rige? Hur mycket energi slösasdet med på grund av dennaokunskap? Vi vet ju redan att cir-ka 15 terawattimmar läcker utgenom gamla tvåglasfönster.Men dessa sitter i gamla hus. Varför väljer man fönster som

DEBATT Vad är orsaken till att det byggs och säljs hus år 2007 utan att byggaren eller säljaren kan svara på frågan om husets energi -prestanda? I en intervju med 30 säljare av nyproducerade villor kundeendast tre svara på frågor om vilka U-värden villans fönster hade!

Handlar det om okunskap– eller rent av ovilja?

Av diana avasoo, Senior Consultant, WSP Environmental

Ett genomsnittligt nybyggt allmännyttigt flerbostadshus drarcirka 165 kWh per m2. Kvarteret Seglet i Karlstad drar cirka 25 kWhper m2. Merkostnaden har varit försumbar. Förvaltaren är nöjd. Foto: Emely Engkvist, Karlstads Bostads AB


läcker energi i nya hus som ska finnas iminst 50 år? Jag förstår om detta inte bekymrar den

som tillverkar huset när någon annan skabetala driftskostnaden. Men varför för-står inte hustillverkarna och egentligenhela kedjan i byggprocessen att det finnspengar att tjäna på att bygga energieffek-tivt. Det är så enkelt: ett välisolerat hus be-

höver inte komplicerade och stora systemför att klara inomhuskomforten. Bra iso-lering leder till lägre effektbehov, och läg-re effektbehov leder till mindre anlägg-ningar för värme och kyla.

Energisnålt höghusUnder mina 30 år i byggbranschen har jagsett några bra exempel. Jag har även fåttförtroendet att vara med och föreslå lös-ningar i några projekt med verkligenlyckade resultat både klimatmässigt ochekonomiskt. I början av november besökte jag ett så-

dant projekt i Karlstad, nämligen Karl -stad Bostad AB:s nya höghus, kvarteretSeglet. Det är ett mycket energieffektivt12-våningshus som blev klart i början avåret.Trots att systemen inte är intrimmade

och en del byggfukt är kvar, drar huset 30kilowattimmar per kvadratmeter. KBABräknar med att komma ner till under 25när allting är intrimmat. Jag var anlitad för att upphandla fönst-

ren till detta projekt. Även bostäder kan

drabbas av övertemperaturer och därförvaldes solvärmedämpande glas i vissarum med stor solvärmebelastning. Samt-liga fönster har U-värde 1,0 W/m2K. Mer-kostnaden jämfört med ett fönster medU-värde 1,5 W/m2K var försumbar. Resul-tatet är nöjda hyresgäster.Såhär säger Mats Enmark, VD hos

KBAB, om projektet:– Vi tror nämligen att den energi som

inte används är den som kommer att be-tyda mest i framtiden. Och vi tror ocksåatt denna energibesparing endast kanuppnås med hjälp av utvecklad produk-tionsteknik och nyskapande lösningar.

Skola sänkte energiåtgång Ett annat aktuellt bygge som jag är glas-och fönsterkonsult för är en skola medmycket stora glaspartier samt glastak. Ge-nom avancerade klimat- och energisimu-leringar med dataverktyget IDA, har viräknat fram skolans totala energibehovoch bästa komforten under hela året. Re-sultaten visar på ett energibehov på cirka60 kilowattimmar per kvadratmeter in-klusive tappvarmvatten och fastighetsel.Detta ska jämföras med nya skolor bygg-da på traditionellt sätt som har ett energi-behov på 150 kilowattimmar.Även i denna skola bidrar fönstren till

lägre installationskostnader. Bland annatkunde den utvändiga solavskärmningenuteslutas eftersom de energieffektivafönstren har ett neutralt solskyddsglassom tar bort en stor del av solvärmen.Fönstren som upphandlas har ett U-vär-de på 1,0 W/m2K. En stor fördel med låga U-värden är att

glasen på insidan kommer att hålla en högyttemperatur vilket innebär att man kansitta intill fönstren vintertid utan att upp-leva att det är dragigt och kallt.

Energimärkta fönster För den som upphandlar fönster, är detviktigt att ta fram en detaljerad kravspe-cifikation. Bland annat bör man försäkrasig om att tillverkaren i offerten angerhela fönstrets U-värde, inte bara glasets.Det var ett av skälen till att Bo01-områ-

det i Malmö fick mycket högre energiåt-gång än beräknat; de U-värden som till-verkaren angav var glasets och inte helafönstrets och därmed läckte husen myc -ket mer värme än det var tänkt. Energin är osynlig. Därför har Energi-

myndigheten initierat ett projekt medenergimärkta fönster. Energimärkningen gör energin synlig

på flera plan. Dels ser man omedelbart påetiketten vilken pil och vilken bokstavfönstret har fått. Dels kan beställaren full-ständigt lita på att det är hela fönstrets U-värde som anges och att värdet stämmer.Innan en tillverkare beviljas rätten attenergimärka sina fönster, måste varjeprodukt testas eller beräknas av ett ac-krediterat nationellt testinstitut.

Energiförluster blir synliga Lagen om energideklaration för byggna-der trädde i kraft den 1 oktober 2006. Detinnebär att till årsskiftet 2008/2009 skaalla hyresrätter, bostadsrätter och lokalersamt alla specialbyggnader med en yta påöver 1 000 kvadratmeter ha en energi -deklaration. Dessutom ska alla nya bygg-nader samt alla villor som ska säljas ha enenergideklaration från och med den 1 ja-nuari 2009. – Kunskapsnivån är avgörande. Den

behöver förbättras hos både köpare, säl-jare och leverantörer, säger Arne Anders-son, handläggare på Energimyndigheten. – Husköpare och finansiärer kommer

att se driftskostnaderna tydligt och ställafrågor till hussäljarna. Jag undrar omhussäljarna kommer att kunna svara påderas frågor, säger Arne Andersson. D

Fotnot:

Diana Avasoo är energikonsult på WSP Environmental och har arbetat med fönsteroch energifrågor i 25 år. Hon leder "Energi-märkta fönster", ett pilotprojekt som drivsav Energimyndigheten i samarbete medelva fönstertillverkare. Läs mer påwww.energifonster.nu.

Energimärkningen visar hela fönstrets U-värde.

Varför väljer man fönster som läcker energi inya hus som ska finnas i minst 50 år? Dekommer att läcka värdefull energi.


Noterat

Boken ”Bygg-vägledning 11 –en handbok ianslutning tillBoverkets bygg -regler” behand-lar framför alltljudmiljön i bostäder och loka-ler. Handboken är tänkt att un-derlätta tillämpningen av före-skrifterna i BBR och BKR.Reglerna om bullerskydd i

BBR hänvisar idag till övergri-pande ljudklassningsstandar-

der för bostäder och för vissalokaler. Underlaget till revi-deringen är de ändringar i bul-lerskyddsavsnittet i BBR sominfördes redan den 1 juli 2006,men som efter en övergångs -period ska tillämpas fullt utfrån 1 juli 2007.”Bullerskydd. Byggvägled-

ning 11”, är författad av LeifÅkerlöf. Se mer på www.byggt janst.se. D

Handbok om bullerskydd

Utvecklingen för miljökvali-tetsmålet God bebyggd miljöser dyster ut. Boverket bedö-mer att det blir mycket svårtatt nå målet. De främsta skälenär problem med buller och in-nemiljö. Vart fjärde år görs en fördju-

pad utvärdering av de natio-nella miljökvalitetsmålen. Godbebyggd miljö är ett av 16 såda-na. I målformuleringen står att”städer, tätorter och annan be-byggd miljö skall utgöra en godoch hälsosam livsmiljö samtmedverka till en god regionaloch global miljö.”. I bedöm-ningen för fyra år sedan troddeman att det fanns en chans attnå målet fram till år 2020, mendet gäller inte längre: Det är framför allt de mål

som handlar om människorshälsa, till exempel buller ochgod inomhusmiljö, som liggerbakom vår bedömning, sägerSofie Adolfsson Jörby på Bo-verket. Men vi pekar också på att

bebyggelsens kulturvärdeninte identifieras och skyddas itillräcklig omfattning. God bebyggd miljö är ett av

de minst kända miljökvalitets -målen. En intervjuundersök-ning om allmänhetens känne-dom om miljömålen som ut-förts i år visar att 70 procent av

de tillfrågade aldrig har hörttalas om målet. De negativa trenderna är att

vägtransporterna ökar, bådemed personbilar och tungagodstransporter, vilket gerökat buller och påverkar luft-kvaliteten såväl ute som inne ibostäderna. Vi producerarockså allt mer avfall per personäven om det tas om hand merresurseffektivt nu än för någraår sedan. Några ljusglimtar finns

dock. Allt mindre avfall depo-neras, användningen av natur-grus minskar och allt fler bo-städer åtgärdas mot buller ochradon och värms upp med för-nybara energikällor. Det tycksockså som att den totala ener-gianvändningen i bostads- ochservicesektorn har börjatminska. Nu ska miljömålsrådet göra

en samlad utvärdering av de 16miljökvalitetsmålen, vilket re-sulterar i en rapport som läm-nas till regeringen på vårkan-ten. Rapporten från miljö-målsrådet blir i sin tur ett un-derlag för regeringens miljö-målsproposition som läggsfram för riksdagen år 2009. D

Svårt nå miljömål

Bra Byggare, som är en mark-nadsplats för hantverkstjäns-ter på Internet, passerade ti-digt i december en miljard kro-nor i förmedlade byggjobb se-dan starten för drygt 1,5 år se-dan. Webbplatsen vann i no-vember utmärkelsen SIMEAwards inom kategorin ”BestE-commerce Company”.– Vi ser en allt bredare ac-

ceptans för det här sättet attköpa tjänster både bland kon-sumenter och hantverkare. Inuläget förmedlar vi jobbför-frågningar för nära 100 miljo-ner kronor i månaden. Sedanstart har vi förmedlat över1 300 badrumsjobb, med ensnittbudget på 79 000 kronorper badrum. Vi ser stora ut-vecklingsmöjligheter både iSverige och internationellt, sä-ger Johan Leth, vd för Bra Byg-gare. Över 1 400 hantverkare över

hela landet har provat tjäns-ten, enligt företaget, och över800 hantverkare är aktiva

medlemmar. Sajten har runt20 000 besökare per månad.En kvalitetskontroll görs av

hantverkarna på webbför-medlingen. En kreditupplys-ning tas på alla medlemmardär bland annat moms, F-skattoch organisationsnummerkontrolleras. Dessutom be-tygssätts hantverkarna baseratpå tidigare utförda arbeten.Betygssättningen gynnar duk-tiga hantverkare som kan kon-kurrera med kvalitet iställetför pris. Bra Byggare ser för närva-

rande över möjligheterna attexpandera.– Tjänstemarknadsplatser är

ett kraftigt växande område påde flesta europeiska markna-der. Vi ser betydande möjlig-heter till expansion inom vårtområde, säger vd:n JohanLeth. D

Byggförmedlare vill expandera

Den europeiska byggindustrinpasserade vid årsskiftet 14 årmed oavbruten tillväxt. Dettaenligt Prognoscentret, som rep resenterar Sverige ochNor ge i Euroconstructs nät-verk. Värdet på den totala eu-ropeiska byggmarknaden, de-finierad som omsättningenbland de 19 medlemmarna iEuroconstruct, kommer år2007 att uppgå till cirka 1 448miljarder euro.De institut och företag som

ingår i nätverket bedömer attdet blir en fortsatt tillväxt tillår 2010. Den blir dock försva-gad av en nedgång i nybyggdabostäder och stannar på cirka1,5 procent per år.Indragna subventioner och

en brist på byggmaterial ocharbetskraft bidrar till att kost-

naderna pressas uppåt. Detta ikombination med en avmattadkonjunktur och en finanskrissom smittat av sig på den euro-peiska byggmarknaden gör attde bästa åren är passerade. Det som bidrar till bygg-

branschens avmattning är sig-naler om att bostadsbubblan idelar av Europa börjar spricka,framför allt i Spanien, Irlandoch Storbritannien. I Västeu-ropa vänder nyproduktionenav bostäder ner med två pro-cent år 2007 för att fortsätta gåtillbaka med cirka 2,5 procentper år till år 2010. En godtillväxt i anläggningsprojektförutspås, samt en fortsattstark uppgång i Östeuropa ochen svagt men stabilt växandeROT-marknad. D

Europeisk byggkonjunktur vänder


Noterat

Tobias Lennartsson fick i ok-tober 2007 ta emot pris förÅrets bästa examensarbeteinom stål. Priset, som utfärdasav Stålbyggnadsinstitutet SBI,delades ut av SBI:s VD BjörnUppfeldt under Stålbyggnads-dagen i Göteborg. SBI:s moti-vering löd: ”För en väl genom-förd behandling av det aktuel-la problemet att begränsa vib-rationer i lätta bjälklag av tunn plåt”.Under sina sommarledighe-

ter har Tobias Lennartssonbland annat arbetat på företa-get EAB i Smålandsstenar föratt öka sina praktiska och teo-retiska kunskaper inom bygg-nadskonstruktion. Där har hanfått arbeta med att uppföra stål -stommar på byggarbetsplatsensamt bistå EABs projekterings -avdelning för stålstommar. När det blev dags för exa-

mensarbete erbjöd företaget

honom att göra ett arbete omsvikt och vibrationer i bjälklag.Förutsättningar och önskat re-sultat sattes upp tillsammansmed Tobias Lennartsson ochhans två handledare GöstaVesterlund och Johan Mar-tinsson på EAB. Resultatet har varit till stor

nytta för företaget som nu harmöjlighet att ge kunden enprodukt anpassad just för de-ras användningsområde ochverksamhet. Företaget levere-rar ett stort antal entresolervarje år. En entresol användsför att öka golvytan i befintligalokaler genom att bygga ettbjälklag mellan befintligt golvoch tak. Entresolen kan använ-das till olika typer av verksam-het till exempel fläktrum, la-ger eller kontor. Användnings -områdena har olika krav påkänslighet mot svikt och vibra-tioner. D

Studie av vibration i bjälklag prisad

Tobias Lennartsson tar emot SBI:s pris för Årets bästa examensar-bete inom stål. Examensarbetet behandlar problemet att begränsavibrationer i lätta bjälklag av tunnplåt. Foto: EAB

LTH är först bland tekniskahögskolor i Sverige att återin-föra praktiken i utbildningar-na till civilingenjör. Det skergradvis genom en ny kurs, In-genjörsinriktad yrkesträning,under det fjärde studieåret.För flera år sedan försvann

den obligatoriska praktiken se-dan högskoleverket konstateratatt alla obligatoriska momentmåste vara poänggivande. Dengamla praktiken fick också kri-tik för att komma tidigt i utbild-ningen och inte alltid vara såmeningsfull. Men både nä -ringsliv och studenter har be-klagat att praktiken försvann.

Genom kursen Ingenjörsin-riktad yrkesträning vill LTH isamarbete med näringsliv ochsamhälle ge studenter chan-sen att under sin utbildninglära känna sin framtida yrkes-roll och de villkor som gäller påen arbetsplats. Mer än ren tek-nik handlar det då om att tränapå arbete i en grupp med olikamedarbetare, beställare ochandra aktörer. Detta sker ge-nom åtta veckors samman-hängande arbete på företagetoch två på LTH. D

Högskola satsar på praktik

Vattenfall och Wallenstam bil-dar ett gemensamt bolag somska undersöka möjligheternaatt utveckla, bygga och driva envindkraftpark söder om Tag-gens fyr i Hanöbukten. Fullt ut-byggd kan parken komma attförse 200 000 hem med förny-elsebar vindkraftsel. Vattenfall och Hanöbukten

Offshore AB, där Wallenstam ärmajoritetsägare, bildar TaggenVindpark AB. Det samägda bola-get ska fortsätta projekteringenav Taggen vindkraftpark i Hanö-bukten och fullfölja tillståndsan-sökan till Miljödomstolen. – Det är glädjande att vi

kommit fram till en bra, ge-mensam lösning för att kunnafortsätta undersöka möjlighe-terna att bygga Taggen vind-kraftpark. Detta är ytterligare

ett steg i vår strategi att blisjälvförsörjande på förnyelse-bar elenergi, samt kunna erbju-da våra kunder egenproduce-rad energi till bästa pris, sägerHans Wallenstam, VD LennartWallenstam Byggnads AB. Området som planeras för

Taggen vindkraftpark har godavindförhållanden, bra djup ochgoda möjligheter till nätan-slutning. Detta gör Taggen tillett mycket bra vindkraftspro-jekt. – Taggen är en fortsättning

på vårt arbete för ett bättre kli-mat och ett ökat utbud av el, sä-ger Anders Dahl, chef Vatten-fall Vindkraft. Wallenstam ären partner som vi ser framemot att samarbeta med. D

Går ihop om vindkraftpark

Vid årsskiftet bildades en star-kare resurs för betongforsk-ning. Stiftelsen CBI och SPSveriges tekniska forsknings -institut förde över all sin verk-samhet inom cement, betong,ballast och natursten till ett

nytt gemensamt ägt bolag, CBIBetonginstitutet AB. SP kom-mer att äga 60 procent och stif-telsen 40 procent i det nya bo-laget. D

Nytt betonginstitut


Noterat

Professor Jesper Arfvidsson vidbyggnadsfysik på LTH, lyckadesunder senhösten ta hem flerastora forskningsprojekt. Störstvar ett Vinnova-projekt på 23miljoner, ”Framtidens trähus,energieffektiva med god inne-miljö”. Projektet är ett samarbete

mellan LTH, SP Sveriges teknis-ka forskningsinstitutoch Svens -ka miljöinstitutet, samt en radföretag. Det ska pågå i tre år ochsysselsätta tre doktorander plusett antal seniora forskare.Aktuella frågor om bland an-

nat energi, fukt och innermiljö ibyggnader berörs: – Det handlar om att ta ett hel-

hetsgrepp, att hantera ener -gieffektivitet, fuktsäkerhet ochventilation samtidigt. Nu har vimöjligheten att hjälpa till attgöra rätt från början och inte,som tyvärr ofta är fallet, bli in-kopplade när något redan blivitfel och behöver åtgärdas, berät-tar Jesper Arf vidsson som ska

fungera som programdirektör ispetsen för landets expertis påområdet.– Företagen är mycket int -

resserade av att få hjälp så de kla-rar att bygga efter de nya kravenpå energianvändning utan attäventyra fuktsäkerhet och inne-miljö. För ett par år sedan gjordevi en liknande ansökan men dågick den inte hem. Nu är det enfråga som ligger rätt i tiden. De fem samverkande del -

projekten är: system för energi-effektivitet, fuktsäkert byggan-de, samspelet trä-innemiljö,byggnadsfysikaliska beräk-ningsverktyg och miljömässigutvärdering.Staten planerar att via Vinno-

va fördela 250 miljoner tillskogs- och träforskning fram tillår 2012. Detta är det hittills störs-ta av dessa projekt, på knappttolv statliga miljoner, lika myck-et från industrin.Två färska EU-projekt gäller

start av nya mastersprogram i

Egypten och Libanon. Avdel-ningen har beviljats respektivetre miljoner för två år och femmiljoner för tre år.– En masterutbildning i ener -

gieffektivt byggande är någotsom man inte intresserat sigmycket för i dessa länder i Mel-lanöstern tidigare. Vi tar hjälp avEagean University i Grek landsom har liknande klimat och storerfarenhet av solenergianvänd-ning. Kairo universitet ochAmerican University i Beirut ärvåra viktigaste partners även omfler universitet hakar på, sägerJesper Arfvidsson.Energimyndigheten har även

beviljat samma avdelning 2,5miljoner för studier på Bo01-området. Det handlar om ener -gianvändning och inneklimat imoderna flerfamiljshus, ochana lys av kontinuerliga mätdata. – Man kan säga att vi ska ta

fram bättre indata till energibe-räkningar. För att kunna görakorrekta bedömningar av för-

väntad energianvändning i lä-genheter och byggnader mås teindatan till beräkningsmodel-lerna vara rätt. DoktorandenHans Bagge ska slutföra projek-tet. – Dessa nya projekt är viktiga

för avdelningen, som decime-rats under senare års ekonomis-ka svårigheter. Nu får vi chansenatt expandera men samtidigt ärdet svårt att få tag i folk. In-dustrin skriker efter arbetskraftoch betalar bra. Nu skulle vi be-höva dem vi tvingats släppa,kommenterar Jes per Arfvids-son. Vinnova har även beviljat 48

miljoner kronor till ett annatforskningsprojekt, Woodbuild,som ska handla om beständighethos trä utomhus. Projektet drivsav SP Sveriges tekniska forsk-ningsinstitut i samarbete medLTH genom professor SvenThelandersson, samt ett tiotalföretag. D

Staten satsar stort på forskning om trähus

I takt med att många fastighets -ägare ställs inför nya krav påenergieffektivisering ökar ef-terfrågan och kraven på webb -tekniker.Den svenskägda Regin-kon-

cernen marknadsför ett pro-gram av produkter och systemför fastighetsautomation påett 40-tal marknader runt om ivärlden. Marknadsföringensker via ett globalt nätverkmed certifierade integratöreroch distributörer. Bland annat

levereras lösningar där olikawebbfunktioner utgör en vik-tig del. Nu avser företaget attstarta ett webbinriktat utveck-

lingsbolag för att försäkra sigom att kunna erbjuda mark-nadsledande webblösningarframöver.AB Regin blir hälftenägare i

bolaget tillsammans med Sy s -teminstallation AB i Varberg,som startade år 1998 och idaghar ett femtontal medarbetare.Systeminstallation är ett kom-petensföretag med ett heltäc -kande tjänsteutbud inom fas-tighetsautomation med styr-och övervakningslösningar för

exempelvis ventilation, vär-me, kyla och fjärrvärme. Före-taget har även medarbetaremed certifiering att utföraenergideklarationer.Under år 2008 ska flera nya

lösningar för webbaserad fas-tighetsautomation presente-ras. Regin har sedan många årsin utvecklingsavdelning för-lagd till Landskrona. Det nyautvecklingsbolaget, med pla-cering i Varberg, kommer attledas från Landskrona. D

Satsar på webblösning för fastighetsautomation

Bobo Ekelundh på Systeminstal-lation AB och Leif Brattschöld påAB Regin.

Miljövänlig isoleringför proffs!


Noterat

Sveriges Arkitekter delade in-nan årsskiftet ut flera arkitek-turpriser, bland annat KasperSalin-priset, Sienapriset, Guld -stolen, Bostadspriset och Kri-tikerpriset.Kasper Salin-priset, som de-

las ut ”till ett svenskt bygg-nadsverk eller grupp av bygg-nader av hög arkitektoniskklass” gick till Svenska ambas-saden, Washington, som tid-ningen Husbyggaren hade enartikel om i nr 1 2007. Arkitektär Wingårdh Arkitektkontorgenom arkitekter SAR/MSAGert Wingårdh och TomasHansen. Byggherre var StatensFastighetsverk genom JanThews.Sienapriset ”för god utemil-

jö i Sverige” gick till upprust-ningen av Vasaparken, Stock-holm. Arkitekt var GrontmijLandskapsarkitekter, Stock-holm, genom landskapsarki-tekter LAR/MSA Anders Falkoch Anders Kling. Byggherrevar Stockholms stad genom

landskapsarkitekt LAR/MSABodil Hammarberg.Guldstolen ”till bästa pro-

dukt” gick till Bin pappers-korg. Formgivare är Front ge-nom Sofia Lagerkvist, Char-lotte von der Lancken, AnnaLindgren och Katja Sävström.Producent är Materia.Bostadspriset ”till årets bo -

stad” gick till Trevånings rad-hus i Raus Vång, Helsingborg.Arkitekt är Tegnestuen Vand-kunsten genom arkitekt Flem-ming Ibsen och byggherreHSB Nordvästra Skåne genomUlf Nordström och Bengt Is-berg.Kritikerpriset, som delas ut

”(...)till den bästa arkitektur -analysen som publicerats un-der senaste året(...)” vanns avTomas Lewan. Juryn skriveratt han bland annat ”…följerupp en tradition i svensk arki-tekturdebatt där projekteran-de arkitekter själva deltar medinsiktsfulla och självständigaåsikter.” D

House of Sweden blev Kasper-vinnare

Kasper Sahlinpriset vanns av House of Sweden, Sveriges ambassad-byggnad i Washington. Foto: Åke E:son Lindman.

Tegnestuen Vandkunsten har med inlevelse om livet i en bostadskapat vackra radhus. Foto: Ole Jais.

Vasaparken i Stockholm fick Sienapriset för år 2007 för den snyggauppgraderingen. Foto: Mauro Rongione.

Bin papperskorg kombinerarfunk tion, pedagogik, humor ochestetik.

Tomas Lewan prisades förden stora bredd han har i sittskrivande. Foto: Karin Greiling


Noterat

Miljöbilar minskar koldioxid -utsläppen. Men utsläppen kanminskas lika mycket genom attbyta till energisnåla blandare ikök och badrum. En energi -sparande blandare för cirka10 000 kronor kan spara uppe-mot två ton koldioxid per år –lika mycket som en miljöbil.Detta enligt en studie gjord avIVF Industriforskning och ut-veckling.Ett större hushåll, som för-

brukar 5 000 kWh energi föreluppvärmt tappvarmvattenårligen, kan spara två ton kol-dioxid per år genom att bytatill energisparande blandare.Om tre av hushållets alla kra-nar byts ut mot nya resurssnå-la, kan energianvändningenför varmvatten sänkas med 40

procent. Elen man sparar ge-nom att byta från en vanlig ett-greppsblandare gör att inves -teringen återbetalar sig självpå ungefär tre år.Enligt Energimyndigheten

används en femtedel av villa-hushållets energi till varmvat-ten. I lägenheter är andelenännu högre. Om el används föratt värma tappvarmvattnet,vilket inte är ovanligt, är detrimligt att anta att den el somsparas ersätter så kallad mar-ginalel vilket på den nordiskaelmarknaden är liktydigt medel tillverkad i kolkondens -kraft verk. Denna el släpper utstora mängder koldioxid varjeår och utsläppen per kWh blirnärmare 1 kg/kWh. D

Blandare sparar energiVad kostar felaktiga leveranserföretagen i ett byggprojekt?Den frågan ställde sig tre am-bitiösa studenter vid väg- ochvattenprogrammet i Lund i ettprojektarbete som belönatsmed ett logistikpris. Svaretblev: cirka 6 600 kronor för enmissad gipsleverans.Vid nyproduktion är möjlig-

heterna att lagra material påbyggplatsen ofta begränsadevilket ställer höga krav på leve-ranserna. Att få rätt materiallevererat vid rätt tid och på rättsätt är i praktiken oftare lätta-re sagt än gjort. Den genom-förda fallstudien ”När leveran-sen blir ett problem” visade atten felaktigt levererad gipsle-verans orsakade en merkost-nad för byggföretaget på 6 600kronor. Kostnaderna uppkomtrots att entreprenören i frågahade givit leverantören speci-

fika instruktioner om hur ma-terialet skulle levereras. I stu-dien behandlas en rad arbets-sätt som kan förebygga prob -lem. Fallstudien utfördes av tre

studenter från Lunds tekniskahögskola; Clara Widerberg,Henrik Nilsson och FredrikBergkvist, som alla läser sittsista år vid väg- och vattenpro-grammet. Rapporten belönades med

Bygglogistikpriset år 2007. Pri -set delas årligen ut av PrologBygglogistik för att uppmunt-ra och synliggöra goda presta-tioner inom bygglogistikområ-det. Joakim Jonsson som ärordförande i bedömnings ju -ryn påpekar att studenternaofta ligger i framkant av debyggrelaterade undersökning-ar som görs. D

Kostnad för leverans kartlagd

Förenklade regler vid offentligupphandling skulle göra detlättare för såväl små och me-delstora företag som för upp-handlande enheter. Det fram-håller Konkurrensverket i enskrivelse till regeringen.Konkurrensverket vill ha

förenklade regler för upp-handlingar under ett fast be-lopp på 600 000 kronor. Vidupphandlingar under dettabelopp ska minst tre leveran-törer tillfrågas.– En fast beloppsgräns, lika

för alla myndigheter och kom-muner, i kombination med för-enklade formkrav, minskar by-råkratin vilket leder till ökadregelefterlevnad. Därmed fårfler företag möjlighet att deltai offentliga upphandlingar. Sär -skilt små och medelstora före-tag skulle gynnas, säger gene-raldirektör Claes Norgren.I dag bedömer varje upp-

handlande enhet – till exempelkommun, landsting eller stat-

lig myndighet – själv var grän-sen går för vad man kan di rekt -upphandla. Bedömningarna avvar gränsen går har varierat ef-tersom tolkningsutrymmet harvarit stort. Under det beloppsom varje upphandlande en-het definierat som ”lågt värde”kan direktupphandlingar i dagske utan formkrav. Över dessa”låga värden” gäller formkra-ven i lagen om offentlig upp-handling fullt ut. Det har upp-levts som betungande för bådeupphandlare och för företa-gen.– Om reglerna är så krångli-

ga att de kan fresta upphandla-re att bryta mot reglerna, ellerhelt sonika strunta i dem, dåundergrävs förtroendet ochtilliten till hela regelverket.Det vore mycket allvarligt, sä-ger Claes Norgren. D

Regler bör förenklasArkitekttävlingen kring denvälkända GöteborgssiluettenSilo IV, vid Juvelkvarnen påEriksberg, har avgjorts. Vinna-re blev White arkitekter medsitt förslag ”Silo X IV”. JM, i samarbete med stads-

byggnadskontoret i Göteborg,bjöd i augusti 2007 in fem ar-kitekter till en tävling. Ett kravvar att den nya byggnadenskulle kunna ersätta den gam-la silobyggnaden som land-

märke i området. Det vinnande förslaget –

”Silo X IV” – utsågs av en enigjury med motiveringen att för-slaget kan ”…bli en värdig er-sättare för den befintliga si-lon.” Byggnaden i förslaget inne-

håller 15 våningar med 5 till 6lägenheter per plan. Lägenhe-terna föreslås få öppna plan-lösningar med utsikt åt allahåll. D

Vann tävling om Göteborgssilo

Fotomontage av Juvelkvarnen. Lägenheterna i silon får utsikt åt allahåll. Fotomontage: White


Intresset för belysning som enviktig del av byggprocessenhar under de senaste åren ökat.I dag vet man att ljuset påver-kar människor på ett sätt somger upphov till betydligt merlångtgående effekter än de rentvisuella/perceptuella. Där -med har ansvaret för alla somarbetar med att planera och ut-forma belysning för olika mil-jöer blivit betydligt större. Lä-ran om belysning och de verk-tyg som används till att styraoch gestalta ljus har också bli-vit mycket komplex och mång-facetterad. Detta är bakgrunden till att

plenarmötet vid ProfessionalLighting Design Convention, islutet av oktober 2007 i Lon-

don, antog en resolution om ettofficiellt erkännande av ljus-designer som ett yrke, ett fak-tum som ska officiellt bekräf-tas av individuella myndighe-ter och internationella organsom erkänner yrken och obe-roende yrkesgrenar. I Sverige är ljusdesigners en

ny, växande yrkesgrupp. Anta-let personer som sysslar medljusplanering ökar och efter-frågan på utbildning har ökat.Sverige ligger idag långt fram-me och har två ljusutbildning-ar på högskolenivå. Den enafinns vid tekniska högskolan iJönköping och den andra vidKTH Stockholm, Ljuslabora-toriet i Haninge. D

Ljusdesigner på väg bli ett yrke

Ljussättning är ett blivande yrke. Foto: Åke E:son Lindman

Noterat

Betänkandet om en ny lag förfastighetsmäklare innebär attdet kan bli tillåtet för fastig-hetsmäklare att ägna sig åt si-dotjänster. Betänkandet skanu ut på remiss.Det var i januari som fastig-

hetsmäklarutredningen läm-nade över betänkandet ”Fas-tighetsmäklaren och konsu-menten” (SOU 2008:6) till ju-stitieminister Beatrice Ask.Utredningen har haft i upp-

drag att se över 1995 års fastig-hetsmäklarlag och övervägavilka ändringar och komplet-teringar i lagen som behövergöras.Utredningen har strävat ef-

ter att lämna förslag som gerkonsumenterna ett gott skyddanpassat till nuvarande förhål-landen vid affärer som avserdet egna boendet och som gerfastighetsmäklare goda förut-sättningar att bedriva sin verk-samhet.Utredningen föreslår att

den nuvarande fastighetsmäk-larlagen ersätts av en ny fastig-hetsmäklarlag som enbart gäl-ler yrkesmässig fastighetsför-

medling som riktas mot ellerutförs åt konsumenter. Genomatt den nya lagen renodlas tillatt avse konsumentförhållan-den kan konsumentskyddetges en ännu centralare roll än idagens lagstiftning.Fastighetsmäklaren ska även

enligt den nya fastighetsmäk-larlagen ta tillvara både köpa-rens och säljarens intresse. Föratt garantera att mäklaren äropartisk får mäklaren inte självträda in som köpare av en fas-tighet som han eller hon har el-ler har haft i uppdrag att för-medla. En mäklare får inte hel-ler förmedla en fastighet till el-ler från någon närstående fy-sisk eller juridisk person.Mäklaren måste också avböjaeller avträda från ett uppdragom han eller hon av någon an-ledning har eller får ett väsent-ligt personligt eller ekono-miskt intresse i den överlåtel-se som uppdraget avser.För att tydliggöra vilka skyl-

digheter mäklaren har motvarje intressent föreslås attmäklarens skyldigheter gente-mot säljare, köpare respektive

uppdragsgivare preciseras.Mäklarens skyldigheter utvid-gas också genom att han ellerhon bland annat ska ange fas-tighetens bedömda marknads-värde och skriftligen informe-ra köparen om dennes under-sökningsplikt.En fastighetsmäklare ska

enligt förslaget föra anteck-ningar över vad som förekom-mer i varje förmedlingsupp-drag. Anteckningarna ska över -lämnas till uppdragsgivarenoch dennes motpart när upp-draget är slutfört.Problem med oegentlighe-

ter i samband med budgiv-ningsprocessen har fått storuppmärksamhet i media. Ävenom de flesta budgivningspro-cesser är oklanderliga är självamisstanken om oegentligheterförödande för tilliten till aktö-rerna på marknaden. För attmotverka risken för att mäkla-re anger påhittade bud ellerundanhåller bud föreslår ut-redningen en skyldighet förmäklaren att upprätta en för-teckning över de bud som läm-nas på en fastighet och över-

lämna förteckningen till sälja-ren och den slutlige köparenefter överlåtelsen. En sådantransparens i budgivningspro-cessen är enligt utredningenviktig även för mäklares in-tegritet och trovärdighet.Det nuvarande förbudet för

fastighetsmäklare att ägna sigåt verksamhet som är ägnad attrubba förtroendet för mäkla-ren ersätts med en skyldighet,för den mäklare som avser attmot ersättning i någon formförmedla till exempel lån ellerförsäkring, att i förväg anmäladetta till Fastighetsmäklar-nämnden för registrering. Mäk -laren ska upplysa köpare ochsäljare om det registreradeförhållandet och om den er-sättning som mäklaren erhål-ler. Genom förslaget om si-dotjänster får konsumenterbättre tillgång till olika tjäns-ter i samband med fastighet-saffären och fastighetsmäkla-re bättre förutsättningar föratt bedriva sin verksamhet.Betänkandet ska under vå-

ren ut på remiss. D

Sidotjänster kan bli tillåtna


Platsannonser

VärderingsHuset Småhus AB är ett av de ledande värderings- och besiktningsföretagen av småhusfastigheter i Stockholms området med kontor i Solna.

Vi söker, för fast anställning, en besiktningsman för att självständigt utföra överlåtelsebesiktningar av småhusfastigheter i Storstockholmsområdet. På sikt kan det även bli aktuellt att utföra energideklara tioner.

Vi söker en Byggingenjör som genomgått SBR:s kurser i överlåtelsebesiktning.

Personen vi söker är ansvarskännande och ska ha lätt för attpå ett pedagogiskt sätt uttrycka sig i tal och skrift. Vidare önskas person som har lätt att ”ta” människor. Kompetens inom skadeutredning är meriterande.

Körkort och egen bil är ett krav.

Sista ansökningsdag är 2008-03-14.

Frågor besvaras på telefon 08-695 00 85.

Ansökan med CV sänds till [email protected] eller till Värderingshuset Småhus ABWiboms Väg 23171 60 SOLNA

Ansökan behandlas konfidentiellt.


Marknadsnytt

Mora Armatur har utökat sittduschsortiment med bland an-nat Mora Izzy Family, som ären kombination av en störretakdusch och handdusch.Handduschen är utrustad

med en trefunktion med tydli-ga lägen för duschstrålen. Tak-duschen är av en ny större mo-dell som sprider vattnet överhela kroppen. D

Mora Armatur0250-940 [email protected]

Kombinerad duschMed Linosa, Ios och Androsintroducerar värmespecialis-ten Purmo nya, individuellahanddukstorkar på bad rums -marknaden. De finns i skiftan-

de former, färger och varianterför olika typer av interiörer. D

Rettig Heating AB042-15 30 00

Torkar handduk

Foglimmet Tec7lanseras i terrakot-ta, som passar tillfogning på terra-kotta-klinker, mur -sten, tegel, takbeslag ochandra material med färgen te-gelstensröd. Tec7 limmarstarkt, cirka 27 kg/cm2. Fog -limmet kan enligt tillverkarenmålas över, det motstår mögel -

angrepp, är syrafritt och inne-håller inga skadliga lösnings-medel. D

Novatech031-13 54 [email protected]

Limmar fog i tegelrött

Arbesko lanserar tre av sinavinterstövlar, som är dubbel-fodrade med Thinsulate ochfiberpäls. Tillsammans medArbeskos värmeisolerandestrumpor står de emot kyla iupp till 20 minusgrader. Skorna är försedda med spe-

cialimpregnerat Super8-skinn, som står emot vätaminst åtta timmar i sträck. De

har en kraftig sulkonstruktionmed isolerande mellansula avPoliyou och slitsula av nitril-gummi. De är även utrustademed skyddståhätta och Ar -beskos Energy Gel, som gerstöt-absorbering. D

Arbesko019-30 66 [email protected]

Skonar fötter från vinterkyla

Smart Microfiber Systemkommer med en ny ergono-misk fönsterskrapa som är ut-rustad med microfiberpäls ochgummiskrapa. En låsmeka-nism gör att man enkelt kanfrigöra den vridbara gummi -skrapan. Ett teleskopskaft och

en vinkeltillsats gör att skra-pan kan användas för trånga ut -rymmen, till exempel dusch -kabiner. D

Smart Microfiber System08-449 24 [email protected]

Skrapa som kan vinklas


Marknadsnytt

Problemet med att lägga in trä-eller laminatgolv på ett under-lag av betong, till exempel i enkällare, är att betonggolv oftahar en högre fukthalt än över-golvet klarar. När fukten vand-rar upp i det övre golvet upp-står skador eller dålig lukt.Ett sätt att skydda sig mot

fuktskador och dålig lukt är attlägga ett fuktskydd mellan be-tongen och innergolvet. Såda-na fuktskydd är ofta så tjockaatt trösklarna måste byggasom.

Fonda Special är ett fukt -skydd som är 2 mm tjockt. Manslipper bygga om trösklarna.Fonda Special har ett patente-rat kanalmönster som gör detenkelt att lägga mattan. Denkan vikas och skäras i mönst -rets linjer. Produkten är P-märkt av SP

Sveriges tekniska forsknings -institut. D

Icopal020-45 11 00

Skyddar betonggolv mot fuktHus och byggnader står idagför 40 procent av energian-vändningen i samhället. Bo-verkets reviderade byggregler(BBR) blev obligatoriska den 1juli 2007 och i avsnittet omenergihushållning har kravenskärpts. Isover har uppdaterat

beräkningsprogrammet Iso-ver Energi, som nu blivit meromfattande i beräkningarnaoch tar hänsyn till de nya förut-sättningarna i BBR. D

Saint-Gobain Isover AB042-844 [email protected]

Räknar ut energiåtgång

Tidningen Land har utsettMakita sticksåg BJV180RF till”bäst i test”. Den sladdlösasticksågen är ett starkt ochskonsamt allt-i-ett verktyg.

Makita BJV180RF är en bat-teridriven bygelsåg med belys-ning och spånblås. Det ingårflera olika sågblad samt ett18 V (3 AH) batteri och väska.Sticksågen har mjukstart,elektronisk farthållning meden steglös inställning av blad-hastigheten. Det finns tre olikalägen för sågning med pendel-rörelse i syfte att undvika såg -ytor med frasiga kanter. Attbyta sågblad är enkelt. D

Essve08-623 61 [email protected]

Sladdlös sticksåg

Mieles nya toppmatade tvätt-maskiner i W 600-serien ärmarknadens tystaste, enligtdet tyska testinstitutet SLGGmbH. Dessutom är tvättma-skinen enligt Miele lätt att an-

vända, energisnål och skon-sam mot tvätten. D

Miele AB08-562 29 [email protected]

Tyst toppmatad tvättmaskin


BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se0150-34 99 00 tel 031-413070

www.bvm.se

Vi levererar:Värmeutrustning

KranarBygghissar


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

GEOFIX ABMättillbehör för byggbranschen

Välkommen till vår shop:www.geofix.se eller

ring 019-467290 faxa 019-467213

Mättillbehör, markeringsmaterial,handhållna lasrar för avståndsmät-ning, linjelasrar, avvägare, prismor,

stativ, mätband, märkfärg m mGPS – Garmin, Silva

Låga priser – kvalitetsprodukter


BYGGLEVERANTÖRER

För murade och putsade

byggnader med höga krav

www.murma.seMä

tse

t fu

kt

i b

eto

ng

Utb

ild

nin

g i

ng

år!

V

i sö

ker

en

Vi sö

ker

en

byg

gnadsi

n

byg

gnadsi

ngenjö

r!

genjö

r!

mer

info

på

hem

sida

n


BYGGLEVERANTÖRER

Tikkurila Fasad har kompletta systemför renovering och avfärgning av

stenfasader och balkonger.10 års funktions garanti på material och utförande ger unik köptrygghet.

FÄRGSTARKAST PÅ YTBEHANDLING AV STENFASADER

Tikkurila Fasad är en division inom Alcro-Beckers.

117 83 Stockholm Tel 08-775 64 50www.tikkurila.se

Våra kunder väljerRobust för att de vetatt vi kan dörrarVi passerar dem varjedag. Öppnar och stängerutan att reflektera överde detaljer som gör attallt fungerar.

www.robust.nu0590-187 00

LUND

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

KONSULTERANDE INGENJÖRER

KARLSTAD

Tel 016-51 80 10Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna• BYGGPROJEKTERING• KONTROLLER• BESIKTNINGAR• KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson ABB Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningar

Byggledning

Byggskadeutredningar

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

N-O.Gudmundson Byggråd

Domaregatan 1C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNINGKONSTRUKTIONER

BYGGKONSULT MED HÅLLFASTHET

Byggprojektering Byggledning Besiktningar Utredningar Kvalitetsansvariga

http://www.granruds.se

Box 571 651 13 KARLSTADTel 054-15 68 50 Fax 054-18 89 52Besöksadress: Herrgårdsgatan 6

Hantverk..!Hantverk från hjärtat av Dalarna.Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42E-post: [email protected]: www.fiskarhedenvillan.se

BORLÄNGE

ÄC-KONSULT ABNYGATAN 33 A632 20 ESKILSTUNATELEFON 016-51 74 00, 51 74 01TELEFAX 016-51 74 [email protected]

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR• VA-UTREDNINGAR• GRUNDKONSTRUKTIONER• GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR• VIBRATIONSMÄTNINGAR• BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING

PÅLNING


STOCKHOLMPITEÅ


STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

• Projektering • Projektledning• Utredningar • Entreprenadbesiktning• Funktionskontroll, OVK • CE-märkning

• Installationssamordning • Objektsdokumentation

Livdjursgatan 4, 121 62 Johanneshov.Telefon 08-448 74 70 (vxl), Telefax 08-448 74 89

www.seveko.s

STOCKHOLMMEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Ingenjör SBR Tonie EkholmRiksbehörig för obligatorisk ventilationskontroll

Nybohovsgränd 38, 117 63 StockholmTel: 08-794 09 80 e-post: [email protected]

VVSKontroll

ProjekteringBesiktningar

Ljud • VibrationerAkustik • Buller

PROJEKTERING • BERÄKNINGAR • MÄTNINGAR

Byggnadsakustikprogram, ljudisolering, ventilation

Rumsakustikstrålgångsberäkningar, åtgärder

Byggplatsbullerbullerkartor, åtgärdsprogram

Trafikbullerbullerkartor, skärmar, fasadisolering

Tel 08-732 48 00 www.acoustic.seTumstocksvägen 1, 187 66 Täby

Kontroll, Besiktning,Måleribeskrivning,Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGARGodkända av och anslutna till SBR. Certifierade av SITAC.

VÄRDERINGARAuktoriserade Fastighetsvärderare SFFSKADEUTREDNINGAR

TÄBY • Polygonvägen 15 NORRTÄLJE • Grindvägen 32ATelefon 08-768 30 75 Telefon 0176-552 60Fax 08-768 49 33 Fax 0176-552 70

VÄSTERÅS • Torggatan 4Telefon 021-18 58 80 Fax 021-18 34 02

DINA SAKKUNNIGA FASTIGHETSKONSULTERI STOCKHOLMS, VÄSTMANLANDS, UPPSALA

OCH SÖDERMANLANDS LÄNHemsida: www.vardia.se E-post: [email protected]


STOCKHOLM STOCKHOLM UPPSALA

UMEÅ


VISBYSUNDSVALL

ProjektledningByggledningProjekteringsledningKvalitetsansvarBesiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 HuddingeTel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36E-post [email protected]

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36Spräng- och bergteknisk rådgivning

Planering och projektering av berg och markanläggningarProgramhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, KontrollplanInstrument (hyra och försäljning)

Utbildning och TräningKontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,

Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Köpmang 1 852 31Sundsvall

Telefon: 060-12 34 90E-mail: [email protected]: www.gery.se

Arkitekter, inredningsarkitekterStorköksprojektering, Projektledning

Besiktningar

Rådhusespl. 10-12,903 28 Umeå

Byggprojektering Statiska konstruktioner3-D Projektering ByggledningProjektledning ProjekteringsledningByggkontroll Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99www.lps.se

Storgatan 115, 903 33 UmeåTel 090-71 70 41, Fax 090-71 70 49

E-post [email protected]

Projektledning EntreprenadbesiktningarByggledning Kvalitetsansvarig PBLKalkylarbete Utredningar

VVSCanholmsCanholms Ingenjörsfirma AB

Vi utför VVS- Konstruktion* Kontroll * Besiktning * Utredning

Riksbehörighet för OVK

Tel 0498-21 18 88Fax 0498-21 76 55

070-652 53 [email protected]

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBRArkitekter SAR / MSACertifierade besiktningsmän – SBRCertifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 VisbyTel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 StockholmTel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36Repslagaregatan 12, 602 32 NorrköpingTel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

ETT MEDLEMSFÖRETAGI

BJ-Konsult AB

bj

bjbjbj

www.bj-konsult.se


VÄSTERÅS ÖSTERSUND

KONSULTERANDE INGENJÖRERÖREBRO

- Arkitektur - Inredning- Byggteknik - Byggledning- Värderingar - Kontroll- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning,av SITAC certifierad besiktningsman SBR

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Annonsörer

Sid

AH Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Betongvaruindustrin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

BG Byggros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Byggkonstruktörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

Daloc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Hansgrohe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Joma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Karl Hedin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Krook & Tjäder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Lööve Balkong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Martinsons Byggsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

NCC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Rescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Roxull . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Sid

Ruukki Construction . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

SFS Intec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

SPEF Morneon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Thermisol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Thermofloc Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Thermotech Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Tremco Illbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Wassara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

WSP Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Värderingshuset Småhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Annonser: Björn Mårtenson/Lena RösundBox 4229, 102 65 StockholmTfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 [email protected]


Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBR��som bilda des 1951 är en ideellyrkesorganisation med kompetens -krav på si na medlemmar. Förbun-det ger tillgång till en tvärfackligmötesplats för diskussion och fort-bildning som tar sikte på att stödjamedlem marnas yrkesroll. Bygg -ingenjörer na SBR har 2 600 med-lem mar och anslutna fördelade på27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföreta -

gar examen.• Ett aktat namn.• Att efter examen under minst

två år ha utövat självständiga ochkvalificerade arbetsuppgifter in -om byggverksamhet.

• Rekommendationer från med -lem mar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökankan beställas från kansliet ellerhämtas via förbundets hemsida,www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade akti-viteter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hets uppvaktning, kontakter medlokal avdelningarna och systerorga-nisationer utomlands.

BokhandelnSäljer alla i branschen förekom -mande böcker samt de böcker ochblanketter som ges ut av Bygg -ingen jörerna SBR.

Försäkringar��Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,olycksfall-, barn och sjukförsäkringmen också arbetslöshets kassa ochkonsultansvarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna äm nen ibranschen, projektledarutbildning,entreprenad- och överlåtelsebesikt-ning, miljöinvente ring samt utbild-ning till kvali tets ansvarig enligtPBL. De fyra sistnämnda kursernaleder till certifiering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning somprenumereras och läses av medlem-marna i Byggingenjörerna SBR,Svenska Byggmästare- och ingen -jörsförbundet i Finland r f, ÅlandsByggmästareförbund m fl.

Konsultgruppenmed 300 företag och sammanlagt1 000 anställda har till uppgift atttillvarata de mindre konsultföre -tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar�EntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLMiljöinventeringDessa grupper anordnar symposierför fortbildning och utger en med-lemsförteckning som också kan nåsvia Internet.


Förbundsstyrelsen17 mars 200825 april 200830 maj 2008

Antagnings -utskottet27 februari26 mars

29 april 20 maj

Konsultgruppen7 mars, årsmöte

Överlåtelsebesikt-ningsgruppen21 februari

Förbundsstämma30 maj - 1 juni 2008i Uppsala

Kalender

Beställfacklitteratur

och andra handböcker via SBRs hemsida www.bygging.se/litteratur

ellervia kansliet, tfn 08-462�17�93.

Medlemmar och anslutna har femprocents rabatt.

Jan Andersson, byggnadstek-niker, Protectisan, LidköpingTommy Andersson, egen fö-retagare, Devanto AB, MalmöKjell Alexandersson, bygg -ingenjör, GHAB Arkitekteroch Ingenjörer AB, Oskars -hamnPetra Brüggemann, besikt-ningsman, OBM-Syd, LommaMagnus Claesson, bygg-nadskonstruktör, Picon Teknikkonsult AB, SkövdeÖrjan Ehn, egen företagare,Protrax AB, SödertäljeMarcus Hellblad, projektchef,Tommy Byggare AB, AlingsåsErling Jonsson, kontorsan -svarig i Piteå, Ramböll Projektledning AB, PiteåStig Landstorp, egen företa-gare, Landstorp Konsult AB,EskilstunaUlf Lindskog, egen företagare,Mängda Produktion Syd AB,HelsingborgAnna Meriaux, projektledare,Wigot konsult AB, Lund

Bengt Nilsson, egen företaga-re, Dörrland Bygg AB, FlyingeGert Nygren, egen företagare,Elofsson Nygren Bygg HB,HörbyChrister Plith, egen företaga-re, Christer Plith Byggkon-sult, LerdalaAnders Runberg, projekt -ledare, HSB Stockholm,StockholmPer Skog, egen företagare, Per Skogs Fastighetskonsult,TrelleborgStefan Wegner, projektchef,Veidekke Skåne AB, Helsing-borg

Nya anslutnaJasmin Abolhassani, LundUlrika Christensson, BjärredJohn Eriksson,NorrtäljeFrida Hult,MalmöKarl Knihs,MalmöJosefine Persson, Bjärred

Nya medlemmar

Kansli�Byggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, Box 4415, 102 69 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98

FörbundsstyrelsenLars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförandeKent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförandeLeif Allvin, GöteborgsavdelningenPer-Olav Eriksson, StockholmsavdelningenAnders Nordström, UmeåavdelningenUlf Sönegård, SkaraborgsavdelningenUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen

Nytt från SBR


Stockholmsavdelningen hadeförmånen att dela ut fyra sti-pendier under år 2007. På lu -cia dagen den 13 december de-lades stipendierna ut under enlunch på Rest Royal Viking.Från avdelningen medverkadePer Södersten, Anders Johns-son och Uno Rydholm.Under lunchen informera-

de Stockholmsavdelningensordförande Per Södersten omSBRs arbete och verksamhet.Respektive stipendiat berätta-de om sina studier och fram-tidsplaner.Två studerande från KTH

Haninge, Marie Björk och ElinLindqvist, fick dela på Stock-holmsavdelningens stipendi-um. Båda ska avsluta sina stu-dier i Singapore som utby-tesstudenter.Christoffer Agn som tidiga-

re också studerat på KTH Ha-ninge och idag arbetar på Peab,erhöll GVKs stipendium. Den fjärde stipendiaten S.

Olof Hägerstedt, har studeratpå LTH, alltså i Lund, men ar-betar numera på Familjebo-städer i Stockholm.

Av Uno Rydholm

Fyra fick stipendier

På bilden syns från vänster Christoffer Agn, Maria Björk, ElinLindqvist, S. Olof Hägerstedt och Per Södersten.

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 17 – 8 april, Stockholm

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 29 – 10 april, Stockholm

Överlåtelsebesiktning – Prov-tillfälle för besiktningsförrät-tare11 april, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 1– juridik31 mars, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 2– teori1 april, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 3– praktik21 april, Stockholm

Entreprenadbesiktning –Provtillfälle för besikt-ningsmän (steg 1-3)21 april, kl 17.00-19.00,Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 4– kvalitetsansvarig enligt PBLnivå E22 – 23 april, Stockholm

Energi, miljöinventering ochenergideklaration av fastig-heter, steg 11 – 2 april, Stockholm

Miljöinventering Prov – CMF3 april, Stockholm

Energi, miljöinventering ochenergideklaration av fastig-heter, steg 222 – 24 april, Stockholm

Energi, miljöinventering ochenergideklaration av fastig-heter – Provtillfälle (steg 1-2)5 maj, Stockholm

Putsade fasader12 mars, Stockholm

Fuktmätning – fukt ochmögelskador7 maj, Stockholm

Plåt i teori och i verklighet21 maj, Stockholm

Entreprenadjuridik – AB 0410 april, Stockholm

AMA AF 07 – Nyheter ochförändringarHalvdagsseminarium15 april, Stockholm

Skadeutredningar16 april, Stockholm

ABT 06 – nyheter och för -ändringarHalvdagsseminarium25 feb, fm, Göteborg

LOU – upphandling avbyggentreprenader ochtjänster*20 feb, Umeå21 feb, Östersund28 feb, Göteborg29 feb, Malmö4 mars, Västervik5 mars, Örebro6 mars, Göteborg12 mars, Karlstad13 mars, Norrköping18 mars, Skellefteå2 april, Växjö3 april, Uppsala10 april, Sundsvall

Kvalitetsansvarig enligt PBL*Nivå N, 11, 12, 13 mars, UmeåNivå N, 2 ,3, 9 april, StockholmNivå N, 7, 8, 14 maj, GöteborgNivå K, 10 april, StockholmNivå K, 15 maj, Göteborg

Entreprenadjuridik,grundkurs*18 feb, Stockholm

21 feb, Sundsvall26 feb, Umeå15 april, Karlskoga17 april, Falun

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*28 feb, Göteborg4 mars, Malmö6 mars, Stockholm11 mars, Umeå13 mars, Falun9 april, Västerås22 april, Växjö6 maj, Bollnäs

Projektledning*11-12 mars Stockholm15-16 april Halmstad

* Kurser markerade med *genomför SBR i samarbetemed EGA.

Företagsanpassade kurserSBR anordnar även företags -anpassade kurser. Vi skräd-darsyr en kurs för just dittföretag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare informationoch kursanmälan, se www.bygging.se/kursereller ring 08‑462 17 94. D

Aktuella kurser


Nytt från SBR

AEEBC – den europeiska sam -arbetsorganisationen Associa-tion d´Experts Européens duBátiment et de la Construction– samlade medlemmarna imit ten på november månad2007 till General Assemblymeeting i Berlin. SBR repre-senterades av Lars Hedåker. Tre dagars konferens inled-

des med internt möte för presi-diet i organisationen där blandannat EU:s direktiv om energi-hushållning behandlades.Dagen avslutades med stu-

diebesök för samtliga deltaga-re på en arbetsplats där detuppfördes ett så kallat passiv-hus med oproportionerligttjock isolering i grund, väggaroch tak. Allt i avsikt att reduce-ra energiförbrukningen i denlöpande driften så mycket sommöjligt och helt i enlighet medEU:s energidirektiv. Det ärtveksamt om det totalt innebärnågon besparing när man tarhänsyn till alla nerlagda resur-ser i produktionen.EU:s energidirektiv var för

övrigt föremål för nästa dagsseminarium. Representanterfrån deltagande länder redo-gjorde kort för hur frågan han-terades i respektive land.

De nordiska länderna han-terar frågan någorlunda lika,medan däremot England harrört till det med ett synnerli-gen byråkratiskt system. I Sve-rige har vi bland annat löst frå-gan med bristande besikt -nings kapacitet med ackredi-tering av företag med en an-svarig certifierad person i le-dande ställning och sedan kanandra personer med viss tek-nisk utbildning och erfarenhetgöra besiktningar. Det är ytterst tveksamt om

en sådan ordning är tillfyllesteftersom det omöjliggör försmå konsulter att i egen regiutföra energibesiktningar. SBRarbetar med att hitta lösningarför sina medlemmar. I den härfrågan är det är inte utan att

man kan travestera Helan, somnär han har råkat illa ut, skyl-ler på Halvan – ”här är en an-nan röra som EU försatt oss i”.Jag är alltså ytterst kritisk tillatt man på olika sätt på nytt in-för någon sorts skråväsen .Själva General Assemblyn

upptogs av formella frågor ochredovisning av de projekt som,bland annat med stöd av EU-pengar, pågår. Projektet ”Leo-nardo da Vinci”, som är upp-rättandet av handböcker ibyggmanagement och har be-drivits i samarbete med Wars-zawa universitet, kommer attavslutas i april med en cere-moni i Warszawa, där då nästaGeneral Assembly äger rum.Som ny medlem i organisa-

tionen invaldes även våra fin-

ländska vänner i Rakennus-mestarit ja -insinöörit AMKRKL. Nu saknas endast en or-ganisation från Norge, så ärNorden fullt representerad,och det lär vara på gång.Sista dagens eftermiddag

fanns några timmars utrymmeför att bese Berlin på egenhand och det är fascinerandeatt se utbyggnaden och bort-rensandet av den gamla öst-diktaturens spår i centrala sta-den. För den som är mer intres-

serad av vad AEEBC arbetarmed rekommenderas hemsi-dan: www.aeebc.org.

Av Lars Hedåker,förbundsordförande

33:e AEEBC General Assembly i Berlin

Studerade nybyggt hotell

Passivhus utanför Berlin. Foto: Lars Hedåker

General Assembly i arbete. Ord -förande Trevor Mole i röd skjorta.Vojne, vojne, tänker nog italie-naren med handen för pannan,vilken röra. Foto: Lars Hedåker

Trevlig samvaro på restaurangStändige Vertretung. Foto: LarsHedåker

Tisdagen den 27 november vi-sade Skanska hotellbygget Ho-tel Sign Clarion vid Norra Ban-torget. Ett fyrtiotal SBR-med-lemmar mötte upp för en inle-dande genomgång av byggetsgenomförande för att sedanstudera bygget i detalj. Besökarna fick ta del av den

kommande restaurangen ibottenvåningen som ska dri-vas av Akvavit och den storabankettsalen som rymmer700 personer. Vidare studera-des hotellets sviter i byggna-dens karaktäristiska spetsaroch utsikten från hotellets spabeläget på plan 9, med en fan-

tasisk utsikt över Klara sjö,Kungsholmens siluett ochcentralens spårområde.Hotellet öppnade för all-

mänheten den 5 februari ochblir Stockholms största hotellmed 558 rum. Se www.clarion -sign.se.

Av Anders Ranby

Stockholms största hotell. Foto: Hotel Sign Clarion

Blekingeavdelningen samlade42 deltagare i en endagskursunder hösten 2007 där arbets -miljön stod i centrum. Förelä-sare var Bengt Gustavsson frånArbetsmiljöverket i Växjö. Utöver vikten av att upprät-

ta väl genomtänkta arbetsmil-jö planer så betonade föreläsa-ren speciellt byggherrens skyl-dighet att beakta att arbetsmil-jön måste stå i centrum närtekniska lösningar och materi-al förskrivs. Ett stort utrymme

fick även vikten av att förebyg-ga olycksfall på byggplatsergenom att rätta säkerhetsan-ordningar användes.Senare under hösten hade

Ble kingeavdelningen en infor-mationskväll där energin stod icentrum. Ämnet lockade 36 del-tagare. Bertil Wolgast frånSwed cert AB informerade omenergi i byggnader, energidek -larationer och vad som krävs föratt upprätta dessa deklarationer.

Av Lennart Sandberg

Nytt från SBR

Satte arbetsmiljön i fokus

Deltagare i Blekinge lärde sig mer om arbetsmiljön. Foto: Sara Hagman

Det första ”fristående” numretav tidningen Husbyggarengavs ut år 1959, men då hadetidningen redan under ett årstid utkommit som ett avrivbartblad i tidningen ”Byggnytt frånnär och fjärran”. Åtminstoneom nuvarande redaktion tol-kat gamla protokoll och dam-miga arkiv rätt.Den fristående tidningen

Husbyggaren trycktes och dist -ribuerades tillsammans medtidningen Byggnytt. Husbyg-garen var ett organ för SBR.Formatet var en A4. Fotogra -fiet på första sidan, som ser utatt vara en bild av en av hö-torgsskraporna i centralaStockholm, med Konserthusetbakom, återkom i de inledandenumren, som från början varpå åtta sidor. Tidningen gavsut, precis som idag, med sexnummer årligen. Förbundsordförande var

Sven Kviborg. I redaktionsrå-det satt, förutom Sven Kviborgäven Hans Edlund, Thure Öhneskog och Rolf Ekevik.Kansliet låg på Skinnarviks -

ringen 14A och höll öppet mån,tis, tors och fre mellan klockan09.00–13.00.Nummer 1 inleddes med en

gedigen genomgång av bygg-nadskontrollantens uppgiftoch uppdrag, skriven av bygg -

ing SBR Helge Rangardt, Kris -tianstad.Numret innehöll också en

nyhetsartikel om statsrådetUlla Lindström som besökteBröderna Darlins MekaniskaVerkstad AB i Vilshult. Kloc -kan 16.15 stoppades de löpan-de banden och statsrådet star-tade Osby Super AutomatSA-6. Det var den första i Sve-rige tillverkade hålkortsstyr-da, hel automatiska hushålls -tvättmaskin för kollektivt ochprivat bruk. Närvarande varbland annat 170 inbjudna tek-niker, kommunalmän och re-presentanter för byggnadsin-dustrin och -organisationer,samt dags- och fackpress.Tidningen innehöll även an-

nonser av bland annat Mataki,AMA, Kocoverk (Knut Olsson& Co Verkstäder AB) och IBK-förlaget som gjorde reklam förIBK-Byggkalkyler.I nummer tre så efterlyste

bygging SBR Arvid Norén, somutsetts till redaktör, referatfrån medlemmar. Han baddem som skrev att skicka med”personbilder för klichering”.Nämnda Arvid Norén var le-

damot i SBRs styrelse. Ur ettprotokoll från ett styrelsemötefredagen den 5 december 1958framgår att frågan om en egentidning förts under en längre

tid. Vid dettamöte disku-terades återfrågan omhur för-bundetskulleordnasinpress-infor-ma-tion.

Norénföreslog att förbun-det skulle ge ut en egen tid-skrift och föreslog att Husbyg-garen skulle ges ut som ett viktblad i ”Byggnytt från när ochfjärran”. En diskussion om re-lationen mellan förbundet ochen ekonomisk förening somdriver en tidning, och som allt-så inte ägs av förbundet, följde. En omröstning gjordes om

huruvida man skulle föra in ar-tiklar i Noréns Byggnytt ellerom man skulle göra Husbygga-ren som bilaga till ”Byggnytt”.Det senare förslaget vann medfem röster för mot tre emot,och med en röst nedlagd.

Åter -igen be-gärdes enomröstningoch med sexröster för ochtre emot så be-slutade mötetatt tidningenHusbyggarenskulle införas i

form av ett fast avrivbart blad itidningen Byggnytt. D

Fotnot:

Är det någon bland läsarna somhar ytterligare information omturerna kring Husbyggarens tillkomst så kontakta redaktio-nen; [email protected] ellerring kansliet och fråga efter UnoRydholm, 08-462 17 90.

Av Margot Granvik, redaktör för

Husbyggaren 2008

Husbyggaren fyller mogna 50!

Första sidan av det första numret av

Husbyggaren, nr 1 1959.



Marknadsnytt

AEG Elverktyg har utvecklat14,4 V och 18 V Lithium-Ionbatterier till AEG:s aktuellaGBS-serie (Global BatterySystem) – en komplett serie

med batteridrivna verktyg.Den nya Lithium-Ion teknolo-gin ger enligt företaget upp till80 procents längre driftstid än2,0 Ah NiCd-batterier.Det senaste verktyget i

AEGs serie är en sticksåg på 18V. Förutom två 3,0 Ah Lithium-Ion batterier är sticksågen ut-rustad med en femstegs pen-delfunktion. D

AEG0705-43 95 [email protected]

Verktyg som går på batteri Swedoor har tagit fram en se-rie säkerhetsdörrar där denskyddande stålplåten täcks avett ytlager trä. Det ger möjlig-het att variera utseendet så attdörren passar in i både moder-na och äldre miljöer. Dörrenkan även beställas med dekor-

pålimningar eller med frästspårmönster.Säkerhetsdörren finns i fyra

olika skyddsklasser. D

Swedoor036-39 62 [email protected]

Trä klär in säker dörr

Ecophon lanserar ett nytt kon-cept med frihängande akustik -element. Ett vitt och slätt yt -skikt, Akutex Frost, gör detmöjligt att laborera med ljus-reflektion. Det nya upphäng-

ningssystemet med justerbaravajrar gör montaget enkelt ochger akustikelementen ett svä-vande intryck. D

Ecophon AB042-17 99 00

Frihängande enhet för akustik

Finja Betong har arbetat framett koncept baserat på lättklin-ker som svar på ett ökat intres-se för ett ekologiskt byggande.Det är arkitekten Gunilla Dah-mén som ritat ett hus i en ny-gammal, fransk stil där manföljt en ekologisk helhetssyn

vid val av byggmaterial, VVS-/energilösningar, inrednings-material och färger.Ett hus står färdigt i en eko-

by på Österlen. D

Finja Betong0451-70 56 [email protected]

Ekologiskt hus i lättklinker

Fjäråskupan, med egen designoch produktion i Göteborg,tillverkar specialanpassadefläktkupor och fläktar. Det är

numera möjligt att välja fläkt-kupa i vilken färg man vill. D

Fjäråskupan031-92 36 32

Fläktkupa i valbar färg

thermisol.se

w w w . t e p r o . s e

EUROTAK ABwww.tata-tak.comw.tata-tak.comw

TÄTA TAKDERBIGUM

Posttidning BHusbyggarenBox 4415102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

husbyggaren 2008 nr 1

Documents