husbyggaren 2008 nr 3

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund� BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

083

TEMA tak, fasader och glas

nr 3 B 2008husbyggaren 5

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska

Byggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion

Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm

Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33

e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson

Lena Rösund

Tfn 08-644 79 60� Fax 08-643 11 60


Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90


PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:–

5–9 prenumerationer 200:–

10 eller fler prenumerationer 160:–

Lösnummer 70:–

Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro:� Bankgiro:

55 34 25-0�� 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2008

Nr 1��v �8 Nr 4��v 38

Nr 2��v 13��Nr 5��v 44

Nr 3��v 22��Nr 6��v 50

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri

Box 82,�271 22 Ystad

Tfn 0411-736 10� Fax 0411-173 53


Husbyggaren är medlem

i Sveriges Tidskrifter

Upplagan är kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs officiellauppfattning endast då det särskiltanges.

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 3 · 2008�|�Årgång 50

SBR |�SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING

Sidan 6 ”Mollberg gutår! hör Näktergalen” skaldade Carl Michael Bellman i en episteldär han beskriver kägelspel på Faggens krog på Södermalm i Stockholm. Tegeltaket på denforna krogen ska läggas om och det visade sig bli en utmaning för dagens hantverkare. Blandannat behövs hästtagel att blanda i murbruket. Foto: Marie Wallin

I nästa nummer:ROT & Golv & FastighetsförvaltningTidningen utkommer i vecka 38

INNEHÅLL6 Takbyte på historisk krog bevarar Bellmans anda

12 P-märket garanterar kvalitet på takduk

16 Nya fasadsystem behövs för industriell produktion

20 Lysdioder skapar färgglada konstverk på fasader

22 Nedslitna tegelfasader räddas med skivor

26 Panelbräder till träfasad ska kvalitetsmärkas

28 Modernt glaskontor har hög investeringskostnad

36 Bilder som smälts in i glas ska smycka trapphus

38 Jättebygget i Kalmar står inför nya hinder

44 Partnerskap kanske bättre än ren nyetablering

46 Valet av energi viktigt för klimatsmart hus

48 Låg tilltro till egenkontroll beror på dålig insikt

50 Över 54 000 besökte årets Nordbyggmässa

54 Juridik: Regelverk för att hålla anställda friska

56 IT: Vi stödjer, var till mans, organiserad brottslighet

58 Form & Teknik: Kan attributen för vår tro hittas i taklandskapen?

60 Debatt: Skärgårdens byggen bör huka mer för naturen

64 Debatt: Ta in hela vardagslivet i samhällets planering

68 Debatt: Våra vattensystem klarar inte av att döda legionella

70 Noterat

74 Platsannonser

75 Marknadsnytt

88 Nytt från SBR

6 husbyggaren nr 3 B 2008

På Gaveliusgatan 5b i utkan-ten av Vitabergsparken på Söder-malm i Stockholm ligger en anrikfastighet från 1700-talet. Den

äldsta delen av den faluröda längan bygg-des de första åren på 1700-talet. Denbyggdes till med ett stenhus år 1796.

Husen har en gedigen historia. Genomåren har de bland annat härbärgerat enträdgårdsmästare, ett värdshus och enklädesfabrik. Fastigheten byggdes om se-nast på 1980-talet och på 1990-talet reno-verades de tre lägenheterna i gården tillmoderna privatbostäder. Fastigheten ägsav Svenska Bostäder och förvaltas avStadsholmen, som är specialiserade påkulturbyggnader i Stockholm.

Kräver hantverkskunnandeNu är det dags att lägga om taket på degamla husen och det ska ske varsamt, medtraditionella metoder. Det kräver erfa-renhet och ett gediget hantverkskunnan-de. Den kunskapen har Stadsholmen fun-nit i företaget Plåtkonsult Rolf SvenssonAB. Det drivs numera av sonen Ola Svens-son, men ”takgurun” Rolf arbetar fortfa-rande i företaget:

– Det är gamla hantverksprinciper ochbyggnadens egenskaper som bestämmervilka material och metoder vi kommer attanvända vid renoveringen av det här hi-storiska taket, säger Rolf Svensson, somär välbekant med kvarteren kring Fag-gens krog.

Han är själv uppvuxen på andra sidanVitabergsparken.

Understruket tegelPå 1700-talet lade man taktegel på öppenläkt, utan undertak. Fogarna mellan teg-len ströks från undersidan med kalkbruk.

– Det innebär att varje takpanna ärfastmurad direkt på läkten. Det finns allt-så inget underlag. Så här byggde man på

den tiden. Det var billigt och enkelt, för-klarar Rolf Svensson.

Han berättar att metoden som taket påFaggens krog är byggt med fortfarande ärganska vanligt förekommande i Danmarkoch längre söderut i Europa, även i nybyg-gen.

För tunna läktI Sverige återfinns de understrukna takennumera i några få kulturminnesmärktafastigheter, de flesta i Skåne, Blekingesamt på Öland och Gotland. Taken liggerpå gamla slott och herrgårdar, enstaka

kyrkor och andra äldre hus. Orsaken tillatt det nu regnar in i Faggens krog är intebara tidens tand. Det beror även på hant-verksbrister vid den senaste ombyggna-den.

– När teglet läggs utan undertak ford-ras kraftigare bärläkt. Här ligger läkt somär 28 x 56 cm när det krävs 50 x 50 cm. Närläkten sviktar under teglets tyngd spric -ker murbruket som använts att täta med.Eftersom det inte finns något undertakregnar det rakt in, förklarar Rolf Svensson.

Han pekar ner på stenarna och tegel-

TAK Nedanför Vitabergsparken på Södermalm i Stockholm kan man känna historiens

vingslag. Här har bland annat Ulla Winblad trippat förbi i sällskap med Bellman och Mollberg.

När taket på Faggens krog ska läggas om gäller det att inte störa atmosfären.

Takbyte på historisk krogbevarar Bellmans andaAvmariewallin, frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

En av Stockholms äldsta fastigheter, Faggens krog från 1700-talet. Foto: Marie Wallin

Fortsättning s. 8�P


krosset och allt annat som ligger på vinds-golvet. Förr i tiden användes lite vad somhelst till isolering.

Avståndet mellan takstolarna påverkarläktdimensionen, men tegeltypen be-stämmer avstånden mellan läkten. Läkt -avståndet måste också justeras med hän-syn till takets ojämnhet. Vid läktningenutgår man alltid från takfotens utförande.

Letade hästtagelByggmetoden kräver ett speciellt mur-bruk, som entreprenören måste blanda

till själv. Rolf Svensson har fått göra litehistoriskt detektivarbete och han harsäkrat vissa udda ingredienser som ärbristvara i en storstad nu förtiden.

– Man blandar bland annat hästtageleller krossad halm med murbruket för attdet ska bli segt och luftigt. Efter mycketom och men har vi löst den frågan. Vi skanu få köpa hästtagel från hovstallet på Ös-termalm.

Takpannor återanvändsCementstarkt bruk bör däremot inte an-

vändas till den här metoden, eftersom detär stor risk att fogen blir för stel ochspricker eller spräcker tegelpannan.

På det gamla vindsgolvet står högar avtegelpannor staplade lite här och var.Takpannorna ska återanvändas, det villsäga om de går att ta bort utan att despricker. Eftersom takpannorna hängerfastklibbade direkt på läkten går de oftasönder när de ska bytas ut.

– Därför måste vi boka upp nytt tegelockså, säger Rolf Svensson, men vi tror att

Så här spricker murbruket om läkten är för

svag och sviktar. Foto: Marie Wallin

Takgurun Rolf Svensson visar på det special-

tillverkade murbruket som kläggar fast

takpannorna vid läkten. Foto: Marie Wallin

Ovan: Tegeltaket saknar under -

tak. Spricker murbruk eller

takpannor regnar det rakt in.

Foto: Marie Wallin

T h: Det gamla takteglet ska

återanvändas så långt det är

möjligt. Det går lätt sönder när

det ska tas loss. Därför jagar Rolf

Svensson mer gammalt tegel.

Foto: Marie Wallin


P

vi kommer att hitta något som passar in i

det historiska mönstret.

Leder arbetetAllt arbete kommer att utgå från gamla

hantverksprinciper för att det ska bli en

så varsam restaurering som möjligt. Plåt-

konsult Rolf Svensson har hand om pro-

jektledningen. Företaget har ramavtal

med Stadsholmen och håller på med

många anrika byggnader i och kring

Stockholm.

– Vi gör i ordning ett arbetsprogram

med materialanvisningar, arbetsbeskriv-

ningar och ritningar som visar precis hur

och vad som ska göras. Som projektleda-

re är det vi som styr, kontrollerar och slut-

besiktigar arbetet. Vi anlitar entreprenö-

ren och vi fattar nödvändiga beslut om

det tillkommer några åtgärder, berättar

Rolf Svensson.

Många vill men få kanNu håller företaget på och tar in offerter

från olika entreprenörer. Byggnadsarbe-

tare som klarar alla de krav som ställs väx-

er inte på träd.

– Nej, säger Rolf Svensson, jag har för-

stås bra kontakter sedan tidigare, men det

är faktiskt ont om hantverkare som klarar

det här. Det är få som kan, men det finns

många som vill lära sig, tillägger han och

skiner upp.

De arbetare som ska lägga det nya taket

får noggranna anvisningar under arbetets

gång. Det blir lite som en hantverksut-

bildning i gammeldags byggmetoder.

– Vi går också igenom metoderna och

materialet riktigt ordentligt med alla in -

blandade innan arbetet kommer igång.


Fastigheten Faggens krog har en gedigen historia. Förutom värdshus och klädesfabrik har

den nyttjas för trädgårdsodling. Foto: Marie Wallin

Rolf Svensson är expert på gamla tak och

leder projektet med Faggens krog. Han är

själv född ett stenkast härifrån.

Foto: Marie Wallin

Bland annat har kläder tillverkats i den gamla fastigheten. Här har arbetare slitit och släpat

vid Jacob Gavelius klädfabrik. Foto: Marie Wallin

P

En av Stockholms äldre fastigheter, som inhuserade Faggens krog. Skiss: Rolf Svensson

nr 3 B 2008 husbyggaren 11

I början av 1700-talet eta -

blerade trädgårdsmästare

Petter Fagge stora träd gårds-

odlingar runt husen på Söder -

malm. Efter hans död fick so -

nen Petter Fagge den yngre

tillstånd att öppna krog, eller

rättare sagt värds husrörelse

i fastigheten, där av namnet

Faggens krog. När han dog

sålde hans mor huset vidare

till Bellmans sångmö Ulla

Winblads svärfar.

Vår nationalskald Carl

Michael Bellman, som bodde

på Urvädersgränd på Söder-

malm, gästade således den

lantligt belägna krogen då

och då. I Fredmans långa

Epistel no 55 sjunger han om

Mollbergs kägelspel på Fag-

gens krog midsommarafto-

nen 1770. Texten innehåller

tyvärr inte någon detaljerad

skiss av omgivningarna, men

en väl så levande beskriv-

ning av hur livat det kunde

gå till på värdshuset och på

dess gårdsplan.

Det östra stenhuset bygg-

des år 1769 som del i en klä-

desfabrik. Det var klädesfab-

rikören Jacob Larsson Gave-

lius som anlade en fabrik

som bland annat försåg den

svenska krigsmakten med

kläder.

Utdrag ur Epistel no 55

Rörande Movitz Kägelspel hos

Faggens vid Hammarby-Tull en

sommarafton 177O.

Stundom hans bild skyms af de ekarSom på gål'n kring Kägelbanan stå;Stängd i en vråStår han och pekarMidt bland dem som käglor slå,Stiger på tå,Grälar, och nekarAtt i slaget ramla två.

Mollberg gutår! hör NäktergalenLångt kring Nacka, lyss åt Hammarby;Än högt i sky,Än ner i dalenTrotsar han ditt qval och gny;Sången är ny,Sjung vid PocalenFloras lof med brusig hy.

• Tegel är fortfarande det

allra vanligaste takmate -

rialet.

• Cirka 70 procent av alla

bo stadshus, både småhus

och flerbostadshus från

1920-, 1930- och 1940-

talen har tegeltak.

• Bland äldre hus byggda

före 1920-talet har 55

procent av småhusen och

drygt 30 procent av fler-

bostads husen tak av tegel.

• Idag försvinner tegeltaken

i snabb takt i och med att

husen rustas upp.

• Takteglet byts mot be tong

eller plåt, ofta i form av

tegelimitationer.

Ömtålig fastighet med anrik historia

Fakta om tegel

• Teglet uppfanns troligen i

Kina, flera tusen år innan

det spreds över världen.

• Ursprungligen användes

soltorkat lertegel.

• Så småningom började

man använda både bränt

och obränt tegel.

• Greker, etrusker och

romare utvecklade tegel-

byggandet.

• Romarna spred konsten att

slå, bränna och bygga med

tegel i Europa.

• Takteglet gav så småning -

om upphov till tegelste-

narna.

• Till Sverige kom teglet

med munkarnas kloster-

byggen på 1100-talet.

Teglets historik

Det handlar mycket om attityd till gamlametoder och så om handlag förstås, sägerRolf Svensson.

Renoverar under skyddstakVädret är en viktig faktor som påverkartakomläggningen. Teglet ska genomfuk-tas före fogningen, annars sugs vattnet utur bruket för snabbt. Förr i tiden var mannoga med att understrykningen skulle ut-föras i mulet och fuktigt väder och inte isolsken.

– Men på den punkten tar vi hjälp avmoderna idéer. Husen kommer att täckasmed ett stort väderskydd under byggti-den. Det skyddar både mot regn och sol,säger Rolf och klappar på takpannornasom i dag är täckta av stora presenningar.

Väderskyddet måste specialbyggas förändamålet. Visserligen kostar det, mendet är ändå lönsamt i längden, framhållerhan.

– Det kan bli mycket dyrare att inte haväderskydd. Eftersom det inte finns nå-got undertak här kan det regna rakt in ifastigheten, som blir förstörd. Tidigarehar man jobbat med presenningar somman flyttat vart eftersom, men det är bö-kigt och tar lång tid. Ett väderskydd kanförkorta byggtiden, säger ”takgurun” RolfSvensson. D


Taktäckningar på svenska

byggnader har traditionellt hål-

lit en hög kvalitet, bland annat

med stöd av kraven för att erhål-

la ett typgodkännande på produkten.

När typgodkännandet fasades ut på

grund av CE-märkningsregler, försvann

många krav och det fanns en klar risk att

kvalitetsnivån på produkterna skulle

minska. SP, Sitac1 och branschen har där-

för utformat regler som ger möjlighet att

P-märka2 takpapp och takduk.

P-märkning ihop med branschenSP, Sitac och branschen har tillsammans

skapat ett system för P-märkning av tak-

täckningar. Systemet bygger på de prov-

ningsmetoder som anges i CE-märk-

ningsreglerna och de harmoniserade

produktstandarderna. Till skillnad från

CE-märkning har man vid P-märkning

anpassat och utökat kraven till svenska

klimat- och byggnadsförhållanden.

För att erhålla ett P-märke måste till-

verkaren uppfylla ”SP Certifieringsregel

001 – Taktäckningar” genom en omfat-

tande typprovning där säkerhet mot

brandspridning och vattentäthet är

lagstadgat.

För att taktäckningen ska motstå natu-

rens påfrestningar utvärderas och provas

även följande egenskaper:

- säkerhet vid användning: halkrisk

- vindlast: infästningar

- montering vid låga temperaturer: böjlig-

het vid låg temperatur

- mekanisk tålighet: slagmotstånd och

statisk belastning

- kyla: töjbarhet i kyla

- värme: asfaltavrinning

- beständighet: skyddsbeläggningens vid-

häftning, värmeåldring och UV-åldring

Samtliga provningar utförs numera en-

ligt EN (Europanorm).

I avtal förbinder sig dessutom tillver-

karen att utföra återkommande relevant

kontroll.

En årlig kontroll görs av SP enligt avtal

vilket innebär att tillverkaren besöks och

i samband med detta kontrolleras att till-

verkaren följer sina interna rutiner samt

avtalade egenkontrollrutiner. Material

tas från produktionen och kontrollprov-

ning utförs av tredjepart (SP).

CE-märker frivilligtNumera måste tillverkarna i de flesta EU-

länder CE-märka sina produkter. I bland

annat Sverige är det frivilligt. Detta inne-

bär att man deklarerar överensstämmel-

se mot byggproduktdirektivet enligt pro-

duktstandard för takpapp och för takduk.

De enda obligatoriska egenskaperna

som måste deklareras är säkerhet mot

brandspridning och vattentäthet. För

dessa två egenskaper måste specifika

krav uppfyllas. För övriga egenskaper

väljer tillverkaren själv om eller vad som

deklareras. En deklarerad egenskap kan i

princip vara hur dålig som helst då inget

krav måste uppfyllas för att kunna CE-

märka en produkt.

Tillverkaren ska vid CE-märkning

upprätthålla ett system för egna löpande

provningar under pågående produktion

för de egenskaper som de väljer att dekla-

rera. En tredjepart, SP (ett notifierat or-

gan), ska årligen genomföra insyning av

tillverkarens kvalitetssystem med avse-

ende på de deklarerade egenskaperna

(AoC System 2+). Någon årlig obligato-

risk kontroll med provuttag och provning

av tredjepart är inte aktuell vid CE-märk-

ning.

Skillnaden mellan kraven för att CE-

märka och P-märka en produkt är myc ket

stora. Att använda en P-märkt produkt

garanterar att den fungerar under svens-

ka förhållanden. Därför väljer de flesta

producenter på den svenska marknaden

att P-märka sina produkter.

Avtal med tillverkareSP har ett 20-tal avtal med tillverkare i

Sverige, Italien, Belgien, Tyskland och

Nederländerna.

TAK I Sverige är det frivilligt att CE-märka sina produkter. Det som måste deklareras

när det gäller takpapp och takduk är säkerhet mot brandspridning och vattentäthet. En P-märkt

produkt garanterar att produkten fungerar för svenska förhållanden.

P-märket garanterarkvalitet på takdukAv jan hertzberg, ingenjör, SP och magnus sturesson, ingenjör, SP

Provning av vattentäthet. Foto: SP Fortsättning s. 14�P

Jan Hertzberg är ingenjör och sam -

ordnar bland annat takpappsprovningen på

SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Magnus Sturesson är ingenjör och

arbetar med brandprovning på SP Sveriges

tekniska forskningsinstitut.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N


På SP finns cirka tio personer som på

något sätt sysslar med taktäckning. P-

märkning av taktäckningar beskrivs i do-

kumentet SP Certifieringsregel 001 –

Taktäckningar. D

Fotnot:

Vill du veta mer om P-märkning av taktäck-

ning kontakta artikelförfattarna på SP.

1 Sitac, Swedish Institute for Technical

Approval in Construction.

2 P-märket är SP Sveriges tekniska forsk-

ningsinstituts eget certifieringsmärke.

Det står för att produkten är granskad och

kontrollerad enligt regler som finns för

varje område. P-märkningen grundar sig

på marknadens behov, vilket även kan

innefatta myndighetskrav.

Provning av säkerhet mot brandspridning. Foto: SP

P


Industriellt bostadsbyggande lyfts

ofta fram som en potentiell lösning

på de effektiviserings- och kvali-

tetsproblem som byggbranschen

brottas med. De industriella byggsystem

som nått långt i utvecklingen mot en mer

effektiv produktion skulle fortfarande

kunna förbättras genom att minska

mängden arbete på byggarbetsplatserna.

Exempelvis platsbyggs fasaderna fortfa-

rande på traditionellt vis i många av des-

sa byggsystem för flerbostadshus med

hög industrialiseringsgrad.

Möjligheterna att effektivisera byg-

gandet genom industrialisering av fasad-

tillverkningen utreds i examensarbetet

”Fasader till industriella byggsystem –

Metodik för värdering av fasadsystem”.

Arbetet är genomfört i samarbete mellan

Chalmers tekniska högskola och NCC

Teknik i Göteborg.

Analyserar fasadval

Utgångspunkten för examensarbetet har

varit att analysera konsekvenserna av fa-

sadval till industriella byggsystem. Ut-

redningen är komplicerad eftersom bygg-

systemets väggelement samverkar med

fasaden och bildar en komplex och svår -

överblickbar helhet vilket leder till att det

inte går att bedöma fasaden för sig, obe-

roende av byggnaden.

För att underlätta konsekvensanaly-

sen, har en metodik utvecklats där fa-

sadsystems applicerbarhet på byggsyste-

met värderas. Metodiken ska kunna an-

vändas för att göra ett välgrundat val av

fasadlösning genom jämförelse av olika

fasadalternativ.

För att en värdering av ett fasadsystem

över huvud taget ska vara aktuell måste

fasad tillsammans med övrig väggkon-

struktion kunna uppfylla grundläggande

absoluta krav på hållfasthet, brandsäker-

het och miljöpåverkan. De egenskaper

som faktiskt värderas är fasadsystemets

förmåga att uppfylla kundens, beställa-

rens, tillverkarens och samhällets krav

och önskemål på funktion, estetik, flexi-

bilitet, industrialiseringsgrad och resurs -

effektivitet.

Sätter betyg

Värderingen i metodiken bygger på ett

betygsystem där fasadsystemets egen-

skaper jämförs med uppsatta kriterier

och tilldelas poäng på en femgradig ska-

la. De två högsta betygen, 3 och 4 poäng,

är överbetyg medan betyget 1 poäng är

underkänt, med potential att nå en accep-

tabel nivå på 2 poäng. Det lägsta betyget,

0 poäng, innebär att det inte finns något

som tyder på att fasadsystemet skulle

kunna uppfylla aktuellt krav och därför

bör förkastas som alternativ.

När betygen är satta är det inte säkert

att fasadsystemet med högst sammanlag-

da poäng är det bäst lämpade. I metodi-

ken finns därför möjlighet att vikta kra-

ven mot aktuella prioriteringar genom att

det för respektive värderingskategori fat-

tas ett beslut huruvida kravnivån är till-

räckligt att sträva mot eller om en högre

kapacitet är önskvärd. Den önskade nivån

markeras i ett radardiagram där mitt-

punkten motsvarar 0 poäng. Arean som

bildas innanför markeringarna skapar en

aktuell målbild.

I figur 1 redovisas ett exempel på en

tänkbar målbild för ett hus som är unikt

trots hög industrialiseringsgrad och där

egenskaperna flexibilitet, industrialise -

ring och estetik därför har prioriterats.

På samma sätt som målsättningen,

markeras betyget från värderingen i ett

radardiagram där det grafiskt jämförs

med målbilden. I radardiagrammet är

värderingskategorier som samverkar –

exempelvis beständighet och estetisk

livs längd – placerade intill varandra, vil-

ket innebär att tendenser och kritiska

områden enkelt kan identifieras. Var

tyngdpunkten ligger i ett fasadsystems

betyg kan lätt jämföras med den önskade

tyngdpunkten som har bestämts i

målsättningen.

Den stora svårigheten med denna typ

av metodik är att det aldrig går att komma

ifrån att värderingen av fasadsystemen

till viss del blir subjektiv. Bedömningen

FASADER Nya fasadsystem behöver tas fram om produktionen ska industrialiseras. Fasad

av betong får högst betyg idag men är inte arkitekternas favorit. För den fortsatta utvecklingen

måste fasadplanering finnas med redan i utvecklingsstadiet av byggsystemet.

Nya fasadsystem behövsför industriell produktionAvkajsa flodberg, civilingenjör, NCC och karin lundberg, civilingenjör, Peab

Kajsa Flodberg har läst civilingenjörs -

programmet väg och vattenbyggnad med

inriktning byggnaders tekniska funktion på

Chalmers. Hon arbetar idag med energioch

installationsfrågor på NCC Teknik i

Göteborg.

Karin Lundberg har läst civilingenjörs -

programmet väg och vattenbyggnad med

inriktning byggnaders tekniska funktion på

Chalmers. Hon arbetar idag med bostadsut-

veckling på Peab i Göteborg.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NF

ÖR

FA

TT

AR

EN



blir en tolkning av den till-gängliga informationen ochbetygskriterierna.

Jämför systemen

I examensarbetet har olika ty-per av fasadsystem studeratsoch konsekvenserna av att an-vända dem till ett industrielltbyggsystem med bärande yt-terväggar i betong har be-dömts.

I figur 2 visas resultatet frånutförda värderingar av enplatsbyggd enstegstätad tunn-putsfasad, en skivelementfa-sad och en fasad med betong-beklädnad. De gråa ytorna i dia grammen visar värderadesystems uppnådda betygsni-våer. De röda ytorna visar i sintur var fasadsystemens egen-skaper inte når upp till uppsat-ta mål och där fokus för vida-reutveckling bör ligga. Värder-ingarna är beroende av deförutsättningar och betygskri-terier som tagits fram och an-vänts i examensarbetet.

PutsfasadenPutsfasadens stora fördel är attden är flexibel och inte påver-kar byggsystemet eller in-skränker formgivningen avbyggnaden.

Den stora nackdelen med enputsfasad för ett industriellt

byggsystem är att den har lågindustrialiseringsgrad ochkräver stora resurser på bygg -arbetsplatsen då putsytan medstörsta sannolikhet alltid kom-mer att appliceras först på denfärdiga byggnaden. Även omsystemet industrialiseras så attallt utom själva skarvtätning-en och putsningen görs i fabrikkräver fasaden fortfarande förstora resurser på montageplat-sen.

En annan nackdel med denenstegstätade putsfasaden ärdessutom att konstruktioneninnebär risk för fuktinträng-ning i ytterväggskonstruktio-nen och svårigheter för fukt iväggen att torka. Putsskiktethar dessutom en tendens attspricka och bli beväxt medmögelsvamp och alger vilketinverkar negativt på fasadensutseende och beständighet.

SkivelementEn fasad av skivelement harstora uttrycksmöjligheter ochen mängd beklädnader i olikamaterial kan varieras på sam-ma infästningssystem. Enskil-da beklädnadsskivor kan dess -utom enkelt bytas ut vid behov.Ytterligare en fördel med skiv -elementfasaden är att kon-struktionen är lätt och därmedinte ger någon betydande på-

verkan på byggsystemet i formav ökad belastning på stom-men.

Till skivelementfasadensnackdel hör att infästningarna

måste sitta relativt tätt och attflexibiliteten och anpass-ningsförmågan är något låst.Ett anmärkningsvärt resultatär det låga betyget i industria-

Figur 1. Egenskaper som flexibilitet, industrialisering och estetik har

prioriterats.

Figur 2. Gråa ytor visar betygsnivåer och röda ytor visar var

fasadsystemens egenskaper inte når upp till målen.

Puts

Skivelement

Betong

P

nr 3 B 2008husbyggaren

liseringsgrad och resurseffek-

tivitet i produktion. Trots att

alla systemets ingående kom-

ponenter är förtillverkade och

kan måttanpassas hos tillver-

karen kräver fasadsystemet

många olika infästningar och

arbetsmoment.

Betong

Betongfasaden är det fasad -

system med bäst betyg i den

aktuella värderingen. Syste-

met kräver få infästningar och

elementen kan tillverkas i sto-

ra sjok som kan överlappa fo-

gar i bakomvarande konstruk-

tion. Det är möjligt att skapa

många olika uttryck i en be-

tongfasad med hjälp av varia-

tion i färg, struktur och relie-

fer.

Det finns en mängd exempel

på betongfasader med god ar-

kitektur. Trots detta har be-

tongfasader generellt dåligt

anseende, framförallt hos arki-

tekter. Fogarna i betongfasa-

der anses ofta stycka upp bygg-

naden för mycket och fasaden

som helhet betraktas som en

lösning som ger byggnaden ett

alltför tungt intryck. En be-

tongfasad är dessutom väldigt

tung och otymplig att hantera

i produktionen.

Planera fasadsystem i tid

Inget av de värderade fasad -

systemen uppfyller den aktu-

ella målbilden helt och i dags-

läget är de därför inte optima-

la att applicera på det studera-

de industriella byggsystemet.

Framtagandet av ett mer

passande industriellt fa-

sadsystem skulle kunna un-

derlättas om tankarna på hur

fasad- och byggsystem ska

samverka finns med redan vid

utvecklingen av ett bygg-

system. Det framtagna radar-

diagrammet kan då fungera

som hjälpverktyg eftersom

egenskaperna som belyses är

viktiga egenskaper för in-

dustriella byggsystem överlag

och inte bara för fasadsystem.

Om diagrammet används

kontinuerligt under utveck-

lingen av både bygg- och

fasadsystem, kan framsteg och

utvecklingsbehov enkelt över-

vakas genom fortlöpande upp-

dateringar av diagrammet.

Dia grammet kan användas för

att påträffa risker, problem -

områden och utvecklingsbe-

hov för en fasadlösning ihop

med ett industriellt bygg-

system.

Radardiagrammet kan ock-

så vara ett bra verktyg för övrig

vidareutveckling av ett in-

dustriellt byggsystem eller vid

framtagning av ett nytt sådant.

Diagrammet är tydligt och

lättkommunicerat, även för

personer som ser det för första

gång en. D

Fotnot:

Examensarbetet är utfört på

Chalmers tekniska högskola,

institutionen för Bygg- och mil-

jöteknik, avdelningen för bygg-

nadsteknologi, byggnadsfysik.

Arbetet har skett i samarbete

med NCC Teknik, Göteborg.

Handledare var Angela Sasic

Kalagasidis, Chalmers, och Dan

Engström, NCC. Se mer på:

http://documents.vsect.chalme

rs.se/CPL/exjobb2007/ex2007-

121.Pdf


Lysdioder gör att det inte längregår att missa en melodifestival, ialla fall inte för dem som bor iStockholm eller Göteborg. För när

en deltävling går av stapeln i någon av stä-derna, färgas fasaderna på de hus somsyns bäst i trakten, Globen och Scandina-vium, i festivalens färger. Detsamma gäl-ler för andra stora evenemang som arran-geras i de nämnda byggnaderna och somsignaleras med ljusspel på fasaden.

Lysdioderna är små och ljusstarka. Debehöver bara omkring en tiondedel av envanlig glödlampas elförbrukning för attavge samma mängd ljus. Kostnaden föratt lysa upp Globen och skaffa något somkan liknas vid en mångfärgad artificiellmåne till Stockholm är inte mer än 23 kro-nor i timmen.

Livslängden på ljuskällorna är uppemot hundra gånger så lång som för englödlampa, eller närmare 100 000 tim-mar, och därmed kan man kosta på sig attsprida ut dem på Sveriges största glob ochpå andra svårtillgängliga platser.

Flöde som vid andningDessutom är lysdioderna enklare att pro-grammera än vanliga lampor, berättar KaiPiippo hos ljuskonsultföretaget Ljusarki-tektur P & Ö. Han har använt lysdioder för

en prisbelönt fasad till ett kontor i Solnautanför Stockholm.

När mörkret sänker sig, så lyser fasa-den upp i grönt, som sakta övergår i blått,som övergår i rött, i ett tempo som kan lik-nas vid en andning. I ett annat ljusspel såanvänds ljuset för att leda tankarna till so-lens upp- och nedgång, eller magi ochglädje.

– Vi skapar en levande fasad, säger KaiPiippo.

Gjorda i halvledarteknikLysdioderna är utplacerade i rader längsfasaden, en aning dolda bakom en ställ-ning. En bit från huset syns inte ljuskällanutan bara skenet från de små ljusstarkalysdioderna gjorda i halvledarteknik.Man kan tala om elektroniskt ljus i olikafärger. När elektronerna i en halvledarerör sig i ett spänningsfält, så avger de ljus,som lyser upp i mörkret på alltfler platser,allteftersom världen inrättar sig för enklimatsäkrad och mer energieffektivframtid.

De 120 lamporna som lyser upp fasa-den kräver bara 3 600 watt i maxläge. Fa-saden har vunnit Solna stads miljöpris,och ett hedersomnämnande av SvenskaLjuspriset.

Men enligt Kai Piippo handlar det allt-

så inte bara om energieffektivitet, utanockså om möjlighet att göra saker medljus som man inte har klarat förr.

– Det har inte gått att styra ljuset på dethär sättet tidigare, och det ger en konst-närlig frihet, konstaterar Kai Piippo.

Han pratar om möjligheten att skapaglädje med ljus. Huset i Solna ska överras-ka dem som vistas i området som kanskeinte ser så roligt ut med sina stora kon-torshus och varuhus.

– Kan ljussättningen göra någon glad,då blir jag också glad, säger Kai Piippo.

Svårt efterlikna solljusKai Piippos företag har flera projekt pågång, även inomhus. Men att lysa upp in-omhus är ett problem. Det går an att få tillgrönt, rött och blått ljus och skapa spän-nande ljusspel med lysdioderna, men inteatt få till det vita varma vardagsljus som vivant oss vid från solen och från våra ener-gislösande glödlampor.

Det bästa man kan presentera i en avStockholms mer välsorterade butiker förlampor, Werdenhoffs elvaruhus, är ettljus som liknar det från ett bra lysrör.Glödlampans varma sken går ännu inteatt efterlikna med lysdioderna. Fram tillnu har företaget som annars är snabbtframme med de senaste finesserna, inte

FASADER Lysdioder sätter färg på alltfler byggnader. De ger helt

nya möjligheter att skapa levande och konstnärliga fasader, anser Kai Piippo, som

skapat en prisbelönt fasad i Solna utanför Stockholm.

Lysdioder skapar färggladakonstverk på fasaderAvkerstin lundell, frilansjournalist, [email protected]

Globen i DIF-belysning.

Foto: Honer Akrawi

Globen inhöljd i rött:

Foto: Honer Akrawi

Att lysa upp Globen i vitt, som en måne, går

på cirka 23 kronor i timmen. Foto: Honer Akrawi

sålt lysdioder alls, eftersom det vita ljus

som går att åstadkomma med ljusdioder

är alldeles för kallt och otrevligt. Proble-

met är att dioderna i sig är färgade. Det

vita ljuset går bara att åstadkomma ge-

nom att blanda ljus från lysdioder av oli-

ka färg. Att komma fram till rätt nyans är

inte alls lätt.

Blir för heta

Lennart Gustafsson, styrelsemedlem i

föreningen Västsvenska belysningssäll-

skapet, och elkonsult hos WSP Systems,

berättar att färg och pris hindrar ett ge-

nomslag på den stora konsumentmarkna-

den. Lysdioderna går an att använda på

platser där man behöver mycket ljus men

utan större krav på kvaliteten, färgen allt-

så. I butiker går det inte att använda efter-

som färgerna på varorna som säljs inte ser

ut som de gör i dagsljus, eller i glödlam-

peljuset som är väldigt likt dagsljuset.

En annan nackdel med lysdioderna är

att de blir varma. Företagen som säljer

dem, marknadsför dem med att de inte

blir så heta som halogenlampor. Men de

blir heta nog för att utgöra en brandfara.

– Ska man göra något som liknar en

glödlampa behövs många dioder, och då

blir det problem med värmen. Dioderna

ska vara på avstånd från brännbart mate-

rial, säger Lennart Gustafsson.

Men han tror att problemet med färgen

kommer att gå att lösa. Utvecklingen för

det han kallar Led, light emitting diode,

går snabbt.

– Led blir stort framöver, men det tar

kanske några år innan det kan konkurre-

ra med dagens sortiment, säger Lennart

Gustafsson. D


Fasaden byter färg. Foto: Kerstin Lundell

Forskare i fasta tillståndets fysik i Lund har

lyckats göra lyskällor med nanoteknik som

bara är en tiotusendels millimeter tjocka

och någon tusendels millimeter långa. De

nanostora lyskällorna går att packa ihop

tusentals på ett kiselchip så att de kommer

upp i ljusstyrkan hos en 60 watts

lampa. Hälften av elströmmen blir till ljus

och de håller i 100 000 timmar, vilket är

ungefär samma prestanda som för lysdio-

der. Men till skillnad från halvledarljuset så

kan nanolampor tillverkas billigt i stor skala.

Det är i alla fall vad forskarna hoppas på.

Nano nästa


Betong har sedan urminnes ti-

der använts som byggnadsmate-

rial. Tidigare trodde man nog att

livslängden var näst intill obe-

gränsad, men i dag vet man annorlunda.

Dagens miljöpåverkan samt tekniska

brister i utförandet har gjort att betongen

bryts ner betydligt fortare än man räknar

med.

En vanlig orsak är att armeringen lig-

ger för ytligt, det vill säga att det är för då-

liga täckskikt. En annan orsak kan vara

dålig betongkvalitet. En erfarenhet är att

prefabricerad betong har klarat sig bättre

än platsgjuten.

Miljön påverkar och påskyndar karbo-

natiseringen av betongen. När karbonati-

seringen av betongen når armeringen

oxi derar (rostar) armeringen och spräng-

er sönder betongen.

Putsades och slammadesBetongelement har använts som fasadbe-

klädnad i stor utsträckning, framförallt i

miljonprogrammet. Några av de metoder

som använts för att renovera och bevara

elementen har varit att putsa, slamma el-

ler måla på betongelementen.

I ett ombyggnadsprojekt i Mölnlycke

byggdes ett tiovåningshus både om och

på. Huset är byggt år 1957 och ombyggt år

2006. Arkitekt för ombyggnaden är Pyra-

miden arkitekter i Göteborg.

Befintliga plåtfasader har ersatts med

fibercementskivor, nya fönster, tilläggs -

isolering och nya balkonger, vilket gör att

man får intrycket av ett helt nytt hus.

Söndersprängda fasaderI ett större bostadsområde i Mölnlycke

användes skivor av högtryckslaminat

med hög hållfasthet och en hård smutsav-

visande yta för att ”rädda” sönderspräng-

da tegelfasader. Fasaderna i utsatta lägen

fick ett nytt väderskydd av högtrycksla-

minat utanpå teglet. Stående träreglar

som laminatskivorna monterades på fäs-

tes utanpå tegelfasaden, detta för att få

luftning mellan skivor och tegelfasad.

Luftningen är viktig för att teglet ska kun-

na torka ut och därmed förhindra fortsat-

ta skador.

Vid ombyggnaden gjordes bedömning-

en att om man väderskyddar fasaden så

stoppar man den fortsatta sönderspräng-

ningen. Resultatet har förutom ekono-

miskt blivit både tekniskt och arkitekto-

niskt bra.

Ett alternativ som diskuterades var att

riva de befintliga tegelfasaderna och

mura upp nya. Ekonomiskt var det inte ett

realistiskt alternativ.

Området är byggt år 1986 och renove-

rades under år 2007. Arkitekt för ombygg-

naden är qpg arkitekter i Göteborg.

Betong och plåtRåda är ett bostadsområde byggt år 1970

med fasader av i huvudsak betongele-

ment och plåt. Ett av husen renoverades

och byggdes om år 2000. Huset tilläggs -

isolerades och fasaderna plockades ner.

En del av betongelementen återmontera-

des och resterande fasadytor bekläddes

med fibercementskivor.

FASADER Renoveringen av ett av miljonprogrammets bostadsområden i Mölnlycke

visar att betong bryts ner snabbare än man räknat med. Söndersprängda tegelfasader räddas

med skivor och utsatta fasader får väderskydd av högtryckslaminat.

Nedslitna tegelfasaderräddas med skivorAvkennymarcussen, fastighetsutvecklingschef, Förbo

En byggnad som stått i över 2000 år är

Pantion i Rom. Foto: Kenny Marcussen


Bild på betongbjälklag som vittrar sönder. Foto: Kenny Marcussen

Kenny Marcussen är fastighetsut-

vecklingschef på Förbo AB. Han ansvarar för

underhåll och nyproduktion på Förbo AB

och har arbetat med planerat underhåll och

ombyggnader av fastigheter sedan år 1980.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N


INGEN HAR

NIO LIV.Det vet i katten om ens katten har det?De som jobbar på taken har det inte.

Tar du som fastighetsägare ansvar förandras liv? Är ditt tak säkert att beträda?

Låt ett proffs kolla att du har rätt säkerhet på taket.

Kontakta en medlem i PlåtslageriernasRiksförbund genom att gå in påwww.plr.se eller ring 08-762 75 85.

I Boverkets broschyr ”Säkerhet på tak”får du reda på vad som gäller. Gå in påwww.boverket.se

TAG SPRÅNGET MOT SÄKRA TAK REDAN IDAG!

Karaktären har bevarats genom att be-

fintligt material har kompletterats med

nytt. De nya fibercementskivorna påmin-

ner till utseendet om de gamla eternitski-

vor som var mycket populära på femtio-

talet.

Som bäst pågår en projektering inför en

ombyggnad av resterande del av området

på cirka 50 000 m2 BOA.

Det som återstår på energisidan, efter

att hela området konverterat från direkt-

verkande el till vattenburen fjärrvärme,

är att:

- Tilläggsisolera väggar och vindsbjälk -

lag samt byta ut fönster.

- Införa en temperaturkompensering av

ventilationssystemet.

- Sätta upp en solfångaranläggning för

uppvärmning av varmvatten.

Loftgångsräcken byts utPå fasaderna behålls betongelementen.

Plåt och trä kommer att ersättas med

skivmaterial, högtryckslaminat och/eller

fibercementskivor.

Halva området består av loftgångshus.

De befintliga loftgångsräcken som består

av betongelement kommer att bytas ut

mot en lätt konstruktion av skivor och

glas. Byggstarten beräknas ske till hösten.

Arkitekt är qpg arkitekter. D


Fasad i betongelement med frilagd ballast av sjösten. Husen tillhör ett av Göteborgs miljon-

programsområden och är orenoverat. Foto: Kenny Marcussen

Fasaden före och efter putsning.

Foto: Kenny Marcussen

Befintliga plåtfasader har ersatts med fibercementskivor. Huset har även fått nya balkonger.

Foto: Kenny Marcussen

P


SP Trätek har tillsammans

med Träcentrum norr, TCN1, ta-

git fram en handbok om träfasa-

der, ”Träfasader handbok” och

håller nu på att arbeta fram en guide för

träfasader; ”Guide för projektering, ma-

terialtillverkning, montage, underhåll”.

Guiden ska bli en sammanställning med

viktiga punkter när det gäller projekte -

ring, materialtillverkning, montage och

underhåll av träfasader.

Vid arbetet med guiden kom initiativet

från träbranschen i Sverige att även bör-

ja arbeta för att kvalitetsmärka ytterpa-

nelbräder. Syftet är att säkra en jämn och

bra kvalitet som kan kopp las till garan ti -

åtaganden men också skapa tydlighet ge-

nom att det blir möjligt att föreskriva en

märkt produkt med enhetliga dokumen-

terade egenskaper. Panelen kommer att

minst uppfylla de krav som ställs i Hus -

AMA.

För att säkra en hög kvalitet på ytter -

panelbräder tar SP Trätek fram regler för

kvalitetsmärkning tillsammans med två

branschorganisationer och nio träföre-

tag.

Kvalitetsmärkta panelbräder för träfa-

sader kommer att introduceras på mark-

naden under år 2008. Märkningens namn

och utformning kommer att bestämmas

under projektets gång.

Ska gynna konsumentenMålsättningen med kvalitetsmärkningen

är att:

- Förenkla för konsumenter att få rätt

kvalitet,

- underlätta att rätt trämaterial används

för utomhusbruk, samt

- se till att rätt grundmålning utförs som

underlag till toppmålning.

Märkningen ska vara tydlig och trovär-

dig gentemot kunderna, med märkning

som ger spårbarhet för produkten samt

genom extern kontroll som komplement

till företagens interna kontroll av produk-

tionen. Rationella kontrollmoment ska ge

låga kostnader för systemet.

Kontrollerna innebär att produkten är

provad och granskad av en oberoende

part och att de uppfyller kraven när det

gäller trämaterial, grundmålning, doku-

mentation samt kvalitetssäkring av till-

verkningen.

Märkningen ska baseras på tekniska

krav, som ska uppfyllas och kontrolleras

för att produkterna ska få märkas. Teknis-

ka krav ska utgå från nationella och eller

internationella standarder samt brukar-

krav. I första hand kommer baskrav att

ingå.

Livslängd allt viktigareBeständighet, livslängd och hållbarhet är

begrepp som blir allt viktigare inom allt

byggande. Längre garantitider kommer

att ställa tydliga krav och förhopp-

ningsvis resultera i bättre utförande. Byg-

gandet av höga hus kan ytterligare driva

fram krav och behov av att göra rätt efter-

som konsekvenserna annars kan bli om-

fattande och dyra.

FASADER Intresset för träfasader har ökat. För att garantera kvaliteten på panelbräder

tar träföretag tillsammans med SP Trätek fram ett system för kvalitetsmärkning av fasadpanel.

Bland annat ska köparen kunna se vem som har levererat panelen.

Panelbräder till träfasadska kvalitetsmärkasAv anna pousette, tekn lic, SP Trätek och karin öhman sandberg, tekn lic, SP Trätek

Anna Pousette är tekn lic och forskare

och arbetar med träbyggande vid SP Trätek,

som är en del av SP Sveriges tekniska forsk-

ningsinstitut. Hon arbetar med träkonstruk-

tioners bärförmåga och stabilitet samt

beständighet, och har träbroar som en av

sina specialiteter.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Karin Öhman Sandberg är tekn lic i

träteknik på SP Trätek. Hon arbetar med

praktisk beständighet för träkonstruktioner,

och hennes doktorandstudier handlar om

granvirkets beständighetsegenskaper.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

… och en guide för projek-

tering med mera av träfa-

sader.

SP Trätek lanserar en

handbok om träfasader…

Val av material baseras på krav och för-väntningar när det gäller livslängd, riskför angrepp och deras konsekvenser,samt underhåll och reparationer. Särskiltför flerbostadshus har underhållsinter-vallens längd stor betydelse för husenslivscykelkostnader.

Fasaden ska skyddaFasader av trä dominerar på småhus upptill två våningar. På senare år har även in-tresset för träfasader på större hus ökat.Fasaden ska skydda de isolerande skikteni väggen från nederbörd, sol och vind,samt ge byggnaden dess yta, färg och ut-tryck. De vanligaste träfasaderna bestårav panelbräder med olika utformningsom monteras stående eller liggande.

Panelbräder sågas i regel av gran i Sve-rige. Gran har fördelen att ha stor kärn-vedsandel. Kärnved är beständigare änsplintved och suger upp mindre vatten änsplinten. Virkets kvalitet bestäms av fleraparametrar, som anges i kvalitetsbeskriv-ningen som tas fram för sortering av denfärdiga panelvaran.

För träfasaders beständighet är detviktigt att virket är fritt från röta, blånad,sprickor, lösa kvistar och hål, samt intehar för mycket kupning och skevhet. Vir-ket får inte vara skadat eller ha mögel el-ler smuts på ytan. Virket ska ha rätt fukt-kvot, cirka 16 procent vid målning, ochinte utsättas för regn och sol innan detmålas. Ändträ ska skyddas och grundmå-las vid uppsättning.

Leverantör ska framgåTrä är ett tåligt och lättarbetat materialvilket medför att man kan utforma träfa-sader på många olika sätt. Det är viktigtatt få in kvalitetskrav i föreskrivande led,så att en produkt med rätt kvalitet erhålls.Det kan underlättas med en egenskapsdo-kumenterad vara som tydliggör för bru-karna vad man får. Det styr upp kvaliteten.

Syftet med kvalitetsmärkningen är attge en enhetlig produkt för träfasader,med samma material, ytstruktur, medmera, som är märkt med vem som levere-rat den. Den ska kunna beställas grund-målad med färg som klarar kraven för fär-

digmålning, inte bara så kallad transport -grund.

Företagen enas om en nivå som krävsnär det gäller kvalitet, så att krav på kva-litetsmärkt produkt ska kunna åberopasav projektörer. Märkningen ska ävenkunna utgöra ett tekniskt säljstöd för trä-företagen både nationellt och internatio-nellt. Märkt panel bör ge större kvalitets-medvetenhet hos kunderna och träföre-tagen visar att man tar ansvar för braträprodukter. D

Fotnot:

1 TCN är en centrumbildning vid Luleå tek-

niska universitet som finansieras av del -

tagande träindustrier från Norr- och Väster-

botten, tillsammans med medel från EU Mål

1 och länsstyrelserna i Norr- och Väster -

botten. Se www. ltu.se/ske /tcn.

De medverkande företagen i arbetet

med kvalitetsmärkningen är BAC Såg &

Hyvleri, Derome Timber, AB Karl Hedin,

Martinsons, Moelven Wood, NWP Bygg -

produkter, SCA Timber, Setra Trävaror och

Södra Timber.


Kontorslokaler med liggande panel med Falu rödfärg. Foto: Karin Sandberg

Liggande Kaunapanel målad i mörk kulör på

en biblioteks- och samlingslokal.

Foto: Anna Pousette

Entré till sporthall. Stående panel med

ribbor. Foto: Karin Sandberg


Många moderna kontors-

byggnader har uppglasade

fasader. Ofta diskuteras hu-

ruvida dessa byggnader är

energieffektiva med ett bra termiskt in-

neklimat och dagsljus eller inte? Men vil-

ka kostnader är förenade med glaskon-

tor?

Ett forskningsprojekt initierades för

att öka kunskaperna om möjligheter och

begränsningar med uppglasade kontors-

byggnader i skandinaviskt klimat när det

gäller energianvändning och inneklimat.

Projektet innebar bland annat att beräk-

ningar av energianvändning, termiskt in-

neklimat, dagsljus och visuell komfort ge-

nomfördes, att investerings- och LCC-

beräkningar genomfördes, samt att råd

och riktlinjer för byggande av glaskontor

sammanställdes (Blomsterberg 2008).

Varför byggs då glaskontor? Arkitek -

toniskt är syftet att skapa en luftig, trans-

parent och lätt byggnad med inblick och

utblick, där tillgången till dagsljus är stör-

re än i mer traditionella kontorsbyggna-

der. Tanken är ofta att skapa en byggnad

med öppenhet och ge intryck av framtid.

Den totala transparensen visar dessutom

företagens vilja att kommunicera med

och öppna upp sig mot samhället utanför.

I många fall är glaskontor profilbyggen

för företag.

Skapad virtuell referensI forskningsprojektet skapades en virtu-

ell referensbyggnad, en byggnad repre-

sentativ för svenska kontorsbyggnader

byggda i slutet av 1990-talet när det gäller

utformning, energianvändning och in-

neklimat. Utformningen av byggnaden

bestämdes gemensamt av forskare vid

Energi och byggnadsdesign vid Lunds

tekniska högskola, arkitekter och ingen-

jörer från WSP och Skanska, alla engage-

rade i forskningsprojektet.

Först bestämdes detaljerade funk -

tions krav för energianvändning och in-

neklimat, samt typiska tekniska lösning-

ar för referensbyggnaden. Systemhand-

lingar och ritningar togs fram. Byggnaden

godkändes av en referensgrupp. Slutligen

visade simuleringar av energianvänd-

ningen och inneklimatet att byggnaden

uppfyllde funktionskraven.

Beskrivning av referensbyggnadFör denna byggnad genomfördes en para-

meterstudie av energianvändningen och

inneklimatet, där byggnaden med alla in-

GLAS Noggranna analyser behövs när man uppför inglasade kontor. Risken

är stor för att den termiska och visuella komforten inte blir bra. Sannolikt kan inte framtida

byggnader vara helt uppglasade. De klarar inte skärpta energikrav.

Modernt glaskontor harhög investeringskostnadAv åke blomsterberg, tekn dr, Lunds universitet och WSP Environmental och lennart sjödin, kalkylspecialist,

WSP Management

Figur 1. Virtuell kontorsbyggnad som är representativ för 1990-talets kontorsbyggnader. Den

vänstra delen åskådliggör referensbyggnaden med 30 procent fönsterarea – av fasadarean – i

mitten 60 procent och till höger uppglasad till 100 procent. Fortsättning s. 30�P

Åke Blomsterberg är tekn dr och

projektledare vid Energi och byggnads -

design, LTH, samt vid WSP Environmental,

Malmö. Han är expert och projektledare för

forsknings- och utredningsprojekt inom

området energieffektivisering, förbättring

av inneklimat och ventilation i bostäder och

kontorsbyggnader.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Lennart Sjödin är kalkylspecialist vid

WSP Management, Malmö, och har lång

erfarenhet av arbete med aktiv kostnadskal-

kylering och kostnadsstyrning i projektens

olika skeden med låga framtida förvalt-

ningskostnader som mål.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N


WPSs nya kontor i Malmö. Fotograf Åke Blomsterberg.

stallationer och styr- och reglersystem si-

mulerades i detalj. Därefter genomfördes

kostnadsberäkningar.

Referensbyggnaden har måtten 21 me-

ter hög, 66 meter lång och 15,4 meter bred.

Den totala ytan är 6 706 m² BTA eller

5 448 m² LOA fördelad på sex plan, utan

källare. Två olika plantyper antogs: cell-

kontor och kontorslandskap.

Referensbyggnaden glasades upp och

sju olika kombinationer av glas och sol -

avskärmning studerades, för 60 procent

respektive 100 procent fönsterarea (se fi-

gur 1). Kommersiellt tillgängliga produk-

ter valdes. Den övriga byggnadskonstruk-

tionen är i princip densamma som för re-

ferensbyggnaden.

Det slutliga steget var en dubbelskals-

fasad. För varje fasadtyp undersöktes oli-

ka glas- och solavskärmningsalternativ.

För dubbelskalsfasaden studerades även

olika principer för denna typ av fasad.

LCC-analyser

Alla byggnader måste vara hållbara, det

vill säga ha liten inverkan på miljön under

sin brukstid (Blomsterberg 2007). Ansva-

riga för detta är många olika aktörer, som

beställare, projektörer, inköpare, entre-

prenörer och förvaltare. Byggnader, med

alla olika produkter, måste bedömas ur ett

livscykelperspektiv, där hänsyn tas till all

inverkan på miljön under hela bruksti-

den. En viktig del av miljöinverkan är

energianvändningen.

Viktiga aspekter av betydelse för en

livs cykelanalys är:☐ Livslängd☐ Miljöpåverkan☐ Förändringar av byggnaden☐ Kostnadsanalys

Mycket ofta bestäms den praktiska

livs längden, för till exempel ett ventila-

tionssystem, av hur länge byggnaden

kommer att användas för nuvarande

verksamhet. Under projekteringen mås-

te hänsyn tas till möjlighet till skötsel och

underhåll, samt flexibilitet, eftersom an-

vändningen av exempelvis en kontors-

byggnad kan ändras flera gånger under

byggnadens livslängd på grund av nya hy-

resgäster.

Anledningen till renovering och om-

byggnad är oftare ändrade behov förorsa-

kade av ny användning eller verksamhet,

än för mycket slitage eller att installatio-

nerna har blivit gammalmodiga, eller att

reservdelar till utgående produkter en-

dast lagras under en begränsad tidspe -

riod, eller av andra orsaker inte uppfyller

dagens krav. Dessutom har olika kompo-

nenter i en byggnad olika livslängd. Van-

ligen har byggnadsstommen en längre

livslängd än till exempel ventilations -

systemet.

Väger sällan in livslängdskostnad

En viktig faktor vid val av fasadsystem är

kostnaden för fasaden och hela byggna-

den. Idag beaktas vanligen investe -

ringskostnaden och inte livslängdskost-

naden. Att endast ta hänsyn till invester-

ingskostnaden resulterar ofta i ett fa-

sadsystem och en byggnad som endast,

utan marginal, uppfyller byggnormskra-

ven till lägsta investeringskostnad.

En dubbelskalsfasad i glas är vanligen

dyrare än en enkelskalsfasad i glas, som i

sin tur är dyrare än en traditionell fasad,

åtminstone om endast investeringskost-

naden beaktas.

Livscykelkostnaden för en byggnad är

den totala kostnaden under byggnadens

hela livslängd inklusive planering, pro-

jektering, förvärv och underhåll, samt

alla andra kostnader direkt relaterade till

att äga eller använda byggnaden, som till

exempel energikostnaden. Det finns fyra

olika metoder för att beräkna livscykel-

kostnaden:☐ Nuvärdesmetoden☐ Annuitetsmetoden☐ Internal rate of return☐ Payoffmetoden

Den sista metoden tar inte hänsyn till

räntan och beräknar inte den verkliga

livs cykelkostnaden och är därför en grov

metod.

NuvärdesmetodenMed metoden beräknas nuvärdet, som

summerar över- och underskott i pen-

ningflödet i nuvärdestermer. Metoden

kombinerar investerings-, reinveste -

rings-, energi-, underhålls- och mil-

jökostnader under hela brukstiden för en

komponent eller en hel byggnad. Den år-

liga kostnaden för energi, underhåll och

miljö räknas om till en kostnad idag,

nuvärdet. Varje årskostnad räknas om till

dagens kostnad med hjälp av en antagen

kalkylränta, varefter alla årskostnader

summeras.

Den totala livscykelkostnaden kan de-

finieras som:

LCC = Investeringinstallation + Investering-

byggnad + ∑ Energikostnadelektricitet, värme etc. +

∑ Underhållskostnad + ∑ Miljökostnad –

Restvärde

Alla kostnader räknas tillbaka till år noll

(tidpunkten för investeringen) och sum-

meras över hela livslängden. Att välja en

realistisk kalkylränta över livslängden för

investeringen är av stor betydelse för en

LCC-beräkning. För högriskprojekt bör

en högre kalkylränta användas.

Med metoden kan olika alternativ jäm-

föras. Miljökostnaden är vanligen svår att

beräkna, men ingår till en stor del genom

energikostnaden. Ofta används LCC-be-

räkningar för att optimera energianvänd-

ningen under brukstiden.

AnnuitetsmetodenDenna metod tillåter att icke-återkom-

mande betalningar/investeringar och re-

gelbundna betalningar fördelas ut med

hjälp av annuitetsfaktorn “a” under tids -

perioden “T” (till exempel 50, 70 eller 100

år – uppskattad livslängd för en byggnad).

Periodiska och icke-periodiska betal-

ningar med varierande belopp räknas om

till konstanta periodiska betalningar.

Internal rate of return (IRR)Internal rate of return är avkastningen,

som kan erhållas på investerat kapital un-

der en investerings livslängd. Ett ekono-

miskt lyckat projekt har ett IRR-värde,

som är större än den ränta, som skulle

kunna erhållas från en alternativ inves -

tering (bank, obligationer, aktier).

I detta forskningsprojekt kombinera-

des nuvärdesmetoden med annuitetsme-

toden. Sistnämnda metod användes för

en periodisering av kostnaderna. Vanli-

gen görs LCC-beräkningar för enskilda

komponenter, men i detta projekt gjordes

beräkningarna för en hel byggnad.

En stor utmaning vid projektering av

ett glaskontor är att optimera energian-


Byggnadsdel U-värde, W/(m2K) U-värde, korrigerat för köldbryggor, W/(m2K)

Yttervägg, lång fasad 0,27 0,32

Yttervägg, kort fasad 0,22 0,25

Tak 0,16 0,19

Golv mot mark 0,32 0,32

U-värden representativa för 1990-talets kontorsbyggnader valdes. Dessa korrigerades förköldbryggor.


P

vändningen, användningen av dagsljus,

och den visuella och termiska komforten,

till en rimlig investerings- och livskost-

nad.

Glasarean kan behöva minskas

Som förväntat ökar energianvändningen

med ökande glasarea (Blomsterberg

2008). Den totala energianvändningen

kan öka med till exempel 50 procent, om

inte lägre U-värden (värmegenomgångs -

koefficient) för fönsterdelen och lägre g-

värden (total solenergitransmittans) in-

klusive solavskärmning väljs. I många fall

kan också glasarean behöva minskas för

att nå en godtagbar energianvändning.

En ökning av fönsterarean medför i

många fall inte en minskad elanvändning

för belysning. En ökning av glasarean kan

medföra en ökning av tillgodogjort dags-

ljus, men på bekostnad av den visuella

komforten på grund av bländningspro-

blem. En uppglasad fasad ger dessutom

en större risk för problem med den ter-

miska komforten.

För att uppnå bra inneklimat och rim-

lig energianvändning för en kontorsbygg-

nad med stora glasytor krävs noggrann

projektering, vilket inkluderar noggran-

na energioch inneklimatsimuleringar.

Energianvändningen och inneklimatet

kan aldrig bli bättre för ett glaskontor, än

för motsvarande byggnad med traditio-

nell storlek på glasytorna, men av samma

storleksordning.

Kostnader – dyrt?

För en kontorsbyggnad – se beskrivning

av referensbyggnaden – med olika storlek

på fönsterarean, från 30 procent av fasa-

den för referensbyggnaden till 60 procent

och 100 procent av fasaden, och olika ty-

per av glas och solavskärmning, har års-

kostnadsberäkningar genomförts (Sjödin

2007). Beräkningar för dubbelskalsfasa-

der har endast gjorts för cellkontor.

Följande kalkylförutsättningar har

Tabell 1. Beräknade kostnader för referensbyggnad och referensbyggnaden försedd med olika typer av glasfasader.R = Referensobjekt; 30 är andel procent av fasadarea som är fönster.S1-7 = Enkelskalsglasfasader med 60 och 100 procent fönsterandel av fasaderna, samt sju olika typer glas + solavskärmning.D1-2 = Dubbelskalsglasfasader med 100 procent fönsterandel av fasaderna, samt två olika typer av glas + solavskärmning.C = Cellkontor; O = Kontorslandskap.NS är byggnadens orientering i väderstreck (Nord/Syd 45 grader).Normal är typ av reglering av rumstemperaturen (22-24.5 grader Celsius).

Drift- och Årskostnad

underhålls- relativt

Investering Årskostnad Energikostnad kostnad referens-

Littra/Alternativ kr/m2 BTA kr/m2 BTA kr/m2 LOA kr/m2 LOA objektet, %

R-30-C-NS-Normal 18 832 1 037 91 409 0,0

S1-60-C-NS-Normal 21 221 1 190 110 463 14,8

S2-60-C-NS-Normal 21 984 1 216 101 454 17,3

S3-60-C-NS-Normal 22 177 1 222 98 451 17,8

S4-60-C-NS-Normal 22 177 1 219 95 449 17,6

S5-60-C-NS-Normal 21 711 1 211 110 463 16,8

S6-60-C-NS-Normal 22 177 1 221 97 450 17,7

S7-60-C-NS-Normal 23 186 1 261 92 446 21,6

S1-100-C-NS-Normal 2 1476 1 260 129 528 21,5

S2-100-C-NS-Normal 22 639 1 301 117 517 25,5

S3-100-C-NS-Normal 23 306 1 327 113 512 28,0

S4-100-C-NS-Normal 23 306 1 322 107 507 27,5

S5-100-C-NS-Normal 22 596 1 310 131 530 26,3

S6-100-C-NS-Normal 23 306 1 324 110 510 27,7

S7-100-C-NS-Normal 24 222 1 357 101 501 30,9

D1-100-C-NS-Normal 23 944 1 388 100 552 33,8

D2-100-C-NS-Normal 24 248 1 421 102 578 37,0

R-30-O-NS-Normal 17 240 970 97 405 0,0

S1-60-O-NS-Normal 19 630 1 124 116 458 15,9

S2-60-O-NS-Normal 20 393 1 150 108 451 18,6

S3-60-O-NS-Normal 20 586 1 154 102 445 19,0

S4-60-O-NS-Normal 20 586 1 151 98 441 18,7

S5-60-O-NS-Normal 20 120 1 145 116 458 18,0

S6-60-O-NS-Normal 20 586 1 153 101 444 18,9

S7-60-O-NS-Normal 21 594 1 191 94 437 22,8

S1-100-O-NS-Normal 19 885 1 195 134 522 23,2

S2-100-O-NS-Normal 21 048 1 238 124 513 27,6

S3-100-O-NS-Normal 21 715 1 259 115 504 29,8

S4-100-O-NS-Normal 21 715 1 254 109 499 29,3

S5-100-O-NS-Normal 21 005 1 246 136 525 28,5

S6-100-O-NS-Normal 21 715 1 257 113 502 29,6

S7-100-O-NS-Normal 22 631 1 289 102 492 32,9



P

gällt för beräkning av livslängdskostna-derna i forskningsprojektet:Nutidpunkt: 2004-01-01Brukstid: 40 år (Kalkylhorisont)Kalkylränta: 6 procentInflation: 2 procent + 1 procent

riskRealränta: 3 procentLivslängd(er): 35 år (viktade)Underhålls-intervaller: vart 15:de årFjärrvärmepris: 0,55 kr/kWh (Energi-

myndigheten 2003)Elenergipris: 0,85 kr/kWh (Energi-

myndigheten 2003)

Anskaffningskostnaderna för alternati-ven med glasfasader av enkelskalstyp ochdubbelskalstyp är högre än för referens-byggnaden. Se även tabell 1:☐ Alternativ med cellkontor är mellan 13

och 29 procent högre, varav dubbel-skalstypen är mellan 27 och 29 procent.

☐ Alternativ med kontorslandskap ärmellan 14 och 31 procent högre.Det är framförallt entreprenadkostna-

der för byggnadsarbeten som är dyrare.Målningsarbeten är något billigare för

enkel- och dubbelskalsfasader med 60procent eller 100 procent fönsterarea pågrund av att ytterväggars insida inte be-höver målas, då dessa ingår i ytter-väggspartierna (glasade med bröstning-ar).

Följande entreprenadkostnader för al-ternativen med enkel- och dubbelskals -glasfasader är högre än för referensbygg-naden:☐ Värme- och vattensystem☐ Kylsystem

☐ Tillkommande eluttag för fasadhiss(utvändig fönsterrengöring)Reinvesteringar för enkel- och dubbel-

skalsglasfasader ökar för:☐ Under- och kylcentral☐ Kylmaskin

Övriga kostnadsposter (entreprenad-kostnader) påverkas inte.

Årskostnader för alternativen med enkel-och dubbelskalsglasfasader är högre änför referensbyggnaden. Se även tabell 1.☐ Alternativ med cellkontor mellan 15

och 37 procent högre, varav med dub-belskalsfasad mellan 34 och 37 pro-cent.

☐ Alternativ med kontorslandskap mel-lan 16 och 33 procent högre.

Energikostnaderna varierar mellan:☐ 1 och 44 procent högre för alternativ

med cellkontor.☐ 3 och 40 procent högre för alternativ

med kontorslandskap.

Drift och underhållskostnader med en-kel- och dubbelskalsglasfasader är högreän för referensbyggnaden:☐ Alternativ med cellkontor är mellan 9

och 41 procent högre, varav med dub-belskalsfasad är mellan 30 och 41 pro-cent.

☐ Alternativ med kontorslandskap ärmellan 8 och 30 procent högre.

Slutsatser om glaskontor

Om målet är att endast möta dagens normkrav på energi, så kan glaskontorbyggas, men risken är stor för problemmed termisk och visuell komfort. För att

uppfylla dagens normkrav på energi,samt för att säkerställa bra termisk kom-fort och visuell komfort krävs noggrannaanalyser och simuleringar, där byggna-den betraktas som ett system beståendeav byggnaden, tekniska installationer,verksamheter och brukare.

Med mycket stor sannolikhet kan bygg-naden inte vara helt uppglasad, utan glas -ytorna måste minskas. Framtida skärptaenergikrav blir mycket svåra att mötamed dagens teknik för glasfasader.

Vad beträffar kostnader, så är investe -rings- och årskostnaden högre för ettglaskontor än motsvarande byggnad meden traditionell storlek på glasytorna.

I framtiden rekommenderas att beräk-na livslängdskostnader inte bara för kom-ponenter, utan även för hela byggna -der. D

Fotnot:

Läs mer om projektet om investerings- ochLCC-kostnader för ett modernt glaskontorpå www.ebd.lth.se.

Referenser:

Blomsterberg, Å., et. al., 2007. Best PracticeGuidelines for Double Skin Facades. EU-pro-jektet Bestfacade, programmet IntelligentEnergy Europe, www.bestfacade.com.

Blomsterberg, Å., 2008. Möjligheter medkontorsbyggnader i glas i Norden – Energioch klimat. Energi och byggnadsdesign,Lunds tekniska högskola.

Sjödin, L., 2007. Kontorsbyggnader i glas –Anskaffnings- och årskostnader. WSP,Malmö.


P


Pictoglas är en patenterad me-tod för att reproducera bilder, il-lustrationer eller foton i glas. Ettfoto, en ritning eller en målning

kan överföras och brännas in i glaset ochbli fullständigt insmält.

Eftersom bilden blir totalt integreradfår det samma livslängd som själva glaset.Glasbilden behåller sin färg över tiden.De metoder som hittills funnits på mark-naden kan inte erbjuda den beständighe-ten. Samtidigt har Pictoglas ett karaktä-ristiskt ”konstnärligt” uttryck, där bildenskiftar i färg och intensitet allteftersomljuset faller.

Tekniken testad

Innovatörerna Ewa Stackelberg och Nad-ja Ekman har arbetat under många år,bland annat på Kungl Konsthögskolan iStockholm, med att utveckla och förfinatekniken. Efter flera års experimenteran-de står tekniken nu inför sitt genombrott.Ett trapphus i en fastighet i Södra Ham-marbyhamnen kommer i höst att ut -smyckas med det speciella glaset. Prov-bränningar har gjorts hos en glasprodu-cent.

– Vi har sett att tekniken fungerar, sä-

ger innovatörerna Ewa Stackelberg ochNadja Ekman.

– Vi tror att Pictoglas kommer att kun-na användas för offentlig utsmyckning,fasader, inredningsarkitektur och bygg-nation etcetera.

Bränns in

Patentet för Pictoglas omfattar bland an-nat isoleringsglas för byggnation, måladeglasfönster, fönsterglas för byggnation,säkerhetsglas, byggnadsglas och slipatplanglas.

Änglarna flyger utanför fönstren ochpressar sig mot rutan för att få kontaktmed människorna där inne.

Tekniken består av en kombination avelement för att överföra detaljerade bil-der med hjälp av glaspigment och sedanbränna in det i så höga temperaturer så attalltihop blir glas. Resultatet kan ocksåformas och glas ytan kan påverkas så attden ser mer ”levande” ut.

– Vi tror att det finns ett stort intresseav den här tekniken inom både arkitekturoch konstindustri. Det här sättet att görabild i glas kan tillföra något i en byggnad,ett rum eller i någon annan miljö. D

GLAS Bilder kan smältas in i glas och användas för konstnärliga utsmyckningar.

Tekniken har utvecklats av två fotografer/konstnärer som efter fem års experimenterande

och utveckling nu ska smycka ett trapphus.

Bilder som smälts in i glasska smycka trapphusAvmargot granvik, redaktör Husbyggaren

Fotograferna tillika konstnärerna Ewa

Stackelberg och Nadja Ekman har utvecklat

en ny teknik att integrera bilder i glas.

En omfattande provbränning har gjorts inför en kommande utsmyckning

av ett trapphus. Foto: Ewa Stackelberg

Skiss över en kommande utsmyckning av ett

trapphus i Södra Hammarbyhamnen i

Stockholm. Skiss: Ewa Stackelberg, Nadja Ekman


Temat för den första industriella produk-

tionen av ”bild i glas” är änglar.

Foto: Ewa Stackelberg, Nadja Ekman


BYGGET I KALMAR Det kinesiska företaget Fanerduns jättebygge i Kalmar

som Husbyggaren skrev om i nr 1 har stått still ett bra tag i väntan på nya kinesiska bygg -

arbetare. Pappersexercis och väntan på bygglov är några av hindren.

Jättebygget i Kalmarstår inför nya hinderAvmariewallin, frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

Verksamheten vid det kine-siska bygget i Snurrom i Kal-mar ligger fortfarande nere.Handelsplatsen är halvfärdig

och det saknas bygglov för 300 lägenhe-ter. Men framförallt saknas de kinesiskabyggnadsarbetarna som skulle ha kom-mit i mars.

– Vi håller på att rekrytera i Kina justnu, säger Fanerduns informatör och sty-relsemedlem Angie Qian.

Vid årsskiftet åkte omkring 100 bygg-nadsarbetare hem efter ett år fyllt avskandaler och problem. Det största pro-blemet var att byggnadsarbetarna inteföljde svenska arbetsmiljöregler och attde inte fick avtalsenliga löner utan detsvenska fackets ingripande.

Nya byggarbetare skulle ha kommit islutet av mars, enligt det senaste av flerabud. Men vid svenska ambassaden iShanghai har man inte fått in några an-sökningar om uppehålls- och arbetstill-stånd än, säger konsulatets Lena Bromantill tidningen Husbyggaren:

– Nej, Generalkonsulatet har ännu i årinte tagit emot några ansökningar förbyggarbetare till Fanerdun i Kalmar.

Många byggarbetareByggarbetarna rekryteras för en periodpå sex månader. Generellt gäller att omvistelsen överstiger tre månader behöverdenna typ av arbetskraft ett uppehålls-och arbetstillstånd.

– Ärendena avgörs av Migrations -verket i Sverige efter yttrande från länsar-betsnämnden. Normal handläggningstidär 4–6 veckor, förklarar Lena Broman.

Angie Qian uppger att företaget hållerpå att rekrytera i Kina och att försening-arna också beror på att man väntar påklartecken för löneförhandlingar meddet svenska byggfacket.

– Vi arbetar med att få ihop de grupper

av arbetare och ingenjörer som vi behö-ver. De är snart här. Så fort avtalsförhand-lingarna med byggfacket är avklarade såkommer byggnadsarbetarna. Vi har sagtatt vi vill förhandla och nu väntar vi på attbyggfacket ska bestämma ett datum.

Angie Qian kan inte säga hur mångamedarbetare som kommer.

– Jag vet inte. Ganska många. Jätte-många faktiskt, säger hon.

– Det är inte bara arbetare. Vi tar ävenhit ingenjörer som ska arbeta tillsam-mans med de svenska ingenjörerna, somvi behöver för att kommunicera med desvenska myndigheterna och se till att desvenska reglerna följs.

Stora arbetsmiljöbristerArbetsmiljöinspektionen anmärkte påstora arbetsmiljöbrister när bygget på-gick fram till årsskiftet. SVT:s regionalanyhetsprogram dokumenterade ocksålivsfarliga situationer på band. Fanerdun

fick i uppgift att rätta till samtliga brister.Dessutom fick företaget betala två viten.Ett par arbetare skickades också hem iförtid.

De nya arbetarna får utbildning– De nya arbetarna kommer att få utbild-ning i svenska arbetsmiljölagar och reglerinnan de kommer hit, säger Angie Qian.

Nu hör det till saken att mycket av detsom det kinesiska företaget tidigare sagtinte har skett.

– Men vi jobbar hårt på detta nu, sägerAngie Qian, det gör vi faktiskt.

När det gäller förseningen hänvisarhon också till den svenska byråkratin.Särskilt när det gäller frånvaron avbygglov. Bygglov finns för hotellet meninte för bostäderna.

– Vi har mycket kommunikation medsamhällsbyggnadskontoret. Vi är överensom ritningarna, men det finns alltid de-


Det kinesiska jättebygget i Kalmar har kantats av problem. Foto: Fanerdun

taljer som man måste bli överens om, sä-ger Angie Qian.

När arbetarna anländer väntar en hel delarbete. Utställningshallarna i Snurromska byggas klart och utöver det ska ett nyttstort hotell samt 300 bostäder byggas.Marklov finns vilket gör att markarbete-na kan börja så snart arbetarna kommer.

– Vi bygger i blandad europeisk och ki-nesisk stil. Det blir inte någon renodlat ki-nesisk arkitektur, förklarar Angie Qian.

Ny styrelseAngie Qian är numera suppleant i Faner-duns styrelse. Styrelsen ombildades i bör-jan av mars för att fylla hålen efter två erfarna svenska styrelseproffs som hop-pat av. Numera ingår bara kineser i styrel-sen.

– Det är lättare att kommunicera näralla pratar kinesiska. Ägaren Mr Lou slip-per ha tolk. Vi har ju svenska medarbeta-re men de behöver inte sitta i styrelsen,säger Angie Qian.

Rockaden innebar att det nu sitter trekvinnor i styrelsen. Enligt den lokala ny-hetstidningen Barometern kommer allaledamöter i den nya styrelsen från företa-get och ägarfamiljen. Angie Qian är supp -leant och ledamöterna är förutom vd:nBei Bergfelt och ägaren Jinxing Lou ävenLous fru, Kulling Zheng.

Trots bristen på aktivitet i bygget bör-jar handeln ta form, enligt Angie Qian,

men hon vill inte gå in på hur många före-tag som nu nyttjar handelsplatsen.

– Det är en del som reser fram och till-baka. Vi håller på att bygga upp en e-han-delsplats på vår internetsida också, för-klarar hon.

Angie Qian vill inte uttala sig om närbygget kan återupptas.

Oklart när bygget återupptasInte heller kommunens näringslivschefThomas Davidsson vill säga något om entidsplan.

– Min uppfattning är att näringslivs -frågor där det handlar om ett specifikt fö-retag ska besvaras av företagets ledning,säger han.

Kalmar kommun har satsat stort på Fa-nerdun-projektet och det torde vara en storförlust om bygget i Snurrom inte går i lås.Men Thomas Davidsson tror fortfarandepå en fortsättning för satsningen, trots allaturer med det kinesiska jättebygget som re-dovisades i Husbyggaren nr 1/08.

– Näringslivschef som jag är hoppasjag på att denna etablering blir av, varjekrona som investeras i vår landsända ärväldigt viktig.

Näringslivschefen har inte heller nå-gon mer ingående kommentar till uppgif-terna i tidningen Barometern om att Fa-nerdun har en hyresskuld i miljonklassentill Kalmar kommun.

– Stämmer uppgiften är det viktigt att

hyresskulden regleras omedelbart, sägerThomas Davidsson.

Uthålliga och ambitiösaAngie Qian ser ljust på projektet. Hon harinte tappat tilltron till Sverige som ett braland att etablera sig i. Ordet problem äringet hon vill använda sig av.

– Vi har aldrig föreställt oss att det härskulle gå lätt. Det här är ett jättestort pro-jekt. Det dyker upp svårigheter under re-sans gång och dem löser vi. Vi försökerlära oss av det som händer och anpassaoss till svenska förhållanden och densvenska stilen, förklarar hon.

Handelscentrat är det enda projekt isitt slag som företaget bedriver utom-lands, men Fanerdun har gott om andrautländska affärsrelationer. Angie Qiantycker att det är omöjligt att jämföra des-sa erfarenheter:

– Nej, det är två helt olika saker. Ett så-dant här projekt liknar inte en vanlig af-färsrelation. Det här kräver en större ar-betsinsats. Man måste vara uthållig på etthelt annat sätt och sätta sig in i hur detsvenska samhället fungerar på ett djupa-re plan.

Hon tycker inte heller att det går att dranågra paralleller till andra kinesiska före-tag som arbetar här. På frågan om Faner-dun ångrar att de etablerade sig i Sverigesvarar hon med emfas:


Den kinesiska utställningen invigdes i en provisorisk utställningshall. Foto: Sara Gustavsson, Kalmar kommun


P


– Neej. Varför skulle vi det? Vi har sat-

sat jättemycket på det här och vi har en

ambitiös inställning till att lära oss av det

som händer. Det är stora kulturella skill-

nader mellan våra länder och det är na-

turligt att det uppstår frågor som man får

lösa efterhand. Det är sådant man måste

räkna med. Det är inte konstigt. Allting är

inte lätt. Så tänker vi kineser, säger Angie

Qian. D

Rutor:

Det här är Fanerduns stora bygge i Kalmar:

* två stora utställningshallar på totalt nära

80 000 kvm, för 1 100 utställare

* ett hotell

* en park

* ett bostadsområde för kinesiska investe-

rare

* kinesiska restauranger och spa-anlägg-

ningar

Projektets första del är klart och invigdes

i september 2007.

Det kallas för China Europe Business &

Exhibition Center, CEBEC, och är omkring

9 000 kvadratmeter med 240 utställnings-

montrar.

Problem vid byggplatsen

* oskyddade armeringsjärn i grundlägg-

ningsgropar

* maskiner åkte så nära hål där arbeten

pågick att jord trillade ner

* arbetarna saknade personlig skyddsut-

rustning

* arbetarna fick hoppa ner i groparna på

grund av avsaknad av stegar

* arbetarna klättrade på 10–15 m höga

byggställningar utan sele

* byggnadsställningarna saknades skydds-

räcken, plattform att stå på

* byggnadsställningarna var byggda av icke

godkända kopplingar och rör av en okänd

dimension

* gastuber förvarades osäkert

* oordning på arbetsplatsen – kemiska

produkter förvarades inte säkert

* kemikalieförpackningar med

innehållsdeklaration endast på kine-

siska

* riskbedömningar för lyftanordningarna

saknades

* felaktiga, livsfarliga elinstallationer av

obehörig personal som tejpat ihop be -

gagnade svenska och kinesiska kompo-

nenter som inte passade ihop

* ingen arbetsmiljöplan

* en obesiktigad svensk schaktmaskin

användes

* inte följt löneavtalet med Byggnads -

arbetareförbundet

* uteblivna löner, betalades först efter att

facket ingrep

* arbetarna uträttade sina behov i en skogs-

dunge som fick saneras

Kommunen har bidrag till projektet med:

* Ett investeringsavtal som innebär:

– försäljning av mark till Fanerdun

– att vatten, avlopp och vägar är klart i tid

– bistånd vid förhandlingar om el, telenät

och fjärrvärme, samt

– hjälp med ansökningar om visum.

* Tre miljoner kronor för internationell

marknadsföring av Kalmarregionen.

Regionförbundet avsätter lika mycket.

–Varje investerad krona i landsändan är

viktig, säger Kalmar kommuns näringslivs -

chef Thomas Davidsson, som hoppas på en

kinesisk etablering.

Foto: Jan Magnusson, Kalmar kommun.

Företaget Fanerdun har bland annat väntat på att få avtalsförhandlingarna med det svenska byggfacket avklarade för att få ta in kinesiska

byggnadsarbetare som ska bygga klart. Skiss: Fanerdun

P

Faktaruta


Magnus gustafsson är in-vesteringsfrämjare på re -gionförbundet i Kalmaroch expert på utländska in-

vesteringar. Han anser att Fanerduns eta-blering i Kalmar förlöpt utan större pro-blem. Men han rekommenderar helstpartnerskap istället för ren nyetableringför att undvika kulturkrockar när ut-ländska företag vill in på den nordeurope-iska marknaden.

Hur pass omfattande är de kinesiska eta-

bleringarna i Sverige?

– Det finns ett stort intresse. Förutominom byggindustrin har de kinesiska fö-retagen börjat etablera sig inom livsme-delssektorn, upplevelseindustrin och be-söksnäring och inom tillverkningsin-dustrin. Det vi har sett hittills är bara bör-jan.

Hur ser erfarenheterna av kinesiska

företag i byggbranschen ut?

– Man kan inte uttala sig generellt. Närdet gäller byggsektorn är det bara två pro-jekt. Förutom Fanerduns handelsplats iKalmar är det ett projekt i Älvkarleby somanvänder kinesisk arbetskraft. I Kalmarhandlar det om ett mycket större åtagan-de. Hur uppfattar du Fanerduns projekt

i Kalmar?

– Det är en väldigt omfattande nyetable -ring. Det har uppstått vissa problem påarbetsmiljöområdet och på det fackliga

området, men det är väldigt små misstagsom rättats till på mycket kort tid. Jagtycker att medierna har blåst upp proble-men. Med facit i hand kan vi se att detegentligen inte hänt någonting som ärvärt att notera. Det är egentligen häp-nadsväckande att det inte hänt mer.

Hur jobbar Fanerdun?

– Ägaren tar hit ett manskap som sköterdet manuella arbetet och så köper han in

det maskinella arbetet och svensk kom-petens när det gäller att förstå sig på reg-ler, lagar och licenser. Vi har haft svenskbyggexpertis i ledningen samt represen-tanter för fackföreningar och byggingen-jörer och vi har haft expertis på plats iKina för att kontrollera att materialleve-rantörerna är godkända företag.

Varför uppstår problem?

– Det beror inte på bristande respekt el-ler slarv. Det finns en bred kulturklyftamellan de asiatiska och de europeiska fö-retagen. Vi står så långt ifrån varandra närdet gäller affärskulturen.

Hur ser kulturkrocken ut inom bygg-

branschen?

– Den här entreprenören har byggt ett bestånd av många olika typer av fastighe-ter hemma i Kina. Hans sätt att arbetafungerar väldigt bra där. Han är van vidett helt annat tempo i arbetet – mycketbyggkapacitet, korta beslutsvägar ochsnabbare tillståndsprocesser. Detta tem-po sitter i ryggraden. Entreprenörskapeti Kina har en annan höjd än här. Ägarenkan kliva fram med sina idéer och hansbeslut får genomslag på kortare tid.

Kunde man inte förebygga en

kulturkrock?

– Vi visste om att det var långt mellan ar-betssätten. Därför ansträngde vi oss hårtfrån svensk sida för att informera om vadsom gäller i fråga om arbetsmiljö och

KULTURKROCK Det blir lätt en kulturkrock när byråkrati och svensk mentalitet

möter kinesiska investerare. En expert på utländska investeringar som följt det kinesiska projektet

i Kalmar rekommenderar partnerskap istället för ren nyetablering.

Partnerskap kanske bättreän ren nyetableringAvmariewallin, frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

– Vi föreslår alltid partnerskap i redan be -

fintliga verksamheter eller ett svenskt

management som har branscherfarenhet om

det rör sig om en nyetablering, säger

Magnus Gustafsson på regionförbundet i

Kalmar.

andra områden som de måste fronta här.

Från första andetaget var vi medvetna om

att det var ett långt steg emellan och att

problem som måste lösas skulle uppstå

under resans gång. Fanerdun har en am-

bitiös inställning att de efter hand ska lära

sig hur det fungerar här och de anpassar

sig snabbt.

Hur upplever kineserna vårt svenska

förhållningssätt?

– De tycker att det är en väldig ordning

och reda här. Och så tycker de att vi är väl-

digt planerade. När man ska träffas tar

svensken fram en almanacka som är full-

tecknad till november. Kinesen drar fram

ett löst papper ur fickan och ser så att det

inte är något inplanerat den här veckan.

Trivs de i det svenska näringslivet?

– De visar inga tecken på att ångra sig. Det

fungerar så här och de förstår att det inte

spelar någon större roll i vilket land man

etablerar sig om man vill in på den nord -

europeiska marknaden. De vill lära sig

här på plats och de närmar sig snabbt vårt

sätt att tänka.

Hur kan man undvika kulturkrockar?

– Vi föreslår alltid partnerskap i redan be-

fintliga verksamheter eller svenskt ma-

nagement som har branscherfarenhet,

om det rör sig om en nyetablering. Om

man går in i ett helt nytt projekt och inte

har någon svensk partner att luta sig mot

blir man mer sårbar. Går man in i ett exis -

terande företag finns kunskapen redan på

plats och man kan följa med och lära av

verksamheten.

Hur ser framtiden ut för Fanerdun?

– Det ser ut som om de har kommit för att

stanna. Utöver den grundläggande inves -

tering som var tänkt har det ju tillkommit

flera projekt, till exempel ett hotell och

ett förvärv av befintligt hotell, partner-

skap i en verkstadsindustri och planer på

ett nytt logistikcenter.

Vad ser de asiatiska företagen för

fördelar på den nordeuropeiska

marknaden?

– De ser hundra miljoner konsumenter.

Vad finns det för fördelar med kinesiska

företag på den svenska marknaden?

– Det hade till exempel knappast varit

möjligt att få tag i manskap som kunde

bygga det här handelscentrat på så kort

tid om man inte tagit arbetskraft från

Kina. Sedan kan man säga att det hittills

har varit en ström av företag ut ur Sveri-

ge och att det är oerhört viktigt att vi vän-

der den trenden snabbt.

Nackdelar?

– Egentligen inga. D



En av aktörerna som arbetat

fram ett nytt energisnålt hus är

Veidekke som lanserar Tellhus.

Ett uttalat fokus har varit att så

långt som möjligt reducera koldioxidut-

släppen, men även värme.

En lägenhet byggt med vår teknik redu-

cerar CO2-utsläppen med cirka 50 pro-

cent eller med 1,5–1,6 ton per år, jämfört

med ett normhus (inkluderande minsk-

ning av hushållsel uppfört enligt dagens

byggregler). Värme-, tappvarmvatten

och fastighetselförbrukningen är 40 pro-

cent lägre än Boverkets normhus på 110

kWh per m2 A temp i Stockholms klimat-

zon.

Detta har blivit möjligt genom att vi ar-

betat utifrån en analys av de tre huvud-

faktorer som har störst betydelse för ut-

släppen av koldioxid från boendet:

• Kvaliteten på den tillförda energin,

• hur huset byggs, samt

• de boendes beteende.

Väljer lågt koldioxidutsläppDet är stor skillnad på klimatpåverkan

mellan olika slags energi. Energimyndig-

heten arbetar för närvarande på en rap-

port där marginalandelen CO2 per levere-

rad kWh el kommer att framgå. Av det

som hittills framgått kommer marginal -

andelen att preliminärt få ett spann på

mellan 400–850 gram koldioxid per leve-

rerad kWh el. I Tellhus har 400 gram an-

vänts i beräkningarna. Detta grundar sig

på norra Europas energimix.

1 kWh energi från miljövänlig fjärrvär-

me i Fortums nät motsvarar cirka 70 gram

koldioxid, vilket visar att valet av vilken

energi som tillförs ett hus har stor bety-

delse för husets klimatpåverkan.

Huset ansluts till den energikälla som

reducerar kolodioxidutsläppen effekti-

vast. Här är miljövänlig fjärrvärme – be-

stående av en energimix av minst 70 pro-

cent förnyelsebar energi – det bästa alter-

nativet.

Cirka 80 procent av Sveriges fler-

bostadshus är anslutna till fjärrvärme.

Som energikälla för uppvärmning är

fjärrvärme ett mycket klimatvänligt al-

ternativ. El är däremot en högkvalitativ

energikälla som inte ska användas till att

konvertera till 20 graders värme. Att an-

vända el som omvandlas till värme är för-

kastligt, eftersom elen genererar höga ut-

släpp av CO2.

Energisnåla vitvarorEn annan utmaning har varit att reduce-

ra den samlade energianvändningen och

att minska elförbrukningen. Huset har

fått ett effektivt klimatskal. Kylan hålls

ute och värmen stannar kvar inne genom

ett effektivt ventilationssystem med från-

och tilluft, med en energieffektiv värme -

återvinning med över 80 procents energi-

verkningsgrad.

Vi tillämpar teknik som i stort och

smått reducerar användningen av el men

även av värme. Till exempel så låter vi

badrumsgolvens komfortvärme värmas

upp via värmesystemet istället för med el.

Andra exempel är att vi använder de ener-

gisnålaste vitvaror som finns på markna-

den samt fasta installationer med låg -

energilampor.

Sparar elTeknik som hjälper de boende att leva kli-

matsmart, utan att ge avkall på boende-

komforten men som effektivt minskar el-

förbrukningen, och därmed också kol -

dioxidutsläppen, installeras.

Varje lägenhet får en display där de bo-

ende får information om sin förbrukning

i kronor och ören, till exempel för el- och

varmvattenförbrukningen. Samtidigt vi-

sas genomsnittsförbrukningen för hela

huset, så att man får en uppfattning om

man ligger högt eller lågt.

Det kommer också att finnas möjlighet

att enkelt stänga av standby-funktionerna

i teve, dvd, radio och annan hemelektro-

nik. Det innebär att de boende stimuleras

till att hushålla med elanvändningen. Ju

mer de sparar, desto mer kommer det att

synas i den egna plånboken. Genom att

minska den egna elförbrukningen blir bo-

endet över tid billigare.

Sänker temperaturenNu uppförs cirka 35 lägenheter i Yt-

terskär i Västertorp söder om Stockholm.

Husen byggs med väggar med ett U-vär-

de på 0,18 W/m2 K. Detta eftersom en

väggkonstruktion med dubbelt så tjock

isolering jämfört med dagens normalhus

kostar mycket att producera. Markkost-

naden ökar väsentligt. Det minskade vär-

mebehovet är på samma nivå om man i

stället sänker inomhustemperaturen med

en grad, från 22 till 21 grader Celsius.

Lägenheterna levereras med en inom-

hustemperatur på 20 grader Celsius för

alla hushåll. Om man som boende i en lä-

genhet vill ha en temperatur på 22 grader

KLIMATHUS Som svar på regeringens krav på byggsektorn att minska

koldioxidutsläppen lanseras olika typer av energisnåla hus. Klimattänkandet för ett Tellhus

baseras på val av energi, hur huset byggs och de boendes beteenden.

Valet av energi viktigtför klimatsmart hus Av johnny kellner, utvecklings- och miljöchef, Veidekke

Johnny Kellner är utvecklings- och

miljöchef på Veidekke. Han ingick som

ledamot i Energikommissionen och i

Boverkets expertråd för energi, och arbetar

för närvarande inom Kretsloppsrådet med

att ta fram ett nationellt miljöprogram.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Celsius är det möjligt, men då

får den boende betala en extra

fast kostnad.

Medveten produktion

För att även skapa en klimat-

smart byggprocess värms

byggnaden och byggbodarna

med fjärrvärme under pro-

duktionstiden.

Genom att använda mil-

jövänlig fjärrvärme för en

normal byggplatsetablering

minskar CO2-utsläppen med

cirka 90 ton under en tvåårs -

period. Att använda miljö-

märkt grön el för maskiner

och miljövänliga transporter

är andra exempel på ett med-

vetet byggande, men detta på-

verkar inte CO2-utsläp -

pen. D


Cirka 35 energisnåla lägenheter uppförs i så kallade klimathus i

Ytterskär i Västertorp söder om Stockholm. En inledande systema-

nalys används för att minska koldioxidutsläppen. Foto: Veidekke

Utgångspunkterna för ett Tell-

hus är:

• fokus på klimatet

• systemanalys av sambandet

tillförd energi, exergi, margi-

nalel

• husets konstruktion

• hur de boende lever (be -

teendet)

• fjärrvärme med öppna nät

• alla vitvaror är av högsta ener-

giklass

• automatisk standby-urkopp-

lare

• fläktar med låga SFP-tal

(effektivitet på fläktar

och kanaler)

• display som informerar de

boende om sin el- och

värmeförbrukning i kronor,

samtidigt som genomsnitts-

förbrukningen för hela huset

visas.

• golvkomfortvärme i badrum

ersätts med fjärrvärme i stäl-

let för el

• effektiv värmeåtervinning

med en temperaturverknings-

grad på 82 procent

• fönster med Up-värde 1,00

W/m2 K

• väggar med Up-värde 0,18

W/m2 K

Faktaruta


Begreppet egenkontroll in-nefattar alla typer av kontroller,provningar och liknande som ut-förs i den levererande partens

organisation. Definitionen är ”undersök-ning som utförs i egen verksamhet på egetansvar, för att fastslå om ett objekt beträf-fande en eller flera egenskaper fyller giv-na krav”. (TNC 95) Som jämförelse angesdefinitionen på provning, ”undersökningför att bestämma en eller flera egenska-per hos ett objekt”.

Meningen med egenkontroll är ju attredovisa överensstämmelse med kraven.Allt som i beskrivningar med mera nor-malt anges som provning är därför egent-ligen egenkontroll, eftersom det är jämfö-relsen med kraven som är det väsentliga,inte provningen i sig.

Man kan utskilja två typer av egenkon-troll. Dels sådan som är avtalad, genomföreskrift, överenskommelse eller sam-hällskrav, och dels sådan som utförs utanatt vara avtalad, i första hand som ett ledi leverantörens kvalitetssäkring.

För att vara meningsfull måste en egen-kontroll vara dokumenterad. Dokumen-

tet från en avtalad egenkontroll förutsättsutgöra en utfästelse, en garanti, att detkontrollerade uppfyller de krav som kon-trollen omfattat. Dokumentet från en fri-villig egenkontroll kan ha samma inne-börd, men alternativt kan det ha en be-gränsad innebörd att intyga att en visskontroll eller provning utförts, utan attkravuppfyllelse garanteras.

Vad är rättsverkan i dessa fall? AB 04 och ABT 06 anger i kommentarentill kap 7 § 12 att en senare konstaterad av-vikelse i ett objekt som redovisats vara av-talsenligt ska betraktas som ”dolt fel”. Detinnebär att en entreprenör har avhjälpan-deansvar under hela garantitiden, eller,om felet är väsentligt, under hela den tio-åriga ansvarstiden.

Om en kvalitetsåtgärd har redovisatsvara utförd men i efterhand konstateratsinte vara utförd, eller inte godtagbart ut-förd, inträffar två rättsverkningar. För detförsta, beställaren har rätt, enligt kap2 § 2, att vidta rimlig åtgärd på entrepre-nörens bekostnad. För det andra, om av-vikelsen är grov, föreligger osant intygan-de, vilket kan medföra allmänrättsligt an-svar.

Hur ser egenkontrolldokument ut? Egenkontrolldokument är sällan under-tecknade av en behörig person hos leve-rantören. Därmed är dokumenten integiltiga som utfästelse.

Dokumenten anger sällan entydigt vadsom kontrollerats. Typexempel är prov-tryckningsprotokollet som anger ”sprink -ler, kv Torsken” när det är fråga om enmindre komplettering i garaget i kv Tors-ken 18, utom avsticken. Vad är en sådanutfästelse värd?

Det anges nästan aldrig mot vilka kravkontrollresultatet är jämfört. Är objektetutfört enligt entreprenadunderlaget till

alla delar? Enligt BBR och arbetsmiljöfö-reskrifter? Är det fackmässigt utfört? En-ligt tillverkarens montageföreskrifter?Färdigt? Dokumentet är ju bara värt detsom det verifierar. Oklarheter eliminerarrättsverkan.

Och, viktigast; Vilka avvikelser konsta-terades vid kontrollen? Detta redovisassällan.

Hur ska skutan vändas?Ett av huvudmålen med projektet ”Tro -värdig egenkontroll”, som drivs av BQR,Rådet för Byggkvalitet och VVS TekniskaFöreningen, är att påverka attityder ochatt informera.

Beställaren bör:- ange i förfrågningsunderlaget i vilken

omfattning som egenkontroll, prov-ning, riskbedömning och liknandekrävs i en entreprenad.

- se till att egenkontrollplaner ingår i var-je teknisk beskrivning.

- ange vilka kontroller som ska utgöra ut-fästelser om kravuppfyllelse (verifie-rande egenkontroll).

- följa upp regelbundet att egenkon-

NORDBYGG Tilltron till entreprenörers egenkontroll i byggsektorn är låg. Projektet

”Trovärdig egenkontroll” ska förbättra egenkontrollens status. Det framgick ur ett SBR-semina-

rium som hölls på Nordbyggmässan med Hans Severinson som föreläsare.

Låg tilltro till egenkontrollberor på dålig insiktAvhans severinson, projektledare

Seminariet ”Trovärdig egenkontroll” medHans Severinson som föreläsare hölls påNordbyggmässan i Älvsjö den 1 april. Foto: Rolf Löfström

Hans Severinson är verksam som be -siktningsman med installationsbakgrund,med utredningsuppdrag inom bland annatCE-märkning, entreprenadrätt och bygg -kvalitet.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N


trollplanerna följs, och direkt agera vid

utebliven eller undermåligt utförd kon-

troll. Använd sanktionsmöjligheterna i

AB.

- fordra av besiktningsmannen att han

strikt bevakar att varje verifierande do-

kument är formellt korrekt, och att de

förtecknas i hans utlåtande. De doku-

ment som inte uppfyller kraven förkas-

tas. Besiktning (kontroll, provning) av

berörda objekt sker då på entreprenö-

rens bekostnad (AB kap 2 § 2).

Entreprenören bör:

- i anbudsskedet kalkylera med det som

entreprenaden medför i fråga om egen-

kontrollens omfattning. Det blir dyrt

annars.

- göra en riskbedömning för att identi -

fiera de kritiska omständigheter som

den aktuella entreprenaden medför,

och punktmarkera dessa med frivilliga

egenkontroller för att eliminera risker-

na att avtalskrav inte uppfylls.

- rannsaka vad som i övrigt behöver ut-

sättas för frivillig egenkontroll. Slopa

det slentrianmässiga blankettifyllande

som saknar mening och trovärdighet.

- upprätta en egenkontrollplan med av-

talade, normenliga och egna kon-

trollaktiviteter, planerad till omfatt-

ning och tid, och presentera för bestäl-

laren.

- upprätta en signaturlista, där bland an-

nat klargörs vilka som har mandat att

verifiera.

- ta fram objektsanpassade checklistor

som hjälpmedel för egenkontrollen.

- se till att beställaren kontinuerligt har

tillgång till aktuell information om

egenkontrollarbetet.

- dokumentera noggrant, så att doku-

menten inte riskerar att bedömas ogil-

tiga.

- sammanställa alla verifierande egen-

kontrolldokument inför besiktningen,

kompletterat med en slutrapport som

inkluderar en avvikelserapport.

Färre problem

Vad kan detta ge för mervärden utöver

dagens situation?

För beställaren: En mer felfri entrepre-

nad ger mindre problem med reklamatio-

ner, och nöjdare kunder/hyresgäster. Ett

giltigt verifierande egenkontrolldoku-

ment ger bättre skydd än den mest nog-

granna besiktning, varför besiktningsin-

satsen kan minskas.

För entreprenören: Fungerande egen-

kontroll ger färre fel. Det är lönsamt med

kvalitetssäkring. Onödigt intygande und-

viks. Trovärdighet skapar ett bättre sam -

arbetsklimat för alla under byggskedet,

och för fortsatt goda relationer.

Projektets fortsättning

Samarbete pågår med ett flertal bransch -

organisationer, med PBL-utredningen

om egenkontrollens framtida betydelse

för att verifiera samhällskraven, med

AMA-kommittén om texter i kommande

AMA-utgåvor, med konsultbranschen

om egenkontroll i projektering inför en

ny utgåva av ABK 96, och med BKK med

råd till besiktningsmän i en ny utgåva av

en handledning om entreprenadbesikt-

ning.

Mallar och exempel på kvalitetsdoku-

ment, och föreskriftstexter, tas fram. De

anpassas till skilda branscher genom bran-

schorganisationer och enskilda företag.

En handbok tas fram, lämplig för kur-

ser och självstudier för att förbättra egen-

kontrollsystemen hos entreprenörer,

kon sulter och beställare.

Löpande information finns på

www.bqr.se och www.siki.se. D

Fotnot:

Seminariet om egenkontroll hölls på Nord-

byggmässan.

SBRs Stockholmsavdelning arrangerade

seminariet. Drygt 30 personer, varav tre

kvinnor, deltog. Foto: Rolf Löfström


Totalt besöktes årets Nord-byggmässa av cirka 54 210 per-soner. Det är cirka 300 färre änmässan år 2006. Mässan pågick

i fyra dagar, 1–4 april, på Älvsjömässan iStockholm. Nära 800 utställare samsadesi de tre stora hallarna.

Husbyggaren fanns som vanligt påplats, strategiskt placerad vid en av in -gångarna till hall A med bygg- och inred-ningsmaterial. Närmare 6 000 exemplarav tidningen delades ut.

Byggmaskiner och verktyg huserade ihall B tillsammans med fastighetsauto-mation. VVS höll till i hall C. RoomServi-ce hade placerat sig i Victoriahallen.

Utöver utställningar pågick seminarierunder olika teman under mässdagarna,bland annat hade SBR ett seminarium omegenkontroll (se artikel intill).

Många prisadesEtt antal priser delades ut under mässanav Janna Valik, generaldirektör på Bo-verket.

Stora Inneklimatpriset gick till SwegonAB. Stora Inneklimatpriset instiftades år2001 av Slussen Building Services i sam -

arbete med VVS Tekniska Föreningen,Svensk Ventilation och Svenska Kyltek-niska Föreningen.

Årets Miljöprofil blev Rolf Kling. ÅretsMiljöprofil delas ut till en person som ärverksam i Sverige och har arbetat medmiljöfrågor i minst två år. Bakom priset,som delades ut för sjätte gången, står VVSTekniska Föreningen och VVS-tidningenEnergi och miljö.

Glaspriset, som är glasbranschens pris,tilldelades Stockholmsmässan för glas -fasaden på det intilliggande Rica Talk Hotel.

Helgjutet är Svenska Fabriksbetong-föreningens pris till byggnadsverk i plats-gjuten betong. Det tilldelades HenningLarsen Architects för Uppsala konsertoch kongresshus.

Greger Ragnarsson, Inmont AB frånTrelleborg, utsågs till Årets Byggare avtidningen Byggaren. Priset delades ut avchefredaktör Lars Cyrus.

Miljö gick hemFuture City är en riksomfattande skoltäv-ling för framtidens samhällsbyggare.Ungdomar i årskurserna 6 till 9 bygger

framtidens stad. Vinnare blev Degerber-ga skola. Ren luft, rent vatten och ren mil-jö stod i centrum när Degeberga skolaskapade sin framtidsstad. Det gilladesäven av juryn som utsåg skolan till värdigsegrare och vinnare av 25 000 kronor.Juryns motivering löd: ”Blackbox – en in-novativ lösning för hantering av koldiox-idproblem. Laget jobbade systematisktmed ren luft, rent vatten och ren miljö”.

Elva lag hade tagit sig till final. På andraplats placerade sig Södra skolan i Katri-neholm och på tredje plats Fridaskolan iVänersborg. Dessa belönas med 15 000respektive 10 000 kronor vardera.

– Hundratals ungdomar har sedan för-ra hösten diskuterat framtidens sam -hällsbyggnad och fantasin har sedan fåttfritt spelrum i samband med modellbyg-get. Grupparbetena har utvecklat ungdo-marnas insikt om vikten av väl fungeran-de samhällsplanering – att vi bor, reseroch arbetar i bra miljöer är förutsättning-ar för ett bra liv. Många väl genomtänktaidéer har utvärderats, säger Bo Antoni,Sveriges Byggindustrier, och medlem i fi-naljuryn. D

NORDBYGG Cirka 54 210 personer besökte årets Nordbyggmässa. Närmare

6 000 gick hem med ett stort tjockt nummer av Husbyggaren. Uppemot 800 utställare

passade på att knyta kontakter och göra reklam för sina produkter.

Över 54 000 besökte åretsNordbyggmässaAvmargot granvik, redaktör, Husbyggaren

Husbyggaren fanns som vanligt på plats. Starkt ljussatt monter i lila.



En matnyttig skiva”SBRs mall för upprättande av

kvalitets manual för ackrediterade kontrollorgan.

Energideklarationer för byggnader.”

Denna mall finns nu på CD-skiva anpassad för att användas av mindre företag i samband med

ansökan om ackreditering som kontrollorgan. Utöver mallen innehåller skivan ett antal bilagor

med information, råd och ansvisningar. En mycket matnyttig skiva med andra ord.

Skivan kostar 500 kr för Plusmedlem, 1 300 kr för Basmedlem eller 2 000 kr om man inte är

medlem i SBR. Samtliga priser exklusive moms.

Beställ skivan via fax eller e-post!

Jag beställer .......... ex av CD-skivan

Sändes till:

Namn

Företag

Adress

Postnummer Postadress

SBR-medlem �☐ Ja ☐ Nej

SBR Byggingenjörerna ABBox 4415

102 69 Stockholm

Fax: 08-642 20 33, e-post: [email protected]

Nyhet


I VVS-hallen var det merasobert. Hur gestaltar man luft-flöden?

Högst ljudnivå var det bland byggmaski-nerna och verktygen. Mycket kunde testas.

Per Carnehed påSto demonstre-rade fuktsäkrabyggteknikeroch delade ocksåut Husbyggarensom han med -verkat i med enartikel.

I verktygshallen lät det. Det gickatt prova borra…

Kockar återfanns i flera montrar, bland annat i Marbodals därFredrik Andersson bjöd på havskräftsoppa smaksatt med äppleoch serverat med blomkålsterrine.

Annonsavdelningens Lena Rösund blev visserligen trött i armen av den tunga tidningen menstretade tappert på dagarna fyra. Även kanslichefen Gunnar Edebrand arbetade hårt.

Tricken för att locka in besökare var många.Agnete Rubech Thøgersen från danska Xellatestar virtuell golf.

… såga… … blanda bruk… … och att testa strykan.

Grabbigt värre, med bilar och motorcyklar varvat med verktyg.

P


JURIDIK Samhället är uppbyggt på att medborgarna ska arbeta och

arbeta både mycket och högt upp i åldern. Därför har samhället ansett

det nödvändigt att skapa ett omfattande regelverk kring arbetsmiljön så

att medborgarna håller sig friska och inte råkar ut för olyckor.

Regelverk för att hållaanställda friska

Av anders lundström, advokat, Foyen Advokatfirma AB

För att alla som bedriver någon

form av verksamhet inte ska missa

att ta sitt ansvar finns ett helt bat-

teri av sanktioner. I fortsättningen

kommer den som bedriver verksamhet

att kallas arbetsgivaren.

Arbetsgivaren är generellt skyldig att

bedriva ett systematiskt arbetsmiljöar -

bete för att åstadkomma en bra arbetsmil-

jö och förhindra olyckor. Brister arbetsgi-

varen i sitt ansvar kan arbetsgivaren drab-

bas av:

• Vite

• Sanktionsavgift

• Straff i form av böter eller fängelse för

arbetsgivarens företrädare

• Företagsbot för arbetsgivaren

• Skadestånd för arbetsgivaren

Arbetsmiljölagen har uppmärksam-

mat byggbranschen dels genom att

särskilt nämna samordningsansvaret för

byggherren och dels genom många före-

skrifter.

Vem ställs till ansvarAnsvaret är i första hand ett straffrättsligt

ansvar för en person. Ansvaret uppkom-

mer när en skada eller olycka inträffat el-

ler när risken för skada eller olycka varit

påtaglig. Det är ställföreträdaren för den

juridiska personen som är den person

som har ansvaret.

För att kunna ta ansvaret – särskilt i en

större organisation – kan det vara nöd-

vändigt att arbetsuppgifter beträffande

arbetsmiljöarbetet fördelas mellan olika

personer. Det går alltså att delegera upp-

gifter men inte själva ansvaret.

Om det blir aktuellt att pröva ansvaret

så prövas ansvaret separat för varje indi-

vid som haft en uppgift i arbetsmiljöarbe-

tet. För att utkräva ansvaret görs en pröv-

ning av om någon individ varit oaktsam,

exempelvis genom en delegering som

inte varit tydlig eller där den som ska ut-

föra uppgiften inte varit kompetent eller

fått befogenheter exempelvis i form av

beslutanderätt och ekonomiska resurser

för att kunna vidta åtgärder.

Det är inte enkelt för en chef att befria

sig från ansvaret för arbetsmiljöarbetet.

Den som delegerat en uppgift går bara fri

om följande förutsättningar är uppfyllda:

• Det ska finnas behov av delegering av

arbetsuppgiften.

• Den som fått arbetsuppgiften ska vara

kompetent att utföra arbetsuppgiften.

• Den som fått arbetsuppgiften ska också

ha befogenhet att agera, exempelvis ge-

nom att beordra arbete eller förbjuda

åtgärd.

Den som inte har befogenheter att rät-

ta till en brist i arbetsmiljön har inte hel-

ler något ansvar för arbetsmiljön. Ansva-

ret hamnar i så fall högre upp i organisa-

tionen.

Byggherren ska samordnaNär två eller flera arbetsgivare samtidigt

arbetar på samma arbetsställe ska de

samarbeta för att säkerställa arbetsmil-

jön. Detta gäller även för ensamföretaga-

re.

Samordningsansvaret på bygg- och an-

läggningsarbetsplatser ligger enligt en

särskild bestämmelse i arbetsmiljölagen i

första hand på byggherren. Byggherren

kan avtala om att lämna över ansvaret till

någon av dem som bedriver arbete på det

gemensamma arbetsstället, exempelvis

generalentreprenören.

Samordningsansvaret gäller bara sam -

ordningen och är inte något totalansvar

för alla inblandade företags arbets -

skydds arbete. Alla arbetsgivare har kvar

det fulla ansvaret för de egna arbetstagar-

nas arbetsmiljö. I samordningsansvaret

ingår att tidsplanera arbetet, ordna all-

männa skyddsanordningar och personal-

utrymmen samt se till att det blir klart

vem som ska ansvara för de skyddsanord-

ningar som behövs. På driftstället ska det

vara tydligt vem som har samordningsan-

svar och det ska sättas upp ett anslag som

talar om vem detta är.

Straff för brottStraffrättsligt finns brott mot arbetsmil-

jölagen i brottsbalkens 3:e kap 10 § och

kallas helt enkelt för arbetsmiljöbrott. I

praktiken är det samma brott som

– 7 § vållande till annans död: fängelse

eller böter

– 8 § vållande till kroppsskada eller sjuk-

dom: böter eller fängelse

– 9 § framkallande av fara för annan: bö-

ter eller fängelse

Arbetsmiljöbrotten är oftast inte brottsli-

ga handlingar utan i de flesta fall under-

låtenheter. Arbetsgivaren måste vara ak-

tiv och vidta alla åtgärder som behövs för

att förhindra att någon kommer till skada.

Inte minst gäller det för arbetsgivaren att

förvissa sig om att den som ska utföra ett

jobb får tillräcklig instruktion och verkli-

gen lär sig arbetet och riskerna. Persona-

len ska inte bara veta vilka riskerna är

utan också kunna undvika riskerna. D

§ § §§ § §


Alldeles innan jag ringdeupp chefen för analysenhetenhos Rikskriminalpolisen,Thord Modin, satt jag framför

datorn och letade efter begagnade cyklarpå Blocket.

Thord Modin berättar att där säljsmycket stöldgods och att polisen sökerigenom sajten då och då. Och han berät-tar om den organiserade brottsligheten.För den där cykeln jag vill köpa kan varastulen, och är den stulen så kommer res-ten av brottsligheten med i affären. Baranågra steg bortanför den som säljer stuletgods, finns också de våldsamma, de med”våldspotential” med Thord Modins ord.De ska se till att alla som ingår i denbrottsliga världen och inte kan vända sigtill Kronofogden, ändå får betalt för sinavaror om köparen trilskas. Ibland behövsinte ens våldet, det räcker att någon meden väst från en mc-klubb hälsar på.

Thord Modin berättar att alldeles van-liga Svenssons är själva förutsättningenför att den organiserade brottslighetenväxer så snabbt.

– Svenska folket kan inte svära sig fritt,konstaterar han.

Omöjligt veta

Helt plötsligt tittar jag på ett annat sätt påcykelannonserna, där kontaktuppgifter-na består av ett mobiltelefonnummer ochett förnamn. Jag ser ingen möjlighet allsatt avgöra om säljaren säljer sin egen cy-kel eller en stulen.

Thord Modin tipsar om att man skavara försiktig om något är ovanligt billigt.Men det ovanligt billiga kan ju lika gärnavara från någon helt laglydig person sombara vill bli av med något, och mer ellermindre skänker bort det för att slippa åkatill en återvinningscentral.

Vad gäller bilar kan och bör man alltidkolla chassinumret och se om bilen är an-

mäld stulen. Men en cykel är svårare attkontrollera. Thord Modin bekräftar attdet är svårt att avgöra om något är stöld-gods eller inte.

Men vill jag verkligen trampa en cykelsom kan leda mig in i sådana kretsar? Åandra sidan vill jag ju få tag på något rik-tigt billigt.

Varning för billig whisky

För de alldeles vanliga medborgarna villju ha billiga prylar och varor. Men genomatt köpa den där insmugglade whiskyflas-kan eller betala städerska snabbt, över-förs pengar från den legala ekonomin tillden brottsliga, och där kan de cirkulera

och användas av brottslingar. Dessa finnsöverallt där det finns svarta pengar.Thord Modin anser att det här inte alls ärtillräckligt väl känt, och att det kanskevore värt att upplysa fler om risken medatt hantera svarta pengar.

På samma gång vet jag ju hur vanligtdet är med städhjälp som aldrig deklare-ras, liksom hjälp från hantverkare. Jag sit-ter där vid nätet och tittar på cyklarna jagvill köpa så billigt som möjligt, och inseratt vi laglydiga, vi är kanske inte så oskyl-diga ändå. Vi är del i det där som vi fördö-mer.

Vi tänker på dem som är så mycket vär-re, som verkligen är laglösa, som klår upp

IT När jag pratar med Thord Modin hos Rikskriminalpolisen inser jag

att jag bara är ett klick bort från den organiserade brottsligheten. Eller

bara en bensinpump bort från brott mot mänskliga rättigheter. Men

samtidigt är vi bara ett klick från att kunna göra något åt det.

Vi stödjer, lite var till mans,organiserad brottslighet

Av kerstin lundell, frilansjournalist, [email protected]

Hur vet man att det inte är stöldgods som bjuds ut?

människor, rånar banker, eldar upp bilar

längs flyktvägen och så vidare. När vi ser

de verkligt brottsliga, då framstår köpet

av den där whiskyflaskan som smugglats

in inte som så förfärligt ändå. Det är ju så

lite.

Men vi vanliga människor är många.

Om vi börjar glida in för långt i lagens grå-

zon, då göder vi en brottslighet som vi en

vacker dag själva råkar ut för. Någon vi

känner, kanske vi själva, hamnar i vägen

för en person med ”våldspotential”. Eller

så blir vi bestulna, eller ännu värre råna-

de. Blir brottsligheten för omfattande så

drunknar den lagliga ekonomin. För om

för lite pengar betalas in till skattemyn-

digheten och för mycket cirkulerar obe-

skattat i den illegala sektorn, hur ska vi då

ha råd med skolor, vård och vägar?

Blir krångligtJag köper ingen cykel på Blocket, det blev

för krångligt att ens tänka på saken. Jag

satsar på att få tag på en cykel på privat

väg istället, på garanterat lagliga vägar

och långt från alla tveksamma koppling-

ar.

Men så börjar jag fundera på de där

CD-skivorna jag köpte från näthandeln

Amazon. De kom via Caymanöarna. Det

är ett välkänt skatteparadis. Var CD-ski-

vorna helt lagliga? Om jag inte kan lita på

Blocket kan jag väl inte lita på Amazon

heller.

Kanske borde jag ringa upp Thord Mo-

din och fråga om CD-skivorna också. Fast

jag kan ju inte ringa chefen för Rikskrimi-

nalens analysenhet varenda gång jag ska

köpa något via nätet, eller på någon annan

plats där normala regler inte verkar gälla.

Oljeindustrin värre än mc-gängJag är tillbaka vid oron för att delta i nå-

got som jag inte vill delta i. Nu råkar jag

också hålla på och undersöka ett oljebo-

lag, i mitt jobb som journalist. Jag kollar

vilken sorts affärer företaget är inblandat

i, och inser att ett köp av en cykel, om än

aldrig så stulen, är en ganska oskyldig

handling ändå. Då är det värre att göra nå-

got så väldigt vardagligt som att tanka en

bil med bensin eller diesel. För oljebran-

schen är helt förfärlig.

De som sett filmen ”Blood Diamond”

där Leonardo di Caprio spelar en ful fisk

som handlar med diamanter i Afrika, kan

ha en aning om vad det handlar om. När

det gäller olja är det ännu värre.

Enligt de personer som jag intervjuat

per telefon, så blir alla som kommer i när-

heten av oljebolagens vidsträckta områ-

den i Etiopien helt sonika skjutna, medan

Leonardo di Caprio kunde röra sig i om-

rådet där diamantutvinning pågick. Mili-

tär och militia skyddar området där före-

taget verkar, för att hålla rebeller och

andra som kan skada verksamheten bor-

ta. Men det är inte bara rebeller som blir

skjutna, utan även fullständigt oskyldiga

herdar vars djur råkat förirra sig in på ol-

jebolagens område.

Och jag tänker inte undersöka vad som

kan hända med en journalist som kom-

mer i närheten, utan jag nöjer mig med att

intervjua människor per telefon, när det

är möjligt, och låta bli intervjuer som krä-

ver besök på plats.

Eftersom jag kan nå hela världen via

telenätet och internet, vet jag att jag in går

i flera sammanhang som jag egentligen

inte vill vara en del av. Fast vad ska jag göra

åt det? Ska jag kräva uppförandekod av

bensinbolagen också, och att det ska fin-

nas tappar för garanterat oblodig olja, till

exempel för norsk olja? Att hitta en legal

cykel verkar betydligt enklare än att age-

ra vad gäller den globala och enormt blo-

diga oljehanteringen.

Fick företag att backaMen nu är det ju så bra att nätet kan an-

vändas för att motverka brotten också.

När världen chockerades av Shells age-

rande i det oljerika Nigeria, organisera-

des snart bojkotter mot företagets ben-

sinstationer. Till slut fick företaget backa,

och förbättra sitt uppförande. Detsamma

gäller för Nike, Coca Cola, Ikea och

många, många fler. Om de många männi-

skorna organiserar sig via internet, blir de

snabbt en kraft att räkna med.

Vi är alla bara ett klick borta från den

organiserade brottsligheten och bara en

bensinpump borta från blodiga konflikter

och brott mot mänskliga rättigheter. Men

vi är lika nära möjligheten att göra något

åt det hela. D


ALUFIXDet moderna och flexibla skyddsräcket för plana tak• Avståndet mellan stödprofilerna är max 5,7 m

• Systemet är banbrytande genom sin enkla montering

• Samtliga detaljer förvaras i en praktisk transportkassett

• Alufixsystemet i aluminium uppfyller prEN 13374

Telefon 08-97 04 80

031-23 07 20

www.zipup.se


Från filmerna om Harry Potter,

Sagan om ringen, där standaren

bärs ut i fält, Kurosawas skild-

ringar av japanska medeltida

slag och regalskeppet Vasas jungfruli-

ga sista färd över böljorna känner vi

igen temat. Högt från tinnar och torn

svajar fanorna och markeringarna av

tillhörighet och tro. Från den högsta

punkten och tinnen ser man längst –

och är även synlig på längst håll.

Det är intressant att reflektera över de

kulturella uttrycken som taklandskapets

tinnar ger uttryck för, både de medvetna

och de ytterst omedvetna.

Tecknade panoramorIllustratören Stig E H Rousk satt åren

1971–72 i Stockholm uppe på den femte

Hötorgsskrapans tak och tecknade två

panoramor i tusch, som tillsammans

täcker 360 graders vy. Den avbildade be-

byggelsen är lätt att navigera i med blick-

en i det noggrant utförda tidsdokumen-

tet, för ett tidsdokument är det.

Sedan avbildandet har mycket vatten

runnit under Stockholms broar och

många grävskopor tagits i bruk för att om-

dana den urbana miljön. Att en hel del har

hänt från perspektivets tillkomst till idag

behöver man inte klättra upp på taket av

en skrapa för att konstatera – landmärke-

na ger hjälp i navigeringen och definierar

och avskiljer därmed den mellanliggande

byggnadsmassan, vare sig man står på

marken eller betraktar staden mer eller

mindre som en fågel; i perspektivet från

taket urskiljs byggnader som inte längre

finns, som byggts om, som ersatts – en få-

gels perspektiv i en föränderlig värld.

Siluetternas fingeravtryckBehoven av att bli sedd finns överallt, av

att uttrycka sin identitet, tillhörighet och

karaktär på ett eller annat sätt. Och på ut-

satta ställen annonseras identiteten. Det

har i den fysiska världen präglat vår om-

givning under mycket lång tid och inte

minst i fall som i kyrkornas sträcks attri-

buten för trosinriktningen högt upp – de

kristna korsen, de muslimska månskäror-

na – och klockklangen och bönerna basu-

neras ut från de höga tornens inren.

Silhuetten av en stad, av stadens land-

skap, den skyline som är en stads unika

fingeravtryck mot horisonten, har också

under tidernas lopp karakteriserats av de

djärva byggnadsverken och de byggen

som försetts med extranummer i byggen-

skap för att väcka uppseende och marke-

ra status och signaler om tillhörighet,

rikt märken och så vidare.

Det storvulna…Kyrkorna har varit landmärken som an-

nonserat ut tron till församlingens med-

lemmar och över ett tillhörande, under-

lydande omland. I många fall består även

deras starkt rönta uppskattning som

byggda uppenbarelser i en tid som i da-

gens Sverige, då tron inte är så starkt

präglad av och utbredd bland befolkning-

en som den varit under tidigare århund-

raden. (Förvisso har ju diskussionen

stundtals blossat de senaste åren kring

uppförandet av minareter.)

Att uppskattningen överlever beror

mycket på vana och tradition och på att

kyrkorna kommit att tillmätas ett bety-

dande affektionsvärde och ett underlät-

tande inslag för orienteringsförmågan för

både troende och icke troende.

När Katarina kyrka på Södermalm i

Stockholm eldhärjats svårt, beslutades

raskt att tornkupolen skulle återuppföras

för att återge Stockholm ett känt land-

märke.

Eiffeltornet av Gustave Eiffel och Syd-

neyoperan av Jörn Utzon är projekt som

fått mycket stor betydelse som landmär-

ken och kännetecken, inte minst i mark-

nadsföringen av deras städer. Globen i

Stockholm har vunnit position som gra-

fisk symbol i flera sammanhang och vitt-

nar om slagkraften i en påverkbar skyline.

…det lågmälda…Taklandskapets mer blygsamma företeel-

ser är emellertid en ofta försummad del

av staden, trots att den för en del år sedan

började bearbetas mycket ingående i och

med aktualiseringen av en tredimensio-

nell fastighetsindelning.

Vindskupornas charm har sedan länge

lett till inredande av udda utformade lyx-

lägenheter under takfötter och de under

tidigare århundraden relativt vanliga

ovala takfönstertyper kallade oxögon.

Höga oinredda vindsförråd har omvand-

lats till bostäder som uppskattas för sina

takbjälkar och avvikande vinklar.

För att pressa mer ekonomisk vinst ur

fastighetsstrukturen och utnyttja oan-

FORM & TEKNIK Det är intressant att reflektera över städernas

taklandskap. Vad kan man utläsa ur stadens siluetter, till exempel om

kyrkornas betydelse? Nytt är att antenner har blivit lika framträdande som

kyrkornas kors. Vad säger det om vår tids kommunikation?

Kan attributen för vår trohittas i taklandskapen?

Av arkitekt andreas falk, [email protected]

Gavelspetsar och andra höga punkter har i

alla tider varit attraktiva att dekorera och

utnyttja för synliga utrop. Foto: Andreas Falk

vänd eleverad mark och ännu inte exploa -terat luftrum har bostadskvarter senarekommit att byggas ovanpå näringsfastig-heter i innerstadsmiljö och åstadkommitett taklandskap i miniatyr mitt i det merstorskaliga taklandskapet, ett skifte i ska-la.

Profant landmärke

Taklandskapets topografi och rum be-härskades förr av plåtslagare och sotare,som hade detta skikt i staden som sin ar-betsplats. Från Montelius väg längs SöderMälarstrands övre höjdkurvor kan maniaktta de olika tidsåldrarnas variation ibruk av taken i Stockholm, en utsiktsplatsnära nog så fascinerande som Hötorgshu-sen.

I Gamla stan råder den målade plåtenssvärta över små takkupor och branta oftaoregelbundna fall. Omkring Hötorgscityförhärskar plattare större takytor ochtakterrasser i sextio- och sjuttiotalens ef-terföljd och inne i den strukturen dväljsbostadskvarteren ovanpå kvarteret Blå-mannen, som stod färdiga år 2002.

Över NK:s tak höjer sig ett av få profa-na landmärken på den byggnadens tids -typ, i form av den roterande neoncirkelnmed klocka på ena sidan och NK:s logo-typ på den andra.

Och antenner som vår tids kors…

Men någonting omvälvande har hänt itaklandskapets utnyttjande och i frågaom vad som lyfts upp där – i synnerhet närdet gäller den mer omedvetna effekten avden ytterst medvetna handlingen att jagatv-kanalernas utbud och andra kommu-nikationsfrekvenser.

Antennerna har idag en lika framträ-dande och långt mer utbrett förekom-mande, uppburen plats, högt över våravardagsblickar, som någonsin kyrkornaskors och reklamskyltarnas säljargumentoch företagens logotyper. Som symbolerför en teknologisk religionsriktning pe-kar de – än så länge analogt som digitalt –ut en outgrundlig riktning någonstansdär signalerna är tillförlitligt starka.

Detta blev plötsligt mycket slående un-der en promenad genom gamla stan ipolska Poznan, där eftermiddagssolenströk över husens gavelprofiler ochglänste till i attributen från två skilda sättatt kommunicera det som syns, och detsom inte syns, i denna världen… D


Antenners täthet och form beror förvisso på teknologin för mottagning liksom på individuell

eller kollektivanslutning till de mottagande anordningarna. Foto: Andreas Falk

Fasaderna kring det gamla torget i Poznan kröns av växlande uttryck för behovet att

kommunicera. Foto: Andreas Falk

DEBATT När vi bygger i skärgården eller i andra naturmiljöer kan vi

komma närmare en kretsloppsanpassad utveckling än vid många andra

bygguppdrag. Att utveckla en nutida arkitektur för detta är sannerligen

en stor utmaning! Börja med att undersöka platsen.

Avrolf löfström arkitekt SAR/MSA, Gustavsberg och Kymmendö


De ursprungliga skärgårds -husen hukade sig bland klip-porna, var byggda av enkla, lo-kala material och av lokalt

hantverk. Ingreppen i naturen var mini-mala och kretsloppet var näst intill slutet.Dagens krav på komfort och ytor ställerandra krav på husen men vi kan ändå byg-ga och bruka dem mycket mer naturan-passat än vi gör idag.

Att minimera vår miljöbelastning, våraekologiska fotavtryck, är vår främstaframtida utmaning.

Planera utifrån platsenAnalysera platsens förutsättningar, dessnatur med mark och vegetation, solinfall,de vanligaste vindriktningarna, samt ut-sikt och insikt.

Planera utifrån platsens material ochhantverk i första hand.

Hur ser den ekologiska situationen utavseende ingrepp i naturen, energiför-sörjning, materialval, vatten och avlopp,dränering, elförsörjning samt vägar ochavfallshantering? Hur stor väntas miljö-belastningen bli, där energiförbrukning-en är en huvudfråga, från byggandet ochbrukandet av huset?

Planering och ritande måste få ta tid.Det är också en pedagogisk process därman upptäcker att byggnaden påverkarinvanda stilbegrepp, vanor och beteen-den och ger först frustration och därpå in-sikt i nya möjligheter.

Det dyraste huset är det som aldrig bor-de ha blivit byggt. Det är oftast ett under-måligt program eller felaktig process till-sammans med dålig och stressad planer-ing, som är boven, samt att man haft svårtatt skilja viktigt från oviktigt.

Var rädd om trädenFäll inte träd för snabbt. Utöver trevna-den finns aspekter såsom insyn, utsikt,

vind- och bullerskydd och djurliv underolika årstider. Träd tillför syre och absor-berar våra föroreningar. Måste du fällasåga först ned sjuka grenar eller de somskymmer och fäll sedan gradvis. Det taruppemot 100 år att få ett nytt ståtligt träd.

Grund behöver inte sprängas Undvik sprängning och stora ingrepp.Hus på plintar och eventuell källare samtledningar i naturliga svackor går att göraoftare än man tror. Tänk igenom en braplacering av värmekällan, matkällaren,källsortering etcetera. Lättåtkomliga in-stallationer och god genomluftning ärandra plus. Fuktproblematiken måsteplaneras noga. Sätten att dölja höga sock-lar är många.

Välj miljöriktiga materialAnvänd bara material som kan redovisaen bra livscykel och är återvinningsbara.De naturliga materialen trä, sten, tegel,glas och gips hör dit. Använd inte materi-al som inte klarar Kemikalieinspektio-nens varningslistor. Även Folksam har re-kommendationer.

Bygg i trä i första handRegelhuset står sig gott och är lätt att byg-ga, forma och ändra. Samverkande kon-struktioner gör husens stommar smäck-ra. Valet om husen ska vara sommarhus,fritidshus eller åretrunthus bestämmerisoleringens typ och tjocklek. Beroendepå förutsättningarna såsom brandkravmed mera kan andra material vara att fö-redra.

Ytskikt – fasaderTrä har klara fördelar som fasadmaterial.Vad är skönare att luta sig emot, ta på ochdofta på? Lägg därtill de miljömässigaoch tekniska egenskaperna samt lätthe-ten att byta ut och förändra.

Uppvärmning på lågenergivisI hus som maximalt tar till vara solinstrål-ning, ligger vindskyddat, har bra isoleringoch planlösning är behovet av värmetill-skott betydligt reducerat. Värmepumparoch lokala bränslen såsom ved och pelletsär bra lösningar. Tekniken har nu kommitså långt att solfångare för varmvattensamt solceller och vindsnurror för vissdel av elbehovet är realistiska lösningar.Luftsolfångare tillför värme under visstid och förbättrar ventilationen.

Visst är den öppna spisen en trivselfak-tor av betydelse men så mycket energi till-för den inte om man inte installerar envärmekassett. Kakelugn och braskaminär de mest lättskötta och bra alternati-ven.

Naturlig ventilationFör god rumsluft talar högt i tak, till ex-empel i form av ryggåslösningar elleröppna 1 1/2 plan. I pentryn, hygienrumoch kök duger en enkel fläkt bra i mångafall, speciellt om man bygger en kupa överspisen. Tilluft via ”tänkande” ventiler äratt föredra. Husets form, läge och höjdpåverkar också självdraget.

Vatten och avloppBalansen mellan grundvatten och saltvat-ten är rubbad på oroande många ställen –något vi trodde var omöjligt för 30 år se-dan. Allt fler fritidshus får villastandardmed tvätt- och diskmaskiner, vattentoa-lett, dusch, badkar och trädgårdar somkräver bevattning. Det är lätt att passeranaturens gränser, vilket ger inträngandesaltvatten, illaluktande reningsanlägg-ningar och irriterade grannar. Nu finnsmetoder för att bättre ta tillvara regnvat-ten, snålspolande kranar och utrustningför omvandling av saltvatten till hus-hållsvatten.

Mulltoaletter och små reningsverk ge-

Skärgårdens byggen börhuka mer för naturen

nomgår ständiga förbättringar och finns i

många varianter. De reningsverk Stock-

holm Vatten utvärderat är bra val tillsam-

mans med rätt utförda infiltrations- eller

absorbtionsanläggningar och fungerar

bra om de är i balans med avloppsmängd

och valet av tvättmedel.

Helst ska näringsämnena tillbaka till

naturen. Tillsammans med källsortering,

miljöriktiga val av rengöringsmedel och

byggmaterial etcetera och ett medvetet

beteende kan man åstadkomma betydligt

reducerad miljöbelastning.

Färger och kulörerSlamfärger och järnvitriol tillsammans

med många oljefärger tillhör de spännan-

de och miljöriktiga färgerna. Slamfärger

och järnvitriol har många fler kulörer än

falurött och grått.

Bryggor och hamnarPrecis som hus kan bryggor och hamnar

utformas på hundratals olika sätt. Vill du

ha en brygga till ett hus eller en marina

som en hamn till ett hus? Gör ett program

med dina krav på bryggan innan du be-

stämmer dig. Bryggor påverkar också li-

vet under ytan.

Staket, plank, stängsel och fortDet finns två ytterligheter, spretiga stäng-

sel och avskärmningar som liknar fort.

Tomtavgränsning är en viktig del i helhe-

ten kring en fastighet och gatans arkitek-

tur som skapar områdets karaktär. Plank,

som mer liknar fortifikatoriska avgräns-

ningar sprider sig och ger en känsla av av-

gränsning mot samhället och falsk säker-

het. Prova först avgränsningar som ger vi-

suellt skydd och där växter kan komplet-

tera byggbestämmelsernas krav på be-

gränsade höjder om man behöver buller-

eller insynsskydd.

Egen odlingVarje typ av egen odling i form av nyt-

toväxter minskar behovet av resor och

transporter samt bidrar till välbefinnan-

de och kreativitet.

Gestaltning och utformning

Allt ska tillsammans få en utformning

som berikar vår byggnadskultur och bil-

dar ram för mänskligt liv och verksamhet.

Ett ekologiskt riktigt hus behöver inte se

ut som ett förvrängt kataloghus och en

brygga behöver inte se ut som en hamn för

yrkestrafik. Om man bygger så det ser ut

som naturen varit i vägen för hus och

bryggor, eller när husen mera ser ut som

förortsvillor, är man på fel spår.

Exempel på fallgropar för den goda ar-

kitekturen och där man tappat den este-

tiska röda tråden är följande:

– Huset är banaliserat med ”brädgårds -

arkitektur” där det ser ut som man de-

korerat huset med alla de svarvade och

profilerade detaljer brädgården har att

erbjuda.


Naturanpassade skärgårdshus på Siggesta, Värmdö, i Stockholms skärgård. Foto: Rolf Löfström


– Enfrågearkitektur där en delaspekt fåttoproportionerligt stort utrymme överalla andra aspekter.

– Husets detaljer rimmar dåligt med hu-sets grundform.

– Man har tillfört ett överdåd av stilar såatt huset har blivit stillöst.

– Flera olika personer har haft utslags-röst i estetiska frågor och en estetiskmisch-masch blir resultatet.

– Lekmannen förvirras av alla de råd honeller han får när huset är på väg att få sin

form. Allt är rätt i detalj men ändå blirdet fel.

– Ändrade krav på innehåll och funktionkommer in för sent för att helhetsgrep-pet ska kunna bibehållas.

– Man har inte förstått skillnaden mellanatt rita ett hus, projektera ett hus ellergestalta ett hus.

– De bästa husen är ofta de som vid förs-ta ögonkastet överraskar och förbryllarmen som man älskar efter ett antalår! D


Skärgårdshus i harmoni med naturen. Foto: Rolf Löfström

P

Riksdagen har antagit mål för

jämställdhetspolitiken som in-

nebär att kvinnor och män ska ha

samma makt att forma samhället

och sina egna liv. Fyra delmål anges som

ska genomsyra beslut inom alla politik -

områden:

• En jämn fördelning av makt och infly-

tande.

• Ekonomisk jämställdhet.

• En jämn fördelning av det obetalda

hem- och omsorgsarbetet.

• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Jämställdhetsmålet väcker många frå-

gor om vad jämställdhet i den fysiska

samhällsplaneringen innebär. Forskning

och praktiker har i första hand fokuserat

på trygghetsaspekter i bostadsområdet,

med åtgärder som upplysta gång- och cy-

kelvägar och säkra gångtunnlar.

Men vad innebär jämställdhet i sam-

hällsplaneringen på en mer övergripande

nivå? Hur kan våra fysiska miljöer och

planeringsprocessen fånga upp kvinnors,

mäns, flickors och pojkars erfarenheter

av vardagslivet? I dagens samhälle skiljer

sig människors erfarenheter åt beroende

på kön, bakgrund, erfarenheter, socio -

ekonomisk status med mera. Den fysiska

planeringen förmår inte alltid att fånga in

dessa erfarenheter.

Beslutsfattare kan bidra

Insikten om vad jämställdhet i den fysis-

ka samhällsplaneringen innebär behöver

öka hos planerare och beslutsfattare på

regional och kommunal nivå. För detta

behövs ökade kunskaper och framförallt

en vilja att förändra sättet att planera.

Först då kan planeringen bidra till ett

jämställt samhälle.

Vi har i Sverige tydliga jämställd-

hetspolitiska mål och en lagstiftning,

plan- och bygglagen, som syftar till att

sträva efter jämställdhet mellan kvinnor

och män. Plan- och bygglagens portalpa-

ragraf anger att lagens bestämmelser

”syftar till att med beaktande av den en-

skilda människans frihet främja en sam-

hällsutveckling med jämlika och goda so-

ciala levnadsförhållanden för männi-

skorna i dagens samhälle och för kom-

mande generationer”.

Jämlikhet innebär alla människors lika

värde och inbegriper därmed begreppet

jämställdhet, som avser lika villkor för

kvinnor och män.

För att jämställdhet ska bli verklighet i

planeringen behöver de jämställdhetspo-

litiska målen konkretiseras av kommun-

och regionpolitiker och tydligt formule-

ras i plandokument. Verktyg och erfaren-

heter att jobba med jämställdhet i den

kommunala och regionala fysiska planer-

ingen saknas.

För att åtgärda den här kunskapsbris-

ten startade länsstyrelsen i Stockholms

län, regionplane- och trafikkontoret vid

Stockholms läns landsting samt Stock-

holms stad, projektet BoJämt – Om jäm-

ställdhet i fysisk samhällsplanering. Pro-

jektet bedrevs under åren 2006–2008.

Leva bra vardagsliv

Jämställdhet i planeringen innebär att

kvinnor och män med olika bakgrund ska

kunna leva bra vardagsliv. Förvärvsarbe-

te och studier ska kunna kombineras med

det obetalda hemarbetet, vård och om -

sorg av nära och kära, fritid, resor, sömn

och så vidare. Det är frågor som rör män-

niskors vardagsliv och som behöver dis-

kuteras i planeringen på alla nivåer i en

kommun.

För att öka kunskapen om kvinnors och

mäns erfarenheter av vardagslivet i

Stockholms län genomförde BoJämt till-

sammans med institutet för bostads- och

urbanforskning vid Uppsala universitet

en enkätstudie. Enkäter skickades ut till

personer i sex olika områden i länet med

frågor kring hushållskonstellation, bo -

staden, bostadsområdet, resor, arbete,

fritid, med mera.

Resultat från undersökningen visar att

det finns en hel del olika erfarenheter

bland kvinnor och män. Undersökningen

visar också att erfarenheter till mångt och

mycket beror på andra faktorer såsom so-

cioekonomisk status, utländsk bakgrund

och var i länet man bor. Exempelvis upp-

lever personer som är födda utanför Eu-

ropa betydligt större trångboddhet och

att detta påverkar vardagen negativt. Det

är också stor skillnad i upplevd trång-

boddhet beroende på var i länet du bor.

Viktigt att poängtera är att kvinnors

och mäns delvis olika erfarenheter inte

har att göra med vad vi är utan snarare vad

vi gör. I den mån kvinnor och män i fram-

tiden delar jämnt på hushålls- och om -

sorgsarbete blir erfarenheter mellan

kvinnor och män mer lika. Att idag i pla-

neringen inte fånga in kvinnors erfaren-

heter av exempelvis hushålls- och om -

sorgsarbete leder alltså i framtiden till att

både kvinnors och mäns erfarenheter

inte tas tillvara.

Inställning till bostad och områdeResultat från enkätundersökningen visar

att män generellt har en mer passiv och

negativ inställning till bostaden och

bostadsområdet jämfört med kvinnor.

Män är med andra ord mer benägna att

betala för hushållsnära tjänster, ägnar

inte så mycket tid åt hemmet, menar att

det inte är så viktigt hur de bor och har

inte kunnat påverka hur stort de bor. Män

har inte alls i lika stor utsträckning hu-

vudansvar för hushållet. Män är också

mer benägna att inte trivas i hemmet och

lämnar oftare stadsdelen för fritidsaktivi-

teter.


DEBATT Vad är jämställdhet i samhällsplaneringen? Jo, kunskap

om att kvinnor och män, flickor och pojkar lever med olika erfarenheter

– och att sedan planera utifrån båda könens erfarenheter! Planerare gör

inte detta idag. Vems ärende går egentligen planeraren?

Av christian dymén, projektledare BoJämt, forskare Nordregio

Ta in hela vardagsliveti samhällets planering


När det gäller kvinnors och mäns upp-

levelse av bostadsområdet visar under-

sökningen att kvinnor oftare byter tjäns-

ter med grannar och andra personer i om-

givningen. Kvinnor tycker också i större

utsträckning än män att det är viktigt med

närhet till service, grönområden, arbete

och skola, och att stadsdelen – närområ-

det – har stor betydelse för vardagslivet.

Resor tar för mycket tid i anspråkBåde kvinnor och män i Stockholms län

tycker att resor tar alldeles för mycket tid

i vardagen. Däremot är kvinnor mer be-

nägna att åka kollektivt och anser att det

är viktigt med väl utvecklad gång- och cy-

keltrafik. Fler kvinnor uttrycker också att

man har avstått arbete på grund av lång

resväg. Tidigare forskning visar att kvin-

nor ofta utvecklar strategier för att anpas-

sa vardagen till mannen och samhället i

övrigt. Andras projekt och viljor får ofta

väga tungt.

När det gäller kommunikation och

transporter väljer kvinnor ofta en ar-

betsplats som ligger nära bostaden. Att

kvinnor har sämre tillgång till bil än män,

samt att kvinnor ofta har hand om barn-

hämtning, resulterar i att kvinnor anpas-

sar arbetsplatsen till hemmet. Kvinnor

har också oftare än män deltidsarbeten.

Nämnvärt är även att kvinnors fritid

inte är lika sammanhängande som mäns,

vilket innebär att kvinnors fritid inte i

praktiken är så stor, utan snarare hål mel-

lan olika pliktaktiviteter.

Planera utifrån olikheter Olika erfarenheter och bakgrund påver-

kar – enligt ovanstående diskussion –

våra vardagsliv. Men hur kan dessa olika

erfarenheter bättre fångas in i plane -

ringsprocessen? Hur kan den byggda mil-

jön underlätta våra vardagsliv?

Planeringen präglas ofta av ett tekniskt

förhållningssätt. Frågor som behandlas

är exempelvis trafik, buller, miljö, nä -

ringslivsfrågor och handel. Frågorna be-

handlas ofta utifrån ett samhällsperspek-

tiv och det medför att vardagslivet inte

syns. Att lyfta fram vardagslivet innebär

att beskriva och problematisera kopp-

lingen mellan arbete, hemarbete, handla,

lämna på dagis och spela pingis med en

kompis, det vill säga hela det dagliga livet.

Hur ska invånare i Stockholms län han-

tera alla dessa vardagssysslor samtidigt

som resor till arbetsplatser i andra delar

av länet tar upp mycket tid? Mäns och

kvinnors behov är något som ofta tas för

givet – och bristen på närmare eftertanke

kan ibland riskera att cementera dagens

livsmönster.

Dia log och temadiskussionerOlika tekniker kan användas för att fånga

in kvinnors, mäns, flickors och pojkars er-

farenheter av vardagslivet. För att inbju-

da medborgare till diskussion är det rele-

vant att redan i ett tidigt skede i plane -

ringsprocessen bjuda in till visionär dia -

log och temadiskussioner.


Samhällets planerare bör bli bättre på att problematisera kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och vardagsliv. Allas erfarenheter

ska med i planeringen. Foto: Thomas Carlgren

P

Följande frågor kan ställas:

Hur vill vi leva våra vardagsliv

med tanke på exempelvis för-

värvsarbete och studier, obe-

talt hemarbete, fritid och resor

i det nya planområdet? Hur

kan planområdet organiseras

så att kvinnor, män, flickor och

pojkar kan leva bra vardagsliv?

Vad fungerar bra eller mindre

bra idag?

För att samla in plane -

ringsunderlag från medborga-

re redan i översikts- och områ-

desplanering kan olika tekni-

ker användas. Det kan handla

om: Planpromenader/gåturer;

bemannade utställningar vid

butiker; klotterplank på skylt-

fönster; fokus och referens-

grupper med medborgare, in-

tresseorganisationer och före-

tag; könsuppdelad statistik;

enkätundersökningar för att

ta reda på hur olika människor

upplever sitt vardagsliv och

vad det finns för önskemål –

såväl innehåll som rumslig or-

ganisering – inför framtiden.

Viktigt är också att samråd

med medborgare utformas så

att kvinnor och män hinner

och känner sig intresserade av

att vara med. Barnpassning

kan anordnas, alternativt kan

barn delta på samråden som

kunskapskälla. Medborgare

bör sökas upp där de finns;

skolor, dagis, affärer,

idrottsplatser, internet, med

mera.

Planerare behöver ställa sig

frågan, vems kunskap är det

som har legitimitet och vad re-

sulterar de tagna besluten i?

Underlätta vardagslivet

För att underlätta vardagslivet

för olika människor kan föl-

jande aspekter vara intressan-

ta att beakta och diskutera.

Det handlar om att planera för

god service i utvecklingsom-

rådet, att planera för integrer-

ing av bostäder, service, ar-

betsplatser och fritidsinrätt-

ningar. Funktionsintegrering

kan generera mer levande mil -

jöer hela dygnet, med bättre

underlag för trygghet, mötes -

platser och service.

Det handlar också om att

planera för en blandning av lä-

genheter när det gäller upplå-

telseform, pris och storlek.

Hushållskonstellationerna

ser väldigt olika ut i länet och

kräver olika typer av bostäder.

Det är också viktigt att plane-

ra för mö tesplatser såsom

caféer, medborgarkontor, lek-

parker, hämtmatplatser, tea-

ter, kulturlokaler etcetera. Det

är genom möten som infor-

mella maktstrukturer skapas,

bevaras och förändras.

Genom att planera för

trygghet genom fysiska åtgär-

der, men också genom att ska-

pa miljöer som befolkas dyg-

net runt, samt för bra trafiksä-

kerhet, kan tid och frihet för

föräldrar och barn frigöras.

Att inte glömma är vikten av

väl utvecklad kollektivtrafik

inom stadsdelen – för att ef-

fektivt kunna genomföra ex-

empelvis inköp till hushållet

och vård och omsorg av anhö-

riga – men också mellan stads-

delar och centra i regionen. In-

vånare i Stockholms län har

stort behov av rörlighet mel-

lan olika regioncentra. Bebyg-

gelse bör därmed lokaliseras i

kollektivtrafiknära områden.

Problematisera mer

För att bidra till jämställdhet

behöver den översiktliga pla-

neringen bättre reflektera och

problematisera kvinnors,

mäns, flic kors och pojkars

livsvillkor och vardagsliv med

allt vad det innebär som arbe-

te, hemarbete, vård- och om -

sorg av anhöriga, fritid, resor,

sömn och så vidare. D

Fotnot:

Läs mer om jämställdhet i fysisk

samhälls planering på

www.ab.lst.se. Här kan också

BoJämts slutrapport laddas ner.


Enligt Boverkets Byggreglermåste alla installationer för kall-och varmvattensystem i nybyggenkonstrueras så att legionellabak-

terier och andra mikro-organismer intekan föröka sig till hälsofarliga nivåer.

När det handlar om äldre och befintli-ga hus gäller de byggregler som var ak -tuella när huset byggdes. Det innebär attnuvarande regler om bland annat vatten-temperaturer oftast inte är obligatoriskaför hus byggda före år 1994. Är huset om-byggt, kan det vara annorlunda. Enligtmiljöbalken får vattensystemet oavsettålder aldrig vara hälsofarligt för dem somvistas i byggnaden.

Detta, och mer därtill, finns att läsa iden skrift som Boverket har gett ut, somfinns på www.boverket.se under beteck-ningen ”Har du legionellabakterier i dina

vattenledningar”.

Klarar inte kravenEn byggnads vatteninstallation är nor-malt uppdelad i tre vattensystem: • Ett lågtempererat system som normalt

håller en temperatur på 25–50 graderCelsius och som är avsett för uppvärm-ning av bostaden.

• Ett högtempererat system som ska hållaen temperatur på cirka 60–70 graderCelsius och som används till tappvarm-vatten. Kan ibland även användas föruppvärmning av bostad.

• Ett rent kallvattensystem som ska ha entemperatur som understiger 20 graderCelsius.

Temperatur kan ökasDe värmepumpar som idag finns påmarknaden och är avsedda för en bostadsuppvärmning och tappvarmvatten-system, uppfyller inte Boverkets krav ochrekommendationer, när det gäller tapp-vatten för varmvatten. Detta gäller (med

få undantag) oavsett fabrikat på värme-pump.

En värmepump har normalt en maxi-mal kapacitet för uppvärmning av vattnetsom ligger på cirka 50–55 grader Celsius,vilket betyder att medeltemperaturen ivärmepumpen kan beräknas till cirka 50grader Celsius. Värmepumpen tillhördärför ett lågtempererat system. För atthöja temperaturen för varmvattnet upptill 60–65 grader Celsius så måste dettagöras med hjälp av en elpatron.

Av de skötselanvisningar som finns förde olika fabrikaten, så kan denna höjningav temperaturen endast ske tillfälligtinom 1–24 timmar genom en manuell reg -lering. För Nibe Fighter 640P till exem-pel kan varmvattentemperaturen ökasmanuellt från 50 till cirka 60 grader Cel-sius under 1–24 timmar. Genom att tryckaen extra gång, så kan man förutbestämmaen tidsintervall som höjer temperaturenfrån 50 till 60 grader Celsius under sextimmar en gång per vecka. Det finns ävenfabrikat som föreskriver en förutbestämdtidsintervallshöjning av temperaturenvar 14:e dag.

I detta sammanhang finns anledningatt påtala följande:

Legionellabakterien är vilande, det vill

säga den förökar sig inte vid temperaturer

under cirka 20 grader Celsius. Bakterierna

förökar sig mellan cirka 20 grader och 45

grader och framförallt mellan 35–40 gra-

der. Avdödning av bakterier sker vid högre

temperaturer.

Dör snabbt vid hettaFörutom näring och temperatur är tidenen viktig faktor när det gäller möjlighetenatt ta död på bakterierna. Om temperatu-ren i en varmvatteninstallation är 50 gra-der Celsius, tar det mellan 5 och 10 tim-mar att ta död på 90 procent av bakterier-na. Vid en varmvattentemperatur på 60

grader Celsius är motsvarande tid mindreän 10 minuter och vid temperatur på 70grader Celsius så dör 90 procent påmindre än 10 sekunder. Detta enligt faktafrån Boverket.

Av detta kan man klart konstatera, attdagens värmepumpar med en medeltem-peratur på cirka 50 grader Celsius inteuppfyller kraven och rekommendatio-nerna för varmvattenproduktion till duschar, kranar och bubbelbad medmera. Bubbelbaden är idealiska för bak-terietillväxt och luftbubblorna gör attvattendimma uppstår. Människor kandrabbas av legionärsjuka genom att andasin vattendimma med legionellabakterier.Vattendimma kan bildas överallt där vat-ten tappas ur ledningsnät. Att dricka vat-ten är däremot inte farligt.

Tydligt ansvarVid nybyggnation måsta alla installatio-ner för kall- och varmvatten konstruerasså att legionellabakterier och mikroorga-nismer inte kan föröka sig till hälsofarli-ga nivåer. Vilka material som ska använ-das och hur vattensystemet ska utformasför att uppfylla kravet är byggherrens an-svar.

Enligt bygglagstiftningen så är bygg-

herren, det vill säga den som utför eller lå-ter utföra bland annat byggnadsarbeten,ansvarig för att lagar och föreskrifterföljs. Byggnadens ägare ansvarar för un-derhållet så att huset med installationerfortsätter att fungera som det är mening-en. Byggnadsnämnden i kommunen ärtillsynsmyndighet och kan ingripa ombygglagarna med föreskrifter inte följs.

Hur slipper man bakterierTappvarmvatten som används för dusch -ar, kranar, bubbelbad med mera där vat-tendimma kan uppstå vid tappning, skakomma från ett högtempererat system.


DEBATT Dagens värmepumpar har en ofullständig kapacitet! Alla

system för tappvarmvatten borde vara befriade från legionella genom att

höga temperaturer används där det finns stillastående vatten, som i acku-

mulatorer. Husbyggnadsbranschen måste börja följa Boverkets Byggregler!

Av claes o nilsson, Byggnadsingenjör SBR

Våra vattensystem klarar inteav att döda legionella

Detta gäller utan reservation för nybygg-

nader och ska eftersträvas i görligaste

mån för äldre och befintliga bostäder.

Finns det ett högtempererat system

som håller en cirka 60-gradig temperatur

kontinuerligt, så kan detta varmvatten

anses vara legionellabefriat och är inte

hälsofarligt. Därmed uppfylls Boverkets

krav och rekommendationer.

I hus med direktverkande el som upp-

värmning, finns normalt även en elekt-

risk varmvattenberedare som ger ett cir-

ka 60-gradigt varmvatten. Vid uppvärm-

ning av bostad med ved eller olja så an-

vänds normalt så höga panntemperaturer

att det inte är några problem att få ett

minst 60-gradigt varmvatten. När det

inte är eldningssäsong bör varmvattnet

värmas upp med elpatron. Värmepumpar

måste kompletteras med en elektrisk

varmvattenberedare eller alternativt ha

den i värmepumpen befintliga elpatro-

nen termostatreglerad för minst 60 gra-

der, för att kunna ha ett kontinuerligt

uppvärmt varmvatten på cirka 60 grader.

Temperaturen på varmvattnet måste

vara lägst 50 grader vid varje tappställe.

Det innebär att temperaturen ut från

varmvattenberedaren måste vara högre.

Hur mycket högre beror på lednings-

längd, isolering med mera. Dessutom

kräver byggreglerna att kallvattnet

(dricksvattnet) inte värms upp oavsikt-

ligt. Redan vid drygt 20-gradigt vatten

som står stilla länge kan bakterierna växa

till. Detta bör vara i åtanke vid installation

av golvvärme så att inte ledningarna för

golvvärmen påverkar värmemässigt på

kallvattenledningarna.

Förenklat handlar det om att hålla

systemen rena och att kallvatten ska vara

kallt och varmvatten varmt.

Hur bör värmesystem se ut

Vid en sökning på internet och hustillver-

karnas hemsidor kan man bara konstate-

ra, att i stort sett samtliga hustillverkare

är mycket sparsamma med att redovisa

vilket uppvärmningssystem som ingår i

en leverans. Hänvisning sker oftast till

några tillverkare som IVT, Nibe, med fle-

ra. Till övervägande del sker uppvärm-

ningen med frånluftsvärmepumpar.

Värmepumpar är alldeles utmärkta att

användas och då framförallt vid nybygg-

nad som frånluftsvärmepump. Från-

luftsvärmepumparna är energieffektiva

och lätta att placera in i en bostadsbygg-

nad och tillsammans med ett högtempe-

rerat uppvärmningssystem i kombina-

tion med till exempel solvärme eller an-

nan förnyelsebar gratisenergi, skulle man

få energieffektiva hus som med marginal

klarar Boverkets krav, både när det gäller

nybyggnation och äldre befintliga hus.

Cirka 60–70 kWh per kvm golvarea och

år i klimatzon söder i energianvändning

är fullt möjligt. Som jämförande exempel

har en bergvärmepump sin nedre gräns

på cirka 100 kWh per kvm golvarea.

Finns då detta högtempererade upp-

värmningssystem och kombinationen

med solvärme, som är en gratis energi

bara det går att ta hand om den?

Svaret är: Nej!

I dagsläget finns officiellt inga sådana

system och vvs-branschen har visat ett

svalt intresse för denna kombination.

Detta borde husbyggnadsbranschen

göra något åt! D

Fotnot:

Mer information finns i Boverkets bygg-

och konstruktionsregler under avsnittet 6

Hygien, hälsa och miljö, i första hand 6:622.


Höga temperaturer bör användas där det finns stillastående tappvarmvatten, som till

exempel i beredare och ackumulatorer. Detta för att slippa legionella. Foto: Thomas Carlgren

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil

Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och över-lägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

Fönster för generationer


Noterat

Efterfrågan på ett väl planerat

ljus ökar ständigt, både i priva-

ta och offentliga miljöer. En-

ligt den svenska branschför -

eningen Ljuskultur ligger Sve-

rige långt framme när det gäl-

ler ljusdesign och ljusplane -

ring i världen. WSP är ett av de

företag som satsar på att ha

ljusdesigners som en yrkes-

grupp som en del i sin verk-

samhet.

Till sommaren går den förs-

ta klassen ut från KY Ljusde-

sign i Haparanda. Anne Ek -

lund, studerande vid program-

met, gör sin praktik på WSP i

Luleå. Hon arbetar bland an-

nat med planering och ljus-

sättning av en aktivitetspark,

samt Notvikens bandgårds -

ombyggnad i Luleå.

– Det var först i höstas som

ljusdesigner blev erkänt som

yrke. Det är spännande att föl-

ja utvecklingen. Fler och fler

får upp ögonen för vad ljus kan

göra för känslan och hur man

uppfattar ett rum eller en

plats, säger Anne Eklund.

Kurt Hansson och Jan Fors-

mark är elingenjörer på WSP

med inriktning på estetik och

ljusdesign. De märker en tyd-

lig förändring på marknaden

där belysning spelar en allt

större roll både i hemmet, i

trädgården och framför allt på

offentliga platser.

– Ljus ger miljöer en karak-

tär och skapar både känsla och

spänning. Den tekniska ut-

vecklingen gör det nu möjligt

att gå ner i effekt samtidigt

som det ger lika mycket ljus,

säger de. D

Belysningsdesign i rampljuset

Kulturhuset i Luleå.

Borgbackens nöjespark i Hel-

singfors är ett av stadens popu-

läraste utflyktsmål. Borgbac -

ken, som grundades av sex

barnskyddsorganisationer,

öppnade på pingsten den 27

maj 1950. Berg-och dalbanan

var klar sommaren därefter,

och är fortfarande Borg-

backens populäraste åkattrak-

tion.

Nöjesparken har årligen re-

noverats och bättrats på. En av

de senare insatserna är taket

till ”Kupolen”, som inrymmer

en restaurang.

– Vi byggde en bärande kon-

struktion av björk med hjälp av

vår utvecklade limteknik. Vi

valde björk för att åstadkom-

ma en finare och mera krävan-

de detaljkonstruktion. Detta

ha de vi inte kunnat åstadkom-

ma om vi hade valt till exempel

tall eller gran, säger VD Arvo

Hyvärinen på A-kapula.

Byggkonstruktören i pro-

jektet, professor Markku Hei-

nisuo från Tammerfors teknis-

ka universitet och A-kapula

prisades åren 1999 och 2004

för sina konstruktioner av tak -

element av limträ.

Kupolens ytterdiameter är

18 meter och den centrala cir-

keln två meter i diameter.

Stommen, bågdelarna och de

ekerformade stödbågarna är

uppmonterade av 22 förfabri-

cerade element, tillverkade av

6 x 6,5 mm laminerad björk-

plywood, med separerade bak-

re fogar.

Takkonstruktionen består

uppifrån räknat av:

- bitumentak

- mineralull 150 mm

- plastfilm

- björkplywood 18 mm

- bågdelar cc 600 mm, 72

mm (11 x 6.5 mm laminerad

björkplywood)

- ekerformade stödbågar 72

mm (11 x 6.5 mm laminerad

björkplywood)

Byggherre var Kalle Justan-

der, Raimo Hietala, Lasten

Päi vän Säätiö och arkitekt var

arkitektbyrå Mauri Mäki-

Marttunen Ky. D

Kupolens taklock gjordes i björk

Kupolen är 17 m i diameter, 2,8 m i höjd och sammansatt av 22

trämoduler á 7,8 x 2,4 meter. Taklocket är gjort av björkfaner.

Tre ljusdesigners. Från vänster elkonsulterna Kurt Hanson och Jan

Forsmark, samt praktikant Anne Eklund.


Forum för fastighets-boxar utlyste i maj 2007en allmän idétävling omhur fastighetsboxar kanplaceras och utformas iolika känsliga och kul-turhistoriskt värdefullatrapphusmiljöer. Vin-nare blev förslaget”Svensson Svensson”,utfört av Idédesign. D

Vinnande form på fastighetsbox

Det vinnande förslaget visar enligt

juryn en god inlevelseförmåga i hur en

fastighetsbox kan fungera i en trapp -

uppgång.

Noterat

De större brandkonsultföreta-gen i Sverige har gemensamtbildat en branschförening,Sveriges brandkonsultför -ening, BRA.

Den svenska brandkonsult-branschen består idag av cirka25 konsultföretag med fler änen anställd. Totalt sysselsätterde 250–300 konsulter.

Branschen har vuxit kraftigtde senaste 10–15 åren och tidenär mogen för en egen bransch-förening. Föreningen ska till-varata företagens intressenmot myndigheter och medier,samt verka för en hög kvalitet ibranschen.

Se mer på www.brabrand -kon sul ter.se. D

Brandkonsulter bildar förening

Sveriges fog-och limleve-rantörers för-ening harskickat ut 270experiment-

lådor med olika sorters lim till270 högsta dieklasser i Sverigeför att informera dagens ungaom lim.

Under lärarnas överseendegör klasserna praktiska öv-ningar och en av skolklasserna

kommer att vinna en resa medstudiebesök till någon av Sve-riges limproducenter.

– Det finns många olika ty-per av lim och lim är ett spän-nande förband. Lim måste intevara "farligt" utan vi vill att ex-perimentlådorna, Dr. Glue, skauppmuntra ungdomar att"leka med lim" för att på så sättfå ökad förståelse för lim, sägerBoo Magnusson, divisionschefpå Essve. D

Dr. Glue lär ungdomar mer om lim

Sysselsättningen har fortsattatt öka och pekar mot en fort-satt ökning enligt konjunktur-barometern för mars 2008.Sysselsättningsplanerna ärdock mycket mer återhållsam-ma än för några månader se-dan.

Läget i byggsektorn är fort-farande mycket starkare ännormalt. Såväl byggande somsysselsättning har ökat ytterli-

gare de senaste månadernaoch närmare 90 procent av fö-retagen är nöjda med order-läget. Anbudspriserna uppgesha varit oförändrade.

Branschen räknar med enmåttlig tillväxt i såväl byggan-de som sysselsättning de när-maste månaderna. Anbudspri-serna bedöms ligga kvar på nu-varande nivåer. D

Starkt läge för byggsektorn

Miljömålsrådet presenterar isin fördjupade utvärdering ettantal förslag om resurssnålaoch giftfria kretslopp. Använd-ningen av farliga ämnen i pro-dukter måste minska och ma-terialet måste användas omoch om igen. Rådet bedömeratt nio av de 16 nationella mil-jökvalitetsmålen inte kommeratt uppnås. Därför behöver ar-betet påskyndas och stärkasväsentligt.

Många av de åtgärder somföreslås för att göra kretslop-pen giftfria och resurssnålakan genomföras utan dröjs -mål. Flera av förslagen handlarom effektivare regler och godefterlevnad av miljölagstift-ningen. Särskilt viktiga är deåtgärder som rör avfallshan-tering, enskilda avlopp och ke-mikalier.

Miljöpåverkan från livsme-delskedjan och byggsektorn ärfortfarande stor. De åtgärdersom Miljömålsrådet föreslårfokuserar i hög grad på attminska denna påverkan. Blandannat bör de centrala myndig-heterna för bygg-, fastighets-och anläggningssektorn samtlivsmedelssektorn få ett tydli-gare helhetsansvar för mil-jöutvecklingen.

Inom bygg-, fastighets- ochanläggningsbranschen behö-ver man hushålla mer med rå-varor och energi. Möjligheter-na att återanvända och åter-vinna material bör bli större.

Statens anslag till kunskaps -uppbyggnad och forskning börfå en tydligare inriktning motett hållbart samhälle där mil-jökvalitetsmålen uppnås. Ge-nom tydliga miljökrav vid upp-handling kan stat, kommuneroch landsting bli föredömen imiljöarbetet. Produktions- ochkonsumtionsmönstren måsteändras inte bara i Sverige utani stora delar av världen; dettaär en särskilt stor utmaningoch aktiva insatser i det inter-nationella arbetet är viktigt.

– Sveriges 16 miljömål är enav världens mest långtgåendemiljövisioner. Den övergri-pande ambitionen är att lämnaöver ett samhälle till nästa ge-neration där de stora miljöpro-blemen är lösta. Fler än hälftenav målen bedöms dock sommycket svåra eller inte möjligaatt nå, säger Bengt K Å Johans-son, ordförande i Miljömålsrå-det.

Läs hela rapporten, ”Miljö-målen – nu är det bråttom!” påwww.naturvardsverket.se. D

Byggbransch måste hushålla

Energianvändningen i bygg-nader är byggsektorns vikti-gaste miljöfråga. I flertalet husfinns stora möjligheter attminska förbrukningen avenergi. Nu ska Swedish Stan-dards Institute, SIS, ta fram enstandard för energiklassningav byggnader. Målet är att entydlig märkning av energiåt-gången ska ge Sverige mil-jövänligare hus.

– Med den nya energiklass-ningen kommer byggnader attfå en tydlig märkning med Atill E, likt den märkning somfinns för kylskåp. Vi hoppas att

märkningen ska vara en driv-kraft att bygga och välja ener-gisnålare byggnader, säger ÅsaWahlström, projektledare påChalmers och ordförande förarbetsgruppen på SIS.

I arbetsgruppen ingår myn-digheter, byggföretag, tillver-kare av byggkomponenter,högskolor och institut.

EU-direktivet om byggna-ders energiprestanda, EPBD,ställer redan idag krav på ener-gideklarationer av byggnader.Energiklassningen kommeratt bygga på samma data. D

Byggnader energiklassas


Platsannonser


Marknadsnytt

Relektas 101-produkter är till-verkade speciellt för nordisktklimat. Akryl 101 tål frost ochkan lagras och transporteras i

minusgrader. Enligtproducenten är denäven kulörstabil, över-målningsbar och UV-beständig, samt har engod fästförmåga tillbyggmaterial som trä,puts, betong, gips, me-tall och tegel. Nu lan-seras produkten även i

en grå färg. D

Relekta Import

+47 22 66 04 00

[email protected]

Fogning i grå färg

ADVA® Floor 241 lanseras avGrace i Sverige. Det är en nybetongtillsats som ser till atthärdningsförloppet inte för-dröjs. Framför allt vid gjutningav golv och vid kallt väder in-nebär produkten att vänteti-den före glättning och slipningkan förkortas. Genom att till-sätta ADVA Floor 241 till be-tongen får gjutningen i principsamma egenskaper som snabb -

cement eller varmbetong, en-ligt företaget.

Betongtillsatsen kan tillsät-tas så gott som alla cementsor-ter och är kompatibel med be-tong som innehåller flygaskaoch/eller filler av olika formerav silikater. D

Grace

+ 46 (0) 42 16 78 09

[email protected]

Tillsats härdar betong

Nanogel® är ett translucentisoleringsmaterial – det villsäga ett material som släpperigenom ljus men som man inteser annat än diffusa skuggorgenom – som börjat mark-nadsföras i Sverige genom fab-rikanten Cabot Corporation.

Det är en aerogel som tillver-kas av amorft silikon, med enlåg termisk konduktivitet på0.018 W/m².K vid 25 graderCelsius och en ljusspridningpå 80 procent per cm tjocklek.Ett jämnt ljusspektrum upp-nås utan direkt och bländandeljus eller skuggor.

Vikten är 60–80 kg/m³. Ma-terialet innehåller individuel-la partiklar från 0.5 mm till 4mm i diameter och finns förnärvarande i ett urval av in -glasningssystem som glas, po-lykarbonat och fiberförstärktdagsljussystem.

Materialet distribueras ge-nom Miltyr Advanced Buil-ding Products i Stockholm. D

Miltyr ABP

+46 (0)8 770 09 35

[email protected]

Halvgenomskinligt isolermaterial

Corus presenterar en färdig-lackad stålbeklädnad för takoch fasader. Materialet är un-derhållsfritt och företaget ut-lovar en garanti på upp till 30år.

År 1970 började Corus ut-veckla produkter under nam-

net Colorcoat. ColorcoatHPS200, som är en färdiglac -kerad stålbeklädnad för takoch väggar, finns spridd överhela Europa. D

Corus Byggsystem AB

035-16 12 02

[email protected]

Utlovar 30 års garanti

Daloc-koncernen satsar på ro-bot-måleri i sin trädörrsfabrik.Sedan några år tillbaka målasexempelvis alla träkarmarmed vattenburen färg. Nu bliräven täckmålningen av dörr -bladen vattenburen. D

Daloc Trädörrar AB

0506-191 72

Robot målar miljövänligt

Frico presenterar en ny luftri-då. Thermozone AR300 är in-fälld i undertaket och har enavancerad styrning inbyggd ienheten. Den är byggd medThermozone-teknologi, somger en effektiv luftseparation ikombination med en låg ljud-nivå.

När dörren är öppen separe-rar luftridån ute- och inneluftoch ger uppvärmning vid be-hov. När dörren är stängd ut-gör luftridån en del av upp-värmningssystemet och tillförtillskottsvärme om inomhus -temperaturen blir för låg. D

Frico AB

031-336 86 28

[email protected]

Separerar klimatzoner


Marknadsnytt

Sika utökar sitt sortiment avlim och fogmassor med Sika-Bond® AT-82 och SikaBond®AT-84, som är golvlimmer ut-vecklade för hellimning av trä-och laminatgolv. Limmernafinns i förpackningarna 10 li-ter, 1 800 ml och 600 ml.

En av egenskaperna är att deär elastiska och tar upp gol-vens naturliga rörelser somuppstår vid temperatur- ochluftfuktighetsväxlingar i rum-met. Det ger mindre risk för

sprickor eller andra skador pågolvet. D

Sika Sverige AB

08-621 89 00

[email protected]

Elastiska golvlim

Svanenmärkningen av gräs -klippare omfattar krav vid till-verkning, drift och omhänder-tagandet av den uttjänta ma-

skinen. Till exempel ställs hår-da krav på avgasemissioner.Dessutom ställs det höga kravpå buller och vibrationer somskydd för hälsan.

Klippo storsatsar på miljö-anpassade gräsklippare. Åttaav gräsklipparna är svanen-märkta. Alla de miljömärktagräsklipparna är utrustademed mulcherklippsystem, vil-ket innebär att gräset klipps imycket små bitar och återförstill gräsmattan. D

Klippo AB

040-680 75 12

[email protected]

Gräset återförs till gräsmatta

Enligt företaget Icopal gör de-ras nya produkt med självklist-rande plattor det enkelt att läg-ga om taket. Plattorna finns itvå mönster och flera färger.

En låg vikt innebär att taketkan läggas på de flesta taktypermed minst 14 graders lutning.

Ytan av naturskiffer skyddarmot UV-ljus. Inga specialverk-tyg behövs. Inte heller behövsströ- eller bärläkt. IcopalShingel kan läggas direkt påden gamla takpappen. D

Icopal

020-45 11 00

Självklistrande plattor till taket

LAseal fönsterkitt från LeifArvidsson AB är övermål-ningsbart med de nya vatten-spädbara fönsterfärgerna, al-

kydoljefärg samt linoljefärg.Kittet har testats med olikafärgtyper från flera ledandetillverkare. Stor vikt har lagtsvid att hitta en bra konsistensför enklare hantering.

LAseal finns i flera färger,bland annat grönt och rött ochär helt fritt från silikon och lös-ningsmedel. Det har god vid-häftning mot trä, glas och deflesta andra byggnadsmate -rial.

Kittfalsar av trä behöverinte grundas innan kittning.D

Leif Arvidsson AB

0392-360 10

Fönsterkitt kan målas över

Box 82, 271 22 YSTAD

Telefon 0411-736 10 • Fax 0411-173 53

[email protected] • www.cty.se

Trycksaker?Hur vill du ha det? Kontakt med olika leverantörer som levererar tryck, distribution, original,

mässmaterial och annat som du behöver eller ha en kontakt som på ett effektivt och smidigt sätt

hjälper dig med allt inom informationsområdet.

Vi på Prinfo har som motto att göra kundernas vardag enklare. Genom vårt nätverk som är

Skandinaviens största hjälper vi dig med det mesta du kan behöva för att kommunicera med dina

kunder. Du har en kontakt som förstår dina behov och ser till att din grafiska profil följer med på

allt material.

Ring så berättar vi mer vad vi kan göra för dig.

Marknadsnytt


Lundbergs kompletterar nu

sitt sortiment av trädgårds-

skärmar med två nya modeller:

Sakai i rak och stilren design

och Hampton i klassiskt vitt.

Träslaget i Sakai är eukalyp-

tus, ett hårt, kompakt och

formstabilt träslag. Skärmen

är på 1 800 x 1 800 mm. D

Lundbergs Produkter AB

0155-20 26 05

[email protected]

Skärmar av uteplatsen3M lanserar en ny kombinerad

solskydds- och splitterskydds-

film som reducerar värmen

och filtrerar bort UV-strål-

ningen, samtidigt som den

skyddar mot glaskross.

Fönsterfilmen 3M Ultra

Prestige 70 minskar värmen i

ett skyltfönster utan att tona

fönsterrutorna mörka. Enligt

företaget är fönsterfilmen ut-

vecklad med nanoteknik, där

nanopartiklar absorberar UV-

strålningen. Filmen är upp-

byggd av mer än 200 extremt

tunna polyesterfolier som re-

flekterar bort den värmealst-

rande infraröda strålning -

en. D

3M Svenska AB

070-731 30 90

[email protected]

Fönsterfilm samlar glaskross

Marknadsnytt


Vedum utökar sitt badrums -

sortiment med bland annat

tvättställ i mjuka, asymmetris-

ka former, nya kulörer på luc -

kor och förvaringslösningar

för mindre badrumsattiraljer.

Det finns sex serier att välja

bland. D

Vedum Kök & Bad

0512-557 13

marianne.fä[email protected]

Mer att välja på till badrummet

BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se0150-34 99 00 tel 031-413070

www.bvm.se

Vi levererar:

Värmeutrustning

Kranar

Bygghissar


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

GEOFIX ABMättillbehör för byggbranschen

Välkommen till vår shop:

www.geofix.se eller

ring 019-467290 faxa 019-467213

Mättillbehör, markeringsmaterial,handhållna lasrar för avståndsmät-ning, linjelasrar, avvägare, prismor,

stativ, mätband, märkfärg m m

GPS – Garmin, Silva

Låga priser – kvalitetsprodukter



BYGGLEVERANTÖRER

Mä

tse

t fu

kt

i b

eto

ng

Utb

ild

nin

g i

ng

år!

V

i söker e

n

byggnadsingenjör!

mer in

fo p

å h

em

sidan


BYGGLEVERANTÖRER

Tikkurila Fasad har kompletta systemför renovering och avfärgning av

stenfasader och balkonger.10 års funktions garanti på material

och utförande ger unik köptrygghet.

FÄRGSTARKAST PÅ YTBEHANDLING AV STENFASADER

Tikkurila Fasad är en division inom Alcro-Beckers.

117 83 Stockholm Tel 08-775 64 50www.tikkurila.se

Våra kunder väljerRobust för att de vetatt vi kan dörrarVi passerar dem varjedag. Öppnar och stängerutan att reflektera överde detaljer som gör attallt fungerar.

www.robust.nu0590-187 00

LUND

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

KONSULTERANDE INGENJÖRER

KARLSTAD

Tel 016-51 80 10Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING• KONTROLLER• BESIKTNINGAR• KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson ABB Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

Besiktningar: entreprenad- renoverings-

och överlåtelsebesiktningar

Byggledning

Byggskadeutredningar

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

N-O.Gudmundson Byggråd

Domaregatan 1C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

BYGGKONSULT MED HÅLLFASTHET

Byggprojektering Byggledning Besiktningar

Utredningar Kvalitetsansvariga

http://www.granruds.se

Box 571 651 13 KARLSTADTel 054-15 68 50 Fax 054-18 89 52

Besöksadress: Herrgårdsgatan 6

Hantverk..!Hantverk från hjärtat av Dalarna.Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42E-post: [email protected]: www.fiskarhedenvillan.se

BORLÄNGE

ÄC-KONSULT ABNYGATAN 33 A632 20 ESKILSTUNATELEFON 016-51 74 00, 51 74 01TELEFAX 016-51 74 [email protected]

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR• VA-UTREDNINGAR• GRUNDKONSTRUKTIONER• GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR• VIBRATIONSMÄTNINGAR• BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING

PÅLNING


STOCKHOLMPITEÅ


STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

• Projektering • Projektledning• Utredningar • Entreprenadbesiktning

• Funktionskontroll, OVK • CE-märkning• Installationssamordning • Objektsdokumentation

Livdjursgatan 4, 121 62 Johanneshov.Telefon 08-448 74 70 (vxl), Telefax 08-448 74 89

www.seveko.s

STOCKHOLMMEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Ingenjör SBR Tonie Ekholm

Riksbehörig för obligatorisk ventilationskontroll

Nybohovsgränd 38, 117 63 StockholmTel: 08-794 09 80 e-post: [email protected]

VVSKontroll

ProjekteringBesiktningar

Ljud • Vibrationer

Akustik • Buller

PROJEKTERING • BERÄKNINGAR • MÄTNINGAR

Byggnadsakustikprogram, ljudisolering, ventilation

Rumsakustikstrålgångsberäkningar, åtgärder

Byggplatsbullerbullerkartor, åtgärdsprogram

Trafikbullerbullerkartor, skärmar, fasadisolering

Tel 08-732 48 00 www.acoustic.seTumstocksvägen 1, 187 66 Täby

Kontroll, Besiktning,Måleribeskrivning,Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGARGodkända av och anslutna till SBR. Certifierade av SITAC.

VÄRDERINGARAuktoriserade Fastighetsvärderare SFF

SKADEUTREDNINGAR

TÄBY • Polygonvägen 15 NORRTÄLJE • Grindvägen 32ATelefon 08-768 30 75 Telefon 0176-552 60Fax 08-768 49 33 Fax 0176-552 70

VÄSTERÅS • Torggatan 4Telefon 021-18 58 80 Fax 021-18 34 02

DINA SAKKUNNIGA FASTIGHETSKONSULTERI STOCKHOLMS, VÄSTMANLANDS, UPPSALA

OCH SÖDERMANLANDS LÄN

Hemsida: www.vardia.se E-post: [email protected]


STOCKHOLM STOCKHOLM UPPSALA

UMEÅ


VISBYSUNDSVALL

Projektledning

Byggledning

Projekteringsledning

Kvalitetsansvar

Besiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge

Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36

E-post [email protected]

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivning

Planering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)

Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,

Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Köpmang 1 852 31 Sundsvall

Telefon: 060-12 34 90E-mail: [email protected]: www.gery.se

Arkitekter, inredningsarkitekter

Storköksprojektering, Projektledning

Besiktningar

Rådhusespl. 10-12,903 28 Umeå

Byggprojektering Statiska konstruktioner

3-D Projektering Byggledning

Projektledning Projekteringsledning

Byggkontroll Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99www.lps.se

Storgatan 115, 903 33 UmeåTel 090-71 70 41, Fax 090-71 70 49

E-post [email protected]

Projektledning Entreprenadbesiktningar

Byggledning Kvalitetsansvarig PBL

Kalkylarbete Utredningar

VVS

CanholmsCanholms Ingenjörsfirma AB

Vi utför VVS- Konstruktion* Kontroll * Besiktning * Utredning

Riksbehörighet för OVK

Tel 0498-21 18 88Fax 0498-21 76 55

070-652 53 [email protected]

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBR

Arkitekter SAR / MSA

Certifierade besiktningsmän – SBR

Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL

Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 VisbyTel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 StockholmTel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Repslagaregatan 12, 602 32 NorrköpingTel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

ETT MEDLEMSFÖRETAGI

BJ-Konsult AB

bj

bj

bj

bj

www.bj-konsult.se


VÄSTERÅS ÖSTERSUND


ÖREBRO

- Arkitektur - Inredning

- Byggteknik - Byggledning

- Värderingar - Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning,av SITAC certifierad besiktningsman SBR

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Annonsörer

Sid

Alcro Beckers . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

bg Byggros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Blücher Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Byggelit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

Caparol Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Casamja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Glasbranschföreningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Haki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Hedareds Sand & Betong . . . . . . . . . . . . . . . . 43

H-Fönstret i Lyekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Icopal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Induf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Industri & Byggmetall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Jape Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Kvillsfors Fönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Landstingsfastigheter Kalmar . . . . . . . . . . . . 74

Masonte Beams . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Sid

Moelven Töreboda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

MRD Sälj & Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Nordic Roofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Paroc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Per Wikstrand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Plåtslageriernas Riksförbund . . . . . . . . . . . . 23

Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Prinfo Ystads Centraltryckeri . . . . . . . . . . . . 76

Profile Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Ramirent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Rescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Roca Industry . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Roxull . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

SBR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

SFS Intec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

Silanex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

SK Tuote (Vilpe) . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Sid

Skogsindustrierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

SPEF Morneon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

Svenska Mätcenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

Svenska Reimpregnering Lavtox . . . . . . . . . 53

SWL Stålkonstruktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

Tekonologiskt Institut Betongcentrum . . . 44

T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Thermisol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Trebolit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Trelleborg Building System . . . . . . . . . . . . . . 29

Tremco Illbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Träullit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Wisa Wood Products

UPM-Kymmene Wood . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

VVS Agenturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

Zip-up . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund

Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60

[email protected]


Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBR��som bilda des 1951 är en ideellyrkesorganisation med kompetens -krav på si na medlemmar. Förbun-det ger tillgång till en tvärfackligmötesplats för diskussion och fort-bildning som tar sikte på att stödjamedlem marnas yrkesroll. Bygg -ingenjörer na SBR har 2 600 med-lem mar och anslutna fördelade på27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföreta -

gar examen.• Ett aktat namn.• Att efter examen under minst

två år ha utövat självständiga ochkvalificerade arbetsuppgifter in -om byggverksamhet.

• Rekommendationer från med -lem mar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökankan beställas från kansliet ellerhämtas via förbundets hemsida,www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade akti-viteter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hets uppvaktning, kontakter medlokal avdelningarna och systerorga-nisationer utomlands.

BokhandelnSäljer alla i branschen förekom -mande böcker samt de böcker ochblanketter som ges ut av Bygg -ingen jörerna SBR.

Försäkringar��Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,olycksfall-, barn och sjukförsäkringmen också arbetslöshets kassa ochkonsultansvarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna äm nen ibranschen, projektledarutbildning,entreprenad- och överlåtelsebesikt-ning, miljöinvente ring samt utbild-ning till kvali tets ansvarig enligtPBL. De fyra sistnämnda kursernaleder till certifiering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning somprenumereras och läses av medlem-marna i Byggingenjörerna SBR,Svenska Byggmästare- och ingen -jörsförbundet i Finland r f, ÅlandsByggmästareförbund m fl.

Konsultgruppenmed 300 företag och sammanlagt1 000 anställda har till uppgift atttillvarata de mindre konsultföre -tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar�EntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLMiljöinventeringDessa grupper anordnar symposierför fortbildning och utger en med-lemsförteckning som också kan nåsvia Internet.

Förbundsstyrelsen30 majKonsultgruppen4 juliEntreprenadbe-siktningsgruppen9 juni

26–27 september Överlåtelsebesikt-ningsgruppen27 maj18–19 september 5 november 2008

Förbundsstämma30 maj – 1 juni iUppsala

Kalender

Håkan Boström, egen företa-gare, Håkan Boström Bygg -besiktningar, VaraStefhan Carlsson, egen före-tagare, Stefhan Carlsson, NässjöNils-Erik Eriksson, egen före-tagare FU-Gruppen ErikssonAB, BrommaMikael Erlandsson, elingenjör,Sweco Theorells, KalmarPer-Owe Hvitfeldt, egen före-tagare, P-O Hvitfeldt Ingen-jörsbyrå, HaningeBertil Nyh, arbetsledare,Olofströms Kommun,OlofströmBo Oscarsson, projektledare,Kalmar kommun, KalmarRobert Persson, egen företa-gare, Besiktningscentralen,ÅkersbergaJaime Rios, egen företagare,Rios Mätteknik, SolnaMats Sjökvist-Anderson, egenföretagare, Hem1, KarlskronaMats Strömgren, egen företa-gare, AB Brunna Byggkonsult,KungsängenHåkan Söderberg, byggkon-sult, JEH Besiktningskonsult,Sävedalen

Petter Wikström, platschef,GLB i Norrbotten AB, Luleå

Nya anslutna

Bo Idengren, GöteborgMahail Tsoutas, HelsingborgPeter Andersson, TrelleborgJohn Ekstrand, LundBjörn Elowsson, BjärredJill Espelund Sloots, MalmöPaulina Fralzak, MalmöJill Gjörstrup, MalmöNiklas Gyllensvärd, LundMartin Hyldentong, MalmöMartin Johansson, MalmöAlexander Jönsson, YstadFredrik Larsson, HöllvikenViktor Lindberg, LundSimon Lundqvist, MalmöAl-rawi Maha, MalmöNiklas Marberg, MalmöGöran Mårtensson, TrelleborgNiclas Nilsson, MalmöMarcus Olsson, YstadAnders Persson, MalmöMartin Persson, LundLinus Sandström, TavelsjöJens Videll, Motala

Nya medlemmar

Kansli�

Byggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, Box 4415, 102 69 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98

Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförandeKent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförandeLeif Allvin, GöteborgsavdelningenPer-Olav Eriksson, StockholmsavdelningenAnders Nordström, UmeåavdelningenUlf Sönegård, SkaraborgsavdelningenUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen


Beställ facklitteratur och andra handböcker via

SBRs hemsida www.bygging.se/litteratur

eller via kansliet, tfn 08-462�17�93.

Medlemmar och anslutna har fem procents rabatt.

Ny styrelse klarSBRs överlåtelsebesiktnings-grupp består av Jan Persson,ordförande, Gunnar Ede -brand, sekreterare, samt leda-

möterna Lars Fischer, KlasNilsson, Stefan Omér och JensPedersen, jurist. D

Nytt från SBR

Putsade Fasader

24 september, Stockholm

Fuktmätning –

fukt och mögelskador

8 oktober, Stockholm

AMA AF 07 –

Nyheter och förändringar

Halvdagsseminarium22 oktober, Stockholm

Plåt i teori och i verklighet

12 november, Stockholm

Skadeutredningar

3 december, Stockholm

AMA Anläggning 07*

4 juni, Helsingborg10 juni, Gävle10 juni, Luleå11 juni, Boden

4 september, Stockholm9 september, Malmö23 september, Göteborg

Entreprenadjuridik,

grundkurs*

2 juni, Stockholm2 september, Stockholm4 september, Malmö16 september, Luleå16 september, Göteborg30 september, Gävle21 oktober, Eskilstuna6 november, Östersund

Entreprenadjuridik,

fortsättningskurs*

2 september, Linköping18 september, Sundsvall25 september, Göteborg25 september, Stockholm30 september, Malmö

ABK 96*

4 september, Göteborg

ABT 06 – nyheter och

förändringar*

Halvdagsseminarium12 september, Malmö17 september, Luleå19 september, Göteborg22 september, Stockholm

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Nivå N, 10, 11,17 september,MalmöNivå N, 1,2,8 oktober, Stock-holmNivå N, 5,6, 12 november, GöteborgNivå K, 18 september, MalmöNivå K, 9 oktober, StockholmNivå K, 13 november, Göte-borg

Projektledning*

23-24 september, Stockholm7-8 oktober, Malmö11-12 november, Linköping

Projektledning*

23-24 september, Stockholm7-8 oktober, Malmö11-12 november, Linköping

* Kurser markerade med* ge nom -

för SBR i samarbete med EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr enkurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94

För ytterligare information

och kursanmälan, se

www.bygging.se/kurser eller

ring 08-462 17 94. D

Aktuella kurser


SBR förfogar årligen över sti-pendiemedel på sammanlagtcirka 100 000 kronor. Stipen-dierna delas ut till studentervid högskolornas byggingen-jörs- och fastighetsföretagare-linjer eller inom likvärdig ut-bildning. Stipendiaterna utsesav SBRs stipendienämnd base-rat på inlämnade ansöknings-handlingar.De stipendier som SBR delarut under år 2008 är:

SBRs stipendiefond

Stipendier kan delas ut för än-damål som till exempel stu -dier, studieresor, inköp avfacklitteratur, tidskrifter, upp-satsarbete, avhandlingar ellerforskningsprojekt.

SBRs Konsultgrupp

Gruppens stipendium på10 000 kronor utdelas till stu-derande inom högskolans byggingenjörsutbildning medintresse för miljön inom bygg-branschen.www.konsultgruppen.nu

SBRs Stockholmsavdelning

Avdelningens stipendium på5 000 kronor utdelas till bygg -ingenjörsstuderande vid KTHHaninge, med intresse för ut-veckling inom byggprocessen.www.bygging.se/stockholm

Golvbranschens

Våtrumskontroll, GVK

Detta stipendium på 10 000kronor kan sökas av studeran-de som genom sina insatser,exempelvis examensarbete,syftar till att främja utveck-lingen av installationer/kon -struktioner och produkter ivåtrum.www.gvk.se

Gyproc AB

Studerande med intresse förlättbyggnadsteknik med gips -skivor kan söka detta stipendi-um på 5 000 kronor.www.gyproc.se

Protan Service AB

Detta stipendium på 5 000kronor delas ut till elev vid

KTH Haninge med särskilt in-tresse för tätskikt av PVC tilltak och terrasser.www.protan.se

Storkökskonsulternas

Branschförening (SKBF)

SKBFs stipendium på 5 000kronor utdelas till studenterpå byggingenjörsprogrammetsom i sitt examensarbete visarintresse för CAD-projekteringav storkök.www.skbf.se

Innovation och utveckling

(Tyréns AB)

Stipendium på 5 000 kronorutdelas för examensarbetemed inriktning på innovationeller utveckling inom bygg-och infrastruktursektorn, fö-reträdesvis med fokus på ut-veckling och användning av nyinformationsteknologi.www.tyrens.se

Miljö (Tyréns AB)

Stipendium på 5 000 kronorutdelas till examensarbete

med inriktning på miljö ellermiljöarbete inom bygg- och in-frastruktursektorn.www.tyrens.se

Diligentia Malmö AB

Premium om 5 000 kronor ut-delas till student vid MalmöHögskola som visat stort in-tresse och fallenhet för kost-nadseffektiv energibesparing ifastighetsförvaltning.www.diligentia.se

Så här söker Du SBRs

stipendier

Skriv ut och fyll i ansöknings-blanketten eller beställ ansök-ningsblankett från SBRs kans-li, telefon 08-462 17 90; e-post:[email protected] 15 juni är sista ansök-ningsdag för 2008 års stipen-dier.

Ansökan skickas till:SBRs StipendienämndBox 4415102 69 Stockholm D

100 000 kronor söker ägare

Nytt från SBR


Till årets förbundsstämma hardet kommit in tre motioner, varav två tar upp ett mycketangeläget ämne, nämligen an-tagningsreglerna och att hög -skoleingenjörer ska kunna blimedlemmar direkt efter exa-men. Det finns även förslag tillvärningsaktiviteter riktade tillhögskolorna. Den tredje mo-tionen tar – återigen – upp frå-gan om lokalavdelningarnasfakturering.

Frågan om vilka ingenjöreroch när efter examen dessa skaha möjlighet att bli medlem-mar i SBR har under många årvarit föremål för diskussion.Grunden för en framtida för-ändring lades för många år se-dan när yngresektionen bilda-des i ett försök att få med flerungdomar. Efter en hyfsadstart och så småningom en sta-digt vikande medlemsskara

förändrades yngresektionen ibörjan av 2000-talet till ensektion för anslutna medlem-mar med anknytning till lokal -avdelningarna. Tanken var attförsöka fånga upp ungdomarunder utbildning, hålla kvardem några år och efter att dekvalificerat sig med tillräckliglång och självständig yrkes-verksamhet, skulle bli med-lemmar i SBR. Tanken var god,men svårare att genomföra.

Medlemsantalet och antaletanslutna har under många årstadigt sjunkit, inte mycket,men tillräckligt för att en trendska kunna skönjas. Inte ens deaktiviteter som faktiskt har ge-nomförts, till exempel mer an-nonsering, riktade utskick,riktad telefonvärvning ellerden bonus som tillfaller lokal -avdelning för värvad medlem,har kunnat rucka på det fak-

tum att medlemsantalet sjun-ker.

En avdelning i södra Sverigehar dock gjort en riktad sats-ning på högskolan och det harburit frukt i form av ett 50-talnya anslutna. Det här visartrots allt på att intresse finnsom vår kapacitet bara räckertill. Ungdomar i högskolor sö-ker fotfäste i förvärvslivet ochförsöker knyta nätverk och harchansen att för låg avgift kän-na på vad SBR kan bidra med.Det ger också SBR möjlighetatt på ett tidigt stadium i derasutbildning fånga deras intres-se för vår verksamhet.

Dagens utbildningssystemoch dess ständigt föränderligapoäng- och betygssystem gördet svårt att sätta specifikakrav på en viss utbildningsni-vå. Jämfört med det utbild-ningssystem som fanns ”på vår

tid” och kvaliteten på utbild-ningen, ja då ligger vi äldre rik-tigt i lä. Vi måste acceptera fak-tum att dagens ungdomar ärmycket bättre utbildade än vadvi var när vi lämnade skolan.Detta faktum innebär att vi, iden snabbt föränderliga världvi arbetar i, måste vara bered-da på att anpassa oss till för-ändringarna. Det är därför för-slagen till förändringar i an-tagningsreglerna är så viktigaoch intressanta.

Förbundsstyrelsen har föravsikt att till årets förbunds-stämma lägga ett förslag tilländrade antagningsregler sompå ett modernt sätt tar hänsyntill den föränderliga värld vi le-ver och arbetar i.

Av Lars Hedåker,

förbundsordförande

examen 1969

Motioner till årets förbundsstämma

Svenska Byggingenjörers Riks -förbund (SBR) tar på sig upp-draget att organisera personermed kompetens att verka som”gröna besiktningsmän”. Detblev klart vid ett möte i Alnarpden 7 april där representanterfrån SBR och utemiljöbran-schen deltog.

Det är nu tio år sedan Mark-besiktningsrådet arrangeradekurser och publicerade en lis-ta på rekommenderade besikt-ningsmän. Personer som gåttkurserna och som i övrigt hadetillräcklig fackmässig kunskap

och en dokumenterad besikt-ningsverksamhet kunde ansö-ka om att bli uppsatta på listan.På 1998 års lista fanns 25namn. Flera av dessa är nupensionärer eller har övergåtttill annan verksamhet.

Önskemål har framförtsfrån flera olika håll om att detkommer till stånd en ny utbild-ningsverksamhet med målet”gröna besiktningsmän”. Mo-vium – Centrum för stadensutemiljö – vid SLU i Alnarp togdärför under år 2007 initiativtill en förstudie i samarbete

med E-gruppen och GROPlantskolor och där Partner-skap Alnarp bidrog med finan-siering. En rad aktörer i bran-schen intervjuades om syn-punkter och önskemål och ettramverk formulerades kringbesiktningsmannafrågan mednya kurser som en viktig del.Förstudien avslutades med ettseminarium i Alnarp i slutet avjanuari med ett 50-tal deltaga-re, där ytterligare synpunkterinkom.

Ett av de förslag som fram-fördes var att engagera SBR i

frågan och detta har nu alltsåblivit verklighet. Ramverketkring gröna besiktningsmänkommer att utvecklas i en pro-jektgrupp som organiseras un-der SBR:s entreprenadbesikt-ningsgrupp. SBR har en omfat-tande kursverksamhet, blandannat inom entreprenadjuri-dik. Det blir projektgruppensuppgift att bland annat ta framkurser inom växt- och mark -området som kan kompletteraSBR:s nuvarande kursverk-samhet.

Av Kaj Göran Nilsson

SBR tar ansvar för gröna besiktningsmän

Avhandlade energibesiktningEtt mycket stort antal intresse-rade fastighets- och bostads-rättsägare samt SBRare komtill den träff som Uppsala-av-delningen hade ordnat till-sammans med Uppsala kom-muns energirådgivare JanLemming. Medverkade gjordeäven Jennie Parmesten från

KnowIT, Västerås, som redo-gjorde för hjälpmedlet eNyc -keln som tagits fram tillsam-mans med Energimyndighe-ten.

På ett trevligt sätt fick denärvarande förklarat för sigvad som gäller kring energi-hantering och den energibe-

siktning som ska vara utfördtill den 31 december 2008.

Frågorna var många och deflesta besvarades. Deltagarnafick även veta vilken nytta dekan ha av eNyckeln. Västerås -avdelningens ordförande Ro-land Holmgren, Vemcon, somär ett ackrediterat energibe-

siktningsföretag, var gäst ochklargjorde vad som gäller förcertifiering och ackreditering.

Av Lennart Wågström

Nytt från SBR

Het debatt om stadgeändringStockholmsavdelningens års-möte hölls traditionsenligt påSjöfartshotellet. Stockholms -avdelningens ordförande PerSödersten hälsade deltagarnavälkomna och lämnade övertill Bengt Persson som valdestill ordförande för årsmötet.

Med sedvanlig smidighetbehandlades dagordningenspunkter av årsmötet underBengt Perssons ledning. Påordförandes fråga om verk-samhetsberättelsen i ställetför uppläsning kunde presen-teras med ett bildspel av UnoRydholm blev svaret ja.

Styrelsen kan blicka tillbakapå ett aktivt år med tio styrel-sesammanträden. Fyra med-lemsmöten med föredrag harhållits och två visningar hargenomförts. Vidare har porto-kostnaden sjunkit då man nuanvänder e-post för kallelsertill möten och visningar. Av-delningens omsättning för2007 blev 135 071 kronor.

Under punkten: Förslag på

motion till årets förbundsstäm-

ma föreslog styrelsen en stad-geändring för medlemskap iSBR. Förslaget innehöll en storförändring av invalsreglernadär en högskoleingenjör medminst 120 poäng beviljas med-lemskap utan krav på yrkeser-farenhet. Bakgrunden till för-slaget är att SBRs medlems-tillväxt har avstannat och attbehovet av en föryngring avmedlemskåren är viktig.

Under diskussionen kringförslaget kom många syn-

punkter fram och olika tankarkring SBRs verksamhet komupp, liksom olika förslag påförändringar. Förnyelse avhemsidan utlovades på förraårsmötet och ingen synbarligförändring har kunnat note-ras.

Efter den omfattande dis-kussionen ställde ordförandefrågan om motionen skulle in-lämnas till årsmötet och svaretblev avslag.

Den lokala medlemsavgif-ten fastställdes enligt styrel-sens förslag till 150 kronoroförändrat. Styrelsens budget-förslag för år 2008 som balan-serar på 86 000 kronor antogs.

Valnämndens förslag på sty-relse antogs av årsmötet medomval av ordförande Per Sö-dersten, omval av ledamöternaAnnie Rosenquist, Lars Frö-derberg och Thomas Järlö,samt nyval av Roger Johnson.

Göran Dalaryd hade avsagtsig omval och lämnade styrel-sen efter många år.

Årsmötet avslutades medatt Per Södersten tackade förförtroendet att få leda Stock-holmsavdelningen ännu ett åroch överlämnade avdelning -ens minnesgåva till avgåendeGöran Dalaryd.

Efter en kort bensträckaresteg Tomas Bruce upp i talar-stolen och berättade om Sveri-ge och energin. Den utmanan-de rubriken löd: ”Lyckas vi ef-

fektivisera den svenska energi-

användningen?”. Han berätta-de om sitt uppdrag som re -

geringens enmansutredare iEnergieffektiviseringsutred-ningen och informerade omvilka sparkrav EU-direktivenställer på oss.• Främja marknaden för ener-

gitjänster och andra åtgärderför förbättrad energieffekti-vitet samt undanröja eventu-ella legala hinder för utövan-de av dessa åtgärder.

• Indikativa besparingsmålom minst nio procent undernio år.

• Den offentliga sektorn skavara ett föredöme.

• Energidistributörer och -le-verantörer ska uppfylla vissakrav.Så här enkla ser direktiven

ut, men hur ska omställningenske praktiskt? Som framgår avdirektiven är det den offentli-ga sektorn som ska leda bespa -ringsarbetet. Genom att aktivtövervaka berörda sektorer ochutfärda direktiv hoppas manatt kunna uppfylla sparmålen.Vilka praktiska åtgärder somkommer att införas är ännu förtidigt att nämna då arbetet justkommit igång.

Direktiven säger bland an-nat att nationella planer, National Energy EfficiencyACTION plans, ska upprättasoch följas upp. Följande sam-hällssektorer berörs:

Bebyggelse. Lokaler, fler-bostadshus, småhus samt ser-vice.

Transporter. Såväl gods sompersontransporter, exklusiveutrikes sjö och flyg.

Industri. Utom handel medutsläppsrätter.

Militär sektor. Exkluderaddär det blir målkonflikter.

Bland kraven finns upphand-lingsmodeller för energibe-sparingar, effektivaste utrust-ning och energikrav på vilolä-gen. På fordonssidan gällermodernisering av utrustning-en. Vidare ställs krav på ener-gibesiktningar och på att of-fentliga byggnader som brukasav det allmänna moderniserasså att de blir energieffektiva.

För åren 2001–2005 ser vårenergiförbrukning ut så här:Den tillförda energin är 630TWh men den nationella slut-liga energianvändningen är402 TWh och med ESD-be-räkning är den slutliga energi-användningen 359 TWh. Medsparkravet nio procent på nioår (2016) blir det 32 TWh.Energieffektiviseringen skagivetvis bidra till att sänkaCO2-utsläppen. Sammanfatt-ningsvis nämnde Tomas Bruceatt fler frågor ingår i spardi-rektiven och de kommer attpresenteras efterhand.

Tre medlemmar från Stock-holmsavdelningen hade år2007 tilldelats SBRs veteran-tecken; Leif Cannier, Ulf He-gert och Bo Edenberg. Årsmö-tet 2008 avslutades med en ut-sökt årsmötesmiddag för med-lemmar och inbjudna gäster.

Av Uno Rydholm

Nordbygg öppnade den förstaapril med en utställning i detstora formatet med nyheteroch möjligheter till vida branschkontakter. Kanske he -la Byggsverige var represente-rat? Det kändes så!

Även SBR och vår tidningHusbyggaren fanns bland ut-

ställarna och spred informa-tion genom att dela ut tidning-ar och informationsbroschyrer.

Stockholmsavdelningentoppade dagen med ett semi-narium med rubriken: ”Tro -värdig egenkontroll”. Hans Se-verinsson gick igenom de olikastegen och berörde rättsver-

kan och ansvarsområden. Hu-vuddelen av föredraget finns ien artikel i tidningen.

Stockholmsavdelningen in-ledde dock sitt Nordbyggbe-sök med en visning av Kon-verket, som är det vattenspelsom ligger vid huvudentrén tillmässan. Vår guide Kent Lund-

ström från Stockholmsmässanredogjorde för bakgrunden tillKonverket och bjöd på ett ut-sökt vattenspel. Därefter för-flyttade sig gruppen av SBRaretill konferensavdelningen därseminariet med Hans Severin-son som föreläsare satte igång.

Av Uno Rydholm

Besåg spelande vatten



Nytt från SBR

Två gånger om året samlas

AEEBC – den europeiska sam -

arbetsorganisationen Associa-

tion d´Experts Européens du

Bátiment et de la Construction

– för att ha General Assembly

meeting. Detta års första möte

– 34:e AEEBC General Assem-

bly – ägde rum i Warszawa den

17–19 april. Lars Hedåker rep -

resenterade SBR.

Första dagen inleddes med

ett seminarium över Building

Pathology, som kan definieras

som identifiering, undersök-

ning och diagnos av felaktig-

heter i byggnader. Det redo-

gjordes för byggfel från västra

Europa och från norra Europa

där Lars Hedåker gick igenom

vatten- och fuktskador. Spe -

ciellt redogjordes för de senas-

te årens fasadskador på putsa-

de väggar utan luftspalt och

dränering.

Studiebesök hör till och där-

för besöktes Palatset för kultur

och vetenskap, populärt kallad

”Bröllopstårtan”. Byggnaden

skänktes av Josef Stalin till det

polska folket på 1950-talet som

ett tecken på vänskap! Det

gjordes även ett besök på War-

saw Trade Tower, 43 våningar

högt och ett av de moderna

glas och granithöghus som det

finns många av i centrala

Warszawa. Särskilt intressant

var installationerna i teknik-

våningarna.

Kvällen avslutades med en

informell middag på en av

Warszawas berömda restau-

ranger.

Det mesta av andra dagen

upptogs av en konferens på

Warszawa universitets teknis-

ka fakultet där det formella av-

slutandet av projektet ”Leo-

nardo da Vinci”, LdV Books

project, högtidligen ägde rum.

Projektet, som hade som mål

att upprätta ett antal hand-

böcker i byggmanagement, har

genomförts med hjälp av EU-

pengar och AEEBC har varit

en av de deltagande parterna.

Ett antal talare framförde sina

synpunkter på hur man ska

förbättra byggmanagement i

ledningsfunktionerna och,

som en andra del, hur man för-

bättrar och koordinerar kun-

skapen hos byggnadsarbetare,

så att de utan problem är kva-

lificerade för sina uppgifter i

andra EU-länder.

General Assembly inleddes i

Dean´s meeting room på tek-

niska fakulteten och upptogs

av formella frågor och en ge-

nomgång av de projekt och

deltagande som AEEBC är in-

volverat i.

Den formella middagen på

kvällen hölls på en restaurang

i den nyuppbyggda gamla sta-

den. Ett otroligt restaure -

ringsarbete som har pågått un-

der lång tid och som ger oss en

uppfattning om hur staden en

gång gestaltade sig. Här är Po-

len värt en eloge för att man

har tid, kraft och pengar att ge-

nomföra ett sådant arbete.

På lördagen avslutades Ge-

neral Assembly på hotellet.

Olika arbetsuppgifter fördela-

des, till exempel ska SBR åter-

komma med en generell redo-

görelse för byggskador i stort i

Norden.

Något utrymme för egna ini-

tiativ, som till exempel att bese

staden med mera fanns inte.

Det tuffa programmet under

tre dagar avslutades på lördag

middag och till hösten är det

möte igen i Aten.

För den som är mer intresse-

rad av vad AEEBC arbetar med

rekommenderas hemsidan:

www.aeebc.org.

Av Lars Hedåker,

förbundsordförande

Europeisk genomgång av byggfel

President Trevor Mole, vice president Kevin Sheridan och SBRs Lars

Hedåker i väntan på aktivitet.

Bröllopstårtan. Foto: Lars Hedåker

Den glasövertäckta innergården på tekniska fakulteten.

Foto: Lars Hedåker


Uppsala resecentrum är ett avde största byggprojekten iUppsala genom tiderna. Det ärett gemensamt projekt förBanverket, Jernhusen AB ochUppsala kommun.

Uppsala har landets störstapendeltågstation med cirka40 000 resor per dygn. En mo-dernisering av stationsområ-det och bangården är därförviktigt. Bangården byggs om

för att öka säkerheten, tåg -kapaciteten och tillgänglighe-ten, samt för att förbättra mil-jön.

En ny gång- och cykeltunnelbyggs under spåren och ettnytt parkeringsgarage har fär-digställts. En ny terminalbygg-nad i anslutning till gång- ochcykeltunneln kommer att byg-gas liksom en ny entré tillplattformarna från söder.

Buss trafiken har fått nyasträckningar.

I anslutning till rese-centrum uppförs bostäder,kontor och hotell.

Uppsala nya resecentrumkommer att kosta sammanlagt1,5 miljarder kronor och be-räknas var klart för invigningunder december 2011.

Under en eftermiddag in-formerade SBRaren Hans-Gö-

ran Lenke, projekteringsleda-re för Uppsala kommuns åta-gande i projektet, om ombygg-nadsprojektet. Vi var alla im-ponerade över omfattningenav anläggningen och alla desvåra arbetsuppgifter sommåste lösas för att Uppsala skafå dessa nya fina anläggningar.

Av Lennart Wågström

Uppsala centralstation omvandlas

En strålande vårvinterdag imars inledde konsultgruppensitt årsmöte med en byggtek-nisk rundvandring på Skan-sen. Under ledning av KarinBlent från kulturhistoriska av-delningen visades ett histo-riskt bygge: Järnhandlarenshus – ett 1880-talshus.

Det är ett nytt bygge i gam-mal stil. För att kunna skapa1930-tals miljö letade manrunt landet och plockade frambyggnader i tidsepoken. All-mänt har byggnader flyttats tillSkansen men här presentera-des ett nybygge utifrån ett ori-ginal från 1880-talet som finnsi Hudiksvall, som nu blivitJärnhandlarens hus. Exteriörtär kopian uppförd som origi-nalet och inredningen kom-mer från Asplunds järnhandeli Stockholm.

Genom att bygga ett 1880-

talshus har Skansens stadsmil-jö fått ett prov på den träbebyg-gelse som fanns i de flestamindre och medelstora svens-ka städer i mellersta och norraSverige på 1930-talet.

Huset som invigdes år 2005har också en tvårumslägenhetmed vedspis och en elspis somanvänds sommartid. Vidareligger en gammal hederligmjölkbutik med disk i områ-det. Här hittar man det iskarsom höll mjölken i stålflaskor-na kall och måste matas medny is för att hålla låg tempera-tur.

När vardagsrummet skulletapetseras sökte man länge ef-ter tidsenliga tapeter. Det visa-de sig att de fanns på nära håll,nämligen i Skansens eget för-råd.

Efter rundturen samladesman på krogen Stora Gungan

för att hålla årsmöte.SBRs ordförande Lars Hed -

åker utsågs till att leda dagensförhandling och lotsade lugntoch säkert årsmötet genom dagordningens 17 punkter.Under rubriken ”Framtidaverksamhet” presenteradeskonsultgruppens grafiska pro-fil i 9 punkter som ska stärkaoch ge tyngd åt gruppens 239företag med sammanlagt över1 000 anställda. Den ekono-miska redogörelsen visade attverksamheten gett ett mindreunderskott, på grund av agg -ressiv marknadsföring i olikaaktuella tidningar.

Registreringsavgifterna bliroförändrade för 2008 med2 000 kronor för företag med0–2 anställda, 3 500 kronor för3–10 anställda och 4 500 kro-nor för mer än 10 anställda.

Enligt valnämndens förslag

föreslogs omval av samtliga av-gående ledamöter med BirgerJörnhammar, Visby som ord-förande, omval på ett år. Vida-re omvaldes ledamöterna Ste-fan Jönsson, Östersund ochBjörn Wahlberg, Lövestad påtvå år.

Den tidigare valnämndenmed Göte W Swén, Östersundsom ordförande och ledamö-terna Ralf Kahn, Göteborg ochAnders Olsson, Ljusdal omval-des.

Framtida satsningar på attmarknadsföra konsultgrup-pens varumärke förstärks ochkonsultgruppens kvalitets-och miljöledningssystem fort-sätter att utvecklas. Såväl SBRsnya hemsida som konsult-gruppens egen hemsida är vik-tiga led i marknadsföringen.

Av Uno Rydholm

Konsultgruppens varumärke förstärks

Nytt från SBR

Hur blir vi fler SBRare?Ända sedan jag gick med i SBRår 1984 (tror jag) har den stän-diga frågan varit: Hur blir vifler medlemmar?

Idéerna har varit många, ty-värr utan synbart resultat. Jaghar hela tiden hävdat, framförallt under min tid som ordfö-rande i Stockholmsavdelning-en, att vi ska fånga upp ingen-jörer vi träffar i vår dagliga

verksamhet. Stockholmsavdel-ningen vann förresten medlems -värvartävlingen fyra år i rad.

De medlemmar vi kan värvagenom mun-till-mun metodenger fler medlemmar och fram-för allt kvalitet i stället förkvantitet.

Jag brukar skriva och säga: Om varje SBR-medlem vär-

var en ny medlem är vi dubbelt

så många inom en snar framtid!

Vid varje utskick från re-spektive lokalavdelning skadet stå:

Glöm inte att värva nya med-

lemmar!

Tro inte att en arbetstyngdingenjör söker upp SBR ochfrågar efter ansökningsblan-ketter och letar fram gamlaskolbetyg. Sätt er i stället med

den presumtiva medlemmenoch fyll i en ansökan tillsam-mans!

Det finns även ett bonus-system som innebär att en halvårsavgift för varje ny medlemutbetalas från förbundet tillden avdelning som värvar enny medlem.

Av Bengt Persson

Stockholmsavdelningen


Nästan tvåhundra SBR-ingen-

jörer är numera med i SBRs

överlåtelsebesiktningsgrupp

och utför mer eller mindre re-

gelbundet överlåtelsebesikt-

ningar i samband med överlå-

telser av fastigheter och då

främst av enfamiljshus.

Regler om överlåtelse av fast

egendom finns sedan år 1972 i

Jordabalken. Reglerna i Jorda-

balken var inte nya när de kom

utan äldre regler och rätts -

praxis hade samlats och syste-

matiserats. Risken för att den

förvärvade fastigheten avviker

från de förväntningar som kö-

paren vid köpet hade anled-

ning att ha på den köpta fastig-

heten ligger på köparen. Köpa-

rens undersökningsplikt är

sträng. Rättsliga tvister om an-

svar för fel i fastighet var gans-

ka vanligen förekommande.

Flera SBR-ingenjörer fick i

samband med Jordabalkens

tillkomst, utan att egentligen

veta vilka krav Jordabalken

ställde på en undersökning av

en fastighet av olika köpare,

uppdraget att biträda köpare

vid förvärv av fastighet, oftast

genom att genomföra en regel-

rätt besiktning av det tänkta

köpeobjektet. Besiktningarna

kallades jordabalksbesiktning,

dolda fel besiktning eller något

annat i sammanhanget pas-

sande.

Eftersom Jordabalken sak-

nar regler hur besiktning av

fast egendom ska verkställas

uppkom en vildvuxen flora av

lika många olika slags besikt-

ningar som det fanns besikt-

ningsförrättare.

Efter önskemål från SBRs

medlemmar så tillsatte den då-

varande förbundsledningen i

slutet av 1980-talet en arbets-

grupp som skulle skapa rikt-

linjer för genomförandet av

besiktning i samband med

överlåtelse av fast egendom.

Resultatet blev ett modellav-

tal. Modellavtalet kom att be-

stå av en uppdragsbekräftelse

och en mall till besiktningsut-

låtande. Arbetsgruppen fö-

reslog att besiktningen skulle

kallas överlåtelsebesiktning av

fast egendom.

En överlåtelsebesiktning

en ligt modell avtalet består av

fyra delar, nämligen:

1. genomgång av handlingar

2. okulär besiktning

3. riskanalys, och

4. behov av fortsatt teknisk ut-

redning.

Uppdragsbekräftelse där

samtliga villkor för genomfö-

randet av en överlåtelsebesikt-

ning regleras ska alltid upprät-

tas och undertecknas av upp-

dragsgivaren innan besikt-

ningen genomförs. Ett skrift-

ligt besiktningsutlåtande ska

alltid upprättas och översän-

das till uppdragsgivaren. Syf-

tet med en överlåtelsebesikt-

ning är att en sakkunnig ska bi-

träda en köpare vid köparens

genomförande av delar av kö-

parens undersökningsplikt för

genomförandet av överlåtelse-

besiktning.

Efter godkännande av för-

bundsstyrelsen trycktes blan-

ketter för uppdragsbekräftel-

sen och för besiktningsutlå-

tandet. Kursverksamhet in-

leddes och SBR medlemmar

kan bli av SBR godkänd besikt-

ningsförrättare eller av Sitac

certifierad besiktningsförrät-

tare. Modellavtalets villkor re-

videras fortlöpande i takt med

rättsutvecklingen och i första

hand med beaktande av preju-

dicerande domar från Högsta

domstolen.

I samband med att SBR in-

troducerade överlåtelsebe-

siktningsbegreppet och över-

låtelsebesiktningsgruppens

verksamhet ställde arbets-

gruppen upp mål för överlåtel-

sebesiktningsgruppens verk-

samhet. Genom upprättandet

av uppdragsbekräftelsen och

besiktningsutlåtandet med

däri angivna villkor och krav

på återkommande utbildning

av besiktningsförrättarna skul -

le uppdragsgivare tillförsäkras

ett uppdragsresultat som skul-

le kunna ligga till grund för den

förväntan på fastigheten som

en spekulant hade anledning

att ha. Modellavtalet skulle

vara en rikslikare.

En andra målsättning var att

besiktningsförrättarna skulle

ha den utbildning och kompe-

tens för att kunna utföra bra

överlåtelsebesiktningar och ge

uppdragsgivarna rätt underlag

och att minska skaderisken.

SBR besiktningsförrättarnas

kompetens har överlag ökats

till stor del beroende på kravet

på fortlöpande utbildning.

Slutligen men inte minst var

målsättningen att påverka

rättsutvecklingen så att allt

fler köpare lät utföra överlåtel-

sebesiktningar enligt SBRs

modellavtal.

Utvecklingen av överlåtel-

sebesiktningen sker dels ge-

nom en utveckling på markna-

den, dels genom prövningar av

villkoren i allmänna domsto-

lar. Allmänt kan man konstate-

ra att rättsväsendet i allt vä-

sentligt accepterat SBRs mo-

dellavtal.

Felaktiga överlåtelsebesikt-

ningar har uppmärksammats i

media och annorstädes på ett

sådant sätt att många i allmän-

het tror att skadefrekvensen är

omfattande och att många fas-

tighetsägare drabbats av un-

dermåliga överlåtelsebesikt-

ningar. I själva verket är det så

att av till SBRs försäkringsgi-

vare anmälda utförda överlå-

telsebesiktningar reklameras

cirka 0,8 procent. Utbetalning

sker i 20 procent av de rekla-

merade besiktningarna vilket

motsvarar 0,1 procent av anta-

let anmälda utförda överlåtel-

sebesiktningar!

SBR modellavtal har godta-

gits av domstolarna och kan sä-

gas utgöra rättspraxis. Högsta

domstolen har två gånger prö-

vat bärigheten av villkoren i

SBRs modellavtal. Se nästa

sida.

Av Jens Pedersen

Advokatfirman

Jens Pedersen AB

Historien om hur SBRs modellavtal föds

Nytt från SBR

SBRs modellavtal prövad i domstolI en dom daterad 23 april 2001i mål Ö 3409-00 kom Högstadomstolen fram till att SBRsmodellavtal inte var oskäligt.Trots det blev besiktningsför-rättaren ställd till ansvars förfel som fanns på fastigheten.

Enligt modellavtalets vill-kor ska besiktningsförrättarenutöver den okulära besikt-ningen även utföra en riskana-lys om det föreligger påtagligrisk för att det finns andra vä-sentliga fel än dem som an-tecknats i besiktningsutlåtan-det. Genomför besiktningsför-rättaren en riskanalys ska be-siktningsförrättaren inte före-skriva fortsatt teknisk utred-ning beträffade det eventuellafel som aves i riskanalysen föratt konstatera om risken in -frias. Det står uppdragsgiva-ren fritt att beställa fortsattteknisk utredning av fel somförklarats som risk.

Vid en överlåtelsebesikt-ning hade en besiktningsför-rättare under rubriken ”3 Risk -analys” i besiktningsutlåtan-det antecknat: ”Parkettgolv påundervåningen (även undersäljarens nya mattor) liggertroligtvis på reglar direkt påunderliggande betong. Dettaär en konstruktion som kan or-saka bekymmer. Inträngandefukt träffar trävirket. Dettakan vara grogrund för mögel-bildning. Dock ingen indika-tion på detta här. (Lika gällerför på regling av vägg men härär reglarna distanserade enlsäljaren). – Markens lutningmot huset på baksidan innebäratt ytvatten hela tiden dämmermot sockel och källarvägg. Härgäller att dräneringen funge-rar. Dräneringen är dock inteomlagd längs hela husetslängd. Risk för fuktproblem ikällarväggen kan föreligga.”

Under den följande rubri-ken ”4 Fortsatt teknisk utred-ning” hade besiktningsförrät-taren antecknat: ”Bedöms f.n.

inte erforderlig.” Husköparenansåg att besiktningsförrätta-ren skulle ha föreskrivit fort-satt teknisk utredning fast dethade verkställts en riskanalys.

I sin dom skrev HD att detvid användandet av modellav-talet inte förelåg någon allmänskyldighet för besiktningsför-rättaren att rekommendera enfortsatt teknisk utredning såsnart besiktningsförrättarenkonstaterat att det föreliggerrisk för en väsentlig brist. Denomständigheten att besikt-ningsförrättaren avstår frånatt rekommendera en fortsattteknisk utredning i ett sådantfall kan således inte innebäraatt besiktningsförrättaren integör sig skyldig till vårdslös un-derlåtenhet. Men HD pekadepå att besiktningsförrättarenantecknat att teknisk utred-ning ”f.n. inte bedömdes erfor-derlig”. HD ansåg att köparnahaft foga att uppfatta denskrivningen på så sätt att detsaknades anledning för köpar-na att gå vidare med någon tek-nisk utredning med anledningav vad som angavs i riskanaly-sen. Besiktningsförrättarenblev därför ställd till ansvars.

En annan efterlängtad dom förbesiktningsförrättare frånHögsta domstolen har medde-lats den 4 december 2007. I do-men uttalar sig Högsta dom-stolen om möjligheten för enbesiktningsförrättare att vidöverlåtelsebesiktning på upp-drag av konsument begränsaansvarstiden (reklamations -fristen) till två år. Bakgrundentill tvisten är följande:

Besiktningsförrättaren mot -tog en beställning av en överlå-telsebesiktning per telefonoch översände därefter enuppdragsbekräftelse till be-ställarna, som var privatperso-ner. Efter genomförd besikt-ning upprättade besiktnings-förrättaren ett utlåtande, i vil-

ket även angavs vill-koren för uppdragetsutförande. Blanddessa villkor hadebesiktningsförrät-taren angivit att”Krav mot besikt-ningsförrättarenskall anmälas (rek -lameras) till den-ne inom skälig tidefter det att ska-dan märkts ellerbort märkas. Rek lamation fårdock inte skesenare än två årefter uppdra-gets avslutan-de.” Efter att mer äntvå år passerat reklameradebeställarna ett fel i besikt-ningsuppdraget till besikt-ningsförrättaren, som bestredansvar med hänvisning till attreklamationstiden gått ut.Både tingsrätt och hovrättkom fram till att avtalsvillko-ret var oskäligt och att rekla-mation därför skett i rätt tid.

Högsta domstolen prövadeförst frågan om avtalsvillkoretär oskäligt. Efter en jämförelsemellan besiktningsuppdragoch arbete på fast egendomkom domstolen fram till att be-siktningsuppdraget saknar derisker som i konsumentförhål-landen motiverar en tioårigansvarstid för arbete på fastegendom. Domstolen pekadedärefter på att både konsu-mentköplagen och konsu ment-tjänstlagen, som i och för siginte är direkt tillämpliga på be-siktningsuppdrag, föreskrivertre (tidigare två) års ansvarstidför levererade varor respekti-ve tjänster på lös egendom. Enansvarsbegränsning till två årär därför enligt domstolenvare sig överraskande ellertyngande och avtalsvillkoretbedöms inte vara oskäligt.

Den andra frågan som prö-vades i målet var om avtalsvill-

koret verkligen var del av par-ternas avtal. Villkoret hadeförts fram först efter uppdra-gets utförande i det utlåtandesom besiktningen resulteradei. Högsta domstolen kom framtill att även om beställarnakunde räkna med att villkorenför uppdraget skulle kommaatt preciseras, så var det försent att så skedde först efteruppdragets utförande. Dom-stolen kom därför fram till attavtalsvillkoret inte blivit del avparternas avtal. Och eftersompreskriptionslagens tioårigafrist då ska gälla, innebär detatt beställarna trots allt rekla-merat i rätt tid.

Den slutsats man kan dra avdessa båda domar är att om be-siktningsförrättare följer SBRsmodellavtal, och inte införli-var egenhändigt tillverkadevillkor i SBRs modellavtal, såminskar risken för att besikt-ningsförrättaren ska göra feloch därigenom orsaka skada.

Av Jens Pedersen

Advokatfirman

Jens Pedersen AB

Nytt från SBR



Marknadsnytt

Handsktillverka-

ren Guide presen-

terar handsken

Guide 5005 M –

där M står för Mag-

netic. På hands -

kens ovansida, som

är tillverkad i flexi-

bel spandex, har

företaget sytt in

magnetplattor. Det -

ta för att eliminera

behovet av att arbeta med till

exempel spikar och skruvar i

mungipan.

Förutom magnetplattorna

erbjuder handsken bra grepp i

vått och torrt tillstånd, för-

stärkta fingertoppar och tum-

mar, knogskydd och kardbor-

respännig vid handleden. Gui-

de 5005 M är tvättbar, samt fri

från krom. D

Skydda Protecting People Europe AB

0321-67 73 70

[email protected]

Slut med spik i munnen

Malux nya serie passage-

system finns i olika varianter;

AX50 för en dörr och upp till

500 användare, och AX100 för

en dörr och upp till 4 000 an-

vändare.

Inpasseringen sker genom

att en person visar passagekort

eller nyckelbricka framför en

beröringsfri läsare. Systemen

kan även fås med sifferkoder.

Kortläsaren är väderbestän-

dig, IP65, och monteras med

säkerhetsskruvar, vilket gör

att systemet passar även i tuffa

miljöer. D

Malux

0660-29 29 00

Passersystem för tuff miljö

Pax bred -

dar sitt

fläktsorti -

ment. Pax

termic levereras med två alter-

nativa frontkåpor, en rund och

en fyrkantig. Frontformen

skiftas efter behag med ett en-

kelt handgrepp.

Grundmodellen av Pax ter-

mic erbjuds i två olika färg-

kombinationer; med en klas-

siskt vit eller en silverglänsan-

de frontkåpa. I tillbehörskol-

lektionen kan man välja bland

ytterligare tio olika designkå-

por. D

Pax Electro Products AB

0157-756 23

[email protected]

Frontkåpor i olika form

PowerBrush

är ett uni-

versalverk-

tyg som kan

användas av

villa- och fri tidshusägare för

att tvätta rent ytor och slipa

ytorna. Den egna borrmaski-

nen används som motor. Verk-

tygen borste, slipnylon och po-

lermatta går lätt att byta.

Universalverktyget borstar

eller slipar i virkets längdrikt-

ning. Borstar finns för olika

hårda, mjuka eller smutsiga

ytor. D

Powertechnology JHD AB

070-105 42 81

Tvättar och slipar ytor

Telesteps AB i Tranås har se-

dan år 1996 producerat te-

leskopiska stegar och arbets-

redskap. Stegarna kan varieras

i höjd mellan 0,7 till 3,8 meter.

Konstruktionen, som är paten-

terad, gör att stegen skjuts

ihop automatiskt.

Stegarna kan fås med topp-

stöd som gör arbetet säkrare,

samt ger en bredare yta att ar-

beta på. Justerbara säkerhets-

fötter gör det möjligt att an-

vända stegen på ojämnt under-

lag. D

Telesteps

+46 708 160 180

[email protected]

Stege kan varieras i höjd

Tensars tekniker har vidareut-

vecklat det tidigare tvåaxiala

nätet och ersatt de rektangulä-

ra öppningarna i nätet med tri-

angulära. Ribbtjockleken har

ökat och knutpunkternas

struktur har förändrats.

I kombination med rätt fyll-

nadsmaterial bildar TriAx ett

mekaniskt stabiliserat lager

för grundstabilisering och för-

stärkning av överbyggna -

der. D

Byggros AB

+46 771 48 90 00

[email protected]

Triangulär öppning

thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comwwwwww

TÄTA TAK

DERBIGUM

Posttidning B

Husbyggaren

Box 4415

102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

husbyggaren 2008 nr 3

Documents