Intresset för flytande naturgas, LNG, som bränsle ökar. Nu byggs infrastrukturen kring hanteringen av gasen ut.Sidan 10

Fastighetsägare ska göra flera olika riskbedömningar för att undvika olyckor. Inspectas expert reder ut begreppen.Sidan 16

1 | 15Insikter och affärsnytta från Inspecta

Grundlig konditionsanalys av kranarna hjälper Norrköpings hamn att minimera riskerna för stillestånd.Sidan 6

Analys Trend Tips och råd

Det stora lyftethamnköpingsför Norr

2 #1/2015 Inspecta

I dettanummer

3 Notiser och kalendarium

6 Kranpark med kondisVarje år lyfter kranarna i Norrköpings hamn flera miljoner ton gods. aMed förbättrat beslutsunderlag kan hamnen göra rätt avvägning mellan förebyggande underhåll och nyinves­teringar.

10 Trend: naturgasDen tunga industrin och transport­sektorn har ett starkt intresse för LNG, flytande naturgas. Flera termi­naler planeras längs Östersjökusten.

13 Statistik: korrosionÖver 30 procent av de skador som Inspecta tar hand om varje år handlar om korrosion. Genom att jobba före­byggande med kontroller och service finns möjlighet att spara stora summor.

14 Gåtfull skadaNär en stor massafabrik i norra Sverige fick skador på ett rör i marken kunde de först inte förstå hur skadan uppstått. En spricka upptäcktes på utsidan trots att de hade trott att sprickan var på insidan. En noggrann analys löste gåtan.

16 3 tips om Real EstatePeter Ramstedt, affärsområdeschef Inspecta Real Estate, svarar på frågor om riskbedömningar, vad man bör tänka på vid köp och försäljning av fastigheter samt om radon.

18 Fråga experternaInspectas erfarna experter delar med sig av tips om säkerhet kring kranar, hissar och det nya tryckkärlsdirek­tivet.

19 Så funkar digitalröntgenMed hjälp av digitalröntgen kan skador upptäckas under drift.

Ansvarig utgivare Ditte Erbing Chefredaktör Helén Kim

Produktion Appelberg Publishing GroupProjektledare Petra Lodén Redaktör Per­Ola KnutasArt DirectorJohan Nohr

Omslagsfoto Thron Ullberg Tryck Trydells, Laholm 2015

6

14 19

InspectaBox 30100

Björnstigen 87, Solna 104 25 Stockholm tel. 08 5011 3000 fax 08 5011 3001

redaktionen@inspecta.comwww.inspecta.com

Inspecta erbjuder tjänster inom besiktning, provning, certifiering, teknisk konsultation och utbildning. Inspecta är marknadsledande i Norden och har kontor i åtta länder:

Finland, Sverige, Norge, Danmark, Lettland, Estland, Litauen och Polen. Tidningen i ges ut av Inspecta och utkommer två gånger per år.

Inspecta #1/2015 3

Du håller just nu i det första numret av Inspectas tidning i. Tidningen kommer ut med två nummer per år och distribueras till kunder och andra som är intresserade av Inspecta.

– I tidningen hittar du reportage från olika branscher, tips och trendspaningar. Dessutom delar våra experter med sig av sin kunskap och erfarenheter från olika uppdrag, säger Helén Kim, kommunika­tionsansvarig på Inspecta.

Tidigare har Inspecta gett ut digitala nyhetsbrev och det kommer man att fort­sätta med. På webben hittar du som van­ligt aktuell information.

– Vi hoppas att du tycker att tidningen är intressant och relevant. Hör gärna av dig om du har tips på vad vi kan skriva om eller om du undrar över något, säger Helén Kim.

Tidningen går också att ladda ner från inspecta.com för dig som vill läsa den på mobil eller surfplatta.

Kalendarium 2015

För att möta nya behov inom industrin startar Inspecta Academy i vår tre diplom­utbildningar. Målet är att på sikt göra dem till certifieringsutbildningar som ska ingå som standardkrav för vissa tjänster inom processindustrin. En av utbildningarna riktar sig till inspektörer inom process­ och skogsindustri.

– Hittills har det saknats en sådan här utbildning i Sverige, du har varit tvungen att åka till England, berättar utbildnings­chef Helejna Larsson på Inspecta Academy.

Grundutbildningen omfattar tio dagar och dessutom erbjuds fördjupning i underhåll, processäkerhet, skademeka­nismer samt tillverkningskontroll.

– Vi hoppas att industrin ska se detta som den ledande utbildningen inom sitt område och ett självklart val, säger Helejna Larsson.

De övriga två diplomutbildningarna omfattar processäkerhet respektive rör­ och kärldesign, där den senare är specifikt riktad till konstruktörskonsulter.

Inspecta Academy startar diplomutbildningar

NyA KäRNKRAfTsföResKRIfTeRStrålsäkerhetsmyndigheten, SSM, håller på att arbeta om de föreskrifter som gäller för kärnteknisk verksamhet.

– Det är ett helt paket med nya och kompletterande regler, säger Carl­Johan Börjesson, kärn teknisk expert på Inspecta.

Arbetet kommer att fortgå under flera år. Anledningen till de nya föreskrifterna är att det internationella atomenergi­organet IAEA upptäckte svagheter i SSM:s föreskrifter. Det handlar framför allt om hur föreskrifterna är utformade och hur systematiska de är. En orsak går att finna i sammanslagningen av Statens strålskydds­institut och Statens Kärnkraftinspektion 2008 som innebär att de båda myndig­heterna behöver samordna sina föreskrifter.

De nya föreskrifterna kommer att införas succesivt med början 2016, men redan nu arbetar Inspecta med att förbereda för de modifieringar som kommer att krävas.

Ett område som direkt påverkar all verk­samhet inom kärnteknik är en ny föreskrift för kärntekniska lyftanordningar.

– Föreskriften sträcker sig längre och är mer omfattande, vilket betyder att vissa lyftanordningar på kärnkraftverk och andra anläggningar kan behöva modifieras. Vi på Inspecta har full insyn i vad som är på gång, och vi håller på att anpassa våra rutiner till de förordningar som kommer. Vi är förbe­redda och vi har kompetens och resurser att ta hand om allt det nya, säger Carl­ Johan Börjesson.

Ny tidning från Inspecta

18 februari Fastighet 2015

Borås

19 februari Fastighet 2015

Göteborg

15–16 april Gruv 2015

Luleå

23–24 april Tryck & Svets 2015

Göteborg

20–21 maj SLAO

Storefjell, Norge

18–19 mars Fastighetsmässan 2015

Stockholm

19–20 mars Skogsindustridagarna 2015

Sundsvall

24–25 mars ATEX – Brand – ADR 2015

Stockholm

 notiser

Är du inte prenumerant? Se till att du får nästa nummer genom att fylla i din adress på inspecta.com/kundtidningprenumerera eller skicka ett mail till redaktionen@inspecta.com

Intresset för fl ytande naturgas, LNG, som bränsle ökar. Nu byggs infrastrukturen kring hanteringen av gasen ut.Sidan 10

Fastighetsägare ska göra fl era olika riskbedömningar för att undvika olyckor. Inspectas expert reder ut begreppen.Sidan 16

1 | 15Insikter och aff ärsnytta från Inspecta

Grundlig konditionsanalys av kranarna hjälper Norrköpings hamn att minimera riskerna för stillestånd.Sidan 6

Analys Trend Tips och råd

Det s� ra lyftethamnköpingsför Norr

Branschseminarium Mässa

4 #1/2015 Inspecta

seDan ett par år är Inspecta medlem i tanke smedjan SMGC som arbetar med att sprida idéer, kunskap, kontakter och affä­rer inom området teknisk­ och ekonomisk hållbarhet. 2014 blev Inspectas svenska vd, Jacob Lundberg, ledamot av styrelsen.

– SMGC sätter hållbarhetsarbetet i ett sammanhang och definie­rar begreppet brett, det handlar om så mycket mer än miljö. Det handlar om att skapa ett samhälle och företagande där männis­kor trivs och utvecklas. Och då behövs företag som överlever och utvecklas. När jag fick frågan att bli ledamot blev jag intresserad och tackade ja, säger Jacob Lundberg,

SMGC:s vision stämmer väl överens med Inspectas, det vill säga att skapa säkra arbetsplatser för människor och miljö.

– Men också att skapa lönsamhet. Inspecta bidrar till att opti­mera produktionen, anläggningen måste må bra och producera effektivt. Vi gör stora insatser för våra kunder genom att bidra till klok underhållsplanering, optimering av tillgänglighet och utökad livslängd.

Underhåll och säkerhet behöver ha högsta prioritet och SMGC kan lyfta de här frågorna och ge dem högre status anser Jacob Lundberg.

–SMGC arrangerar nätverksträffar där underhållsingenjörer får möjlighet att träffa varandra, besöka varandras anläggningar, utbyta idéer och på så sätt visa på kopplingen mellan underhåll och hållbarhet. De allra flesta deltagare är kunder till Inspecta och träffarna har blivit en naturlig samlingspunkt för oss i under­hållsbranschen.

notiser

Nätverk för hållbarhet RevIDeRAT TRyCKKäRlsDIReKTIv

Det befintliga tryckkärlsdirektivet, PED, (97/23/EG) kommer att ersätts av ett revi­derat direktiv (2014/68/EU). Den viktigaste förändringen är att den tidigare fluidindel­ningen förändras då tryckkärlsdirektivet anpassas till CLP­förordningen, Classifica­tion, Labelling and Packaging, CLP, vad gäl­ler klassificering av kemiska produkter.

Andra viktiga nyheter i PED är: ► Modul A1 ersätts av modul A2, modul

C1 ersätts av modul C2 och modul B1 försvinner och inkluderas i modul B.

► Tydligare hänvisning till att harmonise­rade standarder ska tillämpas.

► Förtydligat krav på att en riskanalys ska upprättas.

► Ökade krav på anmälda organ och deras underleverantörer.

► Ökade krav på samtliga ekonomiska aktörer, tillverkare, grossister, agenter och återförsäljare som är inblandade i en CE­märkningsprocess.Arbetsmiljöverket kommer att ge ut en

ändrings föreskrift som kompletterar AFS 1999:4 för att implementera CLP. Övriga delar av det nya direktivet ska tillämpas från och med den 19 juli 2016. Då ska även resterande delar av direktivet vara imple­menterat i svensk lagstiftning.

Införandet av CLP påverkar flera av Arbets miljöverkets andra föreskrifter inom tryckkärlsområdet. Därför kommer myndig­heten att revidera AFS 2002:1,2005:3, AFS 1997:7 och 2005:2. De reviderade föreskrif­terna beräknas träda i kraft våren 2017.

1 500

4 000

115

Ungefär så många deltar varje år på

något av Inspectas 10 seminarier.

Antalet personer från industrin som årligen går någon

av Inspectas kurser.

Så många Inspecta­medarbetare (av

620) är föreläsare och utbildare.

27–29 augusti Load Up North

Boden

2–3 september Fastighetsmässan 2015

Göteborg

2–3 september Skidlift- och Linbaneseminarium

Stockholm

22–23 oktober Kraftvärme 2015

Yasuragi i Hasseludden, Stockholm

4–5 november Vind 2015

Stockholm

5–6 november Processindustridagarna 2015

Göteborg

17–18 november Armada

Stockholm

18–19 november Krandagarna 2015

Växjö

2–3 december Kärnteknik 2015

Stockholm

SMGC är en tankesmedja organiserad som ett nätverk. SMGC grundades 2011 och arbetar med hur underhåll kan inspirera till hållbar teknik. SMGC består av omkring 150 personer från drygt 50 företag och förvaltningar som är aktiva i ett dussintal projekt. Läs mer på smgc.se

Branschseminarium Mässa

Inspecta #1/2015 5

KRAv föR KvAlIfICeRINg Av sveTs­ARe OCh sveTsPROCesseR I 1090­2Alla svetsare ska kvalificeras enligt EN 287­1 alternativt ISO 9606­1 för svetsning av stål. För aluminium gäller ISO 9606­2. För svetsoperatörer gäller EN 1418 eller ISO 14732. Om svetsaren också ska svetsa produkter som omfattas av tryckkärlsdirek­tivet, PED, bör man inte gå över till 9606­1, eftersom den inte är en harmoniserad stan­dard mot PED ännu.

Beroende på utförandeklass ska de svetsmetoder som används vara kvalifi­cerade enligt lämplig kvalificeringsmetod. EXC1 kräver inte någon kvalificering av svetsmetoder men det gör EXC2­4. Vanligt­vis görs kvalificering av svetsmetoder 111, 114, 12, 13 och 14 enligt Svetsprocedur­kontroll ISO 15614­1. För svetsning i EXC2 för stål upp till och med sträckgräns 355 kan Standardsvetsprocedur ISO 15612 och Tidigare erfarenhet ISO 15611 användas. För stål upp till och med S275 kan Provat tillsatsmaterial ISO 15610 användas.

Ett komplext arbeteseDan 2004 pågår ett omfattande arbete på reaktor 2 vid Oskarshamns kärnkraft­verk. Projektet Plex – Plant Life Extension ska utöka reaktorns tekniska livslängd och uppgraderas för att motsvara dagens moderna säkerhetskrav. Inspecta Nuclear är ackrediterat kontrollorgan, AK.

– Vi har hand om nästintill all föreskri­ven kontroll som ska utföras av AK. Vi har i dag fyra stora kunder under projekt Plex: Areva GmbH, Areva NP Uddcomb, Siemens och Balcke­Dür, som alla är leve­rantörer till OKG under projektet, berät­

tar Alexander Wulff, projektledare på Inspecta Nuclear.

Inspecta Nuclears kontroll innebär att säkerställa att anläggningen är konstru­erad, kontrollerad och dokumenterad enligt föreskrivna krav.

– Vi valdes som leverantör på grund av vår leveranskapacitet och vår spetskom­petens och tack vare att vi kunde erbjuda ett konkurrens kraftigt pris. En annan vik­tig faktor är att vi har ett brett nätverk av kompetenser samlat inom Sverige, säger Alexander Wulff.

RevIDeRAD föResKRIfT Om CIsTeRN eR OCh RöRleDNINgAR föR bRANDfARlIgA väTsKOR Myndigheten för samhällsskydd och bered­skap beslutade 30/9 2014 att ge ut ändrade cisternföreskrifter. Den nya föreskriften heter MSBFS 2014:5 och trädde i kraft 1 november 2014. I och med detta upphörde MSBFS 2011:8 att gälla.

De ändrade cisternföreskrifterna inne­håller fortfarande både funktionskrav på cisterner och rörledningar, krav på olika kontroller och krav på certifierings­ och kontrollorgans utrustning och kompetens.

De viktigaste ändringarna är: ► En tidssatt övergångsbestämmelse

införs för kravet på att rörledningar utan tillräckligt korrosionsskydd ska bytas mot korrosionsskyddade. Befintliga galvade men inte fuktisolerade (lindade) rörledningar får användas längst fram till 1 juli 2022.

► Kravet på skydd mot att en flamma går ner i cisternen genom cisternens fyll­ningsanslutning tas bort.

► Kravet på att avluftningsledning och gas­återföringsledning under vissa omstän­digheter ska ha flamskydd mildras.

ILLU

STRA

TIO

N: Z

ARA

PIC

KEN

Tunga skälCase

Driftsäkra kranar är avgörande för effektiv hantering av de närmare fyra miljoner ton gods som varje år lyfts i eller ur fartyg vid Norrköpings hamn. Inspecta har gjort en omfattande kontroll av de stora spårburna kranarna, vilket hjälper hamnens teknik­enhet att fastställa behovet av underhåll och investeringar.text Susanna Lidström foto Thron Ullberg

att kollakranarna

6 #1/2015 Inspecta

Norrköpings hamn i siffror

6 000 meter kajer

1 100 fartyg

anlöper hamnen varje år

115 hektar markområden, varav 55 hektar hårdgjorda ytor och 65 000 m3

magasin

350 tonkan den starkaste hamnkranen lyfta

Inspecta #1/2015 7

Norrköpings Hamn och Stuveri AB är ett kommun ägt bolag som driver hamn-, stuveri- och terminalverksamhet. Här sker lastning och lossning av en rad olika varuslag, främst skogs-, stål-, spannmåls-, energi- och petroleum produkter, containers samt projekt laster från svenska industrier. Raymond Axelsson är teknisk chef och ansvarar för att utveckla och underhålla hamnens kranar, maskiner, byggnader, markområden samt kajer.

– ABB i Ludvika behöver den exempelvis för om-lastning av sina enorma högspänningstransform-atorer på flera hundra ton, och Siemens i Finspång transporterar gasturbiner som väger nästan lika mycket, säger Raymond Axelsson.

Tung, tekniskt avancerad och dyrbar last med andra ord, vilket naturligtvis gör det särskilt viktigt att inget går snett när godset lyfts från den special-byggda tågvagnen till lastfartyget.

Inspecta anlitas sedan många år för att göra den årliga lagstadgade besiktning som krävs för att kontrollera lyftutrustningens funktion och säker-het. Men förra året ville Norrköpings hamn även ha en mer djupgående genomgång av kranarnas skick, för att ta reda på hur länge de kan fortsätta användas på ett säkert och kostnadseffektivt sätt. Efter upphandling i konkurrens gick även detta uppdrag till Inspecta.

ed anslutning till såväl E4 som E22, flera riksvägar och Södra stam banan har Norrköpings hamn ett strategiskt läge för omlastning av gods. I den yttre delen

av hamnen, kallad Pampusterminalen, står tusen-tals färgglada containrar staplade på rad – redo för vidare transport.

Lite längre ut på kajen ligger stora vita plastför-packningar fyllda med sågat virke. Det är dessa som håller på att lastas just denna grådisiga dag. Vid vårt besök syns fartyget Najade fyllas med knappt 5 000 kubikmeter virke. En liten last enligt Raymond Axelsson, teknisk chef vid Norrköpings hamn.

– Det här är en av de minsta båtarna som anlö-per hamnen. Därför använder vi små mobilkranar, som går på hjul eller larvfötter, när vi lyfter i lasten. De är smidiga och snabba, men har mycket kor-tare räckvidd än våra stora spårburna kranar som används för större fartyg med tyngre last, förklarar Raymond Axelsson.

Den största kranen kan ensam lyfta hela 350 ton. Det gör ingen annan hamnkran i Sverige. Nu är det nästan 50 år sedan denna tungviktare byggdes 1966, men fortfarande har den en viktig roll för några av Norrköpings hamns stora industri kunder.

M

” Analysen gav en bra grund för vår planering av underhåll och inves-teringar. ”Raymond Axelsson

8 #1/2015 Inspecta

Utmaning

Lösning

Effekt

Ta hand om hamnkranar och annan verksamhets-kritisk utrustning för att minimera risken för skador och kostsamma oplanerade driftstopp. Se till att långsiktig pla-nering av underhåll och investeringar baseras på välgrundade uppgifter om teknisk status och återstående livslängd för varje kran.

Komplettera de årliga lagstadgade besiktning-arna med en fördjupad konditionsanalys, som ger en detaljerad bild av kranarnas skick i dags-läget samt en beräkning av hur länge de kan hållas i drift på ett säkert och kostnadseffektivt sätt.

Högre medvetenhet om utrustningens tekniska status bland personalen som jobbar med kran-underhåll och repara-tioner. Bättre besluts-underlag för framtida planering och budgete-ring, med rätt avvägning mellan förebyggande underhållsinsatser och nyinvesteringar. Minskad risk för kostsam stille-ståndstid när fartyg lig-ger vid kaj och inte kan lastas eller lossas.

– De hade erfarenhet av liknande besiktningar inom stålindustrin och kunde erbjuda ett helhets-koncept med översyn av såväl mekaniska delar som elsystem. Det var en stor fördel för oss och innebar bland annat att vi slapp koordinera flera olika aktörer i arbetet, säger Raymond Axelsson.

Uppdraget omfattade en grundlig konditions-analys av nio spårburna hamnkranar. Totalt finns tolv sådana kranar vid Norrköpings hamn, men två av dem är så pass nya att ingen extra genomgång behövdes och en kran hade man redan beslutat att ta ur drift på grund av tekniska brister som inte var lönsamma att åtgärda.

– Kranarna som ingick i analysen är byggda mel-lan 1966 och år 2000, med en snittålder på runt 30 år. Under dessa år har kraven på exempelvis förar-miljö och elsystem ökat. Även om vi uppfyller alla gällande lagar och regler ville vi se över vissa delar och anpassa dem efter dagens normer, säger Raymond Axelsson.

Han lyfter fram elsäkerhet som ett exempel. Efter Inspectas översyn har beröringsskydd mon-terats i kranarnas elskåp och maskinhallar. Såväl elutrustning som stålkonstruktion och maskineri, med växellådor och kuggar, kontrollerades både visuellt och med hjälp av olika mätningar.

– När det gäller mekaniken tittar vi särskilt efter utmattningssprickor och korrosion i bärande bal-kar och roterande delar. Och på elsidan kontrol-leras allt från kablage till motorlindningar och värmeutveckling för att spåra förändringar som tyder på begynnande fel i olika komponenter, för-klarar Roger Wibert, uppdragsledare vid Inspecta Technology.

Utifrån det insamlade besiktnings- och prov-ningsunderlaget kunde Inspectas ingenjörer ge en detaljerad bild av kranarnas aktuella skick, beräkna återstående livslängd och föreslå åtgärder för fort-satt säker drift.

– Analysen gav en bra grund för vår planering av underhåll och investeringar. Att köpa en ny kran går på tiotals miljoner kronor, så det gäller att utnyttja utrustningen optimalt tills dess tekniska livslängd är förbrukad, säger Raymond Axelsson, men poängterar samtidigt att oplanerade drift-stopp också kan bli väldigt kostsamma:

– Inspectas analys hjälper oss att arbeta förebyg-gande för att minimera riskerna för sådana stille-stånd.

NorrköpINgs hamN case

Efter Inspectas analys har Norrköpings hamn beslutat att byta ut den sammanlagt en

kilometer långa vajern som löper ner till lyftkroken i Ivar – hamnens äldsta och landets starkaste kran

– ett jobb som kommer att ta omkring en vecka.

Den största utmaningenUnder ett par intensiva månader våren 2014 ledde Roger Wibert från Inspecta Technology ett team med besiktningssingenjörer, provnings-tekniker och beräkningsingenjörer, för att så smidigt som möjligt samla in relevanta data om kranarnas status i Norrköpings hamn.

– Den största utmaningen var att anpassa våra inspektioner efter hamnens vanliga verk-samhet så att inte driften stördes. För vissa undersökningar ville vi att kranen stod still en längre period. I andra fall var det viktigt att maskineriet just varit igång, exempelvis när vi utförde värmefotografering av centraler för att upptäcka varmgång och överbelastning, förkla-rar Roger Wibert.

Inspecta #1/2015 9

GasklartIntresset för flytande naturgas, LNG, ökar starkt och flera aktörer

är i startgroparna för att bygga ut kapaciteten runt Östersjöns kuster. I oktober 2014 invigdes i Lysekil Sveriges andra LNG-terminal. Och mer

är på gång, säger Peter Blomberg på naturgasföretaget Skangass.

text Per-Ola Knutas foto Pontus Johansson

trend lng

10 #1/2015 Inspecta

I mItten av december växlade SSAB över från olja till naturgas i en av de två uppvärmnings ugnarna vid stålverket i Borlänge. På så sätt minskar stål­jätten sina koldioxidutsläpp med 40 000 ton per år och kväveoxidutsläppen med 300 ton per år. Dessutom försvinner i praktiken utsläppen av 400 ton svaveldioxid per år.

Den finska stålkoncernen Outokumpu är inne på samma spår; företaget har en stark tilltro till naturgas och medfinansierar det som kommer att bli Nordens största terminal för flytande naturgas, LNG, i finska Torneå.

SSAB och Outokumpu är två exempel på att den tunga industrins intresse för LNG ökar i Norden. Allt fler lastbilar med iskall flytande naturgas rullar nu från terminaler vid kusterna även till industri­företag som Uddeholm, SCA och Arctic Paper. För dem är LNG i tankbilar en möjlighet att använda naturgas som bränsle i sina industriprocesser trots att de inte är anslutna till gasnätet.

– Det som driver våra kunder är framför allt natur ­gasens goda miljöegenskaper med lägre utsläpp av kväveoxid, svavel, partiklar och koldioxid, säger

Peter Blomberg på naturgasföretaget Skangass noterar ett ökat intresse för LNG. Nätet av tankningsställen för LNG-drivna fordon håller på att byggas ut i landet.

Peter Blomberg, projektledare för Skangass nya LNG­terminal i Lysekil och ansvarig för företagets portföljförvaltning och logistik i Norden.

Men det är inte bara den tunga tillverknings­industrin som har en ökad aptit på LNG. Sjöfarten efterfrågar alltmer naturgas som bränsle, något som väntas öka i och med de hårdare regler som infördes den 1 januari 2015 för svavelutsläpp för fartyg som trafikerar Östersjön och de svenska kusterna.

Viking Line, vars kryssningsfartyg Viking Grace varit i drift sedan januari 2013, var först ut med LNG i tankarna i Östersjön. Och fler följer – en av de tre fartyg som kommer att trafikera Gotland från 2017 är en LNG­färja med dual fuelmotorer.

– De nya miljöreglerna betyder att LNG blir allt­mer konkurrenskraftigt, eftersom rederiernas alternativ annars är att köpa in renare, men dyrare, marindiesel eller att investera i skrubbers som renar rökgaserna, säger Peter Blomberg.

Ett tredje område som kommer starkt är LNG som bränsle inom tunga transporter. Både Volvo Lastvagnar och Scania har nya generationer gas­motorer på gång ut på marknaden för installation i lastbilar och bussar.

– I dag finns det bara fem­sex tankställen för LNG i landet, men intresset ökar och nätet är på väg att byggas ut, säger Peter Blomberg.

”Det som driver våra kunder är framför allt

natur gasens goda miljöegenskaper.”Peter Blomberg

Full kontroll på LNG-anläggningenInspecta har lång erfarenhet och djup kunskap om olje-, gas- och kemikalieindustrins behov och utmaningar. Inspecta Sweden AB genomför exempelvis provning, certifiering och besiktning av an-läggningar samt stöttar ofta kunder i den dagliga verksamheten och under stora underhållsstopp eller projekt. Syftet är att öka säkerheten för medarbetarna, minimera riskerna, ge full kontroll på gas anläggningens status, säkra att den är rätt installerad samt att den uppfyller myndigheternas krav.

Dessutom deltar Inspecta Technology AB ofta som rådgivare i renoveringar, moderniseringar och nyinvesteringar. Inspecta hjälper också kunder med ADR, det internationella regelverket för transport av farligt gods på väg.

Läs mer på inspecta.com/sv/Din-industri/Olja-gas-kemikalier

FoTo

: ReB

ekk

A e

hLe

RS /

GA

LLeR

y ST

oc

k

Inspecta #1/2015 11

Det ökade intresset betyder även att flera aktörer är i startgroparna för att bygga ut infrastrukturen. I oktober 2014 invigdes landets andra LNG­terminal vid Preems raffinaderi i Lysekil. Den första termi­nalen ligger i Nynäshamn.

Och fler projekt är på gång i Norden och runt Östersjön. Finska staten gick under förra året in med ett speciellt energistöd som möjliggör ytter­ligare tre terminaler: i Björneborg och Raumo norr om Åbo samt i Torneå högst upp i Bottenviken. Även i litauiska Klaipėda och polska Świnoujście är importterminaler under konstruktion.

–  Dessutom planerar vi en ny stor anläggning i Gävle hamn som ska stå klar senast 2018 och betjäna industrierna i Mellansverige, säger Peter Blomberg. Målet är att den terminalen ska hantera 500 000 ton LNG per år och få samma lagringskapacitet som vår anläggning i Lysekil, 30 000 kubikmeter.

Rätt hantering minskar riskerLNG (Liquified Natural Gas) är naturgas som renats och kylts ner till minus 163 grader. Samtidigt minskar volymen till 1/600. LNG består av metan som är ett fossilt bränsle. När LNG används som bränsle försvinner utsläppen av svavel och partiklar helt, samtidigt som utsläppen av kväveoxid och kol dioxid minskar betydligt.

Naturgasen transporteras i pipelines, från till exempel de norska olja- och gas-fälten, till produktionsanläggningar för vida-re transport med LNG-tankers i flytande form till terminaler. Därefter kan LNG trans-porteras på landsväg till slutkunder inom industrin eller på bunkerfartyg för att tanka andra fartyg.

hanteringen vid lossning eller lastning av LNG följer hårda säkerhetskrav. Vid termina-ler stoppas alla pumpar automatiskt om det finns risk för läckage.

Skulle LNG komma ut förångas den mycket lätt, på grund av den stora tempera-turskillnaden mellan LNG och luft, och sti-ger snabbt eftersom gasen är lättare än luft. Gasen är lukt- och giftfri.

Vid nedkylning blir naturgasen en lukt- och giftfri vätska och LNG är inte explosivt.

Mycket få transportolyckor har skett med LNG-fartyg eller LNG-transporter. Fartyg och trailers har dubbla skrov och vid ytterst få tillfällen har LNG läckt ut efter en olycka. LNG klassificeras som farligt gods och har ett omfattande regelverk som gäller för transporter på väg, järnväg och hav.

trend lng

Flytande naturgas är med andra ord på stark fram marsch. Ett dilemma är dock vad som kommer först: marknadens efterfrågan eller utbudet av terminaler. Terminalen behöver en marknad för att bli lönsam och industrin och transportsektorn behöver tillgång till tankställen.

många gasförespråkare brukar framhålla att LNG är en brygga till biogas. Investeringar som nu görs för LNG skulle enkelt kunna växla över till förnybar flytande biogas, LBG. Men än så länge är tillgången på biogas ett problem.

– Våra industrikunder har stora energibehov och i dagsläget är det bara LNG som kan möta deras efterfrågan, säger Peter Blomberg.

En annan fråga som ofta förs fram är säkerhet. Hela kedjan av hantering av LNG följer hårda säker hets krav, men branschens företrädare bru­kar understryka att LNG har jämförelsevis färre farliga egenskaper än andra jämförbara bränslen, till exempel eldningsolja.

– Om man jobbar förebyggande och fokuse­rat som vi gör med till exempel certifiering och besiktningar är riskerna små med LNG. Men vi är naturligtvis medvetna om riskerna och har därför ett stort fokus på att hålla en hög säkerhetsnivå för våra anställda och förebygga olyckor i hela kedjan, säger Peter Blomberg.

SSAB har växlat över från olja till naturgas i en av de två uppvärmnings-ugnarna vid stålverket i Borlänge.

FoTo

: hA

SSe

eRIk

SSo

N/S

SAB

FoTo

: hA

SSe

eRIk

SSo

N/S

SAB

SvårantändligFlytande naturgas

brinner inte. För att en brand ska uppstå krävs

att vätskan förgasas och att ett visst förhål-lande mellan luft och gas bildas. Därefter behöver något som kan antända gasen

komma i kontakt med gasblandningen.

12 #1/2015 Inspecta

Inspecta #1/2015 13

 statistikkorrosion

NACE:s studie från 2002 visar att de totala kostnaderna för korrosionsskador i USA låg på enorma 276 miljarder dollar årligen – eller 3,1 procent av landets BNP.

”Vi vet att kostnaderna för korrosions­skador i industriella vatten­ och avlopps­system är stora även i Sverige och att det finns ett stort behov av att jobba med före­byggande kontroller och service,” säger Jan Wåle, material expert på Inspecta och ansvarig för företagets stora skadedatabas.

I tillverkningsindustrin är papper och skog den ojämförligt största kategorin när det gäller korrosionsskador. Därefter kommer petroleum och kemi.

Korrosion är en av de vanligaste skade­orsakerna på olika typer av anläggningar och installationer inom industri och sam­hälle. Hela 35 procent av totalt 1 050 skador i Inspectas skadedatabas Dambas där 25 års industri­ och anläggnings­skador finns kartlagda beror på korrosion. Av korrosionsskadorna är spännings­korrosion vanligast, följt av korrosions­utmattning och allmänkorrosion.

Korrosionsskador kostar samhället enorma summor varje år. Men om industrin och samhället jobbade mer med förebyggande kontroller och service skulle mellan 25 och 30 procent av skadorna kunna undvikas, enligt en studie från den amerikanska teknikorganisationen NACE. text Per-Ola Knutas grafik Johan Nohr

$276 000 000 000

35 %

Olja och gas 8 % Hushållsmaskiner 9 % Livs medel 12 % Jordbruk 6 % Papper och massa 34 % Kemisk industri 10 % Oljeraffinering 21 % Gruvdrift 1 %

Infrastruktur 16,4 %

El 14 % Gas 10 %, Vatten och avlopp 75 %

Korrosionkostar miljarder

Störst kostnader inom el, vatten och gas

$137,9 miljarder

Kostnader per år för korrosions skador inom

industri, USA

Samhällsservice, till exempel el­, gas­ och vatten­ och avloppsanläggningar, är den industrikategori där kostnaderna för korrosionsskador är störst, följt av transporter och infrastruktur.

Källor: Inspectas skadedatabas Dambas, NACE:s studie Corrosion Costs and Preventive Strategies in the United States (2002)

Samhällsservice 34,7 %

Transport 21,5 %

Tillverkning 12,8 %

Statligt 14,6 %(t ex försvar och

kärnavfall)

14 #1/2015 Inspecta

Att väljA rätt mAteriAl till rätt process är en ständig utmaning för företag inom pappersmassa­industrin. Med tanke på de höga temperaturer och stora mängder kemikalier som hanteras i såväl till­verknings­ som reningsanläggningar krävs i många fall mycket god motståndskraft mot korrosion.

– Ju högre legeringshalt ett stål har desto härdi­gare är det mot angrepp, men samtidigt blir det förstås dyrare, så det gäller att optimera material­valet och lägga sig på en lagom nivå för varje pro­cess, säger Jan Wåle, materialexpert vid Inspecta Technology.

Ibland är det svårt att förutse hur skador på anläg gningar och rör uppstår. Det blev de teknik­ansvariga för en stor massafabrik varse när de upp­täckte ett läckage i en nergrävd rörledning från den anläggning där rökgaser tvättas. Jan Wåle och hans kollegor vid Inspecta anlitades för att utreda orsa­ken till skadan och föreslå lämpliga åtgärder för att det inte skulle hända igen.

– De som arbetade vid massafabriken trodde av naturliga skäl att läckan berodde på angrepp från det aggressiva och varma vattnet inne i röret. Det innehåller mycket kemikalier som har tagits upp från rökgaserna när de tvättas i anläggningen. Men samtidigt hade man i det här röret valt ett rostfritt stål för att stå emot just denna typ av korrosivt vat­ten, säger Jan Wåle.

Han förklarar att röret i massafabriken gick under mark och var skyddat med ett isolerande plast­skum för att man i senare led ska kunna ta vara på värmen i det 90­gradiga vattnet. Denna isole­ring visade sig i Inspectas analys ha en avgörande betydelse för skadans utbredning.

För att göra en materialundersökning av röret skar Jan Wåle loss en liten provbit och studerade den i mikroskop. Han förklarar att de två vanligaste orsakerna till materialskador är utmattning och spänningskorrosion.

Spänningskorrosion i närbildTvå foton tagna i mikroskop från ett tvärsnitt genom en fyra millimeter tjock rörvägg. Sprickans djup är 2,7 mm, den har alltså inte trängt igenom hela rör­väggen. Fotot till höger är en detalj från mitten av sprickan i första fotot. Här visas mikroförgreningar och att spricktillväxten skett genom stålets kristall­korn, så kallade transkristallina sprickor, vilket är typiskt för spänningskorrosion.

skadan frätande regnvatten

När en rörledning sprang läck vid massafabrikens anläggning för rökgasrening var den första tanken att skadan måste ha orsakats av det kemikalie-täta vatten som forsar inne i rören. Men Inspectas material experter kunde visa att läckaget uppstått av en helt annan anledning.text Susanna Lidström illustration Rafa Alvarez

Oväntad orsaktill läckaget

– Vid utmattning uppstår bara en spricka, medan spänningskorrosion karakteriseras av sprickor som förgrenar sig i djupled. I det här fallet syntes det tydligt att det rörde sig om spänningskorrosion, vilket var ganska väntat. Något som däremot för­vånade kunden var från vilket håll skadan hade startat, säger Jan Wåle.

Mikroskopbilderna visade att sprickorna förgre­nade sig utifrån och in. Det betydde att angreppet inte kom inifrån röret, det kom utifrån. Jan Wåle kunde se att stålröret, med en godstjocklek på fyra millimeter och en ytterdiameter på två decimeter, hade en massa korta sprickor på utsidan som var på väg in.

Vad berodde då detta på?– Regnvatten i sig är oftast inte så korrosivt. Men

här har det runnit genom marken in mot det heta röret, där det nästan börjat koka. Då dunstar det mot den varma rörväggen, vilket innebär att bara kemikalier från vattnet blir kvar – framför allt salter och speciellt klorider som vanligt rostfritt stål är extra känsligt för, säger Jan Wåle.

För att undvika liknande skador i framtiden rekommenderar han massafabriken att antingen välja ett rör tillverkat av en annan sorts rostfritt stål som bättre står emot klorider, eller att byta till en annan typ av isolering som gör att vattnet inte kommer i kontakt med röret.

– I det akuta läget är det förstås viktigast att snabbt reparera läckan för att minimera driftstörningarna. Men för att kunna jobba förebyggande på längre sikt är det avgörande att förstå varför varje skada har inträffat. Då kan vi lära av misstagen så att vi inte gör om dem, konstaterar Jan Wåle.

Bättre förutsättningar att förebygga skador och minska risken för drift­störningar och onödiga utgifter.

Utmaning

Lösning

Göra en noggrann undersökning av varje skada som uppstår. Ta hjälp av materialexpert för att fastställa orsak och skadeförlopp.

Optimera materialvalet i processanläggningar och rörledningar med tanke på de temperaturer och kemikalie lösningar som ska hanteras. Undvika kostsamma produktions­bortfall till följd av oplanerade driftstopp.

Effekt

0,5 mm 0,05 mm

Inspecta #1/2015 15

Regnskada

Regnvattnet rann in mot det heta röret där det dunstade och frigjorde salter och klorider. Båda tär hårt på rostfritt stål.

16 #1/2015 Inspecta

RiskbedömningSom ägare till en fastighet eller anlägg­ning ska du göra flera olika riskbedöm­ningar för att minska risken för olyckor. Mycket kan hända och det gäller att för­utse olika scenarier och möjliga händel­ser. Fastigheten ska vara säker att vistas i, både för besökare och för dem som arbe­tar där.

Två delar i fastigheten är extra viktiga att kontrollera: hissar och tryckkärl. Men det finns mycket annat som kan hända och som fastighetsägaren måste ha koll på: Hur fungerar elen, ventilationen och brandskyddet? Hur undviker man mögel och fukt eller legionellabakterier i vatt­net? Finns det en korrekt plan för under­håll? Det är också viktigt att det finns en plan för att undvika skador på den om­givande miljön.

Men det räcker inte som fastighets­ägare att säga att man har koll. Risk­bedömningen ska vara dokumenterad och uppdaterad samt utförd av person med tillräcklig kompetens.

1 Att missa att göra riskbedömningar kan leda till stora negativa ekonomiska och mänskliga konsekvenser. Om något händer blir också hanteringen av en skada betydligt enklare om det genomförts nog­granna riskbedömningar och att det finns papper på det. Inom en kontorsfastighet finns förstås inte så många risker och risk­bedömningen är rätt enkel att genomföra.

tips och råd real estate

Real Estateatt äga och förvalta en fastighet kan vara en lönsam affär. Genom att sköta

om din fastighet kan du påverka din investering i en positiv riktning. Du får också en bra relation till hyresgäster, de som arbetar där eller

besöker fastigheten. Här kommer några tips inom fastighetsområdet från Peter ramstedt, affärsområdeschef inom real estate på Inspecta.

text Peter Ramstedt illustration Nils-Petter Ekwall

tipS och råd om

En fabriksanläggning är däremot mer komplicerad.

Inpectas besiktningsingenjörer utför risk bedömningar. Ingenjören gör en grundlig genomgång av alla potentiella risker och går tillsammans med perso­nalen igenom objekt, miljöer och risk­scenarier i anläggningen och tar fram en konkret åtgärdslista för samtliga risker.

Hissar och tryckkärl är extra viktiga att kontrollera vid en riskbedömning.

Riskbedömningen finns i arbetsmiljöverkets före­skrift AFS 2002:1 respektive AFS 2006:6 och hanterar i första hand risk för person­skada. Den är även en vik­tig del av det systematiska arbetsmiljöarbete som före­skrivs i AFS 2001:1.

Men en säker fastighet handlar inte bara om att uppfylla myndigheternas krav, det handlar framför allt om säkerhet och ansvar för alla de människor som vistas i fastigheten. Att vara fastighetsägare innebär ett omfattande ansvar och det är mycket att hålla reda på.

Inspecta #1/2015 17

En radonmätning sker genom att radon dosor place-ras ut i fastigheten och bör pågå i två månader mellan den 1 oktober och den 30 april.

Det är positivt för både säljare och köpare av en fastig-het om alla besikt-ningar gjorts och dokumenterats.

2

Köpa och sälja en fastighetFör att en försäljning av en fastighet ska gå så smidigt som möjligt är det smart att ha noga koll på alla certifikat, kontroller, besiktningar med mera som berör fastig­heten. Det påverkar värdet på fastig heten, gör själva försäljnings processen enklare och ökar förtroendet. Det är förstås alltid klokt att ha bra kontroll, men vid en för­säljning är det extra viktigt och innebär ett stort mervärde.

Inför själva försäljningen är det en hel del som ska kontrolleras och många krav som ska uppfyllas. Har alla besiktningar gjorts och finns all dokumentation är det mycket positivt för både säljare och köpare. I en due diligence­process, där köparen ska säker­ställa att den bild säljare ger är sann, dyker frågor kring besiktningar och certifikat upp och det finns mycket pengar att tjäna för den som har kontroll och har gjort konti­nuerlig uppföljning.

Inom minst tio olika områden kan och ska fastighetsägaren leverera certifikat, ett exempel är energideklaration. Här följer ett antal punkter som man ska tänka på:

► Återkommande besiktningar Samtliga hissar, portar, tryckkärl, lekplatser med mera ska vara kontrol­lerade och giltiga protokoll ska kunna uppvisas.

► Brand och sprinkler Revisionsbesiktning varje år.

► Energideklaration Enligt regler från januari 2014 ska man vid en försäljning skicka med en ny typ av intyg som påminner om den märkning som exempelvis kylskåp har (se bild). Syftet med detta är att på ett överskådligare sätt se hur fastighetens energistatus i relation till andra fastigheter är.

Radonradon är en gaS som finns naturligt i luften, marken och vattnet och det före­kommer också i byggmaterial. Om radon­halterna i ett hus eller på en arbetsplats blir för höga kan det vara skadligt för hälsan. Radon kan komma in i en fastig­het från tre olika källor: mark, vatten och byggmaterial. Radon och radondöttrar, som bildas i den radioaktiva sönder­fallskedjan, följer med inandningsluften till luftrör och lungor. Strålningen som radondöttrarna avger kan leda till cell­förändringar. Dessa kan i sin tur leda till lungcancer. Riskerna är särskilt höga om man dessutom är rökare.

Som fastighetsägare är du ansvarig för att ta reda på om din fastighet befinner sig under riktvärdet.

Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq per kubikmeter luft. Detta innebär att man inte får vistas mer än tillfälligt i rum som överstiger detta gränsvärde. I genomsnitt har fastigheter i Sverige strålning som motsvarar cirka hälften av detta, men det kan variera stort beroende på var du bor och vilka byggmaterial huset är byggt av. Är radonhalten högre är den en olägenhet för människors hälsa.

Som hyresvärd är du ansvarig för att din bostad inte överstiger riktvärdet för radon i inomhusluften, enligt kapitel 9, paragraf 9 i miljöbalken. Hyresvärden ska se till att radonhalterna är kon­trollerade och stå för mätningar och eventuell radonsanering.

Mätning utförs genom att radondosor placeras på strategiska platser i fastigheten och sedan analyseras och bör pågå i två månader mellan den 1 oktober och den 30 april.

Även en arbetsgivare är ansvarig för att se till att anställda inte utsätts för radon som överstiger gränsvärden.

Här är några exempel på åtgårder för att sänka radonhalten: ► Tätning av sprickor och läckor från värmerör, golvbrunnar

och golvluckor. ► Installation av från­ och tilluftsfläktar med värmeåter­

vinning. ► Öka tilluft vid frånluftsfläkt eller självdrag. ► Installation av radonbrunn. ► Installation av tilluftsfläktar i källarvägg.

Boverket har infört energiklassning av byggnader för att göra det enklare att jämföra byggnader med varandra.

Kontakta Inspecta på 08-5011 3000, alternativt något av de 25 lokalkontoren, skriv till market.sweden@inspecta.com. Eller läs mer på inspecta.com/realestate.

Vill du veta mer?

3

18 #1/2015 Inspecta

fråga experten

Vad innebär det nya tryckutrustningsdirektivet 2014/68/EU, PED?

Pasi NieminenTeam Leader Design Review

Fel på tryckutrustning kan leda till stora skador och med det nya direktivet vill eu öka säkerheten, försvåra för fus-kare och göra marknaden mer rättvis.

Det nya tryckkärlsdirektivet gäller från 19 juli 2016 och den största förändringen handlar om spårbarhet och alla aktörers ansvar för säker tryckutrustning. Hela kedjan från tillverkning, import från tredje land och distributör omfattas och i vissa fall även användare.

Redan till sommaren 2015 införs en mindre ändring av klassificering av flui-der, vätskor och gaser och innebär ett annat sätt att systematiskt dela in kemi-kalier.

Den nya PED innebär inga nya tekniska krav på hur man konstruerar, tillverkar, provar eller kontrollerar utrustning. En viss skärpning av tillverkarens dokumen-tation tillkommer och det kan komma att kännas som betungande för vissa till-verkare. Det handlar om redovisning av vilka lösningar som valts för att uppfylla PED om man frångår de harmoniserade EN-standarderna och kravet på en utökad riskanalys.

Den stora ändringen är att den som importerar tryckutrustning från tredje land, det vill säga utanför EU/EES, ska ha tillgång till den tekniska filen. Det är här det kan bli svårt eftersom alla tillverkare av konkurrensskäl inte är intresserade av att lämna ifrån sig information om hur man till exempel konstruerar och tillver-kar sin utrustning.

Dessutom blir anläggningsägare som köper in tryckutrustning för eget bruk från tredje land sin egen importör, med allt det medför.

All importerad tryckutrustning från tredje land ska också märkas med impor-törens namn och postadress.

Inspecta har genomfört kurser om nya PED under december och januari, even-tuellt kommer fler tillfällen att ges. Håll utkik på inspecta.com/utbildning.

Vad ska man tänka och vara uppmärksam på när det gäller gamla kranar?

Magnus DahlbergPrincipal Consultant

För att undvika att hamna i en situation med akuta åtgårder är det viktigt att göra rätt saker i god tid. Det handlar både om teknisk och ekonomisk hållbarhet. Kranar har stor betydelse för hela landet, de är viktiga för att hålla Sverige igång. De lyf-ter tungt gods och ofta till ett högt ekono-miskt värde. Först och främst bör man ha kontroll på livslängden genom att göra en livstidsanalys. Ett tips är att titta i besikt-ningsprotokollet där begynnande skador kan identifieras. Då kan man rikta kon-trollprogram mot just de delarna och vill man köra kranen längre än det nominella värdet kan man förfina beräkningarna och styra kontrollprogrammet, bevaka poten-tiella skador, och därigenom åstadkomma livstidsförlängning. Det är inte alltid man behöver köpa nytt.

Skador på ståldelarna, sprickor eller utmattning, är rätt enkelt att ha kontroll på och åtgärda. Maskinskador uppträder på ett annat sätt, de kan utveckla sig snabbt. När det gäller elsidan är det svårare att skåda in i framtiden, där gör vi nuläges-analys. Men du bör vara observant om det utvecklas hög värme. Var också upp-märksam när du gör förändringar i drift och ändrar belastning. Det kan ha stor inverkan på livslängden.

Ett generellt tips är att skaffa helikop-terperspektiv, en översiktsbild – framför allt den som har en stor park med många kranar. Då slipper du oro.

Vilka lyftanordningar är besiktningspliktiga?

Mats AhrnensBesiktningsingenjör

generellt sett är alla kranar som är maskindrivna och lyfter över 500 kilo besikt ingspliktiga enligt Arbetsmiljö-verkets föreskrift AFS 2003:6. Lyftanord-ningar finns på många olika platser för många olika syften så det gäller att tänka till noga vad som gäller på din arbets-plats. Även montagebesiktningar ska utföras innan anordningen tas i drift. Men det finns undantag. Om inte kranen är maskindriven i horisontell förflyttning så behövs ingen montagebesiktning.

Lastbryggor som ska utjämna nivå-skillnader mellan lastfordon och lastkaj är också besiktningspliktiga – oavsett om företaget väljer att lasta av bilen på mar-ken och bära upp godset.

Billyft ska också besiktigas, och det är inte höjden som är avgörande utan om det finns personal som arbetar under fordonet. Men höjden avgör besiktnings-plikten för till exempel arbetsplattformar, sax lyftar och bomlyftar. Lyfts de över 0,5 meter är de besiktningspliktiga. För plock-truckar är själva trucken besiktningsplik-tig och där gäller höjden 1,2 meter.

Så långt AV:s föreskrifter. Boverket är den andra myndigheten som reglerar portar och hissar. Enligt Boverkets föreskrifter är alla hissar besiktningspliktiga. Intervallet är ett år, men för varuhissar två år.

Kom ihåg att det främsta syftet med besiktningen är att dina lyftanordningar är säkra.

Här kan du ställa frågor till Inspectas experter. Skicka din fråga till redaktionen@inspecta.com

FoTo

: NiC

ke

Joh

aN

sso

N, T

oBi

as

oh

Ls

Inspecta #1/2015 19

 så funkar det

StrålkällaFör att exponera objektet används ett röntgenrör eller en isotop som strål­källa. Här visas ett batteri­drivet röntgenrör som strålar igenom stål upp till 25 mm godstjocklek.

ObjektOfta är det objekt av stål eller plast som under söks. Men det finns egentligen inga begränsningar så länge som det går att stråla igenom objektet.

BildplattaMäter strålningen som tränger igenom objektet. Vid defekter eller gods­förtunningar är objektet tunnare. Där släpps mer strålning igenom och skador kan upptäckas.

ICU styrenhetICU, Image Controler Unit, styr hela systemet och kopplar samman strålkällan, bildplattan och datorn. Kommunika­tionen sker trådlöst

DatorICU:n skickar resultatet till en dator för presen­tation och utvärdering. En speciell programvara låter operatören förstora eller behandla bilden för att öka tydligheten.

1 2 3 4 5

Digitalröntgen används bland annat för att upptäcka defekter och godsförtunningar på rörledningar under drift. Skador kan upptäckas i ett tidigt skede och åtgärder planeras i god tid. Det minskar risken för oplanerade driftstopp. Så här kan sprickor, korrosion och erosion i olika material upptäckas under drift.

3

5

text Petra Lodén foto Tobias OhlsLäs mer på inspecta.com/digitalrontgen

Lådan som ser aLLtDigitalröntgen

1 4 2

20 #1/2015 Inspecta

Avsändare: Inspecta, Box 30100, 104 25 Stockholm

text Ylva Carlsson foto Friends Arena

Vi befinner oss i Friends Arena. Från golv till tak är det över 60 meter och någonstans där uppe cirka 15 meter från taket hänger han, Inspectas besiktningsingenjör Mattias Nilsson.

Uppdraget för dagen är att besiktiga en telfer, en lyftanordning som ser till att hög­talare och bildskärmar sitter fast som de ska. Telfern är svår att nå från en skylift, därför använder sig Mattias Nilsson och hans kollega Patrik Wallgren av metoden Rope Access, som också kallas industriell repklättring.

Med hjälp av dubbla rep, ett arbetsrep och ett säkerhetsrep som back­up, kan de två besiktningsingenjörerna smidigt nå olika objekt som behöver inspekteras. Det viktiga är att det finns en stabil ankarpunkt ovanför det objekt som behöver åtgärdas.

Rope Access började användas på olje­riggar i Östersjön på 1980­talet. I Sverige har metoden funnits i ungefär tjugo år.

– Det är en extremt säker metod. Det är dessutom väldigt kostnadseffektivt att jobba så här. Ett arbete som kan ta en dag med en skylift klarar vi på tre timmar, säger Mattias Nilsson.

Är du aldrig rädd när du hänger däruppe?– Nej. Visst händer det att det suger till i

magen, men det är ju en del av tjusningen med det här jobbet.

I Friends Arena kan 90–95 procent av alla objekt nås via rep.

på hög höjdInspektion

Här, högt ovanför marken, hänger Mattias

Nilsson.