Diarienr IT 2020/42

Verksamhetsberättelse 2019 Institutionen för informationsteknologi

1

Innehållsförteckning

Inledning 2

Uppföljning av UGA-verksamheten 2019 ___________________________________________ 3

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå _________________________________ 3 Underlag inför kommande fokusområde inom utbildningsutvärdering på grund- och

avancerad nivå ___________________________________________________ 4 Uppföljning av forskningsverksamheten 2019 _______________________________________ 6

Gemensamt arbete på institutionen för att utveckla forskningen __________________ 6 Bidrag och anslag för forskning och forskarutbildning __________________________ 7 Beviljade medel och ansökningar __________________________________________ 7 Jämförelse med andra TekNat institutioner __________________________________ 8 Jämförelser med andra universitet och högskolor i Sverige _____________________ 10 Årsarbetare 2019 ______________________________________________________ 11

Uppföljning av utbildning på forskarnivå 2019 ______________________________________ 13

FUS-, FUA- och FUAP-gruppen __________________________________________ 13 Webbplatser _________________________________________________________ 13 Åtgärdsplan för forskarutbildningen _______________________________________ 13 Möten 14 Statistik 2019 (från GLIS) _______________________________________________ 15 Uppföljning av samverkansaktiviteter 2019 __________________________________ 16 Skola och allmänhet ___________________________________________________ 16 Näringsliv och samhälle ________________________________________________ 19 Utbildning____________________________________________________________ 21

Uppföljning av arbetsmiljöarbetet vid 2019 ________________________________________ 22

Fortlöpande och regelbundet återkommande aktiviteter (Ansvarig: prefekten) ______ 22 Arbetsmiljöåtgärder oktober 2018 – december 2019 __________________________ 25

Uppföljning av lika villkorsarbetet 2019 ___________________________________________ 26

Beskrivning av lika villkorsarbetet _________________________________________ 26 Organisera en jämställdhetsdag __________________________________________ 26 Beskrivning av jämställdhetsarbetet _______________________________________ 26 Jämställdhetsbudget som avsatts under 2019 _______________________________ 28 Kvantitativ beskrivning av den nuvarande situationen _________________________ 28

Uppföljning av kommunikationsarbetet 2019 _______________________________________ 31

2

Inledning

Institutionen för informationsteknologi bedriver utbildning och forskning inom datavetenskap och informationsteknologi i vid mening. Vi täcker en mängd frågeställningar, från konstruktion av datorsystem, via programmering av datorer, lagring och hantering av data, till informationsutvinning och metoder för användning av datorer i olika sammanhang. Verksamheten är grupperad i fem teman: beräkningsvetenskap, datalogi, datorteknik, systemteknik samt visuell information & interaktion. Vart och ett av dessa teman är i sig ett omfattande ämnesområde, där vi både bedriver grundforskning och har projekt med kopplingar till tillämpningar inom exempelvis teknik, biologi, medicin, ekonomi, och psykologi. Den breda vetenskapliga förankringen speglas i ett stort antal samarbeten över olika akademiska discipliner samt med näringsliv och offentlig sektor.

Förutom forskningen och undervisningen har institutionen uppdraget att vara värd för "Swedish National Infrastructure for Computing" (SNIC), som samordnar nationella resurser för högpresterande datorsystem och datalagring fördelade över lokala centra vid sex svenska lärosäten. Dessutom är institutionen värd för Uppsalas lokala SNIC-centrum, UPPMAX.

Denna verksamhetsberättelse är en del i ett systematiskt arbete med mål, strategier och uppföljning av IT-institutionens arbete.

3

Uppföljning av UGA-verksamheten 2019

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Uppföljning av handlingsplan 2017-2020 Under 2019 var Aletta Nylén utbildningsprefekt. Institutionens utbildning har styrts av en “studierektorsgrupp” med en studierektor per avdelning på institutionen, med utbildningsprefekt som ordförande, som har haft regelbundna möten varje vecka. Studierektorerna i gruppen var: Stefan Pålsson (beräkningsvetenskap), Mats Daniels (datorteknik), Matteo Magnani (datalogi), Hans Rosth (reglerteknik) och Anders Hast/Anders Arweström Jansson (visuell information och interaktion, byte skedde under 2019).

Vetenskapligt förhållningssätt till undervisning och lärande och Studentcentrerad undervisning och mångsidigt studentaktivt lärande Under 2019 anordnade institutionen 7 pedagogiska lunchseminarier för undervisande personal. Temat för hösten var “kursutveckling”. Seminarierna täckte ämnen som etik, erfarenheter av muntlig examination, peer feedback, rättigheter och skyldigheter för doktorander, planering av progression, och det pedagogiska programmets betydelse för IT-institutionens lärare. Bland de inbjudna talarna fanns flera av institutionens excellenta lärare, och även externa talare. Seminarieserien planeras fortsätta under 2020 och flyttas till Zoom.

Under 2019 genomfördes tre TUFF-projekt och ytterligare två har beviljades med start 2020, varav ett innefattar ett externt samarbete med National University of Singapore. Dessutom genomfördes PUMA-projektet “Computer Assisted Image Analysis education in the era of Deep Learning and Artificial Intelligence - challenges and opportunities”

Ämnesdidaktisk forskning bedrivs vid institutionen, och under 2019 fortgick arbete för att inrätta ett eget forskningsprogram för denna verksamhet. I den ämnesdidaktiska forskningen studeras den egna undervisningsmiljön, men även andra miljöer och strukturer genom samarbeten. Under 2019, liksom under 2018, pågick bl.a. studier om utveckling av studenters förhållande till ämnet under utbildningen samt om lärande, progression och examination i kompetensbaserat lärande inom projektkurser. Kunskaper, insikter och idéer från forskningen sprids till institutionens lärare genom formella kanaler, som seminarier och utvecklingssamtal, och informella kanaler, som fikarumsdiskussioner och individuell rådgivning.

En introduktionskurs för kursassistenter som infördes 2018 har genomfördes igen under 2019. Kursen omfattar både formella och pedagogiska aspekter och särskild vikt lades vid studentcentrerat lärande och likabehandling av studenter.

Kontinuerlig utveckling av utbildningen Ett omfattande arbete har genomförts genom utvecklingen av två nya masterprogram i Bildanalys och maskininlärning respektive Dataanalys, samt delaktighet i utvecklingen av det nya masterprogrammet i Industriell analys.

Kursvärdering genomförs för alla kurser och kursrapporter tas fram. Detta fungerar ganska dåligt då det är otydligt för många lärare vem kursrapporter skrivs för och hur de används.

4

Under 2019 beslöts det att genomföra en organisationsförändring som ev. kommer att landa i att kurser kopplas loss från avdelningar och sköts som ett gemensamt åtagande för hela institutionen. Som ett led i detta har de olika studierektorerna fått speciella ansvarsområden, varav ett är pedagogisk utveckling och ett är utbildningens kvalitet. Under 2020 och 2021 kommer vi att mer detaljerat definiera dessa roller.

Arbetet med organisationsförändringen drevs av en arbetsgrupp vars uppdrag bestod i att utforma en ny organisation för grundutbildningen som skulle leda till:

• Utökad möjlighet att utnyttja institutionens hela bredd i kompetens vid utformandet av nya/förbättrade kurser.

• Samordningsvinster inom utbildningsledningen och därmed minskade stödkostnader (OH) inom grundutbildningen.

• Samordningsvinster inom kursutbud och genomförande då liknande kurser ges på flera avdelningar.

• Lika villkor mellan personal på olika avdelningar gällande hur kontering inom grundutbildningsuppdraget räknas.

Arbetsgruppen bestod av Lina von Sydow (sammankallande), Aletta Nylén, Björn Victor, David Black-Schaffer, Michael Thuné, Robin Eriksson samt studentrepresentanter från grundutbildningen. Dessutom deltog Elizabeth Neu Morén som administrativt stöd till gruppen. Under arbetets gång las två delrapporter fram som diskuterades i olika grupperingar samt vid personalmöten, innan en tredje delrapport las fram med förslag till beslut. Vid sitt styrelsemöte 10/10-19 beslutade institutionsstyrelsen enligt förslaget.

Universitetslärares individuella utveckling Personlig kompetensutveckling planeras i samråd med studierektor i samband med pedagogiska utvecklingssamtal. Detta gäller såväl variation och omfattning av undervisningserfarenhet som formell utbildning. Särskild vikt läggs vid planering för doktorander och personal med meriteringstjänster. Detta ingår bl.a. i institutionens meriteringsprogram för biträdande lektorer.

Underlag inför kommande fokusområde inom utbildningsutvärdering på grund- och avancerad nivå

Internationalisering och hållbarhetsperspektiv Institutionen har en stark internationell prägel. Vi avser att fortsätta med existerande program och kurser som involverar en internationell partner (SINO-Swedish master programme in Computer Science, kurser i internationell mjukvaruutveckling där studenter jobbar mot t.ex. Vietnam eller USA).

Institutionen har avgränsat forskningsfrågor kring hållbarhet, och söker VR-medel för forskning kring hur hållbarhetsfrågor kan integreras i utbildningen. Vi avser att fortsätta ett aktivt arbete kring integration av etiska frågeställningar, både i ingenjörsutbildningar och kandidat/master.

Studentinflytande Studentinflytandet på institutionen är starkt förankrat på alla nivåer. Ett exempel på detta är att inför stundande flytt till Ångström har mycket möda lagts ned på att undvika “vattentäta skott” mellan studenter och lärare och se till att studenter kan röra sig fritt i

5

“lärarkorridorerna” (som vi redan har det idag). Detta är en fråga som vi kommer att fortsätta att bevaka.

Studenterna är representerade i styrelsen, programråd, etc. och en stor del av alla kursassistenter är studenter från tidigare årskurs. Kursvärderingar sker löpande liksom kursvärderingar som görs tillgängliga för studenterna och varje kurs startar med en sammanfattning av förändringar från föregående år. Många kurser använder studentaktiverande undervisning där ansvar för andras lärande ingår som en naturlig del.

Schemaläggning Vad gäller schemalagd tid arbetar olika kurser på olika sätt och har olika mycket schemalagd tid. Grundkurser som innefattar mycket programmering har många schemalagda labbar vilket har visat sig vara en god pedagogik som dels hjälper studenter att arbeta aktivt med ämnet under hela kursen, men också underlättar resurshantering avseende assistenter och lärare. Senare kurser, t.ex. projektkurser, har betydligt friare scheman och studenterna styr över sin egen tid.

6

Uppföljning av forskningsverksamheten 2019

I denna text redovisas institutionens gemensamma arbete för utveckling av forskningen, hur gemensamma forskningsmedel används, samt en uppföljning av externa bidrag till forskning, och en sammanställning av hur forskningsanslaget och dom externa bidragen används för att finansiera olika kategorier av anställda.

Gemensamt arbete på institutionen för att utveckla forskningen

IT institutionens programansvariga professorer (PAPgruppen) träffas under ledning av forskningsprefekten ungefär en gång i månaden under terminstid. Under 2019 fanns sju programansvariga professorer (Sverker Holmgren, Carolina Wählby, Per Gunningberg och senare David Black-Schaffer, Pierre Flener, Bengt Jonsson, Alexander Medvedev), och Gunilla Kreiss var forskningsprefekt. Till PAPgruppens arbetet hör att bereda forskningsrelaterade frågor på institutionsnivå.

Under 2018 pågick ett intensivt arbete med ÖB19 med att formulera texter om forskningsprogrammen, och med att formulera en institutionsgemensam syn på viktiga nya inriktningar för institutionens forskning. I den gemensamt formulerade visionen ingick tre fokusområden, nämligen datavetenskapens didaktik, artificiell intelligens samt cybersäkerhet. Det gemensamma arbetet att realisera visionen har fortsatt under 2019. Det är mycket tillfredsställande att fakulteten under 2019 har fattat beslut om ökade fakultetsanslag i två av dessa riktningar, datavetenskapens didaktik och artificiell intelligens. Detta möjliggör inrättandet av nya forskningsprogram inom datavetenskapens didaktik och artificiell intelligens under 2020.

En återkommande uppgift för PAP-gruppen är att föreslå budget för en del av de institutionsgemensamma forskningsmedlen (vanligen 4,5-4,8 mnkr/år). Inriktningen är att minst hälften skall hamna på avdelningarna för att möjliggöra strategiska aktiviteter på avdelningarna. Gemensamma aktiviteter som fått stöd kan delas in i långsiktigt specifikt stöd, långsiktigt allmänt stöd samt speciella insatser som får stöd efter en ansökningsprocess året innan. Under 2019 användes gemensamma medel på följande sätt

Långsiktigt specifikt stöd

Professor i optimering, 5år, slut dec 2019 (del i satsning på fakultetsnivå) 500 tkr/år,

Machine Learning, biträdande lektor, 4år, slut juni 2020 400 tkr/år

Långsiktigt mer allmänt stöd

Stöd för arena-verksamhet: seminarier etc 200 tkr/år

Stöd för koordinering av BiomedIT arenan sedan 2015(?) 250 tkr/år

Data Science arena(2019) 100 tkr/år

Under 2019 gavs även visst stöd för skrivande av breda ansökningar inom didaktik, samt för kontaktskapande verksamhet för AI inom humaniora.

7

Bidrag och anslag för forskning och forskarutbildning

Begrepp och förklaringar De huvudsakliga medlen för att bedriva forskning kommer från regeringen och från externa bidragsgivare. När forskning bedrivs med medel från externa bidragsgivare brukar man kalla denna forskning för Bidragsforskning. Bidragsforskning är ett begrepp som används inom universitetsvärlden inom ekonomiområdet. Anslaget som universitetet får från regeringen heter Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå (kallas även fakultetsmedel). Forskning som finansieras av anslaget kommer i denna text att kallas anslagsforskning.

Universitets- och högskolesektorns intäkter inom forskning Uppsala universitets andel av hela universitets- och högskolesektorns sammanlagda anslagsintäkter och bidragsintäkter uppgår till 9,8 %. Endast Lunds universitet har en högre andel.

Beviljade medel och ansökningar

1

2

2.1 IT-institutionen Under 2019 lämnade IT- institutionen in 64 ansökningar till externa bidragsgivare. 27 av ansökningarna (42 %) avsåg ansökningar till Vetenskapsrådet. Det sammanlagda beloppet som institutionen sökte var 640 mnkr. Av 64 ansökningar har 13 ansökningar beviljats vilket motsvarar en beviljandegrad om 20 %. Av IT-institutionens ansökningar är det 6 stycken som ännu inte fått besked om de blir beviljade eller inte.

Från och med 2019 sammanställs institutionens ansökningar till externa bidragsgivare i en excellfil. Underlag för sammanställningen är institutionens blankett som forskaren fyller i och lämnar till prefekten för underskrift innan ansökan skickas in till bidragsgivaren. Blankettens namn är Preparation for head of department´s signature (mandatory). Statistik från tidigare år är svår att presentera.

Tabellen nedan visar en sammanställning över IT-institutionens ansökningar som lämnades till externa bidragsgivare år 2019, vars sista dag för att lämna in ansökan hos extern bidragsgivare inträffade någon gång under år 2019.

8

Tabell 1. Sammanställning över IT-institutionens ansökningar till externa bidragsgivare 20191

Belopp Ansökningar OBS: 6 av ansökningarna som redovisas i tabellen har ännu inte fått besked om de beviljats medel eller inte. Se not 2 nedan. Beviljandegraden inom parentes visar beviljandegrad om endast ansökningar som fått besked från finansiären inkluderas i beräkningen.

Sökt Belopp

tkr2

Beviljat Belopp

tkr

Beviljandegrad, belopp

Antal ansökningar2

Beviljade ansökningar

Beviljandegrad ansökningar

VR3 148 461 15 780 11 % 24 5 21 %

VR, IT-institutionen är medsökande 5 123 1 500 29 % 3 1 33 %

Summa Övriga finansiärer 124 630 8 454 7 % (11 %) 37 7 19 % (23 %)

varav EU beslutade 10 208 0 0 % 3 0 0 %

varav EU ej beslutade ännu2 1

varav Formas 9 563 0 0 % 3 0 %

varav Forte 15 909 0 0 % 2 0 %

varav KAW beslutade. 3 700 0 0 % 1 0 %

varav KAW ej beslutade ännu2 45 820 4

varav Nordforsk beslutade 5 820 0 0 % 1 0 %

varav Nordforsk ej beslutade ännu2 4 518 1

varav SSF 9 140 686 8 % 3 1 33 %

varav Stint 1 200 0 0 % 2 0 0 %

varav VINNOVA 2 225 500 22 % 3 1 33 %

Summa 278 214 25 734 9 % (11 %) 64 13 20 % (23 %)

1) I de fall man har ansökt om medel i en annan valuta än SEK är sökt belopp omräknat med hjälp av valutakurs hämtat från riksbanken (årsgenomsnitt för 2019) https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--valutakurser/valutakurser-till-deklarationen/.

2) Följande 6 ansökningar har inte fått besked ännu om de beviljats medel eller inte. Tkr Kommentar

Nordforsk 4 518 Vidare till steg 2 KAW 5 200 Vidare till steg 2 KAW 596 2020 vår KAW 2 024 2020 vår KAW 38 000 2020 höst EU: Marie Curie ? 2020 vår Summa 50 338

KAW: Endast en av sammanlagt 5 ansökningar har fått ett beslut ännu (avslag). Övriga ansökningar väntar på svar. Beviljandegrad inom parentes visar endast ansökningar som fått besked från finansiären

3) En ansökan där IT-institutionen är medsökande har beviljats från VR. Projektet har beviljats sammanlagt 2,4 mnkr. Hur stor del IT-institutionen får är oklart i nuläget. I mina beräkningar har jag antagit att IT-institutionen får 1,5 mnkr.

Jämförelse med andra TekNat institutioner

2.2 Andel av anslagsintäkter IT-institutionens andel av TekNats samlade anslagsintäkter under en femårsperiod är 11 %. Nedan visas institutionernas andel av TekNats samlade anslagsintäkter för forskning under en femårsperiod.

9

Tabell 2. Andel av TekNats anslagsintäkter för forskning1 2015-2019

1) Uppgifter är hämtade från Glis 2020-03-31 (Flik: Ekonomi) I tabellen ovan så ingår utöver medel från TekNats områdesnämnd även medel för strategiska forskningsområden, Rektors strategiska satsningar och omfördelningar av medel från andra vetenskapsområden

Andel av bidragsintäkter IT-institutionens andel av TekNats samlade bidragsintäkter under en femårsperiod är 13 %. Om man delar upp intäkterna per finansiär är IT-institutionens andel av bidragsintäkter med Vetenskapsrådet som finansiär 21 %, VINNOVA 26 %, och Stiftelsen för strategisk forskning 19 %.

Vetenskapsrådets andel av TekNats samlade bidragsintäkter är stor. Under en femårsperiod uppgår andelen till 36 %. Motsvarande andel för KAW är 11 % . Av IT-institutionens samlade bidragsintäkter har 56 % Vetenskapsrådet som finansiär.

Nedan visas institutionernas andel av TekNats samlade bidragsintäkter under en femårsperiod. Intäkterna är från alla projekt som pågick under perioden. Sju finansiärer har valts ut för en närmare redovisning.

Andel av anslagsintäkter

Institution Anslag tkr Andel av TekNats anslagsintäkter

100 Områdesnämnden f tek-nat 81 058 2%

104 Matematiska inst 195 757 5%

106 Inst f informationsteknologi 416 100 11%

113 Inst f fysik och astronomi 569 616 15%

125 Inst f teknikvetenskaper 578 562 15%

127 Ångströmlab 646 0%

130 Inst f kemi – BMC 215 389 6%

139 Inst f kemi – Ångström 346 356 9%

140 Inst f biologisk grundutb 4 300 0%

146 Inst f ekologi o genetik 331 344 9%

148 Inst f organismbiologi 240 476 6%

152 Inst f cell- o molekylärbiol 394 224 10%

161 Inst f geovetenskaper 390 630 10%

172 International Science Program 15 478 0%

175 Tandemacceleratorlab 10 0%

Totalsumma 3 779 946 100%

10

Tabell 3. Institutionernas andel av bidragsintäkter1 för hela TekNat, uppdelad per finansiär, 2015 – 2019

1) Uppgifter är hämtade från Glis 2020-03-31 (Flik: Ekonomi). Observera att periodiseringskontona är exkluderade i tabellen. 2) Beräkning av IT-institutionens andel av bidragsintäkter från VR: (IT-institutionens bidragsintäkter från VR) / (Alla TekNat

institutioners bidragsintäkter från VR) = 21 % 3) I kolumnen EU visas utfallet för följande finansiärer i ekonomisysstemet

ERC Europeiska forskningsr FP7 EU-komm, Horizon (H2020) Europeiska forsk råd H2020 Marie Sklodowska-Curie (H2020) EU-komm, 7e ramprogram (FP7) EIT (H2020) EU-komm,people FP7 Marie Curie EU-komm, övriga EU-medel

Jämförelser med andra universitet och högskolor i Sverige

3.2 Beviljade projekt från KAW under perioden 2015-2019 KAW beviljade sammanlagt 2 270 mnkr för projekt inom områdena Naturvetenskap samt Teknik/Fysik/Matematik. Uppsala universitets andel av de beviljade medlen under en femårsperiod är 18 % vilket motsvarar sammanlagt 398 mnkr (13 ansökningar). IT-institutionen har under en femårsperiod beviljats 25 mnkr (1 ansökan).

Beviljade medel från Vetenskapsrådet under perioden 2015-2019 Nedan redovisas beviljade medel inom Vetenskapsrådets två områden: NT samt Data och informationsvetenskap. Området data och informationsvetenskap är ett delområde inom NT.

Radetiketter VR2 Vinnova SSF KAW FORMAS Statens energi-

myndighet

EU3 Totalsumma

inklusive de 7 som särredovisas

100 Områdesnämnden f tek-nat 0 % 0 % 0 % -5 % 0 % 0 % 0 % 0 %

104 Matematiska inst 3 % 1 % 0 % 13 % 0 % 0 % 0 % 3 %

106 Inst f informationsteknologi 21 % 26 % 19 % 7 % 5 % 0 % 11 % 13 %

113 Inst f fysik och astronomi 23 % 1 % 12 % 21 % 0 % 5 % 13 % 15 %

125 Inst f teknikvetenskaper 9 % 47 % 28 % 16 % 13 % 41 % 19 % 16 %

130 Inst f kemi - BMC 4 % 2 % 8 % 2 % 1 % 0 % 2 % 3 %

139 Inst f kemi - Ångström 7 % 8 % 20 % 7 % 14 % 40 % 15 % 12 %

146 Inst f ekologi o genetik 10 % 0 % 1 % 9 % 32 % 0 % 11 % 8 %

148 Inst f organismbiologi 4 % 0 % 0 % 8 % 10 % 0 % 6 % 4 %

152 Inst f cell- o molekylärbiol 13 % 3 % 8 % 22 % 8 % 0 % 13 % 11 %

161 Inst f geovetenskaper 5 % 13 % 0 % 1 % 17 % 14 % 10 % 6 %

172 International Science Program 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 8 %

175 Tandemacceleratorlab 1 % 0 % 4 % 0 % 0 % 0 % 0 % 1 %

Totalsumma 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Summa bidragsintäkter 2015-2019, tkr 1 789 882 109 387 272 358 544 426 168 805 357 352 569 662 4 928 007

11

Område: NT Uppsala universitets andel av sektorns beviljade medel under en femårsperiod är 17 %. Uppsala universitets andel är högre än alla andra universitet inom området NT. Beviljandegraden på Uppsala Universitet är 19 %, att jämföra med totala beviljandegraden som är 20 %. Område: Data och informationsvetenskap. Uppsala universitets andel av sektorns beviljade medel under en femårsperiod är 16 %. Endast Chalmers tekniska högskola och KTH har högre andel än Uppsala universitet. Beviljandegraden på Uppsala Universitet är 19 %, att jämföra med totala beviljandegraden på 16 %.

Årsarbetare 2019

I tabell 4 visas antal årsarbetare på IT-institutionens år 2019 samt kontering av lön för respektive befattning. Man får en bild av vilka befattningar på institutionens som arbetar inom anslagsforskning och bidragsforskning genom att studera löneutbetalningar för 2019. I tabellen visas hur stor andel av befattningens totala lönesumma som är konterad på olika verksamheter. Ur siffrorna kan man utläsa att under 2019 var lektorer i medeltal konterade på forskning till 45 % (15 % anslag+30 % bidrag), medan motsvarande siffra för professorer är 62 % (38 % anslag +24 % bidrag). Om man delar upp professorerna i de som anställts som professorer respektive de som befordrats från universitetslektor så blir motsvarande genomsnitt 71 % (49 % + 22 %), respektive 56 % (32 % + 24 %).

Tabell 4. Kontering av utbetald lön 2019 per befattning1 Befattningskategori Befattning Antal

årsarbetare GU Forskning Uppdrag Totalt

Stöd forskning

Anslag Bidrag

Administrativ personal 19,1 27 % 47 % 23 % 3 % 0 % 100 % Teknisk personal 25,2 5 % 19 % 38 % 38 % 0 % 100 % Annan forskande och undervisande personal

Amanuens 3,1 81 % 16 %

3 %

100 % Forskare 9,0 11 % 1 % 26 % 52 % 11 % 100 % Forskningsassistent 1,2

100 %

100 %

Summa 13,2 23 % 4 % 20 % 44 % 9 % 100 % Forskarstuderande Assistent med dokt.uppgifter 4,6 15 %

31 % 49 % 5 % 100 %

Doktorand 83,1 17 %

34 % 49 % 1 % 100 % Doktorand Marie Curie 2,0

100 %

100 %

Summa 89,7 16 % 0 % 33 % 50 % 1 % 100 % Meriteringsanställning Biträdande universitetslektor 4,3 19 %

47 % 34 %

100 %

Postdoktor 16,0 8 %

21 % 70 %

100 % Summa 20,3 11 % 0 % 27 % 62 % 0 % 100 %

Professorer Professor befordrad 18,3 39 % 5 % 32 % 24 % 0 % 100 %

Professor UU 10,1 22 % 7 % 49 % 22 % 1 % 100 % Professor, Adjungerad 0,3

80 % 20 % 0 %

100 %

Professor, gäst 0,9 19 %

64 % 16 %

100 % Seniorprofessor 0,1

100 %

100 %

Summa 29,6 32 % 6 % 38 % 24 % 0 % 100 % Universitetsadjunkter Adjunkt, adjungerad 0,2 100 %

100 %

Universitetsadjunkt 6,6 90 % 1 % 5 % 3 %

100 % Summa 6,8 91 % 1 % 5 % 3 % 0 % 100 %

Universitetslektor Universitetslektor 23,9 46 % 8 % 30 % 16 % 1 % 100 %

Universitetslektor, befordrad Universitetsadjunkt

2,5 65 % 3 % 23 % 9 %

100 %

Summa 26,4 47 % 8 % 30 % 15 % 0 % 100 %

12

Totalsumma 230,3 26 % 8 % 31 % 34 % 1 % 100 %

1) Uppgifterna om antal årsarbetare är hämtade från Glis 2020-03-30 (Flik: Personal, modell: Personalstruktur per år). Uppgifter om löneutbetalningar är hämtade från primula klienten, rapport Lönespecifikation. Omföring av löner i ekonomisystemet Raindance finns inte med i tabellen ova

13

Uppföljning av utbildning på forskarnivå 2019

FUS-, FUA- och FUAP-gruppen

Studierektor för forskarutbildningen var Pierre Flener, budgeterad till 10 % under 2019. Forskarutbildningsadministratör (FUA) var Elisabeth Lindqvist, budgeterad till 40 % under 2019.

Forskarutbildningsansvariga professorer (FUAP) var följande personer:

Bengt Jonsson (Datavetenskap, CS) till den 9 april 2019 och därefter gemensamt Parosh Abdulla och Pierre Flener, Mats Daniels (CS med inriktning på utbildningsforskning inom datavetenskap), Per Gunningberg (CS: Datakommunikation) till den 22 oktober 2019 och sedan Thiemo Voigt, Sverker Holmgren (CS: Databasteknik), Anders Arweström Jansson (CS: Människa-datorinteraktion), Wang Yi (CS: Inbyggda system); Michael Thuné (Beräkningsvetenskap, SC), Maya Neytcheva (SC: Numerisk analys), Alexander Medvedev (Elektroteknik, EE: Automatisk styrning), Thomas Schön (EE: Signalbehandling) och Ingela Nyström (Datoriserad bildbehandling).

Rollerna för FUS och FUA beskrivs i dnr IT 2013/49 (enligt ett styrelsebeslut från 2013-05-30) och tillämpas fullt ut, t.ex. att genomföra ändringsförfarandet för individuella studieplaner, vara kontaktpersoner, standardisera institutionens rutiner, hjälpa doktorander och studievägledare, underhålla webbplatser osv.

Webbplatser

Konsolideringen och underhållet av forskarrelaterade webbplatser började under 2018 och tog mycket arbete i anspråk under 2019, för att (1) ta bort överflödig information, motstridiga uppgifter, föråldrade uppgifter och inaktiva länkar; (2) flytta dokument till medarbetarportalen och organisera dem på ett tydligare sätt (se https://mp.uu.se/c/perm/link?p=20962820); (3) översätta lokala dokument som endast finns på svenska, (4) begära översättningar av dokument på TekNat-nivå och UU-nivå, som bara finns på svenska, (5) utöka listan över resestipendier för doktorander osv.

Åtgärdsplan för forskarutbildningen

Enligt den lokala åtgärdsplanen för forskarutbildningen, se https://www.it.uu.se/internt/policies_rapporter_handlingsplaner/atgardsplan_forskarutbildningen.pdf), som bygger på kommentarer från IT-institutionens strategidag hösten 2014, sammankallar FUS forskarutbildningsansvariga professorer (FUAP) en gång per termin för att diskutera frågor av intresse. En hel del standardiseringsarbete av institutionens rutiner klarades av under 2019: protokollet finns på

https://mp.uu.se/c/perm/link?p=303130870 och en sammanfattning har publicerats på LäsIT-bloggen och skickats ut med mejl till doktorander och studievägledare.

Till exempel:

14

• Fr.o.m. mars 2019 skickas en nyligen utarbetad påminnelse var 4:e månad från FUA till mottagare på listan it-faculty@lists.uu.se (vi avslutade den ouppdaterade listan it-handledare@lists.uu.se) för att begära deklarationerna om 50 %- och 80 %-fullföljande från studievägledarna på doktorandnivån.

• Innehållet i medarbetarsamtalen (var 18:e månad) kan distribueras för doktorander via lektorsmötet (idealiskt i februari/mars) och ISP-revisionen (vanligtvis i augusti/september). Denna motion från FUAP-gruppen, skriven med hjälp av FUA och den lokala HR-gruppen (Ulrika Andersson, Anna-Lena Forsberg och Elizabeth Neu Morén), godkändes den 25 april 2019 (dnr IT 2019/27).

• Varje ämnesstudieplan (ÄSP) revideras av sin FUAP för att även göra en doktorandkurs om forskningsetik obligatorisk för 50 %-fullföljandet, med ett starkt incitament att klara av den så tidigt som möjligt.

• Varje ämnesstudieplan (ÄSP) revideras också av den ansvariga FUAP för att göra ett halvtidsseminarium obligatoriskt för dem som inte skriver en licentiatavhandling (PhL).

• Det beslutades att FUA och repro nu ska tillämpa följande standarder: 25 kopior av en licentiatavhandling om en forskarutbildning planeras, såvida inte ett enskilt argument görs för en större mängd; 50 kopior av en licentiatavhandling om ingen forskarutbildning planeras; 80 (som troligen snart minskas av TekNat) kopior av en doktorsavhandling.

• En uppföljningsrapport av Michael Thuné till universitetskanslersämbetets (UKÄ) revision 2017 av doktorandämnet Datavetenskap och några av dess inriktningar skickades till TekNat den 19 november 2019 på TekNats begäran, och skrevs av FUS med återkoppling. TekNat har begärt några förtydliganden, så det finns ännu ingen slutlig version.

• Det beslutades att varje FUAP kan välja om han/hon vill ha en studievägledare eller inte. Det är bästa praxis att göra det – hellre avdelningsbaserat än ämnesbaserat och eventuellt temabaserat med undergrupper av handledarna – eftersom detta innebär en handledning av mindre erfarna studiehandledare av FUAP och mer erfarna studievägledare. Inom vissa ämnen är FUAP den primära eller sekundära studievägledaren för alla doktorander, och en studievägledare skulle därför vara överflödig med ISP-revisionsförfarandet.

Möten

15

Möten som FUS, FUA, och/eller FUAP deltagit i eller hållit:

• FUAP-möte på TekNat: den 23 januari 2019 • Pedagogiskt lunchseminarium ”PhD Students: Rights & Duties” av FUS: den 14 maj

2019 • FUS-FUAP vårmöte på IT: den 28 maj 2019 • Repris av ”PhD Students: Rights & Duties” av FUS på IT-personalmöte: den 27

augusti 2019 • FUS-möte på TekNat: den 11 november 2019 • FUS-FUAP höstmöte på IT: den 18 december 2019

Statistik 2019 (från GLIS)

• Aktiva (minst 10 %-tjänst): 124 doktorander, varav 33 kvinnor (26,6 %) och 91 män (73,4 %)

• PhD: 16 disputationer • PhL: 4 seminarier • Rekryterade: 21 doktorander, varav 3 kvinnor (14,3 %) och 18 män (85,7 %)

16

Uppföljning av samverkansaktiviteter 2019

Institutionens anställda samverkar och interagerar med samhälle och industri genom en rad olika aktiviteter. Samverkan bedrivs med stort engagemang och till största del efter våra anställdas egna initiativ på ett ”bottom -up” sätt. För att kartlägga och koordinera samverkansaktiviteterna så beslutade institutionsstyrelse under 2019 att från och med 2020 tillsätta en samverkanskoordinator.

Att synas och höras i nationell media är en väg att brett sprida uppmärksamhet och kunskap om institutionens verksamhet och aktiviteter. Bland annat så var under 2019 Åsa Cajander och Michael Thuné med i SVT nyheter ett antal gånger och pratade om det interna arbetet med Lika villkor på institutionen. Åsa Cajanders forskning och arbete kring journaler på nätet uppmärksammades under 2019 med reportage i bland annat tidningen Vårdfokus och Läkartidningen. Sveriges radio sände live från Vetenskapsfestivalen 'Upptäck, utveckla, utforska som en ingenjör, IVA 100 år, från Tekniska museet, med Carolina Wählby som också var projektansvarig.

Institutionens samverkansaktiviteter under 2019 redovisas översiktligt nedan, uppdelat i tre lika områden: samverkan med skola och allmänhet; samverkan med näringsliv och samhälle; samverkan kring utbildning. Utöver de typer och exempel på samverkan som redovisas här gör en stor del institutionens studenter ex-jobb hos eller på uppdrag av näringslivet och samhällsaktörer. Flertalet av våra anställda sprider också information om sin forskning via sociala medier och kanaler såsom websidor, FB, Youtube, bloggar, och Twitter.

Skola och allmänhet

Vi strävar efter att göra våra forskare och deras forskning tillgänglig för frågor och diskussion med allmänhet och skolelever på så enkla sätt som möjligt. Nedan listas ett urval av exempel.

• IT Institutionen firar 20 år! 2019 var det 20 år sedan IT institutionen bildades vid Uppsala universitet. För att fira detta jubileumsår inbjöds till en seminarieserie med föredrag om IT för att dela med oss av det som händer hos oss inom forskning, utbildning och samarbeten. Under höstterminen 2019 hölls de 3 första seminarierna i serien om; ”Effektiva beräkningar - en drivkraft för IT-utvecklingen”, ”Räkna med hjärnan - hur kan IT förbättra hälsa?”, ”Internet-of-things för ett smartare samhälle”. Seminarieserien fortsätter under våren 2020 med seminarier om; AI inom vetenskaperna, Cybersäkerhet, Det programmerande samhället

• SciFest 2019: IT institutionen deltog med montrar och aktiviteter kring ”COMnPLAY Science” (https://comnplayscience.eu/), och ”Träffa Uppsalas mest sociala robot”

• Almedalsveckan 2019: Ingela Nyström deltog i seminariet "Oviss rebell eller remiss traditionell - teknik och hälsa för framtiden" om hur ny medicinsk teknik på bästa sätt kan komma patienterna till godo. Dessutom var en av forskarna man kunde fråga och diskutera med i Vetenskap och Allmänhets kunskapskiosk.

• Pint of Science presentation på O’Connors Irish Pub. Elisabeth Wetzer pratade om "Images, Data and how they shape Science” på denna årliga festival som går av stapeln samtidigt på 100-tals platser runt om i världen med syfte att delge och diskutera forskning med allmänheten på ett lättillgängligt sätt. https://www.pintofscience.se/uppsala-2019

17

• Soapbox Science presentationer om "Training Machines to Detect Cancer” (Elisabeth Wetzer), och “Become a digital artist, create your own picture filters!” (Leslie Solorzano), på en trälåda utanför Carolina Rediviva. En ny världsomspännande platform för att synliggöra kvinnlig forskning och ett forum för att interagera med allmänheten. http://soapboxscience.org/2019/05/20/im-never-worried-that-i-will-get-bored-meet-elisabeth-wetzer/

• Cryptoparty – regelbundna öppna träffar där allmänheten får lära sig om grunderna för skydd i den digitala rymden. 8 träffar arrangerades i Uppsala av Arve Gengelbach under 2019 på Ångström biblioteket och Carolina Redeviva http://user.it.uu.se/~arvge836/cryptoparty/

• Team Steam Stream - Lars Haulin från Nixu Corporation driver tillsammans med studenter från IT detta öppna forum som träffas regelbundet för att diskutera och lösa problem inom IT-säkerhet. De deltar ibland också i CTF (Capture The Flag) tävlingar - en sorts världsomspännande IT-säkerhetstävlingar, https://teamsteamstream.github.io/

• Presentation ”Hur kan maskinell teknik hjälpa till att tyda gamla handskrifter?” av Anders Hast, på ABM (Arkiv Biobliotek, Museer)‐seminarium om handskriftstydning, Länsmuseets hörsal i Gävle

• Presentation för allmänheten om IT och digitalisering på Tierps bibliotek, Åsa Cajander

• Arrangemang och deltagande i Vetenskapsfestivalen 'Upptäck, utveckla, utforska som en ingenjör, IVA 100 år’ för 7:de klassare på Tekniska Museet, Stockholm för att fira att IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskap Akademin fyller 100 år. Carolina Wählby var projektansvarig och Ewert Bengtsson del av arrangörsgruppen. Ginevra Castellano och hennes grupp organiserade en övning där barnen fick interagera med robotar, se https://www.iva.se/publicerat/iva-och-tekniska-museet-ordnar-upptackardag-for-600-sjundeklassare/

• Uppsala Science Slam – ett populärvetenskapligt event för sistaårsgymnasiestudenter från Uppland. Carolina Wählby talade om sin forskning på eventet i universitetets aula.

• Presentation och diskussion och om AI. IT och naturvetenskap på Kvarngärdet skolan/Uppsala International School för åk 8 och 9, Nicolas Pielawski.

• Pratade om forskning och programmering med åk 6, Kila skola, Åsa Cajander

18

David Black-Schaffer presenterar i seminarieserien IT institutionen firar 20 år!

SciFest 2019

19

Näringsliv och samhälle Samverkan med aktörer från näringsliv och samhälle sker främst genom forskningsprojekt med deltagare från näringsliv och samhälle samt presentationer av vår forskning hos näringsliv eller presentationer av näringsliv hos oss. Andra typer av interaktioner är uppdragsforskningsprojekt som under 2019 utfördes åt bland andra Collegial AB, FOI och Sprint Biosciences; industridoktorander tillsammans med t.ex. RISE, Elekta, Veoneer, och IVL; förtroendeuppdrag i föreningar/kluster med näringslivs & samhällsinstitutionsdeltagare och intressenter såsom styrelsemedlem i IoT Sverige (Ericsson, Sandvik, Uppsala kommun, Region Skåne, SKR, HiQ, Top Golf, Prevas), referensgruppmedlem i RIOT (Ericsson, Vattenfall, Volvo, Assured, Vinnova, MSB), referensgruppmedlem i aSSIsT (ASSA ABLOY, Intel Sweden, Upwis, Yanzi), och styrgruppsmedlem i VA-kluster Mälardalen. Institutionen har också en adjungerade lärare från Ericsson Research och en handfull av institutionens anställda är deltidstjänstlediga för uppdrag inom industrin, t.ex. på Vironova AB, Q-linea, TopTracer, Astrego AB. Dessutom samverkar institutionen mycket med det lokala och regionala näringslivet genom utbildning i olika former vilket är beskrivet under en egen rubrik.

Många av de forskningsprojekt som bedrivs vid institutionen har partners och deltagare från näringsliv och/eller samhällsinstitutioner. Ett litet urval listas här mycket kortfattat (projekt, forskare, extern näringslivspartner) för att ge en bild av spannet på typ av projekt och de externa näringslivsaktörerna: ”Machine learning for verification”, Philipp Ruemmer, Microsoft; ”Battery research for 5G”, Per Gunningsberg, Ericsson Research; EU projekten ”Crunch” & ”Simplicity”, Edith Ngai, Uppsala kommun m.fl.; SSF projektet ”Hierarchical

Elisabeth Wetzer och Leslie Solorzano på Soapbox Science.

20

analysis of spatial and temporal data”, Carolina Wählby, Andreas Hellander, Salman Toor m.fl, Astra Zeneca, Vironova; SSF projektet ASSEMBLE, Thomas Schön & David Black-Shaffer m.fl, Veoneer, ABB; UUinnovation verifiering för samverkan projekt ”Vehicle routing for winter road maintenance”, Pierre Flener, B&M Systemutveckling AB; ”The Effects of Digitalisation on the Work Environment of Nurses”, Åsa Cajander m. fl., Region Uppsala; UUInnovation och Vinnova projektet "QuEsT – app för molnbaserad tremorkvantifiering", Alexander Medvedev, Stardots och UAS;

Av presentationer som hölls av IT institutionens forskare hos näringsliv och samhälle under 2019 så kan t.e.x nämnas att Thomas Schön föreläste om ”Artificiell intelligens – under huven” för forskare, fack, industri och beslutsfattare vid Framtidsdagen http://storaframtidsdagen.nu/. Några andra exempel för att visa på institutionens ämnesbredd och industrinätverk är presentationer om ”Digital arbetsmiljö” för webbansvariga på Sveriges myndigheter, ”Transkriptioner datasamling och maskininlärning” hos Riksarkivet, ”Battery research for 5G” och ”Real-time Edge support for constrained devices” hos Ericsson Research, ”AI och medicinsk bildanalys” för läkare på UAS. Inbjudna forskningspresentationer hölls också hos bland andra SEB, ABB Corporate Research, Bosch center for Artifical Intelligence, och Elekta, UAS.

Genom institutionens olika avdelningars seminarieserier och anordnade workshops så har föredrag och presentationer av företag och statliga verk såsom Ericsson Research, Patent och Registreringsverket, Prowler.io, SE Banken, Vattenfall, Ramboll AB, givits på institutionen.

21

Utbildning Samverkan kring utbildning sker dels i form av uppdragsutbildning och utbildning åt näringsliv och samhällsaktörer, och dels som näringslivsmedverkan på våra kurser och program. Under 2019 genomförde institutionen uppdragsutbildningen ”programmering för lärare” åt skolverket, höll en 3-dagars kurs i reglerteknik för reningsverkspersonal, konsulter och leverantörer på uppdrag av Svenskt Vatten AB, och en Endagskurs i bildanalysmjukvaran CellProfiler åt Sprint Biosciences.

Många av de kurser som institutionen erbjuder har stark koppling och medverkan från näringsliv och samhällsinstitutioner. T.ex. så hade IoT kursen gästföreläsningar från Wittra och Blixt, Computer Networks 2 från Ericsson och RISE, Functional Programming 1 från Zaark, Statistical Machine Learning från Spotify och Peltarion. Advanced Visual Interfaces innehöll gästföreläsning och projekt från Testa Center (GE Healthcare). Kursen IT i samhället är helt uppbyggt kring samarbete med Region Uppsala, och även i kursen Komplexa IT-system har gästföreläsningar och studentövningar med Region Uppsala,GE Healthcare, Enfo Group, Tidler AB, TietoEvry. Projektkursen i beräkningsvetenskap bygger på projekt föreslagna och med handledning från näringsliv. 2019 bidrog Skogforsk, Antaros Medical och Schlumberger Information Solutions med projekt.

Thomas Schön pratar om AI- under huven på stora framtidsdagen.

22

Uppföljning av arbetsmiljöarbetet vid 2019 Vid institutionen för informationsteknologi är prefekt Lina von Sydow ansvarig för arbetsmiljön. Löpande ärenden hanteras av HR-generalisterna Ulrika Andersson (även brandskyddsombud) och Anna-Lena Forsberg. Skyddsombud är Liselott Dominicus van Den Bussche (t.o.m. 2022-12-31) och Marina Nordholm (t.o.m. 2021-12-31). Institutionsstyrelsen fastställer handlingsplan för arbetsmiljöarbete, följer upp och kontrollerar genomförandet. Denna handlingsplan revideras årligen med nya arbetsmiljörisker och ärenden som har avslutats.

En god arbetsmiljö är en av de viktigaste förutsättningarna för att verksamheten vid institutionen ska fungera väl. Vid institutionen är problemen beträffande den fysiska arbetsmiljön små, varför fokus i arbetsmiljöarbetet ligger på den psykosociala arbetsmiljön. Institutionens handlingsplan för arbetsmiljöarbete beskriver de aktiviteter som ska genomföras för att man i tid ska kunna upptäcka arbetsmiljöproblem samt åtgärda dessa på ett effektivt sätt. I den mån detta behövs ska nödvändiga resurser avsättas i samband med budgetarbetet. Arbetet med att ständigt beakta och förbättra arbetsmiljön ska ha hög prioritet för alla som arbetar vid institutionen.

Fortlöpande och regelbundet återkommande aktiviteter (Ansvarig: prefekten)

Medarbetarsamtal Alla chefer med personalansvar ska enligt särskild mall genomföra årliga medarbetarsamtal. Utfallet av dessa ska följas upp på avdelnings- och på institutionsnivå. Härigenom kan signaler på ett tidigt stadium upptäckas som tyder på belastningar, stress, ohälsa och andra problem både på individ- och gruppnivå. Ytterligare ett syfte med samtalen är att följa upp vilka medarbetare som genomgått någon form av ledarskapsutbildning eller handledarutbildning. Samtalen ska genomföras med högst 18 månaders intervall. Kommande period blir april-juni 2020. För doktorander är medarbetarsamtalet uppdelat i 2 delar. En del tas i samband med att ISP revideras och den andra i samband med seniorgruppens uppföljningsmöte för doktoranden. Tid för medarbetarsamtal ska finnas med som en komponent i bemanningsplaner på avdelningsnivå. Avdelningsföreståndare och andra personer med personalansvar samt handledare ska tilldelas 4 timmar per individ som de är chef/handledare för. Detta innefattar planering, genomförande och uppföljningar, av strukturerade medarbetarsamtal, men även oplanerade samtal under året av samma karaktär. Det åligger de med personalansvar att föra vidare budgetpåverkande frågor som tas upp under samtalen till avdelningsföreståndare alternativt prefekt.

23

Mentorsprogram Alla som anställs för en period om minst 1 år vid institutionen ska tilldelas en mentor av mentorssamordnaren. Språkundervisning Alla nyanställda som inte är svenskspråkiga ska uppmuntras att delta i undervisning i svenska. Arbetsmiljöenkät och hälsoprofil En arbetsmiljöenkät och hälsoundersökningar på individnivå ska genomföras vart 5:e år. Vid händelser då det kan vara påkallat görs separat arbetsmiljöenkät och uppföljning. Senast ordinarie arbetsmiljöenkät och hälsoundersökning gjordes var i april/maj 2019 då en arbetsmiljökartläggning genomfördes. All personal erbjöds i samband med detta en hälsoundersökning hos företagshälsovården. Dessutom får all personal vid UU det år de fyller 50, 55 och 60 år ett erbjudande om att genomföra en hälsoundersökning. Ledarskapsutbildning för arbetsledare Ledarskapsutbildning ska erbjudas, och uppmuntras, alla med arbetsledaransvar såsom prefekt, avdelningsföreståndare, administrativ chef, studierektorer, utbildningsprefekt, forskningsprefekt, forskningsledare. Målet är att minst 90 % av alla med arbetsledaransvar ska ha genomgått utbildning. Uppföljning ska ske den 30 september varje år. Handledarutbildning Doktorandhandledare och exjobbshandledare bör genomgå en handledarutbildning. För att få vara huvudhandledare för en doktorand krävs det att handledarutbildning genomgåtts. Målet är att minst 90 % av alla doktorandhandledare ska ha genomgått utbildning. Uppföljning ska ske den 30 september varje år. Utbildning i första hjälpen Vartannat år ska de anställda erbjudas att gå utbildning i första hjälpen. Både grundkurs samt uppföljning ska erbjudas. Nästa utbildningstillfälle ska hållas hösten 2020. Friskvård I förebyggande syfte ska friskvård erbjudas till all personal genom till exempel subventionerad träning, 1 timmes friskvård per vecka under arbetstid, massage, fruktkorgar i personalrum. Institutionen ska också verka för att det anordnas friskvårdsaktiviteter på institutionen. Förebyggande fysiskt arbetsmiljöarbete Institutionen bistår med arbetsplatsutformning, införskaffning av arbetshjälpmedel etc. Anpassningar sker vid behov så snart som möjligt för både personal och studenter. Regelbundna skyddsronder genomförs. Resultaten sammanställs, utvärderas och följs upp.

24

Sociala och kulturella aktiviteter Institutionen anordnar och stödjer diverse sociala och kulturella aktiviteter. Stress och konflikthantering Institutionen bistår med erbjudande om utbildning i att hantera sin arbetssituation, speciellt i relation till konflikter och stress. Detta kan ske i grupp eller individuellt. Lika villkor Lika villkorsaspekten ska ingå som en viktig del av arbetsmiljöarbetet. Institutionens lika villkorsgrupp ska bevaka frågan samt informera om sitt arbete. Lika villkorsarbetet berör både studenter och personal. Utrymningsövning Övning förväntas ske 1 gång per år inom intendenturområdet. Detta hanteras av intendenturen som beslutat att övning sker udda år vid ITC och jämna år vid Ångströmlaboratoriet. Utrymningsplan och larmet finns på webben. http://www.polacksbacken.uu.se/Sakerhet/Utrymning/ Brandskyddskontroll En gång per kvartal ska säkerhetsavdelningen gå en brandskyddsrond. Arbetsmiljögrupp Gruppen träffas minst 3 gånger/år. Medlemmar: skyddsombuden, prefekt, HR-generalisterna, administrativ chef, studentrepresentant. Arbetsmiljögruppen ska samordna och informera om institutionens arbetsmiljöarbete. Därtill fungerar arbetsmiljögruppen som beredningsgrupp vid den årliga revideringen av handlingsplanen för arbetsmiljöarbete. Krisberedskapsgrupp Medlemmar: skyddsombud, prefekt, stf prefekt, HR-generalist, studievägledare, studentrepresentant. Krisberedskapsgruppen ska se till att rutiner för krisstöd finns vid institutionen samt informera om detta på ett tydligt sätt. Informationsinsatser Information om ovanstående samt förtydliganden om organisationen och ansvarsfördelningen ska ske genom: • LäsIT • Hemsidan • Avdelningarnas egna planeringsdagar, möten etc. • Arbetsmiljöskylt i hus 4, plan 2 • Infomöten vid större förändringar av rutiner • Personalmöte 1 gång/månad.

25

Arbetsmiljöåtgärder oktober 2018 – december 2019

• En översyn har genomförts av nuläget gällande handledarutbildning. Ca 90 % av de aktiva doktorandhandledarna hade fram t o m december 2019 genomgått handledarutbildning. (Troligen är siffran något högre men det finns en handfull nya biträdande handledare som vi inte fått information från gällande genomgången handledarutbildning än).

• En översyn har genomförts av nuläget gällande ledarskapsutbildning för ledamöterna i institutionens ledningsgrupp, forskningsprefekt, studierektor för forskarutbildningen samt ledamöterna i studierektorsgruppen. 100 % av de nämnda har någon ledarskapsutbildning i slutet av december 2019.

• A-gruppen har under året arbetat vidare med arbetsmiljöarbetet bl.a. under ett internat under våren samt vid ett seminarium gällande konflikthantering i september.

• Olika stödinsatser har gjorts (både internt och via hjälp från HR-avdelningen) för att stärka

den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön för den tekniska personalen vid datordriften.

• Skyddsrond har genomförts under våren 2019. Denna gång skedde den genom insamlande

av information samt en del stickprov.

• Under våren 2019 genomfördes en arbetsmiljökartläggning vid institutionen. All personal erbjöds i samband med detta en hälsoundersökning hos företagshälsovården. Åtgärdsmöten har hållits avdelningsvis under våren för att komma fram till fokusområden.

26

Uppföljning av lika villkorsarbetet 2019

Det här dokumentet innehåller en beskrivning av förra årets lika villkorsarbete och jämställdhet samt en kvalitativ beskrivning av den aktuella situationen på institutionen.

Beskrivning av lika villkorsarbetet

Jämställdhetsgruppen och institutionsföreståndaren arbetade enligt jämställdhetsplanen.

Förbättra möjligheten för jämställdhetsgruppen att arbeta som förändringsagenter Vi hade inbjudna gäster till jämställdhetsfikor vid flera tillfällen. Vi hade t.ex. presentationer från Margot Gerritsen, ledaren för Women in Data Science, projektkoordinatorn för Ångströmlaboratoriet fas 4 om planer för tillgänglighet i den nya byggnaden och en avdelningschef som rapporterar om avdelningens jämställdhetsprojekt.

Vi anordnade en fristad för jämställdhetsgruppen i oktober, där gruppen utvärderade det arbete som utförts under hela året och tog fram ett utkast till jämställdhetsplanen för 2020.

Vi organiserade en extern föreläsning om mångfald och diskriminering, som hölls i september 2019 inom ett antal introduktionskurser för BSc- och MSc-programmen vid vår institution.

Vi omarbetade uppmaningen till projektförslag för att bredda omfattningen till lika villkor och inte enbart jämställdhet och finansierade flera projektansökningar under året. Vi nominerade en kandidat till Uppsala universitets jämställdhetspris. Vi uppdaterade beskrivningen av jämställdhetsgruppen på vår webbplats. Vi utformade grafiska element som kan användas till ePoster för informationsskärmar. Vi har ännu inte producerat ePoster.

Vi bjöd in avdelningschefer att presentera resultaten av sina avdelningars jämställdhetsprojekt inför gruppen. En avdelningschef har hittills presenterat resultat, medan arbetet fortfarande pågår i de andra projekten.

Organisera en jämställdhetsdag

I maj organiserade vi en jämställdhetsdag som kallades International Celebration med fokus på mångfald. Vi hade bjudit in en extern föreläsare som höll en föreläsning om interkulturell kompetens för en mångfaldig värld. Vi genomförde en workshop där deltagare i grupp funderade över teman som rör mångfald.

Beskrivning av jämställdhetsarbetet

27

Institutionsföreståndaren har utfört den verksamhet som han eller hon var ansvarig för, enligt planen, som t.ex. löneöversyn, övervakning av jämställdhetsfrågor i ledningsgruppen, se till att det finns representanter för båda könen i de flesta beslutande och förberedande organen.

Forskningsprefekten har arbetat aktivt för att öka andelen kvinnliga lektorer inom forskningen genom att kontakta unga forskare med titeln forskarassistent. Forskningsprefekten deltog också aktivt i jämställdhetsgruppen som representant för sin avdelning och genom att aktivt arbeta med jämställdhetsintegrering på avdelningen.

Jämställdhetsgruppen fungerade väl enligt det kontinuerliga arbete som beskrevs i jämställdhetsplanen för 2019. Punkterna i åtgärdsplanen för 2019 togs upp, med några få undantag och med flera tillägg av saker som vi gjorde.

En bättre förståelse av jämställdhetssituationen för teknisk och administrativ (TA) personal

Vi började diskutera arbetet som ska göras för att förstå härskartekniker. Studiecirkeln för teknisk och administrativ personal har skjutits upp till 2020. Vi diskuterade inte kommunikation och samarbete på strategidagen för undervisning.

Jämställdhetsmedveten utbildning som skapar en bättre läromiljö för alla

Kursutvärderingar har diskuterats med gruppen, vilket har lett till beslutet att organisera en föreläsning om mångfald och diskriminering som ska hållas i introduktionskurserna till BSc- och MSc-programmen vid institutionen. Vi har diskuterat hur vi ska få nya studentrepresentanter att gå med i vår grupp och har utarbetat en plan. Vi anordnade inte ett seminarium med experter på lika villkor på strategidagen för undervisning. Vi organiserade inte en doktorandpanel på UTNARM. UTN-undersökningen har diskuterats. Vi organiserade inte en lärarassistentutbildning.

Bättre forskarutbildning för alla

Genomförandet av Festa-verktygslådan har diskuterats och mindre tester för genomförandet kommer att övervägas nästa år. Vi skickade inte vårt frågeformulär om UTN-undersökningen för att få en bättre överblick över doktorandernas aktuella situation. Vi anordnade inte pilotstudien med möten mellan doktorander och studierektorer på DoCS. Vi pratade om jämställdhetsgruppen på Teknats doktorandmöten. Teknats representanter har erbjudit stöd för att sprida nyheter.

Stödja kvinnor i postdoktor-, biträdande universitetslektor- och universitetslektorspositioner

Vi har följt projekt som rör jämställdhet på de olika avdelningarna. En avdelningschef har presenterat resultat från projektet vid en jämställdhetsfika. Vi arrangerade inte studiecirkeln om härskartekniker. Vi kontaktade nytillsatta biträdande professorer och frågade dem vilken typ av stöd de fick och vilket stöd de skulle vilja få, och gav information om befintliga karriärstöd på fakultetsnivå.

28

Jämställdhetsbudget som avsatts under 2019

Jämställdhetshandläggaren utför arbetsuppgifter till 10 % av en heltidstjänst. Den här gången finansierades tjänsten genom jämställdhetsbudgeten vid institutionen.

Finansiering som beviljades till jämställdhetsprojekt under 2019: 245 241 SEK.

Anslag som avsatts till avdelningarnas genus- och arbetsmiljöprojekt: 430 000 för Vi2 och TDB).

Kvantitativ beskrivning av den nuvarande situationen

Antal anställda den 30 okt 2019*

Totalt Kvinnor % kvinnor av 270 Män % män av 270 270 75 28 % 195 72 %

* Över 20 %-tjänst.

Antal heltidsanställda den 30 okt 2019

Totalt Kvinnor % kvinnor av 250 Män % män av 250 250 69 28 % 181

72 %

Föräldraledighet 2019

Antal anställda med föräldraledighet och tillfällig föräldraledighet med sjukt barn någon gång mellan den 1 jan och 30 okt 2019

Totalt. Kvinnor % kvinnor av 51 Män % män av 51 51 16 31 % 35 69 %

Andelen anställda med föräldraledighet och tillfällig föräldraledighet med sjukt barn av det totala antalet anställda den 1 jan till 30 okt 2019

Totalt %. Kvinnor % kvinnor av 270 Män % män av 270 51 av 270 anställda = 19 %

16 6 % 35

13 %

Sjukfrånvaro 2019

29

Antalet anställda med sjukskrivning någon gång mellan den 1 jan och 30 okt 2019

Totalt Kvinnor % kvinnor av 75 Män % män av 75 75 32 43 % 43

57 %

Andel anställda med sjukskrivning av samtliga anställda den 1 jan till 30 okt 2019

Totalt Kvinnor % kvinnor av 270 Män % män av 270 75 av 270 anställda = 28 %

32 12 % 43 16 %

Doktorander den 1 jul 2019

Totalt aktiva doktorander den 1 jul 2019

Kvinnor % kvinnor av 117 Män % män av 117

117 30 26 % 87 74 %

Studiefinansiering

Kvinnor %

Män %

Totalt: 117 aktiva doktorander 26 % 74 %

Forskartjänst (heltid): 102 27,5 % 72,5 %

Doktorand inom industrin: 6 33 % 67 %

Externt anställd och associerad: 1 – 100 %

Ingen anställning: 3 – 100 %

Stipendier: 1 – 100 %

Utbildningsstöd: 0 –

30

Forskarexamina mellan den 1 jan och 30 oktober 2019

PhD Kvinnor % kvinnor av 13 Män % män av 13 13 personer 1 5 % 17 95 %

Licentiat Kvinnor % kvinnor av 3 Män % män av 3 3 personer 1 33 % 2 72 %

Antalet doktorander med sjukskrivning någon gång mellan den 1 jan och 30 okt 2019

Totalt Kvinnor % kvinnor av 19 Män % män av 19 19 personer 8 42 % 11

67 %

Andel doktorander med sjukskrivning av alla doktorander mellan den 1 jan och 30 okt 2019

Totalt Kvinnor % kvinnor av 117 Män % män av 117 19 av 117 = 16 % 8 7 % 11

9 %

31

Uppföljning av kommunikationsarbetet 2019

I mars 2019 fattade styrelsen vid Institutionen för informationsteknologi beslut om mål och strategier för institutionens externa kommunikation. Som en del av dessa mål och strategier beslutades att använda institutionens 20-årsjubileum för att nå ut med forskning till en bredare allmänhet.

Under namnet IT20 anordnades tre föredrag hösten 2019: "Effektiva beräkningar - en drivkraft för IT-utvecklingen", "Räkna med hjärnan - hur kan IT förbättra hälsa?" samt "Internet-of-things för ett smartare samhälle". För att marknadsföra dessa tillfällen kontaktades bland annat gymnasieskolor, alumni och annonserades i UNT. Dessutom skapades en Facebooksida för institutionen för att kunna marknadsföra IT20 till en intresserad allmänhet. (https://www.facebook.com/ITinstitutionen/)

Till föredragen togs det fram en t-shirt med trycket We are IT att användas av föredragshållarna samt en kub-mikrofon, så kallad catchbox, med trycket IT för frågestunden. Föredragen filmades för att publiceras på webb och Facebook.

Tre grupper från institutionen deltog på Scifest i mars 2019. Lars Oestreicher, COMnPLAY och Social robotics lab. Två rollups och en t-shirt med trycket Institutionen för informationsteknologi togs fram för användning vid events.

Kommunikatören fungerade som bollplank och stöd i kommunikationsfrågor med regelbundna möten med prefekt, administrativ chef samt ledningen för avdelningen Vi2. Försök gjordes att få övriga avdelningar att också använda denna möjlighet.

Under våren togs kommunikationsplan för Data Science Arena fram.

För att förbättra institutionens medarbetares synlighet utåt genomfördes en tävling under våren 2019 där alla uppmuntrades att förbättra sina profilsidor. Alla som nådde upp till grundkriterierna vann en tygkasse med Institutionen för informationsteknologi tryckt på. Tre personer vann också en Uppsala Universitets-mugg för extra bra profiler.

För att synliggöra forskningen vid institutionen utfördes under året forskarprofil-intervjuer med:

• Thomas Schön: http://www.it.uu.se/research/profiles/schon_2019 • Ingela Nyström: http://www.it.uu.se/research/profiles/nystrom_2019 • Matteo Magnani: http://www.it.uu.se/research/profiles/magnani_2019 • Elisabeth Larsson: http://www.it.uu.se/research/profiles/larsson_2019

I början av 2019 fördes den interna nyhetspubliceringen över från wiki-sidor till Medarbetarportalen, för att förbättra internkommunikationen och för att ge alla vid institutionen möjlighet att bidra till det interna nyhetsflödet. Detta har också utnyttjats av medarbetare, som har publicerat egna nyheter på institutionens gruppyta i medarbetarportalen. Huvuddelen av publiceringen sköts dock av kommunikatören.

32

Under 2019 utfördes också löpande kommunikationsarbete i form av uppdatering av www.it.uu.se och bilder med events och nyheter på de digitala skärmarna. Det digitala interna nyhetsbrevet Läsit skickades ut en gång i veckan.

I september 2019 togs en kommunikationsplan för 2020 fram utifrån satta mål och strategier.