Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Avdelningen för politiska och historiska studier

Historia

Elin Weststrand

IOGT-NTO möter EU

En analys av IOGT-NTO:s debatt kring

förhandlingarna och inträdet i EU i tidningen Accent

IOGT-NTO meets EU

An analysis of IOGT-NTO's debate around the negotiation and entry into the

EU in the magazine Accent

C-uppsats 15 hp

Lärarprogrammet

Termin: HT 2009

Handledare: Peter Olausson

Examinator: Martin Åberg

Löpnummer: X-XX XX XX

ABSTRACT

The purpose of this study is to find out how IOGT-NTO conducted the debate about the

Swedish negotiations with EU concerning the accession. The essay investigates how the

debate was conducted between the years 1993, 1994 and 1995. A further distinction lies in

five requirements IOGT-NTO delivered before the negotiations.

The material for this study lies primarily in the editorial pages of IOGT-NTO's

magazine Accent. The background content comes primarily from secondary sources and

deals with the temperance movement and IOGT-NTO, and dealing with the EU and the

Swedish alcohol policy.

In July 1991, Sweden submitted its membership application to EU and subsequently in

the 1993 the negotiations began. During the same time IOGT-NTO began its debate on a

possible EU membership in the Accent magazine. Foremost is the weight of three

requirements, the maintenance of monopoly, the preservation of national freedom of action

and a Nordic cooperation during the negotiations and later after membership in EU. On

January 1th 1995 Sweden was included in EU and the negotiations have led to that Sweden

has lost three out of four monopolies, only Systembolaget was allowed left.

Of the requirements the monopoly highlights the most, seven out of 17 editorial pages

are about the monopoly. Of the four arguments aspects of health, economic, moral, and the

national aspect it is foremost the health and the national aspect that is discussed. The

overall objectives with IOGT-NTO’s debate on membership in EU were short-term and

concerned the outcome of negotiations.

Based on the results of the negotiations it can be concluded that IOGT-NTO could not

influence the negotiations enough for Sweden to retain all its restrictive alcohol policy.

However, they did not surrender, but started with the temperance movement in Europe the

group EUROCARE with its new base in Brussels to be closer to those decisions.

Keywords: IOGT-NTO, EU, alcohol policy, Accent

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ................................................................................................. 5

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING .............................................................. 6

1.2 AVGRÄNSNING.............................................................................................. 6

1.3 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ................................................................. 6

1.4 METOD OCH URVAL .................................................................................... 7

1.5 TIDIGARE FORSKNING ............................................................................... 9

1.6 KÄLLOR OCH KÄLLKRITIK ......................................................................... 10

1.7 DISPOSITION ................................................................................................... 11

1.8 BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR .............................................................. 11

2. BAKGRUND ............................................................................................... 12

2.1 IOGT-NTO:S HISTORIA .............................................................................. 12

2.2 SVENSK ALKOHOLPOLITIK .................................................................... 14

2.2.1 Före motboken ........................................................................................ 14

2.2.2 Efter motboken ....................................................................................... 15

2.3 IOGT-NTO OCH SVERIGE MÖTER EU .................................................. 16

2.3.1 Kort om EU ............................................................................................. 16

2.3.2 IOGT-NTO och EU ................................................................................ 17

2.3.3 EU förhandlingarna och inträdet ......................................................... 17

2.4 DE FYRA ALKOHOLPOLITISKA KRAVEN ......................................... 19

2.4.1 Bevara alkoholmonopolet ...................................................................... 20

2.4.2 Bevara gränskontrollen ......................................................................... 20

2.4.3 Bevara införselkvoterna ........................................................................ 20

2.4.4 Bevara den nationella handlingsfriheten ............................................. 20

3. UNDERSÖKNING .................................................................................... 22

3.1 KORT OM ACCENT ..................................................................................... 22

3.2 IOGT-NTO OM EU I ACCENT ................................................................... 22

3.2.1 Monopolet ............................................................................................... 23

3.2.2 Nationell handlingsfrihet ....................................................................... 27

3.2.3 Norden ..................................................................................................... 29

3.3 VILKA ARGUMENT ANVÄNDS? ............................................................ 30

3.3.1 Monopolet ............................................................................................... 30

3.3.2 Nationell handlingsfrihet ....................................................................... 30

3.3.3 Norden ..................................................................................................... 31

3.3.4 Sammanfattning ..................................................................................... 32

3.4 VILKA ÄR MÅLEN MED DEBATTEN? .................................................. 32

3.4.1 Monopolet ............................................................................................... 32

3.4.2 Nationell handlingsfrihet ....................................................................... 32

3.4.3 Norden ..................................................................................................... 33

3.4.4 Sammanfattning ..................................................................................... 33

4. AVSLUTNING ........................................................................................... 34

4.1 SLUTSATSER ................................................................................................ 34

4.2 DISKUSSION.................................................................................................. 35

4.3 VIDARE FORSKNING ................................................................................. 36

5. SAMMANFATTNING ............................................................................ 38

KÄLLFÖRTECKNING ............................................................................... 39

5

1. INLEDNING

När kol- och stålunionen bildades 1952 grundades den på att ett samarbete skulle ge bättre

relationer mellan länderna Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Belgien,

Nederländerna och Luxemburg, och att det i sin tur skulle resultera i en bibehållen fred mellan

dessa. Samarbetet utvecklades och 1957 undertecknades Romfördraget vilket är grunden till

hela samarbetet. Då skapades också EES som deklarerade ett ekonomiskt samarbete med fri

rörelse över gränserna för tjänster och varor.1 Från och med november 1993 trädde

Maastrichtfördraget i kraft och EG förvandlades till EU.2

Att få delta i en europeisk gemenskap var det många som önskade, bland annat Sverige

som lämnade in sin ansökan 1 juli 1991. I och med ansökan påbörjades också förhandlingar

kring hur medlemskapet skulle se ut för Sverige. Det fanns många viktiga frågor som skulle

innebära förändringar för Sverige vid ett eventuellt medlemskap i EU. En av dessa var frågan

om alkohol. I Sverige ansågs alkoholfrågan vara en social- och hälsofråga medan det i övriga

Europa oftast hamnade under industri- och jordbruksfrågor. Alkoholfrågan var också den

delen av förhandlingarna som nykterhetsrörelsen i Sverige (och även de övriga Nordiska

länderna som ansökt om medlemskap ungefär samtidigt3) ansåg som en av de viktigaste

frågorna att ta fasta på. Sverige hade nämligen, enligt rörelsen, haft en mycket bra restriktiv

alkoholpolitik som minskat alkoholkonsumtionen och skadorna av alkohol. Debatten kring

förhandlingarna pågick i många forum, däribland nykterhetsrörelsen IOGT-NTO:s4 tidning

Accent.5

Det är historiskt intressant att undersöka hur debatten förts hos IOGT-NTO i deras

tidning Accent gällande EU-inträdet och framför allt gällande alkoholfrågans olika aspekter.

Framför allt därför att IOGT-NTO i Sverige tillsammans med de nordiska länderna gav ut en

skrift om fyra krav som de ställde på de svenska förhandlarna kring EU. Eftersom Accent är

det forum som finns både för medlemmar och för icke-medlemmar är det intressant att studera

hur debatten förts där. Denna uppsats behandlar hur debatten kring förhandlingarna och EU-

inträdet såg ut i tidningen Accents ledarsidor under tiden för förhandlingarna och EU-inträdet.

1 Tallberg, J., EU:s politiska system, s. 21-22

2 ibid, s. 30

3 Norge och Finland

4 och UNF, JUNIS och SLN:s

5 Lindgren, Å., Rörelse i tiden – En bok om kampen för ett nyktrare Sverige, s. 79, 116-117 och Andréasson, S.

et al., Kris i alkoholfrågan – Nya villkor för folkhälsa och välfärd, 2001, s. 21, 30

6

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilket sätt som IOGT-NTO förde debatt kring de

svenska förhandlingarna med EU och inträdet. För att kunna få svar på detta syfte skall dessa

frågor ställas:

- Vilka argument använder IOGT-NTO för att motivera de krav som de ställt upp?

- Vilka mål har IOGT-NTO med sin debatt?

1.2 AVGRÄNSNING

Denna undersökning begränsar sig främst i tid kring förhandlingarna om ett EU-medlemskap.

De åren som ansetts vara relevanta är 1993, 1994 och 1995. Valet av åren gjordes med

folkomröstningen 1994 i åtanke. För att få fram hur debatten utvecklades gjordes

undersökningen från och med 1993, då förhandlingarna var i full gång, under 1994, då

förhandlingarna färdigställdes och folkomröstningen senare också genomfördes och 1995, då

Sverige blev medlemmar från och med 1 januari och var nu tvungna att förhålla sig till nya

regler utifrån EU:s standard.

Undersökningen begränsar sig också i debatten genom att endast titta på hur den fördes i

tidningen Accent som utkom med 20 nummer per år. Då varje nummer innehöll ett antal

relevanta artiklar begränsades också materialet inom tidningen till att endast beröra

ledarsidan. Detta då ledarsidan6 brukar reflektera tidningens politiska åsikt. Då IOGT-NTO är

en politiskt obunden rörelse reflekterar ledarsidan rörelsens politiska åsikt i frågor som främst

rör alkohol- och drogpolitik.

1.3 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

I Martin Stolares avhandling Kultur och natur – Moderniseringskritiska rörelser i Sverige –

1900-1920 finns en teori som behandlar på vilket sätt en rörelse har en relation till ett politiskt

system. Som Stolare skriver är det ”rörelsens förmåga att vinna stöd hos systemet… de

strategier den använder för att påverka dem som redan har tillträde till det politiska

systemet”7. För denna teori använder sig Stolare av begreppet politisk möjlighetsstruktur

skapat av Sidney Tarrow:

6 se kapitel 1.8 Begrepp och förkortningar för ett förtydligande, s. 11

7 Stolare, M., Kultur och natur – Moderniseringskritiska rörelser i Sverige – 1900-1920, s. 51

7

By political opportunity structure, I mean consistent – but not necessarily formal or permanent –

dimensions of the political environment that provide incentives for people to undertake collective

action by affecting their expectations for success or failure.8

Enligt Åsa Wettergren och Andrew Jamison ger den politiska möjlighetsstrukturen upphov till

att sociala rörelser uppkommer och detta bara för att rörelserna kan startas: ”att en rörelse kan

uppstå snabbt och oväntat beror på att den kan ha legat och ’väntat’ på de öppna

möjlighetsstrukturerna”9. Stolare använder inte detta begrepp utifrån den definition han

presenterar10

för sin studie utan endast som utgångspunkt för att diskutera relationen mellan

sociala rörelser och politik (som presenteras ovan).11

På liknande sätt vill denna undersökning

se hur en rörelse, IOGT-NTO, beter sig i en politisk fråga och ett politiskt system, alkoholen

och EU-förhandlingarna och inträdet.

1.4 METOD OCH URVAL

Denna undersökning är främst en textanalys men då den innehåller så många olika aspekter är

det lämpligt att definiera den typ analys som denna undersökning kommer att använda sig av.

Det metodiska tillvägagångssättet kommer dels vara en argumentationsanalys, dels en

ideologianalys. Argumentationsanalys har sitt ursprung i retoriken och utgår från tre delar,

logos, ethos och pathos. Dock är det främst logos som används inom argumentationsanalys.

Logos är ett sätt för sändaren att intala mottagaren om att sändarens argument är de bästa och

rätta. Logos är att konkret uttrycka sig i en fråga ”för att appellera till mottagarens intellekt

och rationella förmåga att dra slutsatser”12

och därför ger sändaren ”ett sakligt intryck”13

som

”innehåller få värdeladdade ord och uttryck”14

.

Argumentation anses ha flera syften enligt Göran Bergström och Gunilla Boréus men

endast ett av syftena passar in i denna undersökning, det deskriptiva syftet. I ett deskriptivt

syfte vill man tolka argumentationen (texten). För att kunna göra detta måste man först hitta

argumentationen och återskapa den. Detta kan göras i till exempel valprogram,

riksdagsdebatter eller som i detta fall i tidningar.15

8 Stolare, M. op. cit., s. 49

9 Wettergren, Å. & Jamison, A., Sociala rörelser – Politik och kultur, s. 18

10 se blockcitat ovan

11 Stolare, M., op. cit., s. 50

12 Bergström, G. & Boréus, K. [red], Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och

diskursanalys, s. 89 13

ibid 14

ibid 15

ibid, s. 91

8

Argumentationsanalysen syns i uppsatsens första frågeställning. Det är främst utifrån fyra

argumentationsaspekter som denna uppsats cirklar. Dessa är argumentation kring

hälsoaspekten, moralaspekten, den ekonomiska aspekten och den nationella aspekten. Med

hälsoaspekten menas i denna uppsats argument som talar om att bevara eller förbättra hälsa på

något sätt. Argument gällande moralaspekten är argument riktade till läsarens egen moral och

Sveriges gemensamma moral. Den ekonomiska aspekten menas i denna uppsats argument

som talar om kostnader som inverkar på alkoholen på ett eller annat sätt. Den nationella

aspekten gäller argument som gäller Sverige som nation i förhållande till något, i detta fall

främst EU.

För att förstå ideologianalys måste man först definiera begreppet ideologi. En ideologi

kan beskrivas som en ”målinriktad och systematisk sammanställning av politiska

ståndpunkter, eller som utopier, eller som verklighetsfrämmande hjärnspöken”16

. Endast en av

dessa definitioner passar in på denna undersökning, nämligen den första. Även inom

ideologianalys finns det flera syften och två av dessa är användbara på denna undersökning.

Det första syftet är att undersöka ”förekomsten av idéer i allmänhet, i debatter eller på något

sak- eller politikområde”17

. Det andra är när man ”söker efter logiken i en politisk ideologis

argumentation”18

. I detta fall är den politiska ideologin IOGT-NTO:s ställningsstagande i

alkoholfrågan.19

Även den systematiserande textanalysen syns i frågeställningen. För att finna ett mål

måste man först klargöra vad det är för typ av mål man undersöker. I denna uppsats gäller det

främst om syftet i texten har ett kortsiktigt eller långsiktigt mål. Ett kortsiktigt mål kan gälla

att påverka till exempel ett beslut som ligger nära i tiden medan ett långsiktigt mål kan vara

att textens syfte är att skapa förändringar i människors attityder.

Urvalet för undersökningen utgick från en kvalitativ textanalys där materialet logiskt

ordnas för att senare kunna konkretisera kärnan i texten. I bakgrundsinläsningen framkom det

att IOGT-NTO givit ut en text där fyra krav ställdes på EU-förhandlingen: bevarandet av

monopolet, gränskontroller, införselkvoterna och den nationella handlingsfriheten.20

Dessa

krav var enligt IOGT-NTO tvungna att uppfyllas för att Sverige skulle kunna gå med i EU.

Vid ytterligare inläsning framkom ett femte krav (önskemål) om ett nordiskt samarbete i

förhandlingar och även efter inträdet i EU.

16

Bergström, G. & Boréus, K. [red] op. cit., s. 150 17

ibid, s. 155 18

ibid 19

ibid 20

se vidare kapitel 2.4, s. 19-21

9

I den första urvalsprocessen valdes ledarsidor som på något sätt behandlade alkohol- eller

drogpolitik, debatter inom den egna rörelsen och debatter riktade till andra, exempelvis

regering eller riksdag. I den andra urvalsprocessen delades ledarsidorna in utifrån vad de

behandlade för ämne av de fem ovanstående kraven.

1.5 TIDIGARE FORSKNING

Det finns en omfattande litteratur om nykterhetsrörelsen i Sverige, både material från rörelsen

själv och andra som funnit rörelsens uppbyggnad intressant. Delar av litteraturen som

presenteras nedan har använts till denna uppsats bakgrund. Martin Stolare, lektor vid

Karlstads universitet, har inte forskat specifikt om nykterhetsrörelsen utan har i sin avhandling

Kultur och natur – Moderniseringskritiska rörelser i Sverige – 1900-1920 undersökt sociala

rörelser under 1900-1920. En av de teoretiska aspekterna som Stolare använder i sin

avhandling används också i denna undersökning.

Det finns ett flertal böcker i denna uppsats som behandlar EU och Sveriges relation till

EU på ett eller annat sätt. Svante Nycander, som tidigare varit chefredaktör för Dagens

Nyheter, har skrivit boken Svenskarna och spriten – Alkoholpolitik 1855-1995 där han

berättar historien om Sveriges alkoholpolitik under hundra år med tyngdpunkt på

Brattsystemet och motboken. I boken tar Nycander även upp nykterhetsrörelsens åsikter om

bland annat de två systemen. Sven Andréasson (alkoholläkare och docent vid Karolinska

institutet) har skrivit två böcker tillsammans med bland annat Nycander och Lars-Åke

Augustsson som behandlar Sveriges relation till EU gällande den svenska alkoholpolitiken.

Solidarisk alkoholpolitik är en reviderad upplaga av Kris i alkoholfrågan – nya villkor för

folkhälsan och välfärd där vissa kapitel är omgjorda eller tillagda. Jonas Tallberg, docent i

statsvetenskap vid Stockholms universitet har skrivit boken EU:s politiska system som ger en

grundläggande bild av hur EU fungerar i stort och Sveriges övergripande relation till EU.

Åke Lindgrens (tidigare VD för försäkringsbolaget Ansvar) Rörelse i tiden – En bok om

kampen för ett nyktrare Sverige och Ulf Hammare och Susanna Stenbackas Socialt inriktade

organisationer som arbetar mot missbruk – Vilka är de, vad gör de och vad vet forskarna? är

inriktade att ge en överblick om IOGT-NTO som rörelse, inte bara med avseende på rörelsens

förhållande till EU. Hammare och Stenbackas verk är en skrift utgiven av Socialstyrelsen för

att ge en överblick över frivilligorganisationers arbete mot missbruk. Lindgren syftar med sin

bok till att skapa en förändring i nykterhetsrörelsen så att rörelsen kan bestå och fortsätta sin

kamp i alkoholfrågan.

10

Robert Gidehag (chefekonom, AB Handelns Utredningsinstitut) och Jonas Arnberg

(nationalekonom, AB Handelns Utredningsinstitut) har skrivit boken Gammal alkoholpolitik

möter ny tid där de visar på sambandet mellan konsumtion och prissättning av alkohol. Boken

är skriven på uppdrag av Sprit- och Vinleverantörsföreningen. Även Orvar Olsson tar upp

detta samband i sin faktatext Effekter av en restriktiv alkoholpolitik – Forskning och fakta.

1.6 KÄLLOR OCH KÄLLKRITIK

I uppsatsens undersökning används ledarsidorna från IOGT-NTO:s tidning Accent och

Eivinds Jahren och IOGT-NTO:s häfte Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna.

Tidningarna är lånade direkt från Accents eget arkiv medan häftet Fyra alkoholpolitiska krav

inför EG-förhandlingarna är lånat från CAN:s bibliotek. CAN ”har till uppgift att sprida

information om alkohol och andra droger. Det gör vi genom olika publikationer, kurser,

konferenser, webbplatser och vårt bibliotek”21

. Dessa källor kontrolleras utifrån de tre

källkritiska kriterierna tendens, samtids- och beroendekriteriet. Syftet med denna uppsats är

att undersöka tendenserna i ledarna, varför detta kriterium sätts främst i undersökningens

analys och uppsatsens diskussion. När det kommer till samtidskriteriet är ledarsidorna

hämtade direkt från den tid som uppsatsen syftar att undersöka. De fyra kraven nämns inte

endast i häftet Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna utan också i boken Nu

eller aldrig – IOGT-NTOs handbok för nyktert val 9422

utgiven av IOGT-NTO. På detta sätt

innefattas också beroendekriteriet då de fyra kraven finns utskrivna inte bara i material skrivet

av IOGT-NTO utan också i böcker som behandlar EU och Sverige.

Materialet till bakgrunden utgörs bland annat av skrifter utgivna av IOGT-NTO:s eget

förslag (Sober förlag). Dessa källors tendens kan givetvis diskuteras när de behandlar frågor

som rör alkohol eller böcker skrivna om rörelsen. Dock bör det rimligtvis vara så att Sober

förlag har liknande riktlinjer innan utgivning som andra förlag har. Av det material som

används i denna uppsats har det funnits flera källor som behandlat samma delar. När det gäller

det samtida kriteriet är några källor om EU i förhållande till Sverige skrivna i direkt

anslutning till inträdet i EU. Detta gör att informationen om hur EU verkligen påverkar

Sverige mest består av antaganden av hur det tidigare sett ut utifrån andra medlemsländer.

Dock är dessa texter bra i informationen om hur till exempel förhandlingarna gått till då de

precis avslutats. Bakgrundens litteratur behandlar främst IOGT-NTO-rörelsen i förhållande

till EU och Sveriges relation till EU. Detta gör att ett flertal av de valda texterna behandlar

21

Om CAN, http://www.can.se/Om-CAN, 2009-12-15 22

Axelsson, P. [red], Nu eller aldrig – IOGT-NTOs handbok för nyktert val 94

11

samma perioder och det gör att beroendekriteriet uppfylls. Delar av bakgrundlitteraturen gör

också att beroendekriteriet uppfylls delvis in undersökningsdelen också, precis som nämnts

ovan.

1.7 DISPOSITION

Denna uppsats består av tre delar. Första delen Bakgrund behandlar historik om IOGT-NTO,

Sverige och EU på ett kortfattat sätt för att ge en överblick inför Undersökning som är

uppsatsen andra del. Där behandlas uppsatsen huvuddel. Undersökningen avslutas med en

analys utifrån uppsatsens frågeställningar. I uppsatsens tredje del Avslutning avslutas

uppsatsen med en diskussion där bakgrund- och undersökningsdelen knyts samman med den

teoretiska utgångspunkten som behandlas i Inledning under punkt 1.3.

1.8 BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR

I denna uppsats kommer ett antal begrepp och förkortningar att tas upp, framför allt om

nykterhetsrörelsen. IOGT-NTO är en samlad förkortning för det engelska namnet för

godtemplarorden The Independent Order of Good Templars och Nationaltemplarorden. Sedan

finns det ett antal undergrupper inom IOGT-NTO. Dessa är: UNF, är förkortning för

Ungdomens nykterhetsförbund, Junis, är IOGT-NTO:s juniorförbund och SLN som är

Svenska Lärares Nykterhetsförbund. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

förkortas CAN vid de tillfällena som det nämns.

Genomgående i denna uppsats kommer begreppet och förkortningen EU att användas.

Detta kommer att ske även vid händelser som nämnt som ligger innan 1991 då EU gick under

namnet EG. EG används som förkortning och begrepp endast vid citat och i titlar.

I inledningen och i undersökningen nämns ledarsidor och enligt Nationalencyklopedins

nätupplaga definieras en ledare(sida) som en ”argumenterande tidningsartikel som uttrycker

tidningens åsikt i ngn (pol.) fråga; vanl. med fast placering på ngn av de första sidorna”23

.

I undersökningen används begreppet Norden utifrån artiklarna i Accent och Fyra

alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna och avser då de tre ansökande länderna

Sverige, Norge och Finland.24

23

Nationalencyklopedin, Svensk ordbok, ledare, http://www.ne.se/sve/ledare, 2009-11-27 24

Jahren, E. & IOGT-NTO, Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna, s. 7

12

2. BAKGRUND

2.1 IOGT-NTO:S HISTORIA

IOGT kommer ursprungligen från den amerikanska orden The Independent Order of Good

Templars och grundades i mitten av 1800-talet. Till Sverige kom rörelsen under 1870-talet då

baptistpastorn Olof Bergström startade den första logen. Till en början krävde inte bara

rörelsen att man skulle vara helnykter utan man skulle också bekänna sig till kristendomen.

Detta krav ströks senare i början av 1900-talet. I och med detta splittrades rörelsen där en gren

fortfarande ville bekänna till den kristna tron, NGTO (Nationalgodtemplarorden). Under

samma period som IOGT introducerades i Sverige dök även organisationen TO

(Templarorden) upp. De hade inte ett lika formellt mötessätt så som IOGT. Senare under

1920-talet slogs NGTO och TO ihop till en rörelse och tog namnet NTO

(Nationaltemplarorden).25

Nykterhetsrörelsen försökte redan under 50-talet slå sig samman

men rörelsen var inte redo för det då. Under mitten av 60-talet förändrades läget och

sammanslagningen började med att tidningarna Reformatorn och Ariel slogs samman till

Accent. Senare slogs även NTO ihop med IOGT och skapade IOGT-NTO.

Sammanslagningen blev officiell 1970.26

IOGT-NTO har haft problem med medlemsantalet och precis efter sammanslagningen

sjönk antalet medlemmar med hela 15 procent. Minskningen förklarades inte med

sammanslagningen utan att IOGT centraliserade sitt medlemsregister. Även om rörelsen

minskat i omfång försökte den dåvarande ordförande Olof Burman uppmuntra rörelsen genom

att påpeka att den alkoholliberala hållningen som börjat dyka upp snart skulle visa sig göra

mer skada än nytta och att det bara var för rörelsen att kämpa vidare.27

Efter att det blev ett nej i förbudsomröstningen 1922 fick rörelsen tänka om. Man var

tvungen att hitta ett nytt mål att sträva efter. Man ville att samhället skulle vara fritt från

alkohol men främst att det skulle vara fritt från skador orsakade av alkohol. Därför fanns det

nu en strävan efter att motverka totalkonsumtionen i samhället för att på så sätt minska de

negativa effekterna av alkoholbruket.28

Nykterhetsrörelsen har fungerat som plantskola för många förtroendemän i samhället,

som fackföreningsmän, politiker och folkbildare. Rörelsen hade år 1912 flest

nykterhetsvänner i riksdagens andra kammare, av 230 ledamöter var 174 med i en

25

Hammare, U. & Stenbacka, S., Socialt inriktade organisationer som arbetar mot missbruk, s. 74 26

Lindgren, Å., Rörelse i tiden – En bok om kampen för ett nyktrare Sverige, s. 103 27

ibid, s. 105 28

Hammare, U. & Stenbacka, S. op. cit., s. 75

13

nykterhetsgrupp. Flest medlemmar hade rörelsen under 1930 och 1940-talen med hela

173 000 medlemmar.29

Sedan dess har rörelsen haft svårigheter att rekrytera nya medlemmar,

framför allt bland de unga.30

Svenska Nykterhetsfrämjandet grundades 1954 och hade stöd av många, bland annat av

statsminister Tage Erlander. Målet för organisationen var att ”engagera nykterhetsrörelsen och

övriga socialt engagerade, som ville verka för ’upplysning, behärskning och vett i

alkoholfrågan’”31

. På grund av interna stridigheter om bland annat frågan om helnykterhet

eller måttlighet splittrades organisationen snart. Fastän en splittring skett så återstod ändå

frågan kring helnykterhet kvar fast i en annan fråga. Delar av rörelsen frågade sig om det inte

vore mer modernt att se sig själva som en organisation som strävar efter ett alkoholskadefritt

samhälle istället för ett alkoholfritt samhälle som de gjort hittills. Dock vek inte

Nykterhetsrörelsens Landsförbund av från formuleringen att rörelsen strävar efter ett

alkoholfritt samhälle.32

Efter att motboken avskaffades 1955 slöt de två restriktiva linjerna inom

nykterhetsrörelsen, motboks- och förbudsförespråkarna, upp i en ny gemensam riktlinje som

var att utföra ”ett gemensamt försvar för en socialt medveten alkoholpolitik mot en tillåtande

opinion”33

drevs av de nya. Det nya motståndet som kallas en tillåtande opinion var de nya

alkoholliberalerna som började dyka upp mer och mer. De nya liberala strömningarna tryckte

på att man skulle ”förbättra snarare än motverka alkoholseden”34

. Detta skulle genomföras

genom att gynna svaga drycker och inte så mycket att reglera de starkare dryckerna.35

Nykterhetsrörelsen har varit en maktfaktor i alkoholpolitiken genom att närvara i

utredningar, riksdagsutskott med mera. Även om antalet riksdagsmän som är nykterister

minskat så hämtar fortfarande politiker argument för opinionsbildning från nykterhetsrörelsen

då rörelsen har en fortlöpande debatt kring aktuella alkoholpolitiska frågor.36

29

Nycander, S., Svenskarna och spriten – Alkoholpolitik 1855-1995, s. 207 30

ibid, s. 207-208 31

ibid, s. 201 32

ibid, s. 200-201, 210, 217 33

ibid, s. 199 34

ibid, s. 199-200 35

ibid 36

ibid, s. 209&216

14

2.2 SVENSK ALKOHOLPOLITIK

2.2.1 Före motboken

Alkoholkonsumtionen har följt Sveriges konjunktur. Vid dålig ekonomisk status i landet har

konsumtionen sjunkit och när det gått bra har konsumtionen ökat, med undantag för

högkonjunkturen mellan åren 1922-1955 då det så kallade Brattsystemet höll koll på

svenskarnas konsumtion.37

Trots att konsumtionen under Brattsystemets tid var relativt

kontrollerad har nykterhetsrörelsen ändå ställt sig tveksam och kritisk till systemet.38

1876 begärde de båda kamrarna i Riksdagen att Sverige skulle ta tag i problematiken

kring alkoholen och två riktlinjer gavs som förslag. För det första ville man att

brännvinstillverkningen skulle monopoliseras i varje kommun där bolagen skulle bli

kommunala och vinsterna skulle delas i länet. För det andra yrkade man på att

tillverkningsskatten skulle höjas från 80 öre till två kronor per kanna, men däremot skulle

avgifterna på försäljningen slopas.39

Under början av 1900-talet var förbudsdebatten en stor del av Sveriges alkoholpolitik och

1922 hölls en folkomröstning i frågan där nej-sidan vann med en liten marginal. I skedet

innan folkomröstningen fördes en debatt mellan delar av nykterhetsrörelsen och Ivan Bratt om

hur alkoholen skulle regleras i Sverige. Brattsystemet innebar att varje medborgare, med

undantag av gifta kvinnor, ungdomar, personer utan fast bostad och personer med

alkoholproblem, fick en så kallad motbok där varje inköp av sprit noterades. Det fanns även

restriktioner kring hur mycket som kunde hämtas ut och man lade även till att det skulle gå

minst fem dagar mellan varje uthämtad liter. Redan under denna tid började

nykterhetsrörelsen förespråka en desintressering, det vill säga ta bort vinstintresset av handel

med sprit. En sådan reglering fastställdes i Riksdagen 1923.40

När ett förslag på en ny alkohollag lades fram 1914 fanns det även med att en reglering

av alla alkoholhaltiga drycker skulle likställas, det vill säga drycker med en volymprocent

över 2,25 av alkohol vilket nykterhetsrörelsen yrkat på under en längre tid. Genom detta

likställande var spritbolagen tvungna att veta vilka som sålde, när det såldes och hur mycket

som såldes. På så sätt kunde man begränsa tillgången av alkohol till missbrukare.41

37

Nycander, S. op.cit., s. 25 & Eriksson, S., Alkokoll, s.41 38

Nycander, S. op. cit., s. 60-61 39

ibid, s. 26-27 40

ibid, s. 51&54 41

ibid, s. 55

15

2.2.2 Efter motboken

Även om motboken officiellt plockades bort från systemet 1955 så satte den fortfarande spår i

den svenska alkoholpolitiken. I och med motboken organiserades handeln med rusdrycker,

nykterhetsvården i Sverige, kommunerna hade större medverkan i alkoholpolitiska beslut,

införandet av regler gällande utskänkningstillstånd med flera. Detta var förändringar som blev

kvar och som, till skillnad från motboken, fick stöd av den svenska nykterhetsrörelsen. Trots

detta var det övergripande i svensk alkoholpolitik mellan 1955 och 1995 nermontering av

Bratts reformer. Det som höll den svenska alkoholpolitiken fortsatt restriktiv var att

beskattningen på alkoholhaltiga drycker fortsatte att vara hög.42

En av nykterhetsrörelsens viktigaste framgångar var frågan kring desintressering genom

det svenska monopolsystem när 41 lokala systembolag slogs ihop till ett statligt

systembolag.43

Under 1980-talet var det fråga om att på nytt införa motboken uppe i debatt. Det var

främst läkare som åberopade detta och visade det genom olika namninsamlingar. De tänkte

sig ett digitaliserat ransoneringssystem. Återigen ställde sig nykterhetsrörelsen negativ till

förslaget och yrkade på att istället införa köpregistrering. Då nykterhetsrörelsen var starkare

nu när IOGT och NTO bildat en gemensam organisation, IOGT-NTO, fick inte läkarnas

förslag något stöd i opinionen.44

Efter att motboken togs bort ökade konsumtionen i Sverige. För att förhindra ökningen

valde Sverige att höja priset på sprit och det gjorde att konsumtionen gick tillbaka till en nivå

som fanns innan motboken sattes in. I och med att konsumtionen ökade så ökade också antalet

fyllerister. Även om även antalet alkoholister också sjönk när priset höjdes gick denna

sänkning långsammare än konsumtionen i stort. Det var Sveriges sätt att beskatta alkoholen

som lade grund till att konsumtionen inte ökade mer än vad den gjorde efter motbokens

borttagande. Efter att Nykterhetsvänners Landsförbund utsett en utredningsgrupp kring frågan

om en effektiv alkoholpolitik lade de under ett möte 1964 fram några punkter som hjälpte

Sverige att minska risken för att missbruk utvecklas. Bland annat ansåg Landsförbundet att

man skulle fortsätta att använda en prispolitik med hjälp av till exempel beskattning och att

det nu var viktigt att en statlig utredning påbörjades. Detta lades fram i riskdagen av bland

42

Nycander, S. op. cit., s. 199-200 43

ibid, s. 199 43

ibid, s. 204

16

annat socialdemokraterna och IOGT-NTO. Även de alkoholliberala stödde en ny utredning

men hoppades att den skulle visa på en förändring av den svenska alkoholpolitiken.45

Utredningen visade att det fanns en ojämn fördelning av alkoholkonsumtionen i landet.

Resultatet av utredningen visade att tio procent av de männen som hade en för hög

konsumtion av alkohol, konsumerade 40 procent av Sveriges totalkonsumtion.46

2.3 IOGT-NTO OCH SVERIGE MÖTER EU

2.3.1 Kort om EU

EU har sin grund i en kol- och stålunion som grundades 1952 och som sedan utvecklades till

en tullunion som innebar att frihandel kunde ske över gränser för de länder som var

medlemmar.47

Under tidigt 1990-tal förändrades EG till EU genom Maastrichtfördraget och

genom detta ville flera som stod utanför unionen ansöka om medlemskap, där ibland Sverige

som lämnade in sin ansökan i juli 1991. Redan tidigt fanns det tecken på att de regler som

redan fanns inom EG skulle påverka Sveriges alkoholpolitik. Det som oroade mest var synen

på hur alkohol skulle beskattas. Det man var mindre rädd för gällde det svenska monopolet

kring alkohol trots att flera olika fall varit uppe i rätten som i sitt beslut fått fram att monopol

strider mot regelverket. Alkoholmonopolet motiverades med att det var ett hälsopolitiskt

inslag i Sverige och att det då inte diskriminerade utländska krafter gällande import och

dylikt.48

Ett annat problem inom EU är att alkoholpolitik som politisk gren inte finns överallt utan

alkoholfrågan ingår i andra grenar så som jordbruks- och näringspolitik. Därför fanns det ett

naturligt motstånd till den renodlade alkoholpolitiken från andra medlemsländer i EU. Ett

exempel på när alkoholfrågan hamnar under jordbruk är när det gäller vinodlingar som precis

som vilket annat sorts jordbruk i EU har rätt att få subventioner. Däremot har EU riktlinjer när

det gäller skador som orsakats av droger. Alkoholproblematiken finns inte med där.49

Sverige höll folkomröstning 1994 gällande om vi skulle gå med i unionen. Ja-sidan vann

med 52,2 procent vilket gjorde att Sverige från och med 1 januari 1995 var medlem i EU.50

45

Lindgren, Å., Rörelse i tiden – En bok om kampen för ett nyktrare Sverige, s. 83&85 46

ibid, s. 85 47

ibid, s. 79 48

Andréasson, S. et al., Kris i alkoholfrågan – Nya villkor för folkhälsa och välfärd, 2001, s. 20-21 49

ibid, s. 21&30 50

Lindgren, Å. op. cit., s. 79

17

2.3.2 IOGT-NTO och EU

När det blev klart att Sverige skulle ansöka om medlemskap i EU förstod nykterhetsrörelsen

att det skulle innebära problem för den svenska alkoholpolitiken. För att försöka bevara den

svenska alkoholpolitiken ställde rörelsen fyra krav till de svenska förhandlarna. Dessa var att

man skulle bevara det svenska alkoholmonopolet, värna om den alkoholpolitik som fördes i

Sverige, att bevara gränskontrollerna och införselkvoterna. När man senare diskuterade

förhandlingen under IOGT-NTO:s kongress 1997 konstaterade man att förhandlarna

undanhållit information om hur förhandlingarna verkligen hade gått då man till exempel sagt

att Sverige skulle få behålla sina låga (i jämförelse med andra länder inom EU) införselkvoter

och så blev inte fallet.51

IOGT-NTO ställde sig officiellt inte emot ett svenskt inträde i EU då det fanns flera

medlemmar som av olika anledningar var för ett inträde. Däremot tog UNF aktiv ställning

emot EU inför folkomröstningen. Landsförbundet reviderade senare sitt utlåtande om EU

(1995) och deklarerade då att EU-inträdet försvagat Sveriges alkoholpolitik.52

IOGT-NTO kom under 1990-talet fram till att efter inträdet i EU skulle nu kampen för en

sund alkoholpolitik föras i EU. Därför bildade man en lobbygrupp, EUROCARE, tillsammans

med andra länder som leddes av den engelska nykterhetsrörelsen. Under senare delen av

1990-talet skapade också IOGT-NTO ett kontor i Bryssel för att kunna ha mer uppsikt över

arbetet som pågick i EU.53

2.3.3 EU-förhandlingarna och inträdet

Innan medlemskapet i EU diskuterade man i riksdagen hur den svenska alkoholpolitiken

skulle se ut efter inträdet. För det första ville man ”begränsa alkoholens skadeverkningar

genom att minska den totala allför höga alkoholkonsumtionen”54

. För det andra ville man

”minska alkoholkonsumtionen fram till år 2000 med 25 procent jämfört med 1980 års nivå”55

.

Man ansåg utifrån bland annat totaltkonsumtionsmodellen att åtgärder måste riktas till alla

alkoholkonsumenter och inte endast till de som hade högst konsumtion. Därför stolpades sex

punkter upp som skulle beakta hela befolkningens alkoholkonsumtion. För det första ville

man verka för att det skulle finnas platser där unga skulle kunna få en alkoholfri uppväxt. För

det andra ville man kunna ge högkonsumenterna upplysning och hjälp. För det tredje ville

51

Lindgren, Å. op. cit., s. 116-117 52

Nycander, S. op. cit, s. 217 53

Lindgren, Å. op. cit., s. 117 54

ibid, s. 91 55

ibid

18

man verka för att visa situationer skulle vara alkoholfria så som i trafiken. För det fjärde ville

man påvisa för befolkningen att återhållsam alkoholkonsumtion är bättre och på det viset

skapa en bättre alkoholkultur. För det femte ville man förbättra vården för de som

missbrukade alkohol. För det sjätte och sista ville man verka för att man skulle öka insatserna

mot de i befolkningen som blivit utslagna på grund av alkoholen.56

När förhandlingarna gällande medlemskapet var färdiga stod endast det svenska

detaljmonopolet kvar. De resterande svenska monopolen, det vill säga Vin & Sprit AB:s

monopol för import, export, tillverkning och handel till restauranger och dylikt, hade fått ge

vika för EU-kommissionens krav. Dock ansåg de att det, förutom för monopolen, inte fanns

några andra hinder för Sverige att gå med i EU. På grund av detta fick en ny Alkohollag

skapas som sedan trädde i kraft 1 januari 1995. Systembolagets monopol testades i det så

kallade Franzen-målet där EG-domstolen fastslog att monopolet inte stred mot EU-rätten.57

En annan del av problematiken med inträdet i EU var de nya införselreglerna gällande

köp av alkohol i andra länder. Till en början var Sverige undantaget från införelsekvoterna

som gällde i resten av EU. De reviderades första gången 1996 och fick då förlängt för en ny

förhandling 2000. Från och med 2000 kunde inte Sverige längre undantas från regelverket.

Man skulle från och 2001 och tre år framåt (till 2004) sakta öka sina kvoter så att det

överensstämde med resten av EU, det vill säga rätten att ta in 10 liter sprit, 20 liter starkvin,

90 liter vin och 110 liter öl. Denna kvot ansågs vara skälig för personligt bruk. Försäljningen

över gränserna hade sin grund i hur skatterna var fördelade på alkohol i respektive land. Då

Sverige haft en hög beskattning på alkohol ökade införseln till Sverige. I EU finns ingen

maxbeskattning gällande alkohol men däremot en lägsta beskattningsgräns. Eftersom

införseln räknas som personligt bruk ska beskattningen på alkoholen läggas på inköpslandet.58

Andréasson et al menar att de som höll i förhandlingarna om medlemskapet inte

prioriterade alkoholfrågan. Det visade sig bland annat genom att förhandlarna valde att inte

skapa någon opinion i frågan. Man valde också att inte lägga det som en av de centrala

frågorna i officiella informationsskrifter och dylikt. Det i sin tur skapade en falsk trygghet

bland politikerna. Istället valde förhandlarna att lägga tyngd på bland annat medlemsavgift,

jordbruksfrågan med mera. EES-avtalet uppgav också att Sverige skulle få ha vetorätt i frågor

som rörde bland annat införelsekvoterna och även beslut rörande det svenska monopolet.

Enligt Andréasson et al var oron för att det skulle bli ett nej i folkomröstningen om EU-

56

Lindgren, Å. op. cit., s. 91 57

ibid, s. 92 58

Andréasson, S. et al., op.cit. 2001, s. 24-26

19

medlemskapet så stor att man valde att ge en lite bättre bild av medlemskapet än vad som

skulle ske i verkligheten. De menar också att vi i Sverige var lite godtrogna gällande hur

mycket av landets bestämmelser som skulle kvarstå i och med ett inträde i unionen, framför

allt gällande alkoholfrågan.59

2.4 DE FYRA ALKOHOLPOLITISKA KRAVEN

Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna är en skrift utgiven av IOGT-NTO-

rörelserna i Sverige, Norge och Finland. Skriften gavs ut i samband med att förhandlingarna

mellan EU och Sverige angående medlemskap pågick. IOGT-NTO-rörelsen ville visa på vilka

konsekvenser vissa delar av EU kunde ge på den svenska alkoholpolitiken och ställde

samtidigt upp fyra krav för ett medlemskap i EU.60

Enligt IOGT-NTO-rörelsen hade Norden sammanlagt bara hälften så stor konsumtion av

alkohol som resten av Europa. De menar att detta berodde på att man i Norden har en högre

kunskapsnivå gällande alkohol (och drogers) effekter och därför fört en mer seriös

alkoholpolitik i jämförelse med Europa. Dessutom har Norden haft en större tillgång till

alkoholfria miljöer. Enligt rörelsen skulle till exempel en prissänkning av alkohol med 50

procent öka konsumtionen med lika mycket och också öka antalet alkoholrelaterade skador.

Det i sin tur skulle öka kostnaderna för vad till exempel Sverige skulle lägga ut för att hjälpa

människor med alkoholrelaterade skador.61

Genom att avskaffa Nordens alkoholpolitik, det vill säga alkoholmonopolet,

gränskontroller och införselkvoter, skulle detta få en negativ effekt. Därför vill rörelsen

samlat försäkra sig om att de krav som presenteras nedan står fast vid ett medlemskap i EU

och att först efter att detta fastslagits kan rörelsen ta en fast ståndpunkt i frågan i övrigt.62

Kraven är upplagda på ett sådant sätt att varje krav innehåller en informell inledning hur

upplösandet av kraven kan ha för effekt på Norden. Sedan motiveras kraven med ett ”varför”

det är viktigt och sedan en motivering om ”hur” det är förenligt med EU.

2.4.1 Bevara alkoholmonopolet

Monopolet i sig är inte förenligt med kravet om fri konkurrens i EU men då det svenska

monopolet inte är ett handelsreglerande monopol utan ett för att bevara hälsan menar IOGT-

NTO att monopolet bör kunna stå fast. De menar att monopolet är en av Nordens

59

Andréasson, S. et al., op. cit. 2001, s. 28-29 60

Jahren, E. & IOGT-NTO, Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna, s. 7 61

ibid, s. 2 62

ibid

20

alkoholpolitiska grunder som hjälper till att hålla konsumtionen nere. De menar vidare att

eftersom monopolet inte har en handelsreglerande avsikt utan syftar till att bevara hälsan bör

monopolet kunna finnas kvar.63

2.4.2 Bevara gränskontrollen

Grunden med EU är att gränserna mellan medlemsländerna ska vara fria och att

gränskontroller endast ska finnas mot länder som ännu inte blivit medlemmar. IOGT-NTO

menar att öppna gränser ger inte bara fri rörlighet av lagligt överförbara varor utan att det

också gör att olaglig införsel av alkohol och droger ökar. Gränskontroller anses viktiga för

rörelsen då man menar att man redan sett att prisskillnader på vissa varor ökat handel över

gränserna med dessa varor. Norden skulle kunna utarbeta ett undantag gällande gränserna så

att införsel av alkohol och droger på olagliga grunder kan stoppas men IOGT-NTO menar att

detta undantag inte behöver förhindra EU:s övergripande syfte av fri rörlighet över

gränserna.64

2.4.3 Bevara införselkvoterna

Att gå från en liter sprit, en liter vin och två liter starköl till tio liter sprit, 90 liter vin och 110

öl ansåg IOGT-NTO kunde ge en negativ effekt då den stora mängden också såg som

användning för personligt bruk enligt EU-standard. Effekterna skulle kunna bli en högre

konsumtion och att Nordens restriktiva alkoholpolitik kunde luckras upp. Rörelsen menar att

beskattning av alkohol är orsaken till att Nordens alkoholpolitik varit effektiv i jämförelse

med andra europeiska länder och att stora kvoter skulle försvaga detta sätt att föra

alkoholpolitik på. Därför anser IOGT-NTO att Norden ska undantas från dessa regler gällande

införselkvoter då det syftet med Nordens införselkvoter att begränsa och minska

alkoholkonsumtionen skulle förlora sin innebörd.65

2.4.4 Bevara den nationella handlingsfriheten

IOGT-NTO-rörelsen anser att eftersom man inom EU ser alkoholfrågan som en fråga som

hamnar under jordbruks- och industripolitik och inte under hälso- och socialpolitik som den

gör i Norden så medför detta problem i alkoholpolitiken. Inom EU är det föreslaget att det

endast ska finnas en minimigräns gällande punktskatter på till exempel alkohol. Även om

63

Jahren, E. & IOGT-NTO op. cit., s. 3 64

ibid, s. 4 65

ibid., s. 5

21

varje medlemsland har rätt att styra över sin egen punktskatt (förutom den undre gränsen) kan

det ändå i praktiken betyda att ett land tvingas sänka sina punktskatter till en lägre nivå än

tänkt för att kunna förhindra att en daglig handel från länder med lägre beskattning ska kunna

uppstå. Genom att behålla rätten till att själva få styra över alkoholpolitiska instrument så som

beskattning, regler kring reklam och så vidare kan Nordens stabila alkoholpolitik fortsätta.

För att kunna bevara detta måste förhandlingarna fastställa att Norden får fortsätta med sin

egen alkoholpolitik.66

66

Jahren, E. & IOGT-NTO op. cit., s. 7

22

3. UNDERSÖKNING

3.1 KORT OM ACCENT

Accent bildades 1965 när de två tidningarna Reformatorn (IOGT) och Ariel (NTO) slogs

ihop. Idag utkommer tidningen med 10 nummer per år67

men under 1993-1995 utkom

tidningen med 20 nummer varav fyra av dessa var dubbelnummer68

(till exempel nummer 7

och 8 utgavs som ett nummer, 7-8). Tidningens distribueras idag av IOGT-NTO, UNF och

JUNIS.69

Under perioden 1993-1995 gavs tidningen också ut av SLN.70

Tidningen behandlar så väl debatter som information om nya lokalföreningar och

distriktskontor. Artiklarna speglar inte endast medlemmarnas åsikter utan det finns intervjuer

av politiker och icke medlemmar också.

Under den valda tidsintervallen innehåller tidningen en artikelserie som heter ”Alkohol i

EG – en artikelserie” som behandlar hur EU påverkat vissa europeiska länder. I serien tas till

exempel Storbritannien, Spanien, Portugal, Belgien med flera upp. Serien belyser inte endast

de ”dåliga” sidorna utan försöker vara heltäckande. Bland annat försöker de belysa hur

nykterhetsarbetet ser ut i länderna.

I Accent recenseras också olika böcker som utgivit bland annat av nykterhetsrörelsens

eget förlag, Sober förlag. Vissa av dessa tar upp olika aspekter av EU. Det annonseras också

olika kurser och möten som behandlar EU-frågan på olika sätt.

Under denna tidsintervall uppkom två kongresser. En kongress som var enligt stadgarna

och en extrainsatt kongress för att behandla ställningstagandet till EU innan folkomröstningen

i november 1994. Accent behandlar också vilka beslut och diskussionen som uppkommit

under dessa kongresser.

3.2 IOGT-NTO OM EU I ACCENT

Artiklarna i denna undersökning är hämtade från Accents ledarsidor. Av de 60 ledarsidorna

som innefattas i undersökningens tidsintervall var 17 av ledarsidorna relevanta för

undersökningen. Av dessa behandlade sju monopolet, fem den nationella handlingsfriheten,

två innehöll alla de fyra kraven med en allmän framtoning och tre behandlade frågan om

67

Lindgren, Å. op.cit., s. 103 och Nationalencyklopedin, Accent, http://www.ne.se/lang/accent/107613, 2009-11-

26 68

framkommer vid läsning av årsupplagorna av tidningen Accent 69

Nationalencyklopedin, Accent, op. cit. 70

Accent, s. 2, 1993-01-21

23

samarbete bland de nordiska länderna gällande EU. Fördelningen över åren var tolv ledarsidor

från 1993, fyra från 1994 och endast en ledarsida från 1995.

Nedan följer en beskrivning av artiklarnas innehåll utifrån deras relevanta innehåll för

undersökningen det vill säga monopolet för sig, samarbetet i Norden för sig och så vidare.

Inom varje del kommer artiklarna primärt att refereras till i kronologisk ordning. Artiklarna

som innehåller flera av kraven har inte delats in under en egen rubrik utan har satts under de

övriga rubrikerna utifrån vad som tagits upp i respektive artikel.

3.2.1 Monopolet

Det första som sägs angående monopolet går att finna i första numret av Accent 1993. På

ledarsidan talas det om att föregående år (1992) varit ett rörigt år där bland annat den svenska

handeln och industrin menat att det svenska monopolet kommer avvecklas vid ett inträde i

EU. Detta inte är något som regeringen varken bekräftat eller dementerat anser artikeln. Enligt

artikeln verkar det som förhandlingarna för EU-medlemskap inte fått någon press på sig från

regeringen om att den svenska alkoholpolitiken bör vara kvar även vid ett inträde i EU. Det

berättas också om moderaten Nic Grönvall som utvalts till att bli den svenska representanten i

EU- och EES-organet ESA. Dock anses inte valet var ett av de bättre, ”glädjen över att få

ifrågasätta det svenska monopolet har varit påtaglig hos Grönvall varje gång han uttalat sig”71

.

Artikeln avslutas med att säga att det är dags att ta nya tag under det kommande året.72

I Accent nummer 4 1993 anser ledarsidan att det nu under förhandlingarna är viktigt att

nykterhetsrörelsen gör påtryckningar mot förhandlarna om att monopolet ska få finnas kvar.

Artikeln har valt att citera ordförande för förhandlingarna, Ulf Dinkelspiel, som menar att

eftersom det svenska monopolet grundar sig på en hälsoaspekt för att minska konsumtionen,

ska det vara kvar. I samma veva som Dinkelspiel uttrycker detta framkommer det att

socialdepartementet lagt fram en promemoria kring att slopa försäljningen av starköl, via Vin

& Sprit, till restaurangerna och att de istället ska kunna inhandlas direkt via bryggerierna.

Detta passar inte bra tillsammans med den linje som förespråkas i förhandlingarna enligt

artikeln. Eftersom Sverige är ett land som anses ha lyckats med sin alkoholpolitik och att man

inom nykterhetsrörelsen kan vara stolta över det arbete de fört så rimmar det illa med

socialdepartementets nya förslag. Den svenska alkoholpolitiken ska genomsyras av att inga

vinstintressen ska råda och så skulle fallet inte bli om försäljningen mellan bryggerier och

restauranger skulle ligga öppet och skribenten menar att detta skulle kosta mer i slutändan än

71

”Flumhögerns år”, Accent nr 1, 21 januari 1993 72

ibid

24

vad man skulle tjäna på det och att det är viktigt för de remissinstanser som finns att uttrycka

detta i denna fråga.73

I maj 1993 beskriver ledarsidan hur EU-förhandlingarna går för de tre ansökande

nordiska länderna Sverige, Norge och Finland. Skribenten menar att de olika länderna fått

olika svar på frågan om ett bevarande av alkoholmonopol. Till exempel anges det att enligt

Finlands förhandlingssvar från EU strider deras monopol mot EES-avtalet detta enligt en

finsk alkoholforskare vid namn Esa Österberg. När den svenska (och den norska) regeringen

tolkar EES-avtalet utifrån en monopolsynpunkt tycks de inte få samma uppfattning. Enligt

artikeln anser Norge att den svenska regeringen är alldeles för mjuk i sin förhandling då man i

Norge har alkoholfrågan som en av de viktigaste punkterna i förhandlingarna. Det menas att

oron över att monopolet är i fara är inte helt ogrundad då dessa synpunkter inte endast

kommer från Bryssel utan att det finns starka röster även i Sverige som påpekar detta. Om

dessa röster blir starkare finns det en risk att EU lyssnar mer på de alkoholliberala rösterna än

på de som yrkar på att monopolet ska vara kvar. Den mer alkoholliberala linjen får stöd av

bland annat bryggarföreningar som skulle gynnas av att monopolet avvecklas och tillsammans

lägger de fram undersökningar som till exempel visar på hur mycket oregistrerad sprit som

säljs per år och att det i sin tur ska vara underlag till ett avskaffande av monopolet menar

skribenten. Detta i sin tur kan göra att det mål om minskad konsumtion fram till 2000 som

Sverige satt upp ligger i riskzonen att inte kunna uppfyllas anser skribenten. Artikeln avslutas

med att klargöra för att om förhandlingarna ska bli lyckade krävs att de som förespråkar en

mer restriktiv alkoholpolitik där monopolet får var kvar bör göra sig mer hörd och försvara

sina ståndpunkter.74

I Accent nummer 13 1993 nämns monopolfrågan i samband med sommarens stundande

kongress där EU-frågan förutspås vara en av de frågor som det kommer diskuteras mest om.

Frågan för kongressen är om rörelsen bör ta ställning i frågan eller inte. Bland annat nämns då

att en av följderna med ett EU-inträde kan vara att monopolet ifrågasätts.75

I ledarsidan från nummer 17 1993 diskuterar man syftet med monopolet. I Sverige har

begränsningen av privata vinstintressen varit ett av skälen till att ha kvar monopolet.

Skribenten tror inte att det syftet är något som EU skulle tycka vara bra då en av deras

hörnstenar är fri konkurrens. Dock anses det att eftersom det svenska monopolets syfte är att

förbättra hälsan och inte har ett vinstintresse borde det från EU:s sida inte vara monopolet i

73

”Fri starkölsimport blir en dyr affär”, Accent nr 4, 4 mars 1993 74

”Finsk tveksamhet hotar monopolet”, Accent nr 9-10, 6 maj 1993 75

”Låt inte stadgedebatten ta all kraft”, Accent nr 13, 24 juni 1993

25

sig som är problemet utan att man genom monopolet begränsar möjligheten för varor (så som

alkohol) att röra sig fritt. Ledarsidan avslutas med att ge en motivering varför Sverige bör ha

kvar sitt monopol. Främst är det ett mycket effektivt sätt att reglera konsumtionen genom

begränsad tillgänglighet och prissättning och att det är grunden till den svenska

alkoholpolitiken.76

Även om ledarsidan i Accent nr 21 1993 menar att regeringen inte varit så aktiv i de

alkoholpolitiska frågorna under de två de suttit vid makten så har de ändå varit klara med att

om ett medlemskap i EU blir aktuellt är monopolet något som ska finnas kvar. Artikeln

återkommer till tidigare iakttagelse om att även fast regeringen yrkat på ett bevarande av

monopolet så har de ändå lagt fram en proposition angående rätten för restauranger att köpa

direkt från bryggerierna. Motiveringen för denna proposition kommer från Bo Westerberg

(ansvarigt statsråd, moderaterna) som menar att ”inför EES-avtalet och ett svenskt närmande

till EU är det nödvändigt att diskriminerande inslag i lagstiftningen avskaffas”77

, det vill säga

Vin & Sprits monopol på import och export. Enligt skribenten har Westerberg lagt upp två

förslag på hur import- och exportfrågan kan lösas. Å ena sidan kan man låta restaurangerna

köpa all sitt öl genom Systembolaget, det betyder att de svenska bryggerier som redan kunde

sälja direkt till restaurangerna skulle nu börja sälja via Systembolaget. Å andra sidan kan alla

bryggerier, utländska som svenska, sälja direkt till restaurangerna. Westerberg själv ansåg,

enligt artikeln, att det senare förslaget var det bästa. Nu hoppas skribenten på att riksdagen

avslår förslaget då det inte överensstämmer med de alkoholpolitiska riktlinjer som legat till

grund i Sverige och att ett avslag i frågan kommer ge en stark signal till EU om hur Sveriges

alkoholpolitiska läge ser ut och som skribenten avslutar med; ”Regeringens taktiska

anpassning inom ölpolitiken väcker knappast respekt i Bryssel”78

.79

Accent första nummer 1994 börjar med att summera hur 1993 avslutades i de

alkoholpolitiska frågorna, framför allt det som gällde EU-förhandlingarna. Enligt artikeln

avslutades det föregångna året på en positiv ton gällande EU-förhandlingarna. Den

propositionen som gällande direktimport mellan restaurangerna och bryggerierna gick inte

igenom i riksdagen. Dock menas det att detta inte var ett beslut som helt och hållet passade

alla i riksdagshuset. Socialminister Westerberg menade att beslutet inte sände rätt signal till

EU och att det skulle få konsekvenser i form av slopanden av andra delar av monopolsystem.

EU bestämde sig också för att godkänna det svenska Systembolaget vilket ansågs var ett litet

76

”Låt inte stadgedebatten ta all kraft”, Accent nr 13, 24 juni 1993 77

”Oklar signal till EG”, Accent nr 21, 18 november 1993 78

ibid 79

ibid

26

steg i rätt riktning då förhandlingarna i övrigt inte gått så bra som man hoppats. Men enligt

artikeln kan nu ändå monopolet på import och produktion via Vin & Sprit avvecklas det på

grund av att EES-avtalet träder i kraft. Detta betyder i sin tur också att även Systembolagets

monopol kan bli ifrågasatt senare. Skribenten påpekar att den svenska alkoholpolitiken är till

för att minska konsumtionen som i sin tur ska minska alkoholskador och att det därför är

viktigt att hålla hårt i monopolet i förhandlingarna så att fri konkurrens inte händer i Sverige.

Artikeln avslutas med ett konstaterande, att i och med EU och slopandet av monopolen

kommer skapa fler problem med att hålla alkoholskadorna på en låg nivå.80

När Accent nummer 5 kommer ut 1994 har förhandlingarna avslutats och ledarsidan

väljer att belysa hur förhandlingarna gått, utifrån vad som kommit fram. Det finns några delar

av förhandlingarna som skribenten anser kunde ha skötts bättre så som alkoholfrågan och att

resultat borde ha givit fler undantag. När det kommer till monopolfrågan beskriver artikeln att

förhandlingarna lett till att alla alkoholpolitiska monopol förutom Systembolaget ska

avvecklas. Man menar att dessa resultat inte kan betraktas som någon seger för

nykterhetsrörelsen och för dem som sett att en restriktiv alkoholpolitik faktiskt minskar

konsumtionen och i sin tur alkoholskadorna. Artikeln avslutas med att säga att ”IOGT-NTO-

rörelsen har genom sin partipolitiska obundenhet en rejäl chans att fungera som plattform där

olika åsiktsriktningar kan komma till tals”81

. Enligt artikeln är detta viktig uppgift inför

folkomröstningen.82

Efter att förhandlingarna slutförts talar nu ledarsidan om hur Sverige ska kunna lösa

situationen gällande alkohol utan monopolet efter 1994 års slut. Artikeln menar att den budget

som regeringen lagt som förslag på 75 miljoner till alkoholinformation borde läggas på att få

den myndighet som får delar av de arbetsuppgifter som tidigare legat på Vin & Sprit att

fungera på ett bra sätt. Denna myndighets arbetsuppgifter är att hålla uppsikt på alkoholvanor.

Enligt artikeln är det när ”flera moment i den svenska alkoholpolitiken avvecklas … skall

information, utbildning och upplysning ta över ansvaret för att alkoholproblemen ska

minska”83

. Slutsatsen är att regeringen bör lägga en större budget en den på 75 miljoner då

skribenten anser att den summan inte är större än ”en dagskassa på Systembolaget”84

.85

80

”Folkhälsan hotas av EU-kompromiss”, Accent nr 1, 21 januari 1994 81

”EU – inte bara alkoholpolitik”, Accent nr 5, 17 mars 1994 82

ibid 83

”Alkoholinformation måste kosta”, Accent nr 10, 19 maj 1994 84

ibid 85

ibid

27

3.2.2 Nationell handlingsfrihet

Första gången som man talar om den nationella handlingsfriheten är i Accent nummer 2 1993.

Artikeln diskuterar hur alkoholskatten inte höjts under tre år men att den nu ska följa KPI. Det

anses vara konstigt att ingen höjning gjorts tidigare då flera av riksdagspartierna stått bakom

slutsatsen om att pris och konsumtion har ett samband. Anledningen tycks vara att skatten inte

höjts eftersom man har för avsikt att anpassa sig mer till EU men nu när den ändå ska höjas,

även om det blir en liten höjning, ger ett hopp om att så inte alls var avsikten.86

I nummer 5 av Accent 1993 återkommer ledarsidan till slutsatsen om att avsaknaden av

en höjning i alkoholskatten grundar sig på förhandlingarna som förs gällande ett medlemskap

i EU och att Sveriges riksdag vill förbereda denna del av alkoholpolitiken inför ett

medlemskap. Skribenten menar dock att alkoholskatter har visat sig vara en inkomstkälla för

länder så som Danmark och England som redan är medlemmar. Därför bör förhandlarna

trycka på att alkoholskatten är viktig för den svenska alkoholpolitiken då den ger positiva

effekter på hälsan och därför bör inte alkoholfrågan läggas under handelspolitik utan den ska

vara en egen gren. Precis som det är i Sverige där beskattningen är en viktig del av

alkoholpolitiken.87

Redan i oktober 1993 börjar Accent tala om det stundande valet och folkomröstningen

gällande ett eventuellt medlemskap i EU. Enligt artikeln skulle sannolikt valet kantas av de

vanliga frågorna så som arbetslöshet men att nykterhetsrörelsen skulle göra allt för att få in

alkoholfrågan in i debatten genom sin kampanj ”Val -94”. Samtidigt som föreberedelserna

inför nästkommande års val berättar artikeln att den alkoholpolitiska kommissionen håller på

med ett betänkande gällande beskattning på alkohol. Skribenten yttrar sin besvikelse över att

kommissionen hittills visat en liberal förhållning till alkoholfrågan, det vill säga att

partihandeln med till exempel sprit ska släppas helt fri och det påpekas att detta inte alls

kommer att leda till en lägre konsumtion. Trots dessa signaler har ändå regeringen

tillsammans med ordförande Dinkelspiel bekräftat ”att svensk alkoholpolitik skall ligga fast

vid ett eventuellt medlemskap i EU”. 88

Artikeln avslutas med att det verkar som om

förhandlingarna stött på en svår fråga när det gäller det svenska alkoholpolitiken.89

I Accent den andra december 1993 förklarar ledarsidan att det som tidigare kallats EU nu,

i och med Maastrichtavtalet, blivit EU. Samtidigt som detta skedde började man tala om

maktbalansen i EU, om hur Tysklands regeringschef Helmut Kohl givit ett förslag om att de

86

”Ungdomsministern tiger om drogerna”¸ Accent nr 2, 4 februari 1993 87

”Höj alkoholskatten, Lundgren!”, Accent nr 5, 18 mars 1993 88

”Regeringens stolta löften”, Accent nr 18, 7 oktober 1993 89

ibid

28

större länderna ska ha mer inflytande än de mindre länderna i EU. Detta skapade debatt och

från Sveriges håll försäkrade statsminister Carl Bildt att vi inte skulle mista vårt inflytande i

EU. Artikeln uttrycker detta gällande Bildts utlåtande: ”att … tro att inflytandet från de skilda

medlemsländerna inte kommer att bli föremål för en omfattande debatt är naivt”90

. Man

menar att det just nu inte finns något som stödjer tanken på att de svenska förhandlingarna

med EU kommer göra att Sverige kommer att behålla de krav som angivits. Dessutom har

förhandlarna som mål att bli färdiga till första mars 1994 vilket anses vara väl brådskande av

skribenten. Artikeln tar upp två scenarier. För det första kan Sverige gå igenom denna

förhandling relativt oskadd då kraven som lämnats inte kan anses orimliga. Man menar att

”står Sverige fast vid sina alkoholpolitiska krav borde EU:s ambition att få med Sverige som

medlem vara vägledande och undantagen därmed lätta att acceptera”91

. Dessutom bör det

svenska monopolet inte anses vara ett undantag då det faktiskt inte diskriminerar. Istället bör

förhandlingarna gällande dessa krav göras klart så snart som möjligt så att andra viktiga

frågor kan diskuteras. För det andra menar artikeln att Sverige kan gå samma öde till mötes

som Finland där önskan att accepteras som medlemmar var så stor att de valde att anpassa allt

till EU, även sådana delar som till exempel alkoholpolitiken. Detta skulle säkerligen leda till

att förhandlingarna blir klara till första mars 1994 men resultatet blir inte godtagbart. Vidare

säger artikeln att ”oavsett vilken inställning man har till ett svenskt medlemskap i EU så

verkar det som om ministerrådets nya tidtabell skall genomföras med en hastighet som saknar

all sans och vett”92

. Enligt skribenten är denna tidsbegränsning ett sätt för EU att bevisa att de

kan ta viktiga beslut då de misslyckats tidigare med vissa viktiga beslut men ”att de

ansökande länderna skall sona detta med hafsiga förhandlingar är inte acceptabelt”93

. Artikeln

avslutas med att den tycker att den svenska regeringen ska se till att försöka förlänga tiden för

förhandlingarna så att den stundande folkomröstningen inte genomförs med en känsla av att

förhandlingarna inte nådde sin fulla potential, ”varken för ja- eller nejsägare är hastverk

någon godtagbar lösning”94

.95

Redan nästkommande nummer återkommer ledarsidan till frågan om den nationella

handlingsfriheten. Denna gång handlar artikeln om hur nykterhetsrörelsen kan tänka sig att

rösta i folkomröstningen. Att det faktiskt inte endast är frågan om alkoholpolitik som är viktig

för dem inom nykterhetsrörelsen utan att det innefattar många fler frågor och därför finns det

90

”Skynda långsamt!”, Accent nr 22, 2 december 1993 91

ibid 92

ibid 93

ibid 94

ibid 95

ibid

29

en majoritet som kan tänka sig rösta ja folkomröstningen. Dock menas det att om det visar sig

att Sveriges rätt att besluta över sin egen alkoholpolitik försvinner så finns det en chans att

många inom rörelsen ändra sin röst till nej. Därför bör det vara Dinkelspiels önskan att de

svenska kraven går igenom i förhandlingarna annars finns risk för att folkomröstningen slutar

i ett nej, enligt artikeln.96

Sista gången som den nationella handlingsfriheten återkommer är när förhandlingarna är

slutförda och det beskrivs vad förhandlingarna givit för resultat. Då tas bland annat rätten att

punktbeskatta alkoholen upp. Detta är en av de delar som i teorin får vara kvar i Sveriges

beslutanderätt men som i praktiken kommer vara svår att upprätthålla på den nivån som den

tidigare haft då gränshandeln kommer tvinga ner skatten då priserna är lägre i andra delar av

EU. I och med att de krav som Sverige haft inte fått det resultat som önskats utan att nu endast

ett av monopolen får vara kvar, Systembolaget, att man endast i teorin har makt över sin egen

beskattning, att införselnivå inte får hållas på den låga nivån som Sverige önskat och att

gränserna nu är helt öppna för både människor och handel så innebär detta är större arbete för

IOGT-NTO menar artikeln. Eftersom rörelsen inte tar ställning till något specifikt parti utan

endast vill verka för en hållbar alkoholpolitik blir då IOGT-NTO en ”plattform där olika

åsiktsinriktningar kan komma till tals”97

inför folkomröstningen.98

3.2.3 Norden

Norge hade sen tidigare redan förklarat för det Nordiska rådet att de inte tänkte vara med och

skapa en gemensam plan för att minska alkoholkonsumtionen i Norden. Men nu gällde det en

gemensam front i frågan om ett medlemskap i EU och då kunde ett samarbete ske. Syftet med

detta var att genom att vara enade kunna stå emot i förhandlingarna kring alkoholfrågan och

att frågan förblir en folkhälsofråga. Förhoppningen är nu att, till skillnad från tidigare, få en

lycka gemensam front och att detta ska resultera i bra förhandlingar som ger en bra

alkoholpolitik för de nordiska länderna enligt artikeln.99

I mars 1994 efter att förhandlingarna slutförts tittar ledarsidan i Accent tillbaka kort på

förhandlingarna och den tilltänkta gemensamma fronten för Norden. Enligt artikeln höll inte

samarbetet i samarbetet gällande alkoholfrågan istället valde länderna att förhandla enskilt.

Detta menar skribenten inte gynnat någon förutom EU.100

96

”Folkomröstningen – en plåga för Bildt?”, Accent nr 23-24, 16 december 1993 97

”EU – inte bara alkoholpolitik”, Accent nr 5, 17 mars 1994 98

ibid 99

”Nordisk offensiv i alkoholpolitiken”, Accent nr 6, 1 april 1993 100

”Tid för beslut om nordisk TV-kanal”, Accent nr 6, 31 mars 1994

30

I mars 1995 har Sverige precis blivit medlemmar i EU och ledarsidan i Accent beskriver

att en tid framöver kommer de nya medlemsländerna (bland annat Sverige) genomgå

förändringar för att anpassa lagstiftning till reglerna som gäller för EU. Enligt skribenten är

det viktigt för Sverige att komma in i EU:s byråkratiska system så fort som möjligt. Det

menas också att det nu mer än någonsin är det viktigt med ett nordiskt samarbete (i alla fall

mellan de länder som nu ingått i medlemskapet). Ett av samarbetets mål skulle vara att få

begreppet sociala frågor att innefatta fler frågor än endast arbetslöshet så som alkoholfrågan.

En viktig del av denna process är att den svenska regeringen, enligt artikeln, har lyssnat på

nykterhetsrörelsen och föreslagit att ett råd ska bildas i EU där man ska arbeta med

alkoholfrågor. På grund av detta förslag måste nykterhetsrörelsen ena sig, inte bara i Sverige

utan också i Norden, och se till att påtryckningar mot EU bedrivs gällande alkoholpolitiken.101

3.3 VILKA ARGUMENT ANVÄNDS?

3.3.1 Monopolet

Stora delar av argumentationen kring kravet om bevarandet av monopolet kretsar kring att

motivera att monopolet inte har ett ekonomiskt syfte utan har syftet att förbättra hälsan. Detta

görs genom att kontrollera och på så sätt minska konsumtionen som i sin tur minskar antalet

alkoholskador. Detta påpekas antagligen då regelverken inom EU säger att fri konkurrens ska

råda och då monopol kan uppfattas som diskriminerande. Man lägger mest tyngd på

Systembolagets monopol antagligen då ”vardagskonsumtionen” sker där och därför har

Systembolaget som kontrollerande verktyg störst chans att påverka konsumtionen.

Man återkommer också till hur förhandlingarna sköts från svensk sida, det vill säga en

nationell aspekt. Man är missnöjd över att förhandlarna inte tycks visa att alkoholpolitiken är

en viktig del. Dessutom anser man att riksdag och regeringen inte heller gjort detta tydligt för

de svenska förhandlarna. Man menar att det bör ske fler och tydligare påtryckningar från både

riksdag och regering och från de svenska förhandlarna. För annars menar man att det finns en

risk att EU ser kraven som något mindre viktigt och då kan monopolen bli lidande.

3.3.2 Nationell handlingsfrihet

Även i diskussionen kring den nationella handlingsfriheten används argument gällande

hälsoaspekten. Dock används den tillsammans med den ekonomiska aspekten. Främst gäller

det beskattningen på alkohol. Enligt ledarsidorna har ingen höjning av alkoholskatten gjorts

101

”Nordens länder bör ta ett socialt ansvar i EU”, Accent nr 4, 2 mars 1995

31

på tre år och att den höjningen som planeras enligt KPI inte ger den signalen till EU som

IOGT-NTO önskar. De menar att genom att visa att beskattning inte längre tycks vara en

viktig del av den svenska alkoholpolitiken kan EU-kommissionen välja att se över kraven om

Sveriges rätt att besluta över sin egen alkoholpolitik. Den menar också att beskattningen av

alkoholen gör att man kan kontrollera konsumtionen och hålla den nere. Mindre konsumtion

ger i sin tur förbättrad hälsa.

Man talar också om oron av att mista inflytandet över sin egen politik, främst

alkoholpolitiken. Framför allt görs oron tydlig när den tyska regeringschefen Helmut Kohl

yrkar på att de större medlemsländerna ska få mer inflytande över politiken i jämförelse med

de mindre länderna. I det här fallet är det den nationella aspekten de väljer att ta upp. I

artiklarna talar man också om hur viktigt det är att alkoholpolitiken blir en egen genre inom

EU precis som det är i Sverige. Då det kan få oönskade konsekvenser om alkoholfrågan

hamnar under någon annan fråga så som jordbrukspolitik.

Inom detta område finner man även en argumentation som talar både till den nationella

och också den moraliska aspekten. Detta gäller diskussionen om förhandlingstiden och hur det

finns en risk att det blir förhastat. De väljer att trycka på att ett för snabbt förhandlande inte är

bra för varken de som är för eller de som är emot ett medlemskap i EU. IOGT-NTO väljer att

återkomma till förhandlingssituationen ett flertal gånger och väljer att återigen använda sig av

moralaspekten genom att visa på att om förhandlingarna väljer att inte engagera sig i

alkoholpolitiken kan det ge negativa konsekvenser i den uppkommande folkomröstningen.

I sista ledarsidan som tar upp nationell handlingsfrihet är förhandlingarna över och här

väljer de att argumentera för den moraliska och nationella aspekten fast främst inom den egna

organisationen då de yrkar på att det är viktigt att ena sig i alkoholfrågan och skapa en

plattform där frågan kan diskuteras inom IOGT-NTO.

3.3.3 Norden

Inom detta område argumenteras delvis utifrån en hälsoaspekt genom att påpeka hur viktigt

det är att Nordens länder håller samman inom alkoholpolitiken för att gemensamt kunna

minska konsumtionen av alkohol. Delvis utgår man från en nationell aspekt då man genom ett

samarbete skulle kunna öka det egna inflytandet i EU. Man talar också om ett samarbete vid

två olika tillfällen. Det ena är innan medlemskapet och under förhandlingarna. Det andra efter

att förhandlingarna är avslutade och IOGT-NTO ser att det kan bli nödvändigt att ha allierade

i alkoholfrågan inom EU.

32

3.3.4 Sammanfattning

Sammanfattningsvis framkommer det att hälsoaspekten återkommer i både frågan om

monopolet och den nationella handlingsfriheten. En annan återkommande aspekt är den

nationella. Främst gällande att den svenska alkoholpolitiken i förhandlingarna och hur viktigt

det är att Sverige är enat i den fråga, det vill säga att riksdag, regering, organisationer så som

IOGT och de svenska förhandlarna står enade bakom alkoholfrågan. Även om man talar om

vilka kostnader alkoholen har är inte den ekonomiska aspekten lika framträdande som hälso-

och den nationella aspekten är.

3.4 VILKA ÄR MÅLEN MED DEBATTEN?

3.4.1 Monopolet

Inom frågan om monopolet är det kortsiktiga och det långsiktiga målet delvis detsamma. Det

kortsiktiga målet är att ge förhandlarna argument för att ge monopolet en mer positiv

framställning. Genom att göra detta hoppas de att förhandlingarna kring den svenska

alkoholpolitiken ska bli lyckad och bevarad vid ett medlemskap. Det långsiktiga målet bör då

också vara ett bevarande av alkoholpolitiken.

Efter att förhandlingarna avslutats övergår målet till att skapa ett större engagemang inom

rörelsen. Detta kan ses som ett långsiktigt mål därför att ett engagemang i rörelsen är viktigt

även i andra frågor utanför EU-frågan.

I sista ledarsidan som tar upp monopolet framkommer argument för ett konkret

kortsiktigt mål. Detta gällde att påverka regering och riksdag att skapa en myndighet som kan

ha kontroll på de svenska alkoholvanorna efter att medlemskapet i EU tagit bort flera dessa

verktyg i och med borttagandet av monopolet (förutom Systembolagets monopol).

3.4.2 Nationell handlingsfrihet

Inom frågan om nationell handlingsfrihet syns främst ett långsiktigt mål, det vill säga målet

att bibehålla Sveriges makt över sin egen alkoholpolitik (främsta orsaken för IOGT-NTO).

När förhandlingarna var avslutade fick de ett nytt mål som är att se till att en plattform

inom rörelsen skapas där alkoholfrågan kan tas upp och bearbetas oavsett vilken politisk

läggning man har.

33

3.4.3 Norden

Här uttrycks två mål, ett kortsiktigt och ett långsiktigt, fast de behandlar båda frågor kring ett

nordiskt samarbete. I det första och kortsiktiga målet gäller samarbetet kring ett gemensamt

ställningstagande om kraven i alkoholfrågan under förhandlingarna. När förhandlingarna är

avslutade och Sverige gått med i EU gäller samarbetet mer ett långsiktigt mål för framtida

beslut inom EU angående alkoholfrågan.

3.4.4 Sammanfattning

Ett av de mest övergripande målen som tas upp gäller att förhandlingarna ska lyckas, främst

inom alkoholfrågan. Detta är främst ett kortsiktigt mål då förhandlingarna är en tidsbegränsad

aktivitet. Det mer långsiktiga målet för IOGT-NTO är att man inom EU, från svensk sida, ska

fortsätta att föra en diskussion kring alkoholpolitiken.

34

4. AVSLUTNING

4.1 SLUTSATSER

Så vad sa egentligen IOGT-NTO i debatten om förhandlingarna och inträdet i EU? Det

framkommer i undersökningen att det fanns ett femte krav som IOGT-NTO inte officiellt

klargjort i ett utskick som kraven om bevarandet av monopolet, införselkvoterna,

gränskontrollerna och den nationella handlingsfriheten och det är kravet eller önskan om ett

nordiskt samarbete mellan de tre länderna Finland, Sverige och Norge som samtidigt ansökte

om ett medlemskap i EU. Av dessa fem krav blir det tydligt i Accents ledarsidor att kravet om

bevarandet av monopolet tycks vara den frågan som var mest angelägen för IOGT-NTO. Av

17 ledarsidor behandlar hela sju diskussionen om monopolets bevarande.

Av de fyra argumentationsaspekter som denna uppsats undersöker (hälsoaspekten,

moralaspekten, den ekonomiska aspekten och den nationella aspekten) används hälsoaspekten

och den nationella aspekten mest. Gällande om debatten fördes utifrån kortsiktiga eller

långsiktiga mål är det främst ett kortsiktigt mål att lyckas med att påverka förhandlingarna

som IOGT-NTO har.

I inledningens teoretiska utgångspunkt diskuteras det vilket sätt IOGT-NTO som rörelse

beter sig i politiska frågor och i ett politiskt system, det vill säga vilken relation de har till

politiken. Utifrån vad som framkommer i undersökningen syns viljan från IOGT-NTO att

deras ord och engagemang ska betyda något, i detta fall framför allt i förhandlingarna om EU-

medlemskapet. Dock nämns det i bakgrunden att det från flera håll framkommit att

förhandlarna undanhållit hur mycket tid de lagt på förhandlingarna kring de alkoholpolitiska

frågorna. Ett exempel är hur IOGT-NTO på deras kongress 1997 förhandlarnas uttalanden om

att Sverige vid ett medlemskap skulle få behålla sina låga införselkvoter, enligt Åke

Lindgren102

. Sven Andréasson et al diskuterar också hur förhandlingarna verkligen gått till.

Där framkommer det tydligare att förhandlingarna valt att lägga tyngd på andra saker men

nämnde inte detta utåt i rädsla för hur allmänheten (och nykterhetsrörelsen) skulle reagera på

detta, om det skulle innebära ett nej i folkomröstningen. Andréasson et al går så långt som att

säga att svenskarna var godtrogna nog att tro att de krav som ställts och den politik man fört

tidigare skulle bestå i och med ett medlemskap i EU.103

I ledarsidorna kan man se antydningar

102

Lindgren, Å. op. cit., s. 116-117 103

Andréasson, S. et al., op.cit., 2001, s. 28-29

35

till att rörelsen är medveten om att förhandlingarna inte gått riktigt ärligt till bland annat i

artikeln Skynda långsamt104

där skribenten funderar på varför förhandlingarna ska jäktas så.

När förhandlingarna väl är avslutade och rörelsen inte längre direkt kunde påverka

beslutet om ett inträde eller inte, beslutar de sig för att starta en plattform inom rörelsen där de

nya förutsättningarna ska kunna diskuteras öppet105

. I bakgrunden visar det också att IOGT-

NTO tillsammans med ett antal internationella nykterhetsrörelser grundande EUROCARE

som från början hade sin bas i Storbritannien men som senare flyttade till Bryssel. Där får

rörelsen möjligheten att nå ut till det beslutande organet som styr över stora delar av den

svenska politiken, däribland alkoholpolitiken.

Så hur är då relationen mellan IOGT-NTO och framför allt EU? Utifrån det som

framkommit i denna uppsats finns det inget som tyder på att relationen är ömsesidig utan i

denna uppsats verkar kommunikationen bara gå från ett håll, från sändare till mottagare. I det

här fallet är det IOGT-NTO som sänder och EU (eller främst den svenska regeringen och

riksdagen i samband med förhandlingen och inträdet) som mottagare. Dock framkommer det

också i bakgrunden att det finns politiker i den svenska riksdagen som använder sig av IOGT-

NTO:s kunskaper inom alkoholfrågan. Dessutom framkommer det också att IOGT-NTO är

delaktig i Sverige politiska system genom att delta i utskott och liknande. 106

Detta gör att

relationen i Sverige blir ömsesidigt. Dock framkommer det också i bakgrunden att antalet

nykterister bland riksdagsmän minskat vilket kan tolkas att inflytandet ändå har begränsats.

4.2 DISKUSSION

Det finns flera frågor som är intressanta att ställa utifrån denna uppsats men som inte direkt

hör till uppsatsens egentliga syfte eller frågeställning. Ett exempel är en fråga som

Andréasson et al ställer angående svenskarnas godtrogenhet. Hur mycket visste egentligen

svenskarna och framför allt IOGT-NTO om vad ett EU-medlemskap skulle innebära? Utifrån

de krav de officiellt ställde upp går det att anta att de måste ha förstått att till exempel den

nationella handlingsfriheten skulle begränsas. Denna godtrogenhet infann sig inte endast i en

eventuell okunskap utan också i förhållande till hur de svenska förhandlarna med Ulf

Dinkelspiel som ordförande skulle fullfölja sitt uppdrag. Var det så att förhandlarna hade en

sådan vilja att lyckas att de medvetet valde att undanhålla fakta kring hur förhandlingarna

verkligen gått? Eller kämpade de in i det sista men såg sig besegrade i de frågor som var

104

”Skynda långsamt!”, Accent nr 22, 2 december 1993 105

”EU – inte bara alkoholpolitik”, Accent nr 5, 17 mars 1994 106

se punkt 2.1, s. 12 och Nycander, S. op. cit., s. 209 & 216

36

viktiga? Det man tydligt kan se är att de frågor som IOGT-NTO ansåg vara viktiga, det vill

säga det som rörde alkoholpolitiken och alkoholfrågan i stort fick inte det resultat det

önskade. Om detta beror på att förhandlarna sa sig lyckas med egentligen mörkade i rädsla för

ett nej i folkomröstningen eller om de gav allt i förhandlingarna är väl svårt att avgöra utifrån

denna uppsats.

I urvalet av ledarsidor fanns det 60 att välja mellan och av de 17 sidor som var relevanta

var det ingen av dessa artiklar som behandlade kraven om bevarandet av gränskontrollerna

eller införselkvoterna var för sig. Endast två artiklar behandlade dessa krav och då i samband

med att resterande krav nämndes. En möjlig förklaring kan vara att införselkvoterna och

gränskontrollerna infattades i kraven om nationell handlingsfrihet. En annan möjlighet är att

dessa frågor inte debatterades lika mycket i andra medier som frågan om monopolet gjorde.

Därför kan de kraven ha kommit i skymundan. I slutändan fanns det ingen större skillnad i

förhandlingarnas utgång av dessa krav. Möjligtvis att man lyckats bättre i kravet om

monopolet i och med att Systembolaget fick vara kvar, men annars föll kraven.

En annan intressant fråga man kan ställa sig är hur det kommer sig att frågan om EU

behandlas så intensivt i Accent under 1993, övergår till att prata om EU och valet 1994 och

sedan 1995 endast behandla EU (ur ett alkoholpolitiskt och inte drogpolitiskt perspektiv) en

gång under det året? Kanske blev utgången av förhandlingarna och folkomröstningen ett

sådant nederlag för hela debatten att IOGT-NTO tappade glöden eller var det helt enkelt så att

de gick vidare och tampades med nya frågor.

Vidare kan man fundera på om IOGT-NTO kunde ha lyckats bättre i själva

folkomröstningens utfall om de, som UNF gjorde, tagit ställning för eller emot ett EU-

medlemskap. De uttrycker i Accent att det finns flera medlemmar som anser att det finns flera

frågor än de alkoholpolitiska frågorna som avgör om det skulle bli ett ja eller nej i

folkomröstningen men att om förhandlingarna kring alkoholpolitiken gav ett dåligt resultat

skulle det kunna ge ett negativt gensvar från medlemmar som tidigare tänkt rösta ja.

4.3 VIDARE FORSKNING

Även om det skrivits mycket om nykterhetsrörelsen i stort finns det ändå fortfarande delar

kvar att utforska närmare. Ett exempel på detta är uttrycket att gå från ha ett

”alkoholskadefritt samhälle istället för ett alkoholfritt samhälle” 107

. Det vore intressant att se

hur man egentligen definiera skillnaden inom rörelsen och vad de anser krävs för att få ett

107

se kapitel 2.1, s. 12 och Nycander, S. op. cit., s. 210

37

samhälle alkoholskadefritt utifrån de nya förutsättningarna som till exempel EU givit Sverige.

Liknande undersökningssätt gäller uttrycket ”förbättra snarare än motverka alkoholseden”108

.

Dessa två sätt att uttrycka sig vore intressant att titta närmare på, särskilt om man väljer att

belysa det på en individnivå. Till exempel hur man arbetar inom IOGT-NTO:s lokalföreningar

och om dessa uttryck är en del av deras vardag och arbetssätt.

Oavsett om IOGT-NTO förstod vad EU egentligen är för organisationen109

kan man fråga

sig hur sociala rörelser har för attityder till överstatliga organisationer så som EU. Ses det som

en möjlighet att nå ut och göra skillnad eller är det ett system som begränsar mer än vad det

öppnar upp? Det borde finnas fler sociala rörelser förutom nykterhetsrörelsen som påverkats

av EU, till exempel inom miljöpolitik.

Vid inläsningen av Accent framkom det fler intressanta artiklar utöver ledarsidorna som

varit till grund för denna uppsats. Ett exempel är den serie tidningen hade som hette ”Alkohol

i EG – en artikelserie”. Tillsammans med Accent fanns också UNF:s tidning Motdrag

tillgänglig tillsammans med vissa nummer. I och med att UNF aktivt ställde sig emot ett EU-

medlemskap vore det intressant att undersöka vidare hur debatten fördes inom UNF.

En ytterligare infallsvinkel vore att se till EU och IOGT-NTO idag. Till exempel pågår en

debatt kring om att alkoholförsäljning ska få ske på gårdar som producera eget vin eller cider.

Dagens Accent har färre utgivna nummer per år men är kanske fortfarande en av IOGT-

NTO:s fasta plattform för debatt i sådana frågor som är aktuella, som gårdsförsäljningen.

108

ibid 109

se kapitel 4.2, s. 35

38

5. SAMMANFATTNING

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilket sätt som IOGT-NTO förde debatt kring

de svenska förhandlingarna med EU och inträdet. Avgränsningen ligger framför allt i tid, åren

1993, 1994 och 1995. En ytterligare avgränsning ligger i fem krav som IOGT-NTO yttrat

innan förhandlingarna.

Materialet för denna undersökning ligger främst i ledarsidorna i IOGT-NTO:s tidning

Accent. Bakgrundens innehåll kommer främst från sekundärkällor som dels behandlar

nykterhetsrörelsen och IOGT-NTO, dels som behandlar EU och svensk alkoholpolitik.

I juli 1991 lämnade Sverige in sin medlemsansökan till EU och senare i 1993 påbörjades

förhandlingarna. Under samma tid påbörjar IOGT-NTO sin debatt kring ett eventuellt

medlemskap i EU i tidningen Accent. Främst läggs tyngden på tre krav, bevarandet av

monopolet, bevarandet av den nationella handlingsfriheten och ett nordiskt samarbete under

förhandlingarna och senare efter inträdet. 1 januari 1995 ingår Sverige i sitt EU-medlemskap

och förhandlingarna har lett till att det svenska monopolet har tappat tre av fyra, endast

Systembolaget fick vara kvar.

Av kraven är det monopolet som belyses mest, sju av 17 ledarsidor handlar om

monopolet. Av de fyra argumentationsaspekterna hälso-, det ekonomiska, det moraliska och

den nationella aspekten är det främst hälso- och den nationella aspekten som behandlas. De

övergripande målen med IOGT-NTO:s debatt om EU var kortsiktiga och gällde att påverka

utgången av förhandlingarna.

Utifrån förhandlingarnas utgång kan slutsatsen dras att IOGT-NTO inte kunde påverka

förhandlingarna tillräckligt för att Sverige skulle få behålla hela sin restriktiva alkoholpolitik.

Dock gav de inte upp utan startade tillsammans med nykterhetsrörelser i Europa gruppen

EUROCARE med sin nya bas i Bryssel för att ha närmare till beslutsfattarna.

39

KÄLLFÖRTECKNING

LITTERATUR

Andréasson, Sven, Göransson, Bengt, Lindgren, Jakob, Nycander, Svante, Romanus, Gabriel

& Westerholm, Barbro, Kris i alkoholfrågan – Nya villkor för folkhälsa och välfärd.

Stockholm, Hjalmarson & Högberg, 2001.

Andréasson, Sven, Göransson, Bengt, Lindgren, Jakob, Nycander, Svante, Romanus, Gabriel

& Westerholm, Barbro, Solidarisk alkoholpolitik. Stockholm, Hjalmarson & Högberg och

Alkoholpolitiskt forum, 2007.

Axelsson, Peter [red], Nu eller aldrig – IOGT-NTOs handbok för nyktert val 94. Stockholm,

Sober förlag, 1993.

Bergström, Göran & Boréus, Kristina [red], Textens mening och makt. 2:a upplagan. Lund,

Studentlitteratur, 2005.

Eriksson, Sören, Alkokoll. Stockholm, Sober förlag, 2009.

Gidehag, Robert & Arnberg, Jonas, Gammal alkoholpolitik möter ny tid. Stockholm,

Handelns utredningsinstitut (HUI), 2003.

Hammare, Ulf & Stenbacka, Susanne, Socialt inriktade organisationer som arbetar mot

missbruk. Stockholm, Socialstyrelsen, 2003.

Jahren, Eivind & IOGT-NTO, Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna. 2:a

upplagan. Stockholm, IOGT-NTO-rörelsen, 1993

Lindgren, Åke, Rörelse i tiden – En bok om kampen för ett nyktrare Sverige. Stockholm,

Sober förlag, 2001.

Nycander, Sven, Svenskarna och spriten – Alkoholpolitik 1855-1995. Stockholm, Sober

förlag, 1996.

Olsson, Orvar, Effekter av en restriktiv alkoholpolitik – Forskning och fakta. Sala, Orvar

Olssons kunskapsförlag, 2000.

Stolare, Martin, Kultur och natur – Moderniseringskritiska rörelser i Sverige – 1900-1920.

Göteborg, Historiska institutionen, Universitetet, 2003

Tallberg. Jonas, EU:s politiska system. 3:e upplagan. Lund, Studentlitteratur, 2007.

40

Wettergren, Åsa & Jamison, Andrew, Sociala rörelser – Politik och kultur. Lund,

Studentlitteratur, 2006.

TIDNINGSARTIKLAR

”Flumhögerns år”, Accent nr 1, 21 januari 1993

”Ungdomsministern tiger om drogerna”¸ Accent nr 2, 4 februari 1993

”Fri starkölsimport blir en dyr affär”, Accent nr 4, 4 mars 1993

”Höj alkoholskatten, Lundgren!”, Accent nr 5, 18 mars 1993

”Nordisk offensiv i alkoholpolitiken”, Accent nr 6, 1 april 1993

”Finsk tveksamhet hotar monopolet”, Accent nr 9-10, 6 maj 1993

”Låt inte stadgedebatten ta all kraft”, Accent nr 13, 24 juni 1993

”EGs konkurrenskrav hotar Systembolaget”, Accent nr 17, 23 september 1993

”Regeringens stolta löften”, Accent nr 18, 7 oktober 1993

”Oklar signal till EG”, Accent nr 21, 18 november 1993

”Skynda långsamt!”, Accent nr 22, 2 december 1993

”Folkomröstningen – en plåga för Bildt?”, Accent nr 23-24, 16 december 1993

”Folkhälsan hotas av EU-kompromiss”, Accent nr 1, 21 januari 1994

”EU – inte bara alkoholpolitik”, Accent nr 5, 17 mars 1994

”Tid för beslut om nordisk TV-kanal”, Accent nr 6, 31 mars 1994

”Alkoholinformation måste kosta”, Accent nr 10, 19 maj 1994

”Nordens länder bör ta ett socialt ansvar i EU”, Accent nr 4, 2 mars 1995

INTERNET

Engelbertsson, Bob & Karlsson, Lynn, Seminarieuppsatsen – En genomgång av formella

krav. Uppsala 1998.

http://www.diva-portal.org/demo/reports/abstract.xsql?dbid=2429 [2008-04-27]

Nationalencyklopedin, Accent, http://www.ne.se/lang/accent/107613 [2009-11-26]

Nationalencyklopedin, Svensk ordbok, ledare, http://www.ne.se/sve/ledare [2009-11-27]

Om CAN, http://www.can.se/Om-CAN [2009-12-15]