jakt i norr 2012

JAKT i NORRUtges av Tidningar i Norr AB Augusti 2012

Sätt siktet på jakten

• Älgportal • Jaktfilm • Permobjörn • Alaska • Nittontaggare • Skinngarvning • Betesskador• Vapenlicens

TEXT OCH BILD:

Maria Boström, Gunnar Eriksson, Emma

Eriksson, Urban Viklund, Annica Hed.

TRYCK:

Daily Print AB

PRODUKTION:

Tidningar i Norr AB

REDIGERING:

Tidningar i Norr AB

UTGES AV:

Tidningar i Norr AB

ANSVARIG UTGIVARE:

Jonatan Hjort 090-711 382, 073-818 00 06

UTGES MED:

Lokaltidningen, Västerbottens Mellanbygd,

Nordsverige, Västerbottningen.

UPPLAGA:

16 500 exemplar

augusti 20122 JAKT i NORR

Som nybakad jägare med tillgång till brabäverbestånd var just bäverjakt det första jag gick ut på jakt efter. Det är faktiskt den

jaktform som jag är mest förtjust än i dag, just kom-binationen av att naturen vaknar till liv på våren,man hör vattnet porla och kvällarna blir ljusare.

Just de här första gångerna då jag själv gick ut påbäverjakt var det givetvis ohyggligt spännande

dessutom. Jag följde ån med tysta steg, iklädd detsom maken kallar jordens mest hiskeliga stövlar,knalligt rosa med vit dekorationssnörning.

När jag närmar mig en hydda kommer enbäver simmande och kliver upp vid hyddan ochjag inser att jag har nästan bra läge. Smyger

försiktigt i sidled, två steg utan problem menvid mitt tredje steg hittar jag givetvis en torr

kvist som jag kliver på. Med ett rejält plaskvar bävern utom synhåll och jag uppfannett antal inte allt för vackra ord medan jagfortsatte vandra efter ån innan jag byteslöskom hem igen.

Dagen därpå var inte bara bössan laddadutan jag var laddad för revansch. Förutom en

ryggsäck tog jag med mig två sopsäckar somden jämrans bävern skulle bäras hem i och tog samma väg som kvällen innan.

Återigen kom en bäver simmande och klev

i land vid samma hydda som sist. Den här gången hade jag bidat min tid och väntat in

bävern från en perfekt skottvinkel så jag siktade, sköt ochbävern låg som den skulle – fast på motsatt sida ån där jagvar. Det blev till att promenera en bra bit innan operation”lasta bäver” tog sin början. Första sopsäcken sprack elegant i botten när jag dängde i bävern, likaså sopsäcknummer två fastän jag då smög i bävern och provade lyfta.Läget började vara desperat för mig att få hem allt på enoch samma vända så jag knycklade ned bävern till nästanhälften i ryggsäcken och snörde åt allt jag orkade. Då gickdet faktiskt att lyfta upp den på ryggen, ta bössan ochvandra hemåt.

Mitt första nedlagda byte beundrades vederbörligt tillsmaken började undra hur jag orkat bära den hela vägen.

Lika imponerad blev han inte av att hans ryggsäck efterdetta datum hade en omisskännlig odör av just bäver ochden lilla detaljen får jag fortfarande äta upp med jämnamellanrum. Att jag förstörde en ryggsäck som varit så brai så många år.

Avslutningsvis vill jag framföra förhoppningen att

Du som läsare ska finna mycket nöjsam läsning i

denna jakttidning.

MARIA BOSTRÖMRedaktör

Bävern kostade mig en ryggsäck

Jakt i Norr

Annonsjakt sidan 319-åring lade ner 19–taggare sidorna 4 – 5Siktar på en kvalitativ älgstam sidan 5Ingen prestige vid eftersök – Professionella tips från Bula sidan 6Björnjakt med oväntade turer sidorna 7 – 9Permobjörnen startar hunden sidan 10Rörelse med jägarna i sikte sidan 11Inget går till spillo med skinngarvning sidan 12Flexibilitet krävs för lyckad lojakt sidan 14Specialkvällar för pangbrudar sidan 14Jaktkryss sidan 15

NNEHÅLL

14

7–9

12

4–5

1110

augusti 2012 3JAKT i NORR

Gallring skapar Magnus favoritskog

Vi hjälper gärna fler att skapa en värdefull skog. Läs mer på www.holmen.com

”Jag är väldigt nöjd med gallringen. Den blev rätt utförd och gav ett bra netto.”

Region Örnsköldsvik 0660-37 74 00

Tillsammans med hustrun Pamela äger Magnus Andersson från Södra Vi skogsfastigheter på spridda platser i Sverige.

Magnus lägger mycket tid på att sköta sin skog själv.– Men utan Holmen skulle det inte gå.

I skogsskötseln rankar Magnus gallringen som oerhört viktig. Nyligen lät han Holmen utföra gallring på flera olika skiften. – Jag är väldigt nöjd, den blev rätt utförd och gav ett bra netto.

Sundbrogatan 10, Burträsk • 0914-104 02Måndag - Fredag 8.00-17.00 • Lunch 12.00-13.00

www.hallgrensmotor.se

Fyrhjulingar

Passa på att fynda en NY

Polaris 500 HO 54.900 kr exkl moms

Stort utbud av begagnat!

LAGERRENSNING!

TÄVLING!

I pusselbitarna här intill har du delar av fem olika annonser som finns utplacerade i tidningen. Du skall finna de annonser det gäller och sedan fylla i vilken sida i tidningen annonserna ligger på.

SMS:a sedan in ditt svar och du är med och tävlar om en jaktkniv värd 600 kr.

Så här gör du för att SMS:a in din lösning:Lös annonspusslet och skriv ner de sidnummer där annonserna ligger på den markerade raden. SMS:a sedan ordet tin (mellanslag) sidnr (mellanslag) sidnr (mellanslag) osv... till 72550.

Kostnad för din lösning är 15 kr + ev operatörsavgift. För ökad vinstchans kan du skicka flera lösningar, dock max 5 st. s

Sport Outdoor

llröding, Öring och Rvererar ut �ll fisk va�en.

appland uppska�as av många.

ch lättd

Vi köper ä

älgskinn och

ÖPER ÄL

Vinnaren meddelas per telefon efter att dragning har skett. Tävlingen pågår till och med 7 september 2012 då dragning sker. Ev. vinstskatt betalas av vinnaren.

Lycka till!

Nr 1. Sid.......

Nr 2. Sid.......

Nr 3. Sid.......

Nr 4. Sid.......

Nr 5. Sid.......

SMS:a lösningen till 72550

Vinn en jaktkniv!Vinn en jaktkniv!Var med och tävla om en ”Gerber Freeman Guide”!

Skicka in din bästa jaktbild!Du har chansen att få visa upp din bästa jaktbild i tidningen under september månad!

Maila till (välj din tidning):[email protected]@[email protected]@mellanbygden.nu

Vinn trisslotter!5 trisslotter lottas ut bland bidragen.

Foderproducerande ung-skog, med älgens ögon sett,är skog som är mellan femoch 20 år gammal.

Uppgifterna grundar sigpå satellitbaserade data ocharealen i varje älgförvalt-

ningsområde har delats in ifyra olika kategorier: vatten,foderproducerande skog,övrig skog och annan mark.

Studier har visat att det äri foderproducerande ung-skogar som älgen tillbringarmerparten av sin tid. På detviset har ungskogen ävenstor betydelse för älgens kon-dition, vikt och reproduktion.

Utifrån detta visarSkogsstyrelsens materialäven den förväntade utveck-lingen av foderproduce-rande ungskog under de när-maste åren. Målet är att

materialet ska vara till stödför älgförvaltningen.

MARIA BOSTRÖM

Nu 20-årige Alexander Lind-gren från Tärnaby börjadefölja med på älgjakt när hanvar 16 år. Eget gevär ochsjälvständig älgjakt blev detefter 18.

Han jagar vid Gakker-vattnet, ett område med kal-fjäll och fjällskog. Jaktenbedrivs genom att sitta påpass, kikarspana och smyga.

2011 års älgjakt blev speci-ell. Den andra jaktdagenhade laget ännu inte skjutitnågon älg. Starten på morgo-nen fördröjdes på grund avdålig sikt.

– Det var en väldigt tjockdimma, så vi fick sätta ossned och vänta en stund,berättar Alexander.

Mitt på dagen började det

hända saker. Från en ås upp-täckte Alexander en stortjur,två mindre tjurar och en kooch kalv.

– Det var egentligen denyfejade, blänkande hornenfrån den här tjuren som jagsåg först. Det var en grannsyn, säger han.

Avståndet var minst 250meter, inget läge för skottalltså. Älgarna stod fridfylltoch betade på några björkar.

Alexander smög närmarei motvinden. Vid bäckennedanför åsen, där han varutom synhåll för älgarna,tog han av sig ryggsäck ochregnjacka.

– Sedan smög jag uppfören ganska brant backe, närjag kom upp såg jag dem inte

längre. Då sjönk modet på engång. Jag tänkte att jagkanske hade skrämt dem.

Men djuren var närmareän vad han trodde.

– Jag stod där säkert enminut och såg ingenting. Dåhör jag hur det knakar till,bakom en tät gran. Sjuttio-fem till höger om mig komden här stora tjuren emotmig och betade efter backenutan stress, den hade ingenaning om att jag var där. Jagbara stod och tittade, sägerAlexander.

Tjuren stannade till påhögst 50, 60 meters avstånd.Då gick skottet. En träff ibogen. Tjuren kastade om,sprang in i skogen men komtillbaka på runt 100 meter.

– Då sköt jag ett skott till,även det ett bogskott, sägerAlexander.

Tjuren var svårt skadadoch lade sig ned. Men närAlexander närmade sigreste den sig upp, vändebaken till, gick undanbakom åsryggen och för-svann utom synhåll.

– Då blev det som jobbigt.Men tjuren hittades

senare av lagets eftersöks-hund.

– Den hade bara gått enfemtio, sextio meter, sägerhan.

Älgen var Alexandersandra. Tidigare hade hanskjutit en sextaggare. Nu

fick han skjuta en rekordtjur.– Jag har jagat älg där

sedan slutet av 1960-talet ochaldrig sett en sådan stor tjur.Det var magiskt. Ett rejältdjur, säger Sven Olof Tell-ström, en av medlemmarna ilaget.

– När den kom på femtio,sextio meter såg jag hur storden var. Det var lite häftigtatt höra när den åt ochknäckte kvistar i munnen,säger Alexander.

Tjurens vikt beräknadestill cirka 360 kilo. Kronanhade 19 taggar. Horn-mätningen gav en slutpoängpå 340,8 poäng. Det var föråret det högst uppmätta iVästerbottens län och medgod marginal ett guldhorn.Gränsen för guldhorn gårvid 300 poäng.

Vid hornmätning mätsbland annat hornutlägg, skovelbredd, taggantal ochrosenstockar.

– Rosenstockarna är jätte-tjocka, tjuren var säkertöver tio år.

Om fjolårets älgjakt blevminnesrik får han i år levaenbart på just minnen. Tremånaders GMU (grund-läggande militär utbildning)i Ronneby väntar. Precisunder älgjaktsperioden.

– Det är väl straffet för attman skjuter en så stor tjur,skämtar Alexander Lind-gren.

URBAN VIKLUND

TÄRNABY. Det blev en jaktdag fylld medspänning, uppgivenhet och spänd väntan.Men sammantaget en jaktdag svår att slå.Alexander Lindgren fick smyga sig på ochskjuta en stor tjur med nyfejade, präktigahorn.

Jaktdagen somAlexander aldrig glömmer

Älgförvaltningen skaförbättras av foderprognoser

Studier har visat att älger tillbringar större delen avs in tid i foderproducerande ungskogar.Foto: MARIA BOSTRÖM

Alexander med älgkronan som vid hornmätningen gav ett slutresultat på


Jaktåret har börjat och den stora jakt-säsongen med kanske framförallt älgjakten häg-rar runt knuten. Därmed är det hög tid att sökavapenlicens om du har tänkt införskaffa en nybössa. Ansökningarna hanteras i den ordning dekommer in, men handläggningstiden kan vari-

era mellan några dagar och upp tillflera veckor mellan polismyndigheterna.

Glöm inte att bifoga jägarexamen, betalaavgiften i samband med ansökan samt motiveraom du söker om ett femte eller sjätte vapentill-stånd. 1939 började

Sverigesystematisktsamla inavskjutnings-data om älg.

”Jag har jagat älg där sedanslutet av 1960-talet och aldrigsett en sådan stor tjur. Det varmagiskt. Ett rejält djur.

Sven Olof Tellström

LÄNET. Då den nya älg-förvaltningen i störreutsträckningen än förrska vara ekosystembase-rad har Skogsstyrelsentagit fram underlag kringfodersituationen för allaälgförvaltningsområdeni Sverige.

Sök vapenlicens i god tid

”Ungskogenäven storbetydelse förälgens kondi-tion, vikt ochreproduktion.

VÄSTERBOTTEN. Nyligenavslutades den störstaälgbetesinventeringen(Äbin) någonsin i Väster-botten. Resultatet visaratt älgbetesskadornaligger kvar på en högnivå, precis som underde senaste fem åren.

I inventeringen har man tit-tat på senaste vinternsbetesskador i ungskog,varav cirka åtta procent avungtallarna har skadats.

Resultetet av Äbin i Väs-terbotten visar på fortsatthög skadenivå, även om detär en minskning jämförtmed 2010/2011 då skadepro-

centen låg på tio procent avungskogen. Inventeringenvisar dock att äldre skadorfinns kvar i stammarna ochvar fjärde huvudstam på tal-larna, framtidens virkespro-duktion, är mer eller mindreskadad.

Skadorna är ojämnt för-delade i länet. I Åsele harman den mest alarmerandeökningen där skadenivån är12 procent. Det är en tre-dubbling på sex år.

I däremot Vilhelmina ochDorotea, samt delar av kust-landskapen, har färska skad-or på tall minskat till mellanen till tre procent.

MARIA BOSTRÖM

LÄNET. Fodertillgångenoch betesskadorna ärvad som begränsarälgstammens storlek.Kvalitetsmässigt liggerdäremot älgstammen ijägarnas händer.– Det är inte bara älg-stammens storlek vimåste jobba med, utanäven dess kvalitet,konstaterar GöteGrubb, jaktvårdskonsu-lent JägareförbundetNorr.

Kvaliteten på älgstammenär avhängig på antaletkapitala tjurar. Forskningvisar att tillgången tilläldre tjurar är av ytterstavikt för en bra kvalitet påälgstammen.

Finns det för få äldre tjurar kan älgkon i värstafall hålla inne med bruns-ten och med det förskjutsäven kalvning.

– Det blir lite av ”råttanpå repet”. Försenad kalv-ning ger mindre kalvarsom blir mindre djur. Detsom är roligt är att folkbörjar få upp ögonen ochförstå problematiken.Älgstammens storlekbegränsas av skadorna påskogen, men då vill vi inteha ”skräpälgar” i denbefintliga stammen, sägerGöte.

Visst finns drömmen omatt få skjuta storoxen ochmånga älgjägare minnssäkert storhetstiden på1980-talet då det sköts dub-belt så många älgar än vaddet görs i dag. Då varockså 1 av 20 fällda tjuraren medaljtjur.

I dag är det en medalj-tjur per 80 fällda tjurar ochdet är däri problematikenmed älgstammen ligger.

Medelåldern på älg-tjurarna är helt enkelt förlåg och bara en bråkdel avtjurarna hinner nå kapital

ålder, det vill säga mellanfem och sju år gamla.

När andelen tjurar äromkring 30 procent, precissom älgstammen ser ut påde flesta håll i landet, ärandelen tjurar som är fyraår eller äldre endast 7 pro-cent. När andelen tjurarökar till 40 procent avstammen har andelenäldre tjurar ökat till 24 pro-cent, det vill säga i stortsett var fjärde tjur är enkapital tjur.

Eftersom dödlighetenhos älg till stor del berorpå just älgjakt ligger bol-len för älgstammens kvali-tet hos jägarkåren.

– Vår rekommendationär att spara storoxarnaunder septemberjakten.Då har de i alla fall möjlig-heten att sprida sina generunder det årets brunst,säger Göte Grubb.

– Det är en av de viktig-aste sakerna att tänka påinför årets älgjakt. Det ärinte bara storleken påstammen utan också kvali-teten på stammen. Deälgar vi har, det ska intevara små skräpälgar!

Genom att öka andelentjurar i älgstammen bliräven jakten roligare. Ökarandelen älgtjurar till 40procent av älgstammen såhar den som jagar älg fyragånger så stor chans att fåskjuta en stor tjur.

MARIA BOSTRÖM

Siktar på en kvalitativ älgstam

Fortsatt höga betesskador i Västerbotten

”Äbin ett av de viktigaste instrumenten i en modern älgförvalt-ning.” Foto: ARKIV


hela 340,8 poäng, med god marginal ett guldhorn. Foto: URBAN VIKLUND

TipsFör att få en älgstamav hög kvalitet:✔ Spara tjurar med merän tio taggar underseptemberjakten.✔ Skjut fler hondjur äntjurar.✔ Skjut lika många

kalvar som vuxna.

Jägarlycka i älgskogen. Här är det Klövkampens Uro somskäller älgko med kalv. Foto: PRIVAT

Ökat intresse för viltvattenIntresset för att anlägga dammar eller så kallade vilt-vatten ökar bland Sveriges lantbrukare.

Syftet med våtmarkerna är att locka till sig vilda djuroch framförallt fåglar. Bland övriga orsaker finns ävenintresse för att återskapa förlorade miljöer samt attnyttja svårbrukade jordbruksmarker på annat sätt.

Störst horn mellan 6 och 12 årÄlgtjuren har sina största horn vid en ålder avmellan sex och tolv år.

Största funktionen för hornen är som statussymbol vid brunsten där storoxarna ärdominanta jämfört med tjurar med mindrehorn.3 september

börjarårets

älgjakt.

Den stora älgkronan har sin plats i hemmet på Brantvägen iTärnaby.

”Bakom en tät gran. Sjuttio-fem till höger om mig komden här stora tjuren emotmig och betade efter backenutan stress, den hade ingenaning om att jag var där.

Alexander Lindgren


BredbynKöpmannag 53 • Bredbyn • 0661-100 40

Ta med annonsen får du 10% rabattpå batterier o impregnering

Impregnering o batterier

Vi har allt för jakten!

1 st korvring, ICA för 15:-1 st Gene Tunnbröd 15:-Max ett köp per kund/köptillfälle

Handla för 200 kr så får du köpa

Rökt skinka, syltefläsk, jaktkorv m.m.

Öppet: Mån-fre 9 –19 • Lör 9 –17 • Söndag 11–17

gälle

r to

m 1

2.09

.02

G

Vi säljer levande Fjällröding, Öring och Regnbåge iolika storlekar som vi levererar ut �ll fiskeva�en.

Vi odlar med varsamhet och kontroll i kalla friska va�en

Fisk från Svenska Lappland uppska�as av många.

Gilla oss på

Är du intresserad av att köpa levande fiskså kontakta oss på telefon: 0950-171 12 eller mail: [email protected]

SWEDISH WILD MEAT ABÄlgar köpes!

Samtliga röda organ, även mjälte, medtages för besiktning

Köper även björn, ren, hjort,skogsfågel och övrigt vilt samt älg- och nöthudar.

För övrig info ring:0624-610 40, 070-288 14 40www.swedishwildmeat.se

Mån–fre 07–17 Lunch 12–13

Lör 10–13

Bredbyn • 0661-440 50

FrysboxarCylinda, FB 1300 298L

Nu: 3995:-

Termosarfrån 79:-

Viltbackar55L 99:-

Jakttider

Per ”Bula” Kristoffersson ärSveriges och förmodligenSkandinaviens ende profes-sionella eftersöksjägaresedan han drog igång förtolv år sedan med PK Efter-sök, ett arbete han komplet-terar med bland annat före-läsningar.

Med basen och verksam-heten i Sörmland, Öster-götland med troligen är Sveriges tätaste viltstamfinns underlaget för attkunna bedriva den sortensverksamhet.

– Eftersök är ett stort ochkomplext ämne. Vi ärganska bra i Sverige, ävenom man aldrig blir heltfullärd. Man kan alltid lärasig mer och därför ska mangå in i eftersök med ett öppetsinne. Då ökar också hit-procenten.

Med hitprocent menar hanuppklarade eftersök, därhan själv ligger på mellan 80och 90 procent, medan 100

procent aldrig går att uppnå. – Man gör allt man kan,

bedömer hur varje enskiltdjur mår och arbetar envist.Jag ligger inte och krypervid skottplatsen utan när jagkommer till ett eftersök berjag skytten förklara situa-tionen och sedan försökerjag ta reda på vad som hänt.

Enligt Bulas bedömningligger Sverige i toppklassnär det gäller etik och moralinom jakten, men flaggar föratt det kan bli försämrat,inte minst på eftersöksfron-ten. Orsaken är rovdjur, meruttalat varg.

– De som vill ha en starkvargstam förstår inte proble-matiken. Tyvärr är vargenen art som riskerar naggajaktmoralen i kanten!

En jägare som lagt nedflera år på en jakthund/eftersökshund vill inte risk-era livet på hunden och därmed försvåras eftersök i vargområden. Förutom att

Hanterar eftersök med öppet sinneLÄNET. Tänk och agera förutsättningslös vid eftersök och ha ingen prestige! Deninställningen förordar den professionelleeftersöksjägaren Per ”Bula” Kristoffersson.– I Sverige är vi världsledande med etik ochmoral när det gäller jakt. Men det finns alltidmer att lära sig om jakt och eftersök! ”

Det var i första ellerandra klass jag ficksmeknamnet,antingen för att jagdelade ut en bula,vilket jag hoppas på,eller att jag ficken bula. Detkänns bättre omjag delade uten.

Per Kristoffersson om uppkomstenav smeknamnet Bula.

Handfasta råd vid eftersök✔ Nonchalera inte påskjutet vilt, utan gör en ordentligundersökning. Gå dit med en hund och kolla. Följ uppordentligt.✔ Jobba med varje enskilt eftersök envist. Det finns alltid enchans att få tag på djuret och avsluta dess lidande. Sluta inteför tidigt.✔ Var inte rädd att ta in hjälp. Ha ingen prestige kringeftersök.

det kan leda till ökat lidandeför skadat vilt, även efter trafikolyckor, riskerar äventredje part att drabbas.

– Kan vi inte sköta etikenpå grund av varg, då fallerhela viltförvaltningen såsmåningom. För just efter-söken kommer vargproble-matiken att minska hit-procenten och det är jagoroad för. Då riskerar tredjepart, allmänheten, att drabb-as. Speciellt när det gällerbjörn och vildsvin. I de fallen måste staten gå ut ochvarna allmänheten att detfinns en skadad björn i ettvisst område. Vi jägare haringen del i skulden för dettautan där måste varg-kramarna ta ansvar, poäng-terar Per Bula Kristoffers-son.

MARIA BOSTRÖM

Arbeta envist och ha ingen prestige kring eftersök.Det rådet ger Per ”Bula” Kristoffersson, Sveriges endaprofessionella eftersöksjägare. Foto: MARIA BOSTRÖM


Läs merLäs om Lars Johanssonsäventyr i Alaska på nästa sida.

Äventyreti Alaska

UMEÅ. Han jagar iprincip allt.– Men självklart slårresan till Alaska, därjag fick skjuta en storbjörn, allt jag varitmed om i jaktsam-manhang, säger LarsJohansson som för-verkligade en drömdå han begav sig iväg till Dillingham iAlaska.

48-årige Lars växte upp iSjulsmark norr om Piteå ochkom på direkten i kontaktmed jakt.

– Mamma, pappa och enäldre syster jagade, jag fickdet liksom på köpet och dess-utom bodde vi ute i skogen,säger Lars om det logiska iatt jakt varit hans största fri-tidsintresse under hela livet.

Detta tillsammans medskogen.

– Jag har 160 hektar skog iNorrbotten där jag brukartillbringa mina semestrar,jag trivs oerhört bra ute iskog och natur.

Älgjägare och skogsägarebrukar väl ofta ha olika synpå älgstammen.

– Visst, min uppfattning äratt det är för mycket älg setttill betestillgången och däri-genom blir det stora skadorpå skogen. Det finns egentli-gen bara två alternativ,antingen utfodrar vi älgarnai mycket stor skala eller såskjuter vi av betydligt fler.

Här hemma jagar Lars detmesta, men älgjakten har ensärskild plats i hans hjärta.– På senare år har ävenbjörnjakten blivit populärhär hemmavid, konstaterarLars som 2009 sköt en björnutanför Åsele.

– Det var under första älg-jaktsmorgonen, jag gick motståndet i en tät plantering,hann förstå att det inte varen älg just innan den kom isprång rakt mot mig. Det vartur att jag fick en bra träff,säger Lars om mötet med enhona som vägde 130 kilo.

Ett annat björnmöte händedock långt bort från desvenska skogarna.

Detta då han förverk-ligade en dröm om björnjakti Alaska och då närmarebestämt i Dillingham en bitfrån Anchorage.

Från det äventyret skrevLars dagbok vilken publice-rades i tidningen Allt omJakt & Vapen.

– Det var något av mitt livs

resa, säger han när vi blädd-rar i dagboken.

Han var där i april månaddå björnarna just lämnatsina iden.

– Vi såg förresten en björnjust när den lämnade sitt idepå en fjällsluttning, men dåhade jag redan skjutit minvilken även den, nyss lämnat idet.

Visst, Lars och guidenByron hittade ett ide somvar tomt, men där man i nysnön kunde konstatera attdet var max en halvtimmesedan björnen lämnat det.

– Vi började spåra honom,fick hålla på ett bra tag ochhade nästan gett upp när vifick syn på honom vid ettälgkadaver, vi fortsatte efterhonom en bra bit och till sistfick jag björnen inom skott-håll på andra sidan en ravinnär han gick uppåt mittemot mig, berättar Lars omden, till sist, lyckade jakten.

– Det tog sin tid, men varsjälvklart ett stort äventyroch då inte bara att jag fickskjuta, utan hela resan.

Lars hade tillstånd för enbjörn, men då några dagarkvar på resan.

– Då hjälpte vi någraandra att söka och spåraefter björn och fick se någratill, berättar Lars som ocksåvar med om en hisnandeotäck upplevelse då det lillatvåsitsiga planet drabbadesav isbildning på vingarna.

– Jag förstod nog inte förrän efteråt hur illa ute vivar i den där isstormen somvi plötsligt flög in i, sägerLars som beskriver terrängen där borta sommycket lik den norrländskafjällvärlden.

– Men allt var mycketstörre där borta, fjällen, vidderna, ja, allt.Efter den här drömjakts-

resan, har du några fler

resefunderingar?

– Nej, det kan jag intesäga, jag tror också att detskulle vara svårt att bräckaAlaska samtidigt som jaktenhär på hemmaplan ger migtillräckligt mycket, menarLars som lägger mycket tidpå älgjakten där han jagar iVindeln, Åsele, Sjulsmark iNorrbotten och Jokkmokk.

– Det kan även bli ytter-ligare någon gästjakt, sägerLars och berättar att hanstre jämthundar är mycketpopulära för andra jaktlag.

GUNNAR ERIKSSON

Björnens klor var inte av denminsta modellen. Foto: PRIVAT

Lars fällde jättebjörn


Klappat, skjutet och klart!Umeåbon Lars Johanssonförverkligade sin drömmed en björnjaktsresa tillAlaska vilket, som synes,slutade mycket lyckligt.

Foto: PRIVAT

160hektar skog ägerbjörnjägaren Lars

Johansson.

UMEÅ. Det tog ett ochett halvt år innan skinn-et från den skjutnabjörnen levereradeshem till skytten LarsJohansson i Umeå.– Det var många ochlånga turer där jag etttag tvivlade på om jagverkligen skulle få det,berättar Lars.

Lars Johanssons björnjakti Alaska slutade alltså lyck-ligt med en stor fälld björn.

– Jag träffade en kon-servator redan där borta iAnchorage vilken jag anlitade, lämnade skinnetoch betalade också hand-penning. Vi pratade omhur skinnet skulle beredasoch monteras, han skullegöra det och sen skicka dettill Sverige.

Efter ett kvartal hadeLars mailkontakt med kon-servatorn, betalade reste-rande del plus fraktpengaroch väntade på skinnet.

– Efter någon månad bör-jade jag bli lite orolig ochsökte honom själv utanframgång. Jag fick iställetbesked av min guide därborta att konservatorn blivit skjuten av polisen.

Guiden Byron berättadeom ett familjedrama därkonservatorn hotade attskjuta sin familj, sig självoch när han även hotadepoliserna så öppnade de eld.

– Ingen avled, men kon-servatorn blev träffad av tvåkulor, föll dessutom i ettbord och skadade sig också.

– När jag hörde den

historien av guiden blev jagrädd att dom var i mask-opi på något sätt och för-sökte lura mig, det var nästan för overkligt för attvara sant. Men på nätetlyckades jag hitta en arti-kel i Anchorage DailyNews som beskrev heladramat där konservatornockså var namngiven.

Turligt nog hade Larsfotat björnens kranie, tänder och klor innan hansjälv åkte hem.

– Det var nog det, och dåspeciellt ett klobrott, somgjorde att jag kunde bevisaatt det var mitt skinn domtill sist hittade i en frys.

Även om det var en delskumraskaffärer kringkonservatorn som upp-dagades efter skottdramat,där han dömdes till fyraårs fängelse, så fanns Larsskinn kvar och med guidens hjälp fick han tag ien ny konservator.

– Det var bara attbeställa och betala igen.Sen tog transporten tillSverige oerhört lång tidoch när jag till sist fickmeddelande att det var iUmeå tog det ytterligarenågra dagar innan jaghade det framför mig,berättar Lars Johanssonsom till sist i alla fallkunde sätta upp skinnetpå hedersplats hemma ivillan i Umeå.

GUNNAR ERIKSSON

Hemma i Umeå har Lars Johansson kvar skinnen från bådabjörnarna han skjutit. En i Alaska, den andra i Åsele.

Foto: GUNNAR ERIKSSON

Leveranstiden för björnskinnetdrog ut på tiden


i vildmarken

”Jag träffadeen konser-vator redandär borta iAnchorage.

Lars Johansson

I nätupplagan av AnchorageDaily News fick Lars bevis föratt konservatorn faktisktskjutits efter en eldstrid medpolisen.

”Vi gick fram till cirka 20 metersavstånd från öppningen av idet, mankunde nu känna luften av björn. Byrontog en snöboll och kastade ner den iidet, det är svårt att beskriva de närmaste sekunderna när vi väntadesedan jag såg snöbollen försvinna ner i idet. Vi kunde dock konstatera atthan hade lämnat och började spåra.

Under Höga Kusten Game Fair var Kenneth Jonsson från Nordmaling på plats med sin permobjörn för att testa hundar. ”Jag tycker detvar en mycket bra mässa, det var positivt att vara där. Jag hoppas den återkommer.” Permobjörnen föddes som idé när alternativentill björnhundsträning var få och utlandsalternativen nedslående sett till djurhållningen. Foto: MARIA BOSTRÖM

LÄNET. Barn under sju åroch gravida kvinnorsamt kvinnor somplanerar att bli gravidabör inte äta viltkött frånområdet där kulanträffade mer än någongång per år. Den rekommendationen gerLivsmedelsverket.

Det var i en mindre studiepå älgfärs som Statensveterinärmedicinskaanstalt hittade förhöjdahalter av bly i 18 av 54 pro-ver. Det finns ingen säker

lägsta halt av bly, däravrekommendationen. Andrakan äta sådant kött en gångi veckan.

För kött från andra delarav djuret beräknas riskenför blyfragment sommycket liten och där anserLivsmedelsverket att det ärfritt fram för alla att ätahur ofta som helst.

Studien ska följas uppmed granskningar avandra sorters vilt än älgsamt möjligheten attstycka på sådant sätt atthalterna av bly minskar.

MARIA BOSTRÖM

Viltkött kan vara blyladdat

Kenneth Jonsson, som arbet-at som polis, har varit verk-sam som hundförare inompolisen i över 30 år och haftjakthundar lika länge.

Det var när han börjadekika på träningsmöjlighe-terna för jakthundar påbjörn som idén om per-mobjörnen föddes för drygafem år sedan.

Vid flera tillfällen var hanöver till Ryssland och tittadepå så kallade vajerbjörnaroch blev, för att uttrycka detmilt, besviken.

– Djurhållningen där ärunder all kritik. När jagsedan fick tag på en uppstop-pad björn började tankarnasnurra på att skapa tränings-möjligheter.

Utifrån detta införskaff-ade han en permobil ochbyggde sin första permo-björn. Med justeringarunder åren tror han att denligger rätt nu, inte minst

med både ljud och lukt avbjörn.

– Lukten är det viktigaste,att det doftar björn. Jag haren särskild vagn som jagbara kör permobjörnen i,inga andra dofter ska finnas.Därför samarbetar jag medbland annat Junsele djurparkför att kunna hålla björnvitt-ring. Det här ett bra komple-ment till deras verksamhet.

Nu är permobjörnen innepå femte året och intressetär snarast ökande ändalande för att jägare ska fåmöjligheten att testa sinhund på björn.

Vanligtvis är det hemmahos Kenneth som testernahålls, men fyra till femgånger om året är han utemed permobjörnen på blandannat jaktmässor eller sominlejd för olika jaktsamman-komster där man tittar när-mare på hundarnas rov-djursskärpa.

– Det är ingen stor verk-samhet, jag provar de hun-dar som man vill prova.Intresset är riktigt stort, detfungerar ju. Det visar sig attde hundar som klarar god-känt här, de skäller björnockså.

I snitt är det ungefär 20procent av hundarna somklarar testet. Lite beroendepå ras kan utfallet sägas.Gråhundar, östsibirisk laikaoch vita älghundar är deraser som går bäst.

– Plotthundarna har storaproblem att jobba självstän-

digt, de ska jobba i flock.Jämthundarna är avlade igenerationer på älgjakt, dehar inte kvar riktigt sammarovdjursskärpa även om deutmärka för älgjakt.

– I och med att vi har merrovdjursjakt, mer björnjakti dag än tidigare kommernog det att avspeglas på folksval av jakthundar i störreutsträckning.

– Jag ser redan i dag entendens till att antalet grå-hundar ökar. Det tror jagnog att de östsibiriska laik-orna gör också.

MARIA BOSTRÖM

NORDMALING. Ett sätt att både testa ochstarta upp hundar på björn. Det upplever Kenneth Jonsson som den stora fördelen vidhundtester med permobjörnen.– Det är ett fenomenalt sätt att träna hunden,träna upp självförtroendet och få dem attövervinna den inbyggda rädslan för björn somfinns i alla hundar, mer eller mindre.

Permobjörn väckerrovdjursskärpa

LÄNET. Inför åretsbjörnjakt har det totalaantalet björnar som fårskjutas utökats.Det ärframförallt i Norrbottenoch Dalarna som björn-tilldelningen utökasrejält.

Björnjakten är rejält regle-rad. För att ta del av vadsom gäller där man bor skaman vända sig till sinlänsstyrelse.

På länsstyrelsernaswebbplatser finns ävenbjörnjaktsbesluten.

I höst, med start den 21augusti, får 25 björnar,varav 16 nedom odlings-gränsen skjutas i Väster-bottens län, 80 björnar i Jämtlands län, varav 35 stycken norr och E14och 45 söder om E14 samt

att 22 björnar får fällas i Västernorrlands län.

Maximalt får 319 björnarskjutas, vilket är en ökningmed 24 björnar jämförtmed fjolårets tilldelning.

MARIA BOSTRÖM

SVERIGE. Sedan i börjanpå juni har SvenskaJägareförbundet nyordförande i BjörnSprängare som övertagit efter TorstenMörner.

Björn Sprängare är utbild-ad jägmästare och lyfterfram att han vill medverkaaktivt kring en gemensamviljeriktning i de mestangelägna frågorna i dagoch under de kommandeåren.

Att allt fler människorbor i tätorter och saknardirektkontakt med naturengör att det blir svårare äntidigare att få förståelsebland allmänheten för attjakt och viltvård behövs,något som även har storbetydelse på sikt enligtBjörn Sprängare.

För honom, och därige-nom Svenska Jägareför-bundet, är det därför enviktig uppgift att breddaoch fördjupa kunskapen

hos såväl allmänheten ochhos politiker. En annanfråga som han bedömersom oerhört viktig är attbåde behålla medlemmaroch attrahera nya, inteminst ungdomar.

– Vi måste slå vakt omjägarnas rätt att jaga, vimåste förvalta Sverigesviltresurser och vi måstestå för den kunskap ochstarka unika lokala förank-ring som ingen annanorganisation har i dag,säger Björn Sprängare i ettuttalande.

MARIA BOSTRÖM

Björn Sprängare på ordförandepost


Björn Sprängare, ordförandeSvenska Jägareförbundet.

Foto: MARTIN NORDSTRÖM

Björn-jaktenutökades i åroch maximalt får319 björnar skjutas totalt.

Foto: MARIA BOSTRÖM

När Kennet Jonsson fick tag i en uppstoppad björn föddes tankenpå hur björnen skulle kunna användas i träningen av jakthundar.Nu är verksamheten inne på sitt femte åroch intresset bara ökar.Med en handkontroll styrs permobjörnens rörelsemönster,

I år utökasbjörnjakten

”I dag ser jag en tendens till att antalet gråhundarökar i och med att vi har mer rovdjursjakt.

Kennet Jonsson


Jakten på eget ledde till LögdeåLÖGDEÅ. Vapen-mekaniska i norr ären nyetablerad rörel-se med regionensjägare i sikte. – Jag blev förvånadnär jag insåg att allaverkar jaga här nere,säger Erik Moge-mark, vapentekniker.

Ett år har passerat sedanErik Mogemark köpte fastig-heten där gamla posten ochtempobutiken legat i Lög-deå, söder om Nordmaling.

– Det var efter mina studier till maskiningenjörpå Umeå universitet som jagbestämde mig för att satsahelhjärtat som egen före-tagare, säger Erik Moge-

mark som har rötterna i Råneå, Norrbotten.

Jaktintresset har funnitssedan barnsben. Examensom vapentekniker skaffadehan sig 2005, varefter hanarbetade som anställd iPiteå tills han flyttade tillUmeå för studier till maskiningenjör.

Beslutet att satsa på egetvapentekniskt företag för-stärktes när han kom överen billig lokal i naturskönaLögdeå, där viltet springerinpå husknuten.

– Den är mycket strate-giskt belägen vid E4, mittmellan Umeå ochÖrnsköldsvik.

Närmarknaden var enpositiv överraskning.

– Jag blev förvånad närjag insåg att alla verkar jaga

här nere. Kring Umeå är detkanske två av tio som jagar,här är det snarare en av tiosom inte gör eller har gjort

det. Antalet kollegor ärdesto färre.

– I hela norra Norrlandfinns kanske en handfullheltidssysselsatta, däremotär det ganska många somskruvar hemma på deltid.

Mest blir det brödjobb,som byten av slagstift ochbakstycken, eller monter-ingar av sikten och ljuddäm-pare.

Laminatkolvar, med syn-lig träådring, är en trendsom Erik tror mycket på.

– De rena customjobben äralltför sällsynta här upp,men med äldre mekanik ochny kolv får man både ett bil-ligt, snyggt och välskjutandevapen. Jag tycker det blirriktigt snyggt.

Kurser och sponsring avjaktvårdskretsens evene-

mang är andra sätt att ringain kundkretsen. Snart skaäven vapenhandeln utökas.

– Vapen är lika kostsamtsom att driva bank, sägerErik och visar det tilltänktavapenrummet där gamlakassavalvet från tiden sompost fått en ny uppgift.

– Jag planerar att nischamig på begagnat ochombyggnationer, inomnyförsäljning är margina-lerna för små.

Omsättningsmålet första

året har redan sprängts medminst det dubbla, berättarErik som redan betalat av påsvarv och fräs.

– Meningen är att verksam-heten ska bära hela familjen, säger Erik sominte har mer än en trappamellan jobbet och bostaden ilägenheten ovanpå.

– Jag har aldrig trivts attbo i en stad, detta är perfektför mig.

FREDRIK BJÄRNESAND

Erik Mogemark, vapentekniker, med basen i Lögdeå, Nordmaling. ”Jag utför främst reparationer, ombyggnationer och anpassningar av civila vapen åt jägare och skyttar.” Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

BössmakareBössmakare är ett anrikt hantverk med vapenkunskap, verk-tygstillverkning, metallarbete och träteknik som några ämnes-områden. Året efter att Erik Mogemark tog sin examen vidBössmakarskolan Gyttorp, 2005, lades utbildningen ner. Därmedgick den sista bössmakarskolan i Norden i graven.

Källa: Vapenmekaniska.se”Här finns hurmycket viltsom helst,nyligen sågsen björn-unge på envillatomtbakom skolan.

Erik Mogemark

Butiken för den aktiva Jägaren & hundägarenVapen • Ammunition • Kläder • Vapenskåp • Lerduvor • Kängor

GPS/Astro • Åtellarm • Kikarsikten • Luftvapen • KomradioHundburar • Hundtillbehör • Hundfoder • Måltavlor m.m.

Öppet: Mån–tor 13–17.30 Övriga öppettider, se hemsidanwww.jaktgarden.se

Långviken 37, Skellefteå • 076-834 92 04

Sport & Fritid i DoroteaÖppet: mån-fre 10-18, lör 10-14 0942-100 73

Jakt Fiske Sport Outdoor

Vi KAN jaktradio 31 – 155 MHz

Själevadsgatan 60 • ÖrnsköldsvikTel. 0660-811 74 www.jaktshop.nu

E-mail: [email protected] 35 öppet 10–18

Lör–sön 1–2 sept 10–14 Stängt 3–5 sept

Auktoriserad återförsäljare för:

Nu har vi också JAKTAMMUNITION!

Vi har tillbehör till de flesta jaktradio,hundpejlare och kikare!

Vi har kunskapen kring jaktradio och hundpejlare, så har ni frågor är ni välkomna till butiken i Ås!

Mössa av rävpäls, stövel av älgben och skinn av säl och får. Mari Sjöström omger sig med det mesta naturen har att erbjuda.

I Mari Sjöströms källarehänger pälsar från alla möj-liga djur på linor och övervävstolar. Det är här hennesfrämsta hobby blir till alster,från natur till hantverk.

– För fem år sedan börjadejag garva skinn. Jag jagarmycket och det är kul attkunna göra något utav päl-sen också, berättar hon.

Och inget ska gå till spillo.I ett av källarrummen finnsytterligare en vävstol medett helt nytt projekt blandtrådarna.

– Jag kantskär ju de skinnjag arbetar med, och då blirdet så mycket spill över såjag bestämde mig för attprova på att göra en tras-matta, förklarar hon ochvisar början på ett verk medinfluenser från lo, bäver,kanin, räv, hare och får.

Just dessa djur har kommitväl till användning i mångaav Maris hantverk där mös-sor, tofflor och vantar är ettvanligt förekommande. Meninnan dess är det självaberedningen som skagenomföras, och även där ärnaturprodukterna högst ikurs.

– Jag barkgarvar skinnenmed bark från gran. Dåkokar jag upp barken ochlåter sedan skinnen ligga ilagen som blir. När den pro-cessen är klar använder jagsandpapper för att få en slätoch mjuk yta berättar MariSjöström.

Just den garvningsproces-sen används åt läder, menMari sysslar även med fett-garvning för fällar som inteär avhårade. Ägg och olja ärvanliga ingredienser, någotsom ger ett gulare resultat.

– Innan jag gick en kurs iSveg i fjol så garvade jagmest med alunsalt, som fårskinnet att bli vitare, mensedan dess har det blivit merberedning med granbark,säger hon.

Men det största arbetetligger precis som det flestaprojekt i förarbetet.

– Det är jättestor skillnadatt bereda från djur till djur.Först måste man ju skraparent från hår och fett. Därförär bäver det svåraste djureteftersom den har så tjocktskinn.

Många av de beredda skin-nen får därefter någon formav syfte, då Mari är svag förhantverk och har gått enkurs även i det ämnet.

– Jag tycker om hantverköver huvud taget. De här harjag gjort av ett älgbakben,säger hon.

I händerna håller hon uppett par stövlar, och pekar påhälen som fått sin hårdhetav älgens knäled.

EMMA ERIKSSON

BREDBYN. Att kunna hämta både inspirationoch råvaror från naturen är essentiellt för MariSjöströms hobby som skinnberedare. Sedanfem år tillbaka garvar hon skinnen från de djurhon skjuter.– Det är roligt, allt man gör blir personligt, ochman kan ju inte stoppa upp vartenda djur manskjuter så nu kommer de till nytta på annatvis, förklarar hon.

Garvar medgranbark förminimalt spill

Inget ska till spillo. Det ser Mari Sjöström till då hon gör entrasmatta av det som blir över då hon bereder skinn.

Foto: EMMA ERIKSSON

Av de senaste skinnen Mari berett finns ett av gråsäl som honfått inlämnat. ”Det är flera som lämnar in och vill ha skinnenberedda. Av det här ska det bland annat bli ett pannband”.

SVERIGE. Inför åretsälgjakt kommer en nyÄlgportal att komma ibruk. Detta för att bidratill en bättre älgförvalt-ning som ska vara meradaptiv.

– Tanken är att den ska lans-eras i sin första version i slutet av den här månaden.Alla ska kunna rapporterafällda älgar, säger Henrick

Blank, ordförande i styr-gruppen för nya Älgportal-en.

Älgportalen ska, enligtHenrick Blank, fungera somså att oavsett vilken älg-portal man rapporterat viatidigare så kommer infor-mationen automatiskt attövergå till den nya Älgportal-en samtidigt.

– Det är i alla fall tanken,

jag har inte fått någon rapport än hur vi ligger tillmed tekniken. Den nya portalen har många idéerfrån Oviksalg och Viltdata,även om mycket kommer attbli av pilotkaraktär underden här älgjakten. Nästa årska allt fungera utmärkt,säger han.

Rapporteringen av fälldadjur kan då ske löpande ochmed Älgportalen ska älgför-

valtningen kunna styrasbättre. I slutet av augusti skaÄlgportalen lanseras och dåkommer det även att skickasut nyhetsbrev om hur rapporteringen ska skegenom denna.

– Tanken är att ta in erfa-renheter i år och utvärderaoch eventuellt göra föränd-ringar innan nästa års älg-jakt.

MARIA BOSTRÖM

Nya Älgportalen kommer igång


5år har Mari SJöström

garvat skinn.

www... I slutet av augusti kommer den nya Älgportalen attlanseras.


Skynda och fynda på sista 2012 fyrhjulingar - ring om pris!

Sikeå 0934-151 00, Vännäsby 0935-399 30www.johanssonmaskin.se

Kvalitet, trygghet och service i alla lägen

Välkommen ut i skogen

www.scaskog.com

Trevlig jakthöst! Som älgjägare är du viktig

www.norra.se

Skogsbolagen önskar er GOD JAKTLYCKA!Skogsbolagen önskar er GOD JAKTLYCKA!

Vindsäckar och jakttäckenNoskvalster? Prova Crossroads

Storgatan 43921 31 Lycksele

0950-137 02

[email protected]

Vi når fram till världens barn

– din gåva gör det möljligt

SMSa LUNCH till 72 950 så ger du 50 kronor i kampen mot hungern i världen.

BJUD NÅGON DU INTE KÄNNER

PÅ LUNCH!

Robert Salomonsson från Lövnäs lever för jakt och har nyss släppt en film om jakt på björn och lo. Han jagar allt som går att jaga medhund och har åtta stycken. Foto: PRIVAT

Robert är 29 år och bor i bynLövnäs, fem mil utanför Vilhelmina. Han har åttahundar varav sex styckenanvänds för jakt både i Sverige och Norge.

– Jag jagar älg, björn,rådjur, vildsvin, räv, medmera. Allt som går att jagamed hund, det är hundjakt-en som är intressant, sägerRobert.

Nyligen startade han enenskild firma för att kunnaproducera jaktfilmer.

”Jakt för livet” är filmadav Robert själv och denförsta i en planerad seriejaktfilmer. Den har sålt i 3 000 exemplar och Robertjobbar redan på nästa film.Intresset är stort och Robertär flitigt anlitad som före-dragshållare.

– Jag håller föredrag ommin film och all slags jakt,men mest om jakt på björnoch lo. Det blir mycketresande. När jag är hemmaär jag för det mesta ute ochtränar mina hundar.

Lodjursjakten har desenaste åren skett i marsmånad, men nu finns ett för-slag på höstjakt. I väntan påbeslut hoppas Robert att för-slaget går igenom.

– Det är bättre förhållan-den under en höstjakt, sålänge det finns spårsnö. Imars kan det vara djupsnöoch svårt för hundarna.

Roberts bästa tips införlodjursjakten är att ha godkommunikation med folksom vistas mycket ute i skog-arna och vet var lospårenfinns. Samarbete med gran-nar och jaktlag är väldigtviktigt för en lyckad jakt.

– Det blir svårt att jaga loom man ska vistas ute själv.Allt blir lättare om manhjälps åt. Lodjuren rör sigöver stora områden, underparningstiden i mars är detinte ovanligt att de kan gåfyra-fem mil på en natt. Dåhjälper det ifall det finns ettsamarbete med andra somkan se var spåren finns. Harman också möjlighet att jagapå andra områden blir chan-serna större till en lyckadjakt.

Robert påpekar att det integår att planera en lodjur-sjakt i förväg.

– Lodjuren vandrar sålångt och man är beroendeav spårsnö och rätt före. Detkanske bara går att jaganågra få dagar. Därför kanman inte planera allt exakt,utan får ta det när det passar.

Själv minns han mycketväl när han sköt sin första lo.

– Min hund Urak hadespårat upp två lodjur somsatt på en sten. Då sköt jagden ena. Det var första lonför både jag och Urak, detkändes speciellt.

ANNICA HED

LÖVNÄS. Jakt har funnits i RobertsSalomonssons liv sedan barnsben, med enjägare som pappa blev det naturligt att redansom liten följa ut i skogen. Som vuxen handlardet mesta av både fritid och arbete om jakt ialla dess former. I våras släppte Robert en filmom jakt på björn och lo, ”Jakt för livet”, vilkenhar fått god respons och uppmärksamhet. Nu laddar Robert för den kommande jaktsäsongen och nästa film.

Robertjagar förlivet

”Jag minns när jag och min hund Urak fick vår första lo. Det kändes speciellt.”

KUBBE. Även kvinnorkan. Det är väl känt iAnundsjö där det varjeonsdagskväll anordnasträffar för riktigapangbrudar på skjut-banan i Kubbe.– Det har visat sig varaväldigt uppskattat, sägerMari Sjöström som varjeonsdag håller i spakarnaför älgbanan.

Efter säsongsuppehållet påskjutbanan i Kubbe ljudersmällarna igen. Men intemånga.

Det är två tappra kvinnortillika skyttar som tagit sig an

sensommarens skjutträning. Sedan fyra år tillbaka har

Anundsjös Jaktskytteklubbanordnat tjejkvällar somvisat sig vara till stor uppskatt-ning för områdets skyttar.

– När det blev tal om dehär kvällarna från börjanvar jag skeptisk eftersom jagtyckte att jagar man tillsam-mans kan man skjuta till-sammans. Men det har visatsig vara riktigt uppskattat,och tjejerna kan släppa tan-karna på omgivning ochkonkurrens, säger MariSjöström, som i år är ensamfunktionär för tjejkvällarna. Med på banan är CarolineWestberg som håller på att

ta sin jägarexamen och pas-sar på att få ett extraövningstillfälle.

– Det är kul, även om jaginte hunnit vara här såmånga gånger, säger hon.

EMMA ERIKSSON

Tjejkvällar på skjutbanan

Med hagelbössan riktad mot skyn tränar Caroline Westberg inför sin uppskjutning, vilket bliravslutningen på hennes jägarexamen. Foto: EMMA ERIKSSON


Tips inför lodjursjakt✔ Ha god kommunikation med folk som vistas mycket iskogen och som kan se spåren efter lon. Samarbete är a och oför en lyckad jakt, då lodjuren rör sig över stora områden.✔ Var flexibel. Lodjursjakt går inte att planera i förväg. Man ärberoende av spårsnö och rätt före.

”Jag jagar älg, björn, rådjur,vildsvin, räv, med mera. Alltsom går att jaga med hund,det är hundjakten som ärintressant.

Robert Salomonsson

Det skjuts skarpt undertjejkvällarna på skjutbanan.


Jaktkrysset

SANDSTRÖMSÅsgatan 8, 914 32 Nordmaling, 0930-105 33

MÅN-FRE 9,30-18,00 LÖR 9,30-14,00

Jakt- och övningsammunition i de flesta kalibrar! (glöm inte licensen)

Jaktknivar från 110:- Regnset (DIDRIKSON CIRRUS) 899:-

Köper in älg, björn, skogsfågelsamt älghudar

Försäljning av rökta viltprodukter, jakttillbehör,ammuniton, jakt & friluftskläder från bla:

EG Vilt Tel: 0940-350 04 www.egvilt.se

200 st lerduvor200 st Gyttorp Steel Max (24 g stål)

Ammunition - kula o hagel

200 st lerduvor200 st Gyttorp Lead Max (24 g bly)

490:-

590:-

Paketpris

Östra Järnvägsg 5, VännäsTel. 0935-203 21www.cykel-mopedshopen.se

ABF mitt i LapplandStorgatan 49, Norsjö • Tel: 0918-107 55E-post: [email protected] • www.abf.se

PLANERADE CIRKLAR:

Halv avgift för dej som är under 19 år.Det finns möjlighet att dela upp betalningen.

Jägarexamen

Svampcirkel Ledare: Britt-Inger Lundmark

Ledare: Lennart Holmström.

KONTAKT

Lögdeå centrumhus, 0930-307 77www.vapenmekaniska.se

ORDINARIE ÖPPETTIDER

MÄSSPRISER! Lördag 1/9, 10-15KKC standardkolv 4995:- (ord. 5495:-) KKC kolv till Blaser R93 Pro & Offroad 6495:- (ord. 7495:-)GRS kolv Adj hunting & Sporter 5495:- (ord. 5995:-)

Fantastiska mässpriser på bl.a. ljuddämpare, kikarsikten, fästen, snabbmontage, handkikareoch avståndsmätare - mer info på hemsidan. Lightforce finns på plats med sitt sortiment.

OBS! Priserna gäller endast 1/9. Vi tar även emot order via telefon.

Måndag - Fredag 13-18 bokade tider 10-13

0913-100 38www.lovangersmaskin.se

LÖVÅNGERS JÄRN & MASKIN

Besök vår hemsida med massor av kampanjer

JaktradioLafayette, Albecom,

Zodiac, Icom

För Jakten!Ammunition, Tillbe-

hör och Stövlar

Vapenskåp

från 3.695:-

Köttband-såg 3.995:-

Såg, jaktradio & vapen-skåp har fraktfri hemlev.

Namn.....................................................................................................................................................................

Adress ....................................................................................................................................................................

Ort..........................................................................................................................................................................

Lösningen skickas till ”Jaktkrysset” Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå senast den 7 september.

10 trisslotter lottas ut

bland de rätta svaren!


Robust och lättdragen

Älgpulka för 4000:- + frakt.

Persson Båt AB | Slagnäsvägen 45, 930 72 AdakTelefon: 0953-302 36 | E-post: [email protected]

Vapen, kikarsikten, ammunition, jaktkläder, pejlar

och mycket mycket mer.

Besök vår välsorterade jaktoch fritidsbutik i inlandet

Sorsele

AB Rob. Lidéns Järnhandel Tel 0952-100 34, 101 34 • Strandvägen 19

www.lafayette.eu

Nyhet Micro 5

Norra Obbolavägen 139, Umea 090-77 60 00 www.dialectumea.se

Vi har stort tillbehörssortiment till de flesta jaktradio fabrikaten.

2195 kr2695 kr Långgatan 6, 920 70 Sorsele • 070-519 69 90Tel 0952-100 15 • www.e-rotor.se • e-mail [email protected]

Vi säljer: TV, Jakt/yrkesradio, Antennteknik, Småel,Data/It tillbehör, Mobil -telefoner med mera....

Öppet Vardagar07.00-16.00

Välkommen!

Vi finns påIndustriområdet!

Återförsäljare av:

Vi tar kort

Visa/Mastercard

Dinersclub

Slakteriet Maskinell avlastning

Spolplatta för släp

Upphämtningsställe!Holmträsk (Åmsele).

Botsmark grusplanen. Ring för info.

Mottagning iBotsmark till kl. 17 • t.o.m. 16 september alla

dagar, därefter helger tom 28/10.

Holmträsk till kl. 18 • September alla dagar, därefter helger tom 28/10.

Grundnäs - Alltid öppet.

P.S. Ring gärna innan leverans av älg.

Grundnäsönskar er

God jaktlycka!

Vi köper ävenälgskinn och

horn!Mer info ring Paul

070-684 27 62

OBS!Kom ihåg att lungpaket

och mjälte ska följamed till slakteriet.

Tel och info:Slakteriet . . . . .0918-101 00Mattias . . . .070-645 45 35Harriet . . . . .070-262 62 96

Holmträsk:Paul . . . . . . .070-684 27 62Morgan . . . .070-665 50 54Jenny . . . . . .070-665 20 54

Botsmark:Torkel . . . . . .070-280 40 68 . . . . . . . . . . . .0934-600 79

VI KÖPER ÄLG

jakt i norr 2012

Documents